Södrakontakt nr 5 2011.pdf

Södra köper norskt sågverk 

kontakt 

EN TIDSKRIFT T I DSKRIF T FR FRÅN Å N SÖDR SÖDRAA 

NR 5 oktober 2011 

Röj efter Gudrun – ta röjsågskörkort 

Lärorik utfl ykt kring viltförvaltning 

Satsning på brandimpregnerat virke 

Anlita proffsen vid markaffärer

innehåll #5/11 

Södrakontakt 

Tidning för Södras medlemmar. 

Utkommer med sex nummer per år 

Redaktör: Sven-Eric Petersson 

Ansvarig utgivare: Magnus Berg 

Redaktion: Carin Bengtsson, Frida Nielsen, 

Sven-Eric Petersson och Åsa Wernersson 

Annonsering: 0454-154 24 

Medlemskontakt: medlemsinfo@sodra.com 

Adress: Södrakontakt, 351 89 Växjö 

Medlemsnät: www.sodra.com 

Telefon: 0470-890 00 Telefax: 0470-894 70 

10 Sågverkspusslet i Värö invigt 

Handelsminister Ewa Björling invigningstalade och 

lade tillsammans med Södra Timbers vd Peter Nilsson 

sista pusselbiten i det stora träpussel som symboliserade 

slutet på fl ytten av det nya sågverket till Värö, 

en viktig pusselbit för framtiden. 

18 Bröder med känsla för trä 

Martin och Mathias Ravanis vet det mesta om 

hur fallfärdiga träbåtar görs sjödugliga. Passionen 

för gamla båtar är påtaglig, liksom det genuina 

intresset för trä. Dessutom sågar de golvplankor 

i egen ramsåg och gör matsalsbord av 400 år 

gammal ek. 

24 Hundar effektiva i jakten på granbarkborrar 

Hundar är bra på att hitta träd angripna av granbarkborre. 

Med luktsinnet letar de upp och lokaliserar 

en nyligen angripen gran på mer än 150 meters 

avstånd. Med människans bästa vän ökar effektiviteten 

och noggrannheten i jakten på granbarkborren 

markant. 

32 Träden som drömland 

Författaren Christina Claesson klättrar gärna i träd 

och från några meters höjd har hon föreställningar 

för publik. Hon sover i träden och kan styra sina 

drömmar utan att vakna. Hon forskade på drömlaboratorium 

och upptäckte att drömmarna gynnades 

av att hon bytte sovplats. 

44 Stures bröd har frisk smak av skog 

Sture Nilsson drev ekologiskt hembageri i Göteborg 

fram till pensioneringen. Nu är han Södramedlem och 

satsar på att göra gott och nyttigt bröd av den egna 

skogen. Barkbröd är nu något av det hetaste som 

kan komma ut ur en ugn också i halländska Frillesås. 

Grafi sk form: Ahlqvist & Co, Karlshamn 

Tryckeri: Mixi Print, Olofström, 

FSC-licensierat tryckeri 

Papper: Scandia 2000, 115 g, 

FSC- och PEFC-märkt papper 

Välkommen med förslag på innehåll! 

sven-eric.petersson@sodra.com 

3 Ledare: Tänk positivt och ta vara på möjligheterna 

4 Södra Timber köper sågverk i Norge 

6 Marknadsläget 

7 Virkesmarknaden 

8 Nya sågverket i Värö kan trefaldiga produktionen 

Handelsministern lade sista biten i Värö-pusslet 

12 Skogsriket – vision som ska ge fl er jobb på 

landsbygden 

14 Dags att röja efter Gudrun 

16 Så hanterar du lövuppslagen 

18 Bröder med känsla för trä 

20 Kvalifi cerad ekonomisk rådgivning – en ny tjänst 

22 Skogsindustrin viktig för Brasilien 

Södramedlemmar besökte Sydamerika 

24 Hundar effektiva i jakten på granbarkborrar 

Varför upphör en granbarkborrehärjning? 

Granbarkborren inget hinder för satsning på 

sitkagran 

26 Jörgen utmanar älgarna och planterar tall 

Positivt intresse för att delta i älgförvaltningen 

28 Ny fas i Mera Tall-projektet 

Södra syntes på Skansen 

30 Testen av Besten inne i slutskedet 

32 Träden som drömland 

34 Brandimpregnerat virke är säkert och lätthanterligt 

Succé i Danmark för Södras biobränsle 

36 Nedskräpning är kommunens ansvar 

Stabil återstart av Södra Cell Mönsterås 

38 Medlemsinfo 

38 Nu börjar kampanjen för röjsågskörkort på allvar 

39 Säker skog har blivit ekonomisk förening 

40 Köp eller fastighetsreglering? 

Elspalten: Pacta sunt servanda 

41 Ny chans handla med inbetalt insatskapital 

Tala om vad du vill läsa – vinn biobiljett! 

42 Skogsägarnätet är här 

43 Skogskvällar för cityskogsägare 

Skogsdag vid Sätila 

44 Medlem i Södra 

Stures barkbröd med frisk smak av skog 

46 Djur i vår natur 

48 På gång 

Sveriges nationalparker: Blå Jungfrun 

Omslagsbild: 

Författaren Christina Claesson 

utvecklar sitt drömmande genom 

att sova i träd. Hon klättrar 

också upp i trädens grenar för att 

därifrån berätta historier och ha 

föreställningar för sin publik. 

Foto: Carolina Romare

Tänk positivt och ta 

vara på möjligheterna 

Hösten gör sitt inträde på Hamra. Innanfönsterna ska på 

plats i stora huset, båtarna upp på land och trädgårdsmöblerna 

magasineras. Årets stora skogspromenad med 

iordningställandet av älgpassen görs första veckan i oktober. 

Solen tittar fram mellan regnskurarna, luften är hög och 

färgerna i skogslandskapet bedårande. 

Jag tar en paus och provsitter det senast utplacerade jakttornet. 

Runt tornet spirar de små tallplantorna som sett 

dagens ljus efter vårens sådd. Lite längre bort på hygget 

tronar de kraftfulla Bredingeplantorna upp. Vilken växtkraft 

skogen haft denna säsong. Samtidigt njuter jag av såväl 

stora tallar som björkar vid det lilla surdraget, kvarlämnad 

generell naturvårdshänsyn. 

I denna ljuvliga harmoni går tankarna till alla dysterkvistar 

som tävlar med varandra att hitta negativa formuleringar 

och rent av vill få oss att tro att domedagen är nära. 

Prognoser skrivs och allt fl er rättar in sig i ledet, drar ner 

konsumtionen och skjuter upp investeringar. Vissa säger 

till och med om att den svenska skogen kommer att ta slut. 

Kan det vara så illa? För mig är svaret helt enkelt nej. Den 

som verkar i en bransch som ser lite längre än nästippen 

räcker och där långsiktighet är ett honnörsord – både vad 

avser skogsproduktion och industriinvesteringar – fi nns 

framtidstron kvar. Exempelvis kommer Bredingeplantan 

som jag planterade i våras att vara med om många upp- och 

nedgångar innan den slutligen avverkas. När det väl sker 

ger den bättre ekonomi för skogsgården. 

Att tänka positivt och ta vara på möjligheterna är ett förhållningssätt 

som för mig har en verklig innebörd. Jag gläds 

åt uppstarten av Södras nya såg på Värö. Här visar Södra 

framtidstro, den investeringen kommer att betyda mycket 

för framtiden. Lika glädjande är köpet av Romerike Trelast 

i Norge som ger oss möjlighet till att tillhandahålla ett fullsortiment 

på den starka norska marknaden. Södra Interiör 

och Södra Timber i samverkan ger styrka. Bägge dessa investeringar 

ligger i linje med Södras strategi 2014. Syftet med 

dem är att göra Södra starkt i framtiden och därmed vara 

en ekonomisk garant för dig och mig som medlemmar och 

ägare av Södra. Skogsgården står i centrum. 

Tidigare i år presenterade vår landsbygdsminister Eskil 

Erlandssons sin och regeringens Skogsriket, ett projekt som 

vittnar om framtidstro. Skogen får som bas för en mängd 

olika nyttigheter en efterlängtad plats på framtidsscenen. 

Mot bakgrund av det kraftfulla engagemang som vi skogsägare 

visade i Kraftsamling Skog är jag övertygad om att 

mycket positivt även kommer ut av detta projekt. Vi i Södra 

tar vårt ansvar. Mycket glädjande är att vårt synsätt på ett 

hållbart skogsbruk ska föras ut den internationella arenan. 

Många av de beslut som till sist påverkar skogsgården har 

sin utgångspunkt från just denna arena. 

Avslutningsvis tycker jag att det är viktigt att påpeka att 

både du och jag, var och en på sin plats, har ett stort ansvar 

att stå upp för det som vi vill med Södra och dess framtid. 

Vi ska fortsätta att utveckla skogsbruket där naturvård och 

skogsproduktion går hand i hand. Samtidigt ska vi utveckla 

våra industrier så att de står starka i framtiden som viktiga 

redskap för skogsgårdens ekonomi. Om vi bara ser möjligheterna 

och tänker positivt kommer dysterkvistarnas syn 

på skam. 

Christer Segerstéen, 

styrelseordförande i Södra 

3

4 

Södra köper Romerike Trelast som producerar 60 000 kubikmeter sågade trävaror om året. Från vänster: 

Jan Roger Lund, produktionschef Romerike Trelast, Leif Brodén, koncernchef Södra, Jon K. Ødegård, styrelseordförande 

Romerike Trelast, Kjetil Høgbakken, vd Södra Interiör AS, Lars Skjennum, vice styrelseordförande 

Romerike Trelast, Peter Nilsson, vd Södra Timber och Helge Hollerud, vd Romerike Trelast. 

Södra Timber förvärvar 

Romerike Trelast 

Södra Timber förvärvar samtliga aktier i Romerike Trelast, beläget 

utanför Oslo. Företaget ska drivas som ett självständigt 

bolag, men kommer att byta namn till Södra Timber AS. 

Text: Åsa Wernersson Foto: Urban Eriksson 

Romerike Trelast är ett sågverk med en årlig produktion på 60 000 kubikmeter 

sågad trävara, som även har hyvleri och tryckimpregnering. Romerike är beläget 

40 kilometer norr om Oslo i närheten av Gardermoens fl ygplats och ägs i dag av 

Romeriks Almenningene och Viken Skog. 

Romerike fl yttades till nuvarande område under 1995 i samband med bygget 

av Gardermoens fl ygplats. Romerike har cirka 35 anställda och omsätter cirka 

110 miljoner norska kronor på årsbasis. 

Södra är sedan tidigare etablerade i Norge med två massabruk, en skogsorganisation, 

Södra Interiör och husförsäljning genom Trivselhus. Med köpet av 

Romerike får Södra även en plattform för sågade och hyvlade trävaror. 

Förvärvet är ett logiskt steg för att uppnå en sammanhållen skogsindustriell 

struktur i Norge. 

– Vi har en långsiktig ambition med förvärvet och det stärker vår närvaro på 

en av världens bästa virkesmarknader, säger Leif Brodén, Södras koncernchef. 

Försäljning och logistik kommer att skötas och samordnas av Södra Interiör AS 

befi ntliga försäljningsorganisation. Tanken är att vidareutveckla Romerike till ett 

center för Södra Timber och Södra Interiör i Norge. 

– Med förvärvet kan vi erbjuda ett komplett trävarusortiment med allt från 

konstruktionsträ till list och golv. Genom samordningen av försäljning och logistik 

med Södra Interiör kan vi lämna ett bra servicekoncept till våra byggmaterial- 

och industrikunder i Norge, säger Peter Nilsson, vd för Södra Timber. 

Affären förutsätter ett slutligt godkännande av norska konkurrensmyndigheten. 

Sågverket Romerike Trelast har också hyvleri och tryckimpregnering. Företaget kommer 

att byta namn till Södra Timber AS. 

Romerike Trelast har 35 

anställda och omsätter 

cirka 110 miljoner 

norska kronor.

Stödben och kran är monterat på traktorn och ingår ej i flishuggen. 

Succéflisen! 

Förmodligen Sveriges mest sålda flishugg. OBS! Dubbla huggskivor. 

Varvtalsvakt, kvistbrytare samt tratt för kranmatning. Ord. pris: 134.000:- 

Kampanjen fortsätter: 

Pris nu: .................. 119.900:- 

Farmi CH260HFEL 

PALMS P680-11 

• 11 ton/6,8 m. 

• Mycket bra rörelsemönster: Komfortled till stickan. 

• Teleskopiska stödben. 

• Kraftig ramstyrning. 

• Stark: Lyftkraft vid 6,8 m: 550 kg, exkl. grip/rotator. 

• Rek. ca.pris: 149.900:-. 

www.nordfarm.se • 011-19 70 40 

Priser är rek. ca-priser exkl. moms och gäller maskin i grundutförande. OBS! Vagnen på bilden är extrautrustad. 

5 

119.900:- 

• Extra kvistbrytare 

• Dubbla huggskivor 

• Justerbara knivar 3-25 mm 

• Kraftiga fingerknivar 

Några viktiga detaljer 

som bidrar till Farmi´s 

välkända fliskvalitet! 

Första klass i skogen! 

Palms har 14 modeller skogsvagnar från 4,7 m räckvidd och 8 tons 

lastkapacitet till 8,4 m och 14 ton. Vissa vagnar kan beställas med 

4WD hjälpdrift. 

Hitta din närmaste återförsäljare på www.nordfarm.se

6 

Svagare efterfrågan 

pressar massapriserna 

Stor osäkerhet präglar marknaden både för pappersmassa och världens 

lager stiger. En svagare efterfrågan sätter viss press på priserna. 

Sågverken fortsätter att brottas med dålig lönsamhet och produktionsbegränsningar 

förväntas. På biobränslemarknaden råder säsongsmässigt 

lugn och balans mellan utbud och efterfrågan. 

Text: Carin Bengtsson, Åsa Wernersson, Frida Nielsen. Foto: Jesper Andersson, Magnus Eklöf/Peter Bartholdsson, Andreas Lindholm 

Sågade trävaror 

Den europeiska marknaden präglas 

sedan sensommaren av ett avvaktande 

läge. Hur den ekonomiska situationen 

i Europa ser ut framöver kommer att 

prägla konsumtionen av trävaror. 

Lagren hålls på en balanserad nivå 

hos både kunder och sågverk. 

– Det fi nns inga tendenser till att 

sågverksindustrin i Sverige kommer att 

låta lagren öka, utan vi tror snarare att 

produktionen kommer att begränsas, 

säger Eva Thunholm, marknadsdirektör 

på Södra Timber. 

Sågverken, speciellt i Götaland, 

fortsätter att brottas med dålig lönsamhet 

och även för Södra Timber är 

lönsamheten negativ. 

Produktionsprognosen från de 

svenska sågverken 2011 är knappt 17 

miljoner kubikmeter. Förra året producerades 

17, 0 miljoner kubikmeter. 

Exporten från Sverige till Storbritannien 

har minskat med 5 procent men 

ökat till Tyskland, Nederländerna och 

Frankrike. Exporten till Nordafrika 

har minskat men har ökat till Japan, 

Kina och Mellanöstern. Exporten till 

USA är fortsatt låg och prisnivån gör 

det svårt att exportera dit. 

Från en relativt hög nivå i början 

av året har konsumtionen nu saktat ned. 

Trots en stark disponibel inkomst ökar 

konsumtionen endast med två procent 

under året. Främsta orsaken är den 

ökade osäkerheten om framtiden. 

Renoverings takten beräknas fortsätta 

öka med en-två procent årligen. 

Nybyggnationen är fortsatt låg. Tre 

gånger så mycket trävaror används till 

renovering jämfört med nybyggnationer 

i dag. 

– Vi tror att produktionen kommer 

att hitta en balans anpassad efter 

konsumtionen, säger Eva. 

Massamarknaden 

Det råder just nu stor osäkerhet på 

marknaden. Krisen i Grekland, Italien 

och USA påverkar ekonomin negativt 

vilket gör att konjunkturen försvagas. 

Efterfrågan är svagare och vi ser en 

viss press på priserna. 

– Hur fort detta vänder beror på 

hur snabbt osäkerheten vänder. En 

positiv statistik kan vända bilden helt 

och tvärtom, säger marknadsanalytiker 

Åke Axelsson. 

Världens massalager stiger i takt 

med osäkerheten. Just nu sjunker 

efterfrågan på massa i Europa och 

Nordamerika medan efterfrågan i 

Asien och framförallt Kina fortfarande 

håller i sig. Pappersmarknaden är svag 

och ingen vill ligga på lager vilket i sin 

tur påverkar massakonsumtionen. 

– Förhoppningsvis bottnar marknaden 

under vintern och vänder tillbaka. 

Men återigen är osäkerheten 

stor kring hur våra politiker lyckas att 

hantera skuldkrisen i Europa och 

USA, säger Åke. 

Biobränsle 

Just nu är det ganska lugnt på biobränslemarknaden. 

De stora expansionerna 

under senare år är genomförda 

och det råder balans mellan utbud och 

efterfrågan. Dessutom är hösten en 

lugn period då alla avtal är i hamn 

samtidigt som leveranserna ännu inte 

har kommit igång i full skala. 

– Svårigheten är att förutse vad 

inbromsningen i konjunkturen kommer 

att medföra för branschen. 2008 

påverkade den efterfrågan ganska 

marginellt medan tillgången stördes 

av neddragningar inom skogsbruket, 

säger biobränslechef Urban Blomster. 

De närmaste åren väntar fl era 

investeringar som kommer att leda till 

tillväxtökning i marknaden. I Karlskrona 

och Örebro har redan investerats 

i helt nya anläggningar. Södra 

Skogsenergis leveranser dit har redan 

börjat så smått och kommer att öka 

successivt de närmaste tre åren. 

Jönköping Energi och Växjö Energi 

kommer att öka kapaciteten med tillsammans 

närmare 1 TWh och Lunds 

Energi börjar i höst att bygga en helt 

ny anläggning på cirka 800 GWh. De 

tre kapacitetsutbyggnaderna ska vara 

klara till säsongen 2013/2014. Utöver 

detta görs också en del uppgraderingar 

på fl era befi ntliga anläggningar. 

I biobränslebranschen pågår stora 

diskussioner om hur man ska kunna 

hitta drivmedel som kan ersätta fossila 

drivmedel. 

– En av lösningarna spås vara gas, 

och det skissas just nu på två stora 

förgasningsanläggningar i Skåne och i 

Göteborg som tillsammans får en 

biobränsleförbrukning på 4-5 TWh 

när de beräknas vara klara någon gång 

mellan 2016 och 2018, berättar 

Blomster. 

Produktionen av skogsfl is går bra, 

trots den blöta väderleken, och en hel 

del grotfl is fi nns nu på terminal inför 

vintern. Det regniga vädret har dock 

påverkat torvskörden och endast 60 

procent av budgeterad volym är bärgad. 

För att bli en ännu bättre biobränsleleverantör 

arbetar Södra Skogsenergi 

nu med att kvalitetssäkra sina 

system och med att öka leveranssäkerheten.

Efterfrågan av 

sågbar björk och 

ek är mycket god. 

Virkesmarknaden – 

regn och åter regn 

Avverkningssäsongen kom igång bra med 

ett relativt starkt virkesfl öde under augusti. 

De stora nederbördsmängderna under 

slutet av augusti och hela september har 

medfört vissa störningar i avverknings- 

och transportarbetet. Nu ligger utmaningen 

att komma upp i takt för att möta 

industrins efterfrågan. 

Text: Olof Hansson Foto: Mats Samuelsson 

Det rotstående lagret av skog är på en stabil nivå för 

såväl gallrings- som slutavverkningsuppdrag. 

Ojämnheter i rotlagret mellan verksamhetsområdena 

samt de ovan nämnda problemen med tillgänglighet 

på grund av det myckna regnandet 

innebär vissa logistiska utmaningar. 

Timmer 

Trots det tuffa läget för sågverken är det god efterfrågan 

på sågtimmer. Situationen kan snabbt förändras 

om försäljningen av trävaror viker ner med 

ett ökande färdigvarulager som följd. Lagerläget av 

sågtimmer är till följd av den lägre avverkningstakten 

något låg. De terminalvolymer som byggdes 

upp inför sommaren är snart förbrukade vilket 

innebär att fl ödet från skogen måste öka. Utbudet 

under året har varit lågt men en viss ökning har 

skett under augusti och september. 

Efterfrågan av sågbar björk och ek är mycket 

god. Tillredningstakten är låg och för att klara 

försörjningen till Traryd och Djursdala krävs att 

avverkningarna av löv snabbt kommer igång. 

Massaved 

Efterfrågan på massaved har till följd av produktionsstörningar 

på såväl Södras som andras industrier 

och en del underhållsstopp varit lägre än 

normalt. Detta har lett till att lagren av fi berråvara 

ökat till en hög nivå, framförallt på barrmassaved. 

Detta gäller i hela Sverige men framförallt inom 

Södras verksamhetsområde. Utbudet av massaved 

är på en normal nivå. 

7 

Skogsbränsle 

Efterfrågan av skogsbränsle är god. Produktionen 

av grotfl is har kommit igång bra under inledningen 

av säsongen. För stunden är skogsbränslemarknaden 

balanserad men svåra terrängförhållanden 

tillsammans med kallare väder som leder till högre 

förbrukning kan förändra läget.

8 

Nytt sågverk i Värö en satsn 

Södra Timber har investerat en miljard i ett nytt sågverk i Värö. Det nya sågverket 

är fl yttat från Tyskland och är en satsning för ökad konkurrenskraft 

både när det gäller marknaden och råvaran. Investeringen innebär att det 

gamla sågverket ersätts och att produktionen nästan tredubblas till 750 000 

kubikmeter på tre skift. Text: Åsa Wernersson Foto: Thomas Carlén, Åsa Wernersson 

Satsningen bygger på en stark tro på trävaror och att 

Södra vill ha en sågverksrörelse i toppklass. Investeringen 

befäster Södras tydliga ambition att vara en 

internationell spelare i sågverksbranschen. Marknaden 

utvecklar sig också mot mer standardiserade produkter 

av vilka vissa kräver stora volymer för att vara 

konkurrenskraftiga på sikt. Södra behöver därför ett 

sågverk i den här storleken för att vara med i framtiden 

och med investeringen i Värö får Södra Timber 

en mycket kostnadseffektiv och fl exibel anläggning. 

Hösten 2009 påbörjades en förstudie för nya 

Värö. Ganska omgående fanns möjligheten att köpa 

sågverken i Adelebsen i tyska Niedersachsen av 

Klausner Group. Södra Timber fi ck klartecken till 

affären i mars 2010 och i ett samarbetsprojekt har 

Klausner ansvarat för nedmontering, fl ytt, uppbyggnad 

och upplärning av personalen. 

Stor kapacitet 

Anläggningen är en av Europas modernaste och var 

endast i drift under ett år i Tyskland. Sågdelen är en 

Link-linje av senaste modell. Råsorteringen är en 

Springer och efterbehandlingen kanadensisk. 

Hela anläggningen är dimensionerad för 750 000 

kubikmeter per år på tre skift. Men anläggningen 

har mer att ge. Såglinjen klarar 150 meter per minut 

och efterbehandlingen är dimensionerad för en 

maxhastighet på 240 bitar per minut. 

Flexibilitet 

Produktionen är inriktad mot kkonstruktionsträ, till 

80 procent i gran och till 20 procent i furu som kan 

hyvlas, hållfasthetklassifi ceras, exaktkapas, automatsorteras 

och märkas med streckkoder. 

– Vi siktar på få längder i sortimentet: 3,6, 4,2, 

4,8 och 5,4 m för att göra det enkelt, men sågen har 

stor fl exibilitet. Även om det är styrt mot få längder 

kan vi ta fram andra produkter genom att klyva i 

hyvleriet och styra var i stocken man sågar fram 

produkterna, säger Peter Nilsson, vd för Södra 

Timber. 

Den tänkta produktionsplanen är att sidobrädor 

av gran kommer att gå till emballageindustrin och 

centrumplank av gran till hyvlat konstruktionsvirke. 

Sidobrädor av furu går till industriella köpare och 

centrumvaror av furu till impregnering. 

Rationell virkesmätning 

En viktig del i projektet är en effektiv virkesförsörjning 

och att virkesmätningen fungerar bra. Beslut 

har därför fattats att travmäta hela timmervolymen, 

såväl gran som tall, som Värö förbrukar. Travmätning 

är en beprövad, snabb, rationell och kostnadseffektiv 

metod. 

– Den ger frihet att ta emot stora volymer under 

vissa perioder. All mätning sker i fub, fastmått under 

bark. Det ger stor fl exibilitet att beställa önskade 

längder vid önskad tidpunkt och därmed relativt 

snabbt lösa brister som uppgår. 

En viktig del i projektet är placeringen av det 

nya sågverket intill Södras massabruk, där kombinatseffekten 

med massabruket ger unika möjligheter 

till samordning mellan Södra Cell och Södra Timber. 

Kombinatet har kostnadsfördelar när det gäller 

energi, fl istransporter och overheadkostnader. 

Sågverket får energileveranser från massabruket till 

torkar medan sågverket står för 30 procent av brukets 

fl istransporter. En annan fördel är närheten till 

järnvägen, E6 och hamnen i Varberg. Sågverket 

kommer att förbruka ungefär 1,5 miljoner kubik-

ing för ökad konkurrenskraft 

meter timmer vid full kapacitet. Fångstområdet är 

stort, från Skara borg och Dalsland i norr till Oskarström 

i söder. Så stor del som möjligt av transporterna 

kommer att gå på järnväg på grund av de långa 

avstånden. 

Svårt pricka rätt 

Starten av sågverket sker i en för sågverken besvärlig 

marknadssituation. 

Detta är en långsiktig investering som tar tid att 

genomföra och är nära nog omöjlig att pricka rätt i 

tiden. På sikt är det viktigaste att vi sänker våra 

produktionskostnader, vilket ökar konkurrenskraften. 

Vi har också en stor fördel i att ha våra övriga sju 

sågverk och en etablerad marknadsorganisation där 

vi kan parera nya Värö på ett förhållandevis bra sätt, 

säger Peter Nilsson. 

Sågverket kör i dag tvåskift. Först nästa sommar 

införs treskift och då kommer man upp i full kapacitet 

på 750 000 kubimeter. Södra Timber har tillstånd 

för en miljon kubikmeter. 

I maj passerade den första stocken timmersorteringen och i juni gick de första stockarna genom såglinjen. 

9

10 

Handelsministern lade 

sista biten i Värö-pusslet 

Södras ordförande Christer Segerstéen betonade att 

satsningen i Värö är långsiktig och grundar sig i en 

stark tro på trävaror. 

Handelsminister Ewa Björling 

invigde Södra Timbers sågverk i 

Värö genom att lägga den sista 

pusselbiten i ett stort träpussel 

tillsammans med Peter Nilsson, 

vd för Södra Timber. 

Text Åsa Wernersson Foto: Eva-Lena Johnsson 

Alla deltagare fi ck lägga var sin pusselbit i det stora 

Värö-pusslet. 

Sista biten på plats! Handelsminister Ewa 

Björling och Södra Timbers vd Peter Nilson 

ser till att Värö-pusslet blir komplett. 

– Jag är glad över att få vara här i Värö och inviga 

Skandinaviens största sågverk. Skogsnäringen är tätt 

sammanfl ätad med handelns och exportindustrins 

framväxt i Sverige och därmed framväxten av vårt 

lands välstånd. 

Medan andra näringar kommit och gått har den 

ekonomiska betydelsen av skogen bestått och vuxit. 

Skogsindustrin har alltid varit en bit av den svenska 

ryggraden. Det beror på förmågan till förnyelse och 

förädling, vilket vi ser bevis på här i dag. Jag vill 

önska er alla lycka till, sa Ewa Björling i sitt tal. 

Cirka 200 gäster deltog i invigningen. Temat 

för invigningen var ”En bit av vår framtid” och varje 

gäst fi ck lägga varsin pusselbit i samband med att 

de välkomnades av Södras ledning. Vid invigningsceremonin 

färdigställdes pusslet – en bild på sågverket 

– av Ewa Björling och Peter Nilsson, som 

sedan förklarade sågverket invigt. Träpusslet i invigningsceremonin 

symboliserade slutet på det komplicerade 

projektet att fl ytta sågverket från Tyskland till 

Värö samtidigt som sågverket är en viktig pusselbit 

för att möta framtiden.

Ledande nation 

I sitt invigningstal tog Ewa upp att Sverige är en av 

världens ledande nationer på den globala trämarknaden, 

vilket beror på ny teknik och leveranssäkerhet 

istället för låga priser. Hon såg även med glädje att 

skogsindustrin tar sig in på nya marknader, där hon 

lyfte fram Nordafrika som en allt intressantare 

marknad. Exporten av trä- och pappersvaror uppgick 

2010 till 129 miljarder kronor, vilket är mer än 

tio procent av den totala exporten. Skogsindustrin 

sysselsätter 200 000 personer. 

Stor kapacitet 

Leif Brodén, Södras koncernchef, talade om att 

projektet har gått fort att genomföra. 

– För två år sedan visste vi inte att projektet 

existerade och i dag inviger vi ett helt nytt sågverk. 

Sågverket tar produktiviteten till helt nya nivåer. 

Det nya sågverket är 40 procent effektivare än det 

gamla sågverket i Värö som nu har stängts ner. 

Han poängterade även träets betydelse för 

klimatet. 

– Det bästa man kan göra för klimatet är att bygga 

i trä och det är en utveckling som vi vill bidra till. 

Satsning för framtiden 

Christer Segerstéen, ordförande i Södra: 

– Det känns bra att i kristider få fokusera på 

något så positivt som ett helt nytt sågverk. Alla 

Södras investeringar är långsiktiga och det här sågverket 

är i allra högsta grad en del av vår framtid. 

Den försäkrar skogsägaren om god betalningsför- 

Göteborg 

Borås 

Värnamo 

Ljungby 

Jönköping 

250 kikare i lager för direktleverans 

Gäller alla mod. ex: Z4, Z5, Z6, AV-serien, PV. 

Z6 belyst 1-6x24 ................ c:a 21.875:- .........NU 16.900:- 

Z6 belyst 1,7-10x42........... c:a 25.588:- .........NU 19.900:- 

Z6 belyst 2-12x50 .............. c:a 26.873:- .........NU 20.900:- 

Z6 belyst 2,5-15x56P ........ c:a 28.911:- .........NU 22.900:- 

Torsbo handels 

–alltid i centrum för 

södras medlemmar 

Nu sänker vi priserna på hela Swarovskis sortiment 

 

Invigningen lockade inte bara branschfolk utan också 

många representanter från media. 

Handelsminister Ewa Björling poängterade i sitt tal 

skogens betydelse för Sveriges ekonomi. Södras koncernchef 

Leif Brodén lyfte fram miljöaspekten. 

måga för råvaran. Uthållighet är ett nyckelord för 

Södra och för att vara uthålliga måste vi använda 

återvinningsbara material. Satsningen på den nya 

sågen grundar sig i en stark tro på trävaror som 

byggnadsmaterial. Vi har fått dra nytta av investeringar 

som tidigare generationen har gjort. Nu är 

Spara upp till: 

20% 

Torsbo Handels 

 

11 

Efter invigningsceremonin genomfördes en guidad tur 

på sågverket. 

det vår tur att göra något för den kommande generationen. 

Våra produkter kommer att spela en 

viktig roll i framtiden. 

Invigningsceremonin avslutades med en föreställning 

av scenartisterna Stefan och Kim. Därefter 

fi ck besökarna gå en guidad rundtur på sågverket.

12 

Skogsriket – med värden 

för världen skapar fl er 

jobb på landsbygden 

Den svenska skogen har värden som ska tas tillvara på ett bättre sätt. Den visionen 

genomsyrar regeringens handlingsplan kallad Skogsriket – med värden för världen. 

– Skogsriket är ett projekt för att på olika sätt skapa fl er jobb med anknytning till 

skogen. Handlingsplanen är vår färdplan, säger Marie Wickberg, politiskt sakkunnig 

på Landsbygdsdepartementet. Text: Sven-Eric Petersson Foto: Elima Mwinyipembe , Ola Kjelbye, Mats Samuelsson 

Två tredjedelar av Sverige är täckt av träd och nästan 

alla svenskar har en relation till skogen. Skogsbruk 

och industri med koppling till skogen betyder 

mycket för den svenska ekonomin och sysselsätter 

över 100 000, de fl esta på landsbygden. 

– Den övergripande ambitionen är att skapa fl er 

jobb på landsbygden. Det fi nns en enorm potential, 

säger Marie Wickberg. 

Det hållbara brukandet och de jämställda 

skogspolitiska målen är basen för handlingsplanen. 

Det är lika viktigt att nå målet om god miljöhänsyn 

som målet om en hög produktion. I handlingsplanen 

beskrivs Skogsriket utifrån fyra grenar: 

Hållbart brukande 

Förädling och innovation 

Upplevelser och rekreation 

Sverige i världen 

För varje gren fi nns olika mål 

– Ett av de mest konkreta målen är att vi ska öka vår 

export av skogsteknik och skogstekniskt kunnande 

med 20 procent till 2020. Bland de övriga målen 

ingår att öka vidareförädlingen och att 

det ska vara roligt, enkelt och lönsamt 

att vara skogsföretagare. 

Den svenska modellen för ett 

hållbart brukande ger skogsägarna 

både stor frihet och stort ansvar. 

De kan bruka skogen för att nå sina 

egna mål, men har också ansvar för att 

skogsbruket bedrivs så att skogsmarkens 

produktionsförmåga, den 

biologiska mångfalden och den genetiska 

variationen i skogen bevaras. 

Den här grenen i Skogsriket rymmer 

bland annat hållbar produktion av 

biomassa, skogens betydelse för klimatet, viltvård 

och kompetensförsörjningen. 

För att utveckla den här grenen spelar Skogsstyrelsen 

en viktig roll och har uppdraget att öka 

kunskapen om nyttan av röjning och fördjupa dialogen 

om Polytaxen tillsammans med näringen, 

naturvården, forskarsamhället och myndigheter. 

– Hållbarheten är grunden och kommer in i 

alla grenarna, säger Marie Wickberg. 

Marie Wickberg är politiskt 

sakkunnig på Landsbygdsdepartementet. 

Grenen med förädling och innovation 

tar vara på vår långa tradition 

av skogligt arbete och fokuserar på nya 

sätt att utnyttja råvaran som förnybar 

energi, textilier, förpackningar och 

olika kompositmaterial. Trä används 

i allt större omfattning till fl ervåningshus, 

offentliga byggnader och 

broar för vägtrafi k och klimatsmart 

byggande bidrar till ett hållbart 

samhälle. 

Inom skogssektorn fi nns mer 

än 100 000 enmansföretag och 

handlingsplanen pekar på vikten av 

att företagsklimatet stimulerar utveckling och innovation 

för de gröna näringarna vilket bidrar till att 

fl er företag startas och växer. Branschambassadörer 

ska sprida kunskap och engagera för att skapa förutsättningar 

att öka lönsamheten. Regeringen satsar 

också på branschforskningsprogram och regelförenkling. 

– Branschambassadörernas uppdrag är i huvudsak 

frivilligt och ideellt, precis som för våra mat-

Skogsriket byggs upp 

kring olika grenar 

som är utgångspunkt 

för regeringens 

handlingsplan. 

ambassadörer. Det här är människor som representerar 

en bransch eller en inriktning inom skogen 

och vill vara inspiratörer och sprida sina idéer och 

tankar till andra, säger Marie Wickberg. 

Skogen ger fantastiska möjligheter till upplevelser 

och rekreation och är en gren med stor 

potential att utveckla hållbar natur- och ekoturism. 

Allemansrätten ger oss möjlighet att njuta nästan 

obegränsat av naturen men medför också ansvar. 

När turismen utvecklas måste hänsyn tas till markägarens 

intressen. 

– I handlingsplanen pekar vi på att allemansrätten 

inte är en obegränsad rättighet och att 

kunskapen om vad den innebär måste öka. En 

förhoppning med Skogsriket är att olika intressen 

sätter sig ner och diskuterar hur de inverkar på 

varandras intressen. 

Grenen Sverige i världen sprider kunskap om 

vårt lands roll som stor exportör av papper, massa 

och sågade trävaror. Skogen är vår största exportbransch 

med 129 miljarder kronor i exportvärde. 

Genom att företagen höjer förädlingsgraden kan 

exporten av tjänster och produkter öka ytterligare. 

– Vi kan helt enkelt bli ännu bättre. Sverige 

måste också få en tydligare profi l och högre röst i 

skogliga sammanhang. När det gäller skogen är vi 

faktiskt en stornation, säger Marie Wickberg. 

I budgeten har regeringen avsatt 80 miljoner 

kronor över fyra år. Hälften av pengarna riktas mot 

kompetenshöjning och ökad innovationskraft i små 

företag och den andra hälften pårådgivning om 

miljöhänsyn och bättra skogsskötsel. 

– Det är egentligen inte mycket pengar men de 

riktas till satsningar, projekt och initiativ som annars 

inte blivit till. Målgruppen är mindre företag som 

vill jobba med vidareförädling med skogen som bas. 

Då kan pengarna vara skillnaden som tar företaget 

över den lilla tröskel som ofta kan vara ett hinder 

för att våga satsa. Det handlar om att skapa nya 

arbetstillfällen med anknytning till skogen och på 

landsbygden. 

– Det är alla aktörer tillsammans som ska skapa 

denna tillväxt i skogen. Regeringen vill medverka i 

en dialog som den enskilde skogsägaren kan dra 

nytta av i slut ändan eftersom handlingsplanen rör 

allt från tall till pall, säger Marie Wickberg. 

Från årsskiftet kan skogsägarna söka pengar 

Mowikranen har egenskaper som ingen annan skogskran har - det finns 

ju bara ett original. Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får du 

ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör ditt arbete i skogen snabbt, 

effektivt och roligt - många år framöver. 

Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på www.mowi.se 

13 

sökas för att till exempel satsa på ett nytt ben i sitt 

skogsföretag eller på nya idéer kring skogen. 

– Samtidigt förstärks Skogsstyrelsens rådgivningsinsatser. 

Det är jätteviktigt för att alla skogsägare 

har tillgång till den senaste kunskapen, säger 

Marie Wickberg. 

FTG Cranes AB 

Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg 

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 

E-mail: info@ftgforest.com 

www.ftgforest.com

14 

Dags att börja 

röja efter Gudrun 

Om du inte redan har tagit tag i röjningarna efter stormarna är det nu hög tid att göra det. 

– Stora värden står på spel och det gäller att rädda den investering som är gjord i planteringen. 

Därför är det viktigt att komma i gång nu. Hinner du inte själv med röjningen kan du köpa 

Södras röjning, en av fl era kvalitetsgranskade skogliga tjänster i Södra, säger Södras skogschef 

Göran Örlander. Text: Carin Bengtsson Foto: Sven-Eric Petersson 

Efter stormarna Gudrun 2005 och Per 2007 börjar 

nu röjningsberget att växa. Hyggesarealen på Södramedlemmarnas 

marker efter stormarna uppgår till 

drygt 160 000 hektar. Största delen av dessa hyggen 

behöver nu börja röjas och mycket kommer att behöva 

röjas två gånger. 

Så här bra växer en 1 000-lapp som du investerar i röjning. 

– Förstaröjningarna är aktuella de närmaste 

3-4 åren och därefter kommer andraröjningarna. 

Röjningsprojektet är omfattande och kommer att 

pågå under nästan tio år. 

– Glöm inte lövskogsröjningen. Det är viktigt 

att röja även det som ska bli lövskog, säger Göran 

Örlander. 

Lönsamt att röja 

När skogen är föryngrad och har vuxit några år 

behöver den röjas. Röjning är en lönsam åtgärd som 

betalar sig redan vid första gallringen. 

I röjningen bestämmer man vilka trädslag som 

ska producera virke i beståndet. Genom att ta bort 

lövträd och styra mot tall och gran ökar tillväxten i 

den röjda skogen. I den välröjda skogen blir träden 

grövre. Skördarens arbete går då snabbare och avverkningskostnaden 

sjunker. Lägre avverkningskost- 

Så här ökar avverkningsnettot med Södras röjning 

jämfört med en oröjd skog. 

nader och mer virke ger ett högre netto i avverkningarna. 

Röjningen gör träden stabila och beståndet blir 

tidigare moget att slutavverkas. Det gör att risken för 

skador av snö och vind minskar kraftigt. Röjning i rätt 

tid minskar också risken för angrepp av rotröta i gran.

Hinner du själv? 

Röjning är en skoglig åtgärd som många skogsägare 

behärskar och vill göra själva. Kanske är du en av de 

skogsägare som sätter stort värde på att arbeta praktiskt 

i den egna skogen? Läs då gärna igenom råden 

på följande sidor om hur du hanterar lövuppslagen 

på dina Gudrunhyggen. 

Södra hjälper gärna till så att röjningen blir gjord 

i rätt tid. Har du stora arealer som behöver röjas är 

ett bra tips att du delar av ett område som du är säker 

på att du hinner röja, så kan du låta Södra sköta 

resten. Kontakta ditt verksamhetsområde så berättar 

de mer om hur Södra kan hjälpa till med röjningen. 

Så här mycket mer virke producerar en Södraröjd skog 

jämfört med en oröjd under en omloppstid. 

Skogsägare som har begränsad tid att arbeta i den egna skogen bör göra en realistisk kalkyl över hur lång tid det tar 

att röja själv. 

Södras röjning 

Södras röjning ingår i Södras nycklar, där Södra 

samlar utvalda tjänster och produkter som uppfyller 

en viss kvalitetsnivå. När du väljer Södras röjning 

blir din ungskog röjd enligt en standard som är 

anpassad till det sydsvenska familjeskogsbruket och 

dess förutsättningar. Dessutom uppfyller röjningsarbetet 

högt ställda kvalitetskrav. De entreprenörer 

som Södra anlitar röjer enligt Södras röjningsstandard 

och när arbetet är klart görs en uppföljning av resultatet 

som återrapporteras till din inspektor. 

Välj affärsmodell 

Södra erbjuder röjning enligt olika affärsmodeller. 

I ”Södras röjning – kronor per timma” betalar du en 

löpande timtaxa för arbetet som entreprenören utför 

i din skog. I ”Södras röjning – fastställt belopp” 

bestämmer du till vilket belopp du vill röja. På så sätt 

får du exakt kontroll på totalkostnaden för den utförda 

åtgärden innan du tar beslut om fortsatt röjning. 

”Södras röjning – fast pris kronor per hektar” innebär 

att du får hela röjningen utförd till känd kostnad per 

hektar. Priset per hektar fastställs genom mätning av 

höjd och stamantal i beståndet. Denna affärsmodell 

erbjuds för större röjningsarealer. 

I affärsmodellen ”Södras röjning – klart för 

gallring” skriver du kontrakt på en 2-stegsröjning 

där Södra tar hand om din ungskogsröjning. Arbetet 

blir utfört i rätt tid så att träden hinner bli grova till 

förstagallringen och du kan vara säker på att andraröjningen 

inte glöms bort. Behovet av förröjning i 

samband med förstagallringen minskar. Du betalar 

en löpande timtaxa för det utförda arbetet. När du 

tecknar klart för gallring-avtal lämnar Södra en 

rabatt eftersom vi kan hantera två uppdrag vid ett 

och samma tillfälle. 

15 

forts.

16 

Så här hanterar 

du lövuppslagen 

på dina Gudrunhyggen 

Text: Carin Bengtsson Foto: Andreas Lindholm 

Dags att röja 

Höjden på huvudstammarna samt förhållandet mellan huvudstammarnas höjd 

och röjstammarnas höjd är avgörande vid valet av tidpunkt för röjningen. Om 

huvud stammarna ser ut att lida mycket av konkurrensen är det dags att röja. 

Huvudstammarnas förmåga att hålla tillbaka stubbskottsbildning är en annan 

faktor som avgör när tidpunkten är den rätta. Ju högre huvudstammarna är desto 

effektivare konkurrerar de ut stubbskotten som uppstår när lövträden har röjts bort. 

Risken är alltid stor att stubbskotten snabbt växer i kapp huvudstammarna som 

man vill gynna. Å andra sidan kan man inte vänta allt för länge med att röja eftersom 

huvudstammarnas tillväxt minskar och piskskador uppstår på toppskotten. 

Planera så här 

Du som har mycket röjning i samma ålder efter stormarna bör planera så här: 

Röja själv? – Kan och vill du röja själv, avdela då ett lämpligt område som du 

vet att du hinner med och låt Södra utföra resterande röjningar. 

Använd brunnsröjning – Brunnsröjning är en metod som går fortare än 

andra röjningsmetoder. Röjer du själv hinner du då med en större areal och lejer 

du bort röjningen blir kostnaden lägre, åtminstone i första läget. 

Brunnsröjning går ut på att gynna huvudstammarna och lämna områdena 

mellan huvudstammarna orörda (läs mer under Södras röjningsstandard/Brunnsröjning). 

Metoden följs alltid av en slutröjning då hela arealen röjs. 

Gör tidig lövröjning – Fördelen med tidig lövröjning är att du fördelar tidpunkten 

för röjning genom att ta vissa bestånd tidigt samtidigt som arbetsinsatsen 

är lägre när röjstammarna är låga (läs mer under Södras röjningsstandard/Tidig 

lövröjning nedan). 

Har du exempelvis 10 hektar som behöver röjas kan ju 2 hektar bli tidig lövröjning 

redan denna höst. Därmed fördelar du arbetet över en längre tidsperiod. 

Den areal där du utför tidig lövröjning blir också den areal där du börjar göra 

andraröjningen för att röja bort stubbskotten. 

Sprid ut röjningen över tiden. En exempelfastighet med ca 10 hektar ungskog efter 

stormarna Gudrun och Per. Genom att röja ca 2 hektar per år i 10 år kan skogsägaren 

klara av röjningsbehovet som uppstått. Speciellt för den självverksamme kan detta 

vara en bra metod, men även för den som köper tjänster om kostnaden ska spridas ut. 

Lövuppslaget växer olika fort på olika marker och därför är en spridning över några år 

oftast fullt möjlig. 

Södras röjningsstandard 

Södra har arbetat fram en röjningsstandard som är rekommendationer 

för hur röjning bör utföras. Huvudbudskapet är att röja till ett lämpligt 

produktionsförband, det vill säga det stamantal Södra anser vara 

lämpligt när förstagallringen ska utföras. Om röjningen görs på detta 

sätt är förutsättningarna goda för att göra en tidig förstagallring med 

ett bra ekonomiskt utfall. Detta skapar i sin tur förutsättningar för 

att avsluta med en sistagallring innan träden har passerat 20 meters 

höjd. Vinsten med detta skötselprogram är att risken för skador av 

storm, snö och insekter minskar och att få gallringar ger rotrötan 

färre tillfällen att spridas i beståndet. 

Här följer en förkortad version av skötselmallarna i Södras röjningsstandard. 

Tidig lövröjning 

Förutsättningar: 

– Rikligt lövuppslag (> 10 000 st/ha) utan tydlig skiktning mellan barr och löv 

– Lämplig höjd på huvudstammarna 1,5-2 meter 

Utförande: 

– Görs till produktionsförband – ger upphov till stubbskott vilket gör att 

slutröjning krävs 

Brunnsröjning 


– Rikligt lövuppslag (> 10 000 st/ha) utan tydlig skiktning mellan barr och löv 

– Lämplig höjd på huvudstammarna 1-2 meter 

Utförande: 

– Brunnens radie ska vara 0,5-0,7 meter och kvistning av björkarna görs 

– Lämplig utrustning: kedjeröjsåg eller klingsåg

Skärmröjning 


– Förväxande lövuppslag och barrplantor med betydligt lägre höjd 

– Oftast på fuktiga marker 

– Utförs i 2 steg: 

Utförande Steg 1 

När lövet är 3-4 meter högt 

Bland skärmträd till lämpligt förband 

Utförande Steg 2 

Alt 1: När granarna är ca 2 meter höga och björkarna ca 8-12 meter höga. 

Till lämpligt förband. 

Alt 2: När granarna är 2-3 meter höga och björkarna 12-15 meter höga. 

Avveckling av lövskärm. Denna metod 

kan göras som en maskinell förstagallring 

eller på annat sätt i form av 

vedhuggning. 

Slutröjning 


– När barrhuvudstammarna är ca 2-4 meter höga 

– Barrhuvudstammarna ska ha möjlighet att konkurrera ut stubbskotten 

från björkarna 

– Slutröjning kan ibland vara den enda åtgärd som behövs, eller en andra 

åtgärd efter tidig lövröjning eller brunnsröjning 

Röj till rätt stamantal 

Så här kan du kontrollera dig själv 

genom att använda Södras mätspö. 

Med hjälp av det kan du se om du 

har röjt till rätt stamantal. 

Nya 

hos oss 

Flisa med kvalitet 

Med kombinationen traktor och flishugg löser du både transport och 

flisning på ett ekonomiskt och smidigt sätt. Du väljer flishugg efter 

behov – vi erbjuder TP:s modeller för bred användning och Bruks 

605 när du behöver ännu mer kapacitet. 

Bra val från Lantmännen 

Tel 0771-38 64 00, www.lantmannenmaskin.se 

17 

LH1110

18 

Bröder med känsla

Passionen för gamla båtar 

är påtaglig, liksom det 

genuina intresset för trä. 

Martin och Mathias Ravanis 

vet det mesta om hur fallfärdiga 

träbåtar ska göras 

sjödugliga igen. Dessutom 

sågar de golvplankor i egen 

ramsåg och gör matsalsbord 

av 400 år gammal ek. 

Text: Stefan Hedner Foto: Martin Ravanis, 

Per Olof Cederberg, Gerry Johansson 

för trä 

Martin och Mathias Ravanis växte upp i Nyhamnsläge 

på Kullahalvön i Skåne. Med havet som 

närmsta granne lärde de sig tidigt att segla. 

– I mitten av 80-talet skaffade vi oss en nedgången 

träbåt, berättar Mathias. Vi renoverade den, 

bytte spant och såg till att båten gick att använda 

igen. Sedan fortsatte vi leta upp gamla båtar som vi 

gjorde i ordning. Efter ett tag insåg vi att vi behövde 

en egen såg. Båtvirke av riktigt bra kvalitet är dyrt 

och dessutom svårt att hitta. Vi ville kunna såga 

vårt eget. 

Efter idogt letande hittade bröderna en ramsåg 

från 1950 med liggande klinga. De renoverade den 

och fi ck precis vad de behövde, en såg av samma 

typ som gamla tiders båtbyggare hade använt. 

Sedan dess har sågen gått för högvarv i det egna 

företaget Nyhamns Såg och Båtbyggeri, en liten bit 

utanför Höganäs. 

– Det är en rejäl pjäs där vi kan såga 25 meter 

långa och 180 cm breda stockar. Eftersom det är en 

liggande såg är det dessutom enkelt att såga krokiga 

stockar. 

Trä med styrka 

Just krokiga stockar använder Martin och Mathias 

gärna när de bygger båtar. De har goda kontakter 

med många skånska gods och går ibland ut i skogarna 

runt godsen för att söka efter krumväxta ekar 

med former som är lämpliga för båtbyggeri. 

– Då har vi med oss mallar för att se vilka bitar 

som kan passa till bottenstockar, spant eller stävar, 

berättar Mathias. Framför allt vinner våra båtar i 

hållfasthet med det här arbetssättet. När trädet har 

vuxit sig krokigt blir virket betydligt starkare än om 

vi sågar ut en böjd del ur en rak stock. 

Av samma orsak, att få trä med maximal styrka, 

använder bröderna bara kärnvirke till bordläggning 

och däck. Virket kvarterssågar de för att få stående 

årsringar. 

– Så gjorde man förr för att få starkt virke och 

undvika torrsprickor. Över huvud taget har vi tittat 

mycket på hur gamla tiders båtbyggare arbetade. 

Eftersom de sällan hade ritningar fi nns det inte så 

mycket kvar av det gamla. Stora delar av båtbyggarkonsten 

gick förlorad när plastbåtarna blev populära. 

Ett arv med anor från vikingatiden glömdes nästan 

bort helt och hållet. Men vi har lärt oss genom att 

göra egna ritningar av de gamla båtar vi har tagit 

hand om genom åren. 

Golv och bord 

Båtbyggeriet är kärnan och drivkraften i brödernas 

verksamhet. Förutom renoveringarna bygger Martin 

och Mathias nytt, både kopior av gamla båttyper 

och egna konstruktioner. Men sågen och deras 

stora kunskap om trä har också utvecklat verksamheten 

genom åren. Massiva golv av framför allt furu 

har blivit ett stort område. 

– Även här väljer vi noggrant ut de träd vi ska 

arbeta med, förklarar Mathias. För att undvika fula 

kvisthål i golvplankorna vill vi inte ha träd som har 

skjutit en massa skott åt sidorna. I stället ska de ha 

vuxit tätt och långsamt, sträckt sig uppåt mot ljuset 

och ha smal årsringstillväxt. Det innebär oftast att 

de är frösådda och ett par hundra år gamla. 

Träden avverkas på vintern och sågas på våren. 

Allt virke lufttorkas för att minska risken för 

sprickor. 

– På beställning gör vi även golv av kvarterssågat 

lövträ, t.ex. ek, bok, ask och alm. För att få ut 

19 

maximal längd och bredd av virket tillverkar vi också 

kilsågade golv. Då läggs plankorna skavfötters, i 

längder upp till 15 meter. Den breda änden på en 

planka ligger alltså intill den smala änden på en 

annan. 

Bröderna Ravanis har genom åren byggt upp 

ett lager av exklusivt trä som gör det möjligt för 

dem att utföra specialnickerier av olika slag. Bland 

annat tillverkar de matsalsbord av 400 år gammal 

ek från Vegeholms slott i Skåne. 

– Bordsskivan gör vi av en enda planka, 2 tum 

tjock och 130 cm bred, säger Mathias. Den kvistfria 

ytan hyvlas för hand och oftast kan vi även tillverka 

ett underrede av samma stock som skivan. Trä är 

verkligen ett fantastiskt material. Det behöver bara 

vatten, sol och näring, men kan användas till så 

många underbara saker. 

Martin och Mathias Ravanis på Nyhamns Såg och Båtbyggeri 

är alltid på jakt efter virke av hög kvalitet. 

Gärna krumväxta ekar, men även annat är av intresse. 

Kontakt: 042-34 66 81

20 

Kraftsamtal Skog 

Kvalifi cerad ekonomisk 

rådgivning ny tjänst i Södra 

Med en rätt genomförd markaffär kan du 

påverka din trygghet och lönsamhet för lång 

tid framöver. Södra erbjuder nu tillsammans 

med LRF Konsult kvalifi cerad ekonomisk 

rådgivning i samband med olika typer av 

markaffärer. I Kraftsamtal Skog får du träffa 

de allra bästa proffsen nära dig. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Björn Svensson/SkogenBild, Carin Bengtsson 

Inom Södras område sker omkring 2 000 fastighetsöverlåtelser varje år. Kanske 

står just du inför att köpa till eller sälja skogsmark, eller kanske är det dags för 

generationsskifte? Med tanke på att medelpriset för en skogsfastighet med 

50 hektar skog i södra Sverige är 4 miljoner kronor så gäller det att vara så väl 

förberedd som möjligt inför fastighetsaffären. 

Med Kraftsamtal Skog får du under två timmar egen tid med två proffsiga 

medarbetare från Södra och LRF Konsult – en skogsinspektor och en skogsekonom. 

– Kraftsamtal Skog är en ny produkt som ska utmynna i en lyckad ägarförändring. 

Med hjälp av våra mest erfarna och kompetenta rådgivare går vi 

igenom ditt skogsägande för trygga och lönsamma beslut, säger Claes Svensson, 

Södra Skog. 

fakta / Kraftsamtal Skog 

Pris: 4 800 kr 

Innehåll: Samtal med professionella, väl förberedda 

rådgivare från Södra och LRF Konsult 

Samlad tillgång till fastighetsfakta 

Dokumentation och personlig handlingsplan 

Beställ: Hos din närmaste skogsinspektor i Södra eller 

hos din lokala skogsekonom på LRF Konsult

– Tack vare samarbetet mellan 

Södra och LRF Konsult får vi en 

helhetssyn på skogsbruket och dess 

ekonomi. Tillsammans hjälper vi 

skogsägaren att ta fram en strategi 

med sitt skogsägande och därmed 

blir han eller hon mer aktiv i sitt 

ägande, säger Carl-Johan Dunge, 

LRF Konsult, Kalmar län. 

Grunden till kraftsamtalen kommer 

från Kraftsamling Skog, var 

syfte var att öka skogsägarnas lönsamhetstänk. 

Ett 20-tal pilotsamtal 

har genomförts i Mönsterås verksamhetsområde 

och responsen från 

skogsägarna var stor. 

– Vår utvärdering visar att 

många skogsägare genom tydliga 

ekonomiska exempel ser nyttan av 

att tänka långsiktigt och fl era ser 

också en konkret nytta av skogs- 

cloco.se 

Rädda 

skogen 

Skogsinspektor Eva Lindespång kommer 

att jobba med Kraftsamtal i Oskarströms 

verksamhetsområde. 

– Vi kommer att ha stor nytta av samarbetet 

med LRF Konsult i vår rådgivning, 

säger hon. 

vårdande åtgärder. Man tänker investering istället för kostnad, konstaterar 

Katarina Ankarling, LRF Konsult Växjö, som drivit pilotprojektet i Södras 

område. 

Nu blir Södra först ut av skogsägarföreningarna med att tillsammans med 

LRF Konsult erbjuda Kraftsamtal Skog som en ordinarie tjänst. 

– Det känns roligt att vi nu går vidare med kraftsamtalen i vår ordinarie verksamhet 

och därmed kan erbjuda våra medlemmar professionell ekonomisk rådgivning 

på alla våra verksamhetsområden, säger Kristin Gustafsson, i Södra Skog. 

– För att Kraftsamtal Skog ska ge skogsägarna 

så mycket som möjligt är det viktigt 

att det är varje enskild skogsägares behov 

som styr samtalet, säger Carl-Johan Dunge, 

LRF Konsult, Kalmar län. 

Förhindra viltskador! 

Ett enda rådjur kan äta upp till 600 toppskott om dagen. 

Stoppa viltbetningen! På fyra dygn riskerar du alltså att bli av med 1 hektar. Att skydda 

nyplanteringar är lönsamt redan vid 5-7% betning av toppskotten. Viltbetningsskadorna består 

och därför är det viktigt att skydda nyplanteringar de två till tre första åren. 

Betning av toppskotten minskar tillväxten och ger upphov till dubbla stammar, sprötkvistar och 

bestående kvalitetsskador ända fram till slutavverkningen. Produkterna från Interagro Skog får 

användas i miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. 

Marknadens effektivaste produkter mot viltskador! 

Läs mer på www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se 

21 

Katarina Ankarling är spindeln i nätet 

från LRF Konsults sida när det gäller Kraftsamtal 

Skog i Södras område. 

– Det här är ett spännande koncept och 

jag är glad att vi nu kan sparka igång den 

här verksamheten ordentligt, säger hon. 

– Hos våra medlemmar fi nns en stark önskan att vi ska bli bättre på ekonomisk 

rådgivning. Det har bland annat framkommit vid de generationsskiftesträffar 

som hållits tidigare i år. Och nu kan vi erbjuda det, säger Claes Svensson. 

Till skogsägarnas förfogande fi nns ett kraftsamtals-team i varje verksamhetsområde 

bestående av en skogsinspektor från Södra och en skogsekonom 

från LRF Konsult. Är du intresserad av ett kraftsamtal är du välkommen att 

kontakta dem.

22 

Skogsindustrin 

spelar en stor 

roll för Brasilien 

Det färgglada landet i väster erbjuder mer än samba, 

fotboll och festival. Med sina många eukalyptusplantager 

exporterar de pappersmassa världen över. 

Brasilien som till ytan är det femte största landet i 

världen dominerar när det kommer till produktion 

av lövmassa. Text: Frida Nielsen Foto: Jan Hedberg 

Brasilien är lika stort som Västeuropa 

och har en befolkningsmängd på över 

200 miljoner. Landet har en stor jordbrukssektor, 

många naturrikedomar och 

en verkstadsindustri som växer. Landet är 

bland annat världsledande tillverkare av 

medelstora passagerarfl ygplan. Pappersproduktionen 

i landet går till den egna 

konsumtionen och viss export går till 

övriga Latinamerika. 

– Brasilien är ett till vissa delar 

välutvecklat land och rikt på naturtillgångar. 

Mineraler, olja, energi och 

vattenkraft spelar en viktig roll i landet, 

säger Åke Axelsson, marknadsanalytiker. 

Vägen till massa 

Eukalyptusplantager har funnits länge i 

landet och användes i början för att 

producera träkol. När dieselloken sedan 

kom blev plantagerna överfl ödiga och 

man funderade på vad man kunde 

använda träden till istället. Man hittade 

1. Fibria, Aracruz 

2. Suzano, Mucuri 

3. Fibria, Tres Lagoas 

4. Cenibra, Belo Oriente 

5. Fibria, Jacarei 

6. Veracel, Eunápolis 

7. Bahia Spwciality Cellulose, Camacari 

8. Jari Celulose, Monte Dourado 

9. CMPC Celulose, Guaiba 

10. Consorcio Paulista, Conpacel 

ett värde i pappersmassa av eukalyptus 

och företaget Suzano var först med att 

utveckla sulfatprocessen för eukalyptus. 

Den skogliga sektorn har växt med åren 

och har en enorm konkurrensfördel med 

sina sjuåriga rotationscykler. 

– Det fi nns stora fördelar med att 

producera pappersmassa i Brasilien. Det 

varma klimatet gör det möjligt för 

eukalyptus att växa året om. Flera av 

bruken har sina plantager precis utanför 

dörren vilket blir ekonomiskt fördelaktigt 

för företagen. 

Företaget Suzano var först med att 

producera pappersmassa av eukalyptus. 

Även svenskar var inblandade i uppstarten 

av pappersmassaproduktionen i landet då 

Billerud hade en andel i Aracruz. I dag har 

Stora Enso sitt massabruk Veracel i Brasilien 

vilket är ett samarbete med Fibria. 

Fibria är en brasilianskt pappersmassaoch 

pappersproducent som är världsledande 

på marknaden för pappersmassa. 

Brasiliens största största tillverkare av marknadsmassa 

Brasilien 

– Fibria har en produktionskapacitet på 

mer än 5 miljoner ton marknadsmassa per 

år och producerar vid ett antal fabriker i 

landet varav det mesta går på export. 

Framtida utsikter 

Skogsindustrin i Brasilien har fl era 

konkurrensefördelar. Men fl era av landets 

tidigare fördelar har minskat i betydelse. 

Bland annat med anledning av att arealerna 

för plantager i världen blivit dyrare. 

Även transportsträckorna har blivit längre 

med allt fl er plantager och med det blir 

transportkostnaderna högre för de 

företag som har långt till både kunder 

och plantager. 

– Eukalyptusplantorna är inte naturliga 

i Brasilien. De växer bra i landet men 

det blir utpräglade monokulturer utan 

undervegetation. Det fi nns inga naturliga 

djur som livnär sig på skogen förutom 

bladskärarmyror och termiter, säger Åke. 

Han fortsätter: 

– Brasiliens största konkurrensfördel 

är att träden växer fort om man 

jämför med Sverige där det tar 80 år för 

en granplanta att bli färdig för slutav- 

verkning. Vi väntar med att avverka tills 

vi har en timmerstock vilket man inte 

gör i Brasilien. Där är det massaved som 

gäller så jämförelsen blir något haltande. 

Företag bygger verksamhet 

Även om Brasilien är ett rikt land är det 

stora glapp mellan fattig och rik. Det är 

företagen som bygger upp verksamheten 

i landet och för den som blir anställd är 

företaget hela familjens trygghet. Arbetsgivaren 

betalar förutom lön förmåner 

som försäkringar av olika slag. Befolkningen 

i Brasilien har inte samma sociala 

skyddsnät som fi nns i Sverige varför det 

ses som en enorm trygghet att få ett 

jobb i ett av de större företagen. Passagerarfl 

ygplan som produceras av företaget 

Embraer är en stor exportvara. 

Flera av de större fl ygbolagen världen 

över köper sina fl ygplan därifrån. 

– Brasilien är ett väldigt intressant 

land som har stora potentialer och har 

mycket att erbjuda. Turismen är en stor 

näringskälla. Landet har ett härligt 

klimat och befolkningen har en otrolig 

livsglädje, avslutar Åke Axelsson.

Södras medlemmar 

besökte Sydamerika 

Brasilien lockar, för när Skogsresor 

anordnade en tvåveckorsresa till 

det största landet i Sydamerika var 

många intresserade. 35 Södramedlemmar 

följde med på resan som 

fylldes med olika aktiviteter: 

vandringar, kulinariska upplevelser 

och skogsbesök har gett en inblick 

i den brasilianska kulturen. 

Flyg från Sverige till Sao Paulo i Brasilien 

med mellanlandning i Zürich. På schemat 

stod sightseeing, vandringar, besök på 

vattenkraftverk, plantageskogar, företag, 

naturreservat och betydligt mycket mer. 

Den 18 dagar långa resan till Brasilien 

har uppskattades av Södramedlemmarna 

och Skogsresors Jan Hedberg är nöjd 

med resan. 

– Det var riktigt kul och uppskattades 

av alla. Vi var väldigt aktiva under dessa 

dagar, men vi har ju fått se mycket också. 

Naturrikedomar 

Brasilien ligger vid ekvatorn och här 

produceras mycket fi ber. Då landet har 

ett jämt klimat kan man producera över 

hela året. Plantager med eukalyptus 

fi nns det gott om och gruppen besökte 

skogstrakterna kring Telemarco Borba 

väster om Curitiba. De besökte även 

skogsföretaget Klabin som har både 

skog, massaindustri och egen produktion 

av hälso- och sjukvårdsartiklar i 

form av mediciner. Stora Ensos/Fibrias 

massabruk i Veracell besöktes också och 

information kring jord- och skogsbrukande 

väckte fl era frågor. 

– Vi har alla lärt oss mycket på 

resan och det var riktigt roligt att se hela 

Stora Ensos massabruk Veracell, säger 

södramedlem Alf Gustafsson. 

Ett annat besök som uppskattades 

var turen till indianreservatet där indianerna 

har levt i fl era tusen år. Informationen 

om atlantregnskogens utbredning, 

struktur, biologiska mångfald och 

möjligheter kring dessa var även det en 

intressant punkt på schemat. 

– Att åka till Amazonas regnskogar 

var en efterlängtad upplevelse för många. 

Amazonas är 15 gånger så stort som 

Sverige så det fi nns mycket att ta in. 

Naturreservat, Rio och vattenfallen i 

Iguazu var också starka upplevelse och 

det bästa med Jans resor är att han lägger 

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, alla med stark 

lokal förankring och närhet till sina kunder. 

upp dem på ett sätt så att iintresset 

stegrar sig. Jag lär garanterat följa med 

på fl er skogliga resor, säger Alf. 

Fler skogsresor 

Jan Hedberg har under åren gjort många 

resor med Södras medlemmar men 

aldrig till Brasilien. 

– Det som överraskade mest på denna 

resa var de möjligheter som fi nns i landet. 

Rotationstiderna för eukalyptus är på 

6-7 år och träden har en tillväxt på upp 

till 60-70 kubikmeter per hektar och år. 

Det här är vår 

hemmaplan. 

Det var i lantbruket och skogen vi startade för mer än 

150 år sedan. Och här finns vi fortfarande kvar. 

Med försäkringar som skyddar värdet på din skog, och 

med ekonomisk rådgivning och banktjänster som hjälper 

dig att få värdet att växa. 

Kontakta Länsförsäkringar där du har din skog så får 

du prata med någon som kan mycket om de lokala förutsättningarna 

för skogsbruket. 

lansforsakringar.se/lantbruk 

23 

Det kan jämföras med rotationstiderna 

för den svenska skogen på 70-120 år 

och en tillväxt på 6-7 kubikmeter per 

hektar och år, säger Jan. 

Härnäst på resschemat står USA, 

Kanada och Australien/Nya Zeeland. 

Men en sak är säker: 

– Resan till Brasilien gör vi om redan 

i mars, avslutar Jan. 

Är du intresserad att följa med på en resa? 

Besök www.skogsresor.se

24 

granbarkborren 

Hundar är bra på att hitta träd angripna av granbarkborre. Med hjälp av 

människans bäste vän skulle man därmed kraftigt kunna öka effektiviteten 

och noggrannheten i jakten på granbarkborren. Det visar en studie bekostad 

av Södras forskningsstiftelse och genomförd av Fredrik Schlyter, SLU och 

Anette Johansson, Snifferdogs. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Sofia Ernerot 

Det hela började med att Annette Johansson i Nottebäck 

i närheten av Växjö pratade med en skogsägare som var 

väldigt trött på granbarkborrar. Hon kom då på idén att 

hundars luktsinne kanske kunde vara en lösning. Efter 

en hel del motstånd fi ck Anette kontakt med Fredrik 

Schlyter på SLU i Alnarp, som tyckte att hennes idé var 

jättespännande och ett samarbete inleddes. 

För att undersöka om hundar skulle kunna vara en 

tillgång i det svåra sökarbetet för att fi nna träd som 

nyligen angripits av granbarkborrar lät Annette utbilda 

sina två hundar för ändamålet. 

– Efter att ha lärt sig fyra olika feromonkomponenter 

som ingår i granbarkborrarnas doftsignaler till varandra 

testade vi hundarna på verkliga angrepp, berättar Anette. 

– Att lära sig dofterna gick snabbt för hundarna. 

Lite längre tid tog det att lära dem känna igen dofterna 

i den verkliga miljön och få dem att hitta vilket av alla 

träd som doftade. 

Studien visar att hundarna med hjälp av sitt lukt- 

Tillsammans med sin förare 

Anette Johansson har schäfertiken 

Meja luktat sig fram till 

ett granbarkborreangripet träd. 

Hundar effektiva i jakten på 

sinne kan detektera och lokalisera en nyangripen 

gran på mer än 150 meters avstånd. Att hundarna 

är bättre än människor på att hitta nyangripna 

träd bevisade de upprepade gånger när de sökte i 

tio försöksområden med angrepp kända av hundföraren. 

I dessa områden hittade hundarna 61 

angrepp, varav 47 var kända. 

Hittade okända angrepp 

Hundarna hittade också 82 angripna träd på 23 olika 

platser i fem försöksområden där det tidigare inte 

fanns några kända angrepp, men som ansågs vara 

högrisk områden eftersom där varit många angrepp 

året innan. I fem områden där angrepp var kända 

av annan person än föraren (skogsägare eller skogsinspektor) 

hittade hundarna 50 angripna träd på 

21 olika platser. I en särskild del av studien markerade 

de båda hundarna angripna träd så långt som 

fyra till sex veckor efter att trädet blivit angripet. 

– Slutsatsen är alltså att man kan använda hundar 

i jakten på granbarkborreangrepp, säger Anette 

Johansson i sin slutrapport. 

Men då behövs fl er utbildade hundar. 

– För att kunna bedöma hur lång tid det tar att 

träna upp hundar för att uppnå en viss säkerhet i 

sökarbetet behövs mer erfarenhet från fl er än de två 

hundar som ingick i studien. Och för att sedan kunna 

säkerställa kompetens hos hund och förare som ska 

söka efter nyangripna träd behövs utbildningsmaterial 

om granbarkborrens biologi och angreppsstrategi 

samt detaljerad kravprofi l där prövningsordning och 

certifi eringsunderlag läggs fast, säger Anette. 

Hon har nu fått kontakt med sex hundar vars 

hundförare som är intresserade av att utbilda sina 

hundar i sök av granbarkborre. 

– Planen är att under våren 2012 kunna certifi era 

dessa sex hundar så att de sedan kan delta i större 

kommande försök, säger Anette Johansson. 

Södras skogschef Göran Örlander ser positivt på 

resultaten i Fredriks och Anettes undersökning. 

– All erfarenhet visar att det svåraste i ”sök och plockmetoden” 

är att hitta de angripna träden. Om man med 

hjälp av hundar skulle kunna öka effektiviteten i metoden 

är det viktig ny kunskap. Södra hoppas att Fredrik 

och Anettes forskning kan leda till bättre metoder vid 

praktisk bekämpning av granbarkborre, säger han.

Varför upphör en granbarkborrehärjning? 

Det är ännu inte klarlagt varför 

granbarkborrens förökning gick 

tillbaka efter de svåra härjningarna 

2006-2007. Förekomst av sjukdomar 

tycks inte påverkat förökningen. 

Inte heller har man kunnat 

påvisa att trädens försvarsförmåga 

hade ökat av tidigare angrepp. 

Detta är huvudresultaten av ett 

forskningsprojekt stöttat av Södras 

forskningsstiftelse. Text: Carin Bengtsson 

Granbarkborrens utbrott följer en naturlig dynamik 

med uppgång, kulmination och nedgång. Tillgången 

på yngelmaterial i form av vindfällen och försvagade 

träd spelar en avgörande roll i uppgångsfasen medan 

konkurrens inom arten, naturliga fi ender, sjukdomar 

samt trädens försvar anses vara viktiga i nedgångsfasen. 

Enligt Bo Långström, forskare i entomologi vid 

SLU i Uppsala, är det välkänt att förökningsframgången 

avtar med tiden under ett barkborreutbrott, 

vilket också skedde i Götaland åren 2005-2011. 

Detta anses framför allt bero på ökad konkurrens 

inom arten, vilket är en följd av den ökade angreppstäthet 

som behövs för att kolonisera allt vitalare träd. 

Vitaliteten är främst kopplad till god vattentillgång. 

År 2008 var förökningsframgången dock lägre än 

väntat med hänsyn till angreppstätheten. Det faktum 

att förökningsframgången steg under 2009 stärker 

enligt Långström intrycket av att något speciellt 

hände 2008. Det året fanns inga vindfällen utan 

granbarkborren var helt hänvisad till stående träd, 

som sannolikt hade bättre vitalitet än åren innan. 

För att ta reda på om nedgången i granbarkborrens 

förökning kunde förklaras av att trädens 

försvarsförmåga hade ökat av tidigare angrepp eller 

om det berodde på hög förekomst av sjukdomar har 

ett forskningsprojekt genomförts. 

Någon skillnad i granbarkborrens förökningsframgång 

i träd som året innan utsatts för och överlevt 

angrepp, jämfört med tidigare oangripna träd 

kunde inte påvisas. Man kunde således inte påvisa 

någon ”vaccinationseffekt”. Den observerade ned- 

Granbarkborren inget 

hinder för satsning på sitkagran 

Inget tycks tala för att problemen 

med granbarkborreangrepp 

skulle utgöra något hinder för en 

större satsning på sitkagran i södra 

Sverige. En nyligen genomförd 

forskningsstudie visar inte att den 

nordamerikanska granarten skulle 

vara mer känslig för granbarkborren 

än vår inhemska gran. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Patrik Svedberg 

Efter stormarna Gudrun och Per har det diskuterats 

om och hur skogsskötseln i södra Sverige skulle 

kunna förändras för att minska skaderiskerna, bland 

annat på grund av granbarkborren. Kortare omloppstid 

och undvikande av sena gallringar är två åtgärder 

som kan göra granen mer stormfast och mindre 

mottaglig för granbarkborreangrepp. Frågan om 

andra granarter, främst sitkagran, som möjliga alternativ 

till vår inhemska gran, har också diskuterats 

och undersökts. 

Sommaren 2010 genomförde SLU och KTH i 

samråd med anslagsgivaren Södras forskningsstiftelse 

ett försök på Tönnersjöhedens försökspark där sitkagran 

och vanlig gran jämfördes. Försöket leddes av 

Bo Långström vid institutionen för ekologi, enheten 

för skogsentomologi vid SLU i Uppsala. 

En av frågeställningarna i försöket var om det är 

någon skillnad i anlockning av granbarkborren till 

sitkagran jämfört med inhemsk gran, men detta 

kunde inte påvisas i försöket. 

Ingen skillnad 

I de granbarkborreangripna stockarna var det ingen 

direkt skillnad i angreppstäthet och förökning, även 

om värdena tenderade att vara högre i den vanliga 

granen. En högre andel döda ungskalbaggar i barken 

och en lägre medelvikt hos de utkrypande djuren på 

sitkagran jämfört med vanlig gran indikerar dock att 

sitkagranen kan vara sämre som yngelmaterial än den 

vanliga granen. Skillnaden kan bero på den tunnare 

innerbarken eller den annorlunda terpenkemin hos 

sitkagranen, menar Långström. 

Vår inhemska gran och granbarkborren har 

samutvecklats under lång tid. Granen har fått sofi stikerade 

försvarssystem och granbarkborren välutvecklade 

angreppsstrategier, vilket har lett till en balans 

25 

gången i granbarkborrens förökning kan därför inte 

förklaras med försämrad födokvalitet på grund av 

frekvent förekomst av träd som överlevt angrepp, 

säger Långström i sin rapport. 

Sjukdom inte orsaken 

För att studera förekomsten av sjukdomar hos granbarkborren 

samlades en mängd granbarkborrar in 

från olika platser i södra Sverige, dels under huvudsvärmningen 

och dels under sensommaren. Barkborrarna 

analyserades sedan av en specialist på granbarkborresjukdomar 

i Wien i Österrike. De vanligaste 

sjukdomarna påträffades i alla prover men inte i 

påfallande hög frekvens, varför Långström avskriver 

även sjukdomsfaktorn som en förklaring till den låga 

förökningen av granbarkborren under 2008. 

– Troligen har inte försämrad födokvalitet eller 

sjukdom haft någon avgörande betydelse för det låga 

förökningsresultatet hos granbarkborren – sannolikt 

har det orsakats av fl era samverkande faktorer, sammanfattar 

Långström. 

där granbarkborren bara klarar av att döda friska träd 

vid hög populationsnivå och/eller nedsatt trädvitalitet, 

skriver Långström i sin slutrapport. Sitkagranen som 

är från Nordamerika och som inte har mött granbarkborren 

under speciellt lång tid, skulle därför 

kunna tänkas vara sämre rustad mot den. Eftersom 

trädens försvarsförmåga även är beroende av dess 

anpassning till ståndorten skulle den nya odlingsmiljön 

i södra Sverige kunna vara en riskfaktor. Inget 

tyder dock på att sitkagranen skulle vara mer mottaglig 

för granbarkborren i Sverige, snarare tvärt om, 

konstaterar Långström. 

Enligt Bo Långström tyder inget på att sitkagranen 

skulle vara mer mottaglig för granbarkborren än vår 

vanliga gran.

26 

fakta / 

Södras viltdemodagar 

Ska vara en mötesplats 

mellan skogsägare, jägare 

och andra intressegrupper. 

Ska ge kunskap. 

Ska fungera som ett underlag 

för diskussioner. 

Ska vara en del i en förbättrad 

balans mellan vilt- och 

skogsproduktionen i södra 

Sverige. 

Det fi nns tre viltdemoslingor, 

i Lindhult, Gisslarp och St Aby. 

Landshövding lärde mer om balans i skogen: 

Jörgen utmanar älgarna och 

planterar tall 

Jörgen Björnberg i Lindhult trotsar älgarna och planterar tall 

på sina marker. Samtidigt testar han olika sätt att hålla älgarna 

borta från plantorna. 

– Väldigt lärorikt. Vi måste lära oss mer för att kunna balansera 

skogsbruk och jaktintressen, sade Minoo Akhtarzand, landshövding 

och ordförande i viltförvaltningsdelegationen i Jönköpings 

län, vid ett besök på Södras viltdemonstrationsgård väster om 

Lammhult. Text: Lars Edqvist Foto: Mats Samuelsson 

Det var på initiativ av Södra som viltförvaltningsdelegationen 

i Jönköping 

besökte trakterna kring Asa försökspark 

och Nydala. Exkursionen började på 

Solveig och Jörgen Björnbergs gård i 

Lindhult utanför småländska Lammhult. 

Gården är både demogård för kampanjen 

Kraftsamling skog och sedan 2010 även 

viltdemogård. 

– Grunden för att tillfredsställa både 

markägare och jägare är att det fi nns 

tillräckligt med mat till älgarna, inledde 

Anders Grennborg, vice ordförande i 

Södras styrelse. 

Södras viltdemogårdar har tillkommit 

för att öka kunskapen om viltbetningens 

effekter för skogen. De ska också visa 

vilka möjligheter som fi nns att skapa mer 

foder åt viltet och minska betesskadornas 

effekter. Viltdemoslingorna ska vara 

mötesplatser för jägare och markägare 

och uppmuntra till att ta till sig ny, 

viktig information. 

Hårt betningstryck 

Björnbergs gård strax söder om gränsen 

mellan Jönköpings och Kronobergs län. 

Området är älgrikt med hårt betningstryck. 

Trots att grannarna skakar på huvudet 

envisas Jörgen Björnberg med att plantera 

tall, både för att marken lämpar sig för 

det, och för att han vill se blandskog. 

– Här är älg det stora problemet. 

Rådjursstammen har minskat, kanske på 

grund av vintern, kanske på grund av räv 

och lo. Och vildsvin har vi hittills sluppit 

här, berättar han. 

Jörgen Björnberg visade både älg- 

skadade bestånd och planteringsförsök 

med eller utan hägn. Här ska visas vad 

som sker vid olika typer av viltbetning. 

På samtliga Södras viltdemo slingor fi nns 

stationer med betesskadade röjnings- och 

gallringsbestånd. Här fi nns information 

om vilka åtgärder som kan vidtas, beräkningar 

över intäktsförluster och förslag 

på foderskapande åtgärder. I Lindhult 

visar Skogforsk att intäktsförlusten i ett 

betesskadat röjningsbetstånd är 24 000 

kronor per hektar sett över en omloppstid. 

– Jag vill egentligen inte ha inhägnader. 

Istället testar jag med att lägga ut foder 

Viltförvaltningsdelegationen samlades hemma hos Solveig och 

Jörgen Björnberg för en genomgång inför dagens exkursion. 

och när fodret är slut kommer älgarna 

till min gårdsplan och äter. Jag planterar 

också björk som foder åt älgarna, berättar 

han och gör ingen hemlighet av att 

han gärna skulle se en mindre älgstam i 

de här trakterna. 

Han har också testat att avskräcka 

älgarna med hjälp av blodmjöl, men det 

fungerade inte bra. 

– Däremot har PV viltskydd varit 

effektiv. Där jag sprutat PV har skadorna 

bara blivit hälften så stora som 

där jag inte gjort det, berättar han. 

Christer Kalén från Skogsstyrelsen 

presenterade aktuell forskning om 

samspelet mellan viltet och skogen. 

– Vi måste ha klart för oss att viltet 

påverkar förgraningsprocessen, det vill 

säga granen ökar på bekostnad av andra 

trädslag som till exempel tall. Det 

påverkar den biologiska mångfalden 

och skogsbrukets produktion. Hårt 

betade om råden får större variation i 

höjd och diameter. De har fl er döda 

träd och sämre tillväxt i de som lever, 

berättar han. 

Samtidigt konstaterar han att 

åsikterna om detta är många och intressen 

som kolliderar. Göran Ericsson, 

professor i viltekologi vid Sveriges 

lantbruksuniversitet, SLU, berättade 

om den forskning SLU bedriver, bland

Deltagarna i exkursionen i trakten av Asa fi ck se hur stor påverkan viltbetningen har 

på framför allt tallbestånden. 

annat för att få fram effektivare viltprognoser: 

– Det är viktigt att koppla älgstammarna 

till foderresurserna. Vår forskning 

visar att de trädslag älgarna tycker om 

att äta har svårt att ta sig över beteshöjd. 

Han reagerar också mot att forskning 

om viltfrågor inte alltid tas på 

allvar. 

– När det gäller annan forskning 

röstar man inte om resultatet ska tas på 

allvar, säger han. 

Göran Örlander, skogschef i Södra, 

visade viltförvaltningsdelegationen en 

försöksyta på Asa försökspark. 

– Här planterades år 2000 tall, gran, 

björk och ek innanför och utanför ett 

stängsel. Alla kan se vilken skillnad 

viltbetningen gör, säger han. 

I den mån det fi nns tallar kvar 

utanför stängslet har de stora älgskador. 

Granarna ser ungefär likadana ut innanför 

och utanför stängslet. Björkarna är 

mycket mindre utanför stängslet. Innanför 

stängslet är ekarna fi na medan det 

utanför knappast fi nns någon ek kvar. 

– Här kan vi tydligt se hur bete 

påverkar skogens tillväxt, konstaterar 

Göran Örlander. 

Minoo Akhtarzand var mycket nöjd 

med exkursionen och är övertygad att 

hon kommer att ha nytta av den i viltförvaltningsdelegationens 

fortsatta arbete. 

– Jag har lärt mig massor i dag. Inte 

minst att det är viktigt att vara ödmjuk 

inför det komplicerade samspelet mellan 

olika intressen i skogen. Det är en utmaning 

att jämka samman olika intressen så 

att alla kan bli nöjda, säger hon. 

– Vi kommer att ta med oss den 

kunskap vi har fått i dag och använda 

den i de beslut vi kommer att fatta. 

Mats Blomberg, Anders Grennborg och Minoo Akhtarzand visades viltdemoslingan 

av Solveig och Jörgen Björnberg. 

Intresset för att representera markägarintressena 

i älgförvaltningsområdena 

har varit positivt. 

– Det är ett stort ansvar, men många 

har varit beredda att ta det, berättar 

Mats Löfgren och Margareta Moqvist 

som varit mycket engagerade med att 

hitta ledamöter i Kronobergs län. 

Text: Lars Edqvist Foto: Mats Samuelsson 

Positivt intresse för att 

delta i älgförvaltningen 

Den 1 januari 2012 träder de nya älgförvaltningsområdena 

i kraft. I Kronobergs 

län kommer det troligen att fi nns sex 

områden och i varje grupp fi nns sex ledamöter, 

tre som representerar 

markägarna och tre 

som representerar jaktintressena. 

Ordföranden är 

alltid en markägare. 

– Vi har gjort vårt 

jobb i nära samarbete 

med lokala intressen. 

Jag är nöjd med den breda 

dialog som lett fram till 

de val som nu ska göras i Mats Löfgren 

oktober. Det har gällt att hitta ledamöter 

som är bra på att samarbeta och det tror 

jag att vi har gjort, säger Mats Löfgren. 

Anders följer älgarna via satellit 

Anders Hågeryd har under tre år 

kartlagt 20 älgkors och fem älgtjurars 

rörelser för SLU:s räkning. 

– Älgarna har fått ett halsband 

med sändare och jag kan på min 

dator följa deras rörelser exakt, 

berättar han vid viltförvaltningsdelegationens 

exkursion. 

27 

Margareta Moqvist betonar att det krävs en 

strategisk förmåga för att klara det här 

uppdraget. 

– Det är viktigt att kunna se till helheten 

för att kunna bedriva en adaptiv 

viltförvaltning. Ledamöterna 

måste vara medvetna om sin roll 

som till exempel markägare, men 

också kunna balansera olika intressen. 

Det blir inga älgar skjutna om 

inte någon håller bössan, säger hon. 

Margareta Moqvist tycker att 

det har varit roligt att leta fram 

ansvarsfulla ledamöter till älgförvaltningsområdena. 

– Jag tycker att vi de förslag som fi nns 

är har hittat ansvarsfulla kandidater till alla 

områdena, säger hon. 

När älgkorna slutar röra sig under kalvningsperioden 

vet han att det är dags för – Det är med hjälp av sådana 

dem att kalva. Eftersom Anders vet exakt här halsband jag kan följa 

älgarnas rörelser, berättar 

var de är åker han ut och ser på med hjälp Anders Hågeryd. 

av kikare. 

– På så vis vet jag att älgarna i Småland föder sina kalvar tidigare i maj 

än vad vi hittills trott. Vi vet också att antal kalvar per ko i vår grupp i år 

har varit så hög som 1,65 i genomsnitt. Det kan jämföras med 0,65 för motsvarande 

grupp älgkor i Sörmland, berättar han. 

Det är viktig kunskap när man ska bestämma hur många älgar som ska 

skjutas. 

Älgkorna i gruppen har klarat sig bra genom projektet medan älgtjurarna 

lever betydligt farligare. 

– De blir överkörda under brunsttiden och de stångar ihjäl varandra, 

säger Anders Hågeryd. 

Han berättar också historien om en ko som kalvade vid en sjö och sedan 

fi ck för sig att simma ut till en ö 500 meter från land. 

– Jag trodde att det var kört för den nyfödda kalven. Ett par dag senare 

såg jag på skärmen att kon simmade tillbaka och då skyndade jag mig dit. 

Det visade sig att kalven hade simmat med så liten han var. 

Alla kan också följa älgarnas rörelse på SLU:s webbplats. Sök på Sydälg 

så hittar du projektet. På nätet är det dock 14 dagars fördröjning för att 

hindra att älgarna i projektet ska utsättas för älgturism

28 

Mats Hansson är styrelseledamot 

i Södra och Södras representant i 

projektgruppen för Mera tall. 

Ny fas 

Inventeringar inom Mera tall-projektet 

visar att tallungskogen har stora skador 

av klövvilt och att det innebär stora ekonomiska 

förluster för skogsbruket. I syfte 

att få ned skadenivån går projektet nu in 

i en ny fas med fl er tallföryngringar, ökat 

foderutbud och sänkta viltstammar. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Ola Åkeborn 

i Mera tall-projektet 

Inventeringarna inom 

Mera tall-projektet visar 

att klövviltet hade skadat 

hälften av av huvudstammarna. 

Sedan 2010 driver Skogsstyrelsen i 

samarbete med skogsnäringen projektet 

Mera tall för att förbättra möjligheterna 

att odla tall i våra skogsmarker. 

Ambitionen är att få tillbaka tilltron 

till och därmed öka andelen tall i 

kommande föryngringar. Problemet 

ska lösas genom skogsägarnas och 

jägarnas gemensamma engagemang. 

Ett försöksområde på totalt 65 000 

hektar har skapats i Uppvidinge kommun 

med Älghult i centrum. 

För att få reda på vad som händer i 

Mera tall-projektet ringde Södrakontakt 

upp Mats Hansson, styrelseledamot i 

Södra och Södras representant i projektgruppen. 

– Vi är nu klara med alla inventeringar 

i försöksområdet och har därmed 

en klar bild över läget. Insamlad 

fakta visar bland annat att det fi nns 

drygt 10 älgar per 1 000 hektar och 

därtill kommer en hög rådjursstam. 

– På provytorna, som bestod av 

ungskog som var högst fyra meter hög, 

hade klövviltet skadat hälften av huvudstammarna 

antingen genom gammal 

eller genom ny betning. Det är på tok 

för mycket skador för att man kunna 

bedriva skogsbruk. Skadenivån inom 

försöksområdet motsvarar de siffror som 

Riksskogstaxeringen redovisar vad det 

gäller de genomsnittliga älgskadorna 

för Götaland, berättar Mats Hansson. 

Mera tall-projektet går nu in i en 

ny fas – förändringsfasen. 

– Nu vet vi hur mycket klövvilt vi 

har i försöksområdet, hur mycket 

skador den orsakar och hur stor fodertillgången 

är. Nu är det dags att förändra 

förutsättningarna innan det är 

dags att mäta igen, förklarar Mats. 

– Från skogägarhåll har vi åtagit 

oss att öka tallföryngringarna med 20 

procent och försöka öka foderutbudet 

genom att röja enligt Södras röjningsinstruktioner. 

Jägarna å sin sida ska 

försöka sänka klövviltsstammarna med 

20 procent. 

Kommunikationen viktig 

En viktig del i projektet blir nu att 

kommunicera ut de ändrade förutsättningarna 

till skogsägare och jägare, 

berättar Mats Hansson. 

– Vi måste höja skogsägarnas 

kunskap om att det är bäst att föryngra 

med tall på tallmarker och då är det 

viktigt att korrekta råd når ut via våra 

rådgivare. Samtidigt måste jägarna ut 

med information om hur man förvaltar 

viltstammarna på bästa sätt. 

– Utifrån vårt faktaunderlag vill vi 

att man ska kunna dra slutsatserna att 

enda sättet att minska viltskadorna är 

genom höjd fodertillgång och sänkta 

stammar. 

– Många är ju både skogsägare och 

jägare och jag tycker att det är viktigt 

att man ser nyktert på frågan, säger 

Mats Hansson.

Södra syntes 

på Skogens Dagar på Skansen 

Den 10-11 september arrangerades Skogens Dagar 

på Skansen och Södra var med och engagerade sig 

i aktiviteterna. Södra presenterade sin verksamhet 

i sex montrar med huvudrubriken. Skogen är 

fantastisk – både för klimatet och som material. 

Text: Frida Nielsen Foto: Fredrik Hjerling 

Sammanlagt besökte 11 000 personer Skansen under helgen och Södra erbjöd 

de yngre besökarna att göra sitt eget papper, bygga ett högt hus i trä och rita 

sitt favoritträd. De äldre besökarna fi ck information om ett skogsbruk med 

höga ambitioner, hur skogen bygger ditt hus och om alla tänkbara produkter 

som kommer från skogen. 

FN har utsett 2011 till ”Skogens År” och på Skansen passar man då på att 

berätta om skogen – i dåtid, nutid och framtid. Södra deltog i Skogens Dagar 

som enda sponsrande skogsföretag. 

29

30 

Jan Lange och Peter Sundberg 

är maskinförare på Besten. 

Testen av Besten 

inne i slutskedet 

Södras stora satsning på att testa Besten går nu mot sitt slut. Det senaste ett och ett halvt 

åren har avverkningssystemet testkörts i verklig produktion och snart presenteras resultaten 

av Södras praktiska erfarenheter och Skogforsks mätningar. 

– En slutsats som vi reda nu kan dra är att direktlastning av virket som Betsen bygger på 

defi nitivt har en framtid, säger Tobias Nilsson, chef för Södras egen avverkningsenhet. 

Text: Carin Bengtsson Foto: Tobias Nilsson 

2008 beslutade Södra att satsa stora pengar på 

utvecklingen av ett avverkningssystem med bättre 

ekonomi, virkestillredning, miljö och arbetsmiljö än 

dagens skördar-skotarsystem. Valet föll på Bestensystemet 

som består av en förarlös skördare som 

fjärrstyrs från två kurirer, en åt gången. Träden 

upparbetas direkt in i det svängbara lastutrymmet 

på kuriren och på det sättet läggs virket aldrig på 

marken. Medan den ena kuriren avverkar skotar 

den andra kuriren det avverkade virket till bilväg. 

Efter en tids maskinutveckling testades en 

prototyp av maskinsystemet av Skogforsk med gott 

resultat. Dessutom visade ett virkesvärdestest 

genomfört i stormskog efter Gudrun på bra virkestillredning 

och upparbetning. Våren 2010 var det 

dags för Södras att börja testa Besten i verklig 

produktion. 

– Vi har under nästan ett och ett halvt års tid 

kört Besten i ett 20-tal ganska vanliga avverkningar 

inom Ljungby och Broby verksamhetsområden. 

Fortlöpande uppföljningar av driften har genomförts 

av Södra och Skogsforsk har vid olika tillfällen 

genomfört bränslemätningar och ergonomiska 

mätningar samt gjort tidsstudier för varje moment i 

avverkningen, berättar Tobias Nilsson. 

Fördelar med systemet 

Testperioden av Besten går nu mot sitt slut och 

Tobias berättar att det fi nns fördelar med systemet. 

– Direktlastningen har defi nitivt en framtid. 

Tobias Nilsson 

Den innebär att skotningslagret i skogen elimineras 

och att ledtiderna därmed kortas. Dessutom innebär 

direktlastningen att träden aldrig hamnar på marken 

och att kvaliteten på virket därmed ökar. 

Testerna av Bestensystemet har dock inte varit 

problemfria – stora delar av tiden har maskinsystemet 

stått stilla. 

– Även om de praktiska testerna i skogen bitvis 

har fungerat bra så har vi tidvis haft stora tekniska 

problem med basmaskinen. Den tekniska utnyttjandegraden, 

det vill säga den andel av produktionstiden 

som systemet har fungerat, har i genomsnitt legat på 

mellan 40 och 45 procent, att jämföra med den tekniska 

utnyttjandegraden på våra ordinarie skördare 

som ligger runt 85 procent, säger Tobias Nilsson. 

– Redan nu ser vi också att Besten inte ger 

bättre arbetsmiljö än dagens skördar-skotarsystem. 

Bland annat är sikten ett stort problem för förarna. 

Södra ska under hösten sammanfatta sina erfarenheter 

av testkörningen av Besten och väga samman 

de med de resultat som Skogforsk kommer fram till 

i sina mätningar. Därefter tas beslut om hur man 

går vidare med maskinsystemet.

Hej Skogsägare! 

Jobba ledigare 

Visma Enskild Firma – perfekt 

för dig som är skogsägare och vill 

jobba smartare med ekonomin. 

Bokföring utan debet och kredit. 

Fakturera enkelt och smidigt. 

Ekonomisk överblick på din verksamhet. 

Administration för en vanlig näringsfastighet. 

Förenklar deklarationer och årsbokslut. 

Koll på insats- och föreningskonton. 

Innehåller betalningsplan för skog. 

Hanterar skogskonto, skogsavdrag 

och insatsemissioner. 

Visma Enskild Firma 

Det kompletta ekonomiprogrammet för dig med enskild 

firma. Passar dig som har en årsomsättning upp till tre 

miljoner med all försäljning i Sverige och bokför enligt 

kontantmetoden. Enkel hantering av nya husavdraget, 

samt hantering av vinstmarginalbeskattning. 

1.590:– 

exkl. frakt och moms. 

Version för inkomståren 2011 och 2012. 

Prova gratis i 45 dagar på vismaspcs.se! 

Eller ring 0470-70 61 00 för rådgivning. 

31 

.1486

32 Träden 

Författaren Christina Claesson klättrar 

gärna i träd. Från några meters höjd berättar 

hon historier och har föreställningar 

för sin publik. Och så händer det att hon 

sover i träden, som ett sätt att experimentera 

med det egna drömmandet. 

Text: Stefan Hedner Foto: Carolina Romare 

Foto: Joi Grinde 

som

drömland 

Redan som barn tyckte Christina Claesson att det 

var mysigt och spännande att sova på andra platser 

än i sovrummet. Hon byggde gärna kojor och tält på 

olika ställen i huset och sov där hon hade lust. 

– Jag klättrade mycket. Satt gärna på taket och 

skrev eller tog mig upp i ett träd för att läsa böcker. 

Jag hade förstående föräldrar, skrattar hon. 

I vuxen ålder började Christina forska kring 

drömmar. Hon hade sedan länge upptäckt att hon 

ägde förmågan att själv styra sina drömmar utan att 

vakna. 

– Nu fi ck jag reda på att det fanns ett begrepp 

för detta, klardrömmare. I en klardröm är man medveten 

om drömmen och kan själv påverka det som 

sker i den. Jag tyckte det var otroligt intressant, skrev 

artiklar i ämnet och forskade på drömlaboratorium. 

Drömmarna utvecklas 

Under forskningen upptäckte Christina att hennes 

drömmar gynnades av att hon bytte sovplats. Hon 

började fundera på möjligheten att sova i träd för 

att på så vis experimentera med drömmarna. 

– Jag gick klätterkurs och lärde mig om klättringsteknik, 

säkerhet och knopar. Så köpte jag 

klätter sele och hängmatta och satte igång. 

Den första föreställningen i ett träd hade Christina 

under Malmöfestivalen år 2005. Då höll hon till i en 

stor ek i Kungsparken. 

– Det kom massor av folk och lyssnade på mina 

berättelser. De var nyfi kna, ställde frågor och tyckte 

det var spännande att jag sov där uppe i eken. Det 

gav verkligen mersmak. 

Sedan dess har Christina sovit i många träd, 

både i offentliga och mer privata sammanhang. Och 

visst fungerar det att ändra sina sovvanor, berättar 

hon. Drömmarna utvecklas och tar nya former. 

Nästan så att de tränger sig på, pockar på uppmärksamhet 

och vill säga något. 

– Stunderna uppe i träden ger ett annat perspektiv 

på tillvaron även i vaket tillstånd. När det inte 

längre fi nns något golv som stöd för orienteringen 

förfl yttas man till en mer tredimensionell värld, där 

det inte alltid är helt klart vad som är vertikalt och 

horisontellt. Hjärnan känner inte riktigt igen sig, 

och det är spännande. 

Sällskap i träden 

Det är naturligtvis mest under den varma årstiden 

som Christina klättrar och sover i träd. Hittills i år 

har hon haft föreställningar i 10 nya träd och även 

sovit i fl era av dem. 

– Att somna och vakna i ett träd är också ett sätt 

Mer information om Christina Claesson, 

hennes trädklättring och föreställningar 

hittar du på www.christinaclaesson.se 

33 

att komma närmare naturen. Det märker jag bland 

annat när jag sover fl era nätter i samma träd. Den 

första natten är jag en tydlig inkräktare, för inga 

fåglar vågar sig till trädet. Men efter ett par nätter är 

det som om de accepterar mig. Då kan det sitta en 

fågel på en gren och titta på mig när jag vaknar. 

Fascinationen över träden gör att Christina hela 

tiden är på jakt efter nya möjliga sovplatser. Hon ser 

nästan mer på träden än på vägen när hon kör bil, 

och att komma tillbaka till ett träd som hon har 

tillbringat ett par fi na nätter i för några år sedan är 

en speciell känsla. 

– Jag funderar också mycket på hur jag kan 

ut veckla mina föreställningar. För många år sedan 

medverkade jag i en dockteatergrupp och nu har jag 

återknutit kontakten med en av medlemmarna därifrån. 

Förhoppningsvis ska vi kunna hitta på något 

kul för barn på temat dockteater i framtiden.

34 

Södra Timber i Danmark 

lanserar nya produkter 

Brandimpregnerat 

virke är säkert och 

lätthanterligt 

Södra Timber lanserade i juni brandimpregnerat 

virke på den danska marknaden. Redan nu 

har de avtal med de tre största byggkedjorna 

i Danmark. 

– Den snabba efterfrågan beror på att 

den nya produktionen är certifi erat säker och 

dessutom lätt att hantera, säger Frank Lund 

Larsen, direktör på Södra Timber i Hillerød. 

Text: Lars Edqvist Foto: Jonas Ljungdahl 

Södra Timber i Danmark, tidigare Tage Peetz & Co 

A/S, erbjuder den danska marknaden ett stort sortiment 

förädlade trävaror. 

– I vårt sortiment fi nns mycket målat virke. Vi 

lämnar 20 års garanti på målningen och det är många 

som lockas av att inte behöva måla under nästan en 

generation, berättar Frank Lund Larsen. 

Nu har Södra Timber i Danmark tagit ytterligare 

ett steg till på vägen mot att sälja mer förädlade 

produkter. 

Södras brandimpregnerade virke lanserades i Danmark ijuni och har blivit mycket populärt. 

– Vi samarbetar med ett svenskt företag, 

Woodsafe i Västerås, som har rätten till en amerikansk 

metod att brandimpregnera virke. Vi lanserade 

den i juni och har fått ett fantastiskt gensvar, säger 

Frank Lund Larsen. 

Även om det brandimpregnerade virket blir 

betydligt dyrare vanligt virke bedömer han marknaden 

som mycket lovande. 

– Det pågår mycket takrenoveringar i Köpenhamnsområdet 

nu och där är kravet att virket ska 

vara brandimpregnerat för att minska risken att 

eventuella bränder sprider sig. Det fi nns också ett 

stort intresse vid byggnation av till exempel äldreboende 

och inom barnomsorgen, berättar Frank 

Lund Larsen. 

Det stora intresset har bland annat lett till att de 

tre största byggvarukedjorna i Danmark har tecknat 

avtal om brandimpregnerat virke. 

I dag får man i Danmark inte bygga trähus, som 

är högre än tre våningar. Frank Lund Larsen tror att 

det kommer att det kan ändras vilket det kan leda till 

ännu större efterfrågan på Södras produkter. 

– Vår produkt konkurrerar med aluminium, stål 

och gips. Och jämfört med dessa konstruktionsmaterial 

är trä väldigt mycket enklare att hantera. Dessutom 

är det snyggare, anser han. 

Södra Timber i Danmark har också tagit fram ett 

sortment som både är brandimpregnerat och målat. 

Till skillnad från impregneringar som baseras på salt 

missfärgas inte virket av denna impregnering utan ser 

exakt likadan ut som motsvarande virke utan brandskydd. 

Woodsafes impregneringar är certifi erade , både 

nationellt och internationellt. Det är typgodkänt och 

CE-märkt enligt det svensk Boverkets krav liksom 

EU:s CPD-direktiv 89/106 EEG. 

Södras virke impregneras och lagras i Västerås. 

Oavsett om produkterna används i Sverige, Danmark 

eller något annat europeiskt land så är de certifi erade 

med ackrediterad tillverkningskontroll av SP.

Succé i Danmark 

för Södras biobränslen 

För ungefär ett år sedan började Södra sälja biobränslen 

i Danmark, både till små och stora kunder. 

Man säljer fl is till fjärrvärmeverk. Dessutom säljer 

de både pellets och ved till privatpersoner via trävaruhandeln. 

Försäljningen har gått lysande. 

– I år kommer vi att sälja biobränslen för 70 – 80 miljoner danska 

kronor. Och på två år tror vi att vi kan dubbla den summan, berättar 

Frank Lund Larsen. 

På privatmarknaden säljs pallar med ved och pellets förpackad i 

16 kilo tunga plastsäckar. 

– Innan Södra kom in på den här marknaden präglades den av små 

aktörer som hade svårt att lova några större kvantiteter. Genom att 

Södra bakom att Södra är en så stor aktör kan vi leverera stora kvantiteter 

punktligt, säger Frank Lund Larsen. 

I dag är biobränslen befriade från alla typer av skatter, men det 

är lite ovisst vad som kommer att hända i framtiden. Den förra 

danska regeringen har väckt frågan om någon skatt eller avgift även 

på skogsbränslen och det är i dagsläget ovisst vilka planer den nya 

regeringen har. 

Försäljningen av svensk träpellets i Danmark ökar varje år. 

Efterfrågan på brandimpregnerat 

virke är stort i Danmark och kan 

bli ännu större i framtiden. 

Frank Lund Larsen 

Fakta/ Södra Timber Danmark 

Antal anställda: Nio, varav på Jylland 

Lokaliserat: I ett vackert gammal tegelbruk i Hillerød, cirka 

20 km från Helsingør. 

Sortiment: Södra Timber i Danmark har ett fullständigt sortiment 

fur och gran. Dessutom ett stort sortiment målade 

bräder, tryckimpregnerat och brandimpregnerat. Företaget 

är stora på sibirisk lärk och cederträ och har även ett litet 

sortiment tropiskt trä. 

Läs mer: www.sodra.dk och www.woodsafe.se 

SKOGSFASTIGHETER SÖKES 

Inför hösten söker vi nya fastigheter i alla storlekar. 

Priset på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. 

Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer 

och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. Vi marknadsför 

fastigheterna även internationellt. 

Kontakta oss gärna för ett resonemang och 

kostnadsfri värdeuppskattning. 

Dag Magnusson, Civilekonom, Lund, 

dag@skanegardar.se, 0706-33 30 37 

Peter Olsson, Skogsmästare, Kristianstad, 

peter@skanegardar.se, 0705-54 24 49 

Mikael Sjöberg, Lantmästare, Jönköping, 

mikael@skanegardar.se, 076-768 81 13 

35

36 

Nedskräpning 

kommunens ansvar 

– inte markägarens 

Någon dumpade 346 utslitna däck 

på skogsägaren Kjell Haraldssons 

marker. Som markägare uppmanades 

han av Nybro kommun att 

själv frakta bort däcken. 

Nu fi nns dock ett prejudikat 

från Miljööverdomstolen som säger 

att markägaren inte är ansvarig 

för skräp som någon annan 

har slängt på markerna utan lov. 


Kjell Haraldssons skogfastighet ligger en bit utanför 

Nybro. En dag upptäckte han att någon hade dumpat 

en hög däck på i ett område på hans marker. En vecka 

senare hade ytterligare en hög däck slängts på samma 

ställe. Sammanlagt var det 346 däck. 

– Jag anmälde direkt till polisen som dock sa att 

den här typen av brott är väldigt svåra att utreda. Det 

är för lätt att slippa undan, tycker Kjell. 

Han kontaktade kommunen som hävdade att det 

var Kjells ansvar att transportera bort däcken till kommunens 

återvinningscentral. Helst med fälgarna separerade 

från däcken. Och egentligen fi ck man bara 

lämna fyra däck åt gången. 

– Men fru körde ett stort antal gånger till återvin- 

ningscentralen med sin Golf innan alla däck var borttransporterade, 

säger Kjell Haraldsson. 

Han har också hittat i stort sett ett helt bohag som 

någon dumpat på hans marker. 

– När andra tippar skräp på min mark anser jag 

inte att det ska vara mitt ansvar. Jag tycker att det är 

principiellt viktigt att gå till botten med det här, anser 

han. 

Att markägare drabbas av nedskräpning på samma 

sätt som Kjell Haraldsson är långt ifrån sällsynt. Och 

även om kommunerna försöker lägga ansvaret på 

markägaren är det egentligen kommunens ansvar att 

städa upp. 

I godtagbart skick 

Susanne Norlindh är markförvaltare i Kristianstads 

kommun och har intresserat sig för de här frågorna: 

– Kommunen är skyldig att återställa platsen i 

godtagbart skick, oavsett vem som är markägare, under 

förutsättning att ingen verksamhetsutövare fi nns, att 

den som skräpat ner inte går att döma för miljöbrottet, 

berättar hon. 

Verksamhetsutövare är i det här fallet den juridiska 

beteckningen på den som skräpar ner. 

Kommunen är skyldig att städa även på privat mark. 

Markägaren har ingen skyldighet att städa om han eller 

hon inte har godkänt nedskräpningen. 

Hur gör man då som markägare om man har 

drabbats av nedskräpning på sina marker? 

– Först ska nedskräpningen anmälas till polisen. 

Sedan ska en kontakt tas med kommunen. Vilken 

kommunal instans som ska kontaktas kan variera från 

kommun till kommun, säger Susanne Norlindh. 

Miljö- och hälsoskyddsnämnden har ett tillsynsan- 

svar enligt miljöbalken, så man kan börja där. Om det 

inte fi nns någon förvaltning utsedd att ha renhållningsansvaret 

är det kommunstyrelsen som har ansvaret och 

som i sin tur kan delegera till exempelvis en teknisk 

nämnd att ordna städningen. 

Om kommunen vägrar att ta ansvar för nedskräpningen 

fi nns det en dom i miljööverdomstolen att 

hänvisa till. Den domen handlade om en konfl ikt 

mellan Strömsunds kommun och skogsbolaget SCA. 

Okända personer hade utan lov tippat avfall på 

bolagets mark. Kommunen krävde att SCA skulle ta 

bort avfallet. SCA ansåg att det var orimligt att företaget 

skulle ta ansvar för brottslighet som de inte var 

inblandade i bara för att den skedde på deras mark. 

Länsstyrelsen i Jämtland och Miljödomstolen gick 

på kommunens linje. SCA överklagade till Miljööverdomstolen, 

som gick på SCA:s linje och upphävde 

kommunens föreläggande. I domskälen säger Miljööverdomstolen: 

”SCA har varken direkt eller indirekt medverkat till 

eller medgivit att avfallet tippats på området. Avfallet 

har dessutom av allt att döma lagts upp efter det att 

SCA förvärvat fastigheten. Bolaget har också agerat 

när man uppmärksammat avfallet genom att ta kontakt 

med miljö- och byggnadsnämnden. 

Vid angivna förhållanden kan SCA inte betraktas 

som verksamhetsutövare och kan därmed inte heller 

åläggas att vidta några åtgärder med avfallet.” 

Miljööverdomstolens dom kan inte överklagas. 

Intresserad av att läsa mer? Bestämmelsen 

om kommunens renhållningsskyldighet 

fi nns i 4§, Lag med särskilda bestämmelser 

om gaturenhållning och skyltning.

Stabil återstart av Södra Cell Mönsterås 

Massabruket Södra Cell Mönsterås 

startade på nytt i början av septem 

ber efter stoppet till följd av 

den stora brand som bröt ut den 

12 augusti. 

Text: Per Braconier Foto: Bergslags bild AB 

Uppstarten sker med fl era provisoriska lösningar 

som etappvis förbättras. Medelproduktionen har 

successivt kunnat höjas och fabriken är nu uppe i 

målfart. 

– Den stabila drift som uppnåtts på relativt kort 

tid har skett tack vare ett mycket starkt engagemang 

efter branden från både anställda och de 

underentreprenörer som har anlitats i arbetet, säger 

Södra Cell Mönsterås platschef Carsten Wieger. 

Parallellt med arbetet att så snabbt som möjligt 

införa och förbättra provisoriska driftslösningar 

pågår åtgärder för att permanent ersätta det som 

förstördes i branden. 

Friskt vågat 

Alla har vi våra drömmar. Drömmar om framtiden 

och hur den kommer att bli. För dig kanske dröm- 

marna handlar om en ny skogsmaskin? Eller att 

expandera och köpa grannfastigheten. Du kanske 

har pratat med dina kollegor om att investera i 

jaktmarker? För de som vågar, går drömmen ofta 

i uppfyllelse. Men att uppfylla drömmen innebär 

också risker. Då kan det vara bra att samarbeta 

med någon som är marknadsledare inom just risk- 

hantering. Berätta gärna för oss om dina drömmar, 

så hjälper vi dig att göra verklighet av dem. 

På www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

kan du läsa mer. Eller kontakta ditt närmaste kontor. 

37

38 

Testutbildningarna för röjsågskörkort i 

studiecirkelform är avslutade med gott 

resultat. Nu börjar Södras och Vuxenskolans 

studiesatsning på allvar. Förslag 

till nya motorsågs- och röjsågsföreskrifter 

från Arbetsmiljöverket är nu ute på 

remiss och där krävs att den som arbetar 

med röj- och motorsåg ska ha lämplig 

utbildning. 


Kjell Eriksson visar hur man lägger upp arbetet för att bli så 

effektiv som möjligt. 

Matilda Clausén Wingårdh och Karl-Eric Johansson visar rätt 

teknik med röjsågen och svarar på frågor om kedjeröjsåg. 

Nu börjar studiekampanje 

Nu går Säker 

skog mot en 

stabil framtid 

Säker skog lämnar nu projektstadiet och 

blir permanent under namnet Svenska 

Säker skog ekonomisk förening. 

– Nu arbetar vi vidare mot en stabil 

framtid för säkerhet i skogen, berättar 

Jan-Olof Thorstensson, ordförande i den 

ekonomiska föreningen och ledamot i 

Södras föreningsstyrelse. Text: Lars Edqvist 

När drygt 50 säkerhetsansvariga inom Södra träffades 

på Asa herrgård två vackra dagar i slutet av september 

koncentrerades intresset kring den nya utbildningen för 

röjsågskörkort. 

– Vi har testat upplägget för en studiecirkel i samarbete 

mellan Södra och Vuxenskolan i ungefär ett år 

med mycket gott resultat. Nu kan vi börja satsningen 

och marknadsföringen av studiecirklar för röjsågskörkort 

på bredare front, berättar Mats Blomberg, 

Han är mycket nöjd med det engagemang som 

fi nns kring röjsågsutbildningen och andra säkerhetsfrågor 

inom Södra. 

– Alla är här för att bli inspirerade att arbeta vidare. 

Att ta säkerhetsarbetet på allvar har blivit en del av 

Södras varumärke, anser Mats Blomberg. 

Hur tätt ska egentligen träden stå? Magnus Petersson ger svaren. 

Inom projektet Säker skog har en rad organisationer, 

bland annat Södra, under 10 år arbetat målmedvetet 

för att öka säkerheten i skogen. 

– Ett projekt kan inte vara för evigt och därför 

har vi nu tagit steget att bilda en ekonomisk 

förening. Vi är i hög grad samma intressenter 

som har varit med från början, men det har också 

tillkommit fl er, säger Jan-Olof Thorstensson. 

Vad är då skillnaden mellan att arbeta som ett 

projekt och en ekonomisk förening? 

– Utåt kommer det inte att märkas så stor skillnad. 

Vi ska fortsätta att ordna kurser, utveckla 

och bilda opinion för säkerhet i skogen. Inom 

organisationen blir det större skillnad eftersom vi 

måste se till att dra in inkomster så att det räcker 

till utgifterna. 

Det stora dragplåstret för Säker skog har varit 

motorsågskörkortet. 

– Där har vi både bidragit till ökade kunskaper 

och en helt förändrad attityd. Nu inser nästan alla 

att de behöver motorsågskörkort för att undvika 

olyckor i skogen, säger Jan-Olof Thorstensson. 

Förutom de teoretiska delarna gjordes en eftermiddags 

en rundvandring på temat röjsågskörkort. Här 

förevisades moment som ingår i studieplanen och undervisningen 

för röjsågskörkort. 

På första stationen visade Tomas Gullberg från 

Säker skog hur röjsågen ska hanteras för att få stammarna 

att ramla åt rätt håll. 

– Min erfarenhet är att det är ytterst få även bland 

människor som jobbar professionellt med röjning som 

vet hur de ska fälla åt rätt håll. Det är många detaljer att 

hålla reda på, säger han. 

Han rekommenderar också att börja med en hög 

stubbe och sedan justera ner den. 

På nästa station visade Kjell Eriksson och CG 

Liderfelt hur röjning kan planeras i lagom långa stråk. 

Han är också nöjd med den röjsågsutbildning 

som nu sjösätts i höst efter ett års pilotutbildningar. 

– Det händer sällan lika allvarliga olyckor med 

röjsågar som med motorsågar, men den här utbildningen 

är inte bara viktigt för att undvika 

olyckor utan också för att arbeta rätt ergonomiskt 

och för att vara effektiv i sitt röjningsarbete. 

Det fi nns ett stort behov av röjning i spåren av 

Gudrun och Per, så Jan-Olof Thorstensson är övertygad 

om att både många skogsägare och entreprenörer 

kommer anmäla sig till studiecirklarna 

för att ta röjsågs körkort. 

Det fi nns också andra framtidsplaner inom 

Säker skog. En av dem är en förarkurs för terrängfordon. 

– Det händer alltför ofta svåra olyckor med 

fyrhjulsdrivna terrängfordon, så jag är övertygad 

om att det fi nns ett behov av utbildning. Därför 

ska vi nu börja se på att utveckla en sådan förarutbildning, 

säger Jan-Olof Thorstensson.

n för röjsågskörkort på allvar 

– Om ni är fl era som sågar tillsammans är det 

viktigt att hålla avstånden. Det är lätt att komma för 

nära varandra, säger Kjell. 

Det är också viktigt att lägga upp röjningsarbetet så 

att man slipper gå i onödan. 

– Ett praktiskt tips är att ha en liten depå med 

bränsle strategiskt placerat i arbetsområdet och markerat 

med ett spö och en fl agga så att det är lätt att hitta 

det, säger han. 

Magnus Petersson visade på den tredje stationen 

hur många stammar som bör vara kvar efter röjningen. 

– Mellan högre lövträd och gran bör det vara tre 

meter medan det mellan granar räcker med en meter, 

säger han och konstaterar att det är lätt att lämna så 

många träd att det hämmar tillväxten. 

– Man har en mental spärr mot att ta för mycket. 

Man vill gärna spara lite i reserv, förklarade en deltagare. 

Magnus Petersson gav också rådet att koncentrera 

barrbestånden och lövbestånden. 

På nästa station visade Matilda Clausén Wingårdh 

och Karl-Eric Johansson rätt teknik för röjsåg. Snabbt 

kommer det frågor om kedjeröjsåg och hur höga stubbar 

man ska lämna. 

– Det ska alltid gå att grensla stubben, sade Matilda. 

En annan fråga gäller hur högt man kan arbeta med 

den nya kedjerödsågen. 

– Man ska aldrig hoppa, är rekommendationen. 

På nästa station demonstrerade Gunnar Sjölund hur 

hållbart familjeskogsbruk 10 år 

Gunnar Sjölund visar hur man fi lar en röjsåg för att få så 

mycket som möjligt och för att slippa sprickor. 

man hanterar utrustningen framför allt hur man ställer 

in selen på bästa sätt ur ergonomisk synvinkel. Att 

ställa in selen för rätt belastning på höftbenet kan göra 

en mycket stor skillnad. 

– Investera gärna några kronor extra i en bra sele, 

uppmanade han. 

Läs mer på www.sakerskog.se 

skogsföretagaren i centrum 

Vi firar 10 år 

med Skogsdagen 

den 19 november 

jubileum. I år firar kurserna i Hållbart familjeskogsbruk 10-årsjubileum. 

Sedan starten 2001 har knappt 3 000 skogsägare och andra skogligt 

intresserade gått utbildningen. Några studenter har levt med skogen 

sedan barnsben, medan andra just köpt eller ärvt en fastighet. Södra 

har spelat en viktig roll för tillväxt och utveckling av Hållbart familjeskogsbruk 

genom åren, inte minst genom att sitta med i utbildningens 

referensgrupp. Vi firar den 19 november med Skogsdagen som anordnas 

i de båda trähusen M och N på campus i Växjö kl 9-15. Vi hälsar alla 

intresserade varmt välkomna. Gratis entré. Sopplunch 50 kr. 

tre spår. Med utgångspunkt i temat Skogsföretagaren arbetar vi 

med tre spår som kommer att belysas under dagen; Lokalt, Digitalt 

och Globalt. 

mer info och anmälan senast 15 nov lnu.se/skogsdagen2011 

Kalmar Växjö 

39 

Bland deltagarna i säkerhetskonferensen i Asa 

fanns Kenneth Bergqvist från Arbetsmiljöverket. Han 

berättade om de nya regler som kan komma att gälla 

från och med nästa vår. 

– Våra motorsågs- och röjsågsföreskrifter ingår i 

våra författningar som ses över regelbundet. Det nya 

förslag som vi har tagit fram är nu på remiss nu bland 

annat hos Södra och Säker skog, berättar han. 

De viktigaste nyheterna som föreslås i de nya föreskrifterna 

är: 

Riskbedömning. Det krävs att man gör en systematisk 

riskbedömning och vidtar åtgärder utifrån den 

innan arbetet inleds. 

Varselklädsel. Det krävs varselklädsel på överkroppen 

vid arbete med motorsåg och röjsåg. 

Kunskapskrav. Den som ska arbeta med motorsåg 

eller röjsåg måste ha en dokumenterad kunskap. 

Den som bryter mot föreskrifterna om utbildning kan 

drabbas av en sanktionsavgift på 10 000 kronor. Den 

som bryter mot övriga krav får en tillsägelse om att 

bättra sig för sin egen, familjens och företagets bästa. 

– Vi ska ha inne remissvaren till den 21 oktober. 

Sedan kommer vi väga in synpunkterna för att ha ett 

färdigt svar klart i bästa fall till våren nästa år, berättade 

Kenneth Bergqvist.

40 

Köp eller 

fastighetsreglering? 

I tidigare nummer av 

SödraKontakt har jag skrivit 

om köp av skogsfastigheter, 

vad man som köpare bör 

tänka på och om skog är en 

bra investering. En sak som 

förtjänar att utvecklas är det 

val man ofta ställs inför i samband 

med köpet, söka lagfart 

eller fastighetsreglera? 

Text: Vibeke Alstad, LRF Konsult Skogsbyrån. vibeke.alstad@konsult.lrf.se 

Vid ett klassiskt köp, och alltid om man är förstagångsköpare, 

har köpeprocessen följande gång: När 

köpare och säljare är överens om alla detaljer skrivs 

ett köpekontrakt och i detta kontrakt tas alla villkor 

och överenskommelser in. När kontraktet är undertecknat 

har fastigheten civilrättsligt bytt ägare och 

säljaren får betala eventuell kapitalvinstskatt. 

Vid kontraktstillfället betalas handpenning. I de 

fl esta fall följs köpekontraktet sedan upp med ett 

köpebrev på tillträdesdagen. Ett köpebrev kan jämföras 

med ett kvitto på att full betalning erlagts. 

Efter tillträdet har köparen tre månader på sig att 

söka lagfart. I samband med lagfart utgår stämpelskatt 

motsvarande 1,5 procent av köpeskillingen. 

Men nu är det ju så att de fl esta skogsköpare 

redan äger en fastighet. Om denna fastighet är belägen 

i samma kommun och dessutom någorlunda 

nära den köpta fastigheten kan man välja att ansöka 

om fastighetsreglering. Det verkligt lockande om 

köpeskillingen är hög är att man då kan hoppa över 

lagfartsansökan och därmed även stämpelskatten. 

Men vad är då en fastighetsreglering? Jo, ursprungligen 

är det ett sätt att föra över mark mellan 

fastigheter. Vad som gäller för fastighetsregleringar 

fi nns att läsa i Fastighetsbildningslagen. Förutom 

mark kan även byggnader och andelar i samfälligheter 

överföras mellan två fastigheter vid en fastighetsreglering. 

Slutligen kan också samfälligheter och servitut 

bildas. Lantmäteriet är den myndighet som 

handlägger fastighetsregleringar. 

För att fastighetsreglering ska vara möjlig krävs 

att de båda fastigheterna/fastighetsdelarna har 

samma ägarförhållanden. Om man till exempel äger 

en skogsfastighet tillsammans med sin make/maka 

måste man också köpa den nya fastigheten tillsammans 

med sin make/maka för att den ska kunna 

fastighetsregleras. Fastigheten måste också innehas 

elspalten 

Gustav Tibblin 

Pacta sunt servanda 

Avtal är till för att hållas. Den 1 november 

delas Sverige in i prisområden för elhandel. 

De som bor i prisområde 4 längst i 

söder får – högst sannolikt – betala ett 

högre elpris än de som bor i resten av 

landet. Prisskillnaden förväntas ligga runt 

tio procent. 

med samma rätt. Om man fått den första fastigheten 

i gåva förenad med villkor kan detta ställa till problem. 

Vid en fastighetsreglering kan man alltså föra 

över en viss markbit mellan två fastigheter. Men det 

går också att fastighetsreglera en hel fastighet. Då 

försvinner registerbeteckningen för den reglerade 

fastigheten och istället för att vara ägare till två registerbeteckningar 

äger man en större enhet. 

Den mest uppenbara fördelen med fastighetsreg- 

Varför denna förändring? 

Frågan har drivits av att Danmark varit missnöjt 

med att elpriset varit lägre i Malmö än 

i Köpenhamn. EU:s konkurrensverk har tagit 

upp frågan med resultatet att priset i södra 

Sverige nu går upp så att det blir mer likt det 

danska priset. Priset i Danmark påverkas knappast.lering 

jämfört med lagfart är när förrättningskostna- Var går gränsen? 

den är lägre än en eventuell stämpelskatt. Rör det sig Gränsen för prisområde 4 har dragits strax 

om höga köpeskillingar, kanske tiotals miljoner, blir söder om kärnkraftverken i Ringhals och Os- 

besparingen betydande. 

karshamn. Södra Sverige blir därmed kraftigt 

En fastighetsreglering kan sökas efter ett traditionellt 

köp med köpekontrakt och köpebrev men det 

underförsörjt med elproduktion. 

kan också sökas efter ett särskilt avtal om fastighets- Hur påverkas jag som elkonsument? 

reglering. Detta avtal ersätter då köpekontraktet och Priset på el blir högre i södra Sverige. Detta 

är den handling säljare och köpare upprättar mellan slår direkt igenom för de som haravtal om rör- 

sig. Vad som då är viktigt att känna till är att ett 

ligt pris. De som har fast pris påverkas först när 

köpekontrakt och ett avtal om fastighetsreglering inte fastprisavtalet ska tecknas om. Dock måste de 

har samma rättsverkan. Reglerna kring köpekontrakt – beroende på vem som levererar elen – se upp 

återfi nns i Jordabalken och vad som gäller för avtal med eventuella ”prisjusteringar”. Konsument- 

om fastighetsreglering står att läsa i Fastighetsbildverket har nämligen i det här sammanhanget 

ningslagen. 

godkänt att ett fast pris inte nödvändigtvis 

– Vattnet rör sig inte bara i den måste synliga vara fåran fast. utan också En gåtfull ut och in hantering i den kantnära 

Som exempel kan nämnas att ett avtal om fastig- 

enligt 

zonen, berättade Stefan Johansson. min åsikt. 

hetsreglering upphör att gälla om förrättningen inte 

Södra Els låga priser ligger för närvarande 

genomförs, det gör inte ett köpekontrakt. Även tid- 

(4/10) på följande nivåer: 

punkten för äganderättsövergången skiljer sig åt. Vid 

Prisområde 3 4 

ett köp enligt jordabalken övergår den vid köpekon- 

Grönt fast elpris 2 år 102,25 111,00 

traktets undertecknande medan den vid ett avtal om 

Grönt rörligt elpris 91,99 91,99 

fastighetsreglering inte övergår förrän förrättningen 

Grönt mixat elpris 102,00 110,88 

vunnit laga kraft. 

Alla priser i prislistan är i öre per kWh. Ingå- 

Avslutningsvis går det inte säga att det ena alltid 

ende energiskatt och moms gäller tills vidare. 

är bättre än det andra, utan det måste prövas utifrån Nätavgifter tillkommer och faktureras av ditt 

det enskilda fallet. Det är ett beslut som måste vara lokala elnätsföretag. 

det rätta både nu och i framtiden. 

Södra Els fasta pris är naturligtvis fast och 

inte något annat. Pacta sunt servanda (avtal är 

till för att hållas).

Ny chans att handla med inbetalt insatskapital 

Första torsdagen i november är nästa tillfälle att handla 

med det inbetalda insatskapitalet. Det var i november förra 

året som man för första gången kunde handla med inbetalt 

insatskapital. Handel med inbetalt insatskapi tal sker två 

gånger om året, i september och i november. På handelsdagen 

i september omsattes 721 000 kronor till kursen 

115 % av nominellt värde. 

Du har möjlighet att köpa inbetalt insatskapital upp till sin insatsskyldighet 

och sälja belopp som överstiger insatsskyldigheten (överinsatser). De båda 

handelstillfällena är också ett sätt att hantera insatskapital som ägs av uppsagda 

medlemmar och efterfrågas inte minst av dödsbon. Genom att sälja 

insatskapital på handelsplatsen kan du få ut alla pengar i förtid i stället för 

i juli året efter att medlemskapet i Södra sagts upp. Med en insatsemission 

kan ytterligare emitterat insatskapital fyllas på i månadsskiftet maj-juni för 

den som hade insatskapital vid föregående årsskifte. Om du vill tömma 

saldona på insatskontona före årsskiftet av till exempel dekla rationsskäl kan 

man utnyttja möjligheten att i september eller november sälja allt sitt insatskapital 

samtidigt. 

Ökat köpintresse för emitterat insatskapital 

Vid handeln i september omsattes nästa 2 miljoner kronor (nominellt värde) 

till kursen 106 procent. Köpintresset steg från föregående handelstillfälle 

och i september fanns intresse för att köpa emitterat insatskapital för 4,6 

miljoner. I oktober omsattes 1,2 miljoner kronor (nominellt värde) till 

kursen 105 procent. Totala köpintresset uppgick till 2,1 miljoner kronor. 

klipp ut och skicka in 

Omsättningen av emitterat insatskapital ökade i september (augusti är handelsfri månad) och köpintresset är 

fortfarande större än intresset att sälja. Vid handeln i september omsattes nästan två miljoner kronor (nominellt 

värde) till kursen 106 procent. I oktober omsattes 1,2 miljoner kronor (nominellt värde) till kursen 105 procent. 

41 

Så här handlar du 

Insatskapitalet som är registrerat hos Södra är det nominella värdet. Genom handeln med detta 

kapital får det ett marknadsvärde och det verkliga värdet blir synligt. Den som säljer får ut pengar, 

men kapitalet stannar kvar i Södra. 

Vill du köpa eller sälja insatskapital måste du första gången underteckna särskilda avtal och 

sända avtalen i dubbla exemplar till SEB Aktiehandel, 205 20 Malmö. Lägg märke till att det är 

separata avtal för emitterat och inbetalt insatskapital. 

Handelsavtalen ska vara inskickade och returnerade med bankens underskrift före orderläggning. 

Så lägger du din order. Alla order ska ringas in till SEB 

Aktiehandel absolut senast första onsdagen i den aktuella 

handelsmånaden, förutsatt att detta är en bankdag. Telefonnumret 

till SEB Aktiehandel är 042-28 71 87 och här kan 

du också få svar på frågor angående handeln. 

Man talar om att man vill köpa eller sälja och vilket pris 

man tänkt sig. Det gör man antingen som limit (”jag är 

beredd att betala x procent över nominellt värde”) eller som 

marknadspris (”till bästa möjliga pris”). Samtalet spelas in 

och SEB får en bekräftelse på att den som ringer är medlem 

och behörig att handla. 

Arbetsfl ödet mellan SEB och Södra är enkelt. SEB 

registrerar köp- och säljintresse, stämmer av medlemskap och 

innehav/saldo mot Södras medlemsregister. På avslutsdagen 

matchas inneliggande order och samtliga avslut sker till 

samma kurs. 

Betalning. Bytet av pengar mellan köpare och säljare sker 

genom SEB. Köparen får en nota för betalning och säljaren 

får sina pengar insatta på sitt medlemskonto i Södra. 

Sammanställning handel med 

emitterade insatser via SEB 

Omsatt Avslutspris 

Datum volym (kr) av nominellt 

mar-10 1 003 328 104 

apr-10 1 506 114 103 

maj-10 824 702 101 

jun-10 957 698 103 

jul-10 560 942 103 

aug-10 ingen handel 

sep-10 1 015 647 104 

okt-10 1 500 186 103 

nov-10 2 552 337 105 

dec-10 1 402 719 106 

jan-11 1 141 223 108 

feb-11 906 018 108 

mar-11 1 231 633 108 

apr-11 975 367 106 

maj-11 579 336 108 

jun-11 1 079 698 106 

jul-11 1 792 200 108 

aug-11 ingen handel 

sep-11 1 966 267 106 

okt-11 1 160 441 105 

Vad vill du läsa i din tidning? 

Vi vill gärna veta vad du vill läsa om i Södrakontakt. 

Saknar du någon typ av artiklar eller vill du kanske ha mer 

information i något ämne? Vill du kanske läsa om 

lönsamma skötselåtgärder i din skog, andra 

skogsägare och deras situation eller om 

vad som händer i Södras omvärld? 

Eller något helt annat? 

Bland er som tipsar oss om 

det ni vill läsa lottar vi ut 

biobiljetter. 

Skriv tydligt och skicka kupongen till: Södrakontakt, 

351 89 Växjö. Märk kuvertet ”Biobiljetter”. 

Jag vill läsa om: 

Namn 

Adress Postadress

Besök Skogsägar nätet 

– Södras webbplats som 

speciellt riktar sig till alla 

skogsägare. Där fi nns 

bland annat fakta och 

nyheter om skogsbruk, 

och infor ma tion om 

både lokala och övergripande 

aktiviteter i 

Södra. 

Text: Suzanne Svensson 

Nu är Skogsägarnätet här 

För medlemmar fi nns Mina sidor med 

specifi k information om medlemskapet och inte minst fl era webbfunktioner. 

Du kan exempelvis följa virkesleveranser, anmäla virke för avhämtning med mera. Mina sidor kräver inloggning. 

De inloggningsuppgifter som tidigare gällde för medlemsnätet fungerar även här. Vill du beställa inloggningsuppgifter 

eller nytt lösenord gör du det på inloggningssidan till Mina sidor. 

Innehållet har inventerats och en hel del nytt text- Mina sidor – unika tjänster 

material har tagits fram. Det har klätts i ny design för medlemmar 

och lagts i en struktur som tydligare utgår från Den största delen av informationen ligger nu publikt, 

skogsägarens perspektiv. För att göra det så lätt som utan krav på inloggning. För dig som medlem fi nns 

möjligt att navigera rätt, återspeglar namnen på också en inloggad del, Mina sidor, med tillgång till 

fl ikarna skogsägarens vanligaste uppgifter, som till e-tjänster kopplade till medlemskapet. Där kan du 

exempel att sälja virke eller hitta kontakter. 

bland annat följa virkesleveranser, anmäla virke för 

All Södras skogliga information och tjänster avhämtning och beställa plantor. 

fi nns nu samlat på en och samma webbplats, 

Om du sedan tidigare har inloggningsuppgifter 

Skogsägarnätet, som du hittar på adressen http:// till medlemsnätet gäller de också för den inloggade 

skog.sodra.com. Det tidigare Medlemsnätet har delen av Skogsägarnätet, Mina sidor. Om du vill 

stängts. De delar av www.sodra.com som tidigare beställa inloggningsuppgifter eller nytt lösenord gör 

handlade om skogsbruk pekas också om till det nya du det på Skogsägarnätet vid inloggningssidan till 

nätet. MMina 

sidor. 

Ta med dig skogen till stan- bli en 

Cityskogsägare 

Att vara Cityskogsägare är ett privilegium, med många möjligheter. Men kan jag vara en närvarande och 

effektiv skogsägare fast jag bor långt ifrån min skog? Vi är övertygade om att det är både möjligt och 

enkelt. Ta chansen att låta oss visa dig några verktyg som gör ditt skogsägande på distans tryggt, enkelt 

och lönsamt. 

Vi startar kvällen med en presentation. Där ger våra företagsledare sin syn på hur du tar med dig skogen 

till stan. Därefter bjuder vi på en bit mat med något gott att dricka till. Samtidigt kan du mingla runt i våra 

montrar för att hitta bra lösningar som passar dig och din familj. Träffa våra specialister som jobbar med 

alltifrån fastighetsöverlåtelser till skogsbruksplaner och effektiva banktjänster. Genom att ta med dig ditt 

kort kan du ta del av våra erbjudanden under kvällen. 

Du får gärna ta med alla i familjen som är intresserade! 

Datum Torsdagen 10 november 

Tid 18-21 

Plats Dockplatsen 1, Malmö 

Anmälan Senast den 1/11 

www.lrf.se/cityskog 

eller på telefon 020-44 44 33 

Namn Efternamn 

Adress 

XXX XX Postort 

Välkommen Ett kort att stoppa i fickan så har du alltid nära 

till bra rådgivning. 

Fortsatta förbättringar 

Projektet med att ta fram Skogsägarnätet är ett 

första steg för att förbättra Södras webbnärvaro 

bland skogsägare där fokus främst varit på struktur 

och design. Arbetet fortsätter med att erbjuda nya 

webbtjänster för er medlemmar, samt förbättra de 

tjänster som fi nns. 

Vill du vara med i förbättringsarbetet? 

Tyck till om webbplatsen 

med ett mejl till: 

webbredaktor@sodra.com. 

Skogskvällar för cityskogsägare 

Södra arrangerar under november fyra skogs - 

kvällar för medlemmar som bor i Stockholm, 

Göteborg och Malmö. Sammankomsterna, 

som går under rubriken ”Ta med dig skogen 

till stan – bli en cityskogsägare”, sker i samarbete 

med LRF, Mellanskog, LRF Konsult 

och Handelsbanken. 

Under kvällarna ger ledarna för respektive 

företag sin syn på hur man kan ta med sig 

skogen till stan. Deltagarna får information 

om verktyg som kan göra skogsägandet på 

distans tryggt, enkelt och lönsamt. Du får 

också träffa specialister i allt från fastighetsöverlåtelser 

till skogsbruksplaner och effektiva 

banktjänster samt bjuds på mat och dryck. 

Om du har barn som bor i storstadsområdena, 

tala gärna om för dem att de är välkomna 

att anmäla sig till skogskvällen nära 

dem. Anmälan görs på www.lrf.se/cityskog 

eller på tfn 020-44 44 33. 

Skogskvällarna hålls på följande platser: 

Malmö tors 10/11 kl 18-21 Dockplatsen 1 Anmäl senast 1/11 

Göteborg tors 17/11 kl 18-21 Röhsska museet, Vasag 37-39 Anmäl senast 9/11 

Stockholm ons 16/11 lö 18-21 Hotell Rival, Mariatorget Anmäl senast 10/11 

tors 24/11 kl 18-21 Hotell Rival, Mariatorget Anmäl senast 10/11

Som vanligt var det många utställare på plats 

när Mellersta Hallands, Västkustens och Marks 

skogsbruksområden anordnade en skogsdag i 

början av september. 

Skogsdag 

i Sätila 

Skogsdagen genomfördes vid och i samverkan med Strömma Naturbruksgymnasium, 

strax norr om Sätila. Längs den 2,3 km långa slingan fanns 

36 olika utställare och på central plats ytterligare sju (varav fem från Södras 

bolag/organisationer). 

Totalt besöktes skogsdagen av 1 100 personer, av vilka 960 deltog i 

tipspromenaden. Av dessa var 167 barn. Resultatet av tipspromenaden meddelas 

i kommande SBO-nytt. Samtliga besökare bjöds på hamburgare eller 

korv och kaffe och bröd. 

Det var ett brett spektrum av utställare med bland annat, banker, försäkringsbolag, 

egendomsmäklare, åkeri, energiföretag (fl is), entreprenadföretag 

inom skog, maskinhandlare, skogsmaskinförsäljare, bilföretag, mejeri, foto- 

Södras inspektor Daniel Karlsson informerade om Södras nycklar på skogsdagen. 

Bästa vägen 

till egen skog 

Landshypotek hjälper dig med 

finansiering och råd som tar dig hela 

vägen till tryggt skogsägande. Nu i 

höst kan vi dessutom erbjuda extra 

kompetent vägledning. Tillsammans 

med olika experter arrangerar vi en 

serie seminarier runt om i landet. 

På temat Köpa/Äga/Sälja skog får 

du värdefulla fakta, tips och finansieringsråd. 

Ett snabbt och kostnadsfritt 

steg närmare drömmen om egen 

skog. Läs mer och anmäl dig på 

www.landshypotek.se 

Jordnära finansieringar 

43 

graf, lantbruksskola samt jägarförbund utöver Södras bolag/organisationer. Bland 

annat visades av gallring och fl isning av energived i drift. 

Aktiviteterna och utställarna tillgodosåg alla intresseinriktningar. Ett mycket 

uppskattat inslag var att barnen hade möjlighet att tillverka eget papper med 

hjälp av Södra Cell.

44 

Fram till pensioneringen drev Sture Nilsson eget 

ekologiskt hembageri i Göteborg. Nu är han Södramedlem 

och satsar på att göra gott och nyttigt bröd 

av den egna skogen. Text: Stefan Hedner Foto: Carlo Baudone

Med en brödnagg gör Sture små hål i brödet för att undvika blåsor i samband 

med gräddningen. 

Stures 

barkbröd 

– med en frisk smak av skog 

Förr associerades barkbröd mest med torftiga nödår. 

Nu är det något av det hetaste som kan komma ut ur 

en ugn. Sture Nilsson från halländska Frillesås har 

ganska nyligen gett sig på konsten att baka barkbröd, 

men han är alls inte någon nybörjare vid bakbordet. 

– Jag har bakat hela livet, berättar han. Under mina 

yrkesverksamma år hade jag eget hembageri och konditori 

i Göteborg. Redan 1984 satsade jag på ekologiskt 

bröd och kontrollerade hela kedjan själv, odlade egen 

spannmål, malde i egen kvarn och bakade slutligen i 

eget bageri. Kvarnen byggde jag för att ha garanterad 

tillgång på ekologiskt mjöl, för det var inte alldeles 

enkelt att få tag på då. 

Använder innerbarken 

Skogen skaffade Sture 1997. Det är ur den han väljer 

tallarna vars bark han nu använder för att göra barkmjöl. 

– Än så länge har jag bara provat med tall, men det 

lär fungera med björk också. Det är innerbarken jag 

använder och den går bra att ta av med en vanlig 

bordskniv. För att dra ur en del garvämnen får barken 

ligga i fl era vattenbad innan jag torkar den och rostar 

den lätt i ugn. 

Sture mal sedan barken till mjöl i en vanlig mixer 

och för att få bort de största partiklarna siktar han 

också mjölet. Andelen barkmjöl måste anpassas, eftersom 

för mycket barkmjöl ger en bitter smak och ett 

bröd som får svårt att hålla ihop. 

– Jag bakar på en blandning av rågmjöl, vetemjöl, 

kornmjöl och barkmjöl, berättar Sture. Jag tycker att 

ungefär 20 % barkmjöl är lagom, men under de gamla 

nödåren lär de ha haft runt 50 % när de bakade sitt 

barkbröd. 

Både gott och nyttigt 

Sture har testat sig fram även vad gäller bakningen. 

Han använder en elektrisk stenugn och tycker att det 

blir bäst om brödet får vara inne under en längre tid 

och i en något lägre temperatur än vad som är vanligt 

vid bakning av annat bröd. 

– En halvtimme och 150 grader är lagom. Då blir 

det ett tunt och hårt bröd som ändå inte är för hårt att 

bita i. 

Sture gillar smaken på barkbrödet och har också 

fått positiva reaktioner från de bekanta som provat. 

– Brödet smakar verkligen naturligt av skog och 

det mesta sitter i eftersmaken. Det är både speciellt 

och gott. 

Det är inte bara smaken som är kännetecknande. 

Barkbrödet är också nyttigt och innehåller antioxidanter, 

mineraler och fi brer. 

– Det här visste man naturligtvis också under 

nödåren. Barkmjölet användes inte bara för att 

dryga ut det vanliga mjölet på den tiden, utan också 

för att man kände att det gav kraft och ork. 

Butiker nästa steg 

Från att ha provat sig fram hoppas nu Sture kunna sälja 

brödet till främst ostaffärer och delikatessbutiker, något 

som kräver produktion i större skala än hittills. 

– Det ska inte vara några problem att baka mer av 

barkbrödet, förklarar han. Från åren i bageriet är jag 

van att baka mycket. Dessutom fungerar det bra att 

använda kavlingsmaskin till barkbrödsdegen. 

Den trånga sektorn för Sture kommer snarare att 

vara produktionen av barkmjöl. Den innehåller ett 

antal moment som alla tar sin tid. Eftersom en tallstock 

på tre meter endast ger ungefär 4–5 hg färdigt 

barkmjöl, krävs det många träd för att få ut mycket 

mjöl. Men Sture är hoppfull. 

– Jag har skogen, tiden och kunskapen om bakning. 

När det dessutom handlar om ett gott bröd med 

en smak som skiljer sig från allt annat, fi nns det verkligen 

anledning att tro att det ska uppskattas ute i 

butikerna! 

Den torkade barken förvarar Sture i en låda med lock. 

Sedan mal han mjölet efterhand som det behövs till 

bakningen. 

Barkbrödet kan serveras med allt från bara en bit 

smör till fi nare ostar eller en svampstuvning. 

45

46 djur 

Ekorrn satt med lampan 

Handgjord ekorrlampa som tillverkas i 

Tyskland i en begränsad upplaga. Max 10W. 

www.couvertureandthegarbstore.com 

Danska ankor 

Danske arkitekten och 

designern Hans Bølling 

formgav de här två 

ankorna på 50-talet. Han 

inspirerades av en bild av 

en polis som stoppade 

trafi ken för att hjälpa en 

ankfamilj över vägen. 

www.designonline.se 

Fågelträd 

Byggsats med träd och 15 fåglar. Spännande för barnen som kan leka 

med fåglarna, låta dem ta en fl ygtur och sedan landa i trädet igen. 

Allt tillverkat av återvunnen kartong. 

www.kidsonroof.com 

Lilla snigel, akta dig 

Charmig snigel av stickad lammull. Formgiven 

av brittiska textildesignern Donna Wilson och 

24 cm lång. www.safariliving.com 

i vår 

Tuff mjukis 

Rävliknande tygfi gur 

i design av brittiska textildesignern 

Donna Wilson. 20 cm. 

www.safariliving.com

natur 

Skogens djur är populära fi gurer som återkommer i många olika 

sammanhang. De är världskända seriefi gurer, fi nns med i tecknade 

fi lmer, målas med olja och akvarell för att säljas för miljoner, de 

drejas av lera och blåses av glas, sys ihop av tygstycken till gosedjur 

som sedan älskas sönder och samman av små barn. 

Gjort en hjort? 

En annorlunda jakttrofé tillverkad 

av mdf och designad som en 

explosion av mönster och färger. 

Listigt 

Vackert mönstrad räv tillverkad av 

återvunnen kartong. Fungerar både 

som prydnad och som leksak för 

barnen. www.kidsonroof.com 

Nattuggla 

En ugglemobil som också fungerar 

som speldosa när de yngsta ska sova. 

Ugglan spelar Brahms vaggvisa. 

www.burkedecor.com 

Tjo vad de va livat 

Byggsatser som säljs i Australien och tyvärr inte levereras till Sverige. 

Vi tyckte ändå att de platsade här som inspiration – byggsatserna görs 

av små mdf-skivor som enkelt sätts ihop till roliga holkar och och 

dekorativa ”jakttroféer”. www.rawspace.com.au 

47

POSTTIDNING B 

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING 

Vid defi nitiv eftersändning återsänds försändelsen 

med nya adressen på baksidan (ej adressidan) 

Avsändare: Södra, 351 89 Växjö 

PåGång 

Trämönster 

Speldosa i kulan 

Den här träkulan innehåller en speldosa som spelar en liten bit ur 

Figaros bröllop av Mozart. Diametern är 92 mm och kulan fi nns i 

både ljus björk och mörkare ek. . 

www.safariliving.com 

Fodral med trädesign 

Ett mobilfodral gjort för iPhone e 4. 

Fodralet är tillverkat av konstläder 

med trädesign och skyddar telefonen 

mot stötar och skrap. www.24.se 

Träets ådring är ett vackert mönster som återkommer på allt från 

möbler till bruksföremål och prydnadssaker. Antingen naturligt 

genom det trämaterial som används eller genom att formgivaren 

har valt att efterlikna ådringen, t.ex. med dekorationsmålning 

eller tryck. Här är några föremål som är speciella inte bara för 

sina formers skull, utan också som en följd av ådringsmönstret. 

Träkänsla i badet 

Italienska Rapsel gör bland annat träbadkar i olika former och 

av olika träslag. Här är karet tillverkat av lärkträ och har en form 

som inspirerats av den japanska spakulturen. www.rapsel.it 

Fyll på med ljus 

En annorlunda 

ljus stake, där övre 

halvan är en vinfl aska 

och den undre är 

en hållare i ek för 

värmeljus. 

www.safariliving.com 

Fjäderhållare 

En fi n ask som fungerar både som fjäderhållare och 

skattlåda för de allra bästa strandfynden. En gåsfjäder 

följer med asken – och du fortsätter samlandet på 

egen hand. www.designdelicatessen.dk 

Sveriges nationalparker 

Blå Jungfrun, Kalmarsund 

Blå Jungfrun i norra Kalmarsund blev nationalpark 1926. Parken omfattar 198 hektar, 

varav 132 hektar utgörs av vatten. Blå Jungfrun domineras av släta, ispolerade 

berghällar av röd granit, grottor och jättelika fördjupningar, s.k. jättegrytor. Även 

den lummiga ädellövskogen på öns södra sida är kännetecknande – när Carl von 

Linné besökte ön år 1741 ska det till och med ha krävts yxa för att ta sig fram 

genom den då av murgröna helt igenväxta skogen. 

Blå Jungfrun är en sägenomspunnen ö och under namnet Blåkulla känd som 

den plats dit häxorna fl yger på skärtorsdagen. I början av 1900-talet bröts sten på 

öns södra delar. Många jättegrytor sprängdes bort och ett allmänt missnöje mot 

stenbrytningen började spira. Affärsmannen Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger, 

engagerade sig och efter att ha förvärvat ön stängde han stenbrottet och skänkte 

Blå Jungfrun till staten. Kort därefter blev ön nationalpark. 

Vägbeskrivning och mer information fi nns på www.naturvardsverket.se 

Södrakontakt fortsätter presentera fl er nationalparker i kommande nummer.

Södrakontakt nr 5 2011.pdf

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?