Brandskogs skeppet Övre Rickeby Rickeby Hemsta ... - Enköping
Brandskogs skeppet Övre Rickeby Rickeby Hemsta ... - Enköping
Brandskogs skeppet Övre Rickeby Rickeby Hemsta ... - Enköping
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
2<br />
<strong>Övre</strong><br />
<strong>Rickeby</strong><br />
<strong>Rickeby</strong><br />
Lidingby gård<br />
Koffsan<br />
<strong>Hemsta</strong><br />
hagar<br />
P<br />
<strong>Brandskogs</strong><strong>skeppet</strong><br />
Boglösa<br />
hällristningsgård<br />
Fridegårds<br />
minnesstuga<br />
Copyright Lantmäteriet, Medgivande nr MS2006/1489
9. Boglösa hällristningsgård – <strong>Rickeby</strong> – <strong>Övre</strong> <strong>Rickeby</strong> – Fridegårds<br />
minnesstuga – <strong>Hemsta</strong> hagar – <strong>Brandskogs</strong><strong>skeppet</strong> – Lidingby – Koffsan<br />
Trakten runt Boglösa är ett av Sveriges finaste hällristningsområden.<br />
På bronsåldern var det ett skärgårdslandskap och<br />
på hällarna som sluttade ner mot vattnet knackades figurerna<br />
in. Vill du ge dig ut på en riktig hällristningstur ska du starta<br />
vid Boglösa hällristningsgård i. Besökscentret drivs av hembygdsföreningen<br />
och där finns bl a en utställning. De mest<br />
välkända ristningarna ligger alla inom ett begränsat område<br />
runt Boglösa och nås vanligen efter en kortare promenad<br />
från vägen. Ofta kombineras hällristningarna med natursköna<br />
platser, inte minst i naturreservatet <strong>Hemsta</strong> hagar.<br />
<strong>Rickeby</strong><br />
Alldeles invid Boglösavägen ligger en stor häll fylld med figurer. Där syns över<br />
30 skepp, men den intressantaste bilden är en djupt huggen avbildning av<br />
en livklädnad. Som ett mönster att sy efter visar den hur bronsålderns kläder<br />
kunde se ut. Spännande är också de inhuggna fotsulorna och skorna som<br />
allesammans är på väg nerför berget. Den här hällristningen är kanske den mest<br />
lättillgängliga av alla ristningarna i Boglösaområdet. I hagen intill kan det vara<br />
trevligt att sätta sig med kaffekoppen under de gamla fruktträden.<br />
<strong>Övre</strong> <strong>Rickeby</strong><br />
Vill du gå en promenad och samtidigt titta på hällristningar är <strong>Övre</strong> <strong>Rickeby</strong><br />
ett bra val. Från parkeringen finns en iordningställd stig markerad med vita<br />
73
Fridegårdsstugan är alltid öppen för besök.<br />
Foto: Katja Jahn<br />
74<br />
Fridegårds minnesstuga i<br />
pinnar som leder dig till fyra platser med<br />
inristade figurer. Stigen är delvis en bra<br />
skogsstig, delvis lite igenvuxen, men ju fler<br />
vi blir som trampar upp den, desto bättre<br />
blir den. Vid varje ristning finns en skylt<br />
som berättar om just de bilder du ser där.<br />
På en finns en stor krigarfigur, på en annan<br />
vimlar det av grisar, hästar, får och kor.<br />
Jan Fridegård (1897–1968) räknas som en av Sveriges främsta arbetarförfattare.<br />
Han var född och uppvuxen i <strong>Enköping</strong>strakten där hans föräldrar arbetade som<br />
statare och de upplevelserna återkommer ofta i hans romaner. Han har blivit<br />
mycket läst och uppskattad för sitt friska språk och sina träffsäkra karaktärs- och<br />
miljöskildringar. I Gåde bodde familjen under sex år när Jan Fridegård var barn.<br />
Där har hembygdsföreningen inrättat en minnesstuga med mycket information<br />
om Fridegård och hans författarskap. Stugan, som är en gammal smedja, ligger<br />
naturskönt i en fårhage. Det är ett fint ställe att rasta på och du får veta en hel<br />
del om författaren. Kanske inspirerar besöket till en tur till biblioteket för att<br />
låna någon av Fridegårds många böcker?<br />
<strong>Hemsta</strong> hagar<br />
Har du svårt att välja mellan natur och<br />
kultur? Besök då <strong>Hemsta</strong> och slå två<br />
flugor i en smäll – här ligger nämligen en<br />
av Upplands mest figurrika hällristningar<br />
mitt i ett lättillgängligt naturreservat.<br />
Ett perfekt ställe för en fikapaus eller<br />
picknick!<br />
<strong>Hemsta</strong> naturreservat präglas av ett<br />
ålderdomligt öppet beteslandskap med<br />
glest träd- och buskbevuxna hagmarker<br />
Ett myller av bilder på <strong>Hemsta</strong>hällen.<br />
Foto: Katja Jahn
och insprängda gamla åkrar. Landskapet är flackt och berget går ofta i dagen<br />
i form av välslipade hällar som i många fall täcks av fantasieggande bilder<br />
ur bronsålderns värld. Vissa är inte imålade och kan därför vara lite svåra att<br />
upptäcka.<br />
De öppna torrängarna är mycket intressanta för den botanikintresserade.<br />
Liksom fornlämningarna visar blommorna att människor brukat marken länge.<br />
Karakteristiska betesmarksväxter som solvända, mandelblom, backsippa och<br />
backtimjan växer här. För att bevara torrängsfloran för framtiden betas marken<br />
av får och kor.<br />
En bit in i reservatet ligger <strong>Hemsta</strong>hällen, Upplands största hällristningsyta<br />
med närmare 500 figurer. Här syns bland annat 200 skeppsbilder, men även<br />
djur- och människofigurer, ringkors, fotsulor och skålgropar. Bilderna syns väl<br />
då de är imålade med röd färg.<br />
<strong>Brandskogs</strong><strong>skeppet</strong><br />
Det finns många hällristningar att titta på, men ska du välja en enda, så är<br />
<strong>Brandskogs</strong><strong>skeppet</strong> ett givet val – en av Sveriges största och märkligaste<br />
ristningar från bronsåldern! Ställ bilen på parkeringen invid vägen och fortsätt<br />
på stigen som leder in i skogen. Nu väntar en promenad på knappt tio minuter,<br />
men skogen är vacker och målet väl värt en bensträckare. Kommer du hit en dag<br />
på sensommaren eller hösten och gillar svamp, ta då med en korg – här trivs<br />
både herr Kantarell och Karl Johan.<br />
Det är skönt att komma bort från billjuden, förutom fåglarna är det alldeles<br />
stilla. Efter ca 800 meter står du plötsligt på en stor berghäll, brant sluttande ned<br />
mot åkermarken, bronsålderns hav.<br />
På berget finns flera ristningar, men den bild som drar blickarna till sig är<br />
det mäktiga <strong>skeppet</strong>, över fyra meter långt, med sex paddlande gestalter. Under<br />
står en människofigur som lyfter <strong>skeppet</strong> i ena änden. Varför<br />
Detalj från <strong>Brandskogs</strong><strong>skeppet</strong>. Foto: Katja Jahn<br />
<strong>Hemsta</strong> hagar – ett gammaldags<br />
odlingslandskap.<br />
Foto: Karolina Vessby<br />
75
76<br />
I bagarstugan på Lidingby kan<br />
grupper lära sig baka tunnbröd.<br />
Foto: Fredrik Johansson<br />
och av vem bärs <strong>skeppet</strong>? Vart är det på<br />
väg och vem tillber människofiguren<br />
som sträcker armarna i luften? Det är<br />
lätt att bli sittande länge på berghällen<br />
och fantisera kring ristningens dolda<br />
budskap.<br />
Lidingby i<br />
I Lidingby lever bykänslan kvar. Där hålls<br />
bystämma och byborna firar gemensam<br />
midsommar på grillplatsen mitt i byn.<br />
Därifrån utgår också en promenadslinga<br />
som för dig på en tur till blåsippsbackar,<br />
hassel och liljekonvaljer och där du får<br />
veta en hel del om gamla tiders bondeliv.<br />
Blir du sugen på att få veta ännu mer om byns historia kan du besöka bymuseet<br />
där det finns mängder av spännande gamla föremål. På Lidingby gård finns<br />
möjlighet att övernatta, eller vara med på tunnbrödsbak. I den vedeldade ugnen<br />
gräddas de stora kakorna till mjuka, väldoftande tunnbröd. Mums!<br />
Koffsan<br />
Längre söderut ligger det natursköna badet Koffsan med fina klippor, sandstrand<br />
och bryggor. Om du söker en lugnare badplats än Bredsand rekommenderas<br />
denna gemytliga familjebadplats. Koffsan ligger på en lilten halvö som<br />
kallas Husby holme. Det var under medeltiden en ö. Du kan fortfarande se<br />
stengrunderna efter en medeltida borg, Husbyborg,<br />
som låg på öns udde. Härifrån kunde man bevaka<br />
sjötrafiken in mot <strong>Enköping</strong>.<br />
På turistbyrån i <strong>Enköping</strong> kan du hyra roddbåtar,<br />
som ligger vid Koffsan. En roddtur ut till Bryggholmen,<br />
tvärs över vattnet, rekommenderas! På vintern kan du<br />
åka hit för att grilla i solgasset eller kanske, om isarna<br />
är säkra, ge dig ut på skridsko- eller skidtur längs<br />
Mälarstranden. Koffsans bilparkering finns vid vägens<br />
slut, invid båtbryggan.<br />
Foto: Ylva Fontell
Hällristningar<br />
<strong>Enköping</strong>s kommun har något så<br />
fantastiskt som ett av Sveriges största<br />
hällristningsområden inom sina gränser.<br />
När bilderna knackades in i hällarna för<br />
ungefär 3000 år sedan, stod vattennivån<br />
ca 20 meter högre än idag. Landskapet<br />
liknade dagens skärgård.<br />
Hällristningar är symboler och<br />
avbildningar på berghällar eller lösa<br />
klippblock. Trots namnet har figurerna<br />
vanligen inte ristats, utan knackats eller<br />
huggits in med hjälp av stenhammare av<br />
någon hård eller seg bergart, t ex diabas<br />
eller kvartsit. Bilderna ger oss en inblick i<br />
det forntida samhället – ibland är de lätta<br />
att tolka, ibland oförståeliga, men de är<br />
alltid djupt fascinerande.<br />
Ristningarna runt <strong>Enköping</strong> tillkom<br />
under den stora hällristningsperioden<br />
på bronsåldern (ca 1800–500 f Kr) när<br />
människorna hade blivit bofasta bönder.<br />
Hällristningar från den tiden domineras<br />
av skepp, cirkelfigurer, människor och<br />
tamdjur. Absolut vanligast är skålgropar,<br />
också kallade älvkvarnar, som är runda,<br />
urknackade fördjupningar i berget.<br />
De flesta forskarna tror att<br />
hällristningarna har ett samband med<br />
kulten. Kanske var de smyckade hällarna<br />
samlingspunkter där man utförde olika<br />
ceremonier. Bronsålderns religiösa värld är<br />
ganska okänd för oss, men forskarna tror<br />
att soldyrkan och fruktbarhetskult<br />
var viktiga inslag. Religionen<br />
spelade antagligen en<br />
väsentlig roll i människornas<br />
liv, de flesta föremål och lämningar vi<br />
finner från bronsåldern förefaller att ha<br />
funktioner och innebörder som inte<br />
enbart är vardagliga.<br />
Skålgroparna har använts i folktron<br />
och skrocket långt fram i tiden. I groparna<br />
lades mynt och småsaker som offergåvor<br />
till älvor och andra väsen. Älvkvarnarna<br />
smordes med fett under speciella<br />
hemlighetsfulla ceremonier för att driva<br />
olika sjukdomar på flykten. Så sent som<br />
på 1920-talet såg en präst i Veckholm<br />
älvkvarnar som glänste av fett och<br />
ister och fick höra berättelser om kloka<br />
gummor som i hemlighet smög iväg till<br />
hällarna. Han lyckades dock inte själv få<br />
se några ceremonier, det var ju sånt folk<br />
absolut inte ville avslöja för prosten!<br />
En del hällristningar i <strong>Enköping</strong>strakten<br />
är imålade med röd färg och relativt<br />
tydliga. Bäst syns ristningarna på<br />
morgonen eller kvällen när solen står lågt<br />
och bilderna framträder som skuggfigurer.<br />
<strong>Enköping</strong>s museum har nyligen gett ut<br />
besöksguiden Bilder på berget. Där finns<br />
kartor och vägbeskrivningar till en några<br />
besöksvärda hällristningar, och också<br />
vidare lästips.<br />
Foto: Oscar Byman<br />
77
Change language