Migraine - Cuppsats.pdf - MUEP - Malmö högskola

Hälsa och samhälle 

HUR MÅR DU 

EGENTLIGEN? 

EN LITTERATURESTUDIE OM HUR INDIVIDER 

MED MIGRÄN UPPLEVER LIVSKVALITET 

KARISSA MELKERSSON 

ARLINDA MUSLIJAJ 

Examensarbete i omvårdnad Malmö högskola 

61-90 p Hälsa och samhälle 

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö 

Juni 2012

HUR MÅR DU 

EGENTLIGEN? 

EN LITTERATURESTUDIE OM HUR INDIVIDER 

MED MIGRÄN UPPLEVER LIVSKVALITET 



Melkersson, K & Muslijaj, A. Hur mår du egentligen?1. En litteraturstudie om hur 

individer med migrän upplever livskvalitet. Examensarbete i omvårdnad 15 

poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 

2012. 

Bakgrund: Migrän är ett outtalat folkhälsoproblem där kännedom om dess 

påverkan på individens livskvalitet saknas. Brist på kunskap om migrän kan vara 

en faktor till att tillståndet inte klassas som en sjukdom bland omgivningen utan 

att den ses som en vanlig huvudvärk. Sjuksköterskan har som ansvar att inhämta 

kunskap angående migräns påverkan på individen, då ökad kunskap medför ett 

bättre bemötande och ökad förståelse och därmed en bättre kvalitet på vården. 

Med utgångspunkt från Joyce Travelbees teori om relationen mellan vårdare och 

vårdtagare poängteras vikten av att sjuksköterskan skapar en mellanmänsklig 

relation med patienten där mötet präglas av empati och sympati. 

Syfte: Att belysa forskning angående upplevelsen av migrän och dess påverkan på 

livskvalitet bland vuxna 18-45 år. En förhoppning är att denna litteraturstudie 

skall väcka intresse och vara av betydelse för sjuksköterskan och övrig 

vårdpersonal beträffande bemötandet av individer med migrän. 

Metod: En litteraturstudie som inkluderade både kvalitativa och kvantitativa 

ansatser, med en databassökning via PubMed, CINAHL, PsycINFO och Cochrane 

Library. 

Resultat: Baserades på tio vetenskapliga studier där tre huvudteman identifierades, 

hälsorelaterad livskvalitet, familjen och produktivitet. Studierna visade att migrän 

inskränkte de fysiska, psykiska, sociala och emotionella välbefinnandet samt 

familjen och arbete/skola. 

Nyckelord: litteraturstudie, livskvalitet, migrän, omvårdnad och upplevelse 

2

HOW DO YOU REALLY 

FEEL? 

A LITERATURE REVIEW ABOUT HOW 

INDIVIDUALS WITH MIGRAINE EXPERIENCE 

QUALITY OF LIFE 



Melkersson, K & Muslijaj, A. How do you really feel?! A literature review about 

how individuals with migraine experience quality of life. Degree Project, 15 

Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Faculty of Health and 

Society, Department of Health Care, 2012. 

Background: Migraine is an unspoken public health problem, and there is a lack 

of knowledge concerning its effects on individual’s quality of life. The lack of 

knowledge regarding migraine can be a factor to why it is not defined as a disease 

but seen only as an ordinary headache. Nurses have a responsibility to obtain 

knowledge regarding migraines effects on individuals, thus leading to a better 

approach and an increased understanding and consequently an enhanced quality 

within healthcare. With support from Joyce Travelbee’s theory about the 

relationship between the caregiver and the caretaker, it emphasizes the importance 

nurses have to create an interpersonal relationship with the patient where the 

meeting is characterized by empathy and sympathy. 

Aim: To highlight research relating to experiences of migraine and its effects on 

the quality of life among adults aged 18-45 years old. An expectation is that this 

literature review will incite interest and be meaningful for nurses and other 

healthcare personnel in regards to the approach taken towards individuals with 

migraines. Method: A literature review which included both qualitative and 

quantitative approaches, and a database search via PubMed, CINAHL, PsycINFO 

and Cochrane Library. 

Results: Based on ten scientific studies whereof three main themes were 

identified; health-related quality of life, family and productivity. The studies 

showed that migraine restricted the physical, psychological, social and emotional 

well-being as well as family and work/school. 

Keywords: care, experience, literature review, migraine and quality of life 

3

Innehållsförteckning 

INLEDNING....................................................................................................... 5 

BAKGRUND ...................................................................................................... 5 

Patofysiologi ................................................................................................... 5 

Riskfaktorer ..................................................................................................... 6 

Variationer av migrän ...................................................................................... 6 

Migränaura/Migrän med aura....................................................................... 6 

Migrän utan aura.......................................................................................... 6 

Migränekvivalenter ...................................................................................... 7 

Hortons huvudvärk ...................................................................................... 7 

Komorbida tillstånd ......................................................................................... 7 

Diagnostik och behandling .............................................................................. 8 

Livskvalitet ..................................................................................................... 8 

Sjuksköterskans roll......................................................................................... 9 

Lidande ........................................................................................................... 9 

Omvårnadsteoretisk utgångspunkt ..................................................................10 

SYFTE ...............................................................................................................11 

METOD .............................................................................................................11 

Litteratursökning ............................................................................................11 

Kvalitetsbedömning ........................................................................................13 

Dataanalys ......................................................................................................14 

RESULTAT .......................................................................................................14 

Hälso-relaterad livskvalitet (Fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt 

välbefinnande) ................................................................................................14 

Familjen .........................................................................................................16 

Produktivitet ...................................................................................................17 

DISKUSSION ....................................................................................................18 

Metoddiskussion.............................................................................................18 

Litteratursökning ........................................................................................19 

Kvalitetsbedömning ....................................................................................19 

Dataanalys ..................................................................................................20 

Resultatdiskussion ..........................................................................................21 

Hälso-relaterad livskvalitet (fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt 

välbefinnande) ............................................................................................21 

Familjen .....................................................................................................21 

Produktivitet ...............................................................................................22 

Övriga faktorer som kan ha påverkat resultatet ...............................................22 

SLUTSATSER ...................................................................................................23 

FRAMTIDA VÄRDE OCH FORSKNING ........................................................23 

REFERENSER...................................................................................................23 

BILAGOR ..........................................................................................................26 

4

INLEDNING 

Som blivande sjuksköterskor har vi kommit i kontakt med migränpatienter och vi 

kommer troligtvis att komma i kontakt med flera under vårt yrkesliv. Vi anser att 

det är viktigt att inhämta kunskap om migrän och om hur individer med migrän 

upplever sjukdomen samt vilken inverkan migrän har på deras livskvalité. 

BAKGRUND 

Migrän är en neurologisk sjukdom av kronisk art och den är associerad med en 

rad olika symtom. Enligt PubMed Health (2012-01-31) kännetecknas migrän 

oftast av en kraftig, pulserande huvudvärk, illamående, kräkningar och ljud- och 

ljuskänslighet. Migrän kan dock inte bara identifieras med enskilda symtom, utan 

ett flertal faktorer, såsom anfallsfrekvens och svårighetsgrad, utgör helheten 

(Sacks, 1992). I enlighet med statistik från internetmedicin.se (2012-02-01) 

beräknas ca 15 % av den svenska befolkningen lida av migrän. Dahlöf (1992, s 7) 

redovisar att trots att migrän besvärar den svenska befolkningen, ”/…/ förefaller 

allmänhetens kunskap om sjukdomen starkt begränsad medan fördomarna är 

många.” Individer som drabbas av migrän upplever minskad förståelse från 

omgivningen och en bagatellisering av deras besvär. Dessutom ger migrän inte 

minst besvär för omgivningen som den gör för den drabbade och besvären kring 

migrän kan förstöra individens produktiva och sociala liv (a a). Sjukdomen 

debuterar oftast mellan åldrarna 10-45år men kan även framträda senare i livet 

(Internetmedicin.se, 2012-02-01). Sjukdomen är relativt vanlig och den har 

existerat genom olika tidsepoker och olika kulturer. Forskning kring migrän har 

beskrivits och dokumenterats i mer än 2000 år. Flera av symtomen som associeras 

med migrän, såsom t ex huvudvärk, förknippades länge med onda andar eller 

andra sjukdomar som t ex psykisk ohälsa och epilepsi. Läkarna använde sig ofta 

av trepanation som behandling för att släppa ut onda andar hos drabbade patienter 

(Dahlöf & Schenkmanis, 1992). 

Patofysiologi 

Migräns exakta patofysiologi är oklar och det finns både tidigare och senare 

teorier om orsaker till migrän. Enligt PubMed Health (2012-01-31) är en tidig 

teori av migrän till följd av onormal hjärnaktivitet, det vill säga ett migränanfall 

börjar i hjärnan. Hjärnans aktivitet involverar ett komplext samspel mellan nerv- 

och blodkärlssystem samt en mängd kemiska ämnen som frigörs vilket påverkar 

blodflödet i hjärnan och närliggande vävnad (a a). Denna process gör att 

blodkärlen i hjärnan är extra smärtkänsliga (Svenska Migränförbundet, 2012-02- 

01). Enligt en senare teori kan migrän dock även ha ett vaskulärt ursprung som 

orsakas av en övergående ischemi. Detta är till följd av en kontraktion av kärlen 

som förorsakar smärta och som senare resulterar i att kärlen dilateras intrakraniellt 

vilket leder till en genomblödning som framkallar en besvärande huvudvärk 

(Läkartidningen.se, 2012-03-23). Serotoninrubbningar är även en ifrågasatt faktor 

för uppkomsten av migrän. Serotonin är en signalsubstans som påverkar det 

emotionella centrumet i hjärnan (a a). 

5

Riskfaktorer 

Faktorer som leder till att en person insjuknar i migrän och faktorer som initierar 

ett anfall skiljer sig åt från individ till individ. Studier visar att fler kvinnor än män 

drabbas av migrän. Fram tills tonåren finns det dock inga skillnader mellan könen, 

däremot ökar frekvensen hos kvinnor från puberteten och orsaken till denna 

skillnad i migränförekomst är än så länge okänd. Troligtvis kan detta bero på 

hormonförändringar som sker under varje menstruationscykel hos kvinnor i fertil 

ålder. Riskfaktorer för sjukdomen är hereditet, kön och depression (Wolland & 

Stray-Pedersen, 2002). PubMed Health (2012-01-31) redovisar att utlösande 

faktorer för ett migränanfall kan t ex vara alkohol, allergisk reaktion, starkt ljus, 

dofter, oregelbundna måltider, fysisk aktivitet, stress, rökning, hormonförändring, 

eller specifik mat, etc. 

Variationer av migrän 

Migrän är en komplex sjukdom och sjukdomsbilden kan se olika ut utifrån 

upplevda symtom. Det finns fyra kategorier av migrän: migrän med aura, migrän 

utan aura, migränekvivalenter och Hortons huvudvärk (Sacks, 1992). 

Aurabegreppet kopplat till migrän används för att beskriva ett tillstånd som kan 

upplevas av vissa patienter innan huvudvärken påbörjas (Wolland & Stray- 

Pedersen, 2002). Enligt PubMed Health (2012-01-31) anses aura vara en 

varningssignal inför ett migränanfall. 

Migrän med aura 

Migrän med aura är den klassiska formen av migrän och utgör ca 15 – 

18 % av fallen. Migrän med aura talar om att det finns ett förstadium till migrän 

och att aura symtomen inleder migränanfallet. Aurafasen är i regel tiden innan 

huvudvärken uppträder men kan även förekomma samtidigt som huvudvärken 

(Wolland & Stray-Pedersen, 2002). Auran kan vara mellan 5-60 minuter och 

innehålla ett eller flera neurologiska symtom. De neurologiska symtomen som 

framkommer under auran kan t ex vara synpåverkan (som inte uppstår i själva 

ögat utan i hjärnans synbark), unilateral (ensidig) känselrubbning av hand, arm 

och/eller ansikte, mun eller tunga och dysfasi (talsvårigheter) (WHO, 2012-01- 

31). Under aurafasen kan symtomen variera från person till person men oftast 

följer symtomen samma mönster för den enskilda individen. Vanligtvis 

tillkommer huvudvärken efter aurafasen men det finns även sällsynta fall där 

huvudvärken inte uppträder. Längden på migränanfallen brukar sällan vara mer än 

tolv timmar och slutar många gånger efter två eller tre timmar. Migrän med aura 

upplevs mer intensiv än migrän utan aura (Sacks, 1992). 

Migrän utan aura 

Migrän utan aura är den vanligaste formen av migrän och utgör ca 80 % av fallen 

(Wolland & Stray-Pedersen, 2002). Migrän utan aura har inget tydligt förstadium 

däremot har många individer en känsla av att ett anfall inletts (Svenska 

Migränförbundet, 2012-02-01). Trots att migrän utan aura saknar ett tydligt 

förstadium kan vissa individer uppleva symtom innan ett migränanfall utlöses. 

Detta kan t ex vara en längtan efter viss mat, sömnrubbningar, känslighet för ljus, 

ljud eller lukt (Wolland & Stray-Pedersen, 2002). Det typiska symtomet är dock 

pulserande hemi-kranial (halvsidig) huvudvärk och illamående. Vissa individer 

upplever även en konstant känsla av oro som de inte kan beskriva och som 

upplevs antingen fysiskt eller psykiskt (Sacks, 1992). Andra symtom kan vara 

synliga tecken i ansiktet, det vill säga, rodnad eller blekhet men även ödem, 

ögonförändringar, nästäppa, buksmärta och onormal tarmfunktion, dåsighet, 

6

letargi (slöhet), yrsel, matthet, svimningar m m. Symtomen, anfallens frekvens 

och styrka kan variera från gång till gång hos en och samma individ. Både 

huvudvärken och illamåendet kan vara allt från överväldigande och oavbrutet till 

lindrigt och sporadiskt (Sacks, 1992). Längden på migränanfallen kan även 

variera, allt från en halvtimme till 3 dygn vilket kan lämna spår efter sig i form av 

en alldeles utmattad och kraftlös individ (Svenska Migränförbundet, 2012-02-01). 

Migränekvivalenter 

Migränekvivalenter innebär att individer får migrän utan huvudvärk men att 

anfallen utlöses av samma psykiska och fysiska faktorer som migrän utan aura 

(Sacks, 1992). Individen upplever ett liknande kliniskt förlopp men anfallet är 

avgränsat, dock med liknande varaktighet och frekvens som migrän utan aura. 

Migränekvivalenter kännetecknas av upprepade paroxysmala (korta och täta) 

anfall med buk- eller bröstsmärtor, feber, periodiska kräkningar samt neurogena 

störningar av medvetandegrad och stämningsläge. Dessa symtom är korta med ett 

par dygns påverkan. Denna form av migrän kan vara svår att diagnostisera och 

måste oftast observeras över en längre tid. En diagnos på migränekvivalenter kan 

ställas först när återkommande anfall visar sig vara övergående och godartade (a 

a). 

Hortons huvudvärk 

Hortons huvudvärk även kallad klusterhuvudvärk, innebär oftast en tät 

koncentration av värk som kontinuerligt pågår under en specifik tidsperiod, med 

flertalet attacker per dag och som till slut övergår till en anfallsfri period (Sacks, 

1992). Denna period kan bestå av veckor, månader eller år. Huvudvärken börjar 

oftast plötsligt och är ensidigt. Den kan ge sig till känna genom smärta i ena 

tinningen och ena ögat varvid ögat blir blodsprängt. Även värk i eller bakom ena 

örat kan förekomma liksom symtom från ena näsborren eller nästäppa. Smärtan 

vid ett sådant anfall är av väldigt hög intensitet och driver oftast individen till 

förtvivlan. Individer som drabbas av Hortons huvudvärk känner ett trängande 

behov av att vidröra ögat och/eller orsaka trauma mot huvudet för att försöka bli 

av med/lindra upplevelsen. Hortons huvudvärk brukar oftast framträda under 

natten och väcker då individen ur sömnen. Hortons huvudvärk kan dock även 

framträda på dagen i samband med trötthet eller nedstämdhet, dock sällan när 

individen är pigg och fullt engagerad i en aktivitet. Män löper tio gånger större 

risk än kvinnor att drabbas av Hortons huvudvärk, anledning till detta är okänd. 

Basen till Hortons huvudvärk är sällan genetisk som fallet är hos andra 

migränvarianterna (a a). 

Komorbida tillstånd 

Komorbida, samsjuklighet, är även förekommande hos individer med migrän, där 

migrän uppträder i samband med andra neurologiska och psykiska tillstånd, såsom 

depression eller ångest. Komplexiteten bakom detta tillstånd är att symtomen hos 

de olika sjukdomstillstånden kan integrera och försvårar diagnostiseringen och 

behandlingsalternativen (Wolland & Stray-Pedersen, 2002). 

7

Diagnostik och behandling 

Diagnos och rätt behandling är inte sällan okomplicerat när det gäller migrän, 

detta då de olika migränformerna kan vara svåra att förstå och kontrollera 

(Wolland & Stray-Pedersen, 1992). Det är lättare att ställa en diagnos när en 

individ visar klassiska migränsymtomen men långtifrån alla individer uppvisar 

dessa symtom. Migrän kan ändra karaktär under olika livsfaser hos en och samma 

individ vilket gör det väsentligt att skriva en anfallsdagbok där dokumentation av 

individens upplevda migränanfall, utlösande faktorer, varaktighet, symtomdebut, 

utveckling och frekvens belyses. Det är viktigt att läkaren får så mycket 

information kring anfallet och medicinanvändningen som möjligt, detta för att öka 

kunskapen kring individens sjukdomsbild och öka möjligheten till bästa 

behandling. Eftersom ett specifikt test inte finns för att identifiera om en individ 

har migrän är det viktigt med en noggrann anamnes så att rätt diagnos kan ställas 

(a a). 

Behandlingsformer är baserade på olika faktorer, såsom anfallsfrekvens, 

svårighetsgrad, reaktion och biverkningar av läkemedel för den enskilde 

individen. Målet med behandlingen är att lindra migrän-relaterade symtom, vilket 

främst uppnås genom att undvika utlösande faktorer men även genom användning 

av läkemedel för att antingen förebygga eller lindra migränattackerna (Dahlöf, 

1992). Det vanligaste förebyggande läkemedlet är beta-blockerare som minskar 

attackfrekvensen hos ca 60 -80 % av undersökta individer. Vid lindring av 

migränattacker används acetylsalicylsyra, paracetamol eller NSAID (non-steroid 

anti-inflammatory drug) preparat. Utöver dessa behandlingsformer finns andra 

alternativa migränbehandlingar, såsom diverse huskurer, akupunktur eller 

avslappningsövningar som syftar till att lindra symtomen (a a). 

Livskvalitet 

Enligt Brülde (2003) är livskvalitet svårt att mäta eftersom det är individuellt och 

personligt. Andra kan inte värdera vad livskvalitet är, utan den kan endast 

bedömas utifrån hur en specifik individ mår vid en specifik tidpunkt, d v s om en 

individ upplever sitt liv som mindre bra i en fas i livet kan livskvalitet ifrågasättas 

(a a). Detta stöds även av en tvärsnittsstudie med 7236 deltagarna där resultatet 

visade att migrän hade en stor negativ inverkan på deras liv som resulterade i ett 

sänkt livskvalité hos individer med migrän (Brna et al 2006). 

Brülde (2003) hävdar vidare att begreppet livskvalitet är svårdefinierat och det 

finns många olika åsikter om vad ordet bör betyda eller ha för mening . För att 

förstå ordet livskvalitet, måste båda begreppen ”liv” och ”kvalitet” förklaras. 

Ordet ”liv” betecknas som existens, verklighet, tillvaro vilket gör att livskvalitet 

hänger ihop med existens. Ordet ”kvalitet” har som synonymer beskaffenhet, 

egenskap, värde som gör begreppet svårdefinierat. Andra begrepp som associeras 

med livskvalitet är trivsel, glädje, psykisk hälsa, harmoni och välbefinnande. Ett 

annat centralt begrepp som sätts i förbindelse till livskvalitet är begreppet hälsa (a 

a). Vidare hänvisar Rustøen (1992) till norske läkaren, John Gunnar Mæland som 

menar att hälsa och livskvalitet har mycket gemensamt men har ändå två olika 

innebörder som inte kan särskiljas. Hälsa är mer förankrat i den biologiska 

aspekten där den knyts till prestation och funktion medan livskvalitet uppfattas i 

subjektivt kontext kopplad till tankar i förhållande till upplevelser (a a). 

8

Rustøen (a a) redovisar att det finns fyra faktorer som präglar synen på 

livskvalitet. Dessa faktorer är fysiska, psykosociala, andliga och kulturella 

faktorer. Om god livskvalitet skall erhållas får inga av dessa faktorer uteslutas. En 

anblick som Rustøen (a a) poängterar utifrån den danske psykologen Anton 

Aggernøs definition av livskvalitet, är att livskvalitet är hög om våra 

grundläggande behov är tillfredsställda. Dessa grundbehov är biologiska behov 

(sömn, vila, fysisk aktivitet, mat, sexualliv samt frånvaro av sjukdom), behov av 

mänskliga kontakter, behov av meningsfull sysselsättning och behov av ett 

omväxlande, spännande och engagerande handlings- och upplevelseliv (a a). 

Sjuksköterskans roll 

Sjuksköterskans viktigaste uppgift i omvårdnadsarbetet är att ge människor vård 

och förebygga sjukdom, främja hälsa och tillit, utveckla, återställa och 

upprätthålla hälsa, lindra lidandet, utöva ett gott samarbete och skydda patienter 

och dess närstående (Svensk sjuksköterskeförening, 2005). Omvårdnad är 

huvudkomponenten inom sjuksköterskeyrket. Grundläggande delar i 

sjuksköterskerollen är att inta förebyggande, stödjande, vårdande och 

rehabiliterande åtgärder. I denna roll ingår även kunskap om hur ohälsan kan 

förebyggas och lindras vid t ex funktionsnedsättning och sjukdom (Malmö 

Högskola, 2012-04-23). En ökad kunskap kan skapas genom att dra nytta av 

patientens erfarenheter. Bra omvårdnad innebär att ge adekvat information om 

sjukdomen och om förebyggande åtgärder samt att hjälpa patienten till en 

fungerande vardag (Socialstyrelsen, 2005). Omvårdnaden skall utgå från en 

humanistisk människosyn, då människan är unik och bör bemötas individuellt och 

efter sina förutsättningar. En god omvårdnad inkluderar även hänsyn till familj 

och närstående, omgivning och miljö (Malmö Högskola, 2012-04-23). 

God livskvalitet påverkas av lidande, och lidande och sjukdom är något 

sjuksköterskan dagligen möter i sin yrkesroll. Det är därför en uppgift och 

utmaning för sjuksköterskan att hjälpa patienter att må bättre. Ett ökat fokus på 

individens livskvalitet kan göra att patientens subjektiva upplevelse kommer fram 

och därmed ett bättre bemötande av patienten från sjukvården (Rustøen, 1992). 

Enligt Brülde (2003) är det viktigt att veta innebörden av livskvalitet för den 

enskilde individen, då ökad kunskap påverkar handlandet och beskriver vilka 

värderingar individen har. 

Migrän yttrar sig olika hos olika individer både beträffande symtomkaraktär och 

smärtintensitet (Sacks 1992). Migrän och dess eventuella lidande och den 

negativa påverkan på god livskvalitet är något som ibland underskattas av 

individens omgivning (Dahlöf & Schenkmanis, 1992). Det är viktigt att förstå att 

sjukdomen kan upplevas som mycket svåruthärdlig och att den kan försämra 

människors livskvalitet. Sjuksköterskan bör ha kännedom om hur individer 

upplever migrän och hur det påverkar livskvalitet, detta för att kunna ge rätt 

omvårdnad. Sjuksköterskan ska främja hälsa genom att stödja individer och ge 

vägledning för att öka deras delaktighet i vård och behandling (Socialstyrelsen, 

2005). 

9

Omvårnadsteoretisk utgångspunkt 

Kirkevold (1994) baserar ett kapitel på Joyce Travelbee och hennes teorier från 

boken Interpersonal Aspects of Nursing (1966 och 1971) som fokuserar på 

omvårdnadens mellanmänskliga aspekter och vikten av att förstå de interaktioner 

som sker mellan patient och sjuksköterska. Människan som individ, lidande, 

mening, mänskliga relationer och kommunikation är teorins viktigaste 

komponenter. Kirkevold (a a) redovisar Travelbees utgångspunkt i att varje 

individ är unik, och existerar endast en gång, samt att individens upplevelser är 

dess egna. Vidare understryker hon att lidande är ofrånkomligt då detta är en del 

av att vara människa. Lidande är personligt och hänger samman med det som 

individen upplever betydelsefullt i sitt liv och är av fundamental betydelse för att 

individen ska finna mening i livets olika upplevelser. Mening är det viktigaste 

elementet i Travelbees teori; att finna mening trots sjukdom, smärta och lidande. 

Individen kan behöva hjälp att finna mening i sina erfarenheter, och detta 

redovisar Kirkevold (a a) är enligt Travelbee, det viktigaste syftet med 

omvårdnad. Detta kan uppnås genom att skapa en mellanmänsklig relation med 

individen. Denna relation är en process som kräver ömsesidighet och är viktig för 

sjuksköterskans utgångspunkt i omvårdnaden för att tillgodose individens 

omvårdnadsbehov. Kommunikation är det som gör det möjligt för sjuksköterskan 

att etablera en mellanmänsklig relation till sin patient. Kommunikation är något 

som ständigt pågår mellan två individer och vilket sker såväl verbalt som icke 

verbalt. Kommunikation är ett av sjuksköterskans viktigaste redskap som gör det 

möjligt att tillvarata patientens erfarenheter och kunskaper samt visa respekt och 

engagemang i omvårdnaden. Kirkevold (1994) redovisar om Travelbees uttalande 

om den mellanmänskliga relationen där en sjukdom eller skada kännetecknas som 

ett hot för individens existens, därför är individens uppfattning av sin sjukdom 

viktigare än allt annat klassificeringssystem (a a). 

Den mellanmänskliga relationen är uppbyggd av fem faser; det första mötet, 

framväxt av identitet, empati, sympati och ömsesidig förståelse och kontakt 

(Kirkevold, 1994). Det första mötet handlar om ett möte mellan två individer som 

är främmande för varandra och där mötet generaliseras utifrån olika 

förväntningar. Denna fas är viktig för sjuksköterskan då stereotypa uppfattningar 

kan prägla intrycket av den sjuke och göra det svårt att se den unika individen 

framför sig. Först efter att interaktionen mellan dessa två individer har utvecklats 

växer den enskilde individens personlighet och identitet fram och de stereotypa 

uppfattningarna börjar försvinna. Denna fas är av betydelse då individen kan börja 

se på sjuksköterskan som en individ och inte längre i en överordnad yrkesroll och 

att sjuksköterskan kan se individen som unik individ och inte generalisera dennes 

eventuella likheter till andra som har vårdats (a a). I den nyformade relationen 

kommer empati, en förmåga att kunna förstå den andras erfarenhet, att spegla 

mötet mellan sjuksköterskan och individen. Detta möte underlättas om 

sjuksköterskan och individen har likartade erfarenheter. En känsla av närhet 

framkommer och där kan en tydlig uppfattning av den andras personlighet 

erhållas. Hädanefter startar sympatifasen som hänger samman med att lindra den 

lidande som kräver medkänsla. Slutligen uppstår en ömsesidig förståelse och 

närhet i den mellanmänskliga relationen som är ett resultat av de föregående 

faserna som ge en betydelsefull och meningsfull upplevelse (a a). 

10

Lidande 

Individer med migrän beskriver oftast lidande i samband med migränattacker, det 

är således viktigt att förstår hur lidandet kan yttra sig hos olika individer (Wolland 

& Stray-Pedersen, 2002). 

Joyce Travelbees teori angående omvårdnad i relation till lidande säger att lidande 

är något som oftast förknippas med det som individen upplever som mest 

betydelsefullt i sitt liv (Kirkevold, 1994). Det finns dock olika grader av lidande. 

Det finns en övergående fas som innefattar fysiskt, emotionellt och själsligt 

obehag som kan övergå till extremt lidande, och som kan resultera i en senare fas, 

en så kallad uppgivenhetsfas. Därefter kan det uppstå en terminal fas som präglas 

av likgiltighet. De sista faserna tillhör det mest akuta tillstånden som behöver 

omedelbara insatser av vården. En studie av Freitag (2007) visade att individen 

med migrän lider inte bara under migränattacken men även i väntan på nästa 

migränattack. Det var inte endast migränattackerna som innebar ett lidande men 

även den störning som migrän införde på betydelsefulla aspekter av deras liv (a a). 

Begreppet lidande väcker olika reaktioner hos olika individer och två av de 

vanligaste frågorna som individen ställer sig är: ”varför just jag?”, ”varför inte 

jag?” (Kirkevold, 1994). ”Varför just jag?” reaktionen ter sig i form av 

meningslöshet, vrede och depression. En känsla av vägran att acceptera 

situationen framkommer då förståelse till uppkomsten av lidandet inte föreligger. 

Vid ”varför inte jag?” reaktionen som är sällan förekommande, tyder på en 

acceptans av lidandet. Denna typ av reaktion grundar sig på en livsfilosofi som 

beskådar sjukdom och lidande som en naturlig del i människans liv. Det innebär 

emellertid inte att människor med denna reaktion lider mindre än andra men att de 

är till skillnad från dem med ”varför just jag?” reaktionen bättre rustade att 

hantera och ta sig igenom det outhärdliga lidandet (a a). 

SYFTE 

Syftet med litteraturstudien är att belysa forskning angående upplevelsen av 

migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år. 

METOD 

Denna litteraturstudie är en ansats till en systematisk litteraturstudie som belyser 

individers upplevelse av migrän och dess påverkan på livskvalitet. En 

litteraturstudie innebär en granskning av tidigare vetenskapliga artiklar som har 

kvalitativt eller kvantitativt innehåll, men dessa ansatser kan även förekomma i en 

och samma studie (Forsberg & Wengström, 2008). Studiens datainsamling 

innefattar vetenskapliga artiklar som är sökta i databaser samt internetkällor. 

Litteratursökning 

Litteratursökningen påbörjades genom att vi skapade en mind map om relevanta 

termer och synonymer till dessa, som svarade på syftet. Detta gjordes för att öka 

möjligheten att hitta relevanta artiklar. Dessa termer omvandlades därefter med 

hjälp av Karolinska Institut MeSH databas för att erhålla de korrekta engelska 

MeSH begreppen. Sökorden blev migraine disorders, migraine with/without aura 

11

och cluster headache samt quality of life, life change events, emotions och health. 

Vid sökningar av artiklar användes främst databaserna PubMed och Cinahl, men 

för att försäkra datamättnad valdes databaserna Cochrane Library och PSYCINFO 

för att utvidga sökningarna. Sökningarna begränsades genom följande 

inklusionskriterier; migrainuers, humans, english, links to full text, adults, age 18- 

45 years old and any date. Åldersgruppen 18-45 år valdes för att fokusera på unga 

vuxna och medelålders individer. Åldersgruppen avslutas vid 45 års ålder därför 

att migrän debuterar vanligast i åldern 10-45 år. Föregående begränsningar valdes 

för att utöka möjligheten för fler användbara och relevanta artiklar, dock fanns det 

inte möjlighet att använda dessa begränsningar på Cochrane Library då databasen 

saknade möjligheten till begränsningskriterier. 

En datamättnad av artiklar inträffade då samma artiklar återkom i de olika 

databaserna. Beställningsartiklar utgjorde en del av bortfallet på grund av 

ekonomiska faktorer. Kostnaden för dessa artiklar inrymdes inte i den planerade 

ekonomiska kalkylen. Sökblock byggdes med booleska operatoren, ordet AND, 

och detta enligt Forsberg & Wengström (2008) ökar chansen för en mer 

preciserad träff av artiklar. Sökblock ett bestod av migraine disorders, cluster 

headache, migraine with aura and migraine without aura. Sökblock två bestod av 

quality of life, life change events, emotions and health. Dessa två sökblock 

kombinerades sedan med booleska operatoren, ordet OR, som gjorde att artiklar 

som innehöll antingen sökblock ett eller sökblock två erhölls. Migrän med aura 

och migrän utan aura påvisade samma träffar därför kombinerades dessa begrepp i 

sökningen på PubMed. 

Granskningen påbörjades genom att titeln till de olika artiklarna lästes. Om titeln 

var relevant till syfte d v s om titeln innehöll en kombination av de olika 

begreppen, (se tabell 1) lästes abstrakten. I tabell 1 redovisas inte de artiklar som 

inte granskades i sin helhet. Utifrån relevanta titlar ledde detta till att 208 abstrakt 

lästes varav 23 artiklar granskades utifrån de modifierade granskningsprotokollen. 

Av 23 granskade artiklar blev det slutligen 10 relevanta artiklar, sju kvantitativa 

och tre kvalitativa. En manuellsökning utfördes där en referens erhölls från 

artikeln, The patients’ perceptions of migraine and chronic daily headache: a 

qualitative study av Cottrell et al (2002). 

12

Tabell 1 Sökningar som resulterade i kvalitetsgranskade artiklar 

DATABAS 

& DATUM 

PubMed 

27/03-2012 

PubMed 

28/03-2012 

PubMed 

28/03-2012 

PubMed 

28/03-2012 

PubMed 

29/07-2012 

CINAHL 

30/03-2012 

MeSH 

TERMER (med 

booleska 

sökoperatorer) 

Sökblock 1 

”AND” 

Sökblock 2 

Migraine 

disorders 

”AND” quality 

of life 


disorders 

“AND” health 

Cluster 

headache 

“AND” health 

Migraine with 

and without 

aura “AND” 

quality of life 

Migraine with 

aura “AND” 


ANTAL 

TRÄFFAR 

13 

ANTAL 

GRANSKADE 

ABSTRAKT 

ANTAL 

GRANSKADE 

ARTIKLAR 

1460 44 9 6 

326 25 6 3 

1128 27 1 0 

108 8 1 0 

41 9 5 0 

137 7 1 0 

01/04-2012 Manuellsökning 0 0 0 1 

Totalt 3200 120 23 10 

Kvalitetsbedömning 

Processen till kvalitetsbedömning började med modifiering av bedömningsmallar, 

(både kvantitativa och kvalitativa) av Willman et al (2006), se bilaga 1 och 2. 

Inom ramen för kvalitetsbedömning skulle artiklarna uppfylla vissa kriterier 

såsom en tydlig uppbyggnad med ett väldefinierat syfte, ett relevant urval, en 

tydlig metodbeskrivning och artiklar med hög tillförlitlighet. Artiklarna 

poängsattes och sedan räknades om till procent, detta enligt Willman et al (2006) 

för att öka möjligheten att jämföra studierna. I de respektive bedömningsmallarna 

fanns det 10 respektive 12 ja/nej frågor. För varje ”ja” svar fick artikeln ett poäng 

och för varje ”nej” svar fick artikeln noll poäng. Varje enskild artikels totalsumma 

delades med max antal poäng vilket blev ett underlag för att bedöma 

kvalitetsgraden på artiklarna, hög kvalitet 80 -100%, medel-hög kvalitet 70-79% 

och låg kvalitet 60-69%. Studier som inte uppnådde 60 % exkluderades (a a). 

ANTAL 

ANVÄNDBARA 

ARTIKLAR

Dataanalys 

Den kritiska granskningen av artiklarna gjordes både individuellt och tillsammans 

av författarparet, detta görs enligt Polit & Beck (2010) för att öka trovärdigheten i 

analysen. En diskussion fördes ständigt mellan författarparet där anteckningar 

gjordes för att säkerställa en noggrann analys av artiklarnas resultat. Under 

analysförfarandet av artiklarna påvisades det att begreppen livskvalitet och 

upplevelse var sammanvävda. Denna sammanflätning av begreppen styrdes 

senare hur de olika temana valdes. Teman hälsorelaterad livskvalitet, familjen 

och produktivitet blev huvudteman där begreppet upplevelse var sammanvävd i 

huvudteman. Temat hälsorelaterad livskvalitet innefattade psykiskt, fysiskt, 

socialt och emotionellt välbefinnande. Resultatinnehållet delades upp i de flesta 

artiklar med hjälp av olika kategorier. Dessa kategoriseringar och andra 

återkommande begrepp i artiklarna underströks med olika färgpennor. Detta 

gjordes för att analysen skulle kunna genomföras så systematiskt som möjligt 

samt för att underlätta extraktionen (utplockningen) av resultatinnehållet som 

svarade mot litteraturstudiens syfte. 

Majoriteten av artiklarna använde sig av ett instrument, SF-36, för att mäta 

hälsoreaterad livskvalitet. Användning av detta instrument, försvårade delvis 

indelningen av de olika teman då instrumentet mätte flera faktorer kring 

individens liv. Många av dessa faktorer, som t ex psykisk och emotionell 

välbefinnande, kan anses inneha samma innebörd. SF-36 mäter självrapporterad 

fysisk och psykisk hälsa samt funktion och välbefinnande, och sammanfattas 

under begreppet hälsorelaterad livskvalitet. SF-36 har åtta olika områden som 

ligger till underlag för bedömning av hälsorelaterad livskvalitet, dessa är; 

physical, role-physical, pain, general health, vitality, social, role-emotional och 

mental health. Gradering inom de olika områdena bedöms utifrån ett 

frågeformulär som består av 36 frågor (HRQL gruppen, 2012-03-23). 

RESULTAT 

Denna litteraturstudie inkluderade sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar som 

låg till grund för studiens resultat. Sju av artiklarna studerade migräns negativa 

inverkan på individers livskvalitet och tre artiklar undersökte hur individer 

upplevde migrän. Resultaten kommer att redovisas i tre huvudkategorier, 

hälsorelaterad livskvalitet, familjen och produktivitet. 

Hälso-relaterad livskvalitet (Fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt 

välbefinnande) 

I studierna gjorda av Cottrell et al (2002) och Peters et al (2005) identifierades 

olika faktorer som deltagarna upplevde som svåra i relation till migränbesvär. Det 

framkom att migrän hade en negativ inverkan på individernas liv, bl a på den 

sociala funktionen då vissa faktorer som ljud, ljus och färg kunde utlösa en 

migränattack (Cottrell, a a och Peters, a a). Deltagarna i studierna kände en 

gradvis begränsning i sin vardag som förvärrades och resulterade i att de inte 

kunde njuta av aktiviteter som gav livsglädje, som att t ex gå på konserter eller 

promenera (Cottrell et al, 2002). Vissa deltagare bestämde sig för att delta i olika 

aktiviteter trots risk för en migränattack, men oftast upplevde de sig besegrade av 

effekterna från migränen (Peters et al, 2005). Det handlade dock inte bara om att 

kunna vara med på aktiviteter, utan i många sociala sammanhang hade maten en 

central roll. Vissa tillsatser i maten fungerade som utlösande faktorer för 

14

migränattacker. För att undvika att bli utsatt i en svår situation krävdes det att 

avstå från sociala sammanhang för att säkerställa att inte bli utsatt för eventuella 

riskfaktorer (Cottrell et al, 2002; Rutberg & Orhling 2011). Migrän inskränkte 

följaktligen på deras sociala liv och förhindrade dem, antingen helt eller delvis, 

från att utföra vardagliga aktiviteter i den mån som de var vana vid (Cottrell et al, 

2002; Peters et al, 2005; Dueland et al, 2004; Rutberg & Orhling, 2011). Smith 

(1997) poängterade i sin studie att det finns begränsningar i sociala aktiviteter där 

migräns närvaro utesluter besök från familj och vänner, födelsedagsfirande, 

högtider, resa och friluftsaktiviteter. 

Migränattacker, men även rädsla för att en migränattack ska utlösas, resulterade i 

en rad olika symtom, där ångest var en återkommande känsla (Peters et al, 2005). 

Ilska var ytterligare en känsla som många upplevde när de inte kunde vara fysisk 

och psykisk närvarande p g a migränattacker. Deltagarna kände inte igen sig själv 

eller omgivningen, och det enda som stod i fokus under migränattackerna var all 

ljud, ljus och färg som retade sinnena. Ångestrelaterad smärta i samband med 

migrän var vanligt förekommande och för att kunna behärska rädslan kring detta 

förnekades ångesten av en del deltagarna medan denna ångest skapade oro hos 

resten av deltagarna. En minskad rädsla förelåg hos de individer som kände andra 

i sin omgivning som också upplevde migrän, i kontrast till de individer som inte 

hade tillgång till samma typ av kontakter. På samma sätt var upplevelsen av att 

synen försämrades till en tillfällig blindhet lika skrämmande för de som inte hade 

tillgång till erfarenhetsutbyte med andra drabbade. Detta kvarlämnade känslor av 

otrygghet och isolering (a a). Det förelåg även en rädsla av misstro och skam för 

att drabbas av migrän. Det faktum att migrän inte betraktades som en sjukdom p g 

minskad förståelse från samhället underlättade inte situationen. Deltagarnas 

upplevelse av smärta och oförmåga att fungera lämnade en känsla av isolering och 

kontrollförlust (Rutberg & Örhling, 2011). 

Kontrollförlust och ökad sårbarhet var förekommande känslor hos många som 

drabbades av migrän, vilket uppstod i samband med flertal symtom som 

förvärrade tillståndet hos individer med migrän. Symtomen innan en migränattack 

bedömdes, i många fall, vara värre än själva migränen och medförde en oförmåga 

att fungera i vissa miljöer. Förlusten av kontroll över ens liv bidrog till att 

individen tvingades till att anpassa livet till de omständigheter som migrän erbjöd 

samtidigt som en ständig kamp förelåg för att återta kontrollen (Rutberg & 

Örhling, 2011). 

Essink-Bot et al (1994), Lipton et al (2003) och Leonardi et al (2010) använde sig 

av instrumentet SF-36 som visade att deltagarna med migränbesvär hade ett 

signifikant försämrat fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt välbefinnande 

(Essink-Bot, a a; Lipton, a a; Leonardi, a a). Skillnader fanns även i andra 

hälsorelaterade faktorer såsom smärta och livskraft. Deltagarna hade en inskränkt 

livskvalitet och en signifikant försämrad hälsorelaterad livskvalitet utifrån 

bedömningen av SF-36, i alla åtta områden (Durham, 1998), se tabell 2. 

15

Tabell 2. Migräns påverkan på de olika områdena inom SF-36. Modifierad 

författarparet utifrån studien av Lipton et al (2003). 

Familjen 

Cottrell et al (2002) och Peters et al (2005) poängterade i sina studier trots 

migräns negativa inverkan på den sociala funktionen var dess inflytande på 

familjen mest besvärlig. Även i Smith (1997) studie där han undersökte hur 

balansen i familjen ruckades p g a migrän, visades det att mer än hälften av 

deltagarna berättade att migränattacker hade en signifikant påverkan på deras 

familj. Migräns negativa inverkan på familjen lämnade ofta sina spår i det 

emotionella stadiet i form av besvikelse och frustration. Deltagarna kände en 

minskad förmåga att vara tillgängliga samt en minskad förståelse gentemot sina 

barn p g a en ökad irritation som migrän framkallade. Förälderns förlust av att inte 

kunna närvara begränsade barnens dagliga aktiviteter och detta medförde att den 

drabbade föräldern kände en inskränkt samvetskänsla. Det var inte endast barnens 

aktiviteter som begränsades men även en begränsning i hushållsysslorna som att 

laga mat, städa och stödja barnen med sina läxor förekom. De som fick en 

migränattack under vistelsen hemma kände att alla sysslor angående hemmet 

fördröjdes då de inte kunde fungera som vanligt (Cottrell et al, 2002). Miljön 

hemma blev extremt stökig och barnen var tvungna att hitta sitt sätt att överleva 

den tillfälliga situationen (Peters et al, 2005). 

Migräns inverkan hindrade och skapade rädsla hos föräldern vid barnens närvaro, 

en rädsla av att en attack skulle uppträda och ge oförväntade konsekvenser på 

barnen då föräldern var begränsade i förmågan att ta hand om sina barn (Cottrell 

et al, 2002; Rutberg & Orhling, 2011). Oftast var personer i omgivningen tvungna 

att hjälpa till och utföra de vardagssysslor som den sjuke var förhindrad till att 

utföra (Peters et al, 2005; Rutberg & Örhling, 2011). Migräns negativa inverkan 

var således inte bara vid anfallet men även dagarna efter då den orsakade en fysisk 

och emotionellt utmattning (Cottrell et al, 2002). Många upplevde en 

samvetskänsla som var överväldig då de kände att de inte hade blivit den förälder 

som de hade hoppats på. Migrän gjorde även att många hade kort stubin vid en 

attack och detta resulterade i att familjemedlemmarna undvek den sjuke individen 

och oftast lämnade huset för att inte råka bli offer till migränens förödelse (a a). 

Även den sexuella samhörigheten mellan partnerna var försämrad och i sällsynta 

16

fall kunde migräns negativa påverkan medföra att skilsmässa/separation ägde rum 

(Smith, 1997). 

Vissa migränattacker förorsakade att deltagarna blev sängliggande och detta 

lämnade en känsla av ångest, ilska och frustration. Dessa känslor försämrades om 

en attack inträffade under helgen, då den tiden ansågs vara en betydelsefull tid 

som ska tillbringas med familj och vänner. Många gånger avstod deltagarna att 

berätta för omgivning när de upplevde en migränattack då omgivningen inte 

visade empati, förståelse och tilltro. Deltagarna upplevde även att omgivningen 

uppfattade migrän som en vanlig huvudvärk som alla drabbas av någon gång, och 

att en huvudvärk är inget som livet behöver stanna upp för. Därmed blev migräns 

påverkan en daglig ursäkt som skedde gång på gång och inte uppskattades av den 

ifrågasättande omgivningen (Cottrell et al, 2002). 

Produktivitet 

Prestation och livskvalitet är starkt reducerat bland de individer som drabbades av 

migrän, visade en studie gjord av Michel et al (1997). Förhinder som framkom av 

en migränattack medförde att de som arbetade upplevde en ökad ångest och 

dessvärre missade flera dagar från jobbet än de som inte hade migrän. Dessutom 

hade de en försämrad självkänsla och prestationsångest då de inte kunde uppfylla 

arbetskraven (a a). Arbetslivet påverkades av migrän i form av minskad 

produktivitet. Migräns negativa inverkan på arbetet gjorde att flera upplevde 

rädsla och skuldkänslor (Cottrell et al, 2002). Rädslan var relaterad till tankar att 

förlora sitt jobb på grund av frånvaro från arbetet och skuldkänslor då deras 

förmåga att fullgöra sina arbetsuppgifter var nedsatt (Cottrell et al, 2002; Rutberg 

& Öhrling, 2011). 

Minskad produktivitet till följd av migrän gjorde även att deltagarna upplevde att 

möjligheten att skapa en karriär påverkades negativt (Durham et al, 1998; 

Dueland et al, 2004; Rutberg & Öhrling, 2011). Produktivitet och förmåga att 

utföra sitt arbete på arbetsplatsen eller skolan var förhindrat hos 71 % av 

deltagarna med migrän (Dueland et al, 2004). I arbetet valde deltagarna bort vissa 

arbetsuppgifter där höga krav ställdes på koncentrationsförmågan, såsom vid 

administrering av läkemedel, administrativt arbete, patientundervisning och 

generella bedömningar (Durham et al, 1998). Vissa gick till jobbet trots 

migränattacken och trots oförmågan att fullgöra arbetsuppgifter kände de att deras 

närvaro på jobbet gav en bättre syn på dem som arbetare än att sjukskriva sig. Det 

var visserligen väsentligt att uppfattas arbetsam framför kollegerna, men i själva 

verket var de inte produktiva. Detta medförde att kollegerna kunde reagera 

negativt när en migränattack inträffade flera gånger under ett par månader hos en 

och samma individ (Cottrell et al, 2002). 

17

Tabell 3. Migräns påverkan på olika livsfaktorer. Modifierad av författarparet 

utifrån studien av Dueland et al (2004). 

DISKUSSION 

Författarna har valt att dela upp diskussionen i en metoddiskussion och 

resultatdiskussion. 

Metoddiskussion 

Syftet med litteraturstudien var att belysa forskning angående upplevelsen av 

migrän och dess påverkan på livskvalitet bland vuxna 18-45 år. Formuleringen av 

detta syfte utgjorde en fördel då det inkluderade två viktiga begrepp, upplevelse 

och livskvalitet som i sig gav en bredare överblick inom två närbelägna områden. 

Dessa två begrepp förekom inte sällan i korrelation till varandra vilket skapade ett 

dilemma vid temauppdelningen. Vi valde att göra en litteraturstudie utifrån 

intresse men även på grund av tids och ekonomiskbrist. Att genomföra en 

empirisk studie, genom intervjuer med migränpatienter hade varit svårt att 

realisera, då en tidsram på 10 veckor inte är tillräckligt för att hitta detta urval. Att 

skriva om migrän var vårt första val eftersom migrän är ett outtalat 

folkhälsoproblem världen över, vilket gjorde det till ett intressant ämne att 

studera. 

18

Litteratursökning 

Sökningar utfördes i flera databaser, Pubmed, Cinahl, PSYCINFO och Cochrane 

för att säkerställa datamättnad. Vid sökningen av artiklar valdes följande 

inkluderings – och exkluderingskriterier: människor med migränbesvär, engelska, 

tillgång till hela artikeln, vuxna, åldern 18-45 år och fritt datum. Trots möjligheten 

att erhålla ett hanterbart material förelåg en risk att material som skulle kunna 

vara av nytta kunde försummas p g a inklusions- och exklusionskriterier. Länkar 

till full text kan vara den limit som begränsat författarna mest. Tidspress och 

ekonomiska begränsningar låg till grund vid valet av denna limit. Detta kan ha 

påverkat resultatet negativt då relevanta artiklar kan ha sorterats bort genom att 

använda denna limit. Sökningar i PubMed gav många träffar och alla granskade 

artiklar hade tillgång till fulltext. Trots åldersbegränsning, 18-45år framkom det 

även artiklar som innefattade äldre deltagare. Dessa artiklar exkluderades inte 

eftersom de var vuxna och detta talar för att migrän även kan debutera högre upp i 

åldrarna. 

En fördel med att de utvalda artiklarna var på engelska var att en av författarparet 

har engelska som modersmål. Samtliga studierna var gjorda i olika länder vilket 

kan begränsa generaliserbarheten inom ett land men kan öka tillämpbarheten över 

flera delar av världen. En svaghet i studien kan vara att vi inte använde oss av 

Joyce Travelbee som primärkälla till den teoretiska referensramen. Detta då 

hennes verk är svårtillgänglig, vilket vi har fått erfara vid olika 

bibliotekssökningar. Användningen av Kirkevolds bok kan ha minskat källans 

trovärdighet då författarparet tolkar Kirkevolds tolkning av Travelbees teori. En 

annan svaghet i studien kan vara att en del av litteratur som användes i 

bakgrunden för att beskriva tillståndet migrän var upplagor från 1990-talet. 

Datainhämtning från dessa källor kan anses vara nackdel då färskare forskning 

hade gett en mer aktuell trovärdighet. Dock fanns det inte nyare forskning 

angående migrän vilket talar för ett begränsat kunskapsområde som är i behov av 

vidare forskning. Vi ansåg att böckerna som användes hade en hög kvalitet på 

innehållet och överensstämde med den information som inhämtades från 

internetkällor. 

Kvalitetsbedömning 

Kvalitetsbedömningen av våra artiklar påbörjades med att läsa titlar och utifrån 

titelns relevans valdes relevanta abstract till litteraturstudiens syfte. Intressant 

information kan ha negligerats då titeln på artiklarna inte alltid återspeglar 

artiklarnas innehåll. Av 23 artiklar som granskades i sin helhet, höll tio artiklar 

den standard som var relevant för litteraturstudiens syfte. Kvalitetsbedömningen 

genomfördes utifrån två modifierade bedömningsmallar utifrån Willman et al 

(2006), se bilaga 1 och 2. En matris skapades för att ge en mer överskådlig 

sammanfattning över artiklarnas resultat, se bilaga 3. Alla kriterierna i 

bedömningsmallarna vägdes samman, och för varje positivt svar gavs ett poäng 

som sedan sammanställdes till en procentenhet. Fördelen med procentenheter är 

att det gör det möjligt att jämföra kvaliteten mellan de olika studierna. Enligt 

Willman et al (2006) kan reliabiliteten i poängsystemet ifrågasättas då det kan 

uppkomma en över- eller undervärdering av vissa faktorer. Dessutom har inte alla 

frågor samma värde och därför måste hänsyn tas för att bedöma vilka frågor som 

är väsentliga (a a). Vid kvalitetsbedömning av artiklarna till denna litteraturstudie 

togs inte hänsyn till dessa faktorer vilket är en svaghet för artiklarnas trovärdighet. 

Detta sammanvägdes inte då författarparet kände en osäkerhet i att göra en sådan 

bedömning. 

19

Eftersom de flesta av våra artiklar använde sig av självrapportering kan det enligt 

Polit & Beck (2010) ifrågasätta deltagarnas ärlighet, vilket på så sätt minskar 

resultatens trovärdighet. Kvantitativa och kvalitativa artiklar inkluderades i 

studien, detta är enligt Polit & Beck (2010) en kompletterande ansats då 

kvantitativa studier belyser omfattningen om något medan kvalitativa studier tar 

upp personliga upplevelser och reflektioner, vilket är en styrka. Enligt Polit & 

Beck (2010) finns det för- och nackdelar med kvantitativa och kvalitativa studier. 

Kvantitativa forskningsmetoder använder sig ofta av olika skattningsinstrument 

för att mäta olika faktorer. För att skapa en djupare förståelse av subjektiva 

känslor och upplevelse är det av stor fördel att använda sig av kvalitativ metodik. 

Fördelen med kvalitativa metoder är att sammanhanget kan ses från en annan 

vinkel samt att kunna granska individens uppfattningar av erfarenheter, upplevelse 

och mening i samband med ett fenomen. Kvantitativa och kvalitativa 

forskningsmetoder komplettera varandra eftersom kvalitativa metoder fångar upp 

väsentliga information mellan frågorna i kvantitativa skattningsformulär (SBU, 

2012). Artiklarna som hade kvantitativ ansats fångar upp instrumentets definition 

på livskvalitet medan de kvalitativa artiklarna poängterade upplevelsen av migrän. 

Detta uppnåddes genom användning av ett mätinstrument, SF-36, för bedömning 

av livskvalitet. 

I kvantitativa artiklar är resultatet beskrivet i siffror och det är lätt att missa 

viktiga detaljer vid tydningen av tabellerna, därför kan det föreligga en risk att 

litteraturstudiens resultat kan ha påverkats negativt då åtta av våra artiklar var 

kvantitativa. En annan svaghet är att ingen av författarna erhöll erfarenhet av 

kvalitetsbedömning av artiklar, vilket skapar en risk att artiklarna som använts i 

studien har under- eller högvärderats, vilket kan ha påverkat litteraturstudiens 

resultat. Eftersom våra artiklar ursprungligen var från USA, England, Frankrike, 

Italien, Holland och Canada kan en fråga om generalisering uppstå. Detta kan ses 

som en styrka till litteraturstudien men detta kan dock även vara en svaghet då det 

kan finnas kulturella skillnader mellan dessa olika länder i sättet att utrycka 

känslor och upplevelser. De flesta artiklar har undersökt livskvalitet, därför 

gjordes en manuellsökning i referenslistor för att finna flera artiklar som belyste 

upplevelsen av migrän. Resultatet av den manuella sökningen blev en artikel, som 

redovisas i litteratursökningen. 

Dataanalys 

Studiernas resultat redovisades med hjälp av olika teman. Dessa teman valdes ut 

genom ständig diskussion bland författarparet och extrahering av genomgående 

ämnen i artiklarna. En del svårigheter uppstod vid temasättningen då 

mätinstrumentet, SF-36, innehöll fler differential begrepp som gjorde det svårt att 

särskilja då liknande resultat uppkom i artiklarna eftersom samma mätinstrument, 

SF-36, användes. Dock kan detta anses vara en styrka då det stärker bevisen av 

resultatdelen och talar för en mättnad av information. 

Det faktum att artiklarna behandlade flera olika instrument som t ex i artikeln av 

Essink-Bot et al (1994), där forskarna använde sig av instrumenten, SF-36, NHP, 

EuroQol och COOP/ WONCA, visar på att resultaten av artiklarna kan ha 

påverkats då instrumenten inte är jämförbara. Majoriteten av våra artiklar är 

kvantitativa och har använt sig mest av mätinstrumentet SF-36. Polit & Beck 

(2010) anser att detta ifrågasätter resultatens tillförlitlighet och trovärdighet när en 

studie använde sig av ett mätinstrument för att ta reda på en kvalitativ faktor. 

20

Dock är SF-36 specifik för mätning av hälsorelaterad livskvalitet men eftersom 

frågorna på formuläret är kvalitativa kan det vara svårt för deltagarna att 

vidareutveckla och ge en djupare förklaring av sina upplevelser då utrymme för 

detta saknas i sådana mätinstrument. Mätinstrument är oftast subjektiva och kan 

därmed leda till en över- och underskattning av upplevelser och känslor (Polit & 

Beck, 2010). 

Resultatdiskussion 

Studiens övergripande syfte var att belysa forskning kring upplevelsen av migrän 

och dess påverkan på livskvalitet. Analysen resulterade i tre teman, hälsorelaterad 

livskvalitet, familjen och produktivitet. Nedan kommer delar av resultaten att 

redovisas. 

Hälso-relaterad livskvalitet (fysiskt, psykiskt, socialt och emotionellt 

välbefinnande) 

I temat hälsorelaterad livskvalitet som innefattade, fysiskt, psykiskt, socialt och 

emotionellt välbefinnande, framkom det att migrän hade en påverkan på den 

sociala aspekten. Deltagarna upplevde ett inskränkt socialt liv då de oftast avstod 

att delta i diverse sociala sammanhang relaterad till migrän. Det förelåg en rädsla 

för att en migränattack skulle triggas igång i sociala sammanhang. Enligt WHO 

(2012-05-04) upplever 60 % av alla migränpatienter en påverkan på det sociala 

livet. Även andra vanliga aktiviteter såsom att vistas ute i solen, högtider 

födelsedagsfirandet, resa och besök från familj och vänner kunde inte utföras. 

Dessa begränsningar som migränattackerna gav medförde att deltagarna upplevde 

ångestrelaterad smärta till migrän, oro och rädsla för att tappa förståndet. De 

upplevde även att de inte kände igen sig själv och omgivningen och hade därmed 

lätt att blir frustrerad. Sårbarhet, kontrollförlust bidrog till en känsla av isolering, 

vilket resulterade i att de deltog i en ständig kamp att återta kontroll över sitt liv 

samt att anpassa livet efter sin förmåga. Enligt Socialstyrelsen (2007) är dessa 

symtom vanligt förekommande under en migränattack. De drabbade upplever ofta 

en mental påverkan i form av trötthet och koncentrationssvårigheter (a a). 

Sjuksköterskan har en viktig roll i detta lidande för att hjälpa individer med 

migrän, detta kan göras genom att ta del av deras subjektiva upplevelser och 

därmed hitta copingstrategier för att främja hälsa och livskvalitet (Rustøen, 1992). 

Travelbee hävdar, enligt Kirkevold (1994), att det är viktigt för dessa individer 

som lider att finna mening i sin situation och detta är även ett viktigt syfte för 

omvårdnad (Kirkevold, 1994). Detta kan uppnås på bästa sätt genom att använda 

sig av sjuksköterskans viktiga redskap, kommunikation och därmed skapa en 

mellanmänsklig relation (a a). Vi anser att det sociala livet är en viktig anblick i 

människans existens och därför är det inte svårt att förstå hur det inskränkta 

sociala livet har en enorm påverkan på livskvalitet. Människan är en social varelse 

och är i behov av sociala kontakter för att kunna överleva. 

Familjen 

Familjen är en viktig aspekt i människans liv och studierna visade att migrän hade 

en stor påverkan på familjen. Familjens vardag rubbades vilket gav konsekvenser 

till alla familjemedlemmarna. Barnens dagliga aktivitet begränsades och partnern 

överlastades med mer ansvar, som t ex hushållssysslor och omhändertagande av 

barnen. Detta ledde till att många känslor expanderades, såsom ilska, frustration, 

besvikelse, ångest, oro och dålig samvete. I en studie utförd av Velasco et al 

21

(2003) visade sig att familjeförhållande påverkades oerhört och migräns 

inflyttande påvisades i barnens uppträdande. Barnen blev frustrerade och arga, 

speciellt de yngre barnen visade en minskad förståelse vid upprepande 

migränattacker. I studien framkom det även hur viktigt det är att familjen och 

närstående är väl informerad om migrän och får stöd kring detta då ökad 

förståelse förbättra den drabbades tillstånd (a a). 

Kirkevold (1994) hävdar vidare att Travelbee anser att lidande är en del av livet 

och bör ses som en möjlighet till växt och utveckling. Sjuksköterskan bör utöva 

inflytande på individer som befinner sig i lidande att åstadkomma förändringar 

genom motivation så att vederbörande själv kan fatta beslut om sin situation. Den 

sjukes sätt att uppfatta sin situation är subjektivt och är viktigare än allt annat 

(Kirkevold, 1994). Vi anser att det är sjuksköterskans ansvar att se till att 

tillhandahålla ett holistiskt förhållningssätt vid omhändertagande av patienter i 

lidande d v s att försäkra sig om att även närstående får den hjälp och stöd som de 

behöver. 

Produktivitet 

Arbete och skolan var också en viktig aspekt som påverkades av migrän. Minskad 

produktivitet, en oförmåga att fullgöra arbetsuppgifter samt känslor av skam, 

rädsla och ångest omringade den drabbade. De upplevda symtomen nonchalerades 

av omgivningen vilket medförde att många kände ett tvång att fortsätta sitt arbete. 

Eftersom det fanns en minskad förståelse hos kollegorna försökte deltagarna att 

inte avslöja att en attack hade inträffat (Moloney et al, 2006). Velasco et al (2003) 

redovisade att det ofta fanns en fysisk närvaro hos de drabbade men förmågan att 

koncentrera och utföra ärenden var nedsatt och ett påslag av oro, obehag och 

frustration förvärrade tillståndet (a a). För att lindra dessa symtom kan begreppet 

förståelse vara en hjälp på traven för att en engagerad handling skall äga rum 

(Kirkevold, 1994). Detta begrepp har två väsentliga innebörder, empati och 

sympati. Empati är att inneha en förståndsmässig förståelse medan sympati är en 

mera djupgående förståelse som inkluderar känslor. Däremot förklarar Kirkevold 

(a a) i enlighet med Travelbees teori att det är orimligt för sjuksköterskan att 

hjälpa patienter i lidande om inte sjuksköterskan erhåller själv samma erfarenhet. 

När sjuksköterskan visar sympati, markerar hon en medkänsla av en annan 

människas lidande och en strävan att bistå med hjälp (a a). Vi anser att det 

föreligger en risk att fortsätta arbetet vid minskad förmåga till full koncentration 

då en ökad benägenhet att göra fel framkommer. En sådan handling, d v s att 

arbete trots oförmåga kan leda till omfattande konsekvenser beroende på 

yrkesområde. 

Övriga faktorer som kan ha påverkat resultatet 

En frågeställning som uppstod hos författarna, och kan tänkas vara en svaghet, är 

att deltagarna som har valt att vara med i studierna eventuellt kan ha ett annat 

synsätt om migrän och dess påverkan än de som avstod att delta i studierna. Detta 

kan ha påverkat studiernas resultat då resultatet möjligen inte återspeglade 

verkligheten. I de kvalitativa studierna var det färre deltagare än i kvantitativa 

studier, vilket är vanligt förekommande vid användning av kvalitativa 

forskningsmetoder. Enligt en rapport från SBU (2012) rapporten kan en studies 

resultat påverkas av få deltagare då det minskar överförbarheten och 

generaliserbarheten. I samtliga studier var kvinnor överrepresenterade vilket 

återspeglade verkligheten eftersom migrän anses vara en kvinnodominerad 

sjukdom. Det finns skillnader mellan kvinnlig och manlig kommunikation, d v s i 

22

sättet att uttrycka sina känslor och upplevelser. Kvinnor poängtera detaljer i sina 

känslor medan män fokusera på helheten i det de förklarar (Wennberg, 1994). 

Studierna inkluderade både män och kvinnor, därför uppstår en frågeställning om 

detta på något sätt har påverkat resultatet. Samtliga studier kom fram till liknande 

resultat, att migrän hade en påverkan på det fysiska, psykiska, sociala, emotionella 

välbefinnande samt familjen och arbetet vilket bidrog till en försämrad livskvalitet 

hos dessa och talar för att fenomenet är starkt validerat. 

SLUTSATSER 

I denna litteraturstudie kom vi fram till att migrän har en stor inverkan på 

individens livssituation, där det fysiska, psykiska, sociala och emotionella 

välbefinnandet begränsas. Det är av stort värde för sjuksköterskan att använda sin 

omvårdnadskompetens för att främja livskvaliteten hos individer med migrän. 

Även familj och arbete är två väsentliga aspekter som ruckas av migrän, därför är 

det viktigt att även familjen erhåller kontinuerligt stöd och information om 

situationen. Travelbee hävdar i sin teori att sjuksköterskan bör erbjuda hjälp och 

själv ta initiativ för att individer i lidande skall finna mening i sitt liv (Kirkevold, 

1994). Förhoppningsvis kan symtomen som sjukdomen kännetecknar lindras 

genom att sjuksköterskan innehar ett empatiskt förhållningssätt, utgå från en 

ömsesidig kommunikation, är närvarande och stöttar d v s skapar en 

mellanmänsklig relation (a a). Att uppleva förståelse och acceptans kan medföra 

att individer med migrän kan hantera sitt sjukdomstillstånd bättre. 

FRAMTIDA VÄRDE OCH FORSKNING 

Den kunskap som har inhämtats under studiens gång kan sjuksköterskorna 

använda i sitt bemötande och även för att öka deras förståelse för individer med 

migränbesvär. Sjuksköterskan bör visa tillit till dessa individers upplevda symtom 

och ta tillvara på individens kunskap för att uppnå bästa omvårdnad vid migrän. 

Få studier finns om upplevelsen av migrän vilket kan var en av anledningarna till 

kunskapsbrist. Detta leder till att individer med migrän möts dagligen med ett 

nonchalerande beteende, både från vårdpersonal men även samhället i sin helhet. 

Det föreligger klart en okunskap om hur mycket migrän påverkar livskvaliteten. 

Synen på migrän som ett tillstånd som övergår efter intag av smärtstillande 

läkemedel, finns djupt rotade bland människor och detta påverkar omvårdnaden. 

För att förändra denna syn, erfordras ny forskning kring upplevelse av migrän och 

därmed berikas ny kunskap som kan bidrar till bättre bemötande och ökad 

förståelse från samhället. Detta kan även bidra till gynnsammare tillvaro och 

därigenom även en ökad livskvalitet för individer med migrän. 

REFERENSER 

23

Brna, P et al (2006) Health-related quality of life among canadians with migraine. 

Journal of headache pain, 43-48. 

Brülde, B (2003) Teorier om livskvalitet. Studentlitteratur, Lund 

Cottrell et al (2002) Perceptions and needs of patients with migraine: a focus 

group study. National institutes of health, 1-10. 

Dahlöf, C & Schenkmanis, U (1992) Migrän – vad är det? Carlssons Bokförlag, 

Stockholm 

Dueland, A N et al (2004) The impact of migraine on work, family, and leisure 

among young women - a multinational study. Current medical research and 

opinion, 1595-1604. 

Durham, C F et al (1998) Quality of life and productivity in nurses reporting 

migraine. School of nursing, 427-435. 

Essink-Bot, M-L et al (1994) The impact of migraine on health status. Department 

of public health, 200-206. 

Forsberg, C & Wengström, Y (2008) Att göra systematiska litteraturstudier. 

Stockholm: Natur och kultur 

Freitag, F G (2007) The cycle of migraine: Patients' quality of life during and 

between migraine attacks. Clinical therapeutics, 939-949. 

HRQL gruppen (2012) SF-36 >http://www.hrql.se/content/frageformular/sf- 

36_default.asp< 2012-03-23 

Internetmedicin.se (2012) Migrän 

>http://www.internetmedicin.se/dyn_main.asp?page=251http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=9925http://mah.se/fakulteter-ochomraden/Halsa-och-samhalle-startsida/Student-pa-HS/Utbildningar-pa- 

HS/Programutbildningar-pa-grundniva/Sjukskoterskeprogrammet/

Michel, P et al (1997) Loss of productivity and quality of life in migraine 

sufferers among French workers: Results from the gazel cohort. U330 Inserm, 

Universite de bordeaux II and the service de neurologie, höpital pellegrin, 

Bordeaux, Cedex, France, 71-78 

Moloney, M F et al (2006) The experience of midlife women with migraines. 

Journal of nursing scholarship, 278-285. 

Peters, M et al (2005) The patients' perceptions of migraine and chronic daily 

headache: a qualitative study. Journal of headache pain, 40-47. 

Polit, D F & Beck, C T (2010) Nursing research: Appraising evidence for nursing 

practice. Philadelphia: Lippincott 

PubMed Health (2010) Migraine: headache – migraine 

>www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmedhealth/PMH0001728 < 2012-01-31 

Rustøen, T (1992) Livskvalitet – en utmaning för sjuksköterskan. Almqvist & 

Wiksell AB, Oslo 

Rutberg, S & Öhrling, K (2012) Migraine - more than an headache: Women's 

experiences of living with migraine. Disability and rehabilitation, 329-336. 

Sacks, O (1992) Migrän. Vintage Books: Brombergs Bokförlag AB 

SBU (2012) Utvärdering av metoder I hälso- och sjukvården – en handbok. 

>http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Kapitel08.pdfhttp://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/migran 

< 2012-05-04 

Svenska Migränförbundet (2012) Migrän 

>www.migran.org/subpage1.asp?nodeid=61451 < 2012-02-01 

Svensk sjuksköterskeförening (2005) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. 

Stockholm: Danagårds Grafiska 

Velasco, I et al (2003) Quality of life in migraine patients: A qualitative study. 

International Headache Society, Cephalagia 23: 892-900. 

Wennberg, L (1994) Förstå mig rätt. Boktryckeri AB, Kristianstad. 

Willman, A et al (2006) Evidensbaserad omvårdnad – en bro mellan förskning 

och klinisk verksamhet. Studentlitteratur, Lund 

25

Wolland, A M & Stray-Pedersen, B (2002) Migrän och annan huvudvärk. Liber 

AB, Stockholm. 

World Health Organisation (2004) Headache disorders 

>www.who.int/mediacentre/factsheets/fs277/en/ < 2012-01-31 - 2012-05-04 

BILAGOR 

1.Modifierad protokoll av kvalitativa metod 

2.Modifierad protokoll av kvantitativa metod 

26

3.Artikel matris 

Bilaga 1 

Modifierad protokoll (av författarna) för kvalitetsbedömning av studier med 

kvalitativa metod efter Willman et al (2006). 

27

Artikel/författare…………………………………………………………………… 

………… 

Metod……………………………………………………………………………… 

…………. 

Syfte/frågeställning tydligt beskrivet? Ja Nej 

•Deltagare: 

oAntal: 

oÅlder: 

oKön: 

•Etiskt resonemang? Ja Nej 

Urval 

•Relevant urval? Ja Nej 

•Urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej 

Metod 

•Datainsamling tydligt beskriven? Ja Nej 

•Analys tydligt beskriven? Ja Nej 

Tillförlitlighet 

•Redovisas resultat klart och tydligt? Ja Nej 

•Logiskt/begripligt resultat? Ja Nej 

•Generaliserbart resultat? Ja Nej 

•Råder datamättnad? Ja Nej 

•Råder analysmättnad? Ja Nej 

•Redovisas resultatet i förhållande till en teoretisk 

referensram? Ja Nej 

Huvudfynd………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………… 

………………………... 

Sammanfattande bedömning av kvalitet 

Hög (80-100%) Medel (70-79%) Låg (60-69%) 

Egna 

kommentarer……………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………… 

………………… 

Bilaga 2 

Modifierad protokoll (av författarna) för kvalitetsbedömning av studier med 

kvantitativa metod efter Willman et al (2011). 

28

Artikel/författare…………………………………………………………………… 

………… 

Metod……………………………………………………………………………… 

…………. 

Syfte/frågeställning………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………… 

…………………… 

•Deltagare: 

oAntal: 

oÅlder: 

oKön: 

•Etiskt resonemang? Ja Nej 

Urval 

•Relevant urval? Ja Nej 

•Urvalsförfarandet tydligt beskrivet? Ja Nej 

•Randomiseringsförfarande beskrivet? Ja Nej 

Bortfall 

•Bortfallsanalysen beskriven? Ja Nej 

•Bortfallsstorleken beskriven? (större = nej) Ja Nej 

•Adekvat statistik metod? Ja Nej 

Tillförlitlighet 

•Tillförlitliga mätinstrument (valida, reliabla)? Ja Nej 

•Generaliserbart resultat? Ja Nej 

• Är resultatet tillämpbar i praktiken? Ja Nej 

Huvudfynd………………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………… 

………………………... 

Sammanfattande bedömning av kvalitet 

Hög (80-100%) Medel (70-79%) Låg (60-69%) 

Egna 

kommentarer……………………………………………………………………… 

……………………………………………………………………………………… 

………… 

Bilaga 3 

Matris 

Titel, year, Purpose Method & Result Quality 

29

publisher, 

author 

Perceptions and 

Needs of Patients 

With Migraine: A 

Focus Group Study 

2002 

National Institute 

of Health 

Cottrell, PHD et al 

The impact of 

migraine on work, 

family, and leisure 

among young 

women – a 

multinational study 

2004 

Current Medical 

Research and 

Opinion® 

Dueland et al 

To identify 

the areas that 

people find 

most difficult 

in living with 

migraines 

and what 

kinds of 

assistance 

would be 

most helpful 

to them and 

to other 

people who 

have 

migraine 

headaches. 

To describe 

the impact of 

migraine on 

work, family, 

and leisure, 

assessed via a 

telephone 

survey, 

among a 

random 

sample of 

young 

women who 

were 

Population 

To identify 

potential patients 

were telephone 

screenings 

administered. 59 

patients were 

identified and 

contacted, 

resulting in 24 

participating in 

the focus group. 

A focus group 

was conducted 

and within the 

group meetings 

eight questions 

were addressed to 

the individuals. 

Random-digit 

dialing, using 

residential 

telephone lists, 

was used to 

identify study 

participants. 

A cross-sectional 

telephone survey 

was administered 

in June 2003 and 

the surveys were 

administered by 

trained 

30 

Migraineurs 

social and 

recreational 

activities were 

affected as well 

as family life, 

particularly 

where children 

were involved 

were also 

negatively 

affected. 

Migraine also 

had a negative 

effect on their 

relationships 

due to an 

experienced 

lack of 

sympathy from 

others. This 

resulted in 

migraineurs not 

wanting to 

inform about 

their condition. 


felt an 

increased 

feeling of guilt 

and an 

apprehension 

about the 

possibility of 

losing their job. 

Approximately 

4 out of the 10 

individuals 

(39%) 

indicated that 

migraine had 

negatively 

affected their 

job or school 

performance. 

16% reported 

that migraine 

prevented them 

Qualitative 

study 

High quality 

(Grade I) 

Crosssectional 

study 

High Quality 

(Grade I)

Quality of Life and 

Productivity in 

Nurses Reporting 


1998 

The School of 

Nursing, 

University of North 

Carolina at Chapel 

Hill and 

Pharmacoeconomic 

Research, Glaxo 

Wellcome 

Durham MSN, RN 

et al 

employed 

full or part 

time, or who 

were fulltime 

students, 

in nine 

participating 

countries 

(Israel and 

eight 

European 

countries). 

To determine 

the 

prevalence of 

migraine in 

nurses and to 

study its 

effect on 


and 

productivity. 

interviewers 

within each 

country. 

A total of 1810 

participants were 

identified across 

nine different 

countries. The 

number of 

participants per 

country ranged 

from 200–208. 

Participants 

ranged in age 

from 18–35 years, 

the average age 

was 29 years of 

age. 

A mail survey 

was sent out to 

estimate the 

prevalence of 

migraine and to 

document 

symptoms as well 

as identify 

possible 

treatments for 

migraine among 

nurses. 

A questionnaire 

survey was used 

Short-Form 

Health Survey 

(SF-36) 

2996 returned the 

questionnaire and 

47 of the 

questionnaires 

were deleted 

because the data 

was unable to be 

interpreted. The 

final sample 

consisted of 2949. 

31 

from reaching 

career goals, 

while 6% 

reported that 

migraine 

caused them to 

miss career 

opportunity. 

Migraine had a 

substantial 

impact on work 

and school 

productivity as 

well as the 

family and 

leisure time of 

young women 

in eight 

European 

countries and 

Israel. 

Migraines 

effect on the 

nurses was 

significant in 

comparison to 

those who did 

not suffer from 

severe 

headaches. The 

migraine group 

also showed a 

significantly 

reduced 

productivity, 

assessed by the 

days they were 

unable to work, 

as well as a 

significantly 

reduced quality 

of life. 

RCT 

Medium 

Quality 

(Grade II)

The Impact of 

Migraine on 

Health Status 

1994 

The Department of 

Public Health and 

the Institute for 

Medical 

Technology 

Assessment, 

Erasmus 

University 

Rotterdam, The 

Netherlands 

Essink-Bot, MD et 

al 

Health-Related 

Quality of Life, 

Disability and 

Severity of 

Disease in Patients 

With Migraine 

Attending to a 

Specialty Headache 

Center 

2010 

Wiley Periodicals, 

Inc on behalf of the 

American 

Headache Society 

Leonardi, MD et al 

To evaluate 

the effect of 

migraine on 

health status, 

defined as the 

patient’s 

physical, 

psychological 

and social 

functioning. 

To assess the 

impact of 

migraine on 

patients’ 

HRQoL and 

disability 

patterns and 

to describe 

the 

relationship 

between 

disability and 

HRQoL in 

patients with 

migraine 

attending a 

specialty 

Italian 

headache 

Personal 

interviews face to 

face, with 

individuals who 

sought out 

medical attention 

during Oct. 1992- 

Feb.1993. 

The 

questionnaires 

were sent out via 

mail. 

10480 individuals 

were interviewed 

but only 992 

suffered from 

migraine and 

fulfilled IHS 

criteria. Of those 

who fulfilled the 

requirements only 

846 actually 

agreed to 

participate. 

Individuals with 

either migraine 

with aura or 

migraine without 

aura, fulfilling 

ICHD-II criteria 

were recruited 

between Jan-Dec 

2007. 102 adults 

with migraine 

were recruited. 


disability was 

assessed using the 

MIDAS35,36 and 

the 

WHO-DAS II, 

37, 38 while 

32 

Those suffering 

from migraine 

had significant 

problems in 

comparison to 

the control 

group. 



problems in 

regards to 

household 

work home 

life, sex life, 

social 

functioning, 

vitality, role 

limitations due 

to physical 

hinders as well 

as an increase 

in pain. 

The health 

status of 

migraineurs 

was also 

significantly 

impaired in 

comparison 

with a control 

group. 



impact between 

disability and 

HRQoL, and a 

direct influence 

on 

comorbidities. 

The study also 

showed that 

HRQoL can 

worsen due to 

migraine 

severity and 

disability can 

increase among 

migraineurs. 

SF-36 scores 

Case-control 

Study 

Medium 

Quality 

(Grade II) 

Retrospectivecohort 

study 

Medium 

Quality 

(Grade II)


Headache 

Disability and 

Health-Related 

Quality-of-life: A 

Population-Based 

Case-Control 

Study from 

England 

2003 

Sage Publications 

on behalf of 

International 

Headache Society 

(IHS) 

Lipton et al 

Loss of 

Productivity and 

center. 

To measure 

the HRQoL 

in a 

population 

based sample 

of individuals 

with and 

without 

migraine 

headache as 

measured by 

SF-36. 

To assess the 

burden of 

health related 


(HRQoL) was 

measured using 

the SF-36. 

Population based 

survey was 

administered 

(computer 

assisted) CATI as 

well as an in 

person 

assessment. 

Randomized 

selection of 

individuals 

ranging in age 18- 

55 years old. 

From the 5769 

survey 

respondents, a 

total of 767 

eligible migraine 

cases were 

identified. 235 

migraineurs 

(fulfilling IHS 

critiera) were 

identified and 242 

individuals 

without migraine, 

for the control 

group were 

identified. 

Questionnaires 

were mailed to 

33 

are 

significantly 

lower in 

comparison to 

normative 

values in Italy 

which 

indicated 

relevant 

reduction in 

HRQoL. 

The study also 

discussed that 

migraine is 

quite often 

underdiagnosed 

and 

undertreated. 


had reduced 


in comparison 

to the control 

group, which 

was indicated 

by significantly 

lower scores in 

eight of the 

nine scales of 

SF-36. 

The greatest 

differences 

between 

migraineurs 

and the control 

group were 

measured on 

role–physical, 

bodily pain, 

social 

functioning, 

and role– 

emotional 

scales. 

Anxiety, the 

frequency of 

RCT 

High Quality 

(Grade I) 

Prospectivecohort 

study

Quality of Life in 

Migraine Sufferers 

Among French 

Workers: Results 

from the GAZEL 

Cohort 

1996 

U 330 INSERM, 

Université de 

Bordeaux II, and 

the Service de 

Neurologie, 

Höpital Pellegrin, 

Bordeaux, Cedex, 

France 

Michel, MD et al 

The patients’ 

perceptions of 

migraine and 

chronic daily 

headache: a 

qualitative study 

2005 

Journal of 

Headache Pain 

migraine. those suffering 

from severe 

headaches. 

The study 

aims to shed 

more light on 

patient’s 

perceptions 

and their 

experiences 

of headache 

Data was 

collected under a 

four year followup 

period. 

The survey was 

conducted by 

identifying 2500 

headache 

sufferers as well 

as 2500 nonheadache 

sufferers. These 


selected by 

random via the 

participant cohort. 

The final 

population 

consisted of 2053 

headaches 

sufferers 

(fulfilling IHS 

criteria) and 1757 

non-headache 

sufferers 

participated. 162 

of the nonheadache 

sufferers were 

excluded from the 

study due to 

experiencing 

headaches during 

the four year 

study period. 

39 participants 

were contacted; 

the final sample 

consisted of 13 

participants. 

13 semistructured 

interviews were 

administered to 

individuals with 

34 

health 

impairments 

and selfperceived 

performance 

were 

negatively 

affected in 

migraineurs 

than in the nonheadache 

group. 

An increase in 

absenteeism 

among women 

migraine 

sufferers in 

comparison to 

non-headache 

sufferers. 

However, there 

was no 

statistical 

difference in 

regards to 

missed 

workdays 

between the 

headache group 

and nonheadache 

group. 

Migraines high 

impact was 

related to 

comorbidities, 

pain severity, 

headache 

frequencies as 

well as 

negative 

impact on 

social and work 

Medium 

Quality (Grad 

II) 

Qualitative 

study 

High Quality 

(Grade I)

Peters et al 

Migraine – more 

than a headache: 

Women’s 

experiences of 

living with 

migraine 

2011 

Department of 

Health Science, 

Luleå University of 

Technology 

Rutberg & Öhrling 

Impact of Migraine 

on the Family 

1997 

The Department of 

Family Medicine, 

University of 

The aim of 

the study was 

to explore the 

meaning of 

life with 

migraine. 

To show 

what happens 

when the 

equilibrium 

of the family 

is disturbed 

by migraine. 

migraine who 

fulfilled IHS 

criteria. 

Interviews were 

tape recorded. 

A hermeneutic 

phenomenological 

research was used 

to understand the 

meaning of the 

migraine 

phenomenon by 

reflecting on the 

lived experience 

of the 

participants. 

Interviews were 

administered to 

10 participants. 

Study 

requirements 

were that the 

participants had to 

be at least 18 yrs 

of age, diagnosed 

with migraine and 

fluent in Swedish. 

This resulted in 

24 candidates; 

thereof 14 were 

excluded. A final 

sample of 10 

participants was 

chosen. 

A structured 

questionnaire 

was administered 

via telephone 

interviews. In 

order to represent 

a national 

sample, possible 

35 

commitments. 

The study gave 

insight into the 

patients’ 

perspective of 

headaches also 

the influence 

headaches had 

on the 

participants’ 

management 

behavior. 

The 

participants 

experienced a 

temporary loss 

of control and 

an increased 

disability as 

well as an 

involuntary 

feeling of 

isolation, and 

fear of disbelief 

from others. 


were forced to 

delay, 

postponed or 

cancel social 

activities, 

domestic 

activities. 

Qualitative 

study 

High Quality 

(Grade I) 

Crosssectional 

study 

High Quality 

(Grade I)

Cincinnati, Ohio 

Smith, R. MD 


chosen via 

random digit 

selection 

4000 participants 


via telephone. 

350 of those who 


were identified as 

migraine 

sufferers (269 

females and 81 

males). 

36 

Children or 

spouse to 

migraineurs 

were negatively 

and frequently 

affected with 

family 

functioning 

being 

disturbed, 

parental roles 

disrupted as 

well as spousal 

relationships 

harmed.

Migraine - Cuppsats.pdf - MUEP - Malmö högskola

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?