Manualen nr 2-04_pdf - omt sweden

Nr 2/2004 

MANUALEN 

OMT-sektionen/LSR och SFOM informerar 

IFOMT 

Kapstaden 

2004 

sid 5 ff 

1

Färgstarkt 

Talesättet att den som gör en resa har 

något att berätta gäller i högsta grad 

sydafrikaresenärerna. Här vill vi förmedla 

några av deras bilder i färg. Kongressrapporteringen 

börjar på sid 5 och 

reseskildringarna på sid 16. 

Ovan t v: Lisbeth Eriksson utanför konferenscentret där IFOMT-kongressen hölls. 

Ovan t h: Stora delar av det som är gråmarkerat på kartan (built-up area) är kåkstadsområden. Helené 

Holmborg besökte bland annat Langa, som finns utmärkt på kartan ungeför halvvägs mellan Cape town 

och flygplatsen. 

2 

Kursdatum/ 

Försäljning av rullar! 

Se www.vitavillan.se 

Yvonne Lagerqvist och Magnus Liljeroos. Leg. Sjukgymnaster 

Tel/fax 042-21 59 88. E-mail info@vitavillan.se 

Kristiina Nilsen fotograferade 

Protean som är Sydafrikas 

nationalblomma. Till vänster ses 

hon med pingviner i bakgrunden.

Dysfunktionell läkarutbildning 

Läkarutbildningen är 

dysfunktionell. Utbildningen 

i rörelseorganens 

sjukdomar behandlar en 

bråkdel av smärta med 

strukturella orsaker. 

Föreningen SFOM finns 

bland annat för att råda 

bot på detta. Dagens 

ledarskribent Ingemar 

Söderlund är sekreterare 

i SFOM. 

Ortopedisk medicin är 

kunskapen om rörelseorganens 

normala funktion och 

störningar av denna. Kunskapsområdet 

är sjukdomstillstånd, 

som svarar bäst på 

medicinska åtgärder, därav 

suffixet ”medicin”. Sjukdomstillstånd 

i rörelseapparaten 

som bäst åtgärdas med 

kirurgiska metoder klassas 

som ”kirurgiska” eller sedan 

början av 90-talet, ”ortopediska”. 

Sjukdomstillstånd, som 

åtgärdas med reumatologins 

behandlingar är ”reumatologiska” 

sjukdomar och så vidare. 

Sjukdomstillstånd i rörelseorganen 

som faller inom 

ortopedisk medicin är alla i 

stort sett av funktionell typ, 

dvs. de är av typen dysfunktioner. 

En axel, en arm eller 

en fot kan fungera dåligt av 

flera olika orsaker. Är orsaken 

av ortopedmedicinsk art 

är vanligen lednära vävnader 

irriterade och smärtgivande, 

då de exponerats för överbelastning, 

varvid det vanligaste 

i vår verksamhet är effekten 

av repetitiva belastning- 

Ingemar Söderlund är föreningssekreterare 

i SFOM och huvudlärare 

i ortopedisk medicin. 

ar. Vanligen innebär det att 

patienten utför kroniska 

stabiliseringar av kroppens 

plattformar för ögon-, handeller 

posturala funktioner, 

samt att tillräcklig tid för 

återhämtning inte har givits. 

Symtom och dysfunktionssignaler 

som uppkommer i 

samband med funktion kan 

de inte fångas in av medicintekniskaavbildningsapparater 

såsom röntgen. Detta till 

skillnad från sådana symtom 

och dysfunktioner som uppstår 

genom att vävnaderna 

är skadade. Dessa sjukdomstillstånd 

är ”strukturella” till 

sin natur och låter sig utmärkt 

avbildas och analyseras 

utifrån detta. Undersökningen 

av ortopedmedicinska 

sjukdomstillstånd kräver 

alltså en funktionsavbildande 

metodik. ”Medicinsk 

funktionsdiagnostik” är den 

undersökningsmetodik vi 

använder, för att diagnostisera 

de ortopedmedicinska 

sjukdomarna och det är 

mycket mer än bara diagnos- 

tik/beskrivning av smärtan 

som plågar patienten. Avbildningen 

av de störda 

funktionerna kan endast dokumenteras 

som beskrivningar 

av dysfunktionsfynden, 

vilket gör det knepigt 

att forska på ortopedmedicinska 

tillstånd. 

Detta betyder också, i 

praktiska termer, att en patient, 

som kommer till sin 

läkare med ett smärttillstånd 

indikerande dysfunktion i 

rörelseorganen kan få adekvat 

undersökning och hjälp 

om det finns en strukturell 

orsak till besvären till exempel 

diskbråck. I det allmänna 

smärtbruset på en vårdcentral 

är det i runda slängar 5- 

10 procent som har sådan orsak 

till sitt smärttillstånd. 90- 

95 procent har en funktionell 

bakgrund och är av ortopedmedicinsk 

typ. De kan inte 

diagnostiseras med de metoder 

som används för ortopediska, 

reumatologiska, neurologiska 

eller invärtesmedicinska 

sjukdomstillstånd. 

När kommer kravet från 

våra patienter att läkaren de 

möter ska kunna undersöka 

och diagnostisera även ortopedmedicinskasjukdomstillstånd? 

Än så länge vet de 

inte att en svensk läkares utbildning 

i rörelseorganens 

sjukdomar endast intresserar 

sig för 5–10 procent av 

dem som har ont av strukturella 

orsaker! Hur länge till? 

Ingemar Söderlund, 

ingemar.soderlund@mbox301.swipnet.se 

3

Nr 2/2004 presslagt i maj 

sid 

Ledaren ......................................................................................... 2 

IFOMT 2004, kongressreferat ........................................................... 5 

Sydafrikaresan, reserapporter ............................................................ 16 

AU för IFOMT Sweden/SOMT informerar ........................................... 21 

Proximal stabilitet ............................................................................ 22 

Samarbetet OMT/SFOM ................................................................. 25 

Håkan Johansson in memoriam .......................................................... 26 

PR på S-stämman ............................................................................ 27 

Bokrecension.................................................................................. 28 

Kongresskalendarium/aktuella kurser .................................................. 29 

Kurs & Kongress .............................................................................. 30 

Omslagsbilden: Toby Hall håller nackkurs i anslutning till IFOMTkongressen som hölls i 

Kapstaden 2004.Här demonstreras facettledstraktion i nivå C5 för att avlasta kompression av 

nerven i foramina vertebrale. Genom att använda bältet på detta sätt kan traktionen utföras 

under en längre tid. FOTO: Björn Cratz 

4 

redaktion 

tidning webb 

MANUALEN Tidskrift för OMT-sektionen/LSR och SFOM 

Redaktör: 

Carina Ågren 

Hovsjö Rehab, Södertälje 

0731-80 96 83 

E-post: carina.agren@ptj.se Kansli: 

Vill du lämna bidrag till tidningen, kontakta redaktören. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att korta i manus. För 

insänt bild- och textmaterial ansvaras ej. Manualen ansvarar 

inte för åsikter och uttalanden gjorda av intervju- 

Nr Manusstopp ut i vecka 

3/2004 v 35 v 39 

4/2004 v 46 v 50 

ade personer eller författare. 

Tryckt hos: Stockholms Läns Grafiska AB, Danderyd 

Webmaster OMT-sektionen: Stefan Zettergren 

Epost:stefan@hfc.se 

Hemsida: www.omt.just.nu 

I redaktionen 

Fredrik Johansson 

Staffanstorps vårdcentral/Lund 

E-post: fredrik.p.johansson@skane.se 

Annonser: 

Helena Präst 

Wivianne Holm Lindskoug Öster Munga 2, 

Ramlösakliniken, 

725 94 VÄSTERÅS 

256 57 Helsingborg 

042-295211, 073-2474732 

E-post: helena.prast@telia.com 

wivianne.h.lindskoug@ramlosakliniken.se 

Grafisk form & 

produktion 

Orda 

Bebs Reybekiel 

Lojovägen 9 1tr 

181 47 LIDINGÖ 

Tel: 08-544 820 23 

Fax: 08-544 820 24 

E-post: bebs@orda.se 

Ring innan sändning 

av större filer (2 MB) 

Webmaster SFOM: Gunnar Lundberg 

E-post: gunnar.lundberg@mailbox.swipnet.se 

Hemsida: www.nycopia.se/if/sfom

IFOMT 2004 

Den 8e internationella kongressen IFOMT 2004 som var förlagd till Kapstaden 

i Sydafrika lämnade starka intryck hos de som rest dit. En stor 

svensk delegation vittnar om en kongress som höll högsta klass både vad 

gäller vetenskaplighet och socialt mottagande. Här rapporterar några av 

deltagarna från forskningsfronten så som den tecknades i Kapstaden. 

Assessment and treatment of spinal 

Mediated Neural Tissue Pain Disorders 

Precourse med Toby Hall 

Referat av sjukgymnast Benny Jansson 

Efter drygt 20 timmar landade vi äntligen i 

Kapstaden. Resan gick bra och var odramatisk. 

Det mest ”dramatiska” var taxiresan 

från flygplatsen till hotellet. Taxichauffören 

körde i 120 km/h på den relativt hårt trafikerade 

vägen. Samtidigt som han styrde bilen 

med en hand och höll mobiltelefonen i den 

andra. När han också började att skicka SMS 

tyckte vi att det gick lite väl långt. 

FOTO: Björn Cratz 

Kursen var förlagd till sjukgymnastutbildningens 

lokaler vid Western Cape University. 

Olika typer av smärta 

Toby Hall startade med att prata om olika typer 

av smärta: 

• Nociceptiv smärta som kommer från kemiska 

eller mekaniska impulser från icke 

VÄND 

5

neural vävnad. Denna smärta har en skyddande 

funktion för kroppen. 

• Neuropatisk smärta som kommer från 

nervvävnad. Denna smärta är patologisk och 

har inte någon skyddande funktion. Smärtan 

är orsakad av en primär lesion eller dysfunktion 

i nervsystemet. Orsakerna till neuropatisk 

smärta kan vara många men kompression 

är den vanligaste. 

• Neurogen smärta kommer från nervsystemet 

eller har sitt ursprung i nervsystemet. 

Behöver inte vara skada på ledande element 

(axon) i motsats till neuropatisk smärta där 

det finns en primär skada på axonet och 

nervens ledande vävnad. 

• Central sensitisering. Konstant input till 

dorsalhornet som ett resultat av spintant avfyrande 

i C-fibrers sensoriska neuron orsakar 

sensitisering av dorsalhornsneuron, vilket 

ökar dess retbarhet så att de svarar på 

normal input på ett överdrivet sätt. Normalt 

icke skadliga stimuli ger nu smärta. EMG 

kan vara normalt, då det inte är någon skada 

på axonet. 

Anatomi 

Vi går igenom lite anatomi och biomekanik, 

där Toby Hall pratar om att nervsystemet är 

byggt för rörelse och att nervvävnaden i spinalkanalen 

förlängs med 9 cm från extenderat 

läge till flekterat läge av ryggraden. 

Plexus brachialis delas in i: 

Övre C5–C6 

Toby Hall som kommer från Curtin University 

i Perth, Australien höll i en workshop i 

ämnet undersökning och behandling av ”upper 

cervical neural tissue pain disorders”. 

30 procent av patienter med huvudvärk har 

påverkan på neurala strukturer enligt Toby 

Hall. Det är vanligast med en neurogen smärta 

med en sensitisering av nerven i hela dess 

förlopp på grund av frisättning av neuropep- 


6 

Mellersta C7 

Nedre C8–Th 1 

Toby Hall fortsatte med nedre extremiteten 

där han bland annat berättade att lumbosacral 

extension ökar tensionen på L4–L5 

nervrötter och att lumbosacral flexion ökar 

tension på S1–S3 nervrötter. 

Vi gick igenom provokationstest för övre 

och nedre extremiteterna, palpation av det 

olika nerverna och naturligtvis även test av 

sensibilitet, kraft och reflexer. 

Olika behandlingstekniker för skador från 

nervvävnad demonstrerade Toby Hall på ett 

föredömligt sätt. Även om många av oss 

hade gått utbildningar inom detta område tidigare 

finns det alltid något nytt att ta med 

hem. 

Det är viktigt att behandlingen är smärtfri 

och inte provocerar smärtan. Det kanske 

viktigaste är att patienten förstår orsaken till 

sin smärta och inte i det dagliga livet gör saker 

som provocerar. 

Allteftersom patienter förbättras stegras 

behandlingen. Mera provocerande rörelser 

läggs in, dock smärtfritt! 

I en neurogen smärta är mikrocirkulationen 

i nerven förändrad och minskad. Ytterligare 

töjning av vävnaden ger större skador. 

Därför är det oklokt att behandla en skadad 

nerv med töjningstekniker! Behandlingen 

sker med oscillerande tekniker ska även den 

vara smärtfri. 

benny.jansson@telia.com 

Upper cervical neural tissue pain disorders 

Precourse med Toby Hall 

Referat av sjukgymnast Venke Smedmark 

tider. Endast tre procent har axonförändringar. 

För att bedöma om nervstrukturer är påverkade 

är det viktigt att göra en ordentlig 

undersökning med anamnes, bedömning av 

eventuell avvärjning, aktiva och passiva rörelser, 

provokationstest och palpation. 

Finns till exempel en avvärjningsställning 

med övre nacken i extension för att slacka

på sensitiserade nervstrukturer eller dura? 

Finns inskränkning av aktiv hög nackflexion? 

Variera testen i olika utgångsställning med 

böjd eller sträckt armbåge eller sittande med 

raka eller böjda ben. Förändras rörelseutslaget 

i flexion? 

Låt patienten utföra en aktiv sidböjning i 

övre nacken med och utan sträckt armbåge. 

Finns tecken på en sensitiserad nerv? 

Passiva provokationtester utfördes i ryggliggande 

med en kopplad inställning i flexion 

i övre nacken under samtidig sträckning av 

armen. 

Varsam palpation utfördes av de nervstrukturer 

som skulle kunna vara inblandade i 

syfte att hitta rätt nivå för problemet. 

N occipitalis major och minor C2–3, third 

occipital nerve C3, n supraclavicularis C3–4 

och n dorsalis scapulae C4–5 palperades i 

framliggande. 

Därefter utfördes mobilitetstest i aktuella 

segment. 

Behandlingsstrategin var, även vid kronisk 

kompression, att minska känsligheten i ner- 

ven via påverkan på svullnadskomponenten. 

Starta alltid behandlingen i ryggliggande 

med slackat nervsystem genom böjda armar 

och ben och eventuellt uppdragna skuldror. 

Gör en passiv hög nackflexion 5–10 gånger 

under 60 sekunder. Spänn upp nervsystemet 

succesivt genom att förändra utgångsställningen. 

Det är viktigt med dynamisk behandling 

för att inte få för mycket stress på nervstrukturerna. 

Som hemövning får patienten 

göra en lätt flexion i övre nacken utan att 

hålla kvar. Mycket senare i rehabiliteringen 

lägger man till träning av djupa nackflexorer. 

Om man hittat en nedsatt ledmobilitet börjar 

man med mobilisering och fortsätter med 

intermittent flexion för att påverka nervstrukturerna 

optimalt. 

Tillvägagångssättet att behandla neural 

smärta med ursprung i övre nacken följer 

samma riktlinjer som vid nervbehandling 

längre ner i columna. Behandlingen inriktas 

framför allt på glidning och tensionsbehandling 

undviks. 

venke.smedmark@ptj.se 

Lumbopelvic Instability in patients with low 

back and peripartum pelvic pain 

Kurs med Annelies Pool Goudzwaard Phd, PT, MT från Nederländerna 

Referat av Anna Kimming 

Kursledare var Annelies Pool Goudzwaard 

Phd, PT, MT från Nederländerna. Hennes 

avhandling har titeln ”Biomechanics of the 

SI-joint and the pelvic floor” (ISBN 90- 

9017319-6). Som de flesta forskare i andra 

länder jobbar även Annelie kliniskt 1–2 dagar 

per vecka. Hon är privatpraktiserande 

OMT-sjukgymnast och som forskare knuten 

till Erasmus University i Rotterdam, Department 

of Biomedical Physics and Technology, 

Faculty of Healthsciences and Medicine. 

Bäckenets uppgift att vara både stabilt och 

mobilt genom formclosure (anatomiska formationen 

mellan sacrum och ileum) och forceclosure 

(ligament och muskler) har intresserat 

Annelie. Hon har undersökt ligament- 

ens och musklernas specifika uppgifter genom 

att bland annat titta på arton dissekerade 

och fixerade bäcken. En av studierna fokuserar 

på bäckenbottenmuskulaturens roll 

i bäckenets stabilisering. Skälen till detta 

var: 

a) att bäckenbottenmusklerna och speciellt 

coccygismusklerna korsar SI-lederna, 

b) att ett förändrat ”motorcontrol”-mönster 

i bäckenbottenmuskulaturen har rapporterats 

vid SI-ledsbesvär och 

c) att tömningsbesvär har rapporterats hos 

en grupp med SI-ledbesvär. 

En annan av hennes studier fokuserar på 

relationen mellan bäckenbottenbesvär och 

länd-bäckensmärta hos gravida. Spänning i 

7 

VÄND

äckenbottenmuskulaturen bakåttippar 

bäckenet och kan på kvinnor öka stabiliteten 

i SI-lederna med 8,5 procent. Multifiderna 

kring L4–L5 är antagonister till bäckenbottenmuskulaturen 

och verkar stabiliserande 

på bäckenet. Annelies Pool Goudzwaard 

gjorde oss uppmärksamma på att stabiliserande 

övningar kring länd/bäcken kan öka 

eller starta bäckenbottenbesvär (till exempel 

inkontinens, ökad miktionsfrekvens, behov 

av att snabbt komma till toalett, förstoppning, 

coccygodynia) genom en kokontraktion 

mellan bäckenbottenmuskulaturen 

Chronic lateral epicondylagia: 

A practical pragmatic approach 

Forskning kring smärta i armbågen tyder på 

att det handlar om ett degenerativt snarare 

än ett inflammatoriskt tillstånd hos patienter 

med Kronisk Lateral Epicondylalgia (KLE). 

Mikroskpoiska jämförelser med studier av 

senaffektioner i patellarsena och achillessena 

liknar det man ser i seninfästningen till m 

extensor carpi radialis brevis hos dessa patienter. 

Vid kirurgisk behandling har man 

tagit biopsier på senvävnad som har visat 

förekomst av degenerativa förändringar. 

Smärta i armbågen är anledningen till att 

cirka 3 procent av befolkningen söker vård. 

Den kliniska bilden som dessa patienter representerar 

är tämligen okomplicerad och 

står i kontrast till den underliggande etiologien 

som ännu inte är helt känd. Vanliga orsaker 

till smärta i armbågen är tendinos i 

extensormuskulaturen och/eller refererad 

smärta. En smärtprocess med sekundär hyperalgesia 

och central sensitisering ses som 

orsaken till de ofta långvariga besvären med 

en hög frekvens av återfall. 

Den mest provocerande rörelsen är fingerflexion 

med sträckt armbåge och handled 

samt pronerad underarm. Att mäta smärtfri 


8 

och transversus abdominis. Hon menade att 

det är viktigt med en normal kontraktion i 

båda muskelgrupperna. 

Kursdagen avslutades med ett trettiotal 

stationer med olika stabiliserings- och mobiliseringsövningar 

för patienter med bäckenländryggsproblem. 

Annelies Pool hade också ett föredrag på 

IFOMT-kongressen med titeln ”The relation 

between low back pain, pelvic floor and pelvic 

floor disorders”. 

E-postadress: an.jan.pool@wanadoo.nl 

kimming@telia.com 

Föredrag av Dr Bill Vicenzino, Div of Physiotherapy, School of Health and Rehabilitation 

Sciences Director, Musculoskeletal Pain and Injury Research Unit 

Referat av sjukgymnast Kajsa Berglund 

handkraft är en bra test på patienter med 

armbågssmärta och en bra indikation på förändring 

över tid. Viktigt är att notera smärtfri 

kraft (värdet då patienten får ont) och 

inte maximal styrka. 

Generella åtgärder är: cortison, fysikalisk 

terapi eller ”vänta och se”. En mångfald metoder 

finns beskrivna vid behandling av KLE, 

vars syfte är att minska smärta och återvinna 

muskelfunktion. Smärtlindring tidigt i rehabiliteringen 

är av stor betydelse för att 

återfå full funktion. 

Manuell behandling i kombination med 

tejpning har visat sig vara ett bra sätt att 

uppnå minskad smärta. Manuell behandling 

enligt Mulligan har använts (lateralglidning 

med smärtfritt grepp, med samtidig rörelse i 

armbågen, postero-anteriorglidning i radiohumeralleden, 

high-velocity thrust i radiohumeralleden) 

och pateinterna har instruerats 

att utföra viss mobilisering på egen 

hand. Lateral glidning av cervikalcolumna 

(enligt Elvey) utförs på patienter som har 

eller har haft besvär från nacken. 

”Diamanttejpning” av armbågen enligt 

McConnell används för att öka smärtfri styr-

ka och minska smärtan i armbågen. Vävnaden 

lateralt i armbågen dras mot den laterala 

epicondylen för att avlasta engagerade 

strukturer och kan fungera bra mot nattlig 

smärta. 

Pienimaki et aliter 1996 har utvecklat ett 

träningsprogram för övre extermiteten med 

inriktning på handled och underarm som i 

studier visade sig ha en signifikant effekt 

jämfört med resultatet i en kontrollgrupp. 

Det viktigaste beträffande träningsprogrammet 

är att smärta INTE fick provoceras! 

Långsam progression är också av betydelse. 

Low back pain... 

Föredrag av: Julie M. Fritz, PhD, PT ATC Ass, Prof. 

Referat av sjukgymnast Dan Wallin 

Författaren pekade i sitt föredrag ”The use 

of a classification approach to identify subgroups 

of patients with acute low back pain. 

Interrater reliability and short-term treatment 

outcomes” på svagheter i traditionellt 

utformade studier med icke homogena patientpopulationer, 

till exempel akut eller kronisk 

lumbago. Detta för med sig att högkvalitativ 

behandling utförd av kvalificerade terapeuter 

inte ger resultat i studier eftersom 

behandlingarna även sätts in på personer 

där de inte kan förväntas ha effekt. 

Ett relativt nytt synsätt med behandlingsbaserad 

klassifikation (TBC) relaterades till 

författarna Delitto och Erhart, (1994 och 

1995). TBC-systemet är uppbyggt för att 

fungera i första hand i samband med akut 

lumbago. Graden av akut lumbago bestäms 

inte endast av tidsfaktorn utan minst lika 

mycket grundat på graden av handikapp, 

patientens allmänpåverkan et cetera. Dessa 

faktorer styr terapeutens val av behandlingsintervention. 

Patienter med långvariga besvär och/eller 

med mindre smärtpåverkan behandlades 

med ett träningsprogram för styrka, kondition 

och flexibilitet eller med ett arbetsträningsprogram. 

Bill Vicenzino har i flera år forskat mycket 

på mekanismerna vid smärta i armbågen och 

varför detta tillstånd är så svårt att behandla. 

Dagen ägnades till stor del åt praktisk 

träning av manuella tekniker och diskussioner 

förekom i gruppen kring etiologi och 

eventuella kopplingar till dysfunktioner i columna. 

Att få dela erfarenheter med kolleger 

från när och fjärran är ytterligare en värdefull 

dimension. Min partner för de praktiska 

övningarna denna dag var en kollega från 

Israel – ett kärt återseende. 

kajsa.m.berglund@telia.com 

Fyra klassifikationsgrupper grundade på 

likheter i behandlingsteknik beskrevs: 

• immobilisering 

• mobilisering (antingen lumbal eller iliosakral) 

• specifik träning (flexionsövningar, extensionsövningar 

eller lateral shift rörelser) 

• traktion 

Författaren kunde endast peka på korttidsresultat 

med ovanstående upplägg men han 

hade gjort en omfattande litteraturgenomgång. 

Denna visade i de flesta fall begränsade 

resultat av manuell terapi i olika former 

men patientpopulationerna var oftast heterogena 

vilket gör att man kunde förvänta sig 

begränsade resultat. Ett TBC-upplägg har 

enligt författaren större möjligheter att ge 

resultat. 

Undertecknad och många lyssnare med 

mig, delade denna uppfattning. Presentationen 

uppskattades mycket men några reflexioner 

är dock på sin plats. Klassifikationsindelningen 

ovan är inkonsekvent: Immobilisering, 

mobilisering och traktion är behandlingsformer. 

Extensions- och flexionssyndrom är kliniska 

beskrivningar och lateral shift kan vara 

såväl ett kliniskt utseende som en behand- 

9 

VÄND

lingsteknik. En svensk ortopedisk manuell 

terapeut ser sannolikt sällan indikationer på 

immobilisering men desto oftare på specifik 

träning i form av stabiliserings- och koordinationsträning. 

Traktionsbehandling i studien användes 

enligt författaren vid misstanke nervrotskompressionssyndrom 

och med utstrålningssmärta 

till knänivå. På min fråga om 

hur refererad smärta differentierades från 

neurogen smärta, fick jag det förvånande 

svaret att personer med neurogen smärtbild 

var exkluderade från studien. 

Åtminstone i Sverige är väl ofta neurogen 

projicerad smärta vid misstanke om nervrotskompressionssyndrom 

indikation för 

traktion om inte neurologiska deficit är av 

progredierande typ? 

Överhuvudtaget verkar klassifikationen i 

I den långa raden av neurodynamiska bedömnings- 

och behandlingsmetoder dök 

denne intressante sjukgymnast upp på 

IFOMT-kongressen i Kapstaden. Peter Edgelow. 

Tyvärr inte i egen hög person på grund 

av sjukdom men en av hans kollegor, sjukgymnast 

Lauri Kenny, hade möjligheten (och 

modet !) att referera hans föreläsning. 

Enligt Peter Edgelow är nervens egen möjlighet 

till bevarad cirkulation, det vill säga 

den neurovaskulära komponenten, en viktig 

del av förklaringsmodellen vid neurodynamisk 

störning/funktionsförändring som 

ännu inte är helt tydliggjord. 

Vi känner alla till de patienter som söker 

för långvariga besvär där såväl höghastighetsvåld 

som upprepat mikrotrauma är delar 

av orsaken till neurodynamiska störningar. 

Enligt Peter Edgelow är det av oerhörd vikt 

att ge just dessa patienter möjligheten att 

återta kontrollen över sin kropp och få full 

insikt i de behandlingsmetoder och strate- 


10 

den refererade studien vara dominerad av 

McKenziemetoden och utan att detta påtalas 

explicit. Studien hade möjligen vunnit på ett 

sådant påpekande. Alternativt hade den kunnat 

vinna på mer detaljerad beskrivning av 

framförallt specifik stabiliserings- och koordinationsträning. 

Det visade exemplet på 

ilio-sakral manipulation hade inte accepterats 

i en OMT-examen såsom specifik. Den 

hade med sina brister i låsningsteknik och 

den långa hävstången synliga likheter med 

den kritiserade ”one million dollar roll”. Den 

intresserade finner bild och bildtext för denna 

teknik till exempel i Bourdillons ”Spinal 

Manipulation”. Vi var många åhörare som 

delade författarens uppfattning att ytterligare 

studier med ovan beskrivna design behövs. 

danwallin@telia.com 

Neurovascular Considerations in the 

Treatment of Upper Quadrant Disorders 

Föreläsning av sjukgymnast Peter Edgelow 

Referat av sjukgymnast Anne-Marie Sjögren, Göteborg 

gier som vi som sjukgymnaster bedömer är 

individuellt adekvata. Han använder en engelsk 

förkortning där patienten är som en 

”PIE” där ”the pieces of the pie” står för physical/intellectual/emotional. 

Det vill säga vikten 

av att som terapeut kunna ta sig vidare 

till ett lyckat behandlingsresultat via patientens 

fysiska, intellektuella och känslomässiga 

förutsättningar. 

Symptomen hos dessa patienter är hög irritabilitet 

i nervstrukturen med låg belastningstolerans. 

Kliniska fynd vid affektion på 

övre kvadranten är: 

• Förändrat andningsmönster med paradoxal- 

eller högcostal andning. 

• Förändrad handtemperatur enligt specifika 

parametrar. 

• Förändrad neurodynamisk rörlighet och 

förändrad känslighet i nervstrukturer. 

• Positivt ”Kabat´s tecken”, vilket innebär en 

unilateral svaghet i muskulus flexor pollicis 

brevis som reverseras av en isometrisk kon-

traktion i muskulus longus colli. 

Dessa kliniska fynd och symptom ses i olika 

kombinationer och kan i sin tur användas 

för att objektivt bedöma behandlingsresultaten. 

Peter Edgelows behandlingsidéer går ut på 

att låta nervvävnaden glida i förhållande till 

omgivande strukturer utan att skapa onödig 

belastning vid hög irritabilitet. Detta är i och 

för sig inget nytt men hans praktiska lösningar 

är väl värda att nämnas och anammas i 

vårt kliniska arbete som sjukgymnaster. Här 

visades oerhört snygga bilder på en fridissekerad 

medulla spinalis in vitro med vidhängande 

nervrötter och plexa där rörelsen 

tydligt kunde observeras vid aktivitet i bäcken 

och/eller via nacke. Vid exempelvis hög 

irritabilitet i nacke kunde nacken hållas helt 

stilla och rörelsen initierades i krokliggande 

via bäckenet och filum terminale. 

Av naturliga skäl presenterades inte hela 

behandlingsmetoden vid denna korta föreläsning 

men Peter Edgelow lägger stor vikt 

vid att utbilda sin patient och har utvecklat 

specifika självträningsprogram där bland 

annat en uppblåsbar kudde eller rulle kan 

användas för att förlägga rörelse respektive 

immobilisering på avsedd nivå. Behandlingen 

kombineras också alltid med diafragmaandning 

och progressiv aerobisk aktivitet 

som till exempel gångmatta. Han lär också 

patienten att utvärdera sin egen träning via 

kliniska tester. 

Läs mer på: www.edgelow.com 

Jag som refererade detta hade förmånen 

att få vara med i Kapstaden i ett fantastiskt 

Sydafrika som nu förhoppningsvis kommit 

ännu ett steg på sin väg mot ett demokratiskt 

land via ANCs valseger i april 2004: 

annemarie.sjogren@spray.se 

How common are side effects of spinal 

manipulation and can they be predicted? 

Föredrag av Barbara Cagnie, PTMT, Belgien 

Referat av sjukgymnasterna Marna Alderin och Annika Linusson 

Barbara Cagnie, PTMT från Belgien, redogjorde 

för en enkätstudie gällande biverkningar 

efter manipulation och möjliga riskfaktorer. 

59 manuella terapeuter av varierat 

slag gav ut ett frågeformulär till 15 patienter 

som manipulerats vid första behandlingstillfället. 

Frågorna gällde vilken slags reaktion 

manipulationen givit, när den började, hur 

länge den varade och hur påtagliga symtomen 

var. 

Andra faktorer noterades som kön, ålder, 

vikt, rökning, medicinering. Terapeuten 

skulle ange medicinsk diagnos, vilket/vilka 

områden som manipulerats och om behandlingen 

innehållit andra åtgärder. 

465 frågeformulär analyserades och de 

vanligaste reaktionerna var huvudvärk 20 

procent, stelhet 20 procent, lokal ömhet 15 

procent, utstrålande obehag 12 procent och 

trötthet 12 procent. 283 patienter, 61procent, 

angav minst en reaktion efter manipulation. 

De flesta började efter fyra timmar och försvann 

vanligen inom 24 timmar. Kvinnor rapporterade 

oftare biverkningar än män. Rökare 

angav signifikant oftare huvudvärk efter 

manipulation jämfört med icke rökare. Huvudvärk, 

ostadighet och illamående förekom 

signifikant oftare som reaktion efter cervikal 

manipulation jämfört med manipulation i 

lumbala respektive thorakala segment. Manipulation 

av nackens övre del gav signifikant 

oftare huvudvärk än behandling av den 

nedre delen. 

Summering: Reaktioner efter manipulation 

av ryggraden är relativt vanliga, men ofarliga 

och kortvariga. Men även om en biverkning 

inte kan anses som en risk så är det viktigt 

att differentiera patienter som sannolikt 

kan få biverkningar. 

11 

VÄND

Safety and comfort 

in cervical spine manipulation 

Föredrag av Duncan Reid, PTMT, Nya Zeeland 

Referat av sjukgymnasterna Marna Alderin och Annika Linusson 

Duncan Reid arbetar vid School of physiotherapy 

vid Auckland University of Technology 

på Nya Zeeland. Han har under de 

senaste fem åren undervisat i columnatillstånd 

både på grund- och vidareutbildning. 

Han har även erfarenhet av kliniskt arbete 

som privatpraktiker sen 25 år. 

Reid redogjorde för olika studier om cervical 

manipulation där man konstaterat att: 

• Behandlingen kan ha god effekt vid akuta 

och subakuta nacksmärtor. 

• 20 procent av sjukgymnaster använde manipulation 

vid behandling av nackrelaterad 

huvudvärk. 

• Kombinationen mobilisering/manipulation/träning 

har bättre effekt än varje metod 

för sig. 

• 55 procent av manuella terapeuter använde 

manipulation1–5 gånger per vecka. 

• 90 procent av manuella terapeuter använde 

mobilisering mer än 20 gånger per vecka. 

När det gäller säkerhetstest utförde 80 procent 

av OMT-gymnasterna på New Zeeland 

dessa före manipulation men endast 20 pro- 


12 

cent före mobilisering. Det finns konstaterat 

att såväl mobilisering som manipulation kan 

orsaka skador vid behandling av nacken. 

Data från Accident Corporation på Nya Zeeland 

1992–2003 visar att av 7 000 patienter 

har 45 stycken fört process mot sjukgymnaster 

och av dessa gällde fem ärenden cervikal 

manipulation. Efter 1998 har inte någon manipulation 

av nacken anmälts. Reid menar 

att en sammanhållen utbildning, klara riktlinjer 

samt användandet av säkerhetsprotokollet 

kan vara skälet till detta. 

Teknikerna som lärs ut har influens från 

osteopat- och sjukgymnastkoncept. 

Refshauge & Mann 2001 visade att ”large 

amplitude, endrange, high speed velocity 

thrust is at greater risque to damage the vessel”. 

Det innebär att man nu undviker behandling 

i fysiologiskt ytterläge (ej över 45 

graders rotation), att patienten behandlas i 

ryggläge eller sittande samt att man vid den 

premanipulativa bedömningen inkluderar 

”endfeel”, Hing & Reid 2003, som en viktig 

del av behandlingsunderlaget. 

Duncan Reid demonstrerar 

några praktiska moment på 

en Belgisk kollega. 

FOTO: Annika Linusson.

Riktlinjer för tekniker: 

Med smärta i rörelseriktningen – manipulation 

innanför ”barriären”. 

Med stelhet i rörelseriktningen – manipulation 

in i ”barriären”. 

För ökad rörlighet – progression av kraften 

förbi ”barriären”. 

Man varierar kort och lång hävarm och de 

flesta tekniker görs i kombinerad inställning. 

Val av inställning görs oftare med ”cradle 

hold” jämfört med ”chinhold” som ansågs 

mer provocerande för patienten. Manipulation 

atlas/axis var en förekommande ågärd. 

Därefter följde en praktisk demonstration 

av tekniker från occiput till cervicothoracala 

övergången. På ett smidigt sätt förändrade 

han momentet från smärtprovokation till 

mobilitetstest, mobilisering och manipulation. 

Teknikerna var mycket kontrollerade, 

med noggrann inställning och lite kraft. 

Duncan Reid avråder från multipla mani- 

pulationer vid samma behandlingstillfälle 

och man bör alltid bedöma risk i förhållande 

till fördelar av behandlingsresultatet med manipulation. 

Vid rätt val av patient är det en bra 

behandling. Han underströk vikten av att vi 

behärskar teknikerna och föreslog att vi emellanåt 

gör en ”check up” av våra kunskaper. 

Summering: Manipulativ behandling innebär 

risker vilka kan minimaliseras av kunskap, 

”clinical reasoning” samt att man underhåller/förbättrar 

sin manuella färdighet. 

Vi tyckte eftermiddagen var givande även 

om man önskat att det funnits tid att prova 

teknikerna. Det var mycket innehåll på kort 

tid och en del bra tips att testa på patienterna. 

Duncan Reid har gett ut en video på CD 

som finns att betsälla via e-post: 

duncan.reid@aut.ac.nz 

marna.alderin@ptj.se 

annika.linusson@ptj.se 

Balancing the outcome of evidence: 

Quality of the intervention 

Föredrag av Kari Bø, Professor PhD, PT, Exercise scientist 

Referat av sjukgymnast Dan Wallin 

Talaren visade hur man vid metaanalys kan 

få ett begränsat behandlingsresultat i en väl 

uppbyggd studie med stor patientpopulation 

och med tveksam standard på behandlingsinterventionen. 

Om en sådan större studie jämförs med en 

mindre, där behandlingskvaliteten är högsta 

tänkbara, kan den stora studien komma att 

övervärderas. Den mindre väger lättare. 

Get the nerve to move! 

Kurs i nervmobilisering 

En tanke hos åhöraren är att kåren inte 

längre ska acceptera att sjukgymnastik och 

naturligtvis inte heller OMT ska utföras av 

läkare, sjuksköterskor eller sjukgymnaststudenter 

i seriösa studier. 

Behandlingsinterventionen ska göras av 

kliniskt erfarna och tekniskt rutinerade manuella 

terapeuter (OMT). 

danwallin@telia.com 

Kursen är starkt fokuserad på det praktiska handlaget och det kliniskt tillämpbara. Den ger 

dig lättanvända och flexibla metoder för behandling av nervsystemet i såväl columna som 

extremiteterna. Teknikerna kan lätt göras om till hemövningar. Omfattande kursmaterial 

med aktuella referenser ingår. 

Tid: 3–5/11 2004 Plats: Norrköping Lärare: David Felhendler 

Pris: Utan CD-paket: 3 600 kronor + moms. Med CD-paket: 4 800 kronor + moms. 

Anmälningsavgift: 1 000 kronor på Bg 5597-4869 senast två veckor innan kursstart. 

Frågor: 011-15 97 08, df@telia.com eller www.neurodynamik.se 

se även annons på sid 31 

13

Sjukgymnastik på distans 

för axelledsopererade 

Här följer en sammanfattad version av 

en poster som Lisbeth Eriksson medverkade 

med under kongressen. 

Att byta ut en axelled till en konstgjord led 

är en komplicerad operation som kräver 

lång erfarenhet och hög kompetens hos opererande 

läkare. I Norrbotten utförs operationen 

bara på Sunderby sjukhus, vilket innebär 

att sjukhuset har hela länet som upptagningsområde. 

Patienterna är ofta kroniskt 

sjuka i reumatisk sjukdom eller på grund av 

svår artros. Det i sin tur betyder att det kan 

bli många, långa och besvärande resor under 

den efterföljande rehabiliteringen. Regelbunden 

träning och uppföljning under ledning 

av kvalificerade sjukgymnaster är avgörande 

för ett bra operationsresultat. Träningen 

efter en axelledsoperation sker på hemorten 

med stöd av sjukgymnast. På grund av 


Eriksson Lisbeth, leg sjukgymnast, MSc, Sunderby sjukhus, Luleå 

Lisbeth Eriksson framför sin poster. 

14 

vårt stora län och att det inte är en alltför 

vanlig diagnos får öppenvårdssjukgymnasterna 

liten erfarenhet av denna diagnos. Då 

patienten får besvär sker konsultation oftast 

via telefon och då man inte ser patienten kan 

det vara svårt att ta ställning till alla frågor. 

Idén med det här projektet var att med 

hjälp av ljud- och bildteknik underlätta och 

förbättra träningen efter en axelledsoperation. 

Tekniken skulle kunna användas av 

både sjukgymnast och vid behov även läkare 

för stöd i sina bedömningar och beslut 

utan att träffa patienten. Dessutom kan patienten, 

oavsett sjukdom, besvär efter operation 

eller geografiskt läge få träning i hemmet. 

Öppenvårdssjukgymnast skulle kunna 

få genomgång av operation, restriktioner 

och träning hemma hos patienten av slutenvårdssjukgymnasten 

på distans. 

Syftet med den här pågående, jämförande 

studien är att se hur axeledsopererade patienter 

och deras sjukgymnaster upplever 

två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring 

på distans via videokommunikation 

i realtid. 

Lyckad pilotstudie 

Ett projekt startade november 2001 för att 

testa projektidén och olika tekniska lösningar 

och detta utmynnade i en pilotstudie 2002 

och efter mycket goda resultat där utvidgades 

studien till en jämförande studie med 

planerat tio distanspatienter och tio kontrollpatienter. 

Än så länge har sex distanspatienter opererats 

vid Sunderby sjukhus. Efter utskrivningen 

genomförs sjukgymnastik på distans med 

sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i 

hemmet under två månaders tid. Sex patienter 

har hittills ingått i kontrollgruppen som 

fått samma sjukgymnastikprogram med uppföljning 

av sjukgymnast på hemorten. 

Före operation och efter avslutad träning

har vi mätt smärta, rörlighet, funktion, hälsorelaterad 

livskvalitet och ekonomi. Patienter 

och sjukgymnaster har också intervjuats efter 

avslutad träning. 

De första resultaten visar att distansgruppens 

smärta minskade och axelfunktionen 

blev bättre efter två månaders sjukgymnastik 

på distans jämfört med kontrollgruppen. 

Patienter, sluten- och öppenvårdssjukgymnaster 

upplevde att metoden gav en ”isamma-rum-känsla” 

som upphävde de geografiska 

avstånden och gav en rehabiliteringseffektivitet 

ur sjukgymnastisk synvinkel 

samt en kostnadseffektivitet genom att 

den möjliggör förkortad vårdtid, tidig, frekvent, 

specialiserad och kontinuerlig behandling 

samt minskade resor, kostnader och 

Pain Intensity (cm) 

Pain (VAS) 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

D 1 D 2 D 3 D 4 D 5 C 1 C 2 C 3 C 4 

Patients; Distance (D) - and Control group (C) 

After 

two 

months 

physical 

therapy 

on 

distance 

Preop 

Diagram 1 (PAIN) 

Patienterna i distansgruppen har klart mindre 

smärta efter avslutad distansträning jämfört med 

kontrollgruppen. 

med David Tatton & Staffan Vogelius 

besvär för patienter efter en axelledsoperation. 

Fakta 

Handledare: Jack Lysholm, Sunderby 

Sjukhus och Winternet, Luleå tekniska 

universitet. Gard Gunvor, Institutionen för 

Hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet. 

Klinisk sjukgymnast: Ulla Klippmark 

Projektägare: Centrum för distansöverbryggande 

hälso- och sjukvård, Norrbottens läns 

landsting, Winternet och Institutionen för Hälsovetenskap, 

Luleå tekniska universitet, Boden 

och Luleå kommun, Telia, ett teknikföretag och 

EU-stöd. Teknik: Integrated System Digital 

Network (ISDN). 

Vill Du veta mer? lisbeth.eriksson@nll.se 

D 1 D 2 D 3 D 4 D 5 C 1 C 2 C 3 C 4 

Diagram 2 (Shoulder function) 

Patienterna i distansgruppen har bättre funktion i 

axeln efter avslutad distansträning jämfört med 

kontrollgruppen. 

Osteopatisk Undersöknings- och Manipulationsteknik 

Förra årets mycket uppskattade kurser kommer nu i repris. David är Osteopat, tidigare 

”head of technique department” på British School of Osteopathy och Staffan sjukgymnast 

med OMT-examen, OMT-lärare och censor OMT-steg 3. Du får naturligtvis ut mest om du 

deltar i båda kurserna men det går också att delta i en kurs då var kurs är att betrakta som 

en separat del. 

Tid 30/9–1/10 2004: Nacke (C2-C7), Bröstrygg och Ländrygg. 

Tid 20–21/1 2005: Nacke (C0-C2), C/T-övergången, Bröstkorg och Bäcken. 

Förkunskapskrav: OMT-examen (OMT steg 3) eller påbörjad utbildning OMT steg 3. 

Info och Anmälan: Staffan Vogelius på mobil: 070-609 25 27 eller växeln på Apalby 021- 

41 10 05. Kursplats: Haninge FysioCenter 25 min söder om Stockholm C, se www.hfc.se 

för vägbeskrivning. Kostnad: Vid samtidig anmälan till båda tvådagarskurserna 5 900 :- 

+ moms. Vid anmälan till en tvådagarskurs 3 500 :- + moms. 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Shoulder function 

Constant score 

Patients ; Distance - (D) and Control group (C ) 

Preop 

After two 

months 

physical 

therapy 

on 

distance 

15

Boden – Kapstaden – Johannesburg 

tur och retur 

Syftet med resan var IFOMTs konferens i 

Kapstaden 21–26 mars 2004. 

Färden gick med flyg från Luleå/Kallax- 

Stockholm/Arlanda–London–Kapstaden– 

Johannesburg T o R. 

Jag och min sambo lämnade Boden med 

cirka en halvmeter snö, vårsolen sken och 

det kändes både trist att lämna den fina vårvintern 

hemma och förväntansfullt att få 

komma till andra sidan av jordklotet. Andra 

resenärer hade berättat om hur fantastiskt 

vackert landet är, god, billig mat och gott vin. 

Vi hade fått många råd med tanke på den 

höga kriminaliteten i Sydafrika: Ha inga synliga 

smycken – då blir du av med dem! 

Väl framme – efter 17 timmars flyg, utmärkt 

service och god sömn på planet – kom 

vi fram två dagar innan konferensens början. 

Vi stod där utanför flygplatsen, fick lätt en 

taxi, en mycket trevlig chaufför som berättade 

om staden med sina fyra miljoner invånare. 

Vi passerade ett stort område med kåkstäder 

och fick en försmak av fattigdomen 

och det förtryck som de svarta utsatts för 

under 350 år. Efter några minuter såg vi havet 

där Atlanten möter Indiska oceanen och 

det stora Table Mountain med Kapstaden 

mellan sig. Otroligt vackert! 

Vårt hotell låg längs samma 

gata som konferenscentret 

där kongressen ägde rum. Vi 

hann se Robben Island där 

Nelson Mandela satt fängslad 

18 av 27 år i en cell på två 

gånger tre meter! Tre filtar, 

en skjorta och ett par långbyxor 

var allt han hade i cellen 

trots kyla på vintrarna 

och hetta på somrarna. Före 

detta fångar guidade oss och 

berättade om hur Mandela 

varit deras lärare med visionen 

om demokrati för att få 

ett gemensamt land genom 

Sydafrikaresan 

16 

och samarbeta. Resten av vår tid i Sydafrika 

var starkt präglad av hans arbete. 

Befolkningen i Sydafrika delas upp i cirka 

80 procent svarta, 9 procent vita och resten 

färgade; indier och asiater. I området runt 

Kapstaden bor de flesta vita. 

Konferensen började med ett come-together-party 

där vi fick se ”gum-boots-dance”; 

de svartas dans, med blåställ och gummistövlar, 

som utvecklats på grund av 

stränga förhållanden i guldgruvorna då de 

var förbjudna att kommunicera med varandra. 

Dansen har blivit så populär att de nu 

uppträder på Broadway i New York. 

Vi gjorde en resa ner till Godahoppsudden 

där vi skrattade gott åt babianer som anföll 

alla med något ät- eller drickbart. En dag på 

stranden, solskyddsfaktor 30, endast fötterna 

i vattnet som var 8–10 varmt! Man förstod 

att Antarktis inte ligger så långt borta. 

Efter den välorganiserade konferensen 

med bra föreläsare, god mat och bra kringarrangemang 

flög vi till Johannesburg för att 

bo en och en halv vecka hos en svart familj. 

Matshepo, hade jag lärt känna då hon var 

gästlärare i Boden fem år tidigare. Vi fick en 

otrolig tid med besök hos deras släktingar, vi 

att inte glömma men förlåta Lisbeth Eriksson mötte glupska babianer vid Godahoppsudden.

lev bjudna på speciell sydafrikansk mat, 

var bland annat på apartheidmuseet, till Nelson 

Mandelas hus i Soweto, unionsbyggnaden 

i Pretoria och naturligtvis gjorde vi ett 

besök i en nationalpark där vi bland annat 

såg giraffer, flodhästar, bufflar och elefanter. 

Vi upplevde otrolig generositet och värme 

bland de svarta, en positiv vilja att bygga upp 

ett bra land tillsammans med alla andra. 

Hela vår resa fungerade bra (jag fick behålla 

alla smycken jag bar) och på hemresan 

Kajakpaddling i Hout Bay 

IFOMT-kongress i Kapstaden och jag trodde 

inte att det kunde bli bättre – men det blev 

det! Vid en av kongressluncherna träffade 

jag Ragnhild Reid, en sydafrikansk kollega 

med nordiskt påbrå. (Hennes mormor var 

norska.) Efter några minuters kallprat frågade 

hon om jag tyckte om att paddla kajak. 

Och javisst gör jag det. För ett par år sedan 

skaffade jag en havskajak. Efter många års 

paddling med kanadensare hade intresset utvecklat 

sig alltmer.Så visst gillar jag att paddla! 

Vi återsågs inte förrän sista kongressdagen 

och då var väderutsikterna fina. Ragnhild 

lovade hämta upp mig med bil morgonen 

därpå. Samtidigt frågade hon om jag gillade 

att promenera. I så fall kunde vi besöka Kirstenbosch 

botaniska trädgård dessutom. 

Därmed uppfylldes alla mina önskemål på 

vad jag skulle hinna se under min korta vistelse 

i Kapstaden! 

Väl hemma hos familjen Reid visade Ragnhild 

sin privatpraktik, på nedre våningen. Vi 

jämförde behandlingsutrustning och diskuterade 

hur vi lade upp arbetet. Det var mycket 

givande. Trots att vi arbetar under så olika 

förutsättningar finns mycket likheter. 

När jag stod i vardagsrummet och tittade 

ut mot verandan såg jag mellan trädtopparna 

Hout Bay. Då blev jag lite fundersam. Ragnhild 

hade helt klart valt en av de vackraste 

platser att bo och leva på. Hon är uppvuxen 

i grannlandet Namibia 

När vi provat och fått på våtdräkterna, bar 

det av till stranden. Vattnet var kallt. Hout 

när planet lyfte upp från London och jag såg 

ner mot de fyrkantiga åkerfälten tänkte jag 

på Sydafrika som ett land med till stor del 

fattiga men levnadsglada, varma människor 

som bara varit fria i tio år och nu var jag på 

hemväg till trygga Sverige och jag kunde inte 

låta bli att tänka på Socialstyrelsens rättesnöre 

om 5–6 skivor bröd om dagen. 

Lisbeth Eriksson 

lisbeth.eriksson@boden.frilufts.se 

Bay ligger på västra sidan av Cape Point 

och har betydligt kallare vatten än östra 

sidan. På grund av strömmar från Indiska 

Oceanen är False Bay minst 5-6 grader 

varmare. Trots det drog jag ut kajaken i det 

14-gradiga vattnet barfota. Efter en stunds 

trixande och goda råd från Ragnhild som 

satt bak i dubbel-kajaken började vi samarbeta 

riktigt bra. Vi skulle över till andra sidan 

bukten för att titta på några vackra 

grottor. På väg över började vi diskutera 

ditt och datt. Jag kom ihåg TV-programmet 

från de hoppande vithajarna i False Bay. 

Och – Ja! Det fanns hajar även här. Men 

Ragnhild verkade lugn så hajskräcken lade 

sig. Efter en stund såg jag några bekanta 

ryggfenor ett 50-tal meter från kajaken. Vi 

fick sällskap av en flock delfiner! De brukade 

aldrig vara såhär nära enligt Ragnhild. 

Vi var inte missnöjda att behöva vända 

tillbaks utan att se grottorna. Bränningarna 

mot stranden var för höga för att vi 

skulle våga komma fram till dem.Vi hade 

båda mycket nöjda över att få berätta för 

Ragnhilds man och Angela som skulle ut 

i kajaken när vi var klara, vad vi varit 

med om. 

Lättlunchen hos familjen passade mig utmärkt. 

Både Ragnhild och hennes man åt 

mycket grönsaker och fisk ibland som jag. 

Under konversationen med barnen Alexandra 

och Gunnar, (10 år och 12 år) pratade 

Ragnhild tyska med barnen och pappa 

talade engelska. Ragnhilds föräldrar kommer 

nämligen från Tyskland. För att hålla 

17 

VÄND

språket levande hade dessutom båda barnen 

gått i tysk skola. Men Gunnar hade valt att gå 

i engelsktalande klass nu. 

Precis som pappa i familjen sa hann vi med 

det mesta under vår lördag tillsammans. Vi 

sportade. Vi tittade på en konstutställning i 

en paviljong i Kirstenbosch. Under promenaden 

i parken hann vi se ett flertal mungos 

kila omkring mellan träd och buskage. De 

liknar mårddjur och är mycket skygga. 

Trots att sommaren började ta slut fanns 

en hel del av den imponerande protean i 

blom fortfarande. Protean är Sydafrikas nationalblomma. 

Senare på kvällen skulle det 

bli en konsert med Soweto String Orchestra. 

Tack vare det fick vi höra när de musicerade 

under vår promenad. 

Efter trädgårdspromenaden tog vi en biltur. 

Jag blev bjuden på traktens godaste italienska 

glass. Sen åkte vi upp på Chapman´s 

Peak Drive, en betalväg som nu har öppnats 

igen efter renoveringar. Enligt guideboken 

har man därifrån en av de mest spektakulära 

vyer i världen-Hout Bay. Där satt vi vid ett 

rastställe och njöt av utsikten. 


18 

Dubbelkajaken vi paddlade. Ragnhild Reid står till höger om Angela, vän i familjen. 

Vi avslutade kvällen på en mycket trevlig 

restaurang vid Hout Bays strand. Maten är 

ett kapitel för sig. 

Jag har aldrig ätit så gott som i Kapstaden. 

Denna blanding av olika matkulturer har 

verkligen berikat och förfinat utbudet. 

När jag skjutsades hem till Kapstaden, 15 

minuters bilväg från Hout Bay, var nattvyn 

från bergssidan ner mot staden vacker som 

en Walt Disney-film med Lady och Lufsen. 

Blinkande ljus och havet som anades i bakgrunden. 

Tänka sig att 4, 5 miljoner människor 

– halva Sveriges befolkning – bor i denna 

stad. 

Jag var ganska trött när jag vid halv elvasnåret 

skulle gå och lägga mig. Nästa dag var 

avresedag och resan är lång hem. Trots det 

kom jag att stå och förklara och visa för portiern 

jag mötte i hotellkorridoren hur han 

skulle träna upp sina idrottsknän att tåla 

belastning igen, innan jag kom i säng! Trots 

27 år i yrket kan man bara inte låta bli när 

någon är så villig att lära sig! 

Kristiina Nilsen 

kristiina.nilsen@apalby.nu

Bara namnet Kapstaden låter magiskt 

Efter många förberedelser såväl hemma som 

på jobbet lyckades jag och min kollega komma 

i väg. Resan från London tog tolv timmar 

(bekvämligheten kan diskuteras) men det är 

förnämligt att det inte är någon tidsskillnad. 

Efter en natts flygning var vi aningen mosiga 

men vad gör det när man bara har sig själv 

att ta hand om! 

Redan på bussen från flygplatsen var det 

dags att praktisera den ringrostiga engelskan. 

Vi fick sällskap med andra kongressdeltagare 

som var lika fulla av förväntan och 

mycket pratsugna. Samtidigt mötte vi den 

första kulturskillnaden, bussen susade förbi 

kåkstäderna; ”townships”. Skjul efter skjul, 

byggda av det material som finns till hands. 

Plåt, trä, plast och annat. Kåkstäder som 

brottas med problem som tbc, aids, alkoholism 

och arbetslöshet. 

Kort därefter blev vi avsläppta på våra respektive 

hotell, det ena tjusigare än det andra. 

Att bo på hotell är efter våra mått mätt, billigt. 

Ungefär halva kostnaden om man jämför 

med vad ett rum i Stockholm kostar. 

Dessutom finns det en personaltäthet som vi 

i Sverige aldrig kommer i närheten av, en 

följd av de låga lönerna och den höga arbetslösheten. 

Hotellets terass blev en samlingspunkt 

för de kongressdeltagare som bodde 

på hotellet. En extra bonus som vi inte insåg 

före resan, är att sjukgymnaster är ett utåtriktat 

släkte som beblandar sig ganska 

snabbt vilket gjorde att man lärde känna 

många kolleger. Veckan blev otroligt intensiv, 

högklassiga föreläsningar som varvades 

med Kapstadens sevärdheter. 

Administratörerna imponerade, över 600 

deltagare lotsades genom föreläsningar och 

seminarier och däremellan bjöds det på fantastiska 

luncher. För att inte tala om de festligheter 

och utfärder som arrangerades. Det 

finns mycket att se och göra i Kapstaden 

med dess omgivningar. Att klättra upp för 

Table Mountain och få en fantastisk vy över 

hela Kapstaden var en upplevelse. Vi fuskade 

lite, vi tog linbanan ned….Utfärden till 

Cape Point kändes lite högtidligt. Atlanten 

möter Indiska oceanen och bortanför horisonten 

ligger sydpolen .Vad det gällde nattlivet 

rekommenderades vi att inte gå själva 

på gatorna efter mörkrets inbrott. Ta taxi 

eller gå i stora sällskap var de råd som gavs. 

Det kändes lite konstigt för oss svenskar 

som är vana att röra oss fritt. Matkulturen 

skulle ändå testas. Afrikanska restauranger 

erbjuder god mat till låga priser, några testade 

krokodil- och vårtsvinskött. Cordelia 

som serverade oss på Marcos restaurang 

berättade att detta var en ”svart” restaurang 

som vi för tio år sedan inte kunnat besöka. 

Eftersom Cordelia var i trettioårsåldern kunde 

hon berätta för oss hur det var när det var 

förbjudet för svarta och vita att prata med 

varandra. 

Arresteringar för detta var vanligt och det 

var oftast inte de vita som arresterades. Fortfarande 

är det så att de flesta vita som bor i 

Kapstaden är inte gäster på ”svarta” restauranger. 

Kapstadens vita besöker inte heller 

Robben Island där Nelson Mandela satt 

fängslad. Den guide vi träffade på Robben 

Island som själv varit fängslad på ön, berättade 

att det främst är turister från andra länder 

som kommer på besök. På ett mycket 

målande men ändå sakligt sätt beskrev guiden 

sin tid på ön som ligger strax utanför 

Kapstaden. Ett mycket gripande besök. 

Kapstaden är en mycket vacker stad som har 

lämnat många intryck och blandade känslor. 

Det är mycket att smälta på så kort tid och 

en så intensiv vecka, men en sak är säker 

och det är att jag redan ser fram emot nästa 

kongress. Förväntningarna inför kongressen 

i Holland ligger högt! 

Eva-Lena Lohi 

evalenalohi@hotmail.com 

19

Cape Flats 

Vi var en liten grupp om valde att vika litet 

tid för att se något av den verklighet, som 

gäller för 3,5 miljoner av Kapstadens invånare. 

En storväxt, vänlig och humoristisk guide, 

som härstammade från Zulufolket, tog oss 

med till ”District 6-Museum”– för 10 år sedan 

hade det inte varit möjligt för en svart individ 

att arbeta som guide. Där beskrevs hur 

myndigheterna på 60-talet fördrev 66.000 familjer 

från sina hem i ”District 6”. Bebyggelsen 

skulle jämnas med marken och området 

skulle användas till annat än bostadsområde 

för svarta. 

Familjerna splittrades genom uppdelning i 

”svarta och färgade”. Barn fick följa den förälder 

de liknade mest – det barn som inte liknade 

någon av föräldrarna fick grupperas på 

”annat sätt” – det vill säga separeras från familjen. 

Myndigheterna byggde baracker utanför 

staden där en del familjer kunde hysas – vi 

fick tillfälle att tillsammans med en lokal 

guide besöka ett sådant område – en miljö, 

som knappt låter sig beskrivas – 16 familjer 

delade på utrymmen, som i våra ögon ej är 

värda att benämnas kök eller toalett. I sovrummen 

fanns tre sängar – på var och en låg 

en stapel med madrasser – tre familjer delade 

ett sovrum. 

Arbetslösheten är mycket hög bland dessa 

människor och möjligheten att arbeta sig ur 


20 

sin situation är oerhört begränsad. Med denna 

bakgrund upplevs det inte förvånande att 

skjul – byggda av diverse upphittat skräpmaterial 

utgör ett godtagbart alternativt boende 

– man vill ha litet privatliv – man vill ha något 

eget…… 

På så sätt har de vidsträckta kåkstäderna 

bildats i de låglänta områdena – Cape Flats 

– kring Kapstaden. Dessa områden översvämmas 

regelbundet av havet och kan inte 

bebyggas på grund av instabil grund. 

En brand härjade i ett av dessa områden 

några dagar innan vår kongress startade – 

många människoliv gick till spillo och tusentals 

blev hemlösa….. 

Myndigheterna är inte helt döva för dessa 

människors situation – elnät dras och man 

försöker skapa framkomlighet för utryckningsfordon….. 

Det är svårt att inse att flertalet av de boende 

i dessa områden aldrig har satt sin fot i 

centrala Kapstaden eller Waterfront, aldrig 

bestigit Taffelberget, aldrig besökt de fantastiska 

stränderna vid Atlanten eller Indiska 

Oceanen dit de strida turistströmmarna går. 

Låt oss se och erkänna deras situation. 

Måtte turismen medföra förbättringar även 

för dem! 

Heléne Holmborg 

helene.holmborg@swipnet.se

AU för IFOMT Sweden/SOMT informerar 

En rapport från General Meeting IFOMT South Africa 

Tillbaka i vardagen efter en mycket bra världskongress i Sydafrika. Sverige med 64 deltagare 

var efter Sydafrika det största deltagarlandet, bra gjort OMT Sverige! Här några av 

besluten under IFOMTs möte: 

• Ett beslut att definiera OMT enligt följande: 

Orthopaedic Manual Therapy is a specialised area of physiotherapy/physical therapy for 

the management of neuro-musculo-skeletal conditions, based on clinical reasoning, using 

highly specific techniques and therapeutic exercises. 

Orthopaedic Manual Therapy also encompasses, and is driven by, the aviable scientific 

and clinical evidence and by the psychosocial framwork of each individual patient. 

• Medlemsavgiften bestämdes till 1200 US Dollar per år för att kunna möjliggöra för styrelsen 

att träffas mer än bara vart fjärde år. 

• Man beslöt att inrätta IFOMT Educational Support Fund för att underlätta för våra kanske 

ej så bemedlade medlemsländer att deltaga på konferanser och kongresser. 

• Italien valdes in som ett fullvärdigt medlemsland. Grattis Italien och välkommen! 

• Professor Gwen Jull utsågs till hedersmedlem och förärades också ett vackert glaskonstverk 

från Sverige. 

• Holland och Rotterdam utsågs till skådeplats för nästa världskongress 2008. 

Den nya IFOMT-styrelsen samlad på bild. Från vänster: ordförande Michael 

Ritchie, Canada, ledamöterna Lothar Joerger, Tyskland, Annalie Basson, 

Syd Afrika, Duncan Reid, Nya Zeeland och vice ordförande Marina Wallin, 

Sverige. 

Den gamla styrelsen avgick och en ny valdes enligt nedan: Michael Ritchie, Canada – Ordförande. 

Marina Wallin, Sverige – vice ordförande. Annalie Basson, Syd Afrika – Executiv 

Member. Lothar Joerger, Tyskland – Executiv Member. Duncan Reid, Nya Zeeland – Executiv 

Member. 

Ett stort tack till kollegerna som var med för att ni gjorde resan/kongresen till något att komma 

ihåg. 

Epost: johan.liljeback@sala.mail.telia.com 

21

Proximal stabilitet 

Referat av sjukgymnast Fredrik Johansson 

En eftermiddag i ett novembermörkt 

Lund träffades vi, en grupp sjukgymnaster 

från primärvården, för att lyssna 

till Monica Millisdotter när hon 

berättade om riktlinjer och principer 

för undersökning och stabiliseringträning 

av patienter med lumbala diskbråck 

alternativt lättare diskogena 

besvär. Hon delade med sig av vad hon 

har kommit fram till, med hjälp av 

duktiga kollegor och andras forskning 

under senare tid, i sitt arbete som 

kliniker och forskare. 

Incidensen (insjuknandet) i lumbala diskbråck 

i Sverige ligger på 1,5 procent per år. 

Könsfördelningen vid diskbråcksoperationer 

är två kvinnor på tre män. 95 procent av 

diskbråcken drabbar L4–S1, äldre personer 

löper större risk för diskbråck på L1–L3-nivån. 

Ett lumbalt diskbråck föregås alltid av 

ett visst mått av diskdegeneration som kan 

ge en bristande mekanisk stabilitet i det 

22 

drabbade segmentet. Även efter operation 

progredierar ofta diskdegenerationen med 

ökad risk för segmentell instabilitet och man 

vet att det ofta blir en ärrbildning runt nervutträdet 

som kan bidra till kvarvarande 

smärta. Diskdegeneration och smärta medför 

också nedsatt positionssinne i segmentet 

vilket Monica i sina mätningar har märkt 

medförde en sämre förmåga hos försökspersonerna 

att hitta tillbaka till en viss kroppsposition. 

Klinisk instabilitet är idag ett i ortopedmedicinska 

kretsar etablerat begrepp för 

en funktionell instabilitet i ryggen som inte 

går att mäta med röntgen. 

Diskbråck opereras för att lindra bensmärtan 

och 80–90 procent av de opererade är 

nöjda med bensmärtlindringen men endast 

60–70 procent med ryggsmärtlindringen. 

Monicas erfarenhet är att förhållningsreglerna 

som diskbråcksopererade patienter får 

med sig från ortopedavdelningarna varierar 

och att det inte verkar föreligga någon konsensus 

bland ortopedläkarna i frågan om 

Monica Millisdotter (Leg Sjg, MsC) arbetar på 

Rehabcentrum Lund-Orup och bedriver kliniska 

studier på deltid. Hennes studier kring test och 

träning av postural funktion vid lumbala 

diskbråck har sponsrats av Hemborgsfonden. 

Monica har föreläst om denna problematik på 

”Eurospine meeting” i Nantes 2002 och på 

WCPT-mötet i Barcelona förra sommaren. 

Arbetet presenterades även av hennes 

handledare och medförfattare docent Björn 

Strömqvist på World Spine Meeting i Chicago 

förra året. Studien finns tillgänglig i Spine: 

Proximal impairment in lumbar disc herniation. 

A prospective controlled study. Spine. 2003 Jun 

15;28(12):1281-9. 

En delstudie som handlar om träning av 

opererade diskbråckspatienter, ”Early 

neuromuscular training after surgery for lumbar 

disc herniation”, kommer att presenteras på 

Eurospine-mötet i Porto (Portugal) i början av 

sommaren 2004. 

FOTO: Gunilla Millisdotter.

sjukgymnastbehandling postoperativt är 

nödvändig eller ej. Hon menar att det är en 

vanlig bild att patienter med diskbråck (opererade 

eller inte) eller med stora diskbuktningar, 

får mer ont i ryggen igen när de dominerande 

neurogena smärtorna i benen har 

avtagit. Av tradition undersöks framför allt 

den distala muskelfunktionen vid diskbråck, 

detta trots att en proximal muskelpåverkan 

I varje rygganamnes bör följande ingå: 

smärtritning, VAS-skattning för ben- och 

ryggsmärta, funktionsfrågeformulär (Roland-Morris), 

medicinering, provocerandelindrande 

faktorer, gångsträcka, sittförmåga, 

sömn samt eventuellt en dygnskartläggning 

om patientens hantering av besvären. Vi bör 

mäta funktionen lika noga som smärtan. I 

och med att en lumbalpatient blir bättre belastar 

denne ryggen mer och riskerar då 

ökad värk och smärta. Det verkar som om 

patienter accepterar en smärta som motsvarar 

1-2 på VAS-skalan, vilket alltså betyder 

att förbättringar kan vara svåra att mäta i 

smärtlindring för patienten. Monica rekommenderade 

oss att använda ”Roland-Morris 

score” som är ett frågeformulär kring funktionen 

där patienten svarar ja eller nej. Detta 

formulär är enkelt för patienten att fylla i 

och det mäter även små förändringar i funktionen. 

Akut kan man se att patienten rätar ut 

lordosen i en skyddställning. Uträtad lordos 

innebär vidgad spinalkanal och avlastade 

facettleder men även dorsal förskjutning av 

nucleus pulposus. Monica rekommenderar 

kyfometer för att tydligt mäta skillnader 

mellan patienternas bra och dåliga dagar i 

lordosens storlek (bättre = mer lordos, sämre 

= mindre lordos). I och med uträtning 

spänns ligament och segment dorsalt och 

fixerar så bäckenet muskulärt. Det tjänar 

alltså ett syfte akut men är inte bra på sikt. I 

neurologiundersökningen kan vi med fördel 

vid lumbala diskbråck sedan länge är känd. 

Trendelenburgs test och manuellt motståndstest 

beskrivs i ortopedmedicinska läroböcker 

men forskningsresultaten på området 

är inte omfattande. MR-studier har dock 

visat att det är vanligt med ensidig atrofi av 

multifiderna vid diskbråck. Betydelsen av 

den djupa bålmuskelfunktionen vid ländryggssmärta 

är väl dokumenterad. 

Principer vid undersökning av 

patient med lumbalt diskbråck 

återkommande utvärdera med liggande SLR 

och myrinmätare. Det är ett test som säger 

något om dagsformen på nerven. Sittande 

SLR (SLUMP) är bra när det liggande är negativt 

men är svårare att kvantifiera med 

gradtal och att jämföra från gång till gång. 

Reflex, styrka och sensibilitet undersöks 

naturligtvis men säger kanske inte något om 

dagsformen; de är alla symtom som kan finnas 

kvar trots att nerven har friats från tryck. 

Från sin egen studie har Monica visat att 

två tester är utslagsgivande. De patienter 

som efter sex veckor med eller utan träning 

inte kunde ”staga sig” vare sig i sagittal- eller 

frontalplanet vid enbensstående och vid ensidiga 

upprepade bäckenlyft var de som uppvisade 

tilltagande smärta vid ett-års uppföljningen. 

I bäckenlyfttestet gäller det för patienten 

att ”hitta låset” för ländrygg - bäcken. 

1, tryck ner fötterna olika hårt utan att lyfta 

helt: kolla efter svajning. 2, lyft bäckenet 

helt: kolla uthållighet och kraft. Testa aldrig 

med uträtad svank då det är en förutsättning 

för fortsatt träning att patienten i ett bäckenlyft 

hittar neutralställningen och orkar behålla 

den med hjälp av multifider och transversus 

abdominis. 

I enbensstående (Trendelenburgs test) testas 

gluteus medius, minimus och samordningen 

mellan buk och bäckenmuskler (snarare 

än styrkan från gluteus maximus). Här 

kan man observerar mycket, såsom bålsvaj, 

bålrotation och kompensatoriska medrörel- 

VÄND 

23

ser i de fria extremiteterna. Nedsatt känsel 

under fotsulan vid S1-syndrom kan ge svårigheter 

vid detta test. Fristående tåhävningar 

är ett bra balanstest samt ett sätt att kolla 

om extensioner i ländryggen ger smärta 

Neuromuskulär träning vid 

lumbalt diskbråck 

Under träningen bör stor vikt läggas vid att 

patienten upptäcker och klarar av att hålla 

sin neutrala position eller zon, det vill säga 

patientens individuella lumbala lordos, även 

längre fram i rehabliliteringen. Segmenten 

har minst passiv styvhet i neutralställningen 

vilket kräver en aktiv muskulär stabilisering 

som avgörs av bäckenställningen och graden 

av lumballordos. Den första delen av stabiliseringsträningen 

består av hemövningar för 

att hitta diafragman i andningen, multifider 

och transversus abdominis. 

I gymträningen gäller det att hitta stödet 

nedanför naveln för alla rörelser (ej olikt BKresonemanget) 

och det gör man med hjälp 

av vad man i engelskspråkig litteratur benämner 

”core-muscles”, det vill säga redan 

ovan nämnda samt iliopsoas och quadratus 

lumborum. Genom att träna med benen viktbärande 

helt eller delvis skapas en sluten 

muskelkedja och goda förutsättningar för 

träning av muskulär koordination och postural 

kontroll. 

Monica poängterar alltid för patienten att 

det gäller att ha tålamod, ibland kan det ta 

tre till fem månader innan träningen ger effekt. 

Patienterna ska göra jobbet, sjukgymnasten 

bör alltid ge hemövningar samt låta 

dem träna på mottagningen, oftare vid sjukskrivning. 

Man ska träna varje gymövning 

med många repetitioner (som mål att nå cirka 

100–200) eftersom de ju ska orka hålla sin 

rygg under hela dagar (och inte ett fåtal 

gånger i en tungt belastande rörelse). 

Vi fick praktiskt demonstrerat för oss exempel 

på övningar med utgångslägen på 

skråbräda, bobathboll eller i stående. Träna 

alltid utan att provocera smärta! 

För att motivera dessa patienter som ska 

24 

vilket i så fall kan förklara att patienten inte 

tar ut steget i gången. Ett bra test av bålstabiliteten 

längre fram i rehabiliteringen är 

ryggliggande enkelt benlyft: klarar patienten 

av att behålla sin normala ländryggslordos? 

lägga ner ett stort eget arbete på att bli bättre 

är det viktigt att gå igenom anatomin och 

förklara träningseffekterna. Om patienten 

tillfälligt har överbelastat ryggen bör hon eller 

han försöka hålla smärtan nere och kortvarigt 

använda antiinflammatoriska läkemedel 

eller TENS. Tejpa gärna för inlärning av 

rätt hållning (bibehållen lordos). 

Ge patienterna rådet att inte sätta sig vid 

frukostbordet och hänga över tidningen direkt 

på morgonen. Gå först omkring eller 

gymnastisera lite, försök att hitta ryggens 

neutralposition. För alla gäller att det är 

strängt förbjudet att lyfta tungt direkt efter 

långvarigt sittande. 

Det var en föreläsning med väldigt bra 

blandning av teori och praktik i ett ämne 

som är högaktuellt i alla primärvårdssjukgymnasters 

vardag. Patologin bakom denna 

lumbala problematik går hand i hand med 

behandlingen och kan vara anledningen till 

att intresset bland sjukgymnaster för dessa 

nya rön är så stort. 

Nya rön? När föreläsningen var över ställde 

jag en lång fråga till Monica som har 

väckts av de femte terminens studenter som 

vi handleder på vårdcentralerna: 

–Finns det tillräckligt med vetenskap bakom 

rönen kring träning av multifider och 

transversus abdominis och kring betydelsen 

av att bibehålla den lumbala lordosen, för att 

dessa rön bör komma studenterna på grundutbildningen 

till del? 

– Ja, blev svaret. 

fredrik.p.johansson@skane.se

Samarbetet OMT/SFOM 

I bästa tänkbara väder i ett vårfagert Västmanland möttes representanter från 

OMT-sektionen och SFOM för att diskutera gemensamma samarbetsuppgifter 

som till exempel MANUALEN, OM-dagen och årskongressen 2005. 

MANUALEN är mycket uppskattad och ska även fortsättningsvis tryckas på papper och distribueras 

till medlemmarna. Möjligheterna att lägga ut tidningen på nätet som extra medlemsförmån 

undersöks som bäst. En angelägen uppgift när det gäller MANUALEN är medverkan 

i tidningsarbetet med såväl idéer som text och bilder. Intresserade ombeds kontakta Carina 

Ågren eller Ragnar Faleij. 

Helena Präst t h, anställd 

administratör för båda 

föreningarna, lyssnar till 

Gunilla Bring. 

FOTO: Carina Ågren 

TEXT: Carina Ågren 

& Bebs Reybekiel 

Göran Lindh, th, tog emot 

på sin herrgård i 

Karmansbo, 6 km från 

Västerås. Här han håller 

på att bygga upp sin 

kursgård ”Förvaltaren”. I 

nuläget kan han ta emot 

max 24 personer med 

övernattning. Kontakta 

Göran Lindh på: 

lindh.g@telia.com för 

ytterligare information. 

Ordförandekoll – Ragnar Faleij t v, OMT och Ulf Måwe, SFOM 

tar till nutida teknik i dåtidens miljö. 

25

26 

Håkan Johansson 

In memoriam 

Håkan Johansson var och kommer fortsatt att vara en 

portalfigur när det gäller gränsöverskridandet mellan teori 

och praktik för patienternas bästa. Här tog han in i det sista 

tydliga och klara steg. 

Ett närmande mellan Belastningsskadecentrum och SFOM 

var högt upp på hans agenda. Detta fick jag personligen 

erfara i telefonsamtal veckan innan hans död. 

I föregående nummer av Manualen finns en presentation av 

det verbala uttrycket för hans forskningsbygge. Som går att 

läsa där har en oerhört viktig hedersmedlem lämnat oss. 

Tomrummet är stort och mäktigt och sugande. Sugande att 

fortsätta fylla med insatser för att göra lidandet från 

rörelseapparaten förståeligt, hanterbart, botbart och 

förebyggbart. Läs och inspireras av Håkan Johansson och 

hans medförfattares bok. Tack Håkan! Och en särskild tanke 

sänder vi till dina kära Eva och Engla. 

Ulf Måwe 

Ordförande för SFOM 

Posta eller faxa korrekta uppgifter till medlemsregistret, Helena Präst, Öster Munga 2, 

725 94 VÄSTERÅS. E-post: helena.prast@telia.com

AU för marknadsfrågor informerar 

PR för OMT 

i tal, skrift och handling 

När det gäller att nå beslutsfattare är alla metoder användbara, mun till öra 

förstås men också tryckt informationsmaterial, utställningsskärmar och inte 

minst när det gäller sjukgymnastik – handgriplig behandling. 

Under Socialdemokraternas 

stämma 16–18 april medverkade 

OMT-sektionen i LSRs utsällningsmonter. 

Efter en något 

lugn fredagsförmiddag började 

det strömma in folk som både 

var intresserade av LSRs för dagen 

färska folder om hur man 

skulle kunna lösa sjukskrivningsproblemet 

men även av 

OMT-bedömning och ibland 

provbehandling. 

Medverkande sjukgymnaster 

från OMT-sektionen var Lars Eriksson, 

Ragnar Faleij, Joachim 

Heuer, Torbjörn Sjödin, Awid 

Walldén och Carina Ågren. 

TEXT & FOTO: Carina Ågren 

Sjukgymnasternas förbundsdirektör Peter Larsson praktiserar 

talets gåva... 

...och Manualens redaktör Carina Ågren förlitar sig på handkraft när en besökare får en hypomobil 

costovertebralled mobiliserad. 

27

Nyutgåva 

Freddy 

Kaltenborn 

Marna Alderin recenserar 

här nyutgåvan av Freddy 

Kaltenborns Manual Mobilization 

of the joints. 

Volym 1. The Extremities 

och Volym 2. The Spine 

I samarbete med Olaf Evjenth, 

Traudi Baldauf, 

Dennis Morgan och Eileen 

Vollowitz. 

I ”OMT-tidens begynnelse” kom Freddy Kaltenborn 

och sedan dess har många andra 

metodböcker kommit till vår kännedom. 

Hans böcker har dock fortsatt att vara en 

grundpelare i den svenska OMT-utbildningen 

och ingår i ”The Kaltenborn-Evjenth Concept” 

tidigare kallat ”The Nordic System”. 

Konceptet innehåller långt mer än dessa teknikböcker 

och är idag ett väl utarbetat, 

mångfacetterat system inom ortopedisk 

manuell terapi. 

Underrubriken till böckerna är ”The Kaltenborn 

Method of Joint Examination and Treatment” 

och har man sett tidigare utgåvor 

känner man väl igen teknikerna demonstrerade 

av Olaf Evjenth. För varje ny utgåva har 

den teoretiska delen förbättrats och fördjupats, 

så även denna som har tagits fram tillsammans 

med flera medarbetare. Biomeka- 

28 

nik såväl som ett systematiskt tillvägagångssätt 

och evaluering är beskrivet på ett ingående 

men ändå relativt kortfattat sätt. 

Innehållet är komprimerat och har man 

förstått och kan omsätta dessa inledande kapitel 

i praktiken har man en mycket god 

grund att bygga sina vidare kunskaper på 

inom manuell terapi. Ett önsketänkande 

hade varit att man använt dessa böcker på 

grundutbildningen, framför allt bakgrunden 

till det manuella hantverket. 

Böckerna saknar referenser och ska ses 

som teknikböcker med författarnas syn på 

den teoretiska bakgrunden. Hade böckerna 

skrivits idag hade referenser varit ett obligat. 

Istället får vi vara tacksamma att Freddy 

Kaltenborn fortsatt revidera och vidareutveckla 

sitt ”alster från begynnelsen”. 

marna.alderin@ptj.se

Kongresskalendarium 

• 24 september 2004 OM-dagen presenteras av SFOM och OMT-sektionen med tema Osteoporos. 

Se annons på sid 30. 

• 28–29 oktober 2004 in Gävle, Sweden. International Congress on Chronic Pain and 

Dysfunction after Whiplash and Other Traumatic Nec Injuries. Centre for Musculoskeletal 

Research, University of Gävle. www.bse.hig.se 

Upplysningar/anmälan: majken.rahm@hig.se 

• 10–13 november 2004 World congress on low back & pelvic pain. Effective diagnosis 

and treatment of lumbopelvic pain. Melbourne, Australien. 

Upplysningar: www.worldcongresslbp.com 

• 26 november OMT-sektionens fortbildningsdag med temat: Led– diagnostik och behandling. 

Intresseanmälan till kurssekreterare Helena Präst. E-post: helena.prast@telia.com 

annons i nästa nummer av MANUALEN. 

•27–28 och 29–30 november 2004 erbjuder OMT-sektionen två kurser i "The Mulligan 

Concept" med Johan Alvemalm som ackrediterad lärare från MTA. Johan kommer även att 

föreläsa på fortbildningsdagen den 26 november om begreppet "positional fault vid leddysfunktioner". 

Intresseanmälan till kurssekreterare Helena Präst, se ovan. Annons i nästa nummer 

av MANUALEN. 

• 17 mars 2005 OBS NYTT DATUM! SOMTdagen i Stockholm 

• 18–19 mars 2005 OBS NYTT DATUM! Årskongress OMT/OM med vetenskapligt program 

på Finlandsbåten Stockholm–Helsingfors. 

• 6–11 juni 2005 Nordisk kongress OMT/OM i Helsingfors. Beställ mer information från 

arrangören: TAVI Congress Bureau, Heidi Hovi, Papinkatu 21, FI-33200 Tampere, Finland 

eller: nordiccongress@tavicon.fi MANUALEN återkommer med mer information. 

Aktuella kurser 

R1-R2 övre 14–18 juni 2004 Marina Wallin/Venke Smedmark 08-617 56 06/7 

ortmedcenter@swipnet.se 

R1-R2 nedre 16–20 augusti 2004 Marina Wallin/Venke Smedmark 08-617 56 06/7 

ortmedcenter@swipnet.se 

Steg 2 september 2004. Örebro Rehabcenter, Tomas Lihagen, tomas.lihagen@orcbroll.se 

070-608 82 60 eller 019-24 05 04 

R1-R2 nedre v 38 2004. Mölle. Pär Hafstad, villedemer@swipnet.se 042-138660 eller 

070-733 39 76 

R1-R2 övre v 44 2004. Kristianstad. Pär Hafstad. 

Steg 2 september 2004 30 p. Mälardalens Högskola, Västerås. Anmälan: Ann-Kristin Aava 

021-1011602. Info: Ingela Lundholm-Ågren 0703-175620, ingela@vfrab.se 

29

30 

KURS OCH KONGRESS 

Svensk Förening 

för Ortopedisk Medicin 

och 

Sektionen för 

Ortopedisk Manuell Terapi 

inbjuder till 

OM-dagen den 24 september 2004 

med temat: Den frakturerade norsksvenskan 

Vad gör henne sårbar. För låg kroppsvikt? För låg naturlig kroppslig belastning? För 

låg naturlig fysisk aktivitet? Ska detta medicineras bort? Eller? Vad har du som ofta 

träffar dessa kvinnor att erbjuda? OM-dagens föreläsare bjuder på konkreta tips! 

08:00–08:30 Samling och registrering, föreläsningssalen Finskt äldrecentrum 

08:30–10:00 Åsa Bläckberg 

10:00–10:30 Förmiddagsfika i matsalen 

10:30–12:00 Björn Rydevik 

12:00–13:00 Gemensam lunch I matsalen 

13:00–14:30 Bernt Ersson 

14:30–15:00 Eftermiddagsfika i matsalen 

15:00–16:30 Olle Svensson 

16:30–16:45 Utvärdering och avslutningsord 

Frågor: Ulf Måwe ordförande SFOM. E-post: ulf@mawe.se mobil: 0730-71 19 58 eller 

Ragnar Faleij ordförande OMT-sektionen. E-post: ragnar@hfc.se 

mobil: 0708-17 50 30. 

Anmälan: Till kurssekreterare Helena Präst enklast via e-post: helena.prast@telia.com 

eller ring/faxa på 021-633 83, mobil: 070-733 26 51. Ange om du är medlem i 

OMT-sektionen eller SFOM samt namn och hemadress (dit går utskicket). Ange även 

telefon, fax och e-post, både hem och arbete så att vi kan nå dig vid behov. Viktigt 

även att du anger den faktureringsadress du vill ha på fakturan. 

Kostnader: Medlemmar i OMT-sektionen och SFOM 1 700 kronor, andra deltagare 

1 900 kronor, moms tillkommer på samtliga priser. I priset ingår för- och eftermiddagsfika 

samt lunch. 

Lokal: Föreläsningssalen på Finskt Äldrecentrum Olivecronas väg 14 på Sabbatsbergs 

sjukhusområde i Stockholm.

Funktionell Manuell Terapi 

på CD-rom 

Efter succén med CD-paketet ”Get the nerve to move!” kommer nu Funktionell Manuell 

Terapi som jag har arbetat med och undervisat i under flera år. Så nu finns hela grundkursen 

med video och texter på CD-rom! Alla undersökningstekniker, behandlingstekniker & hemövningar 

finns med (ca 150 tekniker & övningar). 

Självklart finns möjlighet att skriva ut patientinformation 

med bilder och förklaring till alla hemövningar. 

Ur förordet av Inga Arvidsson: ”Senare tids ökade neuro-fysiologiska 

kunskaper medför att kunskapsbasen för den sjukgymnastiska behandlingen 

förskjutits från ett mekaniskt tänkande till ett synsätt där musklerna 

ingår som en integrerad del i nervsystemets reaktioner. Grundkursen i Funktionell 

Manuell Terapi omfattar en stimulerande blandning av undersökningsoch 

behandlingsåtgärder där David Felhendler har tagit fasta på detta. 

Utbildningen är ett förtjänstfullt bidrag till att i praktiken tillämpa det neurofysiologiska 

kunnandet i klinisk praxis.” 

Get the nerve to move! 

CD-paket nervmobilisering 

Pris: 1 600 kronor + moms 

(2 CD + plastlaminerad neuroanatomi i A4-format) 

Pris: 1 600 kronor + moms 

Behandlingstekniker & hemövningar i drivor! Det finns ca 

80 tekniker på varje skiva. Alla tekniker finns beskrivna i 

text tillsammans med en kort video som visar tekniken. 

På ”Volym 2: Hemövningar” finns dessutom möjligheten att 

skriva ut patientinformation med bilder och förklaring. 

I paketet ingår också en hårdplastlaminerad lathund som 

underlättar diagnostik. Täcker in det stora flertalet av alla 

perifera nerver kombinerat med segmentellt ursprung, i 

lättläst tabellform. I tabellen beskrivs områden där symptom 

är vanliga från perifera nervsystemet. 

Ur Mark Rosenfelds recension i Sjukgymnasten: ”Texterna är 

lättfattliga och videoklippen är mycket demonstrativa. Dessutom finns en diger referenslista 

för den som vill fördjupa sig i ämnet. Teknikerna är effektiva och hemövningarna 

är lätta att delge patienten tack vare utskriftsmöjligheten. ”Lathunden” i neuroanatomi 

är ett mycket användbart redskap som avsevärt underlättar diagnostiken av 

påverkade nerver. Helhetsintrycket av detta CD-paket är mycket positivt och jag kan 

varmt rekommendera det till alla som vill förkovra sig i nervmobilisering.” 

Beställning: 

011-15 97 08 

df@telia.com 

www.neurodynamik.se 

31

Nu finns det träningsutrustningar, anpassade för seniorer! Steglöst tryckluftsmotstånd 

gör dem säkra och tysta. De har dessutom dubbla funktioner, vilket spar värdefullt 

utrymme och är budgetvänligt. ”HUR” är varumärket på dessa maskiner! 

Medema 32Physio 

AB. Domnarvsgatan 29. Box 8164, 163 08 Spånga. 

Tel: 08-404 12 00 Fax: 08-28 00 15 E-post: info@medema.se Hemsida: www.medema.se 

HUR MAN 

ÅLDRAS MED 

BEHAG... 

Vi kan dessutom erbjuda ett fullt sortiment av senioranpassade träningscyklar och andra träningsredskap. 

Lojer, Dips/Pulldown kombi 

Monark Sparr Rehab 809 

Monark Cardio Comfort

Manualen nr 2-04_pdf - omt sweden

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?