Moa - verksamhetsberättelse 2011 [pdf 7066 kB] - Södertörns ...

webappo.web.sh.se

Moa - verksamhetsberättelse 2011 [pdf 7066 kB] - Södertörns ...

moa EN

MAJ 2012

VERKSAMHETSBERÄTTELSE

FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA

INTERNATIONELLT

HÖGT TRYCK

PÅ FORSKARSKOLAN

NYA PROGRAM

HÖGSKOLAN FÅR SPEL

MILJÖBONDEN

GRÖNA SATSNINGAR

PÅ ÖSTERSJÖN

EKONOMISK REDOVISNING FÖR 2011 SIDORNA 53–59


2011 REDAKTIONEN

Bakom Moas kulisser

DET ÄR VINTER och studenterna hastar förbi, väjer för snöhögarna fram-

för Moas båge och huttrar när isvindarna sveper runt knuten. Lärare och

tjänstemän sprintar utan ytterkläder mellan byggnaderna, famnen full av

papper.

Den första vårsolen tittar fram och studenterna slår ut som tussilago,

sitter i klasar på trädäck och bänkar, lärarstegen blir långsammare.

Höst och de nya studenterna rör sig försiktigt, avvaktande: Vad finns

det där inne? Har jag hittat rätt?

Högskolan är ständig rörelse, fysisk och intellektuell. Och när man

samlar tolv journaliststudenter till ett planeringsmöte öppnar man rummet

för nyfiken iver: Vad finns det bakom de där stängda dörrarna? Finns

det verkligen lektioner i att dricka glögg? Vad finns det under parkeringsplatsen?

Forskar lärarna här om KOSSOR?

De har funderat på vad som finns under ytan. Knackat dörr och gullat

med fiskar, rest till Egypten och funderat över Göran Persson, pratat med

lärare, studenter, administratörer och bönder. De har plåtat och slitit med

layoutandets komplikationer.

OCH SAKTA VÄXER en verksamhetsberättelse fram, många berättelser.

Berättelser om en högskolas vardag ur studentperspektiv. Jag ser min

arbetsplats genom deras ögon, en lite annorlunda plats än den jag ser till

vardags.

Och konstaterar intresserat att vår undervisning och forskning bedrivs

på många andra ställen än i byggnaderna på Södertörn, i konsthallar,

på bondgårdar och bland ostmästare i Jämtland. Och också om det inte

alltid känns så, händer det ibland att vi kopplar av – på solenna fester, i

massagestolar eller en stund i Stillhetens rum.

JOLIN BOLDT

adjunkt i journalistik

2 | MOA MAJ 2012

Skribenter och fotografer:

Charles Thulin Assarmo

Charlotta Johansson

Christoffer Olsson

Helena Wedin

Isabel Eriksson

Isak Edblad

Love Bergström

Maria Makar

Olle Eriksson

Ragnar Wernstedt

Sanna Persson

Stina Loman

Layoutare:

Charlotta Johansson

Helena Wedin

Isabel Eriksson

Isak Edblad

Maria Makar

Olle Eriksson

Omslagsfoto:

Isabel Eriksson

Isak Edblad

Maria Makar

Olle Eriksson

Stina Loman

Layouthandledning

och mallar:

Eva Jais

Projektledning:

Jolin Boldt

Annika Borg


Innehåll

06 AKADEMISK HÖGTID

PROMOTIONEN FIRADES MED BULLER

OCH BÅNG

08 HÖGSKOLANS HEMLIGA RUM

MOA LETAR EFTER GÖMDA PLATSER

12 BRITT-MARIE

HON ÄR ALLTID I RÖRELSE

14 SPELPROGRAMMET

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA FÅR SPEL

16 ANNIKA

LATINISTEN SOM FANN SIN PLATS

18 BEEGS

HÖGT TRYCK PÅ FORSKARSKOLAN

20 OLCAY

EN SPINDEL I VÅRT NÄT

22 BERAS

FÖR ETT HÅLLBART ÖSTERSJÖN

26 KERSTIN

MÅNGFALD REDAN FÖR 7 000 ÅR SEDAN

28 SYRIANSKA FÖRENINGEN

EN SAMLINGSPLATS OCH VÄGLEDARE

30 ARABISK VÅR

»SUSANNE HAR LÄNGTAT SEDAN HON VAR 22«

34 WERNER

GÖRAN PERSSON BLIR SÖKBAR

36 FAMATA

DET OVÄNTADE ÄR EN DEL AV UPPLEVELSEN

38 BONNIERS KONSTHALL

VAD HÄNDER I OSS NÄR VI SER PÅ KONST?

40 ALUMNER SOM JOBBAR

FRÅN STUDENT TILL ANSTÄLLD

44 MATILDA & MIKAEL

DE STYR UPP BÅDE LÄRARE OCH STUDENTER

46 ALI

HAN LYSSNAR TILL STUDENTERNA

48 MÅLTIDSKUNSKAP

OST, VIN OCH GLÖGG PÅ SCHEMAT

50 OSTDAMER

SÅ SKA SVERIGE BLI DET NYA MATLANDET

MOA MAJ 2012 | 3


Foto: Olle Eriksson

4 | MOA MAJ 2012


Rektor Moira von Wright

Södertörnsandan

värd att vårda

NÄR JAG MÖTER medarbetare från olika

delar av vår verksamhet händer det att

de talar om ’’Södertörnsandan’’. Jag har

funderat en del över vad den egentligen

innebär. En positiv anda är naturligtvis

viktig för hela högskolans utveckling.

Men Södertörnsandan antyder både en

särskild gemenskap och ett engagemang

för världen som gör att vi inte drar oss

för att pröva nya idéer eller att arbeta på

andra sätt än vad som är utmärkande för

dagens utbildning i universitetsvärlden.

Vägen från idé till handling är inte oöverstiglig

hos oss och vi har utbildningar

som bygger på nytänkande och fruktbara

samarbeten mellan flera ämnen.

Studenterna trivs och vittnar ofta om

hur tillgängliga våra lärare är i jämförelse

med hur det kan vara på andra lärosäten.

Våra forskare och lärare är synliga i de offentliga

samtalen och deltar gärna med sin

expertis för att höja kunskapsnivån i debatten

eller komma med nya och annorlunda

vinklar som inte varit synliga tidigare.

Vi får allt oftare förfrågningar om samarbeten

och projekt från såväl svenska som

utländska universitet. Företag, organisationer

och kommuner vänder sig till oss med

önskemål om olika former av gemensamma

aktiviteter som förväntas präglas

av nytänkande.

UNDER ÅR 2011 ställdes hela högskolan

på prov då det stod klart att vi måste dra

ner på våra kostnader och göra avvägningar

och ibland svåra prioriteringar.

Tack vare ett gott internt samarbete och

gemensamt ansvarstagande lyckades vi

väl. Med den nya utbildnings­ och forskningsstrategi

som styrelsen antog i slutet

av året bäddar vi nu för att fortsätta att

hålla den höga nivå man kan önska av ett

lärosäte som i allt väsentligt fungerar som

ett modernt universitet.

Så jag tror att ni håller med mig när jag

säger att Södertörnsandan är värd att vårda

och vara rädd om när vi nu går vidare med

att utveckla vår utbildning och forskning.

»STUDENTERNA

TRIVS OCH VITTNAR

OFTA OM HUR

TILLGÄNGLIGA

VÅRA LÄRARE ÄR…«

MOA MAJ 2012 | 5

FOTO: HENRIK PEEL


Text: Maria Makar Foto: Ingemar Björling

PROMOTIONEN FIRADES

MED BULLER OCH BÅNG

För första gången i Södertörns högskolas historia promoverades två doktorer

under en akademisk högtid. Samtidigt installerades elva nya professorer.

– Jag tycker det var en festlig ceremoni, som kändes både rolig och spännande,

säger professor Johan Fornäs.

DEN 18 NOVEMBER 2011 samlades 550

personer i aulan för att delta i Södertörns

högskolas första promotion och

den sedvanliga professorsinstallationen.

De två filosofie doktorer som promoverades

var Anders Bartonek och Carl

Cederberg. En av de elva professorer

som installerades var Johan Fornäs,

professor i medie­ och kommunikationsvetenskap.

– Jag gillar hur högskolan gjorde något

nytt av en gammal tradition. De gjöt

verkligen liv i promotionen och installationen.

UNDER CEREMONIN spelades orkestermusik

och efteråt bjöds det på dans och lite

modernare musik i form av techno och

house.

– Vi från kåren uppskattade särskilt

musiken, säger 2011 års kårordförande,

Marco Villegas.

6 | MOA MAJ 2012

Johan Fornäs höll installationstalet, där

han betonade vikten av att kommunicera

och bygga broar i samhället.

– Jag hade hundra bilder i ett bildspel

som visades samtidigt som jag pratade,

utan att jag pausade bilderna. Så man

var lite nervös att talet inte riktigt skulle

klicka med bilderna. Men det gick bra till

slut.

Vad minns du särskilt från promotionen

och installationen?

– Jag kommer främst ihåg hur mycket

vi övade innan akten. Vi övade på hur vi

skulle gå i takt och på hur vi skulle motta

våra diplom. Vi fick öva flera gånger.

På en av bilderna såg det ut som det var

livad dans efter ceremonin. Dansade du?

– Jag var ganska utmattad efter talet, så

jag dansade bara lite grann.

Gjorde du några coola moves?

– Det vet jag inte. Jag dansar inte så

medvetet, utan går mest på känslan. Men

det var kul!

2011 års kårordförande, Marco Vil legas,

höll också han ett tal under akten.

– Jag pratade om studentpåverkan.

Jag älskar Södertörns högskola, eftersom

högskolan lyssnar på och omfamnar sina

studenter.

Promotion = en ceremoni för dem

som tagit doktorsexamen under året

Det här stod på menyn:

Champagneinkokt lax med örtcrème

Helstekt biff med örtolja

Oliv- och limeinkokt kycklingfilé

Sallad på potatis, lök, bönor, primörer

Västerbottenquiche med kräftröra

Melon och ananas


Rektor Moira von

Wright installerar

professor

Johan Fornäs.

Sara Danius och Carl Cederberg.

MOA MAJ 2012 | 7


FOTO: ALEXANDER MAHMOUD

8 | MOA MAJ 2012

Det tisslas och det tasslas. Enligt ryktena ska

det finnas flera hemliga rum på Södertörns

högskola. Moas reporter Maria Makar och

utbytesstudenten Majeed Lawal beger sig

på jakt efter dem.

Text och foto: Maria Makar

HÖGSKOLANS


HEMLIGA RUM

MOA MAJ 2012 | 9


10 | MOA MAJ 2012

Stillhetens rum

på plan sex.


»ENLIGT RYKTEN SKA DET FINNAS

ETT VÄXTHUS, ETT AKVARIERUM

OCH EN HEMLIG TUNNEL.«

”TVAGNING WUDO” står det på väggen.

Jag föreställer mig några män i tajta

trikå er som ligger och brottas på en matta

därinne. Wudo låter väl lite som judo,

eller? Med darrande hand grabbar jag tag i

handtaget, blundar för ett ögonblick, öppnar

dörren och slår sedan upp ögonlocken.

BAM! Istället för muskulösa män i tajta

trikåer finner jag ett slags plåtkar och en

kran. Besvikelsen sköljer över mig. Men

när jag får syn på Majeed Lawal som sitter

och tvättar sina fötter före bönen blir jag

genast på bättre humör. Jag frågar Majeed

om han vill följa med på jakt efter högskolans

hemliga rum.

Men först får han visa mig ’’Stillhetens

rum’’. Ett rum med en blå heltäckningsmatta

och takbelysning i form av en rund

ring. Rummet kan användas för bön eller

vila och är som ett slags oas, där själen för

en stund kan finna ro.

– Hit kan jag komma och be. I Sverige

är det ingen självklarhet att det finns

bönerum, säger Majeed Lawal, som är en

27­årig internationell student från Ghana.

– Här kan jag träffa andra som delar

min tro och att få vara tillsammans med

andra är alltid bättre än att vara ensam.

Enligt rykten ska det finnas ett växthus,

ett akvarierum och en hemlig tunnel

någon stans i högskolan. Det är becksvart

ute och det finns knappt några studenter

kvar i lokalerna längre. Vi undersöker

varenda vrå och rycker i vartenda handtag,

men vi kommer inte in någonstans.

MEN NÄR en lärare längre bort i korridoren

öppnar porten till garaget

smiter vi in efter honom. Han känner vår

närvaro och undrar troligtvis om vi ska

råna honom, vänder sig om och tittar

förskräckt på oss. Vi förklarar vårt ärende

och han berättar att man inte kommer ut

från garaget utan kort och kod. Vi hade

alltså kunnat få tillbringa natten i garaget.

På plan fem tar vi oss in i medie ­

teknikens korridor. I slutet av den hittar

vi en stor spelmaskin à la spelhall från

dåtiden. Majeed försöker sig på ett spel,

men efter diverse knapptryckningar

slocknar skärmen.

VI TAR OSS istället ner på våning två och

jag öppnar en datorsal där det finns ett

ljudisolerat inspelningsbås. I båset finns

en telefon och som journaliststudent har

man vissa rättigheter, vilket innebär gratis

samtal (endast i studiesyfte såklart). Jag

säger åt Majeed att han kan få ringa ett

samtal om han vill. Han lyfter luren, men

lägger snart på.

–Jag har ändå ingen att ringa.

– Inte jag heller, svarar jag.

Vi inser att vi inte har några vänner,

men blir på bättre humör när vi kommer

på att vi i alla fall funnit varandra.

Vi travar vidare och sneglar på de olika

lärarnas kontor. Det spritter i våra ben

när vi tänker på hur spännande det skulle

vara att gå igenom lärarnas rum och

tillhörigheter. Men vi inser att vi inte

kommer in på så många ställen och bestämmer

oss för att kontakta någon med

tillgång till högskolans alla vrår.

EFTER LITE FIXANDE och trixande möter

vi veckan därpå Peter Malmkjell som är

intendent på Avdelningen för husservice.

En man som var med redan från starten

och planerade hur Södertörns högskola

skulle se ut. Han tar med oss till det som

han kallar för ”Ingentingrummet”, eftersom

det egentligen inte har något namn

och egentligen inte är ett rum. Det är ett

driftutrymme där högskolans vatten­ och

elförsörjning sköts. Där finns ventilationsrör

som sträcker sig från ena sidan

till den andra.

– 4 500 studenter och lärare kan

samtidigt sitta i Moas båge. Det är som en

mindre stad. Och då är det ju klart att det

behövs mycket luft, säger Peter Malmkjell.

Luften förs in genom pelare som står utanför

byggnaden. På vintern värms luften

upp innan den fyller klassrum och kontor.

– Det känns som att vara med i en

James Bond­film när man går här, säger

Peter Malmkjell.

Han berättar att Liza Marklunds s enaste

film, Nobels testamente, spelades in i

schaktgångarna.

Vi tar oss vidare upp på aulascenvinden.

Däruppe kan vi titta ner på pro fessorn

som håller en klimatföreläsning. Jag blir

lite sugen på att slänga ner ett suddgummi

på någon av åhörarna. Det gäller

ju att ta vara på tillfällena där man kan

agera osynligt.

Vi tar oss ner till plan ett, där vi finner

”Akvarierum 1” och ”Akvarierum 2”. Därinne

pågår forskning om hur p­pillerrester,

som via kiss förs ut genom avloppen,

påverkar fiskar. Teorin är att även fiskar

får svårt att leka på grund av p­pillerrester

i vattnet. Jag tycker lite synd om de små

firrarna som kanske inte kan leka. Jag

frågar om fiskarna har namn. Det har de

inte. Så jag döper min favoritfirre till Herbert.

På väg ut från akvarie rummen hittar

vi ett rum som heter ”Rum för frysar”.

På en av frysboxarna står det minus 180

grader. I USA finns det folk som fryst ner

sig själva i hopp om att i framtiden kunna

återupplivas. Man får hoppas att det inte

ligger några döda människor här inne.

PETER MALMKJELL tar oss med till

vilorummen, som finns för både studenter

och lärare, ifall de skulle få plötslig

huvudvärk eller må illa.

– Men det är ju pinsamt att de heter vilorum.

Vilorum placerar man döda människor

i. Vilrum borde det ju heta, säger han.

Vi avslutar vår rundtur med att besöka

massagerummet. Där får sig Majeed

diverse knådningar av massagestolen som

tack för att han följt med på jakt efter

högskolans hemliga rum.

MOA MAJ 2012 | 11


12 | MOA MAJ 2012

Rektorer, lärare och studenter

kommer och går.

Men Britt-Marie består.

I ett decennium har hon lyst

upp vardagen för dem som rör

sig på campus – med vänlighet,

djupt intresse för högskolan och

efterlängtade kaffevagnar.


Text: Sanna Persson Foto: Stina Loman

HON ÄR ALLTID I RÖRELSE

Lunchstormen är över och restaurangen håller på att tömmas. Gästerna droppar av

inne i Matmakarnas matsal och Britt-Marie Kindahl torkar vant av det sista bordet.

– IBLAND NÄR FOLK frågar om vi serverar

pulvermos brukar jag lura dem och säga

ja. Sen säger jag förstås att det är hemlagat

mos, vad annars? Folk är så vana vid att

äta halvfabrikat hemma att de tror att de

ska få det när de går på restaurang också,

säger hon.

Britt­Marie Kindahl jobbar på Matmakarna

som ligger under biblioteket

Södertörns högskola. Här har hon

arbetat i över elva år och känner väl till

högskolan och dem som jobbar här. Hon

ansvarar främst för catering, men arbetar

också som köksbiträde. Runt lunchtid

varje dag fylls Matmakarna med 400–650

gäster och det blir mycket att stå i.

– Det bästa med mitt jobb är att jag får

träffa människor och studenter, och att

jag får göra olika saker hela tiden. Dessutom

har jag väldigt bra arbetskamrater

och det är A och O, säger hon.

I MER ÄN ÅTTA år arbetade hon i Mondo,

en restaurang som tidigare låg i lokalen.

När restaurang Matmakarna skulle ta

över och en väninna från det gamla köksteamet

bestämde sig för att stanna kvar

kände Britt­Marie Kindahl för att göra

detsamma. Så med en ny ägare och ett

nytt kökslag började hon på ny kula.

– Jag kände ju lokalerna så bra och

kände mig hemma.

Som ansvarig för catering fixar Britt­

Marie Kindahl beställda bufféer och kaffe

åt personalen på Södertörns högskola,

men även till Karolinska Institutet och

andra arbetsplatser runt omkring i

Flemingsberg .

ÖVER ÅREN HAR hon lärt känna en stor

del av personalen och lärarna och hon

har blivit ett känt ansikte för många. Efter

dagens lunchrusning tar hon hissen upp

till styrelserummet på våning nio med ett

fat pepparkakor.

– Det blir särskilt mycket över julen

och på våren. Det som är kul är att man

genom åren lär känna så många, och

att syssla med just catering är så himla

positivt . Både för dem som beställer och

för dem som sen tar emot beställningen.

INNAN BRITT-MARIE Kindahl började

med catering arbetade hon som undersköterska

inom vården i över trettio

år. Det tunga arbetet, såväl fysiskt som

psykiskt , tog på krafterna och hon

bestämde sig för att prova något nytt.

– När man jobbar inom cateringbranschen

ger det en mer positiv känsla.

Man kommer med mat till folk och får en

positiv reaktion tillbaka.

MOA MAJ 2012 | 13


Text och foto: Isak Edblad

SÖDERTÖRNS HÖGSK

Den första kullen på det nya spelprogrammet har gått ut sin första termin.

Ett program som beskrivs som fritt, mänskligt och med mysig stämning.

SALEN ÄR STOR och ska snart släckas

ner. Ett fyrtiotal studenter skojar och

skrattar , förväntansfulla inför att få visa

upp vad de jobbat med under den gångna

terminen. De senaste tre veckorna har de

arbetat i grupper, där studenter med olika

inriktningar har bidragit med sina kunskaper

för att bygga ett eget spel. De har

arbetat i samma mall, men fastän alla har

haft samma utgångspunkt varierar spelen,

med allt från fantasymonster till pussel.

Ett av spelen heter MS Syl. Det handlar

om en man som hamnat på ett mentalsjukhus.

I ett desperat försök att bli fri,

rymmer han och hamnar ombord på en

14 | MOA MAJ 2012

båt. Där tar spelet vid, sett ur mannens

ögon, och man får genom dialog finna

sin egen väg för att ta sig vidare. Bakom

spelet ligger nio ungdomar som tillsammans

har hjälpts åt med struktur,

ljud, grafik och story. En av dem är Sara

Lindgren som varit gruppledare.

SARA LINDGREN BESKRIVER en positiv

första termin, och att döma av atmosfären

i salen vi just lämnat talar hon

för alla. Att de är högskolans första kull

på spel programmet tror hon har lett till

större frihet att inverka på utbildningen.

Hon berättar om ett givande och tagande

Spelprogrammet startade höstterminen

2011, och leder fram till

en filosofie kandidat examen med

medieteknik som huvud ämne och

en program examen från Spelprogrammet.

Programmet är på tre år, och

finns med tre olika inriktningar:

spel design och projektledning, spelgrafik

samt spelprogrammering.

Under utbildningen arbetar man

i team precis som man gör ute på

arbetsmarknaden.

Samtliga spel som presen teras

skall finnas tillgängliga på

Södertörns högskolas webbplats.

mellan lärare och studenter, där man haft

stor möjlighet att påverka. Och som en

del av ett team får studenterna inblick i

olika delar av produktionen.

– Brinner man kanske för att skriva

dialog, så får man möjlighet att fokusera

på det, säger hon.

Samtidigt går det inte att undvika allt

som försiggår runt omkring, som när

ljudtekniker utvecklar musiken eller när

spelgrafiker tar fram grafiken.

KANSKE KÄNNER DU TILL Zeldaspelets

melodi som ljuder när man öppnar en

lönndörr? Signalen plingar säkert fem­tio


Sara Lindgren, en

av förstaårsstudenterna,

menar att den

breda kunskap man

får i programmet

kommer att vara

nödvändig oavsett

vilket jobb man tar i

framtiden.

OLA FÅR SPEL

gånger från Sara Lindgrens mobil medan

hon berättar om sina erfarenheter av att

arbeta som projektledare. Att måla upp

en bild – att få alla att dela samma känsla

– säger hon har varit en stor utmaning.

Men också något av det roligaste.

Hon är iklädd en Pac man­tröja, och

det är hon inte ensam om. Sju andra,

inklusive en lärare, har likadana och

det är bara en av många spelreferenser

i sällskapet. Men alla är inte där för att

de älskar spel. Vissa ser möjligheten att

utvecklas inom andra områden, som

filmteknik eller appar till mobiler.

– Även om man inte blir en expert på

allt är bred kunskap viktig för framtiden,

var man än hamnar. Alla kan inte få en

fast tjänst på ett stort spelföretag, så ser

inte marknaden ut, säger hon.

PROGRAMMET HAR UTVECKLATS av

bland annat medietekniklärarna Ulf

Hagen och Jon Manker. I en intervju

(som går att läsa på högskolans webbplats)

beskriver de hur spelandet

är en ny kultur form och en starkt

växande industri . De förklarar också att

utbildningen är branschanpassad och

fokus ligger på att både män och kvinnor

ska känna sig välkomna. Under mitt

»SPELANDET ÄR EN NY

KULTURFORM OCH EN

STARKT VÄXANDE INDUSTRI.«

samtal med Sara Lindgren blir hon nästan

förvånad när jag tar upp frågan om könsfördelning.

– Vi är många tjejer i klassen. Men

kanske tror tjejer i större utsträckning

att de kommer att ogilla spel, och därför

väljer de att inte börja. Många skulle nog

tycka om det om de bara provade.

SPELINDUSTRIN VÄXER i takt med

tekniken och marknaden har de senaste

åren fått en allt större räckvidd. Spelar

man mycket spel vet man också att det

just nu släpps många indieproduktioner,

alltså hemgjorda spel från privatpersoner,

som finns att tillgå på nätet.

Ofta är det unga människor från hela

världen som på fritiden utvecklar egna

spel. Och Sara Lindgren förstår varför.

Hon ger rådet att inte bli skrämd av

dagens tekniska begränsningar, utan att

istället pusha gränserna.

– Gillar man branschen är det svårt att

inte ha sidoprojekt, många gör nog något

spelrelaterat vid sidan av utbildningen.

Man får så många idéer, vi inspirerar

varandra. Och det är dessa idéer, våra

nya perspektiv, som kan utveckla spelindustrin,

säger hon.

I framtiden vill Sara Lindgren göra spel

med ett större djup, där man utmanar

spelaren att fatta svåra beslut. Hon valde

programmet på Södertörns högskola för

att det är friare än de andra utbildningar

som finns tillgängliga. Och efter första

terminen säger hon att det dessutom

känns som en mänskligare utbildning.

Stämningen här är mysigare.

MOA MAJ 2012 | 15


Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Isak Edblad

LATINISTEN SOM FANN SIN

16 | MOA MAJ 2012

»JAG HITTADE EN MASSA DIKTER SOM

VAR TILLÄGNADE EN DÖD KVINNA.«


PLATS

Ord, helst på latin, är retorikprofessor Annika Ströms passion i livet.

EN GRÖN FÅTÖLJ och en stor matta framför

bokhyllan. Fåtöljen ser bekväm ut och

mattan gör rummet trivsamt. Här jobbar

Annika Ström, professor i retorik. Ett

ämne som hon kombinerar med det hon

kanske brinner allra mest för: latin. Hon

menar att det finns ett slags renhet i det

latinska språket.

– Jag älskar grammatik. Latin är det

renodlade grammatiska språket, det är

väldigt logiskt.

Intresset för språket har hon haft länge.

– Det finns otroligt många texter på

latin. Alla texter är inte så jätteroliga, men

påfallande många är det. Större delen av

texterna är mycket välskrivna. Jag skulle

inte kunna skriva så väl själv, säger hon.

ANNIKA STRÖM HAR FRÄMST studerat latinska

texter som skrevs i Sverige på 1500­

och 1600­talen. Hon skrev sin avhandling

om begravningstexter från den här tiden.

– Det var en slump att jag kom in på

begravningstexter. Jag hittade en massa

dikter som alla var tillägnade en död

kvinna. Den här kvinnan var väldigt

anonym och det fanns ingen information

om henne. Jag tyckte att det var väldigt

märkvärdigt och ville ta reda på varför så

många dikter skrivits till just henne. Det

visade sig att hon var gift med en präst

och professor på Uppsala universitet.

Dikterna var egentligen inte riktade till

henne utan till honom som fjäsk, från

hans studenter.

Ett annat slags texter som Annika

Ström studerat är brev som skrevs på

latin under 1500­ och 1600­talen. Latinet

fungerade ungefär som engelskan gör

idag menar hon.

– Vissa brev som jag läst är skrivna av

så unga personer som 8­åringar. Då kan

det stå något i stil med ”Snälla kan inte

jag få den där lilla hästen som står i din

hage. Jag tycker den är så fin”.

I DEN STORA bokhyllan som täcker hela

långväggen är det ont om utrymme.

Bokhyllan är full och många av böckerna

ser ut att vara flera hundra år gamla. De

flesta är skrivna på latin, vissa på franska

och italienska. Annika Ström har sina

favoriter, som Vergilius och Cicero.

Hon öppnar en bok på måfå.

– Titta, säger hon. Det ligger torkade

löv lite varstans mellan sidorna. Det är

någon som använt den här boken som

ett herbarium. Den här boken måste vara

väldigt gammal. Jag minns inte var jag fått

den ifrån.

I Europas alla arkiv finns det gott om

historiska latinska texter, men Annika

Ström har bedrivit större delen av sin

forskning på Kungliga biblioteket.

– Det kan bli ganska tråkigt på vissa

sätt. Det hade inte varit så dumt att få åka

till Rom och studera texter i ett kloster

eller så, säger hon. Jag har tyvärr inte

behövt resa utomlands för forskningens

skull, säger hon och skrattar lite.

SOM RETORIKER och latinist har Annika

Ström hittat sin nisch. Hon menar att de

två ämnena går att kombinera mycket

bra.

– När man ska förstå texter kommer

retoriken in. Retoriken styrde helt och

hållet hur man skrev. Latinet tillåter mig

att nischa mig lite. Jag tycker det är en

utmärkt kombination, latin och retorik,

säger hon.

MOA MAJ 2012 | 17


”Det här är drömmen för en forskare” säger Margareta Tillberg, docent i konstvetenskap.

Nu forskar hon om sovjetisk design på Södertörns högskola.

HÖGT TRYCK PÅ

FORSKARSKOLAN

Sju våningar upp i F-huset befinner sig forskare från världens alla hörn. Inne på

kontorsrummen hamras det ivrigt på tangenterna. Forskningsarbetet pågår för fullt på

Södertörns högskolas populära forskarskola BEEGS, Baltic and East European Graduate

School. Nyligen firade forskarskolan elva år.

18 | MOA MAJ 2012

Text och foto: Stina Loman


ÅRET VAR 2000. Professor David Gaunt

fick i uppdrag att bygga en forskarskola

på högskolan. Tanken var att starta en

forskarskola för forskning som skulle bli

känd på den internationella arenan.

– Vi var alla överens om att vi skulle

fokusera på forskning om området kring

Östersjön, det föll sig naturligt eftersom

vi var och är finansierade av Östersjöstiftelsen,

berättar David Gaunt.

Idag är det måndag och precis som vanligt

samlas forskarna kring fikabordet som

står i korridorens hjärta. Trots att forskarna

ofta är ute på resor, föreläser eller skriver

på sina avhandlingar möts de över ständiga

samtal. I fikarummet, vid lunchseminariet

eller i korridoren föds diskussioner som

gör att forskningen tas ett steg längre. Det

handlar om inspiration och kontakter.

– De som sitter här har många internationella

kontakter som de delar med

sig av till andra forskare. Det är viktigt

att man får bra möjligheter att nätverka,

säger Ann­Cathrine Jungar, forskningsledare

och studierektor.

»HÄR HAR VI BYGGT ETT

Mazariner och frukt är uppdukade.

Och muggarna fyllda med kaffe. I en

av plyschfåtöljerna sitter Margareta

Tillberg. Hon är docent i konstvetenskap

vid Centre for Baltic and East

European Studies, som forskarskolan

BEEGS är knuten till och forskar nu

om sovjetisk design. I januari började

hon sin forskartjänst efter att tidigare

tillbringat många år vid ett forskningsinstitut

i Tyskland. Hon kunde välja

vilket lärosäte som helst, men valde

Södertörns högskola.

– För mig är det utslagsgivande att

få möjlighet att vara på ett sådant här

ställe. Här kan man träffas och diskutera.

Tillfällig heter spelar en stor roll i forskningen,

det är viktigt, säger hon.

BEEGS HAR BLIVIT en succé. Doktoranderna

kommer från världens alla hörn

och forskarskolan har fått gott rykte

internationellt. Arbetsspråket är engelska

och söktrycket är enormt.

– BEEGS har blivit ett varumärke, det

INTERNATIONELLT FORSKNINGSCENTRUM

FRÅN INGENTING.«

Till forskarskolan för Östersjö- och Östeuropaforskning

vid Södertörns högskola är söktrycket

enormt. Ann-Cathrine Jungar och David Gaunt är

båda stolta över att BEEGS blivit en sådan succé på

den internationella arenan.

är över 50 sökande på tre doktorandtjänster,

säger Ann­Cathrine Jungar.

Doktoranderna blir ofta citerade i internationella

medier och många har blivit

anställda inom EU.

– Forskarna får speciell områdeskompetens

och det är mycket eftertraktat.

Den 11 november 2011 firades

11­årsjubileet med pompa och ståt och

före läsningar, bland annat av dem som

var med och bildade forskarskolan.

Professorer, doktorander och andra

forskare deltog. Jubileet avslutades med

middag och disco.

DÅ BEEGS STARTADE var alla doktorander

anslutna till andra lärosäten, bland

annat Stockholms universitet. 2010 fick

Södertörns högskola forskarexamensrättigheter

inom fyra områden.

– Här har vi byggt upp ett internationellt

forskningscentrum från ingenting.

I framtiden måste vi fortsätta att verka

internationellt, BEEGS utgör en viktig

funktion, säger David Gaunt.

MOA MAJ 2012 | 19


Text & foto: Ragnar Wernstedt

»

EN SPINDEL

I VÅRT NÄT«

Olcay Yalcin är en av 15 webbsamordnare som hjälper

till att sköta om högskolans nya webbplats.

– Den är högskolans ansikte utåt, säger han och är

nöjd över att det nu är lättare att navigera sig fram.

DET BÖRJAR NÄRMA SIG jul, men det

är fortfarande ganska milt väder. Något

som Olcay Yalcin är glad för. På anslagstavlan

på hans kontor hänger bilder på ett

soligt Turkiet som skvallrar både om hans

ursprung och hans längtan till varmare

breddgrader.

– Minns du hur det var förra året?

Minus 26 grader! säger Olcay Yalcin.

Han växte upp i den vackra staden

Sinop. När han var 17 år flyttade han till

södra Turkiet för att jobba på ett hotell.

Där träffade han Inger från Hudiksvall

som hade åkt till Medelhavet för några

veckors sol. Hon hade inte räknat med att

få med sig en man hem.

I GLADA HUDIK lärde sig Olcay Yalcin

snabbt svenska (ettårig SFI­kurs på två

20 | MOA MAJ 2012

månader) och skaffade sig jobb inom

industrin genom att knacka dörr.

– Jag gjorde inte på det svenska sättet,

jag gick bara dit och sa att jag ville ha ett

jobb.

Det är med ett leende på läpparna

som han berättar om tiden i Hudiksvall

där han var ’’den enda turken i byn’’. Han

spelade fotboll i division tre­laget ABK

(Allmänna bollklubben) med Tomas

Brolins bror och trivdes bra med sitt liv.

EFTER NÅGRA ÅR flyttade Olcay Yalcin

till Stockholm och fortsatte jobba med

teknik. Sedan fick han en tjänst på

regerings kansliet där han jobbade med

aspirant­ och diplomat programmet,

under några månader med en ung

student vid namn Victoria.

– Jag jobbade med kronprinsessan ett

tag, hon var en jättetrevlig person, säger

han och tar fram skrattet som verkar ligga

nära till hands.

PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA sitter han

på många stolar. Han är institutionssekreterare

och webb samordnare för

Institutionen för kultur och kommunikation

och utbildnings administratör

för arkeologi. När han flyttade in på sitt

kontor i Primushuset var ena väggen

täckt av en bokhylla överfull av mappar

och böcker. Så kunde han inte ha det,

nu har han endast kvar ett fåtal pärmar

med det allra viktigaste. Det viktigaste

ska vara lätt att hitta.

– Och nu är det mycket lättare att

hitta på webbplatsen. Den förra webb­


platsen hade funnits nästan sen högskolan

startade tror jag. På den tog det

en månad för mig att förstå strukturen.

OLCAY YALCIN HAR antingen svart eller

vitt på sig, han säger att det speglar hans

personlighet. Den här dagen är han klädd

i svarta jeans och en svart skjorta. Det är

inte bara kläderna som är svart­vita i hans

liv. Även favoritlaget i fotboll, Besiktas,

spelar i svartvitt. Han planerar att åka till

Istanbul för att se en match med sina två

söner. Till dess fortsätter han uppdatera

högskolans webbplats i ett Flemingsberg

där minusgraderna är på väg.

»Tanken är att skapa

ordning och reda«

Marie Sterner från Avdelningen för information och kommunikation var

ledare för projektet Nya webben, som hösten 2011 gav Södertörns högskola

en helt ny webbplats och webb organisation. Många var engagerade,

både folk inom högskolan och externa konsulter och leverantörer.

Hur var det att lansera den nya webbplatsen

som ni jobbat så intensivt med i

tolv månader?

– Lite pirrigt, men en otroligt skön

känsla när vi var live med nya sidan! Jag

hade ett fantastiskt team av medarbetare

och kände mig trygg hela

vägen. Och allt gick bra vid

lanseringen.

Vad är det som är

nytt på nya sh.se?

– Det är en helt ny

design. Vi har försökt

tänka bort den traditionella

hierarkiska vänsternavigeringen,

genom

att jobba utifrån bilden av

en molekyl i stället för den traditionella

trädstrukturen. Det är ämnet

(till exempel idéhistoria eller företagsekonomi)

som befinner sig i mitten av

”molekylen” och som allt kretsar kring.

Det ger en grundare struktur – man

hittar det man söker i sitt sammanhang,

utan onödiga klick. Och nu finns det

en engelsk version som speglar den

svenska mycket bättre. Innehållet på

engelska har delvis en annan målgrupp

än den svenska webbplatsen och har

därför också ett lite annat budskap.

Hur fungerar den nya webborganisationen?

– Det är en av de centrala förändringarna.

Idag har vi ett hundratal re­

Marie Sterner

Text Annika Borg

daktörer, som är kopplade till 15 olika

webbsamordnare (varav Olcay Yalcin

är en). Under projektets gång träffades

vi varannan vecka, nu när den nya

webben är i drift har vi träffar en gång

i månaden.

– Tanken är att skapa ordning

och reda och att de

som jobbar med lokala

webbsidor inom sh.se

ska känna stöd från

centralt håll. Det är ju

de som har kunskap om

ämnen, utbildningar och

institutioner och som kan

fylla webben med innehåll.

De personer vi arbetar med har

verkligen tagit sitt ansvar och gjort ett

jättejobb. Vi kan göra hur snygga sidor

som helst, men utan folk som fyller

dem med meningsfullt innehåll faller

allt.

Vad händer framöver med sh.se?

– Under 2012 har vi planerat ett antal

mindre justeringar på utbildningssidorna

och forskningssidorna. Det handlar

också om kvalitetssäkring – hur ser vi

till att innehållet är relevant och uppdaterat?

Webbredaktörerna har en jätteviktig

roll att driva webben framåt så

att den hela tiden speglar vår högskola.

En webbplats måste ju vara levande!

Annika Borg är informatör

Södertörns högskola

MOA MAJ 2012 | 21


Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle Eriksson

Hon kan ge upp till

40 liter mjölk om

dagen och bidrar till

att rädda Östersjön.

22 | MOA MAJ 2012


Text: Love Bergström Foto: Olle Eriksson

FÖR ETT HÅLLBART

ÖSTERSJÖN

Östersjön är hotad av bottendöd och algblomning. Södertörns högskola leder

projektet ”BERAS Implementation”, som handlar om om hur jordbruket kan

minimera sina utsläpp och minska påfrestningarna på Östersjön.

UTSLÄPPEN ÖKAR runt Östersjön och

jordbruket är en av de största bovarna i

dramat. Stora mängder kväve och fosfor

från vår köttindustri övergöder Östersjön,

med död botten och algblomning

som följd. Tanken med projektet BERAS

Implementation är att minimera jordbrukens

utsläpp av framför allt kväve för att

bidra till en hållbar matproduktion. Per

Wramner är gästprofessor i miljövetenskap

Södertörns högskola och en av de

forskare som arbetar för BERAS:

– Ett problem inom jordbruket är den

stora köttproduktionen. I projektet studerar

vi hur man kan främja en omläggning

av köttproduktionen mot ett mer

ekologiskt kretsloppsjordbruk, där man

integrerar växtodling och animalieproduktion.

Vi studerar även hur man kan

minska köttkonsumtionen.

MEN DET ÄR INTE bara köttmängden

som ska ner. På de cirka femtio BERAS­

gårdarna runt om Östersjön använder

man inga kemiska bekämpningsmedel

och ingen konstgödsel. Tanken är också

att gårdarna till 99 procent ska odla sitt

eget djurfoder.

– Att importera sojaprodukter från

Brasilien är helt galet. Vi kan föda våra

egna djur inom Sveriges gränser och där

fodret odlas. Men för att få ner övergöd­

ningen måste vi också dra ner på köttkonsumtionen,

säger Per Wramner.

På Nibble gård i Järna, som ingår i projektet,

klappar bonden Staffan Aresund

den ett ton tunga tjuren Engelbrekt:

– Man ska aldrig lita på tjurar, säger

han. Då kan det gå illa.

Jag träffar dem inne i ladugården där

Nibble gårds 45 mjölkkor står eller ligger

under vintern. Det luktar ko och halm

och jord. Staffan Aresund förklarar att en

av hans kor kan ge upp till 40 liter mjölk

om dagen. Nibble gård är en av de femtio

bondgårdar runt Östersjön där projektet

BERAS Implementation ska testas i

praktiken. Genom att mäta utsläppen och

MOA MAJ 2012 | 23


»TANKEN ÄR ATT

BIDRA TILL EN HÅLLBAR

MATPRODUKTION.«

Per Wramner.

På bonden Staffan Aresunds

miljömedvetna bondgård är

det fullt av liv.

24 | MOA MAJ 2012

BERAS Implementation är ett

stort EU-projekt som leds av

Södertörns högskola. Projektet är

treårigt och har en budget på 4,5

miljoner euro.

Hela arbetet omfattar 25

partners från 10 länder och 34

associerade partners. Det stöds av

ministerier, finansiella institutioner

och miljöorganisationer.

– Det här är ett verkligt genombrott

för den forskningsbaserade,

men något obekväma uppfattningen

att det finns ett systemfel

i jordbruket och att vi måste ha

betydligt mer av ekologiska kretsloppsjordbruk

för att kunna rädda

Östersjön, sade docent Artur Granstedt,

koordinator för projektet, när

det lanserades.

BERAS Implementation bygger

vidare på ett tidigare forskningsprojekt,

BERAS, där man studerade

ett 50-tal ekologiska typgårdar i

samtliga EU-länder runt Östersjön.

BERAS = Baltic Ecological Recykling

Agriculture and Society.

Summor/länder?

FOTO: MARI GERDIN

utvärdera gårdarnas lönsamhet får man

fakta att stå på när framtidens jordbruk

diskuteras.

– Vi strävar efter att vara så självförsörjande

som möjligt, säger Staffan

Aresund. Gården ska ha ett kretslopp.

NIBBLE GÅRD HAR sedan 1967 bedrivit

ett så kallat biodynamiskt jordbruk.

Detta innebär att man använder den egna

stallgödseln som näring till åkrarna. Man

utfodrar djuren med eget foder och använder

varken konstgödsel eller kemiska

bekämpningsmedel.

På andra sidan gårdsplanen, just nu

fryst lera som badar i vårsol, ligger Järna

mejeri. Hit bärs mjölken över från Nibble

gård och blir till Järnaost. Spannmålen

som blir över på gården går till Saltå

kvarn och blir till bröd. 80–90 procent av

kornas föda odlas på gården.

– Det är svårt att komma upp i 100

procents självförsörjning på en bondgård,

förklarar Staffan Aresund. Men man kan

komma väldigt nära.

Han vill gärna föra vidare sina kunskaper.

I anslutning till Nibble gård ligger

Järna naturbruksgymnasium. Utanför

skolan sitter två elever på ett staket och

njuter i solen. Får och hästar strosar runt

i de närliggande hagarna. Skolan har 34

elever och en del av dem gör sin praktik

på Nibble gård.

JAG FRÅGAR STAFFAN Aresund om det

är mycket jobb med att driva en biodynamisk

gård.

– Det är mycket jämt. Detta är en hel

vetenskap.

Medan han pratar på om hur man

föder upp kor och hur det är att driva ett

ekologiskt jordbruk går det sakta upp för

mig hur komplicerat detta är. Det är ingen

lätt historia att minska övergödningen

av Östersjön genom ett miljövänligare

jordbruk. Här fyller BERAS Implementation

en viktig funktion som förmedlare av

kunskap.

Och det är just det en stor del av

projektet handlar om: Kunskap som är

livsviktig för Östersjöns framtid.


»MAN KAN ALDRIG

LITA PÅ TJURAR.

DÅ KAN DET GÅ ILLA.«

MOA MAJ 2012 | 25


Text: Love Bergström Foto: Olle Eriksson

MÅNGFALD REDAN

FÖR 7000 ÅR SEDAN

Vi har en bild av vikingar som seglade ut i världen, plundrade och kom hem med fantastiska

skatter. Men bör denna stereotypa bild av våra förfäder ifrågasättas? Nya fynd på Stora Karlsö

visar att nätverk mellan olika kulturer kan ha varit omfattande under hela vår forntid.

KERSTIN CASSEL, LEKTOR och docent

i arkeologi har tillbringat en hel del tid

vid utgrävningar på Stora Karlsö utanför

Gotland . Med hjälp av kollegor och

studenter har hon grävt fram en uråldrig

samlingsplats med otroliga fynd. Även

om man fortfarande inte riktigt vet vad

platsen betytt för människor genom

tiderna vet man att den varit viktig.

– Vi har hittat liknande platser som

den på Stora Karlsö runt om Östersjön.

Ställen där människor möttes. Kanske för

handel. Kanske för ritualer. Långt före

dagens flygplatser och internationella

hamnar fanns platser där resande kunde

söka skydd och kontakt.

STORA KARLSÖ VERKAR ha varit en

viktig mötesplats för människor sedan

tidig stenålder. Kerstin Cassel visar upp

en påse med benbitar som hon plockar

ner från en hylla på sitt kontor. Jorden på

Stora Karlsö innehåller mycket kalk vilket

gjort att benen bevarats.

– Här ägnade man sig åt matlagning i

stor skala. Vi har hittat ben från nöt, gris,

får, get och häst. Ett av de tidigaste fynden

av hästben i Sverige har gjorts här. Att

man lagade mat styrker att detta var en

viktig mötesplats.

26 | MOA MAJ 2012

Genom åren har oerhört många

människor vistats på ön. Det verkar som

om den varit besökt ända sedan isen

försvann från Stora Karlsö för cirka

10 000 år sedan. Kerstin Cassel tror att den

förmodligen använts på olika sätt i olika

tider. Under vissa tider kan ön ha varit en

samlingspunkt för religiösa riter medan

den fungerat som en handelsplats några

hundra år senare.

OTROLIGA FYND HAR grävts fram på

Stora Karlsö. Yxor, smycken och keramik .

Fynden pekar åt en rad håll. Flinta från

Danmark, sten från Mellansverige, och

keramik från Åland och Bornholm.

Hästbenen som man har hittat kommer

troligtvis österifrån och ett gjutformsfynd

kan man spåra till Norge. Vissa fynd, som

ett romerskt silvermynt och en guldspiralring,

tyder på någon form av kontakt med

kulturer hundratals mil bort.

Man har även hittat människoben med

olika former av skärmärken. Vissa forskare

har, på grund av dessa fynd, spekulerat

om att våra stenålderssläktingar ägnade

sig åt kannibalism. En historieförenkling

Kerstin Cassel är kritisk till.

– Påståenden om kannibalism har ofta

använts för att primitivisera andra männi­

skor, visa hur ociviliserade och djurlika de

är. Men ritualer kring de döda ser väldigt

olika ut i olika kulturer.

VAD MAN TROR sig kunna se på skelettresterna

från Stora Karlsö är skärmärken.

Kerstin Cassel berättar att det inte är

ovanligt att man på olika sätt manipulerar

med döda kroppar, till exempel för

att den dödes ande ska frigöras, vilket ju

också är tanken vid kremering. Det finns

alltså inget som säger att man ätit människor.

Spåren kan lika gärna vara från

ritualer kring de döda.

Kerstin Cassel ser gärna att man börjar

ifrågasätta myter om våra kulturella rötter.

Att våra nordiska släktingar skulle ha

levt ett liv i små grupper avskärmade från

andra kulturer är något som går stick i stäv

med arkeologiska fynd över hela Sverige.

– Bilden som bland annat Sverigede­ Sverigede­

mokraterna ger av svenskheten stämmer

helt enkelt inte. Vad är svenskt? Vi har

i alla tider haft kulturellt utbyte med

andra kulturer. Svenskheten konstrueras

ständigt i möten och går inte att hitta i en

oföränderlig forntid. Vi skulle definitivt

ha svårt att känna igen oss i det kulturella

livet på Stora Karlsö för tusen år sedan.


Kerstin Cassel pekar på parkeringsplatsen

bakom Primus. För några år sedan fann man här

en mesolitisk boplats som undersöktes arkeologiskt.

Då var landskapet helt annorlunda. För

7 000 år sedan var detta skärgård.

MOA MAJ 2012 | 27


Text: Sanna Persson Foto: Isabel Eriksson

STUDENTFÖRENINGEN

EN SAMLINGSPLATS OCH EN VÄGLEDARE

Ett nätverk och en fadderverksamhet. Så beskriver medlemmar ur Syrianska/Arameiska

Akademikerförbundet sin stora studentförening.

28 | MOA MAJ 2012

Lena, Abraham, Rima,

Natalia, Mari, Tomas

och Sara sitter alla i

styrelsen för SAAF på

Södertörns högskola.


SÖDERTÖRNSAVDELNINGEN av Syrianska /

Arameiska Akademiker förbundet,

SAAF, startade 2003. Den är en av 21

student föreningar som är anslutna till

kåren SöderS. SAAF­föreningen är den

enda som riktar sig till folk av ett visst

ursprung eller med ett intresse för detta

ursprung. Detta trots den mängd olika

nationaliteter som finns på högskolan.

– Jag trodde nog att det skulle finnas

fler studentföreningar som vår, men folk

nuförtiden har inte tid, säger Bedros Yevno,

före detta ordförande för föreningen.

Fokus ligger på individen och att man ska

lyckas, och föreningslivet kommer i andra

hand.

SAAF HAR OMKRING 1 800 medlemmar på

universitet och högskolor över hela landet,

och runt 220 medlemmar på Södertörns

högskola.

Abraham Kuyumcuoglu blev nyligen

styrelsemedlem. Han är 21 år och läser

programmet Internationell migration och

etniska relationer.

– Föreningen måste bli bättre på att

synas, säger han. Under hösten har vi haft

mingelkvällar och bowling och annat där

folk har kunnat träffas, men jag ser fram

emot att få in nytt blod i föreningen och

nya medlemmar.

NATALIA ARHAWE VALDES i mitten på

februari till ny ordförande för SAAF på

Södertörns högskola.

– Som ny ordförande är mitt mål att

uppmärksamma studenter på att vi finns,

och även att hjälpa dem som är nya och

behöver stöd, säger Natalia Arhawe.

SAAF erbjuder sina medlemmar ett

nätverk av människor med syrianskt/

ara meiskt påbrå samtidigt som föreningen

vill bygga en kontaktyta till arbetslivet.

Hit är alla välkomna, oavsett ur sprung,

det enda som krävs är att man studerar

och godkänner föreningens stadgar.

– VÅR FOLKGRUPP har inte haft

möjligheten att studera vidare på

universitetsnivå i våra hemländer. Här

i Europa, och framför allt i Sverige,

studerar allt fler. Och när man är ny

inom universitetsvärlden kan man känna

sig lite vilsen, både i högskolan och om

man kommer till en ny stad. Detta vill

vi hjälpa folk med, vi blir lite som en

fadder verksamhet, säger Bedros Yevno.

Abraham har bakat

syrianska klitcha

som han bjuder på

MOA MAJ 2012 | 29

under styrelsemötet.


30 | MOA MARS MAJ 2012

DEN ARABIS

PÅ SÖDERTÖR

10 000-tals människor har samlats på Tahrirtorget i Kairo, Egypten, under den andra revolutionen, i maj 2011.


KA VÅREN

NS HÖGSKOLA

MOA MARS MAJ 2012 | 31


Text och foto: Maria Makar

»JAG HAR LÄNGTAT

SEDAN JAG VAR 22«

Den 25 januari 2011 utbröt revolutionen i Egypten. Tiotusentals människor samlades på Tahrirtorget

i Kairo för att störta regeringen, stoppa förtrycket och förbättra levnadsvillkoren för de nästan

två miljoner egyptier som lever i e xtrem fattigdom. Efter 17 dagar avgick den 83-årige presidenten

M ubarak, efter 30 år vid makten. I maj åkte journaliststudenten Maria Makar själv till Kairo och dokumenterade

händelserna på Tahrirtorget. Och på Södertörns högskola jublade Susanne Olsson.

SUSANNE OLSSON, docent i religionsvetenskap,

hade mycket att göra under

revolutionen. I januari och februari ville

i stort sett alla medier ha hennes expertkunskaper

om Egypten och islamologi.

Susanne Olsson fick också svara på frågor

kring demokrati och kvinnors rättigheter

i landet. Hon medverkade bland annat i

SVT, P1 och DN.

– Roligast var att vara med i DN­chatten,

då vem som helst kunde ställa frågor.

– Fast jag blev nästan överexponerad.

Jag kände mig som en papegoja som fick

upprepa samma sak om och om igen. Men

samtidigt är det ju intressant när ens egna

smala intressen blir stora världsnyheter.

Egypten, som hon besökt ”minst tio

gånger” ligger henne varmt om hjärtat.

När Susanne Olsson var 22 år studerade

hon och bodde i Kairo i ett år. Hon minns

32 | MOA MAJ 2012

året i Egypten som ett av de bästa åren i

sitt liv.

– Egypten känns som ett andra hem.

Jag älskar landet för den sociala biten.

Man träffas på ett fik och det är inga problem

att lära känna nya människor. Folk

där är genuint intresserade av vem du är.

Men hon märkte också att egyptierna

var förtryckta.

– Jag såg hur rädda de var för att prata

politik och öppet kritisera president

Mubarak.

Susanne Olsson har många minnen

från revolutionen och hon minns hur hon

spänt följde utgången framför tv­kanalen

Al Jazeera.

– Det var jobbigt att se alla döda människor

och jag var orolig att mina vänner,

som var på Tahrirtorget och demonstrerade,

skulle bli skadade.

Södertörns högskola hölls seminarier

om revolutionen och tillsammans

med sina kollegor diskuterade Susanne

Olsson revolutionen.

– Fast helst av allt hade jag velat vara

på plats. Men det är svårt när man har

småbarn.

HON SER revolutionen som något mycket

positivt och i framtiden hoppas hon att

klasskillnaderna i Egypten ska jämnas ut

och att kristna och muslimer kan leva i frid.

– Jag har längtat efter revolutionen

sedan jag bodde i Egypten som 22­åring.

Jag känner mig nästan också som en

egyptier, nu när jag kan förhandla om

”fluss” (pengar på arabiska) med taxichaufförerna

och påpeka att jag inte ska

betala mer än en egyptier.


Journaliststudenten Maria Makar var på plats på Tahrirtorget i maj 2011. Susanne Olsson nere i högra hörnet.

MOA MAJ 2012 | 33


Text: Charlotta Johansson Foto: Stina Loman

GÖRAN PERSSON

BLIR SÖKBAR

Det är en enkel cd-skiva men innehållet är världsunikt. Professor Werner Schmidt har bearbetat

exklusiva intervjuer med Göran Persson om hans politik. Dessa finns nu tillgängliga för forskning.

UNDER SIN TID som statsminister intervjuades

Göran Persson kontinuerligt av

SVT­journalisten Erik Fichtelius. De hade

en överenskommelse om att ingenting

skulle publiceras förrän statsministern

lämnat sin post.

Projektet kom att pågå i tio år,

fram till 2006, med 57 intervjuer på

samman lagt ungefär 100 timmar. Erik

Fichtelius producerade sedan en längre

dokumentär och en bok. Men han ville

att hela intervju materialet skulle sparas

för forskning. Här kom Södertörns

högskola in i bilden. Redan under

projektets gång hade Erik Fichtelius

kontakt med Samtids historiska institutet

vid högskolan. Institutet fick sedan

uppdraget av SVT att göra intervjumaterialet

användbart för forskning, och

professor Werner Schmidt fick uppgiften.

Efter att ha skrivit under kontrakt om

34 | MOA MAJ 2012

att inte visa materialet för någon annan,

fick han allt bakgrunds­ , tidnings­ och

arkivmaterial samt tre tjocka pärmar med

transkriberade intervjuer. Under två år

gick han igenom allt ensam hemma.

– Jag var ”periodare” när jag jobbade

med det här, jag hade blivit tokig annars,

säger han.

Han skriver i inledningen att han är

tacksam mot Erik Fichtelius sekreterare

Eva Moberg som ”i flera år slitit med

transkriberingen, skrivit ut ord för ord

(inklusive alla otaliga ’så att säga’ och andra

språkliga egenheter), noterat pauser och

skratt och ett och annat ohörbart” .

FÖR ATT KUNNA användas till forskning

presenteras intervjuerna i ”originalton”,

de är transkriberade ord för ord, oklippta,

oredigerade och okommenterade. Werner

Schmidt har undvikit ingrepp även i

de fall där meningar varit oklara eller

oförståeliga. Om Fichtelius sekreterare

stavat någon politikers namn fel har

Schmidt korrigerat det. Men när Göran

Persson kallar Ibrahim Baylan för ”Ibbe”

har han låtit det stå kvar och istället gjort

ett person register på alla personer som

nämns i intervjuerna.

Några av Fichtelius förberedda frågor

inför intervjuerna finns också med.

– Både frågorna och svaren är

intressanta för medieforskningen.

Här kan man se vilka frågor som Fichtelius

tänkt ställa och vad han i slutändan

faktiskt frågade, säger Schmidt.

Werner Schmidts arbete har främst

handlat om att strukturera materialet,

ordna det kronologiskt och göra det

sökbart. Han valde att presentera det i

pdf­format på cd­rom för att det ska gå

att länka och söka i dokumentet.


»VANLIGEN MÅSTE EN FORSKARE VÄNTA I 50 ÅR

PÅ DEN HÄR TYPEN AV KÄLLOR«

MEN VAD ÄR det som gör innehållet på

skivan ensamt i sitt slag? Dels att Erik

Fichtelius projekt om Göran Persson är

världsunikt i sig, ingen journalist har

tidigare följt en regeringschef så länge

på det här sättet. Statsministern talar

om den förda politiken när den faktiskt

äger rum och bedömer medarbetare

och motståndare i realtid när han sitter i

regeringsställning, och inte i efterhand.

Dels att intervjuerna finns tillgängliga för

forskning bara några år efter att statsministern

avgått.

– Vanligen måste en forskare vänta i

50 år på den här typen av källor, säger

Werner Schmidt.

Att Samtidshistoriska institutet har en

inriktning på just samtid och är ensamt

om det i Sverige, tror Werner Schmidt

var anledningen till att Erik Fichtelius

valde just Södertörns högskola. Han tror

att innehållet på cd­romskivan som kom

ut i somras kan vara intressant för bland

annat forskning inom statsvetenskap, historia

samt medie­ och kommunikationsvetenskap.

Han påpekar flera gånger hur

unikt Erik Fichtelius projekt är, men tror

inte att det blir fler liknande projekt.

–Det enastående har redan gjorts,

ingen annan kan göra det. Det här

kommer att vara unikt i Sverige länge.

CD:n ”Statsminister Göran Persson i samtal med

Erik Fichtelius 1996–2006 – Ett unikt intervjuprojekt”

gavs ut i skriftserien Samtidshistoriska frågor och kan

beställas via publications@sh.se

Professor Werner

Schmidt har strukturerat

det omfattande intervjumaterialet

som nu finns

tillgängligt för forskning.

MOA MAJ 2012 | 35


»MAN MÅSTE UPPLEVA

KULTUREN FÖR ATT FÖRSTÅ VAD

DET ÄR MAN UNDERSÖKER.«

36 | MOA MAJ 2012


Text och foto: Helena Wedin

DET OVÄNTADE ÄR EN

DEL AV UPPLEVELSEN

Hon skulle inte bli klar i tid. Det var något Famata Sey insåg där hon

satt vid sitt skrivbord och ljuset försvann än en gång. Elförsörjningen

i Gambia var inte att lita på. Det långa arbetspasset krympte till tiden

som fanns kvar på laptopens batteri.

VÅREN 2011 ÅKTE FAMATA SEY till

Gambia för att skriva sitt examensarbete

på lärarprogrammet. Hon hade sökt

och fått ett MFS­stipendium (Minor

Field Studies), för att undersöka hur

skolbarnen tar till sig undervisningen i de

gambiska skolorna.

Famatas råd till den som vill åka iväg

och göra en fältstudie är att förbereda

så mycket man kan i förhand. Hennes

ansökan blev nästan som en uppsats i sig,

men det var något som hjälpte till i slutet.

Ju mer koll på saker som går att fixa

på förhand, desto lättare kan det bli att

hantera de oväntade situationer som alltid

uppstår. Som elavbrotten, i hennes fall.

– Jag förde anteckningar, typ, ”lärdom

nummer tre: Skriv på dagarna.” Men då

var jag ju i skolan för det mesta.

Vissa saker får man helt enkelt hantera

på plats, och hon menar att det är en del

av upplevelsen.

– Det gäller att vara öppen. Jag tror

att det är svårt att bara fokusera på sitt

uppdrag. Man måste uppleva kulturen för

att förstå vad det är man undersöker.

Klar blev hon i alla fall, och när vi möts

utanför aulan på Södertörn högskola lyser

hon upp när examensarbetet kommer på

tal. All undervisning i Gambias skolor

sker på det officiella språket engelska,

trots att det är ytterst få gambier som

pratar engelska i hemmet.

– De kan säga ”Hello, how are you?”

De kan kopiera det som läraren skriver

på tavlan, men de förstår inte vad det

är de läser eller skriver. Jag tycker att

människor borde få uttrycka sig på det

språk de tänker med, och där tänker man

inte på engelska.

Hon pratar med en ivrig ton, och hennes

engagemang går inte att ta miste på.

– Det var väldigt spännande, men

samtidigt svårt. Man vill ju kolla på

allt, men man måste avgränsa sig. Det

är något man får lära sig. Åtminstone i

efterhand , tillägger hon och skrattar.

FÖR FAMATA VAR GAMBIA ett självklart

val, då hon har släkt där och redan hade

kännedom om skolsystemet. En kusin

hjälpte till genom att agera som guide och

tolk.

– Jag har ju varit i Gambia förut, men

jag kan inte systemet. Jag kan inte språket.

Jag kunde inte ta mig runt på egen hand.

På det viset var jag som vilken svensk

turist som helst.

Hon rekommenderar andra som vill

åka iväg att se till att ha flera olika kontak­

ter. Det ger perspektiv att ha flera att prata

med. Det kan till exempel vara en bra

idé att kontakta en organisation som har

intresse i det du ska skriva om. Själv hade

hon en kontakt hos Gambiagruppen som

hon kunde bolla idéer med.

DET VAR EN VÄN som tipsade Famata om

möjligheten att söka MFS­stipendiet.

Hon tycker att det är viktigt att alla program

på högskolan informerar om möjligheten

för studenter att skriva c­uppsats

eller examensarbete i utlandet. Själv är

hon glad att hon fick chansen att göra det,

och tar varje tillfälle att berätta för andra

om sina erfarenheter.

– Jag tror att det är viktigt att komma

iväg. Dels för den egna personligheten.

Man lär känna sig själv när man inte

befinner sig i den vanliga kontexten.

Men det ger även perspektiv. Man lär

sig uppskatta det man har här, och samtidigt

hitta kvaliteter på andra platser som

man kan ta med sig hem.

Vad är MFS?

Det är via Sidas program

Minor Field Studies (MFS) som

Södertörns högskola kan erbjuda

studenter stipendier för att skriva

uppsats på C- eller avancerad

nivå i ett utvecklingsland. Stipendierna

täcker resa och uppehälle.

MOA MAJ 2012 | 37


Text: Ragnar Wernstedt

VAD HÄNDER I OSS

NÄR VI SER PÅ KONST?

Södertörns högskola syns även i kulturlivet. I höstas kunde man på Bonniers konsthall

begrunda utställningen »Spiralen och kvadraten« som handlade om översättning mellan

kulturer. Cecilia Sjöholm, professor i estetik, var med och ledde projektet.

The Spiral and the Square, Rirkrit Tiravanija, Untitled

(Police Police Potato Grease), 2011. Bild från Bonniers

konsthall, foto: Olle Kirchmeier

38 | MOA MAJ 2012

The Spiral and the Square, Rodrigo Matheus, Nature of

construction, 2011 Bild från Bonniers konsthall, foto:

Olle Kirchmeier


The Spiral and the Square,

Eugenio Dittborn, The

Internment of Malevitch

II Airmail Painting No.

116, 1995–1998. Bild från

Bonniers konsthall, foto:

Olle Kirchmeier

BLAND ANNAT HÖLL Cecilia Sjöholm

i seminarier där man diskuterade

översättbarhet.

– Det handlar inte bara om

översätt barhet mellan språk, det handlar

om kulturell översättning, säger hon.

En stor del av utställarna kom från

Brasilien.

Varför just ett brasilianskt tema?

– Brasilien är en kulturell smältdegel,

alla pratar portugisiska, men skillnaderna

mellan kulturerna i landet kan ändå vara

stora.

CECILIA SJÖHOLM ÄR nöjd med den

uppmärksamhet som utställningen

fick. ’’Spiralen och kvadraten’’

var inte bara en utställning, det

var ett projekt som innefattade

seminarier, publikationer, forskning,

performancekonst samt filmvisningar.

Sara Arrhenius, konsthallschef för Bonniers

konsthall, säger att hon är väldigt

nöjd med projektet som nu fortsätter i

norska Trondheim.

– Vi fick ett oerhört genomslag

både hos press och publik. Södertörns

högskola bidrog med projektering,

forskning och även med praktikanter som

jobbade här under projektet.

FÖR HÖGSKOLAN FINNS det flera

mer värden med att delta i projekt som

det på Bonniers konsthall. Cecilia

Sjöholm förklarar vilka de är:

– Det är jätteviktigt för högskolan

att synas i det offentliga rummet, att

bygga upp ett gott rykte. Men framför

allt handlar det om att dra ut våra

kultur studenter ur skolan och till konsthallarna.

Spiralen och kvadraten

Mellan 24 augusti 2011 och

8 januari 2012 drev Bonniers

konsthall ett projekt om översättbarhet

– vad som händer i

översättningen mellan kulturer,

mellan språk, mellan betraktare

och konstverk.

Tillsammans med Södertörns

högskola och Albert Bonniers

förlag anordnades seminarier,

performance och filmvisningar där

brasiliansk konst och kultur fick ta

stor plats. 20 etablerade konstnärer

ställde ut sina verk i Bonniers

konsthall i projektet som fick bra

respons från både medier och

besökare.

Vad bidrog Södertörns

högskola med?

Forskare från Södertörns högskola

jobbade under ett och ett halvt

år med projektet som avslutades

med en stor utställning. De var

också delaktiga genom seminarier,

forskning kring översättbarhet,

samt texter till den bok (Övningar

i översätt barhet) som gavs

ut i samband med utställningen.

Studenter inom estetik från

högskolan jobbade med utställningen

– det blev ett sätt för dem

att ta sig utanför högskolan och

skaffa sig erfarenheter och kontakter

på konsthallar och museer.

Arbetet med Bonniers konsthall

är inte det enda i sitt slag, tidigare

har högskolan också haft samarbete

med Moderna museet.

MOA MAJ 2012 | 39

FOTO: OLCAY YALCIN


Text och foto: Stina Loman

BÅDE ALUMN

OCH ANSTÄLLD

Vad innebär det att vara alumn?

Många studenter ställer sig frågan och svaret är enklare än vad du tror: alla som studerat vid

högskolan är alumner. Och alla studenter som har minst 150 högskolepoäng från Södertörns

högskola har möjlighet att delta i alumnverksamheten. Idag finns 1 900 medlemmar.

På webbplatsen SH Alumni kan före detta studenter hjälpa varandra i karriären, kommunicera och

hitta jobbannonser.

– Alumnerna kan också hålla kontakten med högskolan och vara en del av att stärka högskolans

kvalitet, säger Alice Eklund, samordnare för högskolans alumner.

Här möter vi några av dem som studerat vid Södertörns högskola och som nu arbetar vid lärosätet.

40 | MOA MAJ 2012

Namn: Rebecka Stenqvist

Ålder: 26 år

Antal högskolepoäng: 250


»VI NÖJER OSS INTE

MED DET SOM INTE ÄR BÄST.«

Kårordföranden blev

handläggare för

utbytesstudenter

”Toknyfiken, före detta

kårordförande med erfarenheter

från många olika lärosäten.”

Så beskriver Rebecka Stenqvist

sig själv. Idag jobbar hon som

handläggare för utbytesstudenter

Södertörns högskola.

NÄR REBECKA STENQVIST extraknäckte

som lärarvikare växte hennes intresse

för kommunikation. Snart hittade hon

Retorikkonsult programmet på Södertörns

högskola. Det är en bred utbildning med

mycket fokus på språkhantering.

– Jag blev mer intresserad av lärande

och funderade mycket på hur ett budskap

når fram. Studierna på Retorikkonsultprogrammet

var mycket lärorika, berättar

hon.

Under studietiden började Rebecka

Stenqvist engagera sig i kåren, ett

engagemang som slutade med att hon

blev kårordförande .

Idag jobbar hon som handläggare på

Studentavdelningen och hanterar bland

annat bostäder för utbytesstudenter. I ett

stort kontor på våning åtta blickar hon

ut över den stora gården framför Moas

båge. Telefonen ringer ideligen, en stor

nyckelknippa ligger på bordet och datorn

surrar i sitt hörn. Rebecka Stenqvist trivs

bra med sitt jobb.

– Att ordna med bostäder ingår inte i

högskolans uppdrag, men för att kunna ta

emot utbytesstudenter måste vi hjälpa till.

Saknar du studentlivet?

– Det är skönt att komma hit och ha

sin plats, kunna lägga av sig jackan, få lön

och ha kollegor. Men ibland saknar jag att

sitta på fik och lösa seminarieuppgifter

tillsammans med andra studenter.

Vad är det bästa med att jobba här?

–Att alla som jobbar här tycker om

studenterna. Vi ser en massa duktiga individer

och vi anstränger oss för att alltid

finnas tillgängliga för dem. Dessutom

är det skönt att vi som jobbar här har en

vilja att förbättra högskolan. Vi nöjer oss

inte med det som inte är bäst.

MOA MAJ 2012 | 41


Studier utomlands gav drömjobbet

Lotta Lundqvist talar flera språk, har pluggat i många länder och är före detta

student på högskolan. Nu jobbar hon som internationell handläggare.

– Drömjobbet är faktiskt precis det jag gör idag, säger hon.

VARJE ÅR KOMMER 220 utbytesstudenter

till Södertörns högskola. Lotta Lundqvist

är en av högskolans fyra internationella

handläggare som bland annat ser till att

utbytesstudierna fungerar så effektivt som

möjligt.

– Det är ett jobb med mycket student­

och lärarkontakt, dessutom är det väldigt

roligt eftersom de flesta som jag träffar är

glada och positiva.

Tidigare har hon pluggat Europaprogrammet

och har en examen i kultur­

Namn: Lotta Lundqvist

Ålder: 36 år

Antal högskolepoäng: 295

42 | MOA MAJ 2012

geografi vid Södertörns högskola. Men

det hon har mest användning av som

internationell handläggare är erfarenheten

från de olika utländska lärosäten som

hon pluggat vid.

– Det är en förutsättning att man har

viss erfarenhet för att kunna hantera det

här jobbet. När en student kommer på

besök är det viktigt att man kan sätta

sig in i deras situation och förstå hur de

känner , berättar hon.

Vad är det som får Södertörns högskola

att sticka ut från mängden?

– Det finns en närhet mellan studenter

och lärare, vilket gör att det är lätt att

kommunicera.

Vilket är ditt drömjobb här?

– Drömjobbet är faktiskt precis det jag

gör idag. Men det vore kul om jag fick

göra det med mer nationell inriktning.

Jag vill vara med och påverka och skapa

förutsättningar på ett nationellt plan för

internationella studenter. Exempelvis

jobba för att det ska bli lättare för

internationella studenter att få jobb här

och att det ska bli lättare att få uppehållstillstånd

för studier.


Språkkunnig journalist blev headhuntad

Strax innan Monica Lundbom var klar

med sin journalistutbildning blev hon

erbjuden ett vikariat vid Södertörns

högskola . Nu jobbar hon som

informatör och skriver nyheter för både

den interna och externa webben.

»ATT GÖRA FORSKNING

BEGRIPLIG ÄR EN

STIMULERANDE UTMANING.«

FOTO: ANNIKA BORG

ATT GÖRA NYHETER och forskningsresultat

lättbegripliga är en stimulerande

utmaning, menar journaliststudenten

Monica Lundbom.

– Du måste skriva tydligt, korrekt och

målgruppsanpassat, berättar hon.

Redan för ett par år sedan fick Monica

Lundbom erbjudandet att jobba som

informatör vid högskolan.

– Några personer på avdelningen

hade hört talas om att jag var en duktig

skribent.

Efter det sex månader långa vikariatet

återgick hon till sina studier. I höstas blev

hon kontaktad av tf informationschefen

Johan Bornebusch som undrade om hon

var intresserad av ytterligare ett vikariat.

Då hade Monica Lundbom ett halvår kvar

på sin utbildning, men hon valde ändå att

tacka ja.

Vad är det som gör att du trivs med ditt

jobb?

– Jag får skriva mycket och lära mig

nya saker. Dessutom möter jag många

intressanta människor, som forskare,

lärare och studenter.

Vad är skillnaden mellan att vara

student och anställd på skolan?

– Skillnaden är att du som student

inte är medveten om hur mycket

administrativt arbete som ligger bakom

verksamheten. När du upptäcker det får

du förståelse för att det ibland tar tid att få

sina tentor rättade.

Namn: Monica Lundbom

Ålder: 24 år

Antal högskolepoäng: 200

MOA MAJ 2012 | 43


Text: Charles Thulin Assarmo Foto: Olle Eriksson

Ett omfattande och omväxlande jobb som fordrar att man hänger med i de högskolepolitiska

svängarna. Sekreterarna vid Institutionen för kommunikation, medier och IT, Mikael Bengtsson

och Matilda Pearson, har många uppgifter på sitt bord när de administrerar studenternas kurser.

DE STYR UPP BÅDE LÄRARE

44 | MOA MAJ 2012


OCH STUDENTER

PRECIS I HÖRNET av Moas båge ligger

en liten expedition. Sammanlagt turas

sex personer om att jobba här, men nu är

det bara en på plats. Rummet är fullt av

arkivskåp och i mitten av rummet står två

stora sophinkar fulla av gamla tentor som

ska makuleras.

– Folk hämtar inte alltid ut sina

tentor. När en tenta har legat här i två år

kan vi inte ha kvar den, säger Matilda

Pearson som arbetar på Institutionen för

kommun ikation, medier och IT.

Även om tentorna ska bort måste det

göras på rätt sätt. Högskolan är en statlig

myndighet och tentorna är viktiga.

– Jag tycker att det är lite fint att tentorna

ska makuleras istället för att slängas.

Det här är prestationer av studenter och

därför ska vi göra oss av med dem på ett

korrekt sätt, säger Matilda Pearson.

Hon har tillsammans med sin kollega

Mikael Bengtsson hand om det mesta

av administrationen av journalistikutbildningarna.

– Allt administrativt som har med

kurserna att göra har vi hand om. Ibland

blir det också studievägledning. Jobbet

är ganska omväxlande eftersom det är

många olika kuggar som ska fungera

ihop. Studenterna vill ha sina betyg

snabbt, samtidigt vill lärarna ha så mycket

tid på sig som möjligt. Det är bland det

jobbigaste, att säga till lärarna och tjata

om betygen, säger Matilda Pearson.

ARBETSUPPGIFTERNA ÄR MÅNGA

och jobbet som institutionssekreterare

innefattar fler arbetsuppgifter än enbart

administrativa.

– Vi håller oss ajour med lagar och

förordningar och bevakar utbildningspolitiska

frågor. Vi är delaktiga i arbetet

med nya kurs­ och utbildningsplaner,

kommer med synpunkter på innehåll,

och matar in planerna i högskolans

utbildnings databas, säger Mikael

Bengtsson.

– Man har lite koll på det mesta som

händer här, även om man inte jobbar med

allt, säger Matilda Pearson, som också

undervisar en del på A­kursen.

Även om expeditionen är liten är

den en viktig plats för institutionens

studenter.

Hur många rör det sig om?

– Vi ska se, säger Matilda Pearson och

tittar i tabellerna. Vi har 2 553 studenter

registrerade.

HON BERÄTTAR ATT detta är högskolans

största institution. På journalistikämnet

är det aldrig färre än 300 studenter

registrerade samtidigt. De som arbetar på

»MAN HAR LITE KOLL

PÅ DET MESTA

SOM HÄNDER HÄR.«

expeditionen har nästan alla en magisterutbildning.

– Det är inte något krav. Men samtidigt

behöver man kompetensen för att hänga

med i vad som händer till exempel högskolepolitiskt,

säger Matilda Pearson.

Hon berättar att institutionssekreterarna

bland annat står för antagningen till

kurser inom programmen och betygskontrollerna.

– Man vet vad man ska göra, men hur

man gör det är fritt. Det är upp till varje

person att skapa sina rutiner, säger hon.

MATILDA PEARSON TOG sin magisterexamen

i Uppsala.

– Jag sökte det här jobbet för att jag

hade studerat journalistik och tyckte

det skulle bli intressant att jobba med

utbildnings aspekten. Och jag hade hört

att det är en ganska progressiv högskola.

– Det roligaste med jobbet är just studentkontakten,

men ibland kan det finnas

för lite tid för planering.

Men också studentkontakterna kan ha

sina jobbiga sidor.

– Vissa studenter har restuppgifter och

vill ha dispens för att fortsätta. Ibland

står man här som myndighetsperson och

meddelar att de har blivit nekade dispens.

Det kan bli ganska hjärtskärande, säger

Matilda Pearson.

MOA MAJ 2012 | 45


Text: Christoffer Olsson Foto: Olle Eriksson

»JAG VILL ENTUSIASMERA«

Ali Hajighasemi har gått från att vara journalist till att arbeta som högskolelärare.

Nu prisas han som förra årets mest omtyckta lärare på Södertörns högskola.

ALI HAJIGHASEMI KAN tyckas vara en

helt vanlig lärare på en helt vanlig högskola

belägen någonstans i vårt avlånga

barrskogsland. Men skenet kan bedra –

mannen som forskar om välfärd och integration

är nämligen utsedd till Södertörns

högskolas vassaste lärare är 2011 – vilket

betyder att han får ta emot den åtråvärda

Gullegripen för sina insatser.

– Mitt syfte som lärare är inte att

fungera som något slags auktoritet och

döma studenterna. Jag vill entusiasmera

dem och hjälpa dem att komma över

olika barriärer i sina studier. När man

är i ”studentåldern” har man tillräckligt

med problem. Då ska jag fungera som en

hjälpande hand och lyssna till studenters

olika behov, konstaterar han.

DET MÄRKS TYDLIGT att han som håller

till i rum ME122F på Södertörns högskola

inte är någon slarver, utan en som inser

betydelsen av ett ordnat och städat tjänsterum

med foton på barnen tätt intill den

brummande datorn. Inga halvätna hamburgare

och urdruckna läskburkar här inte.

Ali Hajighasemi är ansvarig för

46 | MOA MAJ 2012

programmet Internationell migration

och etniska relationer – ett program med

ett stort antal studenter med invandrarbakgrund.

Ett flertal av dessa saknar,

enligt Ali Hajighasemi, kontakter med det

svenska samhället och är i stort behov av

hjälp för att få in en fot. Därför bedriver

han mycket forskning om just det svenska

välfärdssystemet och om socialt arbete. I

början av 2000­talet ingick han i Statens

institutionsstyrelse som ledde riktade

satsningar mot segregerade områden i

Sverige. En prefekt på högskolan kände

till hans arbete och bakgrund och värvade

honom därför hit.

– JUST MIN IRANSKA bakgrund kan spela

in en hel del, jag kan lättare relatera till

mina studenter och kanske på ett bättre

sätt se deras individuella behov, säger

han.

Han kom till Sverige som 17­åring

och har alltid brunnit för invandrarfrågor.

Åren 1990–1998 jobbade han

som journalist på Sveriges Radio. Han

var verksam på invandrarredaktionen,

och varvat med jobb på Ekot gjorde han

nyhetsprogram och reportage om det

mångkulturella Sverige. Men 1998 kände

han att det var dags att sadla om och styrde

i stället kosan mot universitetet i Durham,

Stor britannien, där han 2001 doktorerade

i sociologi . Och 2011 blev han alltså

Gullegrip .

– Men jag har inte fått själva pjäsen

ännu, säger han lite besviket.

Namn: Ali Hajighasemi

Yrke: Lektor i sociologi

Aktuell: Årets lärare

Tidigare yrken: Journalist

Forskningsprojekt:

1. Hur det svenska välfärdssystemet

har klarat sig i den

globala ekonomin.

2. Politisk radikalisering bland

iranska svenskar.

Bor: Vällingby, väster

om Stockholm


»MITT SYFTE SOM LÄRARE

ÄR INTE ATT FUNGERA SOM

NÅGOT SLAGS AUKTORITET.«

Juryns motivering: Gullegripen 2011

»Ali Hajighasemi upplevs av sina studenter

som en lärare som brinner för att främja deras

utveckling och motiverar dem att fortsätta sina

studier. Han beskrivs som en lärare med förmågan

att lyssna till sina studenter och se deras

individuella potential. Hans förmåga att återkoppla

på uppkomna frågeställningar och hans

innovativa vägar för att främja kunskap lyfts

också fram i nomineringarna. Ali involverar och

respekterar alla och lägger därigenom grunden

för ett positivt undervisningsklimat och en bra

gruppdynamik.«

MOA MAJ 2012 | 47


Text och foto: Maria Makar

YSTA OST, BUTELJERA VI

– HÄR STÅR UPPLEVELSERNA I

Sedan 2010 finns ämnet måltidskunskap på Södertörns högskola. Ett ämne som lägger stor vikt vid

de praktiska momenten. Studenterna får lära sig att ysta ost, buteljera vin och laga maträtter från

50-talet och framåt. Med jämna mellanrum anordnas smak- och dryckesprovningar. Innan jul är det

glöggprovning som gäller.

– UNDER DRYCKESPROVNINGARNA får

studenterna träna på att använda sina

sinnen och sätta ord på hur det smakar,

luktar och ser ut. Det är något man måste

öva på, säger Fredrik L Eriksson, som håller

i glöggprovningen tillsammans med

Paulina Rytkönen.

De båda lärarna går runt med fyra

48 | MOA MAJ 2012

kastruller med olika glöggsorter och häller

upp drycken i de fyra pappers muggar

som varje student har framför sig. Studenten

ska sedan smaka, lukta och titta

på de olika glöggsorterna och gissa och

beskriva vilken sorts glögg det är.

Även jag får smaka. Ena glöggsorten är

så stark att det sticker i näsan. Jag vågar

bara smutta lite grann, annars kan det

finnas risk för att jag blir glöggoliserad.

JAG FÅR SMAKA på chokladglögg, som

istället för att innehålla de traditionella

kryddorna nejlika, kardemumma, kanel och

pomeranser, innehåller choklad.

– Den här luktar äldreboende! utropar


N OCH PROVA GLÖGG

CENTRUM

en av studenterna när vi kommer till fjärde

glöggen. Stämningen är god och klassen

starkt sammansvetsad.

– Vi går i en liten klass, vilket gör att det

blir bra sammanhållning. Man lär sig mer

när man får göra sådana här saker, istället

för att sitta i en aula tillsammans med 100

andra studenter och bara lyssna på läraren,

säger Felipe Campos, som tagit en paus från

Europaprogrammet och går här för att prova

något nytt.

Gabrielle Hjorth arbetar som servitris,

men läser kursen Dryckeskunskap för att

bredda sina kunskaper.

– Man får ju mer dricks om man är påläst.

Studenterna får under kursen besöka vingårdar

och själva lära sig att buteljera vin.

– Vi har buteljerat hallon­ och skogsbärsvin.

Hoppas att det kommer smaka

gott när det blir färdigt! Under vinprovningarna

får de också smaka vin som

det dracks i det antika Rom, utspätt med

saltvatten, berättar Fredrik L Eriksson.

Är vinet gott då?

– Nej.

När glöggprovningen närmar sig sitt

slut och spottkopparna är fulla konstaterar

Gabrielle Hjorth:

– Genom att gå här får man kunskaper

som kan användas i krogbranschen. Det

allra bästa är att man får lära sig saker

från grunden och att man har kul.

Exempel på kurser inom

måltidskunskap:

• Dryckeskunskap – öl

• Kulinarisk botanik

• Livsmedelskunskap

och säkerhet

• Sensorik – kunskap om våra

sinnen

• Vinets utveckling, dess historia,

ekonomi, kemi och biologi

MOA MAJ 2012 | 49


Text och foto: Maria Makar

SÅ SKA SVERIGE BLI

DET NYA MATLANDET

2008 gick Sveriges regering ut med satsningen ”Sverige det nya matlandet”. Satsningen på bra svensk mat

ska locka turister, stärka landsbygden och skapa nya jobb. Osttillverkning kan vara ett steg i rätt riktning,

har Paulina Rytkönen och Madeleine Bonow kommit fram till i sin forskning.

PAULINA RYTKÖNEN och Madeleine

Bonow har sedan 2008 studerat hur

bönder på landsbygden tillverkar ost. De

båda menar att bönderna tjänar mer om

de istället för att bara sälja mjölk, förädlar

den till ost.

– Varför ska bönderna få två kronor

för en liter mjölk när de säljer den till de

stora mejeriföretagen? 300 kronor kan de

ju få för en ost, säger Paulina Rytkönen.

Det är inte bara bönderna som tjänar

på att tillverka ost, utan landsbygden

blir stärkt genom att turister kommer till

gårdarna, för att smaka och köpa ost och

se på när ost tillverkas.

Madeleine Bonow och Paulina Rytkönen

är bland annat redaktörer för boken

Gastronomins (politiska) geografi.

50 | MOA MAJ 2012

De två forskarna har besökt osttillverkare

i Spanien, Österrike och

landskapen Gotland, Jämtland och Västergötland.

Det absolut bästa med resorna

tycker de mötet med människorna varit.

– Vi har tillbringat flera dagar i sträck

med bönderna och fått höra många

livshistorier och blivit berörda. De vi har

träffat har delat med sig av sina innersta

tankar och känslor. De är enormt färgstarka

och brinner för det de gör.

TROTS ATT PAULINA RYTKÖNEN är laktosintolerant

ligger ost henne varmt om

hjärtat och blåmögelost är favoriten.

– Rocka Fett är en god ost. Det är en

blåmögelost som är randig och gjord på

två olika sorters mjölk.

– Anitas kaffeost är inte så dum den

heller, den lägger man i kaffekoppen och

så smälter den. Konsistensen är lite som

halloumi, säger Madeleine Bonow.

Vilken ost luktar mest illa?

– Det är nog, inte så konstigt, Stinkbomben.

Vi fick en bit Stinkbomb med oss hem.

Men den fick vi slänga. Det är svårt att förvara

luktande ostar. Vi brukar ha med oss

en liten kyl i bilen och sedan lägga osten på

balkongen, så att allt inte börjar lukta.

Vilken är den snyggaste osten?

– Tors ost! Det är en stor rund ost som

är täckt av ett orange mögellager.

I NÄSTAN FYRA ÅR har Paulina Rytkönen

och Madeleine Bonow bekantat sig

med hundratals olika sorters ostar, i alla

former och färger. De hoppas att deras

forskningsprojekt ska bidra till att skapa

fler arbetstillfällen, stärka landsbygden

och locka matturister och därmed göra

Sverige till det nya matlandet.


ANDERS BURMAN

Våra studenter ska växa som människor

VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA är vi

många som gärna talar om bildning.

Medborgerlig bildning brukar lyftas fram

som ett centralt begrepp tillsammans

med mångvetenskap och mångkultur

(hög skolans tre så kallade M), och under

rubriken ”Breddning av bildningsperspektivet”

konstateras det i den nya

forsknings­ och utbildningsstrategin att

högskolans mål ”är att alla studenter får

ta del av bildningstraditioner, växa som

människor och utveckla sin förmåga till

aktivt medborgarskap.”

Det är högt ställda ambitioner. Bara en

sådan sak som att våra studenter ska växa

som människor – hur ska man egentligen

förstå det?

I vilket fall som helst tycks det gå

emot en av de tydligaste tendenserna i

vår tid, inte bara inom akademin utan i

samhället i stort, nämligen den hysteriska

målstyrningsivern. Alla möjliga typer

av verksamheter förväntas numera vara

målorienterade, vilket förutom explicita

mål implicerar ständiga mätningar,

utvärderingar och uppföljningar. Detta

måltänkande, med rötter i instrumentella

managementteorier inom företags världen,

har till sist kommit att genomsyra också

den högre utbildningssektorn, från stort

till smått.

För att bara nämna ett exempel måste

samtliga kurser som ges vid svenska

lärosäten ha specifika mål som finns

formulerade i kursplaner. Där framgår

det vad studenterna ska kunna efter

avklarad utbildning i form av kunskap

»INGEN MÄNNISKA

UTVECKLAS PÅ EXAKT

SAMMA SÄTT SOM ANDRA.«

och för ståelse, färdighet och förmåga,

värderingsförmåga och förhållningssätt.

Tanken är att kursmålen inte bara ska

vara tydliga, relevanta och realistiska,

utan också resultatorienterade och ex aminerbara.

Vid kursens slut ska det gå att

avgöra huruvida studenten uppnått målen

eller inte.

VAD MAN än tycker om detta målfokuserade

tänkande – personligen ser jag

det som djupt problematiskt att det blivit

så framträdande i akademin – kan man

konstatera att det ändå har vissa fördelar.

Bland annat underlättar det jämförelser

mellan olika utbildningar och lärosäten,

vilket kan vara nog så viktigt, och det

f yller en funktion utifrån ett studentsäkerhetsperspektiv.

Det finns en poäng

med att som kursmålen gör tydliggöra

en sorts miniminivå som alla godkända

studenter på en utbildning ska nå upp till.

Men som den nämnda forsknings­ och

utbildningsstrategin antyder strävar vi vid

Södertörns högskola högre än så. För utom

att våra studenter ska nå de examinerbara

kursmålen vill vi uppmuntra deras

aktiva medborgarskap och utveckling

som människor. Liksom ingen människa

utvecklas på exakt samma sätt som andra

är varje bildningsprocess till sin karaktär

mer eller mindre unik och dess slutmål

låter sig inte bestämmas i förväg. Som

någon klok människa har påpekat kan

bildning sammanfattas som just detta: att

bli något på förhand inte givet.

En grundtanke i praktiskt taget all

litteratur om bildning är att man inte kan

bilda någon annan, utan att det är fråga

om en process som med nödvändighet

kommer inifrån. Bildning (till skillnad

från uppfostran) kräver helt enkelt egen

aktivitet.

DÄREMOT KAN man försöka skapa så

goda förutsättningar som möjligt för att

sådana bildningsprocesser ska kunna

äga rum. Detta är något som vi strävar

efter vid Södertörns högskola och arbetar

med på en mängd olika sätt. Till exempel

finns det vid högskolan flera utpräglat

mång vetenskapliga utbildningsprogram,

i många ämnen lämnas stort utrymme

åt seminarier som bygger på studenternas

egen aktivitet, och på åtskilliga

kurser används hemtentamina och andra

examinationsuppgifter som kräver mer av

studenterna än att enbart återge det som

står i kurslitteraturen. På vissa utbildningar,

däribland lärarutbildningen, läser

studenterna dessutom skönlitteratur och

får ta del av olika former av estetiska

lärprocesser.

Allt detta är en del av den breddning

av bildningsperspektivet som vi arbetar

med vid Södertörns högskola, i sista hand

för att kunna erbjuda utbildningar där

studenterna förutom att uppnå kursmålen

också ges möjligheter att bilda sig på sina

egna unika sätt. Ja, precis: att växa som

människor.

Anders Burman är lektor i idéhistoria

MOA MAJ 2012 | 51

FOTO: ANNIKA BORG


Södertörns

högskola 2011

Utbildning

och studenter

81 utbildningsprogram

Cirka 400 fristående kurser

15 826 studenter

7 588 helårsstudenter

5 927 helårsprestationer

78 % genomsnittlig prestationsgrad

46 % av studenterna är 24 år eller yngre

36 % är mellan 25 och 34 år

18 % är 35 år eller äldre

69 % kvinnliga helårsstudenter

31 % manliga helårsstudenter

434

publikationer

Utbytesprogram:

222 inresande studenter

139 utresande studenter

Forskning:

434 publikationer

24 nyantagna doktorander

9 disputationer

52 | MOA MAJ 2012

69

% kvinnliga

studenter

Personal

678 helårsarbetskrafter

(motsvarar 890 individer), varav:

50 professorer + 2 gästprofessorer

(motsvarar 66 individer)

67 doktorander med anställning

(motsvarar 95 individer)

63 % disputerade lärare

Ekonomi

Verksamhetens intäkter 681 360 tkr

Verksamhetens kostnader 675 825 tkr

Årets kapitalförändring 5 535 tkr

Grundutbildningens andel 61 %

Forskningens andel 39 %

Myndighetskapital 35 633 tkr

Oförbrukade bidrag 206 908 tkr

63

% disputerade

lärare

De fem mest sökta programmen inför ht 2011

Journalistik och multimedia (JMM)

Personalvetarprogrammet

Spelprogrammet

Journalistik med samhällsstudier (JMS)

Socialt arbete


Ekonomisk

redovisning

HÖGSKOLAN REDOVISAR för år 2011 ett

positivt verksamhetsutfall på 5 535 tkr. Det

är en minskning med 6 040 tkr jämfört

med föregående år.

Högskolans totala intäkter för det gångna

verksamhetsåret uppgår till 681 360 tkr.

Det är en ökning med 10 404 tkr eller

1,6 % jämfört med 2010. Ökning har främst

skett av anslagsintäkter, till största del från

utbildning på grundnivå och avancerad

nivå. Även finansiella intäkter ökade under

verksamhetsåret medan avgiftsintäkterna

ökade marginellt. Intäkter av bidrag uppgår

till 225 549 tkr, vilket är en minskning med

14 493 tkr eller 6,0 % jämfört med 2010.

Minskningen av bidrag är en konsekvens av

minskade indirekta kostnader men också

som en följd av den kraftiga expansion som

skett inom utbildning på grundnivå och avancerad

nivå. Det har under de senaste två

åren varit svårt att avsätta tid för forskning

då utbildningsverksamheten ställt stora

krav på personella resurser.

Verksamhetsårets kapitalförändring

uppgick till 5 535 tkr. Den ackumulerade

kapitalförändringen per den 31 december

2011 uppgår därmed till 35 258 tkr, vilket

motsvarar 8 % av anslagen.

RESULTATRÄKNING

2011-01-01 2010-01-01

(belopp anges i tusen kronor) 2011-12-31 2010-12-31

Verksamhetens intäkter 681 360 670 956

Verksamhetens kostnader - 675 825 -659 381

Verksamhetsutfall 5 535 11 575

STUDENTER OCH PERSONAL

2011 2010 2009 2008 2007

Totalt antal helårsstudenter 7 588 7 457 6 276 5 716 5 850

Personal

Totalt ant. lärare (årsarb.) 425 412 381 371 364

– andel kvinnor 51% 50% 48% 47% 48%

– andel män 49% 50% 52% 53% 52%

Antal disputerade lärare (årsarb.) 267 258 226 208 199

– andel kvinnor 50% 49% 45% 44% 45%

– andel män 50% 51% 55% 56% 55%

Antal professorer (årsarb.) 50 45 42 38 35

– andel kvinnor 34% 36% 31% 26% 29%

– andel män 66% 64% 69% 74% 71%

MOA APRIL 2012 | 53


Utbildning

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har som mål att

bedriva en starkt forskningsförankrad utbildning

präglad av mångvetenskap, mångkultur

och medborgerlig bildning. Högskolans

höga andel disputerade lärare borgar

för att utbildningen på grundläggande och

avancerad nivå har en stark forskningsanknytning.

Södertörns högskola bedriver

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

huvudsakligen inom områdena humaniora

och samhällsvetenskap (cirka 60 %). Därutöver

finns verksamhet i naturvetenskap,

teknik, vård och undervisning.

Antalet förstahandssökande till Södertörns

högskola har under perioden

2008–2011 ökat med över 70 % vilket är

mer än vid något annat svenskt lärosäte.

Detta innebär också att antalet förstahandssökande

för första gången är större än antalet

antagna studenter.

Högskolan hade under verksamhetsåret

7 588 helårsstudenter. Prestationsgraden

för året var 78 %, en ökning med 5 procentenheter

jämfört med föregående år.

Under 2011 anordnade högskolan 38

utbildningsprogram på grundnivå. Utöver

detta har 43 utbildningsprogram på avancerad

nivå samt cirka 400 fristående kurser,

varav ett tiotal på distans, anordnats under

året. Det är en ökande volym av såväl antal

program som kurser.

Uppdragsutbildning

Den totala omfattningen av uppdragsutbildning

vid Södertörns högskola har ökat i

jämförelse med föregående år. Uppdragsutbildningar

har under verksamhetsåret 2011

genomförts av fem av högskolans sex institutioner

vilket visar på bredden i utbudet

och intresset från institutionerna att bidra

till uppdragsutbildningsverksamheten.

54 | MOA APRIL 2012

Strukturförändringar

inom utbildningen

Högskolan har sedan 2008 haft som mål

att ge utbildningsprogrammen en tydligare

framtoning, där arbetsmarknadsanknytning

och forskningsförankring ska vara ett sammanhållande

kriterium. Målsättningen har

varit att upprätthålla en fortsatt expansion av

utbildning på grundnivå och avancerad nivå

inom områden med stark forskningspotential

som står i samklang med högskolans profil.

För att utveckla högskolans utbildningsutbud

med utbildningar som har en tydlig

professionsinriktning beviljades under 2009

utvecklingsmedel till 15 utbildningsprogram

och två huvudområden. Under 2010 startade

fem av dessa program och under 2011

har ytterligare två nya kandidatprogram

startats: Politik och aktivt medborgarskap

samt Spelprogrammet. Därigenom har ett

nytt och attraktivt utbildningsutbud börjat

byggas upp som lockar nya grupper av

studenter till högskolan.

Lärarutbildningen

Högskolan har under de senaste åren byggt

upp en lärarutbildning med tillstånd att

examinera lärare på samtliga nivåer. Av

detta skäl förväntas expansionen av lärarutbildningen

nu avta och plana ut vid cirka

1500 helårsstudenter.

Vid Högskoleverkets utvärdering av

landets lärarutbildningar under år 2010

fann verket att Södertörns högskola uppfyller

kvalitetskraven för att examinera såväl

grundlärare (mot samtliga inriktningar, det

vill säga mot förskoleklass och årskurs 1-3,

mot årskurs 4-6 samt mot fritidshem) och

ämneslärare. Fyra nya utbildningsprogram

inom lärarutbildningen startade därför i augusti

2011 och ytterligare två i januari 2012.

Dessa leder till helt nya examina enligt

riksdagens beslut:

• Förskollärarexamen

• Grundlärarexamen med inriktning mot

förskoleklass och grundskolans årskurs

1–3

• Grundlärarexamen med inriktning mot

grundskolans årskurs 4–6

• Grundlärarexamen med inriktning mot

fritidshem

• Ämneslärarexamen med inriktning mot

grundskolans årskurs 7–9

• Ämneslärarexamen med inriktning mot

gymnasieskolan

Som en följd av detta kommer tidigare

lärarutbildningar stegvis att fasas ut och

ersättas av de nya utbildningarna för respektive

examina.

2011 tillhörde ca en femtedel av

högskolans studenter lärarutbildningen.

Studentantalet på lärarutbildningarna har

fördubblats sedan 2007 och uppgick 2011

till 1 448 helårsstudenter. Samtliga lärarprogram

har en interkulturell profil vilket

innebär att undervisningens innehåll och

uppläggning präglas av mångfaldsperspektiv,

samt en bildningsprofil som betonar vikten

av självreflektion och ett livslångt kunskapssökande.

Examina

Högskolan utfärdade totalt 785 generella

examina under 2011. Det är en ökning med

64 examina i jämförelse med 2010 (9 %).

Under 2011 har det utfärdats 13 examina på

masternivå och 132 examina på magisternivå.

Masterutbildningarna har först nu

fullgjort en hel utbildningscykel vilket gör att

antalet examina ökat markant i jämförelse

med tidigare år.

Vad gäller kandidatexamina har det

utfärdats 627 stycken under 2011, vilket

är en ökning med 49 stycken jämfört med

2010 (8 %). En liten ökning av utfärdade

högskoleexamina har skett under 2011,

från 8 stycken 2010 till 13 stycken 2011.

Högskolan utfärdade även sina första tre

doktorsexamina under 2011.


HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2008–2011

2011 2010 2009 2008

HÅS % HÅS % HÅS % HÅS %

Design 15 0,2% 15 0,2% 15 0,2% 15 0,3%

Humaniora 1 606 21,2% 1 628 21,8% 1 393 22,2% 1 284 22,5%

Juridik 279 3,7% 302 4,1% 283 4,5% 314 5,5%

Undervisning 776 10,2% 748 10,0% 573 9,1% 460 8,1%

Naturvetenskap 607 8,0% 629 8,4% 588 9,4% 544 9,5%

Samhällsvetenskap 2 512 33,2% 2 460 33,0% 2 073 33,0% 1 892 33,1%

Teknik 807 10,6% 774 10,4% 607 9,7% 541 9,5%

Vård 144 1,9% 35 0,5%

Övrigt 842 11,1% 867 11,6% 744 11,9% 666 11,6%

Totalt 7 588 7 457 6 276 5 716

ANTAL GENERELLA EXAMINA 2008–2011

Examen 2011 2010 2009 2008

Doktorsexamen 3 – – –

Masterexamen 13 1 0 0

Magisterexamen 132 128 110 109

Kandidatexamen 627 578 520 420

Högskoleexamen 13 8 6 8

Totalt 788 724 636 537

De fem mest sökta programmen

inför ht 2011:

Journalistik och multimedia (JMM)

Personalvetarprogrammet

Spelprogrammet

Journalistik med samhällsstudier (JMS)

Socialt arbete

De fem kurserna med flest

antal sökande i första hand

inför ht 2011:

Medieteknik A

Företagsekonomi A (halvfart kväll)

Konstvetenskap A (distans)

Företagsekonomi B

Konstvetenskap A

Antalet förstahandssökande

till Södertörns högskola har

under perioden 2008–2011

ökat med över 70 % vilket

är mer än vid något

annat svenskt lärosäte.

Detta innebär också att

antalet förstahandssökande

för första gången är större än

antalet antagna studenter.

MOA APRIL 2012 | 55


Nils Ekedahl

HUR SKA MAN SAMMANFATTA utbildningsåret

2011? För mig personligen präglades

året av stora förändringar. I början

av mars fick jag det nyinrättade uppdraget

som prorektor med särskilt ansvar för

utbildningsfrågor. Helt oförberedd var

jag inte; efter att ha varit prefekt för en

av högskolans större institutioner och i

flera år varit ledamot av en av de tidigare

utbildnings­ och forskningsnämnderna

tyckte jag att jag hade en bra bild av

högskolans kurser och program. När jag

tog mig an mitt nya jobb slogs jag ändå

av vilken mångfald våra utbildningar ger

prov på: utbudet sträcker sig från fristående

kurser som Indisk filosofihistoria

och International Environmental Management

via program som Journalistik och

multimedia och Socialt arbete med storstadsprofil

till lärar­ och ekonomutbildningar.

På avancerad nivå finns en mängd

kurser, och vi bedriver forskarutbildning i

en rad ämnen och med egen examensrätt

inom fyra mångvetenskapliga områden.

Ett kvitto på att kvaliteten är hög fick vi

då Högskoleverket efter hård granskning

i januari 2011 gav högskolan rätt att ge

ämneslärarexamen i flera ämnen.

BREDDEN ÄR ALLTSÅ STOR. Samtidigt

finns något som förenar allt. En del kalllar

det Södertörnsandan, andra talar om

tre M: mångvetenskap, mångkultur och

medborgerlig bildning. Oavsett namn

handlar det om en vision av högre studier

56 | MOA MAJ 2012

»SÖKTRYCKET PÅ VÅRA UTBILDNINGAR HAR

UNDER DE SENASTE ÅREN ÖKAT

MER ÄN PÅ NÅGOT ANNAT LÄROSÄTE.«

Utbildningsåret 2011

som präglas av frihet från gamla strukturer,

öppenhet och närhet mellan lärare

och studenter och ett livligt intresse för

samtidens samhälle. Högskolan ska finnas

mitt i världen, som en plats för kunskapssökande

och kritisk reflektion. Ett konkret

uttryck för att det också är så är alla

studenter som läser hos oss. Utan dem

skulle Blickatorget och Alfred Nobels allé

inte vara den levande, myllrande plats

som den är idag. Södertörns högskolas

studenter spelar en nyckelroll i att göra

Flemingsberg till en expansiv och dynamisk

akademisk miljö i södra Stockholm.

RÄKNAT I ANTAL studenter nådde Södertörns

högskola all time high 2011. Att vi var

många märktes i korridorerna, i föreläsningssalarna,

i biblioteket – och i lunchköerna!

Det gav liv och rörelse åt våra hus

och handfast konkretion åt det faktum att

högskolan på bara 15 år vuxit till det tredje

största lärosätet i Stockholm vad gäller utbildning.

Söktrycket till våra utbildningar

har under de senaste åren ökat mer än

någon annanstans i Sverige, vilket visar att

högskolan är en attraktiv studiemiljö. Vi

har fördel av att finnas i Stockholmsregionen,

där efterfrågan på högre utbildning

även i framtiden kommer att vara stor.

Inför framtiden får vi dock räkna

med färre studenter. Redan 2011 började

vi anpassa kostymen till det faktum att

regeringens satsning på extra studieplatser

för att möta den vikande konjunkturen nu

upphört. Att minska intaget kändes ovant

för en högskola som länge varit inriktad

på expansion, men med gemensamt

ansvarstagande lyckades vi bromsa. Det

var nödvändigt och gör att vi nu kan möta

framtiden med goda förutsättningar.

I tiden sammanföll inbromsningen med

framtagandet av en ny forsknings­ och

utbildningsstrategi. I den tas riktningen

ut för framtiden. Satsningen på program

står fast samtidigt som utrymme ska

ges för fristående kurser som gör att de

studenter som vill kan sätta samman sin

egen examen. Alla utbildningar ska vara

kopplade till en aktiv forskningsmiljö, liksom

kopplingarna till arbetslivet ska göras

ännu tydligare. Därtill ska bildningsperspektivet

breddas, högskolepedagogiken

utvecklas och studenterna involveras ännu

mer i arbetet med att vässa våra kurser

och program. Och våra tre M står fast som

övergripande vision för högskolan.

ATT VÄRLDEN hela tiden förändras är en

plattityd. Samtidigt är det ett påtagligt

faktum, inte minst när det gäller högre

utbildning. En del av de krav och utmaningar

som väntar känner vi till: program

och kurser måste vara attraktiva, deltagarna

ska vilja slutföra sina studier och

ta examen, innehållet måste hålla högsta

kvalitet. Allt det har vi gemensamt arbetat

med 2011. Därför kan vi se framtiden an

med tillförsikt.

Nils Ekedahl är prorektor

FOTO: ANNIKA BORG


Forskning

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har sedan starten

kraftigt betonat forskningens betydelse

för grundutbildning och kunskapsutveckling.

Det har bland annat inneburit en

medveten prioritering på att anställa lärare

med doktorsexamen och att bygga upp miljöer

där grundutbildning och forskning kan

samverka. Andelen disputerade lärare vid

högskolan är i paritet med de etablerade

universiteten och det bedrivs en omfattande

och högkvalitativ forskning inom i

stort sett samtliga ämnen vid högskolan, en

forskning som i flera projekt dessutom är

mångvetenskaplig.

Södertörns högskolas forskningsvolym

uppgick under 2011 till 39 % av högskolans

totala intäkter, att jämföra med 42 %

för 2010. Östersjöstiftelsen som är den i

särklass största forskningsfinansiären stod

för 175 529 tkr av högskolans externa

bidragsintäkter.

Utöver Östersjöstiftelsen tilldelades

forskare vid högskolan sammanlagt 44 666

tkr från externa bidragsgivare. Bland övriga

forskningsfinansiärer återfinns främst Vetenskapsrådet,

Riksbankens Jubileumsfond och

KK-stiftelsen. Total summa för de externa

bidragsintäkterna under 2011 var 220 195

tkr inklusive bidragen från Östersjöstiftelsen,

vilket innebar en minskning jämfört

med föregående år.

Utbildning på forskarnivå

Södertörns högskolas mål har sedan högskolans

tillkomst varit att tilldelas examensrätt

för forskarutbildning och därmed få

möjlighet att anta och examinera egna doktorander.

Tack vare högskolans framgångsrika

forskningsmiljöer inom humaniora, samhällsvetenskap

och naturvetenskap erhölls

2010 tillstånd att utfärda doktorsexamen

inom de fyra ämnesöverskridande områdena

Historiska studier, Kritisk kulturteori,

Miljövetenskapliga studier samt Politik,

ekonomi och samhällets organisering. Med

dessa examensrättigheter är det nu möjligt

att utveckla profilen inom utbildning och

forskning vid högskolan samt behålla och

rekrytera kvalificerade lärare och forskare.

Högskolans doktorander

Högskolans samtliga doktorander uppgick

vid 2011 års slut till 95 stycken. Av dessa

var 32 antagna vid Södertörns högskola

och 63 antagna vid annat lärosäte. Innan

Södertörns högskola erhöll doktorsexamenstillstånd

hade högskolan anställda

doktorander vars antagning beslutades vid

ett samverkande universitet med huvudansvar

för forskarutbildningen. Under 2011

har sammanlagt nio av dessa så kallade

avtalsdoktorander valt att flytta antagningen

och därmed sin resterande forskarutbildning

till Södertörns högskola.

Doktorandantagning 2011

Under 2011 utlystes 24 forskarutbildningsplatser

för antagning av doktorander vid Södertörns

högskola (se tabellen Nyantagna

doktorander). De utlystes inom områdena

Historiska studier och Politik, ekonomi och

samhällets organisering.

Disputationer

Sedan Södertörns högskola erhöll tillstånd

att examinera egna doktorer har totalt tre

personer disputerat, två av dem under

2011. Under året genomfördes dessutom

sju disputationer av doktorander anställda

inom BEEGS men med antagning vid andra

lärosäten.

NYANTAGNA DOKTORANDER

Baltic and East European Graduate

School – BEEGS

Forskarskolan Baltic and East European

Graduate School (BEEGS) är en del av Centre

for Baltic and East European Studies,

CBEES. De första doktoranderna antogs till

BEEGS år 2000. Forskarskolan erbjuder en

internationell, mångvetenskaplig, engelskspråkig

forskarutbildningsmiljö där många

av doktoranderna har utländsk bakgrund.

Under 2011 fanns det 68 aktiva doktorander

knutna till BEEGS varav 62 hade en

anställning vid högskolan under hela eller

delar av året. 8 av dessa 68 doktorander

disputerade under 2011.

Forskarutbildning inom

miljövetenskap

2011 är all forskarutbildning vid Institutionen

för livsvetenskaper samlad under

forskarutbildningsområdet Miljövetenskapliga

studier, som innehar egen doktorsexamensrätt

sedan 2010.

Inom Miljövetenskapliga studier fanns

under 2011 fyra doktorander antagna till

forskarutbildning vid Södertörns högskola

samt elva anställda doktorander antagna

enligt det gamla systemet vid andra lärosäten.

Under 2011 examinerades den första

egna doktorn i Miljövetenskapliga studier.

Under året disputerade även två doktorander

antagna vid andra lärosäten men

anställda vid Institutionen för livsvetenskaper,

Södertörns högskola.

2011 2010 2009 2008 2007

Totalt ant. nyantagna doktorander 24 14 12 12 11

– andel kvinnor 62% 71% 50% 58% 82%

– andel män 38% 29% 50% 42% 18%

MOA APRIL 2012 | 57


Rebecka Lettevall

VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA utgörs närmare

hälften av verksamheten av forskning

och forskarutbildning, och ambitionen

är det ska fortsätta att vara så. Detta

fastslås i den forsknings­ och utbildningsstrategi

som högskolans styrelse antog vid

slutet av året. I en allt mer konkurrensutsatt

högskolevärld är detta ett mål värt att

kämpa för.

Forskning är en komplicerad process

bestående av många moment. Ibland kan

den ha sitt ursprung i en specifik fråga

som kräver sitt svar, medan det andra

gånger kan vara ett material eller en situation

som väcker frågor. Ofta har forskningen

sitt ursprung någonstans mellan

dessa två.

Ett exempel på ett befintligt material

som väntar på sina frågor är de intervjuer

som journalisten Erik Fichtelius under tio

år genomförde med tidigare statsminister

Göran Persson. Det unika materialet har

bearbetats av professor Werner Schmidt

vid Samtidshistoriska institutet för att bli

tillgängligt för forskning och allmänhet.

Det ska bli spännande att se vad vi kan

lära oss om makt och politik – eller kanske

helt andra saker – när forskare sätter

tänderna i det materialet!

EU-PROJEKTET BERAS implementation

är ett exempel på hur en utmanande

situation leder till en typ av forskning

som lämpligen utförs i samverkan. I det

här fallet är utmaningen den övergödda

Östersjön. Hälften av den näring som till­

58 | MOA MAJ 2012

»JAG VILL FRAMHÅLLA DEN KUNSKAP

OCH DET ENGAGEMANG SOM

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAS FORSKARE

OCH LÄRARE FÖRMEDLAR.«

Forskningsåret 2011

förs det utsatta innanhavet idag kommer

från jordbruket. Om man styr om dagens

konventionella odling och djurhållning

mot ekologiska former, kommer övergödningen

drastiskt att minska och därmed

vattenkvaliteten på sikt att förbättras.

För att ett sådant projekt ska lyckas krävs

samverkan mellan flera aktörer inom och

utom vårt land. Södertörns högskola är

Lead Partner i BERAS Implementation,

som omfattar 35 associerade partner från

elva länder i Östersjöregionen. Projektet

arbetar med två strategier för implementering

av miljöförbättrande verksamheter;

dels ”Östersjövänlig mat”, dels ”ekologiska

kretsloppssamhällen” där målet är att

bygga modellsamhällen i länderna runt

Östersjön för att inspirera såväl jordbrukare

som beslutsfattare och allmänhet.

Strategierna presenterades vid en konferens

under året.

INGEN KAN VÄL ha undgått professor

Birgitta Almgrens bok Inte bara spioner

… Stasi-infiltration i Sverige under

kalla kriget? Birgitta Almgren har redan

tidigare forskat om relationerna mellan

Sverige och DDR under kalla kriget, men

då främst från ett tyskt perspektiv. Nu har

hon gjort motsvarande forskning från en

svensk synvinkel, ett exempel på forskning

som utgår från en specifik fråga.

Almgren fick ett unikt tillstånd, om än

reglerat, att forska i Säpos arkiv. Utifrån

dessa dokument och material från andra

arkiv skrev hon sedan sin uppmärksam­

made bok där hon redogör för de hemliga

och personliga förbindelserna mellan

Sverige och DDR. Hennes arbete aktualiserar

i hög grad frågor om forskningens

frihet och forskarens roll i förhållande till

andra företeelser i samhället.

PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA finns många

framgångsrika forskningsprojekt som

beviljats finansiering i konkurrens med

andra. Under året tillkom ytterligare 23

stycken. Två av de riksbanksfinansierade

projekten har anknytning till Östersjö­

och Östeuropaområdet, vilket är särskilt

roligt med tanke på högskolans profilering.

Kanske kan det också ses som ett

tecken på att världen förändras: Det anses

inte längre vara ett särintresse att forska

kring frågor med denna inriktning.

Även i hård konkurrens lyckas vi bra

med vår forskning! Framöver kommer

det dock att bli ännu viktigare hur dess

resultat publiceras, eftersom publikationsformen

delvis utgör grunden för tilldelningen

av medel.

Slutligen vill jag framhålla den kunskap

och det engagemang som Södertörns

högskolas forskare och lärare förmedlar

i medierna inom ett brett spektrum av

frågor. Det vore intressant att se en jämförelse

där mellan oss och andra lärosäten.

Det skulle inte förvåna mig om vi ligger i

topp! Det visar i så fall att vi är ett lärosäte

med relevans för samtidens viktiga frågor.

Rebecka Lettevall är prorektor

FOTO: ANNIKA BORG


Biblioteket

DEN SNABBT VÄXANDE tillgången till

information ställer stora krav på biblioteket

i rollen som stöd och samarbetspartner till

högskolans kärnverksamhet. Fokus har flyttats

från att bygga upp egna samlingar till

att hitta en plats i informationsnavet globalt

och att vägleda till rätt information vid rätt

tillfälle samt vara ett stöd i att värdera och

kontextualisera informationen. Södertörns

högskolebibliotek är en viktig del i den för

forskning och utbildning nödvändiga infrastrukturen.

I och med generösa öppettider

och tillgänglighet för allmänheten bidrar

biblioteket till samverkansuppdraget.

Ett viktigt instrument i högskolans kvalitetsarbete

är den publikationsdatabas som

biblioteket i ett väl förankrat projekt tagit

BIBLIOTEKETS VERKSAMHET I SIFFROR

fram under 2011. Publikationsdatabasen

finns i DiVA-systemet som används av 28

lärosäten i landet, den följer de nationella

formatrekommendationerna och levererar

data till Kungliga bibliotekets sökningstjänst

Swepub. Retroaktiv registrering har utförts

av biblioteket för samtliga högskolans forskare

10 år tillbaka i tiden.

Biblioteket besöks intensiva dagar av

cirka 3 000 personer och är en mycket

uppskattad lärandemiljö huvudsakligen för

högskolans studenter. Under 2011 har fler

sittplatser, bland annat fler grupparbetsplatser

skapats. Miljön har också moderniserats

med ny utlåningsteknik (chip) och ett självservicerum

för daglån av kurslitteratur.

2011 2010 2009

Utlån (totalt antal lån) 275 482 286 591 277 335

Förvärv av tryckta böcker (antal exemplar) 5 260 5 081 5 329

Lärarledd undervisning (antal timmar) 349 436 380

Tillgång till elektroniska böcker (antal) 80 377 52 799 48 299

Tillgång till elektroniska och tryckta tidskrifter (antal) 16 367 14 075 10 736

Kostnad tryckt media (kr) 1 953 118 1 897 982 1 736 205

Kostnad elektronisk media (kr) 5 023 828 5 425 454 4 379 689

Kostnad tryckt och elektronisk media totalt (kr) 6 976 947 7 323 436 6 115 894

Försäljning högskolans publikationer (antal) 1 139 831 705

Största delen av mediebudgeten betalas i utländsk valuta vilket förklarar

nedgången i kostnader för media mellan 2010 och 2011.

Biblioteket besöks

intensiva dagar av

3 000 personer och är

en mycket uppskattad

lärandemiljö.

MOA APRIL 2012 | 59


60 | MOA MAJ 2012

»SÖKTRYCKET PÅ

VÅRA UTBILDNINGAR HAR

UNDER DE SENASTE ÅREN

ÖKAT MER ÄN PÅ NÅGOT

ANNAT LÄROSÄTE.«

NILS EKEDAHL S. 56

More magazines by this user
Similar magazines