Nr 4 - ASVT

egränsningar fanns, är ett lite yngre
sto, dräktigt med en hingst som inte
har avkommor i överflöd. Hos stoet är
stammen allra viktigast.
– Tittar jag bakåt i stamtavlan vill jag
se en genuin travstam. Modersstammen
är mycket viktig, säger Britt-Inger.
På andra plats kommer egna prestationer.
Sex av deras sju ston har startat.
En synnerligen välbesökt internetsida
hemma hos familjen Karlsson-
Edström är Blodbanken. Måhända
sliter Ove med stängslen när Britt-
Inger ägnar timmar åt att klura ut
lämpliga avelspartners åt deras ston.
Testparningar är ju, som många av
oss erfarit, närmast beroendeframkallande.
Och hingstval är långtifrån
någon lätt match.
– Vi försöker gå våra egna vägar och
våga lite, berättar Britt-Inger, men
tillägger att det inte är alldeles lätt att
genomföra.
De står inför ett uppfödartypiskt
dilemma: att våga chansa på lite oprövade
hingstar och riskera att de ”floppar”,
eller satsa på välbeprövade hingstar
men som har en uppsjö avkommor
och därmed lämnar avkommor som
marknaden är mätt på. Britt-Ingers
förhoppning är att ha mod, och inte
minst ekonomi, att våga ta ut svängarna
lite mer längre fram.
– Sedan tror man ibland att man
tänker nytt. ”Vi provar den här hingsten!”
funderar vi, och upptäcker att
140 till kommit på samma idé...
Däremot, oavsett stor eller liten verksamhet,
tycker Britt-Inger att den som
är uppfödare måste tänka på branschen
i stort. Inte bara de egna hästarna.
– Ska man föra aveln framåt kan man
inte bara stå och stampa och använda
samma kombinationer hela tiden.
Håller avelsvärderingen högt
Generellt gillar Britt-Inger hingstar av
den högställda, lättare typen och med
tydlig hingstkaraktär. Ett högt Blup-tal
är inte heller fel.
– Avelsvärderingen är mycket bra,
framhåller hon. Det är underbart
att det finns, och det skulle gärna få
vara tuffare också. Jag skulle vilja se
bedömningar på franska och amerikanska
hästar också. Men kan aldrig få
för mycket information. Systemet är
absolut toppen.
Hon tror att många behöver stöd av
avelsvärderingen för att kunna göra
kloka hingstval.
Ett av årets föl är ett sto e. Credit
Winner, och undan den främsta
avelsmärren på Lövsta; amerikanskan
Yankee Bacall.
– Det är mycket pengar och känslor
inblandade. Det kan gälla kor, hästar
eller vad som helst. Bara för att jag
tycker om dem behöver de inte vara
lämpliga för avel. Man måste vara
självkritisk.
Viktigt med startande hästar
Britt-Ingers efterforskningar mynnar
ut i en lista över lämpliga hingstar till
de egna stona. Slutgallringen är i hög
grad en ekonomisk fråga. Visst vore
önskemålet att bara använda Elit- och
klass A-hingstar, men det kostar förstås
därefter.
– Ibland är vi tvungna att använda
hingstar vi inte vill använda.
En sak som Britt-Inger häpnar över,
när hon jämför avel på olika djurslag,
är den höga inavelskoffeficient vi tillåter
på hästsidan, och att det inte leder
till betydligt fler genetiska defekter.
– Att aveln har gått framåt är lite
förvånande. När jag fick se inavelskoffeficienterna
på travhästar stod
håret rätt upp. Vi accepterar två procent
på hund och bland korna inte så
mycket mer. Min önskan vore att ligga
på fem till sex procent men jag får
acceptera att det blir mycket högre.
Deras uppfödning handlar långtifrån
bara om att få hästarna sålda.
– Lika viktigt är det att de kommer
ut på banan. Vi har inte så många
avkommor i startbar ålder (ett 30-tal,
reds anm) men av dem har 76 procent
kommit ut på banan och 53 procent
vunnit lopp.
Brinner för foderfrågor
Att de bedriver ett mycket genomtänkt
avelsarbete och lägger stor vikt
vid hästarnas foder tror de båda är förklaringen
till att det hittills har gått
ganska bra för dem som uppfödare.
Allt grovfoder och havre de använder
är egenproducerat. Just foderfrågor
brinner de båda för, och tycker att
okunskapen inom ämnet dessvärre är
ganska utbredd. Framförallt tycker de
att många inte riktigt förstått vikten
av ett bra grovfoder, och att kraftfoder
alltid ska ses som ett komplement till
grovfodret. Därmed måste den mängd
kraftfoder hästarna utfodras med
justeras utifrån grovfodrets kvalitet,
kalcium- och fosforinnehåll. De tycker
också att många ger mineraler rutin-
Travhästen nr 4 • 2009 27