bÖRSRAS OCH bOLÅNEKRIS DELAR VA:S ...

skräck 

VEckAN 

ANALYS 

efter börSrASet 

– här är de NYA 

viNStAktierNA 

mANAgemeNt 

geNier 

är chefeNS 

mArdröm 

SteNhårde 

Ditlev Engel 

är deN NYe 

PercY bArNevik 

FRAMTIDS- 

KAPITALISTEN 

TIDSAM 0933-33 MEDVIND FÖR 

”DET bLIR 

RECESSION 

– SANNA MINA ORD” 

”REKORDVINSTER 

FORTSÄTTER ATT 

LYFTA bÖRSEN” 

KONJUNKTURDUELLEN : bÖRSRAS OCH bOLÅNEKRIS DELAR VA : S ANALYTIKER 

DOM 

LiStA 

medier 

SÅ GJORDE HAN VINDKRAFT TILL EN INTERNATIONELL MILJARDSUCCÉ 

VECKANS AFFÄRER 

N u m m e r 3 3 

1 6 au g u st i 2 0 0 7 

p r i s 5 5 k r 

”dubAibudet 

ett uNderbetYg 

för omx” 

här är 

modeboomeNS 

NYA miLjArdärer 

SchibSted 

StArtAr tv-krig 

På iNterNet

P o n t u s 

I orostider byggs rikedom 

F”fol k för s tå r inte att Kina inte först och 

främst är en tillväxtmarknad som ligger och 

väntar på att västföretag ska komma och 

erövra den. Kina är en gigantisk, existerande 

marknad som det gäller att slå sig in på”, 

säger Birgitta Ed. 

Hon är partner på pr-byrån Springtime som 

håller på att etablera sig i Kina. Vi äter lunch 

och pratar om VA:s stora Kinanummer, som 

kommer i september. 

Men över allt hänger förstås den svajiga 

sommarbörsen. Efter en skräckvecka med 

dagliga berg-och-dal-bane-svängningar är 

alla oroliga. Journalister, mäklare, vd:ar, konsulter, 

vi vet att oavsett stabila verksamheter 

så är börsen smörjmedlet, självförtroendet 

som får investeringarna att snurra. 

Vi lever i en förväntansekonomi, där flockbeteenden 

blixtsnabbt vänder starka trender. 

Den som tvivlat på det lär ha ändrat sig efter 

att kreditförluster på cirka 100 miljarder 

dollar i amerikanska subprimebolag har fått 

världens ekonomier att skaka. Trots att 

ekonomin går på högvarv, vinster når 

rekordnivåer och fundamenta pekar uppåt. 

Men som alltid i förväntansekonomin är 

det själva fruktan vi ska frukta. Räcker det 

för att vända de senaste årens börsrekord 

nedåt? I det här numret av Veckans Affärer 

får du argumenten för och emot, alla kända 

fakta på bordet och våra vassaste analytikers 

råd för hur du ändå kan bli en vinnare på börsen. 

Men helt klart är osäkerheten större än 

någonsin. 

I San Francisco pratar man alltid om att det 

här, det var inte ”the big one”, jordbävningen 

som ställer till förödelse, och som alla vet 

kommer förr eller senare. Lite så är läget på 

börsen just nu. Och jag tror att den här skak- 

b l ogg 

Kontraproduktiv nationalism 

v in & Spr i t borde säljas till svenskar, 

anser vd Bengt Baron, och Conni Jonsson 

på EQT slickar sig om munnen. I Göteborg 

pågår en finansiell namninsamling 

för att få AP-fonderna att köpa loss 

Volvo PV. Maud Olofsson slåss för SAS 

och applåderar den nya svenskheten. 

Varför då, undrar jag. För att inte tappa 

jobben, säger entusiasterna. Tvärtom, 

säger jag. Att svenska ägare skulle vara 

bättre än utländska är fåfängt att tro. 

Att skydda bolag och jobb mot global 

Tycker du som jag? 

Säg emot i min blogg. 

Varje dag. 

Skriv till chefredaktören: pontus.schultz@va.se 

ningen inte är ”the 

big one”. Fundamenta 

är sunda, osäkerheterna 

sopades snabbt undan 

och de i sammanhanget 

relativt små 

förlusterna lades på bordet. Men framför allt 

för att jag undrar om USA är i positionen att 

sänka en superkonjunktur. Då känns de högt 

uppdrivna förväntningarna på super- 

konjunkturen och globaliseringen 

betydligt farligare. 

När sättningarna eller rasen 

väl kommer, och ekonomin går 

från förväntningar till fundamenta, 

det är då vi prövas hur väl 

vi utnyttjat det stora utrymmet 

för innovation, utveckling 

och investeringar. 

Det är i skakiga 

tider de nya förmögenheterna 

skapas. Det är då 

de modiga och 

skickliga skiljs 

från kappvändare. 

Inte i hyperkonkurrensen 

på toppen av 

en högkonjunktur, då 

alla trängs i utgången. 

konkurrens via ägande är som att kissa i 

byxorna en iskall decemberdag. Visst 

har svenskhet spelat roll. Men det har 

handlat om bolag i andra faser och i annan 

konkurrens. Volvo fick sina motorvägar 

och Ericsson sina första order av Televerket. 

Staten borde lägga ambitionerna 

på att hitta de nya gsm-systemen och 

folkbilarna som kan skapa nya jobb, inte 

skydda gamla jobb där ägandet varken 

gör från eller till. 

Svensk diagnos 

Diagnosen utbrändhet behandlas 

bäst genom att jobba 

lagom mycket, inte genom 

sjukskrivning, anser Socialstyrelsen. 

Upprördheten vet 

inga gränser. Aftonbladet använder 

hela förstasidan till att 

slå fast att i borgerlighetens 

Sverige ska man vara snygg, 

stark och friskt. Att arbetslinjen 

är ideologi och inte politisk 

självklarhet i Sverige 2007 är 

troligen obegripligt för alla 

utom svenskar. 

Just nu 

BoK: Tomas Engströms 

”Dirty dancer”, Stephen Kings 

”Lisey’s story” och A M Homes 

”This book will save your life” är 

sommarläsningar värda att minnas. 

land: Portugal utan tvekan. 

Som Italien för 30 år sedan. 

GRIlltREnd: Helstekt. 

ModE: Sommarskägg. 

Alla har det. 

Fortfarande. 

Är Stureplan 

det nya Rom? 

Washington är det nya Rom, 

deklarerar Vanity Fair i 

sommarnumret och ser 

civilisationens undergång 

i intrigerna och 

dekadensen. I Sverige 

är Stureplan symbolen 

för högkonjunkturensdekadens. 

Men vem är 

det egentligen som 

dansar in undergångenackompanjerad 

av 

champagnesprut, 

en kvinnosyn 

från medeltiden 

och bakåtslickat 

hår? 

Knappast makten 

och de arbetande pengarna. Så 

oroa dig inte för mycket för de 

blyinlagda vattenledningarna. 

”Det handlar om milt 

mode när Kapp-Ahl nu 

försöker göra avtryck 

på den europeiska 

modemarknaden” 

Slätstrukna trender som affärs- 

idé ska göra Kapp-Ahl och 

Lindex till vinnare på europeiska 

småstadsmarknaden, konstaterar 

analytikern Sofia Hedström 

på ekonominyheterna.se 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

scanpix

a k t i E r , p ry L a r o c h t r E n d E r – f r å n v E c k a n s a f fä r E r o c h t v 4 

vEckan som kommEr 

blir hon årets kapitalist? 

kommer k a r in s t enm a r , entreprenör 

och en av grundarna 

bakom rättvise-modebolaget 

Dem Collective, ta hem utmärkelsen 

”VA Social Capitalist 

Award”? 

I kväll får du svaret (och läs 

om det på ekonominyheterna.se!), 

då är det dags för stor prisutdelning på Nox trädgårdar 

i Stockholm. 

VA Social Capitalist Award är ett nyinstiftat, årligt 

pris för socialt entreprenörskap – oavsett om 

det sker i den idella sektorn, i storföretagen eller 

som ett entreprenörsprojekt. Priset delas ut i tre 

kategorier och bland de nominerade finns – utöver 

Karin Stenmar – bland annat Hans Stråberg, 

vd för Electrolux, Bengt-Olof Hansson, ansvarig för 

hållbarhetsfrågor på SKF och finansmannen 

Maths O Sundqvist. 

Du missar väl för övrigt inte Veckans Affärers 

kommande event under hösten? 

Några exempel: I september, i samband med 

VA :s stora temanummer om tv och medier, är det 

dags för Kristallengalan, i oktober anordnas ett 

stort aktieseminarium i samband med tennisturneringen 

Stockholm Open och i november hålls 

ett semenarium utifrån VA:s unika, årliga lista 

över Sveriges rikaste personer. 

Läs de senaste nyheterna på Ekonominyheterna.se! 

n i närkamp med flaggskeppet 2007-08-07 Publicerad kl 07:27 

n”börsen ska ned 25 procent!” 2007-08-06 Publicerad kl 08:17 

n därför faller börsen 2007-08-10 Publicerad kl 13:18 

n kappahl lägger bud på Lindex 

2007-08-13 Publicerad kl 07:55 

n stora hus kan få högre avgift 2007-08-08 Publicerad kl 14:31 

n utbränd kan förlora sjukpeng 18 kommentarer 

n i närkamp med flaggskeppet 11 kommentarer 

n ppm-fonderna slår börsen 10 kommentarer 

n stora hus kan få högre avgift 9 kommentarer 

n 30 program som spöar microsoft 8 kommentarer 

WEbbExkLusivt 

i närkamp med 

supermobilen 

Sony Ericssons lansering av det 

nya flaggskeppet p1 är avgörande 

för bolaget. I den här supersmarta 

mobilen har 

Sony Ericsson tryckt in 

all sin senaste teknologi 

och nischen ”smartmobiler” 

växer kraftigt 

med höga marginaler. 

Men håller den nya 

superluren verkligen 

måttet? Står den upp 

mot ärkerivalen Nokias smartmobiler 

eller drunkar den i 

mediahajpen kring Apples Iphone. 

Vi har svaret. Ekonominyheterna.se 

har hårdtestat nallen 

medan du legat i hängmattan! 

Läs hela artikeln genom 

att söka på ”i närkamp med 

flaggskeppet”. 

”köpläge 

på börsen” 

Vill man uppnå inre frid 

ska man sälja ut i tid, 

Är man ändå ej likvid 

kan man ta sin lilla peng 

investera i Hang Seng, 

Solen upphör ej att skina 

om man satsar allt i Kina, 

Myser skönt i sin fåtölj 

med en välspäckad portfölj, 

Nynnar på en trudelutt 

glad att inte bli bankrutt. 

Postad av: Hang Seng 20:42, 13 augusti 

trEndbLoggEn modEbLoggEn uLfs Lista pontus bLogg 

Olle Cornéer 

spårar dagligen 

de senaste trenderna 

inom internet, 

prylar, medier 

och design. 

Sofia Hedström 

bor i New York, 

men reser över 

världen för att ha 

koll på de senaste 

trenderna. 

Vad är hett, trött 

eller dött just nu? 

Kolla in vad 

som rör sig 

i chefredaktörens 

huvud. 

”Hoppas vi slipper 

muslimska 

helgdagar!” 

Aktieanalytiker om Dubaibörsens 

bud på Stockholmsbörsen 

Lägg upp din portföLj! 

börsen svajar. håll koll på dina aktier på sveriges bästa börstjänst. ekonominyheterna.se/bors 

| va | 33 | 16 auguStI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

karin 

Stenmar. 

En fabrikör 

med samvete. 

mEst Läst i vEckan mEst kommEntErat 

thron ullbErg 

Vassa kommentarer 

om dagens 

viktigaste nyhetshändelser 

från 

Veckans Affärers 

chefredaktör.

V A INNEHÅLL 

3 chefredaktören 

Nu är det dags att testa det vi byggt upp. 

INSIDER 

11 alltid steget bakOm på seb 

12 yrkesstOlt vd-veteran 

13 kungens mans närmaste kvinna 

DIREKT 

14 stOrfinansens nya mOde 

Klädföretagen får investerarna att casha upp. 

19 flygjätten bakOm vapenaffären 

Fransk-tyska EADS gör upp med Libyen. 

20 Omstartlånen på väg hit 

Gunvor Engström på Bank 2 är optimist. 

23 va:s dOm: stOra börsbluffen 

Cecilia Aronsson om OMX-affärerna. 

24 sOmmaren då vOlvO såldes ut – igen 

Vi uppdaterar dig på det som hänt. 

TEmA IT & TELEKom 

26 schibsted satsar på nät-tv 

Tv.nu är bara första steget. 

27 alla vill vara mediemOgul 

Torbjörn Carlbom om en helt ny branschkarta. 

BöRS & ANALyS 

28 satsa på bank, sälj verkstad 

Branscherna du ska satsa på i höst. 

31 börssnack 

32 aerOcrane 

Intressant bolag, ointressant aktie. 

SPECIAL 

34 kOnjunkturskräcken 

VA:s experter i duell om världsekonomin. 

PRofIL 

44 ditlev engel 

Vestas vd vinnare på vindkraft. 

ATT:ENTIoN 

51 chefernas mardröm 

Svårt att styra superbegåvningarna. 

54 hajpat Om himmelska höjdare 

Trenderna du ska ha koll på. 

56 börsguiden 

61 dyrast vinner 

Per Öqvist om hemelektronikboomen. 

65 igels nya liv sOm eagle 

Hårdvinklat om Teliasoneras ex-chef. 

66 perspektiv: anna bråkenhielm 

”Äntligen är jag fri!” 

OmslagsfOtO : christer ehrling 

28 

34 

11 

54 

14 

19 

24 20 

26 

44

och Umeå universitet 

samarbetar för att stärka 

kopplingen mellan 

utbildning och yrkesliv. 

”Som största aktör i branschen är det 

naturligt att medverka till en så bra utbildning 

som möjligt vad gäller riskhantering 

och revision.” 

Jan-Olof Lindberg, auktoriserad revisor hos 

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. 

Kopplingen till yrkeslivet gör Umeå universitet än mer attraktivt 

för studenter – och våra studenter än mer attraktiva 

på arbetsmarknaden. Ett bra exempel är samarbetet med 

Jan-Olof Lindberg och Öhrlings PriceWaterhouseCoopers. 

Företaget bidrar med gästföreläsningar och sponsrar två 

fyraåriga gästprofessurer vid Handelshögskolan. Tillbaka 

får Öhrlings PriceWaterhouseCoopers möjlighet att i dialog 

med universitetet påverka utbildningens utformning och 

verka för entreprenörskap, kreativitet och nyfi kenhet hos 

studenterna. Företaget fi nns i 140 länder och kan därför 

också tillföra ett brett internationellt nätverk. 

Läs mer om vårt samarbete med Jan-Olof Lindberg och 

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers och med andra framstående 

personer, företag och organisationer på 

www.samarbeta.umu.se 

www.umu.se 

marknadschef 

börschef 

Per olof Lindsten 

Nya vräkiga köpcenter i varenda avkrok. 

martin mellgren 

Golfboomen verkar vara över. 

P R E n u m E R E R a ! 

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74 

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms) 

Ring 08- 799 63 41 

E-post: pren@va.se 

R E d a k t i o n 

Tel: 08-736 52 00 

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53 

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se 

Webbadress: www.va.se 

red.frågan Börsen åker berg-och-dal-bana. Bankekonomerna kliar sig i huvudet. Börsredaktionerna grälar om tolkningar. 

Kort sagt: Det är lite svårt att avgöra vart ekonomin är på väg just nu. Vilken är din hetaste konjunkturspaning? 

redaktionssekreterare 

anna-Stina atterday 

Gränsen verkar vara nådd för hur stor 

tv folk vill ha. 

Cecilia aronsson 

Rekordhög försäljning av gymkort 

och rekordfå besök per innehavare. 

Pontus Herin 

De bygger till på Arlanda – sen 

rasar det. 

senior reporter 

Bengt Ericson 

Enligt min bankman börjar 

folk dra sig för att öka sin 

belåning. Klokt av dem. 

maria källner 

layout 

Fjällvandrarna 

slår alla rekord. 

ulf Skarin 

webbchef 

Kan kjolarna bli 

kortare än nu? 

teknisk chef 

Britt andersson 

tryck 

Sörmlands Grafiska 

Quebecor 

chefredaktör 

aNSVaRiG UTGiVaRe 

Pontus Schultz 

Stureplan är det nya Rom. 

art director 

Jonas Carlson 

Porscharna på väg in till jobbet. 

reportrar 

torbjörn Carlbom 

Blev omkörd av två Bentley Continental GT 

sträckan Strängnäs–Stockholm i söndags. 

research 

Camilla Wagner 

Nya lyxkontor är ett tecken 

på att det snart spricker. 

layout 

anna Spång 

nyhetsgrafik 

En psykotisk marknad luras av en liten 

uppgång. Sen kommer smällen... 

ekonominyheterna 

Leila El-Sherif Wollheim 

webbredaktör 

Ingen verkar veta vad saker 

kostar – allt är fyndat på rean. 

annonschef 

Haig daniels 

08-736 56 10 

Per Laredius 

08-736 56 37 

annika Lidén 

Engberg 

bildredaktör 

Gott om blåbär... 

Faxa 08-28 59 74 

hemsida: www.va.se 

www.va.se 

redaktionsassistent 

annika nyman 

tel 08-736 57 51 

Det vete hundan. 

annons 

Ld media ab 

08-736 52 00 

Christopher Grenö 

08-736 56 17 

Åsa Ekelund 

Antalet Cayenne vid utomhusbadet 

ökar oroväckande. 

Jan-Eric Öhman 

I går var jag alldeles ensam i affären 

på Strandvägen som säljer Bentley. 

ext medarbetare 

Christer Berglund 

Min beprövade magkänsla säger att 

man inte ska bry sig om det här. 

Rune ahlström 

bildrepro 

Svalorna flyger högt och 

glaciärerna smälter. 

Fly, dårar, vi måste fly. 

Emanuel Sidea 

webbreporter 

Förvirring om vad som 

är rimliga priser. 

tjänstlediga eller föräldralediga redaktionella medarbetare 

förlagsdirektör 

Jonas von Hedenberg 

redaktionschef stf. ansvarig utgivare 

Richard Björnelid 

Historien. 

niklas Johansson 

Hypernervositet på alla finansmarknader. 

Cecilia Stenshamn, Gunnar Lindstedt, mikael Zackrisson 

ekonominyheternA.se 

mikael Larsson 

08-736 56 95 

redaktör 

Jonas malmborg 

Jag har varit med förr. Snart brakar 

det. Slutet är nära. 

Benny Bergenstråhle 

08-736 56 29 

Annonsorder och mAteriAl 

Lisa Westerberg 

08-736 56 24 

Veckans Affärer ges ut av Bonnier tidskrifter AB 

medlem i sveriges tidskrifter. © Veckans Affärer. issn 0506-4406 

Peter Berg 

08-736 57 95 

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB, 

som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter. 

Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och grupperas och används för 

administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring. 

Uppgifterna lagras och används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna 

med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. 

Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. Om du 

inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en 

aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar 

uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra register med sådan information som 

är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, 

Trygghet och Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av 

fördelaktiga erbjudanden.

I n s I d e r 

Oumbärlig 

Utan chefens högra hand 

stannar Sverige. 

Här är tre som 

ser till att allt fungerar för 

den svenska makten.a 

av Åsa EkElund foto pEtEr jönsson 

”Mi t t jobb ä r at t va r a den där 

personen som prioriterar och 

koncentrerar det som är viktigt. 

Jag ser ju saker som Annika inte 

ser eller hinner se. Men det kräver både integritet 

och ömsesidig respekt mellan oss båda. 

Det är ett enormt tryck på börs-vd:ar och på en 

kvinnlig vd är trycket ännu större. Förutsättningen 

för att göra nytta som rådgivare är att man kan 

hela verksamheten, både på djupet och bredden. 

I det här jobbet kastas man hela tiden mellan stort 

och smått, från omvärldsanalyser till fondavgifter. 

Jag är glad över mina nästan två decennier här på 

banken och över mitt nätverk. Jag vet precis vem 

jag ska ringa för att snabbt få tag på information. 

Jag blev Annikas strategiska rådgivare vid 

årsskiftet, men vi har jobbat nära varandra sen 

2004 då jag var informationschef. Hälften av tiden 

skriver jag för henne, tal, presentationer och olika 

underlag. 

Vi är ungefär lika gamla. Medan hon är snabb 

och direkt är jag den eftertänksamma typen. 

Men i den här rollen ska man inte vara lik sin chef 

till personligheten.” 

Viveka 

Hirdman-Ryrberg 

stratEgisk rÅdgivarE 

till koncErnchEf annika falkEngrEn 

sEb 

stockholm 

Ständigt ett steg bakom en av Sveriges 

mäktigaste kvinnor. 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 11

I n s I d e r oumbärlig 

12 | va | 33 | 16 aUgUSti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

h a r a l dr ig t r ä f fat någ on som jobbar lika 

mycket som Sverker, han kan vara igång dygnet 

runt. Så min mobil är alltid på för att han ska kun- 

”Jag 

na nå mig när som helst och andra nå honom via 

mig. Men jag gillar det här tempot, 8–5-jobb är inget för mig 

och SCA, SSAB och Skanska – Sverkers tyngsta uppdrag – är 

fantastiskt spännande bolag. 

Jag har tre ledord i mitt jobb – diskretion, diplomati och disciplin. 

Jag var lärare i tio år men valde bort det för att bli vd-assistent 

i slutet av 70-talet. Eftersom vi jobbar bakom kulisserna 

är vi en osynlig yrkesgrupp och för många är det frestande 

att leva sitt liv genom chefens. Men det har jag aldrig gjort, 

värmländska som jag är med båda fötterna på jorden. 

Jag har träffat många av de mest kända industrialisterna 

och finansmännen på mina jobb. Nej, jag säger inget mer, sekretess 

är A och O i det här yrket. Det svåraste var att möta 

bankmännen i porten vid midnatt när finansbolaget Nyckeln 

gått i konkurs. Jag arbetade på Investment AB Beijer då. 

Men det är viktigt att inte bara vara med i uppgångar. Man 

lär sig stå bi, att klara förändringar, och ser hur lite som är beständigt. 

Den som ena dagen behandlas som en gud kan vara 

helt borta från scenen nästa morgon.” 

Margareta Larsson 

assistEnt 

Åt styrElsEproffsEt 

svErkEr martin-löf 

stockholm 

Yrkesstolt veteran som sett alla de stora 

elefanterna dansa – och försvinna.

”de t f inns för s tå s ru t iner här på Slottet 

som är annorlunda jämfört med mina tidigare 

arbeten. Inför utländska statsbesök gör jag vissa 

förberedelser, som inbjudningarna till ceremonin 

på inre borggården och jag beställer fram riksmarskalkens ämbetsmannastav 

från husgerådskammaren. Senast det hände var 

i juni när Kinas president Hu Jintao och hans delegation var 

i Sverige. De kungliga medaljerna var också ett nytt område 

– jag fick snabbt plugga in namn, storlekar och de rosetter 

som hör till medaljerna. 

Jag har alltid levt intensivt i nutid på mina tidigare arbeten, 

som på utbildningsdepartementet, miljödepartementet och forskningsstiftelsen 

Mistra. När jag började som riksmarskalkens 

sekreterare i maj förra året blev historia ett nytt intresse. 

Jag upptäckte hur lite jag kunde. Det är miljön här som inspirerar. 

Mitt eget rum var förr en del i ett av de gamla köken på Slottet. 

Riksmarskalken är hovets högsta chef med anor från början 

av 1600-talet. Den mest kända riksmarskalken genom tiderna 

är nog Axel von Fersen. Men för honom slutade det ju illa 

som alla vet. Han blev ihjälslagen i Gamla stan 1810.” 

Helena Lundin 

hovsEkrEtErarE 

hos svErigEs riksmarskalk 

ingEmar Eliasson 

StockHolm 

Kvinnan bakom rikets fjärde man 

(efter statschefen, talmannen 

och statsministern)

d i r e k t 

Chr istian w ja ns son, vd och 

storägare i börsbolaget Kapp- 

Ahl hade valt tajmingen med 

omsorg. Måndagen den 13 augusti 

skulle Finanssverige 

vara tillbaka vid mäklarbord och nyhetsskärmar. 

Men inte nog med det. 

Även den svenska modebranschen 

fanns församlad i huvudstaden för höstens 

Modevecka. Uppmärksamheten 

kring Kappahls bud på konkurrenten 

Lindex skulle därmed bli maximal. 

”Det här är en stor dag för Kappahl och 

en stor dag för Lindex. Det är också en 

stor dag för branschen eftersom detta är 

den största affären någonsin i svensk 

Modebranschen är lika het i dag som 

IT-företagen för tio år sedan. Finansmän, 

riskkapitalister och entreprenörer 

investerar miljarder i nya svenska 

klädmärken. De lockas till en bransch 

med breda marginaler 

– och höga värderingar. 

aV jonas MalMborG 

och eManUel sidea 

detaljhandel”, sade en stolt Christian W 

Jansson när han mötte analytikerna. 

Kapp-Ahls planerade köp av konkurrenten 

är det senaste kapitlet i historien 

om Stockholmsbörsens och investerarnas 

nya favoritbransch: mode. En rad 

namnkunniga finansmän och investerare 

har de senaste åren gått in tungt i 

den svenska modebranschen. 

Familjen Ax:son Johnsons riskkapitalbolag 

Novax köpte redan 1999 in sig som 

delägare i streetwear-företaget We där 

också Theodor Dalensons Novestra äger 

20 procent av aktierna. Sedan två år tillbaaka 

är Novax dessutom majoritetsägare 

i Filippa K. I maj klev Novax vd Jan- 

14ModebooMens 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Carl Adelswärd in som koncernchef och 

ägare av 5 procent av aktierna i Filippa 

K. En rockad som kan vara ett första steg 

mot en framtida börsintroduktion av Filippa 

Knutssons modeimperium. 

Mats Qviberg och Sven Hagströmers 

investmentbolag Öresund kompletterade 

för ett år sedan innehaven i HQ Bank, 

Nobia, Avanza och Bilia med 20 procent 

av aktierna i trendiga Acne för 70 miljoner 

kronor. 

H&M-arvingarna Jan och Stefan 

Bengtsson och finansmannen Sven-Olof 

Johansson är delägare i Whyred som de 

senaste åren växt fram som en ny exportsuccé 

tack vare de stramt skurna 

kläderna i diskreta färger. De kapitalstarka 

delägarna backar upp Whyreds 

internationella expansion i Europa, 

Nordamerika och Asien. 

I juli i år stod det klart att turbulensen 

i J. Lindeberg löst sig i och med att Robert 

Weils investmentbolag Proventus 

köpt aktiemajoriteten för 70 miljoner 

kronor. Uppdraget för Proventus vd Daniel 

Sachs blir att få ordning på J. Lindebergs 

trassliga finanser och spretiga varumärke. 

Till och med Wallenbergarna är på 

bollen, deras private equity-låda EQT 

köpte tidigare i år klädföretagen Tenson 

och Melka. 

Men varför flockas investerare vars 

hett sVenskt Mode. 

Odd Molly intar catwalken 

i Los Angeles. 

modeintresse på sin höjd manifesteras i 

en randig slips plötsligen till tajt sittande 

jeans, sensuellt skurna koftor och 

kreativa klänningkollektioner? 

Den svenska modebranschen rider 

just nu på en framgångsvåg. Första halvåret 

i år uppgick den svenska modeexporten 

till 8,7 miljarder kronor, enligt 

siffror från branschtidningen Habit. 

Det motsvarar en tillväxt på 9 procent 

jämfört med samma period förra året. 

En annan kvalificerad förklaring till 

investerarnas intresse kan vara kursutvecklingen 

för de klädföretag som noterats 

på Stockholmsbörsen de senaste 

åren. Hittills i år har börsens modein- 

nya Miljonärer 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 15 

robert eldrim, medljus 

t

t 

V A d i r e k t 

”i sverige är vi 

duktiga på att 

hitta en balans 

mellan det 

kreativa och 

kommersiella” 

dex stigit med i genomsnitt 51 procent, alltså 

dubbelt så bra som börsen i sin helhet. 

”Att vi gick in i Acne handlade mer om att 

vi gillade personerna och kulturen i företaget 

än att vi aktivt letade efter ett modeföretag. 

Som investerare har vi ingen uttalad 

strategi, men vi agerar som att Acne är en 

framtida börskandidat”, säger Stefan Dahlbo, 

vd för Öresund. 

Branschgiganten H&M är en svensk exportsuccé 

som rosat aktieägarna i över tio år. 

Stefan Perssons trendiga lågpriskläder har 

ett börsvärde på 385 miljarder kronor – näst 

störst efter Ericsson. H&M har gott sällskap 

på börsen av lönsamma klädföretag som Retail 

and brands, New Wave, Lindex, Kapp-Ahl, 

Gant och nu senast Odd Molly och Björn Borg. 

Det är den internationella expansionen som 

hägrar för såväl Sven-Olof Johansson i Whyred 

som Christian W Jansson i Kapp-Ahl. 

”H&M har bidragit till att vi i dag har ett 

modekluster i Sverige. Det finns mycket duktiga 

entreprenörer som skolats där”, säger 

Stefan Dahlbo, vd för Öresund. 

Han får medhåll av Jan-Carl Adelswärd på 

Filippa K som menar att Sverige ligger långt 

fram internationellt. 

”I Sverige är vi duktiga på att hitta en balans 

mellan det kreativa och kommersiella.” 

Modebranschen har alltid förknippats med 

flärd och glamour. Men det är varken klädskaparnas 

strålglans eller de positiva effekterna 

för varumärket som är det främsta skälet 

till riskkapitalisternas modeintresse. 

”Det är så här i modebranschen att antingen 

är man ett litet modeföretag som når hög 

lönsamhet genom att vara nischat. Eller så är 

man en stor koncern som når hög lönsam genom 

stordrift och skalfördelar”, säger Chris- 

Börsens 

nya 

stjärnor 

slår index. 

Samtliga klädbolag 

har slagit 

index senaste 

året, enda 

undantaget är 

Lindex. 

RnB 

OMXS 

100 

40 

aug aug 

2006 2007 

16 | va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

80 

60 

JCF 

Gant 

OMXS 

300 

250 

200 

150 

aug aug 

2006 2007 

tian W Jansson. 

Den svenska modebranschen 

är först 

och främst en tillväxtbransch. 

Den 

starka köpkraften i 

både Sverige och 

USA spelar en viktig 

roll. Samtidigt har 

konkurrensen mellantextilproducenter 

som Kina, Indien, 

Bangladesh 

och Vietnam pressat 

priserna. Det går att 

producera kläder med hög kvalitet till låga 

priser i dagens globaliserade värld. 

Modebranschen präglas också av en slags 

tröskelprincip. Den som i ett initialt skede 

investerar rätt i framgångsrika kollektioner 

och trendigt varumärke kan på förhållandevis 

kort tid nå en kritisk massa med stora 

skalfördelar och bruttomarginaler kring 40– 

JCF 

Lindex 

OMXS 

140 

120 

100 

80 

aug aug 

2006 2007 

JCF 

ModeMoGUlerna. 

Jan-Carl Adelswärd, 

Sven-Olof Johansson 

t h och Daniel 

Sachs nedan. 

H&M 

OMXS 

500 

400 

300 

200 

aug aug 

2006 2007 

JCF 

50 procent. 

”Vad gäller lönsamhetslogiken skiljer sig 

inte mode märkbart från andra branscher. 

Det gäller att komma upp i kritisk volym i 

förhållande till sina kostnader. Når 

man dit har man också goda möjligheter 

att stärka sina marginaler”, säger Anders 

Slettengren, vd för Novax och styrelseledamot 

i Filippa K och We. 

Stockholmsbörsen har varit skakig den senaste 

månaden och de nio modeaktierna som 

finns listade har tappat stort i värde. Men de 

goda exemplen överväger ändå. Björn Borg 

har stigit med osannolika 232 procent sedan 

introduktionen i våras medan RnB rusat med 

hela 92 procent det senaste året. 

Vid sidan om dessa raketer är stjärnan i modeklassen 

Gant. Bolaget introducerades till 

kursen 141 kronor – i dag står aktien i 243 

kronor, vilket motsvarar 

en ökning på 

72 procent på ett och 

ett halvt år. 

Framgångssagan 

inleddes 1999 när 

trion Lennart Björk, 

Klas Käll och Staffan 

Wittmark köpte loss 

det amerikanska bolaget. 

Uppbackade av 

riskkapitalbolagen 

3i och L Capital satte 

man i gång att göra 

bolaget börsfäigt. Sju 

år senare, i april förra 

året, var uppdraget 

slutfört och Gantaktien 

introducerades 

på Stockholmsbörsen. 

Marknadens intresse 

för Gant-aktien 

var milt uttryckt fantastiskt. Erbjudandet 

övertecknades 40 gånger om. När Stockholmsbörsen 

stängde på öppningsdagen den 

28 mars 2006 hade aktiekursen stigit med 

hela 43 procent. 

Riskkapitalisternas exit i Gant inbringade 

798 miljoner kronor till L Capital och 466 

miljoner till 3i. Hur stor den realiserade vinsten 

blev totalt är okänt eftersom bolagen 

inte redovisade denna. Även trion Björk-Käll- 

Wittmark gjorde en bra hacka när de sålde 

Björn Borg 

OMXS 

200 

150 

100 

50 

peter jönsson 

scanpix 

0 

aug aug 

2006 2007 

JCF 

Kappahl 

OMXS 

80 

70 

60 

50 

40 

aug aug 

2006 2007 

JCF 

Odd Molly 

OMXS 

100 

80 

60 

40 

18 jun 13 aug 

2007 

JCF

filippa k 

liGGer före 

Filippa K visade nyligen 

2008 års vår- 

och sommarmode. 

delar av sitt innehav. Men till skillnad från 3i 

och L Capital sitter de kvar som huvudägare 

och deras samlade innehav i Gant uppgår till 

873 miljoner kronor. 

Det betydligt mindre och smalare klädmärket 

Odd Molly som sattes på First North 

av grundarna Per Holknekt, Christina Tillmans 

och Karin Jimfelt-Ghatan. Att plocka 

in 30 nya miljoner i aktiekapital var ingen 

noterade modebolag 

Björn Borg : Robur 7,1 procent, 

Martin Bjäringer 7 procent, Mats H Nilsson 

5,9 procent. 

h & M : Familjen Persson 41,5 procent, 

Alecta 2,8, Robur 2,7. 

kApp-Ahl : Pegatro 30 procent, 

Robur 3,5 procent. 

lindex: Capital Group 12,1 procent, 

Parvus 9 procent. 

rnB : Mikael Solberg 7,6 procent, 

Fidelity 5,8 procent. 

Wedins : Varenne 14,5 procent, 

Swedbank 7,4 procent. 

neW WAVe : Torsten Jansson 32,3 procent, 

Robur 8,2 procent, Fjärde AP-fonden 

6 procent. 

odd Molly: Christer Andersson 

20 procent, Patrik & Christina Tillman 

19, 9 procent. 

konst och när aktien sattes på börsen steg 

kursen med som mest 60 procent under samma 

dag. 

”Min bedömning är att värderingsnivåerna 

på några av de noterade bolagen är väl ansträngda”, 

säger Anders Slettengren på Novax. 

Riktigt lika framgångsrika på börsen som 

Gant och Odd Molly har inte Kapp-Aahl varit. 

Efter introduktionen i februari 2006 då 

aktien såldes för 56 kronor dök kursen, för att 

därefter vända upp igen och i dag handlas 

kring 66 kronor. Nej, det stora klippet gjordes 

istället inför börsintroduktionen. 

Riskkapitalbolagen Nordic Capital och Accent 

Equity köpte Kapp-Ahl av KF i oktober 

På väg till börsen? 

We : Novax 26 procent, Novestra 

20 procent, grundare och övriga aktieägare. 

FilippA k: Novax 50,5 procent, Filippa 

Knutsson 35 procent, Patrik Kihlborg 10 

procent, Jan-Carl Adelswärd 5 procent. 

Whyred: Ekstranda 43 procent, grundarna 

34 procent, Sven-Olof Johansson 

19 procent. 

tiger : Danska IC Company 100 procent, 

noterat på Köpenhamnsbörsen. 

Kan särnoteras. 

ACne : Öresund 20 procent, övriga 

80 procent ägs av bolagets grundare. 

2004. Efter fairness opinion och prisförhandlingar 

kom parterna överens om ett pris på 

knappt två miljarder kronor. Drygt ett år senare, 

i februari 2006, noterades bolaget på 

Stockholmsbörsen till ett värde av fem miljarder 

kronor. På ett knappt år hade Nordic 

Capitals Robert Andreen och Accent Equitys 

Jan Ohlsson tjänat nästan tre miljarder kronor 

på den tämligen oglamourösa klädkedjan 

från Mölndal. Med på tåget var också vd:n 

Christian Jansson och vice vd:n Paul Frankenius. 

Via sitt gemensamma Cypernbolag Pegatro 

köpte duon 25 procent av aktierna i 

Kappahl. I dag uppgår deras gemensamma 

innehav till 1,5 miljarder kronor. 

Gant och Kapp-Ahl uppvisar också exempel 

på ett annat viktigt skäl till investerarnas 

intresse för klädföretag, nämligen stora kassaflöden. 

Bolag med stor genomströmning av 

pengar är idealiska att belåna. En investerare 

kan alltså köpa ett bolag förhållandevis dyrt 

för att sedan finansiera köpet genom att 

skuldsätta målbolaget. Kapp-Ahls köp av 

Lindex är närmast ett skolexempel. Av de sju 

miljarder som Kapp-Ahl bjuder för Lindex finansieras 

endast två miljarder genom nyemission, 

resten tillkommer genom skuldsättning 

av målbolaget Lindex. 

När de finansiella och administrativa knutarna 

är lösta är fokus satt på internationell 

expansion. 

”Både Lindex och Kapp-Ahl satsar på expansion 

i sydostlig riktning. Tillsammans är 

vi starkare.” n 


17

v a D i r e K t 

Nu är goda kläder dyra 

Investerarnas intresse har drivit upp priserna på både noterade och onoterade 

klädföretag. Sammanslagningen av Kapp-Ahl och Lindex kan vara början 

på slutet för uppgången i modeaktier. AV PONTUS HERIN 

De s v ensk a klädhandelsbolagen har 

levt i den bästa av världar i flera år 

nu. En stark konjunktur och bra börs 

har lett till en konsumtionsboom 

som saknar motstycke i historien. Det byggs 

nya köpcentrum överallt, inte bara i storstäderna. 

De svenska bolagen har också gynnats 

av att konkurrensen i Norden inte har varit 

den vassaste. 

Få torde ha missat att den här klädfesten 

också har spritt sig till börsen. Bara det senaste 

året har Stockholmsbörsens klädbolag 

stigit med runt 50 procent, samtidigt som 

börsen stigit med 28 procent. 

För en bedömning av klädföretagen på börsen 

är det viktigt att göra uppdelningen i butikskedjor 

och modeföretag. H&M, Kapp-Ahl, 

Lindex och RnB (JC, Polarn o Pyret) är renodlade 

butikskedjor som expanderar genom att 

starta egna butiker. Nyckeln här är effektiv 

logistik och inköpsapparat, vilket varit 

H&M:s styrka. Storlek är viktigt och en förklaring 

på Kapp-Ahls bud på Lindex. Det här 

segmentet har starka kassaflöden och ett begränsat 

kapitalbehov, alltså precis det som 

riskkapitalbolag gillar. 

MoDeföretag soM Gant och Björn Borg har 

andra utmaningar, här handlar det framför 

allt om att vårda det egna varumärket, lansera 

bra design och vara lyhörd för modets 

svängningar. Det är främst dessa bolag som 

kommit att symbolisera ”det svenska modeundret”, 

men de flesta finns utanför börsen. 

Även detta segmentet gillas av riskkapitalister 

och då framför allt aktörer specialiserat 

sig på sektorn. Dessutom köper stora modehus 

som LVMH och Prada upp konkurrerande 

märken i hög fart vilket givit ytterligare 

bränsle till den glödheta sektorn. 

En jämförelse med branschen i stort visar att 

de svenska bolagen både vuxit klart snabbare 

n Dyra svenska modebolag 

SvenSka Börsvärde, P/e Tillväxt vinstmarg. kursförändr, 

BOLaG mdr kr 2007 -07, % -07, % sedan 1/6, % 

H&M 327 24,0 14 17 -10 

Lindex 7,0 19,0 0 6 16 

Kappahl 5,0 10,0 7 13 -20 

RNB 4,6 25,0 120 7 -13 

Gant 4,1 21,0 12 13 -13 

Björn Borg 2,7 26,0 52 20 -16 

Snitt 20,8 34,0 12,7 -9,4 

18 | vA | 33 | 16 AuguStI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

RöRT Om. Christian W Jansson på KappAhl. 

och har högre marginaler än branschen i ett 

internationellt perspektiv. De svenska börsnoterade 

klädbolagens marginal i år bedöms 

landa på starka 13 procent medan ett snitt av 

världens 50 största klädbolag ligger på drygt 8 

procent, alltså en markant skillnad. 

Även tillväxten för svenskarna har varit 

urstark, klart bättre än för branschen i stort. 

Men det här har också givit avtryck i en högre 

värdering. P/e-talet baserat på årets vinst 

ligger på två procentenheter högre för de 

svenska bolagen, 21 mot 19. Då är dessutom 

svenskarna mer skuldsatta än klädföretagen 

i stort, och tar man hänsyn till skulderna blir 

skillnaden ännu större. 

Klarast stjärna på den svenska himlen är 

givetvis H&M, som i första hand slåss med 

och jämförs med internationella jättar som 

spanska Inditex, med varumärken som Zara 

och Massimo Dutti. Spanjorerna spås växa 

snabbare än H&M de närmaste åren men 

ScAnpIx 

H&M har ändå en något högre värdering. Det 

förklaras av att H&M:s marginaler på 17 procent 

i år är klart starkare än bl a Inditex. 

Under sommaren har klädaktierna fallit 

med 11 procent. Skulle Lindex – som stigit 

efter budet från Kapp-Ahl – dras bort ligger 

nedgången på 16 procent, klart sämre än börsen 

i stort. Är det början på slutet för klädkedjornas 

fantastiska börsresa? 

oavsett utgången i Kapp-Ahl-Lindex-affären 

är det allt svårare att motivera att de 

svenska klädkedjorna ska handlas med ett 

premium jämfört med konkurrenterna. Bolagens 

redan urstarka marginaler blir svåra att 

utöka och enligt prognoserna kommer de 

också att ligga på samma nivå 2008 som i år. 

Med balansräkningarna finns det heller 

inte mycket att göra, de är redan trimmade 

(med undantag av H&M). Kvar återstår tillväxten 

och här är konjunkturen ett orosmoln. 

I grunden är ju kläder en mogen 

bransch där utmaningen borde vara att gneta 

sig till marknadsdelar på bekostnad av konkurrenterna 

– de senaste åren har varit undantag. 

Ett sammanslaget Lindex och Kapp- 

Ahl lär inte växa med mer än 3–4 procent de 

närmaste två åren. Visserligen ska synergierna 

lyfta marginalen men först ska bolagen 

slås ihop och det brukar kosta. Även Björn 

Borgs höga värdering bygger på att bolagets 

planerade expansionstakt stå fast. 

olycKsKorparna har kraxat i över ett år 

om att klädfesten ska ta slut. Men hittills har 

de haft fel. Statistik från handeln visar att 

konsumtionen fortsätter att växa snabbt. 

Men vi har svårt att se vad som skulle lyfta 

sektorn än en gång. En fortsatt skakig finanssektor 

i USA kan inte bara leda till en sämre 

konjunktur utan även minskat intresse 

bland riskkapitalsektorn för klädsektorn. Då 

är resan slut. n 

nåGra Börsvärde, P/e Tillväxt vinstmarg. kursförändr, 

kOnkUrrenTer mdr kr 2007 -07, % -07, % sedan 1/6, % 

Inditex 261 23,0 22 12 -5 

Burberry 38 20,0 16 15 -8 

Polo Ralph Laurent 34 21,0 14 8 -17 

IC Company 8 15,0 16 9 -5 

Mariella 7 27,0 4 5 -7 

Totalt Branschsnitt* 19,0 13 8 -14 

*ett genomsnitt av svenska och utländska bolag med ett börsvärde över fem miljarder kronor. Totalt 54 bolag. 

dyRARE. 

Svenska 

modebolag 

har 

vuxit 

snabbare 

och har 

högre 

marginaler.

scanpix 

V A D i r e k t 

Ghosn tjänar 

mest i europa 

Vd-årslön, Mkr 

1. Carlos Ghosn Renault Nissan 303 

2. Jean-Paul Agon L’Oréal 128 

3. Alessandro Profumo Unicredit 120 

4. Arun Sarin Vodafone 101 

5. Antoine Bernheim Assiurazioni 95 

6. Josef Ackermann Deutsche Bank 83 

7. Henri de Castries Axa 81 

8. Thierry Desmarest Total 72 

9. Daniel Bouton Société 71 

10.Alfredo Sáenz Banco Santander 70 

Källa: Fortune 

Rik, JAG? 

Renault 

Nissans 

Carlos 

Ghosn är 

Europas 

mest välbetalda 

vd. 

riskkapitalet 

köper eMi 

MusikjätteN eMi, med allt från 

Lasse Berghagen och Björn Skifs 

till Janet Jackson och Beatles i 

skivkatalogen, har fått nya ägare. 

Efter många turer står det klart 

att private equity-jätten Terra 

Firma köper skivbolaget för motsvarande 

33 miljarder kronor. Investmentbanken 

Citigroup har 

visserligen garanterat finansieringen 

av köpet, men affären 

måste ändå betecknas som en 

högrisksatsning. EMI har, i likhet 

med hela skivindustrin, stort 

problem med fallande intäkter. 

iNNehAV. Beatles och 

Berghagens skivbolag ägs 

numera av private equitybolaget 

Terra Firma. 

scanpix 

scanpix 

Fransk-tyskt 

VApeN- 

SkRAMMeL 

Bakom vapenaffären med Libyen 

står EaDs, den fransk-tyska 

jättekoncernen som tillverkar både 

airbus och Eurofighter. AV JONAS MALMBORG 

Nyheten att flyg- och vapentillverkaren 

EADS ska sälja 

antitankrobotar och 

kommunikationssystem till Libyen 

motsvarande 1,1 miljarder 

kronor fick många att höja på 

ögonbrynen. Libyen är en av de 

stater som pekats ut av USA:s 

president George W Bush som en 

”ondskans axelmakt” och landets 

diktator Muammar Khadaffi 

är en kontroversiell person. 

Den nordafrikanska regimen 

betraktas främst som en skurkstat 

på grund av sitt stöd till islamistiska 

terrororganisationer. 

1992 bombade libyska agenter ett 

brittiskt passagerarplan över 

Lockerbie och dödade 270 civila. 

Sedan dess är Libyen isolerat. 

MeN FrANkrikes president 

Nicolas Sarkozy, som välsignat 

affärsuppgörelsen mellan Libyen 

och EADS, har valt en egen linje. 

”Sarkozys agerande kan tyckas 

häpnadsväckande. Men Frank- 

n Mastodontkoncernen 

eADs bildades 2000 när den 

franska, tyska, brittiska och 

spanska flygindustrin fusionerades 

till en gemensam gigant 

som i dag är störst i världen på 

flygplanstillverkning, rymd- 

teknologi och försvarssystem. 

Antal anställda: 116 000. 

Oms 2006: 364 mdr kr. 

Vinst 2006: 3,6 mdr kr. 

Största ägare: Franska staten 

tillsammans med Lagardère 

27,4 procent, Daimler/Chrysler 

22,4 procent, spanska staten 

5,5 procent. Övriga 44,75 procent 

är spridda på mindre 

privata ägare. 

rike har en gammal tradition av 

att driva en självständig realpolitisk 

linje i Afrika. Historien 

scanpix 

äGARe. Nicolas Sarkozy, här med 

kollegan Angela Merkel, är delägare 

i Airbustillverkaren EADS. 

som gammal kolonialmakt i bidrar 

till att de franska presidenterna 

ansett sig ha privilegier på 

kontinenten”, säger Marie Demker, 

professor i statsvetenskap 

vid Göteborgs universitet. 

Spekulationerna om att försäljningen 

av EADS vapensystem 

har ett direkt samband med frisläppandet 

av de bulgariska sjuksköterskor 

som suttit fängslade i 

Libyen har varit intensiva. 

Det var den franska presidenthustrun 

Cecilia Sarkozy som agerade 

dörröppnare för att få sjuksköterskorna 

släppta och bara 

ett par veckor efter frigivningen 

tillkännagav alltså EADS att 

bolaget nått en uppgörelse med 

Libyen. 

OM häNDelserNA verkligen har 

ett samband är fortfarande obekräftat, 

men att det finns kopplingar 

mellan EADS och Frankrikes 

regering är klart. Franska 

staten är genom en konsortium 

med Lagardère störstaaktieägare 

i EADS. 

Att bolaget är resultatet av ett 

politiskt spel mellan olika europeiska 

regeringar märks inte 

minst på den märkliga bolagsstrukturen. 

EADS har en fransk 

och en tysk vd, ett franskt och ett 

tyskt huvudkontor. Dessutom är 

EADS listat på både Frankfurt- 

och Parisbörsen. Såväl Frankrikes 

president Nicolas Sarkozy 

som Tysklands förbundskansler 

Angela Merkel betraktar EADS 

som en nationell angelägenhet. 

Svenska Birgitta Klasén, styrelseledamot 

i Telelogic och OMX, 

var tidigare IT-chef på EADS. 

Hon beskrev 2005 den komplexa 

bolagsstrukturen så här i en intervju 

med VA: 

”Det finns starka nationella intressen 

i EADS, men koncernen 

är väldigt decentraliserad med 

fem divisioner: försvarsteknik, 

rymdteknik, militärtransport, 

flygteknik och Airbus.” 

Om EADS affär med Libyen 

verkligen är resultatet av ett köpslående 

om de bulgariska sjuksköterskorna 

så lär det komma 

fram under den utredning som 

tillsatts av den franska nationalförsamlingen. 

n 


V A D i r e k t 

”Stor potential för 

svenska omstartslån” 

Att låna ut pengar till kunder med betalningsanmärkningar kan vara en bra 

affär – om den görs på rätt sätt. Det är budskapet från Gunvor Engström, ny 

vd för Bank 2, i skuggan av den amerikanska subprimelånekrisen. 

Fr å n en hetlu f t till en annan. 

Det var många som överraskades 

när Företagarnas avhoppade vd 

Gunvor Engström i våras hux flux 

gick och blev bankdirektör, som 

ny chef för den norska nischbanken 

Bank2. 

Istället för att tampas med stridiga viljor 

inom organisationsvärlden har hon nu fått 

den delikata uppgiften att hantera människor 

med tidigare betalningsproblem. 

Produkten, så kallade ”omstartslån”, 

är en svensk motsvarighet 

till de amerikanska subprimelån, 

som riktas till 

hushåll med nedsatt kreditvärdighet. 

Ambitionen hos ägaren 

– norska finanskoncernen 

B2 Holding 

ASA – är att bli Nordeuropas 

största aktör 

på området. 

Den svenska affären 

är ännu blygsam, men 

potentialen anses betydande. 

Inte mindre än 

500 000 svenskar 

har i dag betaln 

i n g s a n m ä r k 

ningar och är 

NISCHAR 

IN SIG. 

Gunvor 

Engström 

är ny vd 

på norska 

Bank 2. 

20 | vA | 33 | 16 AuGusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

därmed portade hos de traditionella bankerna. 

De amerikanska subprimeinstituten har det 

kämpigt just nu. Jag antar att du följer utvecklingen? 

”Naturligtvis. Det här har ju fått stora konsekvenser 

på USAmarknaden, med sjunkande 

bostadspriser och annat. Samtidigt är jag 

inte så överraskad av situationen, med tanke 

på hur aktörerna har betett sig. Det tycks inte 

ha skett någon ordentlig prövning av kunderna 

och man har gått med på en 100procentig 

belåning av objekten. Samtidigt 

har låneinstitut och mäklare 

samarbetat med varandra, i syfte 

att göra så många affärer som 

möjligt. Då kan det gå så här 

illa.” 

Finns det någon risk för att 

Bank2 kan hamna i samma situation? 

”Det finns alltid en risk 

för kreditförluster, när man 

lånar ut pengar till människor 

med tidigare bet 

a l n i n g s p r o 

blem. Å andra 

sidan är det 

väldigt lätt 

scAnpix 

AV BENGT ERICSON 

att få den etiketten på sig i Sverige. Det kan 

räcka med att man har missat en pbot eller 

en avbetalning på studielånet. Särskilt det 

allmänna är väldigt kvicka med att skicka 

ärendet vidare till kronofogden. Så fort man 

har fått den fläcken på sig – och den sitter 

kvar i tre år – sållas man bort av de vanliga 

bankerna. Det har jag hört från flera av våra 

kunder: de andra bankerna vill inte ens göra 

en kreditprövning av mig!” 

Ni har funnits på den svenska marknaden i 

cirka ett år. Hur ser utlåningsportföljen ut? 

”Vår nuvarande kreditstock ligger på mellan 

300 och 350 miljoner kronor, fördelade på 

700–800 kunder. Verksamheten befinner sig 

fortfarande i en startfas, men vi bedömer att 

affärspotentialen är mycket stor. Det finns 

hela 500 000 personer med betalningsanmärkningar 

i Sverige. Hur många av dem 

som vill ha lån, och hur många som klarar 

vår prövning, är svårt att veta. Men vi fyller 

en viktig lucka på marknaden.” 

Vilken profil har genomsnittskunden? 

”Han eller hon tillhör kategorin vanligt 

folk. Det är så mycket som kan leda till att 

människor får ekonomiska problem. Arbetslöshet, 

sjukdom, en skilsmässa… Kanske 

också lyxkonsumtion, men det har jag inte 

sett så mycket av hittills. Vi kan notera en 

viss överrepresentation av småföretagare. 

Från min tid i Företagarna vet jag också att de 

förekom frekvent i den kommunala 

VA-iNterVJUN 

Gunvor engström 

Ålder: 57 i december. 

titel: Bankdirektör. 

karriär: Civilekonom och egen företagare, departementsråd 

på näringsdepartementet 1998– 

2001, Svenskt Näringsliv 2001–2002, vd Företagarna 

2002–2007, vd Bank 2 från maj 2007. 

Aktuell: Arbetar inom samma produktnisch 

som de amerikanska subprimeinstituten.

skuldsaneringen. En anledning är att de ofta 

får gå i personlig borgen för lån till sina företag. 

Det är inte alltid det finns fasta tillgångar 

som banken kan ta i pant.” 

Vad krävs för att få en kredit i Bank 2? 

”Vi tittar också på fasta tillgångar men 

även på vederbörandes betalningsförmåga, 

det vill säga relationen 

mellan inkomster och ut 

gifter. En viktig parameter 

är att vår kund ska ha 

en skälig summa över att 

leva på varje månad – något 

som man uppenbarligen 

inte har behövt fästa 

någon vikt vid på den 

amerikanska marknaden.” 

Känns det svenska regelverket 

mer betryggande, 

tycker du? 

”Åtminstone som jag 

kan bedöma. Som ny i 

bankvärlden får jag konstatera 

att vi är oerhört 

övervakade, av Finansinspektionen 

inte minst. 

Här finns mycket tydliga 

regler om kapitaltäckningskrav 

och annat, vilket 

är helt riktigt, tycker 

jag. Ju högre riskprofil det 

är på lånen, desto mer kapital ska man naturligtvis 

ha i ryggen.” 

Vilka finansiella muskler har då Bank 2? 

”Vi har ett eget kapital på 100 miljoner kronor. 

Men utlåningsverksamheten finansierar 

vi helt genom vår inlåning, som nu uppgår 

till drygt 1 miljard kronor. Vi ger en bra 

ränta, 3,75 procent.” 

Vad får kunden betala i andra riktningen? 

”Vi gör en individuell prövning, för vilken 

låntagaren får betala en uppläggningsavgift 

på 3 procent. Sedan tillkommer en ränta på 

6–7 procent.” 

PÅ riksbANkeN delar man Gunvor 

Engströms positiva syn på subprimelån, 

åtminstone i dess svenska 

tappning. 

Det framgår av en intervju med 

vice riksbankschefen Lars Nyberg i 

SvD förra veckan. Årets första finansiella 

stabilitetsrapport visar att 

subprimelån utgör en mycket liten 

del av de totala bolånen, säger han. 

Om en del låntagare hamnar i betalningssvårigheter, 

kommer det 

alltså inte att ge några konsekvenser för stabiliteten 

i banksystemet. 

Han förutspår samtidigt att den här låne- 

”Vi kan notera 

en viss överrepresentation 

av småföretagare. 

En 

anledning är att 

de ofta får gå i 

personlig borgen 

för lån till sina 

företag” 

n riksbanken backar upp henne 

ETT BRA 

låN. Tycker 

Lars Nyberg. 

En så hög kreditkostnad gör det väl knappast 

lättare för den stackars småföretagaren att 

komma på fötter igen? 

”Väldigt många sitter ofta fast i mycket dyrare 

lån, med kontokortsskulder och annat. 

Med vår hjälp får de en möjlighet att sanera 

portföljen. Sedan hör det till saken att större 

risk kostar. Med de kapitaltäckningskrav 

som 

gäller, är det dyrare för 

oss att låna ut pengar än 

vad det är för de traditionella 

bankerna.” 

Så småningom lär det väl 

komma en konjunkturnedgång. 

Vad händer med er 

affär då, tror du? 

”Det har jag också funderat 

på. Troligen får vi 

fler kunder som har råkat 

ut för problem, men 

det är svårt att ställa en 

prognos. Kanske blir det 

tvärtom så att låneviljan 

minskar när tiderna blir 

sämre. Vi får väl se.” 

Utifrån den kunskap som 

du har i dag: Hur stor kreditstock 

har Bank2 om ett 

år? 

”Jag hoppas på en fördubbling. 

Men för att nå 

dit, måste vi lära oss mer om marknaden och 

bli mer kända utåt.” 

Förutsättningarna är väl ändå rätt hyggliga? 

Om bara 10 procent av alla svenskar med betalningsanmärkningar 

knackar på dörren, så 

har ni ju 50 000 nya kunder? 

”Det är ingen orealistisk siffra. Jag är övertygad 

om att det finns en bra marknad där 

ute. Det centrala för oss är att göra en korrekt 

bedömning av kunden. Är det någon 

som vill ta tag i sin situation eller någon som 

tänker lura oss? Det är något vi ska bli duktiga 

på.” n 

formen kan bli vanligare i Sverige, 

”exempelvis om hyresrätterna i storstädernas 

förorter ombildas till bostadsrätter”. 

Enligt Lars Nyberg skulle det i så 

fall vara en positiv utveckling. Subprimelån 

är i princip av godo, säger han 

och delar samtidigt ut vad som kan 

tolkas som en knäpp på näsan åt de 

etablerade bankerna. 

”Det finns absolut inget egenvärde i 

att stänga ute vissa hushåll från kapitalmarknaderna, 

bara för att de inte i alla avseenden 

uppfyller bankernas standardkrav”, 

säger vice riksbankschefen. 

Fortfarande 

bara fem 

ANtAlet kViNNli- 

GA börsvd:ar är fortfarande 

fem. Kristina 

Englund, som tog 

över Thalamus Networks 

i juni, har ersatt 

Heliana Canepa 

som försvann från 

Nobel Biocare juli. 

De övriga fyra är Mia 

Brunell, Kinnevik, Annika Falkengren, 

SEB, Katarina Mellström, Mandator, 

och Marika Philipson, Wise Group. 

Finnair bäst 

i klassen 

FlyGbolAGet 

SAS har det inte 

lätt. Desto bättre 

går det för konkurrenten 

på andra 

sidan Östersjön. 

I förra 

veckan redovisade 

halvstatliga 

Finnair en vinst 

på 318 miljoner 

kronor för andra 

kvartalet i år, en 

förbättring 287 

miljoner jämfört 

ENSAm. Kristina 

Englund, 

Thalamus. 

GåR SOm TåGET. 

Finnair gör 

rekordvinster. 

med samma period 

året före. 

Samtidigt steg 

omsättningen 

till 5 miljarder 

kronor. Den 

främsta anledningenframgång 

är den lönsammafokusering 

på direktflyg 

till Asien. På 

fem år har Finnairs 

Asienflyg 

tredubblats. 

19,5% 

av nybilsregistreringarna 

i juli var 

miljöbilar. Populärast 

var Saab 9-3 

Bio Power. 

Affärer säljer 

bättre än sex 

DomäNNAmNet business.com har 

just sålts för 350 miljoner dollar eller 

2,3 miljarder kronor. Köpare är RH 

Donnelley. Det tidigare rekordet 

innehades av sex.com, som köptes 

för 12 miljoner dollar på nyåret 2006. 

| vA | 33 | 16 AuGusti 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21 

scAnpix

FöretagarnaS 

ordförande 

SAS-Jan 

Carlzon 

har just 

hämtat 

hem sin 

dotter 

från konfirmationslägret 

och känner 

sig lite nyfrälst. 

”När ungdomar i 

15-årsåldern samlas 

och pratar om livet 

och kärleken och 

gudstro händer det 

något inom dem 

som är fantastiskt”, 

säger Jan Carlzon. 

”Man kunde hoppas 

att det kvarstod 

under lång tid, men 

det är ju inte alltid 

som det gör det.” 

På mäklarhuSen 

är det också många 

som försöker damma 

av tron på högre 

makter när tillvaron 

skakas av börsturbulens. 

ABG Sundal 

Collier fick pris för 

mest träffsäkra 

aktieanalyser 

under första 

halvåret, 

men analyschefen 

Lars 

Söderfjell 

aktar sig för 

gurustämpeln. 

”Om det var svårt 

att bedöma börsen 

förut 

så är det j-ligt 

svårt nu.” 

 

 

Kappahl- 

Lindexaffären 

doftar lite 

urtvättad 

kofta 

Ssa ndstor men dro g h a s t igt och oväntat in på 

Stockholmsbörsen när ökenbörsen Borse Dubai 

på en förmiddag säkrade 27,5 procent av aktierna 

i Nordenbörsens ägare OMX. Om Citigroup 

ställer sig på shejkdömets sida har Dubaibörsen 

kontroll över drygt en tredjedel 

av rösterna när dess vd Per E Larsson i 

veckan förhandlar med regeringen och 

OMX:s storägare om fortsättningen. 

Nasdaqs liggande bud på OMX är 

plötsligt begravt i sand. 

Det är tydligt att Borse Dubai 

tänker spela på elitnivå i slaget 

om den världsomspännande 

börshandeln. 

Budet på OMX visar att 

shejk Mohammeds storslagna 

vision för Dubai att bli ett ledande 

finansiellt centrum i 

världen inte bara är ambitiöst 

snack utan en konkret föraning 

om framtiden, oavsett 

hur mycket Nasdaqs vd Robert 

Greifeld viftar med 

armarna och säger att det är 

ologiskt. Under ett guldkornigt 

berg med sand kan han inte 

göra mycket annat. 

Vid en första anblick framstår 

högteknologiska Nasdaq som 

en betydligt mer utvecklande 

ägare åt OMX än en penningstinn 

pyttestat i öknen. 

Men även om Dubai har 

råd att bejaka sitt hävdelsebehov 

är det dumt att avfärda 

det som en tanklös shoppingrunda 

när Borse Dubai 

utmanar Nasdaq om makten 

över Nordenbörsen. 

Ytterst ansvarig för affären 

är Per E Larsson som själv var 

Den stora 

börsbluffen 

Makt, inte samordningsfördelar, är drivande när börser lägger 

bud på varandra. OMX ljuger när de påstår något annat. 

chef för Stockholmsbörsen och OM för några år sedan 

och onekligen har en god uppfattning om vad 

Nasdaq kan göra för den nordiska börshandeln 

som inte Borse Dubai kan matcha. 

Han räds visst inte motståndet. Några större 

samordningsvinster är svåra att räkna fram 

även när en stor börs som Nasdaq köper en 

annan stor börs som OMX. 

Språk, valutor, regelverk och redovisningsregler 

skiljer sig stort mellan olika länder 

oavsett om det är Nasdaq eller Borse Dubai 

som äger. 

Svenskarnas intresse för investeringar 

på börserna i grannländerna är mycket 

lågt trots att de har samma ägare. 

För ett år sedan sa OMX:s vd Magnus 

Böcker till VA att han hade svårt att se 

några synergier med att Nasdaq och 

NYSE köper på sig europeiska börser. 

Makt är onekligen en 

starkare drivkraft än 

synergier när börserna 

lägger sina bud. 

Det vet hedgefonderna 

som har 

flockats kring 

OMX-aktien i vetskap om 

att det kan bli en kursdrivande 

budstrid om det nordiska 

börsbolaget. 

En budstrid som inte 

låter sig stoppas av några 

särskilda synergier. 

Vem som får köpa OMX av- 

görs av vem som har mest guld i sitt sandslott. 

OMX-snacket om industriell logik och en nordisk 

superbörs är bara en dimridå för att även Magnus 

Böcker ska få bygga ett eget börsimperium i fred. 

Men storleken har liten betydelse för själva börsaffären. 

Nu kan allt ändras i en hastig sandpust från 

lilleputtlandet i väst. n 

”Vem som får köpa OMX avgörs av vem som har 

mest guld i sitt sandslott” 

CeCilia aronSSon ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse. 

DOM 


kroniko r 

Tyck till om 

krönikan på nätet 


V a d I r e k t 

sommaren när vol 

tagit det lugnt under semestern? Kopplat ur internet och skippat 

dagstidningarna? Här är en snabbguide till allt som hänt sedan 

midsommar. av jan-erIc öhman 

Igel åkte ut 

lars nyberg blir vd för Teliasonera 

efter Anders Igel som 

fick sluta på försommaren. 

Båda är lika gamla, 56 i år, 

och ungefär lika långa. Lars 

Nyberg sägs dock ha större 

skonummer vilket bör leda 

till att Teliasonera blir mer 

snabbfotat inom de flesta av 

sina affärsområden. 

Lars Nyberg är född i Stockholm 

och är mer känd för att 

ha varit vd för amerikanska 

börsföretaget NCR mellan 

åren 1995 och 2003. Tillbaka 

till Sverige sitter han numera i 

styrelserna för bland andra 

Autoliv, Micronic och IBS. Lars 

Nyberg tillträder i september. 

Det som gav Anders Igel 

huvudvärk under vdåren var 

Teliasoneras ryska affärer. 

Företaget är huvudägare i Megafon, 

Rysslands tredje största 

operatör. Andra storägare 

är Altimo och Ipoc, som enligt 

uppgifter i Financial Times, nu 

ska upphöra med de inbördes 

striderna. Detta kan på sikt 

bana väg för en börsintroduktion 

av Megafon, 

värderat 

till cirka 100 

miljarder 

kronor. 

nY TelIaBoss. 

Lars Nyberg efterträder 

Ander Igel. 

tre nya 

ansikten på 

börslistan 

Per mIkael 

Jensen har 

utsetts till 

Metrobas för 

alla tidningsdrakar 

världen 

över och efterträder 

Pelle 

Törnberg. 

Jensen lämnarvdpos 


scanpix 

ten för danska frikanalen TV 2. 

Hans Porat blir vd för plastkomponenttillverkarenNolato 

i Torekov, som är stor 

leverantör till mobiltelefontillverkarna. 

Han 

efterträder Georg 

Brunstam som blir vd 

för Hexagons affärsområde 

Polymers. 

Hans Porat tillträder 

i februari nästa år 

och är nu vd för handelshuset 

Gadelius. 

ska vända 

meTro. Per 

Mikael Jensen. 

fIck Gå. Heliane Canepa. 

HelIane CanePa slutar som vd 

för det schweizisksvenska tandteknikbolaget 

Nobel Biocare. Ny 

vd blir schweizaren Domenico 

Scala. Ett av hans uppdrag blir 

att förbättra kommunikationen 

och samarbetet med myndigheterna 

vilket inte varit Canepas 

styrka. Hennes avgångsvederlag 

medför att Nobel Biocare måste 

sänka årets vinstprognos. 

Få svenska 

affärer… 

Ingen anlednIng 

att bli mångordig. Proventus 

köper 35 procent 

i klädföretaget J. Lindeberg 

för 70 miljoner kronor. 

Grundaren Johan 

Lindeberg får en fri kreativ 

roll medan Stefan Engström, 

som en gång grundade 

Peak Performance, 

blir vd. 

Höstens nyhetsagenda 

är till stora 

delar redan satt. Fords 

koncernchef, Alan 

Mulally, bekräftade i 

slutet av juli att Volvo 

Personvagnar står på 

säljlistan. Spekulerat 

säljpris är 54 miljarder 

kronor, att 

jämföra med 

de 28 miljarderkro 

scanpix 

säljer kläderna. Johan 

Lindeberg lämnar över. 

bye-bye 

Volvo 

har TröTTnaT. 

Nu vill Fords Alan 

Mulally sälja Volvo. 

…fler 

i världen 

l eFter tre månaders 

förhandlingar fick mediemogulen 

Robert Murdoch 

äntligen klartecken från 

familjen Bancroft att 

ta över aktieposten 

på 37 procent i 

nor som Ford betalade 

1999. De senaste 

sju åren har Ford 

tappat 75 procent i 

börsvärde. 

För drygt en vecka 

sedan framkom även 

att Volvo Personvagnar 

redovisar en 

förlust på 

700 miljonerkronor 

för 

2006. 

afp/scanpix 

scanpix 

scanpix 

Dow Jones, där även Wall 

Street Journal ingår. Familjen 

Bancrofts 32 medlemmar 

samlades i månadsskiftet 

i Boston för att 

försöka komma överens. 

Familjen har varit 

storägare sedan 1902 

och Murdochs bud var 

värt cirka 33 miljarder 

kronor. 

l det mesta talar för att 

det blir australiska aluminiumjätten 

Rio Tinto som till 

slut köper kanadensiska Alcan. 

Rio Tinto erbjuder cirka 

250 miljarder kronor, vilket 

är 33 procent över ett annat, 

konkurrerande bud. 

l strIden om den holländska 

storbanken ABN 

Amro fortsätter. På ena 

sidan finns ett konsortium 

lett av Royal 

Bank of Scotland 

som bjudit cirka 

650 miljarder kronor. 

Konsortiet vill 

stycka ABN Amro. 

På andra sidan 

finns banken Barclay 

som i sin tur 

erbjuder 620 miljarder 

men uppger sig 

vara vänligt sinnad 

och vill fusionera bankerna. 

Det ovanliga i affären är 

att statliga China Development 

Bank och likaledes statli 

nU ännU sTörre. 

Murdoch tar över 

Dow Jones och WSJ.

vo såldes UT – IGen 

scanpix 

ga Temasek i 

Singapore sedan 

några 

veckor tillbaka 

är 

storägare i 

Barclay. 

China Development 

Bank har nu 8 

procent i Barclay. 

Vad kommer 

härnäst, undrar finansmarknader 

och västvärldens 

regeringar. 

l en aFFär som däremot är 

klappad och klar är att det amerikanska 

riskkapitalbolaget 

Blackstone köper hotellkedjan 

Hilton med 2 800 hotell för 175 

miljarder kronor, kontant. 

l blaCkstone en gång till. 

Riskkapitalbolaget börsintroducerades 

i slutet av juni. Förväntningarna 

var höga och en kinesisk 

statsfond satsade över 20 

miljarder kronor i företaget. I 

dag ligger börskursen väsentligt 

under introduktionskursen. I 

början av juli meddelade ytterligare 

ett riskkapitalbolag, KKR, 

att börsen väntade. Nu är det augusti 

och världen ser lite annorlunda 

ut. 

scanpix 

Beska pIller. Riskkapitalbolaget 

KKR har problem med köpet 

av brittiska apotekskedjan Boots. 

l kkr en gång till. Riskkapitalbolaget 

vill köpa den brittiska 

apotekskedjan Alliance Boots. 

Ett flertal banker och finansinstitut 

som Deutsche Bank och 

JP Morgan sade från början ja till 

finansiering, men har nu skjutit 

upp beslutet. 

l samma öde har amerikanska 

riskkapitalbolaget Cerberus 

mött. Bolaget vill köpa ut bilfö 

Under aTTack. 

Holländska storbanken 

ABN Amro. 

retaget Chrysler från 

tyska Daimler för cirka 

50 miljarder kronor. 

Den amerikanska banken 

Citigroup var villig 

att medverka vid finansieringen 

men har haft 

svårt att övertala andra aktörer 

att gå med. 

l orsaken kan sökas hos det 

amerikanska bolåneföretaget 

American Home Depot som gick 

scanpix östersundsposten 

l Fotbollstränaren Sven- 

Göran Eriksson får cirka 120 

miljoner kronor för att ta 

hand om Manchester City i tre 

år. 

l matHs o 

sundqVIst, 

Jämtlands finanskung, 

har 

köpt på sig ytterligare 

fem 

miljoner aktier 

i Industrivärden 

och 

har därmed 

fördubblat sitt innehav till 

4 procent av rösterna och 3 

procent av kapitalet. 

l antaglIgen var det med 

ett ansträngt leende som 

Christer Gardell mottog beskedet 

att riskkapitalbolaget 

Parvus drar sig ur samarbetet 

med Gardells egen fond, 

Cevian. Åtminstone gäller 

detta i lastvagnstillverkaren 

Volvo. Beskedet innebär att inflytandet 

minskar från 

5,4 procent till 

4,2 procent. 

Samtidigt har 

Industrivär 

den signalerat 

att företaget 

nu har över 5 

procent i Volvo. 

i konkurs i förra veckan. Kreditgivningen 

har blivit mindre generös. 

Posener fri 

– och ofri 

trustorHärVans HJärna , Joachim 

Posener, är inte längre internationellt 

efterlyst. Därmed 

kan han komma tillbaka till Sverige, 

om lusten finnes. Det var för 

10 år sedan som han häktades i 

sin frånvaro, misstänkt för att 

bland annat ha lagt beslag på 46 

sommarnattens leenden 

sToräGare. 

Mats O 

Sundqvist. 

överGIven. 

Christer 

Gardell. 

l 23 058 miljöbilar såldes i 

Sverige under första halvåret, 

en ökning med 25 procent. Det 

kan innebära att regeringen 

måste skjuta till över en halv 

miljard kronor till om den ska 

hålla löftet om miljöpremien 

på 10 000 kronor. 

l VarFör Inte planera redan 

nu för en bilsemester 2018? Då 

ska nya bron mellan danska 

Rödby och tyska Puttgarden 

vara färdig. Ett principbeslut 

togs mellan länderna 

i slutet av juni. Totalt 

kommer brobygget att 

kosta cirka 50 miljarder 

kronor och bli 

19 kilometer 

lång. Danmark 

har 

tagit på 

sig merparten 

av kostnaderna. 

väl- 

BeTald. 

Sven 

Göran 

Eriksson. 

scanpix 

scanpix 

miljoner kronor 

ur Trustors 

kassa. 

I Sverige 

väntar andra 

fordringar. 

Han har 

skulder på 21 

miljoner kronor 

till olika 

myndighe 

en frI man. Joachim 

Posener. 

ter. Det gäller bland annat skatteskulder, 

uteblivet underhållsstöd 

och avier från CSN som förfallit… 

asfalTsdom. Nio bolag får betala 

460 miljoner i skadestånd. 

kartellerna 

jagas med 

blåslampa 

l domen har fallit i det hittills 

största kartellmålet i Sverige. 

Nio företag, däribland NCC, 

Peab och Skanska, ska tillsammans 

betala 460 miljoner 

i skadestånd. 

l trelleborgs franska 

dotterbolag misstänks 

för att ha 

agerat i en kartellbildning 

med marina 

slangar för oljetransporter 

som objekt.Trelleborg 

har 

svårt att 

uppskatta 

de framtida 

böterna, 

men de kan 

uppgå till ett 

miljardbelopp. 


25 

scanpix

V A IT/TELEKOM RisKKaPitaL FiNaNs MEDiER 

Schibsted 

SATSAr på näT-TV 

Schibsteds köp av tv-sajten tv.nu är det senaste draget i det svenska nätkriget. 

”Vår ambition är att dominera också inom rörlig bild”, säger vd 

Gunnar Strömblad. Men det kan bli lättare sagt än gjort. Av Torb jörn CArlbom 

I 

somr a s kompl e t t er a de mediekoncernen 

Schibsted sitt utbud på internet med 

tv.nu, en webbsida som innehåller tv-tablåer. 

På ytan ett litet och ganska oansenligt förvärv. 

Men i realiteten är tv.nu en avgörande 

pusselbit i den norska mediegigantens strävan 

att stärka sin dominerande ställning på 

internet i Sverige. Tv.nu utgör basen för koncernens 

svenska tv-framtid och navet i den 

satsning på nät-tv som Schibsted planerar. 

Det är inget som Schibsteds svenska vd 

Gunnar Strömblad vill bekräfta. Han är över 

huvud taget ganska fåordig när det gäller 

sina strategier. 

”Det är ett viktigt strategiskt köp, ett led i 

att stärka vår närvaro på nätet. Tv.nu är ett 

framgångsrikt företag som vi tror att vi kan 

utveckla. Vår ambition är att ha en dominerande 

ställning också inom rörlig bild. Vi har 

ännu inte definierat hur stor satsning vi vill 

göra. Mer vill jag inte säga av konkurrensskäl”, 

säger han. 

Men i och med att det var han själv som 

gjorde affären och att köpeskillingen för 51 

procent av tv.nu lär uppgå till betydande belopp, 

rykten säger runt 70 miljoner kronor 

med möjlighet till det betydligt mer i senare 

26 | va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se 

skeden, torde det ändå vara ett 

rimligt antagande att tv.nu är 

en viktigare del av framtidens 

Schibsted än vad som hittills 

framkommit. 

GunnAr STröMbLAd själv vill 

inte bekräfta några summor. 

”Det har vi bestämt att inte gå 

ut med”, säger han. 

Däremot håller han med om 

att koncernen har flera intressanta 

pusselbitar att bygga vidare 

på för att bli en ”attraktiv 

kanal för rörlig bild”. Schibsted 

har redan ett stort antal framgångsrika 

sajter och äger bland 

annat produktionsbolaget Metronome 

Film & Television, filmdistributören 

Sandrew och tvkanalen 

TV7, även om den sistnämnda 

firmans framtid troligen är osäker. Den kostar 

en hel del pengar och har inte direkt blivit 

en succé. 

Exakt hur och vad som ska 

skapas vill inte Gunnar 

Strömblad berätta. 

”Men självklart kommer vi 

att satsa på de områden 

n Tio största 

favoriterna 

Antal unika besökare 

vecka 31, 2007 

1. MSN 4 758 000 

2. Aftonbladet 3 236 000 

3. Blocket 2 394 000 

4. Hitta 1 796 000 

5. Eniro 1 730 000 

6. Expressen 1 457 000 

7. Tradera 870 000 

8. DN 799 000 

9. SVT 765 000 

10. Passagen 716 000 

som är intressanta för många, 

som sport och underhållning.” 

En början kan kanske vara 

att kombinera tablåerna på tv. 

nu med klipp och länkar till 

artiklar på Aftonbladet.se. 

Kombinationen internet och 

tv får vilket mediebolag som 

helst att gå i spinn. Faktum är 

att internet är på väg att i grunden 

förändra såväl hela tvbranschen 

som media, liksom 

människors sätt att konsumera 

tv. På nätet kan man se tv när 

man vill, var man vill och hur 

mycket man vill, utan att vara 

slav under kanalernas tablåer. 

”Min tes är att vi befinner oss 

vid en brytningspunkt. Hittills 

har internet handlat mest om textmaterial 

kryddat med bild. Men i takt med bredbandsutbyggnaden 

blir det tvärtom. Internet 

kommer att bli rörlig bild kryddat med text”, 

säger till exempel Mattias Fyrenius, chef för 

nya medier på TV4. 

Han fortsätter: 

”Det är uppenbart att detta leder till helt 

nya marknadsförutsättningar och att det 

kommer in ett stort antal nya aktörer. Vi 

som tv-kanal måste vara extremt snabb 

på att möta dessa förändringar.” 

Den nuvarande ställningen på nätet 

för den norska mediejätten är 

med andra ord långt ifrån given. 

På den här konvergerandemediemarknaden 

kryllar det av 

intressenter, den ena 

större och mäktigare 

än den andra, eller så 

handlar det om helt 

nya företag som försöker 

kapitalisera på 

trender. Här finns 

till exempel vid sidan 

av de traditionella 

tv-kanalerna och 

Källa: Kia Index 

tv4 

första steget. Schibsteds köp av tablåsajten tv.nu med såväl Ernsts sommartorp 

viasat, 

i SvT som sporten i Tv3 och ekonominyheterna i Tv4 är bara början. svt, 

medieföretagen också 

Niklas Zennströms

Källa: IRM 

storsatsar. 

Gunnar Strömblad 

på Schibsted. 

satsning på Joost och 

Youtube, mjukvaruföretag 

som Microsoft 

och Google, portaler 

som Yahoo, hårdvaruföretag 

som Sony, 

Ericsson och Nokia 

och givetvis också 

operatörerna, i Sverige 

bland andra Telia, 

Tele2 och Telenor 

med såväl mobil 

verksamhet som Glocalnet 

och Bredbandsbolaget 

bland verksamheterna. 

” U t v e c k l i n g e n 

kommer att påverka oss i hög grad och vi ser 

en stor förändring av de traditionella affärsmodellerna. 

Det är inte alls otänkbart att vi 

utvecklas mot att bli ett mediehus”, säger 

Marcus Nylén, vd för Bredbandsbolaget. 

”drIVKrAfTEn är bLAnd AnnAT att medieköparna 

vill ha mer ’bang for the buck’. Tv i 

dag är billigt men med odefinierbara målgrupper. 

På internet kan man köpa tydliga 

målgrupper och enkelt mäta resultat. Därför 

tror jag att vi som operatör kommer att spela 

en större roll framöver.” 

Enligt Institutet för reklam- och mediestatistik, 

IRM, ökade de så kallade medieinvesteringarna 

med 8 procent under årets första kvartal, 

till 7,2 miljarder kronor. Internetannonseringen 

ökade med hela 40 procent och står 

i dag för 12 procent av all annonsering. 

Det betyder att internet tar annonser för 

närmare drygt 800 miljoner kronor i kvartalet 

med en tillväxttakt av runt 400 miljoner 

kronor. Alltmedan annonseringen i radio 

och tv ökade med ynka 3 procent. 

”Intresset för rörlig bild på nätet ökar, klassiskt 

tv-tittande flyttar. Detta händer ganska 

snabbt och många aktörer har gjort samma 

analys och agerar utifrån det. Men vi har en 

stor konkurrensfördel i vår existerande position”, 

säger Gunnar Strömblad. n 

400 

300 

200 

Reklaminvesteringar 

internet, indexerat 

aFtoNbLaDEt biLD 

n internetexplosionen 

100 

-02 -03 -04 -05 -06 -07p-08p 

1000 

1000 

1000 

1000 

slår alla andra medier. Annonseringen på 

nätet ökar mest av allt. 

TORBJÖRN CARLBOM 

1000 

SOM hATAr dIGITAL-TV 

Kaos i medieindustrin 

Reklaminvesteringar 

internet, 

indexerat 

2002 100 

2003 95 

2004 119 

2005 161 

2006 244 

2007p 324 

2008p 397 

de t r å der i de t nä r m a s t e totalt 

kaos i medieindustrin för tillfället. 

Nej, inte på ekonomiavdelningarna, 

eftersom det inte handlar om vikande 

intäkter eller mediernas positioner – 

det är ju högkonjunktur och medieföretagen 

lever i extrem välmåga. 

Det är i strategirummen man brottas 

med problem, och där handlar det om 

hur man ska hantera den oformliga organism 

som kallas internet och som har 

den dåliga smaken att hela tiden byta 

skepnad. 

Visst, internet har varit aktuellt länge 

i branschen, men intresset har fått en 

renässans i takt med att mediemogulen 

Rupert Murdoch har handlat bolag i en 

rasande takt, nu senast tog han över 

Dow Jones och legenden Wall 

Street Journal. Alla undrar ju 

vad han har i kikarn. Dessutom 

är det högkonjunktur 

och alla vill ta höjd för förändrade 

marknadsvillkor. 

Frågorna är många och inte 

sällan extremt omfattande. 

Här är bara några exempel: 

l Betalning – hur ska man 

ta betalt för material på nätet, eller ska 

man ens ta betalt? Denna fråga har varit 

central sedan internet blev en kommersiell 

företeelse under 1990-talet, 

och den fortsätter att sätta myror i huvudet 

på mediedirektörerna. 

l Nät-tv – vad betyder det att rörliga bilder 

dyker upp på datorskärmar istället 

för tv-apparater och dessutom får interaktiva 

egenskaper? Internet är snabbt 

på väg att bli ett bildmedium snarare 

än ett textmedium, och det kommer att 

sätta sina spår. 

l Konkurrenssituationen – hur ska man 

hantera det faktum att alla från Niklas 

Zennström på Joost och Lars Nyberg på 

Teliasonera till Carl-Henric Svanberg på 

Ericsson och Gunnar Strömblad på Schibsted 

i någon mening vill vara mediemoguler? 

Hur ska man klara av konvergensen 

mellan nätet, mobilen och 

televisionen – vad ska Jan Scherman på 

TV4 göra för att ta plats också på internet 

och inte bara i tv-apparaterna. 

Den sistnämnda frågan är ett grundläggande 

problem. Konkurrensen på 

nätet är grym. 

Ta bara näringslivsjournalistiken. De 

senaste åren har antalet affärssajter på 

nätet bokstavligen exploderat. Här finns 

till exempel Veckans Affärers webbplats, 

di.se, E24, Dina Pengar, Realtid, 

Privata Affärer, alla branschtidningarnas 

sajter, nätmäklarnas nyhetssidor, 

de traditionella dagstidningarnas ekonomiavdelningar, 

tv-sajter och nyhetssamlare 

som Dagens PS. 

Och i och med att nätet är internationellt 

till sin karaktär och de flesta 

svenskar kan engelska måste allt ifrån 

Financial Times sajt ft.com och Wall 

Street Journals wsj.com till cnet och 

”hur ska man hantera 

det faktum att alla 

i någon mening vill 

vara mediemoguler?” 

BBC:s affärssektion räknas in. Allt levererat 

som rrs-flöde per mejil eller till 

mobilen, så att bolag som Google kan 

kannibalisera på det globala flödet av 

information. Lägg därtill en och annan 

blogg och antalet konkurrenter till 

Veckans Affärers har ökat från några 

enstaka pappersprodukter till myriader 

av webbplatser. 

Visst, människor ökar sin konsumtion 

av medier på nätet och läser verkligen 

mycket av det som erbjuds. Men det 

är samtidigt rimligt att anta att alla dessa 

initiativ inte kommer att klara en 

konjunkturnedgång, när mängden annonspengar 

minskar. För på nätet är det 

annonser som står för notan. Betaltjänster 

förekommer, men de drar oftast in 

småpengar, och trenden är att de försvinner. 

Den oformliga organism som heter internet 

har verkligen de egenskaper som 

man talade om får några år sedan – att 

skaka industrier i deras grundvalar. n 



A N A L Y S & B ö r S 

Byt bransch! 

BörSoroN ritAr om kArtAN 

Sälj verkStad. Verkstadsaktier som Scania kommer att få problem 

att behålla sitt försprång. Sikta på bankaktier istället. 

scanpix Här 

är de 

n ya vinnar- 

aktierna 

Verkstadsaktier får svårt att 

behålla sitt försprång på börsen, 

medan bankaktier spås bli en 

vinnare trots turbulens på 

kreditmarknaderna. Veckans 

Affärer stakar ut riktlinjerna för 

höstbörsen. 

St or t u r bu l ens kombinerat 

med en mycket 

långvarig börsuppgång 

gör det extra 

svårt att bedöma vart 

börsen är på väg. Oavsett 

om man tror att 

aktiemarknaden famlar på randen 

av stupet eller bara har drabbats 

av ett övergående sensom- 

av CeCilia aronSSon 

marsolsting är det hög tid att 

fundera på en strategi att hantera 

höstbörsen. 

Diagrammen här intill visar 

utvecklingen på Stockholmsbörsen 

branschvis det senaste året. 

Huvudnumret spelas av verkstadsbolagen, 

som höll jämna 

steg med index under det andra 

halvåret i fjol men sedan började

kapa åt sig ett allt större försprång 

under våren. Starka bolagsrapporter 

och höga utdelningar 

gav bränsle åt SKF, Alfa 

Laval och lastbilsduon Volvo/Scania 

när syrenerna knoppades. 

Majoriteten av de svenska industriklenoderna 

vräkte in väloljade 

kurslyft till sina ägare. 

SäLLANköpSvAror HAr också 

gått bättre än index sedan årsskiftet 

med rallyn i aktier som 

Electrolux och H&M. 

Finanssektorn har följt index, 

men halkar efter sedan i maj. 

Bankerna pressas av osäkerheten 

på den amerikanska lånemarknaden, 

även om de levererade 

stålskodda resultat för det andra 

kvartalet. 

Dagligvaror, IT och råvaror har 

presterat sämre än genomsnittet 

på börsen senaste året, men det 

riktiga sänket i börsförsamlingen 

är hälsosektorn med Astrazeneca 

som den stora blytyngden 

för index. 

Den nervösa bolånemarknaden 

i USA påverkar hela börsen 

eftersom banker över hela världen 

blir mer återhållsamma med 

nya lån, inte bara till privatpersoner 

utan även till företag. 

”Man ska vara väldigt ödmjuk. 

Det kostar att dra runt en balansräkning”, 

säger Lars Söderfjell, 

analyschef på ABG Sundal Collier. 

ALLA BoLAg på BörSeN lever 

delvis på lånade pengar, men 

vissa bolag löper större risk att få 

sina flöden strypta. Hit hör bioteknikbolag 

och forskningsin- 

n Har verkstad gett allt? 

Verkstad 

OMXS-index 

170 

150 

130 

110 

90 

4 aug 2006 7 aug 2007 

köp bank oCh finanS. Bankerna tjänar stora pengar och deras 

aktier är lågt värderade. 

tensiva teknikbolag som ännu 

inte tjänar några pengar på sin 

verksamhet och därför kan få 

svårt att leva upp till bankernas 

ökade säkerhetskrav för utlåning. 

”De som kommer att ha störst 

problem är de bolag som investerar 

i dag för avkastning långt i 

framtiden”, säger Arvid Böhm, 

aktiestrateg på Swedbank. 

SämSt Stämmer denna beskrivning 

in på verkstadsbolagen, 

som sammantaget har starka balansräkningar 

med låga skulder, 

starka kassaflöden och prognoser 

om fortsatt god efterfrågan 

på sina produkter. 

Verkstadsbolagens problem är 

inte sjunkande efterfrågan, snarare 

har de problem att möta 

den. Frågan är bara hur länge de 

börSoro. Branschindex varierar stort, från verkstad och sällanköp 

som slagit index med råge, till hälsovård och dagligvaror som gått uruselt 

sista tiden. 

Finans 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

OMXS-index 

1000 

80 

4 aug 2006 7 aug 2007 

Råvaror 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

OMXS-index 

80 

4 aug 2006 7 aug 2007 

Teleoperatörer 

OMXS-index 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

4 aug 2006 7 aug 2007 

t scanpix 

orkar behålla dagens höga marginaler. 

”Jämförelserna blir svårare och 

svårare, men totalt ser efterfrågan 

bra ut. Tittar du på orderböcker 

är det svårt att tro att fakturering 

och annat ska kollapsa. 

Händer det något ska man vara 

orolig för 2008, det närmaste 

halvåret är de flesta börsbolagen 

hemma”, säger Lars Söderfjell. 

Dagligvaror 

OMXS-index 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

4 aug 2006 7 aug 2007 

Sällanköpsvaror 

OMXS-index 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

4 aug 2006 7 aug 2007 

IT OMXS-index 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

4 aug 2006 7 aug 2007 

Hälsovård 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

OMXS-index 

80 

4 aug 2006 7 aug 2007 

Källa: Factset 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se 29

t 

”Analyscheferna är avvaktande 

till skogsbolag och byggbolag. 

Bankerna spås bli en 

bättre höstplacering” 

Aktiestrategerna är överens 

om att verkstadsbolagen har 

goda förutsättningar att försvara 

det inhämtade försprånget på 

börsen, men övertaget minskar. 

Värderingen av verkstadsbolagen 

börjar bli hög. Aktiemarknaden 

har redan givit bolagen riklig 

belöning. 

”Med tanke på att ekonomin 

går så bra är det svårt att inte vara 

positiv till cykliskt, men mycket 

är redan inprisat. Det är inte 

mycket som får gå fel, men jag 

tror inte att det är mycket som 

kommer att gå fel närmaste tiden. 

Det blir minst ett bra år till”, 

säger Rodney Alfvén, analyschef 

på Cheuvreux. 

ANALYScHeferNA är avvaktande 

till skogsbolag och byggbolag. 

Med stigande räntor och höga 

värderingar har de en brant uppförsbacke 

framför sig i höst. 

Bankerna däremot spås bli en 

bättre höstplacering, trots den 

omtalade oron för kraschade krediter. 

”Värderingen är låg, de tjänar 

fruktansvärt bra med pengar de 

närmaste kvartalen och bankaktier 

har en tendens att gå bättre 

andra halvåret. I slutet av hösten 

blir det ofta ett bankrally. Därför 

är det bra timing att gå in i banker 

nu”, säger Rodney Alfvén. 

Hans tes stärks av en återblick 

på perioden 2003 till 2006, där de 

nordiska storbankerna stod i genomsnitt 

plus minus noll efter 

första halvåret, men steg 20 procent 

i snitt under andra 

halvåret, varav 13 

procent sista kvartalet. 

Men osäkerheten 

på den 

a m e r i k a n s k a 

bolånemarknaden 

skapar tvivel 

ett halvår till. 

Lars Söderfjell tror 

att de flesta 

börsbolag är 

hemma. 

kring bankernas övriga låneverksamhet 

– ett motstånd som 

bankaktierna måste övervinna 

för att lyfta. Högre räntor ligger i 

korten. 

”Ett troligt scenario är att vi får 

se lägre volymtillväxt i utlåningen 

men bättre marginaler. Det är 

bättre för bankerna. Då konsumerar 

de inte 

lika mycket 

kapital och får 

rentav möjligheter 

att höja 

u t d e l n i n g e n 

till aktieägarna”, 

säger Rodney 

Alfvén. 

ett år till. 

Rodney Alfvén 

är optimist. 

Denna överblick 

på 

branschbasis 

är en god start 

för din börsstrategi, men enskilda 

bolag i samma bransch kan gå 

åt helt olika håll. Och i ett turbulent 

börsläge är det ännu viktigare 

att utvärdera varje bolags 

egenskaper och risker för sig. En 

bred, förvirrad nedgång på börsen 

riskerar att dra med sig 

många guldkorn av misstag. 

”Bolagskaraktäristika blir viktigare. 

Under våren har man tittat 

efter hög hävstång och upp- 

mu nt r at 

bolag att 

dela ut 

p e n g a r 

och öka 

sin skuld- 

ko m m e ntar 

Läs våra analytiker- 

kommentarer varje 

dag på 

sättning. Nu minskar tillgången 

på krediter och då blir hög skuldsättning 

ingen höjdare framöver. 

Stark balansräkning kommer att 

premieras på ett annat sätt än tidigare”, 

säger Lars Söderfjell. 

På samma sätt som investerarna 

tenderar att söka efter negativa 

nyheter när börsen är stark, 

förstärks längtan efter positiva 

nyheter när börsturbulensen 

härjar. Enskilda aktier som lyckas 

sticka ut med positiva nyheter 

i dag kan bli sommarsolar på 

höstbörsen. n 

B ö r S S N A c k 

Berglunds och Canepas 

testamenten spökar än 

Nä r mr securita s , t hom a s berglu nd, 

klev av vd-posten i vintras efter 14 år gjorde 

han det inte comme il faut med en kalasrapport 

utan tvärtom med en kalldusch i 

form av gigantiska avskrivningar för den brittiska 

kontanthanteringsdelen, LCM. Men ändå 

starkt att städa bordet innan efterträdaren Alf Göransson tar 

över, tyckte en del då. Och bra gjort att lyckas dela upp sitt 

hjärtebarn i tre separata börsbolag, innan han slutar. Men 

efter förra veckans ursvaga rapport har frågetecknen kring 

Thomas Berglunds agerande kommit upp igen. I förra veckans 

svaga rapport var det än en gång kontanthanteringsverksamheten 

i England som är problembarnet, ytterligare 

drygt 200 miljoner kronor har reserverats för att det engelska 

dotterbolaget inte har deklarerat transaktioner enligt 

reglerna. Frågan är givetvis vad Thomas Berglund kände till 

innan han avgick. Alf Göransson var tydligt sammanbiten 

på presskonferensen, ”heligt förbannad” enligt folk som 

följt honom från NCC-tiden. Trots stora kursfall ska man 

hålla sig ifrån Securitas nu, tycker Veckans 

Affärers börsredaktion. 

På t em at ”nya vd:ar som fick ta över 

ett större råttbo än väntat” släppte 

även Mats Janssons SAS sin halvårsrapport 

i förra veckan. Här utgörs råttboet 

givetvis av de SAS-anställdas alla olika 

fackförbund i de olika länderna. För första 

gången gick bolaget ut med en siffra för 

vad sommarens strejker i Stockholm och 

Köpenhamn kostade: 300 miljoner kronor 

minst, sannolikt mer. Enligt SAS vd 

är relationerna med facket bättre 

10% 

ned för OMXindex 

sedan 

mitten av juli 

– men från 

årsskiftet är 

uppgången 

fortfarande 

5 procent. 

nu, men källor säger till VA att han är tagen på sängen 

av all den tid de här bråken tar och framför allt 

omfattningen av det eviga och infekterade tjafset 

mellan de olika ländernas fackförbund och anställda. 

Svenskarna tycker att norrmännen tjänar för bra och 

att danskarna fortfarande strejkar för mycket utan anledning. 

Men det är bara toppen på ett isberg. Och att relationerna 

skulle ha blivit så mycket bättre med företagsledningen 

vill inte facket skriva under på. Tvärtom är de irriterade 

på att SAS-ledningen nu försöker ta pr-poäng av den kostsamma 

strejken och inte berättar att de kan komma att få 

tillbaka kostnader från Svenskt Näringslivs olika strejkfonder 

vilket, enligt facket, är möjligt. 

Yt t er l iga r e på råttbotemat: Nobel Biocares purfärske 

vd Domenico Scala tvingades i sin första 

kvartalsrapport både leverera sämre siffror 

än väntat och en sänkt helårsprognos. Men så 

dåliga var inte siffrorna egentligen. Det kraftiga 

kursraset tyder på att marknaden fruktar fler lik 

i garderoben efter följetången om bolagets tandimplanat 

och hotet om miljardskadestånd i USA. 

Det finns också en oro för att förra vd:n Heliane Canepa har 

tryckt upp både marginaler och tillväxt med kortsiktiga åtgärder 

de senaste åreng. Veckans Affärer anser att den här 

oron är befogad och behåller en säljrekommendation. 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se 31

V A D i r e k t ANALYS 

klockAN klämtAr. Paul de Potocki öppnade tradtionsenligt Stockholmsbörsen med att ringa i klockan vid börsintroduktionen den 15 juni. 

Olycklig börsdebut 

för medicinbolag 

Allt tyder på att Aeorcrines astmamedicin är en utmärkt 

affär. Aktien är däremot inget att satsa på. Av NiklAs JohANssoN 

M 

e d i c i n t e k n i k b o l a g e t 

Aerocrine kunde ha valt ett 

bättre tillfälle att gå till 

börsen. Aktien noterades på 

Stockholmsbörsen i juni och 

bara någon månad senare utbröt 

den stora turbulensen. 

Det är otacksamt för ett bolag 

som antagligen har tre år kvar 

till break-even och fem år kvar 


till mer substantiella vinster. 

Vinster som ligger så långt 

in i framtiden är osäkra 

värderingsparametrar. 

Då blir kursresan lätt 

lite skakig. 

efter Att först ha 

etablerat sig på kursen 

28 kronor har aktien fallit 

tillbaka till 23 kronor, motsva- 

SÄLJ 


rande ett börsvärde på drygt en 

miljard kronor. Omsättningen 

har dessutom varit 

låg, till stor del en 

konsekvens av den 

okonventionella börsintroduktionen 

– det skedde 

ingen ägarspridning 

i form av nyemission eller 

försäljning av befintliga aktier. 

De 600 ägarna har fått sprida 

sina aktier på marknaden efter 

noteringen. 

Låg LikViDitet i en aktie är ingen 

aptitretare. Aerocrine skulle 

dessutom passa bättre på en börs 

med hög riskaptit. Bolaget har 

utvecklat och kommersialiserat 

en teknologi för att diagnostisera 

och kontrollera astma. Aerocrines 

instrument mäter halten 

kvävemonoxid i astmapatienters 

utandningsluft och kan användas 

för att bedöma astmans svårighetsgrad 

och vilken behandling 

som ska sättas in. 

Tillväxten tog fart på allvar 

under 2006, då försäljningen mer 

än fördubblades till 58 miljoner 

kronor. Men ännu är det en lång 

väg kvar till lönsamhet. Rörelsen 

bränner omkring 20 miljoner 

kronor av kassan varje kvartal, 

eller 80 miljoner kronor på ett 

helår, främst på grund av de stora 

marknadsinvesteringar som

”oförutsägbarheten förstärks av att Aerocrine 

väntar på ett produktgodkännande 

från amerikanska läkemedelsverket” 

krävs när ett nytt medicinskt instrument 

ska etableras på marknaden. 

Även forskningsbudgeten 

är betungande. 

Dessutom annon- 

va-a n alys 

serar Aerocrine att 

mark nad sför i ngskostnadernakommer 

att dubblas fram 

till 2009 medan FoUbudgeten 

ska öka med 5–10 procent 

per år. Då krävs det snabb 

försäljningstillväxt för att inte 

kassan ska börja sina. I den nuvarande 

förbränningstakten räcker 

kassan på 170 miljoner kronor i 

två år. 

Oförutsägbarheten förstärks 

av att Aerocrine väntar på ett 

viktigt produktgodkännande 

från det amerikanska läkemedelsverket, 

FDA, som ska bana 

väg för ökad försäljning i USA. 

Det första instrumentet, kallat 

Niox, är redan godkänt i både Europa 

och USA och används vid 

stora sjukhus och specialiserade 

kliniker som har en stor genomströmning 

av astmapatienter. Eller 

av läkemedelsbolag som utvecklar 

mediciner mot astma. 

Men kommersiellt viktigare på 

lång sikt är sannolikt Niox Mino, 

ett mindre instrument som blev 

VeckAns Affärers köpfAVoriter just nu 

HAUSSE AnALySdAg KurS 

då, Kr 

KurS 

nu, Kr 

KurSutV, 

PrOcent 

KurSutV 

reL Index 

PrOcent 

Note 9 nov 2006 73,50 102,75 40 31 

Forshem 18 jan 2007 57,50 56,75 -1 -2 

RNB 1 feb 2007 74,50 81,25 9 9 

Avanza 22 feb 2007 120,75 114 -6 -4 

Medivir 15 mar 2007 48,30 60 24 20 

Peab 22 mar 2007 191 173,50 -9 -8 

Konecranes 12 apr 2007 25,70 27,06 5 5 

Gant 19 apr 2007 246 242 -2 5 

Cybercom 24 maj 2007 62,30 60,25 -3 4 

ABB 7 jun 2007 152 156 3 11 


Läs om fler bolag 

som vi har 

analyserat på 

godkänt i Europa 2004 men ännu 

väntar på godkännande i USA. 

Det är billigare, mindre och ska 

användas inom primärvården 

och i förlängningen av 

astmapatienten i hemmet. 

På så vis kan behandlingenfinkalibreras 

varje dag. 

Om allt går Aerocrines 

väg skulle Niox Mino kunna 

bli en volymprodukt för svårare 

fall av astma i västvärlden, en patientgrupp 

som kan räknas i tiotals 

miljoner. Men då krävs ett 

produktgodkännande i USA, 

som sannolikt kommer 

inom ett år, och dessutom 

att ländernas försäkringssystem 

täcker 

kostnaderna för Aerocrines 

instrument och 

förbrukningsartiklar. 

Med så många 

osäkerhetsfaktorer 

är det inte 

lätt att uppskatta 

Aerocrines 

tillväxt de närmaste 

åren. 

Ett räkneexempel 

där 

tillväxten faller 

från 80 pro- 

n här är aktierna som VA tror på just nu 

cent i år till 20 procent om fem år 

pekar mot en omsättning runt 

400-500 miljoner kronor år 2012. 

En rörelsemarginal på 20 procent, 

som är bolagets eget mål, 

skulle det ge en vinst på 60–80 

miljoner kronor efter schablonskatt. 

Det innebär att aktien i dag 

handlas omkring 15 gånger den 

väntade vinsten år 2012. Det är 

en hög värdering. 

Aerocrine kommer sannolikt 

att bli ett lönsamt företag så småningom. 

Frågan är varför den 

lönsamheten till så stor del måste 

vara diskonterad i aktiekursen 

redan i dag. Det ger inget utrymme 

för de besvikelser 

och motgångar som är legio 

för bolag som ska etablera 

en ny produkt på 

världsmarknaden. 

I dagens klimat, när 

placerarna blir alltmer 

obenägna att ta 

risk, känns inte 

Aerocrine som en 

attraktiv placering. 

n 

Vd: Paul de Potocki 

Ordförande: Anders 

Williamsson 

Börsvärde: 1,1 miljarder 

kronor 

Nettokassa: Omkring 

170 miljoner 

kronor (efter nyemission) 

Huvudägare: 

Healthcap 26 %, 

Investor 20 %, SLS 

Venture 11 % 

VeckAns Affärers säLjfAVoriter just nu 

BAISSE AnALySdAg KurS 

då, Kr 

KurS 

nu, Kr 

KurSutV, 

PrOcent 

KurSutV 

reL Index 

PrOcent 

KMT 12 okt 2006 138 113 -18 -30 

Ortivus 23 nov 2006 20 11,10 -45 -52 

Linkmed 7 dec 2006 70 44 -37 -47 

Astrazeneca 25 jan 2007 398 326 -18 -18 

MTG 15 mar 2007 398 398 0 -4 

Lundin Petrol. 22 mar 2007 78 69 -12 -10 

Ericsson 3 maj 2007 25,95 25,18 -3 4 

Björn Borg 10 maj 2007 143,50 110,50 -23 -18 

Metro 16 maj 2007 8,20 6,15 -25 -19 

Höganäs 14 jun 2007 202 183 -9 -4 

VA:s AnALysfAVoriter. Vi sammanställer varje vecka de köp- och säljrekommendationer från det senaste året som vi fortfarande tror mest på. Note 

har t ex stigit 40 procent sen vi publicerade vår analys om elektronikbolaget. 


liNdrAr AstmA. 

Niox Mino kan 

bli en volym- 

produkt. 

AerocriNe 

säLj 

Inom fem år borde Aerocrine 

ha en riktigt lönsam affär. Men 

värderingen är för hög, på en 

alltmer riskovillig börs är vi 

inte beredda att ge Aerocrine 

den tid som krävs. 

risk 

Bolaget står inför stora marknadsföringssatsningar, 

det betyder 

att break-even kommer 

att dröja. Sannolikt bortom 

2009. Ny emission kan bli 

nödvändig. 

potentiAL 

Neox Mino blir sannolikt godkänt 

för försäljning i USA 

under 2008, det ökar tillväxtens 

kraft och uthållighet. 

boLAget i korthet 

2006 2007p 2008p 

Oms, Mkr 58 90 150 

Res f skatt, Mkr -88 -80 -60 

Vinst/aktie, kr -2,50 -1,80 -1,30 

P/e neg neg neg 

Aerocrine 

OMXS 

20 

15 juni 6 aug 

2007 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se 33 

30 

25 

FACTSET/JCF 

factset 

Skugga: 

100% svart 

Genomskin 

Multiplicera

n 

”Ha 

sett och varar i flera minuter. Det 


s k r ä c k v e c k a n 

världen Håller 

kurvan vänder. 

Aldrig har huspriserna 

stigit så 

snabbt som under 

första halvan 

av 2000-talet. 

Frågan är hur 

djup rekylen blir. 

250 

200 

150 

100 

Förluster på en i sammanhanget liten andel amerikanska 

bolånekrediter har under den senaste veckan skakat om 

världens finanscentra. Överspända nerver? Eller är finansbubblan 

färdig att brista? VA:s Niklas Johansson tror på en 

annalkande recession, men får mothugg av sina kollegor. 

Av nikl As johAnsson 

h a r ingen 

aning om hur 

illa det är, han 

måste ringa någon!” 

Utbrottet 

slår över i fal- 

kommer från amerikanska tv-bolaget 

CNBC:s analytiker Jim Cramer och 

måltavlan är den amerikanska centralbankens 

chef Ben Bernanke, som 

lämnade räntan oförändrad vid bankens 

direktionsmöte i förra veckan. 

Jim Cramer, en mycket förmögen tidigare 

hedgefondsförvaltare, har visserligen 

gjort utbrott till en del av sitt 

varumärke, men det som sker i direkt- 

Förklaring: 

Index över huspriser i 20 stora städer i USA. 

I väntan på rekylen 

Index över huspriser i 20 stora städer i USA. 

50 

-87 -90 -95 -00 -05 

Källa: Standard & Poors 

sändning den 4 augusti i år överträffar 

allt. Förutom att inkompetensförklara 

Ben Bernanke spår han 

Armageddon om inte centralbanken, 

Fed, understödjer den amerikanska 

bolånemarknaden med sänkta 

räntor. 

Bara en vecka senare har 

1,5 miljoner människor laddat 

ner videosekvensen från 

nätsajten Youtube. 

Tycka vad man vill om amerikansk 

tv-infotainment, el- 

ler om Jim Cramer, men finansmarknader 

styrs av 

psykologi. Negativa förväntningar 

kan bli självuppfyllande. 

Och turbulensen på världens 

börser under de senaste veckorna visar 

att allt fler befarar att krisen på USA:s 

bolånemarknad ska slå mot den privata 

konsumtionen och tvinga in USA i 

en recession (negativ tillväxt minst 

två kvartal i rad). Med negativa konsekvenser 

för hela världsekonomin. 

I sådana lägen är det klokt att titta i 

backspegeln. Förbi IT-bubblan vid 

millennieskiftet, förbi Asienkrisen i 

slutet av 1990-talet, ända tillbaka till 

1987. Då dyker det nämligen upp intressanta 

paralleller. Den svarta måndagen 

i oktober 1987 föll Dow Jones 

Index med 25 procent. Men det riktigt 

veckans Affärer 

29 oktober 1987 

intressanta är vad som hände åren efteråt. 

USA kunde undvika en recession 

genom den stimulanspolitik som 

utlovades och verkställdes inför presidentvalet 

1988. Den privata konsumtionen 

hölls på en hög nivå, 

mycket tack vare ett galopperande 

federalt budgetunderskott. 

Det höll i tre år. 

Sen kom baksmällan. Fastighetspriserna 

började vända 

nedåt i slutet av 1989, privatkonsumtionen 

saktade 

in och under 1990 kom lågkonjunkturen 

som skulle 

vara i två år. Med hög arbetslöshet 

och låg tillväxt. 

Det finns flera likheter med dagens 

situation: 

l Precis som 1987 stimulerade sig USA 

ur den lågkonjunktur som borde ha 

kommit när IT-bubblan sprack år 

2000. Med Feds långvarigt låga ränta 

och George W Bushs skattesänkningar 

hölls privatkonsumtionen, som står 

för 70 procent av USA:s BNP, på en hög 

nivå. Det var lätt att låna pengar och 

fastighetspriserna som hade börjat 

stiga redan 1997 lade i en överväxel. 

l Stimulanspolitiken på 2000-talet 

har gått hand i hand med ett stort federalt 

budgetunderskott och negativ 

bytesbalans.

andan 

l Huspriserna fortsatte att stiga efter prisernas nedgång direkt efter 1989 se verkligt hot. De hypoteksbolag som 

börsnedgången år 2000–2001 exakt lindrig ut, ungefär 7 procent på ett har satt ribban lägst har vuxit snab- 

som 1987. I normala fall borde fallan- och ett halvt år. Men tar man hänsyn bast.de 

börser i stället ha smittat av sig på till inflationen sjönk huspriserna med Den omfattande värdepapperise- 

fastighetsmarknaden. 

hela 40 procent från 1989 till 1997. ringen av bolånen kan dessutom bli ett 

Det finns även skillnader. Till exem- Husprisernas senaste topp nåddes i problem. I fjol värdepapperiserades 

pel att högkonjukturen efter IT-bubblan 

har varit mer långvarig än efter 

1987. USA har haft god hjälp av en global 

högkonjunktur där Kinas tvåsiffriga 

tillväxt har drivit upp världens 

BNP-tillväxt till omkring 5 procent 

juni 2006, sedan dess har priserna 

tickat långsamt men stadigt nedåt i de 

tjugo stora städer som mäts i S&P/Case 

Schillers index. De regionala skillnaderna 

är stora, men i snitt har amerikanska 

hus blivit knappt 4 procent 

drygt 60 procent av de bolån som togs 

på den amerikanska marknaden, det 

vill säga buntades ihop i paket och såldes 

vidare till placerare, det innebär att 

en stelhet kan ha byggts in i systemet. 

Så länge en lokal bank har lånat ut 

allt dyrare. För 

bolag med låga 

kreditbetyg blir 

det dyrare att 

låna pengar. På 

ett par månader 

har ränteskillna- 

per år. Och mycket har hänt i världen 

sedan 1987, finansmarknaderna har 

växt och blivit mer integrerade, bolån 

(särskilt amerikanska) värdepapperiseras 

och handlas som vilka räntepapper 

som helst och amerikanska hus- 

billigare på ett år. Det är långt kvar till 

den nedgång som skedde efter 1989, 

oavsett om det går lika långsamt eller 

om det går fortare den här gången. En 

sak är klar, uppgången efter år 2000 är 

den brantaste i USA:s nutidshistoria. 

pengarna finns möjligheten att sänka 

återbetalningstakten för familjer som 

riskerar att hamna på obestånd. Det 

kan alla tjäna på. Men den bank som 

förvaltar Rubbeförslag: en värdepapperisering Ökat pris på å risk inden 

mellan företagsobligationer 

med lågt kreditbetyg 

och statsobligationer 

fördubblats. 

håll har fått en faiblesse för rörliga 

räntor eller hybridformer mellan fast 

Det bådar inte gott. 

Krisen ser dessutom ut att förvärras dyrare lån för företag 

och rörlig ränta från att tidigare nästan 

uteslutande haft bundna lån. 

Huruvida dessa förändringar kommer 

att göra en bolånekris djupare eller 

lindrigare ska vi återkomma till. 

Den som vill bli riktigt orolig ska 

av ett par av de strukturella förändringar 

som skett sedan 1989. Fler hushåll 

har valt rörlig ränta och många, 

särskilt i subprime-segmentet, har erbjudits 

ränterabatt under de första två 

tre åren. Många hushåll förlorar sina 

500 

Räntepunkter* 

400 

300 

Ränta på företagsobligationer med: 

Lågt kreditbetyg 

Högt kreditbetyg 

framför allt titta på hur fastighetspriserna 

i USA utvecklades efter 1989, 

rabatter i år och nästa år. Kreditkulturen 

har varit exempellöst slapp, det 

200 

när de väl hade vänt nedåt. Det dröjde 

ända till 1998, nästan tio år, innan pri- 

talas om ninjalån från vissa hypoteksbolag, 

lån till personer med varken 

100 

serna i de tjugo största städerna nådde 

tillbaka till toppnivåerna från 1989 

(se diagram). I nominella tal kan hus- 

jobb eller förmögenhet. På en marknad 

där huspriserna bara stiger har 

kreditförluster inte upplevts som ett 

0 

21 juni 

*Skillnad jämfört med säkra statsobligationer 

juli 8 aug 

Källa: SEB 

t 


scanpix

t 

scanpix 

v a s k r ä c k v e c k a n 

knepigt läge. UsA:s riksbankschef 

”Hälsosam 

Ben Bernanke tvingas välja mellan 

pest och kolera. 

justering” 

En hälsosam och nödvändig 

justering av kreditvillkoren 

efter en tid av onormalt 

vesterarnas vägnar måste hålla sig till 

vissa regler för hur många lån som kan 

omförhandlas, eller hur generös en sådan 

omförhandling kan vara. Därmed 

minskar flexibiliteten och fler familjer 

kan tvingas från sina hem. 

Ett mardrömsscenario, både humanitärt 

och ekonomiskt, är att så många 

familjer tvingas lämna sina hus att 

det uppstår ett överutbud som knäcker 

huspriserna. Där är vi inte ännu, 

men risken för ett sådant scenario är 

påtaglig. En normalt träffsäker bedömare 

som har varnat för en den utvecklingen 

är Yaleprofessorn Robert J 

Shiller som bland annat förutsåg ITkraschen 

år 2000. 

Situationen förvärras av att investerarnas 

flykt från risk har spridit sig 

från bolånemarknaden till marknaden 

för företagsobligationer med lågt 

kreditbetyg, så kallade junk bonds (se 

diagram). Det stryper tillförseln av 

kapital till private equity-fonderna, 

vilket försvårar deras utköp av börs- 

Priset på risk har stigit 


bolag. De utköpen har eldat på världens 

börser under de senaste åren. 

Den stora frågan är hur nedgången 

på fastighetsmarknaden och börserna 

kommer att slå mot den amerikanska 

privatkonsumtionen. Det kommer att 

avgöra om det blir en recession i USA 

eller inte. Rimligen kommer båda att 

sprida stor rädsla. Rädsla brukar betyda 

ökat sparande och minskad konsumtion. 

Optimisterna, som tror att en recession 

går att undvika, är ännu i majoritet 

och pekar på att Fed kan sänka räntan. 

Problemet är att USA:s inflation 

hålls uppe av stigande olje- och råvarupriser 

och ligger en bra bit över Ben 

Bernankes komfortzon på 1–2 procent. 

I det läget kan inte Fed sänka 

räntan utan att dollarn tar stryk, vilket 

kan förvärra turbulensen på finansmarknaderna. 

Ben Bernanke måste snart göra sitt 

val, i värsta fall blir det mellan pest 

och kolera.n 

den amerIkanska bolånemarknaden omfattar 3 000 miljarder dollar, 

år 2006 klassades omkring 20 procent eller 600 miljarder dollar av denna 

marknad som subprimelån, det vill säga lån tagna av hushåll med låg 

kreditvärdighet. 

Fedchefen Ben Bernanke har bedömt att kreditförlusterna kan komma att 

uppgå till 100 miljarder dollar, knappt 20 procent av subprimemarknaden. Men 

detta yttrande fälldes i juli och behöver sannolikt revideras. 

Krisen på subprimemarknaden skakade om finansmarknaderna för första 

gången på allvar i februari i år. Under året har flera hypoteksbolag inriktade på 

denna marknad gått i konkurs eller inlett rekonstruktionsförfaranden. Krisen 

förvärrades i slutet av juli och början av augusti när även ett större hypoteksbolag 

med bättre lånestock än subprime, American Home Mortgage, drogs in 

i krisen och flaggade för konkurs eller rekonstruktion. 

Samtidigt har priset på risk, uttryckt som ränteskillnaden mellan statsobligationer 

och räntebärande papper med hög kreditrisk, stigit kraftigt (se diagram). 

Flykten från risk har inte bara drabbat räntebärande tillgångar baserade 

på amerikanska bolån utan även företagsobligationer med låga kreditbetyg. 

Flera hedgefonder har fått sina tillgångar utraderade, två av den amerikanska 

investmentbanken Bear Sterns har fått mest uppmärksamhet. Andra, som 

franska BNP Paribas, har tillfälligt stoppat uttag ur vissa hedgefonder eftersom 

tillgångarna har blivit illikvida och därmed svåra att värdera. 

goda tider – så beskriver 

Harald Mix, Altor Equity 

Partners grundare och vd, 

subprimeeffekterna för 

det svenska riskkapitalet. 

Av TorB jörn CArlBom 

ingen 

dramatik. 

Altors vd 

harald mix ser 

positivt på att 

marknaden nu 

blir mer stabil. 

visser l igen ä r h a n pa rt 

i målet, men nej, Harald 

Mix, vd på Altor Equity 

Partners och veteran i den 

svenska riskkapitalindustrin, 

tror inte att den 

amerikanska bolånekrisen leder till 

ett totalstopp för krediter till riskkapitalaffärer 

eller till något ras för den 

svenska riskkapitalindustrin. 

”Bolånen i USA har blivit en väckarklocka 

som leder till en korrigering 

på kreditmarknaden, där det har funnits 

för mycket pengar. Vi har länge 

haft en enorm likviditet i systemet.” 

”Så jag tror att det är en normaliseringsprocess 

som har inletts, en liknande 

sättning som den vi såg år 2000 

och 2001, där det framför allt är de riktigt 

stora utköpsaffärerna som påverkas, 

och de som bygger på en allt för 

stor andel lån”, säger Harald Mix. 

I praktiken handlar det om att det 

har blivit svårare att sälja vidare de 

lån som utgör basen i större riskkapitalaffärer 

på den så kallade syndikerade 

lånemarknaden i London. Enligt Standard 

& Poor’s har priserna på lån fallit 

dramatiskt på den här andrahandsmarknaden 

den senaste veckan. 

”Det kommer att ske en förändring i 

prissättningen av krediter. Exakt hur 

stor justering är just nu den stora frågan. 

Den nedgång i räntemarginaler 

som har skett de senaste 18 månaderna 

har stannat av och i många fall 

kraftfullt reverserats”, säger han.

Det troliga scenariot på kort sikt är 

att de banker och hedgefonder som 

äger lånen kan råka i trubbel på ett eller 

annat sätt. I det lite längre perspektivet 

måste riskkapitalbolagen alltså 

betala högre räntor. 

”Egentligen handlar det om att marginalerna 

på lånen ökar, alltså att de 

som lånar ut vill ha bättre betalt för 

kreditrisk. Men det tror jag är en sund 

utveckling. Vi ser hellre att vi får en 

normaliserad och stabil marknad och 

att ett ökat fokus på det vi gör operativt 

med våra portföljbolag.” 

En bidragande orsak till händelseutvecklingen 

är att ett ovanligt stort antal 

megaaffärer samtidigt söker finansiering 

på den syndikerade lånemarknaden. 

Uppgifter i Financial Times 

gör gällande att bankerna har aktuella 

åtaganden till riskkapitalbolag för i 

storleksordningen 300 miljarder dollar. 

Här finns bland annat riskkapitalbolaget 

Cerberus Chrysleraffär och kollegan 

KKR:s köp av apotekskedjan 

Alliance Boots, de båda jätteaffärer som 

används som exempel på problemen 

för riskkapitalet. 

Framför allt är det de mest riskabla 

och juniora delarna av belåningen 

som prisjusteras, till exempel de lån 

som kallas second lien, och inte de 

mer seniora krediterna som ligger i 

botten på den lånehierarki som finansierar 

en stor utköpsaffär. Ju högre 

risk desto dyrare lån med andra ord. 

I Altors egna och mindre segment av 

marknaden, där lånestrukturen är diametralt 

annorlunda och lånen inte 

säljs vidare på samma sätt, syns ännu 

inga effekter av turbulensen. 

”Visst har det kanske också till viss 

del påverkat finansiering av mellanstora 

affärer. Också där har villkoren 

kanske varit lite för generösa. Men 

egentligen har vi på Altor inte sett någon 

förändring för vår del. Och vi har 

precis haft anledning att gå igenom 

finansieringen av några av våra bolag.” 

vilka tror du blir effekterna på sikt av 

de förändrade kreditvillkoren? 

”Andelen lånefinansiering i förhållande 

till de köpta bolagens resultat 

kommer att gå ner en aning. Det i sin 

tur får inverkan på värderingarna av 

bolag, även om jag inte tror på någon 

dramatisk förändring i vårt segment. 

Generellt kommer kreditmarknaden 

att bli n¨got tuffare och kanske framför 

allt i utköp från börsen. Det handlar 

om en hälsosam reaktion och en i 

grunden sund normalisering av marknaden.” 

n 

TORBJÖRN CARLBOM 

föredrar lugn I stormen framför PanIk 

tuffare för riskkapitalet 

v isst ä r de t s tä l lt bortom a l lt rimligt 

tvivel att bolånehysterin i USA och 

den därpå följande globala kreditkrisen 

får effekter för riskkapitalindustrin. Det 

visar inte minst finansieringsproblemen i 

till exempel Chrysleraffären och i köpet av 

apotekskedjan Alliance Boots. 

Men att några så kallade megadeals går 

på pumpen är inte riktigt samma sak som 

tokstopp för riskkapitalet och därmed katastrof 

för alla inblandade. Även om det 

kanske blir trögt den närmaste tiden, medan 

bankerna söker kontroll, och även om 

en och annan aktör i riskkapitalisternas 

kosmos råkar i trubbel. 

Det finns ett par viktiga anledningar 

till eftertänksamhet innan man dödförklarar 

riskkapitalet. Det handlar bland 

annat om volymer och om affärsmodeller. 

För tillfället verkar det snurra runt ett 

ovanligt stort antal utköp av megaformat 

på kreditmarknaden, med ett finansieringsbehov 

på i runda slängar 2 000 miljarder 

kronor. Samtidigt bankar en kreditkris 

på dörren till världens 

kreditmarknader. 

2 000 miljarder kronor är givetvis ohemula 

pengar. Men riskkapitalet är ändå 

försvinnande litet i jämförelse med den totala 

kreditmarknaden. I Sverige utgör 

riskkapitalisternas lån till exempel bara 

omkring 3 procent av den totala utlåningen 

till företag, om än med högre risk. 

Finansieringen av dylika storaffärer har 

på senare år utvecklats i en rasande hastighet. 

Numera handlar det om värdepappersaffärer 

snarare än om lån i traditionell mening, 

där en bank ordnar en hierarki av 

krediter bestående av ett antal seniora och 

tryggare krediter och ett antal juniora med 

hög risk och lägre prioritet. Dessa lån får 

sedan formen av till exempel obligationer, 

som den aktuella banken tar till London 

för att sälja vidare. 

Det är där, i London, på andrahandsmarknaden 

för riskabla krediter, som villkoren 

har försämrats, och framför allt på 

de papper som bär hög risk. Men då villkoren 

för högrisklån har varit osedvanligt 

goda i flera år har andelen av dem i affärerna 

ökat. Om kreditkostnaden då går upp 

får de aktuella bankerna problem med att 

sälja bort de där lånen som de har lovat 

riskkapitalbolagen. 

Till detta kommer att de snabbfotade 

hedgefonder som de senaste åren har varit 

storköpare av läskiga krediter inte längre 

är lika angelägna, några av dem sitter ju 

redan tjocka i högriskobligationer och får 

svettas ordentligt när kreditmarknaden 

viker. 

Men Londonturbulensen är som sagt 

inte samma sak som att hela riskkapitalindustrin 

har gått in i väggen – det vill 

säga om inte marknadens alldeles egna 

psykologi får för stort utrymme. 

Däremot kommer den senaste tidens utveckling 

under alla omständigheter att 

leda till förändrade förutsättningar för de 

så offensiva riskkapitalbolagen. Faktum är 

att de har kunnat göra affärer till närmast 

löjligt bra villkor på senare år, bland annat 

på grund av ett magnifikt överflöd av riskvilligt 

kapital. 

Andelen lån i varje affär kommer sannolikt 

att minska kraftigt. Bolag kommer 

att värderas lägre. Köpeskillingarna 

kommer därmed att bli mindre och bestå 

av mer eget kapital. Avgörande för framgång 

kommer snarare att bli hur de förvärvade 

bolagen drivs och utvecklas än 

hur de finansieras. 

Alltså, det blir avgjort svårare att vara 

riskkapitalist. 

Men det måste betraktas som en hälsosam 

korrigering av villkoren i en bransch 

som bokstavligt talat har garvat hela vägen 

till banken i flera år. n 

”riskkapitalet är försvinnande litet 

jämfört med den totala kreditmarknaden. 

I sverige utgör riskkapitalisternas lån 

bara 3 procent av utlåningen till företag” 


37

v A s k r ä c k v e c k A n 

Himmel ell 

recession eller fortsatt superkonju 


”Grunden 

är robust. 

Många 

företag, inte 

minst de 

indextunga 

verkstadsbolagen, 

går otroligt 

bra och 

kommer 

att fortsätta 

driva börsen 

uppåt när den 

överdrivna 

oron har 

lagt sig” 

Från: Aronsson Cecilia (Veckans Affärer) 

Skickat: den 13 augusti 2007 13:12 

Till: Johansson Niklas (Veckans Affärer) 

Ämne: Så här ligger det till 

Hej Niklas! Du kan inte ha missat den ombytliga orkanstyrkan 

på börsen, ner över 3 procent i fredags och upp 2 procent i 

dag redan före lunch. En inspirerande finanspiruett, för att citera 

Christer Gardell. Kanske lite väl lättsamma ord i sammanhanget, 

men jag tror att investerarna överdriver hoten på 

finansmarknaden. Börsbolagens vinster fortsätter att stiga 

och värderingen av svenska aktier är historiskt låg. Visst är 

mycket av bolagens resultat och förväntade tillväxt redan inräknat 

i nuvarande kurser, men grunden är robust. Många företag, 

inte minst de indextunga verkstadsbolagen, går otroligt 

bra och kommer att fortsätta driva börsen uppåt när den överdrivna 

oron har lagt sig. 

C 

Från: Johansson Niklas (Veckans Affärer) 


Till: Aronsson Cecilia (Veckans Affärer) 

Ämne: SV: Så här ligger det till 

AV ceciliA Aronsson 

Cecilia, jag önskar att jag kunde dela din optimism. Men jag 

är rädd att den globala högkonjunkturen under de senaste 

fem åren, superkonjunkturen, har vaggat in många finansiella 

aktörer och privatpersoner i alltför stor trygghet. Det har 

lönat sig att ta risk, de hedgefondsdirektörer som har gjort 

mest aggressivt belånade affärer i riskfyllda räntepapper har 

varit vinnare fram till i våras. Likaså de bankdirektörer som 

har varit mest villiga att finansiera högt belånade private 

equity-utköp från börserna. Eller för den delen privatpersoner 

i USA som har köpt hus i spekulativt syfte, belånat sina köp, 

hyrt ut husen och gjort våldsamma vinster på stigande priser. 

I det läget kan ytterst få aktörer behålla kylan, alla rusar efter 

risk. Och nu kommer baksmällan – big time. Krisen för den 

del av USA:s bolånemarknad som riktas mot svaga låntagare 

(subprimemarknaden) har fortplantat sig till hedgefonder 

som blivit värdelösa, till företagsobligationer med låga kreditbetyg 

vars räntor har stigit och ändå har vi bara sett början. 

En ännu mer radikal omvärdering av risk väntar, och det 

kommer att slå mot världens börser. Vi har bara sett början. 

/N.

er helvete 

nktur? lånekrisen i UsA får vA:s analytiker att dra helt olika slutsatser. 

och nikl As johAnsson Foto micke lundström 





Det var hårda ord, men de biter inte på min optimism. Tvärtom 

blir jag lugnad av att läsa att du och andra är så uppmärksamma 

på riskerna på finansmarknaden. Det farligaste läget på börsen är 

när man blundar för orosmolnen. Nu befinner vi oss snarare i ett 

läge när investerare letar efter skäl att handla ner börsen. Efterfrågan 

på elände har blivit lika stor på börsen som på bio efter de 

många åren av stadig börsuppgång som vi har bakom oss. Och när 

pessimisten söker tecken efter domedagen är det lätt att överreagera. 

Det är precis vad som händer nu. Men oron för de svaga lånen 

i USA förtjänar inte att blåsas upp till det oväder som vi nu skådar 

– 80 procent av de amerikanska bostadslånen räknas som säkra 

utan någon nämnvärd risk för kreditförluster. Att bankerna blir 

mer vaksamma och ökar kraven även på företag som vill låna 

pengar är bara en sund vaksamhet. Lite mer pessimism där ute ger 

skäl till optimism. 

C 





Skönt att jag kan lugna dig, Cecilia, särskilt när jag inte kan lugna 

mig själv. Bolåneföretaget American Homes kris visar att det tyvärr 

finns stora risker för kreditförluster även utanför subprimesegmentet. 

Och finansiella marknader har en tendens till 

overshooting i båda riktningarna. Just därför menar jag att de se- 

t 

”en ännu mer 

radikal omvärdering 

av risk väntar, och det kommer 

att slå mot världens börser. 

vi har bara sett början” 


t 

v A s k r ä c k v e c k A n 

”Det är rimligt att tro på fallande 

huspriser framöver. lägg till börsoron 

så har du ett recept för ökat sparande 

och fallande privat konsumtion. 

Det blir recession – sanna mina ord!” 

naste årens extrema riskbenägenhet på de finansiella 

marknaderna, underskattning av 

risk om du så vill, kommer att följas av en 

period med kraftigt höjd riskmedvetenhet – 

riskaversion. Det är ett klassiskt flockbeteende. 

Samma beslutsfattare på banker och 

institutioner som nyligen såg sig tvingade 

att ta lika mycket risk som konkurrenterna, 

vill nu inte vara ensamma om en alltför stor 

exponering mot räntepapper med låga kreditbetyg, 

i ett senare skede även mot börsen. 

Vi har ännu inte sett hela vidden av denna 

flykt från risk. Den kommer att dämpa private 

equity-bolagens aktiviteter på världens 

börser – inga fler kursdrivande utköp. Den 

kommer att dämpa privatkonsumtionen i 

USA via fallande huspriser och en fallande 

börs. Sannolikt är det tillräckligt för att 

tvinga in USA i recession, och i värsta fall för 

att trycka ned världsekonomin i en lågkonjunktur. 

/N. 





Jag delar absolut inte din bedömning att 

USA drar med sig världen ner i en snar lågkonjunktur. 

Men jag är ödmjuk inför svårigheten 

att göra ekonomiska prognoser och 

sneglar därför lite på Internationella valutafonden 

IMF:s hälsotest av världsekonomin, 

som stöd för min egen känsla för feeling. I 

juli skrev IMF upp sin prognos för den globala 

tillväxten till drygt 5 procent både 2007 

och 2008. Andra bedömare, som Swedbank, 

verkar ännu mer optimistiska än en blåögd 

observatör som undertecknad. Det är naturligt 

att investerare kräver högre avkastning 

på riskfyllda placeringar. Men det är inte 

samma sak som att fly risken, eller i förlängningen 

börsen. Även om räntorna på osäkra 

lån stiger är vi inte i närheten av någon sådan 

flykt. Räntan på mycket riskfyllda företagsobligationer 

(skräpobligationer) har stigit 

under sommaren, men är fortfarande 

knappt hälften så hög som för fem år sedan. 

Även om det blir lite dyrare att låna pengar 

så är utgångsläget det bästa tänkbara. Det 

kan inget åskmuller ta ifrån oss. 

C 






Bankekonomer och institutioner som IMF 

tenderar att dra ut historiska trendlinjer in i 

framtiden. Det är det enklaste och säkraste 

sättet att göra prognoser. Men det innebär 

också att de nästan alltid missar trendbrott, 

som exempelvis en omsvängning till riskaversion 

på marknaden. Därför blir jag inte 

särskild lugnad av deras prognoser, inte ens 

när flertalet tonar ned risken för recession i 

USA. USA:s BNP består till 70 procent av privat 

konsumtion, under det andra kvartalet i 

år växte den privata konsumtionen med svaga 

1,3 procent. Det var ändå innan den värsta 

börsturbulensen hade hunnit bita. Lägg till 

att de senaste årens konsumtionsdrivna tillväxt 

i USA delvis byggt på ett negativt nettosparande, 

då förstår man hur sårbar USA:s 

ekonomi är. Kreditförlusterna på (och även 

utanför) subprimemarknaden är ett uttryck 

för att allt fler familjer tvingas lämna sina 

hem, samtidigt undermineras efterfrågan 

på hus av tuffare villkor för nya lån. Alltså 

är det rimligt att tro på fallande huspriser 

framöver. Lägg till börsoron så har du ett recept 

för ökat sparande och fallande privat 

konsumtion. Det blir recession – sanna 

mina ord! Hoppsan, där fick jag visst en sur 

uppstötning. /N. 





Sura uppstötningar är obehagliga. Låt mig 

komma med något lindrande. Den starka 

globala tillväxten som IMF:s spår är i allt 

mindre grad driven av USA. Världen får inte 

längre lunginflammation när cowboyen har 

hösnuva. Asien, med Kina och Indien och 

ett koppel av andra tigerekonomier bakom 

sig, växer kraftigt och det är först nu som 

västerländska företag börjar bli varma i kläderna 

där borta i öst. Exportbolagen har därför 

bättre förutsättningar än någonsin tidigare 

att väga upp en nedgång i efterfrågan 

från USA, även om den blir ganska stor och 

långvarig som du tror. Jag tror dock inte att 

vi behöver ställa in frakterna västerut i första 

taget. Den amerikanska industrin och 

tjänstesektorn snurrar i högt tempo och 

strömmarna till shoppingcentren har knappast 

ebbat ut, även om enskilda hushåll har 

drabbats hårt. Om den amerikanska ekonomin 

stod inför en radikal inbromsning skulle 

Federal Reserve ha sänkt räntan redan när 

de hade chansen förra veckan, eller i alla fall 

signalera tydligare att en räntesänkning 

kommer snart. Det tar minst ett halvår innan 

en räntesänkning börjar ge ökat drag åt 

ekonomin och om katastrofen var nära förestående 

vore det hög tid för Fedchefen Ben 

Bernanke att börja gå i den riktningen nu. 

Med en så poppis företrädare som Alan 

Greenspan kan han knappast ha undgått att 

känna pressen. Och så där överdrivet optimistisk 

så att varningsklockorna klämtar, 

eller han själv stannar, verkar Big Ben inte 

heller vara. 

C 





Om Ben Bernanke bara hade konjunkturen 

att oroa sig över skulle han ha sänkt räntan 

i förra veckan. Men det kunde han inte, 

dessvärre måste han även bevaka inflationen. 

Kapacitetsutnyttjandet i ekonomin är 

högt och inflationsimpulserna från stigande 

olje- och råvarupriser fortsätter att oroa. Den 

balansgången är svår, kanske omöjlig. En 

sak är klar, om han plötsligt hade annonserat 

en omsvängning till en mer expansiv 

penningpolitik skulle dollarn ha tagit stryk. 

Samtidigt är USA:s bytesbalansunderskott 

mer än 6 procent av BNP. Så visst, Bernanke 

skulle kanske kunna hjälpa en del hårt ansatta 

husägare och bolåneinstitut genom att 

sänka räntan, men inte utan att samtidigt 

sänka dollarn. Det skulle bara skapa ännu 

mer turbulens. Du nämner Kina och de andra 

tigerekonomierna. Dessa länder vill jag 

inte hålla i handen när det blåser. Minns att 

Kina är en totalitär stat, en diktatur, och historien 

lär oss att dessa länder är långt mindre 

transparenta än demokratier. Förändringar 

kan ske snabbt och utan förvarning. 

Ledarna vill att landet ska växa med 8–9 procent, 

i linje med den långsiktiga förmågan. 

Ändå ligger tillväxten över 11 procent. Inflationen 

är över 4 procent och förr eller senare 

måste det komma en negativ reaktion på 

denna överhettning. /N. 




Ämne: Så här ligger det till

Jag hävdar inte att tillväxtekonomier som 

Kina är riskfria. Låt oss plocka fram alla risker 

på bordet. Det är bra. Och konsekvensen 

ska inte bli att vi låser in oss i lägenheten 

med cykelhjälmen på. Tvärtom kan de aktuella 

prövningarna på börsen mana till ett 

långsiktigare engagemang både på börsen 

och för den politiska situationen i Kina. Vi 

löser inga problem genom att dra oss bort 

från dem. Att sälja alla sina aktier eller bojkotta 

en totalitär stat i sin finansmarknadsrättsliga 

linda är knappast rätt väg att gå i 

dagsläget. Tvärtom, med de utmaningar som 

världen står inför både ekonomiskt, politiskt 

och miljömässigt måste vi fortsätta att engagera 

oss även som aktieägare när det blåser. 

Dessutom är ökad långsiktighet bra för den 

redan starka konjunkturen. 

C 




Ämne: SV: Så här liggger det till 

Det tänker jag inte argumentera emot. Engagemang 

är viktigt. Kan inte du och jag gå 

till Kinas ambassad i morgon och demonstrera 

till stöd för Falun Gong och mot ockupationen 

av Tibet? Det skulle jag gilla. Däremot 

upplever jag ingen plikt att hålla aktier 

för tillfället, varken kinesiska eller några andra. 

När finansmarknaderna ägnar sig åt excesser 

håller jag en låg profil. Och de närmaste 

två åren tror jag att säkra statsobligationer 

ger bättre avkastning än börsen. 

/N. 





Jag tror att det är mer förvirring än förvärring 

som präglar börsen i dag. Själv ser jag 

ypperliga förutsättningar för en fortsatt 

stark börsutveckling de närmaste två åren. 

Det finns inget skäl att kliva av nu och låna 

ut alla sina slantar till staten. Hellre tjänar 

jag ihop till mitt långsiktiga samhällsmedborgarskap 

med en blandad bukett börspapper. 

C 





Tack för matchen, Cecilia! Känns skönt att 

finansmarknadernas flockbeteenden inte 

har spridit sig till VA:s redaktion. Vi sänder 

glatt våra besparingar åt olika håll. Resten 

får framtiden utvisa. /N. n 

”Den starka globala tillväxten 

som IMF spår är i allt mindre grad 

driven av UsA. världen får inte längre 

lunginflammation när cowboyen 

har hösnuva” 


41

p r o f i l 

Danske Ditlev Engel 

är den nye stjärnan på den 

nordiska aktiemarknaden. 

Med hårda nypor och 

högflygande visioner 

har han gjort 

vindkraftbolaget 

Vestas till ett 

internationellt 

framtidsföretag. 

AV per- olof lindsten och JAn-eric ÖhMAn 

foto christer ehrling 

Exekver a, säger ditlev engel 

och hans modersmål är danska. 

Exekvera, säger han och 

vindkraften ska inte så länge 

till stå för bara 1 procent av 

världens energiförsörjning. 

Exekvera, säger han och Vestas 

ska förbli störst i branschen. 

Ditlev Engel är beslutsför. Han kom till Vestas 

Wind Systems för drygt två år sedan när företaget 

befann sig i djup kris. Kunderna som 

köpte vindkraftverken fick nästan omgående 

reklamera dem, för högt däruppe syntes 

det som att vingbladen fick allt djupare 

sprickor. 

Nu bärs han fram av nästan religiösa stämningar. 

På företagsplanet detta: 

Han skulle också kunna jämföras med 

Percy Barnevik i sin krafts dagar då denne 

ledde ABB. Båda omgärdas av ungefär samma 

schablonbild. Slå näven hårt och ofta i 

sammanträdesbordet, sedan sätta sig i ett 

flygplan på väg till olika kontinenter och nya 

affärskontrakt, någon gång i veckan hinna 

Affärsengel med 

44 | va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se| 

t

fullt blås. 

ditlev engel 

är omsusad på 

börsen. på två 

år har hans 

Vestas stigit 

med 300 

procent. 

kraftig medvind 

| va | 33 | 16 augusti 2007 | www.ekonominyheterna.se| 45

t 

V A p r o f i l 

med en halvtimme hemma hos familjen. Det 

här har gjort att Engel är dagens fixstjärna på 

den danska managementhimlen. 

Han är också en flitig fabrikör av så 

kallade one-liners och det är med 

dem han styr företaget. En verbal 

knytnäve i magen minns alla och det 

är också så en organisation börjar marschera 

i takt. Varje försommar samlar han de anställda, 

tackar dem och säger att de är oersättliga. 

Med tillägget: ”Annars skulle ni ju inte 

vara här.” 

Under Ditlev Engels två år har oljepriset 

från och till nästan fördubblats. Men framför 

allt har världens befolkning lärt att omforma 

koldioxid till överhettning eller översvämning, 

torka eller blötmarker. 

Vindkraftverk tillför inga halter av koldioxid, 

det är också Vestas och vindkraftsindustrins 

affärsidé. Framtida klimatscenarier 

har naturligtvis underlättat för affärerna. 

På börsplanet detta: 

Under hans två år har börskursen stigit 

med drygt 300 procent och sedan Veckans 

Affärer lade in Vestas i sin nordiska portfölj i 

december förra året har kursen ökat från 234 

till cirka 350 kronor, en uppgång med 50 procent 

även efter de senaste veckornas oro. 

Börsvärdet är i dag cirka 70 miljarder danska 

kronor vilket är ungefär i samma storleksklass 

som svenska skogsjätten SCA. Vestas 

har under de åren blivit Köpenhamnsbörsens 

fjärde största företag efter rederikonglomeratet 

AP Möller Maersk, Danske Bank och läkemedelsföretaget 

Novo Nordisk. 

Engel vet att han ligger rätt i tiden. 

”Det är ett gyllene tillfälle att missionera 

om vindkraften. Hela vindkraftsindustrin 

har varit dålig på att föra ut sitt budskap. Vi 

vill inte att vindkraften uppfattas som en 

perifer och alternativ energikälla. Vi vet att 

missionerandet är av godo. Vinden är evig.” 

2020 har blivit något av ett ödesår. Då ska, 

om prognoserna slår rätt, jordens befolkning 

ha ökat med ytterligare två miljarder människor 

till 8,6 miljarder. Samma år vill FN att 

de samlade koldioxidutsläppen har minskat 

med 20 procent. EU-länderna har målet att 20 

procent av den totala energiförsörjningen 

ska komma från vindkraft eller andra alternativa 

energikällor. Danmarks vindkraft har 

redan passerat denna gräns och samtidigt beslutat 

att nå 30 procent om några år. 

När han började stod vindmöllorna för 0,8 

procent av världens energiförsörjning. I dag 

46 | Va | 33 | 16 auGuSti 2007 | www.ekonominyheterna.se 

är det 1 procent. En ynka procent, tycker han 

själv. 

”Men till en del har vi oss själva att skylla. 

Det räcker inte att Vestas höjer kvaliteten. Det 

är en uppgift för hela vindkraftsindustrin.” 

Det var så här som han fick insikten. Han 

reste runt till Vestas alla anläggningar i två 

månader. Han besökte länderna i Europa och 

han kom till USA, Kanada, Kina och Indien. 

När han var tillbaka på huvudkontoret i 

Randers gjorde han klart för alla: 

”Vestas är ingen trovärdig partner. Vem 

vill köpa en tv som hela tiden flimrar? Eller 

vem vill sätta sig i ett flygplan om det utlovats 

att det bara håller till 99 procent? Efter 

det pratade vi med alla våra underleverantörer 

om att vi vill komma upp på en högre 

nivå. De ska vara glada för det. Krävande 

kunder skapar kvalitet och innovationer.” 

I dag lyder företagets mission kort och gott: 

Vestas milstolpar 

l 1898. Smeden H. S. Hansen startar 

första smedjan i Lem by på Jylland. 

l 1979. Vestas kan leverera första 

vindkraftverket. 

l 2003. Vestas slås ihop med NEG Micon, 

även det danskt och ett av de ledande 

vindkraftföretagen. 

l 2007. Hittills har Vestas tillverkat 

över 32 000 vindkraftturbiner. 

”Hos Vestas är fel inte en möjlighet.” 

Han säger att Vestas bara är i början av sin 

omvandling. Kvaliteten på produkterna har 

som sagt redan höjts och Vestas får nya order 

var och varannan dag. I dag har företaget en 

marknadsandel på 28 procent och målet är 

att komma upp till 35 procent redan nästa år. 

Och det på en marknad som beräknas växa 

med åtminstone 15–20 procent per år det närmaste 

decenniet. 

Men om de värsta kvalitetsproblemen är ur 

världen så lever flaskhalsarna hos underleverantörerna 

kvar. Det går helt enkelt inte att få 

fram delar som kullager och generatorer i 

samma snabba takt som efterfrågan ökar. 

Det är Ditlev Engels riktigt stora utmaning 

framöver. 

Han måste exekvera och få alla med sig. 

Det är bara att pröva själv, menar han: 

”Du ska ställa dig ensam i ett hörn och tala 

och se vad som händer. Det kommer fram en 

person, vi börjar prata, det kommer ytterligare 

en och två och tre. Sedan står alla där. Då 

har du visat att folk är med dig. Så är det alltid: 

Man måste gå först för att få andra att 

börja röra på sig.” 

Antagligen står han där i hörnet och försöker 

formulera en treenighetslära för 2000-talet. 

Fadern är oljan, Sonen gasen och Den helige 

Anden uppfylls av vindkraften. Det är 

hans tanke, framöver ska vindkraften likställas 

med olja och gas. ”Vind, olja och gas.” 

Så enkel är Vestas vision. Alla energislag är 

att betrakta som en del av helheten. Oljan är 

ett komplement till vindkraften och vice 

versa. Det är hans vision och nu ska han överbevisa 

världen om dess riktighet. 

Närhelst han kan talar han vindkraftens 

lov. 

”Och alla jag pratar med är överraskade. 

’Det visste vi inte’, säger de till mig. Att vindkraft 

är så effektivt och billigt. Hittills har 

jag inte stött på en enda person som bara rycker 

på axlarna och frågar – var det inte mer?” 

Han försöker också ägna sig åt politisk 

påtryckning. Lyckas det ger det en ordentlig 

skjuts på affärerna. Det var 

1992 som amerikanska regeringen 

införde skatterabatter till dem som använde 

vindkraft och 2004 förlängdes rabattpaketet 

och marknaden för vindkraft sköt fart på 

nytt. Det blev för mycket för Vestas som hade 

svårt att hinna med i tid och kvalitet. 

Han har fört Maud Olofsson åt sidan när hon 

besökte Köpenhamn i samband med statsbesöket 

i maj. Och för några månader sedan 

besökte Ukrainas president viktor Jusjtjenko 

huvudkontoret i Randers för att få en lektion i 

vindkraft, antagligen i syfte att bli mindre beroende 

av de ryska gasleveranserna. 

Kanske det är bland politiker som han trivs 

bäst. När han kom till Vestas bantade han 

koncernledningen från fem till två – han 

själv och finansdirektören Henrik Nørremark. 

Eller rättare sagt presidenten och vice presidenten 

som har den exekutiva makten. De 

två ingår också i Vestas Government tillsammans 

med tolv affärsområdeschefer, som 

bland de anställda kallas ministrarna. Regeringen 

träffas 8–10 gånger om året. 

”Det är ett bra sätt att leda ett företag. Vi 

diskuterar inga detaljfrågor utan samtliga 

ministrar vet vad de ska göra.” 

Så länge de har sitt självständiga rike kvar, 

”Hela vindkraftsindustrin har varit dålig på att föra ut sitt budskap. 

Vi vill inte att vindkraften uppfattas som en perifer och alternativ 

energikälla. Vi vet att missionerandet är av godo. Vinden är evig.” 

t

Dansk 

dynamit 

NAmN: Ditlev Engel. 

ÅlDEr: 43 år. 

Bor: Familjen har bott 

i Skodsborg utanför 

Köpenhamn. Men nu i mitten 

av augusti flyttar hustrun 

Marianne och de två barnen till 

Århus för att komma närmare 

Vestas huvudkontor i Randers. 

fritiD: Kan inte namnge något 

fritidsintresse. 

KArriär: Examen från Handelshög- 

skolan i Köpenhamn. Blev sedan trainee 

på danska bolaget Hempel, specialiserat 

på färgtillverkning för fartyg. Började nere 

i fartygsdockorna i Rotterdam, fick sedan 

ledande befattningar i Norge och Hongkong 

innan han blev vd 2000. Från 2005 vd för 

Vestas Wind Systems. 

| Va | 33 | 16 auGuSti 2007 | www.ekonominyheterna.se 

47

t 

V A p r o f i l 

vill säga. Det pågår en konsolidering i vindkraftbranschen 

och inte minst de stora kraftteknikkoncernerna 

som tyska Siemens, franska 

Areva, amerikanska GE och svensk- 

schweiziska ABB vill alla vara med i spelet 

och Vestas utpekas från och till som uppköpskandidat. 

Därför har han bråttom och säger att han 

inte tål långa föredragningar. Inför varje årsskifte 

förväntas var och en av ministrarna 

författa ett pm på tre fyra sidor där de viktigaste 

stolparna har nedtecknats. 

”Det ska vara tre och allra högst fyra sidor. 

Jag vill inte se några 200-sidiga lägesrapporter 

med 27 förskräckliga dementier om varför 

inte målen kunde infrias. Några 55 Powerpoint-bilder 

vill jag inte heller se. Jag brukar 

tröttna efter tre stycken. Jag vill ha extrakt 

ur verksamheten med klara mål och vilka 

medel som behövs för att nå dit.” 

Det höjer effektiviteten och alla ministrar 

blir beslutsmässiga, menar han. Alla kan gå 

ut ur rummet utan att behöva fundera över 

hur saker och ting har sagts och hur det ska 

tolkas. Det är bara för ministrarna att börja 

exekvera. 

Som han själv gjorde när han fick förfrågan 

från Vestas att bli företagets vd. Han satte sig 

vid datorn för att titta på företagets hemsida. 

Han bestämde sig på en gång. Han fann ordet 

”viljen” i texten. Att vilja, ett som det tycks 

nödvändigt ord i Ditlev Engels begreppsvärld. 

”Det signalerade en kultur och en inställning 

hos ett företag som jag skulle vilja leda.” 

Han tycker också om Vestas logotyp. 

Han tar fram symbolen flera gånger 

och pekar på v:et. Ett V, för Vestas 

vingar och för ”viljen”. Han har också 

skrivit en strategiplan, att läsa för de 14 000 

anställda. Den heter förstås ”Will to win”. 

Den kan också ses som en konstitution, ett 

antal grundlagar för presidenten och hans 

ministrar att hålla sig till. 

”Vad är mer väsentligt än en grundlag? Det 

är något som folk kan förstå. Ni har förstås 

inte läst den danska konstitutionen och kanske 

inte heller den svenska. Men läs och ni 

ska se hur många lagar och regler som bygger 

på grundlagarna. Det är helt fundamentalt 

för rättssamhället. På samma sätt ska Vestas 

konstitution fungera. Den anger de lagar som 

Vestas anställda möter i vardagen. Den underlättar 

arbetet och skapar klara regler.” 

Så här långt kommen brukar han få samma 

fråga: ”Så då är Vestas som en stat i staten?” 

Hans svar brukar vara: 

”Vi har lyckligtvis ingen minoritetsregering 

och ingen har tid till opposition. Så vi får 

igenom våra förslag.”n 

48 | Va | 33 | 16 auGuSti 2007 | www.ekonominyheterna.se 

tio snabba från Ditlev Engel 

Om att han aldrig bjuder hem en arbetskollega 

med familj på en lördagsmiddag: 

”Det blir så svårt att vara objektiv, hålla 

fokus och fatta svåra beslut.” 

Om att styra ett företag: 

”Du ska inte blanda dig i allt, men du ska 

veta allt.” 

Om att ge klara besked till övriga 

ledningen om att vara välunderrättad: 

”Jag har velat försäkra mig om att det inte 

är jag som hela tiden ska ställa de dumma 

frågorna.” 

Om att vara beslutskraftig: 

”Du måste alltid gå först för att få andra 

att flytta sig.” 

Om ledarskapets rollspel: 

”Du kan inte få dina medarbetare att gå på 

bantningskur, om du inte gör det själv.” 

Om att välja: 

”När du har gjort ett val har du även valt 

bort något. Det duger inte att säga att det 

ska finnas tid till andra saker. Har man 

den inställningen vore det bättre att låta 

någon annan ta det jobb som jag har nu.” 

Om medarbetarna: 

”Min grundhållning är att alla medarbetarna 

är väsentliga för verksamheten. 

Omvänt, är inte ditt jobb väsentligt ska 

du inte vara här.” 

Om globaliseringen: 

”I den globala världen är det inte storföretagen 

som äter de små, i stället är det 

de snabba som slukar de långsamma.” 

Om att inte bekymra sig över tillståndet på 

jorden: 

”Vet ni vad, det får man inte ut så mycket 

av.” 

Om existentiella frågor: 

”In God we believe, but we manage 

with facts.” 

ryggen fri. 

ditlev engel ser på 

sin koncernledning 

som en regering med 

självständiga 

ministrar.

| Va | 33 | 16 auGuSti 2007 | www.ekonominyheterna.se 

49

Att vara chef är 

svårt. Att vara 

chef för ett gäng 

genier är ännu 

svårare. 

Av ÅsA EkElund 

illustrAtion kEnnEth AndErsson 

Läkemedelsjättar, investmentbanker 

och IT-bolag – alla slåss de 

om superbegåvningarna som kan 

bana väg för nya produkter och 

miljardintäkter. Men när de lyckats 

värva dem är bara halva slaget 

vunnet. 

För hur leder man som chef dessa speciella 

personer, långt smartare än man själv och 

som dessutom avskyr att bli ledda? Superbe- 

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR 

t 

Svårstyrda 

gENIEr 

Så funkar de 


t 

V a att:ENtION MANAGEMENT & K ARRIÄR 

gåvningarna har nästan undantagsvis stora 

egon, krav och manér som kan göra deras kolleger 

halvt galna. Men ger man dem inte tillräckligt 

med intellektuellt utrymme drar de 

vidare. Utan att blinka. 

Lär er av hur de tänker och låt dem slippa 

”organisationsregnet” – som administration 

och olika policyfrågor – uppmanar Rob Goffee, 

professor vid London Business School och 

Gareth Jones, Insead i Frankrike. 

De har jobbat med ledarskap i 20 år och har 

nu intervjuat ett hundratal chefer och topptalanger 

på storföretag som Roche, Cisco, Credit 

Suisse, PriceWaterhouseCooper och BBC och 

skriver om sina slutsatser i Harvard Business 

Review. 

Globaliseringen har ökat konkurrensen 

om superbegåvningarna ännu mer. För det 

handlar om ytterst mobila personer som lika 

gärna jobbar i Bangalore och Beijing som i 

Boston. Men glöm inte, säger de två professorerna, 

att det inte bara är företagen som måste 

få in nya kreativa topphjärnor. De vassaste 

läkemedels- eller IT-forskarna behöver också 

företagen. Utan finansiering, laboratorier 

och andra resurser kan de inte sätta sina idéer 

katarina 

Mellström, 

vd Mandator 

”Hur mycket primadonnor 

de än 

är, så måste de 

dela våra värdegrunder 

och också 

dela med sig 

av sina kunskaper. 

Men sen gäller det att försöka 

frigöra så mycket tid 

som möjligt för 

de kreativa processerna, 

det är 

min erfarenhet. 

De är inte administrativtbegåvade, 

sånt är 

det bättre att 

någon annan 

sköter. 

Primadonnor har svårt 

med byråkrati och att fylla i 

blanketter...” 

i verket. De bägge författarna har listat superbegåvningarnas 

typiska kännetecken i sju 

punkter. De… 

…är väl medvetna om sitt värde. 

…är organisationssmarta, vet hur de ska 

agera för att fixa fortsatt finansiering av sina 

favoritprojekt. 

…bryr sig inte om hierarkier och föraktar 

ofta traditionella karriärvägar. Däremot kan 

de kräva att alltid tituleras professor eller 

doktor. 

…förväntar sig öppna dörrar. Får de inte direkt 

tillgång till koncernchefen kan de tolka 

det som att företaget inte uppskattar deras arbete 

tillräckligt. 

…är med i tunga nätverk, på prestigeuniversiteten 

till exempel. Kontakter som å ena 

sidan gör dem ännu mer värdefulla för sina 

arbetsgivare, men som också kan få dem att 

dra vidare. 

…har låg uttråkningströskel och skyr administrativt 

jobb. 

…kommer inte att tacka dig. 

Superbegåvningar gillar inte grupper och 

att bli ledda. Har du lyckats med just det kommer 

de aldrig att erkänna det. n 

låt dem inte köra sitt eget race 

hur får maN mEd SIg SupErbEgåVNINgarNa? 

lars Bohman, 

personalchef 

Deloitte 

”Vi ser till att de 

får jobba med de 

allra svåraste 

uppdragen och 

mest krävande 

klienterna – 

sånt triggar de 

här begåvade personerna. 

De har möjlighet att köra sitt 

eget race, men bara till en 

kim grace 

hAr koll. Gareth Jones 

och Rob Goffee. 

viss gräns. Här 

jobbar vi ju i 

team mot våra 

kunder, och alla 

måste kunna agera 

teamspelare. 

Individuell briljans 

måste få ett 

organisatoriskt 

värde. Att Deloitte 

är extremt ohierarkiskt 

spelar också in. Det lockar 

många i den här kategorin.” 

n Chefen 

är en 

psykopat! 

När Manpower frågade 

13 722 svenskar om 

hur de uppfattar sina 

chefer svarade 5 procent 

att han eller hon 

var en psykopat. 

Tycker att chefen är... 

Kompetent 49 % 

Erfaren 35 % 

Stressad 34 % 

Otydlig 30 % 

Pratsam 24 % 

Osynlig 22 % 

Obegriplig 17 % 

Psykopat 5 % 

Källa: Manpower

V E C K A N S A F F Ä R E R 

S V E R I G E S S T Ö R S T A I T F Ö R E T A G 

På www.ekonominyheterna.se hittar du betaltjänsten IT 500. 

Här får du tillgång till hela Veckans Affärers unika databas över 

Sveriges 500 största IT-bolag där du kan göra egna analyser och rankinglistor. 

I databasen kan du också skapa adresserade utskick, telefonlistor och faxlistor. 

Beställ direkt på nätet: 

Gå in på ekonominyheterna.se/va/it_500 

Webbtjänsten kostar 3 985 kr (exkl. moms.)

V A Att:ENtION hajp 

Nya himmelska höjder 

Noll koll? Här är de seNaste treNderNa Av Olle COrnéer 

Bloggen 

är död, leve 

bloggen! 

INtERNEt. Det snackas allt 

oftare om bloggdöden. I 

Sverige har kändisar vänt 

internet ryggen efter att ha 

tröttnat på 

alla elaka 

kommentarer. 

Också i 

USA har 

tillväxten 

av nya blog- 

gar mattats 

av. 

Nu pekar 

flera proffstyckare 

på 

att succén 

för Facebook, Twitter och 

andra liknande nätverk 

kan vara en orsaken. Om 

du ändå bara ska skriva 

några rader om vad du kä- 

kade till 

lunch – 

med polarna 

som 

de enda läsarna – behövs 

ingen blogg. Då räcker det 

med enklare verktyg. 

För oss som gillar bloggar 

är det goda nyheter. Det betyder 

att de kan få utvecklas 

i fred – och bli mustigare, 

matigare och roligare. l 

t re n d b l ogge n 

Hajp på nätet. 

all over press 

54 

mest läst 

just nu. 

Alex Schulmans 

blogg. 

scanpix 

UNDERHÅLLNING. Gänget 

bakom det klassiska 

chattprogrammet ICQ 

snickrar på en ny 

webb-tv-tjänst – 

KnockaTv. I dagsläget 

finns det väldigt 

lite information 

om satsningen, 

högst är inte störst 

BYGGNADER. Nu slår superarkitekten 

Rem Koolhaas och hans kontor 

OMA till med ytterligare en 

spektakulär byggnad. Den 

här gången är det Mexico 

City som får en helt ny horisont 

att njuta av. Om allt 

går som det ska kommer 

den tre hundra meter höga 

skyskrapan att bli Latinamerikas 

högsta när den 

byggs 2010. 

Det är ingenting mot kåkar som 

Taipei 101 i Taiwan (509 meter) eller 

Petronas Tower (452 meter) i Malaysia. 

Till och med Empire State Buil- 

men enligt hemsidan handlar 

det om en användarstyrd tjänst. 

Är det inte lite paradoxalt? 

Chattprogrammet ICQ imponerade 

så mycket på niklas Zennström 

att han hoppade av sitt 

jobb på Tele 2 och började satsa 

på Kazaa – vars teknik bland 

annat ligger till grund för tvsatsningen 

Joost. 

nu får han konkurrens av sina 

gamla hjältar. 

Å andra sidan har niklas 

ding från 1931 är högre – 381 meter. 

Samtidigt har Rem Koolhaas visat 

att han är less på tävlingen mot 

skyn. Världens kanske mest 

spektakulära byggnad just 

nu är hans kinesiska CCTV i 

Beijing. Byggnaden blir bara 

234 meter hög när den står 

klar 2008, men med sin ovanliga 

form lär den göra konkurrenterna 

gröna av avund i 

många år framåt. 

Vi röstar på att Stockholms stad 

vädrar ut sina tråkkonservativa åsikter 

och ringer superarkitekten på en 

gång. l 

ICQ-gänget går på knock med hemlig tv 

snacka mindre, 

titta mer . 

Yair Goldfinger 

tänker nytt. 

BARA 234 mEtER. 

nya CCTv-huset i 

Beijing satsar på 

form istället för 

höjd. 


tröttnat. 

Holländaren 

rem Koolhaas. 

scanpix 

Zennström ett ganska rejält försprång. 

Även om Joost fortfarande 

är i betastadiet har bolaget 

redan knutit upp flera stora 

innehållsleverantörer. 

ICQ-gängets nya satsning har 

inte ens börjat bjuda in testare. 

Grundarna bakom ICQ sålde 

tjänsten till AOl för 2,7 miljarder 

i slutet av 90-talet. Det är 

inte ens en tiondel av vad niklas 

Zennström senare fick för 

Skype. l 

scanpix 

Första 16 GB- 

spelaren är här 

PRYLAR. Flashminne är 

bättre än hårddisk på 

många sätt. eftersom 

tekniken saknar rörliga 

delar är den perfekt i 

mp3-spelare och andra 

prylar som ska tåla stötar 

och skakningar. 

Men det finns ett problem: 

storleken på minnet. 

Som tur är växer 

flashspelarna ständigt. 

nu presenterar Creative 

världens första mp3-spelare 

med hela 

16 GB minnesutrymme. 

Det är bolagets 

spelare 

Zen v Plus som 

får den biffiga 

uppdateringen. 

Till att börja 

med lanseras 

spelaren bara i Singapore, 

men vi gnuggar 

redan händerna av upphetsning. 

l 

Homofobhackare 

till attack 

INtERNEt. ett gäng hackare 

har slagit till mot sajten Gaygamer.net. 

enligt ägaren dök 

de första attackerna upp för 

en vecka sedan. Ytterligare 

någon dag senare slogs sajten 

ut helt och hållet. 

”Jag är ledsen att behöva 

säga att vi har blivit en måltavla 

för homofobiska hackare. 

som tur är fick de inte tag 

på vår databas”, skriver 

ägaren Flynn de Marco på 

sidan. 

enligt Gaygamer.net handlar 

det om en så kallad dosattack 

som tynger ned sajten 

så mycket att den inte kan 

nås av vanliga besökare. 

sajtens forum har också 

svämmats över med meddelanden 

av homofobisk karaktär 

inklusive dödshot mot 

ägaren. l

v a b ö r S g u i d e 

Företag 

energi 

StockholmSbörSen 

Olja & Gas 

Concordia B 43,7 0,5 -21 57,8 43,0 26 4,3 0,9 2,1 2 086 

Lundin Petroleum 67,0 -1,8 -16 83,5 63,5 18 3,4 0,0 0,0 21 063 

PA Resources 51,3 -1,9 -22 65,8 34,5 9 1,2 0,0 0,0 3 300 

Tanganyika Oil 118,8 0,4 1 150,0 68,0 neg 13,4 0,0 0,0 6 612 

West Siberian 5,1 -3,8 -31 7,9 5,0 33 2,5 0,0 0,0 6 064 

Vostok Nafta * 382,0 1,6 -15 475,2 339,0 17 584 

material 

Kurs 

Ändring, % Kurs senaste 12 mån 

1 vecka 

i år 

Gruv och metall 

BE Group 78,5 -1,3 11 9 0,5 4,0 5,1 3 925 

Boliden 145,0 -0,7 -11 163,5 121,4 8 1,2 5,8 4,0 41 971 

Höganäs B 184,0 -2,4 3 214,5 170,0 14 1,1 6,9 3,7 6 458 

Lundin Mining 82,5 4,1 -2 97,0 61,5 8 3,9 0,0 0,0 32 112 

ProfilGruppen B 81,0 -0,3 -11 91,0 78,3 10 0,4 3,3 4,0 462 

ScanMining 3,0 3,8 -82 22,1 2,8 383 

SSAB A 220,5 -3,7 48 288,7 122,2 10 2,0 5,0 2,3 70 004 

Tricorona B 6,6 -0,8 32 8,1 3,0 939 

Skogsprodukter 

Bergs Timber * 64,3 3,2 82 86,0 21,4 437 

Billerud 92,5 -2,6 -24 124,3 90,3 12 0,6 3,9 4,2 4 934 

Holmen 280,5 1,8 -6 335,0 275,0 15 1,2 12,0 4,3 23 931 

Rottneros 5,0 0,6 -24 7,2 4,9 29 0,3 0,1 2,0 938 

Rörvik Timber 82,0 2,5 86 92,5 21,6 1 137 

SCA B 116,0 -0,9 -3 129,5 101,2 13 0,8 4,3 3,7 82 194 

Stora Enso R 111,8 -1,1 3 134,5 103,0 16 0,6 4,1 3,7 88 195 

Branschsnitt -5,9 -2 

induStrivaror och tjänSter 

Högst 

Utdeln.progn, 

kr 

Direktavkastn, 

% 

Börsvärde, 

Mkr 

Flyg & Försvar 

CTT Systems * 39,2 -3,2 -17 56,0 35,9 202 5,5 344 

SAAB B 170,5 -3,1 -19 215,5 169,5 14 0,8 4,5 2,6 18 815 

Byggvaror 

Assa Abloy B 143,0 0,4 -4 164,0 121,0 16 1,6 3,7 2,6 52 326 

Fagerhult 156,5 4,0 4 162,5 125,0 17 0,8 4,0 2,6 2 011 

Svedbergs B 70,0 1,4 -9 81,0 57,0 17 2,4 3,0 4,3 1 417 

Bygg- och anläggning 

Lindab 181,5 -3,2 39 16 1,5 4,3 2,3 14 285 

NCC B 160,0 4,6 -15 236,0 145,5 10 0,3 13,8 8,6 17 312 

Peab B 182,0 0,6 12 243,0 115,5 13 0,4 4,0 2,2 14 869 

Skanska B 135,0 -2,4 0 164,0 112,5 15 0,4 5,5 4,1 57 612 

Sweco B 68,0 -4,2 29 77,0 38,8 5 944 

Elektriska produkter 

ABB 156,5 0,6 27 166,0 94,0 21 1,8 2,1 1,4 344 510 

Consilium B 50,5 -6,5 13 58,8 34,3 14 0,7 510 

Industrikonglomerat 

Midway B 70,8 1,4 9 87,5 50,0 1 734 

Westergyllen B 40,2 0,5 31 43,0 21,5 221 

Tunga maskiner 

Alfa Laval 402,0 -4,3 30 454,0 232,0 16 1,9 7,5 1,9 44 892 

Atlas Copco A 111,5 -0,9 14 121,5 75,1 17 2,1 2,8 2,5 134 536 

Beijer Alma B 107,3 -2,9 6 117,8 69,5 13 1,6 2 704 

Cardo 282,5 -1,2 9 312,5 208,5 16 0,9 10,0 8 475 

Duroc B 34,7 -0,9 18 37,6 24,8 268 

Gunnebo Ind. 190,0 -3,6 -3 211,5 142,0 12 0,8 6,5 3,4 1 666 

Haldex 158,5 -2,2 -3 187,5 133,5 14 0,4 5,0 3,2 3 534 

Hexagon B 136,0 5,6 39 151,0 83,0 19 2,4 2,0 1,5 34 624 

KMT 107,5 -5,7 -28 153,0 107,5 11 0,6 3,5 3,3 1 075 

Munters 99,3 -7,2 0 115,5 83,0 20 1,2 2,5 2,5 7 444 

Nederman 86,8 3,3 13 1,0 2,4 2,8 1 016 

Nibe B 126,3 10,7 10 142,0 77,8 26 1,8 1,3 1,1 10 671 

Opcon 64,5 -1,5 26 76,5 25,5 973 

Sandvik 133,8 0,2 38 149,8 76,2 16 1,8 4,0 3,0 158 666 

Scania B 159,5 -0,6 40 199,5 77,6 16 1,6 4,2 2,6 130 577 

Så läSER Du VEckanS aFFäRERS BöRSGuIDE kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring %, 1 vecka: Kursförändring 

i procent senaste veckan. ändring %, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. kurs senaste 12 mån. Högst: 

Högsta betalkurs senaste 12 månaderna. lägst: Lägsta betalkurs senaste 12 månaderna. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter 

skatt, prognos. P/s-tal: Börsvärde i förhållande till omsättning, prognos. utdeln. prog, kr: Utdelningsprognos för innevarande 

Lägst 


p/e 

p/s 

Företag 

Kurs 


1 vecka 

Seco Tools B 123,5 1,2 10 143,0 85,5 17 2,3 5,5 4,5 13 667 

SinterCast A 130,8 -9,2 63 172,0 64,0 726 

SKF B 133,5 -3,6 13 151,5 95,4 13 1,1 5,0 3,7 60 789 

Trelleborg B 159,0 -2,5 -3 222,0 130,5 11 0,4 6,4 4,0 12 856 

VBG B 131,5 2,3 16 148,5 88,5 1 680 

Volvo B 120,5 -0,6 33 152,0 72,3 15 0,9 5,0 4,1 256 475 

Xano B 130,5 0,0 11 144,5 108,0 902 

Distribution & återförsäljare 

Addtech* 151,0 -8,2 10 185,0 104,5 12 0,9 6,5 4,3 3 569 

Beijer B 203,0 -1,0 87 225,0 78,3 12 0,7 6,0 3,0 2 395 

Bergman & Bev B * 220,5 -2,6 16 270,0 139,0 16 0,7 6,1 2,8 6 272 

Indutrade 150,5 -2,9 11 175,0 90,3 14 1,1 5,2 3,5 6 020 

Malmbergs Elek. 83,3 1,5 22 101,5 59,2 633 

OEM Int B 50,8 1,9 -11 65,2 48,0 1 015 

Företagstjänster 

AcadeMedia B 81,8 1,2 169 87,0 29,0 387 

Active Capital 145,0 2,5 71 168,0 80,8 745 

Bong 50,0 -2,0 -26 69,8 49,0 31 0,3 1,3 2,5 651 

BTS Group 47,5 -4,0 -1 55,0 44,9 15 1,5 1,6 3,3 830 

Expanda B 80,0 2,9 -17 108,5 60,0 10 0,8 3,3 4,1 676 

Gunnebo 73,5 0,7 -7 90,8 70,5 18 0,5 1,8 2,4 3 319 

HL Display B 191,0 -5,4 4 230,0 138,0 14 0,9 5,5 2,9 1 477 

Intellecta B * 62,3 0,4 43 71,9 34,5 265 

Intrum Justitia 90,0 2,3 1 100,8 61,5 16 2,2 2,8 3,1 7 033 

Nefab B 70,0 -5,4 -14 84,0 60,0 13 0,9 1,8 2,6 1 934 

Observer 22,9 -4,6 -41 39,7 22,9 14 0,9 0,3 1,1 1 707 

Poolia B 48,2 -1,4 -28 70,5 43,5 12 0,6 2,0 4,1 890 

Proffice B 18,6 0,5 -23 26,0 16,2 15 0,3 0,4 2,4 1 297 

Rejlerkoncernen 54,5 -2,7 5 517 

Securitas B 90,0 -10,0 -15 111,5 86,1 15 0,5 3,2 3,6 32 855 

Securitas Direkt 16,8 0,0 -23 32 1,5 0,0 0,0 5 845 

Securitas Systems 24,2 3,0 -13 18 1,2 0,5 2,1 8 420 

Studsvik 197,5 -0,8 -22 290,0 186,5 22 1,2 1 623 

Transcom B 49,3 2,5 -38 79,3 48,1 15 0,6 0,0 0,0 3 426 

Uniflex 111,5 -1,3 -3 134,0 65,8 11 0,4 3,3 3,0 321 

Ångpanneför B 152,0 -11,6 4 193,0 109,5 12 0,6 5,8 3,8 2 413 

Flygbolag 

SAS 136,0 -14,5 17 167,5 79,8 10 0,4 0,0 0,0 22 372 

Rederier 

Broström B 63,8 -0,8 -15 80,0 61,0 8 1,1 4,0 6,3 4 059 

Transatlantic 47,9 -2,0 -6 60,0 37,3 1 333 

Svithoid 13,4 6,3 -3 16,9 12,2 200 

Branschsnitt -7,3 14 

SällanköpSvaror och tjänSter 

i år 

Högst 

Utdeln.progn, 

kr 


% 

Börsvärde, 

Mkr 

Fordonskomponenter 

Autoliv 380,0 2,0 -8 435,0 362,5 14 0,7 10,5 2,8 30 250 

Vitvaror 

Ballingslöv 223,5 -4,9 10 260,0 156,0 13 0,9 5,6 2,5 2 397 

Electrolux B 156,5 -2,8 34 190,0 90,5 14 0,5 4,5 2,9 48 420 

Husqvarna B 87,8 -1,7 7 106,0 58,3 16 0,8 2,4 2,7 26 253 

Sport och fritidsprodukter 

Brio B 41,0 -0,7 -16 54,0 39,6 351 

Fenix Outdoor 70,0 2,9 11 73,5 59,0 14 1,2 2,0 2,9 929 

Kabe B 120,8 3,2 8 127,5 93,3 13 0,7 3,5 2,9 1 032 

Beklädnad och accessoarer 

Björn Borg 113,0 0,7 29 155,0 32,3 28 5,7 1,3 1,1 2 748 

Borås Wäfveri B 19,6 -6,7 -40 45,0 16,5 96 

New Wave 75,5 -1,9 -2 87,8 65,8 19 1,2 1,1 1,5 5 083 

Nilörngruppen B 42,1 -1,2 31 43,8 30,1 119 

Hotell och restaurant 

Home Properties 107,3 1,2 29 125,0 79,0 7 10,5 4,0 3,7 2 245 

Betsson 56,5 -11,7 268 68,8 11,6 13 3,5 3,3 5,8 2 235 

SkiStar * 114,0 1,8 -3 142,0 100,3 30 3,2 4,5 3,9 4 309 

Ticket B 18,9 -2,6 6 20,3 15,8 332 

Unibet 231,5 -3,7 18 273,0 132,8 14 5,2 12,1 5,2 6 538 

år. Direktavkastning, %: Utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. Börsvärde, Mkr: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat 

med totalt antal noterade aktier. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm. 

källa: FactSet/JCF Information om börsdata: 08-736 52 99. Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock 

kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information. 

Lägst 

p/e 

p/s

Företag 

Media 

A-com * 32,2 0,6 -31 51,0 31,1 13 0,2 196 

Elanders B 188,0 -3,6 38 219,0 113,4 13 0,9 4,5 2,4 1 820 

Eniro 83,0 2,2 -8 94,8 80,8 13 2,3 4,6 5,5 15 114 

Metro 6,0 -2,4 -34 10,6 5,9 neg 1,1 0,0 0,0 3 170 

MTG B 398,5 -0,4 -11 465,0 359,0 20 2,4 8,5 2,1 26 610 

VLT B 162,0 -2,7 -5 195,0 151,0 953 

Zodiak 27,5 0,7 18 30,9 19,9 12 0,5 0,0 0,0 549 

Internethandel 

Netonnet * 57,3 -5,4 -29 82,5 57,3 346 

Detaljhandel 

Bilia A 110,0 -4,1 0 143,0 92,5 18 0,2 8,0 7,3 2 361 

Carl Lamm 51,5 6,6 -5 13 0,5 2,1 4,0 526 

Clas Ohlson B * 160,0 5,3 14 164,0 130,5 22 2,1 5,0 3,1 10 035 

Gant 245,0 1,0 12 286,5 179,0 21 2,9 7,3 3,0 4 109 

Hemtex * 125,5 7,0 -10 157,0 93,8 17 2,0 3,8 3,0 3 682 

H&M B * 395,5 1,0 14 447,5 264,5 24 4,2 13,8 3,5 327 291 

Kappahl * 66,5 -7,0 -7 84,5 45,5 12 1,1 5,0 7,5 4 990 

Lindex * 102,0 15,9 16 113,5 82,8 24 1,4 4,2 4,2 7 013 

Mekonomen 117,8 -3,5 10 148,0 77,8 19 1,5 4,3 3,6 3 823 

Nobia 78,3 -2,2 -11 102,5 74,7 14 0,8 2,1 2,7 13 647 

Rezidor Hotel Group 52,5 10,3 -11 21 1,1 0,8 1,6 7 875 

Retail and Brands * 80,0 5,3 23 97,0 41,6 27 1,3 2,3 2,9 4 566 

Wedins 8,8 -2,2 -9 12,4 8,5 473 

Branschsnitt -3,2 5 

dagligvaror 

livsmedelsdistribution 

Axfood 229,0 0,4 -19 292,0 214,0 15 0,4 20,0 8,7 12 015 

Hakon Invest 119,0 3,0 -24 172,0 110,5 17 11,2 6,3 5,3 9 383 

livsmedelsprodukter 

AarhusKarlshamn 163,0 0,9 -19 232,0 159,0 19 0,5 5,3 3,2 6 746 

Cloetta Fazer B 222,0 0,2 -19 311,0 214,0 19 1,7 6,5 2,9 5 354 

Tobak 

Swedish Match 128,8 -1,5 1 139,0 112,3 18 2,8 2,7 2,1 34 376 

Hygienprodukter 

Oriflame 358,5 2,7 27 372,0 237,5 19 1,9 10,2 2,8 19 293 

Wilh. Sonesson B 20,2 0,0 -21 26,1 20,2 16 0,5 0,3 962 


hälSovård 

Kurs 


1 vecka 

i år 

Högst 

Medicinsk teknik 

Biolin 13,4 6,8 -21 17,3 10,4 neg 2,7 255 

Elekta B * 116,8 6,1 -19 159,0 110,0 24 2,2 1,4 1,2 10 898 

Getinge B 153,0 3,0 0 164,5 126,8 21 1,9 2,4 1,6 30 887 

Human Care 100,0 0,0 -4 114,0 89,5 260 

Nobel Biocare 336,5 -4,2 -7 453,8 286,0 28 7,7 4,8 1,4 8 863 

Ortivus B 11,0 -6,0 -42 26,3 11,0 229 

Sectra B * 57,0 -1,7 -27 82,5 55,3 30 2,6 0,8 1,3 2 097 

Hälsorelaterade tjänster 

Feelgood 2,7 0,8 11 3,1 1,8 222 

Ray Search Lab 206,0 -12,2 37 263,0 119,5 36 17,5 1,0 0,5 2 359 

Bioteknik 

Active Biotech 66,0 -1,5 -13 92,7 57,6 neg 53,4 0,0 0,0 3 189 

Artimplant B 4,8 -8,6 31 7,3 2,8 285 

Bio Gaia B 44,0 -0,5 9 57,0 25,0 757 

BioInvent 13,2 -4,3 22 20,0 5,8 neg 4,9 0,0 0,0 735 

BioPhausia A 5,7 13,0 -22 9,4 3,3 643 

Biotage 11,4 0,4 -14 15,5 9,1 18 1,9 0,0 0,0 1 009 

Biovitrum 92,8 -2,9 -19 59 3,5 0,0 0,0 4 232 

EpiCept 11,9 -1,3 20 26,7 9,8 neg 20,0 384 

Karo Bio 8,4 -8,7 -36 17,6 8,2 neg 26,3 0,0 0,0 975 

Medivir B 59,0 1,7 27 74,8 35,9 neg 6,4 0,0 0,0 1 218 

Oxigene 24,3 1,2 -28 37,8 22,6 neg 691 

Probi 27,0 -6,2 13 39,4 18,2 51 6,0 0,0 0,0 253 

Q-Med 90,5 6,8 -15 116,5 84,8 34 6,4 2,4 2,7 8 993 

Vitrolife 36,4 -1,6 6 43,8 24,1 18 3,7 0,0 0,0 720 

Lägst 

p/e 

p/s 

Utdeln.progn, 

kr 


% 

Börsvärde, 

Mkr 

Företag 

1 vecka 

läkemedel 

AstraZeneca 325,5 -5,4 -11 484,0 323,5 12 2,5 12,3 3,8 485 363 

Diamyd Medical B * 62,5 -3,5 -57 172,0 61,0 605 

Meda A 105,0 1,7 -21 133,2 68,3 26 3,1 0,7 0,7 24 385 

Orexo 113,5 -0,4 -9 155,0 102,5 neg 9,1 0,0 0,0 1 576 


FinanS och FaStighet 

Banker 

Handelsbanken A 194,0 3,7 -6 222,0 182,5 10 4,1 8,5 4,4 121 872 

Nordea 107,3 2,6 2 118,0 88,3 11 3,9 4,7 4,4 278 683 

SEB A 229,0 2,2 5 248,5 179,0 12 3,8 6,7 2,9 157 112 

Swedbank A 247,0 2,7 -1 282,0 204,0 11 4,0 8,8 3,6 127 297 

övriga finansiella tjänster 

Affärsstrategerna 2,7 -5,0 -13 3,4 2,7 122 

Avanza 114,8 3,4 -7 140,0 104,0 15 6,1 4,7 4,1 3 152 

Bure 40,0 0,0 20 44,8 26,9 1,2 3,0 4 357 

Carnegie 125,8 3,7 -15 165,5 120,3 11 2,1 6,7 5,4 9 751 

Geveko B 186,0 -2,1 15 237,8 129,7 16 0,7 785 

HQ Bank 221,0 -2,9 67 265,5 79,5 17 5,6 12,3 5,6 5 992 

Havsfrun B 32,0 -3,0 -10 37,5 32,0 354 

Industrivärden A 140,5 -0,4 3 157,0 100,8 4,8 3,4 53 650 

Investor A 168,0 0,9 0 187,5 130,5 8,7 5,0 3,0 128 082 

Invik & Co 220,5 -0,5 46 233,0 112,5 26 2,6 1,2 5 901 

Kaupthing Bank 1 123,0 -5,2 34 1 281,0 683,7 10 4,7 22,0 2,0 820 411 

Kinnevik B 123,0 1,7 7 141,5 77,5 4,2 2,0 1,6 32 754 

Latour B 116,8 -1,3 25 128,8 79,2 3,0 2,6 15 334 

Ledstiernan 1,7 -4,0 -9 1,9 1,3 475 

Luxonen 112,0 -0,9 10 118,3 86,0 1 191 

Melker Schörling 116,5 -1,9 -8 1,6 1,4 13 738 

NeoNet 31,7 2,3 32 36,8 13,0 20 3,3 0,7 2,2 1 949 

Nordnet 19,4 2,1 -19 25,5 19,0 14 4,1 0,8 4,1 3 201 

Novestra 9,7 2,1 -11 16,7 9,5 361 

OMX 234,0 13,9 86 234,0 106,0 32 6,8 6,0 2,6 28 230 

Ratos B 198,0 -1,5 22 234,5 119,0 10 1,1 6,0 3,0 31 527 

Skanditek A 39,0 0,5 -8 47,5 38,4 3,6 2 555 

Svolder B * 79,0 0,3 -2 89,5 70,0 4,5 5,7 1 024 

SäkI 85,0 -2,9 -2 106,0 76,0 2,5 2,9 4 250 

Traction B 67,5 3,8 -11 81,8 60,0 1 040 

Öresund 154,5 2,0 -14 180,0 133,3 5,4 3,5 10 008 

Försäkring 

Old Mutual 159,7 2,4 -8 187,5 151,9 10 2,0 6,7 4,2 8 793 

Salus B 22,7 2,3 -23 38,3 22,2 528 

Fastigheter 

Balder 99,0 -0,5 -3 115,0 71,3 11 2,3 1 606 

Brinova 110,0 0,0 -20 147,5 98,0 18 9,0 5,5 5,0 2 725 

Castellum 78,5 3,0 -14 105,5 74,0 14 6,0 3,1 4,0 13 503 

Catena 106,3 -1,6 5 116,0 88,5 18 6,5 5,3 4,9 1 229 

Din bostad 63,0 1,2 -6 120,7 61,0 1 090 

Diös 31,5 -3,4 -16 39,6 26,5 15 3,5 1,5 4,8 1 070 

Fabege 69,3 5,3 -25 100,0 65,8 22 6,1 4,0 5,8 12 357 

Fast Partner 37,7 -0,8 -10 47,5 29,4 2 025 

Heba Fastigheter 201,0 -1,0 -7 216,0 150,0 2 766 

Hufvudstaden A 67,3 -1,5 -3 87,5 50,2 27 12,0 1,8 2,7 14 612 

JM B 183,0 2,8 10 257,5 109,5 11 1,2 6,3 3,4 16 264 

Klövern 25,5 -4,5 -15 33,4 22,3 14 3,7 1,3 5,2 4 247 

Kungsleden 83,8 2,4 -20 139,5 70,3 20 5,1 5,0 6,0 11 432 

Ljungberg B 81,0 0,0 -4 120,0 49,5 22 7,3 2,1 2,6 10 629 

Lundbergs B 462,5 -5,2 4 535,0 376,0 9 8,8 1,9 28 742 

Wallenstam B 138,5 -1,1 -2 184,5 94,0 34 6,3 2,6 1,9 7 950 

Wihlborgs 107,5 -1,8 -25 168,0 105,0 13 4,0 6,0 5,6 4 131 


inFormationSteknik 

Följ börsen på ekonominyheterna.se 

Kurs 


i år 

Högst 

Utdeln.progn, 

kr 


% 

Börsvärde, 

Mkr 

Internetrelaterad programvara och tjänster 

Aspiro 1,8 -5,3 -44 4,0 1,8 neg 0,9 343 

Boss Media 14,3 -6,5 10 19,3 10,6 15 2,4 0,5 3,5 816 

LBI International 47,6 -1,4 -3 56,5 41,8 17 1,7 0,0 0,0 2 939 

Tradedoubler 169,0 4,0 -17 231,5 132,0 32 1,7 3,4 2,0 4 735 

Wise Group 72,5 -3,3 -84 640,0 70,0 22 3,6 2,8 1 314 

Lägst 

p/e 


p/s

v a b ö r S g u i d e 

Företag 

Kurs 

1 vecka 

IT-konsulter 

Acando 15,3 -3,2 10 17,7 10,3 10 0,9 0,7 4,4 1 171 

AddNode 23,0 0,4 -7 31,0 21,2 15 0,6 516 

Connecta 76,0 -5,0 10 86,3 53,0 13 1,1 5,7 7,5 789 

Cyber Com 58,5 -6,0 43 75,0 28,5 9 0,6 0,0 0,0 727 

Enea 3,2 3,3 -17 4,4 3,0 23 1,4 0,0 0,0 1 156 

HiQ Int. 37,0 -2,4 -13 43,4 31,9 14 2,0 2,3 6,2 1 868 

Know it 64,0 1,2 2 75,0 41,8 11 0,8 3,2 5,0 792 

Mandator 2,3 -0,9 -17 3,1 1,6 389 

Modul 1 1,1 0,0 -5 1,5 0,7 102 

MSC Konsult B 9,2 -3,7 -5 10,6 8,3 29 

Nocom B 5,4 -2,7 -32 9,6 5,4 10 0,8 0,2 3,7 631 

Novotek B 20,0 -2,0 -10 25,8 18,7 212 

Prevas B 31,2 -0,6 10 38,6 19,4 296 

Proact 35,3 5,7 1 39,9 24,6 10 0,5 1,3 3,5 416 

Semcon 61,0 -0,8 -11 69,5 52,5 12 0,4 0,0 0,0 1 082 

Sigma 9,0 1,1 -34 14,3 8,8 11 0,6 0,4 4,1 774 

Softronic B 7,1 3,7 34 8,1 3,8 343 

Teleca 17,3 0,0 -10 23,5 17,1 neg 0,8 0,0 0,0 1 079 

Tietoenator 153,0 -1,0 -32 229,5 150,0 15 0,7 5,0 3,3 11 623 

Programvara 

24h Poker 0,3 25,0 -48 1,0 0,3 13 0,7 0,0 0,0 175 

IBS B 19,0 8,0 -27 26,4 16,9 42 0,7 0,0 0,0 1 589 

IFS B 7,2 -1,4 -30 11,1 7,2 18 0,8 0,0 0,0 1 908 

Jeeves 70,5 3,7 -23 92,0 65,5 17 1,6 1,5 2,1 211 

Lawson 10,1 2,2 37 10,6 6,2 31 2,2 0,0 0,0 1 855 

Nexus 17,9 -5,3 -31 35,4 17,9 86 

Orc Software 145,3 -1,5 25 200,5 57,5 23 4,2 3,4 2,3 2 208 

Readsoft B 20,5 -2,4 -25 29,3 20,4 16 1,3 0,3 1,3 666 

Telelogic 20,3 -0,5 33 21,5 12,1 26 3,0 0,0 0,0 5 018 

Teligent 4,1 -13,9 -36 8,6 3,3 neg 0,5 0,0 0,0 239 

kommunikationsutrustning 

Axis 150,0 -0,7 63 175,5 57,5 41 6,3 1,2 0,8 10 392 

Doro A 6,0 -1,6 20 8,3 4,5 21 0,3 104 

Ericsson B 25,1 -0,2 -9 29,4 21,7 14 2,1 0,5 2,2 404 707 

Net Insight 4,4 -5,0 -46 8,4 2,3 76 7,3 1 612 

Nokia 210,8 5,6 50 210,8 133,8 17 1,8 4,4 2,1 863 854 

Nolato B 59,5 0,0 -16 83,0 55,0 12 0,6 1,9 3,2 1 565 

Switchcore 0,1 0,0 -57 0,4 0,1 neg 1,7 81 

Viking Telecom 1,5 2,0 22 1,8 1,1 231 

Datorer och tillbehör 

ACSC 33,7 0,6 -11 47,0 32,5 175 

Anoto Group 10,8 20,0 -1 14,6 9,0 neg 7,8 0,0 0,0 1 389 

MultiQ 3,7 -2,6 10 5,2 3,2 91 

XPonCard Gr. 124,0 -0,4 -2 140,0 116,3 403 

Elektronisk utrustning och instrument 

AudioDev 7,2 -8,3 -55 25,5 7,2 neg 0,8 0,0 0,0 120 

Beijer Electronics 150,5 -1,0 -5 177,0 137,0 936 

Digital Vision 2,8 -6,9 13 5,3 2,2 neg 1,0 0,0 113 

Elektronikgr B 60,0 3,4 -13 81,0 58,0 336 

Fingerpr Cards B 22,4 -0,4 38 48,1 15,4 272 

Lagercrantz Group * 38,9 0,5 5 42,8 28,0 11 0,4 1,5 3,9 950 

Micronic Laser S 44,2 3,8 -43 80,0 42,6 neg 2,9 0,0 0,0 1 731 

Note 102,5 -4,7 22 120,0 62,0 12 0,5 3,1 3,0 986 

Onetwocom 1,4 0,7 -26 2,6 1,4 244 

PartnerTech 81,8 0,3 -36 139,0 80,0 12 0,4 2,7 3,3 1 035 

Precise Bio 2,0 4,1 -46 7,4 1,9 neg 7,3 203 

Pricer B 0,4 -4,3 -38 1,0 0,4 447 

Scribona B 4,8 0,0 -34 12,8 4,5 379 

Sensys Traffic 3,7 0,8 -30 6,9 3,6 46 8,0 803 

Tilgin 12,3 -6,1 -53 32 0,5 0,0 0,0 274 

kontorsutrustning 

Cashguard B 11,4 0,0 33 12,9 6,8 30 2,4 0,0 0,0 1 136 


telekomoperatörer 

i år 

Telekomoperatörer 

Millicom 549,0 7,0 27 655,0 260,0 21 3,1 0,0 0,0 53 790 

Tele2 118,5 3,7 19 122,5 67,8 43 1,0 1,9 1,6 53 689 

TeliaSonera 51,0 0,5 -1 62,3 38,8 14 2,4 4,0 7,9 229 013 

Thalamus 10,9 -3,1 5 16,5 9,8 103 


Totalt Börsen -4,3 1 


Högst 

Lägst 

p/e 

58 


p/s 

Utdeln.DirektBörsprogn,avkastn,värde, 

kr 

% 

Mkr 

Företag 

Kurs 


1 vecka 

i år 

Högst 

Lägst 

p/e 

p/s 

Utdeln.DirektBörsprogn,avkastn,värde, 

kr 

% 

Mkr 

helSingForS- och köpenhamnSbörSen 

energi 

D/S Torm 205,8 -2,7 11 230,0 145,0 14 4,5 6,8 3,3 14 979 

Neste Oil Oyj 24,6 1,7 7 29,8 21,2 11 0,5 1,0 4,2 6 305 

material 

Huhtamaki Plc 11,0 2,8 -26 15,8 10,5 13 0,5 0,4 3,8 1 133 

Kemira Oyj 16,3 3,5 -5 19,1 12,5 17 0,7 0,5 3,1 2 027 

M Real 4,4 0,2 -9 5,9 3,3 neg 0,3 0,1 1,4 1 437 

Novozymes A/S 659,0 2,0 36 700,0 400,0 40 4,7 5,0 0,8 35 752 

Outokumpu Oyj 20,6 -4,2 -31 30,7 18,5 5 0,5 1,2 5,8 3 728 

Rautaruukki Oyj 39,9 -2,9 32 52,0 21,4 11 1,4 1,8 4,4 5 546 

UPM Kymmene Oyj 15,6 -0,1 -19 20,5 15,0 15 0,8 0,8 4,8 8 137 

induStrivaror och tjänSter 

A P Moller Maersk 68 500,0 -2,3 29 75 000,0 43 100,0 15 1,1 600,0 0,9 299 092 

Cargotec Oyj 35,9 -2,2 -15 49,3 32,0 15 0,8 1,1 3,1 2 299 

D/S Norden 431,5 -3,3 80 459,0 142,5 8 2,1 11,1 2,6 19 881 

Dsv 125,8 2,2 22 129,0 92,0 23 0,7 0,3 0,2 25 339 

Finnair 12,2 -1,5 -2 14,2 10,9 19 0,5 0,3 2,2 1 084 

FLSmidth & Co 457,0 0,7 27 490,0 239,5 20 1,3 7,0 1,5 24 312 

KCI Konecranes 27,6 -4,7 24 34,3 14,3 16 0,9 0,7 2,6 1 637 

Kone Oyj 47,0 1,4 9 51,1 34,9 19 1,5 1,1 2,3 6 012 

Kobenhavns Lufthavne 2 500,0 1,0 30 2 665,0 1 791,0 24 6,4 105,3 4,2 19 620 

Metso Oyj 44,6 -1,2 17 47,3 27,4 16 1,0 1,5 3,4 6 314 

Nkt 544,0 -1,8 9 611,0 364,5 17 1,0 11,0 2,0 12 784 

Ramirent 18,7 -1,9 67 22,0 7,8 19 3,2 0,4 2,1 2 021 

Rockwool International 1 795,0 1,5 105 1 877,0 741,0 23 2,9 13,0 0,7 38 909 

Uponor Oyj 27,2 11,4 -4 31,3 18,7 17 1,6 1,3 4,8 2 021 

Vestas Wind Systems 349,0 -1,1 46 395,0 149,5 35 1,9 0,0 0,0 66 300 

Wartsila Corp Beff 45,2 -3,1 11 51,6 30,3 18 1,1 1,8 4,0 4 249 

Yit Oyj 23,3 5,0 11 27,4 16,0 14 0,8 0,8 3,2 2 924 

SällanköpSvaror och tjänSter 

Amer Sports Corp. 17,0 -4,2 2 18,9 15,7 22 0,7 0,5 2,9 1 214 

Bang & Olufsen 610,0 -0,3 -16 757,0 591,0 17 1,5 19,0 3,1 7 551 

Nokian Renkaat Oyj 24,6 6,2 59 27,0 13,1 19 3,0 0,5 1,9 2 956 

Sanoma Wsoy 21,9 0,7 2 24,4 19,0 15 1,4 1,0 4,6 4 019 

Stockmann Oyj 33,3 0,9 -9 38,4 30,7 24 1,3 1,3 3,9 1 822 

dagligvaror 

Carlsberg 690,0 1,3 23 735,0 447,5 22 1,2 6,3 0,9 51 624 

Danisco 413,0 3,8 -14 508,0 398,0 20 1,1 7,8 1,9 20 207 

Kesko Oyj 39,3 1,2 -2 54,8 31,3 16 0,4 1,5 3,8 3 841 

hälSovård 

ALK-Abello 1 157,0 2,8 -18 1 590,0 740,0 84 6,8 5,0 0,4 11 718 

Coloplast 477,0 5,2 -7 533,0 434,5 35 2,7 4,7 1,0 22 037 

Genmab 328,5 -1,4 -14 407,5 199,0 neg 29,4 0,0 0,0 14 493 

GN Store Nord 57,0 -1,3 -32 90,0 57,0 78 3,4 0,0 0,0 12 527 

Lundbeck 133,5 -3,4 -14 170,3 125,8 15 2,7 2,7 2,0 28 285 

Novo Nordisk 586,0 -4,6 25 618,0 415,5 21 4,7 8,9 1,5 197 459 

Orion Corporation 16,9 -9,1 3 20,3 13,4 16 3,6 1,0 6,0 2 412 

William Demant Holding 544,0 1,3 19 577,0 420,0 30 6,1 0,0 0,0 34 372 

FinanS och FaStighet 

Alm Brand 344,5 3,0 -14 440,5 305,0 10 1,7 0,0 0,0 7 700 

Codan Forsikring 595,0 0,0 8 609,0 405,0 16 1,6 6,3 1,1 26 901 

Danske Bank 224,0 -0,9 -11 273,0 217,8 10 3,5 8,6 3,9 156 532 

Jyske Bank 417,5 1,0 4 476,5 326,0 13 4,5 0,0 0,0 26 344 

OKO Bank Plc 14,0 14,5 10 15,2 12,1 13 3,8 0,7 4,6 2 236 

Sampo Oyj 22,1 5,1 9 24,4 15,5 13 3,3 1,2 5,6 12 561 

Spar Nord Bank 133,0 0,0 -3 149,5 126,5 13 4,1 3,6 2,7 7 590 

Sydbank 261,5 -0,4 -3 310,5 205,0 12 4,6 5,0 1,9 18 305 

Topdanmark 918,0 0,4 -2 1 105,0 788,0 11 2,0 0,0 0,0 17 955 

Trygvesta 431,5 2,7 0 484,5 343,5 13 1,8 26,0 6,0 29 342 

inFormationSteknik 

Nokia Oyj 22,6 4,7 46 22,6 14,6 17 1,8 0,5 2,1 92 670 

telekomoperatörer 

Elisa Corporation 20,0 2,5 -4 23,8 15,3 16 2,1 1,6 8,0 3 320 

kraFtFörSörjning 

Fortum Corporation 24,5 4,9 14 24,6 19,9 17 4,7 1,0 4,1 21 684

V A Att:ENtION form & stil 

svenskt stål 

SVENSkA Northern Star bygger sina 

lcd- och plasmaskärmar 

för hand i Söderhamn 

och ramar 

in dem med 

svenskt stål. 

46-tums lcd 

kostar 89 995 

kr. 

minimalt ljud… 

tråNgbOdd? Arkitekten och designlegenden 

Thomas Sandell har skapat nätta högtalaren 

Cingular, som 

ger stereoljud från 

en enda högtalarlåda. 

Kan beställas på 

Asplunds på Sibyllegatan 

i Stockholm 

för 10 500 kronor. 

…eller 

svindyrt 

INtE OlIk en skulptur 

av Henry Moore eller 

Jean Arp är KEF:s nya 

högtalare, formgiven 

av brittiskadesig 

! 

MISSA 

INTE 

nern 

Ross Lovegrove. Han har 

tidigare formgivit åt Apple, 

Tag Heuer och trendiga möbeltillverkaren 

Vitra. Högtala- 

ren ser inte bara ut som konst utan har även 

en prislapp värdig ett konstverk: 70 000 dollar 

paret! 

Öppna kanaler 

trött på svensk radio? Nu finns lösningen. 

Technisats Internetradio 1 tar emot över 

1 700 radiokanaler från hela världen. Trådlöst 

var du vill i hemmet. Och det utan att 

ens behöva ha datorn i gång – det räcker att 

ansluta radion till det redan befintliga bredbandet. 

I år köper 

vi hem- 

elektronik 

för närmare 

40 miljarder 

– nästan lika 

mycket som 

hela hälso- och 

sjukvårdsbudgeten. 

VA:s pryl- och 

designkrönikör 

Per Öqvist har 

koll på vad 

som gäller just nu. 

första klass. 

B&W: s Nautilushögtalare 

med över ett 

decennium på nacken 

är fortfarande 

bland de bästa i världen 

– dessutom inköpta 

av British Museum 

of Design. 

störst och 

dyrast vinner 


V A Att:ENtION form & stil 

för s t kom kökstrenden. Superdesignade 

kök med högblanka vita 

luckor, svarta granitskivor och 

en maskinpark som på en 

stjärnkrog. 

Näst på tur var hemmaspa 

– våra källare fylldes med 

bubbelbad, japanska ångrum, duschar 

med lysdioder, importerade 

klinkers och infällda spotlights. 

Nu är det dags för nästa trend – 

lyxiga musikrum och hela hemmabiografer. 

Och det handlar inte 

om en liten lcd-tv med några högtalare 

i storlek av mjölkpaket. Nej, 

nu ska hela rum byggas om, med 

biofåtöljer och biodukar på minst 

100 tum. 

För bArA NågrA år SEdAN var det 

svårt att förklara för mångmiljonärer 

varför de skulle lägga 30 000 kronor på 

en bra stereo. I dag slänger samma direktörer 

och börsklippare – utan att blinka – 

upp flera hundratusen kronor. 

I kölvattnet säljer hemelektronikkedjorna 

som aldrig förr, men med rejält pressade marginaler. 

Vinsten tas på onödiga försäkringar 

och dyra konsumentlån. 

Privatmarknaden för hemelektronik växer 

snabbt. Elgigantens moderbolag Elköpskoncernen 

med 251 butiker i Norden har på fyra år 

dubblat omsättningen. Förra året steg Elgigantens 

vinst 570 procent. 

Totalt köpte svenska folket förra året hemelektronik 

för över 34 miljarder kronor, lika 

mycket med hela möbelbranschen eller byggvarubranschen, 

enligt Jonas Arnberg, analytiker 

på Handelns utredningsinstitut, HUI. 

Ökningen i antal sålda produkter första 

halvåret i år är 24 procent. Störst är ökningen 

inom e-handeln. Enligt HUI köpte 67 procent 


silverboll. Bowers & Wilkins subbas PV1 

är bara marginellt större än en fotboll och 

har uppmärksammats lika mycket för sitt 

ljud som för sin design. Pris 12 998 kr. 

”lyxhus i UsA 

är närmast 

osäljbara utan 

hemmabio eller 

integrerad hifi” 

Handbyggt och högblankt 

StEINwAy är bErömt för världens 

främsta och mest eleganta 

konsertflyglar. 

Danske peter lyngdorf har 

utvecklat digital ljud till audiofilnivå 

och gjort rumskorrigering 

till en konst. Nu slår de 

sig samman. 

Tanken är att erbjuda den ultima 

stereoanläggningen, både 

för ljud och utseende. Och sällan 

har en stereo med högre finish 

erbjudits, i brons, mässsing 

och högblankt svart. Alla 

kompononter lackas på samma 

fabrik i Hamburg som skapar 

den berömda svarta pianolack- 

en på Steinways finaste konsertflyglar. 

Model-D Music System innehåller 

en full uppsättning högtalare 

och en receiver med ett 

automatiskt kalibreringsverktyg, 

som ska kunna se till att 

skapa det perfekta ljudet, oavsett 

hur dålig akustik rummet i 

sig har. 

Varje högtalartorn väger 

nära ett kvarts ton. En anledning 

är att de ska vara stadiga 

nog att inte påverkas av vibreration 

från ljudet. 

Enligt Peter Lyngdorf är systemet 

tillräckligt bra och kraft- 

av svenskarna hemelektronik på nätet 2006. 

Medelålders och äldre, en grupp med stark 

köpkraft, undviker biografer, som blivit 

allt stökigare med nedskräpning, bråk 

och högljutt prat under filmen. 

Dessutom är vi vana vid massor av 

tv- och radiokanaler samt tusentals 

filmer på dvd. Varför nöja sig med 

biografernas magra utbud? 

FöräNdrINgEN I biobranschen 

har dessutom lett till att stora vackra 

flaggskeppsbiografer ersatts 

med tråkiga multibiografer, många 

inte större än vardagsrummet hemma. 

Gamla uttrycket ”film är bäst på 

bio” är dött. I dag kan man få bättre 

bild – genom bluray och hd-dvd samt 

sattelitkanaler i hd – och bättre ljud 

hemma än på bio. Och priserna rasar. I 

dag kostar en projektor med högsta upplösningen 

en femtedel eller mindre, jämfört 

med för två år sedan. 

Sedan några år tillbaka är lyxhus i USA 

närmast osäljbara utan en hemmabiograf 

och integrerade hifi-anläggningar, enligt ledande 

amerikanska branschtidningar. 

”Vi får allt fler förfrågningar inför renoveringar 

och nybyggen. Många vill bygga in 

kablar och dölja högtalare i väggar och tak”, 

berättar Urban Hierne, säljansvarig på Hifiklubben. 

David Kroll, säljsansvarig för Boston Acoustics 

i USA, säger att ökningen av högtalare 

som byggs in eller hängs direkt på väggen 

ökat mångdubbelt. 

”Förr var ljudet avgörande. I dag är det estetiska 

viktigare än ljudet.” 

Urban Hierne håller med. Design är inte så 

avgörande i nästan någon annan bransch. 

”Först de senaste åren har möbeltillverkare 

fullt för att 

helt naturtrogetkunna 

återge 

samtliga instrument 

i 

en symfoniorkester 

samtidigt. 

Pianolackad. 

Högtalare från 

Steinway. 

Varje system byggs för hand. 

Högst 100 stycken kommer att 

tillverkas och en tekniker besöker 

varje köpare för att installera 

och optimera systemet 

på plats. Men kostar det så 

smakar det. Priset anges till 

150 000 dollar och uppåt. l

förstått hur enorm marknaden är. Allt från 

förvaringsmöbler som gömmer tusentals cd 

och dvd till eleganta stereomöbler, som den 

där en platt tv ljudlöst kan glida upp eller 

ner.” 

SENAStE dEcENNIEt har hemelektronikbranschen 

mognat. Produkterna blir inte 

bara snyggare och plattare utan också intelligentare. 

En tillverkare som mer än andra tagit fasta 

på det är kanadensiska Classé. Ljud i världsklass, 

tidlös design kombineras med avancerade 

funktioner och användarvänlighet på 

ett ovanligt intelligent sätt. En touchpanel 

har menyer som skräddarsys. När den slås på 

frågar den vem användaren är. En meny anpassad 

efter just den användaren visas då. 

Apple har 

länge förenat 

läcker 

d e s i g n , 

användarv 

ä n l i g h e t 

och nya smarta 

funktioner. 

undantag. Hemmabioprojektorer 

är 

sällan snygga. Det 

gäller inte Infocus 

P777 för 109 000 kr. 

Nu finns Apple TV, 

som trådlöst överför 

filmer och musikvideor 

från datorn och 

även videor på 

Myspace direkt från nätet. 

Allt vanligare i ”intelligenta hem” är kontroller 

som styr allt från bild, ljud, belysning, 

värmen i huset, gardiner, markiser… 

Snart blir allt vi behöver ett par hål i väggen. 

På gigantiska hårddiskar kan man redan i 

dag lagra tusentals skivor och filmer. Slim 

Devices Transporter för 19 000 kronor är en 

trådlös nätverksspelare för både pc och Mac. 

I framtiden lär de bli kraftfullare, snabbare 

och få högre ljud- och bildkvalitet. 

De kan placeras i ett helt annat rum, när 

digitala kablar utan förlorad ljudkvalitet kan 

dras många tiotals meter genom ett hus. Filmer 

och musik kan streamas högupplöst, efter 

man som kund betalar en viss summa 

varje gång. Alla får tillgång till miljontals filmer, 

skivor, konserter och tv-serier. 

Ny tEkNIk INNEbär också att man kan få en 

bra lyssningsupplevelse utan att behöva 

möblera efter högtalarna. 

Danske Peter Lyngdorf är en föregångare 

inom rumskorrektion. Genom mätning med 

mikrofoner och avancerade dataprogram konstruerar 

han digitala förstärkare som anpassar 

ljudet till rummet – se artikeln härintill. 

Bara senaste åren har platta tv-apparater 

placerats i kylskåpsdörrar, köksfläktar och 

bubbelbadkar (!) med inbyggda högtalare. 

Nu pratar man redan om nästa generation. 

M3 Heliodisplay mid air projector från IO2 

Technology för 140 000 kronor skapar en platt 

holografisk bild som svävar i luften! l 

Per ÖQVist 

SOm HAr HögtAlArE SOm VägEr Ett kVArtS tON 

fruacceptansfaktorn 

viktigare än priset 

Ss t or l ek en h a r be t y del se . Och den 

ska vara så liten som möjligt – i alla fall 

om vi pratar om tv, högtalare, förstärkare 

och datorer. Helst ska de också vara 

osynliga. 

En undersökning i USA visar att kvinnor 

i 74 procent av fallen bestämmer 

vilken hemelektronik som köps. Och 

om något alls köps. 

Få kvinnor låter männen släpa hem 

något stort, svart och fyrkantigt. Inte 

minst om det har lysdioder som blinkar, 

kräver tjocka sladdar som löper kors 

och tvärs över golvet och en instruktionsbok 

tjock som en bibel. 

En term har myntats som beskriver 

detta fenomen: Wife Acceptancy 

Factor, WAF. På 

svenska ungefär fruacceptansfaktor. 

WAF är en multimiljardindustri. 

En sökning på 

Google ger nära tre miljoner 

träffar. Och i chattrum 

sitter män och gnäller över 

oförstående fruar. 

Termen används flitigt i 

branschen. Den myntades 1989 i en artikel 

om fruars uppror mot gigantiska 

golvhögtalare. Nu omfattar ordet allt oftare 

det mesta män sägs gilla, från golfklubbor, 

dataspel och utomhusgrillar 

till båtar, sportbilar, motorcyklar och 

stereoanläggningar. 

Ordet ”för” är ett nyckelord. En produkt 

som är ”för” stor, ”för” svart, ”för” 

ful, ”för” svåranvänd eller ”för” iögonfallande 

har låg WAF. 

Apple anses generellt ha marknadens 

högsta WAF. I bärbara datorer och Ipod 

har de förenat läcker design, användarvänlighet 

och nya smarta funktioner. 

Kanadensiska Classé har hittat en annan 

form av WAF. Deras produkter har 

den ska vara röd. När 

frun själv får välja. 

inte bara ljud i världsklass och tidlös design, 

de kombinerar avancerade funktioner 

med användarvänlighet på ett 

ovanligt intelligent sätt. När stereon 

slås på frågar den vem man är. En meny 

anpassad till användaren visas. 

”Design är inte så viktigt på nästan 

något annat område. Utan hög WAF tilllåter 

få kvinnor sina män att köpa dyra 

hifi-produkter”, säger Urban Hierne , inköpschef 

på Hifi-klubben. 

Han säger att kvinnorna oftast bestämmer 

vilken stereo som ska köpas, 

även då männen tror att de fattar beslutet. 

”Män älskar svarta förstärkare, svarta 

stadsjeepar med svarta 

fönsterrutor och svarta 

solglasögon. Kvinnor vill 

ha silverfärgade bilar. Eller 

möjligen röda, vita eller 

gula. Samma sak gäller tv 

och stereo”, säger Michael 

Tchong, författare till bo- 

ken ”Trendscape” där han i 

ett helt kapitel analyserar 

WAF. 

Produkter som är ljusa, färgglada, små 

eller osynliga och kan döljas i hyllor, 

skåp och väggar anses ha hög WAF. 

Nytt är tavelramar till platta tv-skärmar. 

En flyttbar målning sätts framför 

och ingen anar att det hänger en tv på 

väggen. 

För att lyckas i dag är inte bara ljud, 

bild och fiffiga finesser viktiga. Den tillverkare 

som vill överleva måste ta ”fruacceptansfaktorn” 

på allvar. 

Med WAF följer en ny trend, driven 

främst av kvinnorna som som vill ha 

platta skärmar och inbyggda högtalare 

också i sovrummet, köket och barnens 

rum. 

Till och med ovanför badkaret. n 

”få kvinnor låter männen släpa hem 

någonting stort, svart och fyrkantigt” 


V A h å r d V i n k l A t VArning! dennA sidA läses på egen risk. 

Igel inte längre en parasit 

teliasoneras förre vd har tröttnat på efternamnet. 

nu förbereder han sin comeback. 

A 

nder s igel s sorti från 

svensk-finska telejätte blev 

av den snöpligare sorten. 

Medan den nye vd:n Lars Nyberg 

läser in sig på koncernens balansräkenskaper 

har hans 

föregångare tvingats ta ett 

Amen Gud! 

Till mig? 

BILDLIGT TALAT 

långt sommarlov. Men än är det 

för tidigt att räkna ut Anders Igel 

– tvärtom förbereder han sig som 

som bäst för en 

Visst serru. Det 

var värsta rean 

på Elgiganten. 

comeback i 

näringslivet. 

Första steget 

HÅRT PAKET. Statsminister Fredrik Reinfeldt gratulerade kronprinsessan 

Victoria med en plasma-tv. 

ibl 

är att byta efternamn. Eller ändra 

stavning på efternamnet. 

”Jag är trött på att förknippas 

med en blodsugande parasit. Förra 

veckan skickade jag in ansökan 

till Skattemyndigheten om att 

byta namn till Anders Eagle”, säger 

han när VA når honom på en 

knastrig telefonlinje. 

Enligt Anders Igel har han genom 

åren fått lida för att förknippas 

med ett djur som enligt 

Nationalencyklopedin är ”en vattenlevande 

parasitorganism som 

lever på att suga blod från andra 

djur”. Redan i småskolan fick 

han leva med tillmälen som Anders 

Blodigel. Men genom att 

ändra stavningen till engelskans 

ord för örn tror han sig stärka sitt 

personliga varumärke. 

”En örn han skarp blick, långa 

vingar, vassa klor och skriker 

med gäll röst. Det känns helrätt 

att förknippas med ett sånt djur.” 

I vilken position eller i vilket 

företag vi i framtiden kommer 

att få se Anders Eagle är oklart. 

CAN’T YOU HEAR US? 

LET’S TURN UP YOUR VOLUME. 

Sigma är en av Sveriges ledande IT-konsulter. Vi finns förutom 

i Sverige, Danmark och åtta länder i resten av världen också i 

Stockholm. Vi finns på plats med 200 av våra 1500 konsulter, 

redo att ta hand om hela eller delar av er IT-verksamhet. Vi är 

oerhört lyhörda för era redan gjorda IT-investeringar och har 

absolut gehör när det gäller era affärsprocesser. Själva får ni 

chans att istället öka volymen i er kärnverksamhet. Du vrider 

upp Volume genom att ringa 08 553 350 00 eller mejla till 

volume@sigma.se 

sam larkort 

Han svarar svävande på frågan 

om vad framtiden bär i sitt sköte 

för hans del. 

”Just nu cirklar jag runt på uppåtvindarna 

och spanar efter ett 

lämpligt byte att rikta in mig mot. 

Men tro mig, ni kommer att få 

möta min skarpa blick igen.” n 

Foto: rolF adlercreutz (montage)

Catarina 

af sandeberg 

p e r s p e k t i v 

AnnA cArrfors bråkenhielm 

tv-veteran som går mot strömmen och startar eget 

äntligen är jag fri! 

seda n i m aj har det hänt en del i vår lilla produktionsbolagsvärld. 

Metronome har köpt Filip Hammars 

och Fredrik Wikingssons bolag Stockholm-Köpenhamn 

för 60 miljoner samt utvecklingsbolaget 

Friday TV. Mats O Sundqvist har köpt in sig i Intercommerce, 

huvudägare i börsnoterade produktionsbolaget 

Zodiak. Både Zodiak och Metronome uppger 

att de tänker förvärva fler bolag den närmaste tiden. 

Hakon Invests helägda dotterbolag Forma har köpt 

OTW som sysslar med tv-produktion och redaktionell 

kommunikation, enligt rykten för över 100 

miljoner kronor. Jag är mycket glad för min kompis 

Pär Sundbergs skull om det stämmer. Dyr middag 

på Teatergrillen väntar, tror inte jag betalar notan. 

Det ryktas att andra medelstora bolag i Sverige är 

till salu, som Peter Settmans Baluba och mitt kära 

gamla Strix. 

Utomlands rör det på sig också. Där handlar det 

om betydligt större belopp. Överallt ser jag kollegernas 

innehållsbolag bli uppköpta, oftast av mediegiganter. 

Min före detta majoritetsägare, John de 

Mol, har tillsammans med kompisar som Berlusconi 

köpt tillbaka sitt gamla Endemol för 24 miljarder. 

Han sålde det till Telefonica för 55 miljarder för fem 

år sedan. Endemol äger för övrigt 35 procent i Metronome. 

Jag tror att jag har gått mot strömmen ganska 

rejält när jag i stället har tagit över mitt bolag, Talpa 

Scandinavia, och döpt om det till Silverback. 

Nu ska jag berätta hur det är att vara helt fri efter 

att under 11 års tid varit vd i andras bolag. Varje 

morgon när jag vaknar, efter att ha sovit gott hela 

natten – vilket också är nytt för mig – tror jag 

knappt att det är sant. Jag har ingen att rapportera 

någonting till. I styrelsen sitter än så länge bara jag 

och Jessica, min CFO. Jag har världens bästa team 

”I snitt 30 procent av min energi och tanke har 

förut gått till ägarrelaterade frågor” 

66 | va | 33 | 16 augusti 2007 | www. ekonominyheterna.se 

gunnar 

lindstedt 

mats 

qviberg 

VA : s krönikörer ger sitt perspektiV på omVärlden. 

som varit med från starten och fler har anslutit 

sedan frihetsdagen. 

Vi har inlett roliga samarbeten som tidigare inte 

hade varit möjliga på grund av olika ägartekniska 

skäl. 

Det första vi gjorde var att åka till Los Angeles, 

hela företaget, för att fira vår självständighet och 

göra en hejdundrande säljvecka i Hollywood. Jag 

trodde att flera dörrar skulle stängas då vi inte längre 

var associerade till megamogulen John de Mol. 

Men i frihetens land USA fungerar det tydligen 

tvärtom, alla gratulerade oss till vårt oberoende. 

Det var bara en agent, som tidigare bearbetat oss 

hårt, som plötsligt fick förhinder. Har ni sett fantastiska 

serien ”Entourage”? Agenten Ari Gold? Det var 

typ han som bokade av – Ari som faktiskt finns i 

verkligheten men med annat efternamn. Han ville 

bara ha oss i paket med de Mol, visade det sig. 

Men det gjorde inget, vi åkte hem med ett erbjudande 

från världens största mediebolag. Därtill deklarerade 

Hollywoods vassaste tv-advokat och de 

hetaste agenterna att de ville ha oss som klienter. 

Våra nya agenter heter Mike Comacho och Joe Le- 

Brachio, kan det gå fel med så coola namn? Jag lovar, 

Ari i ”Entourage” är lågenergi jämfört med dem. 

Gamla vänner backar upp oss, nya vänner dyker 

upp överallt och forna ovänner blir vänner. Klart 

man oroar sig för kassan och lite för framtiden, men 

det är ändå roligt varje dag. 

Jag har räknat ut att i snitt 30 procent av min energi 

och tanke förut har gått till ägarrelaterade frågor. 

Med detta inte sagt att jag inte är tacksam för det 

som varit – alla chanser jag fått, alla nyttiga smällar 

och nu i förlängningen friheten. Jag hade inte vågat 

det här utan åren med MTG och John de Mol bakom 

mig. n 

FÖRSTA, ANDRA... kommer 

SToR SpeciAl: 

miljARD- 

RullNiNgeN i 

AukTioNShuSeN 

vA mÖTeR hQ:S 

hÖjDARDolDiS 

iT-NÖRDARNA 

leveReRAR 

NÄSTA 

NUMMER 


23 augusti

bÖRSRAS OCH bOLÅNEKRIS DELAR VA:S ... - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

bÖRSRAS OCH bOLÅNEKRIS DELAR VA:S ... - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?