MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden
02.06.2013 • Views
Share Embed Flag

MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

MANUALEN Barn svarar bra på manuell behandling! - omt sweden

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
old2.omtsweden.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

Ortopedisk Manuell Terapi<br />

Sjukgymnaster i forskning<br />

och praktik<br />

NR 4/2008<br />

<strong>MANUALEN</strong><br />

<strong>Barn</strong> <strong>svarar</strong> <strong>bra</strong> <strong>på</strong><br />

<strong>manuell</strong> <strong>behandling</strong>!<br />

Sid 12<br />

Den nordiska kongressen i Göteborg närmar sig!<br />

Sid 2<br />

1

Britsspecialisten<br />

J. B. Ødemark – 35 års erfarenhet av försäljning och marknadsföring inom Fysioterapi.<br />

J. B. Ødemark<br />

post@masolet.com • TEL: +47 91 57 20 35 • FAX: +47 32 89 75 96<br />

Britsservice: MASOLET. MASOFLEX. Specialmodeller<br />

2

Kompetensutveckla dig 2009!<br />

Hösten gick med raketfart<br />

och det är snart jul. LSR´s<br />

kongress för några veckor<br />

sedan medförde inte några<br />

omvälvande förändringar.<br />

Vår profession heter fortfarande<br />

sjukgymnast i Sverige,<br />

Det beslutades dock att<br />

namnfrågan skall utredas<br />

ordentligt till nästa kongress<br />

som kommer om fyra<br />

år, detta då en förlängning<br />

av mandatperioden för förbundsstyrelsen<br />

från tre till<br />

fyra år röstades igenom.<br />

Internationellt inom IFOMT<br />

diskuteras just nu en annan<br />

namnfråga, nämligen om<br />

ett byte från IFOMT till<br />

IFOMPT skall genomföras.<br />

Frågan var uppe <strong>på</strong> världskongressens<br />

”General Meeting”<br />

i Rotterdam i juni men<br />

inget beslut kunde då fattas.<br />

Syft et med att lägga till<br />

ett ”P” för Physical Th erapist<br />

eller Physiotherapist är<br />

som jag sagt tidigare att just<br />

visa att OMT är ett internationellt<br />

specialistområde för<br />

sjukgymnaster.<br />

Från IFOMT´s ”Standards<br />

Committee” har OMT-sektionen<br />

nu fått feed back <strong>på</strong><br />

sin första kvalitetssäkringsrapport.<br />

Sektionsstyrelsen<br />

och en grupp lärare från<br />

OMT-sektionens lärarråd<br />

har fortsatt kvalitetsarbetet<br />

som är tänkt att löpa kontinuerligt<br />

med rapport till<br />

IFOMT vart tredje år. Det<br />

är mycket utbildningsarbete<br />

<strong>på</strong> gång inom OMTsektionen<br />

då IFOMT även<br />

beslutade om en ny ”Standards”<br />

(internationell läroplan)<br />

som skall implementeras<br />

i alla medlemsländers<br />

utbildningsprogram under<br />

de kommande tre åren.<br />

För övrigt har mycket av<br />

OMT-hösten gått i utbildningens<br />

tecken. I Skåne,<br />

Örebro och Västerås <strong>på</strong>går<br />

OMT steg III eller steg<br />

II. Flera kortkurser inom<br />

OMT steg I har hållits i<br />

Stockholm. Sektionens nya<br />

sammanhållna OMT steg<br />

I kurser startade i september<br />

i Västerås och i Säter<br />

och kurserna omfattar totalt<br />

femton dagar uppdelat<br />

<strong>på</strong> sex tillfällen, tre under<br />

hösten och tre under<br />

våren 2009. Innehållet är<br />

naturligtvis baserat <strong>på</strong> R1/<br />

R2 samt E1/E2 för övre och<br />

nedre kroppshalvan men är<br />

uppdaterat med bland annat<br />

smärtföreläsningar, klinisk<br />

neurodynamik och under-<br />

LEDAREN<br />

Ledarskribent Ragnar Faleij, ordförande i OMT-sektionen.<br />

3<br />

sökning/<strong>behandling</strong> av myofasciell<br />

smärta. Finessen<br />

med en sammanhållen kurs<br />

är att tillfälle för repetition<br />

över längre tid ges när kursen<br />

löper över två terminer<br />

vilket ger en bättre ”helhetssyn”<br />

<strong>på</strong> funktionsstörningar<br />

i rörelsesystemet.<br />

Clinical reasoning, eller<br />

kliniskt resonemang som<br />

det kallas <strong>på</strong> svenska, har<br />

därför kunnat fördjupas<br />

med detta upplägg. Vi hoppas<br />

att satsningen <strong>på</strong> en mer<br />

sammanhållen OMT steg I<br />

skall ge fl er sjukgymnaster<br />

möjligheten att <strong>på</strong> allvar<br />

komma in i specialistområdet<br />

OMT. När sjukgymnastprogrammen<br />

<strong>på</strong> svenska<br />

universitet och högskolor<br />

nu ytterligare anpassats<br />

till EU är det lite tveksamt<br />

hur mycket studenterna<br />

<strong>på</strong> grundutbildningen<br />

får med sig i bagaget av<br />

specialistområdet OMT.<br />

Helt klart är att ingen kurs<br />

under grundutbildningen<br />

kommer i närheten av den<br />

OMT steg I som sektionen<br />

nu satsar <strong>på</strong>.<br />

De första fyra kurserna i<br />

Klinisk Neurodynamik har<br />

också genomförts med sektionens<br />

lärare och de gav<br />

mersmak. Under hösten<br />

satsade OMT-sektionen<br />

bara <strong>på</strong> en ”extern” kursgivare<br />

och kurserna om andning<br />

och Fascia med Laurie<br />

McLaughlin från Kanada<br />

var extremt uppskattade av<br />

alla deltagare, referat kommer<br />

i nästa nummer av Manualen.<br />

Under 2009 har OMT-sektionen<br />

inte någon årskongress<br />

i februari utan årsmötet<br />

hålls i samband med den<br />

tionde Nordiska Kongressen<br />

i OMT/OM som hålls<br />

i Göteborg den 29-31 maj<br />

2009. Förutom kongressen<br />

kommer det att erbjudas<br />

flera ”Pre- och Post Congress<br />

Courses” den 28 maj<br />

respektive den 1 juni med<br />

föreläsare av världsklass.<br />

Allt från käkleds- och<br />

ansiktssmärta, medicinsk<br />

screening, klinisk neurodynamik,<br />

McConnell <strong>behandling</strong><br />

av skuldran, psykosociala<br />

faktorer vid långvarig<br />

smärta, manipulations<strong>behandling</strong><br />

och mycket mer<br />

kommer att tas upp enligt<br />

senaste forskning och kliniska<br />

rön.<br />

Det är inte oft a vi har så<br />

stora internationella kongresser<br />

med så välrenommerade<br />

föreläsare i Sverige<br />

så passa <strong>på</strong> att boka den sista<br />

helgen i maj, du kommer<br />

aldrig att ångra dig.<br />

Se annonsen om kongressen i Göteborg, 29-31 maj 2009, <strong>på</strong> sidan 2

<strong>MANUALEN</strong> NR 4 2008 presslagd i december 2008<br />

Nr Manusstopp ut i vecka<br />

1/2009 23 feb v 13<br />

2/2009 13 apr v 20<br />

3/2009 17 aug v 38<br />

4/2009 16 nov v 51<br />

Vill du lämna bidrag till tidningen,<br />

kontakta redaktören.<br />

Redaktionen förbehåller sig rätten att<br />

korta i manus. För insänt bild- och<br />

textmaterial ansvaras ej.<br />

Redaktör:<br />

Carina Ågren<br />

Hovsjö Rehab, SÖDERTÄLJE<br />

0730-33 90 11<br />

carina@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

I redaktionen:<br />

Fredrik Johansson<br />

Staffanstorps vårdcentral/Lund<br />

fredrik.p.johansson@skane.se<br />

Annonsansvariga:<br />

Eva-Lena Lohi,<br />

eva-lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

0703-92 61 22<br />

Anne-Marie Sjögren,<br />

anne-marie@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

0703-44 64 39<br />

Layout:<br />

JHS Media<br />

OMT-sektionens styrelse:<br />

Ordförande, AU för IFOMT Sweden/SOMT: Ragnar<br />

Faleij, ragnar@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Kassör: Lena Carlbom, lena@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Sekreterare: Marie-Louise Broomé, marie-louise@<br />

OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Ledamot: Anne-Marie Sjögren, se ovan.<br />

Suppleant: Eva-Lena Lohi, se ovan.<br />

AU för <strong>MANUALEN</strong>: Carina Ågren, se ovan.<br />

AU för utbildning/Lärarrådet: Ingela Lundholm<br />

Ågren, ingela@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Webmaster OMT-sektionen:<br />

Ragnar Faleij, ragnar@OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Hemsida: www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

Rickard Malmborg<br />

rickard@hfc.se<br />

Tryckt hos: Edita, Västerås<br />

<strong>MANUALEN</strong> är en medlemstidning som ges ut med fyra nummer per år till medlemmar i OMTsektionen<br />

inom Legitimerade sjukgymnasters Riksförbund. Vi arbetar och forskar kring undersökning,<br />

<strong>behandling</strong> och förebyggande av smärtor i leder, muskler och nerver i nacke, rygg och<br />

extremiteter.<br />

UR INNEHÅLLET:<br />

sid 3 Ledare: Kompetensutveckla dig 2009!<br />

sid 5 Vad förenar och vad skiljer?<br />

sid 12 Profilen: Marna Alderin<br />

sid 15 Funktionell vi<strong>bra</strong>tionsträning<br />

sid 16 En dag med klinisk bettfysiologi<br />

sid 20 Bokrecension: ny bok av Freddy Kaltenborn<br />

sid 21 Traktions<strong>behandling</strong>ens roll vid LBP<br />

sid 22 Kalendarium<br />

Som ett led i inlärningen ritar en student<br />

<strong>på</strong> en OMI-kurs ut fotens ligament.<br />

Sid 5<br />

4<br />

Omslagsbilden:<br />

Marna Alderin utför <strong>manuell</strong><br />

<strong>behandling</strong> <strong>på</strong> patient Emelie, 9<br />

år. Foto: Carina Ågren<br />

Foto: Carina Ågren

Ortopedisk <strong>manuell</strong> terapi, OMT<br />

Ortopedisk medicin international, OMI<br />

Vad förenar och vad skiljer<br />

– ett rundabordssamtal<br />

Då sektionerna 2007 skulle inlemmas under LSR uppkom igen frågan om hur<br />

vi bör gruppera oss inom kåren. För att gentemot patienter och makthavare<br />

kunna stå enade inom kåren diskuterades det att minska antalet sektioner. Ett<br />

förslag, bland flera, var att bilda en mer övergripande muskuloskelettal sektion<br />

röstades dock ned och det har snarare blivit fler sektioner inom området.<br />

Eftersom OMT är ett internationellt<br />

specialistområde inom sjukgymnasternas<br />

världsförbund (WCPT) känns det<br />

för oss naturligt att vi där borde enas<br />

och samarbeta under den organisation<br />

som OMT-sektionen utgör. Inom<br />

OMT-sektionen skulle även olika intresseföreningar<br />

inom området kunna<br />

inrymmas och så fungerar det i en del<br />

andra medlemsländer.<br />

Hur skall vår omvärld veta vad en sjukgymnast<br />

gör om vi själva inom kåren<br />

eller ens inom kunskapsområdet vet<br />

vad övriga kollegor kan? Det uppstår<br />

lätt förvirring och frågor <strong>på</strong> vilket sätt<br />

utbildningarna mot<strong>svarar</strong> varandra<br />

har uppkommit runt om i landet. En<br />

av inriktningarna har varit Ortopedisk<br />

Medicin.<br />

Vi tog därför kontakt med intresseföreningen<br />

OMI-S som representerar<br />

Ortopedisk Medicin i Sverige och<br />

önskade en dialog vilket mynnade ut<br />

i ett ”rundabordssamtal”. Närvarande<br />

5<br />

var Ragnar Faleij, ordförande OMTsektionen,<br />

Venke Smedmark, lärare<br />

OMT, Stig Ove Fossum, lärare OMI-<br />

STT, Kerstin Sihlberg styrelseledamot<br />

i OMI-S samt Carina Ågren, redaktör<br />

<strong>MANUALEN</strong>. Nedan följer en sammanfattning<br />

och valda delar av samtalet.<br />

En del saker kan kännas ytliga och<br />

lite fragmentariskt just för att det var<br />

en så öppen diskussion. En fördjupad<br />

förklaring kring teorier och metoder<br />

är planerade i kommande nummer av<br />

<strong>MANUALEN</strong>.<br />

Runda bords-konferens mellan OMIs representanter, Stig-Ove Fossum och Kerstin Sihlberg, och OMTs<br />

representanter, Venke Smedmark och Ragnar Faleij. Se artikeln <strong>på</strong> nästa uppslag.<br />

Foto: Carina Ågren

Inledningsvis hade Ragnar med sig<br />

Freddy Kaltenborns nya bok om manipulationstekniker<br />

(se referat s 20)<br />

tänkt för grundutbildningen och diskussionen<br />

drog igång direkt.<br />

SF: Att lära sig mobilisering av så gott<br />

som alla leder i kroppen utan patologisk<br />

orsak känns för mig främmande<br />

då inte alla hypomobila leder <strong>svarar</strong><br />

<strong>på</strong> mobilisering. Då är det viktigt att<br />

veta när det är vettigt använda annan<br />

<strong>behandling</strong>, tex intraartikulära injektioner.<br />

Stig gick norska MT-utbildningen 1,5<br />

år men hoppade av då utbildningens<br />

organisation och kvalitet inte höll den<br />

standard han anser att den borde. De<br />

var tre stycken som slutade samtidigt<br />

och då han hungrade efter mer kunskap<br />

blev det en ren tillfällighet att han<br />

började utbilda sig hos Cyriax i London<br />

1984. Han fullgjorde sedan lärarexamen<br />

1989 för Cyriax Foundation<br />

och OMI.<br />

RF: I Kaltenborns tidigare volymer<br />

finns inledande stycke som behandlar<br />

det mer. Det som är nytt är att han<br />

tycker att manipulation ska komma<br />

in tidigare <strong>på</strong> grundutbildningen. Det<br />

här är ofarliga tekniker vissa kräver<br />

mer snabbhet än andra men att vi tidigare<br />

måste börja behandla <strong>på</strong> det här<br />

sättet.<br />

– Men hur gör du om du vill fria en<br />

led? Om vi säger att det är lätt artros<br />

och lite ont och du vet att om du får<br />

Bakgrund & fakta: OMI (Orthopaedic Medicine International)<br />

Flera organisationer i Europa undervisar<br />

i ortopedisk medicin baserat<br />

<strong>på</strong> Dr James Cyriax principer.<br />

Alla dessa är <strong>på</strong> ett eller annat sätt<br />

”offsprings” av The Cyriax Foundation<br />

– Dr Cyriax´ egen undervisningsorganisation.<br />

Den blev nedlagd kort tid efter<br />

hans död 1985 och OMI-Global<br />

bildades i början av 1990-talet.<br />

Denna organisation består av läkare<br />

och sjukgymnaster som blev<br />

utbildade av Dr Cyriax eller hans<br />

undervisningskolleger.<br />

Delning av OMI-Global har upp-<br />

leden att röra sig lite bättre medför det<br />

smärtlindring.<br />

SF: Är det en ordinär artrit utan artros<br />

så behandlar vi ofta med en intraartikulär<br />

injektion. Injektioner kan också<br />

försökas i enstaka leder med lätt artros<br />

men då med sämre effekt.<br />

Stig förklarar att de även använder<br />

mobilisering och manipulation för<br />

att ”fria en led” men att man bedömer<br />

<strong>behandling</strong> utifrån kapsulärt och<br />

icke kapsulärt mönster. En artros betecknas<br />

då som nedsatt mobilitet i ett<br />

kapsulärt mönster. Och vid lätt artros<br />

kan vi använda mobilisering.<br />

RF: Vi försöker alla arbeta evidensbaserat<br />

men har även tusentals berättelser<br />

från den kliniska vardagen. Det<br />

var en gång jag satt <strong>på</strong> en kurs och en<br />

kollega undrade över att hon hade ont<br />

i en tumme. Jag satt och lirkade lite<br />

med glid- och traktionsmoment och<br />

hon återfick rörligheten.<br />

Efter några månader ringer hon<br />

och berättar att hon fortfarande var<br />

smärtfri. Likaså stukade jag till långfingret<br />

en gång och hade ont i 6-7<br />

månader vid belastning. Jag tänkte<br />

till slut att jag måste göra något åt<br />

det själv annars vore det ju skandal.<br />

Och bara genom att gå igenom leden<br />

<strong>på</strong> det sättet försvann smärtan och jag<br />

återfick funktionen. I dessa fall tycker<br />

jag ledmobilisering är suveränt och<br />

frågan är om en artrit kan försvinna<br />

<strong>på</strong> det sättet.<br />

stått de senaste åren. I Norden finns<br />

det två. OMI-STT (The Scandinavian<br />

Teaching Team) och OMI-Norden.<br />

I Belgien och England finns två<br />

andra.<br />

Gemensamt för dessa organisationerna<br />

är att de har godkända lärare<br />

som alla känner till Cyriax´ arbete<br />

mycket <strong>bra</strong>. Skillnaden mellan dessa<br />

är mer hur undervisningen är upplagd.<br />

Det fackliga innehållet är detsamma<br />

för alla organisationerna. OMI-S<br />

är den svenska intresseorganisatio-<br />

6<br />

SF: Jag tror det var en traumatisk artrit<br />

som troligen skulle bli <strong>bra</strong> av sig själv.<br />

Men det kan ta lång tid. I fingerleder<br />

har injektioner sämre effekt, utom i<br />

CMC 1, där effekten är <strong>bra</strong>.<br />

RF: Men tvära friktioner kontra att<br />

jobba med kapseln <strong>på</strong> det här sättet<br />

ger liknande effekt.<br />

KS: Ja, det ena är längsgående och det<br />

andra tvärsgående. Excentriskt arbete<br />

är ju också samma sak.<br />

RF: När vi behandlar med traktion eller<br />

glidrörelser kan vi göra det i ledens<br />

medelläge vilket är skonsamt. Om det<br />

inte blir bättre måste vi ”jaga” det ytterläget<br />

där det är inskränkt då vi får<br />

tag <strong>på</strong> sannolikt de fibrer som är <strong>på</strong>verkade.<br />

Gör det för ont går vi i motsatt<br />

riktning men helst i den inskränkta<br />

riktningen för att kunna återställa<br />

normal angulär rörlighet och ledspel<br />

så att smärtan försvinner. Vi jobbar<br />

med tvära friktioner också. Förstahandsval<br />

kan vara svårt att välja. Injektioner<br />

finns också med som en del<br />

men jag har få intresserade läkare att<br />

hänvisa till.<br />

SF: OMI-STT har fått i uppdrag att<br />

vara huvudansvariga för avsnittet om<br />

muskel-/och skelettsystemet i den<br />

elektroniska Läkarhandboken (NEL<br />

–Norsk Elektronisk Legehåndbok)<br />

som är en databas för läkare i regi av<br />

NHI, Norsk Helse Informatikk. Innehållet<br />

har blivit standard för vad som<br />

nen som bildades 1998 och har<br />

47 medlemmar. Föreningen tar<br />

till vara de svenska kursdeltagarnas<br />

fackpolitiska intressen gentemot<br />

fackförbund och myndigheter<br />

i frågor såsom specialistkompetens<br />

etcetera.<br />

OMI-S håller dessutom en årlig<br />

konferens inom ortopediskt relaterad<br />

medicin. OMI-S är neutrala<br />

jämte de båda lärarteamen i Sverige<br />

och bedriver ej utbildning Basic<br />

och Advance.

ska förmedlas och undervisas för allmänläkare<br />

i Skandinavien. Norge och<br />

Danmark har köpt in det och Sverige<br />

tror man står <strong>på</strong> tur. Det innebär sedan<br />

att de inte behöver köpa en bok mer.<br />

Där finns anatomi, undersökningstekniker,<br />

patologi samt <strong>behandling</strong>.<br />

RF: Hur ska de kunna lära sig det praktiska<br />

handlaget? Men tanken är god<br />

för folk har bättre förkunskaper när de<br />

kommer till kursen och är mer motiverade<br />

och intresserade. Nackdelen är<br />

att de tror att de kan utan att lära sig<br />

handlaget.<br />

RF: När ni jobbar med nytt material nu.<br />

Hur jobbar ni med det?<br />

SF: Det är samma innehåll men det är<br />

enligt den nya boken A system of Orthopaedic<br />

Medicine. Sedan har vi försökt<br />

göra det <strong>på</strong> ett mer pedagogiskt<br />

sätt. Det gamla hade sämre upplägg och<br />

var lite svårt att ta till sig för deltagarna.<br />

Speciellt en del av columna.<br />

VS: Använder ni vetenskapliga artiklar<br />

utöver boken?<br />

SF: Det är främst boken vi använder<br />

som innehåller många referenser. Vi<br />

följer med så gott vi kan med ny forskning.<br />

Inte minst i samband med arbetet<br />

med NEL.<br />

Bakgrund & fakta: OMT (Ortopedisk Manuell Terapi)<br />

OMT-historiken började redan någon<br />

gång <strong>på</strong> 1940-talet då den<br />

norska sjukgymnasten Freddy<br />

Kaltenborn, såg positiva resultat<br />

av <strong>manuell</strong> <strong>behandling</strong>. Kaltenborn<br />

började därför <strong>på</strong> 1950-talet<br />

studera Ortopedisk Medicin hos Dr<br />

James Cyriax i London och Kaltenborn<br />

blev certifierad lärare i Ortopedisk<br />

Medicin.<br />

Kaltenborn studerade även kiropraktik<br />

i Tyskland och osteopati<br />

i London innan han tillsammans<br />

med sjukgymnaster och läkare i<br />

Norden under perioden 1954-1970<br />

integrerade all kunskap och utformade<br />

ett för sjukgymnaster unikt<br />

system som fick namnet det ”Nord-<br />

RF: Vi integrerar forskningsmetodik<br />

genom att deltagarna lär sig läsa och<br />

bedöma artiklar och att söka i databaser<br />

som löper genom hela utbildningen.<br />

Sedan har de även ett eget arbete t.ex.<br />

single case som de får presentera.<br />

VS: Du säger att man får samma pensum<br />

oavsett hos vilken grupp man utbildas.<br />

Innebär det att ni har en övergripande<br />

samordning?<br />

SF: I Norden har vi två olika lärargrupper.<br />

Vi ser saker <strong>på</strong> lite olika sätt men<br />

vi har samma åsikter när det gäller utbildningens<br />

innehåll. Båda grupperingarna<br />

arbetar utifrån gällande utgåva av<br />

boken ”A system of Orthopaedic Medicine”.<br />

VS: Om det ska fortlöpa bör ni kanske<br />

ha någon övergripande samverkan.<br />

Annars kan det innebära att grupperna<br />

utvecklas åt olika håll.<br />

SF: OMI-GLOBAL var ju tänkt att bli<br />

det men nu har vi blivit två grupperingar.<br />

VS: Så är det ju i OMT också att vi har<br />

olika utbildningsorter/team men vi har<br />

ett gemensamt lärarråd där vi utarbetar<br />

gemensamma riktlinjer för utbildningarna<br />

så att man ska få samma sak var<br />

du än utbildas.<br />

iska systemet”. OMT vidareutvecklades<br />

efter 1970 av Kaltenborn i samarbete<br />

med Olaf Evjenth och fick då<br />

namnet ”Kaltenborn-Evjenth Koncept”<br />

<strong>på</strong> vilken den svenska OMTsektionens<br />

utbildningsprogram idag<br />

är tekniskt baserat.<br />

Sektionen för Ortopedisk Manuell Terapi<br />

(OMT-sektionen) bildades 1966<br />

under namnet sektionen för Manuell<br />

Terapi (MT), OMT kallas fortfarande<br />

MT i Norge. Sektionen hette under<br />

en period även sektionen för Ortopedisk<br />

Medicin, när utbildningssamarbetet<br />

med läkarföreningen Svensk<br />

Förening för Ortopedisk Medicin var<br />

som störst. Sektionen bytte sedan till<br />

dagens namn då Sverige kvalificerat<br />

7<br />

Organisation<br />

RF: När det var tal om att bilda egen<br />

sektion inom LSR talades Anna Wänerhag,<br />

ordförande i OMI-S, och jag<br />

vid kring detta. Det resulterade i att<br />

man från OMIs sida valde att hänvisa<br />

sina medlemmar till OMT-sektionen.<br />

IFOMT har beslutat att endast en förening<br />

per land kan vara medlem. Så<br />

om OMI i Sverige skulle ansöka och<br />

få godkänt av IFOMT måste OMTsektionen<br />

se till så att OMI får plats<br />

under vårt paraply.<br />

Vid mötet 1973-74 då Kaltenborn,<br />

Maitland, Paris, Lamb och McKenzie<br />

kom överens om att det samlade namnet<br />

skulle vara OMT. Robin McKenzie<br />

ville vara med som eget system men<br />

det blev inte aktuellt. Skulle McKenzie<br />

utveckla sitt system att innefatta hela<br />

kroppen vilket de har börjat lite med,<br />

och bli godkända, kan de också hamna<br />

under IFOMT.<br />

Det är det som är en sådan förvirring<br />

och det var därför vi ville börja<br />

rota lite i det här. Men OMT är för<br />

oss inte samma sak som OM (ortopedisk<br />

medicin – läkarnas specialitet)<br />

utan OMT är ett internationellt sjukgymnastiskt<br />

specialistområde. Det är<br />

fortfarande den största sektionen nationellt<br />

och internationellt. Medlemskap<br />

i IFOMT kräver ett kvalitetssäkrat<br />

utbildningssystem enligt IFOMT´s<br />

sig för medlemskap i The International<br />

Federation of Orthopaedic<br />

Manipulative Therapists (IFOMT)<br />

som bildades 1974 som den första<br />

sektionen till världssjukgymnastförbundet<br />

(WCPT).<br />

OMT-sektionen har idag runt 1500<br />

medlemmar och internationellt<br />

samverkar tjugotvå medlemsländer<br />

inom IFOMT med flera olika<br />

utbildningssystem för OMT.<br />

Gemensamma utvecklingsprojekt<br />

och återkommande forskningskongresser<br />

i världsklass berikar<br />

och fördjupar den evidensbaserade<br />

kunskapen och det kliniska<br />

arbetet internationellt inom<br />

OMT.

standards. Om det sedan är Maitland<br />

eller Kaltenborn spelar ingen roll. Just<br />

nu har vi ingen grupp baserad <strong>på</strong> ortopedisk<br />

medicin men jag fick ett nyhetsbrev<br />

från Bangladesh där de är eld och<br />

lågor och håller <strong>på</strong> att utbilda sig i ortopedisk<br />

medicin.<br />

SF: Det kan vara ETGOM, The European<br />

Teaching Group of Orthopaedic<br />

Medicine, som är där. Bob De Coninck<br />

är den äldste läraren i systemet som var<br />

den förste som Cyriax utbildade. Han<br />

är mycket duktig.<br />

RF: Om Bangladesh nu löper linan<br />

ut och får ett <strong>bra</strong> system med ortopedisk<br />

medicinen som bas, kommer de<br />

att kunna ansöka om medlemskap i<br />

IFOMT. Dock kommer sannolikt inte<br />

rotationsmanipulation för nacken att<br />

godkännas av IFOMT. Det är också<br />

IFOMT´s krav att man har en sammanhängande<br />

utbildning.<br />

VS: Vad jag vet är det även ganska höga<br />

krav just <strong>på</strong> auskultationerna. Hos oss<br />

är det patient, handledare och student<br />

som deltar.<br />

Alla kring bordet verkar vara mycket<br />

eniga att auskultationerna är en viktig<br />

del i utbildningen, att använda det kliniska<br />

resonemanget ger mycket. Stig<br />

menar att det kommer vara en viktig<br />

del att utveckla inom OMI och man<br />

kommer att försöka uppnå IFOMT´s<br />

standards. Just nu är de för få lärare för<br />

att få till det praktiskt.<br />

Utbildningens upplägg<br />

VS: Vad jag förstår av utbildningspresentationen<br />

så tar man en led i taget<br />

och sedan går man vidare. Har ni något<br />

mer övergripande såsom differentialdiagnostik?<br />

SF: Det ligger inne i varje led. Vad är<br />

de typiska diagnoserna etc? Vad är det<br />

som tyder <strong>på</strong> att det är icke ortopedisk<br />

medicinskt. Mitt huvudintresse är att vi<br />

behandlar rätt patient. Vi har lagt upp<br />

det så att eftersom de flesta tar Basic<br />

Course så har vi lagt de flesta diagnoser/differential<br />

diagnostik där.<br />

I advanced finns mycket medicin, lite<br />

mer differentialdiagnostik och några få<br />

nya tekniker. Det finns ju många diagnoser<br />

där du inte har så mycket tekniker.<br />

Man kan säga att i vardagen är det<br />

Basic som gäller där ser du 80 % av patienterna.<br />

RF: Är det så att man vid en armbågskurs<br />

kommer in <strong>på</strong> nacken då?<br />

SF: Ja, men då i korta ordalag. Man får<br />

veta möjligheten att det kan komma<br />

från nacken. Men undersökningen av<br />

Stig Fossum utför friktions<strong>behandling</strong> <strong>på</strong> lig Fibulo-talare anterius <strong>på</strong><br />

studenten Gabriella Follin vid ett undervisningstillfälle.<br />

8<br />

Foto: Carina Ågren<br />

nacken kommer i nackkursen. Och där<br />

kommer också de ortopediska vanliga<br />

åkommorna, differentialdiagnostik och<br />

<strong>behandling</strong>.<br />

RF: Visst hade ni dissektionskurser?<br />

Det är jättesvårt att få till i Sverige.<br />

KS: Det är otroligt nyttigt. Framför<br />

allt ryggraden. Då man kan förstå att<br />

det kan vara svårt att veta var smärtan<br />

kommer ifrån i detta gytter. Vi har utbildningstillfällen<br />

i Köpenhamn och<br />

det vore väl inte omöjligt att ni skulle<br />

kunna vara med där.<br />

Enligt uppgift har dissektionskurserna<br />

varit en del för att uppnå examen men<br />

är ej längre så av olika anledningar men<br />

ambitionen är att det ska vara så.<br />

RF: Vi försökt få till dissektionskurser<br />

i Finland via Finska OMT-sektionen<br />

(SOMTY) men de har precis bytt professor<br />

<strong>på</strong> universitetet och den personen<br />

är inte lika intresserad som tidigare<br />

var.<br />

KS: Jag har gått en kurs <strong>på</strong> 3 dagar. Vi<br />

hann med alla leder, vi fick palpera eller<br />

ta fram olika detaljer <strong>på</strong> färdiga preparat.<br />

SF: I Norge fick läkarna spruta med<br />

bläck som en träning att finna strukturerna<br />

knutna till vårt diagnostiska<br />

system och patologiundervisning. Det<br />

blev mycket populärt.<br />

CÅ: Kan vi finna något som skiljer<br />

särskilt mellan OMI och OMT Kaltenborn-Evjenth<br />

som <strong>behandling</strong>ssystem?<br />

SF: När vi startade i Norge var det en<br />

sak som gjorde att vi inte kunde få in<br />

vårt system, Rotationsmanipulationen<br />

i nacken. Faktum är att det är något<br />

särskilt som sker i den <strong>behandling</strong>en<br />

som är mycket effektivt. Och jag har<br />

inte hört talas om någon där det gått<br />

fel. Och vi har undervisat flera tusen<br />

stycken. Men det var den tekniken som<br />

man inte accepterade och det kan jag<br />

till viss del förstå.<br />

Han menar att det är viktigt att förstå<br />

att kombinationsrörelser anses som

farligare än ren rotation. Då det skett<br />

olyckor vet vi inte vilka symtom patienten<br />

hade före eller hur tekniken blev<br />

utförd. Diskussionen borde röra hur<br />

manipulationsteknikerna bör kopplas<br />

samman med vilka symtom de ska användas<br />

för. Det verkar dock råda större<br />

enighet vid diskussionen kring kontraindikationer.<br />

RF: Internationellt när man diskuterat<br />

inom IFOMT nu är man överens om<br />

att de få gånger det händer olyckor så<br />

har det troligtvis varit rotation med. Sedan<br />

vet jag att det sker tusentals gånger<br />

om dagen hos varenda barberare i Asien<br />

men det är ett stort mörkertal.<br />

SF: För mig är det den minsta sak i<br />

världen att lämna en teknik om det<br />

skulle vara så.<br />

Stig menar att alla <strong>manuell</strong>a terapeuter<br />

bör hålla sig till vad utvärdering av tekniker<br />

visar. Från OMI-STT diskuterar<br />

man gärna indikationer och kontraindikationer<br />

med andra fackpersoner när<br />

det gäller alla typer av standardiseringar<br />

– också när det gäller att förändra<br />

manipulationsteknik.<br />

RF: Vad har du annars för alternativ till<br />

den tekniken?<br />

SF: Det är en ren traktionsmanipulation<br />

och ”sideflexion” tekniker är väl de<br />

bästa alternativen till en ren rotationsteknik.<br />

Intrycket är att rotationstekniken<br />

är mer effektiv och fungerar bäst.<br />

RF: Bäst att ge smärtlindring eller återskapa<br />

funktion?<br />

SF: Båda delar. Men jag skulle vilja testa<br />

lite andra tekniker för att se skillnaderna.<br />

Men så startade meningsskiljaktigheterna.<br />

Men resten av systemet är<br />

accepterat och systemet passar <strong>bra</strong> för<br />

doktorer och sjukgymnaster.<br />

CÅ: Har ni något säkerhetsprotokoll<br />

inför cervikal manipulation?<br />

SF: Vi har samma procedur som övriga<br />

terapeuter. När vi ser <strong>på</strong> olyckorna<br />

som varit vet man egentligen inte vad<br />

som varit orsaken och ej hur tekniken<br />

är gjord.<br />

Stig Fossum, utför "The stretch<br />

manipulation" <strong>på</strong> sin lärarkollega<br />

Arne Orderlökkens ländrygg.<br />

RF: Det viktiga är att vi kan hitta patienterna<br />

anamnestiskt. Vi hade tre<br />

stora möten under IFOMT-kongressen<br />

i juni och till Nordiska kongressen<br />

i Göteborg kommer Roger Kerry från<br />

Storbritannien och berättar om det <strong>på</strong>gående<br />

säkerhetsarbetet inom IFOMT.<br />

Det handlar mycket mer om att anamnestiskt<br />

kunna finna riskfaktorer hos<br />

den aktuella patienten då vi vet att de<br />

test som använts under åren inte är tillförlitliga.<br />

SF: Anamnesen är det viktigaste. Om<br />

jag hör andra symtom än att patienten<br />

har ont – då startar tankegången. Yrsel,<br />

svimning, de 5 D:na. Bättre ha en färre<br />

behandlad än en skadad.<br />

VS: Vi som jobbat länge har mer känsla<br />

för det och blir mer ödmjuka. När vi<br />

ska lära ut det här till de som inte har<br />

den erfarenheten är det viktigt att man<br />

förmedlar en försiktighet. Det måste<br />

finnas en leddySF:unktion och att symtomet<br />

beror <strong>på</strong> det.<br />

RF: Bara yrsel och fullt rörlig nacke<br />

skulle jag aldrig manipulera.<br />

CÅ: Hur tänker ni när ni undersöker<br />

en led? Använder ni konvex-konkav<br />

regeln?<br />

9<br />

Foto: Carina Ågren<br />

SF: Vi tar utgångspunkt i någon led,<br />

t.ex. skuldran. Vår undersökning går<br />

<strong>på</strong> aktiv rörlighet, passiv rörlighet och<br />

isometriska test.<br />

RF: Där har vi samma grund från Cyriax.<br />

Enligt Stig ligger en god anamnes<br />

till grund för den kliniska. Sedan är<br />

den kliniska undersökningen baserad<br />

<strong>på</strong> funktionell anatomi, fysiologi<br />

och neurologi. Huvudelementen är<br />

aktiva tester för att få en förståelse av<br />

en total funktion, passiva tester med<br />

bedömning av endfeel och för att bedöma<br />

om det är reellt nedsatt mobilitet<br />

och isometriska test för att bedöma<br />

om det är smärta, nedsatt kraft<br />

eller ej, eller en kombination av dessa.<br />

Sammanfattningen lägger grund för<br />

diagnosen som katalogiserats i specifika<br />

kliniska mönster med <strong>på</strong>följande<br />

<strong>behandling</strong>SF:örslag för både läkare<br />

och sjukgymnast.<br />

Det framkommer att alla mobiliserar<br />

vid nedsatt ledrörlighet men en skillnad<br />

som nämns är att mobiliseringen<br />

enligt OMI sker angulärt och inom<br />

OMT genom traktion eller translatorisk<br />

rörelse enligt konvex-konkavregeln.<br />

OMT använder även mobilisering<br />

i mycket högre utsträckning<br />

<strong>på</strong> ryggraden jämfört med OMI där<br />

man främst använder manipulationstekniker.<br />

SF: Vi ser ingen poäng i att glida leden<br />

i olika riktningar och anser inte<br />

konvex-konkav regeln är vägledande i<br />

undersökning/<strong>behandling</strong>. Om det är<br />

någon fördel med vårt system så är det<br />

att vi är ett team med läkare och sjukgymnast.<br />

I skuldran behandlar vi sjukgymnaster<br />

traumatisk artrit i stadium<br />

1 och 2 med mobilisering. Andra artriter<br />

eller traumatisk artrit i alla stadier<br />

kan behandlas med injektioner.<br />

RF: Jag tycker att det inte alltid fungerar<br />

med injektion trots att vi har duktiga<br />

läkare<br />

SF: Det fungerar mycket ofta. Men det<br />

måste vara rätt mängd och typ av med<br />

cortison och göras i ett visst system.<br />

Den första fungerar inte alltid och ser

vi god effekt vid den andra ger vi i genomsnitt<br />

4 vid artriter i skuldran.<br />

VS: Men fortfarande har man nedsatt<br />

rörlighet?<br />

SF: Så kommer vi till den andra typen<br />

av ledinskränkning. Ej kapsulärt<br />

mönster. Aktiv elevation till ca 40 gr/<br />

passiv elevation till ca 60 gr/ passiv<br />

medial och lateral rotation betydigt<br />

mindre nedsatt än elevation/ ofta är<br />

flera isommeteriska tester falskt positiva<br />

för tex abduktion och lateral rotation.<br />

Det är snarare en akut bursit<br />

och dit hör heller inte translatoriska<br />

rörelser utan ska injiceras både subdeltoidellt<br />

och subakromiellt..<br />

RF: Har du någon tanke om varför<br />

den akuta bursiten kommit?<br />

SF: Några är ju traumatiska men de<br />

flesta är idiopatiska. Och då kan man<br />

ju komma in <strong>på</strong> hållning och det ena<br />

och det andra men det är svårt.<br />

VS: AC-leden då? Som <strong>på</strong>verkar slutrörligheten.<br />

SF: Vi har två <strong>behandling</strong>stekniker <strong>på</strong><br />

den, friktioner och injicering av kapseln.<br />

VS: Det skiljer sig inte så mycket. Fast<br />

skulderleden är ju lite speciell och mer<br />

sammanhållen av muskulatur.<br />

RF: Pratar ni något om myofasciell<br />

smärta och triggerpunkter? I OMTutbildningen<br />

ingår undersökning och<br />

<strong>behandling</strong> av det.<br />

SF: Nej, vår tanke är att det hänger<br />

samman med artikulär/mekanisk<br />

dySF:unktion. Bland de flesta patienter<br />

jag ser kan de interscapulära smärtorna<br />

reproduceras via cervikala mobilitetstest.<br />

Enligt OMI tänker man då<br />

att det är en posteriocentral diskbuktning.<br />

Teorin bygger <strong>på</strong> att duramaters<br />

sätt att referera smärta <strong>på</strong> är extrasegmentell.<br />

Därför reproduceras smärta<br />

i nedre thorakala området vid rörlighetstest<br />

i nacken.<br />

KS: Det undervisas inte triggerpunkter<br />

men det nämns i Advanced. Man<br />

Manipulation ”Facettledstraktion<br />

L1” enligt nordiska systemet (OMT)<br />

utförd av Rikard Malmborg.<br />

talar om att det finns men man går<br />

inte in <strong>på</strong> hur man undersöker och<br />

behandlar. Man informerar att man<br />

får gå andra kurser och hålla ögonen<br />

öppna för det här.<br />

SF: Huvudsaken är att provocera<br />

smärtan och finna vilken struktur som<br />

ger smärtan. Reproducerbarheten och<br />

det kliniska mönstret ger hänvisning.<br />

Jag kan mycket lite om andra saker,<br />

har liten tid att hinna med. Jag skulle<br />

gärna vilja gå andra kurser. Varför<br />

finns det en McKenzie-sektion, OMTsektion<br />

etc.? Det hör ju samman, vissa<br />

saker är <strong>bra</strong> och vissa dåliga. Skulle<br />

man kunna ta allt det goda och fylla i<br />

en säck hade man inte behövt gå och<br />

shoppa runt.<br />

RF: Jag anser ju att det var det som<br />

Freddy Kaltenborn gjorde när de var<br />

runt hos alla och sedan bemödade sig<br />

med få ihop ett gemensamt koncept.<br />

Sedan har det naturligtvis skett en utveckling.<br />

Inom kiropraktiken finns<br />

runt sjuttio olika inriktningar beroende<br />

<strong>på</strong> var de har gått sin utbildning<br />

så ”problemet” finns i många specialiteter.<br />

SF: Och så kan vi tänka <strong>på</strong> uppbyggnaden<br />

av primärvården. Det hade va-<br />

10<br />

Foto: Benoit Rocher<br />

rit <strong>bra</strong> om man kunde komma överens<br />

om hur det skulle kunna fungera i samarbete<br />

mellan sjukgymnast och läkare.<br />

Det är nog önsketänkande.<br />

VS: På vårt förbund försöker man jobba<br />

i den riktningen <strong>på</strong> många ställen i<br />

vården i ett led att bespara både pengar<br />

och lidande. Vad har ni för indikation<br />

<strong>på</strong> <strong>manuell</strong> <strong>behandling</strong>?<br />

SF: Ett kliniskt mönster utan kontraindikationer<br />

vid nedsatt rörelse och<br />

smärta i ett visst mönster. Varje rörelsenedsättning<br />

i cervikal, thorakal och<br />

lumbal beror enligt vår teori <strong>på</strong> diskkontakt<br />

mellan disk och dura.<br />

Manipulation används oftast vid affektion<br />

av den annulära aspekten av<br />

disken. Stig förklarar centraliseringen<br />

av diskmaterial där deras teori grundar<br />

sig <strong>på</strong> fynd <strong>på</strong> CT, MR där den posteriocentrala<br />

buktningen som <strong>på</strong>verkar det<br />

longitudinala ligamentet efter manipulation<br />

återgår och ligamentet återställs.<br />

Det är en indikerar att central diskbuktning<br />

är <strong>behandling</strong>sbar.<br />

CÅ: Hur tänker ni inställningen vid<br />

manipulation?<br />

SF: Våra lumbala manipulationer är<br />

både generella (liknande Million dollar<br />

roll) och specifika. Extensionsteknikerna<br />

är mest specifika. När det gäller<br />

de thorakala är de flesta extensionsmanipulationer<br />

och är att anse som specifika.<br />

RF: Vi använder i princip inte generella<br />

tekniker. Om du har en L5 disk som du<br />

vill <strong>på</strong>verka. Hur tänker du då med manipulationen?<br />

SF: När vi lägger patienten i en rotation<br />

samtidigt med en stretch och är tanken<br />

att strama upp det longitudinala ligamentet.<br />

Med den generella angreppstekniken<br />

kommer vi även åt att korrigera<br />

dySF:unktionen segmentellt.<br />

RF: Har ni några andra teorier om vad<br />

som händer. Diskuterar ni det?<br />

SF: Är det någon av oss som vet vad<br />

som sker? Vi håller fast vid den durala<br />

smärtteorin. Det finns en hel del forskning.

RF: Vad är det för förkunskaper man<br />

behöver för att lära sig manipulera?<br />

SF: Förkunskapen är knuten till en<br />

förståelse av patologins natur/orsak.<br />

Man övar sedan gradvis in teknikerna.<br />

Alla kontraindikationer gås igenom<br />

grundligt. Vi har dessutom två examinationstillfällen<br />

för att försäkra oss<br />

om att eleven kan alla aspekter kring<br />

<strong>manuell</strong> <strong>behandling</strong>.<br />

CÅ: Har ni några manipulationer för<br />

extremiteter?<br />

SF: Det finns flera patologier i extremiteterna<br />

där vi använder manipulationer.<br />

Fri kropp i armbåge, höft, knä<br />

och fotled- här kan manipulation användas.<br />

Vid dislocering av karpalben<br />

i handen kan även manipulation användas.<br />

Vid kroniska ligamentlesioner<br />

i knä och fotled kan också speciella<br />

manipulationstekniker användas.<br />

CÅ: Finns någon neurodynamisk undersökning<br />

i ert koncept? I OMT-utbildningen<br />

ingår undersökning och<br />

<strong>behandling</strong> <strong>på</strong> olika sätt av nervstrukturer.<br />

SF: Vår bedömning av nervsystemet<br />

har med reflex, sensibilitet och motorik.<br />

Vill man fördjupa sig inom neurodynamik<br />

får man gå andra kurser.<br />

Hur stor skada i nervsystemet indikerar<br />

<strong>på</strong> <strong>behandling</strong> eller ej. I cervi-<br />

kalen t.ex. manipulerar jag aldrig vid<br />

misstanke om nervrots<strong>på</strong>verkan pga.<br />

en diskaffektion. Då är det rotblockad.<br />

Jag manipulerar ej heller vid smärta<br />

utan neurologi. Verkningsgraden är<br />

30% i det läget vilket är jämlikt med<br />

placebo..<br />

RF: Placebo säger de <strong>på</strong> grundutbildningen<br />

att det kan vara 1-100%.<br />

SF: Oj det var synd, det var tråkigt.<br />

Ska vi ta semester? Men när det gäller<br />

nervmobilisering eller liknande ingår<br />

det inte.<br />

KS: Vid den typen av besvär använder<br />

jag McKenzie istället för manipulation.<br />

Det finns beskrivet inom OMI att man<br />

exempelvis kan använda det.<br />

SF: Jo, vi har några McKenzie tekniker<br />

med i kursen. I Norge kräver<br />

man McKenzie utbildning samt någon<br />

forskningskurs för att få specialistkompetens.<br />

Samarbete<br />

RF: Vet ni förresten att OMT-sektionen<br />

i samarbetar med läkarföreningen.<br />

SF: OM har Nordisk kongress i OMT/<br />

OM sista helgen i maj 2009? Det kommer<br />

många <strong>bra</strong> föreläsare och vi räknar<br />

med att det kommer ca 400-500<br />

personer. Bland annat kommer profes-<br />

Traktionstekniker anses skonsammare inom OMT. Här utförs ”Segmentell<br />

traktionsmanipulation L5”.<br />

11<br />

Foto: Benoit Rocher<br />

sor Mariano Rocabado från Chile och<br />

”pratar” käkled och ansiktssmärta. Vidare<br />

kommer välkända föreläsare från<br />

USA, S Australien, Norge, Danmark,<br />

Finland, Kanada. Förra gången Sverige<br />

var värdland 1998 var vi 23 nationer<br />

och ca 500 deltagare i Stockholm.<br />

SF: Det låter riktigt <strong>bra</strong>. Är det begränsat<br />

för bara OMT. Är vi där också?<br />

RF: Självklart är ni välkomna!<br />

Samtalet sammanställt av:<br />

Carina Ågren<br />

carina.agren@ptj.se<br />

Hemsidor och litteratur:<br />

www.OMI-stt.com<br />

www.ominorden.com<br />

www.OMI-s.se<br />

www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

www.IFOMT.org<br />

Titel:<br />

A System of Orthopaedic<br />

Medicine, 2nd edition.<br />

Författare:<br />

Ombregt L, Bisschop P,<br />

ter Veer HJ.<br />

Förlag:<br />

Churchill Livingstone, 2003<br />

ISBN: 0 4430 7370 8<br />

Hardback, 1360 pages,<br />

1322 illustrations<br />

NEL, Norsk Elektronisk Legehåndbok<br />

Internet: www.nhi.no<br />

Läs om utbildningarna:<br />

Upplägg av utbildningarna<br />

och fördelning av lärarledda<br />

timmar diskuterades också<br />

vid rundabordskonferensen.<br />

Upplägget kan av utrymmesskäl<br />

tyvärr inte publiceras<br />

här.<br />

Vi hänvisar därför till hemsidan,<br />

www.OMT<strong>sweden</strong>.se,<br />

under Medlemmar/Externt<br />

material.

OMT–profi len<br />

Marna Alderin och hennes patient Emelie har hunnit bli <strong>bra</strong> kompisar under<br />

Emelies <strong>behandling</strong>speriod.<br />

OMT-<strong>behandling</strong> självklart värdefullt<br />

även för barn och ungdomar<br />

Jag besökte Marna Alderin <strong>på</strong> mottagningen, Ortoped Medicinskt Center, och<br />

fi ck känna av atmosfären <strong>på</strong> en av Stockholms bakgårdar. Ena delen av mottagningen<br />

har vid seklets början fungerat som stall men rymmer nu <strong>behandling</strong>srum<br />

och träningssal. I fi karummet vid lunchtid sitter kollegorna nära varandra längs<br />

ett långbord med ljus tända. Marna vill poängtera det värdefulla i att få vara en<br />

del av denna gemenskap och den samlade kompetens som gruppen besitter.<br />

Mottagningen har utvecklats mycket under de 24<br />

åren den funnits till. OMT har varit grunden för<br />

den professionella delen men idag har de nitton<br />

sjukgymnasterna utvecklat sina olika specialitér<br />

och intresseområden. Vi konsulterar varandra och<br />

får dessutom oft a patienter från andra sjukgymnaster<br />

och läkare för bedömning.<br />

12<br />

Vad har du för bakgrund?<br />

–Eft er sjukgymnastexamen i Lund 1970 började<br />

jag arbeta <strong>på</strong> S:t Eriks sjukhus. Redan då önskade<br />

jag fördjupa mig inom led- och muskelfunktion<br />

och <strong>på</strong>började extremitets- och ryggkurser omgående.<br />

1975-76 deltog jag i ”mobiliseringskurs”<br />

i Oslo och återvände däreft er till Sverige och blev

Foto: Carina Ågren<br />

delaktig i det då växande kursutbudet inom OMsektionen.<br />

10 år senare tog jag OMT-examen, den<br />

första som arrangerades i Sverige med hjälp från<br />

Norge. Aktiv inom sektionens vidareutbildning<br />

har jag varit sedan dess.<br />

Vad i OMT är till fördel vid <strong>behandling</strong> av<br />

barn?<br />

–OMT-utbildningen inom det ”nordiska” systemet<br />

har givit mig en bredd och ett djup som varit till<br />

stor hjälp för min utveckling. Systemet har förändrats<br />

genom åren, en process som har varit spännande<br />

att följa. Nya metoder inom andra system<br />

har dykt upp i mångfald och det är nödvändigt att<br />

ta till sig, implementera och jämföra metoder och<br />

<strong>behandling</strong>sresultat. Men vad gäller den diagnostiska<br />

delen av det nordiska systemet så tycker jag<br />

att det är överlägset. Systemet har legat till grund<br />

för min magisteruppsats, ”Övre halsryggens rörlighet<br />

och dess betydelse vid förvärvad torticollis”<br />

och även stimulerat mitt intresse för nacken och<br />

speciellt barns nackar under utveckling.<br />

–Jag är ingen barngymnast i den meningen att jag<br />

är specialiserad <strong>på</strong> att ta hand om barn. Jag hade<br />

förmånen att efter tjugo års arbete med vuxna få<br />

möjligheten att koncentrera mig kring barns nackar,<br />

både traumatiska, inflammatoriska och utvecklingsrubbningar<br />

men även vanliga och ovanliga<br />

former av torticollis. Asymmetrier som leder till<br />

en dysfunktion är av stort intresse och att försöka<br />

differentiera mellan muskulära dysfunktioner och<br />

de som är av mer artrogen karaktär. Mitt samarbete<br />

med barngymnaster och barnläkare runt om i<br />

Stockholm och framför allt med Astrid Lindgrens<br />

<strong>Barn</strong>sjukhus har berikat mitt arbete och ger mig<br />

ett specifikt patientunderlag.<br />

Via neurokirurger <strong>på</strong> Karolinska sjukhuset får<br />

jag en del traumafall där nacken är involverad. De<br />

små barnen med medfödd torticollis ser jag sällan<br />

men om det är ett barn med en atypisk felställning<br />

gör jag ofta en bedömning. Inte sällan görs<br />

då en vidare utredning med datortomografi eller<br />

MR. Det är viktigt att i tid åtgärda en asymmetri<br />

så långt det går, inte minst med en avvikande huvud-<br />

och ansiktsform.<br />

Ibland går man även in och opererar, skär av delar<br />

av m. strenocleido-mastoideus och följer upp<br />

med intensiv sjukgymnastik. Under de senaste<br />

åren har jag även behandlat några vuxna individer<br />

efter en sådan operation med klart förbättrad<br />

hållning av huvud/nacke och därmed en förbättrad<br />

funktion. <strong>Barn</strong> som inte behandlats för<br />

sin asymmetri får ofta smärta<br />

i nacke och huvud i vuxen ålder<br />

när dom blir sittande vid<br />

datorn.<br />

Olika former av nackspärr, torticollis<br />

och huvudvärk är de<br />

vanligaste diagnoserna jag får<br />

men även andra tillstånd som<br />

drabbar columna som lumbago,<br />

juvenil diskprotrusion, en<br />

hel del idrottsskador som även<br />

flera av sjukgymnasterna <strong>på</strong><br />

praktiken tar emot. Jag jobbar<br />

mycket med hållning och träning/övningar<br />

för att förbättra<br />

”bålstabiliteten” och minska<br />

ytterlägesbelastning. Omkring<br />

en tredjedel av patienterna jag<br />

möter är barn. Det är stimulerande,<br />

roligt och ibland känslomässigt<br />

krävande när det<br />

inte går som man tänkt sig<br />

eller man ser andra faktorer<br />

i barnets miljö som <strong>på</strong>verkar<br />

negativt.<br />

Att behandla barn betyder<br />

mycket kontakt med föräldrarna<br />

och samspelet oss emellan<br />

är grunden för ett <strong>bra</strong> resultat.<br />

Jag är mån om en förtroendefullkommunikation<br />

vilket kräver att jag också<br />

riktar mig till barnet direkt.<br />

Är barnet under fyra år<br />

är det inte alltid så lätt, man<br />

får förhandla sig till effektiv<br />

<strong>behandling</strong>stid! <strong>Barn</strong> är ofta<br />

tydliga och ställer man klara<br />

frågor får man oftast <strong>bra</strong><br />

vägledning.<br />

Skiljer sig teknikerna vid<br />

<strong>behandling</strong> av barn och<br />

vuxna?<br />

–När jag behandlar <strong>manuell</strong>t<br />

använder jag i stort sett samma<br />

tekniker som <strong>på</strong> vuxna.<br />

Som alltid gäller det att anpassa<br />

kraften till individ och<br />

struktur och vara lyhörd för<br />

reaktionen <strong>på</strong> det jag gör.<br />

Den <strong>manuell</strong>a åtgärden<br />

Sittande <strong>behandling</strong>:<br />

– Jag försöker tänka extra mycket <strong>på</strong> att vara centrerad för att undvika<br />

ökad <strong>på</strong>frestning och långa hävarmar, säger Marna Alderin.<br />

13<br />

Foto: Carina Ågren

Foto: Carina Ågren<br />

kompletteras med övningar<br />

för att bibehålla resultatet.<br />

Det är viktigt att tänka <strong>på</strong> tillväxtzoner<br />

och att skelettet<br />

är mjukt och under utveckling.<br />

Kotbågar kan var ofullständigt<br />

slutna, förekomst av<br />

blockkotor, atrophism och<br />

andra anomalier med mera.<br />

Behandlingsmetoden skall<br />

övervägas och innan man<br />

använder manipulation skall<br />

detta noga motiveras. Socialstyrelsen<br />

lämnar numera<br />

till respektive yrkeskategori<br />

att bedöma vinsten av<br />

manipulation i förhållande<br />

till den vetenskapliga dokumentation<br />

som finns och den<br />

är mycket bristfällig. Det är<br />

vanligare att läkare och sjukgymnaster<br />

ute i Europa behandlar<br />

barn <strong>manuell</strong>t, även<br />

spädbarn med torticollis.<br />

Den traditionen har vi<br />

inte i Sverige, i alla fall inte<br />

ännu, men olika alternativa<br />

<strong>behandling</strong>smetoder dyker<br />

upp där man ser till olika<br />

reflexmönster som <strong>på</strong>verkar<br />

ställningen av columna,<br />

bäcken och höfter.<br />

Vad kan du ge för råd<br />

eller tips till andra<br />

kollegor?<br />

–Om man har ett speciellt<br />

intresseområde bör man se<br />

till att få ett <strong>bra</strong> kontaktnät<br />

där man blir en kugge i ett<br />

team. Man utvecklas samtidigt<br />

som man kan marknadsföra<br />

OMT-gymnastens<br />

kunskapsområde.<br />

Det jag framförallt tar med<br />

mig från tillfället är Emelies<br />

glada leende vilket jag<br />

kan tänka mig ger en sådan<br />

drivkraft och gör det<br />

så tacksamt att just ha barn<br />

som patienter.<br />

Carina Ågren<br />

carina.agren@ptj.se<br />

– Vi pratar en del under <strong>behandling</strong>en. Detta är en stor skillnad jämfört med<br />

vuxna patienter säger Marna Alderin.<br />

14<br />

Patientfall<br />

Intialt hade Emelie en kraftig öroninflammation<br />

som behandlades inneliggande med<br />

antibiotika. Samtidigt utvecklades en torticollis.<br />

Familjen åkte <strong>på</strong> en månads semester där<br />

Emelie fick mycket ont i nacken. Efter hemkomsten<br />

visades vid undersökning med DT<br />

att infektionen satt igång en inflammatorisk<br />

process i leden mellan occiput och atlas <strong>på</strong><br />

ena sidan vilket i förlängningen ofta leder destruktion<br />

av leden. Hon behandlades <strong>på</strong> reumatologen<br />

med antiflogistika men efter MR<br />

kunde även en synovit mellan dens och atlas<br />

konstateras.<br />

Cortison<strong>behandling</strong> <strong>på</strong>börjades och den<br />

trappas nu gradvis ut efter ett halvår. Marna<br />

har varit hennes sjukgymnastkontakt sedan<br />

hon remitterades från Astrid Lindgrens <strong>Barn</strong>sjukhus.<br />

I början kom hon två gånger i veckan,<br />

då smärtan var mycket <strong>på</strong>taglig men nu ses de<br />

ca en gång i månaden.<br />

Hur lägger du upp din<br />

<strong>behandling</strong>sstrategi?<br />

–Jag försöker ta vara <strong>på</strong> allt som är ”friskt” från<br />

C2 och nedåt och försöker se till att nacken har<br />

så god funktionell rörlighet som möjligt. På C1<br />

nivå tar jag bara ut rörligheten försiktigt. När<br />

smärtan har klingat av så börjar vi med mer<br />

aktiv träning. Vi pratar en del under <strong>behandling</strong>en<br />

och det är en stor skillnad jämfört med<br />

vuxna. <strong>Barn</strong> kan slappna av bättre ju mer man<br />

pratar med dem. Vi pratar om hur hon sitter i<br />

skolan, om hon <strong>på</strong>verkas av sina besvär och om<br />

hon ofta blir <strong>på</strong>mind av sina föräldrar att hålla<br />

kroppen upprätt. Vid varje <strong>behandling</strong>stillfälle<br />

ser vi över hemprogrammet.<br />

När det gäller <strong>behandling</strong> i övrigt använder<br />

Marna sina kunskaper kring kontroll-och stabiliseringsträning<br />

enligt koncepten från Australien<br />

och England men har redan sedan tiden<br />

i Norge haft träningen av den segmentella<br />

muskulaturen med i <strong>behandling</strong>en. Men det<br />

gäller att applicera det så att det blir lustfyllt<br />

särskilt när det gäller barn. Viktigt är att hitta<br />

lämplig fritidssysselsättning som främjar<br />

barnets konstitution istället för att förvärra.<br />

När det gäller posttraumatiska fall är neurodynamiken<br />

central vid undersökningen och i<br />

upplägg av <strong>behandling</strong>en men även vid mer<br />

hållningsrelaterade symtom hos barn och<br />

ungdomar som exempelvis huvudvärk och<br />

domningar i armarna.

Funktionell vi<strong>bra</strong>tionsträning<br />

som <strong>behandling</strong> av kronisk nacksmärta<br />

Vi<strong>bra</strong>tionsträning bör benämnas<br />

accelerationsträning!<br />

Det hävdar Dr Ingemar Söderlund<br />

bestämt då det är<br />

just accelerationen som uppkommer<br />

i den tredimensionella<br />

rörelsen.<br />

Att enbart ”darra” kan ge andra effekter<br />

såsom att öka blodcirkulationen eller<br />

proprioceptionen vilket dock kanske<br />

inte ska förringas.<br />

Under ett symposion som anordnades<br />

av ProMedVi om denna form av<br />

träning berätta Karin Wersäll om sina<br />

erfarenheter <strong>på</strong> just Vibrosfär som<br />

hon använt i sitt magisterarbete inom<br />

OMT. I denna studie som kanske mer<br />

får anses vara en pilotstudie deltog 21<br />

kvinnor som hade haft nacksmärta i<br />

minst tre månader. Karin kunde se att<br />

en signifikant momentan smärtlindring<br />

och att balansen förbättrades. Or-<br />

Catharina Bexander och Karin Wersäll.<br />

”Den enklaste vi<strong>bra</strong>tionsapparaten, en<br />

stämgaffel” säger Ingemar Söderlund.<br />

sak till smärtlindringen kan vara samma<br />

aktivering av ”gate control systemet”<br />

och aktivering av djup musklutatur<br />

som ger en hållningskorrigering.<br />

Catharina Bexander, specialist OMT,<br />

föreläste vidare om nackens funktion<br />

15<br />

Foto: Carina Ågren<br />

och presenterade rykande färska uppgifter<br />

från hennes forskningsarbete<br />

under hennes <strong>på</strong>gående doktorsavhandling.<br />

Hon har studerat ögonrörelser<br />

kontra muskelfunktion i nacken<br />

hos patienter med WAD (Whiplash<br />

Associated Disorders) och kunnat<br />

konstatera att de ofta lider av <strong>på</strong>tagliga<br />

muskeldysfunktioner.<br />

Hon har också utvecklat en specifik<br />

träning för denna patientgrupp. Hon<br />

har även varit handledare för Karin<br />

Wersäll och ser goda effekter av vi<strong>bra</strong>tionsträning<br />

som ett komplement men<br />

poängerar en försiktighet vid start<br />

och successiv ökning då dessa patienter<br />

ofta reagerar med ett stort <strong>på</strong>slag i<br />

nervsystemet. Men troligen ger vi<strong>bra</strong>tionerna<br />

god effekt <strong>på</strong> smärtlindring<br />

och balans genom förbättrad känsel,<br />

cirkulation, rekrytering av djup muskulatur<br />

och hållning.<br />

Carina Ågren<br />

carina.agren@ptj.se<br />

Foto: Carina Ågren

En dag <strong>på</strong> avdelningen för<br />

klinisk bettfysiologi<br />

Två saker har alltid slagit mig angående huvudvärkspatienter. För det första att<br />

vi sjukgymnaster kan göra mycket för dessa patienter genom nack<strong>behandling</strong> av<br />

olika slag och för det andra att remisserna från läkare är relativt få. Tandläkarna<br />

är en annan yrkesgrupp som träffar många patienter med värk från ansikte, käke<br />

och huvud. Är vår kompetens inte helt känd för dem heller? Hur står det till med<br />

min kunskap om deras kompetens <strong>på</strong> detta område? Jag beslöt mig för att auskultera<br />

en dag hos bettspecialister för att få reda <strong>på</strong> hur de arbetar.<br />

På väggen i ett konferensrum <strong>på</strong> avdelningen<br />

för Klinisk Bettfysiologi i<br />

Malmö hänger tidsskriften Pain och<br />

IASP Newsletter och skvallrar om att<br />

jag har hamnat hos en yrkesgrupp som<br />

är intresserad av smärta. Min ciceron<br />

denna dag är Susanna Martinsson,<br />

tandläkare som jobbar sina första år<br />

efter examen och bland annat deltid<br />

<strong>på</strong> avdelningen för Klinisk Bettfysiologi.<br />

Hennes förhoppning är att en<br />

dag kunna starta sin ST-tjänst och bli<br />

bettfysiolog. Susanna berättar att det<br />

<strong>på</strong> Bettfysiologen i Malmö råder en<br />

trivsam och öppen atmosfär där specialister<br />

med högt anseende och med<br />

sina foton <strong>på</strong> väggarna gärna diskuterar<br />

arbetsfrågor med nydanade tandläkare.<br />

Alla patienterna kommer <strong>på</strong> remiss<br />

hit, oftast från Öron-näsa-hals-avdelningen<br />

<strong>på</strong> sjukhuset och från Företagshälsovården.<br />

Väntetiden är tyvärr<br />

ibland upp till ett år. Inte sällan<br />

får patienterna träffa tandläkare som<br />

studerar till bettspecialister. Första besöket<br />

går <strong>på</strong> sjukvårdstaxan om smärta<br />

förekommer och <strong>på</strong> tandvårdstaxan<br />

om enbart slitna tänder föranleder remissen.<br />

Besöket föregås av att ett omfattande<br />

formulär med frågor skickas<br />

hem. Stor vikt läggs vid att ta reda <strong>på</strong><br />

patientens sinnesstämning, med hjälp<br />

av formulär för ångest, somatisering<br />

och depression. Bland TMD-patienter<br />

(Temporo Mandibular Disorders) råder<br />

en ökad risk att drabbas av nedstämdhet,<br />

oro och depression som en<br />

konsekvens till smärtan.<br />

Susanna Martinsson handleder tio<br />

tandläkarstudenter när de är <strong>på</strong> Bettfysiologen<br />

men har själv alltid tillgång<br />

till en handledare som är färdig specialist.<br />

Idag ska studenterna ha redovisning<br />

av patientfall med beskrivning<br />

av en relaterande vetenskaplig artikel.<br />

De tio snart utexaminerade tandläkarna<br />

berättar var och en i sina korta<br />

föredragningar att de först inspekterar<br />

patientens ansikte noggrannt vilket<br />

jag blir lite förvånad över. I min<br />

okunskap trodde jag att patienterna<br />

öppnade munnen direkt här men det<br />

visar sig att man börjar med att kolla<br />

efter asymmetrier och spända muskler<br />

i ansiktet. Inte nog med det, därefter<br />

kontrolleras alla nackrörelser aktivt<br />

och studenterna lägger stor vikt vid inskränkt<br />

rörlighet och smärta. Emellertid<br />

verkar det inte som att de sedan vet<br />

vad de ska göra med dessa fynd. Trots<br />

min närvaro nämner ingen något om<br />

sjukgymnastremiss.<br />

Studenterna lägger också stor vikt i<br />

undersökningen vid palpation av ansiktsmuskler<br />

och käkled.<br />

Jag får höra av min ledsagare att man<br />

<strong>på</strong> tandläkarnas grundutbildning<br />

överhuvudtaget inte pratar om nackens<br />

och käkledens sammankopplade<br />

rörelser som Hamayun Zafar så förtjänstfullt<br />

beskrev i sin avhandling år<br />

2000. Mariano Rocabado (som kommer<br />

till den Nordiska OMT kongressen<br />

2009 i Göteborg) fastslog redan<br />

1991 att åtta graders flexion eller extension<br />

i nacken ändrar caput mandibulas<br />

position med en millimeter.<br />

16<br />

Trots att vetskapen om de sammanlänkade<br />

rörelserna kanske saknas <strong>på</strong><br />

tandläkarnas grundutbildning så får<br />

man alltså lära sig att testa nackens<br />

rörlighet aktivt. De lite mer intresserad<br />

tandläkarna testar även passivt<br />

rörelseuttag som rutin. Syftet, enligt<br />

Susanna Martinsson, är för att se om<br />

rörelsesmärta och inskränkt rörlighet<br />

i nacken finns och att då ge rörelseövningar<br />

eller hänvisa till sjukgymnast.<br />

Bettets begrepp<br />

TMD kan indelas i tre grupper: muskel-,<br />

disk- och ledrelaterade problem.<br />

Inte sällan förekommer två eller till<br />

och med alla samtidigt.<br />

TMD av muskelproblem: Myofasciell<br />

smärta runt käklederna definierar<br />

tandläkare som ”muskulär palpationsömhet<br />

<strong>på</strong> minst tre ställen varav minst<br />

ett ska vara <strong>på</strong> patientens smärtande<br />

aniktshalva”. Ofta använder patienterna<br />

hela handen för att beskriva det<br />

smärtande området (<strong>på</strong> till exempel<br />

kinden). Palpationstrycket standardiseras<br />

till ett kilo extraoralt och ett<br />

halvt kilo <strong>på</strong> käkled och intraoralt.<br />

Studenterna får träna <strong>på</strong> en våg för att<br />

uppnå färdighet.<br />

En orsak till myofasciell smärta i<br />

ansiktet är oromandibulär parafunktion.<br />

Med det menas ”en icke funktionell<br />

frivillig eller ofrivillig käkrörelse<br />

dag- eller nattetid”, med andra ord<br />

tandgnisslan (bruxism) eller tandpressning.<br />

Till begreppet räknas också<br />

andra icke-funktionella rörelser av

tungan och av den mimiska muskulaturen.<br />

Bruxism anses mindre skadligt<br />

än pressning. Med ocklusal parafunktion<br />

menas att man lider både av bruxism<br />

och tandpressning.<br />

TMD av diskproblem: Diskdisplacering<br />

(tandläkarna säger inte att disken<br />

luxerar) kan förekomma med återgång<br />

eller utan (då kallad låsning). Diskdisplacering<br />

utan återgång är svår att behandla.<br />

Det första man bör göra är att<br />

minska smärtan. Sedan kan man försöka<br />

reponera, helst tidigt, genom att<br />

dra käkarna bilateralt nedåt-framåt. I<br />

annat fall töja vidare tills man har normalt<br />

gap. Vid diskdisplacering med<br />

återgång sker oftast ingen åtgärd men<br />

i extremfall kirurgi, det vill säga om<br />

det <strong>på</strong>verkar ditt jobb (till exempel en<br />

sångare som inte kan ha mikrofon).<br />

Den vanligaste orsaken till käkledsknäppningar<br />

är diskförskjutning anteriort<br />

men ljuden kan även framkallas<br />

av ojämnheter <strong>på</strong> ledbanan och när<br />

ledhuvudet under gapning passerar<br />

tuberkelns lägsta punkt. Vid diskförskjutning<br />

ligger disken vid sammanbitning<br />

anteriort om ledhuvudet men<br />

under gapningen pressas disken med<br />

en snärt (knäppning) upp <strong>på</strong> ledhuvudet.<br />

Vid munslutning då kondylen glider<br />

bakåt ligger disken kvar <strong>på</strong> ledhuvudet<br />

ett tag men glider ur läge igen<br />

vilket i vissa fall hörs som en knäppning.<br />

Detta scenario kallas reciprok knäppning<br />

och är alltså en anterior diskförskjutning<br />

med korrektion där gapningsknäppningen<br />

inte sker vid samma<br />

öppningsvinkel som slutningsknäppningen<br />

(minst 5 mm större gap<br />

vid knäppningen under gapning än<br />

under stängning). Vid mätning ska<br />

knäppningen vid två av tre gapningar<br />

uppkomma <strong>på</strong> samma ställe i öppning<br />

som slutning för att mätningen ska<br />

vara ok. Normal gapförmåga är 40-60<br />

mm. Normal rörlighet för sidorörelser<br />

och framskjutning av underkäken är 6<br />

mm eller mer.<br />

Anledningen till de olika käkvinklarna<br />

vid knäppning i gapning och stängning<br />

beror <strong>på</strong> att man tänker sig att ligamenten<br />

som disken är upphängd i<br />

är aningen elastiska. Om knäppningen<br />

sker <strong>på</strong> exakt samma ställe tänker<br />

man sig att den snarare beror <strong>på</strong> någon<br />

ojämnhet <strong>på</strong> disken eller ledytor-<br />

17<br />

na. Ibland hörs knäppljudet i gapning,<br />

ibland i stängning och ibland under<br />

båda rörelser.<br />

TMD av ledrelaterade problem: Bettfysiologerna<br />

delar in ledrelaterade<br />

problem i artros, artrit och atralgia.<br />

Definitionen grundar sig <strong>på</strong> kliniska<br />

fynd och är mycket strikt. Artros definieras<br />

som skrapljud från käkleden<br />

utan smärta. Artrit som skrapljud,<br />

palpationsömhet över käkleden och<br />

självrapporterad smärta. Med atralgia<br />

menas självrapporterad smärta utan<br />

skrapljud men med palpationsömhet.<br />

Man skiljer alltså <strong>på</strong> skrapljud och<br />

knäppningar från käkleden. Knäppningar<br />

är ofta bara en till antalet och<br />

inte sällan ljudliga medan skrapljud<br />

är mer som ett krasande man kanske<br />

inte hör men kan känna (ändå lyder<br />

uttrycket ”lyssna <strong>på</strong> skrapljud”).<br />

Intressant var också att upptäcka att<br />

bettfysiologerna inte delar vår sjukgymnastiska<br />

terminologi när vi kanske<br />

lite slarvigt uttrycker att det föreligger<br />

”inskränkt rörlighet i käkleden”.<br />

Enligt dem kan en käkled inte bli stel,<br />

den inskränkta rörligheten kommer av<br />

Det finns olika typer av bettskenor. Till de mer konventionella bettskenorna hör stabiliseringsskenan,<br />

shoreplåten, avslappningsplåten och resiliensskenan.<br />

Foto: Fredrik Johansson

strama muskler eller diskdisplacering.<br />

Terminologin kanske skiljer sig men<br />

vad sjukgymnasten vill åstadkomma<br />

med försiktiga traktioner i käkleden<br />

är ju en smärtlindring via mekanoreceptorer<br />

vilket i sin tur kan ge avslappning<br />

i munstängande muskulatur och<br />

<strong>på</strong> så vis ökning av rörligheten, så frågan<br />

är om vi egentligen ser olika <strong>på</strong><br />

problemet. Vad som däremot skiljer<br />

oss åt är synen <strong>på</strong> ledrelaterad smärta.<br />

Bettfysiologerna är inte med <strong>på</strong> att<br />

en led kan smärta utan en <strong>på</strong>gående<br />

inflammation i leden medan vi sjukgymnaster<br />

har vårt synsätt med leddysfunktion<br />

där ett ogynnsamt rörelsemönster<br />

stressar lednära strukturer<br />

och <strong>på</strong>verkar ledens proprioceptorer<br />

med smärtsvar som följd. I den diskussionen<br />

hade jag och tandläkaren<br />

jag pratade med svårt att mötas, oförståelsen<br />

var för stor.<br />

Bettskena och andra<br />

<strong>behandling</strong>smetoder<br />

I bettanalysen strävar man i regel efter<br />

ett maximalt antal tandkontakter så<br />

långt bak i munnen som möjligt. Bettfysiologen<br />

kollar i retraherad mandibulaposition<br />

(kallas RKP) var första<br />

tandkontakten sker och sen hur underkäken<br />

glider efter första tandkontakten.<br />

Med interferens menas tänder<br />

som hindrar sådan glidning. Man ska<br />

normalt kunna glida med underkäken<br />

i sidled med kontakt <strong>på</strong> hörntänderna<br />

och framåt - bakåt <strong>på</strong> framtänderna.<br />

Om andra tänder än dessa är inblandade<br />

(testa <strong>på</strong> dig själv!) så ligger man<br />

inte sällan och gnisslar <strong>på</strong> de tänderna<br />

<strong>på</strong> nätterna, förutsatt att man nu gnisslar<br />

överhuvudtaget. En tands slitningsgrad<br />

benämns a<strong>bra</strong>tion.<br />

Tandläkarnas huvudsakliga vapen<br />

mot TMD som man bedömer bero <strong>på</strong><br />

oromandibulär parafunktion är bettskenan.<br />

En bettskena kan användas<br />

med tre huvudsakliga syften: (1) för<br />

att behandla en mer avgränsad muskel-<br />

och ledsmärta/ömhet eller ocklusionsstörning,<br />

(2) i diagnostiskt syfte<br />

och (3) för att skydda tänder. Enligt<br />

Susanna Martinsson kan en bettskena<br />

hjälpa många fler patienter än de 15%<br />

av TMD som har ocklusala besvär och<br />

hon tycker att man bör remittera till<br />

Bettfysiologen för utredning i de fall<br />

patienterna säger att de är spända i käkarna<br />

och har huvudvärk <strong>på</strong> morgnarna<br />

i panna eller tinning. Dagpressare<br />

behöver sällan bettskena.<br />

En bettskena kostar cirka 3000 kronor.<br />

Den vanligast förekommande skenan<br />

är stabiliseringsskenan och den görs<br />

så att kindtänderna i motstående käke<br />

bara är i kontakt <strong>på</strong> skenan i sammanbitet<br />

läge. Så fort käken rör sig, som<br />

vid tandgnissling är enbart framtänderna<br />

i kontakt med skenan. Skenan<br />

hindrar inte gnissling men teorin är att<br />

man inte kan gnissla lika hårt och inte<br />

i sina vanliga lägen.<br />

Även om jag denna dag fick lära mig<br />

att det verkligen inte är den enda <strong>behandling</strong>smetoden<br />

så är det inte för<br />

mycket <strong>på</strong>stått att det framförallt är<br />

bettskenor man behärskar här. Personligen<br />

svävade jag dessutom i okunnighet<br />

om bettskenors förträfflighet och<br />

har tidigare allt för mycket sett <strong>på</strong> dem<br />

som något nödvändigt ont i sista hand,<br />

när man inte kan komma till rätta med<br />

orsaken till pressningarna. Min okunskap<br />

grundade sig nog i att jag inte<br />

kände till de enorma krafter som är i<br />

görningen <strong>på</strong> nätterna hos någon som<br />

pressar eller gnisslar tänder.<br />

Under REM-sömnen är de spinala<br />

reflexer som normalt skyddar käksystemet<br />

mot alltför stora krafter undertryckta<br />

och storleksordningen <strong>på</strong><br />

de krafter som utlöses under nattlig<br />

tandpressning har visat sig kunna<br />

överstiga dem vid viljemässig maximal<br />

sammanbitning! Naturligtvis är<br />

det inte svårt att tänka sig att en direkt<br />

<strong>behandling</strong> <strong>på</strong> natten då sammanbitningen<br />

sker måste vara inte bara eftersträvansvärd<br />

utan kanske helt nödvändig<br />

för att komma till rätta med följderna<br />

av nattlig sammanbitning.<br />

Tänkbara verkningsmekanismer<br />

vid bettskeneanvändning (med reservation<br />

för att jag inte är uppdaterad<br />

<strong>på</strong> den senaste forskningen) är att den<br />

förändrade ocklusionen ger ett minskat<br />

afferent inflöde från muskelproprioceptorer<br />

och parodontiets (tandens<br />

fäste i benet) receptorer samt att<br />

muskeltonus minskar under användningstiden.<br />

Effekten kan också bero<br />

<strong>på</strong> en bättre fördelning av belastning i<br />

18<br />

retruderad position (det tillbakaskjutna<br />

sammanbitningsläget).<br />

Förutom bettskenor ger man avspännings<strong>behandling</strong>,<br />

som mest består<br />

utav rekommendationer till patienterna,<br />

och hållningsträning (vad de<br />

ska tänka <strong>på</strong> med tandkontakter, tungans<br />

placering, huvud och axlar). Det<br />

finns en KBT-utbildad sjuksköterska<br />

som jobbar med EMG och biofeedback.<br />

Vissa <strong>på</strong> avdelningen ger också<br />

akupunktur.<br />

Bettslipning och snarkskena<br />

<strong>på</strong> nedgång<br />

Man testar om bettslipning kan komma<br />

i fråga genom att glida med underkäken<br />

i sidled upp <strong>på</strong> tanden som<br />

tar emot och bita till precis <strong>på</strong> det slitna<br />

stället. Om kontakten är hård och<br />

smärtan de söker för reproduceras<br />

kan bettslipning vara aktuellt, annars<br />

inte. Detta har inneburit att man sällan<br />

väljer bettslipning som <strong>behandling</strong><br />

längre.<br />

Bakom tillbakagången för bettslipning<br />

ligger en avhandling från tidigt 90-tal<br />

av den nuvarande studierektorn <strong>på</strong><br />

Tandläkarutbildningen i Malmö Danila<br />

Vallon. I avhandlingen försökte hon<br />

visa hur <strong>bra</strong> bettslipning var genom att<br />

slipa till alla tänder som gnisslade till<br />

perfekta bett. Resultatet blev inte <strong>bra</strong>.<br />

Nu är det alla tandläkares inställning<br />

att det alltid är flera faktorer som ligger<br />

bakom bruxism vilket nog förklarar<br />

studenternas intresse för muskler<br />

i ansikte och rörlighet i nacke. Den typiska<br />

bettslipningspatienten idag är en<br />

som har fått en ny krona som inte sitter<br />

<strong>bra</strong> och ger smärta kontralateralt<br />

i ansiktet.<br />

Idag föredrar man CPAP före snarkskena.<br />

Professor Åke Tegelbergs studier<br />

har visat att smärta lätt provoceras<br />

av snarkskena vilket beror <strong>på</strong> att<br />

man skjuter mandibula framåt med<br />

skenanför att öppna luftvägarna mer.<br />

Åke Tegelberg förespråkar att man<br />

först minskar eventuell smärta, sedan<br />

lär sig avspänning och därefter eventuellt<br />

använder en snarkskena.<br />

Fredrik Johansson<br />

fredrik.p.johansson@skane.se

SgSS Smärtkongress 24-25 april 2009, Göteborg<br />

EXPLAIN PAIN<br />

Ett axplock ur det spännande programmet:<br />

Predrag Petrovic, leg läkare/docent, Stockholm<br />

"Placebosmärtlindring - från beteende till hjärnfunktion"<br />

Torsten Gordh, leg läkare/professor, Uppsala<br />

"Gör smärtan synlig - kan vi avbilda perifera smärtmekanismer med PET?"<br />

Helena Backlund Wasling, leg sjukgymnast, med dr, Göteborg<br />

”Taktila C-fibrer - <strong>bra</strong> i teorin men även i praktiken?"<br />

Thomas Lundeberg, överläkare/docent, Stockholm<br />

"Sham- och placeboakupunktur - en verksam <strong>behandling</strong>"<br />

Karin Sjögren, leg tandläkare/med dr, Göteborg<br />

”Varför gör de inte som man säger? Om att gå från <strong>på</strong>verkan till medverkan med<br />

patienter”<br />

Pris medlem i SgSS: 2500 kr vid anmälan före 24/3 2009; 2850 kr efter 24/3 2009.<br />

Pris ej medlem i SgSS: 3000 kr vid anmälan före 24/3 2009; 3350 kr efter 24/3 2009.<br />

Ingen moms tillkommer. Lunch och kaffe båda dagarna samt gemensam festmiddag <strong>på</strong><br />

fredagkvällen ingår. För anmälan och all ytterligare information se vår hemsida<br />

www.sgss.se. Vid frågor kontakta Sara Dalenbring <strong>på</strong> e-mail: sara.dalenbring@spray.se.<br />

Kursschema 2008/2009<br />

Datum Kurstyp Plats Instruktör<br />

5-7 dec Neurac 1 Stockholm Karin Rydevik<br />

6-8 feb Neurac 1 Stockholm Thomas Langer<br />

3-5 apr Neurac 1 Stockholm Ola Rehn<br />

12-14 jun Neurac 1 Stockholm Ola Rehn<br />

03. dec Sport kurs Lidingö Glenn Bilby<br />

Redcord AB<br />

Tfn: 08-201088<br />

e-post: sverige@redcord.com<br />

Nu har du som är LÄKARE, SJUKGYMNAST, Mindre smärta -<br />

KIROPRAKTOR, NAPRAPAT, ARBETSTERA- större rörlighet!<br />

PEUT eller MASSÖR möjlighet att lära dig<br />

denna oerhört uppskattade <strong>behandling</strong>steknik<br />

<strong>på</strong> någon av våra utbildningar.<br />

Originaltejpen från<br />

Japan<br />

Under 2007 utbildade K-Active Systems i<br />

Sverige ett 15-tal olika landslagsterapeuter,<br />

ett 30-tal elitlag inom idrotten och ett antal<br />

sjukhus, bl.a Karolinska Universitetssjukhuset.<br />

Vill Du bli en del av vårt vinnande team? För<br />

mer info och anmälan - gå in <strong>på</strong> vår hemsida:<br />

www.kactive.se<br />

Utbildning i Originalmetoden<br />

- nu med svenska<br />

instruktörer!<br />

www.kactive.se 0411-241212 info@kactive.se<br />

19

Bokrecension:<br />

Ny bok av Freddy Kaltenborn<br />

Det har tagit sju år för Freddy Kaltenborn<br />

att slutföra denna helt nya bok<br />

vilket är mycket längre än för någon<br />

av hans tidigare böcker. Han anger en<br />

viktig orsak till detta, han ville nämligen<br />

vara absolut säker <strong>på</strong> att de manipulationstekniker<br />

som presenteras i<br />

boken skall vara säkra att utföra även<br />

av oerfarna terapeuter, t.ex sjukgymnaststudenter<br />

under grundutbildning.<br />

Han ville dessutom vara säker <strong>på</strong> att<br />

de underliggande principerna för säker<br />

manipulationsteknik var väl beskrivna.<br />

De tekniker som presenteras i<br />

boken är därför uteslutande traktionsmanipulationer.<br />

Kaltenborn har utvecklat och för -<br />

nat sina traktionsmanipulationstekniker<br />

över årtionden och boken är skriven<br />

med sy e att presentera ett säkert<br />

och e ektivt alternativ till rotationsmanipulationstekniker<br />

som generellt<br />

medför högre risker. Traktionsmanipulationsteknikerna<br />

anser författaren<br />

är därför lämpliga att använda vid<br />

grundläggande undervisning i manipulation.<br />

Boken består av en inledning där principerna<br />

för manipulation beskrivs.<br />

Här förklaras bland annat manipulationsteknik<br />

samt pre- och postmanipulationsprocedurer.<br />

Tyngdpunkten i<br />

boken ligger <strong>på</strong> en genomgång av olika<br />

tekniker för var och en av extremitetslederna<br />

samt av ryggradens olika de-<br />

MID-laser kurs<br />

för dig som vill ligga steget före<br />

Även internkurser <strong>på</strong> ditt företag.<br />

08-7672700 - www.irradia.se<br />

lar. I varje avsnitt beskrivs teknikerna<br />

med illustrativa färgbilder och utförutförliga texter.<br />

Större delen av de beskrivna teknikerna<br />

känns mycket användbara, då<br />

det nns alternativa tekniker av olika<br />

svårighetsgrad för varje område,<br />

både för den oerfarne och mera erfarne<br />

terapeuten. Ländryggsdelen<br />

innehåller dock ett par tekniker<br />

med olika bälteskombinationer<br />

som tycks vara överdrivet ininvecklade att utföra. Avslutningen<br />

i boken består av ett appendix<br />

med en historisk resa av <strong>manuell</strong><br />

terapi.<br />

Detta är en bok som absolut<br />

skall nnas <strong>på</strong> varje mottagning<br />

där man arbetar med<br />

Ortopedisk Manuell Terapi.<br />

Freddy har med boken lyckats i sitt<br />

sy e att presentera säkra manipulationstekniker.<br />

Framförallt vill man<br />

hålla med om att dessa tekniker borde<br />

introduceras redan under sjukgymnastutbildningen,<br />

för att studenterna<br />

redan <strong>på</strong> ett tidigt stadium skall börja<br />

öva upp sin <strong>manuell</strong>a färdighet samt<br />

för att teknikerna ingår i modern diagnostik.<br />

Jan-Eje Andersson<br />

Mikael Nording<br />

kungalvsrehabcenter@telia.com<br />

20<br />

Bokfakta:<br />

Titel: Volume III, Traction-Manipulation<br />

of the Extremities and Spine.<br />

Basic Thrust Techniques.<br />

Förlag: Norli, Oslo, Norway.<br />

(www.norli.no)<br />

Författare: Freddy Kaltenborn<br />

Språk: Engelska<br />

Antal sidor: 107<br />

ISBN: 978-82-7054-073-0<br />

Pris: ca 290 SEK.<br />

Grattis Elisabeth Magnusson, Malmö, som<br />

vann förra numrets bokutlottning.<br />

Denna gång lottar vi ut boken ”Volume III, Traction-<br />

Manipulation of the Extremities and Spine. Basic<br />

rust Techniques” av Freddy Kaltenborn.<br />

Se recensionen ovan.<br />

Hur deltar du i utlottningen?<br />

Se till att Du nns registrerad<br />

<strong>på</strong> vår hemsida!

Traktions<strong>behandling</strong>ens roll vid<br />

LBP i modern OMT?<br />

Sjukgymnaster i Sverige har i informella samtal rapporterat<br />

att de tycker sig se mindre och mindre behov av traktions<strong>behandling</strong><br />

i det kliniska arbetet.<br />

Jag har lite svårt att ta till mig denna<br />

synpunkt. Prevalens för såväl perforerade<br />

lumbala diskbråck liksom antalet<br />

patienter med operationsindikationer<br />

verkar tämligen konstant. Vår sjukgymnastikmottagning,<br />

Rehabtjänst,<br />

med såväl <strong>behandling</strong>skompetens som<br />

adekvat utrustning, ser ut att över tiden<br />

ha ungefär samma flöde av denna<br />

patientkategori. Det synes som kunskapen<br />

om indikationer för och kontraindikationer<br />

mot traktions<strong>behandling</strong><br />

varierar stort. Som censor inom<br />

OMT, f a utomlands, har jag träffat <strong>på</strong><br />

att förstahandsvalet av <strong>behandling</strong> vid<br />

verifierbart lumbalt rotkompressionssyndrom<br />

har varit manipulation i thoraco-lumbala<br />

övergångszonen!<br />

Helt invändningsfri sentida forskning<br />

i RTCform för värdering av <strong>behandling</strong>seffekt<br />

verkar saknas.<br />

För att försöka komma vidare och<br />

skapa underlag för viss klinisk forskning<br />

skulle jag vilja få de intresserade<br />

läsarnas hjälp genom svar <strong>på</strong> följande<br />

frågor:<br />

Program för proffs<br />

inom sjukgymnastik.<br />

info@rehabinfo.se www.rehabinfo.se Tel. 0143-132 00<br />

21<br />

1. Använder Du traktion (<strong>manuell</strong> eller<br />

med specialbänk) endast vid tydligt<br />

kompressionssyndrom?<br />

2. Nämn Dina tre viktigaste anamnesindikatorer.<br />

3. Nämn Dina tre viktigaste pos. testfynd<br />

indikerande traktion.<br />

4. Vad skall en kliniskt inriktad fortbildning<br />

i ämnet fokusera <strong>på</strong>?<br />

Dan Wallin<br />

danwallin@telia.com

KALENDARIUM<br />

Information och anmälan via www.OMT<strong>sweden</strong>.se om inte annat anges.<br />

• 12-16 januari<br />

OMT-kurs R1/R2 övre, OM-Center, Stockholm<br />

Lärare: Venke Smedmark, Marina Wallin<br />

• 15-16 januari - FULLBOKAD<br />

Kinetic Control – Concepts Course, Haninge<br />

Lärare: Sarah Mottram<br />

• 17-20 januari - FÅ PLATSER KVAR<br />

Kinetic Control – Lumbar Spine, Haninge<br />

Lärare: Sarah Mottram<br />

• 21 januari 2009 – 19 maj 2010 - FULLBOKAD<br />

OMT-utbildning steg II, Haninge FysioCenter<br />

Lärare: Ragnar Faleij, Peter Ehlin<br />

• 21-23 januari + 11-12 mars + 6-8 april<br />

OMT steg I nedre (R1/R2 + E1/E2 nedre), Västerås<br />

Lärare: Ingela Lundholm-Ågren, Susanne Ljunggren<br />

• 22-24 januari<br />

OMT-kurs E1/E2 - nedre, OM Center, Stockholm<br />

Lärare: Heléne Holmborg<br />

• 28 januari 2009 – 26 maj 2010 - FÅ PLATSER KVAR<br />

OMT-utbildning steg III, Haninge FysioCenter<br />

Lärare: Ragnar Faleij, Peter Ehlin<br />

• 2-4 februari + 9-10 mars + 30 mars-1april - FÅ PLATSER KVAR<br />

OMT steg I nedre (R1/R2 + E1/E2 nedre), Säter<br />

Lärare: Ragnar Faleij, Max Mildenberger.<br />

• 12-14 februari<br />

OMT-kurs E1/E2 - övre, OM Center, Stockholm<br />

Lärare: Heléne Holmborg<br />

• 25-26 feb + 23-24 mars + 27-28 april + 18-19 maj + 15-16 juni<br />

OMT-kurs R1/R2 (övre + nedre), Örebro Rehabcenter<br />

Lärare: Georg Lohse & Tomas Lihagen<br />

• 27-30 mars<br />

Kinetic Control – Sacro Iliaca Joint, Haninge<br />

Lärare: Grete Mellingen Homstøl.<br />

• 24-25 april<br />

Klinisk Neurodynamik övre, Haninge<br />

Lärare: Peter Ehlin, Ragnar Faleij, Kari Kiviniemi<br />

• 26-27 april<br />

Klinisk Neurodynamik nedre, Haninge<br />

Lärare: Peter Ehlin, Ragnar Faleij, Kari Kiviniemi<br />

Forskningsbidrag att söka<br />

Härmed kungöres forskningsbidrag ur Ann-Mari och Ragnar Hemborgs Minnesfond,<br />

till syfte att främja vetenskaplig forskning inom den ortopediska medicinens område.<br />

För mer information se www.hemborgsfond.se<br />

22<br />

• 29-31 maj<br />

10th Nordic Congress on OMT/OM arrangeras i år av Sverige i Göteborg.<br />

28 maj och 1 juni: pre- och post congress courses med många föreläsare<br />

Informationen uppdateras löpande <strong>på</strong> www.OMT<strong>sweden</strong>.se<br />

• 11-22 juni<br />

Treating Lumbo-Pelvic Pain: Stabilise, Mobilise, Energise...<br />

Kombinera utbildning med båtkryssning till Spetsbergen: Paul Hodges,<br />

Lind-Joy Lee m.fl.<br />

Information: http://www.peregrineadventures.com/Arctic/Conferences.html<br />

• 22-26 juni<br />

OMT-kurs R1/R2 nedre, OM-Center, Stockholm<br />

Lärare: Venke Smedmark & Marina Wallin<br />

• 17-21 augusti<br />

OMT-kurs R1/R2 övre, OM-Center, Stockholm<br />

Lärare: Venke Smedmark & Marina Wallin<br />

• 20 augusti – december 2010<br />

OMT steg III, Örebro Rehabcenter<br />

Lärare: Tomas Lihagen, Georg Lohse<br />

• 28-30 augusti<br />

Excellence in OMT and Cele<strong>bra</strong>ting 40 Years of Manual Therapy in<br />

New Zealand. www.nzmpa.org.nz<br />

• 27-29 augusti<br />

OMT-kurs E1/E2 nedre, OM Center, Stockholm<br />

Lärare: Heléne Holmborg<br />

• 7-9 september<br />

Evolving Understanding and treatment of muskuloskeletal pain<br />

Kombinera utbildning med båtkryssning till Galapagos, Paul Hodges m.fl.<br />

http://www.peregrineadventures.com/galapagos/galapagos-conference.html<br />

• 24-26 september<br />

OMT-kurs E1/E2 övre, OM Center, Stockholm<br />

Lärare: Heléne Holmborg<br />

• 30 okt-1 nov<br />

3rd International Conference on Movement Dysfunctions.<br />

Kinetic Control & MACP, Edinburgh UK, www.kcmacp-conference2009.com<br />

• 14-26 september<br />

Evolving Understanding and treatment of muskuloskeletal pain<br />

Kombinera utbildning med båtkryssning till Galapagos, Jenny McConnell m.fl..<br />

http://www.peregrineadventures.com/galapagos/galapagos-conference.html<br />

• 3-10 oktober<br />

Klinisk Neurodynamik övre+nedre, Spanien<br />

Lärare: Peter Ehlin, Ragnar Faleij, Kari Kiviniemi

Stark evidens <strong>på</strong> inflammatorisk smärta.<br />

Reducering av PGE 2<br />

Ex.läkemedel kortison,<br />

Aspirin, Diklofenak<br />

Uppmätta effekter inom 24 timmar. 19 av 21 studier visar <strong>på</strong> effekt <strong>på</strong> inflammation.<br />

LLLT has an anti-inflammatory effect<br />

on activated Achilles tendinitis. A<br />

randomised placebo-controlled trial<br />

with microdialysis of peritendinous<br />

PGE2 levels. Br. J. Sports Med. (in<br />

press). Bjordal, J.M., Martins-Lopes,<br />

R.A.B., and Iversen, V.V. (2005).<br />

5 studier<br />

Reducering av ödem<br />

Ex. metod Rice<br />

Low-Level Laser Treatment Can<br />

Reduce Edema in Second Degree<br />

Ankle Sprains. Journal of Clinical<br />

LaserMedicine & Surgery Volume<br />

22, Number 2, 2004, APOSTOLOS<br />

STERGIOULAS<br />

7 studier<br />

Signifikanta effekter <strong>på</strong> inflammationsmarkörer i placebokontrollerade studier<br />

Reducering av COX-2<br />

Ex.läkemedel Celoxib,<br />

Ibuprofen, Voltaren<br />

Er:YAG laser irradiation increases<br />

prostaglandin E production via<br />

the induction of cyclooxygenase-2<br />

mRNAin human gingival fibroblasts.<br />

J. Periodontal Res. 40, 182–186.<br />

Pourzarandian, A., et al. (2005).<br />

2 studier<br />

Reducering av tnf-alpha<br />

Ex.läkemedel,<br />

Chlorpromazine, Humira<br />

LLLT induces dose-dependent<br />

reduction of TNF-levels in acute<br />

inflammation. Photomed. Laser Surg. in<br />

press. Aimbire, F., et al. (2005).<br />

2 studier<br />

Reducering av IL-1<br />

(interleukin-1)<br />

Ex.läkemedel, anakinra<br />

Inhibition of interleukin-1beta<br />

production and gene expression<br />

in human gingival fibroblasts by<br />

low-energy laser irradiation. Lasers<br />

Med. Sci. 16, 218–223. Nomura, K.,<br />

Yamaguchi, M., and Abiko, Y. (2001).<br />

3 studier<br />

Signifikanta effekter <strong>på</strong> celler och vävnad i placebokontrollerade studier<br />

Reducering av<br />

blödning Ex. metod kyla<br />

LLLT (LLLT) can reduce formation of<br />

hemorrhagic lesions in acute rat lung<br />

injury. Photomed. Laser Surg.<br />

(in press). Aimbire, F., et al. (2005).<br />

2 studier<br />

Reducering av neutrofil<br />

cell influx<br />

A histologic assessment of the<br />

influence of low-intensity laser therapy<br />

on wound healing in steroid-treated<br />

animals. Photomed. Laser Surg. 22,<br />

199–204. Pessoa, E.S., et al. (2004).<br />

4 studier<br />

Minskad celldöd<br />

(aptosis)<br />

Low-energy laser irradiation promotes<br />

the survival and cell cycle entry of<br />

skeletal muscle satellite cells. J. Cell<br />

Sci. 115, 1461–1469. Shefer, G., et<br />

al. (2002).<br />

3 studier<br />

Reducering av<br />

plasmogen aktivator<br />

Ex.läkemedel, (tPA)<br />

Reduction of plasminogen<br />

activator activity stimulated by<br />

lipopolysaccharide from periodontal<br />

pathogen in human gingival<br />

fibroblasts by lowenergy laser<br />

irradiation. Lasers Med. Sci. 15, 35.<br />

Takema, T., Yamaguchi, M., and Abiko,<br />

Y. (2000)<br />

3 studier<br />

Ökad microcirkulation<br />

Ex. metod massage<br />

LLLT accelerates collateral circulation<br />

and enhances microcirculation.<br />

Photomed. Laser Surg. 23, 289–294.<br />

Ihsan, F.R. (2005).<br />

4 studier<br />

Laserterapi har likvärdig anti-inflammatorisk effekt som NSAID-preparat (OBS optimal injicering) enligt fyra<br />

kontrollerade studier, direkt jämförelse med: indomethacin, meloxicam, celecoxib och diclofenac. 3<br />

Laserterapi kontra NSAID<br />

Sponsornytt:<br />

Irradia är stolta över att sponsra:<br />

AIK ishockey - för att stockholmsishockeyn<br />

behöver all hjälp som går.<br />

Hammarby Handboll - För att dom gör det<br />

fantastiskt <strong>bra</strong> utan resurser.<br />

Qviding fotboll - För dess fina värderingar.<br />

Elitsatsning med lek - går det?<br />

SPECIAL<br />

Allt ovanstående är översatt från: Photoradiation in acute pain: a systematic review of possible mechanisms of action and<br />

clinical effects in randomized placebo-controlled trials. (2006) sök <strong>på</strong> www.pubmed. PMID: 16706694<br />

Inom den resultatinriktade elitidrotten är trenden klar.<br />

Ovan är exempel <strong>på</strong> idrottsklubbar inom ishockey och fotboll som valt Irradia MID-laser och slutit<br />

samarbetsavtal. Mer info <strong>på</strong> tel: 08-767 27 00.<br />

Nytt ljus över Lundeberg och Hakers icke signifikanta laserstudier - Ladda ner själv<br />

Genomgång av ny tennisarmbåge metaanalys: med bl a 5 positiva RCT-studier.<br />

Fri nedladdning av full studie <strong>på</strong> denna länk: www.biomedcentral.com/1471-2474/9/75<br />

Irradia AB<br />

Tel: 08-767 27 00<br />

www.irradia.se<br />

Irradia Norge AS<br />

Tel: +47-22550108<br />

www.irradia.no<br />

Irradia Finland<br />

Tel: +358-405475799<br />

www.irradia.fi<br />

MODOS sjukgymnast behandlar<br />

nackskada med dubbla multiprober och<br />

täcker en yta <strong>på</strong> ca 30 cm 2 <strong>på</strong> någon<br />

minut. Typisk <strong>behandling</strong>stid 3-15 min.<br />

M-laser center<br />

Tel: +45-22480993<br />

Tel Sverige: 0703-087199

Nu finns det träningsutrustningar, anpassade för seniorer! Steglöst tryckluftsmotstånd gör dem<br />

säkra och tysta. De har dessutom dubbla funktioner, vilket spar värdefullt utrymme och är<br />

budgetvänligt. ”HUR” är varumärket <strong>på</strong> dessa maskiner!<br />

Lojer, Speed Pulley<br />

Vi kan dessutom erbjuda ett fullt sortiment av<br />

senioranpassade träningscyklar och andra träningsredskap.<br />

Monark Compact Rehab 871E<br />

Medema Physio AB. Domnarvsgatan 29. Box 8164, 163 08 S<strong>på</strong>nga.<br />

Tel: 08-404 12 00 Fax: 08-28 00 15 E-post: info@medema.se Hemsida: www.medema.se<br />

HUR MAN<br />

ÅLDRAS MED<br />

BEHAG...<br />

Vattenrodd, First Degree Ställ med kromade hantlar

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2025 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!