12/13-2 - Osqledaren

osqledaren.se

12/13-2 - Osqledaren

Ths uTBildninG

årets lärare – varför?

THS utser sedan 1985 varje

år Årets Lärare. Priset har som

syfte att «främja pedagogisk

utveckling på KTH» och består

av ett vandringspris (ett silveräpple), ett

diplom och ett stipendium som utbetalas

av Ericsson. Det har genom åren gått

till många uppskattade lärare på KTH

med vitt skilda ämnesområden – men

alltid ett brinnande engagemang för

undervisning och studenternas lärande.

Att studentkåren, THS, delar ut

ett sådant här pris har många syften och

positiva effekter, en sådan är att lärare

som ansträngt sig extra mycket får uppskattning

för sin insats - tyvärr inte alla

varje år, men det är ändå ett sätt att visa

att vi studenter ser deras ansträngningar

och uppskattar dem. En annan är att

visa lärare som kanske «gett upp» att det

faktiskt går att hålla i god undervisning,

trots brist på både tid och pengar.

En sista är att på ett påtagligt sätt visa

KTH vad det är vi studenter uppskattar

och vill ha mer av.

Varje sektion utser varje år just

sin kandidat till priset. Cheferna för

Utbildningsinflytande samlar sen ihop

alla nomineringar och sätter ihop en

jurygrupp med representanter från Utbildningsrådet,

där alla sektioners studienämnder

finns representerade. Efter

intervjuer med flera av kandidaterna,

diskussioner kring vad en bra lärare

faktiskt är, pedagogisk utveckling och

prisets syfte utses slutligen en pristagare.

10 OSQLEDAREN #2

illustration: karl bolmgren

!

Så vad är det då som gör en lärare till

en särskilt bra lärare? Det räcker knappast

att bara tala tydligt och skriva

snyggt på tavlan. Konsten att lära ut och

förmedla ett ämne är betydligt mer delikat

än så. Djupa ämneskunskaper och

god pedagogik, och framför allt, en vilja

och intresse att engagera studenterna

till att själva lära är några av grundstenarna.

Under processen att utse årets lärare

har vi som sagt haft möjligheten att

intervjua flera av kandidaterna och prata

om bland annat lärande och lärarrollen.

En sak som var återkommande under

de här intervjuerna är vikten av kontakt

med studenterna – att ta vara på

de tillfällen som finns till återkoppling

och diskussion, oavsett om man har en

studentgrupp på 20 eller 200 studenter.

En kandidat uttryckte det som att han i

sin lärarroll försöker att vara en samtalspartner

snarare än någon som sitter på

all kunskap. En annan samtalade med

studenterna i rasten och frågade «om

det gick att förstå den här smörjan?» då

enskilda studenter var rakare i sina svar

än om man frågar klassen i sin helhet.

Enkla verktyg som kan göra stor skillnad

i undervisningen.

En annan fråga vi ställde under

intervjuerna var hur kandidaterna

såg på balansen mellan

forskning och undervisning,

om det innebär en svårighet att göra

både och eller om man kan dra nytta av

det. För att dra saken till sin spets skulle

man ju kunna tänka sig att personer som

make

algebraic

equations,

not war!

jag gick på kth, och

det enda jag lärde

mig var att skriva bra

skyltar!

undervisade endast undervisade och de

som forskade endast forskade. Men då

skulle man också förlora det som är

speciellt för ett universitet – att utbildning

och forskning bedrivs sida vid sida

och berikar varandra. Detta var också

just det svar vi fick från de intervjuade

lärarna. Att ha väldigt djupa kunskaper

i ett ämne kanske inte direkt utnyttjas

i en grundkurs, men den kontinuerliga

forskningen bidrar till att hålla uppe en

nyfikenhet på och passion för ämnet.

Samtidigt kan ibland kniviga frågor från

studenter ge frågeställningar som kan

vara till hjälp i forskningen.

För att utbildningen och lärandemiljön

på KTH ska fortsätta att utvecklas

är det viktigt att lärosätet ger

alla lärare de verktyg, de medel och

den tid som behövs för att bedriva god

undervisning. Vi, THS som studentkår

såväl som enskilda studenter, måste å

vår sida fortsätta att uppmärksamma

bra undervisning och ge feedback till

våra lärare. Priset för årets lärare delas

ut en gång om året, men ännu viktigare

är att vi tar vara på möjligheten vi

har att varje dag föra den här dialogen

i klassrummet, att studenter och lärare

pratar med varandra om kurser och undervisning.

pEr–vikTOr brynTESSOn OcH

Sara blOmqviST

klipp låt inte inte

studenterna

vårt

hamna i kläm!

budskap!

Det här kan mycket väl vara

det sista numret av OL som

du någonsin kommer att läsa.

Om någon vecka finns det

kanske inget kvar. Då kanske du undrar:

Va!? Ska OL läggas ner? Åh nej, jag vill

inte leva mer! Jag förstår din panik -

men bara lugn - det är inte OL som läggs

ner utan snarare hela jorden.

Den 21 december år 2012 ska världen

gå under. Eller det är om man ska tro

Mayafolket och deras kalender. Eller

egentligen inte, det är om man ska tro

spekulationer och myter som uppkommit

kring Mayakalandern. Mayafolket

har aldrig själva skrivit något om den

här apokalypsen, utan det är snarare forskare

som spekulerar. Det hela grundar

sig i att en tidsperiod i Mayakalendern

som pågått sedan 11 augusti 3114 f.kr.

tar slut just den 21 december 2012 och

en ny påbörjas. Men ur det här «slutet»

har alltså myterna om att det även är

9

slutet för människan och resten av

världen sprungit.

Då kan man ju fundera lite över just det

här med myters inverkan på folk. Historiskt

sett har ju just myter och sägner en

tendens att skrämma upp folk. Jag menar,

se bara på rädslan som folk hyste för

gårdstomtarna som «fanns» förr i tiden.

De där tomtarna kunde ju döda en ko

om du glömde ge honom en klick smör

i risgrynsgröten, så därför vågade man

absolut inte glömma smöret. Jag antar

att panik kunde utbryta på gården då.

Tänk då om samma rädsla skulle uppstå

kring det är annalkande slutet. Tänk om

alla skulle börja sälja allt de ägde för att

ha råd att göra allt det som de alltid velat

göra. Vilket kaos som skulle utbryta

då. Jag menar först och främst skulle

ingen vilja köpa, alla skulle bara vilja

sälja och de med tillräckligt med pengar

sluta jobba och börja leva livet. Hela vårt

samhälle skulle krascha eftersom ingen

//krönika

går vi under nu?

«Jordens undergång»­snurran

skulle köpa och ingen skulle jobba. Det

skulle bli undergången och vi skulle ha

orsakat den själva, paradoxalt nog. Jobbigt

sedan om det nu visar sig att vi tolkat

Mayakalendern fel och man står där

den 22 december utan hem och jobb.

Så kanske är det bäst att bara ta det

lugnt, strunta i spekulationerna och se

vad som händer. Värsta scenariot är väl

att jorden går under och vi med den,

men då är vi ju ändå «in it together» så

att säga. Bästa scenariot är att vi istället

ser på den här tidsperiodens slut och

reflekterar över vad som har hänt, för

ärligt talat har det gått utför på många

sätt och vis. Jag menar, det finns en del

ovänner i världen när det gäller människa/människa-,

människa/djur- och människa/natur-interaktion.

Så låt oss göra

nästa tidsperiod till något bättre. Rädda

isbjörnarna vetja! (samt alla andra djur

som vi håller på att utrota, människan

inkluderat).

kaTja ranTala

Bild: Nadan Gergeo

More magazines by this user
Similar magazines