LYMFOM - Karolinska Sjukhuset

More documents

Recommendations

Info

28.7 FERTILITET Vid cytostatikabehandling finns alltid en risk för infertilitet, antingen tillfällig eller bestående. Hur stor risken är beror på patientens kön och ålder och på vilka cytostatikapreparat som ingår i behandlingen. Innan behandlingen påbörjas måste patienten informeras om denna risk och vilken hjälp som kan erbjudas. Män i fertil ålder ska beredas tillfälle att frysa in spermier. För kvinnor finns inte samma möjligheter men försök pågår med infrysning av äggstocksvävnad. Trots risken för infertilitet är det fortfarande möjligt att bli gravid under hela behandlingen. Det är därför viktigt att upplysa patienten att de bör använda preventivmedel. Vid nedsatt immunförsvar är kondom det bästa preventivmedlet. 28.8 PSYKOSOCIALA ASPEKTER Att drabbas av cancer innebär en krissituation och patienternas reaktionsmönster är olika. Många reagerar med sorg, rädsla, ilska eller upplevelse av bristande kontroll. Det är viktigt att tänka på att patienten även kan reagera med försvarsmekanismer såsom förnekelse. Sjukdomen drabbar inte bara patienten utan även familj och vänner. De dagliga rutinerna påverkas och framtidsplanerna ändras. Sjuksköterskans roll är att vara uppmärksam på patientens livssituation och försöka identifiera den enskilde patientens och de närståendes behov av stöd och hjälp. Det psykosociala stödet ska kopplas in tidigt i behandlingen. Kuratorskontakt ska alltid erbjudas, även till patienter som inte aktivt frågar efter det. Flera kliniker i regionen erbjuder stödgrupper för både patient och anhöriga. Det kan vara en möjlighet att dela känslor och tankar med människor i samma situation. 28.9 PALLIATIV VÅRD All palliativ behandling, d v s att behandlingsintentionen ej är kurativ skall föregås av ett aktivt beslut, Den palliativa vårdfilosofin har fyra hörnstenar: 1. Symtomkontroll För bästa möjliga livskvalitet krävs en bra symtomkontroll. 2. Teamet I arbetet kring patient och närstående är olika personalkategoriers insatser viktiga för den totala vården. Utnyttja hela teamets kompetens (läkare, sjuksköterska, undersköterska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator, psykolog, dietist, präst). 3. Närstående Ge närstående stöd genom att aktivt ”söka upp” dem och ha regelbundna samtal. Var lyhörd för närståendes lidande. 4. Kommunikation Underlätta kommunikationen mellan patient och närstående. I teamet och arbetsgruppen är bra kommunikation viktigt. Handledning bör finnas för personalen. 48
Mål för omhändertagande av den svårt cancersjuke patienten Patienten skall • vara så fri från fysiska symtom som möjligt. • ha så begränsade psykiska symtom som möjligt. • vårdas så att insikten om processen inför döendet underlättas. • erbjudas möjlighet att " avrunda" sitt liv och avsluta relationer på sitt personliga sätt. Vården skall ge möjlighet för den närstående att närvara vid den sjukes döende och död. 28.10 REFERENSLITTERATUR Birgegård, G & Glimelius, B. Vård av cancersjuka. Studentlitteratur 1998 Cullberg, J. Dynamisk psykiatri, Natur och kultur, 2000 Derdiarian, A. Effects of information on recently diagnosed cancerpatients and spouses satisfaction with care. Cancer Nursing, 12: 285–92,1989 Detsky A, Mc Laughlin J, Baker J, et al. What is subjektive global assesment of nutritional status? JPEN 11: 8–13, 1987. Översättning: Ulander K, 1990 Ehnfors, M, Ehrenberg, A & Thorell-Ekstrand, I. VIPS-boken, Vårdförbundet Stockholm 1:a upplagan, 2000 Grundy M. Nursing in Haematological Oncology. Bailliére Tindall. 2000 Orrevall Granberg Y. Den viktiga maten. Cancerfonden 1995 Pearson M, Hospital Infection Control Practices Advisory Committe. Guideline for prevention of intravascular device related infections. Infect Control Hosp Epidemiol, 17: 438–73, 1996 Döden angår oss alla – värdig vård vid livet slut. SOU 2001:6 Strömberg M, Svensson G, Zetterlund L, Frödin J-E. Riktlinjer för subcutana venportar hos vuxna. Radiumhemmet. 2000 Young Brockopp, D et al, Personal control and the needs for hope and information among adults diagnosed with cancer. Cancer Nursing, 12: 112–16, 1989 49
Page 1 and 2: VÅRDPROGRAM 2003 LYMFOM I Stockhol
Page 3 and 4: INNEHÅLL VÅRDPROGRAM FÖR LYMFOM
Page 5 and 6: 25. Rekommendationer för strålbeh
Page 7 and 8: 2. Epidemiologi Lymfatiska malignit
Page 9 and 10: Stadieindelning och prognostiska fa
Page 11 and 12: - Datortomografi eller MR av hjärn
Page 13 and 14: Vid svikt även på Fludara • Mab
Page 15 and 16: 5.4 SPECIELLA BEHANDLINGSVAL Lokal
Page 17 and 18: 7. Hårcellsleukemi (HCL) 7.1 INTRO
Page 19 and 20: 9. Plasmocytom 9.1 INTRODUKTION Lok
Page 21 and 22: Patienter
Page 23 and 24: 12. Burkitts lymfom 12.1 INTRODUKTI
Page 25 and 26: 13. T-lymfoblastlymfom 13.1 INTRODU
Page 27 and 28: 15. Anaplastiskt storcelligt lymfom
Page 29 and 30: 17. Hodgkins lymfom 17.1 INTRODUKTI
Page 31 and 32: Dosmodifikationer och användning a
Page 33 and 34: 18. Profylax 18.1 CNS - PROFYLAX F
Page 35 and 36: 19. Primära CNS-lymfom 19.1 INTROD
Page 37 and 38: 21. Testislymfom 21.1 INTRODUKTION
Page 39 and 40: 23. Kutana lymfom Lymfom i huden sk
Page 41 and 42: 25. Rekommendationer för strålbeh
Page 43 and 44: 26. Uppföljningsrutiner för lymfo
Page 45 and 46: Utskärningsanvisningar Vid ankomst
Page 47 and 48: 28. Omvårdnadsaspekter 28.1 INLEDN
Page 49: På varje arbetsplats bör därför
Page 53 and 54: Bilagor I. SVENSK NOMENKLATUR FÖR
Page 55 and 56: Ospecificerade koder Malignt lymfom
Page 57 and 58: I Engagemang av en lymfkörtelregio
Page 59 and 60: IV. CYTOSTATIKASCHEMAN Perorala CEP
Page 61 and 62: Parenterala ABVD Preparat Dos Admin
Page 63 and 64: CHOEP - 14 och CHOEP - 21 Preparat
Page 65 and 66: ICE Preparat Dos Administrering Ifo
Page 67 and 68: VAD Preparat Dos Administrering Dox
Page 69 and 70: REMISS TILL PALLIATIV VÅRDAVDELNIN
Page 71 and 72: Nor Nor Nordvästra Nor Nor dvästr
Page 73 and 74: ENHETEN FÖR PSYKOSOCIAL ONKOLOGI O
Page 75 and 76: Vem är skyldig lämna canceranmäl
Page 77: B-cellslymfom Prekursor lymfom C83.

LYMFOM - Karolinska Sjukhuset

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?