MiljÃ¶rapport 2000 - SSAB

Miljörapport 

2000 

SSAB Tunnplåt AB 

Metallurgi 

Luleå

Miljörapport 2000, SSAB Tunnplåt, Luleå 1 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING..............................................3 

1.1 Administrativa uppgifter .......................................................................................................3 

1.2 Sammanfattning......................................................................................................................4 

1.2.1 Produktion och tillstånd........................................................................................................................5 

1.2.2 Drifttider...............................................................................................................................................5 

1.2.3 Avloppsvattenflöde (utflöde av kylvatten) ...........................................................................................5 

1.2.4 Utsläpp till vatten .................................................................................................................................5 

1.2.5 Utsläpp till luft .....................................................................................................................................7 

1.2.6 Specifika stoftutsläpp till luft ...............................................................................................................8 

1.2.7 Villkorsuppfyllelse ...............................................................................................................................8 

1.3 Verksamhetsbeskrivning........................................................................................................9 

1.3.1 Verksamhetens organisation och beslutsansvar....................................................................................9 

1.3.2 Lokalisering och recipientförhållanden (bilaga 1)................................................................................9 

1.3.3 Fastställda stadsplaner/detaljplaner ......................................................................................................9 

1.3.4 Drift- och produktionsbeskrivning .....................................................................................................10 

1.3.5 Reningsanläggningar och deras funktion............................................................................................13 

1.3.6 Reningsanläggningar typ, funktion och kapacitet...............................................................................14 

1.4 Gällande föreskrifter och beslut (bilaga 17).......................................................................16 

1.4.1 Kontrollprogram och kontrollföreskrifter...........................................................................................16 

2 MILJÖBERÄTTELSE ..............................................................................................17 

2.1 Drift- och produktionsförhållanden....................................................................................17 

2.1.1 Förändringar i produktion och processer............................................................................................17 

2.1.2 Producerade mängder.........................................................................................................................17 

2.1.3 Energi- och bränsleförbrukning..........................................................................................................18 

2.1.4 Förbrukning av råvaror och legeringar...............................................................................................18 

2.1.5 Förbrukning av kemikalier (bilaga 16) ...............................................................................................18 

2.1.6 Gasförbrukningar och gasleveranser ..................................................................................................18 

2.1.7 Restprodukter och avfallshantering ....................................................................................................19 

2.1.8 Farligt avfall .......................................................................................................................................19 

2.1.9 Branschspecifikt avfall från bearbetning ............................................................................................20 

2.1.10 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten..........................................................................20 

2.1.11 Reningsanläggningar - förändringar och drift.....................................................................................20 

2.1.12 Reningsverk för recirkulerande kylvatten...........................................................................................21 

2.1.13 Störningar och förändringar i driften av produktionsanläggningar.....................................................21 

2.2 Kontroll av utsläpp till vatten (bilagor 2-8) .......................................................................22 

2.2.1 Utlopp från Laxviken och utlopp koksverket (bilagor 3-5) ................................................................22 

2.2.2 Utlopp från hyttslambassäng (bilaga 4)..............................................................................................22 

2.2.3 Processvatten från koksverkets biologiska reningsanläggning (bilaga 6)...........................................23 

2.2.4 Reningsanläggning för recirkulerande kylvatten (bilaga 7)................................................................23 

2.2.5 Dagvatten från industriområdet (bilaga 8)..........................................................................................23 

2.2.6 Bakgrundshalter i vatten.....................................................................................................................24 

2.3 Kontroll av utsläpp till luft (bilagor 9-11) ..........................................................................25 

2.3.1 Kontroll av villkor och utsläpp av stoft till luften (bilaga 10) ............................................................25 

2.3.2 Utsläpp av stoftbundna metaller .........................................................................................................26 

2.3.3 Svavelutsläpp, SO X -total (inkl. SOx-energi)......................................................................................26 

2.3.4 Koldioxidutsläpp, CO2 .......................................................................................................................26 

2.3.5 Kvävedioxidutsläpp NO X -total .........................................................................................................26 

2.3.6 Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) och polyaromater (PAH), (bilaga 11)....................27 

2.3.7 Dioxinutsläpp, (gram TCDD-ekv enl. Eadon)....................................................................................27 

2.3.8 Förbrukning av köldmedia (HFC) och medel för brandsläckning ......................................................27 

2.4 Recipient och övriga kontroller (bilagor 12-15).................................................................28 

2.4.1 Vattenkontroll - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron), (bilaga 12)....................................28 

2.4.2 Recipient analyser – vatten och provpunkter (bilaga 13-14) ..............................................................28 

2.4.3 Luft - Immissionsmätningar av nedfallande stoft (bilaga 15) .............................................................28 

2.4.4 Bullermätningar i kringliggande bostadsområden ..............................................................................28 

2.4.5 Undersökning av bottenfauna i recipienten ........................................................................................29


Bilagor 

Bilaga 1 Översiktskarta över industriområdet 

Bilaga 2 Produktionsbeskrivning 

Bilaga 3:1-3:3 Analysvärden och veckoutsläpp till vatten – Utsläppspunkt Laxviken (kylvatten 

från masugnar, stålverk mm. inkl. vatten från VV-rening och hyttsalmbassäng) 

Bilaga 4 Analysvärden hyttslambassäng 

Bilaga 5:1-5:3 Analysvärden och veckoutsläpp till vatten - Utsläppspunkt kylvatten koksverket 

(inkluderar vatten från reningsanläggning) 

Bilaga 6 Diagram - renat vatten från biologisk reningsanläggning - koksverket 

Bilaga 7:1-7:2 Analysvärden och diagram - reningsverk stränggjutning/valsverk (VV-rening) 

Bilaga 8 Analysvärden - dagvatten från industriområdet 

Bilaga 9 Emissioner till luften från koksverket 

Bilaga 10 Stoftemissioner från anläggningar 

Bilaga 11 Förbrukning kemikalier innehållande flyktiga organiska ämnen (VOC) 

Bilaga 12 Analysvärden - recipient - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron)- 

Bilaga 13 Analysvärden - recipient punkter - Harrbäcksviken, Lövskär, Sandöfjärden 

Bilaga 14 Provtagnings- och mätpunkter för luft, vatten och recipient 

Bilaga 15 Immissionsmätningar av nedfallande stoft i kringliggande bostadsområden 

Bilaga 16:1-16:2 Kemikalieförbrukning samt kemikalier med ämnen på KI:s observations- och 

begränsningslista 

Bilaga 17:1-17:2 Koncessionsbeslut 211/98 och länsstyrelsebeslut 

Framsida: Interiör från masugn 3 under ”chargering med ved” sommaren 2000. Lilla bilden, 

exteriör masugn 3. 

Foto: SSAB:s fotoavdelning (Lars Vaksjö)


MILJÖRAPPORT 2000 

SSAB TUNNPLÅT AB, METALLURGI 

LULEÅ 

1 ALLMÄNNA UPPGIFTER OCH SAMMANFATTNING 

1.1 Administrativa uppgifter 

Platsnamn ..................................SSAB Tunnplåt AB, Luleå 

Platsnummer (KRUT) ...............2580-101 

Huvudman .................................SSAB Tunnplåt AB 

Postadress..................................971 88 Luleå 

Besöksadress .............................Svartön, Svartövägen 1 

Telefonnummer .........................0920-92 000 

Kontaktperson ...........................Anders Bergman 

E-post ........................................anders.bergman@ssab.com 

Kommun och län .......................Luleå kommun, Norrbottens län 

Tillsynsmyndighet.....................Länsstyrelsen i Norrbottens län 

Gällande beslut..........................KN-beslut 211/98, Regeringsbeslut 1999/934/Na 

SNI-koder ..................................27-01, 23.1-1 

Fastighetsbeteckning.................Svartöstaden 13:36, 18:11 samt Svartön 18:19 

CFAR-nummer..........................556313-7941-1


1.2 Sammanfattning 

Ett spännande år med stora investeringar i process- och reningsutrustningar har bidragit till förbättringar 

av miljösituationen, sett både ur resursutnyttjande och ur utsläppssynpunkt. 

Under året har masugn 1 tagits ur drift och masugn 2 har genomgått en omfattande ombyggnad. Den 

ombyggda masugnen (kallad masugn 3 eller M3) ersätter båda de gamla masugnarna. 

I stålverket har delar av LD-konvertern byggts om för att minska risken för utkok och därmed även 

utsläpp av stoft från anläggningen. En stor arbetsinsats har lagts ner på koksverket att förbättra 

temperaturfördelningen i uppvärmningen av koksbatteriet vilket medför lägre energiförbrukning och 

minskade utsläpp av kväveoxider. Fjorton instrument för kontinuerlig övervakning av stoft har 

installerats på de största utsläppspunkterna. Detta har ökat säkerheten och möjligheten att snabbt 

upptäcka och åtgärda fel i reningsutrustning. 

Alla gränsvärden har innehållits under året. För reningsanläggningar för luft har en filteranläggning 

överskridit riktvärdet för stoft vid mättillfället. 

Uppstart och intrimning av den ombyggda masugnen har inte varit helt utan problem. Under uppstarten, 

som skedde i slutet av augusti, uppstod tidvis stoftutsläpp innan utrustningen var justerad. Från och 

med november har stoftemissionerna varit mycket lägre än från tidigare masugn 2 och stoftvillkoret har 

underskridits med marginal. Övergången till enugnsdrift har dock medfört att halterna av zink och 

cyanider i det renade gasreningsvattnet har överskridit gällande riktvärden. Utredningar om orsakerna 

till detta pågår. 

Bulleremissionerna från verksamheten, som beräknats utifrån källmätningar, överskrider de 

provisoriska riktvärdena enligt Regeringsbeslut. En kartläggning av buller har utförts och en 

åtgärdsplan har tagits fram och åtgärder enligt denna har till viss del påbörjats. 

De av koncessionsnämnden angivna villkoren har i övrigt kunnat innehållas. Verksamheten har i övrigt 

bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget till koncessionsnämnden i ansökningshandlingar 

och i övrigt i ärenden angett eller åtagit sig. 

SSAB TUNNPLÅT AB, Metallurgi 

Göran Carlsson


1.2.1 Produktion och tillstånd 

Produkt Produktion 1999 1998 Tillstånd 

2000 (kton) (kton) (kton) (kton) 

Rampkoks 714 710 721 800 

Råbensen 8,9 8,9 8,8 11 

Råjärn 1 766 1 971 1912 2 300 

Injektionskol 147 188 157 460 

Råstål (LD-konvertrar) 1 798 1 949 1935 2 350 

Legerat stål (till stränggjutning) 1 559 1 772 1690 2 350 

RH-ugn (vakuumbehandlat stål) 181 244 340 1 000 

Ämnen, prima slabs (stränggjutning 4, 5) 1 534 1 720 1602 2 200 

Kallvalsade, band 11,6 31 26 85 

Utvecklingen av produktionen av råstål och koks. 

800 

600 

400 

200 

0 

1.2.2 Drifttider 

Koksproduktion, (kton) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

Stålproduktion LD, (kton råstål) 


1500 

1000 

500 

0 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

Koksverkets anläggningar gick kontinuerligt utan några längre avbrott i produktionen. Anläggningarna 

på Specialstål var i drift dagtid förutom viss skiftgång under vardagar. Övriga anläggningar hade 

kontinuerlig drift och stod endast under kortare tid under sommaren. 

1.2.3 Avloppsvattenflöde (utflöde av kylvatten) 

Utsläppspunkt Recipient Volym (milj. m 3 ) 

Laxviken Inre Hertsöfjärden 28 

Utlopp från koksverket --”-- 19 

Totalt --”-- 47 

1.2.4 Utsläpp till vatten 

Utsläppet från Laxviken till Inre Hertsöfjärden utgörs av renat gasreningsvatten från masugnar samt 

kylvatten från hela övriga verksamheten utom koksverket. Till detta tillkommer även avblödning från 

det cirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen och Inexa:s valsverk (valsverksreningen). 

Utlopp från koksverket till Inre Hertsöfjärden består av kyl- och dagvatten samt renat vatten från 

biologiska reningsanläggningen. Kommentarer till utsläppen finns under avsnitt 2. 

Utvecklingen av utsläpp till vatten. 

200 

160 

120 

80 

40 

0 

Ammonium (NH4-N), (ton/år) 

Laxv 

KV-utl 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

8 

6 

4 

2 

0 

Fosfor (P tot), (ton/år) 

Laxv 

KV-utl 

80 85 90 95 96 97 98 99 00


Parameter 2000 (ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton) 

Ammoniumkväve, NH 4 -N 13 14 19 17 

Arsenik, As e.d. e.d. e.d. 0,04 

Bly, Pb 0,11 0,12 0,10 0,14 

COD (kem. syreförbr.)* 64 72 85 84 

Cyanid lättillgänglig, (HCN)


1.2.5 Utsläpp till luft 

Totala utsläpp till luft från verksamheten. Baseras på mätningar, beräknade värden och 

bedömda/uppskattade emissioner. Se även ”2. Kontrollresultat” för kommentarer. 

Parameter 2000(ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton) 

Stoft 647 668 885 1 690 

Svaveldioxid SO X / (S) 616 / (308) 722 546 1002 

Kvävedioxid NO X 599 635 721 720 

Koldioxid (kton= 1 000 ton) 1350 1 440 1 395 1 589 

PAH (PNA) polyaromater (koksverk) 1,2 1,5 1,1 0,3 

Flyktiga organiska föreningar (VOC) * 6,2 8,8 11 6,8 

Dioxin, TCDD-ekv. enl. Eadon** 0,3 (g) 1,4 (g) 0,7 (g) 1,5 (g) 

Bly, Pb 0,11 0,16 0,50 1,2 

Kadmium, Cd 0,007 0,005 0,003 0,012 

Koppar, Cu 0,04 0,03 0,22 0,27 

Krom, Cr 0,03 0,03 0,05 0,10 

Kvicksilver, Hg 0,007 0,003 0,007 0,002 

Nickel, Ni 0,03 0,04 0,17 0,28 

Zink, Zn 0,71 2,2 1,4 3,4 

Järn, Fe 96 130 198 250 

Mangan, Mn 1,5 1,9 2,3 2,2 

Vanadin, V 0,15 0,4 1,6 0,5 

* Beräknat värde är baserat på förbrukning av kemiska produkter, se bilaga 11 

** Beräknat på utsläpp från stålverket. 

Utvecklingen av utsläpp till luft. 

5 000 

4 000 

3 000 

2 000 

1 000 

0 

8 

6 

4 

2 

0 

800 

600 

400 

200 

0 

Svavel (SO2), (ton/år) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

Zink (Zn), (ton/år) 

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 

Kväveoxider (NOx), (ton/år) 

95 96 97 98 99 00 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

2 500 

2 000 

1 500 

1 000 

500 

0 

Stoftutsläpp (ton/år) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

Bly (Pb), (ton/år) 

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 

Koldioxid (CO2), (k ton/år) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00


1.2.6 Specifika stoftutsläpp till luft 

Anläggning/process Enhet 2000* 1999 1998 Villkor 

Koksverk, tryckning kg/ton koks 0,34 0,16 0,27 - 

Koksverk, släckning --”-- 0,055 0,08 0,11 - 

Masugn 1 (smältverksamheten) kg/ton råjärn 0,024 0,008 0,039 0,07 kg/ton råjärn 

Masugn 2 (smältverksamheten) --”-- 0,10 0,088 0,24 0,15 kg/ton råjärn 

Masugn 3 (smältverksamheten) --”-- 0,07 - - --”-- 

Råmaterial masugnar --”-- 0,03 0,03 - 

Stålverk (LD-råstålprod.)** kg/ton råstål 0,063 0,10 0,12 0,20 kg/ton råstål 

Stålverk, övrigt (diffust) --”-- 0,01 0,008 

*Vid kontrollmätning. 

** Medelvärde baserat på två eller flera mätningar under året. 

Utvecklingen av utsläppen till luft av SO2 och stoft per ton råstål (rs). 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

SO2 utsläpp till luft (kg/ton rs) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

1.2.7 Villkorsuppfyllelse 

2,5 

2 

1,5 

1 

0,5 

0 

Stoftutsläpp till luft (kg/ton rs) 

80 85 90 95 96 97 98 99 00 

Gällande beslut av koncessionsnämnden (KN) med villkor finns i bilaga 17. Villkoren har kontrollerats 

med mätningar och uppföljningar enligt upprättat kontrollprogram. 

Alla gränsvärden har innehållits under året. Nedan beskrivna avvikelser och överskridanden av 

riktvärden har skett under året. Riktvärden i utloppet från hyttslambassängen överskridits för fri cyanid 

och Zn under hösten efter uppstarten av masugn 3. Akut har problemen åtgärdats med tillsatser av lut i 

gasreningen och med järnsulfat i slambassängen. I vatten från valsverksreningen tangerades riktvärdet 

för olja vid ett tillfälle under året. Detta orsakades troligen av emulsioner i inkommande vatten men 

någon specifik anläggning som orsakat utsläppet har inte kunnat spåras. En filteranläggning för rening 

av stoft har överskridit riktvärdet vid mättillfället. Anläggningen var ur drift för reparation över 

årsskiftet och ommätning är därför ej utförd. 

Bulleremissionerna från verksamheten bedöms utifrån källmätningar, överskrida riktvärdet (50 dBA), 

för natt 22-06, vid närmaste bostäder. En åtgärdsplan, för att begränsa bulleremissioner från verksamheten 

har tagits fram och åtgärder enligt planen pågår. 

I övrigt har de av koncessionsnämnden angivna villkoren kunnat innehållas. Verksamheten har i övrigt 

bedrivits i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget till koncessionsnämnden i 

ansökningshandlingar och i övrigt i ärenden angett eller åtagit sig.


1.3 Verksamhetsbeskrivning 

1.3.1 Verksamhetens organisation och beslutsansvar 

Vid utgången av 2000 var Curt Johansson verkställande direktör med placering i Borlänge. Göran 

Carlsson var ansvarig (vVD och platschef) för verksamheten i Luleå. Under platschefen finns ett antal 

enhetschefer som har det totala ansvaret för varje avsnitt och avdelningschefer som är ansvariga för 

driften på respektive avdelning. Vid utgången av året gällde för övrigt följande organisation för 

produktionsenhetena: 

Enhet Ansvarig chef 

Råvaror och återvinning (Koksverk ingår) Gun Berglund 

Råjärn (Masugnar ingår) Ragnar Alatalo 

Stålverk Anders Ahnqvist 

Underhåll Eric Sandström 

Förutom ovanstående enheter finns serviceenheter för IT, ekonomi och personal samt en fristående 

produktionsavdelning, Specialstål, direkt underställd platschefen. 

Yttre miljö, i Luleå, utgör en specialistfunktion med uppgift att vara rådgivande och handlägga 

miljöfrågor. För driften ansvarar respektive enhets- eller avdelningschef. I detta ingår ansvar för 

funktion, skötsel och underhåll av anläggningen även det som är av intresse ur miljöskyddssynpunkt. 

Allvarligare driftstörningar som kan medföra överträdelse av villkor eller betydande störning för 

omgivningen skall snarast rapporteras av driftsansvarig till Yttre miljö samt till länsstyrelsen. 

1.3.2 Lokalisering och recipientförhållanden (bilaga 1) 

SSAB Tunnplåt AB:s anläggningar i Luleå är belägna på Svartöns och Börstskärets industriområde. 

För anläggningarnas placering, se karta bilaga 1. 

Närmast industriområdet i riktning syd-sydväst, finns bostäder i Svartöstaden och ca 1 km norr, finns 

bostadsområdet Örnäset. Söder om Börstskärets industriområde finns en omfattande fritidsbebyggelse 

på Sandön och norr därom på ca 3 km avstånd finns Hertsöns bostadsområde. 

Kyl- och processvatten för verksamheten tas från Lule älv vid Gråsjälfjärden, vid Svartöns 

småbåtshamn och från Svartösundet (till koksverket). Använt kylvatten samt dagvatten från området, 

släpps ut i Inre Hertsöfjärden (dämd till -0,5 m jämfört med normalvattenstånd 1900) och vidare till 

Lule älv. 

1.3.3 Fastställda stadsplaner/detaljplaner 

Område Datum Kommunens nummer 

Koksverket 1974-04-26 A 320 

Uddebo oljehamn 1971-09-03 A 295 

Nya Uddebovägen 1965-12-02 A 252 

Nya Uddebovägen 1976-04-06 A 346 

SSAB Industriområde 1988-10-24 A 432 

Svartövägen 1976-12-21 A 353 

Del av Svartöstaden 1988-10-31 A 433 

kv. Järnet 1961-07-03 A 202 

Gräsöleden 1974-10-28 A 326 

Sandskärshamnen 1994-05-26 PL 133 

Järnvägsbro över Uddebovägen 1994-10-28 PL 142 

De områden som saknar stadsplan/detaljplan inom SSAB Tunnplåt AB:s industriområde är området 

mellan Uddebovägen och Koksverket. I området finns för närvarande följande verksamheter: lok- och 

fordonsverkstad, Rehab-verkstad, förråd, anläggning för skrotåtervinning, sedimenteringsdammar för 

gasreningsvatten och industrivatten, lagring och krossning av hyttslagg, lagring av biprodukter mm 

samt ett deponeringsområde för avfall. Industriområdet omfattas av fördjupad översiktsplan för Luleå 

tätort angivet som område för industriändamål.


1.3.4 Drift- och produktionsbeskrivning 

Verksamheten i Luleå har som främsta uppgift att producera stålämnen (slabs) till valsningen i 

Borlänge. En mindre del av råstål säljs i flytande form till Inexa Profil. Vid processerna erhålls även 

biprodukterna: bensen, svavel, tjära, hyttsten samt energirika gaser. Överskottet av gaser och 

biprodukter säljs till externa kunder. Dessutom sker, i mindre omfattning, valsning av tunnplåt i ett 

kallvalsverk. 

Verksamheten består av följande produktionsanläggningar: 

•= Koksverk 

•= Masugnar 

•= Stålverk med RH, Cas-ob och stränggjutning 

•= Specialstål (Kallvalsverk) 

Inom industriområdet finns även ett syrgasverk och en kalkugn som ägs och bedrivs av externa firmor 

och som levererar en stor del av sin produktion till SSAB. Övriga verksamheter är: Inexa som bl a driver 

ett valsverk samt Plannja AB som tillverkar belagd plåt för byggmarknaden. 

Nedan beskrivs verksamheter och processer samt tillhörande reningsanläggningar. 

Figur: Processbeskrivning 

Råvaror Koksverk Masugn Stålverk/LD-ugn RH/Cas-ob Stränggjutning Ämnen(slabs) 

Koksverk 

Koksverket har som uppgift att tillverka koks som används i masugnarna. Som biprodukter erhålls 

koksgas, råbensen, svavel och tjära. 

Kollager med transport 

Kol levereras med båt till hamnen där det lossas och transporteras med band och läggs ut på kollagret 

med hjälp av kollagermaskiner. Dessa fungerar även som lastmaskiner när kolet skall tas in till 

koksverket. Kollagrets uppgift är att fungera som buffert pga. att transporterna med båt försvåras under 

vinterhalvåret. Från kollagret transporteras kolet vidare via band till krossning. En mindre mängd av 

de olika kvaliteterna förvaras i separata bunkerfickor före blandning ch transport till koltornet på 

koksbatteriet. 

Koksbatteri 

Koksbatteriet består av 54 ugnar med mellanliggande eldningskanaler. Dessa eldas med en del av den 

koksgas som erhålls vid koksningen till. Kolblandningen i koltornet överförs i en fyllvagn som fyller 

en ugn i taget via fyra fyllhål. 

Vid koksningen (torrdestillation utan lufttillförsel) avdrivs flyktiga föreningar som gas, s k rågas. 

Rågasen renas i flera steg i gasbehandlingen (se nedan). När koksningen är klar (efter ca 18 timmar) 

trycks den färdiga koksen ut med en tryckmaskin (via öppningar på båda sidorna om ugnen) och styrs 

ned i en släckvagn med en styrmaskin. Efter ”tryckningen” sker en ny fyllning av ugnen.


Släckvagnen med glödande koks körs in i ett släcktorn där den kyls med vatten. Efter kylningen töms 

koksen på en ”ramp” och transporteras vidare med band till masugnarna eller till ett lager. 

Koksningsprocessen pågår kontinuerligt och fyllningar och tryckningar genomförs i serier åtskilda av 

korta pauser. 

Gasbehandling 

Den erhållna rågasen renas i flera steg i en gasbehandling. Först kyls gasen med vatten då 

kondensvatten från kolet, stoft och tjära avskiljs. Därefter renas den i ett elektrofilter från kvarvarande 

tjära och stoft. Efter detta avskiljs naftalin, svavel (i form av svavelväte), ammoniak och råbensen i 

flera processteg. Slutligen erhålls renad koksgas som huvudprodukt, elementärt svavel, tjära och 

råbensen som biprodukter. Biprodukterna försäljs externt. Koksgasen används i bl a koksbatteriet, 

ångpannor och masugnar. Överskottet av gas används bl a i ett kraftvärmeverk. En gasklocka fungerar 

som tryckutjämnare. Till gasbehandlingen tas kylvatten från Lule älv. 

Biologisk reningsanläggning 

Vid koksningen och från gasreningen erhålls ett kondensatvatten som är förorenat av bl a ammoniak och 

fenoler. Vattnet renas innan det släpps ut tillsammans med det använda kylvattnet. Reningen sker i en 

biologisk reningsanläggning där bakterier bryter ned föroreningarna. Vattnet renas ytterligare genom 

sedimentering, flotation och filtrering genom sandfilter. Det renade processvattnet släpps ut med kylvattnet 

i Inre Hertsöfjärden. Det biologiska slammet som avskiljs vid den biologiska reningssteget återtas 

till processen. 

Masugnar 

I masugnarna framställs råjärn av järnmalmspellets med kol och koks som reduktionsmedel. Vid 

processen erhålls även masugnsgas och hyttslagg. 

I masugnen reduceras järnoxid (pellets) till flytande råjärn mha kol, koks och luft. Blästerluften för 

masugnarna upphettas i varmapparater (cowprar). Varmapparaterna innehåller staplat håltegel. 

Uppvärmningen sker genom eldning av koks- och masugnsgas. Masugn 1 och masugn 2, har tre 

respektive fyra varmapparater. 

Masugnen är en schaktugn, där pellets, koks och kalksten tillförs upptill genom uppsättningsmålet och 

het blästerluft och kolpulver tillförs nerifrån. Järnoxiden reduceras till järn med koloxid som erhålls 

genom att blästersyre och koks reagerar. Kolpulver som injiceras i masugnen på samma nivå som 

blästerluften ersätter koks som reduktionsmedel. Kalksten tillsätts för att man skall få ut föroreningarna 

i en masugnsslagg (”hyttslagg”). Slaggen skall binda bl a alkalier och svavel samt rinna ur masugnen 

på ett bra sätt. 

Slagg och råjärn tappas ut med jämna intervaller i masugnens nedre del. Råjärn tappas i torpeder för 

transport till stålverket och slagg tappas i slaggskänkar. Masugnsslaggen tippas på ”hyttslaggtippen” 

och kyls med vatten. 

Råmaterialhantering 

Till masugnsprocessen behövs flera råvaror bl a järnmalmspellets, koks, kolpulver och kalksten. 

Järnmalmspellets kommer med järnvägsvagnar som lossas i lossningsstationen och lagras i en silo. Koks, 

pellets och briketter tas in via bandtransportörer till råmaterialanläggningen. Övriga råvaror till 

anläggningen tas in via inmatningsfickor. Efter siktning transporteras råvaror via bandtransportörer 

direkt upp till chargeringen av masugn 2 och via gamla kross- och siktstationen och hundspel för 

chargering av masugn 1. 

Kolinjektion 

Två anläggningar för kolinjektion förser masugnarna med kol. Anläggningarna består av silos, kvarnar 

och injektionssystem för varje masugn. Kolet transporteras till intagsfickor med fordon och vidare med 

band till silos för råkol. Med kedjematare förs kolet vidare till kvarnen där det mals och torkas. Efter 

kvarnen transporteras kolet i rörsystem, med inert gas (avgaser från cowper) som bärmedium, till silos 

för kolpulver. Kolpulvret injiceras pneumatiskt (med tryck) via masugnarnas blästerformor (öppningar 

i masugnen för blästerluften). All kolpulverhantering sker under inerta (syrefria) förhållande av 

säkerhetsskäl.


Briketteringsanläggning (Lulefrakt AB) 

För att återvinna i första hand finare fraktioner av restprodukter innehållande bl a järn och kol, som 

uppstår vid företagets processer, finns en briketteringsanläggning som ägs och drivs av Lulefrakt AB. 

Anläggningen är belägen på SSAB:s industriområde. 

Restprodukterna tas in till anläggningen via fickor och silos. Materialen blandas med cement och 

vatten. Blandningen förs över i formar. Efter vibrering av formarna får briketterna härda i en 

härdkammare. De färdiga briketterna lagras för att härda ytterligare före återtagande till masugnarna. 

Galtgjutning 

Galtgjutning innebär att råjärnet hälls ut på sandbäddar där det får stelna. Detta sker om råjärnet ej kan 

användas i stålverket pga. för höga kisel-/svavelhalter eller vid produktionsstörningar i LD-processen. 

Galten bryts upp, krossas och tas in i LD-konvertrarna som kylskrot eller säljs externt. Från sanden 

återvinns järninnehållet i restproduktbehandlingen. 

Kross- och siktningsanläggning för masugnsslagg - hyttsten (Lulefrakt AB) 

Masugnsslaggen bryts upp på slaggtippen och transporteras till Lulefrakts kross- och siktanläggning. 

Efter behandling säljs hyttstenen i olika fraktioner och används som bl a fyllnadsmaterial vid 

vägbyggnad. 

Stålverk 

Omhällning 

När råjärnet kommer till stålverket hälls det över från torpedon till skänkar i en omhällningsstation. 

Omhällningen är överbyggd och stoftbemängd luft sugs av till en filteranläggning. En av de gamla 

stationerna med tillhörande stoftavsugning till avsvavlingsfilter fungerar som reservanläggning. 

Avsvavling 

Efter omhällning transporteras skänken till avsvavlingen. Där injiceras (med lans) kalciumkarbid, 

magnesium, soda eller kalkbaserat reagens som reagerar med svavlet i råjärnet. Den slagg som bildas 

flyter upp på ytan och dras av med en raka. Avsvavlingsslaggen får därefter stelna på en tipp. Den 

magnetiska delen av slaggen separeras och återanvänds eller säljs. 

LD-konvertrar 

I LD-konvertern sker processen som gör att det avsvavlade råjärnet blir stål. Denna process kallas 

”färskning” och sker genom att syrgas blåses mot det flytande järnets yta, vilket gör att kolet oxideras 

till koloxid / koldioxid och avgår som gas. Detta medför att kolhalten sänks till oftast under 0,5%. En 

del av den gas som bildas vid blåsningen, återvinns som bränsle av Lulekraft. 

Skrot tillsätts i LD-konvertern för att kyla stålet och som extra järntillsats. Vid rätt kolhalt och 

temperatur tappas stålet och slaggen i separata skänkar. Till stålskänken tillsätts vid behov legeringar, t 

ex kisel, mangan, aluminium eller andra ämnen. 

Skänkmetallurgi (CAS-OB) 

I skänkmetallurgin utförs en sista kontroll och justering av legeringsämnen och temperatur i det 

flytande stålet. För att homogenisera stålet blåses argon in genom en spolsten i botten på skänken. Vid 

behov av temperatursänkning tillsätts skrot. Stålet kan även värmas genom syrgasblåsning och tillsats 

av aluminium. Aluminium tillsätts normalt för att ta bort eventuellt kvarvarande syre. 

Vakuumbehandling (RH) 

Stål med extra höga krav på låga kol-, syre eller vätehalter behandlas i RH-anläggningen. Där pumpas 

stålet runt i en vakuumklocka. Vid det låga trycket avgår kol, syre (som koldioxid) och väte. Vid 

processen används ånga för att erhålla vakuum. 

Stränggjutning 

Från CAS-OB eller RH-anläggningen går det flytande stålet till stränggjutningen. Från skänken, som 

hänger i ett vridtorn, tappas stålet i en gjutlåda. Gjutlådans uppgift är att rymma så mycket stål att 

gjutningen kan fortgå kontinuerligt vid skänkbyte samt ge ett jämnt och kontrollerbart flöde i 

gjutkokillen.


Från gjutlådan tappas stålet i gjutkokillen som i princip är en rektangulär tratt med ställbara sidor. 

Kokillen är tillverkad av koppar och kyls med vatten. I kokillen tillsätts även gjutpulver för att 

”smörja” mellan den stelnande stålytan och gjutkokillens väggar. När stålsträngen lämnar gjutkokillen 

styrs den av rullar ordnade i en gjutbåge från vertikal- till horisontalläge. Samtidigt kyls strängen med 

vatten eller vatten och tryckluft som sprutas direkt på stålet. Då strängen har stelnat, kapas den till rätt 

längd. De kapade ämnena (slabsen) läggs på avsvalningsbäddar för att kallna före avsyning och 

eventuell justering. 

Adjustage (Ämnesbehandling) 

Ämnena (slabsen) avsynas och justeras på dimensionsavvikelser eller sprickor. Felen kan åtgärdas med 

slittning eller hyvling med gas. De godkända ämnena lastas på järnvägsvagnar för transport till 

Borlänge. 

Krossning och siktning av LD-slagg (Lulefrakt AB) 

För att kunna återta LD-slaggen till masugnarna krossas och siktas slaggen. Fraktionen 0-5 mm 

deponeras och fraktionen 5-30 mm återtas till masugnarna. 

Restproduktbehandling (Lulefrakt AB) 

De järn- och stålhaltiga restprodukterna som uppstår vid verksamheten behandlas för att återta 

järninnehållet. Detta utförs i en anläggning som ägs och drivs av Lulefrakt AB, placerad på SSAB:s 

industriområde. Restprodukterna behandlas genom magnetseparering, siktning, trumling (krossning), 

skärning och hejning. 

Restprodukter som behandlas är bl a: gjutlåderusor, slaggbyttor (slaggrester), skänkrusor, LD-, och 

avsvavlingsslagg samt rusor, rensmassor från rännor/spår etc. De uppkomna fraktionerna av magnetiskt 

(järnhaltigt material) och omagnetiskt material (slagger) återtas till processerna, deponeras eller 

används som fyllnadsmaterial. 

Specialstål (kallvalsverk) 

I anläggningen kallvalsas stålband till tjocklekar från 3,25 till 0,1 millimeter. Valsningen sker i 

omgångar med värmebehandling emellan. Vid valsningen används en valsemulsion bestående av 4-5 % 

olja, tillsatser och vatten. Emulsionen återanvänds och renas kontinuerligt från partiklar i en 

reningsanläggning. Förbrukad valsemulsion omhändertas för destruktion. 

Efter valsningen kan kristallstrukturen i materialet förändras genom värmebehandling (glödgning) i 

klockugnar. Vid värmebehandlingen tillförs en gas för att skydda plåten från oxidation. Gasen består 

av kväve och en viss del väte. Gaserna fås från syrgasverket samt från krackning av ammoniak. 

Genom att tillsätta vattenånga till skyddsgasen kan plåten avkolas helt eller delvis (på ytan). Om högre 

hårdhet eller mönstrad yta önskas kan plåten efterbehandlas med glättvalsning. Plåten kan även slittas 

till smalare band. Slutligen beläggs plåten med olja och emballeras för att skyddas mot rostangrepp 

under transporten. 

1.3.5 Reningsanläggningar och deras funktion. 

Spärrfilter 

Spärrfilter har följande funktionssätt: den gas/luft som skall renas sugs genom ett textilfilter som 

avskiljer stoftet. Filter renas genom att luft blåses från motsatt håll. Detta medför att stoftet som fastnat 

på filtermaterialet lossnar och faller ned i botten av filterhuset, varifrån det matas ut med en skruv till 

uppsamlingsbehållare. 

Sotsäck 

Är en cylindrisk konstruktion där gasen får strömma in i dess övre del, varefter hastigheten sänks 

kraftigt (tryckfall) vilket medför att större partiklar faller ned i botten på behållaren och kan avskiljas. 

Cykloner 

Renar gasen genom att gasen får rotera i ett cylindriskt kärl vilket gör att stoftpartiklarna trycks mot 

kärlets sidor och sakta sjunker till kärlets koniska botten där de kan avskiljas.


Konditioneringstorn 

Gasen sprejas med vatten vilket medför en viss avskiljning av t ex stoft, vätecyanid, svavelväte och 

ammoniak. Dess huvudsakliga uppgift är dock att fukta gasen för att optimera rening i efterföljande 

reningsanläggningar. 

Elektrofilter (el-filter) 

Avskiljer stoft genom att stoftpartiklarna ges en elektrisk laddning och därför fastnar dessa på 

elektroder med motsatt laddning. De stoftbemängda elektroderna spolas rena med vatten. 

Skrubber 

Gasen tvättas ren från stoft och även till viss del från oönskade komponenter, t.ex. svavelväte. Detta 

sker genom att gasen tvingas till kontakt med vatten. 

Kyltorn 

Funktionen är främst att kyla processvattnet men har även en viss reningsfunktion genom nedbrytning 

av cyanidföreningar då dessa förångas och oxideras av luftens syre till ofarliga föreningar. 

Sedimenteringsbassäng (förtjockare) 

Avskiljer suspenderade ämnen (fasta ämnen) genom att vattnet har en låg strömningshastighet och 

därigenom hinner partiklarna sedimentera. Partiklarna uppsamlas som slam i botten på bassängen. 

Slammet förs ihop med ett skrapspel och pumpas vidare för avvattning. Det finns både cirkulära och 

rektangulära bassänger med något skilda funktionssätt. 

Oljeskimmer (oljeavskiljare) 

Avskiljer olja genom att en skrapa förs över vattenytan på en bassäng och fångar upp olja som flyter 

ovanpå vattnet. Den avskilda olja/vattenblandningen uppsamlas i en grop eller annan behållare. Vissa 

oljeavskiljare är passiva dvs. utan rörliga delar. 

1.3.6 Reningsanläggningar typ, funktion och kapacitet 

Koksverk Typ Rening av Kapacitet m3 /h 

Sortering/blandstation spärrfilter luft 70 000 

Elektrofilter EGR koksgas ca 50 000 

Naftalintvätt skrubber --”-- -- ” -- 

Svavelvätetvätt skrubber --”-- -- ” -- 

Ammoniaktvätt skrubber --”-- -- ” -- 

Bensentvätt skrubber --”-- -- ” -- 

Svavelväteavsyrare avdrivarkolonn processvatten - 

Ammoniakavdrivare avdrivarkolonn --”-- - 

Spaltugn förbränning/ reduktion processgaser - 

Bensenanläggning avdrivning/ 

Tvättolja/avskiljning 

- 

fraktionering 

Biologisk rening aktivtslam, sedimentering, 

flotation, sandfiltrering. 

av råbensen 

processvatten/ 

dagvatten 

60


Masugnar Typ Rening av Kapacitet m3 /h 

Kross & siktstation spärrfilter luft 80 000 

Råmaterial (M3) --”-- --”-- 170 000 

Hörnstation --”-- --”-- 5 000 

Materialtransport (M1) --”-- --”-- 70 000 

Pelletstransport --”-- --”-- 4 400 

Pelletslossning --”-- --”-- 60 000 

Pelletssilo --”-- --”-- 30 000 

Kolinjektion --”-- --”-- 40 000 

Brikettransport --”-- --”-- 12 000 

Råmaterial omlastning --”-- --”-- 12 000 

Chargering M2 --”-- --”-- 7 000 

Tapphål, torpedo, slaggskänk 

- Masugn 1 (M1) 

--”-- --”-- 180 000 

Primärrening av masugnsgas - sotsäck, cykloner, kondi- processgas 120 000 

M 1 

tioneringstorn, elfilter 

Förtjockare - M 1 sedimentering gasreningsvatten 400 

Kyltorn - M 1 kylning, 

cyaniddestruktion 

--”-- 400 

Tapphål, torpedo (ITK) - spärrfilter luft 150 000 

Masugn 2/3 (M2/3) 

Tapphål, torpedo (IF)-M2/3 spärrfilter --”-- 150 000 

Gasrening - M2/3 sotsäck, skrubber processgas 250 000 

Förtjockare - M2/3 sedimentering gasreningsvatten 800 

Slambassänger (hyttslam) sedimentering gasreningsvatten efter behov 

Kyltorn kylning, cyaniddestruktion 

--”-- 800 

Stålverk Typ Rening av Kapacitet m 3 /h 

Primärrening LD 1 skrubber processgas 70 000 

Primärrening LD 2 --”-- --”-- 70 000 

Sekundärrening LD spärrfilter luft 960 000 

Avsvavling --”-- --”-- 485 000 

Omhällning råjärn --”-- --”-- 450 000 

Krosstorn, bandgångar --”-- --”-- 50 000 

Murningscentral --”-- --”-- 40 000 

Förtjockare, vatten från sedimentering gasreningsvatten 330 

skrubber & hydrocyklon 

Skänkmetallurgi CAS-OB spärrfilter luft 150 000 

Sträng 5, gjutning --”-- --”-- 135 000 

Adjustage, syrgashyvling --”-- --”-- 55 000 

-- ” -- , slittning --”-- --”-- 45 000 

Materialhantering - stål- och 

slaggavskiljning 

--”-- --”-- 21 000 

Valsverksrening* Typ Rening av Kapacitet m3 /h 

Bassäng sedimentering / oljeavskiljning cirkulerande 

kylvatten 

2 500 

Sandfilter suspämnen / oljeavskiljning --”-- 2 500 

Kyltorn kylning --”-- 2 500 

* Reningsverk för kylvatten från stränggjutning och Inexa:s valsverk (VV-rening).


Laxviken Typ Rening av Volym m 3 

Bassäng II* sedimentering / oljeavskiljning kyl-, dagvatten 30 000 

Bassäng III* sedimentering --”-- 40 000 

* Kylvattenbassänger för masugnar och stålverk. 

1.4 Gällande föreskrifter och beslut (bilaga 17) 

Ett nytt beslut av koncessionsnämnden (KN) har erhållits den 29 december 1998. Beslutet överklagades 

till vissa delar. Beslut på överklagande har tagits av Regeringen den 4 november 1999. 

Gällande villkor från besluten finns i bilaga 17:1. I bilaga 17:2 finns anmälningsärenden med 

eventuella beslut från Länsstyrelsen. 

1.4.1 Kontrollprogram och kontrollföreskrifter 

Nytt reviderat kontrollprogram har tagits fram under 1999 i samråd med länsstyrelsen. 

Kontrollprogrammet har inlämnats till länsstyrelsen.


2 MILJÖBERÄTTELSE 

2.1 Drift- och produktionsförhållanden 

2.1.1 Förändringar i produktion och processer 

Följande nya anläggningar som även ger miljöförbättringar har tagits i drift under året: 

o En större ombyggnad av masugn 2 (kallad M 3). 

o Nya ställringar i LD-ugnarna (stålverket). 

Masugn 1 och masugn 2 har tagits ur drift under året. Masugn 3 (M3) har tagits i drift i slutet av augusti 

2000 och ersätter både masugn 1 och 2. Med en masugn i drift reduceras antalet tappningar till ca 1/3del 

vilket minskar även antalet tillfällen som störande stoftutsläpp kan uppkomma. Utformningen av 

M3 ger även förutsättningar att på ett bättre sätt infånga eventuella stoftutsläpp vid tappningarna. 

De nya ställringar i LD:n medför att damningen från ugnarna minskar och därmed minskar även diffus 

damning via lanterninerna i stålverket. 

Under året har ett antal insatser genomförts för att minska på bullernivåerna. 

o En skärmvägg har installerats för att minska bullret från ITK-fläkten (M3). 

o Luftintaget till blåsmaskin 3 har flyttats och utformningen har förändrats. 

o Ljuddämpare i skorsten till kol-98 har installerats. 

2.1.2 Producerade mängder 

Koksverket Produktion (kton) Tillstånd (kton/år) 

Rampkoks 714 800 

Koksgrus* 67,7 - 

Råbensen* 8,8 11 

Tjära* 29,5 - 

Svavel* 1,4 - 

Koksgas 360 (milj. m 3 n) - 

Masugnar Produktion (kton) Tillstånd (kton/år) 

Råjärn 1 766 2 300 

Injektionskol 147 460 

Hyttslagg (masugnsslagg)* 304 - 

Galtjärn* 78,8 - 

Masugnsgas 2 684 (milj. m 3 n) - 

Briketter (Lulefrakt) 82,2 Återtagning av restprodukter 

* Biprodukter som finns redovisade även under avsnitt 2.1.8. 

Stålverk Produktion (kton) Tillstånd (kton/år) 

Avsvavling/råjärn 1 632 - 

Råstål (LD-konvertrar) 1 798 2 350 

Legerat stål till S45 1 614 2 350 

Vakuumbehandlat stål (RH) 256 1 000 

Råstål till Inexa Profil AB 181 - 

Ämnen, prima (sträng 45) 1 534 2 200 

LD-gas (gasåtervinning) 139 (milj. m 3 n) - 

Specialstål 

Kallvalsade, band 11,6 85


2.1.3 Energi- och bränsleförbrukning 

Energislag Förbrukning Energivärde Svavelhalt 

El (GWh) 332 (GWh) - - 

Gasol (ton) 642 (ton) 46,4 (GJ/ton) 5,0(mg/kg) 

Olja och drivmedel (m 3 ) (GJ/m 3 ) (%) 

Olja EO5 130,3 39,7 0,3 

Citydiesel 1 525,2 37,0 0,001 

Bensin (miljökl. 2A) 53,5 31,9 - 

Bensin normal 29,7 31,9 - 

2.1.4 Förbrukning av råvaror och legeringar 

Råvaror (kton) Legeringar mm. (ton) 

Kol (kokskol) 920,7 Aluminium 2 930 

Kol (injektionskol) 146,5 Ferrobor 51 

Järnmalmspellets (MPBO/KPBO)* 2 423,9 Ferrofosfor 257 

Koks (köpkoks) 51,2 Ferrokisel 1 637 

Kalciumkarbid 7,1 Ferrokiselmangan 3 435 

Kalksten, masugnar 97,5 Ferrokrom 827 

Manganslagg 8,6 Ferromangan 5 495 

Bränd kalk 56,3 Ferroniob 209 

Dolomitkalk 41,9 Ferrotitan 191 

Rådolomit 10,0 Ferrovanadin 

Kvartsit 0,69 Ferrosvavel 1 

Skrot (inköpt)** 63,9 Grafit 552 

Galtjärn 63,9 Kalciumkisel 44 

Stålplåt (Specialstål) 12,5 Kiselnitrid 1 

Ammoniak (Specialstål) 0,047 Koltråd 41 

Tjärolja 0,42 Koppar 38 

Gjutpulver 0,8 Magnesium 2 

Täckmedel 0,7 Mangankväve 360 

Tapphålsmassa 0,46 Purosteel 263 

*Inkluderar förbrukning i stålverket (22 kton) Svavel 1 

**Totalt återanvänt skrot/restprod. 410 kton 

(motsvarar 23,9 % av levererad produkt) Summa (kton) 16,3 

2.1.5 Förbrukning av kemikalier (bilaga 16) 

I bilaga 16 redovisas förbrukningen av kemikalier och produkter med ämnen som finns på kemikalieinspektionens 

begränsningslista eller miljöfarliga ämnen på observationslistan. 

2.1.6 Gasförbrukningar och gasleveranser 

Förbrukning av gaser Energi Energi Koksgas 

(GWh) (TJ) (milj. m 3 Masugnsgas 

n) (milj. m 3 n) 

Koksverk (koksgas) 854 3 076 174 

Masugnar (---”--, masugnsgas) 1 160 3 220 67 715 

Stålverk (koksgas) 95 342 19 

Summa 2109 6 638 

Gasleveranser milj m3 TJ GWh 

Koksgas 40,9 724 201 

Blandgas - (Koks-, masugn-, LD-gas ) 1 650 5 125 1 425 

Summa 5 849 1 626


2.1.7 Restprodukter och avfallshantering 

I detta avsnitt redovisas biprodukter, restprodukter och avfall som uppkommer i verksamheten samt hur 

dessa omhändertas. 

Fallande Internt Externt 

Restprodukter (kton) mängd Åter Lager(+) Deponi Åter Deponi 

LD-stålverksslagg 160 139 21 

Avsvavlingsslagg 78,3 69,6 -16,8 25,6 

Stålskrot (återvunnet) 88,3 88,3 

Avskilt slagg (omagnetiskt)* 114 114 

Gasreningsstoft masugn 23,7 20,5 3,2 

Gasreningsslam masugn 13 13 

Gasreningsslam stålverk 42 12,4 30 

Pelletsfines 89 89 

Avsiktad LD-slagg (masugn) 1,9 1,9 0,0 

Avsiktad kalkfines (masugn) 1,5 1,5 

Keramiskt avfall, tegelskrot 3,6 0,2 3,4 

Filterstofter 9,3 7,3 2,0 

Glödskal 8,4 8,4 

Glödskalsslam 2,7 2,7 

Bioslam 0,1 0,1 

Tjärslam 2,9 2,9 

Biprodukter (kton) (494) 

Masugnsslagg (hyttsten) 304 15,2 168,1 120,5 

Galtjärn 82,3 63,9 -26,6 45,1 

Koksgrus 67,7 23,2 -3,9 48,4 

Tjära 29,5 29,5 

Svavel 1,4 1,4 

Råbensen 8,8 2,7 6,1 

Summa totalt (kton) 1 132 433 135 189 366 0 

Övriga avfall (ton) Mängd Återanv Lager Behandl deponi 

Träavfall 90 90 

Träavfall, impregnerat - 

Betongavfall 2 000 2 000 

Isolering, byggskivor etc 10 10 

Plast - 

Schaktmassor 3 000 3 000 

Industrisopor 461 461 

Returpapper 15 15 

Farligt avfall (se 2.1.8) 42 42 

Summa totalt (ton) 6 428 518 

* Avskilt slagg (omagnetiskt avfall) är en rest från slagg- och stålåtervinningen. 

2.1.8 Farligt avfall 

Farligt avfall lämnat till extern mottagare redovisas i tabellen nedan. Transportören har i vissa fall 

mellanlagrat miljöfarligt avfall före transport. Transporter av avfallet har utförts av Luleå 

Miljötransporter AB, JAFRAB, Industri & Miljöservice och Kalix Miljöteam AB. 

EWC-kod Avfall m3 kg 

01.02 Oljeavfall från underhåll och reparation av maskinutrustning. 5,8 

01.02.03 Smörjfetter 2 988 

01.04 Oljehaltiga emulsioner 150 

01.06.01 Olja från oljeavskiljare vid bränsledepåer. bilvårdsanläggningar 18 440 

06.02.99 Starkt surt eller starkt alkaliskt avfall 2 270 

05.02 Alkaliska bad och sköljvatten från exempelvis betning, etsning 12 049 

Totalt omhändertaget av Orbit Miljölogistik AB 5,8 35 897


2.1.9 Branschspecifikt avfall från bearbetning 

Typ Anläggning Omhändertagande Mängd (kton) 

Avsvavlingsskrot >300 mm Stålverk Försäljning/lager 16,3 

-- ” -- 75-300 mm --”-- Försäljning/lager 9,2 

-- ” -- 8-75 mm --”-- Åter via masugn 12,8 

-- ” -- 0-8 mm --”-- Åter via briketter 31,2 

Stålskrot >300 mm --”-- Åter via stålverk 20,1 

-- ” -- 75-300 mm --”-- --”-- 5,8 

-- ” -- 8-75 mm --”-- Åter via masugnar 12,1 

-- ” -- 0-8 mm --”-- Åter via briketter 24,2 

Grön galt --”-- Åter via stålverk 56,2 

Röd galt Masugn Försäljning/lager 26,1 

Processkrot - skrot Specialstål Åter via stålverk 2,0 

LD-slagg 0-10 mm Stålverk Deponi 21 

--”-- --”-- --”-- Åter via stålverk 30 

--”-- 10-35 mm --”-- Åter via masugn 64,3 

Keramiskt eldfast material (tegelskrot) 

Aloxid Stålverk Deponi 0,6 

Chamotte Stålverk Deponi 0,3 

Krom-magnesit Stålverk Deponi 0,09 

Spinell (magnesit / aloxid) Stålverk Deponi 0,8 

LD-konvertrar, kol-magnesit Stålverk Försäljning/lager 0,2 

Övrigt eldfast material Masugn, stålverk, mm Deponi 1,6 

2.1.10 Avfall från behandling av industriellt avloppsvatten 

Typ Anläggning Omhändertagande Mängd (kton) 

Gasreningsslam - hyttslam Masugnar Deponering 13 

Gasreningsslam – LD-slam Stålverk Deponering/återvinning 42 

Bioslam Koksverket Åter till process 0,135 

Glödskalsslam VV-rening Deponering 2,7 

2.1.11 Reningsanläggningar - förändringar och drift 

Fyra nya reningsanläggning (textila spärrfilter) har tillkommit under 1999. Tre stycken för nya 

råmaterialanläggningen samt en för nya råjärnsomhällningen. Drifttillgänglighet och stillestånd för 

reningsanläggningar redovisas i tabellerna nedan. 

Koksverk Processanläggning Drifttid (%) Stillestånd (h) 

Filter (sortenbunker) Kolbunker/ blandarstation 99,9 6 

Svavelvätetvätt Gasbehandling 99,1 79 

Ammoniaktvätt --”-- 99,9 7 

Svavelväteavsyrare --”-- 99,1 51 

Ammoniakavdrivare --”-- 99,1 51 

Biologisk reningsanläggning --”-- 98,5 129* 

Spaltugn --”-- 98,5 135 

* Allt vatten omhändertogs i utjämningsbassängen och återfördes till den biologiska reningen efter 

drifttagning av reningsanläggningen. 

Masugnar Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) 

Filter Hörnstation Råmaterialhantering 7 700 100 

Filter Kross och siktstation --”-- 5 341 

Filter Råmaterial bunkerhus --”-- 8 172 348 

Filter Materialtransport (M1) --”-- 5 341 

Filter Pelletssilo --”-- 1 400 

Filter Pelletstransport --’’-- 8 520 

Filter Pelletslossning --’’-- 1 376 24 

Filter Brikettransport --’’-- 6 233 

Filter Råmaterial omlastning --’’-- 8 520 

forts. nästa sida!


Filter Chargering M2 --’’-- 6 233 

Filter Kolinjektion, E-kol Kolinjektion 5 281 60 

Filter Kolinjektion -98 Kolinjektion 6 233 

ITK-filter tapphål, torpedo Masugn 2/3 6 233 

IF-filter ---”--- --”-- 6 233 

Primärrening av masugnsgas --”-- 6 233 

Bachofilter, tappning M1 Masugn 1 5 311 30 

Primärrening av masugnsgas --”-- 5 341 

Stålverk Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) 

Primärrening LD1 LD-konverter 1 8 500 

Primärrening LD2 LD-konverter 2 8 500 

Filter LD-sekundärrening LD-konvertrar 8 400 100 

Filter Råjärnsomhällning Omhällning 3 400 100 

Filter Avsvavling Avsvavling 8 504 

Filter Krosstorn Råmaterial till LD 8 484 16 

Filter Murningscentral Ommurningscentral 8 700 

Filter CAS-OB Skänkmetallurgi 8 600 

Filter Sträng 5 Stränggjutning 8 484 16 

Filter Hyvling Adjustage 1 800 16 

Filter Slittning --”-- 5 800 8 

2.1.12 Reningsverk för recirkulerande kylvatten 

Reningsanläggning Processanläggning Drifttid (h) Stillestånd (h) 

Valsverksrening (VV-rening) Stränggjutning / Inexa’s valsverk 8 700 - 

2.1.13 Störningar och förändringar i driften av produktionsanläggningar 

Koksverket 

Driften på koksverket har varit normalt under året även produktionen var som planerat. Det har inte 

förekommit några längre störningar i produktionen som påverkat miljösituationen. En stor arbetsinsats 

har lagts ner på att förbättra temperaturfördelningen i uppvärmningen av koksbatteriet vilket medför 

minskade utsläpp av bl.a. kväveoxider och kolmonoxid samt lägre energiförbrukning. 

Masugnar 

Produktionen av råjärn i masugnarna har varit något lägre än planerat. Detta beror delvis på störningar 

i driften av masugn 2 under våren samt ombyggnaden av masugn 2 till masugn 3 (M3). Masugn 2 

ställdes av i juni. Under augusti stängdes masugn 1 av för gott. Efter uppstarten av masugn 3 har 

produktionen fungerat mycket bra. Under september- oktober förekom dock en del störningar vid 

tappningar som gav ökade stoftutsläpp. En stor del av dessa störningar har åtgärdats. Arbetet med 

förbättringar i tapphallen fortsätter dock under våren 2001. Filteranläggningen för råmaterialhanteringen 

har under senhösten haft förhöjda utsläpp av stoft pga. trasiga filterslangar. 

Stålverket 

Produktionen i stålverket har varit lägre än planerat. Den lägre produktionen har till viss del orsakats 

av störningar i driften och ombyggnader av masugn 2 med mindre tillgång till råjärn. Under året har 

det även förekommit överhettning i LD-sekundärfilter och omhällningsfilter som medfört något ökade 

utsläpp under kortare tid.


2.2 Kontroll av utsläpp till vatten (bilagor 2-8) 

2.2.1 Utlopp från Laxviken och utlopp koksverket (bilagor 3-5) 

Utsläppet från Laxviken till Inre Hertsöfjärden utgörs av renat gasreningsvatten från masugnar (hyttslambassängen) 

samt kylvatten från hela verksamheten (utom koksverk). Dessutom sker avblödning 

från det recirkulerande kylvattensystemet för stränggjutningen och Inexa Profils valsverk (valsverksreningen) 

till Laxviken. Utlopp från koksverket till Inre Hertsöfjärden består av renat processvatten 

från biologiska reningen samt kylvatten från koksverket. I bilagorna 3 och 5 redovisas analysresultat 

och beräkningar av utsläpp för Laxviken utlopp respektive koksverkets utlopp under året. 

Förändringarna av utsläppta mängder beror till stor del på normala årliga variationer i provtagning och 

analyser. Detektionsnivåerna underskrids ofta för ett flertal parametrar vilket medför även osäkerhet i 

beräkningen av utsläppta mängder. Stora variationer i analyser på inkommande vatten påverkar 

resultaten för bl.a. Ntot, Ptot, TOC och metaller (Fe, Cd, Cu, Cr). 

Vid beräkning av utsläppen för de olika parametrarna görs avdrag med medelvärdet för respektive 

bakgrundsvärde på inkommande vatten. I bakgrundsvärdena är extremvärden inte inräknade. 

Bakgrundsvärden används inte vid beräkningen av utsläpp från biologin. Värdena finns i bilaga 3 och 5 

för respektive utsläppspunkt. 

Parameter Utlopp 

Laxviken 

(ton) 

Utlopp från 

koksverket 

(ton) 


(ton) 

1999 

(ton) 

1995 

(ton) 

Ammoniumkväve, NH4-N 9,9 3,1 13 14 17 

Arsenik, As e.d. e.d. e d e d 0,04 

Bly, Pb 0,11 e.d. 0,11 0,12 0,14 

COD* (kem. syreförbrukning) - 64 64 72 84 

Cyanid, lättillgänglig (HCN) e.d. e.d. e.d.


Efter uppstarten av masugn 3 (sept-okt) har det uppstått problem med höga halter zink och fria cyanider 

i utloppet från bassängen. Problemen har inte funnits tidigare under driften av masugn 1 och 2. 

Utredning om orsaken till detta pågår. Problemen har medfört överskridanden av riktvärden i utgående 

vatten från hyttslambassängen under hösten. Akuta åtgärder har vidtagits genom att tillsätta lut till 

vattenreningen för att fälla zink och järnsulfat i slambassängen för att binda cyanider. Problemen med 

förhöjda föroreningshalter i hyttslambassängen har inte märkbart påverkat utsläppen till eller zinkhalter 

i recipienten. 

Hyttslambassäng Enhet Årsmedel Villkor (riktvärde) 

Flöde m 3 /h 33 - 

Fenoler mg/l


2.2.6 Bakgrundshalter i vatten 

Följande bakgrundshalter (tabell nedan) har använts då utsläppsmängderna har beräknats. Dessa 

baseras på analyser av råvatten eller litteraturvärden (antagna ”normala” bakgrundshalter) för vatten i 

Lule älv. Analysvärdena för TOC, Ptot, Cd, Cu, Cr och Zn har varierat kraftigt för inkommande vatten. 

Parameter mg/l Laxviken Utlopp från Bakgrundshalt 

koksverket baserad på 

Ammoniumkväve, NH4-N 0,1 0,1 Litteraturvärde 

TOC (totalt org. kol) 3,0 4,0 Analyser (1/mån) 

Nitratkväve, NO3-N 0,04 - Litteraturvärde 

Nitritkväve, NO2-N 0,001 - --”-- 

Totalkväve, Ntot 0,14 0,24 Analyser (1/mån) 

Totalfosfor, Ptot 0,006 0,007 Analyser (2/mån) 

Bly, Pb*


2.3 Kontroll av utsläpp till luft (bilagor 9-11) 

Kontroll av svaveldioxidutsläpp från koksverket samt bedömning av emissioner från chargering, 

tryckning, ugnsdörrar samt fyllhålslock (ugnslock), se bilaga 9. Stoft- och VOC-utsläpp redovisas i 

bilaga 10 respektive bilaga 11. 

2.3.1 Kontroll av villkor och utsläpp av stoft till luften (bilaga 10) 

Beräkningarna av stoftutsläppen är baserade på två eller flera mätningar av de större utsläppspunkterna 

och en mätning av de mindre. Kontrollmätningarna på stoft är utförda till största del av externa 

konsulter och till mindre del av egen mätpersonal. Ökningen av stoftemissionerna från koksverket 

beror till stor del på större utsläpp från tryckningen. Under året har utsläppet av stoft från järndammen 

i masugn 2 upphört efter ombyggnaden till masugn 3. De minskade emissionerna från stålverket är dels 

en effekt av de förbättringar som utfördes 1999 och ombyggnader i LD:n under året. En sammanfattning 

av mätningarna redovisas här nedan samt i bilaga 10. 

Stoftutsläpp fördelat på enheter 2000 (ton) 1999 (ton) 1995 (ton) 

Koksverk 300 191 984 

Masugnar inkl. råmaterial 214 278 176 

Stålverk 137 194 533 

Serviceanläggningar 5 5 - 

Totalt 656 668 1 690 

Kontroll av villkor för stoft 

Koksverk Stoft, mg/m 3 n Villkor mg/m 3 n 

Bunkerfickor, filter (sortenbunker) 6 10 

Masugnar Stoft, kg/ton Villkor kg/ton 

Masugn 1 – per ton råjärn* 0,024* 0,07 

Masugn 2 - per ton råjärn* 0,10* 0,15 

Masugn 3 - per ton råjärn* 0,07* 0,15 

ITK-filter (M2/M3) 0,9 mg/nm 3 Ingår i villkor ovan 

Industrifilter (M2/M3) 2 -- ”-- --”-- 

Råmaterial (masugnar) Stoft, mg/m 3 n Villkor mg/m 3 n 

Hörnstation** 90** 10 

Kolinjektion (gamla) 17 50 

Kolinjektion –98 10,5 10 

Råmaterial bunkerhus 18 50 

Materialtransport 34 50 

Brikettfilter 0,6 10 

Omlastning råmaterial 0,4 10 

Chargering Masugn 0,3 10 

Kross och siktstation 1,1 50 

Pelletslossning 8,7 10 

Pelletssilo 2,7 10 

Pelletstransport 2,0 10 

Stålverk Stoft (mg/m 3 n) Villkor (mg/m 3 n) 

Stålverk – per ton råstål 0,057 kg/ton* 0,2 kg/ton 

Avsvavlingsfilter*** 4,4 10 

LD-primärrening*** 28 50 

LD-sekundärfilter*** 0,7 10 

Råjärnsomhällning filter*** 4,4 10 

CAS-OB /Sträng 5 11 (0,6)**** 10 

Adjustage, Hyvling 14 50 

Adjustage, Slittning 15 50 

Krosstornsfilter 1,0 10 

Murningscentral 0,2 10 

* Resultat vid kontrollmätning. ** Ommätning ej utförd efter reparation. *** Ingår även i det 

produktionsrelaterade villkoret för stålverket (0,2 kg/ton). **** Efterkontroll efter åtgärd.


2.3.2 Utsläpp av stoftbundna metaller 

Minskade utsläpp av zink beror till stor del på lägre förbrukning av extern skrot i stålverket. 

Skillnaderna för övriga metaller ligger inom normala årliga variationer för provtagning och analyser. 

Ämne 2000 (ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton) 

Bly, Pb 0,11 0,16 0,50 1,2 

Kadmium, Cd 0,005 0,005 0,003 0,012 

Koppar, Cu 0,04 0,03 0,22 0,27 

Krom, Cr 0,03 0,03 0,05 0,10 

Kvicksilver, Hg (i stoft och gas) 0,007 0,003 0,007 0,019 

Nickel, Ni 0,03 0,04 0,17 0,28 

Zink, Zn 0,71 2,2 1,3 3,4 

Järn, Fe 96 130 198 250 

Mangan, Mn 1,5 1,9 2,3 2,2 

Vanadin, V 0,15 0,40 1,6 0,5 

Summa 98 135 204 283 

2.3.3 Svavelutsläpp, SO X -total (inkl. SOx-energi) 

Skillnader i emissionerna av svavel beror på att drifttillgängligheten på spaltugnen var högre under 

2000 jfr med 1999. Detta beror på att anläggningen tas ur drift för besiktning vart annat år. Utsläppen 

från energianläggning ingår i de totala svavelutsläppen redovisade i tabell. 

Verksamhet 2000 (ton) 1999 1998 1995 

(ton) (ton) (ton) 

Redovisat som SO2 Svavel SO2 SO2 SO2 

Koksverk 359 180 470 348 739 

Masugnar inklusive fackling 216 107 216 169 193 

Stålverk 42 21 36 28 68 

Övrigt: värmecentral, fordonstrafik


Utsläpp från energianläggning 


(ton) 

1999 

(ton) 

1998 

(ton) 

1995 

(ton) 

Koksverk, ångpanna B (BC1402) 22,9 23,6 27,5 30,5 

2.3.6 Utsläpp av flyktiga organiska föreningar (VOC) och polyaromater (PAH), 

(bilaga 11) 

Beräknat värde VOC, är baserat på förbrukningen av kemiska produkter med innehåll av lösningsmedel, 

utan hänsyn till i vilken mån förångning sker (se bilaga 11). I beräkningen VOC har två 

produkter som används för vatten behandling inte räknats in i utsläppet. PAH: Utsläppet beräknas på 

mätningar utförda på emissionerna från tryckningen, släckningen och batteriskorstenen på koksverket. 

Utsläpp / Verksamhet 2000 (ton) 1999 (ton) 1998 (ton) 1995 (ton) 

VOC- utsläpp (kem. förbrukning) 6,2 8,8 11 6,8* 

PAH- utsläpp, Koksverk 1,2 1,5 1,1 0,3 

* Uppgiften är osäker. 

2.3.7 Dioxinutsläpp, (gram TCDD-ekv enl. Eadon) 

Utsläppen beräknas på mätningar utförda i lanterniner och efter LD- sekundärfilter. Förändringen 

ligger inom normala variationer för mätningen. 

Verksamhet 2000 (g) 1999 (g) 1998 (g) 1995 (g) 

Stålverk 0,3 1,4 0,7 1,5 

2.3.8 Förbrukning av köldmedia (HFC) och medel för brandsläckning 

Förbrukningen är beräknad som sammanlagt påfylld mängd. 

Ämne Förbrukad mängd Förbrukad mängd 

2000 (kg) 

1999 (kg) 

Halotron (brandsläckning) 294 460 

Köldmedia, HCFC, (R22, R124) 140 295,5 

---”--- , HFC, (134A, R407C) 92,5 11,5 

Omhändertagen mängd HCFC: 5 kg.


2.4 Recipient och övriga kontroller (bilagor 12-15) 

Placeringen av provtagnings- och mätpunkterna för luft- och vattenrecipienter visas i bilaga 14. 

2.4.1 Vattenkontroll - Utlopp från Inre Hertsöfjärden (Gräsörenbron), (bilaga 12) 

Parameter Enhet Medel Medel Medel Medel 

2000 1999 1998 1995 

Ammoniumkväve, NH4-N mg/l


Kompletterande mätningar av bullernivån har även uppmätts i mätpunkter i närmaste bostadsområde 

(Svartöstaden). Mätningarna har utförts på det sätt som beskrivs i kontrollprogrammet. I tabellen 

nedan redovisas den ekvivalenta ljudnivån (dBA) uppmätt under fem minuter mellan 22.00 till 06.00. 

Punkter i Svartöstaden 

Datum Sandgatan 8 Sandgatan 25 (skolan) Sandgatan 37 

2000-04-26 49 52 46 

2000-12-07 51 52 49 

2.4.5 Undersökning av bottenfauna i recipienten 

Undersökning av bottenfaunan i recipienten årligen 1993 till 1999. Provtagning av bottenfauna utförs 

från 1999, vart annat år. Nedan följer utdrag från 1999 års rapport. 

Jämförelser 1993-1999 

”Referenslokalerna Gråsjälsfjärden och Råneåfjärden förefaller ha en högre grad av stabilitet än 

lokalerna i anslutning till SSAB:s anläggningar. Råneåfjärdens nedgång förra provtagningsomgången 

var nu delvis återhämtad vilket torde ge en bättre grund för tolkningar av förändringstrenderna i 

undersökningsområdet. 

De senaste årens dramatiska förändringar i Inre Hertsöfjärden, Gräsörenkanalen och Harrbäcksviken 

verkar nu ha avstannat något. Visserligen har bottenfaunan fortsatt blivit fattigare i Gräsörenkanalen 

och Inre Hertsöfjärden, men i Harrbäcksviken förefaller situationen ha vänt mot en förbättring av 

viktiga parametrar.” 

Sammanfattning 

”Årets provtagningar har inte uppdagat några dramatiska förändringar i bottenfaunabeståndet i 

undersökningsområdet. Recipientlokalen i Inre Hertsöfjärden har blivit svagt försämrad och visar 

fortfarande tecken på en viss men måttlig påverkan från SSAB:s anläggningar. Det samma gäller för 

den nedströms belägna lokalen i Gräsörenkanalen. Provtagningarna i Harrbäcksviken visar dock att 

denna lokal har återhämtat sig från föregående års nedgång.”

Miljörapport 2000, SSAB Tunnplåt, Luleå Bilaga 

Karta över industriområdet 1


2


3:1


3:2


3:3


4


5:1


5:2


5:3


6


7


8


9


10


11


12


13

Miljörapport 2000, SSAB Tunnplåt, Luleå Bilaga


15


16:1


16:2


KN-Beslut 

SÖKANDEN 

SSAB Tunnplåt Aktiebolag 

SAKEN 

Ombud; advokaten Mats Björk, Alrutz´ Advokatbyrå AB 

Box 7493, 103 92 STOCKHOLM 

Ansökan om tillstånd till verksamhet vid stålverk (branschkod 37.01) i Luleå kommun, Norrbottens län 

KONCESSIONSBESLUT 211/98 MED ÄNDRINGAR ENLIGT REGERINGSBESLUT 1999-11-04, Nr: 

1999/934/Na 

Koncessionsnämnden lämnar SSAB Tunnplåt AB tillstånd enligt miljöskyddslagen (1969:387) till verksamheten vid 

bolagets anläggningar i Luleå vid följande produktion 

Produkttyp Anläggning Produktion t/år 

Koks Koksverket 800 000 

Kolpulver Kolinjektionsanläggningen 460 000 

Bensen Bensenanläggningen 11 000 

Råjärn Masugnar 2 300 000 

Råstål LD 1 och 2 2 500 000 

Legerat stål CAS-OB 2 500 000 

Vakuumbehandlat stål RH 1 000 000 

Ämnen Stränggjutning 4 och 5 2 500 000 

Specialstål Kallvalsverket 85 000 

samt att genomföra de ombyggnader och andra ändringar av anläggningarna som behövs för att uppnå tillståndsgiven 

produktion. 

Verksamheten vid ombyggda eller ändrade anläggningar skall ha satts igång före utgången av 2002. Annars förfaller 

tillståndet. 

Koncessionsnämnden uppskjuter enligt 21 § miljöskyddslagen under en prövotid avgörandet av vilka villkor som skall 

gälla i följande avseenden. 

A. Ytterligare villkor beträffande drift-, skötsel- och underhållsrutiner samt instruktioner för att undvika olyckor, haverier etc. 

B. Utsläppen av kväveoxider till luft från ångpannorna, koksverket och masugnarna. 

C. Utsläpp av svaveldioxid till luft från koksverkets reservugn. 

D. Begränsning av stoftutsläpp från galtgjutningen. 

E. Begränsning av spridning av lukt och stoft från dammar och deponier. 

F. Omhändertagande av LD-sekundäravsugningsstoft, LD-slam finkorn, vått hyttsot och glödskalsslam. 

G. Begränsning av utsläppen till vatten från RH-anläggningen. 

H. Begränsning av utsläppen till luft från släcktornet. 

Under prövotiden skall bolaget göra följande utredningar. 

Till A. Bolaget skall redovisa erfarenheter av tillämpning av sådana drift- skötsel- och underhållsrutiner som avses i villkor 2 

nedan. Bolaget skall också redovisa en uppföljning av antalet intermittenta utsläpp som beror på driftstörningar, 

haverier och andra orsaker, och vilka inte är att anse som normala. 

Till B. Bolaget skall utreda förutsättningarna för att begränsa utsläppen. 

17:1


Till C. Bolaget skall utreda förutsättningarna för att begränsa utsläppen genom att minska behovet av att driva reservugnen och 

genom rening av rökgaserna. 

Till D. Bolaget skall utreda förutsättningarna för att begränsa utsläppen. 

Till E. Bolaget skall utreda förutsättningarna för att begränsa damning och spridning av lukt. 

Till F. Bolaget skall utreda förutsättningarna för återtagning till process eller annan åter-användning. 

Till G. Bolaget skall utreda möjligheten och kostnaden för att begränsa utsläppen till vatten från RH-anläggningen. 

Till H. Bolaget skall utreda förutsättningarna för att genom rening eller på annat sätt be-gränsa utsläppen av stoft från 

släcktornet. 

Resultatet av utredningarna jämte förslag till åtgärder och villkor skall redovisas till vederbörande miljödomstol senast den 

1 februari 2002. 

För tillståndet skall gälla följande villkor. 

Allmänna villkor 

1. Om inte annat framgår av villkoren nedan skall verksamheten - inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till luft och 

vatten och andra störningar för miljön - bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad bolaget i ärendet angett eller 

åtagit sig. 

Mindre ändring av tillverkningsprocess eller annat förfarande, som bedöms inte medföra ökning av utsläpp eller annan 

störning för miljön, får vidtas efter anmälan till tillsynsmyndigheten. 

2. Verksamheten skall bedrivas, underhållas och övervakas så att utsläppen till luft och vatten och övriga störningar för miljön 

blir så små som möjligt. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten upprätta och följa drift-, underhålls- och 

övervakningsrutiner för att säkerställa att villkoren i detta beslut följs. Rutinerna skall vara framtagna senast vid utgången 

av år 2000 och skall fortlöpande revideras och anpassas till förändringar. Rutinerna skall hållas tillgängliga för 

tillsynsmyndigheten. 

3. Produktionsanläggningarna får inte drivas om inte föreskrivna reningsanordningar är i drift. Vid bortfall av 

reningsutrustning får dock ifrågavarande process drivas under så lång tid som behövs för att inte skada 

produktionsutrustning eller allvarligt försämra arbetsmiljön. Tillsynsmyndigheten skall i nämnda fall informeras så snart 

som möjligt. 

Därutöver får tillsynsmyndigheten i varje enskilt fall medge drift under viss tid med iakttagande av de särskilda villkor som 

myndigheten bestämmer. Ett medgivande får dock inte medföra att ett gränsvärde bestämt över viss medelvärdestid 

överskrids. 

4. Bolaget skall till tillsynsmyndigheten lämna förslag till kontrollprogram inom tid som myndigheten bestämmer. 

5. Bolaget skall genomföra en utredning om en ekologiskt hållbar stålproduktion. Utredningen, som skall genomföras i 

samråd med tillsynsmyndigheten och Naturvårdsverket, skall baseras på det förslag bolaget angett i sitt bemötande (se 

nedan sid 15-17)*. Utredningen skall ges in till nämnda myndigheter senast vid utgången av år 2002. 

*Ej med i detta material. 

Gemensamma villkor 

6. Sanitärt avloppsvatten från området skall samlas upp i ett separat ledningssystem och avledas till Luleå kommuns 

avloppsreningsverk. 

7. Dagvatten från de delar av järn- och stålverkets industriområde som ligger norr om masugnarna skall avledas i separat 

ledning till Svartöviken. Dagvatten från området som ligger norr om f d sinterverksbyggnaden och fram till och med 

Plannjas industrilokaler samt överskott av kylvatten från masugnsslaggtippen skall avledas separat till den i Laxvikensystemet 

närmast Hertsöfjärden belägna sedimenteringsbassängen. Dagvatten från området söder om masugnarna, syrgasverket, 

valsverket och vägområdet öster om valsverket skall avledas mot Luleälven. Dagvatten från masugns-, stålverks-, 

valsverks-, verkstads- och manufakturområdet (Plannja) skal avledas via Laxvikens oljeavskiljare och efterföljande 

sedimenteringsbassänger till Hertsöfjärden. 

8. Bolaget skall installera utrustning för kontinuerlig övervakning av de större utsläppskällorna för stoft. 

9. För stoftreningsanläggningar får - där inte annat föreskrivs i detta beslut - stofthalten i utgående gas som riktvärde inte 

överstiga 10 mg/m 3 (n torr gas). 

10. Bolaget skall i största möjliga utsträckning begränsa damning från upplag, material- och avfallshantering samt transporter 

inom industri- och hamnområdena. Beträffande upprättande och dokumentation av driftinstruktioner mm skall gälla vad 

som framgår av villkorspunkt 2 i detta beslut. 

Bolaget skall senast den 1 januari 2001 ge in en plan till tillsynsmyndigheten avseende åtgärder, såsom gröngöring, och 

rutiner för att begränsa damningen. 

11. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten byta ut kemikalier mot sådana som är mindre miljöfarliga och minska 

utsläppen av flyktiga organiska ämnen (VOC) med målet att åstadkomma en halvering till år 2001 samt i övriga hantera 

kemikalier på ett från miljöskyddssynpunkt godtagbart sätt.


12. Fasta pumpstationer och cisterner för flytande kemikalier, med undantag för koksverkets tjärtank samt syrgas-, 

kvävgas- och gasoltankar, skall vara försedda med tät invallning som rymmer hela tankens volym, eller vid flera 

tankar den största tankens volym. 

13. Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten utföra inventeringar och översiktliga undersökningar av förorenade 

områden inom bolagets industriområde. Undersökningarna ska klargöra förekomst av förorenade områden, 

föroreningsnivå, föroreningsmängd och spridningsrisker. 

Bolaget skall i samråd med tillsynsmyndigheten arbeta fram en plan för successiv efterbehandling av förorenade områden. 

14. Bolaget skall upprätta en plan för omhändertagande av avfall och restprodukter. 

15. Syrgasskärning av rusor skal senast år 2001 ske inomhus med rening av avsugningsluften eller ske på annat sätt som ger 

motsvarande utsläppsbegränsning. 

16. Villkoret upphävt av regeringsbeslut 1999-11-04. 

Provisorisk föreskrift: 

Buller från verksamheten får inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå som riktvärde* utomhus vid bostäder än 60 

dB(A) dagtid (kl. 07-18), 55 dB(A) kvällstid (kl. 18-22) och 50 dB(A) nattetid (kl.22-07). Den momentana ljudnivån 

nattetid får vid bostäder som riktvärde* inte överstiga 60 dB(A). 

Koksverket 

17. Kylvatten och dagvatten från koksverket och fabriksområdet runt detta skall släppas ut dels i Hertsöfjärden, dels i 

Svartösundet i enlighet med vad som framgår av ansökan. I dagvattenledningarna från koksverket skall finnas rensoch 

avsättningsbrunnar. Ledningen från koluppläggningsplatsen skall anslutas till en avskiljningsbassäng. 

Förorenat dagvatten från området norr om gasbehandlignen skall från och med år 2000 ledas till den biologiska 

vattenreningsanläggninen. 

18. Det i gasbehandlingsanläggningen uppkommande kondensvattnet - jämte tillfört renvatten - skall användas för kylningsoch 

tvättningsändamål i anläggningen och därefter undergå spjälkning av fix ammoniak samt renas i en kemisk och 

biologisk reningsanläggning med slamavskiljning, slamavvattning, flotation och sandfiltrering. 

19. Bioslam och avlagringar från rörsystem i koksbatteriet skall återföras dit. För avlagringar från rörsystem gäller detta från 

och med den 1 januari 2001. 

20. Föroreningshalterna i det från reningsanläggningen till koksverksdiket utsläppta vattnet får som riktvärde i 

medeltal för kalendermånad uppgå till högst nedan angivna värden. 

Fenoler 0,1 mg/l 

Cyanid, fri 0,1 mg/l 

Ammoniak 60 mg/l 

TOC 70 mg/l 

Susp 20 mg/l 

Olja 0,5 mg/l 

Det renade vattnet skall ha ett pH-värde av 6-8 som riktvärde*. Halten TOC får som gränsvärde inte överstiga 125 

mg/l i medeltal per år. 

Halterna av ammoniak och fri cyanid i vattnet från koksverksdiket till recipienten får efter den 1 maj 2002 inte 

överstiga 15 respektive 0,1 mg/l. 

21. Det enligt punkt 18 renade avloppsvattnet får - under förutsättning att de i punkt 20 angivna värdena kan innehållas - 

släppas ut i Inre Hertsöfjärden. 

Om de under punkt 20 angivna riktvärdena i utsläppet från reningsanläggningen tenderar att överskridas på grund av 

störning i reningsanläggningen och detta inte kan fullt bemästras genom utnyttjande av buffertmagasinen, skall bolaget 

omedelbart övergå till släckning med processvatten samt informera tillsynsmyndigheten om denna åtgärd. 

Bolaget skall dels vidmakthålla åtgärder för att nå så hög drifttillgänglighet som möjligt hos reningsanläggningarna för 

processvatten och för spälkning av fix ammoniak, dels genom utnyttjande av buffertmagasin så långt det är möjligt undvika 

släckning med orenat eller ofullständigt renat processvatten. 

För pumpning av returslam skall finnas en fast monterad reservpump med manöverorgan i kontrollrummet. 

Om bolaget under en längre tid tvingas släcka med processvatten på grund av otillräcklig reningseffekt i 

reningsanläggningen får Länsstyrelsen meddela föreskrifter om ytterligare åtgärder. 

22. Vattnet i koksverksdiket skall efter 1 maj 2002 passera en oljeavskiljare så att olja förhindras att nå ut i recipienten. 

23. Ugnsbatteriet skall senast vid utgången av år 2001 vara försett med mobil huv eller annan utrustning med likvärdig effekt 

för uppsamling av stoft från tryckningen av koks. Avsugen luft skall renas och stofthalten för efter rening inte överstiga 10 

mg/m 3 (n) som riktvärde*.


24. Vid koksdestillationen avgående gas skall renas i en gasbehandlingsanläggning, bestående av bl a gaskylare, elektrofilter, 

tvättorn och avdrivare för avskiljning av svavelväte, ammoniak och naftalin samt en fackla för nödutsläpp. Svavelväte och 

ammoniak skall behandlas i en spaltugnsanläggning. Tillsynsmyndigheten får medge undantag vid säkerhetsbesiktning och 

underhållsarbeten då spaltugnen måste tas ur drift. Restgasen från spaltugnsanläggningen skall återföras till rågasförlaget. 

Det åligger bolaget att vidmakthålla full reservkapacitet i fråga om avdrivning av svavelväte och ammoniak, att 

åstadkomma effektiv svavelväteuttvättning, ammo-niakförbränning och svavelkonvertering samt att upprätthålla en god 

driftsäkerhet och driftövervakning hos process- och reningsanläggningar. 

I samband med säkerhetsbesiktningar och större underhållsinsatser på spaltugnen skall förbränning av ammoniak och 

svavelväte ske i reservugnen för ammoniakhaltig processgas. 

25. Utsläppen till luft av svaveldioxid från koksverksamheten får som riktvärde* inte överstiga 60 kg svaveldioxid/h räknat i 

medeltal för driftstiden under ett kalenderår. 

26. Bolaget skall vidta åtgärder så att stoftutsläppen från batteriskorstenen från och med år 2001 begränsas till de nivåer som 

rådde åren 1991-1992. Stoftutsläppen skall kontrolleras med kontinuerligt verkande utrustning. 

27. Vid störning i eller frånfall av reservugnen för förbränning av ammoniakhaltig processgas skall processgasen ledas tillbaka 

till systemet för rågas. Utsläpp till atmosfären av ammoniakhaltig processgas får inte ske. 

28. Nödfacklorna skall vara utrustade med automatisk tändning som träder i funktion så fort strömdippar inträffar och 

sugarbortfall sker. 

Masugnar 

29. Gasreningsvattnet från masugnarna skall ledas till de speciella sedimentationsdammar som anlagts på utfyllnadsområdet i 

den norra delen av industriområdet. Nya dammar skall byggas i huvudsak på det sätt som beskrivits i ansökan och på 

sådant sätt att anläggandet av framtida hydrocyklonering - och/eller sandfiltrering - inte försvåras. Föroreningshalterna i 

vattnet från sedimentationsbassängerna för hyttslam får vid utledandet till den i Laxvikensystemet närmast Inre 

Hertsöfjärden belägna sedimenteringsbassängen uppgå till högst följande riktvärden, räknade som månadsmedelvärden: 

Zink 0,5 mg/l 

Bly 0,2 mg/l 

Cyanid, fri 0,1 mg/l 

Fenoler 0,1 mg/l 

Susp ämnen 10,0 mg/l 

Olja 0,7 mg/l 

Dessutom gäller för utsläppet från Laxviken att halten fri cyanid inte får överstiga 0,1 mg/l. 

30. Utsläppet av stoft från smältverksamheten i masugnarna (tapphål, torpedofyllning, fyllning av slaggrytor samt tapphallarnas 

lanterniner) får inte överstiga nedan angivna värden, räknat per ton råjärn och som årsmedeltal för nedan angivna 

tidpunkter. 

Masugn 1 Masugn 2* 

T o m 1998-12-31 0,30 kg/ton 0,30 kg/ton 

Fr o m 1999-01-01 0,07 kg/ton 0,15 kg/ton 

Fr o m 2001-01-01 0,07 kg/ton 0,07 kg/ton 

*Anm: Masugn 2 kallas masugn 3 efter ombyggnad. 

T o m den 31 december 2000 skall för de filter som anges nedan - i den mån de berörs av ombyggnaden av masugn 2 - 

gälla att stoftutsläppet inte får överstiga 50 mg/m 3 (n) som riktvärde. 

Stålverket 

a) Filter vid kolinjektionen 

b) ITK-filter masugn 2 

c) Filter masugnens högbunker 

d) Pelletsfilter 

e) Filter materialtransport 

f) Stålverket adjustage och hyvling 

31. Gasreningsvattensystemen för LD-konvertrarna skall vara slutna och bräddning till Laxvikens sedimenteringsbassänger får 

ske endast vid nedkörningar i samband med LD-avställningar, elavbrott, haverier o dyl.


32. Förorenat kylvatten från stränggjutningsmaskinerna 4 och 5 skall uppsamlas i ett separat vattensystem. Detta kylvatten skall 

renas i en renings- och recirkulationsanläggning. Avdraget från det recirkulerande vattnet skall avledas via Laxvikens 

oljeavskiljare och efterföljande sedimenteringsbassäng. Avdraget inklusive bräddning från reningsanläggningen till 

Luleälven vid strömavbrott eller annat haveri får totalt inte överstiga 500 m 3 / h som månadsmedelvärde. Det avdragna 

vattnet får som månadsmedelvärde och riktvärde innehålla högst 5 mg suspenderande ämnen per liter och högst 1 mg olja 

per liter. Bolaget får till denna reningsanläggning mottaga även förorenat kylvatten från INEXA Profil ABs valsverk och 

stränggjutningsmaskin. 

33. Förorenat vatten som uppstår vid rengöring av utrustning i briketteringsanläggningen skall avledas via Laxvikens 

oljeavskiljare och efterföljande sedimenteringsbassänger. 

34. Utsläppet av stoft från LD-konvertrarna, omhällningsstationen och avsvavlingsanläggningen, inklusive taklanterniner får 

från och med den 1 januari 2001 inte överstiga 0,15 kg/t råstål som årsmedeltal. 

Dessförinnan får utsläppet inte överstiga 0,2 kg/t. 

35. Stoftemissionen vid fackling från LD-konvertrarnas primärrening får som riktvärde* inte överstiga 50 mg/m 3 (n torr gas). 

Delegering 

Koncessionsnämnden överlåter till tillsynsmyndigheten med stöd av 20 § andra stycket miljöskyddslagen att föreskriva 

villkor i följande avseenden. 

D1. Villkor som kan behövas med anledning av sådan anmälan som anges i villkorspunkt 1. 

D2. Provisoriska föreskrifter som kan behövas vid tillämpning av villkorspunkt 2. 

D3. Installation av kontinuerlig övervakningsutrustning enligt villkorspunkt 8. 

D4. Ytterligare rutiner och åtgärder för att minska diffus damning enligt villkorspunkt 10. 

D5. De områden som skall anslutas till den biologiska reningsanläggningen enligt villkorspunkt 17 samt i vilken utsträckning 

dagvatten skall behandlas i den biologiska reningsanläggningen. 

D6. Åtgärder för minskning av störningar vid släckning av koks med processvatten. 

D7. Begränsning av utsläppen till vatten från RH-anläggningen. 

D8. Åtgärder för efterbehandling enligt villkorspunkt 13. 

D9. Hantering av avfall i anslutning till den plan bolaget skall utarbeta enligt villkorspunkt 14. 

D10. Vid vilka tidpunkter de i villkorspunkt 12 föreskrivna åtgärderna senast skall vara vidtagna. 

*Med riktvärde avses ett värde som, om det överskrids, medför skyldighet för tillståndshavaren att vidta åtgärder så att 

värdet kan hållas. 

Beslutet gäller omedelbart


Länsstyrelsebeslut 

1. Anmälan om förändrad kylning av gasreningsvatten för LD-konverter 

Beslut: 1999-03-26: 241-3624-99 / 25 80 101 

Anmälan föranleder ingen ytterligare åtgärd från länsstyrelsens sida. 

2. Tillstånd för behandling av oljehaltigt vatten. 

Beslut: 1999-08-11: 26-5061-99 / 25 80 101 Aktbilaga 4 

Tillståndet gäller till 2003-12-31. 

3. Tillstånd för bortskaffande av farligt avfall. 

Beslut: 1999-08-11: 26-5100-99 / 25 80 101 Aktbilaga 4 

Tillståndet gäller till 2000-12-31. 

4. Anmälan om omhändertagande av avfall och restprodukter från MEFOS försöksmasugn. 

Beslut: 1999-09-23: 241-5103-99 / 25 80 101 

Med stöd av 26 kap 1 § Miljöbalken lämnar länsstyrelsen följande råd. 

1. Avfall och restprodukter från försöksmasugnen skall hanteras, omhändertas eller återvinnas på motsvarande sätt som 

material med liknande egenskaper från bolagets interna hantering och på ett sätt som minimerar påverkan på den yttre 

miljön. 

2. Bolaget skall bevaka och i förekommande fall till länsstyrelsen anmäla, om innehållet i avfall och restprodukter från 

MEFOS förändras väsentligt så att risk för ökad urlakning av miljöskadliga ämnen till recipienten kan ske. 

5. Anmälan om införande av infiltrationsbrunnar vid råvaruhanteringen. 

Beslut: 1999-08-18: 241-5149-99 / 25 80 101 


6. Anmälan om förändrad utformning av av hyttslambassänger. 

Beslut: 1999-06-18: 241-7026-99 / 25 80 101 


7. Installation om kontinuerlig övervakning av utsläppskällor för stoft. 

Beslut: 1999-11-29: 241-6956-99 / 25 80 101 

Installationen skall vara utförd senast 31 december 2000. 

8. Anmälan om omhändertagande av avfall från Lulekraft AB 

Beslut: 1999-11-22: 241-12 648-99 / 25 80 101 


9. Anmälan enligt lag SFS 1999:381 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga 

kemikalieolyckor. 

Inga Lst-beslut. 

17:2


10. Rening av dagvatten från koksverket. 

Beslut: 2000-02-01: 241-13663-99 / 25 80 101 

Villkor: 

1. Dagvatten från redovisat område norr om gasbehandlingen ska omhändertas i en uppsamlingsbassäng och kontrolleras 

med avseende på föroreningsnivå. Om halten av fenol i det omhändertagna vattnet som riktvärde överstiger 5 mg/l ska 

vattnet behandlas i den biologiska reningsanläggningen före utsläpp till recipienten. 

11. Ansökan om tillstånd till mellanlagring, återvinning och bortskaffande av farligt avfall. 

Beslut: 2001-03-07: 26-4513-00 / 25 80 101 

Länsstyrelsen bedömer att bolaget har förutsättningar att behandla de i ansökan angivna avfallsslagen enligt § 25 i förordning 

om farligt avfall. 

Tillståndet gäller till 2003-12-31. 

12. Undersökning av hydroxiddeponi. 


1. Bolaget ska senast den 31 oktober 2000 till länsstyrelsen redovisa omfattningen av metalläckaget till inre Hertsöfjärden från 

området nedströms bolagets hydroxiddeponi. I förslaget skall även ingå förslag till eventuella åtgärder som bör vidtas för att 

förhindra föroreningsspridning från deponeringsområdet. 

13. Utläckage av metaller till inre Hertsöfjärden nedströms hydroxiddeponin 

Redovisning enligt beslut ovan. 

14. Anmälan om uppförande av temporär bassäng för avvattning av LD-slam. 

2000-05-19. Inga lst beslut. 

15. Anmälan om omhändertagande av avloppsvatten från Lulekraft AB. 



16. Ansökan om tillstånd till underhålls- och besiktningsstopp av spaltugnen. 

2000-11-02. Beslut har ej ehålllits. 

17. Tillstånd till överlåtelse av särskilt farliga kemiska produkter. 


Lst lämnar tillstånd till yrkesmässig överlåtelse av blandgas och koksgas. 

Tillståndet gäller tom. 1 december 2005. 

18. Anmälan om deponering av ett parti förorenad svavel 

Beslut: 2000-12-19. 241-11598-97 / 25 80 101. 

Länsstyrelsen lämnar följande råd: 

1. Bolaget ska inom tre månader efter beslutsdatum till länsstyrelsen redovisa vilka åtgärder som vidtagits eller som vidtas för att 

förhindra att förorenat svavel åter uppstår i processen. 

2. Deponin med det förorenade svavlet ska märkas på ett sätt som förhindrar uppblandning med annat avfall och uppgifter skall 

föras in i bolagets avfallsplan. Deponin ska täckas med material som begränsar lakvattenbildningen och öppen exponering i syfte 

att minimera utlakning av svavel och förhindra risk för skada.

MiljÃ¶rapport 2000 - SSAB

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?