Öppet hus nr 2 2012 (.pdf)

öppet 

hus 

ett magasin från fortifikationsverket 

#2·2012 

möt 

asfaltskirurgen 

motorskolan gör skövde störst 

karlskronas säkraste vatten 

Balansgång i ett levande världsarv 

så bygger vi ett robustare samhälle

sidhuvud 

ledare 

full fart 

framåt! 

” 

I Fortifikations verket 

finns en gedigen 

kompetens och en 

fantastisk stolthet. 

Det är den som gör 

att vi står starka 

inför en framtida 

omstrukturering. 

2 · ÖPPET HUS 2/2012 

De två utreDningar som nu 

ser över hur den framtida förvaltningen 

av försvars- respektive kulturfastigheter 

ska se ut har fått förlängd utredningstid. 

Den 2 september 2013 ska de lämna in 

sina förslag till regeringen. Regeringens 

inriktning är att Fortifikationsverkets 

fastigheter och verksamhet ska struktureras 

om och läggas samman med andra 

statliga aktörer, bolag och/eller myndighet. 

Ambitionen är att ett förslag ska lämnas 

över till riksdagen under 2014 och med 

den tidplanen kan en förändring ske 

tidigast 2015. 

Ur medarbetarnas och verksamhetens 

perspektiv är det inte bra att en omstrukturering 

drar ut på tiden. Samtidigt är det 

viktigt, när man väl går till beslut om hur 

den nya strukturen skall se ut, att det finns 

ett gediget och väl genomarbetat underlag 

med ordentliga analyser. Under tiden som 

utredningen och omstruktureringen pågår 

ska vi med engagemang och ansvar fokusera 

på det viktiga uppdrag vi har i dag. 

Det är full fart framåt som gäller. 

Vår största kund Försvarsmakten är 

inne i en genomgripande förändring och 

vi har en viktig del i att de kan fullgöra sitt 

uppdrag. För alla våra kunder ska vi fortsätta 

att vara professionella och ha tydligt 

kundfokus. Det gäller i allt vi gör till exempel 

hur vi genomför våra byggprojekt, 

att vi är effektiva i drift och underhåll av 

lokaler, mark och anläggningar, i det 

försvarsanpassade skogsbruket, när vi 

avyttrar fastigheter och naturligtvis inom 

det som är grunden till vår verksamhet 

– fortifikationen som följt med oss sedan 

1635. Där fortsätter vi med det viktiga 

arbetet att utveckla kompetensen inom 

skydds- och anläggningsteknik och för att 

vår kompetens inom kvalificerat fysiskt 

skydd ska komma hela samhället tillgodo. 

Vi fortsätter nu att utveckla, effektivisera 

och modernisera vår verksamhet. 

Fortifikationsverkets fastighetsbestånd är 

något utöver det vanliga. Verksamheten 

är full av kontraster. I reportagen från 

Karlskrona kan du till exempel läsa om 

högteknologisk drift och förvaltning 

kontra att arbeta med kulturarv. I Fortifikationsverket 

finns en gedigen kompetens 

och en fantastisk stolthet. Det är den som 

gör att vi står starka inför en framtida 

omstrukturering. Vi vill med Öppet Hus 

ge dig en glimt ur vår spännande värld. 

Trevlig läsning! 

Urban Karlström, generaldirektör

innehåll 

4 

7 

8 

12 

16 

18 

20 

21 

22 

Möt asfalts kirurgen 

Modern 

skjutbana invigd 

Karlskronas 

säkraste vatten 

Balansgång i ett 

levande världsarv 

Rekordlåg energiförbrukning 

med 

solpaneler 

Motorskolan gör 

Skövde störst 

In för landning 

Samarbete säkrar 

naturvärden 

Så bygger vi ett 

robustare samhälle 

omslagsfoto: Kari KohvaKKa 

4 

Öppet Hus är ett magasin som Fortifikations verket ger 

ut två gånger om året. Här berättar vi om det som är 

aktuellt i vår verksamhet. Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets 

magasin Öppet Hus är inte nödvändigtvis 

Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. 

8 

16 12 

18 

20 22 

Redaktör: Maria Sundberg, Telefon 010-44 44 669 

Epost: maria.sundberg@fortifikationsverket.se 

Ansvarig utgivare: Greta Stridsman 

Fortifikationsverket, 631 89 Eskilstuna, 

www.fortifikationsverket.se 

Grafisk form: IK Stockholm 

Tryck: Falk Graphic 

sidhuvud 

innehåll 

ÖPPET HUS 2/2012 · 3

porträtt 

möt asfaltskirurgen 

När ett JAS-plan landar i Sverige kan piloten känna sig trygg. Landningsbanan är 

konstruerad för att passa optimalt för uppgiften. Bakom formeln står vägingenjören 

Tobias Nygren, Fortifikationsverkets egen asfalts- och flygfältsexpert. 

toBias nygren kör ut sin 

Volvo XC70 på den purfärska delen av 

Linköpingsflottiljens nyasfalterade start- 

och landningsbana. Han ber mig öppna 

dörren där jag sitter i passagerarsätet. 

– Känn med handen, så fin strukturen är. 

Och här är skarven, du ser – den syns 

nästan inte! 

När man frågar ingenjör Tobias 

Nygrens barn vad deras pappa jobbar med 

svarar de: ”Kör bil och pratar i telefon!” 

Och visst, vi sitter i en bil. Och ja, telefonen 

ringer hela tiden. Det är många som vill 

ha några snabba ord från sin projektledare. 

Frågar man hans kollegor kan svaret istället 

bli att han är Fortifikationsverkets egen 

expert på ”asfaltskirurgi”. 

Tobias Nygren är en av Fortifikationsverkets 

många specialister med en spetskompetens 

som man i princip bara kan lära 

sig just här. Hans jobb går i sammanfattning 

ut på att se till att Försvarsmaktens 

flygplatser är optimalt anpassade för sin 

verksamhet – beläggningen på start- och 

landningsbanor, belysningen och upplägget 

för all den övriga logistik som är 

förbunden med det som flyger i luften och 

som ska kunna starta och landa. Det är 

en verksamhet som inbegriper allt från 

Jas-plan och helikoptrar till skolflyg och 

transportflyg. 

Jämn bana eftersträvas 

Expert på asfalt alltså. Och visst, till och 

med en amatör kan, nu när experten själv 

ber en att titta, se att beläggningen på 

Linköpingsflottiljens nya rullbana (fack- 


språk för start- och landningsbana) är något 

annat än det jag körde hit på längs E4:an. 

Men – vad är det som skiljer? 

– Skulle ett Jas-plan landa på E4:an 

så skulle piloten uppleva det som väldigt 

ojämnt, bullrigt och kanske något av en 

berg-och-dalbanetur, förklarar Tobias 

Nygren och fortsätter: 

– Det är viktigt för ett flygfält att vi 

har en väldigt jämn slutprodukt, det är den 

stora skillnaden. Banan måste vara ren, tät 

och får inte släppa någon sten eller annat. 

Den 2,2 km långa banan ska vara rak 

och alltså inte luta uppåt, nedåt eller gå 

i vågor. Om en fem meters rätskiva läggs 

var som helst på rullbanan ska det maximalt 

finnas fem millimeter luft någonstans 

under den raka linjen. På en vanlig 

bilväg skulle det däremot kunna handla 

om flera centimeter. 

– Dessutom måste banan ha rätt friktion, 

vilket kan vara olika i olika sammanhang. 

En rullbana är mycket lenare 

än en bilväg, men ska ändå ge friktion så 

att flygplanet inte halkar av banan. Man 

ska också kunna avbryta en start med att 

bromsa utan problem. 

Blandar asfalt på recept 

På flygfälten tolereras heller inga skarvar 

i beläggningen. 

– På den punkten är det mycket stor 

skillnad mellan det vi gör och en asfaltsbelagd 

gata inne i stan. I biltrafiken kan man 

prioritera något helt annat än att jämna ut 

skarvar. Man kan till exempel bestämma 

att det är viktigare att trafiken kommer 

Receptet på asfalt anpassas efter varje banprojekt. 

toBias nygren 

text: jonas helling 

foto: Kari KohvaKKa 

FÖdd: 1974 

BoR: I hus i Ärla utanför Eskilstuna. 

FAMIlj: Fyra barn i åldrarna 13, 9, 7 och 3. 

UppvUxEn: Född i Australien, uppvuxen 

i Sörmland och Tanzania. 

YRKE: projektledare för flygfält på 

Fortifikationsverket. 

UTBIldnInG: Civilingenjörsexamen väg 

och vatten vid KTH i Stockholm. 

joBB: nuvarande sedan 2002. vägverket 

1993–2002. 

UTAnFÖR joBBET: ”Håller på hemma, 

bygger om och stökar, äger också ett 

hyreshus vid sidan av. Aktiv i kyrkan där 

jag bor, med ungdomsgård och mycket 

annat. Spelar då och då innebandy och 

fotboll även om man känner att man blivit 

äldre.”

” 

En rullbana är mycket lenare än en 

bilväg, men ska ändå ge friktion så 

att flygplanet inte halkar av banan. 

sidhuvud 


sidhuvud 

” På våra rullbanor accepteras högst någon millimeter i nivåskillnad mellan skarvarna. 

fram, än att det är jämnt och behagligt 

medan man kör. På våra rullbanor accepteras 

högst någon millimeter i nivåskillnad 

mellan skarvarna. 

När Tobias Nygren projekterar en ny 

”bankropp” använder han sig av tre, fyra 

olika sorters asfalt, som läggs i skikt om 

varandra. En grövre variant längre ned, 

som ger en bra bärighet, men utan samma 

krav på ytstruktur som ska stå emot solljus 

etc. Sedan en övergång upp mot ytskiktet. 

Sedan ytskiktet, där alla krav på renhet, 

friktion och jämnhet kommer. 

– I branschen finns ett antal standardmassor, 

vi använder oss av dem också. 

Men i det sista lagret, som vi kallar slitlager, 

använder vi oss av en speciell massa 

som vi tagit fram själva, för att uppnå 

exakt det resultat som just vi vill ha. Det 

handlar om att blanda rätt recept, berättar 

Tobias Nygren. 

Är det här som begreppet ”asfaltskirurgi” 

kommer in? 

– Ja, tar man ner det här i sina minsta 

beståndsdelar så blir det ren kemi av allting! 

Man kan nörda ner sig rejält i det här. 

Asfalt består i stora drag av två saker: 

sten och bindmedel (en restprodukt från 

oljehantering). Men man skapar inte ett 

recept bara genom att bestämma andelen 

av dessa två ingredienser. Kvaliteten på 

råvarorna skiljer sig också kraftigt åt, från 

sten till sten, från ett bindmedel till ett 

annat. Tobias Nygren måste alltså anpassa 

sitt recept gång från gång, utifrån hur han 

värderar de aktuella råvarorna. 


Tobias nygren står för millimeterprecision när nya rullbanor projekteras. 

– Ett recept består av en kurva som 

beskriver vilken mängd av olika stenstorlekar 

som blandas: från riktigt små på 

0,063 mm upp till hela 32 mm, och allt där 

emellan. Man skapar en ”kurva” av storleksblandning. 

Utöver själva storleken ställer Tobias 

Nygren också krav på kvaliteten på stenen. 

Stenens kvalitet mäts till exempel genom 

”kulkvarnsvärdet”, som räknas fram efter 

att stenen gått i en kulkvarn och man mäter 

slitaget. 

Materialen 

utvecklas ständigt 

När en ny bana är lagd ska den kontrolleras. 

Kvaliteten mäts bland annat med mätbilar 

som ser över jämnhet med laser, i både 

längs- och tvärled. Prover ur asfaltsmassan 

skickas till labb som mäter hålrum, stabilitet, 

stenens kvalitet, vattenkänslighet och 

mycket annat. 

– Det händer mycket på materialsidan, 

med tillsatser som utvecklas på marknaden. 

Det gäller verkligen att hänga med i vad 

man ska pröva och vad man ska undvika 

så att allt inte blir en enda stor experimentverkstad 

här på plats. 

Hur håller han sig då à jour inom sitt 

expertområde? 

– Genom att ha ett stort kontaktnät 

inom branschen, med entreprenörer, 

konsulter och beställare. Jag är också 

medlem av en teknisk kommitté inom SIS 

(Swedish Standards Institute) som bland 

annat tar fram standarder inom vägbyggnad 

i Sverige. Det händer också att andra än 

min arbetsgivare hör av sig till mig och ber 

om råd, kommuner till exempel. 

Flexibilitet 

nyckelord i jobbet 

Tobias Nygrens telefon ringer som sagt 

med jämna och täta mellanrum: 

”Nej, det går inte, det går inte…” 

”Ja, det har skurit sig där…” 

Vad är det som inte går? 

– En kollega som är ny ringde och jag 

gav lite råd och stöttning. Mitt jobb handlar 

om att leda entreprenörer, och det är 

många aktörer inblandade: Fortfifikationsverket 

och våra samarbetspartners, FMV 

och deras entreprenörer och deras konsulter, 

och så själva verksamheten, som ska 

fungera under tiden. 

Som projektledare handlar det mycket 

om det generella spelet, menar Tobias 

Nygren: 

– Det gäller att vara flexibel när det är 

många kockar inblandade; att se vad som 

är viktigt och mindre viktigt. Det är en 

psykologi som går ut på att se till att människor 

inte låser sig inför varandra, att alla 

inblandade känner sig trygga, nöjda och 

drar åt samma håll. 

Den stora utmaningen med yrket är 

dock att kunna jobba under de stunder då 

det inte flygs på banorna. 

– Det kan bli nattjobb, ofta på Luleå 

och Ronneby, de har ju civil trafik också 

och den är svårare att styra om till andra 

flygfält än den militära. Konsekvenserna

kan bli stora här om det väl blir bekymmer. 

Då kanske all flygtrafik måste stängas av 

under obestämd tid. 

Frihet och 

stort kontaktnät 

Tobias Nygren hade egentligen tänkt att 

bli snickare som sin far. 

– Jag gick mellan- och högstadiet i 

Tanzania och läste på Hermods. Det låter 

som Stig-Helmer ungefär, skrattar han. 

Sedan sökte jag till snickarutbildningen 

på gymnasiet när jag kom hem. Men en 

studievägledare sa att jag som hade så bra 

betyg borde gå någon annan utbildning. 

Varför inte Teknisk? Då provade jag det. 

Och går man den, ja då är det ju lätt hänt 

att man blir ingenjör. 

Han fick sommarjobb på Vägverket 

och stannade sedan där som motorvägsbyggare. 

Nyfikenheten på något nytt fick 

honom att söka den nuvarande tjänsten 

som Fortifikationsverkets flygfältsexpert. 

– När jag började sa jag till mig själv 

att jag skulle vara här på Fortifikationsverket 

i fem år, men nu har det blivit tio. 

Jag trivs väldigt bra här. Det finns en fri- 

fakta 

Sverige har fyra flygflottiljer: linköping, 

luleå, Ronneby och Såtenäs (lidköping). 

Totalt finns det elva militära flygfält, som 

används för varierande behov. 

Tobias nygren arbetar vid Fortifikationsverkets 

huvudkontor i Eskilstuna. Men 

när Öppet Hus träffade honom såg hans 

arbetsvecka ut så här: 

MÅndAG: Uppsala, slutbesiktning av 

nylagd rullbana. 

TISdAG: linköping, intervju för Öppet 

Hus och kontrollbesök av pågående 

entreprenad arbeten på Malmen flygplats. 

onSdAG: Huvudkontoret i Eskilstuna. 

ToRSdAG: Karlsborg, planering. 

FREdAG: linköping igen, syna av om nya 

rullbanan är redo för flyg. 

het så länge du gör det du ska. Det är ett 

väldigt varierande jobb, inget projekt är 

det andra likt. Med alla inblandade aktörer 

får man ett stort kontaktnät. Vi är som 

ett litet Trafikverk och Luftfartsverk i oss 

själva, med byggnader, flygfält, hamnar 

och byggnader av väldigt många typer, 

flygledartorn, flygsimulatorer, dykaranläggningar, 

och så befästningssidan 

med alla sina varianter. 

– Jag har också tagit mig an Afghanistan, 

där jag var med några vändor och hjälpt 

till att bygga upp Sveriges egna baser. Det 

ska finnas avlopp, dricksvatten, sjukstuga, 

telefon, internet och mycket annat. Det blir 

verkligen som en egen liten by som man 

bygger upp. 

Det har varit tio innehållsrika yrkesår 

för vägingenjören och ”asfalts kirurgen” 

Tobias Nygren. Trots att han, enligt de 

egna barnen, mest kör bil och pratar i 

telefon på jobbet. 

Flygfältet Malmen i linköping. 

Är det rätt blandning? Kvalitet och tjocklek säkras 

genom borrprov från en provyta. 

porträtt 

modern 

skjutbana 

invigd 

text: jenny pern 

Den nya skjutbanan vid 

Arméns Jägarbataljon i 

Arvidsjaur är den första 

i Sverige med tak över 

miljökulfånget – en utveckling 

som ger ökad 

livslängd till en miljövänlig 

konstruktion. 

tillsammans med kunden 

Försvarsmakten och entreprenören 

STAPP har Fortifikationsverket 

tagit fram ett koncept för att minska 

miljöpåverkan vid skjutbanor, och 

i oktober 2012 invigdes den toppmoderna 

skjutbanan i Arvidsjaur. 

Sedan år 2000 har gamla skjutbanor 

visserligen byggts om med 

miljökulfång, men skjutbanan i 

Arvidsjaur har även ett tak som 

skyddar den känsliga gummiduken 

från snö och is. Den yttre gummiduken 

är specialtillverkad och tätar 

sig själv då ammunition tränger 

igenom, vilket minimerar blyföroreningar 

att spridas i naturen. Själva 

miljökulfånget består av två olika 

gummidukar och ett mellanskikt av 

gummigranulat. Närmast marken 

ligger en kraftig gummiduk i cirka 

30 graders lutning, vars kanter viks 

upp för att bilda en tät konstruktion 

med en självläkande ricko rubberduk. 

I mellanskiktet, fyllt med gummigranulat, 

samlas ammunitionen. 

Ett dräneringsrör i botten forslar 

inkommande vatten till en brunn. 

Konstruktionen underlättar då man 

ska tömma eventuellt lakvatten, 

rensa upp kulor vid lagningar eller 

byta yttre gummiduk. 

Till den nya skjutbanan på I 19 

vid Arméns Jägarbataljon hör också 

en ljudisolerad skjuthall med plats 

för tjugo skyttar. 

Byggkostnad för skjutbanan 

var tolv miljarder kronor och projektledare 

från Fortifikationsverket Berth 

Wiklund. 


sidhuvud 

8 · ÖPPET HUS 2/2012

text: maria sundberg 


21 meter ner i dyktanken håller en dykare andan. 

Han måste simma långsamt upp mot ytan och 

släppa ut luften i rätt tempo, så att inte lungor eller 

trumhinnor brister. 

vi kan följa dykaren via monitorer 

från en kontrollbrygga ovanför bassängen, 

meter för meter. En dykinstruktör simmar 

bredvid honom. Sjukvårdare är på plats för 

att göra hälsokontroll efter uppstigningen. 

Dykaren är anställd på Räddningstjänsten 

i Huddinge utanför Stockholm. 

Idag är han på Försvarsmaktens dykarskola 

i Karlskrona och övar fri uppstigning, 

utan tuber. 

säkerhet är nummer ett 

Här på Marinbasen, mitt i världsarvet 

Karlskrona, samsas högteknologi med 

kulturarv sida vid sida. Fastigheterna ägs 

och förvaltas av Fortifikationsverket och 

säkerheten är nummer ett. 

Den som ser till allt fungerar i den 

här fastigheten här är Anders Holmberg, 

serviceansvarig tekniker på Fortifikationsverket. 

– Det är en speciell miljö här, säger 

Anders Holmberg. Visst finns här el, ventilation 

och alla vanliga system. Men här 

har man speciella krav, det är en speciell 

verksamhet. Det är viktigt att allt fungerar 

optimalt, förklarar Anders Holmberg. 

Byggnaden, som i dagligt tal kallas för 

Dyktanken, byggdes 1944, under andra 

världskrigets slut. Den skjuter upp som 

ett torn alldeles framför Amiralitetskyrkan 

Ulrica Pia. Tillsammans speglar de båda 

byggnaderna just den kontrast som man 

upplever här på Marinbasen. Nytt möter 

gammalt. Kulturminnen möter högteknologi. 

Anders Holmberg är specialist på de här 

husen och alla olika system. Försvarsmaktens 

verksamhet ska rulla, det är det 

som gäller. Efter åtta år på jobbet är han 

också väl insatt i försvarets rutiner, känner 

alla, har dialog hela tiden. 

rutinkontroll 

varje morgon 

Längst ner under dyktanken, nere i 

källaren, finns hjärtat. Hit kommer 

Anders Holmberg varje morgon för rutinkontroller. 

– Det är 287 kubik vatten i dyktanken 

och en avrinning ut till avloppsnätet på 

10–15 cm i nivå per dygn. Varje morgon 

fyller vi på med kommunalt vatten. Efter 

helgen kan det vara upp till 40 cm som 

behövs, förklarar han medan han plockar 

fram kemikalielådan. 

– Vattnet håller vi tempererat i 36 

grader. I så varmt vatten bildas lättare 

bakterier. Vi kollar ph-värdet och mäter 

klorhalten. Du ser här, klorvärdet ligger 

på 0,99 ppm, perfekt! Så ska det vara. 

Börvärdet är 1,0. 

Här nere på bottenplanet finns också 

två kamrar som används av ubåtspersonal 

för uppstigningsövningar. 

– Kolla, man går in här, säger Anders 

Holmberg och kliver in i den trånga kammaren. 

Sedan fyller instruktörerna på 

med vatten. När kammaren är helt fylld, 

så när som på ett andningsutrymme högst 

upp, öppnas en sluss och man skjuts upp i 

dyktanken med ett kraftigt tryck. 

FastighetsFörvaltning 

karlskronas 

säkraste 

vatten 

dyktanken – en av Fortifikationsverkets många 

byggnader med speciell verksamhet. 

Anders Holmberg är ansvarig för tio fastigheter på 

Marinbasen. 

Kammaren där ubåtspersonal kan öva uppstigning. 



på Marinbasen i örlogsstaden Karlskrona samsas kulturarv med den senaste högteknologin. 

Anders Holmberg – ständigt på språng. 

Jag backar lite. Anders Holmberg skrattar 

och fortsätter: 

– Det finns en hammare i en kedja här, 

om man får panik. Då knackar man bara 

på väggen, så öppnar de. 

Unika möjligheter att öva 

Jag följer Anders Holmberg vidare på 

morgonrundan medan han gör besiktningar 

och kontroller, checkar så att allt 

är som det ska, testkör en del system 

efter detaljerade rutiner. Allt journalförs. 

Vid varje enhet finns dokumentation 

som anger värden och datum för 

kontroll. 


Anders Holmberg och johan Eriksson bidrar på olika sätt till driften av det unika fastighetsbeståndet i Karlskrona. 

Dykarskolan utbildar inte bara dykare 

utan också tryckkammaroperatörer och 

helikopterpersonal i att kunna använda 

nödluftsutrustning. Navalmedicin är ett 

annat område, där man genomför haveriutredningar, 

forskning och försök med ny 

materiel. Möjligheterna att öva på krissituationer 

är helt unika och därför övar 

här Räddningstjänsten, Kustbevakningen 

och dykare från många andra länder. 

– Nu ska vi till DNC, säger Anders 

Holmberg, och hoppar in i bilen. Det ligger 

ute på Lindholmen. 

Vi passerar kajen med marinens fartyg, 

militärer på cykel, faluröda byggnader, 

betonghus och containers. Ett gytter av 

aktivitet råder på Marinbasen. Alla är på 

väg någonstans och det är bygg- och restaureringsprojekt 

lite överallt. 

DNC, Försvarsmaktens dykeri och 

navalmedicinska centrum, stod klart 2009. 

Byggnaden, som nominerades till Fortifikationsverkets 

arkitekturpris 2011, är rund 

och praktiskt nog förlagd i utrymda delar 

av ett kommunalt reningsverk. Utomhus 

finns två runda bassänger. Vi går in till den 

stora runda bassängen där Anders Holmberg 

tar prover. Ett fönster vid bortre sidan 

av bassängen bjuder in havet i rummet. 

Där ute finns Karlskronas vackra skärgård.

– Den här bassängen har 1 700 kubik 

vatten och är åtta meter djup i mitten. 

Här kan man träna olika arbetsmoment 

i cirka 20-gradigt vatten. De har alla 

möjliga övningar här, för attackdykare, 

räddningsdykare och olika proffsdykare. 

Vi ser till att allt fungerar som det ska, 

berättar Anders Holmberg som har ansvar 

för tio byggnader på Marinbasen. 

Utveckling 

pågår ständigt 

En trappa ner visar han strömningsbassängen, 

där försvaret kan träningssimma 

i vatten med kraftiga strömmar. Här 

finns också de nyinstallerade tryckluftskamrarna 

som kan vattenfyllas och 

simulera ett vattentryck motsvarande 

200 meters djup. 

– Högsta möjliga kvalitet, intygar 

Anders Holmberg. 

Men projektledarna har ännu inte informerat 

honom om vad som gäller med det 

nya systemet här. Han passar på att ta upp 

det där med kommunikation och engagemang, 

som ligger honom varmt om hjärtat. 

– Vi som är husansvariga ska vara med 

från början vid ändringar och nya system. 

Då får man engagemanget, helheten. 

Utveckling pågår hela tiden. Den nya 

reningsprocessen vid en av bassängerna 

är ett exempel. För att slippa att rena 

vattnet med kemikalier vill man börja 

använda UV-lampor. 

– Vi som jobbat med Dyktanken kan 

det här med kemikalier. Genom att vara 

med från början i diskussionerna får vi 

bättre kvalitet i det dagliga jobbet samtidigt 

som vi kan spara på kostnaderna. 

Annars slarvar vi, och det går ju inte. 

Du vet, jag är den där typen som vill att 

LP-skivorna ska stå rakt i hyllan. Inte 

nödvändigtvis i bokstavsordning. Jag har 

min egen ordning, blues för sig och rock 

för sig, säger Anders Holmberg. 

Brand – det värsta 

som kan hända 

Vi tar bilen vidare till ännu en modern 

byggnad med en speciell verksamhet, 

Simulatorhuset af Chapman, som byggdes 

2008. Den ligger sida vid sida med Repslagarbanan, 

ett av många uppmärksammade 

kulturarv på Marinbasen, och är 

utformad i arkitektonisk harmoni med 

omgivande byggnader. 

I simulatorhuset arbetar Sjöstrids- 

skolan (SSS) med utbildning av marin 

personal. Med hjälp av datorsimulatorer 

kan man konstruera verkliga scenarier 

från konfliktområden i exempelvis 

Afghanistan. Utrustningen i lektionssalarna 

är mycket kostsam. 

I korridoren löper hyllmeter med elkablar. 

Lektionssalarna har namn som 

Gotland och Göteborg, samma som marinens 

fartyg. 

– Det värsta som kan hända här är att 

det börjar brinna, men vi har ett avancerat 

brandskyddsystem. Sprinklersystemet 

ligger i konstant vattentryck, i 10-11 bars 

tryck. Vid 68 graders värme spricker 

ampullerna på munstyckena och cirka 

100 liter vatten i minuten sprutas ut i 

sprinklersystemet, som är uppbyggt i fem 

sektioner, berättar Anders Holmberg. 

– Jag kollar brandlarm, flödesvakt och 

ventiler regelbundet. Jag kör alla rattarna 

i botten. Det tar en stund. Det är några 

stycken som du ser. 

Anders Holmberg har en nära dialog 

med kunden Försvarsmakten och har en 

kontaktperson i varje hus. Han menar att 

det är viktigt med en levande dialog, och 

fortsätter prata om brandskydd. 

– Ett systematiskt brandskyddsarbete 

ska medföra en hög standard och möjligheter 

att hela tiden utveckla och förbättra. 

i ”fartygets kontrollrum” 

Lektionssalen Gotland ska motsvara 

kontrollrummet på ett av marinens fartyg. 

Luften är fuktig. Ett periskop står i centrum 

i rummet. Ljuden från monitorerna för 

tankarna till dramatiska scener i en utbåtsfilm. 

– Här har vi gas som brandskydd. Sex 

tuber med 300 bars tryck töms i rummet 

under sex minuter. Gas är ett väldigt effektivt 

brandskydd, om man exempelvis, 

som här, vill skydda höga ekonomiska 

värden. 

Vi lämnar Gotland och går ner i källaren 

till hjärtat i den här byggnaden. 

Det visar sig vara hjärtat för alla Anders 

Holmbergs byggnader. 

– Här i den här lilla datorenheten på 

väggen har jag alla system för alla mina 

byggnader: inkommande vatten, kyla, 

värme, ventilation, alla möjliga sorters 

larm, brandlarm, värderiktare, nödbelysning, 

luftkylan i serverrummet. Jag kan 

styra allt härifrån. 

Säkerheten är maximal här. Inget läm- 


nas åt slumpen. Anders Holmberg trivs. 

Han gillar att ha superkoll och ser till att 

vidareutvecklas hela tiden. Snart ska han 

fyra dagar till Göteborg för en kurs i 

kemikaliehantering. Men att jobba med en 

kund som Försvarsmakten är en utbildning 

i sig, menar han. 

– Det är en atmosfär av skärpa här. 

Ordning och reda. Man missar inte. 

Information är ytterst viktigt. 

stressar av med 

dyktanksminut 

Anders Holmberg är en av fem husansvariga 

på enheten i Karlskrona och tillhör 

fastighetsgrupp Örlogshamnen. Totalt är 

de tolv personer i driftgruppen. 

Är det stressigt? 

– Visst skulle jag vilja fördjupa mig 

mer i mina hus och få tid till att tänka på 

energieffektivisering och finjustering lite 

mer; att drifta mer förebyggande. Men 

om jag känner mig stressad får jag ta en 

dyktanksminut, säger han och ler. 

Dyktanksminut? 

– Ja, det är något som jag lanserat här. 

Man tar hissen högst upp i dyktanksbyggnaden 

och ställer sig på taket vid relingen, 

blickar ut över havet med ön Gonatt och 

Kungsholmen och ser solen glittra på 

vattnet. Man står där en minut helt tyst och 

bara andas. Det laddar batterierna. 

Då minns man varför man jobbar här. 

fakta 

Fastighetsenhet Karlskrona utgörs av ett 

femtiotal anställda som sköter Marinbasen, 

säkra anläggningar under jord, 

helikopterhangarer, övnings- och skjutfält, 

ledningscentraler, kontor, förråd samt 

vägar och mark av olika slag i Karlskrona. 

verksamheten påverkas av världsarvet. 

Enheten omsätter 170 Mkr/år exklusive 

investeringar. 



Balansgång 

i ett levanDe 

värlDsarv 

örlogsstaDen Karlskrona utsågs 

till världsarv 1998. Merparten av de 

kultur minnesmärkta byggnaderna finns 

inom Marinbasens område, vilket gör 

arbetsplatsen väldigt speciell. 

– Vi är en liten grupp hantverkare 

som har förmånen att verka här, och den 

stora skillnaden mellan att arbeta med 

detta världsarv och andra är att det är ett 

levande kulturarv. Många kulturarv står 

bevarade i Sverige, öppna för visning. 

Våra byggnader används däremot i Försvarsmaktens 

dagliga verksamhet, berättar 

Johan Eriksson som är samordnare för 

Kulturhantverksgruppen på Fortifikationsverket 

och fortsätter: 

– Det är en balansgång. Dialogen är allt. 

Varje åtgärd i en byggnad måste värderas 

utifrån ett verksamhetsperspektiv, samtidigt 

som det värderas utifrån ett kulturellt 

bevarandeperspektiv. Därför handlar 

mycket om att lösa problem. Det är en 

styrka att vara statligt anställd av den 

anledningen, att jobba i egen regi. 

Vi lyckas med detta genom att jobba nära 

kunden och ha en dialog där vi accepterar 

och förstår varandras verkligheter. 

det gruppen gör idag 

är kulturarv om 50 år 

Johan Eriksson är ”typ femtionde generationens 

murare” i hans släkt, som han själv 

uttrycker det. Till Karlskrona kom han för 

fyra år sedan från Arboga. Han är murare, 

byggnadsantikvarie – och nu samordnare 

för Kulturhantverksgruppen. 

– Det är jättebra att kunna hantverket 

som vi bidrar med i vissa restaureringar 

här. Men jag kan inte fastna i tanken på att 


allt ska vara kalkbruk; vi måste även vara 

uppdaterade på dagens tekniker. Det vi gör 

idag är kulturarv om 40, 50 år. 

Johan Eriksson talar gott om arbetskamraterna 

i Kulturhantverksgruppen. Det 

är en grupp skickliga hantverkare som alla 

har ett stort historiskt intresse. Och det är 

högt till tak i snickeriverkstaden. 

– Ja, vi är kända för att ha högt i tak 

hos oss. Inga beslut tas utan ett resonemang. 

Slottsarkitekten har kanske sin idé 

om hur något bör göras och vi kan ha en 

annan. Då får man gå ut på plats, lyssna 

på varandra och hitta en bra lösning. Det 

gör vi alltid. Tänk om vi hela tiden var 

överens från början, då skulle vi inte få 

något gjort. 

problemlösning 

halva jobbet 

Det är få som slår Johan Eriksson på 

fingrarna när det gäller att blanda kalkbruk. 

Men det räcker inte att ”bara” vara 

byggnadsantikvarie på den här adressen. 

Problemlösning är halva jobbet. 

– Kliv in som snickare i en byggnad 

med en takkonstruktion från 1840! Hur 

ska du kunna ha någon erfarenhet av hur 

man gjorde då, annat än teoretisk? Då 

måste man ta sig tid att undersöka varför 

de har valt att göra på ett visst sätt. Vi får 

ofta uppdrag att restaurera en särskild 

del av en byggnad, men när vi kommer 

dit inser vi kanske att det handlar om att 

rädda hela byggnaden. Vi måste alltid 

tänka på att det vi gör ska bevaras. 

– Det är en förmån att jobba för en 

arbetsgivare som tänker i cykler, inte bara 

i kvartalsrapporter. Det handlar inte om att 



Hur är det att arbeta med byggnader som tillsammans med Kinesiska muren, Taj Mahal 

och Stora Barriärrevet finns på Unescos lista över omistliga världsarv? I egenskap av 

samordnare för Kulturhantverksgruppen på Fortifikationsverket vet Johan Eriksson svaret. 

göra saker så fort som möjligt. Vi ska göra 

det så fort som möjligt med så hög kvalitet 

som möjligt. Men vad har byggnaden använts 

till? Hur ska den användas i dag av 

kunden Försvarsmakten? Någonstans där, 

mellan kulturvärde och tidsperspektiv, 

hittar vi en ekonomisk lösning. 

virke från egen skog 

I snickeriet, inrymt i en av Karlskronas 

äldsta byggnader, är det full aktivitet. 

– Kom här så förstår ni vad jag menar, 

säger Johan Eriksson och går bort till 

snickaren Anders Olsson, som renoverar 

fönster. De här fönstren hör hemma i 

Pjäsverkstaden. Vi ska restaurera alla 

fönsterbågar, över 200 stycken. Beslagen 

och de fyra färglagren visar att fönstren är 

tillverkade under tidigt 1800-tal. Men de 

är restaurerade senast på 50-talet. Vilken 

kulturhantverkare skulle behålla de här 

konstiga bultarna som de slagit i för att 

hålla ihop fönsterbågen? Men det gör vi. 

Varför? För att de fungerar bra och för att 

efterkrigstiden också har sin historia. 

Det funkar för verksamheten. 

Det motsatta visar Johan Eriksson 

genom att dra med oss till virkeslagret. 

– Kolla här! De här nya portarna till 

Mönstersalsbyggnaden har vi tillverkat. 

De är av furu men ådringsmålade för att 

efterlikna ek, har gamla handsmidda järnbultar 

och är en exakt kopia av de gamla 

som var uttjänta. Virket kommer från vår 

egen skog i Kosta, det har legat på tork här 

i 2,5 år. De här dörrarna är ansiktet utåt 

på en praktfull byggnad från Gustav III:s 

tid, då Karlskrona var rikets tredje stad, ett 

kulturarvs-Rolls Royce. Då ställer vi helt

johan Eriksson, samordnare Kulturhantverksgruppen, framför en av sina favoritbyggnader med Sveriges första kamouflagemålade fasad. 




Med ett kulturarv i händerna. de nästan fyra meter höga speglarna är på plats i den pampiga Mönstersalsbyggnaden. 

andra krav. Men vi sätter upp dem när vi 

vill. Inte nu, när det är en ventilationsfirma 

där och jobbar. Då kan de bli förstörda. 

gör rum för eftertanke 

Johan Eriksson bor i Hästös äldsta hus 

med sambo och tre barn. Han berättar med 

glädje hur han rivit ut väggar och lerklinat 

om dem. 

Hur upplever han rollen som samordnare? 

Saknar han att jobba med händerna? 

– Ja! Det är något helt annat. Men när 

jag står med murarsleven i hand funderar 

jag kanske på andra problemlösningar, hur 


jag ska agitera i en politisk fråga i kommunen 

till exempel, där jag är engagerad, 

eller hur man kan skapa rättvisa i världen, 

skattar han. Sådan är jag. Vi behöver en 

murare till, för jag har ett fackligt engagemang 

som tar lite tid också. 

Apropå tidplaner tycker Johan Eriksson 

att man måste ta sig mer tid för reflektion 

i dag. 

– Tid får inte vara det enda perspektivet. 

Om en byggnad är 320 år kanske 

det inte gör så mycket om arbetet tar två 

veckor extra. Med tid och eftertanke blir 

det ofta en bättre lösning. 

I Mönstersalsbyggnaden finns två magnifika 

speglar med en egen historia. Fastigheten 

där de stått sedan begynnelsen skulle 

byta ägare och gruppens uppdrag var att 

flytta dem till Mönstersalsbyggnaden. 

– För det första var de 3,70 höga och 

gjorda i ett stycke. Hur får vi överhuvudtaget 

med oss dem? Där stod vi praktiskt 

taget med ett kulturarv i händerna – hur 

löser vi det här? Här i salen var det dessutom 

pelare på platsen där de skulle vara 

enligt önskan. Vi fick bygga en lösning. 

Nu finns de här, stiliga, på plats. Och det 

syns klart och tydligt att de inte har varit

” 

Om en byggnad är 

320 år kanske det 

inte gör så mycket 

om arbetet tar 

två veckor extra. 

Med tid och eftertanke 

blir det ofta 

en bättre lösning. 

här från början. Kunden tyckte vi skulle 

retuschera dem, men det tyckte inte jag. 

Det går inte att göra något finare än det var 

från början. Visst kan vi göra så att det ser 

ut som att de har varit här sedan urminnes 

tider, men det är ingen vits med det. 

Kärlek för outsiders 

En klar kontrast mot den ståtliga paradbyggnaden 

är Motortorpedbåtsverkstaden 

ute på Lindholmen. 

– Äntligen får jag visa er en av mina 

favoritbyggnader! Den byggdes på 50-talet 

och är ett statligt byggnadsminne. Det är 

Sveriges första kända kamouflagemålade 

byggnad, säger Johan Eriksson. 

Putsen har flagnat. Det är pappskivor 

för fönstren. Hängrännorna är i olika färg. 

– Ja, den är styvmoderligt behandlad. 

Jag förstår att många tycker att den ser 

anskrämlig ut. Men den är lite ovanlig här 

bland 1700- och 1800-tal, och den behöver 

lite kärlek. Jag har väl en viss förkärlek för 

outsiders. 

Här ute på Lindholmen finns 

Repslagar banan, där man gjorde rep 

och trossar till båtarna förr i tiden. Här 

finns Wasaskjulet, varvet där man hade 

utrymme att bygga stora krigsskepp med 

70 kanoner. Johan guidar oss vidare och 

berättar om olika renoveringsprojekt där 

man valt varje åtgärd utifrån vad byggnaden 

och verksamheten behöver med hänsyn 

till kulturarvet. Det finns en vördnad och 

respekt för kulturarvet i Örlogshamnen, 

och vårdprogram för alla byggnader. 

– Den här har en helt annan historia, 

säger Johan och jämför med 50-talsbyggnaden 

vi nyss var vid. Inventariekammare 

2, byggd 1843. Det rinner mycket vatten 

från berget här ner i grunden. 


Kulturhantverksgruppen: (övre raden fr v) Klas Malmebo, målare, johan Eriksson, murare, daniel Blomgren, 

snickare, Christer persson, snickare, Anders olsson, snickare, (nedre raden fr v) Sebastian jefta, murarlärling, 

niclas Andersson, snickare. 

På 40-talet lade man betonggolv över 

ek syllarna, som ruttnade. Den översta av 

de tre våningarna höll på att rasa ner. Den 

här byggnaden har vi bokstavligen räddat 

från att falla ihop. En av Sveriges längsta 

avvattningsrännor gjorde vi här sedan, 

som tar hand om allt vatten från taket. 

– Nu står den här stolt igen, mitt i världsarvet, 

konstaterar Johan Eriksson. 

fastighetsgrupp 

kulturhantverk 

Fastighetsgrupp Kulturhantverk är 

de enda statligt anställda kulturhantverkarna. 

de ansvarar för att SBM och 

världsarv hanteras på ett kulturhistoriskt 

riktigt sätt och har specialistkunskap 

inom murning, snickeri och målning. 

Gruppen ebjuder sin kompetens till hela 

Fortifikationsverket i samband med 

restaurering av byggnader med stort 

kulturvärde. 

I Karlskrona finns 93 byggnader och 

anläggningar som är byggnadsminnen 

(SBM), varav 58 ryms inom marinbasområdet. 

Fortifikationsverket äger totalt 

300 byggnader som är SBM. 


Bygg och investering 

I den energisnåla elevförläggningen bor soldater som genomgår grundutbildning. 

rekorDlåg 

energiförBrukning 

meD solpaneler 

fortifikationsverkets mål 

vid nybyggnationer är att åstadkomma 

25 procent lägre energiförbrukning än 

gällande byggregler. För elevförläggningen 

i Kvarn utanför Motala var kravet 

50 procent lägre. Med de nyinstallerade 

solpanelerna, som ger förläggningen 

varmvatten, förväntas energiförbrukningen 

hamna under 40 kWh per kvm. 

solpanelerna värmer 

tappvattnet 

Elevförläggningen är boende för Försvarsmaktens 

anställda soldater när de går sin 

grundutbildning. Samtliga rum har egen 

dusch och WC och solpanelerna bidrar 


till att minska energiförbrukningen för 

uppvärmning av tappvarmvatten. När 

slutbesiktningen på solpanelerna i dagarna 

är klar kan arbetet med energioptimering 

börja. 

– Byggavdelningen har lämnat över 

elevförläggningen till driften på Kvarn, 

men vi kommer att arbeta med energioptimeringen 

gemensamt under hela 

nästa år. Vi kommer att studera el- och 

värmesystem och försöka finna onödiga 

förluster och även ha regelbundna möten 

med entreprenören, NCC, för att kunna 

vidta ytterligare åtgärder, berättar Christian 

Nordling, Fortifikationsverkets specialist 

på VVS Byggavdelning. 



pilotprojekt med sveby 

Elevförläggningen har drivits som ett 

pilotprojekt tillsammans med Sveby, som 

arbetar för standardisering av energiprestanda 

i byggnader. 

– Tillsammans med Sveby tog vi fram 

en tydlig plan för vilka energikrav vi ville 

uppnå, hur de skulle verifieras och följas 

upp redan från programskedet. Energikraven 

var på 55 kWh per kvadratmeter och 

år, men vi landade på 45 kWh. Dessutom 

har kvaliteten på utförandet blivit högre 

och samarbetet kring energifrågor mellan 

entreprenören och oss på Fortifikationsverket 

har blivit bättre, säger Christian 

Nordling stolt.

I Kvarn utanför 

Motala har Fortifikationsverket 

nyligen 

byggt en energieffektivelevförläggning.Energiförbrukningen 

är låga 45 

kilowattimmar per 

kvadratmeter, vilket 

gör det till ett 

”Passivt hus” enligt 

Energimyndighetens 

kravspecifikation. 

Nu är även solpaneler 

installerade 

på taket, vilket ska 

minska energiförbrukningenytterligare. 

Solpanelerna på byggnadens tak minskar energiförbrukningen för uppvärmning av tappvarmvatten. 




motorskolan 

gör 

skövDe 

störst 

En huvudbyggnad på 6 100 

kvadrat och tillhörande 

kör- och uppställningsytor 

om 30 000 – välkommen 

till Försvarsmaktens nya 

motorskola i Skövde! 

närmare 300 Byggprojekt 

pågår inom Fortfikationsverket under 

ett normalt år. Ett som nu står klart är 

Försvarsmaktens nya logistik- och motorskola 

vid Skövde garnison. Här kommer 

all logistik- och fordonstjänstutbildning 

inom armén, marinen och flygvapnet 

att ske. 

Skolans storlek motsvarar ungefär elva 

fotbollsplaner, vilket gör Skövde till Försvarsmaktens 

största utbildningsort. Här 

ska anställda och blivande officerare bland 

annat utbildas i att köra tunga militära 

hjulfordon, som terränglastbil med släp. 

Själva huvudbyggnaden består av tre 

delar och innefattar kontor, utbildningslokaler, 

kontroll och besiktningshallar för 

hjulfordon och vård- och utbildningshallar. 

Utöver detta finns flera skärmtak för 120 

fordon och 30 000 kvadratmeter kör- och 

uppställningsytor. 

För Försvarsmakten innebär den 

nya skolan att man får närmare till bra 

övningsterräng och närhet till utbildningshallar, 

uppställningsplatser och 

lektionssalar inom ett begränsat område. 

Allt är samlat då körövningsplanen ligger 

i direkt anslutning till skolan. 


text: jenny pern 

foto: mic calvert 

största investeringen 

på många år 

Byggprojektet har kostat 140 miljoner 

kronor och är den största militära bygginvesteringen 

i Skövde som gjorts på 

många år. Det är Fortifikationsverket som 

byggt lokaler och vägar, dragit fram fjärrvärme, 

vatten, avlopp och el och i december 

2011 stod skolan klar. 

Önskemålet från kunden var att kunna 

nyttja lokalerna från dag ett. 

–Samtliga kontors- och konferenslokaler 

och kontrollhallen för hjulfordon 

kunde börja användas direkt när skolan 

stod klar, tack vare att all teknisk utrustning, 

som belysning, säkerhets- och låssystem, 

fanns med parallellt under hela 

byggets gång, berättar Roland Andersson, 

projektledare på Fortifikationsverket. 

Vid slutbesiktningen upptäcktes dock 

ett konstruktionsfel i takstolarna och man 

bestämde sig för att utrymma och stänga 

av fordonshallarna och carporten tills 

bristerna åtgärdats, eftersom säkerheten 

alltid går främst. 

– Det visade sig vara stålet i balkarna. 

Alla balkar och skarvar sågs då över och 

förstärktes, men kontors- och kursverksamheten 

kunde pågå under tiden. Nu är 

all verksamhet igång i den efterlängtade 

logistik- och motorskolan, konstaterar 

Roland Andersson. 

Uppfyller kundens 

alla behov 

Bygget uppfyller kundens alla behov av 

ytsnåla lokaler, energisnålt byggande och 

miljömässigt material och konstruktion. 

– Vi har arbetat mycket med glas, trä 

och betong i fina kombinationer, både 

exteriört och interiört. Fasaderna är i ljus 

betong med vertikal träpanel i falurött som 

harmonierar med omkringliggande förråd 

och byggnader – modernt, ljust och luftigt. 

40 helglasade vikportar ger ett fantastiskt 

ljusinsläpp till fordonshallarna. Entréerna 

är stora och ger ett luftigt intryck. I den 

rymliga och ljusa hallen till utbildningslokalerna 

finns en specialdesignad trappa 

av stål, ek och glas. 

Nyligen har lokalerna även fått utsmyckning 

genom Statens konstråd, som

sett över några förslag. På en fasadgavel 

har en målning i street art monterats upp. 

– Konstverket är gjort av konstnären 

Anton Wireus och föreställer olika trafikskyltar, 

fast med andra motiv, berättar 

Roland Andersson som tycker det ser 

fräscht och modernt ut. 

Sammantaget är han nöjd med hur 

projektet löpt på: 

– Vi har haft ett väldigt gott samarbete 

med objektledaren och övriga inblandade 

hos Försvarsmakten samt med alla entreprenörer, 

myndigheter, länsstyrelser, kommun 

med flera. Alla har gjort ett bra jobb, 

avslutar han. 

fakta 

omkring 90 studerande per läsår läser vid Försvarsmaktens logistik- och motorskola, där undervisningen bland annat sker i fordonshallarna. 

försvarsmaktens logistik 

och motorskola 


InvESTERInG: ca 140 miljoner kronor 

MARKYTA: ca 80 000 kvm mark 

KÖR-oCH UTSTÄllnInGSYToR: 

ca 30 000 kvm med 3 900 kvm skärmtak 

med plats för ca 120 fordon. 

loKAlYTA: 6 100 kvm huvudbyggnad 

Utbildar anställda och blivande officerare inom logistik och fordonstjänst till samtliga arenor i 

Försvarsmakten. 

Under 2011–2012 genomför skolan utbildning för cirka 90 studerande 

i programbunden utbildning och specialist officersutbildning. 

Inom yrkes- och befattningsutbildning erbjuder skolan Försvarsmakten ett 70-tal olika kurser 

i logistik, fordonstjänst, förnödenhetsförsörjning, kommunikationstjänst samt transport av 

farligt gods. 

Arbetsplats för ca 70–80 anställda. 

Sedan 2006 har man förberett arbetet med en ny logistik- och motorskola i Skövde. osäkerheten 

kring framtidens försvarsorganisation har lett till att byggprojektet skjutits upp i omgångar. 

Motorskolan som en tid låg i Östersund flyttades 2006 åter till Skövde och sedan dess har man 

haft olika tillfälliga lösningar på utbildningslokaler och körövningsområden. I oktober 2009 kom 

regeringsbeslut på att få bygga skolan där den nu ligger. 


MarK och natUrvård 

in för 

lanDning text: 

Övnings- och skjutfält ger goda livsvillkor för många olika arter, vilket innebär att drift 

av försvarsanpassat skogsbruk även medför aktivt naturvårdsarbete. Ett exempel är 

Marma läger i Älvkarleby där bibaggarna fått nya inflygningsstråk. 

marma är ett militärt övningsområde 

som används av flera förband 

inom Försvarsmakten, bland annat Luftstridsskolan, 

Försvarsmaktens Hundtjänstenhet 

och Livgardet. 

Hela Marma läger är Natura 2000- 

område med specifika planer för bevarande 

av hotade och rödlistade arter. En av dem 

är bibaggen, och för denna art påbörjades 

åtgärderna för ungefär tre år sedan. 

Göran Knutsson, Fortifikationsverkets 

skogsförvaltare i området, berättar: 

– Bibaggarna trivs i grustag och kraftigt 

störd sandmark. Vi rakade upp en yta på 

en tallmo för att göra det gynnsamt för 

bibaggarna att föröka sig och bygga bo. 

Huvudsyftet med åtgärden, som bekostades 

av Länsstyrelsen, var att gynna bibaggen. 

Men en sådan här åtgärd skapar goda 

förutsättningar även för andra arter. 


åtgärd med dubbel vinst 

Det var Fortifikationsverkets ordinarie 

entreprenör som fick uppdraget att röja för 

bibaggarna. 

– Det var ett test, berättar Göran 

Knutsson, en kombination av att rationalisera 

energiuttaget av skogen samtidigt som 

vi gynnar en specifik art. Entreprenören 

använde en maskin som utvecklats för 

att ta vara på energived. Det blev bättre 

ekonomi genom att förena de två syftena. 

Många ovanliga arter trivs i de miljöer 

som skapas naturligt på övnings- och 

skjutfält. Tidigare, när Försvarsmakten 

använde bandgående fordon på Marma, 

bereddes den automatiskt så att den tilltalade 

bibaggen och många med den. 

– Nu beträds marken mest till fots. 

Då får vi använda mekanisk störning, till 

exempel köra med grävmaskiner. 

maria sundberg 

foto: stanislav snäll 

Många intressen 

kräver resurser 

I fallet med bibaggen har Fortifikationsverket 

jobbat direkt för en specifik art. 

Annars arbetar man kontinuerligt med 

att bättra på biotoper som då automatiskt 

gynnar flera olika arter. Marken som 

brukas som övnings- och skjutfält har 

ofta höga naturvärden. 

– Det är en balansgång att driva försvarsanpassat 

skogsbruk där produktivitet 

i skogen inte är vårt primära uppdrag. 

Vi ska hålla skogen så optimal som möjligt 

för Försvarsmaktens verksamhet. Det 

innebär att vi försöker gynna naturvärden 

samtidigt som vi försöker skapa ekonomi, 

förklarar Göran Knutsson och fortsätter: 

– Vi ska skapa effektivitet; hitta den 

optimala nyttan. Det är en rolig utmaning 

att försöka få till balans i skogsbruket med

så många intressen. Ibland är det svårt att 

parera. Det finns ett lagstadgat skydd för 

hotade arter genom bevarandeplaner. 

Men vi tar också egna initiativ. Det ligger 

i vårt intresse att göra både och. 

Göran Knutsson skulle dock vilja se 

mer fakta och utvärdering av insatserna 

i naturvårdssyfte. 

– Vi behöver bli bättre på att följa upp. 

Men allt tar tid. Det kräver resurser att 

ha ett försvarsanpassat skogsbruk med så 

många intressen. 

säkert för baggar 

och människor 

Nu finns önskemål från Natura 2000 att 

frigöra ytterligare en yta för bibaggen, ett 

skjutmålområde. Men där anser Göran att 

risken för att stöta på oexploderad ammunition 

är för stor. 

– Det är ett bra område för olika arter, 

de trivs där det finns sönderskjutna träd 

och där marken bränts. Men där behöver 

vi göra en grundlig undersökning av 

mängden oexploderad ammunition i 

marken först. Det måste vara säkert även 

för människorna. 

marma skjutfält 

Marma skjutfält ägs av Fortifikationsverket 

och omfattar cirka 2 000 hektar. 

Ungefär en tredjedel, 1 500 hektar, täcks 

av skog och resten är öppna marker. 

Insektsfaunan är väl dokumenterad. Flera 

rödlistade arter har här sina förnämsta 

förekomster i landet, som klöversobermal 

och knytlingsäckmal. på de varma sandmarkerna 

finns flera rödlistade arter med 

starkt begränsad utbredning i landet som 

bibaggen och alvarsandstekeln. Här finns 

också fåglar som trädlärka och nattskärra. 

Skogen består av några större sammanhängande 

naturskogsområden och ett 

antal mindre skogsbestånd av naturskog. 

området hyser ett stort antal biotoper 

av vitt skild karaktär: slåtterängar, ljunghed, 

öppna sandfält, fisklösa dammar, 

brandpräglade skogar och örtrika, fuktiga 

skogar. området är mycket artrikt, i synnerhet 

vad gäller insekter. Totalt 92 rödlistade 

arter är noterade på Marma. 

Kopparholmarna i Östgötaskärgården säkrades för medborgarna. 

fortifikationsverket 

lyder under försäljningsförordningen. 

Det innebär att varje fastighet som 

Försvarsmakten inte längre behöver i 

första hand ska erbjudas andra fastighetsförvaltande 

myndigheter, som till 

exempel Naturvårdsverket, Statens 

Fastighetsverk eller Trafikverket. Om 

de kan skapa samhällsnytta genom att 

äga fastigheten och nyttja den inom sitt 

respektive regeringsuppdrag, ska det ske 

i första hand. Det kan till exempel handla 

om att bidra till en bättre infrastruktur 

eller säkra medborgarens tillgång till 

naturvärden. Därefter får kommunen där 

fastigheten är belägen erbjudande om att 

förvärva marken om de kan påvisa att 

det föreligger ett samhällsbyggnadsändamål. 

Här blir det ofta en diskussion mellan 

Fortifikationsverket och berörd kommun 

om vad som egentligen är väsentligt för 

aktuell kommun att äga. Tydliga exempel 

på samhällsbyggnadsändamål är då en 

kommun vill bygga daghem och skolor på 

marken eller göra grönområden genom 

att bilda kommunala reservat. 

– Ibland kan ta det lång tid, upp till 

ett år, att komma fram till en bra lösning, 

säger Angela Eriksson, chef för Försäljningsavdelningen. 

En kombination av 

ägande utifrån samhällets behov är ofta 

en bra kompromiss. 

På Rindö i Stockholms skärgård ägde 

FörsälJning 

samarbete säkrar 

naturvärden 


foto: Karl-martin svärd 

Cirka 70 procent av all markareal som avyttrades 2006–2011 

överfördes till myndigheter eller såldes till kommuner. 

Två färska exempel finns på Rindö och Kopparholmarna. 

staten 125 hektar som efter nedläggningen 

av KA1 var aktuell för avyttring. 

Under 2011 köpte kommunen 80 hektar, 

i huvudsak grönområde. Västra udden, 

cirka 45 hektar, håller kommunen nu på 

att planlägga för bostäder. Det kommer 

att bli ett fint bostadsområde i anslutning 

till Vaxholm. Tanken är att Fortifikationsverket 

säljer området när planen 

tagit form. I området finns också ett statligt 

byggnadsminne som sedan tidigare 

överförts till Statens Fastighetsverk – en 

lyckad lösning för alla. 

Kopparholmarna i Östgötaskärgården 

är ett annat exempel på samarbete som 

lett till nytta för medborgarna. Kopparholmarna, 

som består av två öar, ligger 

några kilometer från Arkösund. De har 

varit tämligen orörda under den tid som 

Försvarsmakten haft verksamhet på 

öarna. Naturvårdsverket, vars uppdrag 

är att tillvarata höga naturvärden, var 

intresserade att införliva de båda öarna, 

som har stora naturvärden i ett naturreservat. 

Norrköpings kommun såg möjligheten 

att säkra tillgången till rekreation 

och naturupplevelser för besökare genom 

att köpa det bostadshus som finns på 

en av öarna. På så vis tillgodosågs 

naturintresset och intresset för det rörliga 

friluftslivet samtidigt som Fortifikationsverket 

fick affärsmässigt betalt för 

bostadshuset. 


sKydd och säKerhet 

Terrorattacken mot regeringsbyggnaden i oslo 2011 stärkte behovet av en handbok för skydd av byggnader. 

22 · ÖPPET HUS 2/2012

efter terror attacken mot 

regeringsbyggnaden i Oslo 2011 stärktes 

behovet av att ta fram en handbok för 

skydd av byggnader. 

– Vi kände att nu måste vi göra det här 

för samhället. Kan det hända där, så kan 

det också hända här. Vi vet inte om det är 

enskilda personer eller större organisationer 

som kommer att genomföra något, så det 

är viktigt att vi i Sverige är förberedda 

och tänker strategiskt, säger Carl Elfving 

– chef för teknikenheten på Centrum för 

Skyddsteknik. 

Tanken med handboken är att den 

ska bidra till att förhindra eller försvåra 

och minimera skador på samhällsviktiga 

byggnader till följd av terrorism, sabotage 

och organiserad brottslighet. Den 

kommer inte att innehålla detaljerade 

instruktioner om skyddstekniska lösningar 

utan kommer att peka på sårbara 

delar i en byggnad och hur man kan 

skydda sig mot olika hot, till exempel 

att skapa avstånd vid entrén eller att inte 

placera de viktigaste funktionerna i ett 

hörnrum. Handboken ska vara ett stöd 

för ingenjörer, arkitekter och beslutsfattare 

vid planering och dimensionering av 

byggnader såsom regeringsbyggnader, 

domstolar och ambassader. Det kretsar 

alltså inte primärt kring byggnader som 

gallerior, industrilokaler eller bostäder. 

– Vi kommer inte att uppfinna hjulet på 

nytt utan sammanställa befintlig kunskap 

i ny struktur, så att den blir lätt att ta till 

sig och använda. Vi kommer bland annat 

att hänvisa till Fortifikationsverkets 

konstruktionsregler * . Tidigare har vi i stort 

sett arbetat uteslutande med det militära 

försvaret men vi tycker att det är angeläget 

att vår kompetens inom kvalificerat fysiskt 

sKydd och säKerhet 

så Bygger vi ett 

roBustare samhälle 

foto: demotix/scanpix 

text: greta stridsman 

Madrid, London, New York, Oslo och Utøya. En rad platser 

har under senare år utsatts för större terrorattacker. Nu 

sammanställer Fortifikationsverket en handbok för skydd 

av byggnader. 

skydd kommer hela samhället till godo. 

Det är också en utmaning att göra det 

här riktigt bra och spännande att få visa 

vad vi kan. Vi vill verkligen bidra till ett 

robustare samhälle och en säkrare värld, 

avslutar Carl Elfving. 

Projektet med att ta fram ”Handbok 

skydd av byggnader” genomförs av Fortifikationsverket 

och finansieras till hälften 

av MSB, Myndigheten för samhällsskydd 

och beredskap, anslag 2:4 Krisberedskap. 

Boken beräknas vara klar i slutet av 2014. 

Carl Elfving, chef Teknikenheten inom Centrum för 

Skyddsteknik. 

* fkr 

Fortifikationsverkets konstruktionsregler 

är ett regelverk som Fortifikationsverket 

gav ut i början av 2012 som ska användas 

inom verket för att dimensionera konstruktioner 

mot olika typer av vapenhot. 

Regelverket kan även användas av andra 

myndigheter eller organisationer för 

byggnader och anläggningar som har 

krav på kvalificerat fysiskt skydd. 

ÖPPET HUS 2/2012 · 23 

foto: maria sundberg

Soldattorp till salu 

Soldattorp med havsnära läge i naturskön miljö 

Ystad Sandskogen 2:31, torp i 1 1/2 plan med friköpt tomt om ca 3 400 kvm strax öster om 

Ystad. Byggt i korsvirkesstil och har sedan länge använts för caféverksamhet. Storkök och förråd 

i påbyggnad intill. I direkt anslutning till tomten ligger det natursköna skogsområdet Sandskogen 

och havet med sina badvänliga sandstränder är bara en kort promenad bort. Uppvärmning 

genom direktverkande el samt anslutning till kommunalt vatten och avlopp. 

Öppen budgivning via internet: Start den 2012-11-21 på fortifikationsverket.se/tillsalu. 

Första visning 2012-11-15. Ring för mer information. 

Kontaktperson: johan Rådberg, e-post: johan.radberg@fortifikationsverket.se, tel 010-44 44 690. 

En säker värd för en säkrare värld 

detaljerat prospekt och anbudshandling hittar du på: www.fortifikationsverket.se/tillsalu

Öppet hus nr 2 2012 (.pdf) - Fortifikationsverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Öppet hus nr 2 2012 (.pdf) - Fortifikationsverket

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?