Rapport 2011-11, Svepartorp etapp 6.pdf - Örebro läns museum

Svepartorp 1:5 

Ljusnarsbergs socken och kommun, Västmanland 

Etapp 6, invändiga restaureringsåtgärder 2010 samt 

sammanställning av samtliga etapper. 

Anneli Borg 

Rapport 2011:11 

Engelbrektsgatan 3 

Box 314, 701 46 ÖREBRO 

Tel. 019-602 87 00 

www.olm.se

Innehållsförteckning 

Innehåll 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING ......................................................................................... 3 

SAMMANFATTANDE DISKUSSION FÖR SAMTLIGA ETAPPER .................................... 7 

INLEDNING ................................................................................................................. 9 

Etapp 1 .................................................................................................................................................................. 9 

Etapp 2 .................................................................................................................................................................. 9 

Etapp 3 och 4 ...................................................................................................................................................... 9 

Etapp 5 .................................................................................................................................................................. 9 

Etapp 6 .................................................................................................................................................................. 9 

Antikvarisk slutbesiktning .............................................................................................................................. 10 

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER .................................................................................. 10 

Länsmuseets handlingar i ärendet .............................................................................................................. 10 

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING .................................................................................... 10 

UTFÖRDA ARBETEN .................................................................................................. 11 

Farstun ................................................................................................................................................................. 11 

Kök ....................................................................................................................................................................... 11 

Sal ......................................................................................................................................................................... 12 

Trapphus och övre hall ................................................................................................................................... 13 

Rum åt s/v .......................................................................................................................................................... 13 

Rum åt n/v .......................................................................................................................................................... 14 

Rum åt n/o ......................................................................................................................................................... 14 

SLUTORD ................................................................................................................... 14 

3

BILDBILAGA ............................................................................................................. 15 

Fotoprotokoll ..................................................................................................................................................... 21 

Bilagor ................................................................................................................................................................. 23 

Svepartorp 1:5 ..................................................................................................................................................... 24 

Etapp 1, Ta upp och dokumentera golvbjälklaget, 2006 .................................................. 24 

ANTIKVARISK RAPPORT ....................................................................................... 24 

ANTIKVARISK SLUTBESIKTNING OCH DOKUMENTATION AV GRUNDEN ...... 26 

Svepartorp 1:5 ..................................................................................................................................................... 37 

Etapp 2, reparation av grund, timmerarbeten samt dräneringsarbeten, 2007 ................... 37 

ANTIKVARISK RAPPORT ....................................................................................... 37 

SVEPARTORP 1:5 ...................................................................................................... 56 

Etapp 3 och 4, Takrenovering, fasadrenovering samt måleriarbeten .............................................. 56 

Dnr: 2221.220.163 ............................................................................................................ 58 

Registrerade bilder: OLM_2008_75_1-41 ....................................................................... 58 

SKORSTEN .............................................................................................................. 59 

INLEDNING .............................................................................................................. 77 

Etapp 1 ................................................................................................................................................................ 77 

Etapp 2 ................................................................................................................................................................ 77 

Etapp 3 och 4 ..................................................................................................................................................... 77 

Etapp 5 ................................................................................................................................................................ 78 

Antikvarisk slutbesiktning ............................................................................................................................. 78 

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ............................................................................. 79 

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING ............................................................................... 79 

UTFÖRDA ARBETEN .............................................................................................. 80 

Golvbjälklag och golv i kök och sal ............................................................................................................ 80 

Bröstningspanel samt golvlister i kök och sal ......................................................................................... 82 

Murstock/rökkanal ........................................................................................................................................... 82 

Köksspis samt spiskåpa ................................................................................................................................ 83 

4

Eldstad i sal ....................................................................................................................................................... 84 

Dörrkarmar på bottenvåningen .................................................................................................................... 84 

SKISS ÖVER KÖKET .............................................................................................. 85 

SKISS ÖVER SALEN............................................................................................... 86 

BILDBILAGA ........................................................................................................... 87 

FOTOPROTOKOLL ................................................................................................. 91 

5

Sammanfattande diskussion för samtliga etapper 

Den gamla manbyggnaden på gården Svepartorp besiktigades i oktober 2000. Vid 

besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt värde av 

byggnadsminnesklass men var i stort behov av renovering. Året efter, år 2001, upprättades ett 

åtgärdsprogram av arkitektfirman Blomberg & Lindscott Arkitekter AB. Det dröjde fram till 

2006 då första etappen av renoveringen påbörjades. Arbetet har sedan skett etappvis fram till 

hösten 2010. 

Få byggnader har samma förutsättningar som Svepartorp med husägare som är medvetna om 

husets goda kvaliteter och kulturhistoriska värde men som även besitter ett stort 

hantverksmässigt kunnande. Ett kunnande som även växt och utvecklats under arbetets gång. 

En stor fördel har också varit att ägarna har tillgång till egen skog där man bland annat hämtat 

virke och mossa till renoveringen samt tillgång till lertag för komplettering av lerklining. 

Renoveringsarbetet har genomförts med ett stort hänsynstagande för byggnadens 

kulturhistoriska värde, regionala särdrag och fina detaljer. 

Med några undantag har arbetet följt åtgärdsprogrammet som upprättades 2001 samt de 

antikvariska anvisningar som lämnats av Örebro läns museum under arbetets gång. Men dessa 

undantag kan ha bidragit till större skador än nödvändigt. Efter etapp 1 planerades det för att 

huset skulle lyftas. Förutsättningen för att minimera skador på stommen, murstock, tapeter, 

lerklining mm var att lyftet av byggnaden skulle ske gradvis vid flera tillfällen under en längre 

tid. Detta för att deformerade papper och träytor skulle hinna med att återfå sin ursprungliga 

form. Trots påpekan i antikvariska anvisningar från Örebro läns museum samt i 

besiktningsprotokoll av Närke Konservatorn AB om att huset skulle lyftas gradvis under en 

längre tid lyftes huset ca 10-15 cm vid ett enda tillfälle. Troligt är att detta medfört större 

skador än vad som var nödvändigt. 

Ytterligare ett undantag är kökets murstock med spis och spiskåpa som innan lyftet skulle 

säkras upp, friläggas från stommen samt att spiskåpan skulle ha mätts och profilen skulle 

mallats av. Detta blev inte heller utfört trots antikvariska anvisningar samt anvisningar i 

åtgärdsprogrammet. I besiktningsprotokollet från Närke Konservatorn AB står det även att 

man kunde skyddsäkrat upp partier av lösa putsskikt med japanpapper. När spiskåpan senare 

skulle åtgärdas i etapp 5, 2009, fick man göra en konstruktion utan ursprungligt mått och 

profil eftersom stora delar av kåpan rasat vid lyftet. Vid uppmurningen användes till viss del 

även ett starkare bruk än vad som var överenskommet. 

En åtgärd som inte är avsteg från några anvisningar utan snarare tvärt om att man följt 

anvisningarna punkt och pricka utan att reflektera över varje specifik åtgärd är intoningen av 

nytt virke i fönstrens snickerier. På flera fönster har nytt virke tonats in i fönstrets befintliga 

kulör utan att man reflekterat över att befintligt angränsande virke är så gott som trärent. 

Vilket medfört att t.ex. ett nytt bottenstycke är in tonat men det finns ingen färg på ytorna 

runtomkring. Detta är något som man eventuellt bör diskutera och åtgärda i framtiden. 

Trots ovannämnda påpekanden vill undertecknad framhålla att den gamla manbyggnaden på 

gården Svepartorp har genomgått en ovanligt varsam renovering och med ett väldigt gott 

resultat. 

En mer detaljerad sammanställning av samtliga etapper finns i inledningen av rapport 6, 2011: 

11 som följer efter denna inledande sammanfattning, därefter kommer övriga rapporter från 

etapp 1 till etapp 5. 

7

Inledning 

Svepartorp besiktigades oktober 2000 av Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro län, Anders 

Håberger och Lennart Angelroth, f.d. stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i 

Ljusnarsbergs kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt 

kulturhistorisktvärde av byggnadsminnesklass. Men byggnaden hade skador i stommen och 

var i stort behov av renovering. 

2001 fick arkitektfirman Blomberg & Linscott Arkitekter AB i uppdrag av fastighetsägaren 

att upprätta ett åtgärdsprogram för fastigheten Svepartorp 1:5. Man kom fram till att 

byggnaden överlag var i stort behov av renovering. I synnerhet måste de stora sättningarna i 

grund och bottenbjälklag åtgärdas. Taket med falstegel var i dåligt skick och fasadpanelen var 

i stort behov av reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. 

För Åtgärdsprogrammet utgick statsbidrag. 

Etapp 1 

Arbetena på fastigheten påbörjades år 2006 då man frilade bottenbjälklaget i salen och köket, 

i byggnadens bottenvåning. Allt material sparades och förvarades på ägarens loge. En 

provgrop grävdes i salens mitt för att kunna bedöma markens beskaffenhet. 

Etapp 2 

År 2007 genomfördes nästa etapp då man schaktade ur marken, ca 1,5 meter från huset, och 

lade en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Huset lyftes. Man gjorde 

timmerlagningar, främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens 

fönster påbörjades och fortsatte under vintern 2007-2008. Eftersom virket till innergolvens 

stockbädd bör vara vinterhugget anskaffades granslanor under vintern 2007- 2008. 

Etapp 3 och 4 

Under år 2008 genomfördes etapp 3 och 4. 

Etapp 3 bestod av att tegeltaket lades om samt att skorstenens fundament ovan tak och en bit 

under tak murades om. 

Under etapp 4 brädfodrades fasaden och fasaden och snickerier målades. Entréns skärmtak 

justerades samt fick en ny avtäckning av plåt. Nya hängrännor av gran sattes upp på husets 

långsidor samt på skärmtaket. 

Etapp 5 

Under sommaren och hösten 2009 genomfördes etapp 5 av restaureringen av Svepartorp 1:5. 

Etapp 5 bestod av att man återställde bärlinor, golvbjälklag och golv samt bröstningspanel och 

golvlister i kök och sal. I köket reparerades murstocken och rökkanalen, köksspisen och 

spiskåpan ommurades. I salen lagade man upp eldstadens mur, putsade samt målade 

lagningarna med limfärg. Viss upprätning av dörrkarmar på bottenvåningen genomfördes. 

Arbetena utfördes till stor del efter Åtgärdsprogram 2001-10-25, Blomberg & Linscott 

Arkitekter AB. 

Etapp 6 

Under sommaren och hösten 2010 har arbetet med fixering av befintlig lerklining och 

lagningar av lerklining, intoning av lagningar i lerkliningen, lagning av tapeter, intoning av 

nya snickeridelar samt rengöring av snickerier och tak mm genomförts. Arbetena har utförts 

9

efter Beskrivning, åtgärds och kostnadsförslag gällande tapeter och interiört måleri i 

mangårdsbyggnaden Svepartorp 1:5, Ljusnarsbergs sn, Örebro län, Västmanland, upprättad 

2009-10-15 av konservator Cecilia Skoglund, Värmlands museum. 

Antikvarisk slutbesiktning 

Slutbesiktning för etapp 6 genomfördes den 7 oktober 2010 då Anneli Borg, Örebro läns 

museum, träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg samt Pia Zettergren för genomgång av 

utfört arbete. Intoningen av lagningarna av lerkliningen var på vissa ställen för flammiga. 

Detta skulle åtgärdas till våren 2011 efter att man ställt möblerna på plats. 

Enligt PM 2010-03-16 beslutades av Länsstyrelsen i Örebro län att en förenklad antikvarisk 

medverkan skulle tillämpas på Svepartorp under etapp 6. Detta har i huvudsak bestått av en 

slutbesiktning av utförda åtgärder samt sammanställning av en rapport. På uppdrag av 

fastighetsägaren har antikvarisk medverkan bedrivits av undertecknad. 

Administrativa uppgifter 

Fastighetsbeteckning: Svepartorp 1:5 

Socken: Ljusnarsbergs socken 

Fastighetsägare: Hans Hedborg 

ÖLM diarienummer: 2001.220.163 

Tillstånd från Länsstyrelsen: 2010-03-23 

Åtgärdsprogram: Cecilia Skoglund, konservator NKF-s, 

Värmlands museum 

Entrepenörer: Cecilia Skoglund, konservator NKF-s 

Värmlands museum 

Pia Zettergren, PZ bårder och tapetdekorationer, 

Ställdalen 

Antikvarisk medverkan: Örebro läns museum, Anneli Borg 

Tidpunkt för arbetenas utförande: sommar-höst 2010 

Slutbesiktning: 2010-10-07 

Länsmuseets handlingar i ärendet 

Diarienummer: 2001.220.163 

-Länsstyrelsens beslut 2010-03-23 

-Handlingar i ärendet från 2001-2010 

Registrerade bilder: 

Översiktlig beskrivning 

Svepartorp anges vara den äldsta gården i Ställberg. Den är högt belägen, i så kallat finnläge, 

med vid utsikt. Namnet anses härröra från finnen Hindrich Påfwelsson, känd under namnet 

”Sweparen”, som röjde marken under 1600-talets senare hälft och etablerade ett jordbruk på 

platsen. 

10

Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarad, exteriört så väl 

som interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring 1830-1850. Byggnaden har 

halvspontad panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för 

Ljusnarsbergsområdet. I interiören märks bl.a. ytterst välbevarade tapeter och 

schablonmålningar samt snickeriarbeten av ovanligt hög kvalité. 

Utförda arbeten 

Arbetena har utförts efter Beskrivning, åtgärds och kostnadsförslag gällande tapeter och 

interiört måleri i mangårdsbyggnaden Svepartorp 1:5, Ljusnarsbergs sn, Örebro län, 

Västmanland, upprättad 2009-10-15 av konservator Cecilia Skoglund, Värmlands museum. 

Cecilia var även på besök den 31 augusti 2010 tillsammans med Mia Geijer, Länsstyrelsen i 

Örebro län för att titta på de åtgärder som gjorts under sommaren och för att diskutera vad 

som mer skulle göras utifrån det åtgärdsprogram som fanns. 

I Rapport 2008:21, för etapp 3 och 4, finns som bilaga Fredrik Hedborgs redogörelse för 

utbytt virke i fönster, fönsterkarmar, foder mm. Undertecknad kommer därför inte att redovisa 

samtliga byten av virke igen. 

Farstun 

Lös lerklining har fixerats mot timmerstommen och där man behövt har lagningar gjorts med 

egentillverkad klining med lera från trakten. Kliningen består av finhackad halm, lera, kalk 

och vatten. 

Farstuns två platsbyggda skåp, ett i hörnet under trappen och ett i hörnet in mot salen, var 

tidigare klädda med tapet ovan bröstningen. Under tapeten fanns en stänkmålning som nu 

tagits fram. Tapeten har försiktigt tagits bort från skåpen och återanvänts för att laga övriga 

inkompletta tapetserade ytor i farstun och i trapphuset. Lösa tapetbitar har limmats ner med 

cellulosaklister. 

Nya lagningar i snickerierna, list mot ytterdörrens tröskel samt bit i högra dörrbladet (sett 

inifrån), har tonats in med en tunn oljefärg/lasyr i snarlik nyans som befintlig. 

Till vänster om dörren in mot salen har bröstningen kompletterats med en list, detta på grund 

av att dörren rätats upp. Listen har tonats in i bröstningens befintliga kulör. 

Snickerierna har ytrengjorts med svag såplösning. 

Kök 

Köket har ett fönster i öster och ett i norr. Nytt virke i bågar, karm och fönsterbräda har tonats 

in i fönstrens befintliga bruna kulör. Ny golvlist framför spisen har tonats in i befintliga listers 

bruna kulör. För intoningen har Pia Zettergren använt linolja och terpentin i lika delar samt 

oxidbrunt nr 686 OVKC, Alfort&Cronholm. 

Lös lerklining har fixerats mot timmerstommen och där man behövt har lagningar gjorts med 

egentillverkad klining, samma typ som i farstun. 

Fredrik Hedborg har gjort en limfärg som använts som grund till husets samtliga lerklinade 

väggar. Till det har han använt Engvall och Claessons limfärg samt krita, Kalktillskott för 

hästar, ”Eclipse foderkrita”. För att sedan tona in lagningar har pigmenterad limfärg blandats 

på plats. 

11

Vid retuschering av den pigmenterade limfärgen på kökets väggar har Pia använt kimrök, 

koboltblått, ultramarin, guldockra och obränd umbra. Nya partier av lerklining i det nordöstra 

hörnet hade blivit något för randiga. Pia skulle senare prova att få bort ränderna. 

Fredrik hade tidigare försökt att limma fast lösa bitar av limfärgen på väggarna med benlim. 

Han slutade med det då detta inte gav något bra resultat. Pia har istället försökt få in lite 

limfärg mellan släppen och väggen på de partier där hon jobbade. 

Kökets tak som var målat med limfärg i flera lager har tvättats ner och målats om med vit 

limfärg. En dokument yta har sparats i nischen till vänster om farstudörren. Snickerierna har 

ytrengjorts med svag såplösning. 

Övrigt/iaktagelser: På kökets östra och södra vägg, på bröstningen, ser man spår av 

troligtvis en väggfast bänk. På östra väggen syns spår av sittytans kortsida och på den södra 

vägen av långsidan samt av gaveln. På den södra väggen är även bröstningens list sliten där 

man vilat ryggen emot. På norra väggen, mellan norra fönstret och dörren in till salen, finns 

ett omålat parti efter någon väggfast inredning. 

När arbetet med Svepartorp startade var kökets väggar tapetserade med tapeter med olika 

kulör och mönster. De flesta våder hade till stor del lossnat i överkant och hängde från 

väggarna. Dessa har tagits tillvara och skall dels förvaras på vinden mellan syrafria ark av 

tjockt papper och dels klistrats upp på syrafri kartong i A4 format för en besökspärm. 

Kökets spis är begagnad men nyinköpt av en granne, Norrhammar nr 26. Från början har 

köket haft en öppen eldstad, troligtvis sattes en spis in vid sekelskiftet 1800-1900. Spisrör från 

spisen till murstocken var ej färdigt vid slutbesiktningen. 

Sal 

Nytt virke i fönstersnickerier har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt 

angränsande virke är så gott som trärent. För intoningen har Pia använt linolja och terpentin i 

lika delar (halvolja) samt kobolt, vitt, kimrök samt ultramarin. Ny bit av golvlist till höger om 

kaminen samt list i bröstningen till höger om dörren till farstun har tonats in i befintlig 

blågrön kulör. 

Lerkliningen på salens väggar har fixerats och lagats på lika sätt som i kök och hall. Det 

nordvästra hörnet har till stor del ny lerklining med undantag från ett litet fragment original. 

Grundfärgen av limfärg har i salen brutits något med kimrök och guldockra. För att sedan 

tona in de nya dessa partier har Pia pigmenterat limfärgen med kimrök, guldockra och obränd 

umbra. Några av intoningarna är för randiga, och med en något för brun kulör. Pia skall 

försöka borsta och tona ner ränderna. 

Väggarnas panel och där ovan lerklinade väggar var helt övertapetserade från golv till tak. 

Tanken från början var att behålla tapeten på södra väggen. Men när man skulle fixera 

lerkliningen, som var väldigt lös på södra väggen, blev man först tvungen att ta ned tapeten. 

När det var gjort kunde man konstatera att stänkmålningen på södra väggen var i relativt gott 

skick. För att inte täcka stänkmålningen igen och för att slippa rekonstruera stänkmålningen 

på den nya lerkliningen valde man att sätta upp tapeten i rummets nordvästra hörn. Detta för 

att visa på rummets olika tidsskikt. Ett avsteg här är att ursprungligen satt tapeten även över 

12

östningen och upp över taklisten. Nu har man endast limmat upp tapeten på den lerklinade 

väggytan. 

Snickerierna har ytrengjorts med svag såplösning. Taket har ytrengjorts med gomma pane. 

Den snedställda taklisten som tidigare till stor del var övertapetserad har rester av en 

blomslinga målad i limfärg. Man kan tydligt se blomslingan på östra och norra taklisten. På 

södra och västra taklisten sitter en stor del av en tidigare tapet kvar man kan dock ana den 

målade blomslingan under. 

På muren bakom den nya inmonterade bergslagkaminen finns rester av stänkmålning. Putsen 

på muren kompletterades under etapp 5, 2009. Ingen lagning gjordes då vid profileringarna på 

muren som var intakta. På de framskjutande partierna på var sida om kaminen kan man ana en 

målad bröstning med stänkmålning Den målade bröstningen avslutas uppåt av en mörkare 

rand. Randen stämmer ungefär i höjd med rummets övriga bröstning av trä. Lagningarna i 

murverkets puts är målade med ren vit limfärg. 

Övrigt/iaktagelser: Bergslagskaminen i salen har Hans Hedborg ropat in på auktion i 

Stråssa och är tillverkad vid Ramsbergs bruk år 1838. Kaminen är av en liten herrgårdsmodell 

(enligt Lennart Angelroth som även han var på auktionen) med lite midja. Underdelen är ca 

10 cm högre än på en kamin tillverkad i trakterna runt om Svepartorp, annars samma 

dimension på röret. Hans berättade att den ursprungliga kaminen var flyttad till huset bredvid 

och senare såld, troligtvis i slutet på 1960-talet. Det var en sexkantig bergslagskamin 

tillverkad i Klenshyttan mellan Grängesberg och Ludvika. 

Bildtext: tapeten med ljusa medaljonger på brunaktig botten över den nya lerkliningen i salens nordvästra hörn. 

Trapphus och övre hall 

I övre hallen har dörrar, fönster och foder tidigare haft bröstningens och trappräckets blågröna 

kulör(kulör lika salen samt rum åt n/v på övervåningen) men har nu ett sekundärt färgskikt, en 

ljusblå kulör. Dörrarna är målade i en ljusare och en mörkare grönbeige nyans. Nytt virke i 

fönstret har tonats in i fönstrets befintliga, sekundära ljusblå kulör. Pia har använt halvolja 

med vitt, kobolt, kimrök samt ultramarint pigment. 

Lerkliningen på trapphusets och övre hallens väggar har fixerats och lagats på lika sätt som de 

övriga rummen. Lösa tapetbitar har fästs ned mot väggen med cellulosaklister. Överblivna 

tapetbitar från nedre hallen har använts för att laga upp tapeten i trapphuset där bitar saknats. 

Taket som i övrehallen är vitmålat med (troligen) en mager olja i ett tunt skikt har 

torrengjorts, likaså snickerierna. 

Rum åt s/v 

Rummets fönster och dörrfoder var tidigare målade i bröstningens blågröna kulör men har nu 

ett sekundärt färgskikt, en ljusblå kulör lika övre hallen. 

Taket som är vitmålat lika övre hallen har torrengjorts, likaså snickerierna. Tapeten som 

hängde lös på några ställen har fästs ned mot väggen med cellulosalim. 

Förslaget var att man skulle försöka att ta bort den vita takfärgen som var nedmålad på 

taklisten. Man provade men det var ej genomförbart utan att skada dekoren. 

13

Nytt virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintlig, sekundära ljusblå kulör trots att 

befintligt angränsande virke är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med vitt, kobolt, 

kimrök samt ultramarint pigment. 

Rum åt n/v 

Rummet i nordväst är helt orört, inga sekundära färgskikt finns. Så ovanligt att se! skriver 

konservator Cecilia Skoglund i sin beskrivning 2009-10-15. 

Tapeten som hängde lös på några ställen har fästs ned mot väggen med cellulosalim. Nytt 

virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt angränsande virke 

är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med grönt?, vitt, kimrök samt ultramarint 

pigment. Snickerier och tak har torrengjorts. 

Rum åt n/o 

Tapeten som var lös på några ställen, nordvästra hörnet samt på norra väggen på båda sidor 

om fönstret, har fästs ned mot väggen med cellulosalim. Tapeten var väldigt skör och 

färgflagor lossnade. Snickerier och tak har torrengjorts. 

Nytt virke i fönstren har tonats in i fönstrens befintliga kulör trots att befintligt angränsande 

virke är så gott som trärent. Pia har använt halvolja med kobolt, vitt, kimrök samt ultramarint 

pigment. 

Delar av murstocken har målats med vit limfärg. 

Slutord 

Konservatorns målsättning med åtgärdsförslaget och ambitionen med arbetet under etapp 6 

har varit att göra så lite synliga ingrepp som möjligt i den genuina känsla som huset 

förmedlar. Detta gäller speciellt övervåningen som till viss del är helt orörd. 

Huset har genomgått en förvandling och under resans gång även förklarats som 

byggnadsminne, beslutat av Länsstyrelsen i Örebro län 2010-03-22. Nu när den 

mangårdsbyggnaden står så gott som färdig renoverad kan man konstatera att byggnaden har 

renoverats med omsorg och god hantverksskicklighet. I stort sett har endast lokalt material 

från trakten använts vid renoveringen. 

14

Bildbilaga 

Ett urval av bilder. Fler bilder finns, se fotoprotokoll. 

Kök 

Bild till vänster, östra väggen, till höger om fönstret, innan åtgärd. Till höger, samma vägg lagad med 

egentillverkad lerklining. 

Till vänster är de nya partierna med kliningen grundmålade med vit limfärg. Till höger är samma ytor 

målade med limfärg bruten i en blå kulör lika befintlig vägg. Här är färgen fortfarande våt. 

Till vänster ovannämnd vägg samt kökets södra vägg efter åtgärd. Till höger kökets tak innan åtgärd. 

15

Till vänster, kökets väggar var tidigare tapetserade med tapeter i olika färger och mönster. Under 

tapeten den lerklinade vägg vi ser i dag. Till höger, intonat bottenstycke, spröjs och sidostycken på 

bågen är trärena. 

Salen 

Till vänster kökets murstock och 

spiskåpa är målade med vit limfärg. 

Till vänster, mycket av lerkliningen saknas i salens n/v hörn. Till höger, ny lerklining samt fixering av 

befintlig lerklining. 

16

Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. Till höger, salens södra 

vägg samt dörr ut mot farstun. Här kan man se hur tapeten tidigare var tapetserad över bröstning och 

taklist. Tapeten har tagits ned och använts till det n/v hörnet. 

17 

Salens nya 

bergslagskamin, 

tillverkad vid 

Ramsbergs bruk år 

1838, är av annan 

modell än salens 

ursprungliga 

kamin. 

Detaljbild av det 

framskjutande 

partiet till vänster 

om kaminen. Här 

kan man ana en 

målad bröstning 

med stänkmålning. 

Den målade 

bröstningen avslutas 

uppåt av en mörkare 

rand. Randen 

stämmer ungefär i 

höjd med rummets 

övriga bröstning av 

trä

Salens ursprungliga vägg ovan bröstning är lerklinad och stänkmålad med limfärg, vit botten med svarta 

och ockragula stänk. Till höger, taklistens ursprungliga blomslinga målad med limfärg. 

Farstu 

18 

Ovan till vänster, 

tapeten på det 

inbyggda skåpet 

under trappen är 

uppblött för att 

kunna tas bort. 

Ovan till höger 

förvaras borttagen 

tapet på bord i 

köket. Till vänster, 

skåpet efter åtgärd.

Trapphus och övre hall 

Ovan till vänster, 

väggen är lagad med 

ny lerklining. Ovan 

till höger, den nya 

lerkliningen har 

tapetserats över. 

Till höger, väggen i 

trappen efter åtgärd. 

Till vänster lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. Till höger, efter fixering har lösa 

tapetbitar fästs ner med cellulosaklister. 

19

Rum åt n/v 

Rum åt n/o 

Ovan till vänster, löst 

hängande tapet fästs 

fast mot väggen. 

Ovan till höger, bild 

efter åtgärd. 

Till höger. Intonat 

bottenstycke, spröjs 

och sidostycken på 

bågen är trärena. 

Till vänster lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. Till höger, efter fixering har den lösa 

tapeten fästs ner med cellulosaklister. 

20

Fotoprotokoll 

Acc.nr. OLM_2011_10_1-75 

Bilder tagna av Fredrik Hedborg, OLM_2011_10_1-46 

Bilder tagna av Anneli Borg, Örebro läns museum, OLM_2011_10_47-75 

Objekt: Svepartorp 

Ort: Ställberg, Svepartorp 

Fastighet: Svepartorp 1:5 

Stad: 

Socken: Ljusnarsberg 

Kommun: Ljusnarsberg 

Län: T 

År: 2010 

Motiv: Interiöra retuscheringsarbeten 

1: Kökets tak innan åtgärd. 

2: Salens hörn i n/v, stor del av lerkliningen har rasat ned. 

3: Salens norra vägg vid invid dörren till köket. 

4: Salens hörn i n/v. 

5: Kökets östra vägg till höger om fönstret innan åtgärd. 

6-8: Kökets södra vägg. 

9: Kökets hörn i n/o. 

10: Kökets östra vägg till höger om fönstret med lagningar av ny lerklining. 

11-12: Kökets hörn i n/o med lagningar av ny lerklining. 

13: Norra väggen i köket, till vänster om fönstret, med lagningar av ny lerklining. 

14: Salens norra vägg vid invid dörren till köket. 

15: Salens södra vägg samt dörr ut till farstun. Här kan man se hur tapeten tidigare var 

tapetserad över bröstning och taklist. 

16: Salen, till höger om bergslagskaminen. 

17: Kökets väggar var tidigare tapetserade med tapeter i olika färger och mönster. Under 

tapeten den lerklinade vägg vi ser i dag. 

18-19: Ny lerklining och fixering av befintlig lerklining. 

20: Den skadade ytan är renskuren innan fixering och lagning med ny lerklining. Salens södra 

vägg. 

21: Fixering av lerklining på salens norra vägg. 

22: Hans Hedborg murar upp den nyinköpta köksspisen. 

23: Salens ursprungliga vägg ovan bröstning är lerklinad och stänkmålad med limfärg, vit 

botten med svarta och ockragula stänk. 

24: Nyuppmurad spis i köket. 

25: taklisten i salen med ursprunglig blomslinga målad med limfärg. 

26: Lagning med lerklining, salens norra vägg. 

27: Lagning med lerklining, salens södra vägg. 

28: Inbyggt skåp i farstun mellan kökets och salens dörr, innan åtgärd. 

29: Spricka i farstuns tapet, till höger om dörren till köket. 

30: Inbyggt skåp i farstun mellan kökets och salens dörr, efter att man tagit bort tapeten. 

31: Borttagen tapet från farstun förvarades på bord i köket. 

32: Tapeten på det inbyggda skåpet under trappen är uppblött för att kunna tas bort. 

21

33: Det inbyggda skåpet under trappen efter åtgärd. 

34: Väggen i trapphuset är lagad med ny lerklining. 

35-36: Kökets södra och norra vägg. Ny lerklining är grundmålad med vit limfärg. 

37-38: Kökets södra och norra vägg. Samma ytor som ovan är målade med limfärg bruten i en 

blå kulör lika befintlig vägg. 

39: Salens norra vägg, tapeten sätts åter upp. 

40: Den nya lerkliningen tapetseras över med tapet från skåpen. 

41: Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. 

42: Ny lerklining bakom tapeten i övre hallen. 

43: Fixerad befintlig lerklining i övre hallen, till vänster om dörren in till rum i s/v. 

44: befintlig lerklining som har släppt från väggen fixeras fast igen. 

45: Tapet som släppt från väggen i rum i s/v. 

46: Löst hängande tapet fästs fast mot väggen, rum i n/v. 

Bilder från slutbesiktningen 

47: Kökets vägg efter åtgärd, hörn i n/o. 

48: Den nisch till vänster om kökets spis som är sparad som dokumentationsyta. 

49: Kökets norra vägg. 

50: Kökets östra och södra vägg. 

51: Bottenstycket i kökets norra fönster är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är 

trärena. 

52: Kökets spis målad med vit limfärg. 

53: Ny intonad golvlist framför spisens östra sida. 

54: Till vänster om murstocken i salen, golvet är nu lägre än tidigare. 

55: Salens n/v hörn efter att tapeten satts upp över den till stor del nya lerkliningen. Observera 

att det inte är utfört som tidigare med tapet från golv upp över taklisten. 

56: En bit av tapeten har satts upp på taklisten ovan salens fönster i norr. 

57: Bottenstycket i salens västra fönster är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är 

trärena. 

58: På det framskjutande partiet på murstockens vänstra sida kan man ana en målad bröstning 

med stänkmålning. 

59: Detalj av det framskjutande partiet på murstockens vänstra sida där man kan ana en målad 

bröstning med stänkmålning. 

60: Ny intonad golvlist till höger om kaminen i salen. 

61: Salens nya bergslagskamin tillverkad vid Ramsbergs bruk år 1838. Kaminen är ej av 

samma modell som den ursprungliga kaminen som sägs varit sexkantig. 

62: Salens östra och södra vägg samt dörr ut till farstun. 

63: Salens södra vägg. 

64: Salens västra vägg. 

65: Salens norra och östra vägg samt dörr ut till köket. 

67: I farstun, till vänster om dörren in mot salen, har bröstningen kompletterats med en list, 

detta på grund av att dörren rätats upp. Listen har tonats in i bröstningens befintliga kulör. 

68: Snickerierna i farstun har fått ett par nya lagningar, en list mot ytterdörrens tröskel samt 

en bit i högra dörrbladet (sett inifrån). Dessa lagningar har tonats in med en tunn oljefärg/lasyr 

i snarlik nyans som befintlig. 

69: Väggen i trapphuset efter åtgärd. 

70: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, övre hall. 

71: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, rum i s/v. 

72: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, övre hall. 

73: Tidigare lös tapetbit är nedfäst mot lerkliningen, rum i n/v. 

22

74: Bottenstycket är nytt och intonat, befintlig spröjs och sidostycken är trärena, rum i n/v. 

75: Efter fixering har den lösa tapeten fästs ner med cellulosaklister. 

Bilagor 

Rapport 2006:14, Etapp 1 


Rapport 2008:21, Etapp 3-4 


23



Etapp 1, Ta upp och dokumentera golvbjälklaget, 

2006 

24 

Antikvarisk rapport 

Anneli Borg 

Rapport 2006:14

Inledning 


Håberger och Lennart Angelroth, stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i Ljusnarsbergs 

kommun. Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt 

värde av byggnadsminnesklass. Men att byggnaden hade skador i stommen och var i stort 

behov av renovering. 



byggnaden överlag var i stort behov av renovering med osannolikt stora sättningar i grund och 

bottenbjälklag. Taket med fastegel är i dåligt skick och fasadpanelen är i stort behov av 

reparationer. Åtgärdsprogrammet behandlar främst dessa områden. 

För Åtgärdsprogrammet utgick stadsbidrag. 





platsen. 

Byggnaden som är en stor enkelstuga i två våningar är mycket välbevarat, exteriört så väl som 

interiört. Troligtvis är byggnaden uppförd omkring 1830-1850. Byggnaden har halvspontad 

panel av brädor i fallande bredd, vilket är karakteristiskt för Ljusnarsbergsområdet. I 

interiören märks bl a ytterst välbevarade tapeter och schablonmålningar samt snickeriarbeten 

av ovanligt hög kvalité. 






Länsstyrelsens diarienummer: 

Tillstånd från Länsstyrelsen: 

Åtgärdsprogram: Blomberg & Linscott Arkitekter AB 

Entreprenörer: 

Vandenberg, snickeri-möbelsnicker 

Antikvarisk kontroll och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg 

Tidpunkt för arbetenas utförande: september-oktober 2006 


25


Dnr: 2001.220.163 

-Länsstyrelsens beslut 2006-10-26 

-Åtgärdsprogram 2001-10-25 

-Offert, Hans Vandenberg, 2006-01-18 

- Tidsberäkning, Hans Vandenberg, 2006-02-01 

- Länsmuseets minnesanteckningar/antikvariska anvisningar & slutbesiktningsrapport 

Registrerade bilder: 

OLM_2006:38:1- 

Antikvarisk slutbesiktning och dokumentation av grunden 

Örebro läns museum träffade Fredrik Hedberg och Hans van den Berg efter friläggandet av 

bottenbjälklaget i byggnadens bottenvåning. 


För att kunna bedöma orsak och omfattning av husets sättningsskador har nu bottenbjälklaget 

frilagts, i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Hallens golv behövde ej tas bort då det 

går att komma åt från sidorna, från salen, köket och utifrån. Under hallgolvet finns inte heller 

någon tätning utan endast golvbrädorna. Golvbrädorna gick ej att ta loss överallt utan att ta 

bort bröstpanelen. De delar av bröstpanelen som är nedtagen är numrerad lika övrigt virke. 

Allt virke har sparats och numrerats upp med en röd penna, ej med brickor som tidigare sagts. 

Mossan förvaras i säckar, nävern har buntats i högar, var rum för sig, och leran ligger i stora 

tråg. Allt virke, mossa och näver förvaras på fastighetsägarens loge, trågen med lera står 

utanför med presenning över. 

Mellan golvet och stockmattan låg den fyllning som nämns i åtgärdsprogrammet 2001-10-25. 

Överst mot golvbrädorna låg ett lager med näver, i salen större sjok och i köket mindre samt 

att nävern var mer trasig i köket. Mellan nävern och stockmattan låg ett ca 10 cm tjockt lager 

lera. Stockmattan är lägre än golvbjälkarna och utrymmet däremellan, upp till övre kanten av 

golvbjälkarna, är fyllt med lera. 

Stockmattan var tätad med mossa. Likaså mellan golvbrädorna och ytterväggen, inte som man 

trodde med näver mellan golvbrädor och yttervägg. Stockmattan var mest skadad/angripen 

mot leran. 

Det fanns ett utkast för vatten i båda rummen, i salen mot sydsidan och i köket på norra sidan. 

Det var en lucka i golvbrädan där det under fanns en ränna av trä. Rännan var fast satt i en 

golvbjälke där det hade huggits ur en bit för rännan. / Rännan är uthuggen i golvbjälken och 

är gjord av brädor. 

26

I kök finns det vissa spår som indikerar på att golvet kan ha varit upptaget tidigare. Det som 

pekar på det är att golvbrädorna var slitna även på undersidan och att man då vid det tillfället 

vände på dem. Det är ju även möjligt att golvet är återanvänt. Men det finns ytterligare saker 

som talar för att golvet av någon anledning är upptaget och vänt. Nävern var mer trasig här i 

köket jämfört med salen, Fredrik och Hans tyckte det såg ut som om man gått på nävern. Det 

fanns även tecken på att väggens bröstpanel hade varit nedplockad en gång tidigare vilket 

syntes genom att man ej återanvänt alla spikhål. Golvbrädorna i köket hade spik med 

fyrkantiga skallar och i salen och hallen tillplattade spikskallar. 

Bärlinorna i köket, längst mot gaveln, låg ej fritt utan mot marken vilket har bidragit till att 

halva stocken mot marken har ruttnat sönder. 

Gardinerna som under arbetet varit uppvikta ovan fönstren bör nu släppas ner igen för att 

skydda tapeterna. 

En provgrop har grävts ungefär i mitten av salen för att kunna bedöma markens beskaffenhet. 

Detta skall bedömas av en statiker. 

För Stiftelsen 

Örebro läns museum 

Anneli Borg 

27

Bildbilaga 

Bilder tagna av Anneli Borg, Örebro läns museum, Olm_2006_38_1-2, 4-16, 18-29, 31, 39-48 

Bilder tagna av Fredrik Hedborg, Olm_2006_38_3, 17, 30, 34-36 

Bilder tagna av Hans van den Berg, Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri. Olm_2006_38_37- 

38 

Före åtgärden 

Bild 1: Köket innan arbetet börjat. Bild 2: Kökets södra vägg. 

Bild 3: Kökets golv mot hallen där man ser hur 

golvet sjunkit när golvbjälklaget flyttats ur sitt 

läge. 

28 

Bild 4: Köket, bilden är tagen mot salen.

Bild 5: Salen, bild tagen mot köket. Bild 6: Salen, till vänster, murstocken där 

Bild 7: Golvet sluttar från murstocken p.g.a. att 

golvbjälklaget har flyttats ur sitt läge. 

det tidigare stått en järnkamin. 

29 

Bild 8: Salens golv där man ser glipan som 

blivit mellan vägg och golv när golvet sjunkit. 

Bild 9: Murstock i salen. Bild 10: Murstockens stänkmålning finns kvar 

under den flagnande färgen

Bild 11: Murstock i salen. Bild 12: Skador på murstocken som uppkommit 

golvbjälklaget har rört sig. 

Bild 13: Murstockens södra sida. Bild 14: Murstockens norra sida. 

Bild 15: Profilering på murstockens norra sida. Bild 16: Taklist ovan murstocken där 

dekorationsmålningen blödigt igenom senare 

färglager. 

Under åtgärden 

30

Bild 17: Golvet i köket där man ser dom grövre 

stockarna i stockmattan med mellanliggande 

fyllning av lera och näver. 

Bild 19: Sista delen av stockmattan med 

dokumentationsruta i hörnet. 

Bild 21: Lagret av lera ovanpå 

stockmattan. 

31 

Bild 18: Bärlinor i köket. 

Bild 20: Dokumentationsruta i köket där 

man ser stockmattan, ett lager av lera och 

överst ett lager av näver. 

Bild 22: Stockmatta i köket.

Bild 23: Bärlina i köket som har sjunkit 

men ligger fortfarande i rätt läge. 

Bild 25: Köket, bärlinan har sjunkit, samma läge 

som bild 3. 

Bild 27: Köket där sista sektionen av stockmattan 

monteras isär. 

32 

Bild 24: Närbild av vad bild 23 visar. 

Bild 26: Köket, där dokumentationsrutan av 

stockmattans fyllning tas bort. 

Bild 28: Bärlina i köket som till hälften multnat 

bort.

Bild 30: Något av rummens vattenutkast. 

Bild 32: Material som förvaras på 

fastighetsägarens loge. 

33 

Bild 29: Bärlina i köket med 

svamppåväxt. 

Bild 31: Vattenrännan är uthuggen i golvbjälken 

och är gjord av brädor. 

Bild 33: Näver som förvaras på fastighetsägarens 

loge.

Bild 34: Salens golv efter att golvbrädorna tagits 

bort. Stora sjok av näver ligger ovanpå leran. 

Bild 36: Salen, bitar av murstockens puts har 

släppt under arbetets gång. 

34 

Bild 35: Fyllning av lera. 

Bild 37: Stockmattan i salen. 

Bild 38: Virke från stockmatta. Bild 39: Salens sydvästra hörn.

Bild 40: Salen, bild tagen mot hallen. Bild 41: Salen 

Bild 41: Salen med färdig grävd provgrop i 

mitten. 

35 

Bild 42: Provgrop i salen. 

Bild 43: Salens sydvästra hörn. Bild 44: Skosulor, glödlampor, delar av 

dricksglas, flaskor mm som hittats under arbetets 

gång.

Bild 45: Murstockens norra sida. Bild 46: Närbild på murstockens murverk. 

Bild 47: Norra väggen i salen efter att 

bröstpanelen monterats ner. Väggen är tätad med 

lera och mossa. 

36 

Bild 48: Den vänstra spiken med tillplattad skalle 

är från salen och den med rund skalle från köket.


Ljusnarbergs socken och kommun, Västmanland 

Etapp 2, reparation av grund, timmerarbeten samt 

dräneringsarbeten, 2007 

37 

Antikvarisk rapport 

Anneli Borg 

Rapport 2007:32

Inledning 




värde av byggnadsminnesklass. Men byggnaden hade skador i stommen och var i stort behov 

av renovering. 



byggnaden överlag var i stort behov av renovering. Isynnerhet måste de stora sättningarna i 

grund och bottenbjälklag åtgärdas. Taket med fastegel var i dåligt skick och fasadpanelen var 



Arbetena på fastigheten påbörjades redan förra året 2006, etapp 1, då man frilade 

bottenbjälklaget i salen och köket, i byggnadens bottenvåning. Allt material har sparats och 

förvaras på ägarens loge. En provgrop grävdes i salens mitt för att kunna bedöma markens 

beskaffenhet. 

Under år 2007, etapp 2, har man schaktat ur marken, ca 1,5 meter från huset, lagt en ny 

dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Man har gjort timmerlagningar, främst på 

östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster har påbörjats och 

kommer att fortgå under vintern. Eftersom virket bör vara vinterhugget skall även granslanor 

till stockbädden anskaffas under vintern 2007- 2008. 

Den slutliga slutbesiktningen genomfördes 071120 då det kunde konstateras att arbetena 

genomförts på ett antikvariskt godkänt sätt med gott resultat. 





platsen. 






38



Socken: Ljusnarsbers socken 



Länsstyrelsens diarienummer: 434-12266-2007-11-22 



Entrepenörer: 

Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri 

Bramac AB, Ställdalen 

Antikvarisk kontroll och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg 

Tidpunkt för arbetenas utförande: juni-november 2007, Arbetet med 

fönsterrenovering samt att vinterhugga virke fortsätter under vintern 2007-2008. 

Slutbesiktning: 2007-09-24, 2007-11-20 


Dnr: 2001.220.163 

- Länsstyrelsens beslut 2007-07-18 

- Handlingar i ärendet från 2001-2006 

Registrerade bilder: OLM_2007_91_01-58 


Slutbesiktning skedde vid två tillfällen, först den 17 september då Örebro länsmuseum 

tillsammans med Länsstyrelsen i Örebro län träffade fastighetsägaren Hans Hedborg och 

Fredrik Hedborg samt Nils-Erik Andersson, Da Capo för genomgång av utförda samt närmast 

kommande arbeten. En andra gång den 20 november, då Örebro läns museum träffade Hans 

Hedborg och Fredrik Hedborg för genomgång av det pågåenden arbetet med 

fönsterrenoveringen. Detta arbete kommer att fortskrida under vintern. 

Etapp 2, 2007 


När mötet för genomgång av de aktuella arbetena för Svepartorp hölls den 6 juli var huset 

redan lyft. Man schaktade sedan bort jord runt om huset och plockade bort stenarna i grunden. 

Nämnas bör att det tidigare var överenskommet att huset skulle lyftas under en lägre tid, ca ett 

år. Nu lyfte man huset vid ett enda tillfälle, hur, och om, detta har påverkat väggarnas 

39

lerklining, tapeter, murstock m.m. vet man ej. Det man kan konstatera är att en stor del av 

tapeterna på bottenvåningen har fallit ned, att lerkliningen på övervåningen har spruckit på 

några ställen och murstocken i salen har spruckit och till viss del rasat samt att köksspisen 

med spiskåpa rasat. Olyckligtvis hade inte spiskåpan i köket säkrats innan lyftet och inte 

heller mallats av, trots anvisningar i Åtgärdsprogrammet 2001-10-25. 

Syftet med lyftningen var att hitta en balans mellan murstock, stomme och takkonstruktion. 

Schaktning och grund 

Öster om byggnaden sluttade marken ner mot huset vilket bidragit till att vattnet som kom 

därifrån drog med sig matjord ner mot, men även in under, byggnadens östra del. Detta 

medförde att bl.a. syllstocken ruttnat och mellanrummet mellan golvbjälklaget och marken 

fyllts igen, vilket i sin tur bidrog till att delar av bärlinorna ruttnat. Vägen väster om 

byggnaden stoppade upp vattnet som kom öster ifrån och gjorde marken vattensjuk. 

Man har nu grävt bort jordlager ner till pinmo vid de grundstenar som inte låg i rätt läge. 

Grundstenarna har sedan placerats direkt på pinmon. Där efter justerade man med stenar så 

huset hamnade i rätt nivå. De knutstenar som låg i rätt läge har endast påbyggts ovanpå. Nya 

bärpunkter, i form av stenar, har fogats in för att avlasta befintliga knutstenar. Dessa har 

infogats direkt på pinmon och justerats på samma sätt som de ursprungliga grundstenarna. 

Fasad A har tre nya bärpunkter, en till direkt öster om entrén, och en på var sida av fönstret. 

Fasad B har två nya bärpunkter, mellan fönstren, på var sida om öppningen i grunden. Fasad 

C har fyra nya bärpunkter, en på var sida om de två fönstren. Fasad D har två nya bärpunkter, 

en nära knut CD vid den nya skarven i timret och en där kökets innervägg är ilaxad. 

Grunden återställdes sedan till en kallmur utan bruk med fler bärpunkter än tidigare. Man har 

schaktat bort jord runt om huset, dränerat och gjort en lutning på marken för avrinning. 

Trappan som har lagts på en bädd av singel, lutar nu åt fel håll, in mot huset. Fastighetsägaren 

avvaktar denna vinter för att se om det rättar till sig. Om inte så skall trappen rätas upp efter 

vintern. 

För att veta om åtgärderna i etapp 2 är tillräckliga bör vattenflödet under kommande 

vårvintrar hållas under uppsikt och mätpunkter för sättningen fastställas. Fördelaktigt är att 

använda tidigare mätpunkter, om detta inte går skall nya punkter fixeras. 

40 

Ritningen är hämtad ur 

Åtgärdsprogrammet 2001-10-25. 

Befintliga knutstenar är markerad 

med en blå ring och de nya 

bärpunkterna med ett rött kryss.

Fasader 

Följande beteckningar används för att lättare beskriva de utförda arbetena. För att bestämma 

vilken fasad som omtalas används bokstavsbeteckningar med versaler. Den sida där 

ingångsdörren ligger betecknas som sida A, därefter följer sida B, C och D i riktning medsols. 

På fasad D har nedersta stocken, syllstocken, skarvats halvt i halvt med liggande blad. De fyra 

stockar ovanför syllstocken har skarvats halvt i halvt med stående blad. Syllstocken i fasad C, 

längst mot knut CD, har lagats med nytt virke i nedkant, utan att man gått in i knuten. Där 

köksväggens innervägg är inlaxad i fasad D har mellanväggens näst nedersta stock försetts 

med ett dragjärn som är förankrat i ytterväggens syllstock. 

Fasad A har ny syllstock på den del av byggnaden som är närmast fasad D. Den nya stocken 

är infälld i knut AD och skarvad halvt i halvt med liggande blad precis innan 

mellanväggsknuten. Syllstocken under salsfönstret i fasad A har lagats med en halvsulning. 

Alla timmerlagningar är ej utförda. Kvar att åtgärda är skadade partier under övervåningens 

fönster i fasad A. Hur mycket som behöver bytas får avgöras under arbetets gång men som 

tidigare bör det bytas så lite virke som möjligt och arbetet ska dokumenteras. Denna åtgärd 

blir troligtvis utförda våren 2008. 

Fönster 

Samtliga fönster är i stort behov av renovering, exteriört saknas en stor del av kittet, färgen är 

vittrad och vissa understycken, sammanfogningar och spröjs behöver lagas i. Från början var 

det sagt att samtliga fönster skulle plockas ur innan arbetet med att lyfta huset påbörjades. 

Detta var ej möjligt då bågarna satt för hårt p.g.a. den kraftiga sättningen i byggnaden. Efter 

att byggnaden var lyft och upprättad gick det att plocka ur fönstren. Fönsterbågarna hade först 

placerats på övervåningen, lutandes mot väggarna på sidan av respektive fönster vilket bidrog 

till märken på schablonmålningar samt marmoreringar. Fönstren flyttades sedan till en annan 

byggnad. 

I övervåningen, fasad D, bytte man delar av karmens nedre del på plats i samband med att 

man skarvade i nytt timmer under fönstret. Bottenvåningens fönsterkarm har skarvats på lika 

sätt men ej på plats. Fönstret i bottenvåningen, i köket, hade tidigare lagningar som nu delvis 

är omgjorda och delvis bevarade. 

Vid slutbesiktningen den 20 november 2007, gick undertecknad och Fredrik Hedborg, som 

utför arbetet med fönstren, igenom en del av fönsterbågarna. Samtliga fönster är exteriört 

målade med en grön kulör, och skall återigen målas med äkta linoljefärg i lika kulör enligt 

Riksantikvarieämbetets provsamling, kromoxidgrönt nr 5A-GN83. 

På insidan av de fönster vi gick igenom har fönsterbågarna två kulörer. En underliggande 

kulör som på ena bågen var blå, troligtvis samma blå kulör som är på flera av husets 

bröstpaneler och lister, ovanpå det en grå kulör, grå umbra, 5A-36. Detta syntes tydligt då 

överta lagret målats med fönstret stängt vilket bidragit till att den underliggande färgen bildar 

en ram runt om bågens ytterkant. Den underliggande kulören varierade, en annan båge hade 

en grön umbra, 4A-30, underst. 

41

För att klargöra om fönstren ursprungligen haft olika kulörer i olika rum skall samtliga 

fönsterbågar sorteras rum för rum. Målning av fönstrens insida genomförs vid senare tillfälle 

när frågan är utredd och kulörer bestäms i samråd med antikvarie. 

Kommande etapper 

Inför kommande etapper bör man under vintern anskaffa granslanor till stockbädden eftersom 

dessa bör vara vinterhuggna. Inför etapp 3, som är takarbeten, har fastighetsägaren anskaffat 

mer falstegel, och kommer troligtvis att kunna få tag på mer. 

42

Bildbilaga 

Foto: Anneli Borg, Örebro läns museum OLM 2007_91_1 - 58 

Bild !: Murstock i salen efter lyft 

av byggnaden. Bilden är tagen 6 

juli. 

Bild 3: Spiskåpan i köket efter lyft av 

byggnaden. 

43 

Bild 2: Spisen i köket efter lyft 

av byggnaden. Bilden är tagen 6 

juli. 

Bild 4: Väggen mellan köket och salen 

har rasat.

Bild 5: Murstock i salen. Bild 6: Murstock i salen. 

Bild 7: Södra sidan efter lyft av 

byggnaden. Här ser man hur högt marken 

ligger innan schaktning. 

Bild 9: Västra sidan efter lyft av 

bygganden. 

44 

Bild 8: Syllstocken under entrén är rutten. 

Bild 10: Norra sidan efter lyft av 

byggnaden.

Bild 11: Bärande sten som glidit ur sitt läge vid 

mellanväggsknuten i fasad C. 

Bild 13: Skadat och angripet timmer på östra 

sidan, fasad D. 

45 

Bild 12: Knut CD. 

Bild 14: Skadat och angripet timmer under 

fönstret i fasad D. 

Bild 15: Knut AD. Bild 16: Invändigt i köket där köksväggens 

innervägg är inlaxad i fasad D, i den nya syllstocken.

Bild 17: Kökets södra vägg där endast 

delar av två tapetvåder finns kvar. 

Bild 19: Syllstock under salfönstret i 

fasad A har lagats med en halvsulning. 

Stocken skall även bilas. 

Bild 21: Norra sidan, ny grund längst 

med salen. 

46 

Bild 18: Kökets underliggande lerklining bemålad 

i en gråblå kulör. 

Bild 20: Västra sidan har fått en ny 

kallmurad grund med öppning för en 

lucka. 

Bild 22: Nya bärande stenar under mellanväggsknuten 

i fasad C.

Bild 23: Knut CD. Bild 24: Salens södra vägg där 

Bild 25: Salens vägg till höger om 

murstocken. Tapeten är till stor del 

borta och den bakomliggande 

stänkmålningen har kommit fram. 

47 

tapeterna till stor del har släppt. 

Bild 26: Detalj av salens lerklining med 

stänkmålning, se bild 25.

Bild 27: Salens nordvästra hörn där 

delar av lerkliningen ramlat ned. 

Bild 29:Väggarnas marmorering har skadats när 

man lutat fönsterbågarna mot väggen. 

48 

Bild 28: Kökets nordöstra hörn, sprickor i 

lerkliningen anas ovan bröstningen. 

Bild 30: Rum ovan köket där bland annat delar av 

tapeter förvaras. Tapeten på väggen har till viss 

del lossnat.

Bild 31: Murstock i i rummet ovan köket. Bild 32: Rum ovan köket där tapeten till 

viss del lossnat. 

Bild 33: Sidan av murstocken i rummet 

ovan salen. 

49 

Bild 34: Det nordvästra rummet på husets 

övervåning där lerkliningen och tapeten 

har spruckit.

Bild 35: Sydvästra rummet på 

husets övervåning, där tidigare 

glipa mellan väggen och 

murstocken är borta efter att man 

lyft huset. 

Bild 37: Timmerlagningar i kökets östra 

vägg. 

Bild 36: Det sydvästra rummet på husets övervåning där 

lerkliningen och tapeten har spruckit. 

50 

Bild 38: Köket, mellanväggens näst nedersta 

stock har försetts med ett dragjärn förankrat i 

ytterväggens syllstock.

Bild 39: Timmerlagning i kökets östra vägg. Bild 40: Ny syllstock i kökets norra 

Bild 41: Spisen i köket har rasat ytterligare, 

bilden är tagen 17 september. 

51 

vägg. 

Bild 42: Murstock i salen, bilden är tagen 17 

september.

Bild 43: Iskarvning med nytt virke i en 

av kökets fönsterkarmar. 

Bild 45: Norra fasaden med ny kallmurad 

grund. Här kan man ana den nya lutningen på 

marken efter schaktarbetena. 

Bild 47: Ny lutning på marken efter schaktarbeten 

på byggnadens norra sida. 

52 

Bild 44: Östra fasaden med nya 

timmerlagningar. 

Bild 46: Södra fasaden med ny kallmurad 

grund. Även här kan man se den nya 

lutningen på marken. 

Bild 48: Ny lutning på marken efter scaktarbeten på 

byggnadens sydöstra sida.

Bild 49: Fönsterbåge med dåligt 

bottenstycke samt dåliga delar på båge 

och spröjs. 

Bild 51: Insidan av en fönsterbåge med två 

kulörer. 

53 

Bild 50: Renovering av fönster. 

Bild 52: Insidan av en fönsterbåge med 

två kulörer.

Bild 53: Insidan av en fönsterbåge med två 

kulörer. 

54 

Bild 54: Renovering av fönster. 

Bild 55: Byggnadens södra fasad. Bild 56: Lagning av fönsterkarm i 

rummet ovan köket. Lagningen utfördes 

på plats.

Bild 57: Begagnat falstegel Bild 58: Byggnadens fönster har gammalt 

handblåst glas som skiftar i grönt. Här syns det 

tydligt på det smala fönstret som skall sitta ovan 

entrén. 

55

Anneli Borg 



Etapp 3 och 4, Takrenovering, fasadrenovering 

samt måleriarbeten 

2008 


Rapport 2008:21 

56

Inledning 








byggnaden överlag var i stort behov av renovering. Isynnerhet måste de stora sättningarna i 




Etapp 1 


i byggnadens bottenvåning. Allt material har sparats och förvaras på ägarens loge. En 


Etapp 2 

År 2007genomfördes nästa etapp då man schaktade ur marken, ca 1,5 meter från huset, och 

lade en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Man gjorde timmerlagningar, 

främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster påbörjades och 

fortsatte under vintern 2007-2008. Eftersom virket till innergolvens stockbädd bör vara 

vinterhugget anskaffades granslanor under vintern 2007- 2008. 

Etapp 3 och 4 

Under sommaren och hösten år 2008 har etapp 3 och 4 genomförts. Arbetena har till stor 

utförts efter Åtgärdsprogram 2001-10-25, Blomerg & Linscott Arkitekter AB, övriga frågor så 

som t.ex. val av kulörer, återanvändning av panel mm har skett i samråd med antikvarisk 

kontrollant under arbetets gång. 

Etapp 3: Tegeltaket har lagts om och skorstenens fundament ovan tak och en bit under tak har 

murats om. 

Etapp 4: Fasaderna har brädfodrats, fasad och snickerier har målats, entréns skärmtak har 

justerats och fått ny avtäckning av plåt. Nya hängrännor av gran har satts upp på husets 


Vid slutbesiktningen var nästan allt arbete färdigt. På grund av årstiden han dom ej med 

slutstrykningen av en del snickerier. Detta skall åtgärdas våren 2009. 




57


platsen. 











Länsstyrelsens diarienummer: 434-00511-2008 



Entrepenörer: Vandenberg, snickeri-möbelsnickeri 

Arvidssons Plåtslageri, Kopparberg 

Antikvarisk medverkan och dokumentation: Örebro läns museum, Anneli Borg 

Tidpunkt för arbetenas utförande: maj-oktober 2008 



Dnr: 2221.220.163 





Slutbesiktningen för etapp 3 och 4 genomfördes den 20 oktober 2008 då Örebro läns museum 

träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg för genomgång av utfört arbete. 

Etapp 3 och 4, 2008 

Följande beteckningar används för att lättare beskriva de utförda arbetena. För att bestämma 

vilken fasad som omtalas används bokstavsbeteckningar med versaler. Den sidan där 

ingångsdörren ligger beteckans som sida A, därefter följer sida B, C och D i riktning medsols. 

58

Takarbeten 

Taket som är lagt med falstegel var i dåligt skick och i behov av en omläggning. 

Man har plockat ned takteglet på det södra takfallet och befintlig bärlekt har plockats bort. 

När teglet var borta kunde det konstateras att nävern var i gott skick och jorden, som är en rest 

från tidigare torvtak, var torr. I ”Åtgärdsprogrammet 2001-10-25 Blomberg & Linscott 

Arkitekter AB” står det att nävern skulle borstas ren. Fastighetsägaren, Hans Hedborg, valde 

att inte borsta bort jorden. Han ansåg att man inte behöver det, dels för att taket har varit tätt 

vilket man kunde se på den torra jorden och dels för att det skulle vara svårt att inte skada 

nävern under arbetet. Det befintliga teglet som gick att återanvända har rengjorts samt 

kompletterats med begagnat tegel lika befintligt. 

I stället för ströläkt fanns här breda brädor, vid varje punkt låg två brädor på varandra, som 

bärläkten var spikad i. Endast två av dessa brädor gick att återanvända. Man har nu sågat upp 

nya kilsågade brädor för att skapa ett jämnare underlag för tegeltaket. Under ”brädläkten” har 

man lagt två lager med ny näver. 

Mullroa var rutten och likaså delar av fyra av de åtta trolkäppar som håller mullroa uppe. Åtta 

trolkäppar var med jämna mellanrum inkilade i mullroa. Dessa gick ej upp i nock utan var 

fastspikade i sidoåsarna så långt upp som dom räckte. Nu har en ny mullroa tillverkats och det 

skadade virket på trolkäpparna har tagits bort och käpparna har sedan återanvänts. Två lager 

med ny näver har lagts över den nya mullroa, man har lättat på den gamla nävern och stuckit i 

de två nya lagren under befintlig näver. Den nya nävern är sedan lagd över mullroa. 

Som nämnts tidigare var nävern bra med undantag från hörnet av takfallet, ovan knut DA, där 

det fanns en vattenskada. Skadan låg utanför huskroppen men har delvis skadat översta 

knutskallen i knut DA. Förutom att mullroa hålls på plats av de trolkäppar som är fastkilade i 

mullroa har den tidigare även vilat på de översta knutskallarna från gavelväggarna och 

mellanväggen. Mats Davidsson har varit på plats för bedömning av bärigheten och konstaterat 

att mullroa klarar sig utan stödet i knut DA, d.v.s. den behövde ej åtgärdas. Flera nya lager 

med näver har lagts på den vattenskadade delen av takfallet, ca en kvadratmeter, lika tjockt 

lager som taket i övrigt. Man har återanvänt näver samt lagt två lager med ny näver. 

Skorsten 

Skorstenen är gjuten i järn, i fem delar, inte plåtinklädd som det står i Åtgärdsprogrammet. 

Skorstenens murade fundament ovan tak och en bit under tak har murats om med kalkbruk. På 

den äldre bilden som Hans Hedborg har ser nedre delen av skorstenen putsad ut. Nu har den ej 

putsats. 

Under arbetets gång fann man ej någon plåtavtäckning runt skorstenens nedre del. Ägaren 

ansåg att det var nödvändig med en plåt för att förhindra vatten att tränga ner under teglet. 

Skorstenen har nu fått en låg kragning runt nedre delen och en skorstenshuv i form av en båge 

längst upp, båda tillverkade av galvaniserad plåt. Huven har inte diskuterats med antikvarisk 

kontrollant. Plåtarbetena på skorstenen ingick ej i Åtgärdsprogrammet. 

Skärmtak 

Skärmtaket ovan entrédörren var täckt med korrugerad svart plåt och hade hängt ner sig i 

framkant. Konstruktionen har nu rätats upp och först täckts med takpapp i väntan på val av 

59

taktäckningsmaterial. I Åtgärdsprogrammet står det att taket troligtvis varit täckt med två 

kraftiga järnplåtar i liggande format. På en äldre bild av Svepartorp, ca 1930-tal, ser det ut att 

kunna vara takpapp. Eftersom det inte fanns några tydliga spår efter tidigare avtäckning och 

det var svårt att se på bilden kom Mia Geijer, Länsstyrelsen i Örebro, och undertecknad 

överens om att lämnar till ägaren att välja mellan takpapp eller plåt. Valet blev då plåt. 

Skärmtaket täcktes med galvad plåt. Plåten ska stå bar i 2-5 år och bör sedan målas med en 

linoljefärg i en mörkt grå nyans. Exakt kulörval bestäms senare i samråd med antikvarie. 

Under arbetet med att räta upp skärmtaket kunde Fredrik Hedborg konstatera att det 

profilerade fodret på sidorna av dörren fortsätter upp bakom skärmtaket samt att den vertikala 

brädan ovan dörren ser ut att vara marmorerad och är inte profilerad. Man kunde även 

konstatera att det inte heller fanns någon fasadpanel bakom skärmtaket. 

Det avvikande med skärmtaket ovan entrén är att dess utformning är kraftigare jämfört med 

övriga snickerier på Svepartorp. 

Fasader 

Samtliga timmerlagningar blev ej utförda under etapp 2. Det som återstod var en 

timmerlagning på södra fasaden, fasad A, med en halvsulning under fönstret längst upp mot 

väster samt ett hörn ovan entrédörren. Under arbetet med fönstren kunde konstateras att en 

lagning även behövde göras på bottenstycket i kökets norra fönster, fasad C. 

Arbetena med fasadpanelen har ej kunnat utföras enligt åtgärdsprogram 2001-10-25, 

Blomberg Liscott Arkitekter AB. Redan under etapp 2 fördes en diskussion om hur mycket av 

byggnadens panel som skull kunna gå att återanvända. Det konstaterades redan då att stora 

delar av panelen var dåligt skick och att det inte var försvarbart att följa åtgärdsprogrammet. 

Stora delar av panelen är nu utbytt, man har återanvänt befintlig panel ovan och under fönster 

på samtliga fasader samt en del hel panel på fasad C. Den nya handhyvlade panelen av god 

kvalitet är lika befintlig och är tagen från ägarens egen skog. 

Den underliggande takfotsbrädan på husets långsidor var i dåligt skick på grund av att vatten 

runnit ner från taket och samlats innanför. För att få en avrinning för vattnet spikas den nya 

takfotsbräda fast med distansklossar mot vindskivan. Detta kommer ej att synas nedifrån då 

vindskivan lutar något inåt. 

Fönster 

Under vintern 2007-2008 har Fredrik Hedborg arbetat inomhus med husets fönsterbågar. 

Skadat virke har skarvats i med nytt. Kökets östra fönster, fasad D, hade tidigare en sekundär 

båge som nu ersatts med en nytillverkad båge lika övriga fönster. 

60

Cirka 90% av spikarna har återanvänts, resten har kompletterats med vanlig spik som kortats 

av för att passa fönsterbågarna. 

Fönstren har målats med äkta linoljefärg lika befintlig kulör, Riksantikvarieämbetets 

provsamling, kromoxidgrönt nr 5A- GN 83. En mer omfattande redogörelse för fönstren finns 

i rapporten för etapp 2, 2007:32. 

Entrédörr 

Byggnadens entrédörr är en pardörr av trä med tre fyllningar i varje dörrblad. Den översta 

fyllningen är slät, den mellersta har en liggande räfflad yta och den nederst en stående räfflad 

yta. Det högra dörrbladet, utifrån sett, var i gott skick. Det vänstra dörrbladets nedersta 

fyllning var sprucken och vid tidigare tillfälle lagad med en smal trälist. Fyllningen har nu 

lagats i med nytt virke med räfflad yta lika befintlig. 

Redogörelse för utbytt virke 

Fredrik Hedborg har redogjort för byte av virke på ytterdörr, fönsterbågar, karm, fönsterfoder, 

vattbrädor samt knutbrädor. Det nya virket är markerat med röd penna. Se bilaga. 

Hängrännor 

Hängrännor av kluven gran har satts upp på bak- och framsida, båda sticker ut med ca 50 cm 

åt väster. Rännorna har strukits med tjära. Även skärmtaket vid entrén har fått en hängränna 

av kluven gran. 

61

Färg och kulör 

Innan renoveringsarbetet påbörjades hade Svepartorp rödfärgade fasader, knutbrädor, 

takfotsbrädor samt vindskivor. Fönsterfoder och dörromfattning var målade i en bruten vit 

kulör, fönstren i kromoxidgrönt och pardörren i en ljusgul kulör. 

I början av etapp 4 kom frågan upp om vilken kulör och färgtyp som skulle användas till 

takfotsbrädor, vindskivor och knutbrädor. På ett äldre fotografi kunde man se att alla 

knutbrädorna varit målade i en vit kulör, vad takfotsbrädan haft för kulör var svårt att se. Mia 

Geijer från Länsstyrelsen i Örebro län kunde konstatera efter ett besök att vindskivorna 

tidigare varit målade i en vit kulör. Troligt är då att vindskivor, knutbrädor, fönster- och 

dörrfoder varit målade i en bruten vit kulör, fönsterkarmar och fönsterbågar i en grön kulör 

och pardörren i en brun kulör, brunocker. I nuläget vet vi inte om takfotsbrädan varit vit eller 

ej. Undertecknad lämnade till ägaren att avgöra om även takfotsbrädan skall målas i vit kulör. 

Vindskivorna uppe på taket har strukits med tjära. 

De spår som fanns av befintlig vit färg gick mot en kallgrå ton. Undertecknad och Mia G, Lst, 

kom fram till en bruten vit kulör som inte fanns med i Raä:s nya Linoljefärgslikare. I 

ljusstyrka skulle färgen motsvara Grön umbra 786 + bensvart 98= 7A, men endast brytas med 

bensvart. 

Den ljusgula pardörrens tidigare bruna kulör gick att hitta på dörrbladens sidor. Denna kulör 

fanns inte heller i Riksantikvarieämbetets linoljefärgslikare men låg närmast Obränd Terra, 

1A-46. En referensyta av ursprunglig brun kulör är nu bevarad på vänstra dörrbladets sida, 

den inre sidan som möter dörrkarmen. I övrigt skrapades dörren ren från färg. Pardörren är nu 

målad i Obränd Terra, 1A-46, kulören är bra men stämmer inte riktigt överens med 

ursprunglig brun kulör. 

Även dörrkarmen och dörromfattningen renskrapades från löst sittande färg, även här var så 

gott som all färg lös och togs bort. Omfattningen närmast dörren har en list som bildar en bas. 

När omfattningarna var renskrapatade från färg kunde man se att de yttersta 

dörromfattningarna hade en vertikal linje med spikhål på var sida. Möjligt är att det suttit en 

list även här eller att spikhålen är efter en tidigare sittbänk då hålen är i sitthöjd. Spikhålen har 

på senare tid varit övermålade. Det är svårt att se hur det ser ut på den äldre bilden som 

tidigare nämnts men troligtvis ser det ut som i dag. 

Entrétrapp 

Stentrappan vid entrén lutade något in mot byggnaden och har nu rätats upp. 

För Stiftelsen 


Anneli Borg 

62

Bildbilaga 

Foto: Fredrik Hedborg OLM 2008_75_1, 3-5, 7-15, 17, 19-22, 27, 29, Anneli Borg, Örebro 

läns museum OLM 2008_75_2, 6, 16, 18, 23-26, 28, 30-40, Fotograf okänd OLM 

2008_75_41 

Bild 1: Man har börjat plocka av teglet från 

taket. 

Bild 2: Norra gaveln. 

Bild 3: Taket innan omläggning. Bild 4: En del av teglet är avplockat. 

Bild 5: Södra takfallet, befintlig bärläkt är 

bortplockad. 

Bild 6: Ny ”brädläkt” med två lager med ny 

näver under. 

63

Bild 7: Takfot på norra sidan, fasad C, innan 

åtgärd. 

Bild 9: Västra takfoten, knut BC, innan åtgärd. Bild 10: Takarbeten. 

Bild 8: Norra takfoten, knut BC, innan åtgärd. 

Bild 11: Takarbeten. Bild 12: Skärmtakets östra sida innan åtgärd. 

64

Bild 13: Skärmtakets norra sida med nytt virke. Bild 14: Fasaden bakom skärmtaket. 

65 

Vågrät bräda ser ut att vara marmorerad. 

Bild 15: Fasad bakom skärmtaket. Bild 16: Dörrkarm och högra dörrbladet innan 

åtgärd. 

Bild 17: Dörromfattning och vänstra dörrbladen 

innan åtgärd. 

Bild 18: Överljusets karm ovan entrédörren 

innan åtgärd.

Bild 19: Entrédörr och dörromfattning, under 

arbetes gång. 

Bild 21: Östra gaveln, fasad B, nya 

vindskivor. 

66 

Bild 20: Profilerat dörrfoder. 

Bild 22: Ny panel på södra fasaden, fasad A. 

Bild 23: Skadad knutskalle, AD. Bild 24: Skorsten innan åtgärd.

Bild 25: Takfotsbräda norra fasaden, fasad C, 

med antydan till spår av vit färg under 

rödfärgen. 

Bild 27: Fredrik Hedborg profilerar den nya 

panelen. 

Bild 29: Östra fasaden, fasad B, 

nytillverkade fönsterbågar i 

bottenvåningen. 

Bild 26: Fastighetsägaren Hans Hedborg 

handhyvlar den nya panelen. 

67 

Bild 28: Befintlig smidd spik återanvänds. 

Bild 30: Södra fasaden, fasad A, efter åtgärd.

Bild 31: Östra fasaden, fasad B, efter åtgärd. Bild 32: Knut AB med ny vattbräda av 

Bild 33: Östra och norra fasaden, fasad B 

och C, efter åtgärd. 

68 

gran. 

Bild 34: Västra och södra fasaden, fasad D och A, 

efter åtgärd. 

Bild 35: Västra fasaden, fasad D, efter åtgärd. Bild 36: Entrén med skärmtak efter åtgärd.

Bild 37: Entrén med skärmtak efter 

åtgärd. 

Bild 39: Referensyta av 

pardörrens ursprungliga bruna 

kulör. 

Bild 38: Entréns överljus samt dörrfoder efter 

ommålning. 

Bild 40: Äldre kolorerat flygfoto av Svepartorp, Hans Hedborgs 

ägo. 

69 

Bild 41: Äldre bild, troligtvis 

1930-tal, av Svepartorp, Hans 

Hedborgs ägo.

Bilaga: Redogörelse för utbytt virke 

70



Etapp 5, 2009 

Charlotta Hagberg 


Rapport 2009:17 

74

Innehållsförteckning 

INLEDNING ........................................................................................................................... 77 

ETAPP 1 ................................................................................................................................... 9 

ETAPP 2 ................................................................................................................................... 9 

ETAPP 3 OCH 4 ......................................................................................................................... 9 

ETAPP 5 ................................................................................................................................... 9 

ANTIKVARISK SLUTBESIKTNING ............................................................................................ 10 

ADMINISTRATIVA UPPGIFTER ...................................................................................... 79 

ÖVERSIKTLIG BESKRIVNING ........................................................................................ 79 

UTFÖRDA ARBETEN .......................................................................................................... 80 

GOLVBJÄLKLAG OCH GOLV I KÖK OCH SAL ........................................................................... 80 

BRÖSTNINGSPANEL SAMT GOLVLISTER I KÖK OCH SAL .......................................................... 82 

MURSTOCK/RÖKKANAL ......................................................................................................... 82 

KÖKSSPIS SAMT SPISKÅPA ..................................................................................................... 83 

ELDSTAD I SAL ...................................................................................................................... 84 

DÖRRKARMAR PÅ BOTTENVÅNINGEN .................................................................................... 84 

SKISS ÖVER KÖKET .......................................................................................................... 85 

SKISS ÖVER SALEN ............................................................................................................ 86 

BILDBILAGA ........................................................................................................................ 87 

FOTOPROTOKOLL ............................................................................................................. 91 

Omslagsbild: Återinläggning av stockmatta, golvbjälkar, sand och mossa, OLM_2009_23_6, Charlott Torgén 

76

Inledning 


Håberger och Lennart Angelroth, f.d. stadsarkitekt respektive byggnadsinspektör i 

Ljusnarsbergs kommun. 

Vid besiktningen konstaterades att byggnaden har ett mycket högt kulturhistoriskt 





byggnaden överlag var i stort behov av renovering. I synnerhet måste de stora sättningarna i 



För Åtgärdsprogrammet utgick statsbidrag. 

Etapp 1 


i byggnadens bottenvåning. Allt material har sparats och förvaras på ägarens loge. En 


Etapp 2 

År 2007 genomfördes nästa etapp då man schaktade ur marken, ca 1,5 meter från huset, och 

lade en ny dränerad grund med fler bärpunkter än tidigare. Man gjorde timmerlagningar, 

främst på östra fasaden men även på södra. Renovering av byggnadens fönster påbörjades och 

fortsatte under vintern 2007-2008. Eftersom virket till innergolvens stockbädd bör vara 

vinterhugget anskaffades granslanor under vintern 2007- 2008. 

Etapp 3 och 4 

Under år 2008 genomfördes etapp 3 och 4. 

Etapp 3 bestod av att tegeltaket lades om samt att skorstenens fundament ovan tak och en bit 

under tak murades om. 

Under etapp 4 brädfodrades fasaden och fasaden och snickerier målades. Entréns skärmtak 

justerades samt fick en ny avtäckning av plåt. Nya hängrännor av gran sattes upp på husets 


77

Etapp 5 

Under sommaren och hösten 2009 har etapp 5 av restaureringen av Svepartorp 1:5 pågått. 

Etapp 5 bestod av att: 

Återställande av bärlinor och golvbjälklag och golv i kök och sal. 

Återmontering av bröstningspanel samt golvlister i kök och sal. 

Reparation av murstock/rökkanal. 

Ommurning av köksspis samt spiskåpa. 

Reparation av eldstad i sal. 

Viss upprätning av dörrkarmar på bottenvåningen. 

Arbetena har till stor del utförts efter Åtgärdsprogram 2001-10-25, Blomberg & Linscott 

Arkitekter AB. 


Slutbesiktning för etapp 5 genomfördes den 7 oktober 2009 då Linda Gustafsson, Örebro läns 

museum, träffade Hans Hedborg och Fredrik Hedborg för genomgång av utfört arbete. 

78






Länsstyrelsens diarienummer: 434-08217-2009 



Antikvariska kontrollanter/ 

medverkande: Charlott Torgén samt Linda Gustafsson, 


Rapportsammanställare: Charlotta Hagberg, Örebro läns museum 

Tidpunkt för arbetets utförande: juni – oktober 2009 



Diarienr: 2001.220.163 








platsen. 






79


Golvbjälklag och golv i kök och sal 

Salen 

Grundmuren har återställts under en tidigare etapp, då har man även dränerat grunden. 

De befintliga bärlinorna lades tillbaka i salen. Stenfundamenten kompletterades med nya 

fundament på några ställen 

Flera av de ursprungliga stockarna till golvet var kraftigt rötangripna att de gick av på mitten 

eller sviktade mycket kraftigt. Huvudlinjen var dock att det som gick att återanvända lades 

tillbaka. 

Under vintern 2007 fälldes träd som sedan har fått torkat i skogen. Dessa timmerstockar har 

avbarkats och sedan använts till att komplettera där ursprungligt golvbjälklag och stockbädd 

inte gick att återanvända. Se skiss på sidan 13 vilka delar som är utbytta. 

I salen lades en stockmatta. Endast en ursprunglig granstör från stockmattan kunde 

återanvändas. Övriga störar i stockmattan ersattes med nya lika befintligt. Ungefär 2/3 av den 

gamla nävern har återanvänts i salen. Den gamla nävern är lagd från den södra väggen och 

fram till murstockens norra kant. 

Stockmattan tätades med mossa och pinnmo och ovanpå lades näver. Den befintliga mossan 

återanvändes inte då den var alltför torr och smulig. Ny mossa, lika den befintliga, hämtades 

från intilliggande granskog. Mossan som togs var fri från andra växter som blåbärs- och 

lingonris. Längs med kanten mot väggarna tätade man med näver för att förhindra att mossan 

och jorden skulle ligga an mot timmerstocken. Insidan av nävern, den bruna sidan, vändes 

mot jorden och mossan. Ny näver användes för detta ändamål då den befintliga var i för dåligt 

skick för att fylla sin funktion här. Utförandet skedde lika befintligt. 

Vissa av golvbjälkarna, som golvet varit spikat i, var något rötskadade i ovankant vilket 

gjorde att det skapades en distans upp till golvbrädorna. För att minimera distansen lades 

träkilar mellan golvbjälklaget och golvbrädorna. Samtliga golvbrädor återanvändes och 

spikades på plats med smidd spik. 

Köket 

I köket var de flesta av bärlinorna så rötskadade att de var helt av. Vissa var inte av men 

rötskadade och enligt Nils Erik Andersson från Da Capo så ska inte rötskadade stockar läggas 

tillbaka då de förlorat sin bärighet då ytveden är borta. Ur antikvarisk synvinkel är det bästa 

att spara så mycket som möjligt men man kom överens om att de fick byta dessa stockar då de 

hade så stora rötskador. Viktigt är att få en bra bärighet i golvet. Risken för skadeinsekter 

minskar också då vissa dras till rötskadat virke. 

De rötskadade stockarna har ersatts med nya avbarkade timmerstockar som fälldes 2007. Se 

skiss på sidan 12. 

När det gäller golvbjälkarna som golvet är spikat i har endast en ny tillkommit. I köket har 

stockmattan kompletterats med totalt 16 nya granstörar. Störarna har här bedömts efter hand 

som de lagts tillbaka i stockmattan. 2-3 av de befintliga störarna har sparats och märkts upp 

som referensmaterial. 

80

Stockmattan tätades med ny mossa men med den ursprungliga pinnmon och sanden. Den 

befintliga mossan återanvändes inte då den var alltför torr och smulig. Ny mossa, lika den 

befintliga, hämtades från intilliggande granskog. Mossan som togs var fri från andra växter 

som blåbärs- och lingonris. Längs med kanten mot väggarna tätade man med näver för att 

förhindra att mossan och jorden skulle ligga an mot timmerstocken. Insidan av nävern, den 

bruna sidan, vändes mot jorden och mossan. I köket har ca 1/3 av den gamla nävern kunnat 

återanvändas. Den gamla nävern har lagts in från den norra sidan och når fram till spisens 

norra hörn. I övrigt har ny näver använts. Utförandet skedde lika befintligt. 

Lite mer än hälften av golvbrädorna i kökets södra del är vända någon gång under årens lopp. 

De var därför mer nötta och mycket tunnare än resterande del av golvbrädorna. På grund av 

golvbrädornas tunna dimensioner kompletterades golvbjälkarna med kilar under 

golvbrädorna. Golvet i den norra delen består av tjockare golvbrädor som inte är vända. Dessa 

spikades tillbaka. Samtliga befintliga golvbrädor har spikats tillbaka med smidd spik. 

En lite större kilformad skada i en av golvbrädorna åt öst lagades eftersom den blottade den 

underliggande nävern. Lagning skedde på traditionellt vis, liksom inne i salen, med minsta 

möjliga åverkan på det befintliga virket. Ett fyrkantigt hål sågades upp, endast lite större än 

den befintliga skadan, och lagningen gjordes i samma fiberriktning som övrigt trä. Vid 

lagningen användes virke från äldre golvbräda. 

I köksgolvet vid entrén mot hallen utfördes ytterligare en lagning. Golvbrädan skarvades i 

med virke från en annan bräda. Kontaktytan mellan det äldre och det nyare virket limmades. 

För att inte få en skarp övergång mellan den äldre golvbrädan och det nya tillskottet hyvlades 

ytorna. Ur antikvarisk synvinkel hade det dock varit bättre att lämna den äldre golvbrädan 

utan åverkan. 

När golvet lagts på plats i köket upptäckte man att det mellan spisen och den norra dörren in 

till salen fanns ett rundat ”urtag” i golvet. Vad som funnits här tidigare finns det inga 

uppgifter om. Här kompletterades golvet med tegel som tydligt visar den rundade formen i 

golvet. Intill denna rundning saknades även en bit av golvbrädorna. Den nya och 

kompletterade golvbrädans yta hyvlades och spikades med smidd spik. På plats diskuterades 

att eventuellt skura den nyare golvbrädan med kallt vatten och såpa. Den nya biten bör dock 

lämnas utan åtgärd och istället med tiden få en patina genom att behandlas på samma sätt som 

golvet i övrigt. På så sätt redovisas att biten är ny. 

Väggen bakom ”urtaget” mot salen har återuppmurats och putsats. Väggen var här tidigare 

även kompletterad med en järnplåt som satt monterad på väggen. Plåten var dock i så dåligt 

skick att den inte sparats. 

81

Bröstningspanel samt golvlister i kök och sal 

I både köket och salen har man varit tvungen att anpassa bröstpanelen efter golvnivån. Därför 

har upp till 1 cm av den nedersta delen av bröstpanelen tagits bort. Detta gjordes för att kunna 

få in golvet under bröstpanelen i och med att golvet höjts. 

I kökets nordöstra hörn hade bröstpanelen tryckt upp listen mellan bröstpanel och lerklining. 

Listen hade därför en svagt uppåtböjd form och det hade bildats ett kilformat mellanrum 

mellan listen och bröstpanelens översta bräda. För att göra minst möjliga åverkan lämnades 

bröstpanel och list orörda och istället lades en passbit in mellan listen och brädan. Brädan 

målas i ett senare skede in i en kulör som överensstämmer med panelen i övrigt. 

I nischen bredvid spisen saknades den översta bröstpanelbrädan samt list så dessa 

nytillverkades. Bröstpanelen fick en hyvlad yta och listen tillverkades med samma profil som 

övriga lister. 

Framför köksspisen har en profilerad list, efter samma modell som finns vid murstocken i 

salen, monterats mot golvet. En mindre komplettering av golvlisten har även gjorts i kökets 

nordvästra hörn. I salen nytillverkades en golvlist vid murstocken då den ursprungliga ej var 

hel. Den nya listen tillverkades med samma profil som den ursprungliga. Den ursprungliga 

listen sparades. Alla lister spikades med smidd spik. 

Murstock/rökkanal 

I samband med att skorstenen åtgärdades, åtgärdades även ca ½ meter av murstocken under 

taknock. 

Murstocken åtgärdades genom att de nedrasade stenarna murades på plats. Järnen som håller 

kåpan på plats lyftes tillbaka och sten för kåpan murades tillbaka. Under arbetet upptäcktes att 

sprickorna som fanns i murstocken troligtvis var gamla, de är nämligen sotiga. Troligtvis har 

murstocken spruckit i samband med att huset satt sig. 

Fastighetsägaren berättade att rökkanalen från eldstaden på baksidan någon gång fått kanalen 

delad. Denna kanal går in murverket och eldstaden i köket. Troligtvis har detta skett omkring 

år 1900 då gjutjärnsspisen i köket monterades in. I murverket syns detta tydligt. Nedre delen 

består av natursten medan den övre delen är murad med rött tegel. Tegelstenar har sedan 

ställts i pipan för att bilda två kanaler, enligt fastighetsägaren. 

En sotningslucka för att komma åt att sota rökkanalen monterades. Luckan återfanns i köket. 

Luckan var något sönderrostad men funktionsduglig. Den murades in i den delen av 

murstocken som består av rödtegel. 

Murverket fogades samman med ett kalkbruk. För putslagningar användes ett kalkbruk. 

82

Köksspis samt spiskåpa 

Under vintern hade stora delar av kåpan ovanför kökets eldstad rasat ner. 

En rökkanal i spisens norra del återuppbyggdes. Kanalen från salen har med stor sannolikhet 

delats upp i två kanaler i samband med att järnspisen tillkom kring 1900. Detta är gjort med 

rött tegel som ställts på högkant. Invändigt i kanalen finns spår av sot ca 70 cm ovanför 

golvnivån. Det gamla spjället för järnspisen har kvar sin befintliga placering, vilket det fanns 

tydliga spår av i muren. En sotlucka har tillkommit i den nedre delen av rökkanalen. I och 

med att den delen av spisen hade rasat innan renoveringen finns det inga belägg för att så har 

varit. Dessutom har en rund öppning för spisens rökrör in mot köket tillkommit i muren, inte 

heller här finns några belägg för att det tidigare varit utformat på det sättet. 

Diskussioner kring spisens och spiskåpan tidigare utseende har förts. Kring sekelskiftet 1900 

har spisen kompletterats med en gjutjärnsspis. Det finns inga äldre bilder som visar hur spisen 

kan ha sett ut före tillkomsten av järnspisen. Järnspisen fanns kvar vid restaureringens början 

men var i så pass dåligt skick att den kasserades. Med tanke på att det inte fanns uppgifter om 

hur spisen sett ut innan järnspisens tillkomst valde fastighetsägaren att utgå från det senaste 

kända utseendet av spisen eftersom allt annat skulle innebär en ogrundad rekonstruktion. 

Man utgick från de delar av den ursprungliga kåpan som fanns kvar för att mura en ny kåpa. 

Ca 1,5 m 3 ny natursten användes. Spisen murades med kalkbruk, släkt kalk och sand 

blandades i proportioner 3 till 1. Spisen putsades med ett lite starkare bruk, där man blandade 

2 delar kalk med 1 del sand. 

En äldre bakugn har murats in i spisen. Den ursprungliga bakugnen sitter, enligt uppgift från 

fastighetsägaren, troligtvis i brygghuset. 

På hällen framför bakugnen kompletterades de befintliga järnhällarna med två liknande 

järnhällar. I övrigt har spisen kompletterats med en ny lucka, de två befintliga krokarna till 

höger om luckan återanvändes. Luckan tillverkades av fastighetsägaren. 

De järnhällar som ligger på avsatsen framför bakugnen finns delvis kvar. De befintliga 

hällarna får ligga kvar och partier där det saknas har kompletterats med liknande hällar i järn. 

Se skiss nedan. Nya är markerade med diagonala ränder. Skiss gjord av Linda Gustafsson. 

En kantrad med tegel för järnhällen kompletterades och putsades lika som spisen i övrigt. 

83

Efter diskussioner angående köksspisens utseende beslutades att en ny järnspis skulle 

återmonteras på platsen där den äldre järnspisen suttit. Fastighetsägaren hade dock inte 

lyckats få tag på en järnspis till slutbesiktningen varför det får dröja till nästa etapp. Därmed 

kunde inte heller en befintlig järnhäll monteras tillbaka invid gjutjärnsspisen. 

Mot taket anpassades den snedställda listen på spisens framsida efter spiskåpan. Taklisten mot 

öster var för böjd och för kort för att kunna monteras tillbaka. Istället tillverkades en ny list. 

Den äldre taklisten har sparats som referensmaterial och kan med fördel ligga på spiskåpans 

kant i pedagogiskt syfte. Taklisten tillverkades i samma utförande som övriga taklister på 

spisen. 

Eldstad i sal 

I salen har det tidigare funnits en bergslagskamin. Fastighetsägaren har köpt en som ska 

användas i detta rum då den ursprungliga saknas. Putsen på muren i salen har kompletterats 

med kalkbruk. Ingen lagning har skett vid profileringen på muren som är intakt. Under 

ytskiktet finns en tidigare stänkmålning på murverket. 

Dörrkarmar på bottenvåningen 

Den norra dörren/dörrkarmen mellan köket och salen har rätats upp, vilket syns tydligt i den 

glipa som bildats mellan dörrfoder och väggens lerklining. 

Även den södra dörröppningen mellan hall och sal har försiktigt rätas upp. Eftersom 

dörrbladet redan var hyvlat upptill rätade man försiktigt upp dörrkarmen och fodret, vilket ur 

antikvarisk synvinkel var bäst då det innebar minst åverkan på befintligt material. För att 

minimera bortfallet av lerkliningen på väggen invid dörren skars en mindre del av 

lerkliningen bort innan upprätning av foder och karm. P.g.a. detta finns en kilformad glipa 

mellan foder och lerkling på den vänstra sidan av dörren och motsvarande glipa mellan 

bröstpanel och foder på den högra sidan av dörren, från salen sett. 

Vid bröstpanelen tillverkade fastighetsägaren en träkil som spikades fast mellan foder och 

bröstpanel på den högra sidan av dörren, enligt förebild från köket. På samma sätt sattes en 

träkil vid dörröppningens vänstra sida, från hallen sett. I hallen kilades en panelbräda på högra 

sidan av dörröppningen, d.v.s. den har sågats av i nederkant. Detta gjordes utan antikvariska 

anvisningar. 

Befintliga fotbrädor har i möjligaste mån återanvänts på sina ursprungliga positioner. Mellan 

köket och salen kunde dock inte fotbrädan monteras tillbaka på grund av begränsat utrymme. 

Vid huvudentrén i hallen tillverkades en ny fotbräda eftersom den befintliga bedömdes vara i 

för dåligt skick. 

På övervåningen finns även två dörrkarmar som behöver rätas upp. Detta bör göras väldigt 

försiktigt med tanke på de välbevarande tapeterna. Åtgärden bör därför göras i ett senare 

skede och i samråd med tapet- eller papperskonservator. 

84

Skiss över köket 

Visar vilka delar som är utbytta under golvet. Skiss gjord av Fredrik Hedborg. 

85

Skiss över salen 

Visar vilka delar som är utbytta under golvet. Skiss gjord av Fredrik Hedborg. 

86

Bildbilaga 

Ett urval av bilder. Fler bilder finns, se fotoprotokoll. 

Murstocken devis murad 

och fogad. 

Väggen mellan salen och köket, närmast 

murstocken har murats upp på nytt. 

Murstocken devis murad 

och fogad. 

Stockbädden i salen har lagts tillbaka och tätats 

med ny mossa, sand/jord och näver. 

87

Köket innan golvbjälklaget läggs tillbaka. Salen innan golvbjälklaget läggs tillbaka. 

Eldstaden i salen innan åtgärd. 

Observera att det finns stänkmålningar i de 

undre ytskikten. 

88 

Nyuppmurad vägg mellan kök och sal, efter 

putsning och återmontering av bröstpanel i sal.

Köksspisen efter åtgärder. 

Golvet i köket kompletterat med tegel mot salen. 

Nytillverkad golvlist vid murstock i salen, 

den befintliga sparad. 

89 

Köksspisens häll efter komplettering av 

järnhällar. 

Komplettering av bröstpanelbräda i kök, 

nisch bakom köksspisen.

Dörröppning mellan sal och hall, 

innan den rätats upp. 

Golvbrädor och Golvbrädor bröstpanel och i kök bröstpanel återmonterat. i kök återmonterat. 

Dörrkarmen mellan hall och sal 

efter att den har rätats upp. 

90

Fotoprotokoll 

Acc.nr. OLM_2009_23_1-100 

Objekt: Svepartorp 

Ort: Ställberg, Svepartorp 

Gata/kvarter/fastighet: Svepartorp 1:5 

Stad: 

Socken: Ljusnarsberg 

Kommun: Ljusnarsberg 

Län: T 

År: 2009 

Motiv: Åtgärder i golvbjälklag, golv, murstock och spisar 

1: Murstocken har delvis murats upp och fogats 

2: En bakugn av gjutjärn har murats in. Röken från ugnen släpps ut genom en öppning i 

murverket ovanför ugnen. Röken tar sig sedan ”fritt” vidare upp genom rökkanalen. 

3-4: Murstocken har delvis murats upp samt fogats 

5: Kåpan har fogats och järnen lyfts på plats. 

6-8: Stockbädden i salen har lagts tillbaka och tätats med ny mossa, sand/jord och näver. 

9: Utslagshålet i golvet i salen. 

10: Väggen mellan salen och köket, närmast murstocken har murats upp på nytt. 

11: Köket. En av de grövre stockarna i stockbädden som golvet sedan spikas fast i har någon 

gång salats på med långa träkilar för att golvet ska bli någotsånär plant. 

12: Utslagshålet från köket. Troligtvis ersatt någon gång. 

13-17: Eldstaden i köket före åtgärder. 

18: Plåtbeklädnad som tidigare satt fäst på eldstadens framsida. 

19: Eldstaden i köket före åtgärder. 

20: Köket innan golvbjälklaget läggs tillbaka. 

21: Detaljbild av det sö hörnet i köket innan golvbjälklaget läggs tillbaka. 

22-25: Eldstaden i salen. Observera att det finns stänkmålningar i de undre ytskikten. 

26: Taklisten runt eldstaden i salen. Spår finns av målningar under dagens ytskikt 

27: Salen innan golvbjälklaget läggs tillbaka. 

28: Tapet på stänkmålad vägg, hallen. 

29: Nisch bakom köksspisen mot hallen. 

30: Tapetrester, köket. 

31: Tapetrester, salen. 

32: Bakugn 

33: Gjutjärnskamin tänkt att användas i salen. 

34: Olika ytskikt på eldstaden i köket. 

35: Ursprungliga stockar till stockbädden. 

36-37: De upptagna golvbrädorna. 

38: Ursprungliga stockar till stockbädden. 

39: Rötskadad bärlina. 

40-41: Golvbjälklaget har börjat läggas in i salen. 

42: Utslagshålet i salen. 

43: Köksspisen under återuppbyggnad. 

44: Sand som återlagts på stockmattan. 

91

45-46: Nordöstra hörnet i köket med ett synligt kilformat utrymme mellan list och översta 

panelbrädan. 

47-48: Skador i golvbrädorna längs den östra väggen. 

49: Nymurad vägg mellan kök och sal. 

50: Nymurad vägg mellan kök och sal, efter putsning och återmontering av bröstpanel i sal. 

51: Taklist i salen med bemålning. 

52: Dörröppning mellan sal och kök som rätats upp. 

53: Fotbräda mellan sal och kök som återmonterats. 

54-56: Spisen i salen, före åtgärd. 

57-58: Skadad golvbräda i köket vid entré till hall. 

59-62: Spisen i köket under arbetenas gång. 

63-64: Detalj av spiskåpa och häll. 

65-67: Detalj av anslutningen mellan köksspis och golvbrädor. 

68: Köksspisen efter åtgärder. 

69-70: Köksspisens häll efter komplettering av järnhällar. 

71: Köksspisen med fundament för gjutjärnsspis. 

72: Golvet i köket kompletterat med tegel mot salen. 

73: Ny taklist på köksspisens södra sida. 

74-75: Bröstpanel i kökets nordöstra hörn med en kompletterande kil nedanför list. 

76: Lagning av golvbräda i köket, östra väggen. 

77: Komplettering av bröstpanelbräda i kök, nisch bakom köksspisen. 

78: Komplettering av golvlist i kökets nordvästra hörn. 

79: Lagning och komplettering av golvbräda i kök vid entré till hall. 

80-82: Golvbrädor och bröstpanel i kök återmonterat. 

83: Äldre spår av upprätning av dörrkarm mellan kök och hall. 

84-85: Dörrkarm mellan hall och sal efter att den rätats upp, sett från hall. 

86: Dörröppning mellan sal och hall, innan den rätats upp. 

87-89: Dörrkarmen mellan hall och sal efter att den rätats upp, sett från salen. 

90-91: Dörröppning mellan sal och kök efter att den rätats upp, sett från salen. 

92: Dörröppning mellan sal och kök efter att den rätats upp, sett från köket. 

93: Taklist över murstock i salen. 

94-95: Nytillverkad golvlist vid murstock i salen, den befintliga sparad. 

96: Nytillverkad fotbräda vid ytterdörren. 

97-98: Hyttnäsgården, med samma ägare som Svepartorp. I detta rum satt ursprungligen de 

målningar av Kers Erik Jönsson som idag återfinns i salen i huvudbyggnaden vid 

Siggebohyttan. Denna taklist blev av någon anledning inte medflyttad. 

99-100: Hyttnäsgården, med samma ägare som Svepartorp. Marmoreringar på bröstpanel. 

Initialerna SPS 1866 finns i ena hörnet. 

Foto: Bild 1-44, 49, 97-100: Charlott Torgén, Örebro läns museum 

Bild 45-48, 50-58, 62, 64-96: Linda Gustafsson, Örebro läns museum 

Bild 59-61, 63: Fredrik och Hans Hedborg, fastighetsägare 

Diarienr: 2001.220.163 

92

Rapport 2011-11, Svepartorp etapp 6.pdf - Örebro läns museum

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?