Årsredovisning 2004 - Oskarshamn

oskarshamn.se

Årsredovisning 2004 - Oskarshamn

Årsredovisning 2004


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning 1

Kommunstyrelsens ordförande 2

1 Nämnds- och förvaltningsorganisation 3

2 Förvaltningsberättelse 4

2.1 Inledning 4

2.2 Omvärldsanalys 4

2.3 Finansiell analys 7

2.4 Driftsredovisning 11

2.5 Investeringsredovisning 12

2.6 Personalekonomisk redovisning 14

2.7 Miljöredovisning 18

3 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 20

4 Noter 23

5 Fem år i sammandrag 29

6 Redovisningsprinciper 30

7 Nämndernas redovisningar 31

7.1 Kommunstyrelse 31

7.1.1 Kommunledningskontor 31

7.1.2 Räddningstjänst 33

7.2 Teknisk nämnd 34

7.3 Byggnadsnämnd 36

7.4 Barn- och utbildningsnämnd 38

7.5 Kulturnämnd 41

7.6 Socialnämnd 44

7.7 Miljö- och hälsoskyddsnämnd 46

7.8 Förtroendevalda revisorer 47

8 Sammanställd redovisning 48

8.1 Koncernens organisation 48

8.2 Koncernens bolag och stiftelser 49

8.3 Finansiell analys 53

8.4 Resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys 55

8.5 Noter 58

9 Ekonomisk ordlista 59

10 Revisionsberättelse 60

1


KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE

Oskarshamn – kommunen med energi

Kommunens ekonomi har under 2004 återhämtat

sig. Fortfarande pågår sparåtgärder inom de kommunala

verksamheterna och dessa kommer att ge

ytterligare underlag för en starkare och stabilare

ekonomi. Kommunen budgeterade ett positivt resultat

under 2004 med 8,9 mkr och resultatet blev +

20,2 mkr, d.v.s. en positiv budgetavvikelse om 11,3

mkr. De finansiella tillgångarna genererade ca 111

mkr i realiserad avkastning plus ca 63 mkr i orealiserad.

Från och med 2005 och framåt har kommunen

budgeterat positivt resultat om 44, 46 och 59

mkr vilket innebär att kommunen är på väg att skapa

förutsättningar för en god ekonomisk hushållning.

Under år 2004 kunde vi mycket glädjande konstatera

att för andra året i rad har befolkningstalen

ökat. Det visar att kommunen är attraktiv på många

sätt. Den främsta anledningen till denna utveckling

är tillgången till en god arbetsmarknad och trevliga

boendemiljöer. Vår stora utmaning är att förstärka

den här utvecklingen.

Efter ett intensivt arbete med framtagandet av

utvecklingsprogrammet har kommunen skapat den

plattform som krävs för att hantera de strategiska

framtidsfrågorna. Programmet pekar på ett antal

viktiga områden som kan utveckla kommunen.

Arbetet med den nya idrottsanläggningen har löpt

enligt planerna. Under september månad kunde vi

med stolthet inviga den nya ishallen. Vår stora

motionsanläggning börjar nu ta form. Hela anläggningen

kommer att invigas i samband med vårt jubileumsfirande

2006.

2

Samverkan mellan kommunen, FCO och det övriga

näringslivet har under året fått ytterligare möjlighet

till utveckling genom förstärkningen av kommunens

näringslivsverksamhet. Under året genomfördes

i samverkan med näringslivet en stor näringslivsdag.

Arrangemanget var i större utsträckning

mer inriktat på små och medelstora företag än

tidigare år. Temat för dagen var företagsklimatet i

vår kommun.

Oskarshamns kommun uppvisar fortfarande en god

arbetsmarknad med låg arbetslöshet. Även om vi

har kunnat konstatera att varsel har lagts inom

kommunens arbetsmarknad.

Vår kommun bedriver i många stycken en fin

verksamhet, som bevis för detta har vi under året

vunnit två fina priser. Kommunen utsågs till

Sveriges tredje bästa skolkommun vilket är ett

bevis på att vår långsiktiga satsning på detta område

har givit resultat. Det andra priset tog vår Turistbyrå

som placerades som en av de ledande i landet.

Detta ger oss en garanti, att vi framtiden kommer

att kunna hävda oss inom turistnäringen

Vi står nu inför en mycket spännande framtid där

ett 150 års jubileumsfirande väntar på oss år 2006.

Låt oss använda den tiden för att utveckla vår fina

kommun.

Stort tack till personal och förtroendevalda som på

olika sätt bidragit till kommunens utveckling under

år 2004.

Peter Wretlund

Kommunalråd


Socialförvaltning

OSKARSHAMNS KOMMUN

Nämnds- och förvaltningsorganisation

3

Barn- och

utbildningsförvaltning

Teknisk nämnd

Kulturnämnd

Tekniskt kontor Kulturförvaltning

9 ledamöter

7 ledamöter

Miljö- och

hälsoskyddskontor

Revision

5 ledamöter

Kommunfullmäktige

49 ledamöter

Valnämnd

5 ledamöter

Kommunstyrelsen

Kommunledningskontor Räddningstjänst

15 ledamöter

Socialnämnd

11 ledamöter

Miljö- och

hälsoskyddsnämnd

7 ledamöter

Barn- och

utbildningsnämnd

11 ledamöter

Byggnadsnämnd

7 ledamöter

Stadsbyggnadskontor


Inledning

Oskarshamns kommun har p.g.a. sin finansiella

styrka möjlighet att bedriva verksamheter med

mycket hög standard och kvalitet till sina kommuninvånare.

Kommunen har under större delen av 90talet

ökat sitt beroende av finansiella intäkter för att

kunna finansiera sina verksamheter. Oskarshamns

kommun har p.g.a. detta skaffat sig verksamhetskostnader

som vida överstiger genomsnittet bland

landets kommuner. Detta har även inneburit att

Oskarshamns kommun har haft svårigheter att få

intäkterna att täcka kostnaderna trots att de

finansiella intäkterna har varit stora. Under samma

tidsperiod har flertalet av landets övriga kommuner

varit tvungna att genomgå omfattande neddragningar

och sparåtgärder för att få balans i

ekonomin. Fr.o.m. verksamhetsåret 2000 till 2002

har avkastningen på kommunens finansiella kapital

inte kunnat finansiera de höga verksamhetskostnaderna

p.g.a. en vikande världsekonomi med

bland annat fallande aktiemarknader. Under 2003

och 2004 vände denna trend och kommunen redovisar

under dessa åren de högsta finansnettona i

kommunens historia. Utöver detta har kommunen

byggt upp orealiserade vinster på ca 60 mkr som,

p.g.a. försiktighetsprincipen, ej finns redovisade i

resultat och balansräkningen.

Kommunfullmäktige beslutade i november 2001 att

Oskarshamns kommun skulle förbättra sitt resultat

innan finansiella poster med ca 65 mkr under

kommande 4-års period, d.v.s. fram till och med

verksamhetsåret 2005. I november 2004 beslutade

kommunfullmäktige om nya finansiella mål med

anledning av propositionen om ”God ekonomisk

hushållning i kommuner och landsting” (prop.

2003/04:105). Målen skall börja gälla fr.o.m. 2007.

Enligt dessa mål skall kommunens under varje

mandatperiod se till så att kommunens förmögenhet

(egna kapital) inflationssäkras samt att kommunens

verksamhetskostnader aldrig får överstiga 105 % av

skatteintäkter och statsbidrag. Detta måste göras för

att kommunen skall få en långsiktig och stabil

ekonomi och följa kommunallagens krav om god

ekonomisk hushållning.

Det skall dock poängteras att kommuninvånarna i

Oskarshamn, även efter att dessa mål genomförts,

kommer att kunna ta del av kommunala verksamheter

som förbrukar ca 3 – 7 % -enheter mer än

vad andra kommuner i landet har råd med.

Oskarshamns kommun kommer även efter 2007, att

med stor sannolikhet tillhöra de kommuner i landet

som har råd att skjuta till mest resurser till sina

verksamheter.

Oskarshamns kommun består inte enbart av de

kommunala verksamheterna utan bedriver även

verksamhet i bolagsform där de stora aktörerna är

Byggebo AB (helägt), Oskarshamns hamn AB (ägs

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

4

till 96 %) samt Oskarshamns Energi AB (ägs till 50

%). Det ligger på kommunens ansvar att även dessa

verksamheter bedrivs på ett så optimalt sätt som

möjligt. Det ligger även i kommunens intresse att se

till att bolagens ekonomiska ställning är långsiktigt

tryggad. Kommunens helägda bostadsbolag, Byggebo,

har under ett antal år haft problem med negativa

resultat i resultaträkningen. Bolaget har p.g.a.

nyare fastighetsbestånd en stor skuldbörda som

innebär att bolaget är känsligt för ränteförändringar.

Kommunfullmäktige beslutade i september 2003 att

skjuta till 75 mkr i kapitaltillskott utan initiala

avkastningskrav. I och med detta arbetades det fram

ett gemensamt samarbets- och utvecklingsprogram

mellan ägaren, Oskarshamns kommun och bolaget.

Under 2004 har ägardialogen fortskridit. Bolaget

redovisar för 2004 ett positivt resultat, framförallt

beroende på realisationsvinster vid försäljning av

fastigheter samt realisationsvinst vid avyttring av

finansiella ränteinstrument med övervärden. Viktigt

att påpeka är att kommunen, som ensam ägare, ha

det yttersta ansvaret för Byggebos ekonomiska

åtaganden.

Omvärldsanalys

Kommunens ekonomi är till stor del beroende av

olika faktorer i vår omvärld, såsom arbetsmarknad,

demografi förändringar, statliga åtgärder, ränte- och

löneutvecklingen, m.m.

Statliga tillskott, stärkt sysselsättning och därmed

starkare skatteunderlag bidrar till ett bättre ekonomiskt

läge i kommuner och landsting åren 2005

och 2006. Åren därefter försämras ekonomin igen

med krav på fortsatta effektiviseringar och/eller

skattehöjningar. Kommunförbundet konstaterar att

nuvarande skattebas på sikt inte är tillräcklig för det

kommunala välfärdsuppdraget. Därför behövs en

strategi för att klarar den framtida välfärden. Kommunerna

står i framtiden inför ett antal orosmoln

som med stor sannolikhet kommer att påverka förutsättningarna

i den kommunala ekonomin. Nämnas

kan bland annat en starkare expansion av verksamheterna

som en följd av demografi och reformer.

I budgetpropositionen föreslås att det generella

sysselsättningsstödet höjs successivt för att år 2006

nå en nivå motsvarande 49 öre på skatten. Eftersom

skatteunderlaget ökar med stigande sysselsättning,

fler arbetade timmar och bättre konjunktur ger det

kommuner betydligt bättre ekonomiska förutsättningar

de närmaste åren. För att nå balans i ekonomin

kan kostnaderna inte öka i enlighet med

behov och reformer utan begränsas till 0,6 procent

per år. En utveckling i takt med ökade behov,

statliga förmåner och god ekonomisk hushållning

innebär en kostnadsökning med 0,9 procent per år

och en skattehöjning med drygt en krona till 2008.

Efter ett år av ovanligt ryckiga planeringsförutsätt-


ningar ser det nu betydligt gynnsammare ut för

kommunerna de två närmaste åren. Tre av fem

kommuner klara inte balanskravet 2004 men 2005

bedömer fyra av fem kommuner att de får balans i

ekonomin. De statliga tillskotten påverkar kommunerna

beroende på hur kommunens situation ser

ut. Det innebär såväl mer resurser till verksamheterna

som ett förbättrat resultat. Från 2007

blir ekonomin kärvare men förklaringen är inte en

svag samhällsekonomisk utveckling. Det blir

istället tydligt att den kommunala skattebasen inte

räcker till. Med oförändrade skattesatser och generella

statliga stöd medför en kostnadsutveckling i

takt med behov och reformer att det saknas 3

miljarder kronor år 2007. Det krävs hela tiden nya

generella statliga tillskott för att minska urholkningen.

Balans i ekonomin kräver därför fortsatta

besparingar från 2007 och framåt.

Konjunkturläget

Återhämtningen i världsekonomin har i år varit

starkare och snabbare än väntat men tillväxten väntas

kulminera i år. I Sverige liksom i många andra

länder släpar sysselsättningen efter. Inom EU-området

har återhämtningen hittills varit långsammare än

i världsekonomin och tillväxten väntas kulminera

2005. Den svenska ekonomin växer i god takt vilket

förklaras främst av exportens starka ökning. Hushållen

fortsätter att öka sin konsumtion nästa år

eftersom konjunkturen är god och arbetsmarknaden

förbättras med fler sysselsatta. Även investeringarna

ökar efter att ha minskat tre år i följd.

Demografiska förändringar –

befolkningsutvecklingen

I kommunens budget kalkyleras med i stort sett

oförändrade befolkningssiffror under planperioden.

Oskarshamns kommun har enligt SCB 26.300

invånare per 2004-12-31 vilket motsvarar en ökning

med 47 personer från 2003-12-31. Av förändringen

stod födelseunderskottet för 90 (58) invånare och

ett flyttningsnetto på plus 136 (152) invånare.

Prognosen för 2005 är ett positivt flyttningsnetto på

39 personer och ett födelseunderskott på 61 personer.

Oskarshamns kommun har dock under den

sista tioårsperioden minskat sin befolkning med ca

100 personer per år.

Demografiska förändringar i olika åldersklasser påverkar

till stor del de kommunala kostnaderna.

Nedanstående prognoser bygger på kommunens

egna antaganden.

Antalet barn i förskolan ökar under den närmaste

10-års perioden med ca 6 %. Antalet barn i grundskolan

minskar under samma period med ca 20 %,

medan antalet ungdomar i gymnasiet ökar med ca

11 % under de närmaste 5 åren för att därefter

minska med ca 13 %-enheter under de kommande 5

åren.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

5

Antalet personer som är 85 år och äldre kommer

att öka med ca 12 % inom ett antal år för att därefter

ligga på en konstant nivå under fram till slutet

på 2010-talet för att därefter ha en extrem ökning

under 2020-talet.

27400

27200

27000

26800

26600

26400

26200

26000

-94

Befolkningsutveckling

-96

-98

-00

-02

-04

Strategiska personalfrågor

Ett aktivt arbete pågår för att säkra personalförsörjningen

på både kort och lång sikt med

inriktning på att både rekrytera och behålla kompetent

personal. Målet är att skapa intresse för och

kunskap om Oskarshamns kommun som arbetsgivare.

Intern målsättning är att skapa en enhetlig

syn på Oskarshamns kommun och dess värden. Det

behövs en tydlig personalidé som visar hur vi

skapar värde för våra medarbetare, vad vi kan

erbjuda och hur vi skall leverera vårt erbjudande –

vårt varumärke som arbetsgivare. Vi behöver skapa,

utveckla och tillhandahålla rutiner och riktlinjer

som är gemensamma över hela organisationen och i

linje med personalidén, för att kvalitetssäkra de

olika skeden som möter medarbetaren i organisationen

som t.ex. introduceras, utvecklas, belönas

etc.

I Oskarshamns kommun har man under flera år

diskuterat problematiken kring de stundande omfattande

pensionsavgångarna. Nu har kommunen

fått något utökade resurser för att ha möjlighet att

kunna arbeta mer aktivt med frågan. Ambitionen är

att införa marknadsföringen som en del i det dagliga

arbetet för alla medarbetare – nöjda medarbetare

är nämligen de bästa marknadsförarna för

kommunen som arbetsgivare.

Ett trendbrott har skett vad gäller sjukfrånvaron.

Från att under flera år ökat stadigt har en minskning

av sjukfrånvaron skett. Förklaringar till minskningarna

beror på ett antal faktorer, bl.a. förändringar

i det sociala systemet, ökade kun-skaper

hos chefer om rehabilitering, utbildning för chefer,

anställning av rehabiliterings-samordnare, samt ett

mer konkret och strukturerat rehabiliteringsarbete i


kommunen. Detta arbete är mycket angeläget att det

fortsätter.

Framtidsbedömning

Kommunen redovisar stora negativa resultat för

åren 2000, 2001 och 2002 vilket får till följd att

Oskarshamns kommuns inte klarar balanskravet

för verksamhetsåret 2000, 2001 och 2002. Kommunfullmäktige

beslutade i november 2004 om

nya finansiella mål för den kommunala verksamheten.

Anledningen till detta var den av regeringen

framlagda propositionen kring ”God ekonomisk

hushållning i kommuner och landsting”

(2003/04:105). Kommunfullmäktiges mål gällande

att nettokostnaderna i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag skulle ligga på en nivå kring 105,2

% fr.o.m. 2005 har reviderat. Revideringen innebär

att ett tak införs fr.o.m. 2007 på 105 %. Samtidigt

beslutade kommunfullmäktige att fr.o.m. 2007

skall kommunen under varje mandatperiod se till

så att kommunens egna kapital (förmögenhet) ej

urholkas. Det vill säga den kommunala ekonomin

skall varje år generera ett positivt resultat som

motsvarar en inflationsuppräkning av kommunens

förmögenhet. Detta är enligt kommunfullmäktige

enda sättet att försäkra sig om att nuvarande

generationer ej överkonsumerar verksamhet på

framtida generationers bekostnad.

En glädjande nyhet är att kommunen för andra året

i rad har ökat antalet invånare. Dock ser situationen

allvarligare ut i många av grannkommunerna

i länet. Oskarshamn måste bli aktivare

med att informera om den goda kvalité och standard

som finns i de kommunala verksamheterna i

Oskarshamn jämfört med andra kommuner. Oskarshamn

är den kommun i landet som fördelar ut

mest resurser till de kommunala verksamheterna.

Balanskravet

Staten har påfört kommunerna ett s.k. balanskrav

fr.o.m. verksamhetsåret 2000. Innebörden av detta

är att kommunen ej får redovisa negativa resultat i

resultaträkning i ett tre års perspektiv. I Riksdagens

beslutat enligt ovan nämnda proposition

kring god ekonomisk hushållning framgår även

vissa förändringar av det s.k. balanskravet. Bland

annat skall mål och riktlinjer för god ekonomisk

hushållning upprättas av kommunfullmäktige samt

att återställandetiden för negativa resultat förlängs

till 3 år. Vidare tydliggörs innebörden av ”synnerliga

skäl” som skall exkluderas från balanskravsresultatet.

Kommunfullmäktige i Oskarshamn

har enligt ovanstående beskrivning beslutat om nya

finansiella mål för kommunen med utgångspunk

från god ekonomisk hushållning. Kommunfullmäktige

har dock ej åberopat synnerliga skäl

vid de stora negativa resultaten under 2000 till

2002, även om dessa berodde på nedskrivning av

orealiserade förluster på finansiella tillgångar.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

6

Kommunen vidhåller att återställandetiden på 3 år

fortfarande är för kort när kommuner, som

Oskarshamn, har möjlighet att avsätta medel för

långsiktig placering i volatila högavkastande finansiella

tillgångar, såsom aktier.

Kommunens resultatutveckling redovisas nedan.

(mkr)

Före

extraordinära

2000 2001 2002 2003 2004

poster -57,5 -95,8 -186,0 -17,0 20,2

Enligt ovanstående redovisade resultat så klarar

inte kommunen balanskravet för åren 2000 – 2002.

Det negativa resultatet 2003 återställs genom 2004

års positiva resultat. I och med det nya finansiella

målet om inflationssäkrad förmögenhet kommer

Oskarshamns kommun att generera resultat i

storleksordningen 50 mkr, vid en inflation på 2 %.

Detta får till följd att kommunen över tid även

kommer att kunna återställa de negativa resultaten

avseende 2000, 2001 och 2002.


Finansiell analys

En god ekonomi är ett grundläggande villkor för

att kunna uppnå de sociala och välfärdspolitiska

mål som är det primära syftet med kommunens

verksamhet. På samma sätt är en svag ekonomi ett

hinder eller en begränsning för kommunen, när det

gäller att tillgodose angelägna behov inom olika

verksamhetsområden. En balanserad finansiell utveckling

är därför en förutsättning för att kommunens

service kan behållas och utvecklas.

RK-modellen

Oskarshamns kommun förändrade fr.o.m. bokslutet

2002 sin finansiella analys genom att använda den

s.k. RK-modellen. Modellen bygger på fyra delar

som är viktiga ur ett finansiellt perspektiv när kommunens

ekonomi skall bedömas. Syftet med modellen

är att genom analys av de fyra delarna på ett

sammanhållande sätt, kunna beskriva och identifiera

kommunens finansiella styrkor och svagheter.

Grundfrågan som skall besvaras är huruvida

Oskarshamns kommun har en god ekonomisk hushållning

eller ej. Var och en av de fyra delarna

analyseras med hjälp av ett antal finansiella nyckeltal.

De fyra delarna är:

Det finansiella resultatet

Vilken balans har kommunen haft mellan sina intäkter

och kostnader under året och över tiden?

Kapacitet/ långsiktig betalningsberedskap

Vilken kapacitet har kommunen haft för att möta

långsiktiga finansiella svårigheter?

Riskförhållande

Föreligger några risker som kan påverka kommunens

resultat och kapacitet?

Kontroll

Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska

utvecklingen?

Resultat

Oskarshamns kommuns resultatutveckling var

extremt negativ under åren 2000 till 2002. Anledningen

är framförallt den negativa utveckling som

skett på aktiemarknaden i kombination med en hög

nettokostnadsnivå i förhållande till skatteintäkter

och statsbidrag. Resultatet för 2003 var även det

negativt med 17 mkr, medan 2004 års resultat var

positivt med 20,2 mkr. Verksamheterna överskred

sina budgetar under 2001 och 2002 med ca 25

mkr/år. 2003 höll sig verksamheterna inom givna

budgetramar för att 2004 åter igen överskrida med

ca 15 mkr. Den extraordinära intäkten 2001 avser

realisering av Sydkraftsaktier. Bolagens inverkan

på resultatet under 2001 till 2003 har varit

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

7

negativt, medan bolagen under 2004 förbättrade

koncernens resultat.

Årets resultat

2000 2001 2002 2003 2004

Kommunen

Före extraor. poster -57,5 -95,8 -186,0 -17,0 20,2

Efter extraor. poster -57,5

% av skatteintäkter

670,7 -186,0 -17,0 20,2

och statsbidrag -7,5 -11,8 -22,2 -2,0 2,2

% av eget kapital -3,1 -3,7 -7,9 -0,7 0,9

Koncernen

Före extraord. poste -50,5 -114,5 -194,1 -33,4 22,4

I nedanstående tabell kan man utläsa att kommunens

intäkter i form av skatteintäkter, statsbidrag

och verksamhetsintäkter har ökat mer än

vad verksamheternas kostnader har gjort mellan

2003 och 2004. Anledningen till detta är skattehöjningen

om 75 öre som genomfördes fr.o.m.

2004. En viktig förutsättning för en långsiktig god

ekonomi är att inte verksamheternas nettokostnader

ökar mer än skatteintäkterna och statsbidragen,

förutsatt en oförändrad utdebitering.

Intäkter och kostnader

2000 2001

Verksamhetens

2002 2003 2004

bruttointäkter

Verksamhetens

0,0% 0,8% 5,5% 1,2% 7,2%

bruttokostnader 4,2% 7,3% 4,8% 1,8% 4,0%

Avskrivningar

Skatteintäkter och

5,4% 5,0% -0,7% -1,9% 6,6%

statsbidrag 7,4% 5,8% 3,4% 3,2% 5,0%

Vks Nettokostnader 5,5% 9,1% 4,6% 2,0% 3,1%

KPI (inflation) 1,0% 2,5% 2,1% 1,9% 0,4%

Kommunens utveckling av verksamhetsintäkterna

har i genomsnitt för den sista femårsperioden varit

4,1 % medan skatteintäkterna och statsbidragen i

genomsnitt under samma tidsperiod har ökat med

4,9 %. Den genomsnittliga inflationsökningen har

under samma period varit 1,8 %.

Kommunens nettokostnader i förhållande till

skatteintäkter och statsbidrag skiljer sig markant

mot rikssnittet. Rikssnittet var 100 % (bokslut

2003) vilket skall jämföras med Oskarshamns

kommuns 110,0 % år 2004. Kommunfullmäktige

har beslutat att kommunen skall ner i en nivå kring

105 % senast verksamhetsåret 2005. I november

2004 i samband med kommunfullmäktiges budgetbeslut

2005 – 2007 fastlades nya finansiella

mål. Anledningen till detta var regeringens

proposition 2003/04:105 ”God ekonomisk hushållning

i kommuner och landsting”. De nya

finansiella målen införs från och med 2007 och

innefattar ett tak på 105% gällande nettokostnadernas

andel av skatteintäkter och stats-


idrag samt att kommunen per mandatperiod skall

behålla det reala värdet på kommunens egna

kapital.

118

113

108

103

98

Verksamhetens nettokostnader och

avskrivningar/Skatteintäkter och

generella statsbidrag

7,7

10 1,3

7,7

104,9

7,4

10 6 ,2

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

7,0

104,9

7,1

10 2 ,9

2000 2001 2002 2003 2004

Verksamhetens nettokostnader Avskrivningar

Kommunens investeringar har överskridit avskrivningsnivåerna

under många år. Man kan också se

att Oskarhamns kommun tar en klart större andel av

sina resurser i anspråk på sina anläggningar/fastigheter

än jämförbara kommuner. För att kunna

åtgärda detta har Kommunfullmäktige beslutat om

låga investeringsvolymer gällande skattefinansierad

investeringar under åren 2003-2004. De

framtida avskrivningsvolymerna kommer dock att

öka med anledning av två stora investeringsprojekt,

ny sportanläggning samt ombyggnation av en

grundskola.

140,0

120,0

100,0

80,0

60,0

40,0

20,0

0,0

Nettoinvesteringar och avskrivningar

2000 2001 2002 2003 2004

Investeringar Avskrivningar

Kapacitet

Kommunens långsiktiga betalningsberedskap är

god. Soliditeten avseende 2004 var 89 % och

avviker i positiv bemärkelse markant jämfört med

riksgenomsnittet. Kommunens starka soliditet har

sin grund i de stora finansiella tillgångarna i balansräkningen.

På koncernnivå är skillnaden mot

riksgenomsnittet mindre, men koncernen har ändå

ca 21 %-enheter bättre soliditet än riksgenomsnittet.

8

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

Soliditet (eget kapital/totalt kapital)

93% 92% 91%

57%

89%

61% 60% 61%

2001 2002 2003 2004

Soliditet (exkl. internbank) i %

Soliditet (koncernen)

Soliditet, rikssnitt

Soliditet, (koncern) rikssnitt

Koncernens skuldsättningsgrad, d.v.s. skuldernas

andel av det totala kapitalet, har sedan 1998 utvecklats

i positiv riktning jämfört med rikssnittet.

Anledningen till detta är de stora realisationsvinster

som gjordes vid försäljning av Sydkraftsaktier under

1999 och 2001 samt att kommunen under de

senaste åren har egenfinansierat utlåning till bolagen.

Kommunens skuldsättningsgrad var för 2004

11,0 % jämfört med rikets 47,1 % (bokslut 2003).

Koncernens skuldsättningsgrad var för 2003 39,1 %

jämfört med rikets 60,1 % (bokslut 2003).

Skuldsättningsgrad (koncernen)

2000 2001 2002 2003 2004

Skuldsättningsgrad 52% 43,3% 39,5% 40,0% 39,1%

Kommunen 12% 7,6% 8,2% 8,9% 11,0%

Bolagen 40% 35,7% 31,3% 31,1% 28,1%

Rikssnitt 61% 60,1% 59,5% 60,1%

Den kommunala utdebiteringen höjdes till 21,66

under 2004 efter att ha varit oförändrad under lång

tid. Rikssnittet för 2005 är 20,84 kr och länssnittet

är 21,57 kr. Den totala kommunalskatten för 2005

är 32,13 kr jämfört med rikssnittet 31,60 kr och

länssnittet 32,04 kr. Detta medför en högre utdebitering

om 53 öre jämfört med riket.

Kommunens utdebitering

2000 2001 2002 2003 2004

Primärkommunal

skatt

Primärkommunal

20,91 20,91 20,91 20,91 21,66

skatt, rikssnitt 20,57 20,57 20,7 20,7 20,8

Total

kommunalskatt

exkl. kyrkoskatt

31,08 31,08 31,38 31,38 32,13


Risk

Kommuns likviditet är god och har så varit under

en lång tid. Betalningsberedskapen på kort sikt är

extremt god. Likaså ligger både balanslikviditeten

och kommunens rörelsekapital på bra nivåer vid en

jämförelse med andra kommuner.

Likviditet

2000 2001 2002 2003 2004

Kassalikviditet i % 68 138 66 96 64

Balanslikviditet i % 490 816 526 482 449

Rörelsekapital i Mkr 985 1519 926 900 837

Kommunens betalningsberedskap på lite längre sikt

är också god. Anledningen är kommunens stora

finansiella omsättningstillgångar. Stora delar av

denna volym går under förhållandevis kort sikt att

omsätta till likvida medel.

Finansiella nettotillgångar

2000 2001 2002 2003 2004

Kommunen

Omsättn. tillgångar +

finans.anl.tillgångar

Kortfristiga- och

2629 3191 2736 2757 2670

långfristiga skulder 240 188 187 201 199

Netto 2389 3003 2549 2556 2471

Koncernen

Omsättn. tillgångar +

finans.anl.tillgångar

Kortfristiga- och

1353 1783 1179 1176 1107

långfristiga skulder 2180 2015 1603 1610 1471

Netto -828 -232 -424 -434 -363

Koncernens betalningsberedskap på lång sikt är

förhållandevis god. Den har framförallt synliggjorts

under 1999 och 2001 i och med avyttringen av

Sydkraftsaktier. Under de senaste åren har de finansiella

omsättningstillgångarna använts till att amortera

koncernens långfristiga skulder.

Koncernens finansiella risker är förhållandevis

stora i och med att kommunen har tillgångar

placerade på de finansiella marknaderna och att

kommunens bostadsbolag har stora finansiella skulder.

Kommunens avkastning på finansiella tillgångar

är beroende av framförallt ränteutvecklingen

men även av utvecklingen på aktiemarknaden. En

avkastningsökning på 1 % -enhet innebär ökade

intäkter på 15 mkr för kommunen, medan en

räntehöjning på 1 % -enhet överlag på Byggebos

lånestock innebär 19 mkr i ökade kostnader för

bolaget. För koncernen innebär en ränteökning med

1 %-enhet ökade finansiella kostnader med ca 6

mkr.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

9

Finansiella risker och åtaganden

2000 2001 2002 2003 2004

Ränteföränd. +

1%-enhet (mkr)

Kommun 12,0 10,9 10,9

Koncern -7,8 -8,0 -5,7

Borgensåtagande

Kommunen, extern

505 422 293 290 262

upplåning 1 361 1 326 1 033 1 033 921

Summa 1 866 1 748 1 326 1 322 1 183

Kommunen har inga egna långfristiga skulder.

Koncernen däremot har stora långfristiga skulder.

Dessa har dock minskat under framförallt 2002 och

2003 på grund av stora amorteringar. Kommunen

fungerar även som internbank vilket innebär att

borgensåtagandena successivt kommer att övergå

till internbankslån.

Pensioner

Från och med 1998 skall större delen av kommunens

pensionsskuld redovisas enligt den så kallade

blandmodellen under ansvarsförbindelser utanför

balansräkningen. Kommunens pensionsåtagande

upp-gick till 542 mkr varav 32 mkr redovisas i

balansräkningen och resterande 510 mkr som ansvarsförbindelser.

Pensionsåtagande

2000 2001 2002 2003 2004

Avsättning för

pensioner 18 21 25 28 32

Ansvarsförbindelse 503 510 475 496 510

Totala förpliktels. 521 531 500 524 542

Finansiella placeringar

Bokfört värde 228 245 360

Marknadsvärde 228 274 396

Anskaffningsvärde 312 245 360

Realiserat resultat -18 -75 0

Orealiserat resultat -84 103 36

Avkastning

Totala förpliktels. -

-102 29 36

finans. placering 272 279 182

Kommunens pensionsåtagande var vid årsskiftet

542 mkr, en ökning med 18 mkr under 2004.

Kommunen har sedan november 2002 i och med

antagande av ny finanspolicy specificerat en full

fondering av pensionsmedel. Den faktiska finansiella

portföljen hade dock inte omstrukturerats i

den omfattningen så att full fondering uppnåtts.

Enligt ovanstående tabell var fonderingen vid

årsskiftet 66 %, eller 360 mkr ställt mot bokfört

värde, eller 73 % och 396 mkr jämfört med

marknadsvärdet.


Kontroll

Den målbeskrivning Kommunfullmäktige antog i

november 2001 innebär att kommunens nettokostnader

i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag

skall ner till 105,2 % vid bokslutet 2005.

Mellan åren 2003 och 2004 närmade sig kommunen

målet med 1,9 % -enhet till 110,0 %. Sparbeting

motsvarande drygt 50 mkr har fördelats ut till

förvaltningarna i och med Kommunfullmäktiges

budgetbeslut i november 2001 och 2002. En

skattehöjning om 75 öre inför 2004 innebar att

ytterligare sparbeting om ca 20 mkr hos förvaltningarna

endast behöver verkställas till en mindre

del.

Målsättning

2000 2001 2002 2003 2004

Målsättning till

2005, 105,2 % 109,0 112,6 113,6 111,9 110,0

Avvikelse i mkr 29,6 63,1 74,9 60,5 44,8

I kommunens uppföljningar gällande verksamheternas

nettokostnader har prognos-säkerheten varit

tillfredställande. Prognoserna av årets resultat har

dock avvikit väsentligt mot det verkliga utfallet

under den senaste 5 års perioden. Anledningen är

svårigheterna att prognostisera finansnettot med

tanken på svängningarna på aktiemarknaden samt

extraordinära intäkter. Kommunen har valt att budgetera

en långsiktigt avkastningsnivå på ca 5,0 %

på det finansiella kapitalet.

Budgetuppföljning, prognossäkerhet

Budgetavvikelse, årets resultat exklusive

extraordinära poster

2000 2001 2002 2003 2004

Budget 27,0 7,6 3,9 -11,4 8,9

Bokslut -57,5 -95,8 -186,0 -17,0 20,2

Prognosav-

vikelse augusti 14,8 -99,0 -177,2 -30,4 6,6

Prognosav-

vikelse april 22,9 -43,6 -80,5 -27,0 -5,8

Budgetavvikelse, verksamheternas

nettokostnader

2000 2001 2002 2003 2004

Bokslut

Prognosav-

-3,2 -24,2 -27,2 -1,3 -11,7

vikelse augusti

Prognosav-

0,2 -21,6 -20,8 3,0 -7,9

vikelse april -2,5 -26,2 -30,3 -7,3 -22,7

Förvaltningarnas budgetföljsamhet var inte till

belåtenhet under åren 2001 och 2002. Under 2003

lyckades förvaltningarna hålla sig inom de givna

budgetramarna, dock efter att Kommunfullmäktige

tillskjutit budgetmedel under året. 2004 utmärker

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

10

sig framförallt Socialnämnden (10,1 mkr) och

Räddningstjänsten (2,1 mkr) med stora budgetöverskridanden.

Budgeten är det lagstadgade styrinstrument

som skall användas för att fördela

kommunens resurser. Uppstår stora eller återkommande

budgetavvikelser kan detta innebära att

kommunen bedriver verksamheter som inte är

demokratiskt beslutade. Under 2005 kommer arbetet

intensifieras för att rå bukt på denna

problematik.

Kommunen har av statsmakten blivit ålagd ett s.k.

balanskrav. Balanskravet, som infördes i och med

verksamhetsåret 2000, innebär att en kommun

måste ha balans mellan intäkter och kostnader.

Efter detta har riksdagen beslutat om en revidering

av det s.k. balanskravet som skall gälla fr.o.m.

verksamhetsåret 2005. Vidare resonemang kring

detta går att finna under omvärldsanalysen. Oskarshamns

kommun klarade inte balanskravet för

verksamhetsåret 2000, 2001 och 2002. Det negativa

resultatet 2003 på 17 mkr återställs i och med det

positiva resultatet om 20,2 mkr 2004. Kommunen

har budgeterat för att klara det reviderade balanskravet

för 2005 och framåt. Kommunen kommer, i

och med kommunfullmäktiges beslut kring nya

finansiella mål, beroende på inflationsutvecklingen

över tid återställa underskotten från 2000, 2001 och

2002.

Sammanfattning

Den sammanfattande bild som ovanstående finansiella

analys ger är att kommunen har en resultaträkning

eller verksamheter som tar för stora

resurser i anspråk. Oskarshamns kommun har dock

påbörjat en process för att återigen skapa en välmående

resultaträkning, där intäktssidan är större än

kostnadssidan. Åtgärdsprogrammet bygger på att

minska beroendet av finansiella intäkter till verksamheterna.

Kommunens utgångsläge för att lyckas

med dessa intentioner är goda. Kommunen förbrukar

ca 100 mkr mer på sina verksamheter jämfört

med rikssnittet, vilket borde innebära att det

finns utrymme att verkställa resursjusteringar i

verksamheterna.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Driftsredovisning - kommun

(Belopp i mkr) Bokslut Budget Bokslut Avvik. Budget

Nämnd 2003 2004 2004 2004 2005

Avgiftsfinansierad verksamhet

Kommunledningskontor 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Räddningstjänst 0,0 0,0 0,0 0,0 0,9

Teknisk nämnd -0,4 -3,1 -3,8 -0,7 -1,5

Summa -0,3 -3,1 -3,7 -0,7 -0,6

Skattefinansierad verksamhet

Kommunledningskontor * -69,8 -67,1 -66,8 0,3 -62,9

Räddningstjänst -19,9 -20,8 -22,9 -2,1 -22,3

Teknisk nämnd -25,3 -20,0 -20,1 -0,1 -20,8

Byggnadsnämnd -11,0 -11,1 -11,5 -0,5 -11,1

Barn- och utbildningsnämnd -450,3 -460,3 -462,5 -2,2 -478,2

Kulturnämnd -18,7 -18,2 -18,8 -0,6 -19,0

Socialnämnd* -388,0 -405,0 -415,1 -10,1 -428,7

Miljö- och hälsoskyddsnämnd -3,5 -3,7 -3,9 -0,1 -3,7

Valnämnd -0,4 -0,4 -0,4 0,0 0,0

Revision -0,9 -0,8 -0,8 0,0 -0,8

Summa -987,7 -1 007,4 -1 022,8 -15,4 -1 047,5

Finans

Övrig finansiell verksamhet 40,1 41,5 41,3 -0,2 44,3

Utbetalda pensioner -21,0 -21,9 -17,3 4,6 -21,6

Summa 19,1 19,6 24,0 4,4 22,7

Verksamhetens nettokostnader -968,9 -990,9 -1 002,5 -11,7 -1 025,3

Skatteintäkter och statsbidrag 866,1 914,8 911,6 -3,2 977,1

Resultat efter skatteintäkter -102,7 -76,1 -91,0 -14,9 -48,2

Finansnetto 85,8 85,0 111,2 26,2 92,5

Resultat efter finansnetto -17,0 8,9 20,2 11,3 44,3

Extraordinära intäkter 0 0 0 0 0

Extraordinära kostnader 0 0 0 0 0

Årets resultat -17,0 8,9 20,2 11,3 44,3

*Kommunledningskontor och Socialnämnd äskar att driftbudgetmedel om 0,4 mkr respektive 0,1 mkr

överförs till år 2005.

Förvaltningarna redovisar ett överskridande mot

budget om 11,7 mkr för år 2004. De största negativa

budgetavvikelserna redovisar Social-nämnden

(-10,1 mkr), Räddningstjänsten (-2,1 mkr) och

Barn- och utbildningsnämnden (-2,2 mkr).

Av socialnämndens totala underskott på 10,1 mkr

svarar äldre- och handikappomsorgen för 8,7 mkr.

Merparten av överskridandet kan hänföras till retroaktiva

löneutbetalningar i mars 2004 och högre

antal beviljade hemtjänsttimmar (+26%) än planerat.

Förklaringen till underskottet inom individ- och

familjeomsorgens verksamhet är att kostnaderna för

placeringar inte klaras inom fastställd ram. Det är

framförallt kostnader för placeringar av barn i

familjehem och psykiskt funktionshindrade som

ökat.

11

Räddningstjänstens överskridande härrör från högre

personalkostnader än budgeterat samt lägre intäkter

för säkerhetskontroll vid flygplatsen. I årets personalkostnader

ingår dels kostnad för två brandmän

som p.g.a. sjukdom ej kunnat tjänstgöra i utryckning

samt en kostnad om 1,2 mkr avseende förändring

av semesterlöneskuld och okompenserad övertid.

Barn- och utbildningsnämndens budgetavvikelse

härrör från återbetalning av statsbidrag gällande

Komvux, höga kostnader för vård och omsorg och

högre kostnader för interkommunala ersättningar än

beräknat.

Utförligare information om nämndernas verksamhet

och resultat går att finna under respektive nämnds

verksamhetsberättelse.


FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Investeringsredovisning - kommun

(Belopp i mkr)

Budget

2004

Bokslut

2004 Avvikelse

12

Förslag till

överföring

till 2005

Justerad

budget

Avvikelse

efter

justerad

budget

Avgiftsfinansierade investeringar

Teknisk nämnd

Varav:

36,8 8,2 28,6 19,6 17,2 9,0

- Vattentornet 1,4 1,3 0,0 0,0 1,4 0,0

- Kristdala ARV,ombygnad 4,0 0,1 3,9 3,9 0,1 0,0

- Nytt långsamfilter lågreservoar 1,7 0,0 1,6 1,6 0,0 0,0

- Kristdala vattenverk, ombyggnad 2,8 0,1 2,7 2,7 0,1 0,0

- Ernemar tekn. hydrolys LIP-bidrag -4,8 -5,6 0,8 0,0 -4,8 0,8

- Liftdumperbil 1,4 1,4 0,0 0,0 1,4 0,0

- Storskogen, förnyelse 2,2 0,4 1,8 1,8 0,4 0,0

- Storskogen enligt tillståndsprövning 9,6 0,0 9,5 0,0 9,6 9,5

- Omhändertag. FA 5,0 0,2 4,8 4,8 0,2 0,0

- Sluttäckning IFA 2,4 0,0 2,4 2,4 0,0 0,0

- Övriga projekt 11,2 10,3 0,9 2,3 8,9 -1,4

Kommunledningskontor 7,0 4,9 2,1 0,0 7,0 2,1

Varav: - Hamnverksamhet 7,0 4,9 2,1 0,0 7,0 2,1

Räddningstjänst 0,3 0,2 0,0 0,0 0,3 0,0

Summa 44,1 13,3 30,7 19,6 24,5 11,1

Skattefinansierade investeringar

Teknisk nämnd

Varav:

66,3 46,3 20,0 17,1 49,2 2,9

- Nya förskoleavdelningar 1,0 0,7 0,3 0,3 0,7 0,0

- Rödsleskolan, ombyggnad 3,8 2,4 1,4 1,4 2,4 0,0

- Åsaskolan, ombyggnad hus E 5,0 0,1 4,9 4,9 0,1 0,0

- Åsaskolan, ombyggnad hus B 1,5 0,5 1,0 1,0 0,5 0,0

- Sportanläggning 45,7 39,7 6,0 6,0 39,7 0,0

- Kranbil 1,3 1,2 0,1 0,0 1,3 0,1

- Reinvestering storhushållsmaskiner 1,0 0,4 0,6 0,0 1,0 0,6

- Övriga projekt 7,0 1,3 5,7 3,5 3,5 2,2

Kommunledningskontor

Varav:

1,8 1,8 0,0 0,0 1,8 0,0

- IT-strategi 0,4 0,4 -0,1 0,0 0,4 -0,1

- Gemensamma nätverksprogram 0,4 0,3 0,1 0,0 0,4 0,1

- Befintligt nätverk, utbyggnad 0,3 0,3 0,0 0,0 0,3 0,0

- Bef. centrala datorer, utbyggnad 0,3 0,4 -0,1 0,0 0,3 -0,1

- Övriga projekt 0,5 0,4 0,1 0,0 0,5 0,1

Räddningstjänst 0,5 0,5 0,0 0,0 0,5 0,0

Finans 0,0 0,4 -0,4 0,0 0,0 -0,4

Byggnadsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Miljö- och hälsoskyddsnämnd 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Socialnämnd 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,0

Barn- och utbildningsnämnd

Varav:

1,4 0,9 0,5 0,3 1,0 0,1

- Centr. reinvesteringar 0,5 0,4 0,1 0,0 0,5 0,1

- Nya förskoleavdelningar 0,5 0,2 0,3 0,3 0,2 0,0

- Övriga projekt 0,4 0,3 0,1 0,1 0,3 0,0

Kulturnämnd 0,2 0,2 0,0 0,0 0,2 0,0

Summa 70,1 50,2 19,9 17,4 52,7 2,5

Totalt 114,2 63,5 50,7 37,0 77,2 13,7


Avgiftsfinansierade investeringar

Avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till 13,3

mkr mot budgeterade 44,1 mkr vilket innebär ett

budgetöverskott om 30,7 mkr. Flertalet av årets

investeringar fortsätter även under år 2005 vilket

innebär att investeringsmedel motsvarande 19,6

mkr äskas i 2005 års investeringsbudget. Om detta

beviljas blir budgetöverskottet 11,1 mkr.

Teknisk nämnd

De avgiftsfinansierade investeringarna uppgår till

8,2 mkr mot budgeterade 36,8 mkr. 19,6 mkr äskas

i investeringsbudgeten för 2005 vilket innebär en

positiv budgetavvikelse om 9,0 mkr. Investeringarna

omfattar ca 60-tal olika projekt. De flesta

av avgiftsfinansierade investeringarna är fleråriga

och fortsätter även under 2005. De största investeringsprojekten

som pågick under 2004 var

renovering av fasaden på Södra Vattentornet och

inköp av en liftdumper till renhållningen.

Kommunledningskontoret

Hamninvesteringar för 4,9 mkr är genomförda under

året, mot budgeterade 7,0 mkr.

Räddningstjänst

Årets investeringar uppgår till 0,2 mkr och avser

inköp av en bil till räddningsstyrkan vid kärnkraftverket.

Skattefinansierade investeringar

Årets skattefinansierade investeringar uppgår till

50,2 mkr mot budgeterade 70,1 mkr vilket innebär

en positiv avvikelse om 75,8 mkr. Flertalet av årets

investeringar är ännu ej avslutade vilket innebär att

investeringsmedel motsvarande 17,4 mkr äskas i

2005 års investeringsbudget.

Teknisk nämnd

De skattefinansierade investeringarna uppgår i år

till 46,3 mkr vilket medför en positiv budgetavvikelse

om 20,0 mkr. Vissa projekt är fleråriga

och 17,1 mkr äskas i investeringsbudgeten för

2005. Skälen till budgetavvikelser är i första hand

periodisering, det vill säga projekt framskrider

fortare eller långsammare än planerat. Några

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

13

projekt avviker på grund av tillägg och ändringsarbeten

samt några på grund av förändrade förutsättningar.

De största investeringsprojekten som pågick

under 2004 var Sportanläggningen (ca 40

mkr), projektering av ombyggnad Rödsleskolan och

inköp av kranbil.

Kommunledningskontoret

Årets investeringar uppgår till 1,8 mkr vilket i stort

sett motsvarar fastställd budget. De flesta av investeringarna

är IT-relaterade och avser inköp av

datorer, nätverksprogram, investeringar i data- och

telenät, utbyggnad av nätverk, m.m.

Räddningstjänst

Årets investeringar uppgår till 0,5 mkr vilket motsvarar

fastställd budget. Investeringarna avser

projekt ”Larmsystem” och inköp av en jourbil.

Byggnadsnämnd

Inga investeringar genomfördes under 2004.

Miljö – och hälsoskyddsnämnd

Inga investeringar genomfördes under 2004.

Socialnämnd

Socialnämndens investeringar uppgår till 56 tkr och

avser inköp av IT-utrustning.

Barn – och utbildningsnämnd

Nämndens investeringar uppgår till 0,9 mkr mot

budgeterade 1,4 mkr vilket ger en positiv budgetavvikelse

om 0,5 mkr. Två investeringsprojekt är

fleråriga (Gunnarsö bollplansbelysning, Ny förskoleavdelning)

och 0,3 mkr äskas i 2005 års investeringsprojekt.

Kulturnämnd

Investeringsbudgeten uppgår till 0,2 mkr och har

använts till arbetsmiljöförbättringar inom stadsbiblioteket,

inköp av utrustning för digital bildhantering

vid bildarkivet samt konstinköp.


Den personalekonomiska redovisningen innehåller

uppgifter i form av fakta och analyser, samt nyckeltal.

Redovisningen gäller hela kommunen. All statistik

avser värden gällande 31/12 respektive år (om

inte annat sägs).

Personal

Förklaringar

Anställd

Person som har ett anställningsförhållande i kommunen.

Den anställde kan vara tillsvidareanställd eller

visstidsanställd. Den anställde kan ha flera anställningar

t.ex. två deltidsanställningar.

Tillsvidareanställd

Fast anställd.

Årsarbeten

De anställdas sammanlagda timmar delat med

heltidsmåttet (= 1980 timmar/år).

Okompenserad övertid

Övertid man vill ta ut i ledighet (tid) istället för i pengar.

Mertid (fyllnadstid)

Arbetad tid vid deltidsanställning som överstiger

arbetstagarens ordinarie arbetstid. Ersättningsnivå 120%.

Övertid

Arbete utöver en heltidstjänst.

Enkel övertid: ersättningsnivå 180%.

Kvalificerad övertid: ersättningsnivå 240%.

PO

Personalomkostnad. Lagstadgade avgifter, plus

avtalsenliga kostnader t.ex. försäkringar och pension.

Påslaget 2004 var 41,80%.

Förvaltningarna

KLK Kommunledningskontor

BUF Barn- & utbildningsförvaltning

SF Socialförvaltning

RDTJ Räddningstjänst

TK Tekniskt kontor

KUF Kulturförvaltning

SBK Stadsbyggnadskontor

MHK Miljö- & hälsoskyddskontor

Personalstruktur

Anställda

2004 har kommunen 2 220 tillsvidareanställda årsarbeten

(inklusive tjänstlediga), vilket är en ökning

med 13 årsarbetare från 2003. Detta motsvarar 2

484 tillsvidareanställda personer.

Fördelning

2000 2001 2002 2003 2004

Tillsvidareanställda

årsarbetare 2088 2145 2180 2207 2220

Tillsvidareanställningar 2364 2409 2434 2466 2484

Antal anställda

personer under året

Timanställda vikarier

2806 2938 3012 3000 2919

årsarbetare under året 171 184 181 163 171

2 919 personer är anställda i kommunen. Här ingår

alla tillsvidareanställda, vikarier, projektanställda

och provanställda (med anställningstid 3 månader

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Personalekonomisk redovisning

14

eller längre). 2003 angavs siffran till 3 065, vilket

var fel. I den siffran fanns de personer med som har

mer än en anställning i kommunen. Antal anställda

personer har alltså minskat med 100 personer mellan

2002 och 2004. Timanställda vikarier under året

motsvarar 171 årsarbetare. Ökningen bland de anställda

har avstannat jämfört mot den senaste femårsperioden.

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden på tillsvidareanställningarna

är 89,4%, vilket är en minskning

med 0,13% jämfört mot 2003.

Köns- och åldersfördelning

Andelen tillsvidareanställda kvinnor är 82% och

andelen män således 18%, vilket är oförändrat de

senaste två åren. Räddningstjänsten och Socialförvaltningen

har båda en mycket sned könsfördelning.

Kommunledningskontoret har ökat andelen

kvinnor med 8% och närmar sig Stadsbyggnadskontoret

som den förvaltning med jämnast

könsfördelning.

Åldersfördelning

Medelåldern bland samtliga tillsvidareanställda i

Oskarshamns kommun är 46,1 år. De anställda har

blivit ett halvår äldre jämfört mot 2003.

Köns- och åldersfördelning per förvaltning

Förvaltning Män % Kvinnor % Medelålder

år

KLK 43 57 48,2

BUF 19 81 46,2

SF 6 94 45,0

RDTJ 97 3 47,1

TK 38 62 48,8

KUF 13 87 53,9

SBK 56 44 52,4

MHK 25 75 48,1

Totalt 18 82 46,1

Åldersstruktur

Ålderssammansättning på samtliga med månadslön

(förmånsgrupp 1).

Åldersintervall Antal personer Andel av samtliga

– 29 år 197 7%

30-39 år 637 24%

40-49 år 666 25%

50-59 år 811 30%

60 – 360 14%

Åldersintervallet upp till 29 år har minskat med 2%

och det över 60 år har ökat med 2% jämfört med

2003. Åldersstrukturen har sakta snedvridits. Åldersintervallet

20-29 år har minskat med 3% och

intervallet över 60 år har ökat med 4% sedan 1999.


Personalkostnader

Lön och pension

Medellönen för samtliga månadsanställda är 19

177, för män 21 608 och för kvinnor 18 684 kronor

i månaden. Kvinnorna tjänar 2 924 kronor mindre i

månaden, eller 86% av vad männen tjänar. Kvinnorna

stod för den största löneökningen under

2004; 669 kr jämfört mot männens 277 kr.

Under 2004 betalade personalavdelningen ut ca. 42

000 löner. I pengar innebär detta varje månad 50,4

miljoner kronor. Totalt utbetalades år 2004 drygt

600 miljoner kronor i löner. Till denna summa skall

läggas personalomkostnader för ca 270 miljoner

(inklusive utbetalda pensioner och avsättning pensionsskuld).

Totala personalkostnaden ökade under

2004 med 4,4% från 848,2 till 885,6 mkr. I

förhållande till verksamhetens totala kostnad på

knappt 1,4 miljarder utgör personalkostnaderna

2004 63,7% jämfört mot 63,6% för 2003.

Personalkostnader i tusen kronor.

2001 2002 2003 2004

Lönekostnad

Arvoden

540838 565358 574230 605341

förtroendemän

Personalomkostnader

3860 3821 4227 3770

(här ingår pensioner

individuell del)

211349 221838 238633 242904

Utbetalda pensioner

Avsättning

19473 19790 23051 24227

pensionsskuld

Personalsociala

kostnader (friskvård,

2129 2619 1445 2179

kurser etc.) 10168 8 993 6633 7146

Summa 787807 822420 848219 885567

Skulder till de anställda

Semesterlöneskuld:

För innestående, ej uttagna semesterdagar har kommunen

en semesterlöneskuld till sina anställda på

37 mkr inklusive PO. Semesterlöneskulden är oförändrad

jämfört mot föregående år.

Skuld för okompenserad övertid/mertid:

För innestående, ej uttagen kompensationsledighet

har arbetsgivaren en skuld till de anställda på 7,6

mkr inklusive PO, vilket motsvarar drygt trettiotre

tusen timmar. Timmarna har ökat med 4 573 jämfört

mot 2003. Skulden har ökat med 17% eller 1,1

mkr sedan 2003. Ökningen står Räddningstjänsten

för med 4 913 timmar eller 1,0 mkr. Tidigare år har

inte Räddningstjänsten redovisat sin okompenserade

övertid/mertid in i lönesystemet, därav förändringen.

Tillsammans utgör skuld för semester och för

okompenserad övertid/mertid 44,7 mkr, som arbetsgivaren

skulle behöva betala ut om alla anställda

slutade 31 december 2004. En ökning med 1 mkr

(se ovan).

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

15

Kostnad för övertid och mertid

Tidigare år har inte gymnasielärarna ingått i

redovisningen. Totalt är kostnaden för utbetald

övertids- och mertidsersättning inklusive PO 18 012

tkr. Det motsvarar 7 250 kronor per anställd. Jämfört

med –03 har de anställda minskat sitt övertidsuttag

med 270 kr per person. Totalt har kostnaden

för mer- och övertiden minskat med 527 tkr.

Mer- och övertidens motsvarighet i årsarbetare

Den uttagna mertiden (fyllnadstiden) motsvarar 33

årsarbetare i hela kommunen, en minskning med 4

personer från 2003. Mertid (fyllnadstid) är den tid

som deltidsanställda arbetar extra upp till heltid. På

socialförvaltningen motsvarar det 17 årsarbetare

och på Barn- och utbildningsförvaltningen nästan

14 årsarbetare, vilket är en minskning med två

respektive tre årsarbetare. Totalt motsvarar allt

sammanlagt övertidsuttag 51 årsarbetare (åtta

mindre än –03).

Förändringar i mer- och övertid

Vad gäller övertid för poolanställda och personliga

assistenter, vilka har ett speciellt arbetstidsavtal, har

de ökat sin arbetade övertid med 150 timmar sedan

2003 – ett trendbrott efter stadig minskning sedan

2001.

Antal övertidstimmar har minskat med cirka 6 200

timmar (16,7%) och antal timmar mertid (fyllnadstid)

har minskat med cirka 7 600 timmar sedan

2003.

Under 2004 tar varje anställd i snitt ut 14,5 timmar

kompensationsledighet, vilket är oförändrat sedan

2002.

Jämfört med 2003 har framförallt två förvaltningar

minskat sitt övertidsarbete; Barn- och utbildningsförvaltningen

med cirka 6 900 timmar och

Socialförvaltningen med cirka 6 700 timmar. Barn-

och utbildningsförvaltningen räknar med att sänka

övertidsuttaget ytterligare eftersom man infört flextid

för administrativ- och ledningspersonal. Socialförvaltningen

arbetar medvetet för att höja sysselsättningsgraden,

tillsammans med en ökad personaltäthet

kan det vara orsaken till minskningen

med 11,5%. Tekniska kontoret har ökat den

arbetade övertiden med niohundra timmar och

förklarar sin ökning med deltidsanställda som

vikarierar inom städ och måltid istället för att ta in

vikarier.


Antal övertidstimmar per årsarbetare på respektive

förvaltning.

Förvaltning

Enkel

övertid

Kvalificerad

övertid

Mertid

KLK 3 7 7

BUF 5 3 30

SF 3 16 38

RDTJ 18 74 3

TK 4 16 13

KUF 1 3 16

SBK 2 14 3

MHK 2 4 3

I förhållande till antal årsarbetare har Räddningstjänsten

flest timmar enkel och kvalificerad övertid

per årsarbetare och Socialförvaltningen flest mertidstimmar

per årsarbetare.

Frånvaro

Frånvaroorsaker i procent av total frånvaro per förvaltning.

Sjukdom

%

Föräldraledighet

%

Semester

%

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Övrig

Frånvaro

%

KLK 34 10 46 10

BUF 33 25 21 21

SF 46 15 26 13

RDTJ 28 2 59 11

TK 45 10 33 12

KUF 41 6 38 15

SBK 3 10 66 21

MHK 72 1 25 3

Frånvaro i tusen kalenderdagar för hela kommunen.

2000 2001 2002 2003 2004

Sjukdom 78,5 89,2 105,1 102,9 98,4

Föräldraledighet

37,2 45,7 49,5 48,0 41,8

Semester 57,2 58,6 61,3 61,3 62,4

Övrig

frånvaro 40,6 46,2 48,5 46,2 37,8

Summa 213,7 239,7 264,5 258,5 240,3

All frånvaro minskade under 2003, utom frånvaro

p.g.a. semester som har ökat något. Den sammanlagda

frånvaron minskade mellan 2003 och 2004

med 18 000 kalenderdagar.

16

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaro hela kommunen, jämförelse av

perioderna 040701-041231 med 030701-031231.

Total ordinarie

arbetstid, i timmar

Total sjukfrånvaro,

i timmar

Total sjukfrånvaro, i %

030701-031231 2 385 803

040701-041231 2 434 880

040101-041231 4 789 570

030701-031231 239 162

040701-041231 230 110

040101-041231 468 936

030701-031231 10,02

040701-041231 9,45

040101-041231 9,79

Sjukfrånvaro över 60 030701-031231 74,8

dagar i % av total 040701-041231 75,3

sjukfrånvaro 040101-041231 75,6

Kvinnor i %

Män i %

Kvinnor i %

Män i %

Upp till 29 år

30-49 år

Över 50 år

030701-031231

040101-041231

11,1

5,7

10,9

5,3

030701-031231 5,1

040101-041231 4,6

030701-031231 9,8

040101-041231 9,2

030701-031231 12

040101-041231 11,9

Antal pågående sjuk 031231 273

mer än 60 dagar 31/12 041231 256

Antal 100% sjuk 31/12

040101 162

041231 136

Antal med

040101 36

sjukersättning 041231 40

Antal med 6 eller fler

sjukdomstillfällen under

året

2003 91

2004 202

Statistiken redovisas till viss del i tre perioder.

Eftersom sjukskrivningens frekvens inte är jämn

under året kan man endast jämföra perioden

040701-041231 med 030701-031231 eller helårsvis.

Den totala sjukfrånvaron i procent har minskat från

10,02 % till 9,45 %, vilket är en minskning med

0,57 %. Antalet anställda som är sjukskrivna längre

än 60 dagar har minskat från 273 till 256. Sjukfrånvaron

över 60 dagar i procent av total sjukfrånvaron

har emellertid ökat. Antalet anställda med

sjuk-ersättning har ökat marginellt. Anställda som

är helt sjukskrivna har minskat.

Den upprepade korttidsfrånvaron har ökat under

2004. Förändringar av rutiner för anställda som innebär

att det inte längre är tillåtet att ta ut semester

och flextid vid sjukdom, kan vara en del av orsaken.


Personalförsörjning

Pensionsavgångar

Antal pensionsavgångar per förvaltning bland tillsvidareanställd

personal, uppdelat på pensionsavgång

vid 65 och 67 år.

2005-2006 2007-2008 2009-2010 2005-2010

Ålder 65 67 65 67 65 67 65 67

KLK 4 0 1 4 0 1 5 5

BUF 20 0 51 20 58 51 129 71

SF 27 3 55 27 55 55 137 85

RDTJ 0 0 2 0 2 2 4 2

TK 11 0 23 11 17 23 51 34

KUF 4 0 5 4 7 5 16 9

SBK 0 0 2 0 6 2 8 2

MHK 0 0 2 0 0 2 2 2

Total 66 3 141 66 145 141 352 210

Tabellen åskådliggör hur rekryteringsbehovet på

kort sikt kan skjutas upp genom att de anställda väljer

att arbeta till 67 år. För kommunen som helhet

innebär det, med oförändrad styrka avseende

tillsvidareanställd personal, att 14% av personalen

kommer behöva ersättas t.o.m. 2010 om medarbetarna

väljer att gå i pension vid 65 – en ökning

med 1% jämfört mot femårsintervallet 2004-2009.

Inom vissa yrkeskategorier på Räddningstjänsten

kan de anställda välja att gå i pension vid 58, 65

eller 67 år. Skulle de anställda välja att gå vid 58 år

kommer 13 personer att behöva ersättas mellan

2005-2010. Socialförvaltningen och Barn- och

utbildningsförvaltningen behöver ersätta flest

personer. Många av dem som behöver nyrekryteras

är specialister, vilket särskilt gör de mindre förvaltningarna

sårbara. På Stadsbyggnadskontoret exempelvis,

där både stadsarkitekt och fyra andra

”specialistingenjörer”, går i pension inom en femårsperiod.

Ett annat exempel är de specialister med

lång utbildning som finns inom Kulturförvaltningen.

Personalutveckling

Inom personalområdet fortsätter uppgifterna att öka

till följd av ökad efterfrågan från förvaltningarna,

statliga initiativ och politiska beslut. Ett antal planerade

insatser och aktiviteter har på grund av

långtidssjukskrivningar tyvärr fått ställas in.

CeSam och PU

De gemensamma frågorna för centrala samverkansgruppen,

Cesam, och kommunstyrelsens personalutskott,

har under året varit alternativa driftsformer,

personalidé och personalpolitiskt program (PPP),

friskvård och lönekartläggning. Övriga frågor i

fokus har varit utvärdering av samverkanssystemet,

ersättningar till förtroendevalda, utveckling av

flextidsavtalet samt en ambition att sätta ”personalfrågorna

på dagordningen”.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

17

Friskvård

Det som började som ett treårigt friskvårdsprojekt

har nu permanentats. I samband med ”hälsoveckan”

anordnades ett antal seminarier för chefer och medarbetare

med syfte att öka medvetenheten kring

hälsan.

Hälsoarbete

Minskningar i sjukfrånvaron beror på flera faktorer:

Ett mer strukturerat rehabiliteringsarbete av chefer,

ändringar i rutiner från försäkringskassan och en

utökad användning av förebyggande behandlingar

inriktade på att främja hälsan.

Utbildning

Etapp ett av tre är avslutad i ledarutvecklingsprogrammet.

Under året har 16 chefer påbörjat

ledarutvecklingen, som fortsätter under 2005.

Året som kommer

I den tilltagande konkurrensen om personalen måste

Oskarshamns kommun på olika sätt visa att vi vill

vara en attraktiv arbetsgivare både vad gäller att

värna om de redan anställda, samt den personal vi

vill rekrytera. I utvecklingsarbetet med personalidé

och personalpolitiskt program är en viktig del att

tydliggöra arbetsgivarens ambition och erbjudande,

samt vad arbetsgivaren förväntar sig av arbetstagaren.

4-5 % sjukfrånvaro är att betrakta som ”friskt”. Det

innebär att kommunen behöver halvera sin sjukfrånvaro.

Detta kan åstadkommas genom att:

- Förfina rekryteringsprocessen för att säkerställa

att de som rekryteras klarar av arbetsuppgifterna

- Förebyggande behandlingar för att förhindra/

förkorta sjukskrivningar

- Fortsatt utveckling av rehabiliteringsarbetet

- Mer nyttjande av företagshälsovård i komplicerade

ärenden

- Finna möjligheter att avsluta ärenden där kommunens

möjligheter är uttömda

- Minska antal heltidssjukskrivningar m.h.t.

medfinansieringskostnader om 15% för kommunen

fr.o.m. 1 januari 2005.

Arbetet fortgår med att minska sjukfrånvaron

genom rehabilitering, såväl som utveckling av arbetsorganisation,

friskvård/ förebyggande insatser,

flexibla arbetstider och möjligheter till arbetstidsförkortning

är andra exempel på åtgärdsinriktade

insatser.

Arbetet med lönekartläggning och arbetsvärdering

pågår, och kommer även i framtiden vara en

prioriterad uppgift. Löneöversyner skall bedrivas,

med styrning av kommunens lönepotter. En fördjupad

omvärldsanalys av lönelägen behöver göras.

Arbetet med att utveckla metoder för individuella

löner planeras för 2005.


Vattenförsörjning

Dricksvattenförsörjningen har under 2004 fungerat

tillfredsställande. Analyser av dricksvattenkvaliteten

visar på godkända prover, för samtliga tätorter.

Anmärkningar på fysikalisk- kemiska prover

var till antalet 20 st (64st år 2003).

Tätort Tagna Anmär- Tagna Anmär-

prover kningar prover kningar

Antal (bakt) (Fys-kem)

Oskarshamn 92 1 49 15

Kristdala 11 0 9 4

Fårbo 14 0 10 0

Bockara 9 0 6 1

Första etappen av ombyggnaden av Fredriksbergs

vattenverk blev klar 2003. Kontaktfiltersteget är nu

intrimmat och fungerar bra. Vattnet uppfyller nu

Livsmedelsverkets krav på låga halter av Aluminium

och organiskt material. PH-höjning med kalk

har ersatts med lut och soda, som ger ett mjukare

vatten vilket kräver mindre doser av tvättmedel

m.m. hos konsumenterna.

Avloppshantering

Översiktlig jämförelse 2003 och 2004

Alla reningsverk 2003 2004

Total renad vattenmängd Mm 3

4,31 3,9

Fosfor IN ton/år 19,6 13,9

Fosfor UT ton/år 1,4 0,9

BOD7 IN ton/år 550 485

BOD7 UT ton/år 15,1 15,2

Kväve IN ton/år 105 92,7

Kväve UT ton/år 52,2 49,6

Under året har de biologiska slamfiltren på Ernemar

tagits i drift och bara en mindre mängd slam har

lagts på deponi. Slammet från de andra renings-

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Miljöredovisning 2004

18

verken skickas till Econova för tillverkning av jord.

Kvävereduktionen på Ernemar reningsverk nådde

inte 50% ( 46% 2004) men halten i utgående vatten

var klart under 15 mg/l (13,5 mg/l).

Övriga reningsanläggningar har fungerat bra. Utsläppsvärden

väl under gränsvärden.

Avfallshantering

Kommunen påbörjade under år 2003 att frakta den

brännbara fraktionen av avfallet till Linköping.

Totalt har 9.729 ton brännbart avfall transporterats

till Tekniska verken i Linköping, vilket innebär att

deponerat avfall till Storskogen blev totalt ca 6.542

ton år 2004 jämfört med 9600 ton år 2003.

Nedanstående tabell visar olika kategorier av avfall

som deponerats på Storskogen 1998-2004.

Siffror i ton 2000 2001 2002 2003 2004

Schakt-

täckmassor 6259 2844 22455 1048 1206

Kem. avfall 596 348 0 0 0

Rivningsavfall 1734 1714 1668 187 84

Industriavfall 5092 5362 5235 3890 2582

Slam 3579 3705 3265 3584 919

Latrin 25 25 27 25 24

Hushållsavfall

deponi 6935 7077 7710 0 0

Planeringen med att bortskaffa tidigare deponerat

farligt avfall, bestående av färgavfall och järnhydroxidslam

har fortsatt under året. Utredning för

hur lakvattnet skall tas om hand från anläggningen

har inlämnats till Länsstyrelsen.

Inom VAR-avdelningen har diverse aktiviteter genomförts

under året, för att öka miljömedvetandet

hos våra kunder:


Öppet hus på Storskogen, vi hade besök av ca 150

personer som gick guidad tur, tipspromenad och

förkovrade sig i hur man ska kompostera.

Vi har haft information om kompostering på alla

våra återvinningscentraler under våren. Varje central

har haft besök under en kväll av vår miljöinformatör.

Även en lördag i maj på Lilla Torget

har vi haft information.

Visning och information om Norra vattentornet.

Totalt har ca 200 personer varit på guidad tur i tornet.

Vi har haft studiebesök på Storskogens avfallsanläggning,

Ernemar reningsverk och Fredriksbergs

vattenverk. Vi har tagit emot 15 skolklasser och 5

andra föreningar.

Ny utgåva av Källsorteringsguiden har delats ut

till alla hushåll i kommunen.

All personal som arbetar på våra återvinningscentraler

har genomgått en utbildning i hantering av

farligt avfall genom Rang Cell AB.

Brukarrådet har träffats två gånger under 2004

bland annat har man diskuterat de nya taxorna för

var-avdelningen, flytten av Miljöhuset Åsa, Deponi

förbudet av organisktmaterial, Hantering av farligt

avfall i hyreshusen, fastighetsnära insamling och

visning av de nya slambäddarna på Ernemar.

Redovisning ”gröna nyckeltal” 2004

Andel godkänt slam

2004

30%

- Ernemar 430 ton TS ej godkänt

- Figeholm 130 ton TS

- Kristdala 55 ton TS

Kadmium i slam, genomsnittshalt 5,3 mg/kg TS

Kvicksilver, genomsnittshalt 0,26 mg/kg TS

Bly, genomsnittshalt

Återföring av fosfor från slam till

21 mg/kg TS

jordbruk m.m. 0%

Hushållsavfall

Återvinning enligt

224 kg/invånare

producentansvar 77 kg/invånare

Deponerat hushållsavfall 0 kg/invånare

(Grovavfall från hushåll) 26 kg/invånare

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

19

Miljöhuset

Försäljning totalt 2004

Barncykel

2004

11 927 kr

Böcker 8 399 kr

Cykeldelar 11 775 kr

Cyklar 26 150 kr

Dammsugare 12 175 kr

Datadelar 22 403 kr

Dörrar 16 683 kr

Elektonikdelar 29 550 kr

Fönster 9 100 kr

Gräsklippare 35 015 kr

Handfat 9 105 kr

Husgeråd 119 265 kr

Kaffebryggare 4 835 kr

Kläder 4 243 kr

Kyl/Frys 33 400 kr

Leksaker 17 676 kr

Lysrör/Belysning 28 609 kr

Mikrovågsugn 7 950 kr

Möbler 114 760 kr

Paraboltallrikar 2 150 kr

Radio 24 625 kr

Skrot 28 732 kr

Spis 40 150 kr

Sport/Fritids art. 23 199 kr

Torkskåp/Torktumlare 8 600 kr

tvättmaskin 16 600 kr

Tvättmaskin 36 050 kr

WC-stolar 19 745 kr

Ved 26 101 kr

Verktyg 13 410 kr

Video 8 840 kr


OSKARSHAMNS KOMMUN

Resultaträkning - kommunen

(Belopp i mkr) Not 2004 2003

Verksamhetens intäkter 1 276,6 256,8

Verksamhetens kostnader 2 -1 214,3 -1 165,2

Avskrivningar och nedskrivningar 3 -64,9 -60,6

Verksamhetens nettokostnader -1 002,5 -968,9

Skatteintäkter 4 830,6 786,6

Generella statsbidrag och utjämning 5 81,0 79,5

Finansiella intäkter 6 149,2 328,7

Finansiella kostnader 7 -38,0 -243,0

Resultat före extraordinära poster 20,2 -17,0

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Årets resultat 8 20,2 -17,0

20


OSKARSHAMNS KOMMUN

Balansräkning - kommunen

(Belopp i mkr) Not 2004 2003

TILLGÅNGAR

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 9 811,6 807,7

Maskiner och inventarier 10 43,7 49,0

Summa materiella anläggningstillgångar 855,3 856,7

Finansiella anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar

Internbank 11 1 539,2 1 560,2

Övriga långfristiga fordringar 11 1,2 1,2

Aktier och andelar 12 94,2 94,2

Summa finansiella anläggningstillgångar 1 634,6 1 655,6

Summa anläggningstillgångar 2 490,0 2 512,4

Omsättningstillgångar

Förråd, exploatering mm 13 7,8 14,9

Fordringar 14 67,2 76,3

Kortfristiga placeringar 15 880,9 867,6

Kassa och bank 16 79,6 142,2

Summa omsättningstillgångar 1 035,6 1 101,1

SUMMA TILLGÅNGAR 3 525,5 3 613,4

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 17 2 352,0 2 369,0

Förändrad redovisningsprincip -52,9 0,0

Årets resultat 20,2 -17,0

Summa eget kapital 2 319,3 2 352,0

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 18 32,0 28,0

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 19 54,3 0,0

Övriga avsättningar 0,0 0,0

Summa avsättningar 86,3 28,0

Skulder

Långfristiga skulder 20 0,0 0,0

Internbank 21 921,0 1 032,8

Summa långfristiga skulder 921,0 1 032,8

Kortfristiga skulder 22 198,9 200,7

Summa kortfristiga skulder 198,9 200,7

Smma skulder 1 119,9 1 233,5

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 525,5 3 613,4

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Pensionsförpliktelser 23 510,0 496,0

Övriga ansvarsförbindelser 24 262,3 289,5

Operationella leasingavtal 25 85,2 3,4

21


OSKARSHAMNS KOMMUN

Kassaflödesanalys - kommunen

(Belopp i mkr) 2004 2003

Löpande verksamhet

Verksamhetens intäkter 276,6 256,8

Verksamhetens kostnader -1 214,3 -1 165,2

Verksamhetens nettokostnader -937,7 -908,4

Skatteintäkter och statsbidrag 911,6 866,1

Finansiella intäkter 149,2 328,7

Finansiella kostnader -38,0 -243,0

Extraordinära intäkter

Justering för rörelsekapitalets förändring

0,0 0,0

-Förändring kortfristiga fordringar 2,9 119,1

-Förändring kortfristiga skulder -1,8 14,1

-Förändrad redovisningsprincip -52,9 0,0

I Verksamhetsnetto 33,3 176,6

Investeringar

Inköp av materiella tillgångar 64,5 41,4

Försäljning av materiella tillgångar 1,0 1,3

Inköp av finansiella tillgångar 0,0 75,0

Försäljning av finansiella tillgångar 0,0 0,0

II Investeringsnetto -63,5 -115,1

Finansiering

Ökning/minskning långfristiga fordringar -21,0 -42,8

Ökning/minskning långfristiga skulder -111,8 0,0

Ökning/minskning av avsättningar 58,3 3,0

III Finansieringsnetto -32,4 45,8

Förändring av likvida medel (I+II+III) -62,6 107,3

Likvida medel vid årets början 142,2 34,8

Förändring av likvida medel -62,6 107,3

Likvida medel vid årets slut 79,6 142,2

22


Noter – kommunen (mkr)

2004 2003

Not 1 Verksamhetens

intäkter

Taxor och avgifter 96,0 95,9

Statsbidrag och övriga bidrag 70,5 61,2

Parkeringsavgifter 2,5 0,0

Övriga intäkter 110,2 99,6

Summa 276,6 256,8

Not 2 Verksamhetens

kostnader

Personalkostnader varav:

-Nyintjänade pensioner

(individuell del + förändring av

885,2 847,7

pensionsavsätt.) 26,0 24,2

-Löneskatt på intjänade pensione 6,3 6,5

-Utbetald löneskatt 5,2 5,1

-Utbetalade pensioner 17,8 18,2

Bidrag och transfereringar 57,8 58,9

Lokalkostnader

Entreprenad, köp av verksamhet

31,3 31,2

samt konsulttjänster 88,6 79,9

Övriga kostnader 151,3 147,4

Summa 1 214,3 1 165,2

Not 3 Avskrivningar

Planenliga avskrivningar -

maskiner och inventarier

Planenliga avskrivningar - mark,

byggnader och tekniska

14,1 17,2

anläggningar

Nedskrivning av

45,8 43,4

anläggningstillgångar 5,0 0,0

Summa 64,9 60,6

Not 4 Skatteintäkter

Preliminära skatteintäkter 839,1 791,8

Slutavräkning 2004 -7,8 -7,6

Slutavräkning 2003

Mellankommunal

-3,4 2,3

kostnadsutjämning 0,0 -2,4

"200-kronan" 2,6 2,5

Summa 830,6 786,6

Not 5 Generella statsbidrag

Generellt statsbidrag 100,5 103,7

Inkomstutjämning 10,6 8,1

Kostnadsutjämning -31,2 -33,8

Utjämningsavgift LSS -4,9 0,0

Generellt sysselsättningsstöd 11,0 6,8

Införandetillägg -4,9 -5,3

Summa 81,0 79,5

OSKARSHAMNS KOMMUN

23

2004 2003

Not 6 Finansiella intäkter

Aktieutdelning kommunala bolag 12,5 10,1

Aktieutdelning övrigt 1,4 1,6

Ränta medelsplaceringar 28,1 30,4

Ränteintäkt internbank

Ränteintäkt internbank-

34,1 45,1

egenfinansierad verksamhet 27,9 27,9

Ränteintäkt likvida medel 2,2 2,2

Avkastning indexprodukter 39,5 0,0

Räntebidrag bostadslån 0,1 0,1

Reavinster vid försäljning av aktie

Reavinster vid försäljning av

2,6 1,6

räntebärande värdepapper

Uppskrivning orealiserade

0,3 0,8

värdepapper 0,0 208,6

Övriga finansiella intäkter 0,6 0,4

Summa 149,2 328,7

Not 7 Finansiella kostnader

Räntekostnad internbank 34,2 45,1

Realiserade förluster aktier

Realiserade förluster

0,6 188,7

räntebärande värdepapper 2,1 7,9

Övriga finansiella kostnader 0,2 0,3

Ränta på intjänade pensioner 1,0 1,0

Summa 38,0 243,0

Not 8 Årets resultat

Årets resultat 20,2 -17,0

Synnerliga skäl 0,0 0,0

Årets balanskravsresultat 20,2 -17,0

Not 9 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar

- Markreserv

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

35,5 31,7

avskrivningar -6,8 -1,2

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 4,1

avskrivningar 0,0 -4,4

Årets investeringar 0,3 0,3

Årets avskrivningar -0,3 -0,3

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-0,1 -0,5

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -1,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

35,7 35,5

avskrivningar -7,1 -6,8

Summa - Markreserv 28,7 28,8


2004 2003

- Verksamhetsfastigheter

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

796,7 577,8

avskrivningar -314,1 -89,8

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 193,3

avskrivningar 0,0 -193,0

Årets investeringar 45,0 13,5

Årets avskrivningar -25,7 -24,9

Årets nedskrivningar -5,0 0,0

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-0,9 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 5,7

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

834,0 796,7

avskrivningar -337,9 -314,1

Summa -

Verksamhetsfastigheter

496,0 482,6

- Fastigheter

affärsverksamhet

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

422,8 267,8

avskrivningar -194,3 -45,6

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 136,1

avskrivningar 0,0 -136,1

Årets investeringar 9,8 19,9

Årets avskrivningar -14,6 -12,7

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -1,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

432,5 422,8

avskrivningar -208,9 -194,3

Summa - Fastigheter

affärsverksamhet

223,6 228,4

- Publika fastigheter

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

147,2 83,9

avskrivningar -83,0 -16,4

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 62,2

avskrivningar 0,0 -62,2

Årets investeringar 0,3 0,6

Årets avskrivningar -4,7 -4,7

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,8

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

147,5 147,2

avskrivningar -87,7 -83,0

Summa - Publika fastigheter 59,8 64,2

OSKARSHAMNS KOMMUN

24

2004 2003

- Fastigheter annan

verksamhet

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

7,7 12,8

avskrivningar -4,5 -3,2

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 10,2

avskrivningar 0,0 -10,2

Årets investeringar 0,0 0,0

Årets avskrivningar -0,3 -0,9

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 -0,6

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -5,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

7,7 7,7

avskrivningar -4,8 -4,5

Summa - Fastigheter annan

verksamhet

2,9 3,1

- Övriga fastigheter

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

1,9 0,5

avskrivningar -1,3 -0,1

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 0,4

avskrivningar 0,0 -0,4

Årets investeringar 0,0 0,0

Årets avskrivningar -0,1 -0,1

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,3

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1,9 1,9

avskrivningar -1,3 -1,3

Summa - Övriga fastigheter 0,6 0,6

Not 9 Mark, byggnader och

tekniska anläggningar -

Totalt

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

1 411,7 974,47

avskrivningar -604,0 -156,25

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 406,21

avskrivningar 0,0 -406,21

Årets investeringar 55,4 34,35

Årets avskrivningar -45,5 -43,42

Årets nedskrivningar -5,0 0,00

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-1,0 -1,16

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -0,25

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1 459,3 1 411,7

avskrivningar -647,7 -604,0

Summa - Mark, byggnader

och tekniska anläggningar

811,6 807,7


Not 10 Maskiner och

inventarier

OSKARSHAMNS KOMMUN

2004 2003

- Maskiner

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

6,7 3,9

avskrivningar -5,3 -2,4

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 1,6

avskrivningar 0,0 -1,6

Årets investeringar 0,9 0,0

Årets avskrivningar -0,6 -0,5

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,4

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

7,6 6,7

avskrivningar -5,8 -5,3

Summa 1,8 1,4

- Inventarier

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

140,3 68,7

avskrivningar -112,6 -33,7

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 82,6

avskrivningar 0,0 -82,6

Årets investeringar 1,4 0,6

Årets avskrivningar -8,0 -8,6

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 -0,2

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,9

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

141,8 140,3

avskrivningar -120,6 -112,6

Summa 21,2 27,7

- Byggnadsinventarier

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

2,9 -0,3

avskrivningar -2,3 0,6

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 1,2

avskrivningar 0,0 -1,2

Årets investeringar 0,3 0,5

Årets avskrivningar -0,1 -0,1

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

3,2 2,9

avskrivningar -2,3 -2,3

Summa 0,9 0,6

25

2004 2003

- Bilar och transportmedel

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

19,7 12,7

avskrivningar -11,4 -5,0

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 7,2

avskrivningar 0,0 -7,2

Årets investeringar 4,0 4,6

Årets avskrivningar -2,2 -2,5

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 -1,6

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

23,7 19,7

avskrivningar -13,6 -11,4

Summa 10,1 8,2

- Datorer

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

29,2 32,5

avskrivningar -24,8 -24,6

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 7,5

avskrivningar 0,0 -7,5

Årets investeringar 1,8 1,4

Årets avskrivningar -3,0 -4,9

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

31,1 29,2

avskrivningar -27,8 -24,8

Summa 3,3 4,4

- Förbättr. Fastigh. ej ägda

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

1,6 1,2

avskrivningar -0,8 -0,2

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 0,0

avskrivningar 0,0 0,0

Årets investeringar 0,2 0,0

Årets avskrivningar -0,3 -0,2

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,1

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

1,8 1,6

avskrivningar -1,0 -0,8

Summa 0,8 0,8


2004 2003

- Konst

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

4,5 4,5

avskrivningar 0,0 0,0

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 0,0

avskrivningar 0,0 0,0

Årets investeringar 0,1 0,0

Årets avskrivningar 0,0 0,0

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,0

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

4,6 4,5

avskrivningar 0,0 0,0

Summa 4,5 4,4

- Övriga maskiner

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

3,6 2,5

avskrivningar -2,3 -1,4

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 0,6

avskrivningar 0,0 -0,6

Årets investeringar 0,3 0,0

Årets avskrivningar -0,3 -0,3

Årets försäljningar

Omflyttningar,

0,0 0,0

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,5

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

3,9 3,6

avskrivningar -2,6 -2,3

Summa 1,3 1,3

Not 10 Maskiner och

inventarier - Totalt

Ingående anskaffingsvärde

Ingående ackumulerade

208,5 125,7

avskrivningar -159,5 -66,6

Justering anskaffningsvärde

Justering ackumulerade

0,0 100,8

avskrivningar 0,0 -100,8

Årets investeringar 9,1 7,1

Årets avskrivningar -14,4 -17,2

Årets försäljningar

Omflyttningar,

-0,0 -0,2

utfördelningar,korrigeringar 0,0 0,2

Utgående anskaffningsvärde

Utgående ackumulerade

217,5 208,5

avskrivningar

Summa - Maskiner och

-173,8 -159,5

inventarier 43,7 49,0

OSKARSHAMNS KOMMUN

26

2004 2003

Not 11 Långfristiga

fordringar

Internlån Byggebo i Oskarshamn

AB 1 511,0 1 522,2

Internlån Stiftelsen Forum 16,2 15,2

Interlån Oskarshamns Hamn AB

Internlån Oskarshamns

0 10,8

Utvecklings AB 12,0 12,0

Fordran övriga 0,1 0,0

BK BORE 0,1 0,0

Ernemar 0,2 0,0

IK Oskarshamn 0,1 0,3

Oskarshamns AIK 0,7 0,9

Summa 1 540,4 1 561,4

Not 12 Aktier och andelar

Sydkraft AB

Kalmar Läns Trafik AB 406

0,0 0,0

aktier

Oskarshamns Utvecklings AB,

0,4 0,4

20 000 aktier

Oskarshamns Hamn AB, 15.239

2,0 2,0

aktier

Oskarshamns Hamngods och

1,7 1,7

Terminal AB 1.000 aktier

Oskarshamn Energi AB 7.500

0,1 0,1

aktier

Byggebo i Oskarshamn AB

0,5 0,5

23.461 aktier 88,5 88,5

Bostadsrätter 0,1 0,1

Kommuninvest 1,0 1,0

Summa 94,2 94,2

Not 13 Förråd, varulager och

exploateringsområden

Varulager och förråd 2,8 2,6

Exploateringsområden Rotvik 3,9 4,8

Exploateringsområden - övriga 1,1 7,5

Summa 7,8 14,9


2004 2003

Not 14 Kortfristiga fordringar

VA fordringar 4,1 4,1

Fakturafordringar 12,9 11,7

Fakturafordringar koncernbolag 0,7 0,9

Kortfristig fordran koncernbolag -0,6 6,3

Statsbidragsfordringar 5,9 6,5

Skattefordringar 0,0 7,5

Fordringar - Regionförbundet 3,8 5,3

Förutbetalda kostnader

Förutbetalda kostnader

3,2 2,7

koncernbolag 0,0 0,0

Upplupna intäkter 13,8 7,8

Upplupna intäkter koncernbolag 0,6 0,0

Upplupna ränteintäkter, obl.

Upplupna ränteintäkter,

6,5 7,0

internbank 9,3 11,7

Momsf ordran 7,0 4,9

Summa 67,2 76,3

Not 15 Kortfristiga

placeringar

Egen aktieförvaltning * 42,6 54,3

Strukturerade värdepapper 460,0 339,9

-varav aktietillgångar * 338,0 270,8

-varav räntebärande

-varav alternativa tillgångsslag

45,0 29,5

(hedgefonder) 77,0 39,6

Räntebärande papper 378,3 473,4

Summa 880,9 867,6

varav underliggande tillgång: aktier 380,6 325,1

* De kortfristiga placeringar med underliggande

tillgång i aktier genererar ett marknadsvärde/

teoretiskt inlösenvärde som överstiger

anskaffningsvärdet med ca 63 mkr. Detta

övervärde redovisas ej i balans- eller

resultaträkningen m.a.a. försiktighetsprincipen.

Not 16 Kassa och bank

Kassa 0,1 0,1

Postgiro 0,0 0,0

Placeringskonto, övriga 23,0 10,6

Koncernkonto

Placeringskonto, diskretionär

56,5 131,6

förvaltning 0,0 0,0

Summa 79,6 142,2

OSKARSHAMNS KOMMUN

27

2004 2003

Not 17 Eget kapital

Eget kapital vid årets början

Förändrad redovisningsprincip -

avsättning för återställande av

2352,0 2369,0

deponier och grustäkt -52,9 0,0

Årets resultat 20,2 -17,0

Eget kapital 2 319,3 2 352,0

varav: VA-verksamhet 0,9 4,1

Avfallshantering 0,0 10,8

Not 18 Avsättningar för

pensioner

Särskild och kompletterande

ålderspension 17,8 13,4

PA-KL pensionärer 5,0 4,5

PA-KL aktiva 0,5 0,5

Garantipensioner 0,5 0,8

Visstidspensioner 1,9 3,3

Särskild löneskatt 6,2 5,5

Summa 32,0 28,0

Not 19 Avsättningar för

återställande av deponier

och grustäkt

Deponier 54,2 0,0

Grustäkt 0,1 0,0

Summa 54,3 0,0

Not 20 Långfristiga skulder

Ingående låneskuld 0,0 0,0

Inlösta lån 0,0 0,0

Amortering 0,0 0,0

Nyupptaget lån 0,0 0,0

Sum ma 0,0 0,0

Not 21 Internbank

Kommuninvest 571,0 682,8

Nordbanken 150,0 150,0

SE-Banken 150,0 150,0

Dexia kommunbank 50,0 50,0

Summa 921,0 1 032,8


2004 2003

Not 22 Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder 26,6 23,3

Leverantörsskulder koncernbolag 6,8 4,5

Anställdas skatter 15,5 14,7

Kortfristig skuld, Koncernbolag

Upplupna räntekostnader,

2,4 15,7

internbank

Upplupna pensionskostnader,

9,2 11,7

individuell del

Upplupna pensionskostnader,

23,8 22,7

individuell del, löneskatt 6,6 10,7

Övriga kortfristiga skulder 2,6 4,9

Upplupna kostnader 10,5 10,4

Förutbetalda intäkter 15,5 15,5

Förutbetalda skatteintäkter 18,7 7,6

Arbetsgivaravgifter

Semesterlöneskuld och

15,7 15,3

okompenserad övertid 45,0 43,7

Summa 198,9 200,7

Not 23 Pensionsförpliktelser

som inte har upptagits bland

skulderna eller

avsättningarna

Pensionsförpliktelser PFA aktiva

Pensionsförpliktelser PFA

237,0 234,5

särskild ålderspension

Pensionsförpliktelser PFA

9,61 9,4

pensionärer 26,4 16,3

Pensionsförpliktelser PA-KL aktiva

Pensionsförpliktelser PA-KL

17,3 18,0

pensionärer 109,9 110,8

Pensionsförpliktelser livränta 10,2 10,3

Summa 410,4 399,2

Löneskatt 99,6 96,8

Summa pensionsförpliktelser 510,0 496,0

Not 24 Övriga

ansvarsförbindelser

Specificerande av

borgensåtagande

Kommunala bolag och stiftelser 257,3 283,8

varav: Byggebo AB

Byggebo AB

248,3 276,4

(pensionsutfästelse) 8,4 6,8

Stiftelsen Strandagården 0,5 0,6

Föreningar inom kommunen

Kommunalt förlustansvar för

2,0 2,1

egna hem 3,0 3,7

Summa 262,3 289,5

OSKARSHAMNS KOMMUN

28

Not 25 Leasingavtal -

operationella

2004 2003

Oskarhamns kommun har, i december 1995, KF §

119, ingått en solidarisk borgen såsom för egen

skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samliga

förpliktelser. Detta borgensåtagande är i ett

underavtal begränsat till den låneskuld som

kommunkoncernen har i Kommuninvest. Vid

årsskiftet 2004-12-31 uppgick detta lånebelopp till

571,0 mkr.

Bilar

Förfallotider:

1,9 2,9

- Inom ett år

- Senare än ett år men

0,2

inom fem år 1,6

-Senare än fem år 0,0

Hyror

Förfallotider:

82,8 0,0

- Inom ett år

- Senare än ett år men

0,6

inom fem år 65,7

-Senare än fem år 16,5

Övrigt

Förfallotider:

0,5 0,4

- Inom ett år

- Senare än ett år men

0,0

inom fem år 0,5

-Senare än fem år 0,0

Summa 85,2 3,4


RESULTATRÄKNING (mkr)

OSKARSHAMNS KOMMUN

Fem år i sammandrag

29

2000 2001 2002 2003 2004

Intäkter 237,6 239,6 253,6 256,8 276,6

Kostnader -1010,2 -1089,2 -1144,2 -1165,2 -1214,3

Avskrivningar -59,1 -62,2 -61,7 -60,6 -64,9

Verksamhetens nettokostnader -831,7 -911,8 -952,3 -969,0 -1002,5

Skatteintäkter 678,4 724,8 749,3 786,6 830,6

Generella statsbidrag 84,4 84,8 88,9 79,5 81,0

Resultat före finansnetto -68,9 -102,2 -114,2 -102,9 -91,0

Finansnetto 11,4 6,4 -71,9 85,7 111,2

Resultat efter finans netto -57,5 -95,8 -186,1 -17,1 20,2

Extraord. intäkter och extr. kostnader 0,0 766,5 0,0 0,0 0,0

Årets resultat -57,5 670,7 -186,1 -17,1 20,2

NETTOINVESTERINGAR (mkr) 89,7 88,1 52,9 115,1 63,5

BALANSRÄKNING (mk r)

Anläggningstillgångar 2288,6 2383,8 2500,7 2512,4 2490,0

Omsättningstillgångar 1214,7 1706,7 1112,7 1101,1 1035,6

Summa tillgångar 3503,3 4090,5 3613,4 3613,4 3525,5

Eget kapital 1884,3 2555,0 2369,0 2352,0 2319,3

Avsättningar 17,7 21,0 25,0 28,0 86,3

Skulder 1601,3 1514,5 1219,4 1233,5 1119,9

Summa eget kapital och skulder 3503,3 4090,5 3613,4 3613,4 3525,5

Ansvarsförbindelser

Pensionsskuld inkl. löneskatt 502,6 510,4 475,4 496,0 510,0

Borgensåtagande 504,9 422,0 292,9 289,5 262,3

NYCKELTAL

Nettokostnader/skatteintäkter och statsbidrag (%) 109,0 112,6 113,6 111,9 110,0

Resultat före EO/skatteintäkter och statsbidrag (%) -7,5 -11,8 -22,2 -2,0 2,2

Soliditet exkl. internbank (%) 88,0 93,0 91,8 91,1 89,0

Soliditet inkl. pensionsförpliktelser,exkl. internbank (%) 71,3 78,4 77,5 76,4 74,5

Kassalikviditet (%) 68,0 137,9 65,7 95,6 63,6

Balanslikviditet (%) 490,4 815,8 525,5 481,5 448,5

ÖVRIGT

Antal invånare 26349 26213 26161 26253 26313

Antal årsarbetare 2088 2145 2180 2207 2220

Utdebitering 20,91 20,91 20,91 20,91 21,66


Kommun

Redovisningen följer lagen om kommunal redovisning

och rekommendationer från Rådet för

kommunal redovisning. Oskarshamns kommun har

däremot svårt att leva upp till den kommunala

redovisningslagens 2 kap 8§ som föreskriver dokumentation

av redovisningssystemet. Arbetet med

dokumentationen pågår.

Redovisning av leasingavtal behandlas i Rådets

Rekommendation nr. 13 där man skiljer mellan

operationella och finansiella leasingavtal. Oskarshamns

kommun har hittills klassificerat alla leasingavtal

som operationella och redovisat dem under

ansvarsförbindelser. Några finansiella leasingavtal

har inte tecknats under 2004.

Skatteintäkterna har periodiserats i enlighet med

rekommendation nr 4 från Rådet för kommunal

redovisning. Detta innebär att kommunen i bokslutet

för år 2004 har bokfört den definitiva slutavräkningen

för år 2003 och en preliminär slutavräkning

för år 2004. Slutavräkningen för 2003 uppgår till -

3387,4 mkr (minus 133 kr per invånare, november

2002). Den preliminära slutavräkningen för år 2004

uppgår till -7765,9 mkr (minus 296 kr per invånare,

november 2003)

Pensionsskulden är den beräknade framtida skuld

som Oskarshamns kommun har till arbetstagare och

pensionstagare. Den samlade pensionsskulden återfinns

under raderna avsättningar för pensioner, kortfristiga

skulder och ansvarsförbindelser. Den redovisas

enligt den s k Blandmodellen, vilket innebär

att pensioner som intjänats före 1998 redovisas som

en ansvarsförbindelse. Dessa räknas upp årligen

enligt fastställt index och reduceras med årets utbetalningar

till pensionstagarna. Pensionsförmåner

intjänade from 1998 redovisas som en kostnad i

resultaträkningen och en avsättning i balansräkningen.

Oskarshamns kommun betalar varje år

hela det årliga intjänandet av pensionen för

individuell avsättning. Beräkning av pensionsskulden

följer SPP´s beräkningar.

Den särskilda löneskatten på pensionskostnaden har

periodiserats i enlighet med Rådets för kommunal

redovisning rekommendation nr 5.

Semesterlöneskulden avser de anställdas fordran på

kommunen i form av sparade semesterdagar och ej

uttagen övertidsersättning. Semesterlöneskulden redovisas

som en kortfristig skuld.

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen

upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för

planenliga avskrivningar. Avskrivningarna påbörjas

månaden efter det att anläggningen tagits i bruk. De

planenliga avskrivningarna följer Kommunförbundets

rekommendationer med undantag för hamn-

OSKARSHAMNS KOMMUN

Redovisningsprinciper

30

investeringar där avskrivningstiden på 5 år är

matchad mot hyresavtalet för Gotlandsbolaget.

Oskarshamns kommun gör inga löpande omprövningar

av avskrivningsmetod och nyttjandeperiod.

Avsättning för återställande av deponier har

gjorts för första gången i år och uppgår till 54,3 mkr.

Avsättningen bygger på tekniska nämndens beräkningar

om framtida kostnader för återställande av

deponier och grustäkt. Avsättningen betraktas som

byte av redovisningsprincip och effekten av principbyten

har redovisats direkt mot eget kapital.

Exploateringstillgångarna är bokförda under omsättningstillgångar.

Sammanställd redovisning

Sammanställd redovisning för Oskarshamns kommun

omfattar aktiebolag och stiftelser, i vilka kommunen

bestämmer eller har ett väsentligt inflytande.

I bolag definieras detta som lägst 20% av aktiernas

totala röstvärde. Beträffande stiftelser ingår dessa

p.g.a. att kommunen utser huvuddelen av styrelseledamöterna.

Den sammanställda redovisningen utgör ett sammandrag

av kommunens och dotterföretagens

balans- och resultaträkningar. I detta sammanhang

elimineras olika interna mellanhavanden mellan de

ingående enheterna. Därefter läggs kommunens och

dotterföretagens räkenskaper samman genom en

s.k. konsolidering.

Den sammanställda redovisningen har upprättats

enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering.

Med förvärvsmetoden menas att det av

kommunen vid förvärvstillfället förvärvade egna

kapitalet i dotterföretaget har eliminerats. Därefter

intjänat kapital räknas in i den sammanställda redovisningens

egna kapital. Den proportionella konsolideringen

betyder att, om dotterföretagen ej är

helägda, tas endast ägd andel av räkenskapsposterna

med.

Interna transaktioner mellan de olika enheterna har

i allt väsentligt eliminerats. På grund av skilda redovisningssätt

för de olika enheterna är det inte

möjligt med någon exakt avstämning. Vidare kan

redovisningsprinciperna skilja mellan de olika enheterna.

Då det rör sig om, i sammanhanget, marginella

skillnader torde det ej ha någon väsentlig

betydelse för den visade ”bilden” av kommunens

ekonomiska ställning.

Obeskattade reserver delas upp i en del som avser

eget kapital och en del som avser uppskjuten

skatteskuld. Uppskjuten skatteskuld redovisas som

avsättning i balansräkningen.


Ordförande: Peter Wretlund

Antal ledamöter: 15

Förvaltningschef: Lars Tyrberg

Antal anställda: 59

Antal årsarbetare: 55

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 22,3 39,7 17,3

varav interna 8,1 10,6 2,5

Personalkostnader -32,7 -35,0 -2,3

Lokalkostnader -3,2 -3,7 -0,5

Kapitalkostnader -9,2 -10,9 -1,7

Övriga kostnader -44,3 -56,9 -12,5

S:a kostnader -89,4 -106,4 -17,0

varav interna -8,4 -9,9 -1,5

Nettokostnader -67,1 -66,8 0,3

Verksamhet

Kommunledningskontoret skall som kommunstyrelsens

samlade resurs biträda styrelsen i dess ledningsuppgifter

samt lämna service och stöd inom

sitt ansvarsområde till nämnder, förvaltningar och

hel- eller delägda kommunala bolag.

Kommunledningskontoret har sålunda bl.a. följande

uppgifter:

• Mål och strategifrågor.

• Näringslivsutveckling inklusive platsmarknadsföring.

• Infrastrukturfrågor.

• Internationella projekt.

• Arbetsmarknadsfrågor.

• Verksamhetsplanering, budget, redovisning

och finansiering.

• Organisationsutveckling, personalförsörjning,

arbetsrätt, förhandlingar och

löner.

• Övergripande samhällsplanering.

• Markfrågor.

• Upphandling.

KOMMUNSTYRELSE

Kommunledningskontor

31

• Information/kommunikation/turism

• IT-frågor.

• Samordningsfrågor.

• Ärendeberedning och nämndadministration.

• Uppföljning och utvärdering.

• Stöd och service till övriga förvaltningar

och kommunala hel- eller delägda bolag.

Förvaltningen omfattar förvaltningsledning, näringslivs-

och samhällsutvecklingsavdelning, informations-

och serviceavdelning, personalavdelning,

ekonomiavdelning samt IT-avdelning.

Ekonomiskt utfall

Totalt redovisar förvaltningen ett överskott om 0,3

mkr. Kollektivtrafiken och färdtjänsten redovisar ett

underskott på drygt 1,1 mkr. Ett underskott som

täcks genom stor återhållsamhet samt sjukfrånvaro

och vakanser inom övriga verksamheter.

Årets händelser

Näringslivs- och utvecklingsarbete

Efter omfattande samråd med näringsliv, föreningsliv,

organisationer m fl aktörer antogs i augusti

kommunens nya ”Utvecklingsprogram för lokal

tillväxt 2005-2007 med utblick mot 2010-talet”.

Programmet har tio insatsområden med konkreta

delmål, åtgärder och aktörer angivna. Tillsammans

med näringslivet arrangerades under året en

näringslivsdag på temat ”Samverkan för bättre

näringslivsklimat”. Ett annat led i arbetet med att

förbättra företagsklimatet är de cirka 30 organiserade

företagsbesök som kommunstyrelsen genomfört

under året.

NOVA HögskoleCentrum

NOVA är ett kommunalt högskolecentrum som ska

ge eftergymnasial utbildning med hög kvalitet.

Därigenom ska näringslivets behov av kunskap

tillgodoses och konkurrenskraften öka. Utbudet var

under året cirka 20 fristående kurser, tre KYutbildningar

och tre högskoleprogram. Under året

har också arbetet med att etablera en forsknings-

och utvecklingsmiljö påbörjats.


NOVA hade under 2004 ca 230 studenter per termin.

Kollektivtrafik och färdtjänst

Från och med den 1 februari 2003 hanterar KLT

färdtjänst och riksfärdtjänst. Detta har inneburit att

antalet färdtjänsttillstånd minskat från 1 158 till

709. Den främsta orsaken är att det nu sker lika

bedömning i hela kommunen utifrån färdtjänstlagen.

Det samlade underskottet är nu nere i 500 tkr

(mot förra årets en miljon och tidigare års flera

miljoner)

Kollektivtrafiken redovisar ett underskott på 620

tkr. Den kvarstående obalansen mot budget beror i

första hand på att ett tidigare sparbeting inte kunnat

genomföras.

Personalpolitik

Inom personalområdet fortsätter uppgifterna att öka

till följd av ökad efterfrågan från förvaltningarna,

statliga initiativ och politiska beslut.

Frågor i fokus för centrala samverkansgruppen och

kommunstyrelsens personalutskott har under året bl

a varit alternativa driftformer, personalidé och personalpolitiskt

program (PPP), friskvård och

lönekartläggning.

En positiv tendens i kommunen är att sjukfrånvaron

minskar.

Kommunen deltar tillsammans med övriga kommuner

i länet i ett ledarutvecklingsprogram som anordnas

av regionförbundet. Under året har 16 chefer

påbörjat ledarutveckling. Programmet fortsätter under

2005.

Arbetet med avvecklingen av de centralt administrerade

personliga tjänsterna och lönebidragen är i

det närmaste slutfört.

Ett antal planerade insatser och aktiviteter har på

grund av långtidssjukskrivningar på personal-avdelningen

tyvärr måst ställas in.

IT

IT-samordningens verksamhet ökar kontinuerligt

genom att kraven från förvaltningarna ökar. Under

året genomfördes en omorganisation som innebar

att IT-avdelningen övertog driften av all IT-verksamhet

inom undervisningen.

Den av Oskarshamns, Mönsterås och Högsby

kommuner gemensamt upphandlade tekniska plattformen

för telefoni togs i bruk under året.

Information och service

Information Oskarshamn/Turistbyrån har tillsammans

med andra offentliga myndigheter

arrangerat ett antal så kallade cafékvällar i aktuella

KOMMUNSTYRELSE

32

ämnen. Under året har satsningar skett inom

området information till dels nyinflyttade och dels

utflyttade ungdomar genom nyhetsbrevet ”Brevet

hemifrån” samt en riktad inflyttningskampanj till

Stockholmare.

Information Oskarshamn/Turistbyrån har utsetts till

en av landets bästa byråer i sin kategori. För första

gången deltog kommunen i båtmässan ”Allt för

sjön” i Stockholm, med mycket positivt resultat.

Satsningen fortsätter i tre år och är ett sätt att nå den

stora gruppen båtturister.

Framtiden

Det är angeläget att Oskarshamn bibehåller och

förstärker sitt renommé som en kommun med en

stark ekonomi. Övergripande målsättningar måste

diskuteras och förankras i hela kommunkoncernen.

Alla måste se till kommunnyttan.

Arbetet med tillväxt- och utvecklingsfrågorna är ett

prioriterat område.

Arbetet har två särskilda fokus:

• Utveckla de kärnkompetensområden som

finns i kommunen.

• Minska sårbarheten för kommunen .

”Utvecklingsprogram 2005-2007 för lokal tillväxt”

innehåller en handlingsplan för detta.

Ett annat prioriterat område är personalpolitiken.

Här handlar det om följande två kommunövergripande

frågor:

• Personalförsörjningen nu och framöver.

• Den höga sjukfrånvaron.

Arbetet med att utveckla kommunens hemsida

inleds 2005. Under året kommer också kvalitetsfrågorna

i den kommunala organisationen att sättas

i fokus genom så kallad synpunkts –och klagomålshantering

för medborgarna samt utarbetandet av

kvalitetsmått för kommunala tjänster.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Personaladm. kostnader

kr per årsanställd

Företagshälsovård

kostnader i kr per

2311 2296 2499 2 526

årsanställd

Ekonomiadm. kostnader

1547 1058 1159 1 194

kr per årsanställd

Tele- och datakostnader

2053 1985 1835 1 875

kr per årsanställd 2111 2316 2355 2 182


Förvaltningschef: Hans Bohlin

Antal anställda: 64 heltid och 36 deltid.

Utryckning heltid 53 personer varav 20 i

Simpevarp, 6 på flygplatsen

• Dagtidspersonal 12 personer varav 2 i

Simpevarp (motsvarar 10,25 heltidstjänster)

• Deltid Oskarshamn 15 personer

• Deltid i Kristdala 21 personer

• Brandvärnspersonal 17 personer uttagna med

tjänsteplikt

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 16,0 17,2 1,2

varav interna 0,1 0,2 0,0

Personalkostnader -28,1 -31,3 -3,3

Lokalkostnader -2,9 -2,9 0,0

Kapitalkostnader -1,1 -1,1 0,0

Övriga kostnader -4,8 -4,8 0,0

S:a kostnader -36,8 -40,1 -3,3

varav interna -3,3 -3,4 -0,1

Nettokostnader -20,8 -22,9 -2,1

Verksamhet

Räddningstjänsten har till uppgift att rädda liv samt

begränsa skador på människor, egendom och miljö.

Detta innebär utryckningar, planläggning, utbildning

och tillsynsverksamhet enligt den omfattning

som räddningstjänstplanen, avtal och mål anger.

Räddningstjänsten har dessutom ansvar för flygplatsräddningstjänst

och ramptjänst, brandskyddsuppgifter

inom OKG:s anläggningar (avtal),

räddningschefsuppgifter i Högsby kommun (avtal).

Ansvaret för kommunens säkerhets- och beredskapsplanering

åvilar också räddningstjänsten.

Ekonomiskt utfall

Räddningstjänsten redovisar en negativ budgetavvikelse

om 2,1 mkr för år 2004. Den största

avvikelseposten är personalkostnaderna där räddningstjänsten

under året har haft två brandmän som

p.g.a. medicinska hinder/sjukdom ej kunnat tjänstgöra

i utryckning. Redovisningen av okompenserad

övertid avseende räddningstjänsten har historiskt

sett inte skett i lönesystemet och där-igenom

inte belastat räddningstjänstens resultat. Den upparbetade

skulden ingår i årets resultat och medför en

engångskostnad för räddningstjänsten om 1,2 mkr.

Intäkter för säkerhetskontroll vid flygplatsen har

uteblivit under året till följd av att polismyndigheten

köpt denna tjänst på annat håll. Detta

KOMMUNSTYRELSE

Räddningstjänst

33

motsvarar ca 240 tkr i minskade intäkter för

räddningstjänsten.

Måluppfyllelse

Räddningstjänsten har under året producerat

beredskap enligt fastställd räddningstjänstplan och

gjort utryckningar vid 443 tillfällen. Brandsyn och

tillsyn har utförts i planerad omfattning, 190

brandsyner och tillsyner av brandfarlig vara.

Dessutom har räddningstjänsten verkat för ökad

säkerhet genom utbildning av personer i brandskydd,

sjukvård eller säkerhetsutbildning. Totalt har

2.600 personal utbildats.

Årets händelser

Ny lag om skydd mot olyckor som trädde i kraft vid

årets början har inneburit att nya handlingsprogram

för skydd och säkerhet, räddningstjänst och skadeförebyggande

arbete har tagits fram.

Mönsterås har under året fått hjälp med bl a chefsberedskap

och brandsyn.

Efterfrågan på förebyggande insatser som utbildning-

och information har varit fortsatt hög. På

förebyggande avdelningen har planerade brandsyner

och tillsyner utförts, dessutom har avdelningen

utfört tillsyn och brandsyn i Högsby kommun.

Utryckningsverksamheten har varit normal. Vid

årets slut inträffade flodvågskatastrofen i Sydostasien

vilket kom att engagera förvaltningen i Krishanteringsarbetet.

Framtiden

Räddningstjänsten står de närmaste åren inför ett

generationsskifte som innebär att drygt 40 % av

utryck-ningspersonalen har möjlighet att gå i pension

under de närmaste 10 åren.

Ny Lag om skydd mot olyckor samt därav fastställda

handlingsprogram innebär ett offensivare

förebyggande arbete i samhället där möjligheterna

finns att påverka samhällets skadekostnader i rätt

riktning. Ett nytt utbildningssystem för brandmän

har kommit igång och stödjer detta med en mer

förebyggande inriktning på innehållet. Ett nytt

radiosystem för blåljusmyndigheter kallat RAKEL

har beslutats av staten. Systemets upphandling har

fördröjts men kommer att byggas ut med början bla

i Kalmar län.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Bruttokostnad i kr/inv 1 393 1481 1399 1461

Nettokostnad i kr/inv 761 825 791 814


Ordförande: Lars Aronsson

Antal ledamöter: 9

Förvaltningschef: Göran Landenius

Antal anställda: 240

Antal årsarbetare: 217

Skattefinansierad verksamhet

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 196,1 194,9 -1,2

varav interna 115,7 150,6 35,0

Personalkostnader -63,7 -62,1 1,6

Lokalkostnader -13,3 -14,3 -1,0

Kapitalkostnader -58,8 -57,6 1,2

Övriga kostnader -80,3 -81,0 -0,7

S:a kostnader -216,1 -214,9 1,2

varav interna -36,8 -57,8 -20,9

Nettokostnader -20,0 -20,1 -0,1

Avgiftsfinansierad verksamhet

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 65,8 64,3 -1,5

varav interna 7,6 6,0 -1,6

Personalkostnader -12,8 -12,0 0,8

Lokalkostnader -1,8 -1,9 -0,1

Kapitalkostnader -20,9 -19,0 2,0

Övriga kostnader -33,3 -35,2 -1,8

S:a kostnader -68,9 -68,1 0,8

varav interna -15,7 -18,7 -3,0

Nettokostnader -3,1 -3,8 -0,7

Verksamhet

Många tusen människor, såväl barn som vuxna, invånare

som besökare, är dagligen mycket beroende

av att tekniska kontorets verksamhet fungerar på ett

bra sätt. Tekniska kontoret svarar för en stor del av

den lokala infrastrukturen i form av trygga och

säkra gång- och cykelvägar som många barn är

beroende av till och från skolan. Många vuxna är

beroende av säkra och komfortabla gator till och

från arbetet och för sitt dagliga liv.

Tekniska kontoret svarar vidare för viktiga samhällsfunktioner

som produktion och distribution av

livsmedel i form av rent vatten och distribution och

miljövänlig behandling av avloppsvatten från hushåll

och arbetsplatser till bl a Östersjön. Tekniska

kontoret svarar för hämtning av avfall vid bostäder

TEKNISK NÄMND

Teknisk nämnd

34

och arbetsplatser och att omhändertagandet av avfallet

sker på ett miljöriktigt sätt.

En mycket stor andel av kommunens barn deltar

under en stor del av dagen i verksamheter i lokaler

som förvaltas, på bästa sätt utifrån de förutsättningar

som finns, av tekniska kontoret. Hänsyn skall tas

till såväl arbetsmiljön för de som vistas i lokalerna

som den omgivande miljön.

Många använder lekplatser, parker och de tätortsnära

kommunala skogarna som sitt närmaste rekreationsområde

under sin fritid. De ska förvaltas så att

människor ska kunna återhämta sig och känna glädje

och stolthet.

Tekniska kontoret ansvarar både för skattefinansierade

verksamheter som kommunens fastigheter och

skogar, gator, vägar och parker och avgiftsfinansierade

som vatten- och avloppsanläggningar samt

renhållningsverksamheten. I ansvaret ingår såväl

drift och underhåll som investeringar.

Ekonomiskt utfall

Tekniska nämndens bruttokostnader uppgår till 281

mkr och är fördelade enligt följande:

Skattefinansierade verksamheter

Fastigheter inkl Intern service 36%

Gator o parker inkl Intern service 21%

Måltids- och städservice 17%

Avgiftsfinansierade verksamheter

Vatten och avlopp 15%

Renhållning 10%

Resultatet mot budget är -0,1 mkr för de skattefinansierade

verksamheterna och -0,7 mkr för de

avgiftsfinansierade verksamheterna. Resultatet för

de skattefinansierade verksamheterna förbättrades

av en återbetalning av moms för parkering under

åren 1998-2003 om 2,5 mkr.

Investeringar

Investeringsbudgeten omfattar netto ca 104 mkr och

avser ett hundratal projekt. Nettoutfallet är ca 57

mkr. Vissa projekt är fleråriga och ca 37 Mkr behöver

balanseras över till 2005. Skälen till avvikelser

är i första hand periodisering, det vill säga projekt

framskrider fortare eller långsammare än planerat.

Några projekt avviker på grund av tillägg och

ändringsarbeten samt några på grund av förändrade

förutsättningar. De största investeringsprojekten

som pågick 2004 var Sportanläggningen (ca 40

mkr), projektering av Ombyggnad Rödsleskolan,

Inköp kranbil, Renovering av fasaden på Södra


Vattentornet och Inköp av en liftdumper till renhållningen.

Förutom traditionella projekt i anläggningar har

tekniska kontoret medverkat i exploateringsprojekt

samt försäljning och inköp av fastigheter.

Årets händelser

Tekniska nämndens verksamhet påverkas i stor

utsträckning av vädrets makter. Under de senaste

åren har vädret blivit blötare, varmare och har större

lokala variationer. Oskarshamn med omnejd

drabbades åter igen av regnoväder som orsakade

översvämningar och påverkade såväl gatuavdelningens

verksamheter som vatten- och avloppsverksamheten.

Vintern var tidig men kort; redan i

oktober fanns ett tjockt lager snö och det var flera

minusgrader.

Inom fastighetsområdet medför inriktningen att de

kommunala verksamheterna ska använda kommunens

egna lokaler och att antalet förskolebarn ökar,

att ombyggnader måste ske för att passa verksamheterna.

Vidare har projektering av ombyggnaden

av Rödsleskolan tagit fart. Det stora projektet inom

fritidsområdet med ombyggnad av isladan till en

arena och tillbyggnad av äventyrsbad fortsätter.

Inom gatuområdet har i princip rått investeringsstopp.

Gatu- och ledningsarbetena har till stora

delar inriktats på trafiksäkerhets- och handikappanpassningsåtgärder.

Arbetet med att sälja fastigheter som inte tillhör

kommunens kärnverksamhet har fortsatt. Under

2004 har bl a barnstugan Liljan, fritidshemmet

Munken och den sista villan på Sågarevägen i Misterhult

sålts.

Behovet av reinvesteringar inom va-verksamheten

är stort. Inriktningen är att förbättra vattenkvaliteten

till abonnenten och hantera slammet på ett miljömässigt

riktigt och effektivt sätt. .

Inom Renhållningen har arbetet med att anpassa

verksamheten efter miljölagstiftningen fortsatt. På

Storskogen har förberedande arbeten inletts inför

anläggandet av deponicell för farligt avfall (FA).

Framtiden

Fastighetsavdelningens resurser kommer under de

närmaste åren att fokuseras på ombyggnaden av

Rödsleskolan, den fortsatta om- och nybyggnaden

av sportanläggningen, att sälja fastigheter som inte

behövs samt att effektivisera framförallt energiförbrukningen

i kvarvarande fastigheter. Vidare pågår

förändringen av Åsaskolan till ett socialt centrum

dit även Miljöhus Åsa flyttar under 2005. Internhyressystemet

ska utvecklas.

Inom va- och renhållningsavdelningen sker stora

förändringar framöver pga ny miljölagstiftning.

TEKNISK NÄMND

35

Lokal lakvattenrening skall utvecklas. På sikt kommer

avfallsanläggningen att övergå till att få

karaktären av omlastningsstation av avfall och

återvinningsmaterial. Dock skall avfallsanläggningen

rent principiellt planeras för att utgöra en resurs

för behandling och deponering av saneringsmassor.

En ökning av underhållet av va-ledningar planeras

då många ledningar som byggdes vid de stora exploateringarna

under 1960- och 70-talen kräver

åtgärder under de närmaste åren.

Inom reningsverket Ernemar har slamproduktionen

lösts för att ge ett rådrum på tio år hur man tekniskt

skall lösa problemet med restslammet och samtidigt

kraftigt reducera volymen genom ökning av torrhalten.

Övriga reningsverk i kommunen står på tur.

Gatuavdelningen ska ta större del i planeringen och

genomförandet av anläggningsarbeten som exploateringsområdet

Kvastamossen i Kronoparken, Inre

hamnen vid Brädholmen samt även åtgärderna på

Storskogens avfallsdeponi.

Tekniska kontorets organisatoriska effektivisering

genom en samling av lednings- och administrativ

personal på Hyvelgatan har pågått under de två

senaste åren och fortsätter med att ledningen för

måltid- och städavdelningen samt trafiknämndsexpeditionen

flyttar till Hyvelgatan. Arbetsmiljön ska

förbättras. Kompetensen och motivationen ska

höjas genom utbildning i ny teknik, ny lagstiftning

osv, företrädesvis lokalt och tillsammans med

grannkommunerna. Sjuktalen ska minska och tekniken

med att följa upp och motivera med hjälp av

medarbetarsamtal ska utvecklas. Tekniska kontoret

ska vara en seriös beställare och upphandlingar ska

ske affärsmässigt. Kvalitetsarbetet har påbörjats och

ska fortsätta, enligt beslut i tekniska nämnden.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Antal m2

verksamhetsyta per inv

Bruttokostnad i kr per

5,9 5,9 5,9 5,7

m2 ägd fastighetsyta 462 460 493 570

Bruttokost i kr, drift o un.

per m2 gator o vägar 12,6 14,0 12,0 6,2*

Bruttokostn VA, kr per

m3 försålt renvatten

*exkl kap kostn

20,0 21,7 21,1


Ordförande: Ing-Britt Krantz

Antal ledamöter: 7

Förvaltningschef: Lars Ljung

Antal anställda: 24

Antal årsarbetare: 22

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 3,3 3,5 0,2

varav interna 0,4 0,5 0,1

Personalkostnader -9,0 -9,1 -0,1

Lokalkostnader -0,9 -1,1 -0,2

Kapitalkostnader -0,2 -0,2 0,0

Övriga kostnader -4,3 -4,6 -0,3

S:a kostnader -14,4 -15,0 -0,6

varav interna -1,3 -1,7 -0,4

Nettokostnader -11,1 -11,5 -0,5

Verksamhet

Byggnadsnämnden fullgör kommunens uppgifter

inom plan- och byggnadsområdet enligt PBL (plan-

och bygglagen), samt delvis inom miljöbalken och

andra lagar.

Stadsbyggnadskontoret, som administrativt sorterar

under byggnadsnämnden, svarar för hela processen

enligt PBL, från kartförsörjning till färdig byggnad.

Detta innebär kartproduktion, översiktsplanering,

detaljplanering, bygglovhantering, byggsamråd,

kontrollplaner, utstakning etc.

Förvaltningen sköter även handläggning av

bostadsanpassningsärenden, registrering och registerhållning

av funktionskontrollen för ventilationssystem,

förberedelser för lantmäteriförrättningar,

mätningsteknisk service, utveckling av GIStillämpningar

inom kontoret och stöd för

BYGGNADSNÄMND

Byggnadsnämnd

36

tillämpningar inom övriga förvaltningar, trafikmätningar

samt underhållsbesiktning av skyddsrum.

I samband med byggprocessen sker även en omfattande

rådgivning i bygg- och gestaltningsfrågor.

Ekonomiskt utfall

Byggnadsnämndens resultat för 2004 är ett underskott

på 0,5 mkr. Eu-projektet Baltcoast redovisar

ett underskott på 0,2 mkr beroende på att projektet

redan rekvirerat alla tillgängliga bidrag för ändamålet.

Projektet kommer att avslutas vid halvårsskiftet

2005. Bidraget för bostadsanpassning, som

är lagstyrd, visar ett underskott på 131 tkr. I

resultatet ingår ett underskott på 45 tkr för den

politiska verksamheten. Byggnadsnämndens övriga

underskott finns i huvudsak inom bygglovsavdelningen

som har haft en hög arbetsbelastning under

2004. Vidare har avdelningen haft en felaktig

budgetering för hyreskostnader. Underskottet har

kunnat begränsas, då kostnaden för förvaltningschef

delats med annan förvaltning.

20%

0%

Byggnadsnämnd

Balcoast

Administration

Planavdelning

Bygglovavdelning

Kart & Gis

Bostadsanpassn.

Måluppfyllelse

Byggnadsnämnden/stadsbyggnadskontoret har i sitt

arbete följt de mål som är uppställda för

verksamheten. Vidare har nämnden följt de lagar

och regler som gäller i myndighetsutövningen inom

nämndens verksamhetsområde. Bygglovspröv-


ningen har skett inom de handläggningstider som

kan anses vara god service.

Årets händelser

Under 2004 kan noteras ett ökat byggande av såväl

enbostadshus som industribyggnader. En tendens

som inte tycks mattas i en nära framtid. För

stadsbyggnadskontorets del har detta inneburit en

ökad arbetsmängd kring bygglov, bygganmälan och

byggsamråd. Inom bostadsbyggande kan nämnas att

etapp 1 och 2 i Rotvik i det närmaste blivit fullt

bebyggt med enbostadshus under året. Totalt

beviljades bygglov för 22 nya villor och 8 fritidshus,

vilket är mer än en fördubbling mot året innan.

Större projekt inom bygglovshanteringen har varit

Strandbergs Möbler på Västra Industriområdet, den

nya idrottsanläggningen och ombyggnaden av

Rödsleskolan. Det ökade byggandet samt efterfrågan

på industrimark har framkalla behov av en

högre planberedskap när det gäller såväl industrimark

som bostadsområden. Stadsbyggnadskontoret

har för att möta efterfrågan på industrimark

påbörjat arbetet med en fördjupad översiktsplan för

Kronoparken (området väster E 22 och mellan

Storskogen och Rv 23). Avsikten är att förutom att

tillgodose behovet av industrimark även finna en ny

sträckning för Rv 23 mellan Svalliden industriområde

och Åsavägens förlängning vid E 22. Vidare

har en detaljplan har färdigställts för Pod:s anläggning

i Kristdala. För att tillgodose att det finns

tillgång till tomter för enbostadshus i stadens södra

delar sker en detaljplaneläggning vid Kristinebergs

gård. Detaljplanering för handelsändamål är annan

pågående verksamhet. Det gäller Nettos etablering

vid Alvarsberg och utvidgningen av ICA Kvantum i

Kv Blåmesen.

I anknytning till det nyligen antagna utvecklingsprogrammet

för Oskarshamns kommun arbetar

stadsbyggnadskontoret med att göra fördjupande

översiktsplaner för skärgården och Bråbygden bl.a.

med syfte att kommunen skall ha en levande

landsbygd och skärgård där det finns möjlighet till

utveckling och attraktivt boende. Båda fördjupningarna

drivs som Eu-projekt.

Inom Kart & Gis har under året påbörjats ett projekt

att bygga ett satelittbaserat referenssystem för mätning.

Ett systemskifte som kan antas bli helt

revolutionerande för den framtida mätverksamheten.

Framtiden

Nyproduktionen av enbostadshus och efterfrågan på

industrimark förväntas fortsätta ligga på en relativt

hög nivå. För att klara efterfrågan måste kommunen

kunna erbjuda ett differentierat utbud av detaljplanelagd

och byggbar mark. Nuvarande industriområden

är i det närmaste fullt utnyttjade, varför en

planläggning och utbyggnad av Kronoparken är av

BYGGNADSNÄMND

37

särskild vikt för näringslivsutvecklingen i kommunen.

I det nyligen antagna utvecklingsprogrammet för

lokal tillväxt berörs stadsbyggnadskontoret i hög

grad. Några punkter som särskilt kan nämnas är

målet att öka utbudet och marknadsföringen av

attraktiva boendemiljöer i kommunen. En målsättning

som kommer att kräva planläggning av nya

områden för bostadsändamål. Andra områden är

handelsutveckling, slutförvar av använt kärnbränsle

och stadsmiljöns betydelse för en orts attraktivitet.

Planering av framtidsinriktad karaktär som pågår i

övrigt är planeringen för ett nytt färjeläge vid

Liljeholmen, en fördjupad översiktsplan för Norra

hamnområdet inklusive gamla oljehamnen samt den

av kommunfullmäktige beslutade översynen av

gällande detaljplaner för fritidshusområden.

För närvarande pågår en översyn av plan- och

bygglagen och ett införande av EU:s vattendirektiv,

något som kan väntas leda till stora förändringar av

byggnadsnämndens verksamhet.

Den förestående sammanläggningen av miljö- och

hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden med

respektive förvaltningar kommer att leda till ett

betydande förändringsarbete framgent. En utmaning

av betydande mått för de berörda verksamheterna.

Inom GIS-området finns nu verktygen för en bred

användning av tekniken inom kommunens förvaltningar

vilket skall arbetas vidare med.

Den pågående PBL-utredningen väntas vara klar

med sitt betänkande i december 2004. Dess

innehåll kan leda till förändringar för byggnadsnämndens

verksamhet.

För stadsbyggnadskontorets del väntar ett organisationsarbete

enligt kommunstyrelsens inriktningsbeslut

om sammanslagning mellan stadsbyggnadskontoret

och miljö- och hälsoskyddskontoret.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Bruttokostnad i kr/inv 545 570 548 554

Nettokostnad i kr/inv 420 440 422 423


Ordförande: Lis Lyrbo

Antal ledamöter: 11

Förvaltningschef: C-G Sunnergren

Antal anställda: 972

Antal årsarbetare: 917

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 73,6 76,9 3,3

varav interna 0,4 1,0 0,6

Personalkostnader -347,4 -346,0 1,4

Lokalkostnader -79,1 -79,7 -0,6

Kapitalkostnader -10,4 -10,3 0,1

Övriga kostnader -97,0 -103,3 -6,3

S:a kostnader -533,9 -539,3 -5,5

varav interna -108,2 -107,6 0,5

Nettokostnader -460,3 -462,5 -2,2

Verksamhet

Förvaltningen ansvarar för Förskoleverksamhet,

Grundskola, Gymnasieskola, Komvux, Obligatorisk

särskola, Särvux, Musikskola, Fritid samt Särskilda

omsorger för barn och unga.

Som alternativ skolform finns Förskolan Arken för

1-6 år, Misterhult Friskola som bedriver grundskola

för årskurs 1-6 samt fritidshem och förskoleklass.

På gymnasienivå finns Etec, en elteknisk utbildning

på gymnasienivå.

Nämnden har till sitt förfogande ett förvaltningskontor

som handlägger nämndens ärenden, ekonomi-

och personalfrågor.

Ekonomiskt utfall

Vid nämndens årsprognos i april prognostiserades

ett underskott om 7,9 mkr. Ett besparingsförslag om

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND

Barn- och utbildningsnämnd

38

4 mkr togs på nämndens sammanträde i maj. Därutöver

fick nämnden ett tillskott i ramen om 3 mkr.

Besparingsförslaget innebar en minskning av personal

främst i förskoleverksamheten men också i förvaltningsledningen.

Därutöver lades besparingar avseende kompetensutveckling,

re- och nyinvesteringar samt att läromedel

vid gymnasieskolan skulle återanvändas.

Trots dessa åtgärder uppvisas ett negativt resultat

för 2004, bl.a. beroende på tillkommande kostnader

och återbetalning av statsbidrag.

Fritid har under året varit hårt drabbade ekonomiskt

eftersom vandrarhemmet, simhallen, sporthallen

samt pensionärsföreningar har gjort stora underskott.

Även tillbud på ishallens kylanläggning har

påverkat ekonomin negativt.

Samverkan har skett med skolan beträffande Dragskärsstugan,

de ökade driftskostnaderna har också

belastat Fritids budget i sin helhet.

Trots oförutsedda kostnader är Fritids budget nästan

i balans.

Årets resultat om – 2,8 mkr kan sammanfattas enligt

följande:

Interkommunala kostnader ( gymnasiet) -5,7 mkr.

Statsbidrag Komvux - återbetalning 1 mkr.

Omsorg - tillkommande behov samt ej budgeterad

personal – 2,5 mkr.

Tillskott i ram (grundskolan), 3 mkr.

Besparingsprogram enligt ovan, 4 mkr.

Måluppfyllelse

Under året har Lärarförbundet rankat de bästa skolkommunerna

i Sverige. I denna mätning – som

avser år 2003 – placerade sig Oskarshamn som 3:e

bästa kommun av totalt 290.

Tolv kriterier ligger till grund för bedömningen,

bl.a.: anslagna resurser till skolan, lärartäthet, andel

utbildade lärare, lärarlöner, betygsresultat andel

gymnasieelever som uppnår behörighet till hög-


skolestudier. År 2003 (avser 2002) hade Oskarshamn

plats 10 i samma undersökning.

Antalet elever i grundskolan minskade med ca 25.

Andelen elever i årskurs nio som är behöriga att

söka gymnasiet är fortsatt högre än riksgenomsnittet.

Vårterminen 2004 var 23 elever obehöriga

att söka nationella program. Motsvarande siffra

vårterminen 2003 var 29.

Efterfrågan på förskola har ökat drastiskt under

2004, från 1000 barn 2003-12-31 till 1130 barn

2004-12-31. Samtliga målsmän har kunnat erbjudas

omsorg. Många föräldrar får dock inte sitt

förstahandsval eftersom antalet förskoleplatser är

för litet i förhållande till efterfrågan. Belastningen

på förskolans personal har ökat under året.

I övrigt hänvisas till förvaltningens kvalitetsredovisning.

De ekonomiska mål som sattes upp för Fritid har

inte uppfyllts, eftersom flera verksamheter har

överskridit sin budget. Dessa verksamheter skall ses

över till innevarande år. 2004 är ändå ett mycket

bra år totalt sett.

45%

40%

35%

30%

25%

20%

15%

10%

5%

0%

Nämnd och ledning

Fritid

Musikskola

Skolbarnsomsorg

Grundskola

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND

Gymnasium

Komvux

Vård och omsorg

Årets händelser

Liksom föregående år har Barn- och utbildningsnämndens

viktigaste uppgift varit att anpassa

verksamheten till nya ekonomiska förutsättningar.

Inköps- och anställningsstopp infördes vid halvårsskiftet

för att minska befarat överskridande. Beslut

om att budgetera huvuddelen av verksamheten med

så kallad elevpeng, samt förslag till fullmäktige att

chefer och nämnd skall få det fulla ansvaret för

bokslutet förbättrar nämndens möjligheter att hålla

kostnaderna inom tilldelad budget.

Rekryteringen av lärare har under 2004 ersatts av

viss övertalighet. Sammanlagt tolv lärare har varslats

om uppsägning augusti 2005, alla varslade har

kunnat erbjudas andra befattningar i kommunen.

39

Några av de varslade tackar nej till erbjudna

tjänster. Under året har vi haft fortsatt brist på behöriga

förskollärare och fritidspedagoger.

Sjuktalet har minskat 2004 men är fortsatt högt.

Nämnden har därför bibehållit antalet fast anställda

vikarier inom både grundskolan och förskolan/

skolbarnsomsorgen för att möta det höga sjuktalet.

Förvaltningen har bearbetat de synpunkter som

kommit från skolverket efter granskningen under

2003. Samtliga krav från Skolverket är beaktade.

Fullmäktige beslutade i december att göra en totalrenovering

av Rödsleskolan.

Sidensvansen har byggts om från fritidshem till

förskola för att möta det ökade behovet av förskolplatser.

Dessutom har en förskoleavdelning

öppnats på Saltviksskolan.

Gymnasieskolan har utarbetat förslag till nya

inriktningar inom befintliga program. Ambitionen

är att öka intresset från eleverna att söka sin

gymnasieutbildning på Oscarsgymnasiet och därigenom

minska de interkommunala ersättningarna. I

några av inriktningarna ingår ett fördjupat samarbete

med företag eller föreningar.

Den stora händelsen för Fritid var beslutet om att

bygga en ny sportanläggning. Mycket tid har lagts

ned på detta projekt under innevarande år.

Ett föreningshus i Åsaskolan har skapats vilket

kommer att bli ett lyft för pensionärer och handikappföreningar.

Under året togs beslut att lägga ner Vandrarhemmet

samt att hyra ut lokal för gymverksamheten till

Nautilus.


Framtiden

Ombyggnad av Rödsleskolan förväntas starta år

2005.

Antalet barn i förskolan ökar ytterligare. Eftersom

nämnden beslutat att inte bygga om C-huset på

Rödsleskolan till förskolelokaler fordras andra

lokaltillskott om alla barn skall få plats.

Elevantalet i grundskolan och skolbarnsomsorgen

kommer att fortsätta minska som en konsekvens av

låga födelsetal under senare delen av 1990 –talet.

Befolkningsunderlaget i gymnasieålder ökar. Detta

kommer att öka nämndens kostnader för gymnasiestudier,

i synnerhet om inte de nya inriktningarna

på gymnasiet lockar nya elever till Oscarsgymnasiet.

Förvaltningen måste även fortsättningsvis arbeta för

att minska sjuktalet, rekrytera ny personal, främst

till förskolan och satsa på kompetensutveckling om

nuvarande kvalitet skall kunna bibehållas.

Samtidigt medför minskade årskullar i grundskolan

uppsägning av lärare. De medel som fullmäktige

ställt till förfogande minskar problemet.

Fritid kommer att arbeta vidare med den nya

anläggningen och byggnationen av simhallen som

har påbörjats. Fritid fick en stor till av sina

önskningar tillgodogjorda i form av investeringspengar.

Dessa pengar kommer att lyfta många av

Fritids verksamheter.

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMND

40

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Bruttokostnad tkr per

elev i grundskola 63,5 66,0 67,8 67,3

Bruttokostnad i tkr per

barn i barnomsorgen 62,2 62,8 62,9 71,8

Bruttokostnad

fritidsverks. i kr/inv 1 159 1 338 1 312 1 309

Personaltäthet i

olika verksamheter 2001 2002 2003

Antal lärare per 100 barn, elever

jfr riket

2003

Grundskola 8,3 8,9 8,9 8,0

Förskola 20,8 19,6 19,6 18,5

Familjedaghem 19,2 21,3 22,7 19,2

Fritidshem 7,8 6,3 6,3 5,5

Förskoleklass 6,8 8,8 7,7 7,8

Obligatoriska Särskolan 30,5 34,0 33,0 25,5

Gymnasieskolan 9,2 9,4 9,6 8,3

Mätdatum: 15/10 Källa: Skolverket/SCB

Kostnad per barn

och elev i olika

verksamheter (tkr) 2001 2002 2003

jfr riket

2003

Grundskola 54,3 65,9 67,2 64,0

Förskola 95,4 107,2 106,4 95,9

Familjedaghem 67,2 72,6 74,9 72,0

Fritidshem 31,0 29,8 30,6 30,5

Förskoleklass 30,8 38,1 47,6 43,3

Obligatoriska Särskolan 197,1 205,6 223,8 245,7

Gymnasieskolan

Källa: Skolverket/SCB

89,1 98,3 93,1 80,8


Ordförande: Sven-Åke Johansson

Antal ledamöter: 7

Förvaltningschef: Lars Ljung

Antal anställda: 33

Antal årsarbetare: 29

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 1,5 1,9 0,3

varav interna 0,1 0,3 0,2

Personalkostnader -8,8 -9,3 -0,5

Lokalkostnader -5,2 -5,2 0,0

Kapitalkostnader -1,1 -1,1 0,0

Övriga kostnader -4,5 -5,1 -0,6

S:a kostnader -19,7 -20,7 -1,0

varav interna -2,2 -2,3 -0,1

Nettokostnader -18,2 -18,8 -0,6

Verksamhet

Kulturförvaltningen ansvarar för museer, bibliotek,

konsthall, folkrörelsearkiv, Fredriksbergs herrgård,

bidrag till kulturföreningar, barnkultur, konstnärlig

utsmyckning, arrangemang och kulturminnesvård.

Ekonomiskt utfall

Kulturnämnden redovisar ett negativt resultat på 0,6

mkr. Största enskilda avvikelsen är 151 tkr orsakade

av att kommunledningskontoret överförde två av

de s.k. personliga tjänsterna till kulturnämnden från

040801 med endast täckning för 50 % av kostnaden.

Vidare redovisar den politiska verksamheten

ett underskott på 112 tkr, varav 83 tkr avser en av

personalutskottet beslutad reglering av ett ej utbetalt

arvode under 2000 – 2002. Kulturnämnden har

en innestående fordran på Föreningen Sjöfararkust

för verksamhetsåret 2004 på 34 tkr. Museiverksamheten

har ett underskott på 80 tkr beroende på

färre besök på Döderhultar-/Sjöfartsmuseet. Antalet

KULTURNÄMND

Kulturnämnd

41

besök vid museerna minskade 2004 och därmed

intäkterna. Orsaken är att Kalmar län hade en dålig

turistsäsong förra året. Datakostnaderna vid förvaltningen

visar på ett underskott på 89 tkr beroende på

ökade kostnader för datakommunikation och underhåll

av utrustning.

Måluppfyllelse

Verksamheten inom kulturnämndens ansvarsområde

har fungerat väl under året. En revidering av de

kulturpolitiska målen pågår. I revideringen ingår

även ett avsnitt kring utvärdering. Kulturområdet är

ett förhållandevis svårt område att utvärdera i och

med att kvantitet inte av nödvändighet behöver vara

ett mått på bra verksamhet.

Årets händelser

Kulturkontoret

Kulturkontoret ansvarar, förutom för central administration,

för föreningsbidrag, barnkultur, vaktmästeri,

Kulturnatten och andra arrangemang,

kulturmiljövård samt handläggning av ärenden av

skiftande karaktär inom kulturområdet. Musikcaféet

på lördagarna i stadsbiblioteket är ett sedan länge

etablerat evenemang. Caféet genomfördes 16 lördagar.

Programmen har en stor bredd och ger

musikföreningar och ungdomar i musikutbildningar

en bra möjlighet att möta Oskarshamnspubliken, en

nyttig träning inte minst för våra musicerande barn-

och ungdomar.

Söndagar i Kulturhuset fortsatte med program, utställningar

och söndagsöppna verksamheter. En

nyhet var samordningen med köpmännens skyltsöndag

allt för att stärka besöksgenomströmningen i

stadskärnan. Den elfte Kulturnatten fortsatte att hålla

sitt grepp om Oskarshamnarna, vilket ytterligare

förstärktes av att kvällen också är startskottet för

Oskarshamn i ljus”.

Obakul, en grupp som samordnar utbudet av barnkultur

mellan barn- och utbildningsförvaltningen

och kulturförvaltningen, har arrangerat program


arn i åldern 4 – 12 år. Det har varit teater, musiksaga,

Klassisk musikfestival och författarbesök.

Nämnas kan en engagerad uppsättning av estetprogrammet

på Oscarsgymnasiet av ”Folk och rövare

i Kamomilla stad” för åk 0 till åk 3.

I målsättningarna ingår att verksamheten skall nå

alla barn i kommunen med en viss kontinuitet.

Något som är svårt då pengarna inte räcker till

önskad ambition. En satsning som pågått för andra

året är skolbio. Med stöd från Svenska Filminstitutet

visas på Sagabiografen film för alla elever

mellan åk 1-9. I projektet ingår utbildning av

lärarna i filmkunskap för att de skall kunna följa

upp filmvisningarna med diskussioner.

Museer, konst och arkiv

Besökstalen inom museiverksamheten har varit

relativt stabila under året, om än med en minskning

på 12 % för Döderhultar-/Sjöfartsmuseet. Denna

minskning kan sammankopplas med den allmänna

nedgången av turismen i Kalmar län 2004. Döderhultar-/Sjöfartsmuseet

är ett besöksmål där större

delen av besökarna kommer från områden utanför

regionen.

Motsatsen är Konsthallen, där en betydligt högre

andel av besökarna kommer från kommunen och

regionen. Exempel ur årets utställningsprogram är

”Tovade ting” med tovade kläder tvådimensionella

bilder och skulpturer. En annan utställning var

”Samlarvurm” där ett 30-tal samlare från kommunen

visade sitt samlarintresse - ett intressant

ämne som drog många besökare och som väl

speglar vår tid. Tre utställningar arrangerades i

samarbete med Högsby och Mönsterås kommuner.

Det var ”Vårsalong 2004” och julutställningen

”Pepparkakshus” och ”Änglaljus”.

På Döderhultarmuseet visades ett antal mindre

utställningar bl.a. ”Blomsterprakt”, ”Samlat i lador

och lådor”, ”Putsat och klart” samt Esbjörn

Nerlunds träreliefer med motiv fritt efter Albert

Engströms teckningar.

På ”Vackra väggen” i stadsbiblioteket visas ständigt

någon miniutställning i vitt skilda ämnen. Under

året kunde man bl.a. stifta bekantskap med

förkläden från Misterhult, Lars Håkanssons fotografier

eller hemligheten med Lars Kulles textilkista.

Annat som kan nämnas inom museiverksamheten

är den pågående omregistreringen av föremålen

som finns på Fredriksbergs herrgård.

Under våren påbörjades projektet att överföra

bildarkivets samlingar till digital form. Ett arbete

som bl.a. skall leda till att denna Oskarshamns

kulturskatt så småningom skall bli tillgänglig via

kommunens hemsida. Döderhultarmuseet förvärvade

i slutet av året en skulpturgrupp, ”Beväringsmönstringen”

med mycket uttrycksfulla karaktärer.

I Oskarshamns kommun skall 1 % av produktionskostnaden

för nybyggnation och ombyggnader

användas till konstnärlig utsmyckning, Mindre

projekt som avslutades 2004 var utsmyckningsarbeten

vid Norra skolan och Montes-

KULTURNÄMND

42

soridaghemmet som är inrymt i Solbacka servicehus.

Två stora projekt påbörjades under året, dels

den nya idrottsanläggningen och dels Rödsleskolan.

Bibliotek

En genomgående trend i landet är att mediautlånen

vid svenska bibliotek sjunker och då framförallt

skönlitteraturen. Så är också fallet i Oskarshamn.

Bibliotekets totala mediautlån under året minskade

med 3,6 %. På Stadsbiblioteket ligger minskningen

framförallt på vuxenlitteratur och då främst skönlitteraturen.

Filialen i Påskallavik och Bokbussen

har ökat sina utlån. I Påskallavik har både barn- och

vuxenlånen ökat.

För bokbussen ligger ökningen på barnlitteraturen. I

Kristineberg och Döderhult, med den under året

gjorda profileringen på barn- och ungdomsbibliotek,

är det främst utlåningen av vuxenböcker

som minskat mest. Användningen av biblioteken i

Oskarshamn är fortfarande hög. Utlåningen av

medier är ca 30 % över riksgenomsnittet.

Biblioteket har under året fått vidkänna det hårdare

ekonomiska klimatet. För att anpassa organisation

och verksamhet till gällande verklighet med en

minskning av personalstyrkan med 10 %, har det

varit nödvändigt med en översyn av de olika

biblioteksverksamheterna. Ambitionen har varit, att

trots en minskad budget, erbjuda kreativa bibliotek

där besökaren sätts i centrum. Biblioteket skall

fortsätta ge fri och jämlik tillgång till information,

visa vägar till nya kunskaper samt arbeta aktivt för

att stimulera läsning och fantasi både hos barn och

vuxna.

Den nedskärning som trots detta måste genomföras

har inneburit att bokbussen i större utsträckning än

tidigare har enmansbetjäning samt en minskad

tillgänglighet på biblioteken Kristineberg och Döderhult.

I stället har åtgärder vidtagits för att satsa

mer på kvalitet än kvantitet. Bl.a. har en personalpool

skapats med bibliotekarier som arbetar offensivt

ut mot kommunens grundskolor med lässtimulans

och biblioteksundervisning.

Vidare har biblioteket fortsatt sin prioritering mot

att vara en resurs för studerande vid såväl högskolor

som andra studier inom det livslånga lärandet. Detta

sker i samarbete med berörda aktörer inom utbildningsområdet.

Framtiden

I kulturnämnden pågår ett arbete med att revidera

det kulturpolitiska programmet för Oskarshamns

kommun. Verksamhetsidé och de övergripande

målen är klara. Ett viktigt återstående arbete att

utforma ett handlingsprogram på verksamhetsnivå

samt ett system för uppföljning.

Vidare har kulturnämnden fått i uppdrag av

kommunstyrelsen att upprätta en biblioteksplan för

Oskarshamns kommun. Planen skall omfatta alla

aktörer inom kommunen som är i behov av biblioteksservice.

Det kan vara Nova, Oskarshamns

folkhögskola, Elajo, gymnasieskolan med KomVux

och grundskolorna. En viktig aspekt är att i fram-


tiden kan det antas att vuxen- och högskoleutbildningar

kommer att få en allt viktigare roll som

strategisk fråga för kommunen. Biblioteksservice är

en viktig stödresurs till utbildningar. Biblioteksplanens

målsättning är att skapa struktur och

optimera resursanvändningen för att skapa en god

studiemiljö för de studerande samt att öka kommunens

konkurrenskraft inom området.

Kulturnämnden har sedan länge arbetat för en

utveckling av museiverksamheten. Målsättningen är

att Oskarshamn skall ha ett nytt museum under

perioden 2008 – 2011. För ett nytt museum finns

flera alternativa lösningar. Ett är en fortsatt sammanhållen

museiverksamhet i Kulturhuset. Ett

annat är helt nytt museum på Brädholmen. Ytterligare

några lokaliseringsalternativ kan tänkas för

museifrågan. Det finns även en stark koppling

mellan lokalisering och vad museerna i framtiden

skall innehålla. För kulturnämnden innebär osäkerheten

kring museernas framtid att det saknas

möjlighet för en planeringsinriktning av verksamheten

samtidigt som flera utställningar är i starkt

behov av förnyelse. Under 2005 kommer det att ske

en ombyggnad av museernas entréfunktion till en

gemensam reception i Kulturhusets entréhall för

museer och konsthall. En ny diskussion är hur vida

det går att samordna museireceptionen med turistbyrån

i entréplanet.

Kulturförvaltningen kommer fram till 2010 förlora

hälften av personalen på grund av pensioneringar.

Detta är ett tydligt exempel på de svårigheter som

generationsväxlingen kommer att skapa för kommunerna

de närmaste 5 – 10 åren. Frågeställningen

är om kulturförvaltningen och Oskarshamns kommun

kan rekrytera tillräckligt med personal med

rätt kompetens för att garantera våra invånare en

fullgod verksamhet och service i framtiden. Viktiga

faktorer för att lyckas är att kommunen kan erbjuda

välfungerande och spännande arbetsplatser med bra

löner och att Oskarshamn och regionen har något

att erbjuda vad gäller livskvalitet och boende.

KULTURNÄMND

43

Nyckeltal

Utfall Utfall Utfall Utfall

2001 2002 2003 2004

Bibliotek

Utlån totalt (tusental) 339 327 311 300

Boklån pr inv

Huvudbiblioteket

13 12 12 11

Öppethållande tim/v 47 47 47 47

Besök (tusental) 173 177 176 178*

Utlån totalt (tusental) 158 153 149 141

*Besöksräknaren delvis trasig under våren.

Filialer

Öppethållande tim/v 78 78 78 74

Döderhultar-/sjöfartsmuseet

Besök (tusental) 14,5 16,8 17,3 15,2

Grupper

Öppethållande tim/v

193 200 169 139

vinter/sommar 24/55 24/55 24/55 24/50

(Extra öppethållande för grupper ej redovisat.)

Fredriksbergs herrgård*

Besök 2 053 2 890 3 035 3 037

*Endast guidade visningar

Konsthall

Besök (tusental) 21,2 23,4 23,5 23,8

Antal utställningar 10 12 15 17*

Öppethållande tim/v 47 47 47 47

* Varav 8 mindre utställningar i foajén och biblioteket.

Ekonomiska Utfall Utfall Utfall Budget

nyckeltal

Kostnad kr / invånare

2001 2002 2003 2004

Stadsbibliotek 413 426 423 440

Museer 67 103** 101** 118**

Arkiv 21 22 22 22

Övr. kultur och adm 108 111 108 107

** Inklusive Fredriksbergs herrgård.


Ordförande: Rigmor Eklind

Antal ledamöter: 11

Förvaltningschef: Rolf Person

Antal anställda: 1085

Antal årsarbetare: 911

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 37,4 46,5 9,1

varav interna 0,6 0,6 0,0

Personalkostnader -345,9 -357,9 -11,9

Lokalkostnader -28,2 -29,4 -1,2

Kapitalkostnader -1,5 -1,4 0,1

Övriga kostnader -66,8 -72,9 -6,1

S:a kostnader -442,4 -461,6 -19,2

varav interna -12,1 -15,0 -2,9

Nettokostnader -405,0 -415,1 -10,1

Verksamhet

Socialförvaltningen svarar för kommunens individ-

och familjeomsorg, flyktingverksamhet, konsumentverksamhet

samt äldre- och handikappomsorg.

Ekonomiskt utfall

Årsresultatet för socialnämndens samlade verksamheter

visar på ett underskott med 10,1 mkr.

Resultatet fördelas med ett underskott på 8,7 mkr

för äldre- och handikappomsorgen och ett

underskott på 1,1 mkr inom individ- och familjeomsorgen.

Den centrala administrationen lämnar ett

överskott med 73 tkr. Resultatet för flyktingverksamheten

motsvarar fastställd budget och

budgeten för ekonomiskt bistånd överskrids med

0,3 mkr.

SOCIALNÄMND

Socialnämnd

44

Äldre- och handikappomsorg

Äldre- och handikappomsorgen överskrider budgeten

med 8,7 mkr. Huvuddelen av överskridandet

kan hänföras till retroaktiva löneutbetalningar i

mars 2004. Löneavtalet med kommunal innebar

löneökningar på 9,1 procent för vårdbiträden. Avtalet

gällde från och med oktober 2003. Förvaltningen

bokade inte upp tillräckligt mycket pengar i

bokslutet för 2003, vilket innebar att året 2004

belastades med lönekostnader som egentligen avsåg

2003. Den andra delen som förklarar underskottet

är utvecklingen inom hemtjänsten. Under åren

2003-2004 har antalet beviljade biståndstimmar

ökat med 26 procent. Det har inte varit möjligt att

hantera detta inom ramen för befintliga resurser.

Socialnämnden har varit tvungen att sätta in

extrapersonal för att klara vårt åtagande. Dessutom

har hemtjänsten haft betydligt mer inslag av 24timmarsinsatser.

85%

65%

45%

25%

5%

-15%

Administration

Individ- och

familjeomsorg

Äldre- och

handikappoms.

Ekonomiskt

bistånd


Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorgen, exklusive ekonomiskt

bistånd, överskrider sin budget med 1,1 mkr.

Budgeten för ekonomiskt bistånd överskrids med

290 tkr. Det samlade resultatet för individ-och

familjeomsorgen uppgår därmed till ett underskott

på 1,4 mkr. Förklaringen till underskottet inom

individ- och familjeomsorgens verksamhet är att

kostnaderna för placeringar inte klaras inom

fastställd ram. Det är framförallt kostnader för placeringar

av barn i familjehem och psykiskt funktionshindrade

som ökat.

Årets händelser

Under året lades Humlegårdens gruppboende i

Kristdala ned. Antalet särskilda boenden minskade

därmed med 14 lägenheter. Omsorgsbehovet inom

hemtjänsten fortsatte att öka under 2004. Ett nytt

boende med kopplade korttidsplatser för psykiskt

utvecklingsstörda startades. En ny organisation för

äldre- och handikappomsorgen sjösattes. Kostnaderna

för ekonomiskt bistånd ökade för första

gången på flera år. En oroande tendens är att antalet

ungdomar som erhåller ekonomiskt bistånd ökar.

Det nya boendet Spånghagen, som riktar sig till

personer som har svårt att få en egen bostad,

startades. Ett samarbete med en boendekonsulent

startades tillsammans med Byggebo. Under året har

förvaltningen arbetat aktivt med BIM (barn i

missbrukarfamiljer). Arbetet sker i samverkan mellan

barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen.

Dessutom har ca 30 lärare deltagit i

en utbildning som syftar till att upptäcka signaler

hos barn som lever i missbrukarmiljö. Det kan

också konstateras att såväl individ- och familjeomsorgen

som äldre- och handikapp-omsorgen har

betydligt lättare att rekrytera personal än tidigare år.

SOCIALNÄMND

45

Framtiden

Den största utmaningen för kommande år är att

klara uppdraget inom de ekonomiska ramar som

avsatts. Nämnden ska hitta vägar att möta det ökade

behovet av insatser inom de båda verksamheterna.

Samtidigt med detta påverkas verksamheten av de

neddragningar som sker på landstinget. Eftersom

huvuddelen av både den slutna vården och primärvården

konsumeras av den äldre delen av befolkningen

kommer detta utan tvekan att drabba äldre-

och handikappomsorgen. En väl utbyggd och flexibel

hemtjänst kommer att vara en förutsättning för

att möta dessa förändringar. En annan utmaning är

också att möta de ökande behoven av insatser för

psykiskt funktionshindrade och psykiskt utvecklingsstörda.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Bruttokostnad IFO exkl

flyktingverks i kr/ inv

Socialbidrag till

2 352 2 343 2 212 2 311

flyktingar i kr/inv 36 38 46 46

Socialbidrag till övriga i

kr/inv 508 519 487 495

Bruttokost äldre o

hand.omsorg tkr/inv

över 80 år 186,1 202,6 197,4 204,2


Ordförande: Sören Westerholm

Antal ledamöter: 14

Förvaltningschef: Monica Johansson

Antal anställda: 9

Antal årsarbetare: 8

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 1,2 1,0 -0,2

varav interna 0,2 0,2 0,0

Personalkostnader -3,8 -3,7 0,1

Lokalkostnader -0,4 -0,4 0,0

Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0

Övriga kostnader -0,6 -0,7 0,0

S:a kostnader -4,9 -4,8 0,1

varav interna -0,5 -0,6 -0,1

Nettokostnader -3,7 -3,9 -0,1

Verksamhet

Miljö- och hälsoskyddsnämnd (MHN) är en lokal

myndighet vars huvudsakliga uppgifter är tillsyn

och prövning enligt djurskyddslagen, livsmedelslagen

och miljöbalken. Nämnden är även remissinstans

i frågor som rör miljöskydd, naturskydd och

hälsoskydd. Folkhälsofrågor handläggs dock bara i

begränsad omfattning.

Ekonomiskt utfall

Nämnden redovisar ett resultat som är 0,1 mkr

sämre än budget. Den negativa budgetavvikelsen

kan hänvisas till lägre intäkter på grund av utebliven

taxehöjning samt högre interna kostnader än

budgeterat.

Måluppfyllelse

Kombinationen av personalbrist och stora förändringar

innebär att arbetsuppgifter under året inte

utförts i den omfattning som behövs och är

önskvärda. Kontoret tvingades därmed göra vissa

prioriteringar.

Årets händelser

Under året har enbart några enstaka beslut fattats

om åtal och/eller miljösanktionsavgift. I ett fall har

MHK efter utredning beslutat att inte utdöma

sanktionsavgift. Besluten har fattats av tjänstemän i

enlighet med omfattande delegation. MHK har

även medverkat till att utbildning om egenkontroll

kommit till stånd. Flera ärenden har behandlats av

överprövande instanser och i flertalet har MHN:s

beslut stått fast.

Under år 2004 har nämnden arbetat med att finna

en enkel metod för att ta ut rapportunderlag ur

MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMND

Miljö- och hälsoskyddsnämnd

46

ECOS som är kontorets dataprogram för ärendehantering

och registrering. Mycket tid har även

lagts på att utarbeta ett nytt taxeförslag.

En inspektör slutade sin anställning med pension

och några handläggare har varit sjukskrivna, helt

eller delvis under längre perioder. Kontoret har

därför haft tre vikariatsanställningar. Nämnden fick

extra medel för att kunna behålla en vikarie under

hela året så att nödvändig personalstyrka skulle

kunna bibehållas. Dessutom har kontoret haft en

examensarbetare som blev projektanställd under en

kort tid. Examensarbetet handlade om att utarbeta

förslag till policy för enskilda avlopp. Projektet

gällde genomgång av sedan år 1969 lämnade beslut

om avloppsanläggningar och att föra in uppgifter

om dessa på GIS-karta. Kontoret omfördelade

under året till viss del resurser från miljötillsyn till

livsmedelstillsyn. Anledningen till detta var att på

så sätt kunde ordinarie personal och tillgängliga

vikarier utnyttjas på ett effektivare sätt.

Arbetsmiljö

Trots fortsatta problem med stress har personalen

glädjande nog framfört att det är goda relationer på

arbetsplatsen. Kontoret har redovisat brist på tre

inspektörstjänster. Kontoret hoppades på att höjda

taxor skulle ge möjlighet till ytterligare en tjänst.

Kommunstyrelsen beslutade att inte acceptera

MHN:s förslag med motiveringen att vissa verksamheter

skulle få orimligt stora taxehöjningar.

Utbildning

Kompetensbevarande/utveckling är mycket viktig

för miljö- och hälsoskyddsnämnden. Nämnden har

dock under år 2004 endast i mycket liten utsträckning

deltagit i aktiviteter som kan hänföras till

utbildning.

Framtiden

MHN delar revisorernas uppfattning att ambitionsnivån

varit orimlig i förhållande till tillgängliga

resurser. MHN har därför sänkt sin ambitionsnivå

för verksamheten mycket kraftigt. Huvuddelen av

livsmedelsobjekten ska enligt beslut i december

2004 besökas vart 6:e år i stället för Livsmedelsverkets

rekommenderade varje år. Tillsyns/besöksfrekvensen

inom övriga områden har halverats.

Detta innebär att många verksamheter enbart

kommer att få tillsyn varannan mandatperiod.

Nyckeltal

Utfall Utfall Budget Budget

2003 2004 2004 2005

Bruttokostnad kr/inv. 173 180 186 185

Täckningsgrad i % 22,3% 20,2% 23,8% 24,6%


Kommunens revisorer

Jan-Eric Johansson, Hans Bolling, Johnny Mauritz,

Lars-Åke Rydh och Arne Rosman.

Resultat (mkr) Budget Utfall Avvik

Intäkter 0,0 0,0 0,0

varav interna 0,0 0,0 0,0

Personalkostnader 0,2 0,2 -0,1

Lokalkostnader 0,0 0,0 0,0

Kapitalkostnader 0,0 0,0 0,0

Övriga kostnader 0,6 0,6 0,1

S:a kostnader 0,8 0,8 0,0

varav interna 0,0 0,0 0,0

Nettokostnader 0,8 0,8 0,0

Verksamhet

Under året har vi granskat kommunens verksamheter

i enlighet med de regler som Kommunallagen

och God revisionssed för kommunal verksamhet

anger. Det innebär att all kommunal

verksamhet skall granskas årligen. Urval och

insatser skall prövas från ett väsentlighets- och riskperspektiv.

Vi följer löpande nämndernas och de

kommunala bolagens protokoll.

Som revisorer har vi satt oss in i gällande

lagstiftning för kommunal revision och lekmannarevision.

Vi har som sakkunnigt biträde till

revisionen valt Öhrlings Pricewaterhouse Coopers.

Under året har vi deltagit i utbildningar om

kommunal revision och lekmannarevision i bl. a

Regionförbundets och Öhrlings Pricewaterhouse

Coopers regi och besökt Kommekmässan i Malmö.

Vi deltar även i ett revisorsnätverk med Mönsterås,

Borgholms och Torsås kommuner. Under året träffades

vi en dag i Mönsterås för erfarenhets-utbyte

och avslutat en gemensam granskning. Vi har under

året haft 10 sammanträden.

Revisorerna är fullmäktiges organ och bevakar

kommuninnevånarnas intresse. Under året har vi

fått antingen brev eller telefonsamtal som behandlats

i revisionen om Gunnarsö stugby, tekniska

kontorets dieselförsäljning, bisysslor inom skolan,

friskolan i Misterhult och störningar vid byggnationen

av Lidl.

De kommunala bolagen har granskats av lekmannarevisorer

ur gruppen kommunens revisorer.

Revisorerna har också vid ett flertal tillfällen träffat

företrädare för de kommunala bolagen.

FÖRTROENDEVALDA REVISORER

Förtroendevalda revisorer

47

Totalt har revisionen en budget på 815 tkr och vi

har förbrukat beloppet under verksamhetsåret.

Ansvarsgranskningar och besök i

verksamheter

Nämnd

Besök på Båtmansgården, särskilt

boende SOC

Besök på Lövåsa SOC

Besök i Kristdala, äldreomsorg och

skola SOC, BUN

Besök i Figeholm, Äldreomsorg och

skola SOC, BUN

Besök på Elefantens äldreboende SOC

Tekniska kontoret, måltids- och

städverksamheten TEKN

Kommunens ekonomichef KS

Kommunstyrelsens presidium,

kommunchef och ekonomichef KS

Socialnämndens presidium

förvaltningschef SOC

Tekniska nämndens presidium och

förvaltningschef TEKN

Barn- och utbildningsnämndens

presidium och förvaltningschef BUN

Kulturnämndens ordförande och

förvaltningschef KULT

Byggnadsnämndens orddförande och

förvaltningschef BYGG

Kommunfullmäktiges presidium, två

möten KF

Revisionsrapporter och PM

Nämnd

Investeringsuppföljning för is- simhall TEKN

Investeringsuppföljning Rödsleskolan TEKN

Miljö- och hälsoskyddsnämnden MOH

Barn med särskilda behov

IT-inom skolan, Borgholm, Mönsterås,

BUN

Oskarshamn och Torsås BUN

Årsredovisning 2004 KS


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Koncernens organisation

Oskarshamns kommun

Byggebo i Oskarshamn AB

100%

Oskarshamn Energi AB

50%

Oskarshamns Hamn AB

96%

Oskarshamns Utveckling AB

100%

Stiftelsen Forum

100%

Styftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell

50%

Oskarshamns Hamngods och Terminal AB

100%

48


Oskarhamns kommun

Se under avsnittet om kommunen.

Byggebo i Oskarhamn AB

(Belopp i mkr) 2004 2003

Omsättning 173,3 175,9

Resultat efter finansiella poster 1,1 -19,5

Balansomslutning 1913,6 1954,9

Egetkapital 83,1 82,0

Soliditet i % 4,3 4,2

Investeringar 13,0 13,9

Antal anställda 52 54

Årets ekonomiska resultat

Byggebo AB i Oskarshamn redovisar en vinst på

1,1 mkr. Det kan jämföras med förlusten på 19,5

mkr för föregående år. Resultatförbättringen härrör

huvudsakligen från förbättrat finansnetto och

reavinst vid försäljning av fastigheter.

Årets händelser

Försäljningen av fastigheter i Döderhultsområdet

blev slutförd under året efter långdragna förhandlingar

med flera intressenter. Den 1 juni 2004 övertogs

de 223 lägenheterna och rörelselokalerna utav

Vesthem AB. Köpeskillingen blev 48 mkr och

medförde en reavinst på ca 10,5 mkr. Försäljningen

är ett första steg i genomförandet av affärsplanens

mål att minska bolagets lägenheter med i storleksordningen

500 stycken samt att på egen hand

minska skulderna med 150 mkr.

Förberedelser för den organisationsförändring som

genomförts den 1 januari 2005 har satt stor prägel

på arbetet under 2004. Sammanfattningsvis skall

organisationsförändringen syfta till att uppnå en rad

delmål i affärsplanen:

• ökat kvarboende, minskad omflyttning,

minskad vakans i syfte att förbättra

rörelseresultatet

• ökad specialistkompetens, ökad självständighet

och ansvar i arbetet

• införandet utav 24-timmarsgaranti

• förberedelse för samordnad fastighetsförvaltning

• förberedelse för kommande personalförsörjning

För andra året i rad ökar befolkningen i kommunen.

Det är viktigt att detta inte är någon engångsföreteelse

utan att man tillsammans med många andra

skapar förutsättningar så att befolkningen fortsätter

att växa. Att skapa tillväxt och befolkningsökning

ger fördelar åt alla och ökar intäkterna åt Byggebo

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Sammanställd redovisning

49

men också självfallet i högsta grad åt kommunen

och servicenäringen.

Framtiden

Bolaget befinner sig i en omställningsperiod under

de närmsta åren. Genom att förverkliga huvuddelarna

i affärsprogrammet successivt skall också rörelseresultatet

successivt förbättras.

Under år 2005 fortsätter ett par projekt igångsatta

under slutet av 2004:

-Den med Socialförvaltningen gemensamt tillsatta

tjänsten som Boendekonsulent skall visa på förtjänster

som färre vräkningar, minskade kostnader,

färre vakanser och förbättrade boendemöjligheter

bland annat.

-Det nyväckta projektet med Trygghetsboende för

äldre har visat sig få stor uppmärksamhet. För

närvarande pågår ett omfattande referensgruppsarbete

som tillsammans med slutanalys och kalkyl

under våren skall visa om projektet kan igångsättas.

Om detta genomförs kan det ge människor en ny

form av boendemöjlighet och samtidigt minska

bolagets vakanser i Kristinebergsområdet.

Det fortsatta fastighetsanalysarbetet skall ha som

målsättning att man under första halvåret, efter

förankringar hos alla berörda, skall kunna lämna ut

nästa ”fastighetspaket” till försäljning för att slutligt

kunna klara affärsplanens krav med detta arbete.

Arbetet är grannlaga och kräver noggrann analys

mot både resultat- och balansräkning såväl på kort

som på lång sikt. I skrivande stund har dock ett par

fastigheter Njord 5 och Ador 10 brutits ur kommande

”paketförsäljning” och lämnats ut via mäklare

till omgående försäljning. Effekterna av denna försäljning

kommer att bli positiva både för bolaget

och marknaden.

Det tillsammans med ägaren, Oskarshamns kommun,

fastställda projektet med samordnad fastighetsförvaltning

skall påbörjas under året. Ett sådant

projekt är mycket omfattande och kräver engagemang

och förtroende av många för att kunna uppnås

och ge de positiva resultat som det har möjligheter

att ge.

Mot slutet av år 2005 skall nästa stora ITupphandling

vara klar. Syftet är att fortsätta att

nyttja gjorda basinvesteringar för att ta hem ytterligare

rationaliseringsvinster samt att tillskapa flera

intressanta mervärden för bolagets kunder. Detta

kommer att bidra till att öka kvarboendet men också

vara ett hjälpmedel att fortsätta minska våra vakanser.

Det som primärt skall handlas upp är TV,

telefoni och bredband.


Oskarshamn Energi AB

Verksamhetsområde

Oskarshamn Energi levererar el, värme, datakommunikation

samt tjänster och entreprenader

inom Oskarshamns kommun.

(Belopp i mkr) 2004 2003

Omsättning

Resultat efter finansiella

167,2 166,0

poster 27,5 39,0

Balansomslutning 280,4 279,6

Egetkapital 206,4 203,8

Soliditet i % 73,6 72,9

Investeringar 13,7 20,0

Antal anställda 34 34

Årets ekonomiska resultat

Oskarshamn Energi AB redovisar en vinst före

skatt på 38,9 mkr. Förra året uppgick vinsten före

skatt till 39,0 mkr. Bolagets nettoomsättning uppgick

för 2004 till 167 Mkr, cirka 1 mkr högre än

föregående år.

Årets händelser

Eldistributionen inom dotterbolaget Oskarshamn

Energi Nät AB ökade under 2004 med cirka 2 % till

266 GWh trots en mildare väderlek. Ökningen

beror på industrins ökade elanvändning.

Elförsäljningen var under 2004 oförändrad cirka

200 GWh. Inför 2005 tecknades flerårsavtal om

elleveranser med Oskarshamns kommun, Byggebo

och Oskarshamns Hamn samt med flertalet av

Oskarshamns tillverkningsindustrier.

Värmeförsäljningen ökade med cirka 7 % på grund

av ökade marknadsandelar inom fjärrvärmeområdet.

Inför 2004 sänktes fjärrvärmepriset för

kunder med normalprisavtal och under året genomfördes

omförhandlingar med några större kunder

som föredrog flerårsavtal.

Produktionen av värme skedde i ökad utsträckning

med biobränsle och kraftvärme vilket medfört ytterligare

minskning av miljöpåverkande utsläpp till

luft.

Under 2004 har verksamheten inom Oskarshamn

Energi miljöcertifierats enligt ISO 14001.

Försäljningen av tjänster och entreprenader inklusive

Stadsnät för snabb datakommunikation, ökade

med 0,8 mkr till 12,3 mkr.

I samband med den orkanartade stormen över

Sydsverige den 8-9 januari 2005 drabbades elnätverksamheten

av omfattande störningar. Elavbrott

drabbade inledningsvis drygt 2000 kunder i

landsbygdsnätet. De flesta kunde återinkopplas

inom några dagar medan ett fåtal var utan el under

upp till sju dagar. Bolagets frivilliga avbrotts-

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

50

ersättning utbetalas till de som haft avbrott mer än

24 timmar.

Framtiden

Oskarshamn Energi AB har haft en positiv

utveckling de senaste åren med stabila och ökande

marknadsandelar inom alla verksamhetsområden.

Lönsamheten har stabiliserats på en nivå som ger

ägarna god avkastning på insatt kapital och

möjliggjort en ökande utdelning.

Det finns förutsättningar att denna utveckling ska

kunna fortsätta.

Koncernens goda lönsamhet och soliditet gör det

möjligt att med egen finansiering fortsätta att investera

i anläggningar och ledningssystem för säker

och miljöriktig energiförsörjning i Oskarshamns

kommun.

Under 2005 kommer säker elförsörjning på

landsbygden att hamna i fokus efter stormen den 8-

9 januari.

Trots att elnätet är av god standard, efter år av

planmässigt genomförda underhållsinsatser och

investeringar, blev konsekvenserna av den orkanartade

stormen att omfattande avbrott uppstod i

elleveranserna till våra kunder.

Stormen orsakade stora skador på elledningarna.

Skadorna på elnätet är omfattande och reparationskostnaderna

kommer att bli betydande.

En utredning kommer att genomföras under våren

2005 som skall utmynna i en plan för hur elförsörjningen

på landsbygden kan göras mer oberoende

av storm och snöoväder. Ökade krav från

samhället på säker elförsörjning kommer att vara

vägledande i valet av systemutformning och teknik

vid uppbyggnaden av landsbygdsnäten.

Värmeverksamheten kommer att fortsätta att

utvecklas med utbyggnad av fjärrvärmesystemet till

ännu ej anslutna områden inom fjärrvärmeområdet.

Fjärrvärmens konkurrenskraft på värmemarknaden

talar för att dess marknadsandelar kommer att öka.

Den positiva utvecklingen beträffande miljöpåverkan

kommer att fortsätta genom att användningen

av fossila bränslen ersätts av biobränsle när

fastigheter ansluts till fjärrvärmenätet och andelen

biobränsle ökar.


Oskarshamns Hamn AB

(Belopp i mkr) 2004 2003

Omsättning

Resultat efter finansiella

51,3 52,1

poster 1,1 -0,3

Balansomslutning 40,5 46,6

Egetkapital 14,6 14,6

Soliditet i % 56,0 46,8

Investeringar 0,9 1,2

Antal anställda 63 69

Verksamhetsområde

Oskarshamns Hamn AB bedriver hamnoperativ

verksamhet såsom lossning och lastning av fartyg,

bogsering, maskinuthyrning, transporter samt terminalverksamhet.

Här ingår allt från traditionell

lagerhantering till att utforma logistiska lösningar.

Oskarshamns kommun är ägare till de fasta hamnanläggningarna

för vilka bolaget erlägger nyttjanderättsavgift

baserad på företagsekonomisk grund.

Bolaget äger maskiner och utrustning som erfordras

för dess verksamhet.

Årets ekonomiska resultat

Oskarshamn Hamn AB redovisar en vinst före

bokslutsdispositioner på 1,1 mkr för är 2004. Föregående

år uppgick resultatet före bokslutsdispositioner

till -0,3 mkr.

Den totala godsomsättningen år 2004 var 762.000

ton, en minskning med ca 3,5%,

• skogsprodukter (sågade trävaror och

timmer) 351.000 ton

• styckegods 286.000 ton

• mineraloljor 60.000 ton

• övrigt 65.000 ton

I ovanstående kvantiteter ingår färjegods till och

från Gotland med 260.000 ton.

Det pensionsåtagande som tidigare redovisats som

en ansvarsförbindelse har skuldförts under avsättningar

och hela kapitalförsäkringens värde har

tagits upp bland tillgångarna. Därmed är hela pensionsåtagandet

skuldfört och löneskatt redovisas på

beloppet.

Årets händelser

Godsomsättningen för skogsprodukter har i stort

sett legat stabil mot föregående år.

Bensin- och dieselimporten har upphört under

första halvåret med betydande lägre antal ton oljeprodukter

som följd. Skrotskeppningar har påbörjats

med en beräknad utlastning av tre fartyg per

månad. En större provlast av eukalyptusmassaved

har lossats under året.

Personalstyrkan har minskat genom naturlig avgång

och personalreducering. Äldre kranar samt truckutrustning

har sålts och sträng kostnadskontroll har

vidtagits. Nyttjanderättsavtalet med Oskarshamns

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

51

kommun har sagts upp för omförhandling med en

räntesänkning som följd.

Under året har bolaget miljöcertifierats enlig ISO

14000:1996 och därmed är kvalitets- och

miljösystemet integrerat.

Framtiden

Ökade marknadsföringsåtgärder förväntas ge positiv

effekt under kommande år med bland annat

bulkskeppningar av diverse slag samt förväntad stor

export av skogsprodukter såsom sågtimmer och

massaved. Lokal 3-parts logistik utvecklas med

företag i regionen med krav på datakommunikation

och därför kommer investering att göras i ett

lagerhotellsystem under 2005. Förnyelse av kran-

och maskinparken skall prioriteras och äldre

utrustning kommer att avyttras. Hamnsaneringsprojektet

pågår med Oskarshamns kommun som

huvudman och miljöprövningsansökan för hamnens

verksamhet skall lämnas in före årsskiftet

2005/2006.

Genom nya kundkontakter och preliminära

överenskommelser som träffats ser vi med stor tillförsikt

på framtiden.

Oskarshamns Utvecklings AB

(Belopp i mkr) 2004 2003

Om sättning

Resultat efter finansiella

4,4 5,2

poster -1,4 -0,7

Balansomslutning 28,1 28,3

Egetkapital 8,2 9,7

Soliditet i % 29,3 34,0

Investeringar 0,6 3,2

Antal anställda 6 6

Verksamhetsområde

Företaget är ett helägt dotterbolag till Oskarshamns

kommun. Trafik till Arlanda utförs av Swedline AB

med Saab 340 med plats för 32 passagerare. Fr o m

årsskiftet 2003/2004 finns inget trafikavtal om

garantier med Swedline AB.

Årets ekonomiska resultat

Årets resultat uppgår till –1,4 mkr vilket kan

jämföras med förra årets resultat om -0,7 mkr. Vid

2003 års bolagsstämma bedömdes resultatet till -1,1

mkr. De största avvikelserna är omfattande arbeten

för hinderfrihet längs banan, lagning av sprickor i

banans asfalt samt dyrbar vinterbanhållning.

Årets händelser

Fr o m årsskiftet 2003/2004 flygs inga middagsturer

längre. Trots betydligt färre antal turer har passagerarantalet

endast minskat med 64 passagerare till

9 384. Vid jämförelse mellan 2003 och 2004 har

ökning skett från 7,63 till 10,99 passagerare per tur.


I februari lämnade Luftfartsverket drifttillstånd för

flygplatsens hela ILS-anläggning. Det innebär att

landningar kan ske från en lägsta molnbas på 60 m

mot tidigare 110 m. Regulariteten har därmed avsevärt

förbättrats. Under perioden augusti-december

har regulariteten varit 97 %. Då har även inkluderats

inställda turer på grund av teknik och brist på

flygplansbesättning.

Flygplatsen är sedan tidigare miljöprövad och följer

ett provtagningsprogram vars resultat redovisas till

Länsstyrelsen varje år. Förbrukning av urea för

halkbekämpning är under tillåten mängd medan

förbrukning av glykol för avisning är mindre än 10

% av tillåten mängd enligt miljöprövningen.

Under året har de sista investeringarna på ILSanläggningen

gjort med cirka 0,5 mkr. Totalt har

ILS-anläggningen inklusive nya kablar till bankantbelysningen

kostat ca 9,0 mkr. Under 2004 har

också toppbeläggning av område runt tankanläggningen

gjorts med cirka 58 tkr.

Framtiden

Flygplatsen är nu utrustad med alla anläggningar

som rimligen kan krävas för en hög regularitet med

säker drift. Det innebär att inom det närmaste året

planeras endast investeringar i ny port till

brandbilsgarage samt staket med grindar närmast

stationsbyggnaden. Total investering är beräknad

till 190 tkr för 2005.

En oklarhet är om krav kan komma att flygplatsen

skall inhägnas helt. Nuvarande bestämmelser kräver

egentligen detta men är under diskussion mellan

EU som är kravställare och Luftfartsstyrelsen.

En proposition om det framtida statsbidraget för de

kommunala flygplatserna kommer under våren

2005. Vad som hitintills kommit fram blir inte

ändringarna omfattande och för budgeten 2005

används samma beräkningsmetod som tidigare.

Budgeten för 2005 har ett beräknat underskott på

735 tkr. Det minskade underskottet beror på pensionsavgång

med en halv tjänst som inte kommer

att ersättas. Konsekvensen blir att flygplatsen blir

obemannad ett fåtal timmar mitt på dagen.

Efter ny lagstiftning har UTAB övertagit

personalansvaret från polisen för security. Kostnaderna

ersätts av Luftfartsstyrelsen delvis genom

en schablonberäkning som är fördelaktig för

UTAB. I praktiken utförs securitykontrollerna av

brand- och räddningspersonalen som ändå finns på

plats.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

52

Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell

(Belopp i mkr) 2004 2003

Om sättning

Resultat efter finansiella

3,8 3,7

poster 0,0 0,1

Balansomslutning 3,1 2,8

Egetkapital 2,0 1,6

Soliditet i % 52,8 56,8

Investeringar 0,9 0,5

Antal anställda 6 5

Verksamhetsområde

Hotellrörelse tillhörande hotellkedjan Best Western

Hotels.

Årets ekonomiska resultat

Sjöfartshotellets resultat efter finansiella poster

uppgår till 28 tkr. Detta kan jämföras med resultatet

efter finansiella poster på 60 tkr året innan. Resultat

efter skatt uppgår till 24 tkr.

Årets händelser

Under maj-juni har det yttre taket lagts om till en

kostnad av 857 tkr. Hela kostnaden har behandlats

som en förbättring/investering.

Framtiden

Hotellets verksamhet är konjunkturberoende och

strävar efter att hålla en hög kvalité och service för

att kunna bibehålla klassificeringen och öka beläggningen.

Stiftelsen Forum

(Belopp i mkr) 2004 2003

Om sättning

Resultat efter finansiella

12,0 11,0

poster 0,2 0,1

Balansomslutning 23,5 19,4

Egetkapital 0,8 0,8

Soliditet i % 3,5 4,1

Investeringar 3,5 0,6

Antal anställda 8 8

Årets ekonomiska resultat

Stiftelsen Forum redovisar ett positivt resultat om

18 tkr år 2004. Året innan uppgick resultatet till 42

tkr. Resultat efter finansiella poster uppgår till 208

tkr.


Finansiell analys

Modell för finansiell analys

Finansiella analysen bygger på en förkortad och

förenklad variant av RK-modellen. Även den

förkortade modellen omfattar de fyra perspektiven:

resultat – kapacitet och risk – kontroll. De fyra

perspektiven beskrivs närmare i den delen av

årsredovisningen som behandlar Oskarshamns

kom-muns finansiella analys och till en viss del

även koncernens.

Resultat – kapacitet

Koncernen Oskarshamns kommun omsatte under

2004 1.510 mkr och balansomslutningen uppgick

till 4.015 mkr. Den sammanställda redovisningen

för 2004 visar på ett positivt resultat om 22,4 mkr.

Förra årets resultat uppgick till -33,4 mkr. Det

positiva resultatet härrör framförallt från Oskarshamns

kommuns resultat om 20,2 mkr, Byggebo:s

resultat om 1,1 mkr och Oskarshamn Energi:s

resultat om 13,8 mkr omräknat efter ägar-andel.

Oskarshamns Utveckling AB är det enda bolag som

uppvisar ett negativt resultat i år, nämligen -1,4

mkr. De övriga bolagen och stiftelserna redovisar

ett litet men dock positivt resultat för år 2004.

Årets resultat är en förbättring jämfört med

föregående två år då resultaten uppgick till

-33,4 mkr respektive -194,1 mkr.

Sammanställd redovisning i siffror

2000 2001 2002 2003 2004

Bruttoomsättning 1371 1487 1604 1661 1510

Balansomslutning 4277 4766 4147 4124 4015

Investeringsvolym 117 159 85 69 85

Koncernens soliditet ökade med 0,9% mellan 2003

och 2004 och ligger på 60,9%. Förklaringen till

ökningen är att det egna kapitalet minskade med

30,5 mkr men att även den totala balansomslutningen

minskade med 109,0 mkr.

Koncernens soliditet har de senaste tre åren legat på

ca 60% och bör anses som god även om det inte

finns någon generell nivå för hur hög soliditeten bör

vara. Den höga soliditeten möjliggör en stor handlingsfrihet

och förmåga att hantera eventuella svåra

situationer orsakade av konjunktursvängningar. Det

är viktigt att även de olika bolagen har en god

soliditet eftersom risken finns att kommunen måste

agera i situationer då de enskilda bolagen eller

stiftelserna inte kan uppfylla sina åtaganden.

Detta gäller framförallt Byggebo AB vars soliditet

låg på 1,4% 2002. Under hösten 2003 genomförde

kommunen ett aktieägartillskott om 75,0 mkr vilket

ökade bostadsbolagets soliditet till 4,2%. Inga

initiala avkastningskrav ställdes på aktiekapitalet. I

Byggebos affärsplan ingår ytterligare kapitaltillskott

från ägaren om 75 mkr under 2007. Ägaren

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

53

har ännu ej fattat beslut i denna fråga. Det är

positivt att Byggebo AB har vänt den negativa

resultatutvecklingen och att ett litet plusresultat

uppvisas i år. Det måste dock påpekas att det

positiva resultatet till stor del generaras av realisationsvinster

vid fastighetsförsäljning samt vid

avyttring av ränteinstrument (swapp) med övervärde.

Det är av yttersta vikt att bostadsbolaget får

en sund ekonomi där framtida resultaträkningar

redovisar överskott.

Oskarshamns Utvecklings AB som driver

flygplatsen har under ett antal år redovisat negativa

resultat som har urholkat bolagets förmögenhet.

Ägaren Oskarshamns kommun måste även i detta

fall skapa förutsättningar för bolaget att i framtiden

utvecklas till ett långsiktigt stabilt bolag med

överskott i sin verksamhet.

Sammanställd redovisning - årets resultat

2000 2001 2002 2003 2004

Årets resultat - Totalt:

-Före extraord.poster -50,5 -114,5 -194,1 -33,4 22,4

-Efter extraord.poster -50,5 652,1 -194,1 -33,4 22,4

Arets resultat efter extraordinära poster

-Oskarshamns komm.

-Byggebo i

-57,5 670,7 -186,0 -17,0 20,2

Oskarshamn AB

-Oskarshamn Energi

0,1 0,0 -4,0 -19,5 1,1

AB

-Oskarshamns hamn

14,6 11,2 14,3 14,0 13,8

AB

-Oskarshamns

4,4 0,0 0,0 0,0 0,0

Utveckling AB

-Stiftelsen Oskars.

-2,7 -1,0 -1,1 -0,6 -1,4

Sjöfartshotell 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

-Stiftelsen Forum 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Nettokostnadsandel

exkl. finansnetto 97,8 102,8 103,8 102,6 99,7

Soliditet (exkl.

internbank) i % 48,5 56,7 60,5 60,0 60,9

Koncernens långfristiga skulder uppgår till 1.190,8

mkr där Byggebo i Oskarshamn AB står för huvudparten

av skulderna. Motsvarande siffra förra året

var 1328,7 mkr. Oskarshamns kommun fungerar

som internbank inom koncernen där 617,7 mkr av

de långfristiga skulderna är en egen finansierad

utlåning till koncernbolagen. Anledningen till den

egenfinansierade utlåningen är att minska den

finansiella risken i koncernen.

Koncernens nettokostnadsandel exklusive finansnetto

har minskat från 102,6% till 99,7%. Nettokostnadsandelen

är fortfarande hög beroende på

kommunens höga nettokostnader i förhållande till

skatteintäkter och statsbidrag.


Risk - kontroll

Koncernens kassalikviditet uppgår till 60% vilket är

en försämring med 27% jämfört med föregående år.

Den stora försämringen förklaras framförallt av att

likvida medel och fordringar minskade betydligt

mer än de kortfristiga skulderna. Anledningen till

detta var att de likvida medlen har placerats på

räntemarknaden och redovisas i balansräkningen

under kortfristiga placeringar.

Koncernens likviditet innebär inte några större

risker trots att den ligger under 100%. Det är

framförallt kommunens och Oskarshamn Energi:s

betalningsberedskap på lång och kort sikt som

bidrar till koncernens förhållandevis goda likviditetsnivåer.

Under de senaste åren har de finansiella

omsättningstillgångarna använts till att amortera

koncernens långfristiga skulder.

2000 2001 2002 2003 2004

Kassalikviditet i % 72 118 67 87 60

Balanslikviditet i % 413 613 426 376 349

Koncernen har, som redan nämnts, stora långfristiga

skulder där merparten av de tillhör

kommunens bostadsbolag. Koncernens långfristiga

skulder har successivt minskat under de senaste fem

åren från 1885,1 mkr till 1190,8 mkr. Kommunen

fungerar som internbank där utlämnade internbankslån

uppgår till 1539,2 mkr varav 1511,0 mkr

avser Byggebo AB. Byggebo:s totala långfristiga

skulder uppgår till 1759,3 mkr varav 600 mkr är

finansierade med kommunens egna likvida medel.

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

54

Koncernens resultat uppgår i år till +22,4 mkr efter

två år med negativa resultat. Resultatet har varit

kraftigt varierande under de senaste fyra åren,

alltifrån ett positivt resultat om 652,1 mkr år 2001

till ett negativt resultat om 194,1 mkr år 2002.

Resultatvariationerna har framförallt berott på fluktuationer

på kommunens finansiella tillgångar

Koncernen har idag inte någon gemensam budgetstyrning

utan varje bolag och stiftelse har en egen

budgetuppföljning. Däremot upprättas två delårsbokslut

per år för hela koncernen.

Oskarshamns kommuns budgetföljsamhet under år

2004 kan inte anses som helt tillfredställande

eftersom nämndernas budgetavvikelser uppgår till

-11,7 mkr vid årsskiftet. Av dessa svarar enbart

socialnämnden för -10,1 mkr.

Nämndernas prognoser har varierat under året där

aprilprognosen uppgick till -22,7 mkr medan

augustiprognosen pekade på en budgetavvikelse om

7,9 mkr. En god prognossäkerhet är viktig för att

kunna ha en bra kontroll över kommunens intäkter

och kostnader under året.


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Resultaträkning - sammanställd redovisning

(Belopp i mkr) Not 2004 2003

Verksamhetens intäkter 1 550,4 520,7

Verksamhetens kostnader 2 -1 365,8 -1 321,7

Avskrivningar och nedskrivningar 3 -93,2 -87,7

Verksamhetens nettokostnader -908,7 -888,7

Skatteintäkter 830,6 786,6

Generella statsbidrag och utjämning 81,0 79,5

Finansiella intäkter 4 75,9 246,0

Finansiella kostnader 5 -50,7 -251,5

Resultat före extraordinära poster 28,1 -27,9

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Årets skattekostnader -5,7 -5,5

Årets resultat 22,4 -33,4

55


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Balansräkning - sammanställd redovisning

(Belopp i mkr) Not 2004 2003

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Övriga immateriella anläggningstillgångar 1,7 0,0

Summa immateriella anläggningstillgångar 1,7 0,0

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 6 2 760,2 2 797,6

Maskiner och inventarier 7 145,7 150,2

Summa materiella anläggningstillgångar 2 905,9 2 947,8

Finansiella anläggningstillgångar

Aktier och andelar 8 1,6 1,6

Långfristiga fordringar 3,4 3,2

Summa finansiella anläggningstillgångar 5,0 4,8

Summa anläggningstillgångar 2 912,6 2 952,6

Omsättningstillgångar

Förråd, exploatering mm 10,6 17,3

Fordringar 87,6 97,3

Kortfristiga placeringar 858,4 828,5

Egen aktieportfölj 42,6 54,3

Kassa och bank 9 103,3 173,9

Summa omsättningstillgångar 1 102,4 1 171,3

SUMMA TILLGÅNGAR 4 014,9 4 123,9

EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

Eget kapital 10 2 475,7 2 509,1

Förändrad redovisningsprincip -52,9 0,0

Årets resultat 22,4 -33,4

Summa eget kapital 2 445,2 2 475,7

Avsättningar

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 11 35,9 30,0

Avsättningar för återställande av deponier, grustäkt 54,3 0,0

Avsättningar för skatter 6,2 5,5

Avsättningar för latent skatt 2,8 2,8

Summa avsättningar 99,2 38,3

Skulder

Långfristiga skulder 12 1 190,8 1 328,7

Kortfristiga skulder 279,7 281,2

Summa skulder 1 470,5 1 609,9

SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 4 014,9 4 123,9

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Ställda panter 13 0,4 1,6

Pensionsförpliktelser 14 518,4 503,9

Övriga ansvarsförbindelser 15 6,1 6,6

56


SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

Kassaflödesanalys - sammanställd redovisning

(Belopp i mkr) 2004 2003

Löpande verksamhet

Verksamhetens intäkter 550,4 520,7

Verksamhetens kostnader -1 365,8 -1 321,6

Verksamhetens nettokostnader -815,4 -800,9

Skatteintäkter och statsbidrag 911,6 866,1

Finansiella intäkter 75,9 246,0

Finansiella kostnader -50,7 -251,5

Extraordinära intäkter 0,0 0,0

Extraordinära kostnader 0,0 0,0

Inkomstskatt

Förändrad redovisningsprincip - avsättning för

-5,7 -5,5

återställande av deponier

Justering för rörelsekapitalets förändring

-52,9 0,0

-Förändring kortfristiga fordringar -8,3 116,4

-Förändring kortfristiga skulder -1,6 32,2

-Förändring varulager 6,7 2,0

I Verksamhetsnetto 59,5 204,9

Investeringar

Inköp av materiella tillgångar -82,9 -70,6

Försäljning av materiella tillgångar 31,6 2,1

Inköp av immateriella tillgångar

Justering för rörelsekapitalets förändring

-1,7 0,0

-Investeringsverksamhet 0,0 0,0

II Investeringsnetto

Finansiering

-53,0

0

-68,5

Ökning/minskning långfristiga fordringar -0,2 0,5

Ökning/minskning långfristiga skulder -137,9 -25,1

Ökning/minskning av avsättningar 61,0 3,7

Amortering 0,0 0,0

III Finansieringsnetto -77,1 -20,9

Förändring av likvida medel (I+II+III) -70,6 115,5

Likvida medel vid årets början 173,9 58,3

Förändring av likvida medel -70,6 115,5

Likvida medel vid årets slut 103,3 173,9

57


Noter – sammanställd

redovisning (mkr)

SAMMANSTÄLLD REDOVISNING

2004 2003

Not 1 Verksamhetens intäkter

Oskarshamns kommun 276,6 256,8

Byggebo i Oskarshamn AB 183,9 175,9

Oskarshamn Energi AB 88,8 87,7

Smålandshamnar AB 49,2 50,1

Övriga 18,3 18,0

Elimineringar -66,5 -67,7

Summa 550,4 520,7

Not 2 Verksamheterns kostnader

Oskarshamns kommun 1 214,3 1 165,2

Byggebo i Oskarshamn AB 96,7 102,2

Oskarshamn Energi AB 62,0 61,7

Smålandshamnar AB 44,5 45,6

Övriga 14,9 14,7

Elimineringar -66,5 -67,7

Summa 1 365,8 1 321,7

Not 3 Avskrivningar

Maskiner och inventarier

Fastigheter och övriga

29,0 31,3

anläggningstillgångar 64,2 56,4

Summa 93,2 87,7

Not 4 Finansiella intäkter

Oskarshamns kommun 149,2 328,7

Byggebo i Oskarshamn AB 0,9 0,5

Övriga 1,1 1,4

Elimineringar -75,2 -84,6

Sum ma 75,9 246,0

Not 5 Finansiella kostnader

Oskarshamns kommun 38,0 243,0

Byggebo i Oskarshamn AB 73,9 81,2

Övriga 1,5 1,8

Elimineringar -62,7 -74,5

Sum ma 50,7 251,5

Not 6 Fastigheter och anläggningar

Oskarshamns kommun 811,6 807,7

Byggebo i Oskarshamn AB 1 893,1 1 932,3

Övriga 55,5 57,6

Summa 2 760,2 2 797,6

Not 7 Maskiner och inventarier

Oskarshamns kommun 43,7 49,0

Byggebo i Oskarshamn AB 5,3 3,4

Oskarshamn Energi AB 69,9 70,0

Smålandshamnar AB 23,3 26,4

Övriga 3,5 1,5

Summa 145,7 150,2

58

2004 2003

Not 8 Aktier och andelar

Kalmar Läns Trafik AB, 406 aktier 0,5 0,5

Bostadsrätter 0,1 0,1

Kommuninvest AB 1,0 1,0

Summa 1,6 1,6

Not 9 Kassa och bank

Oskarshamns Kommun 79,6 142,2

Byggebo i Oskarshamn AB 8,7 11,1

Oskarshamns Energi AB 13,4 20,5

Smålandshamnar AB 0,0 0,0

Oskarshamns Utvecklings AB 0,0 0,0

Stiftelsen Oskarsh.Sjöfartshotell 0,0 0,1

Stiftelsen Forum 1,5 0,0

Summa 103,3 173,9

Not 10 Eget kapital

Ingående eget kapital

Förändrad redovisningsprincipavsättning

för återställande av

2475,7 2509,1

deponier -52,9 0,0

Årets resultat 22,4 -33,4

Summa 2445,2 2475,7

Not 11 Pensionsskuld

Oskarshamns Kommun 25,7 22,5

Byggebo i Oskarshamn AB 8,4 6,8

Smålandshamnar AB 1,7 0,7

Summa 35,9 30,0

Not 12 Långfristiga skulder

Oskarshamns kommun 0,0 0,0

Byggebo i Oskarshamn AB 1759,3 1 797,8

Övriga koncernbolag

Egen finansierad utlåning till

49,2 57,4

koncernbolagen -617,7 -526,5

Summa 1190,8 1 328,7

Not 13 Ställda panter

Ställda panter

Fastighetsinteckningar 0,4 1,6

Summa 0,4 1,6

Not 14 Pensionsåtagande

Oskarshamns kommun 510,0 496,0

Byggebo i Oskarshamn AB 8,4 6,8

Smålandshamnar AB 0,0 1,2

Summa 518,4 503,9

Not 15 Ansvarsförbindelser

Lönegaranti 0,3 0,3

Borgensåtagande 5,8 6,3

Summa 6,1 6,6


Anläggningskapital: Bundet eget kapital i anläggningar.

Utgör skillnaden mellan anläggningstillgångar

och långfristiga skulder.

Anläggningstillgångar: Fast och lös egendom avsedd

att stadigvarande innehas.

Avskrivningar: Planmässig värdeminskning av anläggningstillgångar.

Balansräkningen: Visar den ekonomiska ställningen

den 31/12. Här framgår hur kommunen har

använt sitt kapital (tillgångar) och hur kapitalet har

anskaffats (skulder och eget kapital).

Driftbudget: Den del av kommunens budget som

innehåller anslag för drift av den löpande verksamheten.

Eget kapital: Kommunens egna kapital består av

anläggningskapital (bundet kapital i anläggningar

m.m.) och rörelsekapital (fritt kapital för framtida

drift- och investeringsändamål).

Finansiella intäkter och kostnader : Poster som

inte är direkt hänförliga till verksamheterna, exempelvis

räntor.

Kassaflödesanalysen: Visar en översiktlig sammanfattning

av hur årets drift-, investerings- och

låneverksamhet m.m. har påverkat likviditeten.

Interkommunal ersättning: Ersättning kommunen

erhåller för att gymnasieelever från andra

kommuner studerar i Oskarshamn.

OSKARSHAMNS KOMMUN

Ekonomisk ordlista

59

Internränta: Kalkylmässig kostnad för det kapital

(bundet i anläggnings- och omsättningstillgångar)

som utnyttjas inom en viss verksamhet.

Investeringsredovisning: Omfattar investeringar i

anläggningar, inventarier m.m. samt vissa kapitalinkomster,

men inga finansiella utgifter och inkomster.

Kapitalkostnad: Benämning för internränta och

avskrivning.

Kortfristiga skulder: Skulder med en förfallotid

om ett år eller mindre från balansdagen.

Likviditet: Betalningsberedskap på kort sikt (förmåga

att betala skulder i rätt tid).

Långfristiga skulder: Skulder överstigande ett års

löptid.

Nettoinvesteringar: Investeringsutgifter efter

avdrag för investeringsbidrag och det bokförda

värdet på sålda materiella anläggningstillgångar.

Nettokostnader: Driftkostnader efter avdrag för

driftbidrag, avgifter och ersättningar. Finansieras

med skattemedel.

Resultaträkning: Översiktlig sammanställning av

årets intäkter och kostnader och hur det påverkat

eget kapital.

Soliditet: Anger hur stor del av tillgångarna som är

finansierade med eget kapital.

More magazines by this user
Similar magazines