i Malmö - Malmö stad

malmo.se

i Malmö - Malmö stad

aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 2 2010

Ny gatudirektör

i Malmö

Parkernas

stad


[ annons ]

Sommarscen Malmö 11 juni–15 aug

Närmare 200 föreställningar på 40 olika platser

SM i Beachvolleyboll 27 juli–1 aug

Daniaparken (Västra hamnen)

Malmö City Horse Show 13–15 aug

Öresundsparken/Ribersborgsfältet

Official Artform, Streetdancetävling 14 aug

Kungalunden (Gustav Adolfs torg)

Malmöfestivalen 20–27 aug

Från Raoul Wallenbergs park till Posthusplatsen

Malmö Ultrabowl II, Skateboardtävling 21–22 aug

Stapelbäddsparken (Västra hamnen)

FRI ENTRÉ

www.malmo.se/sommariparkerna

Malmö Folkets Park

Hela Malmös mötesplats i city

Puckelbollplanen

Kroksbäcksparken

Temalekplatser

20 unika platser för barn

Slottsträdgården

Slottsparken (bakom Malmöhus slott)

Malmös träd

Gör en egen guidad trädvandring

ID

anslaget 2/10

Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 1 mars 10. Utgiven vecka 11.

Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör

tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Petra Kling Gutenwik, tel. 040 - 34 21 16, petra.kling.gutenwik@

malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Birgitta Hjertberg, Fredrik Hansson, Johan

Edgren, Linda Johnson, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation&design i

malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Stig-Åke Jönsson, Malmöbild. Upplaga: 3.400 ex.

Tryck: Holmbergs.

Efter bara några veckor på gatukontoret

i Malmö har jag ändå hunnit få en första

inblick i den omfattande verksamhet som

bedrivs här. Jag har redan fått klart för

mig att gatukontoret är så mycket mer

än just gator – här finns många skickliga

och engagerade medarbetare som har

det gröna i fokus; de värnar om alla träd

och den växtlighet som är så viktig för

livskvaliteten och välbefinnandet i en

stad. Och de satsar på nya grönområden

där morgondagens Malmöbor ska få

avkoppling och vederkvickelse.

Malmöborna, gatukontorets uppdragsgivare,

är verkligen måna om sina

träd, det får vi på gatukontoret påskrivet

så fort det måste gallras i bestånden eller

när gamla fina träd tyvärr inte längre kan

stå kvar för att de drabbats av röta eller

svampangrepp.

Träd i stadsmiljön är ett självklart

inslag i Malmö. Tänk tanken, hur skulle

Malmö se ut helt utan träd? Den som

varit på Island eller Lanzarote inser hur

tomt och konstigt det känns att blicka

ut över vida landskap som nästan helt

saknar träd.

Allt fler vill bo i Malmö, både infödda

med nyfödda och alla som flyttar hit.

Den stora utmaningen framöver är att

hitta sätt att värna om Malmös gröna

stråk och parker samtidigt som det måste

skapas mark för nya bostäder. Det måste

gå att klara både och! De nya attraktiva

områdena ska ha gott om gröna inslag

mellan huskropparna, till glädje och nytta

för alla. Jag är redan alldeles övertygad

om att vi på gatukontoret ska lyckas bra

i arbetet med att skapa en god balans

mellan bebyggelsen och grönskan.

Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö

foto: Peter Kroon

anslaget 2/10 3


Till vilken park cyklar du helst?

Hur många – Till Bulltoftaparken, kvadratmeter dit park är det lagom långt från

finns det centrala i Malmö? Malmö. Där finns också möjligheten att

– Det finns cykla 300 en slinga olika parker runt i parken i Malmö med både lite backar

som tillsammans och platt mark. är på nästan 1300 ha,

det vill säga 1 300 000 m2. Av Malmös

totala landyta är det ungefär 8 %.

Blir det mer eller mindre?

– Det blir mer parkyta för varje år, mest

beroende på att nya områden exploateras.

Angelos Tsalamanis,

teamledare för gatukontorets GIS-grupp

Parkernas

stad

6 4 anslaget 4 2/10 / 09

Får man cykla i Malmös andra parker?

– Nästan alla Malmös parker har cykelstråk som

går igenom, men Bulltoftaparken är den enda

parken som har en slinga där man så att säga

kommer tillbaka där man började.

Leif Jönsson,

cykelbaneansvarig

Vilken park har flest intressanta träd?

– Kungsparken är den park i Malmö som har

flest exotiska träd. Flera av träden planterades

när Kungsparken anlades för 140 år sedan. Ett av

dem är min favorit, sumpcypressen, Taxodium

distichum. Det är ett urgammalt barrträd som

fanns på jorden redan för 200 miljoner år sedan.

- Om jag får samma fråga om tio år så svarar

jag utan tvekan Malmö Botaniska trädgård.

När den första etappen är klar kommer det att

finnas en enormt stor artrikedom med växter

från Europa, Asien och Amerika. Starka naturupplevelser

och utsökta växtkombinationer i stora

sammanhängande miljöer ska ge besökaren

känslan av att komma till en annan värld.

Camilla Anderson,

trädintresserad landskapsarkitekt

foto: Stig-Åke Jönsson, Malmöbild

Parkernas stad brukar vi kalla Malmö.

Det handlar inte om att vi har mer park-

yta här än andra städer, tyvärr är det inte

så. Istället är det ett uttryck för att vi har

en lång tradition av parkbyggande;

Pildammsparken och Kungs- och Slottsparken

är tre stora, centrala och välkända

parker. Malmös gröna ytor är till stora

delar just anlagda och skötta parker, inte

natur som har blivit över.

Malmös stadsträdgårdsmästare,

Gunnar Ericson, beskriver det även så här:

– I Malmö tycker vi att parker är

viktigt och vi låter tidens anda forma de

parker som byggs. Parker vi bygger idag

ser inte ut som parkerna gjorde för hundra

eller femtio år sedan, Stapelbäddsparken

och Daniaparken i Västra Hamnen

är exempel på välutnyttjade parker

med ganska få traditionella inslag.

I det här numret av Anslaget tittar vi

närmare på några av Malmös kommande

parker, men också på andra gröna frågor

som kommer med parker; till exempel

träd, brukardialog och en blomsterälskande

TV-kändis.

anslaget 2/10 5


I östra Malmö fanns en gång en stor

handelsträdgård, Gyllins trädgård, men

den är för länge sedan nedlagd. Efter

plantskoletiden blev det ett område med

förvildad natur men ingenting är statiskt,

både växter och omgivning fortsätter att

förändras.

Förändringar kommer också att krävas

då mer än 1000 personer flyttar in vid det

som kommer att kallas Gyllins naturpark.

Gatukontoret har därför startat ett förändringsarbete

där man frågar de som

ska använda parken vad de vill bevara

och vad de vill ska tillföras.

En given mötesplats

En söndag i maj anordnades en promenad

i naturparken där deltagarna fick

peka ut sina egna favoritställen för

gatukontorets projektgrupp. Syftet är

att försöka bevara just dessa platser i

ett kommande utvecklingsarbete.

På rundturen pekades till exempel

”ensamma björken” ut. Det är en björk

som står mitt i området och som är den

givna mötesplatsen när man ska träffas i

Gyllins naturpark.

– Vissa platser var alla överens om att

de skulle bevaras, men om andra fanns

olika åsikter. Hundrastning var också

ett ämne där åsikterna gick isär, berättar

Som en vild oas har Gyllins Trädgård legat orörd i årtionden.

Nu genomgår området en snabb förvandlig då 500 nya bostäder

kommer att byggas där under de närmaste tre åren.

Gatukontoret har inför förändringsarbetet tagit kontakt

med de närboende och även de som ska flytta till området.

Från trädgård

till park

Stina Linder, landskaparkitekt som ledde

en av turerna.

Dialog på flera sätt

Runt 70 personer följde med på turerna

i området. Promenaderna hade några

veckor tidigare föregåtts av ett informationsmöte

och inför båda träffarna

skickades en inbjudan ut till boende

och företag i närområdet.

På inbjudan till rundturen och även

på projektets hemsida fanns en enkät att

fylla i om hur man använde Gyllins naturpark

och hur man ville den skulle vara i

framtiden. Under några veckor kom över

150 enkätsvar in. Både på träffarna och

på hemsidan fanns också möjlighet att

framföra synpunkter och frågor.

Samarbete med skolan

Ett samarbete med de båda skolorna intill

naturområdet har också inletts under

våren. Några klasser har varit med när

arborister beskurit områdets unika popplar.

Till hösten kommer planering av en

temalekplats att starta tillsammans med

elever från skolorna.

Bevara det vilda

– Den input, de förslag och tankar som

kommit in från de boende, har gett oss

ett bra underlag att arbeta vidare ifrån.

Beskrivningar av värdet i det vilda och

övergivna som är så speciellt med platsen,

säger Stina Linder.

– Utmaningen i det fortsatta utvecklingsarbetet

blir att göra tillägg och öka

tillgängligheten utan att förstöra det

unika med den förvildade plantskoleområdet,

fortsätter Stina Linder.

Vänförening skapas

Flera personer i området har anmält sitt

intresse att hålla i någon aktivitet i naturparken,

allt från Qigong till djursafari.

Det stora engagemanget och intresset för

naturområdet har gjort att planer på en

intresseförening, ”Gyllins vänner”, har

vuxit fram.

Vad som kommit fram under träffar

och via enkäten och även vad som sker

i projektet kan man fortlöpande hitta

på projektets hemsida. Till hösten följer

temavandringar i området och projektgruppen

kommer att ta fram en utvecklingsplan

för naturområdet. Tanken är att

utvecklingen av området ska kunna växa

fram i ett långsamt tempo.

text: Birgitta Hjertberg

foto: Jacob Härnqvist, Stina Linder

Hur många kvadratmeter park

finns det i Malmö?

– Det finns 300 olika parker i Malmö som tillsammans

är på nästan 1300 ha, det vill säga 1 300 000 m 2 . Av

Malmös totala landyta är det ungefär 8 %.

Blir det mer eller mindre?

– Det blir mer parkyta för varje år, mest beroende på

att nya områden exploateras.

Angelos Tsalamanis,

teamledare för gatukontorets GIS-grupp

Önskemål och tankar inför framtiden

• Trädgårdscafé och naturum

• Fågeltorn och spänger för naturpedagogik

• Temalekplats – tema trädgård

• Orörda delar och upptrampade småstigar

Vilken är din favoritpark?

– Jag tycker om så många, det beror lite på när du

frågar mig. Just nu är det Daniaparken. Med sitt spirande

folkliv uttrycker den att det snart är sommar!

Och på vintern då?

– Krokbäcksparken, med sina snöklädda kullar är den

fantastisk!

Gunnar Ericson,

stadsträdgårdsmästare

6 anslaget 2/10 anslaget 2/10 7


text: Petra Kling Gutenwik

foto: Arne Mattson

Bara lyckliga omständigheter gjorde att damen på parkbänken

inte fick en stor, fallande lind över sig. Händelsen

var väckarklockan som fått gatukontoret att börja inventera

alla gatuträd för att se vilka som kan vara farliga.

Bättre koll på träden

En liten vindstöt från fel håll var vad som

behövdes, inte ens en skånsk höststorm,

för att den c:a 100 år gamla linden skulle

knäckas jämns med marken våren 2008.

Damen som satt och vilade på en bänk

klarade sig precis från att få trädet över sig.

– När jag kom dit för att undersöka

trädet visade det sig att det var murket

ända upp till två meters höjd, bara en

liten, liten bit friskt virke på ena sidan

hade hindrat trädet från att falla tidigare,

berättar Arne Mattson, landskapsingenjör

på gatukontoret.

Tyvärr blev det aldrig helt fastställt

vad som försvagat trädet så dramatiskt

utan att någon märkt det. Grävningar

hade gjorts i trottoaren bredvid, kanske

var rötterna avgrävda. Arne hittade även

ett stort angrepp av den mycket diskreta

svampen ”stubbdyna”, både på linden

som fallit och på några av de andra träden

i området.

Just det att ingen uppmärksammat att

trädet var dåligt gjorde att man beslutade

att systematiskt inventera Malmös träd.

Gatukontoret ansvarar för knappt 60 000

träd och man bestämde sig för att börja

med de 25 000 gatuträden; träd som står

i gatumiljö till skillnad från parkträden.

Detta av två anledningar:

– Träd i gatumiljö mår generellt sämre

eftersom livsmiljön är mycket tuffare.

Dessutom är det ofta så att gatuträden

finns i en miljö med många fler människor

och fordon - ett fallande träd eller

gren skulle mer sannolikt orsaka skada.

Nu är ungefär hälften av gatuträden

inventerade. Man har bedömt bland

annat livskraft, skador, sjukdomar och

platsen som trädet växer på. Inte alla träd,

men många, har även undersökts med

”ultraljud” för att få en uppfattning om

hur trädet ser ut inuti stammen.

– Bland annat ”stubbdynan” som

drabbat linden som föll, är svår att upptäcka

med bara ögat och man kan sällan

se vad angreppet har gjort för skada.

Arne visar en sammanställning från

inventeringen och en snabb blick ger att

träden i centrala Malmö har bedömts ha

högst risk. Vad beror det på?

– Träden i tät stadsmiljö har det svårt

eftersom marken ofta är hårdgjord och

det är trångt med alla ledningar som går

under jord. Dessutom är träden i centrum

äldst och störst och det ökar alltid

risken.

Arne betonar dock att ett träd med

hög risk inte alltid är ett träd som riskerar

att falla. Det kan lika gärna vara en enstaka

död gren som ger den höga risken.

Om grenen tas bort är bekymret åtgärdat.

Låg eller obefintlig risk bedöms nästan

bara unga träd ha. De har inte hunnit få

några skador eller sjukdomar och därtill

orsakar det inga stora skador om en litet

träd mot förmodan skulle falla.

Ungefär 75 träd har redan åtgärdats

på olika sätt, många fler är de träd som

entreprenörerna nu håller lite extra koll

för se om läget förändras.

– Det är våra entreprenörer som gör

inventeringen och det bidrar till att de

lär känna träden bättre.

Alla gatuträd beräknas vara färdiginventerade

under året, sedan tror Arne att

man går vidare med parkträden som är

ännu fler.

Under hela våren och hösten syns Malmös slottsträdgårdsmästare,

John Taylor, i SVT:s program ”Trädgårdsfredag”. Fantastisk

reklam för Malmö som blomsterstad menar John själv.

John Taylor är till vardags hyllad trädgårdsmästare

i Slottsparken i Malmö och

ansvarig för stadens prisbelönta blomsterarrangemang.

Att tacka ja till att vara med

i Trädgårdsfredag var långt ifrån självklart

för honom.

– Efter mycket funderande bestämde

jag och mina chefer oss för att det är värt

det. Trots de nackdelar kändisskapet inne-

bär och att det stjäl tid från ordinarie

verksamhet ger det så mycket mer tillbaka,

berättar John.

Effektiv reklam

Engagemanget i Trädgårdsfredag är inte

gratis, John uppskattar att han lägger

ungefär en dag i veckan på inspelningen.

Men det är ändå billigt i jämförelse med

att köpa motsvarande exponering i form

av till exempel annonser.

– Bara att Slottsträdgården nämns

är värt mycket, men vi kommer även att

spela in i Slottsträdgården.

I avsnittet från Slottsträdgården kommer

John bland annat berätta hur man

kan använda hans professionella arbetssätt

med lökplaner i sin trädgård därhemma.

Blomsterstaden Malmö

Bilderna från Slottsträdgården är fantastiska!

avslöjar han och fortsätter entusiastiskt

att berätta om den respons han

brukar få från grupper på studiebesök i

Malmö.

text: Petra Kling Gutenwik

foto: Andreas Hillergren

18 timmar grön reklam

Malmöborna är lite hemmablinda,

det finns ju inte mycket som imponerar

på en Malmöbo… Men vi har otroligt

vackra parker här i Malmö och våra

rabatter är också enastående, bland de

bästa i Sverige. Och det dessutom på

offentlig plats, många andra svenska

trädgårdar och parker är inte stadens

och har särskilda öppettider.

John hoppas att hans medverkan i

Trädgårdsfredag ska få upp ögonen både

för skåningar och Sverige i övrigt vilken

lysande blomsterstad Malmö är.

– Jag hoppas också att jag kan inspirera

alla att odla mera. Om jag kan få folk

att välja fler och olika växter, kanske även

plantera träd, så är det jättebra för bland

annat den biologiska mångfalden. Det är

inte främst i naturen eller de offentliga

miljöerna som mångfalden finns, utan i

trädgårdarna!

Om Slottsträdgården

Slottsträdgården som John Taylor ansvarar för är

en öppen, ekologisk trädgård i centrala Malmö.

Trädgården började anläggas 1997 och utvecklas

hela tiden. Här finns bland annat mindre tematrädgårdar,

olika slag rabatter, ytor för samvaro

och här odlas också blommor och grönsaker

som säljs i mindre skala.

Trädgårdens kafé drivs av Tareq Taylor, Malmökänd

krögare som även han medverkar i Trädgårdsfredag.

John och Tareq är inte släkt, deras

efternamn är bara en lustig tillfällighet.

malmo.se/slottstradgarden

8 anslaget 2/10 anslaget 2/10 9


Nu planeras det för en ny park i Bunkeflostrand med anspelning

på områdets historiska arv. Den övergripande målsättningen är

att skapa en fantasifull plats för rekreation, lek och skönhetsupplevelser

i en miljö rik på biologiska värden.

Parken är tänkt att utgöra en mix av

områdets förutsättningar och nya uttryck

i parkmiljö. På platsen har arkeologiska

utgrävningar gjorts och man har hittat

intressanta fynd från mellanstenåldern

(2500 år f.Kr) i form av ett mycket omfattande

pålverk, även kallat palissad.

Därav arbetsnamnet Palissadparken.

Historisk plats

Den ursprungliga palissaden i Bunkeflostrand

bestod av ca 3500 stolpar som till-

sammans bildade ett pålverk nedgrävt i

marken som inhägnade en yta om ca 210

x 215 meter. Historiskt sett har palissader

främst använts för att skapa en skyddsmur

med syfte att försvara tillfälliga läger.

Riktigt vad den här palissaden haft för

syfte och funktion är oklart, men ett

flertal spännande teorier finns.

– En tänkbar teori är att palissaden

använts som stängsel för boskapsdjur

eftersom benrester av nötboskap, får och

svin har påträffats. En annan teori är

att marken innanför palissaden varit en

religiös plats då rester av gravar påträffats

under de arkeologiska utgrävningarna.

Troligtvis har palissaden använts under

lång tid och syftet med platsen kan ha

förändrats under åren, berättar Mikael

Prag, gatukontorets projektledare för

bygget av den kommande parken.

Unik utformning

Planerna för parken har ännu inte varit

uppe för bedömning hos kommunfullmäktige,

men om förslaget röstas igenom

kommer utformningen av parken att bli

den första av sitt slag i Malmö.

En del av den ursprungliga palissaden

kommer att byggas upp på nytt. Marken

runt den ursprungliga palissaden är idag

ojämn och besvärlig att röra sig på. För

att skapa en lättillänglig park kommer det

därför att byggas en träspång av ek, med

mönster som hämtat inspiration från den

keramik man hittat under utgrävningar

på platsen.

Byggnaderna i parken kommer bestå

av ett utsiktstorn, som lovar utsikt över

Hela familjen av skulpturmöbler, från utsiktstorn till

papperskorg, är formgiven av arkitekt Jonas Lindvall.

Historiskt arv i nya uttryck

text: Fredrik Hansson

ill./foto: Jonas Lindwall, Carl Lidbeck, Susanna Kapusta

såväl parken som havet och Öresundsbron,

och ett antal eremitager, “tänkarlyor”,

som vardera rymmer en till två

personer. Även papperskorgar, informationstavlor

och bänkar som planeras

kommer anpassas till Palissadparkens

övriga formspråk.

Naturlig dagvattenhantering

Vid planeringen har framförallt tre

delar varit i fokus, enligt Mikael Prag.

– För det första ska parken på ett

naturligt och hållbart sätt ta hand om

dagvattnet från närliggande bostadsområden,

för det andra lyfta fram områdets

äldre historia och för det tredje fungera

som ett rekreationsområde där intressanta

och sällsynta växt- och djurarter kan

etablera sig.

Om palissaden blir verklighet kommer

den bli ett annorlunda och spännande

komplement till övriga bostadsparker i

Bunkeflostrand och ett nytt parkkoncept

för hela Malmö. Palissadparken kan tidigast

stå klar under 2012.

Vad är en Palissad?

palissa´d (franska palissade, troligen av palis ‘påle’, ‘pålverk’, av latin

pa´lus ‘påle’, ‘stolpe’), pålverk, äldre typ av förskansning eller storm-

hinder. En palissad bestod av i marken tätt nedslagna eller nedgrävda

pålar, vanligen spetsade upptill. Källa: http://www.ne.se/lang/palissad

Vegetation på Kalkplanets botten.

i korthet

MAlMÖS fÖRSTA

NAPPATRÄD

I mitten av maj invigdes Malmös första

nappaträd. I en äkta kastanj i Rönneholmsparken

kan nu alla barn som vill sluta med

napp hänga upp den i trädet.

liTE NÄRMARE

ETT NATURRESERVAT

Arbetet med att göra Limhamns kalkbrott till

naturreservat och tillgängligt för allmänheten

går vidare.

Senast 1 juli vill gatukontoret ha svar

på det samrådsförslag som handlar om vilka

föreskrifter som ska gälla för området. Det

handlar framför allt om vad man inte ska få

lova att göra i kalkbrottet, till exempel höja

grundvattenivån, bygga eller påverka växtligheten

i negativ mening. Man anger också

begränsningar för vad allmänheten får lov att

göra i området, till exempel ska man inte få

övernatta där eller köra bil.

Läs mer på malmo.se/kalkbrottet

Är gässen fortfarande

en plåga i våra parker?

– Vi har i år plockat mängder av ägg

från bon för både grågås och vitkindad

gås. Jag skulle tro att det kläcks

ungefär 900 färre gässlingar än vad

som hade varit fallit utan plockning.

Så även om många säkert kommer att

irritera sig på gässen och deras bajs i

år också kan jag lova att det kommer

att märkas en skillnad.

Arne Mattson, landskapsingenjör

10 anslaget 2/10 anslaget 2/10 11


Andningshål i Hyllie

Den nya stadsdelen Hyllie i södra Malmö

kommer att få en spännande park. Den

kommer inte bara att vara en grön, rofylld

upplevelse med blommande körsbärsträd,

gröna kullar och ytor för picknick. Den

kommer framförallt att exponera vatten för

besökaren och fylla ett pedagogiskt syfte,

både för skolklasser och för andra besökare.

Parken kommer att ligga centralt i det

nya Hyllieområdet på ömse sidor om tågspåren.

Drygt hälften av parken kommer

att ligga på den nordvästra sidan med det

befintliga vattentornet i dess mitt.

liten men värdefull

En arbetsgrupp från gatukontoret och VA

SYD har tagit fram ett program för vattenparken

tillsammans med konsulten

C Wingren Landskap.

– Parken är inte så stor. Om man räknar

bort järnvägen som skär genom parken är

inte ytan större än 4 ha. Det är mindre än

en tiondel av Pildammsparkens yta, men

kommer ändå att betyda mycket för stadsdelens

många boende och besökare, berättar

projektledare Eva Delshammar.

Vattenridå

I Vattenparken kommer besökaren att få

känna vattnets närvaro på olika sätt. Det

ska låta, glittra och kännas om vattnet i

parken. På vissa platser finns kanske

till och med risk att man blir lite blöt!

– En idé som vi just nu håller på

att undersöka är om man kan utforma

huvudentrén som en vattenridå som

öppnar och stänger sig, fortsätter Eva.

VA SYD, kommunalförbundet som

bland annat levererar vatten till Lund

och Malmö, har tidigare haft pedagogisk

verksamheten i vattentornet på området.

Det har varit en utgångspunkt i ambitionen

att även utveckla ett pedagogiskt

parkkoncept baserat på vatten. Alla

besökare ska kunna lära sig något nytt

om vatten, men den huvudsakliga målgruppen

är barn i grundskolan.

Tio platser med upplevelser

En slinga med vattenupplevelser av både

sinnlig och experimentell art kommer att

finnas i parken från början, och utvecklas

efter hand. Det pedagogiska upplägget

bygger på tio platser i parken och varje

plats behandlar vattnet utifrån en viss

frågeställning. Besökaren ska stimuleras

att pröva, känna och fundera över vattnet,

dess egenskaper och betydelse.

– Jag och lärare från Tingdammsskolan

i Oxie håller just nu på att fundera

ut olika vattenaktiviteter, berättar Erland

Weerasinge på gatukontoret och visar

text: Petra Kling Gutenwik, Maria Nyman

foto/ill.: Colourbox, David Wiberg

Vattenparken i Hyllie kommer

att vara ett grönt, andningshål i

den nya stadsdelen. Besökaren

kommer också att mötas av vatten

och många pedagogiska inslag.

skisser på bland annat ett vattenbollspel.

– Eftersom jag är utbildad lärare själv

inser jag vikten av att ha roligt när man

upplever något. Förståelse för sakers

funktion och existens blir lättare om man

får experimentera under fria former, där

gränsen mellan lek och allvar suddas ut.

Om vi samtidigt kan förbereda pedagoger

för möjligheterna, till exempel de tio

stationerna i Vattenparken, är jag säker

på att vi kan optimera barnens besök i

parken. Tänk dig sen att samma barn tar

med sig föräldrar, mor och farföräldrar

och visar dem vad vatten är!

Vattenhus

Lärare ska ha tillgång till laborations- och

undervisningsmaterial, till exempel skålar,

håvar och spadar. Förhoppningsvis kommer

skolklasserna att även kunna besöka

ett ”vattenhus”. Där vill VA SYD bygga

upp en studiebesöksverksamhet som ska

komplettera innehållet i vattenparken.

Finansieringen av parken görs tillsammans

av Malmö stad och VA SYD.

Man kommer också att skriva avtal om

hur kostnaderna för att driva parken

ska fördelas. Redan nu till hösten 2010

planerar man att den sydvästra delen av

parken börjar byggas.

Park i två delar

I väster gränsar parken till Malmö Arena och

snuddar i sitt sydvästra hörn till Hyllie stationstorg.

Här kommer Vattenparken att ha sin huvudentré,

men kommer att nås från alla håll och vara öppen

dygnet runt. Genom parken kommer gång- och

cykelstråk att finnas som förbinder parken med

omgivande platser.

Den nordvästra delen blir mer urban med skogsdungar

och gröna kullar. Söder om spårområdet

planeras parken bli mer naturlik och ska dessutom

fungera som fördröjningsyta för dagvatten.

Är det okej att grilla i Malmös parker?

– Ja det får man gärna göra, bara men inte skadar

marken eller växtligheten runt omkring. Med

andra ord är det bäst att ha med sig en egen grill

eller använda de anordnade grillplatserna som

finns i några av parkerna.

– På stränderna däremot är det begränsat så

att man under dagtid endast får grilla på anvisade

platser.

Ann-Catrin Sandeberg,

allvetare i drift- och underhållsfrågor

12 anslaget 2/10 anslaget 2/10 13


REklAM fÖR

CykElHjÄlM

GATUkONTORET TESTAR

10-METERSMARkERiNG

I slutet av maj ritades gula trianglar på fyra

gator i Malmö. De visar var det är tio meter

till ett övergångsställe eller korsning, motsvarande

hur långt fram en förare får parkera

utan böter som följd. Detta är ett test för att

se om det underlättar för förarna eftersom det

kan vara svårt att avgöra hur långt tio meter är.

10-metersmåtten före korsning och

övergångsställen är införda för att ha positiv

inverkan på trafiksäkerheten. Om det finns

osäkerhet hos föraren om hur nära han/hon

får parkera, kan triangelmarkeringar hjälpa

förarna att göra en trafiksäker parkering.

Testet ska utvärderas i slutet av året. Det

man tittar på då är bland annat hur många

p-anmärkningar som har utfärdats och trafikanternas

reaktioner.

Läs mer på www.malmo.se/parkering

Text & foto: Johan Edgren

i korthet

Uppgiften var att producera en reklamfilm

för ökad cykelhjälmsanvändning bland

vuxna. Vinnare blev Mediegymnasiet klass

MP1 RB B i Malmö med en välgjord film

utan pekpinnar.

Filmen kommer att visas på SF´s bio-

grafer i Skåne under juli till och med september.

Det vinnande bidraget får förutom

visningen av sin film ett pris på 5000:- som

hela klassen får ta del av.

Det var Malmö stads gatukontor som tillsammans

med Trafikverket, Lunds kommun

och Helsingborgs stad utlyste tävlingen.

Se filmen på malmo.se/cykling

Inga löjliga är

sociala på nätet

foto: Jens Lennartsson

För fjärde gången körs kampanjen ”Inga

löjliga bilresor”. Den här gången kampanjar

gatukontoret även i några av de största

sociala medierna.

– Just nu pratar många om att man

måste hänga med när det gäller de sociala

medierna. I vår ordinarie verksamhet har

det varit svårt att hitta en given form, men i

den här kampanjen kände vi nyttan med de

olika sociala medierna bland annat för att

de kompletterar varandra på ett bra sätt och

då var vi beredda att testa, säger Nina Hansson

som är projektledare för kampanjen.

Kampanjen finns som tidigare på

en egen hemsida men den här gången

uppdateras den flitigt i form av en blogg.

Lite mer än ett inlägg per dag produceras,

ganska korta men några i längre reportageform.

Det ska vara många och bra bilder,

så en professionell fotograf har anlitats.

Cykel som livsstil

– I bloggen vill vi lyfta fram vilka det

är som cyklar i Malmö. Till exempel

familjen som har sålt bilen, köpt en lådcykel

istället och tycker att livet har fått

nya värden, berättar Nina.

På hemsidan kan man också tävla om

Malmös löjligaste bilresa” och rösta på

vilket bidrag man tycker är mest löjligt.

En ganska enkel form, men ändå en slags

interaktivitet med hemsidebesökaren.

10 fans i timmen

Som komplement till webbsidan finns

kampanjen både på Facebook och Twitter.

På Facebooksidan finns möjligheten att till

exempel prata med de kampanjansvariga

och berätta vad man anser om Malmö

som cykelstad. På Twitter handlar det mer

om att marknadsföra kampanjen som

sådan med korta, snabba uppdateringar.

– När vi gick ut och sa att vi ville ha 500

fans till Facebooksidan så tickade det under

en period in 10 fan i timmen, så omöjligt

att nå målet är det inte, tror Nina.

Ninas sammanfattning av kampanjen,

så här innan den är avslutad, är att det

har kommit in fler bidrag till tävlingen än

tidigare år. Utmärkt menar hon eftersom

när man tävlar också reflekterar över sitt

eget beteende och kommer närmare ett

beslut att förändra det.

– Många bidrag har kommit in via

sms, vilket även det är en ny kanal för oss.

Läs mer på www.ingalojligabilresor.nu

”En glad, nyfiken

nyskåning”

”En glad, nyfiken nyskåning” så beskriver

hon sig själv, Malmös nya gatudirektör.

Det där med nyskåning är ju dock

inte riktigt sant. Redan 1987 flyttade

Kerstin Gustafsson från Göteborg för att

jobba på Perstorp AB. Men skånska har

hon inte börjat prata och det krävs många

generationer för att räknas som ”riktig”

skåning, det kan alla inflyttade intyga.

– När jag som nyinflyttad reste till

Malmö för allra första gången åkte jag

bil genom ett fantastiskt vackert landskap,

med blommande rapsfält och korvirkeshus.

När vi kom fram till Malmö kändes

det som allt bara var grått och dystert,

berättar Kerstin.

Det är bland annat i ljuset av detta

som Kerstin lockades av jobbet som

högsta chef på Malmö stads gatukontor.

På drygt tjugo år har Malmö genomgått

en storslagen omvandling och idag är det

roligt att kliva av tåget på Malmö C!

– Ändå har kanske Malmö sin största

utveckling framför sig. Med stans ovanligt

unga befolkning är det en verklig utmaning

att ta tillvara på den generationens

visioner och att hitta forum för att lämna

över kunskap och värderingar.

Att vara nyfiken och ställa många

frågor tycker hon själv utmärker henne.

– Jag vill så gärna förstå syftet och

”tänket” med det jag sysslar med, kanske

inte ner på detaljnivå, men de stora övergripande

dragen.

Trafikfrågor har hon stor erfarenhet

efter en tid på dåvarande Banverket och

flera år på Skånetrafiken. Nya områden

på gatukontoret blir bland annat den

gröna sidan.

– Det ska verkligen bli spännande att

vara lite lärling! Jag har ganska nyligen

fått upp ögonen för hur stor betydelse

till exempel belysningen har för hur man

upplever en plats och allt fantastiskt man

kan göra med effektljussättning.

Kerstin vill avvakta med högtidliga

programförklaringar och målbilder tills

hon har lärt känna gatukontoret och

verksamheten lite bättre. Men en önskan

ger hon ändå uttryck för; att skolbarn ska

kunna cykla själva till skolan på ett säkert

och bra sätt.

– Det handlar både om trafiksäkerhet

och om ett bredare trygghetsperspektiv.

Med ett Malmö där trenden har vänt och

barnfamiljer gärna stannar kvar i stan ser

jag det som viktigt att bygga ”det goda

samhället” även för dem.

Kerstin refererar till sin erfarenhet från

Skånetrafiken där hon lärt sig att det som

fungerar bra för till exempel barn och

funktionshindrade oftast är bra för alla

grupper i samhället.

– Och om man tänker in det perspektivet

redan från början kostar det sällan

mer än de traditionella lösningarna. Det

som kostar är att rätta till i efterhand.

text: Petra Kling Gutenwik,

foto: Peter Kroon

kort om direktören

Namn: Kerstin Gustafsson. Bor: på en liten gård

på landet, norr om Perstorp. Senaste arbetsplats:

Trafikverket (tidigare Banverket) Mest stolt över

på jobbet: Det stora nöjet att få jobba med så

många duktiga medarbetare. favoritplats i

Malmö: Vägen mellan Bagers plats och Anna

Lindhs plats, nära Malmö C – för havsdoften

och utsikten över Öresund.

14 anslaget 2/10 anslaget 2/10 15


lyCkAD flyTT

AV STENHUS

Många nyfikna Malmöbor följde den spektakulära

flytten av Hamnmästarbostaden från

Bagers plats till Neptuniparken. Det 620 ton

tunga huset flyttades av två modultrailers de

200 meterna av flyttföretaget Havator.

På Bagers plats byggs ett underjordiskt

parkeringsgarage med plats för 400 bilar och

1000 cyklar. Hamnmästarbostaden är områdets

äldsta hus och är q-märkt. Det innebär

att huset måste vara bevaras i nuvarande skick.

NCC tillsammans med beställarna Malmö

stad och Parkering Malmö diskuterade ifall

huset skulle flyttas eller stå kvar. En flytt ansågs

bli både billigare och bättre. Man får plats

med fler parkeringsplatser i garaget och slipper

ta hänsyn till huset under byggtiden.

Huset flyttas tillbaka i slutet av byggfasen,

om drygt ett år.

TOAlETTAPP

Text: Linda Johnson

Var närmaste offentliga toaletten finns kan

du nu enkelt kolla i din IPhone. Gatukontoret

har tagit fram en applikation till mobiltelefonen

och även på Malmö stads hemsida

har informationen förbättrats. Karta, bild,

öppettid och upplysningar om toaletten är

handikappanpassad eller har skötbord finns

nu tillgänglig var helst du blir nödig.

malmo.se/toalett

Nästa nummer av anslaget kommer ut i september 2010.

text: Petra Kling Gutenwik

foto: Rickard Szymczak

Byggnader i

nygammal form

Sibbarpsstranden har fått nya

moderna servicebyggnader.

Utseendet på toaletterna knyter

an till de gamla byggnaderna

som hade stora kulturhistoriska

värden.

Riktigt dåliga visade sig de gamla toaletterna

och kioskbyggnaderna på Sibbarpsstranden

vara när gatukontorets projektledare

Rickard Szymczak lät besiktiga dem.

– Fukthalten i golven låg på 98-99 %

och fukten hade vandrat uppåt i alla byggnaderna.

Vi undersökte om det gick att

renovera men skadorna var så omfattande

att det inte var något möjligt alternativ.

Efter diskussioner med stadsantikvarien

och stadsbyggnadskontoret fick man slutligen

lov att riva byggnaderna. Knepigast

var det med toalettbyggnaderna, byggda

på femtiotalet, och med en arkitektur som

bedömdes som kulturhistoriskt intressant

med sin speciella fasad med glasmosaik.

– Vi har samarbetat med arkitekt Bo

Svensson, som har ritat de nya byggnaderna

till oss, berättar Rickard Szymczak.

De nya toaletterna har fått ny, modern

form och en fasad i ett material som kallas

Steni, plattor i ett slags kompositmaterial.

Ett material som gör det möjligt att ersätta

fasaden bitvis och som är lätt att rengöra

från klotter.

Kioskbyggnaderna har gjorts lite större

för att få plats med allt som modern livsmedelshantering

kräver. De får behålla

sin gamla karakteristiska form, men får

samma fasad som toaletterna, en lösning

som godkänts av alla remissinstanser.

– Nu tycker jag att vi har nya, moderna

och ändamålsenliga byggnader men som

ändå anspelar på den arkitektoniska historia

som finns på platsen, avslutar Rickard

Szymczak.

More magazines by this user
Similar magazines