Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
30<br />
metod som selekterar avelsdjur även<br />
utifrån inavel och inavelsökning, men<br />
också som tidigare på prestation och<br />
avelsindex.<br />
Metoden används framförallt på<br />
"döle" och "nordland/lyngen" som är<br />
så små populationer (ett par hundra<br />
individer) att de betraktas som<br />
hotade arter. Där syns tydliga tecken<br />
på inavelsdepression med både nedsatt<br />
fertilitet och prestationer.<br />
Inavelskoefficienten uppskattas<br />
till cirka 12% i raserna (det vill säga<br />
samma nivå som den Nordamerikanska<br />
travhästen).<br />
En annan åtgärd är att godkänna<br />
3-årshingstar tillfälligt för ett år för<br />
att öka antalet hingstar i aveln och<br />
få en större spridning och samtidigt<br />
snabba på generationsintervallet.<br />
Förhoppningen är att det genetiska<br />
framsteget ska öka med 30-40% tack<br />
vare "optimala bidrag". Metoden har<br />
inte börjat tillämpas på travare.<br />
Färre ston per hingst<br />
En annan metod för att bromsa den<br />
ökade inaveln skulle hypotetiskt<br />
kunna vara att revidera om hingstarnas<br />
maximala 150 ston. För elva år<br />
sedan (2001) föddes drygt 6 000 föl,<br />
och nu (2011) har antalet födda föl<br />
mer än halverats. Det gör att en fullbokad<br />
hingst står för en relativt stor<br />
andel (cirka 3,5%) av kullen, om man<br />
jämför med Frankrike som hade 11<br />
125 födda föl 2010 med maximalt<br />
100 ston per hingst. Det gör att en<br />
fullbokad hingst där står för ca 0,7%<br />
av kullen (vid cirka 80% dräktighet).<br />
Skulle vi i Sverige jobba för motsvarande<br />
andel får varje hingst betäcka<br />
cirka 30 ston! Det finns såklart nackdelar<br />
med detta och det är knappast<br />
något att sträva efter.<br />
en hållbar avelsutveckling?<br />
Frågan man kan ställa sig är om<br />
denna utveckling är hållbar i längden?<br />
Fortsätter vi som idag, så har vi<br />
år 2022 ett snitt i släktskapsgraden<br />
på cirka 21% och inavelsgraden ligger<br />
på cirka 10%.<br />
Visst, vi är en bit efter Nordamerika<br />
- men om vi redan kan<br />
börja identifiera inavelsdepression i<br />
Sverige, så kanske det är värt att ta<br />
på allvar.<br />
Det kommer knappast att göra stor<br />
skillnad under de kommande åren,<br />
men på sikt befaras det få stora kon-<br />
<strong>Travhästen</strong> <strong>nr</strong> 3 • 2012<br />
Valley Victory drogs med stora fertilitetsproblem, vilket ofta har nedärvts.<br />
Foto: Claes Kärrstrand<br />
Tabell II: Inavelskoefficient 2001-2011<br />
Antal födda föl<br />
9,0<br />
8,5<br />
8,0<br />
7,5<br />
7,0<br />
2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011<br />
Kullens födelseår Antal födda föl Snitt BLUPtal Inavelskoefficient<br />
2001 6201 96,65 7,77<br />
2002 5773 97,66 7,77<br />
2003 5459 98,90 8,08<br />
2004 5173 99,93 8,02<br />
2005 4743 101,25 8,11<br />
2006 4317 102,79 8,34<br />
2007 4195 103,80 8,42<br />
2008 4059 104,94 8,31<br />
2009 3895 105,94 8,44<br />
2010 3280 107,12 8,45<br />
2011 3152 107,83 8,67<br />
sekvenser. Vi har alla ett ansvar för att<br />
bedriva ett långsiktigt avelsarbete.<br />
*) FAO = Food and Agriculture<br />
Organization of the United Nations.<br />
Källor<br />
www.ihbc.se (Thorvaldur Árnason),<br />
www.blodbanken.nu, www.travsport.se,<br />
Hingstinfo <strong>nr</strong> 2/2012, Genetic variation and<br />
management of the Norwegian horse breeds.
Change language