Svampinfektioner

Paranasal och cerebral feohyfomykos
Paranasal feohyfomykos är en långsamt förlöpande sjukdom med utfyllnad
av sinus. Den cerebrala formen kan uppkomma genom inväxt eller som
hematogen spridning från lungorna. Detta är en sällsynt form hos
immundefekta personer och endast en av flera opportunistiska infektioner,
som drabbar denna grupp. Dessutom finns det många jordmögel,
träsvampar, växtpatogener och andra arter som bara rapporterats någon
enda gång vid cerebral feohyfomykos. Prognosen är dålig.
Sporotrikos
Sporotrikos är en kronisk lokal infektion med den dimorfa svampen
Sporothrix schenckii. På huden disseminerande former liksom extrakutana
former är sällsynta.
S. schenckii finns över hela världen och kan isoleras från jord och vegetation.
Högendemiska områden är Mexico, Brasilien, Uruguay och
Sydafrika i synnerhet. Yngre män och barn drabbas oftare av sporotrikos.
Vanligen inokuleras organismen via traumatisk implantation med organiskt
material, t.ex. en tagg, sticka eller ett insektsbett. Det finns exempel på
laboratoriesmitta, smitta från människa till människa, och från djur till
människa. Extrakutan infektion följer troligen på inhalation av konidier.
Kutan sporotrikos kan visa sig som en lokaliserad, ulcererad, verrukös
lesion utan lymfangit. Alternativt sprids sporotrikosen från en sådan lesion
via lymfkärlen proximalt och ger upphov till nya lesioner. Den lokaliserade
formen kan självläka. I undantagsfall kan kutan dissemination uppkomma
från primärlesionen, särskilt hos immundefekta, t.ex. vid AIDS. Viktiga
differentialdiagnoser är leishmaniasis, tuberkulos, Mycobacterium
marinum-infektion, basalcellscancer, andra mykoser och nokardios.
Extrakutan sporotrikos förekommer sällsynt i lunga, leder, skelett, öga och
meninger.
27