Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
Citizen Schein, 2:a utgåvan, del 1 - Kungliga biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
personlighet. Egendomligt är dock att Harry inte<br />
nämner vare sig försöken att byta namn eller skälen<br />
till att byta religion i sin självbiografi eller i boken<br />
Sluten. Där finns ändå ett helt kapitel med titeln Juden<br />
där han diskuterar sin inställning utgående från<br />
judendomen som religion, ”ras” och kulturell-social<br />
gemenskap. Varför skrev han inte bara ”jag var<br />
livrädd”? Alla skulle ha förstått honom.<br />
Historien med namnbytet skulle bli ett problem<br />
för Harry när han under slutet av 1940-talet ansökte<br />
om svenskt medborgarskap. Han hade då<br />
börjat rota sig i Sverige. Eventuella planer på att<br />
följa efter systern till USA hade övergivits. Under<br />
1948 söker han för första gången medborgarskap.<br />
Han förhörs naturligtvis av polisen i anledning av<br />
sin ansökan. Då fick han klart för sig att myndigheterna<br />
vet allt om hans försök att byta namn, om hans<br />
motstridiga och skiftande uppgifter om sin familjebakgrund.<br />
Sådant är inte förtroendeingivande vid<br />
en tid då det kalla kriget just tagit sin början. Han<br />
drar tillbaka sin ansökan, sannolikt därför att han<br />
förstår att han kommer att få avslag.<br />
I mars 1949 återkommer han med en ny ansökan.<br />
Den avslås av Kungl. Maj:t i september samma<br />
år och motiveringen till avslaget är, enligt anteckningar<br />
i akten, just de motstridiga uppgifter om sin<br />
identitet han lämnat tidigare. Våren 1950 lämnar<br />
han in en ny ansökan. Föredraganden i justitiedepartementet<br />
verkar ha varit välvilligt inställd till<br />
honom; på omslaget till akten finns en blyertsanteckning<br />
med innebörd att man ska låta det gå ett<br />
år efter det förra avslaget för att så i föredragningen<br />
inför statsrådet föreslå ett positivt beslut.<br />
Hans ansökningshandlingar och polisrapporterna<br />
ger en inblick i hans ekonomi. Vid slutet av 1940talet<br />
är han inte längre den me<strong>del</strong>löse flyktingen.<br />
Enligt egna uppgifter har han en fast lön av 15.000<br />
kronor per år. Därtill kommer omkring 5.000 kronor<br />
i arvoden från publicistiska arbeten, samt 5.000<br />
kronor i royalty från uppfinningar. Det är en bra årsinkomst<br />
för en 25-årig ungkarl. Han har ett sparkapital<br />
om 5.000 kronor, en personbil värd 10.000<br />
kronor som är fullt betald, han har möbler och<br />
böcker som han värderar till 5.000 kronor. Inga<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
------
Change language