Ladda ner hela textanalysen här som pdf-fil - RFSU

SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA 

Fördjupningskurs i genusvetenskap 

Vi svenska heterosexuella män som vill ha samlag 

– en queerfeministisk textanalys av åtta biologiläromedel för högstadiets sex- och 

samlevnadsundervisning 1977-1995 

Erika Nysäter 790830-0481 

D-uppsats ht -04 

Handledare: Lena Lennerhed

Abstract 

Title: We Swedish heterosexual men who wants intercourse – a queer and feminist textual 

analysis of eight biologybooks in sexual education in Swedish schools from 1977-1995 

Author: Erika Nysäter 

Supervisor: Lena Lennerhed 

The aim of this study is to explore which notions of sexuality, gender and sexual orientation that 

have been spread through biologybooks in sexual education in Swedish schools and how these 

notions have changed since the School Boards new teachers guidance from 1977 to 1995 when 

the teachers guidance was replaced. The aim is answered through how sexuality is described and 

how categories like man/woman/transsexual, normal/deviant and hetero-/bi-/homosexual have 

been constructed in eight biologybooks in the sexual education. 

My method is a textual analysis inspired by discourse analysis which focuses on positive 

and negative words and how they describe the themes and what are excluded. From queer and 

feminist theories three themes emerge: sexuality, gender and sexual orientation. Sexuality is 

associated to reproduction, heterosexuality is constructed as natural and the sexes as different, 

except in Biologi Spektrum from 1995 which more underscores similarity. The texts at first 

appear gender neutral but mostly discusses men and presents the male as the norm. The largest 

change over time is a more positive view of homosexuality while notions of gender are more 

continuous. Homosexuality is first regarded as a deviancy and later as a variance, while 

bisexuality is almost absent and more described as sex than as love. But the reader is presumed 

to be a Swedish heterosexual boy who masturbates and likes porn and wants to have intercourse 

and to whom the others – women, homosexuals, immigrants, handicapped – are compared. 

Key words: Sexual education, biology, gender, normativity, heterosexuality, bisexuality, 

homosexuality, queer, feminism

Innehållsförteckning 

1 Inledning 1 

2 Syfte & frågeställning 1 

2.1 Disposition 2 

3 Källor och litteratur 3 

3.1 Läromedelsgenren 4 

3.2 Forskningsläge 4 

4 Queerfeministiska teorier 7 

5 Text- och diskursanalys 9 

6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning 11 

6.1 Läroplaner & lärarhandledningar 13 

7 Analys 15 

7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman 1979 15 

7.1.1 Sexualitet 15 

7.1.2 Kön 16 

7.1.3 Sexuell läggning 17 

7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979 18 


7.2.2 Kön 19 


7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986 21 


7.3.2 Kön 22 


7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986 24 


7.4.2 Kön 25 


7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988 28 


7.5.2 Kön 29 


7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995 32 


7.6.2 Kön 33 


7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995 35 


7.7.2 Kön 35 


7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995 37 


7.8.2 Kön 39 


8 Resultat & diskussion 43 

9 Sammanfattning & slutsatser 49 

10 Förslag till vidare forskning 50 

11 Käll- och litteraturförteckning 51

1 Inledning 

Den svenska grundskolans sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk sedan 1955. 

Denna uppsats handlar om hur läromedlen i biologi har förändrats från 1977 till 1995 avseende 

föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning. 

Sex- och samlevnadsundervisningen har kritiserats av RFSL Ungdom för att vara 

kränkande och diskriminerande mot homo- och bisexuella elever eftersom läroböcker associerar 

homosexualitet till pedofili och ”fula gubbar”, beskriver homosexualitet som en avvikelse och 

antyder att det är olagligt. Dessutom nämns knappt bisexualitet och transsexualitet framställs inte 

som en könsidentitet utan som en sexuell läggning i likhet med homosexualitet. 1 RFSL Ungdom 

svartlistade läromedel för att de bryter mot skollagen genom att kränka elever och inte förebygga 

mobbning, varpå Liber förlag erbjöd skolorna att byta ut läromedel till Biologi Spektrum som 

rekommenderas av RFSL Ungdom. 2 

Från feministiskt håll har sex- och samlevnadsundervisningen kritiserats för att framställa 

sexualitet som liktydigt med samlag, bygga på mannen som norm, osynliggöra kvinnors sexualitet 

och göra kvinnor till ansvariga för mäns sexualitet. 3 Kvinnor uppmanas att samtidigt säga nej och 

vara sexuellt tillgängliga för män. 4 

Det kan därför vara intressant att granska vilka budskap läromedel i biologi för högstadiet 

förmedlar avseende sexualitet, kön och sexuell läggning. Det finns inte särskilt mycket forskning 

inom området och forskningen har främst varit deskriptiv och avgränsat sig till en dimension och 

inte inkluderat queerfeministiska teorier. Min undersökning sträcker sig från 1977 då en ny 

lärarhandledning utkom till 1995 då den ersattes, för att på så sätt kunna se både kontinuitet och 

förändring över tid. 

2 Syfte & frågeställning 

Uppsatsens syfte är att analysera vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning 

som reproduceras genom läromedel i biologi i högstadiets sex- och samlevnadsundervisning och 

hur dessa föreställningar har förändrats från 1977 till 1995; från att Skolöverstyrelsens nya 

1 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 12. RFSL Ungdom har med stöd av Allmänna arvsfonden granskat hur 

tretton biologiböcker och två lärarhandledningar från 1981-2001 framställer homo- och bisexuella samt transpersoner 

eftersom det främst är inom biologi som homosexualitet diskuteras i grundskolan. Böckernas produktionsår visade sig 

vara irrelevanta eftersom formuleringar i böcker från 1980-talet återkommer i böcker från 2000-talet och de 

revideringar som har gjorts sällan har gjort böckerna mer accepterande till homo- och bisexuella samt transpersoner. 

2 Ekot, 21-10-04. http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=490740 

3 Johansson, 1999, s 8-17. 

4 Löfstedt, 2004, s 62-64. 

1

lärarhandledning Samlevnadsundervisning infördes till att den ersattes. 5 Syftet besvaras med hjälp 

av frågeställningarna hur sexualitet beskrivs och hur kategorier som man/kvinna/transexuell, 

normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell konstrueras i biologiböckerna i högstadiets sex- 

och samlevnadsundervisning. Eftersom sexualitet, kön och sexuell läggning är invävt i andra 

dimensioner diskuteras också föreställningar om reproduktion, monogami, samlag kontra andra 

sorters sex, onani, könssjukdomar, abort, sexualiserat våld, pornografi och ”avvikelser” såsom 

bl.a. blottare och pedofiler. 6 I vilken utsträckning kan läromedlens budskap bidra till 

ifrågasättande eller reproduktion av maktordningar som genussystem och heteronormativitet? Av 

utrymmesskäl avgränsar jag mig till högstadiets läromedel i biologi eftersom det är där de flesta 

av eleverna får sex- och samlevnadsundervisning. 7 Just biologiämnet kan vara intressant att 

studera eftersom det ofta ses som mer av rena ”faktauppgifter” än t.ex. samhällskunskap. Detta 

kan ge kunskaperna större legitimitet trots att ”fakta” utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv 

alltid är normativa. 8 

2.1 Disposition 

Först diskuteras källor och litteratur, läromedelsgenren och forskningsläge, sedan kommer 

queerfeministiska teorier och text- och diskursanalys. Därpå följer en historik över skolans sex- 

och samlevnadsundervisning, läroplaner och lärarhandledningar. Därefter inleds analysen av åtta 

läroböcker i biologi för högstadiet 1977-1995. Analysen struktureras utifrån tre rubriker där den 

första är sexualitet som är mer övergripande och behandlar reproduktion, monogami, samlag 

kontra andra sorters sex, onani och könssjukdomar. Den andra rubriken är kön där föreställningar 

om pubertet, kroppar, abort, sexualiserat våld och pornografi diskuteras. Den tredje är sexuell 

5 Begreppet sexualundervisning ersattes av samlevnadsundervisning av Utredningen rörande sexual- och 

samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet 1974 för att nå samsyn i ett konfliktfyllt område. Men 

eftersom i stort sett alla som skriver om ämnet fortfarande kallar det sex- och samlevnadsundervisning väljer även jag 

att göra det. 

6 Jag använder begreppet könssjukdomar istället för sexuellt överförbara infektioner eftersom det är enklare och mer 

välkänt. Med sexualiserat våld avser jag mäns våld mot kvinnor för att de är kvinnor. I begreppet inkluderas våldtäkt, 

kvinnomisshandel, sexuella trakasserier och sexköp. 

7 Låg- och mellanstadiet har en mer elementär sex- och samlevnadsundervisning som inte säger lika mycket om kön. 

Gymnasieeleverna får inte alltid sex- och samlevnadsundervisning och alla går inte heller på gymnasiet. Sex- och 

samlevnadsundervisning sker ibland också i andra ämnen, men inte i samma utsträckning utan merparten tycks ske 

inom biologiämnet. På högstadiet används också annat material såsom t.ex. RFSL-informatörer, men det är vanligen 

komplement till biologiböckerna. För forskning som analyserar material utöver läroböckerna samt elevernas reaktion 

på undervisningen, se t.ex. Oscarsson (2002) och Bäckman (2003). 

8 Etnologen, poststrukturalisten och skolforskaren Anna Sofia Lundgren skriver att beskrivningar oundvikligen är 

normativa eftersom de bygger på kategoriseringar och ett urval av observationer, vilket jag vill utveckla till att det 

inte finns några rena ”fakta”. (Lundgren, 2001, s 204f.). 

2

läggning, där hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet, pedofili och olika varianter avhandlas. 9 

Föreställningar om sexualitet, kön och sexuell läggning är ihopvävda med varandra och med 

normalitet och avvikelse och diskuteras på flera ställen, varför rubrikerna inte är uteslutande. 

Uppsatsen avslutas med resultat och diskussion, sammanfattning och slutsatser liksom förslag till 

vidare forskning. 

3 Källor och litteratur 

Källmaterialet utgörs av åtta läromedel i biologi för högstadiet från 1977-1995. Andra källor är 

Skolöverstyrelsens lärarhandledningar från 1956 och 1977 och läroplaner från 1969, 1980 och 

1994 för att analysera skolans officiella linje. 

Jag avgränsar mig till läroböcker i biologi och bortser från arbetsböcker och 

lärarhandledningar till de olika böckerna och fokuserar istället på nationella lärarhandledningar i 

ämnet. 10 Det finns totalt 35 läromedel i biologi för högstadiet från 1977 och framåt katalogiserade 

i Libris, men många är omtryck, videos, lärarhandledningar och arbetsmaterial. 11 Avgränsningen 

till vilka läromedel som studeras sker utifrån olika förlag och det är främst deras första upplaga 

som analyseras och i två fall även en senare upplaga för att se om innehållet förändras. Jag följer 

förändringen i läroböcker från fem olika förlag, vilket ger åtta titlar: fyra från Liber och en 

vardera från Almqvist & Wiksell, Natur & kultur, Gleerup och Esselte studium. Den första och 

den andra upplagan av böcker från 1979 och 1986 samt 1988 och 1995 analyseras, vilket visar på 

förändring och kontinuitet hos i stort sett samma författare. Jag kan inte uttala mig generellt om 

9 Jag använder begreppet sexuell läggning istället för preferens, orientering eller identitet för att det är välkänt och 

brukar syftar på hetero-/bi-/homosexualitet, transsexualitet och pedofili. Till skillnad från läromedlen ser jag inte 

transsexualitet och pedofili som ”sexuell läggningar”, men jag försöker visa hur läromedlen konstruerar normalitet. 

Läromedlen diskuterar också blottare och sadister i anslutning till läggningar, varför även det kommer in under denna 

rubrik. Eftersom det saknas tidigare forskning analyserar jag läromedlen kronologiskt för att ge en överblick över 

böckernas budskap och visa på förändring över tid, det underlättar jämförelser mellan olika böcker. 

10 Sex- och samlevnadsundervisning ska också bedrivas inom andra ämnen, särskilt samhällskunskap och religion, 

men tycks inte ha inkluderats i läromedlen i särskilt hög utsträckning. Mian Lodalen refererar till en undersökning av 

sex- och samlevnadsundervisningen i vilken 60 % av grundskolorna uppger att de inte behandlar sex och samlevnad 

inom religion och samhällskunskap. (Lodalen, 1998, s 118). Jag har granskat en samhällskunskaps- och en 

religionsbok, där Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet från 1993 behandlar samlevnad och familj på s 12-17. 

Det diskuteras att det finns många olika sorters familjer och att de fyller olika behov, att man kan bli förälskad i olika 

personer och fenomen. Det framställs som ett problem att kvinnor utför mer hemarbete och att män har svårt att prata 

om känslor. Heterosexuell attraktion i tonåren förutsätts och sex kopplas till kärlek. Texten liknar biologiböckerna, 

men är mer kortfattad och abstrakt och handlar mer om att människor är olika. I Religion och liv 7-9 från 2003 

behandlas könsrollernas förändring, kärleks- kontra resonemangsäktenskap och sex före äktenskapet på s 544-547. 

Föräktenskaplig sexualitet sägs ha börjat accepteras av vissa på grund av preventivmedlen och det framställs som ett 

problem att ungdomar kallar varandra för hora och bög, men texten är kortfattad och ämnad som diskussionsunderlag. 

11 Det finns totalt 53 läromedel i biologi. Grundskolan infördes 1962. Läromedlen efter 1995 är främst omtryck eller 

nya upplagor med smärre ändringar i dem som jag analyserar, varför resultatet torde ha blivit liknande med en senare 

slutpunkt. Många skolor har också kvar äldre upplagor i undervisningen. 

3

högstadiets sex- och samlevnadsundervisning, men det är sannolikt att de åtta biologiböckerna 

återspeglar mönster som återfinns även i de andra läromedlen i biologi för högstadiet. 

3.1 Läromedelsgenren 

Vad är kännetecknande för läromedel? 12 Ett läromedel är inte endast en källa till kunskap utan 

också en norm för vad som räknas som kunskap. 13 Enligt grundskoleförordningen från 1994 ska 

läromedlen täcka väsentliga delar av ett ämne och ge fasthet och sammanhang i studierna. 14 Jag 

definierar läromedel som auktoritativa texter som sprider vissa kunskaper och världsbilder och 

syftar till uppfostran av eleven. 15 1991 upphörde den statliga granskningen av läromedel på grund 

av decentraliseringen av skolan, vilket gör analysen av läromedel till en särskilt angelägen 

uppgift. 16 

3.2 Forskningsläge 

Området sexualitet och kön är relativt outforskat och det finns främst sociologisk och sexologisk 

litteratur om ungdomars beteende och attityder, vilket dock inte är relevant för denna uppsats. Det 

finns ingen tidigare feministisk forskning om vilka föreställningar om sexualitet, kön och sexuell 

läggning som har reproducerats genom biologiböcker 1977-1995, men närliggande forskning är 

Sandström (2001) som diskuterar officiella texter om skolan till 1977, Bäckman (2003) som 

studerar skolans sex- och samlevnadsundervisning och eleverna från 1995 och Oscarsson (2002) 

som studerar sexualundervisningsmaterial från 1995. Jag diskuterar också kort Rosenberg (2002) 

som studerar uppslagsverk om homosexualitet till 1997. 17 

12 

Detta diskuteras kort eftersom uppsatsen inte har ett pedagogiskt perspektiv. Lennerhed beskriver 

sexualupplysningens framväxt som att den utgick från den medicinska vetenskapens rön och försökte sprida detta på 

ett pedagogiskt sätt till allmänheten för att förebygga problem och sjukdom. (Lennerhed, 2002, s 16). Jag menar att 

detta liknar hur läromedlen i biologi fungerar. 

13 

Haridi, Johansson, Lagerlöf, 2002, s 10. 

14 

Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 28. 

15 

Läromedel är intressanta eftersom de syftar till att uppfostra det uppväxande släktet till jämställda vuxna. 

Ambjörnsson problematiserar dock föreställningen om att uppväxten skulle vara en särskild period, utan ser det som 

att genus ständigt konstrueras. Jag menar dock att biologitexter som vänder sig till vuxna inte är lika uppfostrande och 

föreskrivande som läromedlen som analyseras här. 

16 

http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286 1991 ersattes Skolöverstyrelsen av Skolverket som central 

förvaltningsmyndighet för skolväsendet samtidigt som övergången skedde från regelstyrning till målstyrning. Läraren 

får välja vilket läromedel hon vill så länge det överensstämmer med skollagen och läroplanen, vilket sällan 

kontrolleras. 

17 

Lennerhed (1994, 2002) har skrivit om samhällsdebatten om skolans sexualundervisning fram till 1960-talet, men 

det diskuteras inte här eftersom denna uppsats inte handlar om debatten. 

4

Pedagogen Birgitta Sandström diskuterar sexualpolitiken 1935-1977 i avhandlingen Den 

välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets svenska sexualpolitik. Hennes källor 

väljs utifrån ett samlevnadsprojekt och behandlas som likvärdiga. Hennes framställning rymmer 

dock oklarheter och hennes slutpunkt är min startpunkt. Sandströms slutsats är att den nya 

sexualiteten på 1970-talet konstrueras som öppen, välplanerad och relationsinriktad men samtidigt 

gör mäns förhållande till sexualitet till norm genom att frikoppla reproduktion från sexualitet. 18 

Hon diskuterar kort officiella texter om skolans sex- och samlevnadsundervisning, vilken utger 

sig för att vara objektiv men i själva verket förespråkar kärleksrelationer som ram för sexualiteten. 

Den medicinska diskursen framställer sig till skillnad från skolan som fri från moral, vilket också 

är en illusion. 19 I jämställdhetens namn är texterna ofta könsneutrala, vilket i praktiken döljer 

kvinnors erfarenheter och bevarar mannen som norm. Sandström anser att handledningarna för 

sexualundervisningen uppvisar en diskontinuitet, från avhållsamhet till öppenhet och att bejaka, 

men att kravet på en personlig relation kvarstår – dock inte i form av äktenskap. 20 Ett psykologiskt 

och socialt perspektiv på sexualitet har utvecklats och en acceptans av homosexualitet har 

tillkommit, men sexualdriften betraktas som naturlig och texterna bygger på en 

utvecklingsoptimism. 

Etnologen Bäckman analyserar i sin avhandling Kön och känsla - samlevnadsundervisning 

och ungdomars tankar om sexualitet hur skolans sex- och samlevnadsundervisning bedrivs i 

mötet mellan lärare och elever på gymnasiet 1995 och 1999. En styrka är hennes feministiska 

utgångspunkt - som dock kunde utvecklas ytterligare - och att hon inte bara granskar 

undervisningens budskap utan också elevernas mottagande och egna idéer. 21 Bäckman studerar 

den ideala sex- och samlevnadsundervisningen hos en biologilärare på en gymnasieskola i ett 

svenskt medelklassområde utanför Stockholm, vilket ger ett annat sorts material än det som 

studeras här. 22 Skolan förespråkar att kvinnor ska bejaka sin lust (bli mer som män), medan män 

ska lära sig tala om känslor (bli mer som kvinnor), men kvinnorna riskerar då att hamna i 

horapositionen. Eleverna Bäckman studerar försöker att inte tala om normalt/onormalt men ser 

18 

Sandström, 2001, s 165. 

19 

Skolöverstyrelsen ville bevara normer medan Medicinalstyrelsen och senare Socialstyrelsen som bärare av en 

medicinsk diskurs ville informera om könssjukdomar och såg ett egenvärde i sexualiteten. 

20 

Sandström, 2001, s 204. 

21 

Bäckman, 2003, s 48. 

22 

Bäckman analyserar också en kampanj från RFSU och material från RFSL, varför hennes urval kan vara 

problematiskt. 1995 gör hon ett fältarbete på en högstadieskola i en ”invandrarförort” men avbryter eftersom skolorna 

är för olika för att kunna jämföras. 1999 följer hon också en annan lärare, Nina, på gymnasiet. Det är ibland oklart i 

vilken utsträckning hennes slutsatser också dras utifrån de andra observationerna. 

5

istället homosexualitet som en böjelse eller avvikelse och naturaliserar heterosexualitet med 

hänvisningar till fortplantning. 23 

Statsvetaren Sara Oscarsson analyserar i sin C-uppsats Kunskapen om den ”normala 

sexualiteten” - föreställningar om könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning 

föreställningar om heteronormativa kategorier i samtida svensk sexualundervisning – 1995 till 

2002 – varmed hennes startpunkt därmed är min slutpunkt. Hennes slutsats är att det motsatta 

könets logik i materialet bygger på fyra teman som avseende kön är dikotomisering och 

sexualisering och avseende homosexualitet är avståndsskapande och uteslutande. Detta 

marginaliserar homosexualitet och underordnar det heterosexualitet och gör homosexualitet till ett 

hot mot patriarkatet. Den normala sexualiteten konstrueras som manlig, heterosexuell och 

vuxen. 24 Den komplementära normativa heterosexualiteten är beroende av motsatser och 

utpekanden och omöjliggör kvinnors, homosexuellas och transpersoners subjektsstatus. Oscarsson 

analyserar texter som ingår i policyprocessen kring grundskolans sexualundervisning och ger alla 

utsagor samma status, vilket jag ser som problematiskt. 25 Jag menar att allt inte får samma 

genomslag eller används i undervisningen och att Oscarsson inte belägger sina teser tillräckligt, 

men uppsatsen är teoretiskt avancerad och kombinerar queerfeminism och radikalfeminism. 26 

Teatervetaren och queerteoretikern Tiina Rosenberg analyserar i Queerfeministisk agenda 

svenska uppslagsverk från 1883-1997 och finner att de ofta definierar heterosexualitet som en 

sexuell ”dragning” till samma kön, medan homosexualitet ses som en ”drift” som man försöker 

hitta förklaringar till, såsom modersbundenhet och enkönade miljöer. På 1990-talet börjar den 

homosexuella identiteten beskrivas i vilken kärlek och vänskap ingår och homosexualitet börjar 

framställas som något som bör accepteras och inte kan ”botas”. 27 

23 Bäckman, 2003, s 83. Sedan 1960-talet har sex- och samlevnadsundervisningen gått från biologiska fakta till allt 

mer av samtal och en mer positiv syn på ungas sexualitet, vilket dock inte gör undervisningen mindre normativ. 

Högstadienivån som jag studerar har dessutom mer av fakta än gymnasiet. 

24 Oscarsson, 2002, s 48. Materialet är androcentriskt, d.v.s. har mannen som norm. 

25 Oscarsson, 2002, s 17. Material som analyseras är bl.a. Nationella kvalitetsgranskningen av sex- och 

samlevnadsundervisningen, läromedel i biologi av Henriksson 1999 och Jonsson 1998, material från RFSU och Sex 

och sånt av Katerina Janouch. 

26 Utifrån en bild i en bok av RFSU av tecknade könsorgan försöker Oscarsson belägga tesen att kvinnor sexualiseras, 

objektifieras och presenteras utifrån den manliga blicken eftersom bilden på ett manligt könsorgan är anatomisk och 

utan könshår medan det kvinnliga visar en kvinna som ligger på rygg där man också ser brösten, men jag hade gärna 

sett fler exempel och belägg. (Oscarsson, 2002, s 28). 

27 Rosenberg, 2002, s 97ff. 

6

4 Queerfeministiska teorier 

Uppsatsens teoretiska perspektiv är en socialkonstruktivistisk queerfeminism som främst bygger 

på teatervetaren Rosenbergs Queerfeministisk agenda. Fokus ligger på maktrelationer och att det 

finns ett genussystem som medför att kvinnor som grupp är underordnade män. 28 En influens är 

historikern Yvonne Hirdmans teori om att genussystemet bygger på könens isärhållning och 

mannen som norm, men jag inkluderar också kritik från bl.a. etnologen Maria Bäckman för att 

Hirdmans teori bortser från heteronormativiteten. 29 

Bäckman definierar sexualitet som kategorisering, identitet och praktik och fokuserar mer 

på föreställningar och utsagor kring sexualitet än på sexuell identitet. 30 Socialantropologen Fanny 

Ambjörnsson definierar i sin avhandling I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland 

gymnasietjejer sexualitet som en ordning av blickar, begär, känslor, sociala relationer och 

skvaller. 31 I min uppsats används en definition av sexualitet som en ordning av sociala relationer, 

kategorisering och praktiker av det som i biologiböckerna konstrueras som sexualitet. Kön syftar 

här på en social konstruktion av kön och inte på något biologiskt givet. 32 

Queer kan ses ett kritiskt förhållningssätt till det normativa inom köns- och 

sexualitetsordningar; ett ifrågasättande av naturaliseringen av heterosexualitet. Queerteori 

kritiserar att heterosexualitet är norm och att allt annat ses som avvikelser som behöver 

förklaras. 33 Bäckman vill i likhet med Rosenberg vidga Butlers heteronormativitetsbegrepp utöver 

att heterosexualitet är norm till att också omfatta föreskrivandet av en viss sorts heterosexualitet 

med vissa sexuella praktiker, som även heterosexuella försöker leva upp till. Inom queerteorin 

analyseras hur vissa sätt att organisera sexualitet privilegieras och ses som normala medan andra 

kategoriseras som avvikande. Ambjörnsson hänvisar till antropologen Gayle Rubin som menar att 

heterosexualiteten som institution reproducerar specifika hierarkier, där de mest positivt 

sanktionerade i en västerländsk kontext är icke-kommersiella och frivilliga sexuella handlingar 

28 Wendt Höjer & Åse, 1996, s 7. 

29 Hirdman, 2001, s 59 & 65. 

30 Bäckman, 2003, s 19. 

31 Ambjörnsson, 2004, s 14. 

32 Med poststrukturalism avses ett perspektiv som problematiserar förhållandet mellan kunskap och makt och hur 

kategorier skapas diskursivt genom motsatser och uteslutningar. Detta språkliga fokus kan vara en styrka eftersom 

syftet med uppsatsen är att analysera föreställningar och idéer och inte hur ”verkligheten” är, d.v.s. hur 

undervisningen bedrivs och hur eleverna påverkas. 

33 Heterosexualitet sågs från början som njutning och en sexuell perversion, men har omdefinierats under 1900-talet, 

samtidigt som icke-reproduktiv sexualitet utanför äktenskapet har accepterats allt mer. (Rosenberg, 2002, s 89). 

7

inom hemmet, i monogam tvåsamhet i fortplantningssyfte mellan två personer av motsatt kön och 

ur samma generation utan sexhjälpmedel. 34 

Enligt Butler har könskonstruktionen utvecklats ur den heterosexuella matrisen, som 

begripliggör kroppar och begär som maskulina och feminina och knyter dem till heterosexuella 

handlingar. 35 Rosenberg sammanfattar Butlers genealogi med att kategorin kön inte kan föras 

tillbaka till ”naturliga” skillnader mellan kvinnor och män och Butlers performativitet med att kön 

inte är något man är utan något man gör. Heterosexualiteten stöds därmed av den binära 

könsuppdelningen. Rosenberg skriver att en gemensam utgångspunkt för feminism och queerteori 

är att heterosexualitet inte kan tillskrivas naturen. 36 

Rosenberg menar att den heteronormativa diskursen producerar normalitet och fordrar två 

tydligt identifierbara kön som ska begära varandra. 37 Normativitet är det maktsystem som 

vidmakthåller normer och Rosenberg definierar heteronormativitet som uteslutningen av 

avvikelser ur normen med uppdelningen vi - dem och assimileringen genom införlivandet av 

avvikelser i normen. Det västerländska tänkandet bygger på dikotomier som innehåller en 

hierarkisering som privilegierar den ena polen på den andras bekostnad. Identiteter konstrueras 

genom en exkludering av motsatsen det Andra och normen framstår som universell och naturlig, 

vilket jag menar kan anknytas till diskursanalys. 38 

Uppsatsen är inspirerad av teorier om intersektionalitet och att det existerar flera 

förtryckssystem som interagerar och är sammanvävda med varandra, men det kommer inte 

användas här i särskilt hög utsträckning på grund av källornas fokus på kön och heterosexualitet. 

Litteraturvetaren Nina Lykke ser intersektionalitet som en analys av en samverkan av olika 

samhälleliga maktasymmetrier baserade på kategorier som genus, sexuell preferens, klass, 

profession, ålder, nationalitet, funktionshinder etc. som är förbundna med varandra i en dynamisk 

interaktion. 39 Begreppet är framvuxet ur postkolonial kritik av att feminismen har privilegierat 

kön som analyskategori och utgått från vita heterosexuella medelklasskvinnor i väst. Genus är inte 

per se överordnat andra maktaxlar samtidigt som det är viktigt att hålla fast vid genuskategorins 

analytiska betydelse i ett könsmaktsbaserat samhälle. 40 Lykke menar att intersektionalitet alltid 

baseras på ett val av vissa maktasymmetrier framför andra, vilket bör ske utifrån vad som visar sig 



36 Rosenberg, 2002, s 68. 

37 Rosenberg, 2002, s 21. 

38 Rosenberg, 2002, s 102f. 

39 Lykke, 2003, s 48. 

40 Lykke, 2003, s 53. 

8

vara betydelsefullt i analysen. Val och bortval av kategorier ska därmed diskuteras. Jag fokuserar 

på kön och sexuell läggning, men försöker diskutera etnicitet och dess frånvaro i läromedlen som 

analyseras. Vidare berörs också kort teman som funktionshinder och klass. 

Jag förhåller mig också till den brittiska historikern och radikalfeministen Margaret 

Jacksons kritik av sexologin för att vara ett redskap för mäns dominans. I artikeln ”Sex Research 

and the construction of sexuality – a tool of male supremacy?” skriver hon: ”It is an essentialist 

model, in which ´sex´ is equated with heterosexuality, and coitus is assumed to be a biological 

imperative; male violence against women is legitimated; and sexual practices based on dominance 

and submission are ńormalized´ on the basis of biological determinism.” 41 Denna form av manlig 

sexualitet naturaliseras och universaliseras så att den presenteras som vetenskapligt objektiv och 

normen för all sexualitet. Sexologins utgångspunkter är att heterosexualitet är naturligt och att 

samlag är den mest naturliga formen av heterosexuell aktivitet, medan andra betraktas som 

preliminära (som begreppet ”förspel”) eller substitut. Sexologins utgångspunkt är en inneboende 

biologisk sexdrift som beror på könshormoner och utlöses av stimuli men som kan påverkas av 

sociala faktorer. Mäns sexdrift ses ofta som större än kvinnors, medan modern sexologi allt mer 

börjat betona könens likhet. Paradoxalt nog ses kvinnlig sexualitet som både olik och lik mäns, 

olik så till vida att kvinnor är mer emotionella och har svårare att bli upphetsade och lik så till 

vida att den härstammar från samma sexdrift. 42 

5 Text- och diskursanalys 

Som analysredskap används en textanalys som främst är influerad av den brittiske 

diskursanalytikern Norman Fairclough. 43 Enligt de danska sociologerna Marianne Winther 

Jörgensen & Louise Phillips är syftet med diskursanalys att analysera vilka mönster som finns i 

utsagorna och inte att försöka finna hur ”verkligheten” är bakom diskursen. 44 Fokus ligger inte på 

biologibokförfattarnas intentioner utan på vilket budskap texten för fram och vilka konsekvenser 

detta kan ge. 45 Utifrån Winther Jörgensen & Phillips definierar jag en diskurs som ett bestämt sätt 

41 

Jackson, 2002, s 83f. 

42 

Jackson, 2002, s 94. Jackson anser att den kvinnliga sexualitetens olikhet används för att visa hur den kompletterar 

mäns sexualitet och därmed legitimerar heterosexualitet, medan dess likhet används för att legitimera manlig 

sexualitet som normen för all sexualitet. 

43 

Detta avsnitt bygger delvis på s 9-11 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminism eftersom jag där använder en 

liknande metod. 

44 

Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 28. Diskursanalys kan ses som både teori och metod, men i denna uppsats 

diskuteras det som en metod eftersom det handlar om hur materialet analyseras. 

45 

Bergström & Boréus, 2000, s 238. 

9

att tala om och förstå världen. 46 De menar att identitet konstrueras diskursivt genom att tecknen 

sorteras efter hur subjektspositionerna är och hur den exkluderade Andre är, vilket jag menar kan 

återknytas till queerfeministiska teorier. Den sociala produktionen av kunskap får sociala 

konsekvenser där vissa handlingar och positioner legitimeras. 47 

Fairclough skiljer mellan text, diskursiv praktik och social praktik. På textnivå analyseras 

grammatik, påståenden, vokabulär, vad som förutsätts och vad som impliceras. Min fokus ligger 

på positivt och negativt laddade ord och vad de kan säga om vilka budskap som texten ger. Jag 

söker efter motsägelser och mötet mellan olika diskurser i läromedlen. Centralt är hur sexualitet, 

kvinnor/män/transsexuella, normalt/avvikande och hetero/bi/homosexualitet definieras och 

beskrivs. Uttryck som ”naturligt”, ”normalt”, ”avvikelser” och ”störningar” uppmärksammas 

särskilt och hur författaren tar avstånd från eller stödjer ett visst budskap, t.ex. genom att skriva att 

”de flesta” tycker så och att ”några” inte tycker så eller att ”förut trodde man” medan ”nu vet vi”. 

Utropstecken och kursiveringar uppmärksammas eftersom de antyder att något är särskilt viktigt. 

Ett redskap från Fairclough är modalitet, vilket innebär talarens grad av instämmande i det som 

påstås. 48 Författaren kan ta avstånd från ett påstående genom att sätta ord inom citationstecken 

eller diskutera andra tolkningar mer utförligt. 

Enligt Fairclough består diskursiv praktik av diskurser som artikuleras i produktion, 

distribution och konsumtion av texter, varför intertextualitet bör diskuteras. 49 Det finns två sorters 

intertextualitet, där manifest intertextualitet innebär en explicit hänvisning till en annan text. 

Interdiskursivitet är istället ett allmänt inflytande från andra texter eller diskurser. 50 Manifest 

intertextualitet är sällsynt i materialet som analyseras här medan interdiskursivitet är vanligt och 

märks i formuleringar som återkommer och är påfallande lika i olika läroböcker. Social praktik 

analyseras genom att använda queerfeministiska teorier för att se hur den diskursiva praktiken kan 

reproducera eller underminera maktordningar som genussystem och heteronormativitet. 51 

Fairclough menar att ideologier ofta verkar genom att framstå som naturliga, vilket jag 

menar torde gälla biologiböcker i högre utsträckning än t.ex. samhällskunskapsböcker. 52 En 

vanlig utgångspunkt vid textanalys är att texten har ett entydigt budskap som det bara är att 

46 Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s 7. 

47 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 12. 

48 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 87f. 

49 Fairclough, 1992, s 78f. 

50 Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 77. 

51 Fairclough, 1992, s 87 & Winther Jörgensen & Phillips, 2000, s 75. Jag har avgränsat mig till textanalys och inte 

analyserat social praktik i form av hur läromedel produceras och konsumeras då det inte ryms i denna uppsats. 

52 Fairclough, 1992, s 88f. 

10

avkoda. Detta är en förenklad bild eftersom texter enligt diskursanalys alltid är öppna för 

tolkning, varför jag synliggör min queerfeministiska utgångspunkt och underbygger analysen med 

många referat och citat ur texterna för att öka intersubjektiviteten och reliabiliteten. 53 Frånvaro av 

ett tema kan också säga något om hur diskursen konstrueras genom att utesluta vissa teman som 

etnicitet, sexualiserat våld och oralsex. Materialet jämförs avseende vad det säger och inte säger 

om sexualitet, kön och sexuell läggning. Bilderna analyseras kortfattat avseende vad de säger om 

dessa teman då jag saknar bildanalytiska redskap. 

6 Grundskolans sex- & samlevnadsundervisning 

Först ges en kort översikt över Sveriges sexualpolitik under senare delen av 1900-talet eftersom 

läromedel speglar lagar och idéer som är förhärskande vid sin tid. År 1944 avkriminaliseras 

homosexualitet och 1979 avskaffas Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation av homosexualitet 

som en mental rubbning och sexuell anomali. 54 1987 införs ett förbud mot att diskriminera 

homosexuella. 55 1944-1978 är skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 år vid 

beroendeställning jämfört med 15 eller 18 för heterosexuella eftersom ungdomar ska skyddas från 

att bli förförda till homosexualitet. 56 1995 får homosexuella rätt att registrera partnerskap, dock 

inte rätt att gifta sig eller adoptera barn. 57 

1971 avkriminaliseras pornografi men 1980 kriminaliseras barnpornografi och en debatt 

om sexuella övergrepp mot kvinnor och barn kommer igång. Under seklet förs också en aktiv 

kamp för bl.a. kvinnors och homosexuellas rättigheter och acceptansen ökar för ungdomars 

sexualitet och föräktenskapligt sex. Andra vågens feminism kämpar bl.a. för kvinnors rätt till sin 

kropp och sexualitet i form av abort, preventivmedel och mot obligatorisk heterosexualitet och 

sexualiserat våld. 58 

Idéhistorikern Lennerhed anser att innehållet i sexualupplysningen har förändrats över tid, 

så att det som förr betraktades som fakta senare kunde stämplas som fördomar, såsom synen på 

53 

Bergström & Boréus, 2000, s 260. Validitet handlar om man mäter det man avser att mäta och reliabilitet om hur 

väl man mäter det. Intersubjektivitet beror på om olika forskare kommer till samma resultat. Validitetsfrågan beror på 

hur väl syftet uppfylls och får bedömas för varje undersökning i sig, men kan enligt positivister vara problematisk i 

konstruktivistisk forskning som inte tror att det finns någon ”verklighet” utan bara olika tolkningar. (Oscarsson, 2002, 

s 15). 

54 

Centerwall, 1995, s 33. På 1980-talet kommer hiv-epidemin som bidrog till satsningar på sexualupplysning. 

55 

Rosenberg, 2002, s 104. Till 1982 faller homosexuella våldtäkter under allmänt åtal medan våldtäkter av kvinnor 

sorteras under enskilt åtal, d.v.s. är kvinnans ensak medan homosexuella våldtäkter ses som ett brott mot samhället. 

(Grosin, 1998, s 8). 

56 

Lennerhed, 1994, s 159. 

57 

2002 får homosexuella rätt att adoptera barn. 

58 

Stainton Rogers, 2002, s 169. Heterosexualiteten och parförhållandet kan dock fortfarande ses som norm och 

kvinnor har mindre sexuellt handlingsutrymme än män. 

11

onani som skadlig och homosexualitet som en sjukdom. 59 Lennerhed skriver att 

sexualundervisning inleddes i början av 1900-talet i flickskolor eftersom flickor ansågs mer 

utsatta och i stort sett saknade sexdrift. Däremot ville man inte väcka den björn som sover genom 

att undervisa pojkarna. 60 Striden på 1940-talet stod främst om lärarnas utbildning och 

sexualundervisningens innehåll, där en stridsfråga var om undervisningen skulle bygga på 

medicinsk vetenskap eller kristen etik. 61 

Sverige var först i världen med att införa obligatorisk sexualundervisning i skolan, vilket 

skedde år 1955. 62 År 1956 utkommer en handledning i sexualundervisning som rekommenderar 

avhållsamhet under ungdomsåren och förespråkar att sexualitet endast hör hemma inom 

äktenskapet. 63 På 1960-talet kritiseras sexualundervisningen av liberaler för att vara moraliserande 

och konservativ i könsrollsfrågor, vilket föranleder en utredning och ny handledning 

Samlevnadsundervisning 1977. 64 Denna nya handledning från Skolöverstyrelsen tar inte ställning 

till föräktenskaplig sexualitet och accepterar homosexualitet. Handledningen ersätts 1995 av ett 

nytt referensmaterial, ”Kärlek känns! förstår du” efter den nya läroplanen. 65 

Skolverkets nationella kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen 1999 

anser att skolan har gått från 1970-talets bejakande av sexualitet, över 1980-talets mer restriktiva 

syn och fokusering på könssjukdomar till 1990-talets uppmärksammande av sexistiskt språkbruk, 

sexuellt våld och bristen på jämställdhet mellan könen. 66 Sex och samlevnad ingår vanligen i 

biologiundervisningen i årskurs 8 där fokus ligger mer på fakta om biologi och kropp än på 

59 

Lennerhed menar att genom medikaliseringsprocessen kom sexualitet att definieras som en biologisk och medfödd 

drift av sexologin. Resten av detta avsnitt bygger delvis på s 23-24 i min D-uppsats ”Verklighet” kontra feminism 

eftersom jag där ger en historisk översikt över sexualundervisningen. 

60 


61 


62 

1942 rekommenderade en kunglig kungörelse införandet av sexualundervisning i folkskolan, men inget formellt 

beslut togs. (Lennerhed, 2002, s 126). 1945 och 1946 utkom handledningar i sexualundervisning för folkskolan, vars 

budskap i stort sett var densamma som i handledningen som utkom 1956. 

63 

Handledningen varnade pojkar för homosexualitet och reviderades partiellt av Skolöverstyrelsen 1965 och 1966. 

(Centerwall, 1995, s 7). Jag tolkar utifrån Sandström skolans officiella linje som traditionellt repressiv asketism fram 

till handledningen i sexualundervisning 1956, konsekvensetisk asketism till handledningen 1977 och därefter 

humanistiskt liberal. (Sandström, 2001, s 150). Sexologen Erik Centerwall menar att syftet med sexualundervisningen 

var kontrollera ungas sexualitet så att de skulle leva i avhållsamhet, eftersom det betraktades som det bästa ur ett 

medicinskt, psykologiskt och socialt perspektiv. (Centerwall, 1997, s 53). Han hävdar att skolan inte längre tar 

ställning till när eleverna ska börja ha samlag utan istället respekterar deras val, vilket jag dock ser som en förenkling 

eftersom skolan försöker förebygga tidiga samlag och tillfälliga förbindelser. 

64 

Lennerhed, 1994, s 98ff. 

65 

”Kärlek känns! förstår du” – samtal om sexualitet och samlevnad i skolan är dock inte en handledning utan ett 

referensmaterial med fakta och synpunkter från Skolverket. Den återknyter till handledningen från 1977 och återger i 

oförändrad form dess etik. 

66 

Nilsson & Sandström, 2000, s 64. Sexualiteten ska sedan 1970-talet ses som en del av en större social helhet, 

samlevnaden, som ska belysas från många olika håll. Skolverket granskade på regeringens uppdrag 51 grundskolor 

och 29 gymnasieskolors sex- och samlevnadsundervisning. 

12

eflektioner och samtal kring manligt/kvinnligt. 67 Det enda ämnet som i sin kursplan har en 

nationell målformulering för sex och samlevnad är biologiämnet i årskurs 9. 68 

6.1 Läroplaner & lärarhandledningar 

Enligt läroplanen från 1969 ska undervisningen vara objektiv, d.v.s. behandla teman sakligt och 

allsidigt. Skolan ska främja grundläggande värderingar och informera om kontroversiella 

värderingar. Sexualundervisningen bör ske i samverkan med andra ämnen, främst religion och 

samhällskunskap. 69 ”Skolan bör verka för jämställdhet mellan män och kvinnor – i familjen, på 

arbetsmarknaden och inom samhällslivet i övrigt. Den bör orientera om könsrollsfrågan, stimulera 

eleverna till att debattera och ifrågasätta rådande förhållanden.” 70 

Enligt Skolöverstyrelsens handledning Samlevnadsundervisning (1977) ska 

samlevnadsfrågor bedrivas inom ramen för olika arbetsområden, t.ex. genom samverkan mellan 

biologi, samhällskunskap, religionskunskap, hemkunskap och svenska. 71 Undervisningen har som 

mål att ge kunskap om anatomi och sätta in sexualiteten i ett etiskt, psykologiskt och socialt 

sammanhang för att förverkliga en samlevnad präglad av ansvar och hänsyn och en upplevelse av 

sexuallivet som glädje och gemenskap. Skolan ska ge en saklig orientering om livsåskådningar för 

att få eleverna att acceptera de gemensamma värderingarna och ta ställning till de skiljaktiga 

värderingarna. 72 Kontroversiella värderingar där skolan inte ska ta ställning är användning av 

preventivmedel, sex före familjebildning, att bilda familj utan äktenskap, avhållsamhet eller att ha 

sex under tonåren samt abortfrågan eftersom läroplanens krav på människolivets okränkbarhet 

kan tolkas på olika sätt. 73 

I elva punkter fastslås gemensamma värderingar som sex- och samlevnadsundervisningen 

ska främja, t.ex. att människor inte får bli medel för att tillgodose andras mål och att 

könssjukdomar och oönskade graviditeter ska förebyggas. Eleverna ska respektera andras 

67 Nilsson & Sandström kritiserar skolorna för att ofta sakna lokala nedskrivna mål för ämnet, vilket bidrar till att 

såväl sex- och samlevnads- som jämställdhetsbegreppen blir diffusa. De vill gå från ett risk/sjukdomsperspektiv till 

ett hälsofrämjande perspektiv genom att betona sexualitetens positiva sidor och ha mer av reflektion och en koppling 

till jämställdhet. 

68 Nilsson & Sandström, 2000, s 47f. Biologiämnet har kritiserats för att fokusera mer på kvinnors reproduktion än på 

deras sexuella förmåga. (Bergström & Forshage, 2001, s 50f.). 

69 Skolöverstyrelsen, 1977, s 52. Sexualundervisningen ska ingå i hembygdskunskap på lågstadiet, naturkunskap på 

mellanstadiet och biologi på högstadiet. 

70 Skolöverstyrelsen, 1977, s 14. Sexualundervisningens huvudmoment ingår i biologiämnet. (SOU 1974:59, s 563). 

71 Kullberg, 1977, s 58. 

72 Kullberg, 1977, s 8. Skolan ska visa att sexualiteten är en integrerad del i människors relationer och 

samhällsstrukturer för att ge insikt om sexualitetens komplexitet och möjlighet till elevernas personliga 

ställningstagande. 

73 Kullberg, 1977, s 25. 

13

integritet, varför psykiskt och fysiskt våld såsom våldtäkt ska förhindras. Med den personliga 

integriteten sammanhänger den mest grundläggande av värderingar: ”/…/ att ett sexualliv som 

ingår i en personlig gemenskap har mer att ge än ett opersonligt och tillfälligt sexualliv och 

därför är något som är värt att söka förverkliga.” 74 Skolan ska inte ta ställning men samtidigt 

motverka för tidiga sexualdebuter och tillfälliga förbindelser genom att visa på onani och petting 

som alternativ, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Sexualundervisningen ska avvisa pornografins 

människosyn där sex avskiljs från sitt sammanhang och kvinnor blir sexobjekt. Skolan ska ta 

avstånd från dubbelmoralen och därmed verka för jämställdhet och motverka traditionella 

könsroller. 75 Mäns och kvinnors orgasm och könsorgan ska framställas som lika för att inte 

frånerkänna kvinnor en sexuell lust. 76 I faktaöversikten hävdas att pedofiler och blottare sällan är 

farliga och att det fördömande begreppet sexuella ”avvikelser” bör ersättas av ”variationer” i den 

sexuella inriktningen. 77 Homosexualitet sägs orsakas av relationerna till omgivningen under 

barnaåren. Sammanfattningsvis återkommer många av föreställningarna om sexualitet i 

handledningen i läroböckerna som jag analyserar, ibland i liknande formuleringar. 78 

I läroplanen från 1980 fastlås att i högstadiet ska både natur- och samhällsorienterade 

ämnen ge kunskaper om fortplantning, könsroller och sex- och samlevnadsfrågor. ”Samlivet i det 

demokratiska samhället måste utformas av fria och självständiga människor. Skolan skall därför 

verka för jämställdhet mellan kvinnor och män.” 79 

I den nya läroplanen från 1994 för de frivilliga skolformerna är den detaljerade styrningen 

av vad som ska läras ut i ämnet borta. Rektorn har ansvaret för att eleverna får kunskap om 

ämnesövergripande kunskapsområden som: ”/.../ miljö, trafik, jämställdhet, konsumentfrågor, sex 

och samlevnad samt riskerna med tobak, alkohol och andra droger /.../”. 80 Enligt läroplanen ska 

74 

Kullberg, 1977, s 17. Kursivering från originalet. Vidare ska skolan förespråka värderingar som har stöd hos folket, 

som vikten av trohet och stadigt sällskap för att ha sex. 

75 

Vidare ska diskriminering på grund av ras och homosexualitet motarbetas. 

76 

Kullberg, 1977, s 19. Handledningen utgår dock från att det finns en biologisk sexdrift som bör kontrolleras 

eftersom den kan inriktas på vem som helst av motsatt kön. (Kullberg, 1977, s 76). Kullberg skriver att man ska skilja 

på biologiskt manliga och kvinnliga egenskaper och könsrollerna som samhället skapat, varför utgångspunkten är att 

det finns vissa könsbundna egenskaper. Män framställs som mer sexuella och kvinnor som mer känslosamma. 

Transsexualitet antyds vara märkligt och patetiskt, varmed det framställs som onormalt. 

77 

Kullberg, 1977, s 277. 

78 

Ett liknande material är RFSU:s Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning från 1976. Även det bygger 

på SOU 1974:59, men vänder sig i första hand till 16- till 19-åriga elever och är mer samhällskritiskt avseende 

könsrollsfrågor och arbetarklassens villkor och diskuterar invandrare och handikappades sexualitet mer. Också här 

framställs dock könshormonerna som orsaken till sexdriften, blottare och pedofiler som ofarliga, homosexualitet som 

orsakat av uppväxten och män kopplas till onani och kvinnor till förspel, d.v.s. det är liknande teman som 

återkommer i läroböckerna som analyseras. 

79 

Skolöverstyrelsen, 1980, s 17. 

80 

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 9. Läroplanen infördes 

14

skolan främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter: ”Skolan har ett ansvar för att motverka 

traditionella könsmönster. Den skall därför ge utrymme för eleverna att pröva och utveckla sin 

förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet.” 81 

7 Analys 

7.1 Biologi - stadieboken i biologi för högstadiet av Boierth, Nordling & Öhman 

1979 

7.1.1 Sexualitet 

Avsnitten heter Att bli vuxen, Hälsofrågor för tonåringar och Fortplantning, ärftlighet och 

utveckling. 82 De inleds med jämförelser med djur som att: ”Parningen eller betäckningen hos 

djuren motsvaras hos människan av samlaget.” 83 Texten fokuserar på pubertet, reproduktion, 

sexuella avvikelser, preventivmedel och könssjukdomar. 

Onani presenteras som ett alternativ till samlag: ”För nästan alla människor känns sexuell 

avhållsamhet ibland mycket svår, och då händer det, att vi tillfredsställer oss själva genom att 

smeka könsorganen. Sådan självtillfredsställelse (onani) är ofarlig.” 84 Texten varnar för samlag 

genom att skriva att många unga redan tidigt frestas att ha samlag men att det inte finns några 

säkra preventivmetoder och att det är ett tungt ansvar att ta hand om ett barn. 85 Samlag kan leda 

till befruktning och detta sägs vara naturens mening, men människor måste också kunna ha 

samlag utan att det ska leda till befruktning. Lyckligtvis finns det därför preventivmetoder, d.v.s. 

texten är inkonsistent och tar ställning för preventivmedel samtidigt som den varnar för deras 

osäkerhet. Boken säger att om man har stadigt sällskap är det naturligt att man uttrycker sina 

känslor med smekningar och kyssar och senare kanske går längre. Sexualitet inom ett förhållande 

framställs därmed som naturligt och legitimeras. 

av en borgerlig regering i vilken kristdemokraterna ingick, vilka ville avskaffa den obligatoriska sex- och 

samlevnadsundervisningen. Lodalen antyder att den försvagade skrivningen i den nya läroplanen om sex- och 

samlevnadsundervisning kan bero på kristdemokraterna. (Lodalen, 1998, s 118). 

81 

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, 1994, s 2. 

82 

Det är den tredje upplagan, andra tryckningen som analyseras och det är de sidor som behandlar sex och 

samlevnad, d.v.s. s 36-43, 130-141 och 174-181. 

83 

Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 39. Kursiveringar härstammar från boken som citeras, vilket gäller alla 

kursiveringar. 

84 

Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 40. 

85 

Handledningen från 1956 betonade att inga preventivmetoder är säkra och att eleverna därmed ska varnas för 

samlag, varför den liknande formuleringen här kan bero på det. 

15

Om könssjukdomar som gonorré sägs att de inte bara smittar genom sex men att män 

märker att de är smittade, medan kvinnor inte alltid märker det. 86 Man uppmanas att söka läkare 

och följa instruktionerna. ”I övrigt kan man minska riskerna för smitta genom att inte ge sig in på 

samlag med tillfälliga bekanta. Man kan också få ett visst skydd mot smitta genom att använda 

kondom.” 87 

7.1.2 Kön 

Texten fokuserar på pubertetsförändringar och beskriver främst pojkars pubertet – som 

otymplighet och målbrott – men också flickors menstruationer. Under puberteten påverkar 

speciellt könshormonerna kroppen så att den utvecklas och får sina tydliga manliga eller kvinnliga 

särdrag. Klitoris sägs vara en förkrympt motsvarighet till penis. Samlag eller ”kärleksakten” 

beskrivs könsneutralt men handlar sannolikt främst om mäns upplevelse eftersom samlag 

förmodas leda till orgasm: ”Härvid uppstår hos såväl mannen som kvinnan ett tillstånd av stor 

vällust, som kallas orga'sm.” 88 Detta förenas med ejakulation hos mannen. 

Det fastslås att många kvinnor upplever smärta i samband med menstruationer och om de 

får svårt att klara sitt arbete ska de söka läkare. Klimakteriet beskrivs i samma negativa ordalag, 

det sägs medföra lika mycket obehag för kvinnan som puberteten. Klimakteriet leder ofta till 

själsliga störningar och kvinnan kan bli retlig och påfrestande för omgivningen och sig själv, men 

hos män sker inte lika dramatiska förändringar. Detta är ett återkommande tema, att kvinnor 

framställs som mer hormonstyrda och drabbade av fler kroppsliga besvär än män. 89 

Författarna uppmanar de som önskar abort att kontakta läkare. I de flesta fall kan 

Socialstyrelsen bevilja abort, men bara i undantagsfall efter den femte månaden då kvinnan känt 

fosterrörelser och fostret då ses som en ny människa. 90 Därpå följer ett längre avsnitt om olagliga 

aborter. De beskrivs som livsfarliga och straffas med minst sex månaders fängelse för abortören. 

”Så allvarligt ser samhället på dessa frågor.” 91 Att texten beskriver den äldre abortlagen från 1938 

86 

I senare böcker framställs det som att könssjukdomar endast smittar vid sex, d.v.s. faktauppgifterna förändras 

snabbt. 

87 

Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 141. I de äldre böckerna sägs kondom endast ge ett visst skydd, vilket kan 

bero på att handledningen från 1956 betonar att inga preventivmedel är säkra, sannolikt för att ge ytterligare ett 

argument för avhållsamhet. 

88 

Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 137. Stavningen av orgasm är sannolikt fonetisk. 

89 

Vissa feminister har kritiserat forskning om PMS och klimakteriebesvär för att överdriva problemen och tolka 

kvinnors humörförändringar under hela menscykeln i termer av PMS. (Stainton Rogers, 2002, s 36f.) 

90 

Detta är ett sakfel då den nya abortlagen beviljar fri abort till artonde veckan, men intressant nog avspeglas här den 

äldre uppfattningen om kvickning, d.v.s. att fostret blev en människa först då kvinnan känt fosterrörelserna. 

91 

Boierth, Nordling & Öhman, 1979, s 139. 

16

kan vara en rest från äldre läromedel, men kan tyckas märkligt då den nya abortlagen infördes 

1975, fyra år tidigare, och detta är en ny reviderad upplaga av boken. 

Att läsaren uppmanas kontakta läkare för olika problem och lyda deras råd kan ses som en 

del i en medikaliseringsprocess av sexualiteten. Läkarna framställs som experter och medicinen 

som objektiv, när den i själva verket förändras och påverkas av sin tids kulturella föreställningar. 

Att klitoris är en förkrympt penis och att samlag leder till orgasm kan tolkas som att mannen är 

norm för sexualiteten. Könen framställs som dikotoma genom att kvinnor framställs som negativt 

påverkade av sina hormoner, medan texten i övrigt är tämligen könsneutral och kortfattad. 

7.1.3 Sexuell läggning 

Heterosexualitet definieras inte utan tas outtalat för givet. Boierth et. al. skriver att det under 

puberteten är vanligt att onanera (masturbera) med kamrater av samma kön för att få utlösning för 

sin könsdrift, men: ”De flesta ungdomar vänder förr eller senare hela sitt sexuella intresse mot det 

andra könet.” 92 Grupponani och att ”masturbera” handlar sannolikt om män, varför detta kan ses 

som att en könsneutral formulering döljer mannen som norm. I stort sett alla böckerna som 

studeras här nämner att homosexuella erfarenheter är vanliga i tonåren men att man inte är 

homosexuell för det, vilket framstår som ett sätt att lugna ungdomar med att homosexualitet är en 

övergående fas och att de säkert är heterosexuella. 

Under rubriken Avvikande sexualitet fastslås att: ”De flesta finner, att sexuallivet blir 

rikast tillsammans med en människa av motsatt kön. Men det är inte heller ovanligt, att man 

upptäcker, att man upplever lika stor eller större tillfredsställelse, när man umgås sexuellt med en 

människa av samma kön. Om denna inställning visar sig bestå, sägs man vara homosexuell.” 93 

Värt att notera att bisexualitet lyser med sin frånvaro och att bakom formuleringen ovan skulle 

bisexualitet kunna rymmas, eftersom man sägs få lika stor tillfredsställelse av samma kön. 

Därefter behandlas blottare, tittare och fula gubbar, om vilka det sägs: ”Då det endast är 

män som lyckas skrämma någon genom att plötsligt visa upp könsorganet, talas det egentligen 

bara om manliga blottare. En form av blottare kallas >>fula gubbarfula gubbar>snälla

övergrepp på barn, men kan ha att göra med sexliberalismen vid denna tid, som bl.a. märktes i 

förslaget till mildare straff för sexualbrott. Utifrån ett queerperspektiv blir det tydligt att 

homosexualitet framställs negativt som en ”avvikande sexualitet” och kopplas till ”fula gubbar” 

samt att bisexualitet totalt exkluderas. 95 Det är dessutom ett brott mot handledningen från 1977 att 

kalla homosexualitet för en avvikelse och inte för en variant. 

7.2 Biologi för grundskolans högstadium 1 av Rolf Jonsson 1979 


Temat behandlas under rubriken Sexuallivet. 96 Texten jämför åter med djurens parningsdrift och 

fastslår att: ”Det sexuella samlivet är biologiskt sett i första hand till för att man ska få barn.” 97 

samt ”Biologiskt sett avser ett samlag att trygga människans fortbestånd.” 98 Varje könsmogen 

människa har en sexualdrift som behöver tillfredsställas, det är lika naturligt som att äta, dricka 

eller sova. Till skillnad från djuren kan vi dock behärska driften och våra sexuella behov är en 

viktig del av kärleken. Formuleringar om att sex är lika naturligt som andra behov kan tolkas som 

ett inslag av en sexliberal inställning, men mildras av att vi kan behärska oss och att sexualitet och 

kärlek hänger ihop. Formuleringar om att syftet med sexualiteten biologiskt sett är fortplantning 

återkommer i andra böcker och tyder på en biologistisk diskurs där naturen är en aktör som har 

vissa intentioner, vilka får som konsekvens att heterosexualitet naturaliseras. 

Onani eller masturbation sägs vara något vanligare bland pojkar än bland flickor och 

innebär att tillfredsställa den sexuella lusten när man är ung och inte har möjligheter till samlag. 99 

Det är därför ett normalt inslag i utvecklingen. En del tror att man kan ta skada av onani, men det 

är helt ofarligt. Onani förekommer även bland vuxna och beror på om man ersätter det vanliga 

sexuallivet med onani. I själva beskrivningen av onani framställs det som en ersättning för 

samlag, som antyds vara den högsta och normala formen av sex. Angående sexualmoral 

diskuteras att många ser onani och föräktenskapligt sex som en synd, men eftersom 

sexualmoralen inte är enhetlig bör man skaffa sig sin egen uppfattning. I enlighet med 

95 

RFSL Ungdom för fram samma kritik. (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 26). 

96 

Avsnittet som analyseras är s 207-227. 

97 

Jonsson, 1979, s 208. 

98 

Jonsson, 1979, s 212. För att placera in sexualiteten i sitt sammanhang bör skolan enligt handledningen från 1956 

diskutera den i samband med djur och natur och reproduktion, varför formuleringen kan hänga samman med det trots 

den nya handledningen 1977. 

99 

I ”Kärlek känns! förstår du” hänvisas till forskning om ungdomars sexualitet som visar att över 90 % av alla pojkar 

onanerat mot över 60 % av flickorna. Det hävdas att pojkar också onanerar i grupp och att flickor kopplar sexualitet 

till relationer mer än pojkar. (Centerwall, 1995, s 82). 

18

handledningen från 1977 ska skolan informera om kristna och olika etiska perspektiv på 

sexualitet, men med undantag för abortfrågan tycks denna bok vara den enda som gör det, vilket 

kan hänga samman med avsekulariseringen. Faktauppgifterna förändras också snabbt och är 

ibland direkt felaktiga. 100 

7.2.2 Kön 

Ett återkommande tema är att kvinnans könsorgan beskrivs som att det förbereder sig för mannens 

penis, medan mannens könsorgan beskrivs mer självständigt och hans stånd som ett tecken på 

åtrå, vilket får som konsekvens att män kopplas starkare till sexuell lust. Om förspelet sägs t.ex. 

att: ”Det är denna åtrå som får pojkens penis att styvna. Det sker genom att den blir blodfylld. 

Flickan blir förberedd för samlaget genom att hennes slida blir fuktig.” 101 Slidans form förändras 

också, den drar ihop sig så att den kan sluta tätt intill penis under samlaget. 

Kittlaren sägs vara en motsvarighet till manslemmen. I enlighet med handledningen från 

1977 kan det vara ett sätt att tillerkänna kvinnor en sexuell lust, men samtidigt framstår mannens 

könsorgan som norm. Enligt boken är problem som kan försämra sexlivet att mannen oroar sig för 

att hans penis är för liten och kvinnan för att bli med barn, men med ökad sexuell erfarenhet 

försvinner snart problemen. För flickor kan orgasmen utebli under samlaget t.ex. om han kommer 

för tidigt, då bör han försöka hjälpa henne till orgasm. 102 Varken flickan eller pojken ska känna 

sig tvingade till samlag och de ska vara medvetna om att flickan kan bli gravid. 103 P-piller 

beskrivs negativt som att de lurar kvinnans kropp. 

Till skillnad från förra läroboken framställs det inte som att kvinnor får lika stora 

kroppsliga besvär av sin biologi. Boken varnar endast för att det kan förekomma illamående och 

smärtor under menstruationens första dagar. Om abort sägs att om kvinnan har många barn, är 

100 Boken hävdar att spermier överlever tre dygn i slidan och att kvinnor bör tvätta slidan med tvål varje dag och 

skölja ur slidan med duschen efter samlag. (Jonsson, 1979, s 223). I nästa lärobok från 1986 hävdas att man inte 

behöver tvätta med tvål och att man inte ska duscha i slidan, utan den renar sig själv. I BIOS från 1988 sägs spermier 

kunna överleva i sex dygn. Vilka ”fakta” som framförs som sanningar kan alltså förändras på bara några år. De 

konstruktivistiska debattörerna Hage studerade i sin B-uppsats såg fakta som resultat av en tolkning, medan 

essentialisterna såg fakta som en spegling av verkligheten. (Hage, 2001, s 2 & 6). Jag upplever det som att 

essentialister i högre utsträckning tror på förekomsten av objektiva faktauppgifter, medan konstruktivister tror att 

”fakta” är resultat av urval. 

101 Jonsson, 1979, s 212. 

102 Richardson skriver att feminister har kritiserat fokuseringen på samlag som ett uttryck för en manlig norm och 

istället betonat klitoris betydelse för kvinnors orgasm. (Richardson, 1997, s 165). 

103 Läromedlen diskuterar inte att det främst är män som tvingar kvinnor till sexuella handlingar, vilket kan bidra till 

att könsdimensionen döljs. Det torde sällan vara flickor som tvingar pojkar till sexuella handlingar, men ändå betonar 

många böcker könsneutralitet och att varken pojken eller flickan ska tvingas. 

19

sjuk eller ung och går i skolan vill hon kanske inte föda sitt barn. Alla är inte för abortlagen utan 

vissa menar att fostret har rätt att leva, medan de som är för fri abort menar att det är kvinnans 

ensak. Boken följer därmed handledningen från 1977 genom att belysa såväl argument för som 

emot abort. 

En bild visar en naken pojke och en flicka som ser ungefär likadana ut, sedan visas de som 

vuxna med mycket olika kroppar. Kvinnan står halvt bakom mannen, är kortare, har långt hår, 

stora bröst och breda höfter, har längre ögonfransar och inget hår alls på kroppen utöver 

könshåret. Mannen har skägg och mycket kroppsbehåring. 104 Jag menar att bilder som dessa som 

framställer könen som mycket olika producerar könsskillnad, de hade istället kunnat visa en 

kvinna som står bredvid mannen och också har hår på kroppen. 


Under rubriken Avvikande sexualitet diskuteras bl.a. homosexuella, fönstertittare, blottare, 

sadister och transvestiter. I denna bok nämns heterosexualitet och bisexualitet för första gången. 

Kapitlet inleds med att människor har olika behov och att: ”De flesta människor är heterosexuella, 

dvs de vill leva sexuellt med människor av motsatt kön. Vissa människor dras dock till personer 

av samma kön. De kallas homosexuella. Homosexualitet är den vanligaste sexuella 

avvikelsen.” 105 Också denna bok bryter därmed mot handledningen från 1977 genom att kalla 

homosexualitet för en avvikelse. Texten fortsätter med att de flesta samhällen har betraktat 

homosexualitet som något onormalt och i vissa fall bestraffat den eller haft högre åldersgränser. 

Att många människor fortfarande ser homosexualitet som fult eller onormalt leder också till att 

homosexuella får svåra problem och blir isolerade och döljer sin sexuella dragning. ”Två 

homosexuella män eller kvinnor kan naturligtvis känna samma vänskap och kärlek som en man 

och en kvinna. De kan dock inte ha vanliga samlag eller få barn men de kan tillfredsställa 

varandra sexuellt.” 106 Detta kan ses som en tydligt heteronormativ inställning; att homosexuella 

inte kan ha vanliga samlag eller få barn. 

En underrubrik är att många homosexuella är bisexuella, under vilken förklaras att de kan 

ha sexuella förhållanden med båda könen. En del är gifta och deras familjer känner inte till att 

mannen eller hustrun är bisexuell. Nästa underrubrik är Transvestism, sadism och masochism. En 

bild visar en kvinna som förut var en man och bildtexten säger att förändringen började med en 

104 Jonsson, 1979, s 211. 

105 Jonsson, 1979, s 226. 

106 Jonsson, 1979, s 226. 

20

hormonrubbning vid 55 års ålder. En annan bild visar två manliga transvestiter och en tredje bild 

homosexuella män som demonstrerar i New York, d.v.s. bilderna visar främst män. Det kan ses 

som problematiskt att homosexuella ofta framställs som män och att bisexuella framställs på ett 

vinklat sätt som att de lever i ett heterosexuellt förhållande men har sex med någon av samma 

kön, varmed bisexualitet inskränks till att gälla sex och inte kärlek. 107 

Fönstertittare och blottare beskrivs som relativt ofarliga som sällan gör direkta närmanden. 

”Betydligt allvarligare är det då män gör sexuella närmanden mot småflickor. Ett sådant 

närmande kan skada flickan och man bör därför tala om för små flickor att de inte får följa med 

män som de inte känner.” 108 Det är bara flickor som är potentiella offer och det är själva 

närmandet som framstår som farligt, inte de eventuella övergreppen. 

Sammanfattningsvis kan sägas att homosexualitet ses som en avvikelse och konstrueras 

som ett problem eftersom de inte kan ha ”vanliga samlag” eller få barn, vilket biologiskt sett är 

målet med sexualiteten. Det antyds att könsbyten beror på hormonrubbningar i vuxen ålder. 

7.3 Biologi för grundskolans högstadium 2 av Rolf Jonsson 1986 


Temat behandlas under rubriken Fortplantning och sexualitet, vilket är en nyhet som kan innebära 

en distinktion mellan dem. 109 Även denna bok diskuterar först djurs fortplantning och sedan 

människors sexualdrift och samlag. Sexualiteten framställs som en biologisk drift som behöver få 

utlopp, främst genom samlag. ”Biologiskt sett ska samlaget leda till att en spermie och ett ägg kan 

mötas och att en ny individ börjar utvecklas.” 110 Men människor har inte bara samlag för att få 

barn utan också för att det ger njutning och gemenskap med den man älskar. Sexualitet kopplas 

därmed till fortplantning och till kärlek. 

En förändring i synen på onani är att det nu beskrivs som lika vanligt hos flickor, pojkar 

och vuxna. För ensamma kan det vara ett sätt få sexuell tillfredsställelse. Onani framställs därmed 

fortfarande som ett substitut till samlag. 

107 

RFSL Ungdom har inte analyserat denna bok men för fram en liknande kritik mot en annan bok. (Ryng, 

Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 25f.). 

108 

Jonsson, 1979, s 226. 

109 

Jag analyserar detta kapitel, vilket sträcker sig från s 235-252. 

110 Jonsson, 1986, s 240. 

21

Nya teman i boken är p-spruta, p-stav, p-skum, sterilisering, sjukdomar i könsorgan och 

bröst, provrörsbefruktning och insemination, svamp, herpes, condylom, chlamydia och AIDS. 111 

Kondom diskuteras mer utförligt, särskilt att det förhindrar smitta i samband med tillfälliga 

sexuella förbindelser. Aids kopplas till homosexuella män, bisexuella män och deras partners, 

narkotikamissbrukare som injicerar, blödarsjuka och prostituerade och deras kunder, eftersom: 

”(Prostituerade är ofta injicerande narkotikamissbrukare.)” 112 Detta är ett vanligt tema, att 

könssjukdomar kopplas till Afrika, homosexuella, narkomaner, de som har tillfälliga förbindelser 

eller är prostituerade, vilket förlägger risken hos de Andra. Ur ett queerperspektiv kan det vara 

bättre att tala om riskbeteenden istället för riskgrupper för att minska utpekandet av 

syndabockar. 113 

7.3.2 Kön 

Under puberteten börjar pojkars testiklar producera det manliga könshormonet testosteron och 

flickors äggstockar de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron som förändrar dem 

och deras kroppar, medan före puberteten är de kroppsliga skillnadernas ”inte så stora”. I den 

förra boken stod att de kroppsliga skillnaderna då var ”små”, varför detta kan ses som en ökad 

könsdikotomisering. Att män och kvinnor har olika könshormoner är ett återkommande tema, 

trots att feminister har påpekat att kvinnor också har testosteron och män ”kvinnliga” hormoner 

men i lägre halter, men könen framställs här som olika på grund av motsatta könshormoner. 114 I 

biologiböckerna framställs hormonskillnaderna mellan könen som en artskillnad och inte en 

gradskillnad. 

Formuleringen om hur kvinnors slida förbereds för samlag och hur åtrån får mannens 

penis av styvna återkommer från förra boken. En nyhet är att Jonsson angående oskyddat sex 

också diskuterar att pojkar kan bli pappor av oskyddat sex, texten hävdar att han har lika stor del i 

och stort ansvar gentemot ett barn. Det kan hänga samman med kvinnorörelsens diskussioner om 

föräldraskap och att män bör ta större ansvar för barn. En annan förändring jämfört med förra 

boken är ett ökat fokus på kvinnors kroppar: klitoris diskuteras mer och mödomshinnan och 

tampongsjukan nämns. 

111 Stavningen är Jonssons. Jag försöker använda läromedlens terminologi, varför det ofta är AIDS och inte hiv som 

diskuteras. Frivillig sterilisering infördes 1976 i Sverige, men nämns alltså inte i läromedlen förrän nu, tio år senare. 

112 Jonsson, 1986, s 250. 

113 Rosenberg, 2002, s 42. 

114 Stainton Rogers, 2002, s 30. 

22

Texten är mer negativ mot abort än den föregående och tar upp att: ”En abort innebär 

alltid en viss risk för kvinnan. Det kan uppstå komplikationer som gör att kvinnan inte kan få flera 

barn.” 115 Ett tillägg jämfört med 1979 är en diskussion om fostrets rätt till liv och att fadern borde 

få vara med och bestämma: ”Alla tycker inte om att lagen ger modern rätt att bestämma om hon 

vill föda barnet. Även fostret är en liten levande människa som har rätt att få leva, menar man. 

Många anser att också fadern ska ha rätt att vara med och bestämma.” 116 Argumentet i den förra 

boken - att de som är för fri abort menar att det är kvinnans ensak - är nu borttaget. Enligt 

handledningen från 1977 ska skolan inte ta ställning i kontroversiella frågor som abort, men här 

tar man indirekt ställning mot abort genom att beskriva risker och argument mot aborter och inga 

argument alls för, vilket kan ses som ett brott mot handledningen. Förändringen kan återspegla 

samhällsdebatten om abort och kvinnorörelsens försvagning under 1980-talet. 

Boken är mer positiv till p-piller och skriver att en del kvinnor kan få biverkningar, men 

att de brukar vara milda och försvinna med tiden. Risken för blodpropp som nämndes i förra 

boken är nu borttagen. 


Homosexualitet har fått en egen rubrik och beskrivs mindre negativt men det sägs fortfarande vara 

den vanligaste sexuella avvikelsen. Den som väljer en partner från det motsatta könet är 

heterosexuell och den som föredrar det egna könet är homosexuell. Homosexuella kontakter 

mellan främst pojkar är inte ovanligt i tonåren, men betyder inte alltid att de blir homosexuella 

som vuxna. Man känner inte till de djupare orsakerna till homosexualitet men troligen grundläggs 

den mycket tidigt. Att acceptera sin homosexualitet är ofta mycket svårt eftersom de flesta är 

heterosexuella och: ”Ju större press samhället utövar genom lagstiftning och fördömande desto 

svårare får den homosexuelle att finna sin roll i samhället.” 117 En bild visar två homosexuella män 

med bildtexten: ”Homosexuella personer lever ofta tillsammans på samma sätt som gifta. Ett 

homosexuellt par känner samma vänskap och kärlek till varandra som ett heterosexuellt par.” 118 

Texten behandlar antingen homosexualitet könsneutralt eller handlar om manliga homosexuella, 

t.ex. när man diskuterar ”den homosexuelle”, medan kvinnor är osynliga. Bisexualitet beskrivs 

som att många bisexuella är gifta och har barn och att deras familjer inte känner till deras 

115 Jonsson, 1986, s 245. 

116 Jonsson, 1986, s 245. 

117 Jonsson, 1986, s 252. 

118 Jonsson, 1986, s 252. 

23

läggning. ”Med bisexuell menas en person som har sexuella kontakter med båda könen.” 119 Fokus 

avseende bisexuella ligger därmed som i förra boken på sex och inte på känslor och kärlek. 

Texten varnar indirekt samhället för att fördöma homosexuella då det förvärrar deras 

situation, vilket kan ses som ett steg mot en större acceptans av homosexualitet. I stort sett alla 

böcker påpekar att det är vanligt med homosexuella förbindelser i tonåren men att man inte 

behöver vara homosexuell för det, vilket kan vara ett sätt att avdramatisera. Samtidigt är det en 

heteronormativ syn som gör homosexualitet till en avvikelse ty det påpekas aldrig att det är 

vanligt med heterosexuella förbindelser i tonåren utan att man är heterosexuell för det. Möjligen 

tar Jonsson indirekt avstånd från skilda åldersgränser genom att skriva: ”Man trodde att den unge 

kunde förföras och därigenom bli homosexuell.” 120 Homosexualitet framställs som en avvikelse 

och problematiseras, men paradoxalt nog ska det samtidigt accepteras. 

7.4 BIOS - biologi för högstadiet av Berth Andréasson 1986 


Kapitlet heter Att bli vuxen och inleds på första sidan med diskussionsfrågor till skillnad från de 

andra böckerna, t.ex. stämmer det att flickor har lättare för att prata om känslor, gärna kramas och 

är de som är ansvariga för preventivmedel? 121 Hur ser pojkar på flickor som sexualpartner och 

kamrat? Stämmer det att pojkar skryter om att ha legat med flickor? Vilka synpunkter kan man 

lägga på ungdomar som inleder sexuella förbindelser i tonåren? Ge några alternativ till samlag. 

Hur och när grundläggs könsroller? Vilket kön kopplas till redskap som t.ex. fotboll, strykjärn, 

skiftnyckel och blöja? Vad kan göras för att pojkar och flickor ska kunna använda samma saker i 

lika stor utsträckning? Finns det biologiska förklaringar till könsrollerna? Frågorna illustreras av 

en bild på en pojke som kör traktor och två flickor som leker med dockor. 122 Även om frågorna 

syftar till att ifrågasätta könsrollerna ger de tillsammans med bilden en tämligen traditionell bild 

av könen. 

Av de läromedel som analyseras är BIOS den som starkast argumenterar för avhållsamhet, 

vilket kan hänga samman med hiv-epidemin på 1980-talet. Det fastlås att sex är mer än att bara 

119 Jonsson, 1986, s 252. 

120 Jonsson, 1986, s 252. 

121 Det är s 193-216. 

122 Ett utdrag ur ett brev beskriver en mullig flicka som är tillsammans med en pojke som hon säger sig inte kunna 

klara sig utan. Han bryr sig inte om sminkade tjejer och hon hävdar att utseendet inte har någon betydelse för kärlek. 

Jag tolkar det som att författaren försöker nedtona betydelsen av kvinnors utseende, vilket dock får som konsekvens 

att mäns utseende betraktas som oviktigt. 

24

leva ut fortplantningsdriften, det kan vara en djup själslig kontakt med en medmänniska. Boken 

förespråkar att man bör vänta med sex tills man är fysiskt och socialt mogen: ”Det bör här sägas 

klart: Det är inte skadligt eller onormalt att vänta. Tvärtom!” 123 Att vänta kan vara ett gott tecken 

på mognad. ”Samlag med någon man tycker om kan vara något underbart som inte bör grunda sig 

på osäkerhet och otrygghet.” 124 Petting rekommenderas inte för att det riskerar att leda till samlag 

utan: ”Onani kan vara ett bra sätt att tillfredsställa sexualdriften.” 125 De allra flesta pojkar och mer 

än hälften av alla flickor onanerar. 

För att slippa AIDS bör man ha så få partners som möjligt, helst hålla sig till en enda. De 

som särskilt riskerar att smittas är prostituerade, homosexuella män, narkotikamissbrukare och 

blödarsjuka. I ett utdrag ur en tidningsartikel beskrivs den första smittokedjan som inte var 

homosexuell eller bland narkotikamissbrukare, det var människor som säger att de inte var sådana 

och varken hade anal- eller munsex. Aids kopplas främst till homosexuella och narkomaner, 

eftersom det framställs som förvånande att andra också kan smittas. Boken skriver att AIDS 

kommer från en afrikansk apa. Om andra länder sägs att i vissa överbefolkade länder är 

sterilisering av män vanligt som preventivmetod, en bild visar ett sådant ingrepp i Indien. 

7.4.2 Kön 

Under puberteten väcker könshormoner könsdriften och s.k. runda ord är klumpiga uttryck för 

sexualiteten. Texten fortsätter: ”Andra yttringar är att pojkarna drar flickorna i håret, att man 

stöter till den man intresserar sig för osv. I grupp är samtalstonen ibland högljudd och språket rått. 

Men innerst inne och i ensamhet är man annorlunda. Man vill gärna vara mjuk och rar, man vill 

krama och kyssa, man längtar och hoppas. Man är osäker.” 126 Fokus ligger på mäns sexualitet 

som framställs som könsneutral, då författaren glider från pojkar som drar i håret till ”man” som 

är högljudd men vill vara rar, vilket knappast torde handla om flickor. Föreställningen om att 

pojkar drar flickor i håret på grund av sina hormoner och drifter kan få som konsekvens att det 

som idag diskuteras som sexuella trakasserier legitimeras. Indirekt förs samtidigt en likhetsdiskurs 

fram där pojkar egentligen är som flickor innerst inne, men förråas av sin osäkerhet. 

I likhet med förra boken finns en bild av pojkar och flickor före och efter puberteten, där 

de först är lika och sedan olika så till vida att kvinnan är kortare, kurvigare, har långt hår och inget 

123 Andréasson, 1986, s 212. 

124 Andréasson, 1986, s 200. 

125 Andréasson, 1986, s 212. 

126 Andréasson, 1986, s 200. 

25

hår på kroppen. I likhet med i flera andra läromedel finns det fler bilder på kvinnor och deras 

kroppar än på män, här är det t.ex. en kvinna som blundar och njuter av en omfamning och en 

naken kvinna i duschen som illustration till intimhygien. 127 Det är sannolikt att kvinnor 

objektifieras mer än män, men svårt att belägga utan bildanalytiska redskap. 

Det könsneutrala temat återkommer där mannen som norm döljs bakom formuleringar om 

människan. Avsnittet om könsorganen inleds könsneutralt och fortsätter med en mening som 

främst tycks handla om män: ”En människas potens (sexuella förmåga) har inget samband med 

könsorganens storlek och utseende.” 128 Vidare blir barnets hormonbalans den vuxnes och de 

exempel som ges är att målbrottsrösten inte alltid ”bär” och att rörelserna blir klumpiga, vilket 

också verkar handlar om män. Ytterligare exempel är det könsneutrala samlaget: ”Samlaget 

upplevs som lustförnimmelser, som stegras och kulminerar med orgasmen (utlösningen). Under 

orgasmen sker sädesuttömningen hos mannen. Det är lyckligt – men inte nödvändigt – om båda 

får orgasm och får den någorlunda samtidigt. Kvinnan behöver ofta längre tid för att uppnå 

orgasm.” 129 Därför bör man variera förspelet. Om mannen får för tidig utlösning hinner kvinnan 

inte uppnå orgasmen. 

Även här är kvinnors hormoner det avvikande; klimakteriet beskrivs som en rubbning av 

hormonbalansen som kan ge övergångsbesvär som nervositet, illamående och svettningar. 

Besvären kan underlättas av att omgivningen visar hänsyn. Detta är det enda läromedel som 

diskuterar frigiditet, vilket definieras som kvinnor som har svårigheter att uppleva sexualiteten 

som en njutning och få orgasm och inte får någon positiv behållning av samlag. Frigiditet 

konstrueras därmed som kvinnor som inte njuter av samlag, vilket kan tolkas som ett tecken på 

heteronormativitet. 

En stor förändring har skett i synen på abort som har blivit mer positiv och feministiskt 

influerad: Alla barn som föds har rätt att vara välkomna. 130 En kvinna kan ibland bli gravid trots 

att hon och hennes partner använder preventivmedel. ”Om hon då anser att hon inte kan eller vill 

föda barnet, har hon möjlighet att få abort.” 131 Det får dock inte ersätta användningen av 

127 Andréasson, 1986, s 214. 

128 Andréasson, 1986, s 198. 

129 Andréasson, 1986, s 201. 

130 Andréasson skriver på ett annat ställe att det är naturligt att pappan är med och hjälper till under förlossningen och 

att det är lika naturligt att mamman ska få smärtlindring om hon så önskar. Formuleringar om att det är naturligt kan 

ses som ett sätt att legitimera det, men kraven ovan kan också ses som ett resultat av kvinnorörelsens kamp, vilken 

döljs bakom det ”naturliga”. 

131 Andréasson, 1986, s 207. 

26

preventivmedel. Boken tar genom sin beskrivning ställning för abort till skillnad från de äldre 

läromedlen. 

Ett tema som här uppträder för första gången är pornografi. ”Många blir stimulerade av 

det, andra äcklade. För dem som av en eller annan anledning inte kan få leva ett ‘normalt’ 

sexualliv kanske porren kan utgöra en ersättning.” 132 Män kopplas till porr genom en illustration 

av en man vid ett skyltfönster vid en porrbutik. Porr framställs som en ersättning för dem som inte 

kan ha ”normalt” sex, men boken tar också upp fyra nackdelar: Kärlek nämns inte i samband med 

sex, det är orealistiska och överdrivna skildringar av människor som sexmaskiner, det handlar inte 

om preventivmedel, graviditet och könssjukdomar och det finns många våldsinslag. Porr beskrivs 

ur konsumentens perspektiv och vilket budskap det ger, medan produktionsvillkor inte diskuteras. 


Avsnittet Vad är normalt? inleds med: ”Vad som skall betraktas som ńormalt´ och vad som 

räknas som ávvikande´ i fråga om sex kan vara svårt att avgöra. 133 Den som sexuellt dras till det 

motsatta könet kallas heterosexuell. Heterosexualitet är det vanligaste. Människor kan också dras 

till både det motsatta och det egna könet. Sådana människor kallas bisexuella. De som 

huvudsakligen dras till det egna könet kallas homosexuella. Under pressade förhållanden, t ex en 

fängelsevistelse, där man endast kan träffa personer av samma kön, kan heterosexuella personer 

tillfälligtvis visa homosexuella böjelser.” 134 Homosexualitet är ganska vanligt, troligtvis 3 % av 

befolkningen. Dragningen handlar inte enbart om sex utan också om kärlek och 

gemenskapsbehov. Många homosexuella känner omgivningens reaktioner som en tung börda. 

”Homosexualitet är inte olagligt om man är över 15 år.” 135 Det finns många andra sexuella 

beteenden och det är svårt att fastställa gränsen för vad som är normalt. ”Det är viktigt att vi inte 

tanklöst fördömer människor som har en annan inriktning av sexualiteten än vi själva. En viktig 

inskränkning är: Vi får inte tolerera att sexualiteten tar sig sådana uttryck att andra skadas.” 136 

Avsnittet illustreras med två män som håller om varandra i en grupp människor, de ska sannolikt 

tolkas som homosexuella i en demonstration. 

132 Andréasson, 1986, s 213. 

133 I kapitlet Olika sexuella beteenden finns underrubrikerna Onani & petting, Potensrubbningar, Vad är normalt? och 

Pornografi. 

134 Andréasson, 1986, s 213. 

135 Andréasson, 1986, s 213. 

136 Andréasson, 1986, s 213. 

27

Tecken på heteronormativitet är att ”vi” förutsätts vara heterosexuella och inte tanklöst ska 

fördöma andra och att man tillfälligt kan visa homosexuella böjelser under pressade förhållanden. 

1944-1978 var skyddsåldrarna för homosexualitet 18 eller 21 vid beroendeställning jämfört med 

15 eller 18 för heterosexuella, vilket kan leva kvar i formuleringen om att det inte är olagligt om 

man är över 15. Detta är dock åtta år senare och ger sken av att det är olagligt för unga. RFSL 

Ungdom vänder sig emot den negativt laddade formuleringen homosexuella ”böjelser”. De menar 

att det är absurt att man i en biologibok försöker förklara att man inte behöver vara homosexuell 

för att man i fängelset har sex med någon av samma kön. Normalt ställs mot avvikande och 

homosexuella framställs som att de mår dåligt, homosexualiteten utmålas som ett problem. 137 

Detta är dock den första bok som följer handledningen från 1977 så till vida att inte längre kalla 

homosexualitet för en avvikelse, men det framställs inte som helt normalt för det. 

7.5 NO-biologiboken för högstadiet av Linnman, Wennerberg & Rodhe 1988 


Avsnittet heter Sex och samlevnad och inleds med att heteronormativt fastslå: ”Under den period 

som brukar kallas puberteten börjar pojkar och flickor bli intresserade av varandra på ett nytt 

sätt.” 138 Man ska inte tvinga någon till samlag utan pojken och flickan får själva bestämma om de 

vill. Texten fortsätter med att: ”Den man tycker om - den man älskar - vill man vara särskilt rädd 

om. Tänker man på detta kan sexuellt samliv bli något som gör livet rikare.” 139 Problemet med 

våldtäkt framställs därmed som möjligt att förebygga med monogama kärleksrelationer eftersom 

man är rädd om den man älskar. En nyhet är rubriken Sexuella övergrepp som inleds med en 

definition av våldtäkt som att med våld och hot tvinga sig till samlag. ”Sådana handlingar begås 

oftast av människor med en sjuklig inriktning av sexualiteten, men också under inflytande av 

alkohol.” 140 Att tvinga någon till samlag måste starkt fördömas och leder till stränga straff. Även 

incest, sexuella handlingar mellan nära släktingar som förälder och barn, syskon eller mor- eller 

farföräldrar och barnbarn, är förbjudet. Formuleringen om våldtäkt framställer det som att vi 

137 Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 24. RFSL Ungdom skriver att BIOS från 1989 inte har någon 

homo/bi/trans-information alls, vilket dock BIOS från 1986 som jag analyserar här har. Jag analyserar BIOS 

stadieboken medan de sannolikt analyserar BIOS Biolätt, vilken är knappt en tredjedel så lång, vilket kan förklara 

frånvaron av homosexualitets-/bi-/transtemat. Deras urval framstår som problematiskt eftersom deras val av olika 

material inte är helt jämförbara. De har dock skrivit en rapport och inte en vetenskaplig uppsats. 

138 Materialet som analyseras är s 243-267. Det den första upplagan men har gåtts igenom och moderniserats av 

läkaren Per Zetterlund. 

139 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 250. 


28

vanliga människor inte våldtar utan kopplar det till de Andra, som har en sjuklig inriktning eller är 

alkoholpåverkade, vilket kan frånta dem ansvar. Texten framstår som inkonsistent när den först 

framställer kärlek som ett skydd mot att tvinga någon till samlag, men sedan kopplar våldtäkt till 

sjuka och berusade människor. 

Texten hävdar att onani är mycket vanligt hos flickor, pojkar och vuxna. Man trodde förut 

att det orsakade sjukdomar men vet nu att det är ofarligt och helt naturligt. ”Det är särskilt vanligt 

under puberteten, innan sexualdriften kan tillfredsställas genom mera regelbundna samlag.” 141 

Onani konstrueras därmed som något naturligt och legitimt - ett utslag av sexualdriften - och en 

ersättning för samlag. 

I avsnittet Hur kan man förhindra befruktning diskuteras preventivmedel, medan att 

förhindra könssjukdomar inte uppmärksammas på samma sätt. En av preventivmetoderna är 

petting som rekommenderas i nya förhållanden och innan man är mogen för samlag. ”Sexuellt 

överförbara sjukdomar sprids mest genom människor som har samlag med flera tillfälliga 

bekantskaper. Vill man undvika smitta bör man därför ha samlag endast med den man känner väl 

och som man vet inte har någon könssjukdom.” 142 Senare nämns att kondom ger ett visst skydd 

och kan försvåra spridning, men det som rekommenderas är ändå monogami och att undvika 

tillfälliga förbindelser. HIV och AIDS kommer troligen från Afrika och sprids möjligen också 

genom djupa kyssar, vilket bör undvikas och: ”Samlag med okända och tillfälliga förbindelser kan 

utgöra en ökad smittorisk.” 143 AIDS-upplysning och bekämpning illustreras med en affisch från 

Kenya. Om andra länder står att sterilisering av män är vanligt i vissa u-länder, vilket illustreras 

med en bild av familjeplanering i Indien. 

7.5.2 Kön 

Enligt författarna väcker könshormonerna ett intresse för det motsatta könet under puberteten och 

man börjar tänka i nya banor. Förut tyckte flickor kanske att pojkar var dumma och pojkar att 

flickor var fnittriga och fåniga, men nu börjar man ”tända” på varandra. ”Allt detta beror på att 

könshormonerna börjar verka, de framkallar könsdrift eller sexualitet.” 144 ”Den spänning som 

sexualdriften skapar mellan pojkar och flickor, mellan män och kvinnor, stimulerar även andra 


142 Linnman, Wennerberg & Rodhe, 1988, s 258. Boken växlar här mellan begreppen sexuellt överförbar sjukdom och 

könssjukdom, vilket kan bero på partiella revideringar av texten. 



29

områden av vårt dagliga liv och gör detta rikare.” 145 Heterosexualiteten beror därmed på 

könshormoner och är inte bara vanlig, utan också norm och berikar hela livet. 146 

Boken hävdar att unga ofta har ytliga kärleksförhållanden för att tillfredsställa driften: 

”Unga människor fäster sig ofta ganska ytligt vid varandra, kanske endast för att de upplever 

sexualdriften starkt och vill tillfredsställa den. Som ett tecken på att man mognar som människa 

kommer så småningom allt starkare krav på att man ska tycka om och älska den man lever 

sexuellt med. Slutligen kanske man möter någon som man vill bilda familj med, ha barn 

tillsammans med.” 147 En mogen människa konstrueras som monogam och familjebildande, vilket 

indirekt kan utesluta homosexuella, singlar, promiskuösa mfl. 

Könen framställs som komplementära: ”Män och kvinnor kan på olika sätt bli sexuellt 

upphetsade. En man stimuleras t ex av att se en naken kvinna, en kvinna genom att hon blir smekt 

av en man. Båda kan då känna sexualdriften starkt: kroppen förbereder sig för samlag.” 148 

Därmed förutsätts heterosexualitet och att män är visuella medan kvinnor vill bli smekta. Därefter 

följer en beskrivning av hur kvinnans och mannens könsorgan förändras, vilken till skillnad från 

andra böcker inte fokuserar mer på kvinnan eller framställer mannens erektion som ett tecken på 

åtrå. Könens sexualitet konstrueras som olika men driften leder till samma mål - samlaget. Om 

samlag sägs att det oftast leder till orgasm men att det för kvinnor ofta är nödvändigt att klitoris 

stimuleras under sexualakten för att få orgasm. Dessa dubbla ”ofta” ger texten ett motsägelsefullt 

intryck, kanske för att den försöker betona likhet genom att förklara att samlag oftast leder till 

orgasm för män men inte för kvinnor utan att säga det rakt ut. 

Under rubriken Sexuella svårigheter beskrivs impotens och för tidig utlösning ingående 

och därefter fastslås kortfattat att liknande svårigheter kan förekomma hos kvinnan som att inte 

uppleva några lustkänslor eller att inte få orgasm. Texten försöker vara könsneutral och visa på 

likheter, men fokus ligger på mannen. Dessutom är det egentligen ingen likhet att mannen 

kommer för snabbt och kvinnan för långsamt, men böckerna tycks vilja här betona likheter 

framför skillnader. 

Texten påpekar att även om menstruationer på många sätt kan vara besvärande ska man 

komma ihåg att det inte är någon sjukdom utan försöka leva som vanligt. Om abort sägs att: 

”Abortfrågan har diskuterats mycket. Somliga anser att abort inte alls ska få utföras och menar att 


146 Vissa feminister hävdar att det inte är könshormoner eller pubertet i sig som får människor att ha sex, utan att 

sociala faktorer också påverkar. (Stainton Rogers, 2002, 31f.) 



30

fostret har liv så snart ägget är befruktat och att abort innebär utsläckande av liv. Andra anser att 

fostret inte har liv förrän kvinnan själv upplever det så, t ex när hon känner fosterrörelser.” 149 Värt 

att notera är att den äldre uppfattningen om kvickning återkommer här. Texten framställer abort 

som lämpat för de kvinnor som inte vill föda, inte kan ta hand om ett barn eller lider av 

sjukdomar. Abort ger sällan komplikationer men många kvinnor upplever skuldkänslor eller andra 

psykiska problem och det ska inte användas som en preventivmetod, varför bilden som ges av 

abort är tämligen negativ. 

Prostitution beskrivs negativt och definieras som ”En kvinna som har samlag mot 

betalning kallas prostituerad. De prostituerade har ofta stora sociala och psykiska problem.” 150 

Det är den prostituerade och inte mannen som är i fokus. Denna fokus på den prostituerade skiljer 

sig från hur pornografi skildras i läromedlen, där fokus inte ligger på kvinnan eller produktionen 

utan på konsumenten och budskapet. Pornografi definieras i denna bok som filmer, bilder och 

beskrivningar av sexuella handlingar som har till enda uppgift att skapa sexuell upphetsning hos 

läsaren. Det är inte porr om det är en del av verklighetsskildringar i vanlig litteratur eller film. 

Beskrivningen av pornografi är därmed inte lika negativ som i äldre läromedel. Enligt 

handledningen från 1977 ska skolan ta avstånd från pornografins människosyn, vilket detta 

läromedel dock inte gör. 


Kapitlet heter Variationer i det sexuella beteendet och inleds med: ”Både män och kvinnor kan 

‘tända’ på människor av samma kön. Detta kallas homosexualitet. (Sexualdriften mellan man och 

kvinna kallas heterosexualitet.)” 151 Man vet inte så mycket om orsakerna till homosexualitet, men 

man har inte funnit några fysiska utan: ”Den sexuella utvecklingen under barnaåren kan ha blivit 

störd.” 152 Det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma kön under 

puberteten. ”Detta kan bero på att driften ännu inte blivit stabil och det betraktas inte som 

homosexualitet i vanlig mening. Det förekommer att driften är inriktad både på det egna och på 

det motsatta könet. Detta kallas bisexualitet.” 153 Sexualitet diskuteras i termer av drifter och 

intressant nog känner man sig tvungen att i en parentes också definiera heterosexualitet. 






31

Förklaringen till homosexualitet är psykoanalytisk, medan bisexualitet framställs som tillfälligt 

och heterosexualitet inte behöver förklaras. 

Ungdomar varnas indirekt för att ha relationer med vuxna homosexuella: ”Vuxna 

homosexuella söker ofta en partner bland ungdomar av samma kön. Ett sådant förhållande kan bli 

ett stort problem för en ung människa. Det kan leda till framtida störningar i den egna 

sexualiteten. Men man blir inte homosexuell av sådana upplevelser.” 154 Det antyds att 

homosexuella är pedofiler och det syftar sannolikt snarare på bögar än på lesbiska. Under 

prostitution nämns att det också finns manlig homosexuell prostitution där unga pojkar ställer upp 

för en vuxen homosexuell, men dessa pojkar är vanligen inte homosexuella själva. 

En bild visar en demonstration med homosexuella av båda könen, vilket är första gången i 

de böcker som analyseras här. I bildtexten sägs att homosexuella kämpar mot intolerans och 

diskriminering. Kapitlet nämner också att det kan vara besvärligt att vara homosexuell i ett 

samhälle där de flesta är heterosexuella. Sammanfattningsvis kan sägas att texten är ambivalent, 

samtidigt som den förespråkar acceptans av homosexuella framställs det som en störning och ett 

problem för ungdomar. 

Under rubriken Andra variationer behandlas blottare, exhibitionister, transvestiter och 

transsexuella, vilka starkt känner sig tillhöra fel kön och byter kön för att det ska passa denna 

upplevelse. Frågan är om de ses som mer normala när de inte längre kallas avvikelser trots att 

beskrivningen i stort sett är oförändrad? 

7.6 Biologiboken för grundskolans senare årskurser av Linnman et al 1995 


Kapitlet heter Sex och samlevnad. 155 Jag diskuterar främst förändringarna jämfört med den förra 

boken emedan det mesta är oförändrat. En mening om att unga människor fäster sig ytligt vid 

varandra, kanske endast för att de upplever driften starkt och vill tillfredsställa den är nu struken. 

Resonemanget om att sexualdriften är stark och leder till att man söker tillfredsställelse står dock 

kvar. I en faktaruta står att HIV är spritt över hela världen och att många smittas varje dag, också i 

Sverige. En förändring är att man särskilt smittas utomlands: ”Samlag med okända och tillfälliga 


155 Sex och samlevnad är s 243-267 och är omarbetat inför läroplanen 1994 och granskat av skolsköterskan Monika 

Nordh. Linnman och Wennerberg är kvar som författare, medan Rodhe har ersatts av Anders Carlsten och Lars 

Magnusson. 

32

förbindelser, särskilt utomlands, kan utgöra en ökas smittorisk.” 156 Det kan ses som en motsägelse 

att Linnman et. al. betonar risken för att smittas i Sverige samtidigt som de lagt till att det särskilt 

sker utomlands. 

7.6.2 Kön 

En nyhet är faktarutor med texten Visste du att, som att kvinnliga skönhetsideal varierar mellan 

tider och kulturer, t.ex. jämfördes vackra kvinnor med elefanter i Indien. En annan upplysning är 

att kvinnor förr försökte attrahera män genom att blanda mensblod i deras dryck och att man förr 

betraktade onani som skadligt. En antydan till ett historiskt perspektiv har tillkommit, vilket 

återfinns mer utvecklat i Biologi Spektrum från samma år. Det finns inslag av en 

utvecklingsoptimism i att det förflutna framställs som att var mörkt och att man nu vet mer och 

detta gäller särskilt synen på onani, även i de andra läromedlen. 

I första upplagan stod att incest var förbjudet men nu har det lagts till: ”Det innebär att den 

vuxne kan straffas - inte barnet.” 157 Det kan vara en återspegling av en förändring i 

samhällsdebatten om incest, där det förr ansågs handla om frivilliga relationer mellan vuxna 

släktingar eller syskon men senare började handla mer om föräldrars och vårdnadshavares 

övergrepp mot barn. Incest uppmärksammades också allt mer under 1980-talet. Samtidigt är dock 

definitionen av incest i texten oförändrad och felaktig, d.v.s. sexuella handlingar mellan nära 

släktingar som förälder - barn, syskon, mor- eller farförälder - barnbarn. 158 En annan återspegling 

av samhällsförändringar kan ses i abortdiskussionen, där en tredje uppfattning är tillagd, nämligen 

att fostret är levande när det är stort nog för att leva utanför modern. 

I den förra boken fastslogs: ”En graviditet kan innebära stora risker och få allvarliga 

konsekvenser för båda pojken, flickan och det barn som kanske föds utan att vara önskat.” 159 I 

denna andra upplaga är ”stora risker” struket, vilket mildrar varningen något. En annan förändring 

är att en formulering är borttagen om att det är viktigt att veta hur säkra olika preventivmedel är, 

vilket kan tyda på att preventivmedlen ses som säkrare år 1995. 160 

156 Linnman et al, 1995, s 261. 

157 Linnman et al, 1995, s 252. 

158 Till 1937 var båda parterna i incestbrott brottslingar, men sedan har det börjat ses som en vuxens övergrepp på ett 

barn. (Lidstedt Cronberg, 2002, s 146). 1973 omdefinierades incestbrottet till att endast omfatta förälder - barn och 

helsyskon, varför bokens definition är föråldrad och inte stämmer överens med lagen. 


160 Handledningen från 1956 varnade för att alla preventivmetoder är osäkra till skillnad från handledningen från 

1977, varför detta också kan ses som ett genomslag för handledningen från 1977 i preventivmedelsfrågan. 

33

En annan förändring är att definitionen av prostitution har blivit könsneutral; det är en 

kvinna eller en man som har samlag mot betalning. Förut var det bara en kvinna i själva 

definitionen samtidigt som man också diskuterar manlig homosexuell prostitution, vilket kan 

tyckas motsägelsefullt. 


Rubriken Variationer i det sexuella beteendet är densamma. 1988 definierades homosexualitet 

som att man kan ”tända” på någon av samma kön, vilket har ersatts av: ”Både män och kvinnor 

kan bli kära i och ha ‘sex’ med någon av samma kön.” 161 Homosexuellas sex ses dock inte som 

riktigt sex, utan det är fortfarande samlag som är normen. Förut definierades heterosexualitet som 

sexualdriften mellan män och kvinnor, nu är det sexuellt umgänge mellan män och kvinnor. 

Paradoxalt nog framstår det som att man blir heterosexuell av att ha sex med någon av motsatt 

kön, medan kärlek ingår i definitionen av homosexualitet. Meningen om att orsakerna till 

homosexualitet inte är helt kända står kvar, d.v.s. heterosexualitet är oproblematiserat. 

Formuleringen om att det kan bero på en störning under barnaåren är dock struken, vilket tyder på 

en försvagning av psykoanalytiska förklaringar till homosexualitet. Stycket om att vuxna 

homosexuella ofta söker en ung partner och att det kan leda till problem för tonåringen står kvar i 

oförändrat skick. 162 

Formuleringen om att det är ganska vanligt med sexuellt umgänge med någon av samma 

kön under puberteten är ersatt av att: ”I puberteten kan det förekomma att ungdomar av samma 

kön umgås sexuellt.” 163 Effekten blir att homosexuella erfarenheter framstår som mindre vanligt 

förekommande än i förra boken. Definitionen av bisexualitet är oförändrad, nämligen att driften är 

riktad både mot det egna och motsatta könet. 

161 Linnman et al, 1995, s 251. 

162 RFSL Ungdom menar att denna bok är en av de mest kränkande böckerna mot homosexuella som utmålar dem 

som pedofiler och är starkt heteronormativ med stereotypa roller för könen. Boken bidrar till begreppsförvirring 

genom att diskutera transsexualism under Andra variationer av det sexuella beteendet. (Ryng, Sysimetsä, Björk 

Blomqvist, 2003, s 20). Jag ställer mig dock tveksam till att den skulle ha en mer stereotyp bild av könen än de andra 

böckerna, de ger alla ungefär samma beskrivningar av könen som olika utom Biologi Spektrum som i större 

utsträckning betonar likhet. 

163 Linnman et al, 1995, s 251. 

34

7.7 Biologi av Anders Henriksson 1995 


Kapitlet heter Fortplantning och sexualitet. 164 Det fastslås att samlaget kan leda till en ny individ 

men: ”Människor älskar med varandra även för att det ger vällustkänslor och en stark upplevelse 

av närhet.” 165 Blommor och bin och djurs fortplantning diskuteras och därefter människors 

sexualdrift och samlag. Samlaget är dock mer än en ren parningsakt och sker inte bara för att 

skaffa barn. ”Biologiskt sett är målet med samlaget att skapa en ny individ. För att locka till 

fortplantning är intensiva vällustkänslor knutna till samlaget. Människor älskar med varandra 

även för att förstärka känslan av samhörighet.” 166 Det framstår som att sex och kärlek hänger ihop 

och att naturen har ett syfta med samlaget och försöker locka människor till heterosexuella 

samlag, vilket indirekt framställer andra sorters sex som mindre normalt. 

Om HIV sägs att det beskrevs första gången 1981 i USA och att det kan smitta vid samlag, 

genom blod och att homosexuella män kan smitta varandra vid analsex. Homosexuella män som 

har analsex framställs därmed som en riskgrupp och utdefinieras som ett problem. 

Boken handlar mycket om reproduktion och en nyhet är Hjälp till graviditet som behandlar 

insemination, provrörsbefruktning och äggdonation, vilket inte är tillåtet i Sverige men lagligt i 

Danmark och Storbritannien. Det är möjligt att formuleringen om att det är lagligt i andra länder 

indirekt är en kritik av Sverige. 

7.7.2 Kön 

Förspelet beskrivs som att båda könen förbereds för samlag: ”Då blir penis styv och något längre 

för att kunna föras in i kvinnans slida.” 167 Kvinnokroppen förbereds bl.a. genom att slemhinnorna 

blir fuktiga. Det nämns att klitoris också innehåller svällkroppar, liknande de som finns i penis. 

Att klitoris liknas vid penis kan ses som ett inslag av en likhetsdiskurs, men det är mannen som 

beskrivs mest och hans könsorgan som framstår som normen som kvinnan jämförs med. Den 

könsneutrala beskrivningen av orgasmen handlar främst om mäns orgasm: När könsorganen 

stimuleras, t.ex. med penis i slidan så utlöses efter tillräcklig stimulering orgasmen. Det tar ofta 

längre tid för kvinnor och många kvinnor upplever inte orgasmen under själva samlaget utan 

klitoris behöver stimuleras ytterligare, d.v.s. kvinnan framstår som avvikande. 

164 Det är s 235-254. 

165 Henriksson, 1995, s 235. 

166 Henriksson, 1995, s 242. 

167 Henriksson, 1995, s 238. 

35

Om menstruationer sägs att: ”Även humöret påverkas under menstruationscykeln. Det är 

inte ovanligt att kvinnan blir nedstämd och retlig dagarna före och under menstruationen.” 168 

Under menstruationerna känner många smärta och illamående, men det är normalt och alltså 

ingen sjukdom. Kvinnor framstår dock som utsatta för kroppsliga besvär, till skillnad från män. 

Under Avbruten graviditet behandlas spontan och framkallad abort. Kvinnan kan själv 

bestämma om hon ska föda eller inte. Hon kanske inte vill föda på grund av sjukdom, 

familjeförhållanden, att hon är för ung och går i skolan. 169 Aborter utförda av läkare orsakar sällan 

följdsjukdomar. Det kan förekomma att kvinnan känner tomhet och skuld efter en abort, då är det 

viktigt att hon kan prata med någon och få stöd. ”De flesta svenskar tycker att vi har en bra 

abortlag i Sverige. Några anser dock att redan det befruktade ägget ska skyddas som en levande 

individ. Andra som kritiserar abortlagstiftningen tycker att även mannen ska få vara med och 

bestämma.” 170 Texten tar indirekt ställning för abortlagen genom att framställa det som att de 

flesta stödjer den, medan några inte gör det. 


Under rubriken Homosexualitet definieras homosexualitet som: ”Det finns kvinnor och män som 

är homosexuella. Det innebär att kvinnor känner kärlek till kvinnor och män till män. I ett 

homosexuellt förhållande är kärleken och vänskapen lika stark som i ett heterosexuellt 

förhållande.” 171 Det illustreras med en bild på två homosexuella män. Det var olagligt till 1944, 

men sedan har homosexuella fått det bättre och 1995 infördes partnerskapslagen som är ett slags 

äktenskap för homosexuella. ”Tyvärr finns det fortfarande fördomar mot homosexuella. Därför 

döljer många, speciellt ungdomar, sin homosexualitet. Man är rädd för att bli utstött. Allt fler 

lever dock öppet, dvs. de visar sin kärlek och sina känslor på samma sätt som heterosexuella. Med 

öppenheten minskar fördomarna.” 172 Indirekt antyds att homosexuella är ansvariga för att minska 

andras fördomar genom att leva öppet, heterosexuellas ansvar diskuteras inte. 173 

Homosexuella lever sitt liv som andra, ibland även med barn, vilket är ett nytt tema. En 

annan nyhet är att boken också nämner orsakerna till heterosexualitet, men orsakerna till 

168 

Henriksson, 1995, s 240. 

169 

Detta är ett exempel på interdiskursivitet, att samma orsaker till abort återkommer i de olika läromedlen. 

170 


171 


172 


173 

RFSL Ungdom anser istället att boken framställer det som positivt att samhället blir mer tolerant och att 

homosexuella är som alla andra. 

36

homosexualitet diskuteras fortfarande mer: ”Ingen känner till någon särskild orsak till varför man 

blir homosexuell. Troligen är den hetero- eller homosexuella läggningen grundlagd före 

puberteten, innan man själv är medveten om den. Man kan även vara bisexuell, dvs. man kan 

känna en dragning till båda könen.” 174 Hetero- och homosexualitet definieras som kärlek, medan 

bisexualitet handlar om en dragning och inte framställs som lika normalt. 

Gränsen för normalitet är nu flyttad eftersom rubriken Homosexualitet följs av 

Annorlunda sexuella beteenden som beskriver incest, våldtäkt, blottare, transvestiter, 

transsexuella, pedofiler, sadister och masochister. Incest definieras som nära släktingar på samma 

sätt som i de andra böckerna. Våldtäkt innebär att någon tvingar sig till samlag genom hot eller 

våld. Transsexuell är en person som önskar tillhöra det motsatta könet. Pedofil är en person som 

känner en sexuell dragning till barn. Blottare är män som känner sexuell upphetsning av att visa 

sitt könsorgan för kvinnor. Alla definitioner är könsneutrala utom blottare, som är män som visar 

sig för kvinnor, d.v.s. de är per definition heterosexuella. I en äldre bok nämndes att det också 

fanns kvinnliga blottare, men att de inte upplevs som skrämmande, men nu är definitionerna 

påfallande könsneutrala eller heterosexuellt manliga. 

7.8 Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser av Susanne Fabricius 1995 


I boken finns två avsnitt om sex och samlevnad: Från barn till tonåring och Från tonåring till 

vuxen. 175 Texten inleds med att under puberteten vaknar den sexuella driften och ibland blir man 

kär flera gånger samma vecka! Läraren Fabricius använder sig flitigt av utropstecken, sannolikt 

för att signalera att något är förvånande eller värt att lägga märke till, t.ex. formuleringen att just 

du och dina känslor är unika! Hon fortsätter med man ofta undrar om man är normal, sedan går 

man in tvåsamhetens äventyr. 

Texten fastslår att i Sverige talar vi öppet om sex och samlevnad, men det är inte så länge 

som vi vågat tala öppet om sex. Fabricius hävdar felaktigt att obligatorisk sexualundervisning i 

skolorna infördes 1958. 176 Andra länder gör studiebesök i svenska skolor och lär sig av vår 

sexualundervisning. Därmed framställs Sverige som bättre än andra länder och denna bok är 

174 Henriksson, 1995, s 254. RFSL Ungdom hävdar felaktigt att bisexualitet inte nämns: ”Bisexuella nämns dock inte, 

och transsexuella hamnar felaktigt under annorlunda sexuellt beteende.” (Ryng, Sysimetsä, Björk Blomqvist, 2003, s 

21.) 

175 Det är s 116-129 och s 342-359. 

176 Fabricius, 1995, s 118. Detta är ett sakfel, då obligatorisk sexualundervisning infördes 1955 och handledningen 

utkom 1956. 

37

också den som diskuterar Sverige och andra länder mest, medan etnicitet är frånvarande i de andra 

böckerna. 

Genom utropstecken signaleras vikten av att säga nej: Om man inte vill ha sex ska man 

säga nej! ”De flesta väntar med att ha samlag tills de är i övre tonåren. Det är tillräckligt 

fantastiskt att hålla handen, kramas, kyssas och kanske ha petting.” 177 En vanlig orsak till 

svartsjuka är otrohet. ”De flesta tycker att trohet är viktigt i ett förhållande. Det är lika viktigt att 

kunna lita på sin partner som på sina kompisar.” 178 Boken varnar för att försumma sina vänner för 

förhållandet, för förhållandet tar kanske slut en dag. Detta är den enda bok som har en sådan 

varning, som kan ses som en motvikt till heterosexualiseringen. 

Den sexuella driften anses av många vara vår starkaste, minst lika viktig som att äta, sova 

och dricka. ”Rent biologiskt är den en förutsättning för att vår art ska leva vidare genom våra barn 

och barnbarn. Mycket av det vi gör styrs direkt eller indirekt av sexualdriften. Spänningen som 

den ger stimulerar ofta även andra områden i vårt liv och gör det rikare.” 179 Unga har ofta korta 

och ytliga förhållanden. ”Men när man blir lite äldre brukar längtan efter en djupare relation och 

kanske någon att skaffa barn med bli allt starkare.” 180 Det framställs som att man mognar till 

monogama relationer som syftar till barn, vilket främst handlar om heterosexuella och indirekt 

kan exkludera homosexuella eftersom deras kärlek i läroböckerna inte brukar diskuteras i 

samband med reproduktion. 

En nyhet är temat Sex och handikapp som säger att vad det gäller kärlek är vi alla lika, vi 

har rätt att få ge och uppleva kärlek. Handikapp kan vara i vägen, men känslorna är desamma och 

det finns hjälpmedel så att han eller hon kan ha ett så rikt kärleksliv som möjligt. Det illustreras 

med en man i rullstol med en kvinna i knäet och bildtexten: ”När det gäller kärlek är vi alla 

lika.” 181 Intressant nog framställs det som att den funktionshindrade är en man, vilket påminner 

om hur homosexuella män fick illustrera homosexualitet i de äldre läromedlen. Att framställa de 

Andra som lika oss tycks vara en strategi som gör dem mer accepterade, ty om såväl 

homosexuella, kvinnor som handikappade sägs att kärleken är densamma och det antyds att de 

egentligen är lika ”oss”, vilka då är heterosexuella män. 

177 Fabricius, 1995, s 128. Här följer boken handledningen från 1977 genom att visa på värderingar som har stöd av 

folket, men ur ett queerperspektiv kan likställandet av trohet och tillit ifrågasättas då det framställer polygami som 

avvikande. 

178 Fabricius, 1995, s 128. 

179 Fabricius, 1995, s 344. Här återkommer naturaliseringen av heterosexualitet utifrån reproduktion. 

180 Fabricius, 1995, s 344. 

181 Fabricius, 1995, s 346. 

38

Om onani sägs att det förr sågs som skamligt och skadligt, men att idag vet vi att det är 

helt ofarligt, tvärtom är det ett bra sätt att lära känna hur den egna kroppen fungerar och ett 

komplement till ett rikt sexualliv. Biologi Spektrum ger uttryck för den mest positiva inställningen 

till onani av alla böcker, men det är ändå ett komplement. Om könssjukdomar sägs att: ”Det bästa 

sättet att skydda sig är att använda kondom, att hålla sig till en och samma partner eller att helt 

avstå från samlag.” 182 Aids kommer ursprungligen från Afrika och sprids inte genom kyssar, 

d.v.s. faktauppgifterna har förändrats men författarna kopplar det ständigt till Afrika. 

7.8.2 Kön 

Biologi Spektrum är den bok som har flest inslag av en likhetsdiskurs, t.ex. inleds Könsorganen 

med: ”På riktigt små foster ser pojkars och flickors könsorgan likadana ut.” 183 Sedan förändras de 

av könshormoner. Till skillnad från andra böcker påpekas att klitoris motsvarar mannens penis, 

d.v.s. den är inte förkrympt eller liknar en penis. Mannen som norm visar sig dock i rubriker som 

Kan man fastna i tjejen? som handlar om ”man” som i texten visar sig vara ”män”. En skillnad 

jämfört med de andra böckerna är att Fabricius diskuterar kvinnors kroppar och behov mer. 184 

Under puberteten kommer pojkar i målbrottet och flickor får kvinnliga former. Även 

flickors röst djupnar och får en annan klang men den största förändringen är att de får mens. ”De 

flesta kvinnor upplever inga större obehag när de har mens, men en del får huvudvärk, 

humörsvängningar eller smärta.” 185 Numera finns det bra hjälp att få. Den totala mängden 

hormoner som behövs för att orsaka menstruationer under en livstid väger inte mer än ett 

frimärke! Klimakteriet innebär stora hormonomställningar och kan ibland ge besvär som 

humörsvängningar, men vi har kvar vår sexuella drift hela livet. Kvinnors hormoner framställs 

därmed inte som ett lika stort problem som i de andra läromedlen. 

Utvecklingsoptimism är ett återkommande tema i läromedlen, att utvecklingen relativt 

automatiskt går framåt mot ett bättre och öppnare samhälle och att Sverige kommit längre än 

andra länder. Konflikter och motsägelser döljs genom att fokusera på framsteg och det förflutna 

framställs som mörkt, vilket är tydligt i formuleringarna om att man förr trodde att onani var 

skadligt. Andra exempel är att det är lättare idag att sköta sin menshygien än det var förr. Om 

182 Fabricius, 1995, s 350. 

183 Fabricius, 1995, s 119. 

184 Exempelvis nämns svamp, urinvägsinfektioner, att man ska titta på slidan i en spegel och torka sig framifrån. 

185 Fabricius, 1995, s 123f. Detta är den enda bok som inte konstruerar målbrottet som något exklusivt manligt. 

39

kastratsångare sägs att de tyvärr förlorade den sexuella förmågan och inte kunde bli fäder. Säkra 

preventivmedel har inte alltid funnits och i katolska länder är preventivmedel inte tillåtna. 

I beskrivningen av pojkars pubertet utropas: ”Hur många smörgåsar kan inte en 15-åring 

äta!” 186 och bildtexten hävdar: ”Pojkar i tonåren kan äta nästan hur mycket som helst.” 187 Åter 

visar den könsneutrala tonåringen sig vara en pojke, eftersom det är pojkars aptit som betonas. De 

fysiska och psykiska förändringarna under puberteten sägs bero på pojkars könshormon som heter 

testosteron och flickors två vanligaste könshormoner som heter östrogen och progesteron. Även 

här skiljer sig Biologi Spektrum från de andra böckerna, vilka könsdikotomiserar avseende 

könshormoner genom att hävda att män har det manliga könshormonet och kvinnor de kvinnliga 

hormonerna. 188 Att Biologi Spektrum inte betonar könsskillnader lika mycket som de andra 

böckerna märks också i en tecknad bild av fyra nakna pojkar och flickor före, under och efter 

puberteten. 189 Dock är männen något längre och kvinnorna har page till axellångt hår, men de 

kroppsliga könsskillnaderna är mindre än i de andra böckerna. Intressant nog kommer etnicitet in 

här så till vida att pojkarna har mörkt hår och ljusbrun hud och en av dem ser ut att vara svart, 

medan tre av flickorna är ljusare. I likhet med homosexualitet och handikapp så är det män som 

får illustrera minoriteter. 

Ännu ett utropstecken signalerar vikten av att använda preventivmedel: Visst borde alla 

barn ha rätt att vara välkomna! Det kan upplevas som en katastrof att bli med barn när man går i 

skolan. Efter en abort kan man behöva bearbeta känslorna, helst tillsammans med en anhörig eller 

pojkvännen. Biologi Spektrum är den bok som är mest positiv till abort. 

Texten hävdar att många oroar sig i onödan över att inte duga, t.ex. pojkar över sin 

penisstorlek. ”Tyvärr gör ju inte reklamen saken bättre med sina ‘perfekta’ modeller. Men de 

flesta bilderna är faktiskt hårt retuscherade fuskbilder.” 190 Detta kan vara ett inslag från en 

feministisk debatt under 1990-talet om hur media skapar orealistiska utseendeideal, men här 

uppmärksammas främst dess konsekvenser för pojkar. 

Under Samlag beskrivs kärleksfulla förspel, ömhet och gemenskap. En förutsättning är 

självklart att båda verkligen vill. ”Om du känner att du inte vill, säg nej!” 191 Förspelet beskrivs 

186 Fabricius, 1995, s 122. 

187 Fabricius, 1995, s 122. 

188 Även om Biologi Spektrum inte kallar hormonerna för kvinnliga och manliga så hävdar den i likhet med de andra 

läromedlen fortfarande att könen har olika hormoner, när båda könen i själva verket har både ”kvinnliga” och 

”manliga” könshormoner. 

189 Fabricius, 1995, s 123. 

190 Fabricius, 1995, s 124f. 

191 Fabricius, 1995, s 128. 

40

som: ”Åtrån – lusten – ökar och mannens penis blir styv genom att svällkropparna fylls med blod. 

Kvinnans slida blir fuktig så att penis lättare kan föras in i slidan.” 192 En likhet med flera andra 

böcker är att också här kopplas män till åtrå och kvinnor till att slidan förbereds för samlag. 

Samlaget leder dock inte längre automatiskt till orgasm: ”Vid samlaget förs penis ut och in i 

slidan och lustkänslorna ökar. När känslorna är som starkast kan man få orgasm. /…/ De flesta 

kvinnor behöver få klitoris stimulerad för att få orgasm.” 193 Vid missionären, den vanligaste 

ställningen, har en del kvinnor svårt att få orgasm. Formuleringen kan indirekt ses som ett sätt att 

kritisera missionären och den vanliga heterosexuella praktiken. 

Avsnittet Sexualitet och våld behandlar sadism och masochism och sedan våldtäkt: 

”Ibland begår människor med sjuklig inriktning på sex eller under påverkan av droger våldsamma 

sexuella handlingar. Att tvinga någon till samlag kallas våldtäkt och ger långa fängelsestraff. 

Även inom äktenskapet har kvinnan rätt att säga nej och mannen kan dömas för våldtäkt om han 

inte respekterar det. Ofta känner offret och förövaren varandra.” 194 Sedan nämns pedofili – en 

sexuell dragning till barn – och incest, vilket definieras som att en nära släkting utnyttjar barn för 

sitt sexuella behov, vilket kan ge fängelse i åtta år. En nyhet är att definitionen har vidgats till att 

också inkludera fosterföräldrar och styvföräldrar. ”Det är viktigt att den som blivit utsatt för incest 

får hjälp att förstå att det enbart är den vuxne som gjort fel och att man har rätt att själv bestämma 

över sin kropp. Ett nej måste alltid respekteras, även om det kommer från ett barn.” 195 I 

formuleringarna om våldtäkt tycks flera diskurser krocka, en om att det är de med en sjuklig 

inriktning som våldtar och en om att offer och förövare ofta känner varandra, vilket kan 

härstamma från en feministisk diskurs om att det är vanliga män som våldtar. Formuleringar om 

att det är olagligt ”även” inom äktenskapet och att ett nej måste respekteras ”även” om det 

kommer från ett barn kan tyckas motsägelsefulla, som att det inte är lika säkert som utanför 

äktenskapet eller en vuxens nej. Att våldtäkt kopplas till sadism och masochism kan tolkas som 

ett sätt att associera det till de avvikande Andra. 

I Biologi Spektrum står att prostitution ibland sägs vara världens äldsta yrke, men att det är 

ett farligt yrke. Kunder eller torskar är inte alltid snälla och beskedliga utan det förekommer 

mycket våld. Prostituerade och deras kunder får ofta könssjukdomar och hallickar utnyttjar 

kvinnorna. De flesta prostituerade är kvinnor men det finns också manliga prostituerade som ofta 

192 Fabricius, 1995, s 344. 

193 Fabricius, 1995, s 345. 

194 Fabricius, 1995, s 347. 1965 blev våldtäkt inom äktenskapet olagligt. 

195 Fabricius, 1995, s 347. 

41

säljer sig till homosexuella män. Många prostituerade är narkomaner. Fokus ligger på de 

prostituerade och inte på kunder eller samhällsstrukturer, vilket kan tyckas förvånande då boken i 

övrigt är relativt feministisk. 

Porr beskrivs negativt som: ”Ofta beskriver porren en väldigt förenklad sexualitet som 

bygger på den manliga sexualitetens önskningar. Kvinnor framställs ofta som föremål att 

använda, förnedra och kanske misshandla.” 196 Porr lurar människor med en falsk bild av 

verkligheten och kvinnor blir istället stimulerade av litteratur där sexualiteten sätts in i sitt 

sammanhang och ger utrymme åt fantasin. Detta är den bok som har mest uttalat negativ syn på 

pornografi, men den har också flest feministiska influenser. 

Om andra kulturer sägs att omskärelse av pojkar sker av religiösa och hygieniska skäl. ”I 

vissa kulturer förekommer kvinnlig omskärelse som innebär att delar av de yttre könsorganen tas 

bort eller sys ihop. Men det är olagligt i Sverige. Ingreppet gör ofta mycket ont och medför senare 

problem för de omskurna kvinnorna.” 197 Vidare hävdas att: ”I vissa kulturer är det fortfarande 

viktigt att mödomshinnan är hel fram till bröllopsnatten.” 198 Om Sverige sägs att förr var det 

oftast pojkar som tog kontakt men att nu är det lika vanligt att flickor tar första steget. Andra 

kulturer framställs därmed som mer problematiska och som att de ligger efter vårt (i stort sett) 

jämställda Sverige. 


Ett kapitel heter Homosexualitet men temat behandlas också på andra ställen. ”De flesta blir kära i 

någon av motsatt kön men ungefär en av tio förälskar sig i någon av samma kön. Oavsett vilket är 

känslorna desamma. I varje klass finns statistiskt sett två eller tre elever som dras till människor 

av samma kön, man säger att de är homosexuella. Resten kallas heterosexuella.” 199 

Homosexualitet inleds med: ”Att vara homosexuell är lika naturligt för den som är det som det är 

att vara heterosexuell. Det är inget man kan göras till eller botas från utan något man är.” 200 Det 

som kan kännas svårt är ofta omvärldens reaktioner. Du känner säkert homosexuella utan att veta 

om det eftersom de i allmänhet inte märks på något speciellt sätt. Det kan vara svårare för 

196 

Fabricius, 1995, s 348. 

197 

Fabricius, 1995, s 121. Kvinnlig omskärelse är förbjudet i Sverige sedan 1982. Fabricius skriver om de omskurna 

kvinnorna och tilltalar dem inte. 

198 

Fabricius, 1995, s 120. 

199 

Fabricius, 1995, s 126. Definitionen upplevs som mindre heteronormativ än i andra böcker genom att man kallar 

resten för heterosexuella och inte betonar deras majoritet. 

200 

Fabricius, 1995, s 126. Detta är den enda läroboken som säger att det är lika naturligt som heterosexualitet. 

42

homosexuella att få kontakt med varandra eftersom de inte är så många och deras läggning inte 

syns utanpå. 

En nyhet är att homosexuella män kallas bögar och kvinnor lesbiska. Texten fortsätter med 

att partnerskapslagen juridiskt jämställer dem med gifta heterosexuella par, förutom att de inte får 

adoptera barn. ”Det har visat sig i intervjuer med vuxna att de flesta haft homosexuella 

erfarenheter under sin uppväxt utan att för den skull bli homosexuella för gott. Många är också 

bisexuella vilket innebär att de känner sig dragna till både det egna och det motsatta könet.” 201 

Värt är att notera är att hetero- och homosexualitet definieras utefter kärlek, medan bisexualitet 

betraktas som en dragning på samma sätt som homosexualitet sågs i äldre läromedel. Det är 

möjligt att hetero- och homosexualitet är lättare att inkorporera i det västerländska binära 

tänkandet, medan bisexualitet är svårare att kategorisera. 

I en faktaruta sägs att homosexualitet i Grekland sågs som den högsta kärleken eftersom 

kvinnan inte var en jämbördig partner. 202 Homosexualitet var t.o.m. förbjudet, i Sverige ända fram 

till 1944. 203 Till skillnad från de andra böckerna som illustrerade med manliga homosexuella eller 

en demonstration föreställer en bild två kvinnor som ska kyssas. 

Därefter följer Sexuella variationer som handlar om blottare, vilka är män som oftast är 

ofarliga, och transvestiter, vilka oftast är heterosexuella. Detta är den enda bok som betonar att 

transvestiter ofta är heterosexuella, vilket möjligen kan ses som ett sätt att naturalisera det. 

Transsexualitet definieras som att en del människor känner också att de vill byta kön. 204 Om man 

är rädd för det annorlunda är man ofta själv rädd för att inte vara ”normal”, d.v.s. 

normalitetsbegreppet problematiseras. 

8 Resultat & diskussion 

Hur beskrivs sexualitet och hur konstrueras kategorier som man/kvinna/transsexuell, 

normal/avvikande och hetero-/bi-/homosexuell i dessa åtta biologiböcker i högstadiets sex- och 

201 

Fabricius, 1995, s 126. Detta är ett exempel på manifest intertextualitet att Fabricius hänvisar till forskning om att 

de flesta, d.v.s. en majoritet, av alla vuxna har haft homosexuella erfarenheter under uppväxten, men frågan är 

varifrån den uppgiften är hämtad och om den stämmer. 

202 

Detta kan ses som felaktigt eftersom Lars Rydbeck skriver i Seklernas sex (1997) att män inte heller hade 

jämbördiga relationer, utan det var äldre män som hade sex med underordnade män och slavar. 

203 

Texten hänvisar också till Ottesen-Jensen, RFSU, RFSL och BHUS – en telefonlinje för homo- och bisexuella 

ungdomar. 

204 

RFSL Ungdom förespråkar Biologi Spektrum för att den framställer homosexualitet som något naturligt och inte 

en sjukdom och att problemen för homosexuella är samhällets och inte individens fel. Även här integreras dock inte 

bisexualitet i texten och transsexualitet diskuteras felaktigt under Sexuella variationer. (Ryng, Sysimetsä, Björk 

Blomqvist, 2003, s 20.) 

43

samlevnadsundervisning 1977-1995? Läromedlen fastslår att biologiskt sett är syftet med 

sexualiteten reproduktion och de utgår från idén om en naturlig sexualdrift som väcks av 

könshormoner och skapar heterosexualitet. Böckerna är vanligen könsneutrala men handlar främst 

om män, t.ex. framställs det som vanligt att ”man” masturberar i grupp, att ”man” drar flickor i 

håret på grund av sin sexdrift och att samlag tämligen automatiskt leder till orgasm. En förändring 

sker dock över tid så till vida att kvinnors sexualitet börjar diskuteras mer och klitoris betydelse 

för kvinnors orgasm uppmärksammas. De äldre läromedlen är överhuvudtaget mer kortfattade 

medan de nyare skriver allt mer om sex och samlevnad. Några böcker kopplar mäns erektion mer 

till åtrå och beskriver hur kvinnans slida förbereds för samlag genom att bli fuktig och dra ihop 

sig för att kunna sluta tätt intill penis, vilket framställer kvinnor som mer passiva, medan andra 

beskriver det som att båda könens kroppar förbereds för samlag. Biologi Spektrum är den bok som 

har fler inslag av en likhetsdiskurs än de andra böckerna och är den som är mest positiv till onani, 

abort och homosexualitet och mest negativ till porr och den enda som är författad av en kvinna. 

Ett tecken på mannen som norm är att klitoris ofta beskrivs som en förkrympt penis eller 

att den liknar penis, men det kan också tolkas som ett inslag av en likhetsdiskurs. Pojkars och 

flickors kroppar framställs som relativt lika varandra före puberteten, medan sedan framträder 

fysiska och psykiska könsskillnader av de ”manliga” och ”kvinnliga” könshormonerna. I alla 

böcker utom Biologi Spektrum sägs att män har det manliga könshormonet testosteronet och 

kvinnor de kvinnliga könshormonerna östrogen och progesteron, vilket bidrar till en 

könsdikotomisering. Det är kvinnors hormoner som framstår som avvikelsen eftersom många av 

böckerna diskuterar menstruationer och klimakterium som problem. 

Onani och pornografi associeras mer till män än till kvinnor och framställs som substitut 

för samlag. I NO-biologiboken från 1988 framställs män som visuella medan kvinnor vill bli 

smekta av män och i Biologi Spektrum från 1995 framställs kvinnor som att de föredrar litteratur 

framför pornografi. Porren beskrivs negativt och sägs bygga på ”den manliga sexualitetens 

önskningar”, vilket framställer ”den manliga sexualiteten” essentialistiskt, som en homogen 

essens som är sämre än kvinnors sexualitet. 205 

Läromedlen skildrar abort i negativa termer och påpekar att det är en nödlösning som 

medför risk för komplikationer och psykiska problem. Formuleringar om att de som vill göra 

abort är de som har många barn, är sjuka, unga och går i skolan är exempel på interdiskursivitet 

som återkommer i flera böcker. Argument för och emot abort diskuteras, i synnerhet argument 

205 Fabricius, 1995, s 348. 

44

emot vilket kan ge en överdrivet negativ bild av abort trots att skolan enligt handledningen 

Samlevnadsundervisning från 1977 inte ska ta ställning i abortfrågan. Beskrivningen av abort har 

dock blivit något mer positiv i böckerna från 1990-talet, men två böcker från samma år kan ge 

helt olika beskrivningar av samma tema. 

Centralt för kategorin normalt/avvikande är hetero-, bi- och homosexualitet, där böckerna 

till 1986 bryter mot handledningen genom att kalla homosexualitet för en avvikelse. Den normala 

sexualiteten är det heterosexuella samlaget med preventivmedel i ett monogamt 

kärleksförhållande, medan våldtäkt, incest, prostitution, porr, pedofili, sadism, transsexualitet mm 

betraktas som avvikande. Våldtäkt associeras till de Andra: såsom sadister, de som har en sjuklig 

inriktning på sex eller är drogpåverkade. Det har skett en förändring i synen på incest över tid – 

från att det är förbjudet till att barnet inte straffas utan behöver hjälp. Det kan hänga samman med 

en förändring i incestdiskursen i samhället och omdefiniering av brottet från incest mellan vuxna 

till ett övergrepp på ett barn. Själva definitionen av incest förändras i läromedlen från nära 

släkting som förälder - barn, syskon, mor- och farföräldrar och barnbarn till att också inkludera 

fosterföräldrar och styvföräldrar. I beskrivningen av prostitution ligger fokus på kvinnan som 

avvikare eller problemet homosexuell prostitution och inte på könsköparen. Påfallande ofta är 

definitionerna könsneutrala som t.ex. av incest, våldtäkt, transvestiter, transsexuella, pedofiler och 

sadister. Det är endast blottare och ”fula gubbar” som är män och offret som är flicka. 

Könsneutraliteten skulle kunna kritiseras för att den ger sken av att världen är mer jämställd än 

vad den är, men samtidigt kan exkluderingen av pojkar från dem som kan råka ut för ”fula 

gubbar” få som konsekvens att det endast är flickor som framställs som potentiella offer. Pojkar 

framställs i de äldre böckerna som möjliga offer för manlig homosexuell prostitution istället. 

Som RFSL Ungdom påpekar diskuteras transsexualitet inte i samband med kön utan i 

likhet med homosexualitet under Avvikande sexualitet och senare under Sexuella variationer, men 

temat omnämns inte i alla böcker. 206 I Biologi – för grundskolans högstadium från 1979 antyds 

transsexualitet orsakas av hormonrubbningar, medan det i senare böcker beskrivs som en 

upplevelse av att tillhöra fel kön. Avvikande sexualitet är starkare negativt laddat än sexuella 

variationer eller annorlunda sexuellt beteende och hänger också samman med en mer positiv 

beskrivning av fenomenen ifråga, men förändringen är inte så genomgripande och klumpar 

206 Läromedlen diskuterar transsexualitet mer än transvestitism, vilket knappt nämns. Jag instämmer i stort i RFSL 

Ungdoms slutsatser att läromedlen är heteronormativa och knappt diskuterar bisexualitet, men de hävdar också att 

Biologiboken för grundskolans senare årskurser från 1995 framställer könen mer sterotypt än de andra böckerna. Jag 

menar istället att alla läroböcker utom Biologi Spektrum framställer könen relativt stereotypt. Problematiseringar som 

intersexualitet eller könsidentitet nämns inte överhuvudtaget. 

45

fortfarande samman diverse företeelser som pedofili, transsexualism, blottning och 

homosexualitet och märker dem därmed som avvikande. Homosexualitet har dock allt mer fått en 

egen rubrik och börjat normaliseras, medan de andra ännu är avvikande och diskuteras under 

Annorlunda sexuellt beteende. 

Föreställningar om kön har inte förändrats lika mycket som föreställningar om sexuell 

läggning i biologiböckerna, där en avsevärd förändring har skett över tid. Böckerna är dock 

relativt heteronormativa och utgår från att läsaren är heterosexuell, presenterar homosexualitet 

som en sexuell avvikelse och sedan som en variation. Det är dock inte så enkelt som att böckerna 

är mindre heteronormativa ju senare upplagor de har, även om de i genomsnitt har blivit mindre 

heteronormativa. Bisexualitet ses som sexuella kontakter eller en dragning och diskuteras nästan 

inte alls, vilket kan vara ett tecken på ett binärt tänkande där hetero- och homosexuella 

konstrueras som motpoler. I början är heterosexualitet den outtalade normen och orsaker till 

homosexualitet diskuteras, såsom störningar i utvecklingen under barndomen, medan Biologi från 

1995 också diskuterar orsaker till heterosexualitet. Men även där diskuteras orsaker till 

homosexualitet oftare, vilket tyder på heteronormativitet. Först definieras homosexualitet som att 

få tillfredsställelse vid sexuellt umgänge med samma kön eller att dras till samma kön. 

Heterosexualitet nämns för första gången i mitt material i Biologi för grundskolans högstadium 

1979 som en vilja att leva sexuellt med motsatt kön. I Biologi för grundskolans högstadium 1986 

definieras heterosexualitet som att välja en partner från det motsatta könet och homosexualitet 

som att föredra det egna könet, medan BIOS från 1986 definierar hetero/bi/homosexualitet utefter 

vilket kön man dras sexuellt till. I NO-biologiboken 1988 är heterosexualitet sexualdriften mellan 

man och kvinna, medan homosexualitet är att ”tända” på samma kön. I den andra upplagan 1995 

är heterosexualitet sexuellt umgänge mellan män och kvinnor, medan homosexualitet är att bli kär 

i och ha ”sex” med samma kön, medan hetero/bi/homosexualitet i de två andra böckerna från 

samma år definieras som kärlek. Definitionerna av hetero/bi/homosexualitet är påfallande olika i 

läromedlen, men tycks ha gått från att fokusera på sexuella handlingar till kärlek och också börja 

definiera heterosexualitet på samma sätt som homosexualitet i några av de senare böckerna. Jag 

instämmer i Bäckmans slutsats att heterosexualitet naturaliseras med hänvisningar till 

reproduktion och att homosexualitet ses som en böjelse, avvikelse eller dragning. 

Till skillnad från i Rosenbergs analys av uppslagsverk där heterosexualitet handlar om 

sexuell ”dragning” och homosexualitet om ”drift” finns det här inget sådant entydigt mönster, 

46

utan båda kan vara dragning eller drift beroende på bok. 207 Även här är det dock homosexualitet 

som behöver förklaras t.ex. med störd barnautveckling och enkönade miljöer. I mitt material 

börjar läromedlen redan 1979 betona att homosexuella känner samma vänskap och kärlek som 

heterosexuella, vilket inte sker i uppslagsverken förrän på 1990-talet. I likhet med Sandströms 

skoltexter är läromedlen som studeras här utvecklingsoptimistiska, utgår från en naturlig sexdrift, 

legitimerar sexualitet med kärlek, har en falsk könsneutralitet och försöker acceptera 

homosexualitet. 

Tystnaden om etnicitet är nästan total. Temat svensk-invandrare kommer först i Biologi 

Spektrum år 1995 så till vida att Sverige beskrivs som ett öppet land med bra sex- och 

samlevnadsundervisning, medan andra länder har mer problem med hiv, kvinnlig omskärelse, 

oskuldskrav och förbud mot preventivmedel. Andra kulturer framställs som mer problematiska 

eftersom de inte är lika jämställda som vi svenskar. Hiv kopplas till Afrika, prostituerade och 

homosexuella män. 

Funktionshinder nämns endast i Biologi Spektrum och då betonas att när det gäller kärlek 

är vi alla lika, oavsett funktionshinder, sexuell läggning eller kön. Klass är ett tema som inte 

nämns överhuvudtaget, kanske för att man vill sprida ett budskap till alla elever oavsett bakgrund 

och därmed tonar ner skillnader till förmån för likheter. Genom illustrationer och i texterna 

framställs homosexuella, funktionshindrade och invandrare som män, medan kvinnor inkluderas 

först senare bl.a. med ett foto på två lesbiska i Biologi Spektrum 1995, där begreppen bög och 

lesbisk dyker upp för första gången. De Andra är egentligen inte så avvikande, utan ungefär som 

vi, d.v.s. vi heterosexuella svenska män. 

I likhet med i Oscarssons material är läromedlen vuxen-, andro- och heterocentriska och 

samlag framställs som det riktiga sexet som föregås av ”förspel”, medan onani eller petting är 

substitut och främst för ungdomar. 208 Det heterosexuella samlagets primat blir tydligt i 

formuleringar som att homosexuella inte kan ha vanliga samlag eller få barn i Biologi – för 

grundskolans högstadium från 1979 eller att man kan ha ”sex” med någon av samma kön i 

Biologi – för grundskolans senare årskurser från 1995. Samtidigt uppmanas eleverna att inte ha 

samlag för tidigt eller utan kärlek för sex är något som man bör vara försiktig med. Monogami 

skyddar mot könssjukdomar medan de som har tillfälliga förbindelser riskerar att smittas, då 

kondom endast ger ett visst skydd. Oscarssons slutsatser är dock mer kritiska till sex- och 

samlevnadsundervisningen än mina. Det kan delvis bero på att vi analyserar olika material och att 

207 Rosenberg, 2002, s 97ff. 

208 Oscarsson, 2002, s 43. 

47

hennes utgångspunkt är en kombination av queerfeminism och radikalfeminism. Hon analyserar 

dessutom den samtida undervisningen, d.v.s. material från 1995 till 2002, medan jag studerar 

förändringar från 1977 till 1995, vilket kan medföra att min kritik mildras av att materialet har 

blivit något bättre med tiden. Jag instämmer dock i slutsatsen att det finns en manlig norm och ett 

avståndsskapande i att först beskriva män och heterosexuella som den könsneutrala människan 

som kvinnor och homosexuella sedan jämförs med. 209 Teman som oral- och analsex nämns endast 

i anslutning till homosexuella män och hiv, varmed de framställs som mindre normala än samlag. 

Frågan är varifrån uppgifter som att blottare och ”fula gubbar” är snälla och inte utsätter 

barn för övergrepp är hämtade ifrån och om de stämmer. Det är problematiskt att läroböckerna 

bygger på författarens åsikter och forskning utan explicita hänvisningar till denna varför 

granskning av resultaten försvåras. Interdiskursiviteten är omfattande och läromedlen har 

påfallande ofta samma formuleringar som äldre böcker men med ett kort tillägg eller en liten 

förändring, vilket gör texterna inkonsistenta och ibland direkt felaktiga. Läromedlen framställs 

som objektiva och sakliga men bygger på ett urval av forskning och normativa ställningstaganden, 

t.ex. att monogami är den bästa samlevnadsformen och att prostitution, pornografi och abort är 

dåligt. 

Jacksons kritik av sexologin är delvis tillämpbar på läromedlen så till vida att de har en 

manlig norm, likställer sexualitet med heterosexualitet, utgår från en biologisk sexdrift och ser 

samlag som ett biologiskt imperativ. 210 Till skillnad från henne tror jag dock inte att sexualiserat 

våld legitimeras – bortsett från möjligtvis i en formulering om att pojkars sexdrift leder till att de 

drar flickor i håret – tvärtom betonar alla läromedel att man inte ska tvinga någon till något som 

denna inte vill och att våldtäkt är ett allvarligt brott. Däremot möts olika diskurser i formuleringar 

om att våldtäkt är något som utförs av de med sjuklig inriktning på sex, men även inom 

äktenskapet och att förövare och offer ofta känner varandra. Jackson menar att sexologin 

normaliserar dominans och underordning, vilket biologiläromedlen inte alls gör – tvärtom kopplar 

de sadism till våldtäkt och till onormala avvikelser/variationer som pedofiler och blottare. 

Läroboksförfattarna tilltalar och utgår från vissa elever, främst svenska heterosexuella 

pojkar som vill ha samlag, och skriver om eller exkluderar andra elever, som homosexuella, 

flickor, omskurna kvinnor, invandrare, prostituerade och funktionshindrade. Normen är outtalad 

och problematiseringen ligger på avvikelserna, som antingen diskuteras som problem eller nästan 

totalt exkluderas, som invandrare och bisexuella. Samtidigt finns en önskan om att skapa ökad 

209 Oscarsson, 2002, s 36f. 

210 Jackson, 2002, s 83f. 

48

tolerans, varför det betonas att vi innerst inne är lika och att det är svårt att dra gränsen mellan 

normalt och onormalt. Successivt har dock flickor och i Biologi Spektrum också homosexuella 

delvis börjat inkluderats i dem som tilltalas och inte bara i dem som beskrivs. 

9 Sammanfattning & slutsatser 

Läroböckerna fastslår att biologiskt sett är syftet med sexualiteten reproduktion och utgår från en 

naturlig sexualdrift som väcks av könshormoner och skapar heterosexuell attraktion som berikar 

flera områden av vårt liv. Under puberteten ökar könsskillnaderna och intresset för det motsatta 

könet, varför könsdikotomisering och heterosexualitet naturaliseras medan homosexualitet 

exkluderas. När vi mognar söker vi inte bara sex utan också kärlek och någon att bilda familj med. 

Naturen framställs som en aktör som har vissa intentioner och där en reproduktiv heterosexuell 

monogam kärleksrelation är en av dem. 

Utifrån en textanalys inspirerad av diskursanalys har jag fokuserat på hur konstruktionen 

av kunskap hänger ihop med makt och hur läromedlens utsagor privilegierar vissa 

subjektspositioner och handlingar. Biologiböckerna är relativt vuxen-, andro- och heterocentriska 

och framställer samlag som det riktiga sexet, medan onani, petting och porr är substitut. 

Läromedlen kan bidra till genussystemet genom att beskriva könen som motsatta och den 

könsneutrala kroppen och sexualiteten som manlig, men det finns också inslag av en 

likhetsdiskurs och ett ökat fokus på kvinnors sexualitet i de senare böckerna. Den största 

förändringen över tid är en mer positiv syn på homosexualitet medan föreställningar om kön 

uppvisar mer kontinuitet. Heteronormativiteten underbyggs genom skildringar av eleverna som 

heterosexuella, tystnaden kring bisexualitet och framställandet av homosexualitet som en 

avvikelse/variation, men har försvagats i läromedlen under 1980- och 1990-talet. Rasism kan 

reproduceras genom att Sverige beskrivs som jämställt och andra länder/kulturer som att de har 

fler problem. Paradoxalt nog är Biologi Spektrum den enda lärobok som diskuterar 

etnicitet/nationalitet, men då på ett tämligen negativt sätt. I övrigt är det dock den lärobok som är 

mest feministisk och minst heteronormativ. Bortsett från den kan biologiböckerna lite tillspetsat 

sammanfattas med att de utgår från att läsaren är en vit, svensk, heterosexuell pojke som onanerar, 

gillar porr och vill ha samlag utan att skaffa barn, men som i framtiden vill bilda familj med en 

kortare vit, svensk, heterosexuell flicka som har svårare att bli upphetsad och få orgasm, påverkas 

negativt av sina hormoner och menstruationer och inte tycker om porr. 

49

10 Förslag till vidare forskning 

Vilka föreställningar om kön, sexualitet och normalitet och avvikelse finns i läromedel i andra 

ämnen, t.ex. religion och samhällskunskap? Hur skildras teman som etnicitet, klass, 

funktionshinder och ålder? Vilka likheter och skillnader finns jämfört med budskapet i 

biologiböcker? Vilka konsekvenser får texters olika budskap? Hur tolkar mottagarna läromedlen? 

Vilka förändringar har skett över tid i läromedel i biologi från början av 1900-talet till 

idag? Hur är läromedlen i andra länder? Finns det skillnader i budskapen från olika förlag? Vilka 

skillnader finns i budskapet i läromedel för låg-, mellan-, högstadium, gymnasium och för vuxna? 

Hur går processen till när vissa utsagor privilegieras som ”fakta” och objektiv kunskap i 

läromedel? Vilken roll spelar författarens bakgrund och könstillhörighet för texten? Följer 

läromedlen lärarhandledningar och läroplan? 

Hur skiljer sig budskapet i olika sorters material, såsom läromedel, lärarhandledningar, 

SOU, sexologisk litteratur, RFSU:s material och sex- och samlevnadshandböcker? Hur kan man 

tolka förekomsten av fler och mer avklädda bilder på kvinnor än på män i läromedlen? Varför 

framställs minoriteter som homosexuella, invandrare och handikappade först som män? 

Hur förändras beskrivningen av sexuella ”avvikelser” och problem som ”fula gubbar”, 

pedofili, incest, abort, frigiditet, våldtäkt, transsexualitet, icke-monogami, sadism och masochism 

över tid och hur kan det relateras till samhällsförändringar? Hur förändras skildringen av 

prostitution efter införandet av sexköpslagen 1999? Hur skriver man mer feministiska läromedel? 

50

11 Käll- och litteraturförteckning 

Otryckt material: 

Hage, Cecilia. Ht 2001. Naturligt eller konstruerat? En studie av dagspressens syn och 

presentation av könsskillnader, om debatten essentialism – konstruktivism. B-uppsats. Stockholms 

universitet, Centrum för kvinnoforskning. 

Haridi, Rebecca & Jennie Johansson & Hanna Lagerlöf. Vt 2002. Jämställda läromedel - en 

feministisk studie av läroboksmaterial och lärarnas roll i undervisningen. C-uppsats. Stockholms 

universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 

Oscarsson, Sara. Ht 2002. Kunskapen om den ”normala sexualiteten” - föreställningar om 

könsidentiteter och kategorier i svensk sexualundervisning. C-uppsats. Södertörns högskola, 

Statsvetenskapliga institutionen. 

Nysäter, Erika. Vt 2003. ”Verklighet” kontra feminism? En kritisk diskursanalys av 

föreställningar om kön i Folkhälsoinstitutets samlevnadsbok Leva ihop och i den efterföljande 

debatten om boken. D-uppsats. Stockholms universitet, Statsvetenskapliga institutionen. 

Webbplatser: 

Alla adresser är senast kontrollerade 2004-12-01. 

Ekot, 21-10-04. Bokförlag vill byta ut biologibok. 

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?artikel=490740 

Fråga till statsråd, 2003-10-01, till utbildningsminister Thomas Östros, Sex- och 

samlevnadsundervisning. 

http://www.rfslungdom.se/index.php?p=286 

Bergström, Maria & Forshage, Daniel. 2001. Bland horor, bockar och bögar - en rapport byggd 

på RFSU Stockholms skolprojekt. Stockholm, RFSU. http://www.rfsu.se/files/17200- 

17299/file_17230.pdf 

Ryng, Annica & Theres Sysimetsä & Mikael Björk Blomqvist. 2003. ”Homosexualitet är inte 

olagligt om man är över 15 år” Inkludering och exkludering av homosexuella, bisexuella och 

transpersoner i biologiböcker. Stockholm, RFSL Ungdom. 

http://app.rfsl.se/apa/12/public_files/bio-bokgranskning_huris.pdf 

51

Tryckt material 

Källor i kronologisk ordning: 

Skolöverstyrelsen. 1956. Handledning i sexualundervisning. Stockholm. 

Skolöverstyrelsen. 1977. Läroplan för grundskolan, Allmän del. Lgr 69. 

Stockholm, Utbildningsförlaget. 9 tr. 

Kullberg, Irene. Skolöverstyrelsen. 1977. Samlevnadsundervisning. Stockholm, LiberLäromedel. 

Boierth, Anders & Erik Nordling & Lars-Olof Öhman. 1979. Biologi - stadieboken i biologi för 

högstadiet. Stockholm, Almqvist & Wiksell läromedel. 3. uppl., 2. tr. 

Jonsson, Rolf. 1979. Biologi för grundskolans högstadium 1. Malmö, LiberLäromedel. 1. uppl. 

Skolöverstyrelsen. 1980. Läroplan för grundskolan. Allmän del - mål och riktlinjer, kursplaner, 

timplaner. Lgr 80. Stockholm, LiberLäromedel/Utbildningsförlaget. 

Jonsson, Rolf. 1986. Biologi för grundskolans högstadium 2. Malmö, LiberLäromedel. 2., [bearb.] 

uppl. 

Andréasson, Berth. 1986. BIOS - biologi för högstadiet. Stockholm, Natur & kultur. 1 uppl. 

Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Gösta Rodhe. 1988. NO-biologiboken för 

högstadiet. Solna, Esselte studium. 1. uppl. 

Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. 

Stockholm, Utbildningsdepartementet. 

Linnman, Nils & Birger Wennerberg & Anders Carlsten & Lars Magnusson. 1995. Biologiboken 

för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber utbildning. 2. uppl. (1. uppl. har titeln NO- 

biologiboken). 

Henriksson, Anders. 1995. Biologi. Malmö, Gleerup. 1. uppl. 

Fabricius, Susanne. 1995. Biologi Spektrum för grundskolans senare årskurser. Stockholm, Liber. 

1. uppl. 

Litteratur: 

Ambjörnsson, Fanny. 2004. I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. 

Stockholm, Ordfront. 

Berg, Leif. 2003. Religion och liv 7-9, Elevbok. Stockholm, Natur och kultur. 

Bergström, Göran & Kristina Boréus. 2000. Textens mening och makt. Metodbok i 

samhällsvetenskaplig textanalys. Lund, Studentlitteratur. 

52

Bäckman, Maria. 2003. Kön och känsla - samlevnadsundervisning och ungdomars tankar om 

sexualitet. Stockholm, Makadam förlag. 

Centerwall, Erik. 1997. Kärleksvägar. Stockholm, Folkhälsoinstitutet. 

Centerwall, Erik. 1995. ”Kärlek känns! förstår du” - samtal om sexualitet och samlevnad i skolan 

- ett referensmaterial från Skolverket. Stockholm, Statens skolverk, Liber distribution. 

Fagerström, Grethe. 1976. Samliv, samspel, samhälle - samlevnadsundervisning. Gävle, 

Skolförlaget. 

Fairclough, Norman 1992. Discourse and Social Change. Cambridge, Polity Press. 

Grosin, Mattias. 1998. ”Vem är inte lite queer…?” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 5-11. 

Hirdman, Yvonne. 2001. Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö, Liber. 

Jackson, Margaret. 2002. ”Sex Research and the construction of sexuality – a tool of male 

supremacy?” i Ken Plummer (ed) Sexualities - Critical Concepts in Sociology vol 1. Routledge, 

London. s 83-98. 

Johansson, Linna. 1999. ”Vi fick veta saker om sex och sexualitet.” i Linda Norrman Skugge, 

Belinda Olsson & Brita Zilg (red) Fittstim. Stockholm, Bokförlaget DN. s 8-17. 

Lennerhed, Lena. 1994. Frihet att njuta - sexualdebatten i Sverige på 1960-talet. Stockholm, 

Norstedt. 

Lennerhed, Lena. 2002. Sex i folkhemmet – RFSU:s tidiga historia. Uppsala, Gidlunds. 

Lidstedt Cronberg, Marie. 2002. ”Incest – från brott mot Gud till brott mot barn inom familjen.” i 

Berglov, Cronberg & Österberg (red) Offer för brott. Lund, Nordic Academic Press. s 105-174. 

Lodalen, Mian. 1998. ”Förbön mot partnerskap” i Ottar nr 2/3. Sex & politik. s 115-119. 

Lundgren, Anna Sofia. 2001. ”Deskriptiva, normativa, performativa. Reflektioner kring 

beskrivningar.” i Britta Lundgren & Lena Martinsson (red) Bestämma, benämna, betvivla – 

kulturvetenskapliga perspektiv på kön, sexualitet och politik. Lund, Studentlitteratur. 

Lykke, Nina. 2003. ”Intersektionalitet – ett användbart begrepp för genusforskningen” i 

Kvinnovetenskaplig tidskrift. nr 1. Gränser. s 47-56. 

Långström, Sture. 1993. Samhällskunskap - stadiebok för högstadiet. Malmö, Gleerup. 

Löfstedt, Kristina. 2004. ”Sex i Välfärdssverige” i Bang, nr 3. s 62-64. 

Nilsson, Agneta & Birgitta Sandström et. al. Nationella kvalitetsgranskningar 1999: sex- och 

samlevnadsundervisningen. 2000. Stockholm, Statens skolverk, Liber. 

Richardson, Diane. 1997. “Sexuality and Feminism” i Victoria Robinson & Diane Richardson 

(ed) Introducing Women’s Studies. Second edition. New York, New York University Press. 

53

Rosenberg, Tiina. 2002. Queerfeministisk agenda. Stockholm, Atlas. 

Rydbeck, Lars. 1997. ”Före sexualiteten – om kärlek, vänskap och homosexualitet hos grekerna i 

förkristen tid.” i Bergenheim, Åsa & Lena Lennerhed (red) Seklernas sex – bidrag till 

sexualitetens historia. Stockholm, Carlsson. s 71-93. 

Sandström, Birgitta. 2001. Den välplanerade sexualiteten - frihet och kontroll i 1970-talets 

svenska sexualpolitik. Stockholm, HLS förlag. 

Stainton Rogers, Wendy. 2002. Genuspsykologi – kön och sexualitet. Lund, Studentlitteratur. 

Utredningen rörande sexual- och samlevnadsfrågor i undervisnings- och upplysningsarbetet. 

USSU. SOU 1974:59. Stockholm, Liber. 

Wendt Höjer, Maria & Cecilia Åse. 1996. Politikens paradoxer. En introduktion till feministisk 

politisk teori. Lund, Academia Adacta. 

Winther Jørgensen, Marianne & Phillips, Louise. 2000. Diskursanalys som teori och metod. Lund, 

Studentlitteratur. 

54

Ladda ner hela textanalysen här som pdf-fil - RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template ?