Mars - OKG

okg.se

Mars - OKG

Kärnpunkten

PERSONALTIDNINGEN PÅ OKG • Nr 2 2012

Carolin Cedergren

– En av OKGs första traineer, vilka

banade väg för kommande OKG-program

Strategi för O1

– Produktionschef Carl-Johan Kemgren berättar

Årets revisioner stundar

– Vilka är de stora arbetena i år?

Projekt Plex

– Inför O2s säkerhetsmodernisering 2013


INNEHÅLL

Krönika ........................................... 2

Strategi för O1 ................................. 3

Revisioner 2012 .............................. 4

Dieselservice på O1 ........................ 5

Kalibrering .................................... 6-7

I centrum .................................... 8-11

Projekt Plex .............................. 12-13

Specialistgrupp till OKG ........... 14-15

Utställning på OKG .................. 16-17

Mitt liv som komponent ..................18

Personalnytt ...................................19

5

Omslagsbilden:

Carolin Cedergren,

systemstöd på O1

6

16

8-11

I detta nummer av Kärnpunkten

Får vi veta mer om expertgruppen

som ska besöka OKG i april, kika

in i utställningen ”Vill du bli ett

energigeni” samt lära oss mer

om kalibrering på OKG.

Bland tomtar

och troll?

Sagt och gjort, så sitter jag återigen på

buss numero sex. Alla vi som klivit på

vid Metaregatan har hittat ett ledigt säte.

Ofta blir det samma plats som igår och

för det mesta är det samma ansikten på

bussen, dag efter dag. Det får mig osökt

att tänka på en artikel i tidningen Affärsvärlden

med rubriken: Skulle du känna

igen en neandertalare på bussen? Artikeln

handlade om att de utdöda neandertalarna

lever vidare i våra celler. En analys av vårt

DNA tyder på att alla moderna människor,

utom afrikanerna, har några procent

neandertalgener i sin arvsmassa. Ett team

under ledning av den svenske forskaren

Svante Pääbo, har konstaterat att 1-4 procent

av våra gener är av neandertaltyp. När

neandertalarna levde parallellt med den

moderna människan för sisådär 30 000 år

sedan, beblandade de sig med oss. Eller

var det tvärtom? Och i så fall, varför?

Skulle vi då känna igen en neandertalare

på bussen? Utan tvekan, hävdar

konservatorn Eirik Grankvist, som menar

att de såg ut ungefär som trollen i gamla

folksagor – fula, grova och starka med

breda uppnäsor. Neandertalarna hade

en grov benstomme och en skalle med

utpräglade valkar över ögonen. Jag tänker

att folksagor om troll är ju speciellt vanligt

förekommande i Norden, där det berättas

om allt från bortbytingar till bergasalar.

Kommer berättelserna från neandertalarnas

tid? Och om det nu finns ett korn

av sanning i dessa folksagor – fanns det

även tomtar? Sitter jag så att säga ”bland

tomtar och troll” på buss numero sex? Var

är fjant!? Nej. Givetvis kan man misstänka

nån enstaka resenär, men jag skulle nog

Utges av

OKG Aktiebolag

572 83 Oskarshamn

0491-78 60 00

bestämt hävda att vi bussåkare har en

lägre halt av neandertalsgener i oss. Det är

ju smart att åka buss! Det är miljövänligt.

Man slipper tanka dyrt. Man kan nyttja

tiden till annat, som att läsa eller sova. På

ett år kan man få cirka 160 timmars extra

sömn på OKG-bussen.

Vi från Metaregatan har naturligtvis

insett dessa fördelar och även utvecklat

en rationell hälsningsritual på hållplatsen.

Detta tecken på civilisering och kulturell

förfining innebär att vi enbart hälsar på

den som står sist i raden, inte på alla. Vi

brukar också anlända till hållplatsen i en

speciell ordning. Utom jag. Själv har jag

ännu inte lyckats finslipa morgonrutinerna

tillräckligt väl för att anlända precis

på samma tid som dagen före. Det räcker

med att apvalkarna över ögonen betraktats

lite för länge i spegeln, så får jag förskräckt

rusa till bussen! Det finns nackdelar med

att åka buss. Du kan själv inte bestämma

när bussen ska åka. Ibland är bussen iskall,

ibland stekande het. Ibland luktar hela

bussen avlopp efter någon föregående

långresa. Fast det är faktorer vi resenärer

inte har någon större möjlighet att påverka.

Och den överraskande lukten av fis tar

vi på buss numero sex med jämnmod, även

om vi först misstänksamt ser oss omkring

och undrar vilket troll som inte kan hålla

tätt (föraren?) – innan vi kommer på att

det är bussavloppet!

Buss och kram!

Henrik Eriksson

Ansvarig utgivare

Anders Österberg

0491-78 63 54

anders.osterberg@okg.eon.se

Redaktör

Ida Skoglund

0491-78 64 68

ida.skoglund@okg.eon.se


Oplanerad otillgänglighet

– vad är det?

Om någon skulle hävda att det bästa vore om våra reaktorer hade en

så hög tillgänglighet som möjligt, är det inte så många som skulle säga

emot. Självklart vill OKG att tillgängligheten ska vara så hög som det

bara går, för det skulle innebära mer produktion och mindre oförutsedda

arbeten för våra anställda. Men hur gör vi för att nå dit?

När man tittar på statistiken gällande tillgängligheten

OKGs tre reaktorer, kan

man se att O1 sticker ut lite från de övriga

två gällande den oplanerade tillgängligheten.

Ett medel från de senaste tio åren ger O1 ett

utfall på drygt 11 procent, O2 landar på 2,5

procent och O3 på knappt 4 procent. Vad

menas då med oplanerad otillgänglighet?

Enkelt sett kan man säga att oplanerad otillgänglighet

antingen utgörs av påtvingade fel

som orsakar stopp eller reducering av effekten

eller av förlängda revisionsavställningar.

Just oplanerad otillgänglighet är också en av

de indikatorer som WANO använder sig av

för att jämföra statusen på världens reaktorer.

Den bättre hälften av världens alla reaktorer

har en oplanerad otillgänglighet som är bättre

än 1,6 procent och O1s produktionschef

Carl-Johan Kemgren har målbilden tydlig

framför sig – O1 ska naturligtvis nå dit.

– Detta är självklart inte något som vi

kan uppnå på ett par år, men om man tar

det i steg så kanske det skulle vara rimligt

att reducera utfallet med 25 procent varje år,

och därmed uppnå vårt mål omkring år 2018,

menar Carl-Johan.

Optimering av O1

För att kunna optimera verksamheten på O1

och förbättra sina resultat måste man först

och främst veta var man befinner sig idag.

Genom bland annat en grundlig statusrapport

över anläggningen kan man tydligt se vilka

system som orsakar mest produktionsbortfall.

Denna rapport bör sedan ligga till grund för

vilka tekniska frågor som ska prioriteras, vilka

anläggningsändringar som ska utföras och hur

det förebyggande underhållet ska läggas upp.

Men för att det ska fungera är det mycket

viktigt att vi har en fungerande analysverksamhet

som ligger till grund för indata till

statusrapporterna. Ytterligare en nyckelfråga

är de årliga revisionsavställningarna.

– Det verkar nästan som att man tidigare

har satt ett likhetstecken mellan kort revision

och hög tillgänglighet, men har man ett stort

utfall på den oplanerade otillgängligheten är

det mycket som tyder på att det förebyggande

underhållet har fått stå tillbaka, berättar

Carl-Johan.

När man väl har kommit ner i låg oplanerad

otillgänglighet kan det vara dags att

börja titta på revisionernas längd. Genom

Strategi för O1

att utöka revisionen med ett antal dygn

och ge utrymme för det underhåll som det

verkligen finns behov av, borgar man för en

högre tillgänglighet. Det måste även finnas

en tydlighet i varför man gör på ett visst sätt,

och inte minst viktigt – det måste finnas rätt

förutsättningar. Rätt förutsättningar i form

av bland annat förutsägbarhet vad det gäller

tid, pengar och framtidsplaner. Det går

inte att utföra en revision på bästa sätt om

tidpunkten för revisionen ändras fram och

tillbaka, om budgeten för revisionsavställningen

förändras sent eller om avsikten med

verksamheten inte är fastställd. Ska O1 drivas

10 år till eller 20?

– Men det som allt bottnar i är fortfarande

säkerhet, att senarelägga ett ärende som har

bäring på säkerheten är inte ens diskutabelt.

Om vi har en hög säkerhet och en anläggning

som är driftklar utifrån provningar och

förebyggande underhåll, så kommer även

tillgängligheten att öka, det är jag övertygad

om, avslutar Carl-Johan. •

Text och foto:

Emelie Johannesson

3


Revisioner 2012

4

Vad händer under årets

revisioner?

Thomas Loman, revisionsledare O1

Din roll/uppgift?

Min roll är revisionsledare med uppgift att leda och driva genomförandet

av revisionen. Vara sammanhållande för funktionsgrupperna

och se till att allt flyter och rapportera till styrgruppen.

Fokusområden på årets revision?

Fokus ligger som vanligt på att få revisionen att flyta på utan

omplaneringar i tidplaner och ekonomi. Samtidigt som vi vill

att de arbeten som görs sker på ett personsäkert och noggrant

sätt. Det är under revisionen vi lägger grunden för en fortsatt

säker drift av anläggningen.

Vad är tidsstyrande?

Tidsstyrande kommer att vara servicen på diesel 660 GD4. Dieseln

kommer att plockas ner för transport till Finland för genomgång.

Den planerade tiden för demontage till återmontage och

provkörning är 56 dygn. (Läs mer i artikeln här intill!)

Något som är annorlunda i år?

Det som är annorlunda för O1s del i år är att vi har lagt mycket

tid och kraft i organisationen på stoppet som har förföljt oss

sedan slutet på oktober förra året. Vilket har gjort att vi inte har

kunnat lägga fokus på revisionen i den omfattning som vi skulle

vilja.

Utmaningar med årets revision?

Det är utmaningarna som gör det intressant och om man ska

nämna något speciellt är det ändringar som ska in under revisionen.

I år är vi intresserade av att få till en ombyggnad av logiken

till ett villkor i ett kontrollsystem. Utmaningen här ligger i att få

ihop införandet planeringsmässigt under revisionen och den

korta tid som projektet har haft på sig att färdigställa en lösning.

Ove Johansson, revisionsledare O2

Din roll/uppgift?

Revisionsledare, det vill säga min uppgift är att styra revisionen

inom de ramar som fastställts. Man blir lite som spindeln i nätet!

Fokusområden på årets revision?

Tiden för arbete i processystemen kommer att vara kort under

årets revision och många arbeten kommer att pågå samtidigt.

Detta ökar risken för tillbud och olyckor, så ett av årets fokusområden,

utöver reaktorsäkerhet, kommer definitivt att vara

personsäkerhet. Alla arbeten ska utföras på ett så säkert sätt

som möjligt!

Vad är tidsstyrande?

Tidsstyrande under årets revision är faktiskt inte våra egna arbeten

utan de arbeten som Svenska kraftnät ska utföra i ställverket.

De ska skifta 400 kV-matningarna från det gamla ställverket

”Simpevarp” till det nya ”Ekhyddan”. Bland våra egna arbeten

är det installation av I&C-utrustning för det nya ställverket och

tillhörande provning som är tidsstyrande.

Något som är annorlunda i år?

En stor skillnad med årets revision är att vi inte gör något

bränslebyte eller utför någon drivdonsservice. Anledningen är

att revisionen 2013, då projekt Plex säkerhetsuppgradering ska

utföras, ligger så pass tidigt på året och att bränslebytet 2011

därför planerades att räcka ända fram till 2013.

Utmaningar med årets revision?

Förtydligande av SSM-krav innebär att vi inte får utföra förebyggande

underhåll under drift, på våra gasturbiner. Detta medför

att gasturbinservice måste planeras in under revisionen tillsammans

med en omfattande brytarservice. En av utmaningarna blir

att få ihop detta med de tider som finns tillgängliga för avställning

av respektive sub.


Text och foto:

Emelie Johannesson

Sven-Erik Egnell, revisionskoordinator O3

Din roll/uppgift?

Jag är revisionskoordinator, vilket bland annat innebär

att det är min uppgift att hitta lösningar när problem

uppstår, och prioritera för att få framdrift. Jag ska se till

att det är resurssäkrat från driftens sida och ansvara för

samordning och planering enligt gällande STF.

Fokusområden på årets revision?

Om man bortser från säkerhetsaspekten, som alltid

har största fokus, finns ett par områden vi kommer att

ha extra fokus på. Dels handlar det om att hantera de

logistikproblem som uppstår i samband med bytet av

moderatortanklock och fuktavskiljare. Och dels handlar

det om den kontroll av styrstavar som ska utföras

med anledning av tidigare problembild. Sen hoppas vi

självklart komma tillrätta med de vibrationer vi haft på

turbinen vid höjda kylvattentemperaturer.

Vad är tidsstyrande?

Precis som så ofta under en revision är det arbetena i

reaktorhallen som kommer att vara tidsstyrande, och

då framförallt styrstavsprovningarna. Tätt därefter kommer

de arbeten som är kopplade till bytet av 400 kVställverket.

Något som är annorlunda i år?

Ett stort arbete som sticker ut är att vi får ett nytt 400

kV-ställverk i samband med årets revision. Det är ett

mycket tidskrävande arbete med stora insatser inte bara

i direkt anslutning till ställverket utan även i kontrollrummet.

Här kommer det att krävas stort fokus!

Utmaningar med årets revision?

En av de största utmaningarna är att klara av de oförutsägbara

händelser som eventuellt kommer att dyka

upp. Det kommer dessutom bli tufft att hinna med alla

de provningar som ställverksarbetena för med sig. •

Ett skepp kommer lastat!

Med vadå?

En dieselmotor!

Ett av de arbeten under

årets revisionsavställning

på O1 som sticker ut lite

från mängden är den stora

service som ska utföras på

D-dieseln. En service som

till största delen inte kommer

att utföras på OKG utan på

andra sidan Östersjön.

På O1 finns det fyra stycken dieselgeneratorer

vars uppgift består av att

leverera elkraft till säkerhetsklassad

utrustning, som behöver reservkraft

efter att ha förlorat sin ordinarie

elkraftmatning. Med jämna intervall

utförs service på dieslarna och under

årets revision kommer det att utföras

service i någon form på samtliga

fyra dieslar. Två av dem, de som ska

utföras på B- respektive D-dieseln,

är omfattande och något utöver det

vanliga. Servicen på B-dieseln är en

så kallad 12-årsservice som innebär

att en ordentlig genomgång kommer

att utföras med bland annat

byte av koppling mellan motor och

generator samt kontroll av cylinderlock,

spelmätning växellåda, turbon

och samtliga pumpar. Leverantören

kommer att utföra servicen på plats

OKG och den beräknas att pågå

cirka tre veckor.

Finsk expertis

Anledningen till att årets revisionsavställning

på O1 fick utökas med

cirka fyra veckor var på grund av

den omfattande servicen som ska

utföras på D-dieseln. En liknande

service utfördes 1993, men en

stor skillnad är att den då utfördes

på plats på OKG. Sedan dess

har denna typ av dieselmotor, som

driftsattes på O1 1971, tagits ur

produktion och för att hitta rätt

kompetens vänder vi oss därför till

vårt grannland för att be om hjälp.

I Finland hittar du nämligen företaget

Patria som bland annat servar

finska marinens dieselmotorer, och

nu även OKGs.

Dieselservice på O1

– Patria kommer att plocka ner

merparten av dieselmotorn och

sedan ta den med sig tillbaka till

Finland där de med hjälp av sina

specialverktyg och avancerade provutrustning

ska genomföra själva servicen,

berättar Niclas Telling som är

systemansvarig för dieslarna på O1.

Totalt räknar man med att arbetet

ska ta nästan åtta veckor, det vill

säga hela den period som revisionen

pågår, vilket gör att det är tidsstyrande.

För att undvika att arbetet

drar ut på tiden krävs noggranna

förberedelser, vilka påbörjades redan

förra året då Patria gjorde den statusrapport

som själva servicen nu

bygger på.

– Kritiska detaljer kommer dessutom

att kontrolleras redan vid

demontaget för att på så vis undvika

tidsödande överraskningar. Det

kommer även att finnas extra personal

att tillgå om problem skulle

uppstå, för att inte påverka tidsplan,

förklarar Niclas som personligen

kommer att vara på plats för att

övervaka arbetet tillsammans med

personal från UM1.

Det verkar som att de flesta orosmoment

har eliminerats och om nu

bara båten, som ska transportera

dieseln, inte sjunker kan vi förhoppningsvis

se fram emot en nyservad

diesel som kommer att gå prickfritt

ända tills 2016, då det finns budgeterat

för inköp av två helt nya

C- och D-dieslar. •

Text och foto:

Emelie Johannesson

5


Kalibrering

Kalibreringsivrare på OKG:

De trycker på mätningars värde …

Lars-Eric Nilsson och Johan Dagnäs betonar betydelsen av kalibrerade redskap. De hävdar att ett

väl utfört arbete förutsätter väl fungerande verktyg. Ansvaret för detta åligger oss alla tillsammans.

OKGs databas för kontroller och kalibreringar

av utrustning som till största delen

inte är systembunden heter ATIVA och är

tillgänglig för alla medarbetare som så önskar.

I denna databas finns idag 11 219 instrument

och redskap registrerade. Bara antalet stegar

uppgår till 891 stycken. Enbart att hålla ordning

på alla dessa föremål är en diger uppgift.

Att därtill säkra att de allihop håller den

kvalitet som förväntas av dem är inte bara

ännu svårare – det förutsätter dessutom allas

engagemang.

– Vi som arbetar med själva kalibrerings-

och kontrollmomenten är bara en länk i en

kedja som aldrig får brista, säger Lars-Eric

Nilsson, tekniker på underhållsavdelningens

serviceenhet, USK. Vi skulle kunna liknas vid

bilbesiktningen, såtillvida att vi regelbundet

kontrollerar att företagets alla instrument

och redskap håller rätt kvalitet. En viktig

förutsättning är dock att alla som ansvarar

för de olika redskapen ser till att de verkligen

kommer till besiktningstiden.

– Jag tror inte att exempelvis bilprovningen

ringer upp för att påminna om att det är

dags att besiktiga bilen. En kallelse skickas ut

6

och om denna inte hörsammas blir det körförbud.

Vår besiktningsverksamhet baseras på

samma principer.

Säsongsarbete …

Besiktningsperioden ligger i första hand

under vinterhalvåret när det normalt sett

inte pågår några revisionsavställningar. Bit

för bit betas inventarielistan av och kallelser

till instrumentbesiktning skickas löpande ut

till alla som utsetts till att vara ansvariga för

de olika redskapen. Varje registrerat redskap

har ett unikt objektsnummer och märks

dessutom med en klisterlapp som indikerar

hur länge detta får användas och när nästa

kontrolltidpunkt ligger i tiden. Det kan dock

uppstå fel på redskapet under användningen

och det är viktigt att då och då föra en egenkontroll

av dess status. USK hjälper också

gärna till med sådana kontroller.

– Vid själva besiktningstillfället görs dock

inte bara en kontroll och kalibrering, fyller

underhållsingenjör Johan Dagnäs i. Där

bedöms också redskapets totala skick. Ibland

behöver det kanske lagas, ibland till och med

kasseras.

Hur långt är ett snöre? Frågan är

som bekant av akademisk art och

saknar enligt Nationalencyklopedin

ett entydigt svar. I kärnkraftsvärlden

fungerar dock inte den typen av

vaga definitioner över huvud taget.

– För att inte äventyra säkerheten

måste vi kunna lita på att

exempelvis det tryckluftsverktyg

som används för stunden ger

exakt rätt moment, påpekar

Lars-Eric Nilsson. Att regelbundet

kalibrera sin utrustning är således

en enkel åtgärd för att skapa

förutsättningar för en hög kvalitet

i arbetet.

Användbar historik och statistik

Johan påtalar också värdet av den historik

kring varje redskap som byggs upp vid de

olika besiktningstillfällena. Uppgifter som

bland annat kan ligga till grund för val av

leverantör eller produkt vid nyanskaffning.

– En mutterdragare av ett visst märke som

vi i vår statistik kan utläsa ständigt dras med

stora avvikelser och ofta behöver repareras

kanske inte bör väljas i första hand när det

är dags att förnya maskinparken, säger han.

Lars-Eric påpekar att statistiken ger en

bild av såväl användningsfrekvens som objektens

kvalitet. Det är uppgifter som används

för att säkra att den maskinpark som finns är

funktionell och effektiv.

– För att hela denna verksamhet ska

kunna fungera krävs givetvis att nyinköpta

redskap registreras i våra databaser, fortsätter

Lars-Eric, likväl som att vi kan bokföra vilka

objekt som skrotas.

Egna och andras verktyg …

Både Lars-Eric och Johan påtalar att det finns

ytterligare vinster att hämta om man beslutade

att utöka användningen av redskapens unika


Text och foto:

Anders Österberg

objektsnummer och besiktningsstatistik. Om

det exempelvis angavs i arbetsordern efter

utfört arbete vilka instrument som använts vid

olika arbeten, så skapas en mycket användbar

spårbarhet. Skulle man vid kalibreringstillfället

konstatera avvikelser i ett verktygs prestanda,

kan man enkelt gå tillbaka och kolla vilka

arbeten som utförts med just det verktyget.

Kanske man då till och med hinner åtgärda

en eventuell brist innan den får konsekvenser

i form av exempelvis ett packningsläckage. I

dagsläget finns dock inte den möjligheten.

En sådan funktion förutsätter samtidigt

att alla arbeten utförs med verktyg som finns

i OKGs databaser, vilket långt ifrån alltid är

fallet. Entreprenörer runt om i verksamheten

använder exempelvis ofta egna verktyg, som

OKG följaktligen inte har kontroll över.

– Även om vi inte kan vara helt säkra på

saken, förutsätter vi givetvis att dessa verktyg

är kalibrerade med samma noggrannhet

som våra egna, säger Johan. Om de inte vore

det, så skulle ju ambitionen att upprätthålla

en högkvalitativ egen maskinpark te sig en

smula tandlös …

En bar är en bar …

Vid själva kalibreringsarbetet används mätutrustningar

som i sin tur regelbundet kalibreras

mot förlagor eller så kallade normaler som

finns på Statens Provningsanstalt i Borås.

– Vi måste ju kunna lita på att en uppmätt

bars tryck är precis en bar, säger Johan. Är

våra kalibreringsinstrument inte korrekta,

blir givetvis inget av de objekt vi kalibrerar

heller korrekt.

De bägge kalibreringsivrarna hoppas att en

ökad förståelse för betydelsen av välkalibrerade

verktyg också medför ett ökat ansvarstagande

för redskapens skick som därmed

också medverkar till en säker drift.

– Bra redskap innebär ju inte bara förutsättningar

för att kunna göra rätt från början,

avslutar Lars-Eric Nilsson och Johan Dagnäs.

De utgör också en viktig parameter i vår

strävan att upprätthålla ordning och reda i en

säker arbetsmiljö för oss alla och envar. •

Hallå

där!

… Mauritz Gärdinge och Claes Halldin, reaktorsäkerhetsexperter

inom OKG respektive E.ON

Kärnkraft Sverige, den 11 mars var det ett år

sedan Fukushimareaktorerna havererade.

Vilka är era reflektioner kring

hur årsdagen uppmärksammats?

Vi hade nog förväntat oss en del övertoner i

kärnkraftfrågan, men tycker överlag att händelserna

har speglats på ett balanserat vis;

alltifrån den inledande naturkatastrofen till

härdsmältorna. Vi hoppas och tror att respekten

för alla de nästan 20 000 människor

som omkom i jordbävningen och tsunamin

samt alla de som fortfarande är evakuerade

har varit en bidragande orsak till detta.

Vilka är då våra viktigaste

lärdomar av dessa reaktorhaverier?

Inledningsvis tror vi att vi alla måste inse att

med de premisser som jordbävningen och

tsunamin skapade, så fanns få eller inga

förutsättningar att undvika härdsmältorna i

dess nuvarande omfattning. Med tanke på

att i princip all reservkraftskapacitet slogs ut

samtidigt, var det bara en fråga om hur lång

tid det skulle ta att hamna där man gjorde.

Härdsmältornas förlopp följer de steg som

kan förväntas i en sådan situation och varje

insats som kunde ha gjorts skulle möjligen

ha fördröjt slutstadiet med några timmar.

Även om en underdimensionering av

skyddet mot tsunamin kan anses vara upphov

till själva haverierna, är det enligt vår

mening ändå avsaknaden av konsekvenslindrande

system som är den största bristen

i sammanhanget. Med exempelvis vår typ

av RAMA-filter på plats, hade påverkan på

omgivningen kunnat begränsas kraftigt och

därmed hade säkerligen olyckans eftermäle

kunnat se lite annorlunda ut. Japansk kärnkraftsindustri

har förstått detta och ser idag

investeringar i sådana utrustningar som ett

prioriterat område.

Vilka aspekter anser ni

fortfarande återstår att hantera?

Vi anser att de viktigaste aspekterna är

belysta, men tror att vi kommer att behöva

fördjupa oss ytterligare i reaktorinneslutningarnas

robusthet. Erfarenheterna indikerar

att det inom det området finns saker

att lära och lägga till i ett ständigt förbättringsarbete.

Text: Anders Österberg Foto: Ida Skoglund

7


I centrum

8

Carolin Cedergren

Fakta

Namn: Carolin Maria Theres Cedergren

Ålder: 31

Familj: Mamma, pappa och bror

Bor: I en lägenhet i Oskarshamn

Drömmer om: Att bygga en O4a


Carolin Cedergren

– har ambitionen

och tar möjligheterna

Hon är en av OKGs första traineer. En driven och nyfiken person, som gillar utmaningar

i livet. Kärnpunkten möter Carolin Cedergren och pratar om hur det var att komma in

OKG som trainee, resan fram tills idag och sitt arbete i Young Generation.

Carolin är uppvuxen på Gotland, men valde

att flytta till Uppsala för att under fyra och ett

halvt år studera till Civilingenjör med energisystemteknik

som inriktning. En bred utbildning

som innebar examensarbete i frekvensreglering

inom vattenkraft på Vattenfall. När

Carolin gick i nionde klass fick hon möjlighet

att göra ett arbete om kärnkraft och fick bra

respons, vilket gjorde att hon fick upp ögonen

för branschen. Efter universitet sökte hon till

OKGs traineeprogram, som var det första i

ordningen OKG arrangerade.

– Jag hade tidigare önskat att gå på ett

traineeprogram på ett stort elproducerande

företag och så kom möjligheten på OKG.

2005 var jag en av sex traineer som påbörjade

programmet, vilket blev en besvikelse för

Vattenfall som hade hoppats att jag skulle

söka mig dit i och med mitt examensarbete,

ler Carolin.

OKGs traineeprogram sträcker sig över ett

och ett halvt år och är en bred ingång med

många olika områden att ta sig an. Att ta

flyttlasset från Uppsala till Oskarshamn var

inte så svårt, då hon i och med traineeprogrammet

och flera samtidiga nyanställningar

fick många nya vänner.

– Eftersom OKG är ett stort företag var

det väldigt bra att komma in som trainee

och få en helhetsbild. Att få se olika delar av

företaget och, för mig som gillar att se hur allt

hänger ihop, få en förståelse för de olika delarnas

sammanlänkning. Det kanske inte passar

alla att byta arbetskamrater var tredje månad

och samtidigt byta arbetsuppgifter och ge sig

på nya områden, det är ju inte ett långsiktigt

arbetssätt även om lärdomarna är långsiktiga.

Men jag uppskattade det och tyckte att det

var lärorikt. Efter traineeprogrammet valde

jag dessutom att gå till driftsidan där jag

inte har min utbildningsbakgrund, och fick

därför gå en turbinoperatörsutbildning för

att lära mig processkunskap. Det gjorde att

jag fick en lite längre startsträcka än de andra

traineerna, men väl en större bredd när jag

kom igång säger hon och berättar vidare:

– När vi kom till OKG var det inte så välkänt

i organisationen vad ett traineeprogram

innebär och vad vi förväntades göra efter

programmet. Några få traineer som tillhörde

Sydkraft hade varit på OKG innan, men

hade inte OKG som arbetsplats. Vi var de

första som gick OKG-programmet och fick

på så sätt bana väg för kommande traineer.

I centrum

9


I centrum

”Har man bara ambitionen finns det

stora möjligheter både till variation

och utveckling på OKG.

Jag sattes fort i arbete på de olika avdelningarna

och jag kände mig ganska snart som

en i gruppen – speciellt på skiftlaget där jag

gjorde driftpraktik en period. Skulle OKG

starta upp programmet igen skulle jag mer än

gärna rekommendera andra att söka. Är man

driven, nyfiken på att lära sig nya saker och är

beredd på att gå utanför sin komfortzon, är

detta definitivt en bra ingång till OKG.

Idag arbetar Carolin på O1 inom området

systemstöd, produktion och optimering. Det

innebär bland annat att hon analyserar hur

störningar påverkat anläggningen, dokumenterar

driftsammanträden, håller ordning på

elproduktionen, håller ihop arbetet med att

genomföra ett husturbindriftprov, samt är

O1s driftrepresentant för erfarenhetsåterföring

i OKG-ERF. Innan det fann vi Carolin

på O3 där hon hade liknande arbetsuppgifter,

men höll också ihop en samfunktionsgrupp

för att utvärdera störningar och prov efter

projekt Puls samt gjorde tillgänglighetsanalyser

och snabbstoppsutredningar.

– Jag arbetar på tvären och man kan säga

att jag arbetar med det som är i prioritet just

nu, skrattar Carolin. Jag har en bra variation i

min arbetsvardag som innebär att jag får lära

mig nya saker, vilket jag uppskattar. Jag skulle

snabbt bli uttråkad av att göra samma saker

varje dag. Har man bara ambitionen finns

10

det stora möjligheter både till variation och

utveckling på OKG.

Tre månader i Tyskland

Nio dagar innan händelserna i Japan och

Fukushima anländer Carolin till kärnkraftverket

Grohnde utanför Hannover i Tyskland

för ett erfarenhetsutbyte inom E.ON kärnkraft,

där hon skulle studera hur man arbetar

på verket. Klimatet i Tyskland gällande

kärnkraft hade de senaste åren blivit bättre

och positivare, men när kärnkraftskatastrofen

i Fukushima var ett faktum förändrades allt.

– Media i Tyskland blev snabbt överfyllda

av kärnkraft, att den måste läggas ner. Rubriker

och nyhetsflöden byggdes till stor del på

känslomässiga och inte faktamässiga grunder.

Det var demonstranter på Hannovers gator

varje helg och 20 000 personer demonstrerade

vid verket under påsken. Tyskarna

klistrade dekaler på cyklar och bilar där det

stod ”Kärnkraft – nej tack!”, jag såg till och

med en sådan flagga uthängd från ett fönster

längs en större väg. Det var väldigt intressant

att se reaktionen i samhället, men också väldigt

skönt att som kärnkraftsanställd några

månader senare få åka hem till Sverige igen,

säger Carolin och förklarar:

– I Tyskland finns inte alls det stöd i

närområdet för kärnkraft som det finns i

Sverige. Det verkade inte heller finnas den

kunskapen eller förståelsen för kärnkraft som

det finns häromkring. Under tiden jag arbetade

på Grohnde studerade jag tyska och min

kvinnliga lärare tittade ibland snett på mig

eftersom hon visste att jag arbetade i branschen.

Hon hade en väldigt svartvit bild av

det här med energi och miljö. Samtidigt som

hon ansåg att kärnkraft var farligt och måste

bort, hade hon bland annat ingen aning om

vilka föroreningar och skador det i Tyskland

så vanliga alternativet kolkraft orsakar.

Young Generation

Carolin är en driven person som tycker om att

utvecklas och ta sig an nya saker, vilket har fått

henne att engagera sig i Young Generation

(YG). YG är ett nätverk för unga människor

inom kärnkraft och har som mål att utveckla

personligt nätverk, bidra till kompetensöverföring

och öka kunskapen om kärnkraft.

OKG har sex representanter i YG i år

och i slutet av januari hade vi ett uppstartsmöte

i Västerås för YG omgång 18 där cirka

100 personer deltog, berättar hon. Det som är

viktigast med YG är att man får möjlighet att

nätverka inom branschen, ges möjlighet till

kompetensöverföring, får göra studiebesök

och träffa andra unga inom branschen. För

att få till dessa saker anordnas tre seminarier


under varje YG-omgång och deltagarna, som

delas in i olika temagrupper, anordnar också

egna träffar och studiebesök under året.

Carolin har suttit med i YG-kommittén

i två år och planerar att sitta med så länge

hon fortfarande känner att möjlighet och

tid finns.

– Under 2013 ska European Nuclear

Young Generation Forum hållas i Stockholm,

vilket vi har arbetat hårt för att få till Sverige.

Ett värdskap av detta arrangemang visar att

svensk kärnkraftsindustri ligger i framkant

och att vi är måna om de unga i branschen.

Första steget är taget och det vi nu står inför

är att bilda en kommitté som omhändertar

arrangemanget. Preliminärt planeras konferensen

att äga rum mellan den 10-15 juni

2013. Finns det eldsjälar som vill delta och

hjälpa till att arrangera European Nuclear

Young Generation Forum så kontakta mig,

avslutar Carolin. •

Text och foto:

Ida Skoglund

Läs mer om Young Generation på Kärnan

Kärnan/Organisation/Kommittéer/Råd/Grupper


Det som är viktigast med Young Gerenation

är att man får möjlighet att nätverka inom

branschen.

11


Projekt Plex

Projekt Plex

tar sikte på framtiden

Den 10 februari genomförde OKG en strategidag där över 180 personer

deltog. Dagen ägnades åt att stärka den gemensamma målbilden inför

säkerhetsmoderniseringen av O2 år 2013.

På strategidagen medverkade medarbetare

från Plex- och linjenorganisationen, samt

från leverantörerna COP och SiPlex. Dagen

inleddes med att Håkan Ottosson, produktionschef

O2, samt Anders Helmersson, projektledare

Plex, framförde budskapet att alla

parter i moderniseringen ingår i samma

besättning, Team Plex, och att samarbete

mellan alla besättningsmedlemmar är nyckeln

till framgång.

Ett prioriterat projekt

– Vi sitter alla i samma båt och måste

samarbeta effektivt tillsammans för att få

en god framdrift och föra projektet i säker

hamn, sa Anders Helmersson inledningsvis.

12

Håkan Ottosson gjorde i sin tur en koppling

till säkerhetsmoderniseringens betydelse för

säker drift.

Under strategidagen hämtades inspiration

från det marina för att förmedla samarbetsbudskapet,

samt för att skapa en gemensam

målbild och ta ut kursen framåt. Bland deltagarna

fanns också Ingemar Engkvist, VD

E.ON Kärnkraft Sverige och tillförordnad

VD på OKG:

– Moderniseringen av O2 är ett av E.ONs

absolut mest prioriterade projekt. Det är av

stor betydelse att vi lyckas i våra ambitioner.

Det innebär att alla måste ha samma fokus,

det vill säga att starta installationen i början

av mars nästa år. Oavsett vår roll i projektet

eller i O2s organisation måste vi göra allt för

att möjliggöra det och att minimera riskerna.

Eventuella svårigheter måste omedelbart lyftas

till projektledningsnivå eller till Håkan

Ottosson. Att inte göra tillräckliga förberedelser

är otänkbart!

Även leverantörerna COP och SiPlex

uttryckte sitt starka engagemang för säkerhetsmoderniseringens

fullbordande och

betonade vikten av att ta tillvara vunna erfarenheter

från tidigare projekt.

Mycket är gjort

Efter inledningen fick åhörarna en kort tillbakablick

i O2s historia från byggstart 1970

fram till genomförande av olika faser i moder-


” Projektet

och leverantörer diskuterade risker

och möjligheter inför säkerhetsmoderniseringen.

niseringarbetet sedan projektstarten 2004. En

reflektion som kunde göras utifrån denna

återblick, var att ett flertal moderniseringsåtgärder

redan har utförts, även om projektet

också haft motgångar. Kjell Carlsson, som var

med vid byggnationen av O2, berättade att

också O2 inledningsvis hade motgångar, då

en storbrand orsakad av en svetsloppa utbröt

under byggnationen den 4 mars 1972. Tidsförlusten

orsakad av branden kunde dock tas

igen, sa Kjell, som fortvarande har kvar sin

cigarr från invigningen av anläggningen.

Framgångsfaktorer

Den viktigaste punkten under dagen var

diskussionen om de framgångsfaktorer som

är väsentliga för att lyckas med moderniseringen.

Den centrala utgångspunkten i

såväl paneldebatten som i grupparbeten, var

begreppet samarbete. Bland de framgångsfaktorer

som kunde knytas till detta begrepp

var; vikten av uppföljning, fokus på de viktigaste

områdena, optimering av arbetsmetoder

samt förmågan att stänga öppna frågor

för att kunna gå vidare. Framgångsfaktorerna

ska nu behandlas mer ingående i projektet

där man också ska titta på hur de praktiskt

kan tillämpas i vardagen.

En utmanande resa framför oss

Ytterligare en viktig punkt på dagordningen

under dagen var budskapet att vi har en tuff

resa framför oss och det är många viktiga

milstolpar som måste passeras för att vi ska

lyckas. Deltagarna fick en genomgång av

de milstolpar och kritiska linjer som finns

framöver, samt huvudtidplan för RA. Några

av de milstolpar som ska vara avklarade före

RA2-13 är start av simulatorträningen för

O2s driftspersonal, BIF (beslut om införande),

liksom att säkerhetsredovisningen blir

godkänd av SSM före revisionsperioden som

börjar den 3 mars 2013. Vidare måste en stor

mängd förinstallationer ha utförts dessförinnan.

Gemensam RA-organisation

Redan nu byggs en gemensam RA-organisation

för projektet och linjen upp under ledning

av implementeringsledare Mikael Gustafsson.

Tillsättningen av nyckelpersoner till RAorganisationen

har påbörjats. Vidare har planeringen

av RA-infrastrukturen kommit en

bra bit på väg. Det kommer exempelvis att

finnas ett tvåvåningstält på plats med restaurang

och omklädningsmöjligheter.

Strategidagen avslutades med en sammanfattning

och ett konstaterande om att

projektet har en tuff resa framför sig, men

genom att ta tillvara på framgångsfaktorerna

med den gemensamma faktorn samarbete

har vi förutsättningar för att lyckas. •

Text och foto:

Henrik Eriksson

13


Specialistgrupp till OKG

Det kan inte ha undgått någon att OKGs

verksamhetsresultat under de senaste åren

inte motsvarat de egna ambitionerna eller

ägarnas förväntningar. Successivt har några

av de indikatorer och mätvärden som används

för att illustrera framdriften kommit att lysa

allt mer illrött.

– Det rör sig i huvudsak om de tillgänglighetsrelaterade

måltalen, berättar Carl-Johan

Kemgren, produktionschef O1. Under de

fem senaste åren har vi noterat en klart

vikande trend inom det området.

O1 har under flera år stuckit ut i statistiken

över antalet inträffade snabbstopp

och de påföljande kortstoppen har genererat

lägre tillgänglighetstal. Sedan 2009 har O3

gjort O1 sällskap i den mindre smickrande

listan över anläggningar som ligger illa till i

tillgänglighetsmått mätt.

– Det går alltid att hitta orsaker och förklaringar

till varför situationen ser ut som

den gör, fortsätter Carl-Johan. Allt ifrån att

vi dras med gamla konstruktionslösningar

till att vi drabbats av svårhanterliga bränsleskador

eller underskattat komplexiteten

i våra moderniseringsarbeten. Men vi kan

aldrig bortse från att vi i alla lägen ansvarar

för resultatet. Och om det inte lever upp

till förväntningarna, måste vi tillgripa de

14

Carl-Johan Kemgren är OKGs beställarrepresentant och ser fram

emot att ta del av den samlade erfarenhet som en expertgrupp

baserad på E.ONs produktionsflotta kan erbjuda.

Kraftfull expertgrupp stärker

konkurrenskraft

När nöden är som störst är hjälpen närmast. Visserligen kanske nuvarande situation

inte rör sig om vad som normalt skulle betraktas som ett nödläge i verksamheten.

Men de senaste årens ovanligt omfattande oplanerade otillgänglighet i OKGs produktionsverksamhet

indikerar ändå att en hjälpande hand är välkommen och den

sträcks nu ut från våra tyska kollegor i koncernen.

medel som står till buds för att råda bot på

situationen.

Expertgrupp sätts på benen

I samråd med ägarna har beslut fattats att

tillsätta en särskild expertgrupp som på kort

varsel ska kunna bistå OKG med stöd och

hjälp i dessa frågor. Styrkan består av nitton

representanter för E.ONs produktionsflotta

i Tyskland och leds av Karl Ramler från

kärnkraftverket i Unterweser. Ulrika Wretås

och Daniel Abrahamsson medverkar från

svenskt håll och har i uppgift att stödja gruppens

arbete genom att bland annat säkra att

den har rätt ingångar i OKG-organisationen.

Redan i mitten av april kommer således

denna arbetsgrupp att under två veckors tid

genomföra en första insats. Det rör sig då

om en utvärdering av OKGs anläggningstillgångar,

resurstillgång och organisation. Syftet

för det arbetet är att utifrån genomförda

analyser sammanställa ett antal rekommendationer

kring företagets fortsatta verksamhetsutveckling.

– Jag är övertygad om att detta är en insats

som kommer att få starkt inflytande på hur vi

ser på oss själva och hur vi bedriver verksamheten,

säger Carl-Johan, som utsetts att vara

OKGs beställarrepresentant. Utgångspunkt

för arbetsgruppens insatser tas i de tillgänglighetsrelaterade

problem vi brottats med på

O1 en längre tid, men de åtgärdsbehov som

kommer att indikeras ska hanteras inom hela

OKG-organisationen.

Statusinventering

Gruppen kommer utifrån såväl ett konstruktions-

som ett åldringsperspektiv att

studera både anläggningarnas status i sin helhet

som enskilda komponenter. Detta kommer

att ske med referenser i form av bland

andra Loviisa i Finland och amerikanska

Davis-Besse. Beträffande resurser är ambitionen

att kartlägga tillgången till egen och

extern kompetens vid OKG, men också med

vilka finansiella insatser som verksamheten

bedrivs. Ett särskilt fokus kommer att läggas

på tillgången till reservdelar.

Med utgångspunkt i ovanstående kommer

arbetsgruppen också att värdera organisationens

mognadsgrad avseende arbetssätt

jämfört med högsta internationella standard.

Bland annat kommer utvärderingar att göras

av ansvar och befogenheter för såväl uppgifter

som beslut.

Gruppens faktainsamling sker främst

genom intervjuer med medarbetare runt om

i organisationen. Under de två veckor i april


________________

WANO Performance Indicator (II/2008)

WANO- Indicator Units

KKG KKU KKI1 KKI2 KWG KBR OKG1 OKG2 OKG3


UCF

(Unit Capability

Factor)

UCL

(Unplanned Capability

Loss)

FLR FLR


(Forced Loss Rate)

UA7

(Unplanned Auto

Scrams)

SP1

(High Pressure Safety

Injection)

SP2

(Residual Heat

Removal)

SP5

(Emergency Power)

CPI

(Chemistry Perform.

Index)

CRE

(Collective Rad.

Exposure)

ISA1

(Industrial Safe.

Accident Rate)

FRI

(Fuel Reliability Index)




________________

WANO Performance Indicator (II/2010)

WANO- Indicator Units

KKG KKU KKI1 KKI2 KWG KBR OKG1 OKG2 OKG3

UCF

(Unit Capability

Factor)


UCL

(Unplanned Capability

Loss)


FLR

(Forced Loss Rate)


UA7

(Unplanned Auto

Scrams)


SP1

(High Pressure Safety

Injection)


SP2

(Residual Heat

Removal)


SP5

(Emergency Power)


CPI

(Chemistry Perform.

Index)


CRE

(Collective Rad.

Exposure)


ISA1

(Industrial Safe.

Accident Rate)


FRI

(Fuel Reliability Index)


som faktainsamlingen pågår kommer arbetsgruppen

således att röra sig fritt i verksamheten.

– Från företagsledningens sida förväntar

vi oss att alla medarbetare är behjälpliga med

att underlätta för gruppen att fullfölja sina

uppgifter, påpekar Carl-Johan. De utgör en

hjälpande hand för oss i vår strävan att ständigt

förbättra vår verksamhet. Trots att dessa

mycket kvalificerade ingenjörer har mycket

att göra på hemmaplan, så viker de denna tid

för vårt vidkommande. De förtjänar all heder

och att bemötas därefter.

Stödet kan mätas i manår

Efter två veckor på plats kommer styrkan att

ägna tre dagar åt att sammanfatta intrycken i

en rapport. Analyserna kommer att komplet-






________________

WANO Performance Indicator (II/2009)

WANO- Indicator Units

KKG KKU KKI1 KKI2 KWG KBR OKG1 OKG2 OKG3

UCF


UCL


FLR


UA7


SP1

SP2

SP5

CPI


CRE


ISA1


FRI


(Unit Capability Factor)

(Unplanned Capability

Loss)

(Forced (Forced Loss Loss Rate) Rate)

(Unplanned Auto

Scrams)

(High Pressure Safety

Injection)

(Residual Heat

Removal)

(Emergency Power)

(Chemistry Perform.

Index)

(Collective Rad.

Exposure)

(Industrial Safe.

Accident Rate)

(Fuel Reliability Index)


Successivt har OKGs indikatorer avseende

leveransförmågan försämrats och i samråd

med ägarna har en insatsstyrka tillsatts

för att råda bot på situationen.

________________

WANO Performance Indicator (II/2011)

teras av en rad rekommendationer till åtgärder

och förbättringsförslag.

– Rapporten kan ses som en ledstång i

vårt fortsatta arbete, summerar Carl-Johan

Kemgren. Den kommer med stor sannolikhet

också att knyta an till redan beslutade förbättringsåtgärder,

exempelvis mot bakgrund

av OSART och WANO.

– Inklusive förberedelser, genomförande

och återkoppling kommer var och en i insatsstyrkan

att bistå oss med arton dagars arbetsinsats.

Vi pratar alltså om att på kort tid

tillföras ungefär ett och ett halvt manårs

kärnteknisk kompetens på hög internationell

nivå! Rätt tillvarataget ska detta kunna medverka

till att vi kan börja få vår skuta på rätt

köl igen. •

Indicator Units

KBR KKG KKI 1 KKI 2 KKU KWG OKG1 OKG 2 OKG 3

UCF

(Unit Capability Factor)

UCL

- - + -


+ + +

(Unplanned Capability


Loss)

FLR

(Forced Loss Rate)

- -- ++ -- + ++ +

UA7

- -- ++ - ++ ++ -

(Unplanned Automatic


Scrams)

SP1

(High Pressure Safety

-- ++ ++ -

Injection)

SP2

(Residual Heat Removal)

++

SP5

(Emergency Pow er)

-- --

-- -- -- --

CPI

(Chemistry Performance

Index)

CRE

+


+ +

(Collective Radiation

Exposure)

ISA

- -- - - -


+


++

(Industrial Safety

Accident Rate)


-- - 0


++


-


-


-



Text:

Anders Österberg

Foto:

Ida Skoglund

15


Utställning på OKG

16

Vill du bli ett

”Vill du bli ett energigeni” är namnet på den vandringsutställning som

under sju veckor funnits i hörsalen i Simpevarps by. Här har OKG erbjudit

kommunens mellanstadieklasser en stund med energi. Cirka 300 barn

och ungdomar har besökt utställningen tillsammans med sina lärare.

Besök som varit mycket uppskattat av såväl elever som lärare.

Att lära sig om fotosyntesen genom att spela

ett projektorspel eller att själv alstra värme

och räkna ut effekten i ett skåp var kanske

de mest uppskattade modulerna, men allt

var kul tyckte Misterhultsskolan vid sitt

besök.

Energiutställningen är ett projekt för

att väcka intresse för miljö, energi och vår

verksamhet i lite lägre åldrar. Den 16 mars

skickades den vidare till Karlshamnsverket,

men kommer tillbaka lagom till ”Sommaren

i Byn” då den kommer att vara öppen dagligen

mellan klockan 10:00-16:00.

Välkomna då! •

Text:

Annika Carlsson

Foto:

Emelie Johannesson

energigeni?


Energiutställningen är ett projekt för

att väcka intresse för miljö, energi

och vår verksamhet i lite lägre åldrar.

17


Mitt liv som komponent

Snurrigt och slitigt

högtrycksarbete

18

Reaktortank

Bränsle

Befattning:

CEDA – radiell högtrycksturbin på O1, 411

Enhet/Avdelning:

Turbinsystemet

Arbetsplats:

Ånga

Vatten

Huvudcirkulationspumpar

Jag huserar inne i turbinhallen på O1. Med

anledning av de höga strålningsnivåerna

under drift är det ganska ensamt här inne,

om man bortser från övriga turbiner och

andra komponenter förstås. Men så fort

skalventilerna stängs och ingen ånga leds

genom mig förändras strålningsförhållandena

och då brukar det vara mycket folk på

plats och inspektera, analysera och bedriva

underhåll. Under drift läggs dessutom extra

betonglock över oss turbiner, vilket resulterar

i att jag större delen av året befinner mig

instängd som i en bunker.

Antal år på OKG:

Min karriär på O1 har varit lite turbulent kan

man säga. Jag installerades i samband

med den stora moderniseringen 2002, och

sedan hade jag tre bra år innan jag gick

in i väggen 2005. Efter lite återhämtning

och grundlig genomgång startade jag igen

2007. Just nu är jag däremot tyvärr återigen

sjukskriven efter att ha jobbat alldeles för

hårt och ådragit mig förslitningsskador.

Skalventiler

Bränsle Kondensor

Radial

högtrycksturbin

Generator Lågtrycksturbiner Ånga

Lågtrycksturbiner

Förvärmare

Vatten

Matarvattenpump

Avloppsånga

Vatten

Närmsta medarbetare:

Min allra närmsta medarbetare är BEDA,

det vill säga den andra högtrycksturbinen

som finns på O1. Med vissa intervall turas

vi om att arbeta för att underhåll ska kunna

utföras på den av oss som inte är i drift.

Bortsett från BEDA är det bland annat

ångreglerventilen som jag har ett nära samarbete

med. Via den regleras mängden

ånga som skickas genom mig, och därmed

också mängden energi som genereras. Om

reglerventilen är den i kedjan som befinner

sig innan mig så är det fuktavskiljarna och

mellanöverhettarna som tar över efter mig.

De har till uppgift att avskilja den fukt som

medföljer ångan från högtrycksturbinen

samt att därefter överhetta ångan till 260 °C

innan den skickas vidare till lågtrycksturbinerna

som på O1 är 2,5 stycken på vardera

sida om mig.

Arbetsuppgift:

Jag har en av de viktigaste uppgifterna

på kärnkraftverket, åtminstone om du frågar

mig, nämligen att se till att omvandla

den termiska energin i ångan till mekanisk

energi i och med den rotationsrörelse som

uppkommer. En del påstår att turbinen är

slav till reaktorn, men jag skulle vilja se hur

mycket el som producerades om inte jag

och mina turbinkollegor var på plats.

Skoveltrummorna i mig är uppbyggda

enligt en motrotationsprincip med två mot-

Förvärmare

Kondensatpump

Kylvattenpump

Generator

Kylvatten från havet

roterande turbinskivor vardera försedda

med fyra koncentriska skovelringar fästade

i skivorna över expansionsliv.

Bästa med jobbet/sämsta

med jobbet:

En av de bästa sakerna med mitt jobb är

att jag är så himla produktiv, tack vare mig

kan man ta tillvara på cirka 34 procent av

den energin som utvinns ur ångan, och

resterande 66 procent står lågtrycksturbinerna

för.

Det sämsta med jobbet är nog att det är

lite ensamt under drift, och att det bitvis är

väldigt snurrigt. Det hårda arbetet sätter ju

även sina spår uppenbarligen!

Text:

Emelie Johannesson


Ny tjänst/befattning/

organisationstillhörighet

Mikael Gustafsson, biträdande skiftchef på P2D,

den 7 december.

Robert Linnsand, tillförordnad skiftchef på P2D,

den 22 december.

Håvard Eriksen, kvalitetsingenjör på TMB, den 1 januari.

Bo Holtmer, utredningsingenjör på TRS, den 1 januari.

Peter Appelgren, tillförordnad skiftchef på P2D,

den 1 februari.

Hans Ersson, underhållsingenjör på UM2, den 1 februari.

Senad Tica, drift/underhållsplanerare på P3DS,

den 1 februari.

Jonas Johansson, underhållsingenjör på UM2,

den 1 mars.

Kim Nilsson, organisationsutvecklare på HO,

den 15 mars.

Anställning upphör/pension

Steve Dahlin, logistiksamordnare på GAK,

den 31 januari.

Jan-Christer Jansson, avfallstekniker på GRO,

den 29 februari.

Sandra Tvingsell, logistiksamordnare på GAK,

den 29 februari.

Marie Wyckman, underhållsingenjör på UM2,

den 29 februari.

Richard Blomqvist, underhållsingenjör på UE3I,

den 30 mars.

Lotta Halt, kompetensutvecklare på HB, den 31 mars.

Bernt Jonsson, stationstekniker på P3D, den 31 mars.

Lars-Åke Ternståhl, inköpare på EI, den 31 mars.

Föräldraledig

Andreas Karlsson, utredningsingenjör på TRS,

den 2 februari 2012 till den 31 augusti 2012.

Marcus Johansson, utredningsingenjör på TRK,

den 1 mars 2012 till den 21 juni 2012.

Tack!

Ett stort tack till OKG och arbetskamrater för all uppvakt

ning i samband med min pensionering.

Anna-Stina Johansson

Ett stort tack till alla som gjort mina senaste 7 år här på

OKG spännande, roliga och väldigt lärorika.

Nu drar jag vidare till nya utmaningar men vem vet,

jag kanske kommer tillbaka någon dag?

Alexander Lindqvist

När jag den 2 maj 1977 infann mig hos Rolf Carlsson

och Lars Selldén på OKG för att börja jobba i förläggningsbyn,

kunde jag inte föreställa mig att jag skulle tillbringa

de närmaste 35 åren på denna underbara halvö,

men så blev det! Nu när jag har valt att gå i pension

så skulle jag vilja tacka alla, både OKGare och entreprenörer,

som jag haft nöjet att få lära känna och serva

under åren. De allra flesta har varit mycket trevliga, men

det har också funnits en och annan skitstövel. Ni vet

själva vilken kategori ni tillhör, hoppas jag!

Tack OKG för dessa år och för uppvaktningen. Stort

tack till Alstom och ISS för presenterna jag fick när jag

gick hem. Ett särskilt tack till ”mina ISS-tjejer” i Söråbyn

för uppvaktningen. Tack vare er medverkan och ert

engagemang, har ni underlättat mitt arbete. Jag kommer

att sakna er!!

Steve Dahlin

Tryck och produktion

Prinfo Bergs Oskarshamn, 0491-76 96 50

Trycks på Galerie Art matt 150 g

Vill du ha med något i Kärnpunkten?

Mejla till info@okg.eon.se

Tid för manusstopp är klockan 10:00!

Curling en sektion i

personalföreningen Oskar

I Oskars personalförening finns en sektion

för er curlingintresserade. Curling

är en lagsport med fyra spelare i varje

lag och där alla kan mötas oavsett förutsättningar.

Spelet innebär koncentration

och ett lagsamarbete.

Tillsammans med Oskarshamns

Curlingclub anordnas motionscurling,

där du som OKGare är varmt välkommen.

I motionscurling möts lag mot

varandra i seriespel. Varje lagmedlem

spelar två stenar omväxlande med

motståndarlaget. Motionscurling äger

rum på söndagar i Oskarshamns ishall,

med start nästa höst. Curlingstenar och

annan utrustning finns att tillgå.

Personalnytt

Är du intresserad av att ta med

dig dina arbetskamrater/din familj och

prova på, eller kanske sätta samman

ett lag inför hösten kontakta Manfred

Olejnik. Ni kommer garanterat att tycka

det är roligt!

Varmt välkomna!

Läs mer på Kärnan

Kärnan/Personal & Kompetens/Oskar personalförening/Sektioner

OKG-seniorerna

Den 20 mars höll OKG-seniorerna ett välbesökt årsmöte. Styrelsen fick ett

delvis nytt utseende då Sven-Gunnar Håkansson och Ragnar Ragneteg avböjt

omval. Barbro Kreutz omvaldes till ordförande, Stefan Gezelius och Lasse

Nilsson omvaldes. Nya i styrelsen blev Sonny Ljung och Ronny Stenman. Till

valberedning utsågs Lena Isaksson och Ragnar Ragneteg. Sven-Gunnar och

Ragnar avtackades med blommor för sitt värdefulla och engagerade arbete

i styrelsen. Kvällen avslutades med middag. Vid konstitueringsmötet utsågs

Sonny Ljung till kassör och Ronny Stenman till sekreterare.

Vårens program

Den 10 april och den 8 maj är det lunchträff med samling vid Kulturhusets entré

klockan 12:30. Den 3 maj gör vi ett besök på Guldfågeln Arena där vi äter lunch

och får en guidad visning. Därefter besöker vi Sjöfartshögskolan där vi får information

vid en guidad visning i navigationssimulatorn. Avresa med samåkning

sker från IK70-grillen klockan 08:45.

Välkomna

Styrelsen

Anmälan görs senast den 25 april

till Sven-Gunnar Håkansson

s-g.hakansson@telia.com

0491-138 20.

I nästa nummer av Kärnpunkten

O1 firar 40 år sedan invigning.

Renoveringen av restaurang Simpan.

Sommar i Simpevarps by.

Nr 3, utgivning 25/5, manusstopp 11/5

Nr 4, utgivning 31/8, manusstopp 21/8

Nr 5, utgivning 26/10, manusstopp 16/10

19


20

(((( f ))))

Larmnummer

0491-78 66 66

6666 för snabbtelefoner

I händelse av brand:

RÄDDA - VARNA - LARMA - SLÄCK

Från och med den 28 mars är det

nytt larmnummer på OKG!

More magazines by this user
Similar magazines