Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong><strong>Mjölk</strong>ens</strong> miljöpåverkan
En liter mellanmjölk<br />
från foder till kylskåp<br />
Betande kor är ett naturligt inslag i den<br />
svenska landskapsbilden och den mjölk<br />
de producerar är ett av våra viktigaste och<br />
nyttigaste livsmedel. Men kor och mjölkproduktion,<br />
liksom allt annat levande och<br />
all produktion av livsmedel, påverkar vår<br />
miljö.<br />
För <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>, som arbetar med att<br />
utveckla kunskap kring mjölk har det varit<br />
viktigt att ta reda på exakt hur mjölkens<br />
miljöpåverkan ser ut.<br />
Frågan vi ställde var: en liter mellanmjölk,<br />
kyld, förpackad och färdig att<br />
dricka med dagsbehovet av många mineraler<br />
och vitaminer – hur belastar den miljön?<br />
Svaret har vi fått genom att göra en av de<br />
första kompletta livscykelanalyserna, LCA,<br />
på ett livsmedel.<br />
I en livscykelanalys följer man en produkt<br />
från vaggan till graven för att ta reda<br />
på en varas totala miljöpåverkan. Analysen<br />
är genomförd enligt internationell standard<br />
för miljöarbete, ISO 14040–14043, och<br />
granskad av extern tredje part.<br />
I den här studien har vi valt att genomföra<br />
en livscykelanalys av mellanmjölk med<br />
1,5 procents fetthalt. Studien omfattar en<br />
detaljerad analys av alla led från odling av<br />
foder fram till att mjölken är levererad till<br />
butik. Miljöbelastningen är fördelad på olika<br />
faser i mellanmjölkens liv: produktionen<br />
på gården, transporter, mejeriproduktion,<br />
förpackning och slutligen butik och konsument.<br />
Butiks- och konsumentledet är inte<br />
detaljstuderat utan bygger på vissa antaganden.<br />
Vi har räknat med att 42 procent<br />
av konsumenterna använder bil för inköpsresor<br />
och att 58 procent cyklar, promenerar<br />
eller åker kollektivt till affären. Därför<br />
medför bara 42 procent av inköpsresorna<br />
någon miljöbelastning. Vidare har vi räknart<br />
med 15 kilo varor per inköpstillfälle<br />
och att sträckan är fem kilometer tur och<br />
retur till affären.<br />
Till slut återstår en tom förpackning som<br />
ska hanteras som avfall. Detta delsteg är<br />
noga studerat.<br />
Att vi är en av de första med en livscykel-<br />
3<br />
analys på ett livsmedel gör att det idag inte<br />
går att jämföra våra siffror med dem för en<br />
annan dryck. Men även om det gick skulle<br />
det vara svårt eftersom mjölkens egenskaper<br />
och nyttighet är unik.<br />
Den kunskap vi fått fram är framför allt<br />
ett verktyg i det miljö- och kvalitetsarbete<br />
som landets mjölkbönder och mejeriföretag<br />
arbetar med. Kunskapen ska användas<br />
för att vi bättre ska kunna uppfylla de 15<br />
nationella miljökvalitetsmål för en ekologiskt<br />
hållbar utveckling som riksdagen<br />
antog i april 1999.<br />
De viktigaste slutsatserna från vår livscykelanalys<br />
på mjölk beskrivs i det följande.<br />
Övergödningen beror till stor del på<br />
jordbruket, både djur och odlingar bidrar<br />
De miljömål som rör mjölkproduktion är:<br />
• Grundvatten av god kvalitet.<br />
• Ingen övergödning.<br />
• Bara naturlig försurning.<br />
• Ett rikt odlingslandskap.<br />
• Begränsad klimatpåverkan.
till ett överskott på kväve som i sin tur kan<br />
leda till övergödning av sjöar och hav.<br />
<strong>Mjölk</strong>produktionen har även en påverkan<br />
på klimatet genom utsläpp av växthusgaser.<br />
Transporter av mjölk och hantering i<br />
mejeriet ger däremot mycket begränsade<br />
bidrag av växthusgaser, liksom de ger<br />
mycket små bidrag till försurning och övergödning.<br />
En slutsats man kan dra av den här livscykelanalysen<br />
är att transporterna spelar<br />
liten roll för miljöbelastningen när det gäller<br />
mellanmjölk. Även produktionen på<br />
mejerierna ger liten miljöbelastning. Det är<br />
istället på gårdarna som insatser bör sättas<br />
in för att framför allt påverka kväveutsläppen<br />
och utsläppen av växthusgaser. Det<br />
arbetet är igång och de insatser som gjorts<br />
visar att mjölkbönderna kan minska belastningen<br />
på miljön. Utsläppen av växthusgasen<br />
metan från mjölkproduktionen har<br />
minskat med drygt 15 procent på 10 år och<br />
utsläppen kommer fortsätta att minska.<br />
<strong>Miljöpåverkan</strong> är inte alltid negativ.<br />
”Ett rikt odlingslandskap” är ett av de 15<br />
nationella miljökvalitetsmålen. Utan kor<br />
kan det målet aldrig uppfyllas.<br />
Gårdsproduktion<br />
av mjölk<br />
4<br />
Mejeri<br />
<strong>Mjölk</strong>produktion och kor är en förutsättning<br />
för att det svenska kulturlandskapet<br />
inte ska försvinna.<br />
Översiktligt flödesschema för livscykeln av konsumtionsmjölk<br />
Transport<br />
av mjölk<br />
Flödesschemat är uppdelat på sex delsystem<br />
enlig ovan. Butik och konsument behandlas<br />
mer översiktligt än de övriga delarna.<br />
Användning eller eventuell behandling av<br />
restprodukter ingår inte i det studerade<br />
systemet. Resurser, utsläpp och energi som<br />
krävs för att tillverka byggnader, maskiner<br />
och processutrustning ingår ej i studien.<br />
Alla indata i studien är specifikt<br />
inventerade för svenska förhållanden<br />
och inhämtade från åren 1996–1999.<br />
I en livscykelanalys fördelas miljöbelastningen<br />
mellan den produkt man studerar<br />
och dess biprodukter. Denna fördelning<br />
kallas allokering. Biprodukter till mellanmjölk<br />
är främst grädde samt kött från tjurkalvar<br />
och utslaktade kor.<br />
Tillverkning av<br />
mjölkförpackning<br />
Transport av<br />
förpackad mjölk<br />
Allokeringen i den här livscykelanalysen<br />
har i huvudsak gjorts på ekonomisk grund.<br />
Värdet av mellanmjölken i förhållande till<br />
biprodukter har räknats fram. Dess del av<br />
den totala miljöbelastningen har getts<br />
samma procentuella fördelning.<br />
Butik och<br />
konsument<br />
Förbränning, deponi och<br />
återvinning av förpackning<br />
Användning,<br />
behandling av<br />
restprodukter<br />
Livscykelanalysen på mellanmjölk är det<br />
första delresultatet i ett större arbete med<br />
livscykelanalyser på svenska livsmedel.<br />
Arbetet har skett i samarbete och med stöd<br />
från LRF.
Försurning och övergödning<br />
När det gäller utsläpp av försurande ämnen<br />
i mjölkens livscykel står gården för över 90<br />
procent av dessa. De försurande ämnena<br />
härstammar framför allt från ammoniakavgången<br />
från stallgödsel. Ammoniaken<br />
tillförs atmosfären och bidrar till försurande<br />
nedfall i samband med nederbörd. Ammoniak<br />
från stallgödsel bidrar även till<br />
övergödning.<br />
Övergödning i våra hav och sjöar beror<br />
Gård<br />
0,44<br />
Intransport<br />
0,0017<br />
Förpackning<br />
0,0032<br />
Mejeri<br />
0,0006<br />
på ett överskott av näringsämnena kväve<br />
och fosfor, som orsakar en ökad tillväxt av<br />
alger och andra växter. När dessa bryts ner<br />
går det åt syre. Denna förbrukning av syre<br />
har en negativ påverkan på miljön i vattensystemen.<br />
Mer än 90 procent av de utsläpp av kväve<br />
som kan leda till syreförbrukning och övergödning<br />
uppstår på gården genom markens<br />
kväveläckage och ammoniakavgången från<br />
Distribution<br />
0,0043<br />
Butik/konsument<br />
0,0019<br />
*Maximalt scenario. Angivet i mol H + per liter förpackad mjölk.<br />
Gård<br />
221<br />
Intransport<br />
0,46<br />
stallgödsel.<br />
Kväveläckaget styrs av hur och när stallgödseln<br />
sprids, hur marken bearbetas samt<br />
i vilka mängder handelsgödsel tillförs.<br />
Överskottskväve kan omvandlas till nitrat<br />
och följa med vattnet ut i våra vattendrag<br />
och kustnära hav och orsaka övergödning.<br />
I den här livscykelanalysen har vi räknat<br />
med maximal negativ miljöeffekt av de kväveförluster<br />
som sker på gården. I verklig-<br />
Bidrag till försurning* Bidrag till övergödning*<br />
Försurning: Nedfall av kemiska ämnen som sänker markens och vattnets PH-värde.<br />
Övergödning: Tillförsel av näringsämnen, kväve och fosfor, som<br />
orsakar bland annat algblomning och syrebrist i sjöar och hav.<br />
Förpackning<br />
1,49<br />
Mejeri<br />
0,60<br />
Distribution<br />
1,14<br />
Butik/konsument<br />
0,35<br />
*Maximalt scenario. Angivet i gram syreförbrukning per liter förpackad mjölk.<br />
heten är miljöeffekten mindre, eftersom<br />
långt ifrån allt kväve som läcker ut från<br />
marken når våra kustvatten i skadlig form.<br />
Ju längre från havet gården ligger desto<br />
längre sträcka transporteras det förlorade<br />
kvävet och omvandlas till naturligt och<br />
ofarligt kväve som atmosfären består av till<br />
78 procent. Delar av kvävet tas även upp av<br />
växter eller sedimenteras. Forskning visar<br />
att cirka 40 procent av det kväve som läcker<br />
från svensk åkermark oskadliggörs innan<br />
det når ut i hav eller vattendrag.<br />
Vilken miljöeffekt kväveläckaget får beror<br />
alltså på var den enskilda mjölkgården<br />
ligger.<br />
Enligt miljökvalitetsmålet ”ingen övergödning”<br />
ska utsläppen av kväve till kusthaven<br />
minska med 40 procent fram till år<br />
2020. Det betyder att insatser framför allt<br />
kommer att riktas mot jordbruket i de kustnära<br />
områdena i Skåne, Blekinge och Halland<br />
där de negativa miljöeffekterna är som<br />
störst.<br />
Norr om Ålands hav är den negativa<br />
Kväveläckage<br />
från jordbruksmark<br />
miljöeffekten mycket liten, liksom i Svealand<br />
och i Götalands inland.<br />
Även miljöeffekterna av försurande<br />
ämnen beror på var de släpps ut. För att det<br />
försurande nedfallet ska sjunka till en nivå<br />
där det inte ger skadliga effekter på miljön<br />
bör nedfallet av ammoniak minska med<br />
10–25 procent i Götaland och med 0–10<br />
procent i Svealand. I Norrland behövs ingen<br />
minskning.<br />
Kväveläckage och utsläpp av försurande<br />
ämnen är ett problem som mjölkbönderna<br />
och mejeriindustrin tar på stort allvar.<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong> deltar i ett omfattande<br />
projekt som ska minska jordbrukets utsläpp<br />
av kväve. Att analysera mjölkgårdens<br />
användning av kväve i gödsel och foder och<br />
undvika överanvändning är ett sätt att minska<br />
utsläppen. Kväveflöden beräknas med<br />
6 7<br />
■<br />
■<br />
■<br />
■<br />
■<br />
■<br />
Saknar jordbruk<br />
0–5 kg N/ha åker<br />
5–10 kg N/ha åker<br />
10–15 kg N/ha åker<br />
15–30 kg N/ha åker<br />
30–45 kg N/ha åker<br />
Källa: SLU Miljödata<br />
Nettoläckage, efter avdrag för<br />
naturlig kväveomvandling mm.<br />
Bruttoläckage, utan avdrag för<br />
naturlig kväveomvandling mm.<br />
kretsloppsanalyser som ger besked om var<br />
åtgärder bör sättas in på den enskilda gården.<br />
Att den här typen av analyser har en positiv<br />
effekt visar ett pågående miljöprojekt<br />
som lett till minskad handelsgödselanvändning<br />
och effektivare näringsanvändning.<br />
Även förändrad hantering av stallgödsel,<br />
senarelagd jordbearbetning om hösten och<br />
användning av fånggrödor kan minska<br />
kväveläckaget. Åtgärder inom jordbruket<br />
har redan gett resultat. Sedan 1985 beräknas<br />
kväveläckaget från jordbruket att ha<br />
minskat med drygt 20 procent.<br />
Effektivare kväveanvändning minskar<br />
även utsläppen av lustgas, N2O, som är en<br />
växthusgas. Utsläpp av lustgas sker bland<br />
annat när kväve omsätts i marken och vid<br />
tillverkning av handelsgödsel.
Klimatförändringar<br />
Växthuseffekten är nödvändig för liv på<br />
jorden – det är tack vare den vi har ett<br />
klimat som möjliggör högre liv.<br />
Den naturliga växthuseffekten påverkas<br />
och förstärks av mänsklig aktivitet, främst<br />
förbränning av fossila bränslen som ökar<br />
mängden koldioxid ,CO2 , i atmosfären.<br />
Det vi i dagligt tal kallar växthuseffekten är<br />
den här mänskliga påverkan. Förutom<br />
koldioxid är metan, CH4, och lustgas, N2O,<br />
viktiga växthusgaser.<br />
Utsläppen av växthusgaser kan medföra<br />
en temperaturhöjning som kan leda till<br />
klimatförändringar vilka påverkar förutsättningarna<br />
för odling och liv på jorden.<br />
Att minska utsläppen av växthusgaser är<br />
därför sannolikt den viktigaste globala<br />
miljöutmaningen.<br />
I Sverige syftar det nationella miljökvalitetsmålet<br />
”begränsad klimatpåverkan” till<br />
att stabilisera halten växthusgaser på en nivå<br />
där människans påverkan inte blir farlig.<br />
Jordbruket beräknas stå för 11–12 procent<br />
av de svenska utsläppen av växthus-<br />
gaser. I mjölkens livscykel är det framför<br />
allt på mjölkgården som utsläppen sker.<br />
Omkring 87 procent av de växthusgaser,<br />
som tillverkningen av en liter mellanmjölk<br />
belastar miljön med, kommer från gården.<br />
Transporter och utsläpp från mejerier ger<br />
liten belastning.<br />
Utsläpp av växthusgaser i samband med<br />
mjölkproduktion beror till stor del på biologiska<br />
processer. När kon idisslar och fodret<br />
bryts ner i tarm och våm bildas metan.<br />
Kon släpper ut metangasen när den rapar.<br />
På ett år producerar en ko 120–130 kilo<br />
metan genom denna naturliga process.<br />
På gården sker även utsläpp av lustgas i<br />
samband med odling. Lustgas står för 30<br />
procent av växthusgaserna från mjölkgården<br />
om man räknar om effekten av lustgas<br />
till koldioxidekvivalenter enligt de faktorer<br />
FN:s klimatpanel enats om.<br />
Lustgas bildas i små mängder i all mark i<br />
en biologisk process. Hur mycket lustgas<br />
som bildas beror på mängden kväve som<br />
omsätts i marken. Åtgärder för att minska<br />
kväveläckage och att effektivisera kväveutnyttjandet<br />
har därför en positiv effekt<br />
även på utsläppen av växthusgaser.<br />
Koldioxidutsläpp uppstår på gården<br />
framför allt vid dieselförbränning; traktorkörning<br />
med mera.<br />
Vid tillverkning av handelsgödsel sker<br />
koldioxidutsläpp på grund av förbränning<br />
av fossila bränslen. Även dessa räknas som<br />
utsläpp på gårdsnivå eftersom det är där<br />
handelsgödseln används.<br />
Förutom på gården uppstår utsläpp av<br />
växthusgaser i andra delar i mjölkens livscykel:<br />
Butiks- och konsumentdelen står för<br />
fem procent av utsläppen, framför allt genom<br />
förbränning av fossila bränslen när<br />
konsumenten kör bil för att handla sina<br />
livsmedel.<br />
Fyra procent av växthusgaserna kommer<br />
från förpackningen. Av dessa står metanutsläpp<br />
från deponering av mjölkförpackningar<br />
för cirka 30 procent medan 70 procent<br />
är utsläpp av koldioxid. Resterande<br />
fyra procent av växthusgasutsläppen för-<br />
delas på transporter och mejeriproduktion.<br />
Livscykelanalysen visar att det är på<br />
gården som miljöinsatser bör göras för att<br />
minska utsläppen av växthusgaser. Hur<br />
mycket metan kon producerar beror på flera<br />
saker, men generellt skiljer metanutsläppen<br />
inte så mycket mellan en ko med hög<br />
mjölkavkastning och en som ger mindre<br />
mjölk. En ko som ger mycket mjölk släpper<br />
ut något mer metan, men räknat per kilo<br />
mjölk släpper den ut mindre. Ett sätt att<br />
minska metanutsläppen är därför att ha<br />
effektiva kor med en hög mjölkavkastning.<br />
I Sverige har vi internationellt sett hög<br />
mjölkproduktion per ko. Genomsnittskon<br />
producerar mer mjölk nu än för tio år sedan<br />
och trots att antalet kor har minskat med<br />
cirka 20 procent under 1990-talet är den<br />
sammanlagda mjölkproduktionen oförändrad,<br />
cirka 3 300 000 ton mjölk per år. Under<br />
samma period har utsläppen av metan<br />
från svenska mjölkkor och kvigor minskat<br />
med drygt 15 procent.<br />
De kommande åren spås avkastningen<br />
per ko att öka samtidigt som antalet kor<br />
tros minska. Det betyder allt mindre utsläpp<br />
av metan från svensk mjölkproduktion.<br />
En mer exakt kväveanvändning leder<br />
8 9<br />
Gård<br />
861<br />
Intransport<br />
7,4<br />
Bidrag till klimatförändringar<br />
Förpackning<br />
37,9<br />
Mejeri<br />
18,1<br />
Distribution<br />
18,5<br />
Angivet i gram koldioxidekvivalenter per liter förpackad mjölk<br />
1 kg koldioxid motsvarar 1 kg koldioxidekvivalenter.<br />
1 kg metan motsvarar 21 kg koldioxidekvivalenter.<br />
1 kg lustgas motsvarar 310 kg koldioxidekvivalenter.<br />
Butik/konsument<br />
46,6<br />
samtidigt till minskade lustgasutsläpp.<br />
Den svenska mjölksektorn kommer med<br />
god marginal att klara kravet om begränsad<br />
klimatpåverkan till år 2010.
Energi och toxiska ämnen<br />
Det går åt förhållandevis lite energi för att<br />
tillverka en liter mjölk.<br />
Hälften av energiförbrukningen sker på<br />
gården. Framför allt används fossila bränslen<br />
i form av diesel till traktorer och andra<br />
maskiner. 40 procent av gårdsanvändningen<br />
av fossila bränslen ligger dock på produktionen<br />
av handelsgödsel. Gården gör<br />
0,575 0,020 2,390<br />
ddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddc<br />
ddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddc ddddddddc<br />
dddddddd<br />
ddc<br />
ddc<br />
ddc<br />
ddc<br />
ddc<br />
ddc<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
cdddddddd<br />
dddddddd cddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcdddddddd<br />
dddddddd cddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcddddddddcdddddddd cdddddddd<br />
även av med en del elenergi.<br />
Förpackningen står för en fjärdedel av<br />
energianvändningen. Men förpackningen<br />
ger energi tillbaka om den eldas för fjärrvärmeproduktion<br />
eller återanvänds för att<br />
tillverka nya förpackningar. I det sista fallet<br />
sparas energi genom minskat uttag av nya<br />
träfibrer. Återvinning är ett enkelt och<br />
Den totala energianvändningen under mjölkens livscykel<br />
0,095 0,598 0,216 0,696 0,217 0,001 0,205 0,240<br />
0,0829 0,3090 0,0006<br />
Återvunnen energi<br />
dddddddd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
dd<br />
cdd<br />
cdd<br />
cdd<br />
cdd<br />
cdd<br />
cdd<br />
Angivet i MJ per liter förpackad mjölk<br />
11<br />
0,185 0,087 0,456<br />
Fossil energi<br />
El<br />
Förnyelsebar energi<br />
Fjärrvärme<br />
effektivt sätt att minska energianvändningen<br />
för den mjölk vi konsumerar.<br />
På mejeriet är det framför allt produktion,<br />
kylning och upphettning som förbrukar<br />
energi. Mejeriet står för mindre än tio procent<br />
av den energi som går åt i mellanmjölkens<br />
livscykel, ytterligare effektiviseringar<br />
kan minska energiåtgången ännu mer.<br />
Energianvändningen för transporter till<br />
och från mejeri är liten. Konsumentens<br />
hemtransport av mjölken förbrukar mer<br />
energi.<br />
Icke förnyelsebara resurser<br />
<strong>Mjölk</strong> är ett resurssnålt livsmedel. För att<br />
tillverka en liter mellanmjölk går det åt små<br />
mängder icke förnyelsebara resurser, bland<br />
annat: 9 gram kol, 29 gram naturgas,<br />
62 gram råolja, 0,0031 gram uran, 1,9 gram<br />
fosfor.<br />
Samtliga ändliga resurser utom fosfor<br />
har med energianvändningen att göra.<br />
Fosfor används i handelsgödsel och i mineralfoder.<br />
Dessutom förbrukas försumbara
mängder av ett antal ämnen, bland annat<br />
järn, kalksten och salt.<br />
Toxiska ämnen<br />
Toxicitet är ett samlingsbegrepp för en rad<br />
olika effekter. Emissioner av toxiska ämnen<br />
kan ske i flera moment i mjölkens livscykel.<br />
Det finns ingen standardiserad me-<br />
Toxiska ämnen i foderproduktionen<br />
0,0867<br />
ogräsmedel<br />
Varav<br />
49% i Sverige<br />
51% utomlands<br />
0,0035<br />
insektsmedel<br />
Varav<br />
18% i Sverige<br />
82% utomlands<br />
0,0026<br />
svampmedel<br />
Varav<br />
79% i Sverige<br />
21% utomlands<br />
Angivet i gram aktiv substans per liter förpackad mjölk<br />
tod för att föra samman toxiska ämnen i ett<br />
gemensamt index. Här har vi valt att presentera<br />
en viktig del: användningen av<br />
ogräsmedel, insektsmedel och svampmedel.<br />
Miljöeffekterna beror på medlens sammansättning<br />
och hur de används. <strong>Svensk</strong> kemikalielagstiftning<br />
tillåter till exempel inte<br />
långtidsverkande ämnen i bekämpningsmedel.<br />
Livscykelanalysen visar att en stor del av<br />
bekämpningsmedlen har använts utanför<br />
gården i odling av kraftfodergrödor. Denna<br />
odling sker ofta utanför Sveriges gränser.<br />
Det gäller till exempel odling av soja, solros<br />
och en del av rapsen.<br />
På den enskilda mjölkgården i Sverige<br />
används små mängder tack vare den stora<br />
vallodlingen.<br />
Fotokemiska oxidanter<br />
Fotokemisk oxidantbildning ökar bildningen<br />
av marknära ozon. Marknära ozon<br />
kan vara ett hälsoproblem och hämma tillväxten<br />
i skog och mark. <strong>Mjölk</strong>gården står<br />
12<br />
för två tredjedelar av utsläppen av fotokemiska<br />
oxidanter. Även här är metanutsläppen<br />
viktiga. De står för hälften av utsläppen<br />
av fotokemiska oxidanter från mjölkproduktionen,<br />
resten kommer från utsläpp av<br />
blandade kolväten. Fotokemisk oxidantbildning<br />
är en lokal miljöeffekt.<br />
Uttunning av ozonskiktet i stratosfären<br />
Ozon i stratosfären tar upp ultraviolett<br />
strålning och hindrar den att nå markytan.<br />
Vissa kemiska föreningar kan öka nedbrytningen<br />
av ozon och bidra till en uttunning<br />
av ozonskiktet. Sådana effekter är speciellt<br />
tydliga runt Antarktis. Uttunnat ozonskikt<br />
ökar risken för hudcancer och ögonsjukdomar<br />
och ger minskad tillväxt hos vissa<br />
växter.<br />
Nedbrytning av stratosfäriskt ozon är en<br />
global miljöeffekt.<br />
<strong>Mjölk</strong>produktion har i det närmaste ingen<br />
negativ effekt på det stratosfäriska ozonskiktet.<br />
Öppna landskap<br />
Korna i hagen. Hur mycket mark behöver<br />
de för att ge oss konsumenter en liter mellanmjölk?<br />
Knappt 1,5 kvadratmeter åkermark<br />
behövs. Av denna yta finns cirka 20 procent<br />
utanför Sverige för odling av kraftfoder.<br />
Dessutom behöver de naturbetesmark.<br />
<strong>Mjölk</strong>kornas rekryteringskvigor är viktiga<br />
för att hålla våra naturbetesmarker öppna.<br />
Kor är en del av kulturlandskapet och en<br />
förutsättning för att det öppna landskapet<br />
inte ska försvinna. Betande djur är också ett<br />
villkor för en lång rad växter och insekter,<br />
vars förmåga att hävda sig är beroende av<br />
betad mark.<br />
Det nationella miljömålet ”ett rikt odlingslandskap”<br />
betonar odlingslandskapets<br />
och jordbruksmarkens värde för biologisk<br />
produktion och livsmedelsproduktion. Men<br />
även för den biologiska mångfalden och för<br />
bevarandet av värden i kulturmiljön. Produktion<br />
av mat och biologisk mångfald är<br />
saker som följs åt.<br />
Odling av vall och andra fodergrödor<br />
som ärter, spannmål och raps bidrar till ett<br />
öppnare och mer mångskiftande landskap.<br />
Den svenska åkerarealen används till stor<br />
del för att producera vall och annat foder till<br />
nötkreatur. Idag uppgår den till runt<br />
2800 000 hektar. Mer än en tredjedel är odling<br />
av vall och grönfoder, dessutom blir en<br />
stor del av den odlade spannmålen foder till<br />
kor.<br />
Den svenska mjölkproduktionens betydelse<br />
för landskapsbilden är uppenbar.<br />
Men mark är en resurs som skulle kunna<br />
användas till annat. I en livscykelanalys kan<br />
en stor markanvändning ses som en belastning.<br />
Så är det i länder där det är ont om<br />
mark.<br />
I Sverige är det annorlunda, tillgången på<br />
mark är stor och betande kor som nyttjar<br />
marken är inte en belastning, utan en tillgång.<br />
För att bättre klara det här nationella<br />
miljömålet skulle snarare mjölkproduktionen<br />
och antalet kor i landet öka.<br />
Sedan 1990 har antalet kor minskat från<br />
576 000 till 450 000. En fortsatt nedgång kan<br />
13<br />
få negativa konsekvenser för det öppna<br />
beteslandskapet.<br />
Ett sätt att öka markanvändningen utan<br />
att öka mjölkproduktionen är att gå mot en<br />
mer ekologisk produktion. På en gård som<br />
producerar ekologisk mjölk är markbehovet<br />
betydligt större än på en med konventionell<br />
produktion, i denna studie 2,7 kvadratmeter<br />
åkerareal mot knappt 1,5 kvadratmeter<br />
per liter mellanmjölk. Det beror på att<br />
nästan allt foder är hemmaodlat eller odlat<br />
nära den egna gården, samt att ekologiskt<br />
producerande kor äter mer grovfoder.<br />
Knappt två procent av arealbehovet för<br />
att producera en liter ekologisk mellanmjölk<br />
finns utanför landets gränser. För<br />
konventionell mjölkproduktion är arealbehovet<br />
utomlands väsentligt större på<br />
grund av inköp av kraftfoder.<br />
Ekologisk mjölkproduktion ingår i den<br />
här livscykelanalysen. På nästa uppslag<br />
beskriver vi skillnaderna mellan ekologisk<br />
och konventionell mjölk, sett ur ett livscykelperspektiv.
Ekomjölk och vanlig<br />
Fördelen med ekologisk mjölkproduktion<br />
ligger framför allt i den mycket låga användningen<br />
av bekämpningsmedel. Högst<br />
fem procent av fodret får vara konventionellt<br />
odlat, alltså foder där handelsgödsel<br />
och bekämpningsmedel får användas.<br />
Detta leder till minimerad användning av<br />
toxiska ämnen i mjölkens livscykel.<br />
Genom att inte använda handelsgödsel<br />
blir även energiförbrukningen lägre inom<br />
ekologisk mjölkproduktion. I gengäld<br />
krävs mer åkermark eftersom skördarna<br />
är lägre. Vallodlingen inom den ekologiska<br />
produktionen är väsentligt större än<br />
inom den konventionella. Dessutom odlas<br />
inhemska proteingrödor som till exempel<br />
ärtor. Ekologisk mjölkproduktion<br />
verkar på så sätt för ett rikare odlingslandskap.<br />
Hårdare krav om betesdrift leder<br />
även till att korna på den ekologiska<br />
gården är ute på bete under en längre period<br />
av året.<br />
En annan effekt är en bättre balans<br />
mellan mark och djur vilket i sin tur ger<br />
ett effektivare kretslopp av fosfor.<br />
När det gäller utsläpp av växthusgaser,<br />
fotokemiska oxidanter, försurande ämnen<br />
och övergödande ämnen är skillnaderna<br />
små mellan konventionell och ekologisk<br />
Ekologisk mjölkproduktion i Sverige regleras av KRAV<br />
– här sammanfattas de viktigaste kraven<br />
På en ekologisk mjölkgård är handelsgödsel<br />
och bekämpningsmedel inte tillåtna att använda<br />
i foderproduktionen.<br />
Djuren ska få utlopp för sitt naturliga beteende.<br />
Detta innebär bland annat att kalvarna<br />
föds upp på komjölk under tolv veckor.<br />
Under betesperioden ska djuren vistas ute<br />
under större delen av dygnet.<br />
En stor andel av kornas foder måste odlas<br />
på gården, självförsörjningsgraden skall vara<br />
minst 50 procent. För kor gäller att vallfoder,<br />
det vill säga ensilage och hö, skall vara det<br />
dominerande foderslaget. Under betesperioden<br />
skall betet utgöra minst hälften av det<br />
totala foderintaget. Maximalt tillåten andel<br />
15<br />
mjölkproduktion. Förbättringar som tidigare<br />
har diskuterats vad gäller kväveutsläpp<br />
och utsläpp av växthusgaser är lika<br />
viktiga att sätta in i båda systemen.<br />
av icke KRAV-godkänt (det vill säga konventionellt<br />
odlat foder) är fem procent av det<br />
totala fodret.<br />
Den ekologiska djurhållning skall befrämja<br />
god djurhälsa. Rutinmässig, förebyggande<br />
behandling med läkemedel får endast undantagsvis<br />
användas. När djuren blir sjuka och<br />
behandlas med medicin är karenstiden för<br />
leverans av mjölk den dubbla jämfört med det<br />
som är fastställt av Statens Livsmedelsverk.
Vi har följt en liter mellanmjölk från vaggan<br />
till graven, från produktionen av foder till att<br />
mjölkförpackningen ska tas om hand, för att<br />
se hur den belastar miljön.<br />
<strong>Mjölk</strong> är ett unikt livsmedel, sett till hur<br />
det produceras och till dess nyttighet. Och för<br />
<strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong> är den här analysen ett viktigt<br />
verktyg för att mejerier och mjölkbönder ska<br />
bli ännu bättre i sitt miljöarbete.<br />
Miljöproblem finns. <strong>Mjölk</strong>produktionen<br />
bidrar till övergödning och försurning och till<br />
utsläpp av växthusgaser. De stora utsläppen<br />
sker på gården och det är där miljöinsatserna<br />
kommer att öka.<br />
Övergödning och försurning är regionala<br />
problem och bättre kunskap gör att vi nu stär-<br />
www.svenskmjolk.se<br />
ker insatserna i de områden där de bäst behövs.<br />
När det gäller utsläpp av växthusgaser har<br />
mjölkbönderna kommit en bra bit på väg.<br />
Utsläppen har minskat med 15 procent och<br />
minskar ytterligare de kommande åren.<br />
Vi har även studerat skillnaderna mellan<br />
ekologisk och vanlig mjölkproduktion. Den avgörande<br />
skillnaden ligger i ekoproduktionens<br />
minimala användning av kemiska ämnen mot<br />
insekter, ogräs och svamp.<br />
Livscykelanalysen av en liter mellanmjölk<br />
får stor betydelse för vårt fortsätta miljöarbete.<br />
Den visar också hur viktigt det är med en<br />
svensk mjölkproduktion – inte minst för att<br />
bevara våra öppna landskap.<br />
© <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong>. Produktion: Know IT Openeye AB. Text: Anders Ingvarsson. Foto: Lars Ardarve. Bild på s. 5: Mats Widén, Johnér bildbyrå.
Change language