SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för skällande fågelhundar

SSF:s regelpärm 

S p e c i a l k l u b b e n f ö r 

S k ä l l a n d e F å g e l h u n d a r , 

SSF 

h t t p : / / w w w . t r a d s k a l l a r e . s e / 

2012- 11- 19 

R e v A 3 


Detta är en uppdaterad, digital version, av SSF:s regelpärm. 

Så långt som möjligt har den ursprungliga strukturen 

behållits, både vad gäller nummer på flikar och innehåll. 

I vissa avseenden har dock tillägg gjorts och ändringar 

baserade på ändrade beslut eller i t.ex. SKK:s 

dokumentation. Pärmen innehåller stadgar för SSF och 

lokalklubb, checklistor och viktiga datum för aktiviteter, 

olika regler, stöd till Dig som förtroendevald samt SKK:s 

grundregler för medlemmar; riktlinjer för avel; frågebank, 

mm.

SSF:s regelpärm. 

Fördelas till: SSF:s styrelse, avelsråd, lokalklubbens ordförande, sekreterare, kassör, berörda valda 

kommitté- och arbetsgruppsmedlemmar. 

Denna pärm följer ditt funktionärskap inom SSF. Om du upphör med detta funktionärskap, ska du se till 

att din efterträdare får denna pärm. 

Om någon bestämmelse eller instruktion ändras eller om nya tillkommer, är det du som ska se till att du 

kompletterar pärmen med det nya som ar utsänt, så att den alltid är aktuell. 

Revisionshistorik 

Version Datum Vad? – kommentar Vem 

A 2009-12-04 SSF:s regelpärm i en första ”digitalutgåva” 

upprättad. 

Styrelsen beslutar att översända uppdaterad 

version av regelpärmen till samtliga lokalklubbars 

ordförande och sekreterare samt att den skall 

finnas åtkomlig på SSF-riks hemsida under egen 

”knapp”. 

SSF, riksstyrelsen 

A1 2010-05-22 Uppdaterad med ”Stadgar för Specialklubben SSF, riksstyrelsen 

2010-06-02 för skällande fågelhundar”, Flik 1 sid 5-13, 

2010-09-19 Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29-31. 

Tillagt ” Arrangemang av och deltagande i 

Nordiska Mästerskapen” sid 58. 

Tillagt ”Införsel till Sverige av hund och katt”, 

Flik 19 sid 154-169. 

Tillagt ”Ansökan – tillstånd för införsel av valp” 

Flik 19 sid 170. 

Tillagt ”Etiska riktlinjer angående 

alkoholpåverkan vid jaktprov”, Flik 9 sid 52 

Uppdatering av sidhänvisning i SSF:s riktlinjer för 

avelsrådgivning, Norrbottenspets, sid 65 

Uppdaterat checklista klubbfunktionärer med 

ansökan om dispens hos Jordbruksverket avs. 

veterinär vid tävling, sid 33. 

Tillagt Flik 21, Veterinär vid tävling, sidor 174- 

183 

A2 2010-10-01 Korrigerad fliknumrering (flik 17-23) 

Tillagt Flik 23, SSF Organisation, uppdrag och 

rapportstruktur för styrelse och kommittéer. 

Uppdaterade adresslistor, Flik 5 sid 29 och 31. 

SSF, riksstyrelsen 

2

A3 2012-06-19 Korrigering av numrering sidan 9 Stadgarna 

Flik 2, Nya Lokalklubbsstadgar 

Flik 3, Redigerad textmassa under Allmänt, och 

provregelkommittén, avelsråd. 

Flik 3, Ny anvisning; Jaktprovsprotokoll för 

skällande fågelhundar 

Flik 4, ändring ansökningsmottagare jaktprov, 

årtalsexempel ansökan utställning och jaktprov 

Flik 5, Uppdatering nya personuppgifter, layout 

Flik 6, Uppdatering av checklista lokalklubb 

Flik 7, Ny auktorisation och utbildning 

Flik 8, Ny auktorisation och utbildning, samt 

utbildningsledare 

Flik 9, Uppdatering anmälan rörliga prov 

Flik 10, Uppdatering nya regler och 

anmälningsavgift, årtal för arrangör 

Flik 13, Tillagt: SKK:s riktlinjer för 

specialklubbens arbete med avelsfrågor 

Flik 13, Tillagt: Etiska riktlinjer för 

avelsfunktionärer 

Flik 13, Uppdaterade riktlinjer för 

avelsrådgivning Finsk Spets, riktlinjer öppenhet 

hälsa Finsk Spets, riktlinjer avelsrådgivning 

Norrbottenspets, Riktlinjer öppenhet hälsa 

norrbottenspets, att tänka på som uppfödare 

Flik 19, Uppdatering statuter Unos minne 

Flik 22, Uppdatering Organisationsdokument 

SSF, riksstyrelsen, LJ 

3

Innehåll 

SSF:s regelpärm. ................................................................................................................................ 2 

Revisionshistorik...................................................................................................................................... 2 

1. Flik1 Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) ......... 7 

2. Flik 2 Stadgar för Lokalklubbar inom SSF ............................................................. 15 

3. Flik 3 Prislistor, jaktprov och utställningar ........................................................... 21 

Regler för registrering av jaktprov ......................................................................................................... 22 

Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar. ...................................................................................... 24 

Registrering utställningar. ..................................................................................................................... 26 

4. Flik 4 Ansökningar utställningar samt jaktprov .................................................. 27 

Ansökningar utställningar...................................................................................................................... 28 

Ändring av utställning............................................................................................................................ 28 

Ansökan jaktprov................................................................................................................................... 29 

Internationellt jaktprov ......................................................................................................................... 30 

5. Flik 5 Adresslistor SSF .................................................................................................... 31 

Lokalklubbarna ...................................................................................................................................... 34 

Övriga funktionärer ............................................................................................................................... 35 

6. Flik 6 Att arbeta i styrelse i SSF ................................................................................. 36 

Checklista för Lokalklubbs funktionärer. ............................................................................................... 37 

Arbetsordning för klubbstyrelse ............................................................................................................ 38 

Föreningsteknik – en ordlista ................................................................................................................ 41 

Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen ...................................................................... 43 

Checklista för förtroendevalda .............................................................................................................. 46 

7. Flik 7 Auktorisering av jaktprovsdomare ............................................................... 47 

8. Flik 8 Auktorisation/utbildning av provledare och utbildningsledare ...... 51 

Tillsättande av provledare. .................................................................................................................... 52 

Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering. .............................................. 53 

Utbildningsledare .................................................................................................................................. 54 

9. Flik 9 Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov ..................................... 55 

Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov ............................................................................... 56 

Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov ............................................................... 57 

Att beredas plats vid jaktprov. .............................................................................................................. 58 

Fågelprov för lajka ................................................................................................................................. 59 

Regler för rörliga prov ........................................................................................................................... 60 

Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov ............................................................................. 61 

4

10. Flik 10 Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna ....................... 62 

Tävlingsregler för Skallkungen – SM. ..................................................................................................... 63 

Skallkungar genom tiderna. ................................................................................................................... 65 

11. Flik 11 Regler för Nordiska Mästerskapen ............................................................ 66 

Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar. ............................................................. 67 

Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen .................................................................. 68 

12. Flik 12 SSF:s instruktion för avelsråd ...................................................................... 69 

Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen. ........................................................................... 70 

13. Flik 13 SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning ........................................................... 71 

SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor .................................................................. 72 

Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer .................................................................................................... 74 

Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets ..................................................................................... 75 

Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF. ....................................................... 78 

Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets ............................................................................ 80 

Att tänka på som uppfödare.................................................................................................................. 83 

14. Flik 14 SKK:s Frågebank ................................................................................................ 84 

Allmänt .................................................................................................................................................. 89 

Klubbstyrelsen ....................................................................................................................................... 92 

Årsmötet ............................................................................................................................................... 99 

15. Flik 15 SKK:s grundregler för medlemmar .......................................................... 107 

16. Flik 16 Avel 2009 SKK:s policy och regelverk ................................................... 113 

17. Flik 17 SKK:s kennelnamnsbestämmelser .......................................................... 159 

18. Flik 18 SKK:s allmänna registreringsbestämmelser ...................................... 167 

19. Flik 19 SSF:s årliga priser ............................................................................................ 172 

SSF:s årliga priser................................................................................................................................. 173 

Statuter för Guldnålen......................................................................................................................... 174 

Ansökan – tillstånd för införsel av valp................................................................................................ 194 

20. Flik 21 Hamiltonplakettens statuter....................................................................... 195 

21. Flik 22 Veterinär vid tävling ........................................................................................ 197 

Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid offentlig tävling med djur. ... 198 

Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17 ....................................................... 199 

22. Flik 23 SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och 

kommittéer ....................................................................................................................................... 207 

5

1. Flik1 

Stadgar för Specialklubben för Skällande 

Fågelhundar. (SSF) 

r för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) 

7

Rev. 2010-05-22 

Stadgar för Specialklubben för Skällande Fågelhundar. (SSF) 

Antagna vid ordinarie fullmäktigemötet i Åsarna 2008-04-05 

Fastställda av SKK 2010-02-02 med redaktionella ändringar beslutade av SSF:s riksstyrelse 

2010-03-07 och anmälda till SSF:s fullmäktigemöte i Storuman 2010-04-10 som godkände 

anmälan. Gällande från 2010-04-10 

Inledning 

Svenska Kennelklubben (SKK) – Hundägarnas Riksorganisation – är det centrala organet för 

de ideella föreningar som ingår i SKK. Dessa föreningar – benämnda medlemsorganisationer 

– är länsklubbar, specialklubbar, genom särskilt tecknade avtal anslutna rasklubbar och 

ungdomsklubb. 

Specialklubben för Skällande Fågelhundar ingår som specialklubb i SKK och skall som sådan 

arbeta för SKKs och medlemsorganisationernas gemensamma mål med de i specialklubben 

ingående raser och uppgifter. 

Specialklubbens verksamhet omfattar de raser för vilken delegering från SKKs 

Centralstyrelse erhållits i samråd med specialklubben. 

Utöver dessa stadgar gäller i tillämpliga delar stadgar för SKK och av SKK utfärdade 

bestämmelser och föreskrifter. 

I den mån stadgar för specialklubben strider mot SKKs stadgar gäller stadgar för SKK. 

§ 1 Mål 

För Specialklubben för Skällande Fågelhundar, nedan benämnd klubben, gäller det för SKKs 

medlemsorganisationer gemensamma målet att kontinuerligt skapa goda förutsättningar för 

hunden, hundägaren och hundägandet genom 

att väcka intresse för och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och 

exteriört fullgoda rasrena hundar 

att bevara och utveckla rasernas specifika egenskaper och verka för utveckling av praktiskt 

bruk för dessa raser 

att informera och sprida kunskap om hundens beteende, dess fostran, utbildning och vård 

att bevaka och arbeta med frågor som har ett allmänt intresse för hundägaren och 

hundägandet 

att skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och 

hundägandet 

§ 2 Verksamhet 

För att nå uppsatt mål skall klubben 

1. informera och sprida kunskap om SKK och Specialklubben för Skällande Fågelhundar 

– dess mål, organisation och arbetsformer 

2. informera om till klubben hörande raser och dess användningsområden 

3. lämna information och råd i avelsfrågor i enlighet med av SKK upprättade riktlinjer 

4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för klubbens raser inom och utom landet 

5. utbilda instruktörer, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika egenskaper 

kan komma till användning 

6. utforma regler för jaktprov och tävlingar samt utbilda, auktorisera och avauktorisera 

domare, provledare och utbildningsledare för prov- och tävlingsverksamheten enligt 

den ordning som regleras i SKKs stadgar. 

7. anordna prov och utställningar eller tävlingar i enlighet med SKKs bestämmelser 

8. stödja och medverka i SKKs forskningsarbete 

9. delta i samråd inom och utom SKK-organisationen. 

8


§ 3 Medlemskap 

Enskild person kan bli medlem i klubben. 

Styrelsen beviljar medlemskap. 

Beslutet om medlemskap kan inom ett år upphävas av SKK. 

Ungdomsmedlem är medlem som ansluter sig genom Sveriges Hundungdom. 

Ungdomsmedlem har samma rättigheter och skyldigheter som fullbetalande medlem. Varje 

medlem har rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16 år. 

Fullmäktigemötet kan, efter förslag från styrelsen, kalla den som på ett förtjänstfullt sätt 

främjat klubbens syften till hedersmedlem. Likaledes kan utländsk medborgare kallas till 

korresponderande ledamot. 

Medlemskap upphör om medlem begär utträde, om medlem underlåter att betala föreskriven 

medlemsavgift eller blir utesluten ur någon del av SKK-organisationen i enlighet med SKKs 

stadgar. Medlem som uteslutits kan inte åter antas som medlem utan tillstyrkan från SKKs 

Disciplinnämnd. 

Medlem skall följa klubbens stadgar, utfärdade bestämmelser och föreskrifter. Medlem skall 

också i enlighet med beprövad erfarenhet vårda de hundar han/hon har tillsyn över, så att 

någon befogad anmärkning mot hundhållningen inte kan göras av behörigt kontrollorgan. 

Medlem som bedriver uppfödning och försäljning av hundar eller mottager hundar till 

inackordering, dressyr eller trimning skall särskilt följa SKKs bestämmelser i dessa avseenden 

och underkasta sig den kontroll som SKK och myndigheter föreskriver. 

Person anställd inom någon del av SKK-organisationen kan inte väljas som ledamot eller 

suppleant av styrelse, kommitté eller motsvarande för den del av organisationen anställningen 

avser. Sådan person kan inte heller väljas som delegat till Kennelfullmäktige. 

§ 4 Medlemsavgift 

Medlemsavgiftens storlek beslutas av ordinarie fullmäktigemöte. Medlemsavgiften till 

lokalklubbarna beslutas av lokalklubbarnas årsmöten. 

Om flera personer i samma familjehushåll är medlemmar i klubben behöver endast en av 

dessa betala hel medlemsavgift. Övriga medlemmar betalar av lokalklubbsårsmötet fastställd 

familjemedlemsavgift. Familjemedlem erhåller inte klubbens publikationer. 

Hedersmedlem eller korresponderande ledamot är befriad från medlemsavgift men har samma 

rättigheter och skyldigheter som helbetalande medlem. 

§ 5 Verksamhetsår och mandatperiod 

Klubbens verksamhets- och räkenskapsår skall vara kalenderår. 

Med mandatperiod avses i dessa stadgar: 

För delegater till fullmäktige: tiden från och med det fullmäktige till vilken delegaten valts, 

till därpå kommande fullmäktigemöte. 

För personer som väljs enligt stadgarna: Tiden från det fullmäktigemöte, vid vilket valet skett, 

till och med nästkommande fullmäktigemöte eller till och med det fullmäktigemöte som 

mandatperioden avser. 

Förtroendevald, vars medlemskap upphört i den medlemsorganisation som valt vederbörande, 

kan inte kvarstå som förtroendevald för denna. 

§ 6 Organisation 

Klubbens högsta beslutande organ är fullmäktigemötet, dess verkställande och förvaltande 

organ är klubbstyrelsen, i dessa stadgar benämnd styrelsen. 

Klubbens verksamhet handhas även av lokalklubbar vilkas verksamhet regleras av särskilda 

stadgar, fastställda av styrelsen 

För bedrivande av lokal verksamhet kan lokalklubbar bildas efter beslut av medlemmar inom 

ett lokalt område och efter godkännande av klubbstyrelsen. 

Klubbstyrelsen beslutar om lokalklubbarnas organisation och arbetsformer. 

9

§ 7 Fullmäktige. 

Mom 1 Fullmäktigemöte, ordinarie och extra 

Ordinarie fullmäktigemöte skall hållas varje år före aprils månads utgång. 

Kallelse skall utfärdas av styrelsen och skriftligen delges lokalklubbarna och delegater senast 

3 veckor före fullmäktigemötet. Till kallelsen skall bifogas verksamhetsberättelse, balans- och 

resultaträkning, revisorernas berättelse, valberedningens förslag samt handlingar i de ärenden 

som skall behandlas vid fullmäktigemötet. 

Extra fullmäktigemöte skall hållas, om klubbens revisorer eller mer än hälften av 

lokalklubbarna så yrkar. Styrelsen kan också kalla till extra fullmäktigemöte om styrelsen 

bedömer att särskilda skäl för detta föreligger. Yrkandet om extra fullmäktigemöte skall vara 

skriftligt och ställas till styrelsen samt innehålla uppgift om det eller de ärenden som skall tas 

upp till behandling samt skäl till yrkandet. Extra fullmäktigemöte skall hållas inom 60 dagar 

från den dag då yrkandet inkom till styrelsen. 

Kallelse till extra fullmäktigemöte skall senast 3 veckor före mötet av styrelsen sändas per 

post till varje lokalklubb och till varje delegat som finns anmäld hos styrelsen. Med kallelsen 

skall bifogas handlingar i det eller de ärenden som skall behandlas. 

Tid och plats för fullmäktigemöte bestäms av styrelsen 

Mom 2 Fullmäktigedelegater 

Fullmäktigedelegater utses av lokalklubbarna 

Härvid skall följande gälla: 

A lokalklubb utser 

- 1 delegat per 40-tal medlemmar 

- lokalklubb äger rätt till minimalt två delegater 

- delegat har rätt att genom fullmakt ha ytterligare tre röster om lokalklubben är 

berättigad till detta enligt gällande medlemsantal per den 31 december året före 

fullmäktigemötet. 

Gällande medlemsantal är per 31 december året före fullmäktigemötet. 

B delegat får endast representera en lokalklubb 


C lokalklubb ska senast 6 veckor före ordinarie fullmäktige anmäla namn och adress på 

fullmäktigedelegat till SSFs styrelse. Anmälan av suppleant till fullmäktigemötet kan ske 

senast före fullmäktiges öppnande. 

Valbar till fullmäktigedelegat är medlem som under året fyller 16 år och som inte har 

fullmäktigemötets uppdrag som ledamot eller suppleant. 

Mandatperiod för delegat och suppleant löper från och med ett fullmäktigemöte till därpå 

kommande ordinarie fullmäktige. 

Eventuellt inträde av suppleant under mandatperioden skall anmälas till SSFs styrelse. 

Mom 3 Dagordning 

Fullmäktigemötet öppnas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för denne, av den som 

styrelsen utsett. Fullmäktigemötet avslutas av styrelsens ordförande eller, vid förfall för 

denne, av fullmäktigemötets ordförande. 

Vid ordinarie fullmäktigemöte skall följande ärenden förekomma 

1. Justering av röstlängden. 

2. Val av ordförande för fullmäktigemötet. 

3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid möte. 

4. Val av två justeringspersoner tillika rösträknare, som tillsammans med 

mötesordföranden skall justera protokollet 

5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av personer enligt § 7 mom. 6. 

6. Fråga om fullmäktigemötet blivit stadgeenligt utlyst. 

10


1. Fastställande av dagordningen. 

2. Styrelsens verksamhetsberättelse med balans- och resultaträkning, redogörelse för 

arbetet med avelsfrågor samt revisorernas berättelse 

3. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen 

vinst eller förlust. 

4. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen. 

5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 

6. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan. 

B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget. 

C. Beslut om avgifter för kommande verksamhetsår. 

7. Fastställande av antal ledamöter och suppleanter i styrelsen samt val av ordförande, 

ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om 

suppleanternas tjänstgöringsordning 

8. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar. 

9. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar. 

10. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15. 

11. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till fullmäktigemötet eller som lokalklubb 

eller som av medlemmar anmälts till styrelsen 

Anmälan av sådant ärende skall vara skriftlig och ha inkommit till styrelsen senast 6 

veckor före det ordinarie fullmäktigemötet hålls. 

Till ärendet skall styrelsen för behandling av fullmäktigemöte avge utlåtande och 

lämna förslag till beslut. 

Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under 

punkt 17 kan om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte 

till beslut. 

Mom 4 Röstning 

Rösträtt har endast fullmäktigedelegat. 

Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna sedlar om någon delegat 

begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon delegat så 

yrkar och om fullmäktigemötet så beslutar. 

Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal utom i fråga där annat 

stadgas. För beslut fordras enkel majoritet av de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärende 

där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande under 

förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom lottning. Om vid 

röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning. 

Eventuell reservation till fullmäktigemötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt, och 

den skrivna reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden 

och av denne anmälas innan fullmäktigemötet förklaras avslutat. 

Mom 5 Skriftlig omröstning 

Ärende, som enligt stadgarna skall föreläggas fullmäktige för behandling och beslut men som 

av styrelsen bedöms som brådskande, kan avgöras genom skriftlig omröstning utan att 

fullmäktige kallas till extra möte. 

För beslut fordras att minst 2/3 av delegaterna har inkommit med svar på av huvudstyrelsen 

utsänt förslag. 

Skriftlig omröstning är avslutad 21 dagar efter det att delegaterna av styrelsen tillställts: 

1 Redovisning för ärendet med tillhörande handlingar 

2 Ett förslag till beslut så utformat att svaret endast kan bli, ja, nej eller avstår. 

3 Uppgift om vilket datum omröstningen skall vara avslutad. För svar per post gäller 

poststämpelns datum. 

Uteblivet svar eller svar som inkommit till styrelsen efter det att omröstningen avslutats 

jämställs med avstår. 

11


Mom 6 Närvarorätt m m 

Vid fullmäktigemötet har varje medlem rätt att närvara och om fullmäktige så beslutar, rätt att 

yttra sig. 

Vid fullmäktigemöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att 

delta i beslut. De har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening: 

SKKs verkställande direktör eller annan av SKK/CS utsedd person. 

Av fullmäktigemötet vald ordförande för fullmäktigemötet. 

Av fullmäktigemötet valda revisorer och revisorsuppleanter. 

Av fullmäktigemötet valda ledamöter i valberedningen. 

Är någon av ovannämnda personer delegat gäller för denne samma som för annan delegat. 

Mom 7 Motioner och ärenden 

Motion som medlem och/eller lokalklubb önskar få behandlad vid ordinarie fullmäktigemöte 

skall skriftligen avlämnas till styrelsen senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemötet hålles. 

Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till fullmäktigemötet. 

Väcks vid ordinarie fullmäktigemöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning 

som stadgas i 1:a stycket, kan, om fullmäktigemötet så beslutar, ärendet tas upp till 

behandling men inte till beslut. 

Vid extra fullmäktigemöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen. 

Mom 8 Kostnader 

1. Lokalklubben svarar för samtliga kostnader för delegat och suppleant vid ordinarie och 

extra fullmäktige. 

2. Klubben svarar för samtliga kostnader för övriga angivna personer enligt § 7 mom 6 vid 

ordinarie och extra årsmöte. 

3. SKK svarar för samtliga kostnader för av SKK utsedda representanter. 

4. Är någon av dessa delegat gäller för denne samma som för annan vald delegat. 

§ 8 Styrelse 

Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en av fullmäktigemötet vald 

huvudstyrelse, i dessa stadgar kallad styrelsen. 

Mom 1 Styrelsens organisation 

Styrelsen består av ordförande, högst 6 eller lägst 4 ordinarie ledamöter samt högst 4 eller 

lägst 2 suppleanter. 

För att värna om en regional representation skall valberedningen verka för att 

huvuddelen av styrelseledamöterna har en geografisk spridning. 

Ordinarie fullmäktigemöte väljer årligen ordförande för ett år, övriga ledamöter för två år 

samt suppleanter för ett år. 

Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid fullmäktigemötet visar, eller, om röstetal 

saknas, enligt beslut av fullmäktigemöte. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan 

endast den väljas som är medlem i klubben. 

Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. 

Styrelsen har rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har 

förslags- och yttranderätt men inte rätt att deltaga i beslut. 

Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att 

teckna klubbens firma. 

Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig kommittéer eller 

arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. 

Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice 

ordföranden. 

Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall 

protokoll föras. 

Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är 

närvarande vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta 

12

ledamöterna förenat sig om. Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande 

ordförande. 

Mom 2 Styrelsens åligganden 

Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa stadgar och i SKKs stadgar och av SKK 

utfärdade bestämmelser och föreskrifter, bland annat 

ansvara för klubbens avelsfrågor 

bereda ärenden som skall behandlas av fullmäktigemötet 

verkställa av fullmäktigemötet fattade beslut och uppdrag 

ansvara för klubbens tillgångar, arkiv och korrespondens 

avge verksamhetsberättelse till ordinarie fullmäktigemöte 

utse fullmäktigedelegater och suppleanter på två år till Kennelfullmäktige 

senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte avlämna styrelsens verksamhetsberättelse 

med balans- och resultaträkningar till revisorerna 

senast den 30 juni varje år sända ett exemplar av årsredovisningen och revisorernas 

berättelse till SKK 

enligt angivet anmälningsdatum det år ordinarie kennelfullmäktige hålles anmäla 

specialklubbens delegater och suppleanter till SKK 

senast en månad efter ordinarie fullmäktigemöte till SKK lämna uppgift om styrelsens 

sammansättning och om viktigare funktioner utanför styrelsen 

tillställa SKK ett exemplar av protokoll från styrelsesammanträde och fullmäktigemöte 

upprätta program rörande tid och plats för utställningar, prov och tävlingar 

avge yttranden över av SKK till klubben hänskjutna ärenden 

i övrigt sköta klubbens angelägenheter. 

§ 9 Räkenskaper och revision 

Klubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av klubbens angelägenheter 

skall årligen granskas av de av fullmäktigemötet utsedda revisorerna. 

Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett/två år. Med ett/två år menas tid från det 

fullmäktigemöte då val skett till och med det därpå kommande ordinarie fullmäktigemötet. 

Klubbens räkenskaper skall tillsammans med verksamhetsberättelse överlämnas till 

revisorerna senast 6 veckor före ordinarie fullmäktigemöte. 

Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast 4 veckor före ordinarie 

fullmäktigemöte. 

Ordinarie revisorer har rätt, att vid behov, begära få närvara vid styrelsens sammanträde. 

Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 

Revisorerna har rätt att om så anses behövligt utlysa extra fullmäktigemöte. 


§ 10 Valberedning 

Av fullmäktigemötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske 

vid ordinarie fullmäktigemöte. 

Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande. Mandatperioden för 

sammankallande skall vara ett år och för övriga ledamöter två år. Sammankallande samt en 

ledamot skall väljas vid varje fullmäktigemöte. 

Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid 

styrelsesammanträde. 

Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 

13

§ 11 Protokoll 

Protokoll skall föras vid fullmäktigemöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall 

återge de ärenden som behandlats och de beslut som fattats och skall vara justerade av 

tjänstgörande ordförande och av vald eller valda person eller personer. 

Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar. 

Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt. 

§ 12 Disciplinärenden 

För disciplinärenden och dessas handläggning gäller SKKs stadgar. 


§ 13 Force majeure 

Om klubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt, 

myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller 

liknande omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt 

som planerats, är den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang. 

Klubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke 

genomfört evenemang till täckande av uppkomna kostnader. 

Klubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har 

klubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte 

redan erlagt avgiften. 

Klubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på 

grund av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär 

inom klubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller 

indirekta kostnader. 

§ 15 Stadgeändring 

Förslag till ändring av dessa stadgar skall senast 1 november, året före ordinarie 

fullmäktigemöte, inges till styrelsen som däröver till fullmäktigemötet avger yttrande. 

Beslut om ändring av stadgarna fattas av fullmäktigemötet. 

För sådant beslut krävs antingen att det biträds av ¾ av antalet i beslutet deltagande delegater 

vid ett ordinarie fullmäktigemöte eller att likalydande beslut fattas med enkel majoritet vid två 

på varandra följande fullmäktigemöten, varav minst ett skall vara ordinarie. 

Klubbens stadgar jämte ändring av dessa skall fastställas av SKK. 

§ 16 Upphörande av klubben 

Beslut att hos SKK begära få upphöra som specialklubb i SKK fattas vid fullmäktigemöte. 

För att beslut om upplösning skall vara giltigt skall detta ha fattats av två på varandra följande 

fullmäktigemöten, varav minst ett ordinarie, och på det senare fullmäktigemötet ha biträtts av 

minst ¾ av de röstande. 

Upplöses klubben som medlemsorganisation i SKK skall klubbens tillgångar och arkiv 

överlämnas till SKK att användas på sätt som sista årsmötet beslutat i enlighet med dessa 

stadgars mål- och verksamhetsparagrafer 1 och 2. 

14

2. Flik 2 

Stadgar för Lokalklubbar inom SSF 

15

Stadgar för lokalklubb inom Specialklubben för Skällande 

Fågelhundar. 

Fastställda av Specialklubben för Skällande Fågelhundars (SSF) fullmäktigemöte i Vännäs 2012-04-21, att 

börja gälla från och med 2012-04-21. 

Inledning. 

Lokalklubb ingår som medlemsorganisationer i SSF. 

Utöver dessa stadgar gäller också SKK:s och SSF:s stadgar och av SKK och av SSF utfärdade bestämmelser 

och föreskrifter. 

I den mån stadgar för lokalklubb strider mot SKK:s och/eller SSF:s stadgar skall stadgar för lokalklubb 

anpassas så att överensstämmelse råder. 

Inom SFF skall de olika lokalklubbarnas stadgar vara identiska. 

Lokalklubbens stadgar skall fastställas av specialklubben. 

§ 1 MÅL 

Lokalklubb är ideell förening och har till mål att inom ramen för SSF:s stadgar, bestämmelser och 

föreskrifter bedriva SSF:s regionala verksamhet. 

Den geografiska omfattningen av lokalklubbens verksamhet beslutas av SSF:s styrelse. 

§ 2 VERKSAMHET 

För att nå uppsatt mål skall lokalklubben 

1. informera och sprida kunskap om SSF – dess mål, organisation och arbetsformer 

2. informera om klubbens raser och dess användningsområden 

3. anordna jaktprov, utställningar eller tävlingar i enlighet med SSF:s och SKK:s 

bestämmelser 

4. utbilda jaktprovsdomare, provledare, hundägare och hundar så att hundarnas rasspecifika 

egenskaper kan komma till användning 

5. anordna verksamheter i enlighet med SSF:s direktiv 

6. avge yttrande och verkställa utredningar på begäran av SSF eller när annan anledning föreligger 

7. delta i samråd inom och utom SKK-organisationen 

§ 3 MEDLEMSKAP 

Som medlem i SSF tillhör man den lokalklubb inom vars område man är bosatt. 

Medlem äger rätt att själv välja annan lokalklubb än den geografiska. 

§ 4 MEDLEMSAVGIFT 

Medlem i lokalklubb skall årligen till SSF betala medlemsavgift med det belopp, som ordinarie 

fullmäktigemöte fastställer. Medlemsavgiften till lokalklubb beslutas på ordinarie årsmöte. Om flera 

personer i samma hushåll är medlemmar i SSF behöver endast en av dessa betala hel medlemsavgift. De 

16

övriga betalar avgift som familjemedlem där ordinarie årsmöte beslutar om avgiftens storlek. 

Familjemedlem erhåller inte klubbens publikation. 

§ 5 VERKSAMHETSÅR OCH MANDATPERIOD 

Lokalklubbens verksamhetsår skall vara kalenderår. 

Med mandatperiod avses i dessa stadgar för de personer som väljs enligt stadgarna: tiden från det 

årsmöte, vid vilket valet skett, till och med nästkommande årsmöte eller till och med det årsmöte som 

mandatperioden avser. 

Person vars medlemskap upphört i SSF kan inte kvarstå som vald styrelseledamot eller suppleant för 

denna inom lokalklubbsstyrelsen. 

§ 6 ORGANISATION 

Lokalklubbens angelägenheter handhas av årsmötet och en av årsmötet vald styrelse. 

§ 7 ÅRSMÖTE 

Mom. 1 Inledning. 

Ordinarie årsmöte skall hållas varje år före februari månads utgång. 

Extra årsmöte skall hållas på kallelse av styrelsen eller när lokalklubbens revisorer så begär, eller när 

minst en fjärdedel av lokalklubbens medlemmar skriftligen begär detta för uppgivet ändamål. Om extra 

årsmöte begärts skall detta hållas inom 60 dagar. Kallelse till ordinarie eller extra årsmöte skall utfärdas 

av styrelsen och delges medlemmarna senast 21 dagar före mötet genom meddelande i Klubbtidning 

eller på annat likvärdigt sätt. Tid och plats för ordinarie och extra årsmöte bestäms av styrelsen. 

Mom. 2 Dagordning. 

Ordinarie årsmöte öppnas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av styrelsens vice 

ordförande. 

Årsmöte avslutas av styrelsens ordförande eller vid förfall för denne av årsmötets ordförande. 

Vid ordinarie årsmöte skall följande ärende förekomma. 

1. Justering av röstlängden. 

2. Val av ordförande för mötet. 

3. Styrelsens anmälan om protokollförare vid mötet. 

4. Val av två justeringsmän, tillika rösträknare, som tillsammans med mötesordförande skall justera 

protokollet. 

5. Beslut om närvaro- och yttranderätt förutom av lokalklubbens medlemmar. 

6. Fråga om mötet blivit stadgeenligt utlyst. 

7. Fastställande av dagordningen. 

8. Styrelsens årsredovisning med balans- och resultaträkning samt revisorernas berättelse. 

9. Fastställande av balans- och resultaträkning samt beslut om enligt dessa uppkommen vinst eller 

förlust. 

10. Styrelsens rapport om de uppdrag föregående årsmöte givit till styrelsen. 

11. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen. 

12. A. Beslut om styrelsens förslag till verksamhetsplan 

B. Beslut om styrelsens förslag till rambudget 

C. Beslut om medlemsavgifter för kommande verksamhetsår 

13. Val av ordförande, ordinarie ledamöter och suppleanter i styrelsen enligt § 8 samt beslut om 

suppleanternas tjänstgöringsordning. 

14. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter enligt § 9 i dessa stadgar. 

15. Val av valberedning enligt § 10 i dessa stadgar. 

16. Beslut om omedelbar justering av punkterna 13 – 15. 

17

17. Övriga ärenden som av styrelsen hänskjutits till årsmötet eller som senast tre veckor före 

ordinarie årsmötet hålls, anmälts till styrelsen. Anmälan om sådant ärende skall vara skriftligt. 

Till ärendet skall styrelsen för behandling av årsmötet avge utlåtande och lämna förslag till beslut. 

Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende som inte finns medtaget under punkt 18. kan, om 

årsmötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. 

Mom 3 Röstning. 

Vid årsmötet har varje medlem yttrande-, förslags- och rösträtt från det år under vilket han/hon fyller 16 

år. 

Röstning med fullmakt får ej ske. Röstning sker som regel öppet. Röstning vid val skall ske med slutna 

sedlar om någon begär detta. I annat ärende än val kan röstning med slutna sedlar ske om någon så 

yrkar och om mötet så beslutar. 

Som mötets beslut gäller den mening som erhåller högsta röstetal. För beslut fordras enkel majoritet av 

de avgivna rösterna. Vid lika röstetal i ärenden där röstning sker öppet gäller den mening som biträds av 

tjänstgörande ordförande under förutsättning att denne är medlem. I annat fall avgörs ärendet genom 

lottning. Om vid röstning med slutna sedlar röstetalet blir lika, avgörs ärendet genom lottning. 

Eventuell reservation mot mötets beslut i ett ärende skall bekräftas skriftligt och den skrivna 

reservationen, behörigen undertecknad, skall vara inlämnad till mötesordföranden och av denne 

anmälas innan mötet förklaras avslutat. 

Mom. 4 Närvarorätt 

Vid årsmöte har följande personer rätt att närvara och rätt att yttra sig, men ej rätt att delta i beslut. De 

har också rätt att i protokollet få antecknat en mot beslut avvikande mening. 

Ledamot och suppleant av SKKs Centralstyrelse eller annan av Centralstyrelsen utsedd person. 

SKK:s verkställande direktör 

Ledamot och suppleant i specialklubbsstyrelsen 

Är någon av ovannämnda personer medlem gäller för denne samma som för annan medlem 

Mom. 5 Motioner och ärenden. 

Motion som medlem önskar få behandlad vid ordinarie årsmöte skall skriftligen avlämnas till styrelsen 

senast en månad före ordinarie årsmöte hålls. Styrelsen skall med eget yttrande överlämna motionen till 

årsmötet. 

Väcks vid ordinarie årsmöte förslag i ett ärende, som inte har inkommit i den ordning som stadgar i 1:a 

stycket, kan, om mötet så beslutar, ärendet tas upp till behandling men inte till beslut. 

Vid extra årsmöte får till avgörande endast upptagas ärende som angetts i kallelsen. 

§ 8 STYRELSE 

Förvaltningen av klubbens angelägenheter handhas av en vid årsmötet vald styrelse. 

Mom 1 Styrelsens organisation. 

Styrelsen består av ordförande och 4 ordinarie ledamöter samt 2 suppleanter. 

Ordinarie årsmöte väljer varje år ordförande för ett år samt årligen halva antalet ledamöter för två år. 

Suppleanter väljs årligen för ett år. Suppleant tjänstgör i den ordning röstetalet vid årsmötet visar, eller, 

om röstetal saknas, enligt beslut av årsmötet. Till ordinarie ledamot och suppleant i styrelsen kan endast 

den väljas som är medlem i SSF. 

Styrelsen utser inom sig vice ordförande samt inom eller utom sig sekreterare och kassör. Styrelsen har 

rätt att till sig adjungera en eller flera personer. Sådan adjungerad person har förslags- och yttranderätt 

men inte rätt att deltaga i beslut. Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott och inom eller utom sig 

kommittéer eller arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen angivna arbetsuppgifter. 

18

Styrelsen utser inom eller utom sig personer som var och en för sig eller i förening har rätt att teckna 

avdelningens firma. 

Styrelsen sammanträder efter kallelse av ordföranden eller vid förhinder för denne av vice ordföranden. 

Styrelsen skall sammanträda minst fyra gånger per kalenderår. Vid sammanträde skall protokoll föras. 

Styrelsen är beslutför då samtliga ledamöter är kallade och fler än hälften av ledamöterna är närvarande 

vid sammanträdet. Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöter förenat sig om. Vid 

lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande. 

Mom 2 Styrelsen åligganden. 

Styrelsen skall, förutom vad som sägs i dessa och specialklubbens stadgar och i SKKs stadgar bland annat 

– bereda ärenden som skall behandlas av årsmötet 

– verkställa av årsmötet fattade beslut 

– ansvara för lokalklubbens tillgångar, arkiv och korrespondens 

– avge årsredovisning till ordinarie årsmöte 

– senast 3 veckor före ordinarie årsmöte överlämna styrelsens årsredovisning med balans- och 

resultaträkning till revisorerna 

– upprätta verksamhetsplan för kommande verksamhetsperiod 

– avge yttrande över av SSF till lokalklubben hänskjutna ärenden 

– följa de anvisningar som lämnas av SSF 

– senast en månad efter ordinarie årsmöte lämna SSF uppgift om styrelsens sammansättning och 

om viktigare funktioner utanför styrelsen 

– utse delegater till SSF:s fullmäktigemöte i den ordning som special 

– klubbens stadgar föreskriver, en fullmäktige per 40 medlemmar. 

– upprätta förslag om program rörande tid och plats för prov och utställningar 

– tillställa SFF protokoll från styrelsemöten 

– i övrigt sköta klubbens angelägenheter 

§ 9 RÄKENSKAPER OCH REVISION 

Lokalklubbens balans- och resultaträkning samt styrelsens förvaltning av lokalklubbens angelägenheter 

skall årligen granskas av de av årsmötet utsedda revisorerna. 

Revisorer och revisorsuppleanter väljs för en tid av ett år. Med ett år menas tiden från det årsmöte då 

val skett till och med det därpå kommande ordinarie årsmötet. 

Lokalklubbens räkenskaper skall tillsammans med förvaltningsberättelse överlämnas till revisorernas 

senast 3 veckor före ordinarie årsmöte. Revisorernas berättelse skall vara styrelsen tillhanda senast två 

veckor före ordinarie årsmöte. 

Ordinarie revisorer skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 

När särskild anledning föreligger kan revisorerna begära att få närvara vid styrelsens sammanträden. 

§ 10 VALBEREDNING 

Av årsmötet utsedd valberedning skall förbereda de val som stadgemässigt skall ske vid ordinarie 

årsmöte. 

Valberedningen skall bestå av tre ledamöter varav en sammankallande. 

Mandatperioden för sammankallande skall vara ett år och för övriga två år. Sammankallande samt en 

ledamot skall väljas vid varje årsmöte. 

Efter beslut från styrelsen kan valberedningen beredas tillfälle att närvara vid styrelsesammanträde. 

Sammankallande skall tillställas protokoll från styrelsens sammanträden. 

19

§ 11 PROTOKOLL 

Protokoll skall föras vid årsmöte samt vid styrelsens sammanträden. Protokollen skall återge de ärenden 

som behandlas och de beslut som fattas och skall vara justerade av tjänstgörande ordförande och av 

vald eller valda justeringsmän. 

Protokollen skall vara tillgängliga för medlemmar. 

Protokollen skall arkiveras på betryggande sätt. 

Protokoll skall snarast efter justering sändas till SSF. 

§ 12 DISCIPLINÄRENDEN 

För disciplinärenden och dess handläggning gäller SKKs stadgar. 

§ 13 FORCE MAJEURE 

Om lokalklubben på grund av omständighet som den inte kunnat råda över, såsom arbetskonflikt, 

myndighetsbeslut, naturkatastrof, eldsvåda, fel eller försening i leveranser från leverantör eller liknande 

omständigheter, inte kan genomföra evenemang inom sin klubbverksamhet på sätt som planerats, är 

den inte skyldig att återbetala erlagda avgifter som avser sådant evenemang. 

Lokalklubben har således rätt att behålla del av eller hela den avgift som inbetalats för icke genomfört 

evenemang till täckande av uppkomna kostnader. 

Lokalklubbens beslut att behålla inbetald avgift kan överklagas till SKK. På motsvarande sätt har 

lokalklubben rätt att begära betalning av avgift för icke genomfört evenemang av den som inte redan 

erlagt avgiften. 

Lokalklubben svarar inte för skador eller direkta eller indirekta kostnader som någon åsamkas på grund 

av icke genomfört evenemang. Inte heller förtroendevald, tjänsteman eller funktionär inom 

lokalklubben som fattat beslut om sådant evenemang, svarar för skador eller direkta eller indirekta 

kostnader. 

§ 14 STADGEÄNDRING 

Förslag till ändring av dessa stadgar kan efter godkännande av årsmötet lämnas till SSF:s styrelse. 

För årsmötets godkännande krävs antingen att det biträds av ¾ majoritet eller att likalydande beslut 

fattas med enkel majoritet vid två på varandra följande årsmöten varav minst ett skall vara ordinarie. 

Beslut om ändring fattas av SSF:s styrelse oberoende av förslag från lokalklubben. 

§ 15 UPPLÖSNING AV LOKALKLUBB 

Lokalklubb kan begära att få upphöra som lokalklubb hos SSF:s fullmäktige. Sådan begäran skall vara 

beslutad på lokalklubbens ordinarie årsmöte och med ¾ majoritet. SSF:s fullmäktige fattar beslut om att 

lokalklubben skall upphöra. 

SSF:s fullmäktige kan besluta att lokalklubben skall upphöra; 

- om lokalklubben genom låg aktivitet och ringa medlemstal inte anses företräda sin stadgeenliga 

verksamhet 

- om lokalklubben genom sitt handlande skadat SSF, SKK eller medlemsorganisation inom SKK 

- om lokalklubbenen ej fullgjort sina skyldigheter enligt dessa stadgar, stadgar för SSF, stadgar för 

SKK eller träffade överenskommelser mellan SSF och lokalklubben 

Innan beslut fattas om att lokalklubb skall upphöra av ovanstående skäl skall SSF:s och lokalklubbens 

revisorer samt lokalklubbens styrelse beretts tillfälle att yttra sig. 

Vid upphörande av lokalklubb tillfaller lokalklubbens tillgångar SSF-Riksklubben. 

20

3. Flik 3 

Prislistor, jaktprov och utställningar 

21

Rev. 2012-06-19 Regelpärmen, flik 3 

Regler för registrering av jaktprov 

Regler som obönhörligen måste följas för att din kompis i nästa led inte ska behöva 

besväras !!!!! 

NYHETER 

Reviderad textmassa under allmänt sista mening. 

Provregelkommitté och avelsråd. 

Rörliga prov 

Domaren 

Ska senast 2 dagar efter provet sända sitt domareprotokoll (skogskort) till provledaren för genomgång och för 

inskrivning i jaktprovsprotokollet som provledaren för. 

Svenskägd hund med annat än svenskt eller norskt registreringsnummer äger inte rätt att starta. 

Svenskägd hund född efter 2002-01-01 skall ha svenskt registreringsnummer oavsett födelseland. 

Domaren skall vid tveksamma tillfällen kontrollera identiteten på startande hund och av klubben beslutad 

åtgärd vidtagas. 

Provledaren 

Vid anmälan ska kontroll av hundens registreringsnummer ske. 

Svenskägd hund född till och med 2002-01-01 ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer. 


Äger ej rätt att starta annars. Utländsk hund ska ha kopia av registreringsbevis eller stamtavla med i anmälan. 

Efter genomfört prov ska provledaren i samråd med domaren ifylla protokollet samt sända det till klubbens 

sekreterare eller utsedd mottagare av protokoll inom 5 dagar. 

Kopia av stamtavla medsändes för ej svenskregistrerad hund. 

Sekreteraren eller utsedd mottagare 

Ska senast den 5:e i varje månad sända föregående månads jaktprovsprotokoll till regionens registrerare och 

skall då förvissa sig om att alla prov som är genomförda under föregående månad är med i sändningen. 

Eventuella stamtavelkopior skall bifogas. 

Hundägarens kopia av bedömningskortet och jaktprovsprotokollet tillsändes denne samtidigt. 

Ordinarie prov 

Provledaren 

Skall sända protokollen till sekreteraren eller mottagaren inom klubben inom 5 dagar efter genomförd provdag. 

Svenskägd hund ska ha svenskt eller norskt registreringsnummer för att få starta. 


För utländskt ägda hundar skall stamtavelkopia bifogas med anmälan, som i sin tur skall bifogas 

jaktprovsprotokollet. 

Hundarnas identitet skall vid tveksamma tillfällen kontrolleras och av klubben beslutad åtgärd vidtagas. 


Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokollen till regionens registrerare, dock senast den 

5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas. 

Allmänt 

Provledaren 

Felaktiga eller ofullständigt ifyllda jaktprovsprotokoll som returnerats från registreraren skall åtgärdas 

omgående eller senast efter 3 dagar och returneras till registreraren. 

Utländska domare skall vara registrerade hos SKK och ha tilldelad domareidentitet. 

22

Kontakta SSF:s Riks Sekreterare före provet för inhämtande av Domar-ID utländsk domare. 

Provledaren har ansvaret för att endast auktoriserad domare anlitas på provet. 

Domaridentiteten ska vara korrekt ifylld på protokollet. 

Från och med 2002 krävs endast att domareidentitetens sex första siffror fylls i. 

Regionregistreraren 

Skall så snart jaktprovsprotokollen inkommit registrera dessa. Som regel en gång i veckan. 

Felaktiga eller ofullständiga protokoll som inte utan mindre svårighet kan rättas, ska returneras till avsändaren som 

inom 3 dagar skall åtgärda detta och sända dem åter till registreraren. 

Portot för försändelsen står respektive lokalklubb för. 

Om domare saknas i registreringsprogrammets domarregister skall registreraren kontrollera med rikssekreteraren 

om domaren är auktoriserad innan den läggs in i domarregistret. 

Senast den 20:e i varje månad skall kopia på databas sändas till dataansvarig. 

Eventuella stamtavelkopior ska bifogas till dataansvarig. 

Providentiteter 

Från och med hösten 2002 förenklas hanteringen av providentiteter. 

Varje lokalklubb åsätter själv sina prov en unik providentitet enligt formen ÅÅÅÅMMDDKKL där 

ÅÅÅÅ = År (4 siffror) 

MM = Månad (2 siffror) 

DD = Dag (2 siffror) 

KK = Lokalklubb (2 siffror) 

L = Löpnummer 

Rörliga prov 

Rörliga prov sammanförs månadsvis under en gemensam providentitet. 

Exempelvis får då rörliga prov genomförda under september 2002 i SSF Norrbottens Kust och Inland 

providentiteten 20020901021. 

Ordinarie prov 

För ordinarie prov används aktuell provdags datum. 

Exempelvis SSF Västerbottens Lappmarks prov i Rönnbäck den 12 oktober 2002 får då 

providentiteten 20021012051. 

Samma dag har samma lokalklubb ett ordinarie prov även i Västanbäck. 

Detta prov får då providentiteten 20021012052. 

I de fall ett ordinarie prov genomförs den första en månad ges providentiteten för de rörliga proven 

löpnummer 1 (exempelvis 20020901041) och det ordinarie provet löpnummer 2 (exempelvis 20020901042). 

Provregelkommitté och avelsråd 


Skall inom 14 dagar efter genomförd provdag insända protokoll på hundar som gått till pris till provregelkommittén 

och ett av avelsråden för varje ras, dock senast den 5:e i varje månad. Eventuella stamtavelkopior bifogas. 

Lokalklubbar 

01 SSF Övre Norrbotten 

02 SSF Norrbotten kust och inland 

03 SSF Nedre Norrbotten 

04 SSF Västerbottens Kustland 

05 SSF Västerbottens Lappmark 

06 SSF Ångermanland 

07 SSF Jämtland 

08 SSF Medelpad 

09 SSF Gävleborg 

10 SSF Mellansverige 

11 SSF Sydsverige 

23

2012-06-29 Regelpärmen Flik 3. 

Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar. 

Detta Jaktprovsprotokoll ersätter det gamla ”Bedömningskort för skällande fågelhundar” samt 

”Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar” i fyra exemplar med olika färger. 

Anvisningar för ifyllande och distribution av Jaktprovsprotokoll för skällande fågelhundar att 

börja gälla från och med jaktprovssäsongens start den 16 augusti 2012. 

Jaktprovsdomare 

Domaren ska kryssa för om det är ett Nationellt eller Internationellt prov. 

Domaren ska före provets start ha informerat hundförare om regler vad gäller teknisk 

utrustning, och efter detta kryssat avsedd ruta. 

Domaren skall under ”Domarens protokoll” skriva en kort berättelse om hundens arbete och 

här ange hundens medelsöktider. 

Medelavstånd till skall ska kryssas (avser medeltal baserat på alla skall under provet). 

Skall i upptag och drevskall skauppmärksammas och i förekommande fall kryssas i avsedda 

kryssrutor. 

Om pejl har använts ska detta kryssas i rutan ”Använt pejl”, om pejlen använts mer än de 

tillåtna gånger som provreglerna anger på sidan 23 under reduceringstabell medelsöktider, skall 

krysas i ruta ”Pejl -3p”. 

Om pejl använts mer än tillåtet enligt gällande ”Jaktprov med skällande fågelhundar – 

tolkningsanvisningar 2012-07-01 – 2017-06-30”, §12 vilket innebär att hunden utesluts från 

provet. Detta ska då klart anges under ”Domarens protokoll”. 

När en hundförare begär att använda pejl ska detta noteras som en händelse där tiden för 

pejling skrivs under ”Början” och under ”Skallobjekt” skriver man Pejling begärd. Samt att man 

under händelseförlopp anger avstånd till hunden och vad pejlingen lett fram till. 

Exempel: Hundförare begär pejling, pejlen visar hunden 940m bort. 

Fågelarbete som kan konsateras med stöd av pejl ska bedömas som övriga arbeten enligt ovan 

nämnda tolkningsanvisningar sidan 13 §12. Detta ska då skrivas som en ny händelse. 

Tidtagning på skallet får ej startas innan man med hjälp av hörsel har konstaterat skall från 

hunden. 

Domare ska skriva under och ange sex första siffrorna i personnummer. 

Domare ska efter provets slut ge en sammanfattande beskrivelse på hur han uppfattat provet till 

hundföraren och efter det kryssa i avsedd ruta. 

Domare vid rörliga prov skall sända in Jaktprovsprotokoll till provledare enligt de regler som står 

i Regelpärmen under Regler för registrering av jaktprov, Flik 3. 

24

Provledare 

Under resultat finns kryssrutor för CACIT och R-CACIT, dessa kryssas av provledaren för de 

hundar som kan komma ifråga och endast vid Internationella prov. Se SKK:s Utställnings och 

Championatsbestämmelser vad som gäller för C.I.T (Tidigare Int Jch). 

Provledare ska på protokollet ange Provets ID. 

Provledare ska underteckna och ange personnumrets sex första siffror. 

Provledaren är ansvarig för att Jaktprovsprotokollet skickas vidare enligt distributionslistan 

nedan, och inom de tidsramar och regelr som står i Regelpärmens Flik 3, Regler för registrering 

av jaktprov. 

Distributionslista Jaktprovsprotokoll provledare/utsedd mottagare. 

Provledare skall sända Jaktprovsprotokoll till lokalklubbens sekreterare eller utsedd mottagare 

inom fem dagar efter genomförd provomgång. Se Regelpärmen Flik 3. 

För de lokalklubbar som har digital redovisning så åligger det den utsedda mottagaren att göra 

följande: 

Till regionens registrerare skicka provets samtliga inscannade jaktprovsprotokoll i PDFformat, 

med varje hunds protokoll döpt enligt, ”reg.nr. namn. Poäng” 

Till provregelkommittén skicka PDF-filer på de hundar som gått till pris. 

Till Avelsråd Finsk Spets skicka PDF-filer på de finska spetsar som gått till pris. 

Till Avelsråd Norrbottenspets skicka PDF-filer på de nobsar som gått till pris. 

OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av 

protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden. 

Lokalklubbens sekreterare. 

För de lokalklubbar som inte redovisar digitalt gäller följande för lokalklubbens sekreterare: 

Att enligt Flik 3 i regelpärmen skicka in kopior på jaktprovsprotokoll till regionens 

registrerare. För rörliga prov senast den 5.e i varje månad, och för ordinarie prov senast 

14 dagar efter genomfört prov. 

Samtidigt skall kopior på jaktprovsprotokoll skickas till: 

Provregelkommittén de hundar som gått till pris. 

Avelsråden kopior på hundar från respektive ras som gått till pris. 

OBS! Att detta MÅSTE skötas löpande under säsongen, det får inte bli anhopningar av 

protokoll som skickas till registrerare, provregelkommitté och avelsråden. 

25

2009-10-14 Regelpärmen flik 3. 

Registrering utställningar. 

Sändes till SSF:s resultatansvarig för utställningar senast 7 dagar efter utställningsdag. 

Ange alltid klubbtillbehörighet 

Prislistorna skall vara i original 

Försändelsen skall innehålla: 

1 st SKK.s checklista, Finns att hämta på SKK:s hemsida: 

http://kennet.skk.se/skk/?id=753&sprak=sv Checklista för resultatredovisning, specialklubbar 

3 prislistor, 

3 kataloger, 

1 ex av varje kritiklapp 

1 ex av kopia av registreringsbevis för utländska hundar som inte ar registrerad i SKK. 

Samtliga av ovanstående handlingar (ett ex av vardera) ska arkiveras hos lokalklubbens 

sekreterare. 

26

4. Flik 4 

Ansökningar utställningar samt jaktprov 

27


Ansökningar utställningar. 

Ansökan skall vara exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 31 oktober. för det 

tredje året framåt, det år utställningen skall äga rum. 

Exempel: senast den 31 okt. 2013 för år 2016, senast den 31 okt, 2014 för år 2017, osv. 

Ändring av utställning 

Ansökan om ändring av utställning som redan godkänts av SSF och SKK och skall vara 

exteriörkommitténs sammankallande tillhanda senast den 1:a september året innan utställningen 

är planerad att äga rum. 

Exempel: senast den 1/9 2012 för utställning som är planerad till någon gång under 2013. 

28


Ansökan jaktprov. 

Ansökan skall vara SSF Riks sekreterare tillhanda: 

Senast den 1 februari för samtliga ordinarie(utlysta) jaktprov. 

Om provet är internationellt skall detta anges på ansökan (obs nästa sida). 

Prov kan sökas för tiden från den 16 aug. och till och med den sista mars, det gäller samtliga 

prov, utlysta som rörliga. Tiden sista mars som sista dag for prov, grundar sig på beslut från 

SSF styrelse, detta på grund av att spelet från tjäder och orre pågår under april månad och 

då ska inte detta störas av hundar eller folk i markerna. Trots att hundförbudstiden inträffar 

den sista april. 

De rörliga proven söks månadsvis för hela jaktåret av SSF:s sekreterare till SKK, 

obligatoriskt för alla lokalklubbar, dem behöver ni alltså inte söka. 

Dispens for jaktprov tidigare eller senare än ovan lämnas ej längre. 

29

Internationellt jaktprov 

Till 

Svenska Bassetklubben 

Svenska Beagleklubben 

Specialklubben för skällande fågelhundar 

Svenska Stövarklubben 

Svenska Taxklubben 

Svenska Älghundklubben 

Gällande ansökan om att arrangera internationellt jaktprov. 

Ni tillskrevs 2009-05-29 med ett antal frågor som gäller när/om Ni arrangerar ett 

internationellt jaktprov. 

Tyvärr ”föll” en sak bort i den skrivelsen och detta är att Ni måste inkomma till SKKs 

registreringsavdelning med en ansökan minst 6 månader före aktuellt provdatum. 

Anledningen till detta är att FCI kräver den framförhållningen för att bevilja 

utdelande av CACIT. 

Med vänlig hälsning 

SVENSKA KENNELKLUBBEN 

Kjell Bräster 

verksamhetschef 

30

5. Flik 5 

Adresslistor SSF 

31


Specialklubben 

för Skällande Fågelhundar 

Postgiro: 48 84 75-5 Bankgiro: 5685-2544 tel. 0241-302 50 Org nr: 894701-2806 

Adress: Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura. Hemsida: www.tradskallare.se 

Styrelsen 

Ordförande 

Lennart Jönsson, Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57, e-post: jonssonsel@telia.com 

Vice ordförande 

Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge Tel: 060-57 00 62, 070-513 14 33 e-post: 

egon.rongden@facipen.se 

Sekreterare 

Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-302 50, e-post: tl@inkopssupport.com 

Vice sekreterare 

Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: jensing@telia.com 

Kassör 

Ivar Karkiainen, Simpvägen 2,815 45 Tierp,Tel.0293/12702, e-post: 097310280@telia.com 

Ledamot 

Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: ronney@skoog.biz 

Ledamot 

Lars Lindgren, Glasögervägen 81, 913 42 Obbola, tel. 070-3037849, e-post: a-lars-@hotmail.com 

Suppleanter 

Berith Johansson, Blåviksvägen 32, 919 31 Åsele, tel. 070-3664479, e-post: tjäderfightens@hotmail.com 

Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post: 

trum.anders@swipnet.se 

Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 070-2672020, e-post: matti.torvela@metso.com 

Hedersledamöter 

Staffan Forsslund, Storvik, Bernt Karlsson, Boliden, Thore Öhgren, Arvidsjaur,Kjell Rosberg, Sorsele, 

Ingrid Frohm, Rönnbäck, Per-Alrik Frohm, Rönnbäck, Bengt Persson, Sollefteå 

Valberedning 

Jan Jatko, sammankall. Maalari 5, 984 99 Pajala, tel. 076-8107363, e-post: helena.bjornstrom@spray.se 

Per Persson, Södra Heden 11, 780 64 Lima, tel. 070-7131878, e-post: texas-per@hotmail.com 

Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-79550, e-post: 

thomas.jonsson@brinet.nu 

Avelsrådskommitté 

Sammankallande Finskspets: Johan Lehmivaara., Nobs: Richard Näslund 


Finsk spets, täckhundsanvisning: 

Johan Lehmivaara,Kyrkogatan3, 980 10 Vittangi, Tel. 0981-10044, e-post: vijla@skola.kiruna.se 

Kjell Pettersson, Östanåvägen 49, 860 13, Stöde, Tel. 0691-663220, e-post: kjell.p.spg@gmail.com 

Norrbottenspets, täckhundsanvisning: 

Rickard Näslund, Bergastigen 26, 920 64 Tärnaby, tel. 070-590 24 51, e-post: : 

nobsen.rickard@hotmail.se 

Alf Borgström, Granv. 24, 912 32 Vilhelmina, tel. 0940-557 54, 070-688 45 53, e-post: 

alf.borgstrom@vilhelmina.ac 

Assar Tieva, Städet 8, 980 60 Korpilombolo, tel. 0977-10233 e-post: assar.tieva@mejl.se 

Priskommitté 

Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-31233, e-post: ronney@skoog.biz 

32

Provregelkommitté 

Roger Hedlund, sammankallande Sjöv.152, 834 34 Brunflo, tel. 063-224 77, 070-358 12 13, 

pauliden@hotmail.com 

Lauri Keränen, Nybyggarvägen 6, 822 92 Alfta, tel. 0271-15297 , e-post: lauri.keranen@helsingenet.com 

Arne Åhs, Rönnbärsvägen 1, 660 50 Vålberg, 054-547 019, 070-219 42 05, arne.ahs@telia.com 

Resultatansvarig utställningar 

Ann-Kristin Persson, Granberget 23, 912 90 Vilhelmina, tel. 0730-358823, akpersson@live.se 

Exteriörkommitte 

Ewa Widstrand, sammankall. Nyvägen 9, 830 51 Offerdal, tel. 0640 - 321 57 ewa.widstrand@telia.com 

Jeanette Börjesson, Onsdagsvägen41, 894 30 Själevad, tel. 0660-378337, e-post: jensing@telia.com 

Redaktör för Ståndskall 

Göran Hellström, Ringvägen 23, 923 32 Storuman, tel. 0951-121 41, e-post: standskall@it4unet.se 

Ansvarig utgivare Ståndskall och SSF riks del av hemsidan 

Ordförande. 

Webbansvarig 

Bosse Zetterberg, Öna, Hagen 670 40 Åmotfors, 0571-31392 / 070-6318964 

e-post: bosse@setcommunication.se 

33

Specialklubben för Skällande Fågelhundar 

Lokalklubbarna 


Övre Norrbotten 

Bankgiro: 5937-0841 

Ordförande: Ove Sjöström, Polhemsgatan 3, 983 33 Malmberget, tel. 0970-202 08 e-post: ove.sjostrom@telia.com 

Sekreterare: Gunilla Falk, Vaikijaure 601, 962 69 Jokkmokk, tel.0971-31017, e-post: gunilla.falk2@spray.se 

Kassör: Michael Holmberg, Yttervägen 56, 936 31 Boliden, tel. 0910–58 05 20, e-post l.michael.holmberg@telia.com 

Norrbottens Kust och Inland 


Ordförande: Magnus Törkvist, Kängsön 330, 955 31 Råneå, tel. 070-2951136, e-post: magnusjakt@hotmail.com 

Sekreterare: Anders Larsson, Norrbyvägen 44, 975 93 Luleå, tel. 0920-301 37, e-post 092030137@telia.com 

Kassör: Tord Isaksson, Holmenvägen 35, 952 50 Kalix-Nyborg, tel. 070-5334421, e-post: tord.isaksson@ncc.se 

Nedre Norrbotten 

Bangiro: 393-7711. 

Ordf: Markus Fougstedt, Nybyn 94, 942 92 Älvsbyn, tel. 0929-132 64/ 070-6820331, markus.fougstedt@telia.com 

Sekreterare: Kjell Sundström, Sjöträsk 24, 933 99 Arvidsjaur, tel. 0960-52024, e-post: kjell.sm@telia.com 

Kassör: Gunilla Sundström Ventilg. 33 933 34 Arvidsjaur, tel. 0960-101 94, 070-675 33 39 gunillas65@hotmail.com 

Västerbottens Kustland 

Postgiro: 34 65 36-6 

Ordförande: Torleif Eriksson Sandåsvägen 2CA 905 04 Umeå, tel. 090-13 89 04 e-post. torleif.eriksson@telia.com 

Sekreterare: Mats Larsson, Aspvägen 23, 918 31 Sävar, tel. 090-508 05 e-post. mats_256@hotmail.com 

K assör: Lars Nilsson Bjenberg 431 910 20 Hörnefors, tel. 0930-260 01 e-post. lars.nilsson.timber@sca.com 

Västerbottens Lappmark 

Postgiro: 48 56 76-1 

Ordf: Kurt Sivertsson Byavägen 19, 923 96 Barsele, tel. 0951-210 65 / 0703-79 5780 e-post. kurt.sivertsson@sv.se 

Sekr: Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, 920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22 e-post. thomas.jonsson@Brinet.nu 

Kassör: Martin Markusson, Bondegatan 3, 910 60 Åsele, tel. 0941-664 81 e-post. markusson_martin@hotmail.com 

Ångermanland 

Postgiro :4 40 04 49-7 

Ordförande: Jeanette Börjesson Onsdagsvägen 41, 894 30 Själevad tel. 0660-37 83 37 e-post jensing@telia.com 

Sekr: Johanna Martinell, Östra Dalgat 26, 891 32 Örnsköldsvik, tel. 073-0508707, e-post: j_martinell@hotmail.com 

K assör: Solveig Nyström, V:a Ringväg 121, 871 42 Härnösand, tel. 0611-23149, e-post: snystrom@telia.com 

Jämtland/Härjedalen 

Postgiro:13 70 11-3 

Ordf: Anders Stensson, Trumvallen Kåtan 210, 840 92 Vemdalen, tel. 070-6151060, e-post: trum.anders@swipnet.se 

Sekreterare: Ewy Carlsson, Nusgatan 10, 840 92 Vemdalen, tel. 0684-303 46 e-post ewycarlsson@spray.se 

Kassör: Jörgen Jönsson Alavattnet 335, 833 95 Strömsund, tel. 0702-57 13 27 e-post karelarjorgen@hotmail.com 

Medelpad 


Ordförande: Egon Rongdén, Berglundav 1, 860 30 Sörberge, tel. 0705-13 14 33 e-post egon.rongden@sergel.com 

Sekreterare: Anita Hästdahl, Parteboda 221, 841 92 Ånge, tel. 070-6066306, e-post: anita.hastdahl@hyrverkab.se 

Kassör: Matti Torvela, Båthamnsgatan 19, 860 35 Söråker, tel. 0702-67 20 20 e-post matti.torvela@metso.com 

Gävleborg 

Postgiro: 17 43 39-2 

Ordförande: Jan Andersson, Stora Vintergatan 13, 827 31 Ljusdal. tel. 0651-165 17 e-post. jaaan@swipnet.se 

Sekreterare: Staffan Forsslund, Centralvägen 26, 81231 Storvik. tel. 0703-33 03 88 e-post. staffan@forsslund.se 

Kassör: Karl-Anders Karlsson, Bränna 2227, 820 40 Järvsö, tel. 0651–472 01, e-post. ka.karlsson@hotmail.com 

Mellansverige 

Postgiro: 66 22 24-5 

Ordf: Björn Sinders, Harkålsvägen 5, 794 33 Orsa. tel. 0250-410 88 / 0702-26 02 93 e-post. gb.sinders@telia.com 

Sekreterare: Ronney Skoog, Byrisvägen 8, 792 94 Mora, tel. 0250-312 33 / 0703-14 01 72 e-post. ronney@skoog.biz 

Kassör: Tommy Lannemar, Spik Kerstis väg 16, 785 50 Djura, tel. 0241-30250, e-post: tl@inkopssupport.com 

Sydsverige 

Postgiro: 91 53 14-9 

Ordförande: Göran Eriksson, Olsjövägen 27, 772 70 Saxdalen, tel. 0240-31112 e-post. styggberget@hotmail.com 

Sekreterare: Carin Simonsson, Jungfruvägen 7B, 791 34 Falun, tel. 023-20925 e-post. carin.simonsson@telia.com 

Kassör: Liselott Lindqvist, Irsta Prästgård 7, 725 97 Västerås, tel. 021-221 92 e-post: lise-lotte.lindqvist@ica.se 

34

Övriga funktionärer 

Adresser på funktionärer som inte finns på ordinarie adresslista 2012-2013 

Revisorer 

ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix: 

Birgitta Olofsson, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 

Verksamheten: 

Peter Persson, Trädgårdsvägen 5, 923 32 Storuman, tel. 0951-10732/ 070-9206205 

peter.persson@storuman.se 

Revisorsuppleanter 

ÖhrlingsPricewaterhouseCoopers, Kalix: 

Eva Stenberg, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 

Rose-Marie Öhman, Box 61, 952 21 Kalix, 0923-795 50 

Webbmaster 

Bosse Setterberg, Öna Hagen, SE-670 40 Åmotfors, tel. 0571-31392, 070-6318964, 

e-post bosse@setcommunication.se 

Regionregistrerare 

Region 1 Övre Norrbotten, Norrbottens Kust och Inland och Nedre Norrbotten 

Anders Östlund, Lotvägen 15, 95272 Sangis, 0923-12908, 076-8398948, 

e-post: anders.acke@gmail.com 

Region 2 Västerbottens Kustland och Västerbottens Lappmark 

Thomas Jonsson, Kronåsvägen 8, SE-920 40 Kristineberg, tel. 0953-205 22, 

e-post thomas.jonsson@Brinet.nu 

Ewert Lundström, Hjortronstigen 4, SE-931 39 Skellefteå, tel. 0910-77 88 65, 

e-post ewert.lundstrom@tietoenator.com 

Region 3 Ångermanland, Jämtland/Härjedalen och Medelpad 

Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941, 

e-post anders.Lundberg@bahnhof.se 

Region 4 Gävleborg, Mellansverige och Sydsverige 

Björn Sundin, Torparevägen 13, SE-824 51 Hudiksvall, tel. 0650-969 45, 

e-post bjorntorpet@glocalnet.net 

Resultatansvarig Jaktprov 

Anders Lundberg, Rossbol 130, SE-834 97 Brunflo, tel. 063-752106, 073-0893941, 

e-post anders.Lundberg@bahnhof.se 


35

6. Flik 

6 

Att arbeta i styrelse i SSF 

36

Regelpärmen Rev. 2012-06-19 

Checklista för Lokalklubbs funktionärer. 

Ansvarig Ämne senast datum sänds till. 

Sekreterare: Förbereda eget årsmöte, kallelse, kan göras med annons. 

Iordningställa handlingar för årsmötet: dagordning, 

verksamhetsberättelse, revisionsberättelse, 

ekonomisk rapport, motioner, jaktprovsstatistik 

Ansökan jaktprov……………………………..……………………………………………. 1 feb, SSF sekr. 

Ansökan utställningar, för 3:de året framåt…………………………………… 31 okt, Sammankallande i 

Exteriörkommitten 

Ansökan om ändring av utställning under Sammankallande i 

nästkommande kalenderår…………………………………………………………… 30 sept Exteriörkommitten 

Ansökan om dispens avs. vet vid NM och Skallkungen, enl. flik 21. 1 mån före tävl. SSF sekr. 

Anmälan av fullmäktige till riksårsmötet,……………………………………… 6 veckor. före mötet SSF sekr. 

Sända motioner till riksårsmötet,……………………………....................... 6 veckor. före mötet SSF sekr. 

Styrelseförteckning ,……………………….………………………....................... 25 feb, SSF sekr. 

Verksamhets- och revisionsberättelse………………………………………….. 25 feb. SSF sekr. 

Årsmötesprotokoll,…………………………………………………........................ 25 feb. SSF sekr. 

Svara på remisser och frågor,……………………………………………………….. Inom fastställd tid SSF sekr. 

Insändning av prislistor utställning……………………………………………….. Enligt flik 3 Resultat ansv. 

Insänd skogskort…………………………………………………………………………… Enligt flik 3, Provregelkommitte, 

samt resp avelsråd 

Insänd handlingar jaktprov……….………………………………………………….. Enligt flik 3 Regionregistr. 

Inför jaktprovssäsongen……………………………………….. 1 aug. 

- Att alla jaktprovsdomare har aktivt medlemskap i SSF . 

- Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på två år enligt flik 7. 

- Vilka jaktprovsdomare som inte dömt på tre år enligt flik 7. 

- Vilka provledare som inte tjänstgjort på tre år enligt flik 8. 

- Vilka jaktprovsdomare och/eller provledare som ska auktoriseras 

efter fullgjord tjänstgöring enligt flik 7 och 8. 

Ansöka om auktorisation på 

jaktprovsdomare och provledare……………………………… Enligt flik7 och 8, SSF sekr. 

Anmälan till Skallkungen…………………………………………… Mån. 12 dagar före tävl. Arrangerande 

Enligt flik 10, klubbs sekr. 

Annons jaktprov Ståndskall nr 2,………………………………. 10 maj. Redaktör. 

Annons Årsmöte Ståndskall nr 4……………………………….. 10nov. Redaktör. 

Annons domarkurser Ståndskall……………………………….. Se utgiv dag Redaktör. 

Påminna hundägare: 

- Årets skällande fågelhund………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. 

- Rahan kennels pokal………………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. 

- Unos minne……………………………………………………… 1 feb. SSF prisansvarig. 

Kassör: Egna klubben: - föra räkenskaper, skapa förutsättningar och lämna förslag för en bra ekonomi. Lämna över 

räkenskaperna till revision inför årsmöte, enligt stadgarna till revisorer, - lämna ekonomisk redogörelse, enligt 

stadgarna, till styrelsen och årsmötet. 

Inbetalning av startavgift, 1200 kronor per hund, till Skallkungstävlingen. 14 dagar före tävlingsdag tillhanda 

arrangerande lokalklubbs kassör. Hundar på vakansplats inbetalas för, så snart de blir kända. 

Egna arrangemang av Skallkungen: Lämna ekonomisk redovisning till deltagande klubbar senast 1 mån efter 

sista tävlingsdag. 

Ståndskall: Manusstopp: 10 feb, 10 maj, 10 aug, 10 nov. 

Beräknad utgivningsdag: 15 mars, 15 juni, 15 sept, 15 dec. 

Allt material skall insändas på diskett eller via e-mail. Text på Mac måste konverteras till PC med RTF fil. För manus som inte 

levereras per data skall detta vara redaktören tillhanda senast 5 dagar före manusstoppdatum. Ge filerna namn som 

underlättar att hitta den i rätt sammanhang. Bilder skall vara märkta med returadress på baksidan för att säkert kunna 

returneras. Digitala foton, (t ex JPG, TIFF osv.), bör vara minst 300 dpi och sändas separat. För sent inlämnat material kan inte 

garanteras plats, oavsett innehåll. För inlämnat material garanteras inte att det publiceras. 

37

Arbetsordning för klubbstyrelse 

En styrelses arbetsordning är ett klargörande av vilka uppgifter som åligger klubbstyrelsen och hur arbetet 

i styrelsen ska bedrivas för att säkerställa mötes- och medlemsdemokrati. 

Styrelsens arbetsordning kan inte jämföras eller jämställas med dagordningen/agendan för ett 

styrelsemöte. 

Dagordningen är ett rättesnöre för mötets genomförande, där det ska framgå vilka punkter/sakfrågor som 

ska behandlas, i vilken ordning och som styrelsen vid mötets inledning fastställer. 

En arbetsordning för en klubbstyrelse kan innehålla följande rubriker: 

Styrelsemöten 

Här beslutas om antalet styrelsemöten, tider och platser med mera. Styrelsen fastställer en 

sammanträdesplan. 

Klubbmöten 

Även klubbens medlemsmöten bör ingå i sammanträdesplanen. Det är också viktigt att vid mötesplanerandet, 

ta hänsyn till vad stadgarna säger ex vis när årsmötet skall hållas, samt vad övriga led inom 

organisationen (SKK), på riks-, läns- och kommunalplan har planerat in. Det gäller allt från kampanjer till 

SKKs fullmäktige. 

Suppleanter 

Det är praxis inom SKK-organisationen att suppleanterna kallas till sammanträden och deltar i styrelsens 

arbete. 

Kallelse 

Hur och vem kallar till styrelsemöten och klubbmöten? Och vad ska kallelsen innehålla? Ska 

dagordningen alternativt verksamhetsberättelse och/eller andra handlingar bifogas? Det underlättar för 

styrelsens ledamöter att fatta beslut om de fått sätta sig in i vilka frågor som ska behandlas och kunnat ta 

del av ev. underlag. 

Gängse ordning brukar vara att styrelsens sekreterare på uppdrag av styrelsens ordförande skickar ut kallelsen. 

Om man beslutar sig för att kalla på annat sätt än via brev (posten), till exempel via e-post eller telefon, är 

det viktigt att det finns ett protokollfört beslut om detta. 

Protokoll 

Protokollet är det dokument som visar vilka ärenden och beslut en styrelse behandlar och fattar. 

Protokollen blir också klubbens historieskrivning, samt utgör de underlag för revisorerna i deras arbete. 

I protokollet ska det framgå vilka som närvarat, tid och plats för mötet, samt vilka frågor som behandlats 

och vad styrelsen beslutat. 

Inom SKK skall det justerade protokollet, det vill säga. när det undertecknats av styrelsens ordförande 

och av mötet utsedd justerare, enligt stadgarna hållas tillgängligt för medlemmarna. Det betyder att alla 

klubbens medlemmar har rätt att ta del av protokollets innehåll! 

Många anslår styrelseprotokollen på klubbens hemsida. Detta gör att utformningen av protokollen är av 

största vikt. Det mest fördelaktiga sättet att föra protokoll, och som samtidigt gör informationen om styrelsens 

arbete och fattade beslut lättillgängligt, är rena beslutsprotokoll. Se exempel. 

Styrelsens befogenheter 

Vad får styrelsen fatta beslut om och vad ska behandlas av årsmötet? Dessa frågor regleras vanligtvis i 

klubbens stadga. Där beskrivs målsättningen med klubbens arbete, vilken verksamhet som skall bedrivas 

samt vad styrelsen resp klubbmötet skall besluta om. 

38

Firmatecknare 

Vem/vilka i klubbstyrelsen ska kunna ta ut pengar från klubbens bank- och/eller postgiro? Ska enbart kassören, 

eller kassör och ordförande i förening kunna göra detta, eller kanske kassör och ordförande var för 

sig, eller någon annan styrelseledamot? 

Här är det viktigt att väga in problematiken med stora avstånd mellan de olika uppdragsinnehavarna. 

Klubbens firmatecknare är också den som har rätt att underteckna kontrakt och fatta bindande 

överenskommelser å klubbens vägnar. 

Attesträtt 

Vem godkänner klubbens utbetalningar? Ett sätt är, att den som ansvarat för en aktivitet som medfört 

kostnader, intygar att en faktura upptar korrekt belopp, och att någon av firmatecknarna därefter attesterar 

och ombesörjer utbetalning. 

Utåtriktad information och klubbens korrespondens 

Vem/vilka ska ansvara för klubbens utåtriktade information, såsom klubbtidning, hemsida, 

mediakontakter och så vidare? 

Vem ska underteckna brev och skrivelser ifrån klubben? 

Vanligt är att sekreteraren är den som undertecknar skrivelser ifrån klubben och tar emot korrespondens. 

Men även sekreteraren eller annan ledamot, kan efter uppdrag av ordföranden, underteckna brev och 

skrivelser. 

Tänk på att ta kopior på klubbens utgående korrespondens. Korrespondensen ska ju avrapporteras för att 

godkännas på nästkommande styrelsemöte och en kopia på skrivelsen bör då biläggas protokollet. 

Ekonomi och bokföring 

Vilka rutiner ska gälla för den löpande bokföringen? Hur ska kassören informera den övriga styrelsen om 

klubbens ekonomi? Ska kanske delårsbokslut upprättas, eller räcker det med balans- och resultatrapporter 

till styrelsens möten? 

Ett sätt att komplettera balans- och resultatrapporter under en period, är att göra en särredovisning för 

varje genomförd aktivitet, till exempel. Utställningen där och där, avelskonferensen då och då, senaste 

numret av klubbtidningen och så vidare. 

Arbetsutskott 

I klubbstyrelsen är det möjligt att inrätta ett arbetsutskott, som kan bestå av ordförande, sekreterare, 

kassör. Arbetsutskottet kan då behandla och förbereda frågor mellan styrelsemötena. De beslut ett 

arbetsutskott tagit måste sedan upp på nästkommande styrelsemötes dagordning för godkännande. 

Styrelsen kan också i en separat skrivning/arbetsordning för arbetsutskott, besluta om vilka frågor 

arbetsutskottet har rätt att behandla. 

Arbetsgrupper/kommittéer 

Ett sätt att engagera fler medlemmar och göra fler delaktiga i klubbens arbete, är att tillsätta kommittéer 

och bilda arbetsgrupper. 

En styrelseledamot kan vara sammankallande i arbetsgruppen/kommittén. På så sätt får man en naturlig 

rapportering till styrelsen av gruppens/kommitténs arbete. Exempel på sådana arbetsgrupper/kommittéer 

är – utställnings- och avelskommittéer, redaktionsråd (för klubbtidningen), webbansvariga, med flera. 

Styrelsen kan även inför en särskild fråga, besluta om att till sig adjungera person, som i denna fråga, kan 

bidra med information för att styrelsen ska kunna fatta ett korrekt beslut. 

39

Verksamhetsplan och budget 

Verksamhetsplan och budget fastställs av årsmötet. Verksamhetsplanen redogör för de aktiviteter klubben 

skall genomföra och budgeten utgör den ekonomiska ramen för vad aktiviteterna får kosta. 

Om särredovisningar görs, efter varje genomförd aktivitet, är det enkelt för styrelsen att jämföra verksamhetsplan 

och fastställd budget med vad de verkliga kostnaderna blev. 

Inför varje årsmöte upprättas en ny verksamhetsplan och en ny budget. 

Verksamhetsberättelse 

Inför årsmötet ska styrelsen skriva en verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelsen ska redogöra för 

vad som hänt i klubben under det gångna verksamhetsåret, samt också redogöra för vad aktiviteterna 

kostat, det vill säga, redogöra för klubbens ekonomi. 

Protokollen ifrån föregående klubbårsmöte och årets styrelsemöten, av årsmötet beslutad verksamhetsplan 

och fastställd budget, samt verksamhetsårets balans- och resultaträkningar för klubben och eventuella 

”aktivitets-särredovisningar”, är nödvändiga underlag för verksamhetsberättelsens framtagande. 

Det utgör också underlag för klubbens revisorer som de behöver för att kunna fullgöra sitt revisionsarbete. 

Stadgarna för klubben anger vad som ska gälla i klubben beträffande flertalet av punkterna ovan. 

Det är viktigt att läsa sin klubbs stadgar och att stadgarna alltid finns till hands vid styrelsens och 

klubbens möten! 

40

Föreningsteknik – en ordlista 

Acklamation 

Röstning med ja-rop. 

Adjungera 

Om klubbens stadgar tillåter, finns det möjlighet för styrelsen att till sig adjungera en person med specialkunskaper 

för att utföra ett visst uppdrag. 

Exempel: Förslag finns om att man skall införa hälsoprogram för sjukdom som allt oftare förekommer 

inom rasen. En uppfödare av rasen är till yrket veterinär. Styrelsen tillfrågar henne om att få adjungera 

henne i frågor som rör aktuell sjukdom. 

AU, förkortning av arbetsutskott 

Några personer ur styrelsen utses att ingå i AU och får då ta ett större ansvar för att utreda och bearbeta 

ärenden innan de tas upp till beslut vid styrelsemöte. 

AU kan även, om styrelsen så bestämmer, besluta i vissa ärenden. Dessa ska då redovisas vid 

nästkommande styrelsemöte för fastställelse eller ändring. 

Jfr VU. 

Bordläggning 

Bordläggning innebär att ett ärende inte beslutas om vid pågående möte, utan kommer upp för beslut, i 

oförändrat skick, vid ett möte längre fram. 

Försöksvotering 

Om någon begär votering, som innebär omröstning med räkning, frågar alltid mötesordföranden om mötet 

kan godkänna en försöksvotering. Om mötet accepterar detta, görs en omröstning med handuppräckning, 

med eller utan röstsedel. Någon rösträkning förekommer inte. Om så mötesordföranden har svårt att 

avgöra vilket förslag som fått flertalet röster, eller om någon mötesdeltagare begär räkning, så görs 

omröstningen om med handuppräckning eller namnupprop och rösterna räknas. 

Justering: protokoll, röstlängd, talarlista, yrkanden 

Ordet justera betyder i mötessammanhang kontrollera och rätta till, korrigera, granska och godkänna. När 

ett protokoll är justerat av vald justerare, betyder det att protokollet är kontrollerat och överensstämmer 

med vad som föregått på mötet. 

Att röstlängden justeras innebär att mötet delges hur många röstberättigade som prickats av vid en viss 

tidpunkt, så om en omröstning med räkning sker, vet alla hur många röster som kan avges. Om mötets 

arbetsordning så medger, kan ordföranden efterhand ta upp röstlängden för justering då mötesdeltagare 

kan ha lämnat alternativt fler tillkommit. 

När proposition/streck i debatten begärts, justeras alltid talarlistan först. Se proposition. 

Justering av yrkanden görs när ett möte är redo för beslut. Mötesordföranden går då igenom de framlagda 

yrkandena, frågar mötesdeltagarna om de är rätt uppfattade och därmed är yrkandena justerade. 

Jäv 

Personer som väljs till samma styrelse, eller skall väljas till styrelse, valberedning, revisorer i klubben bör 

inte tillhöra samma familj eller ha någon nära-anhörig-relation eftersom jävsituationer då kan uppstå. 

Exempel: Hustrun i en familj väljs som klubbens ordförande. Mannen står på förslag att väljas som en av 

revisorerna. Detta är då olämpligt eftersom mannen då kommer att granska frågor som hustrun arbetat 

med och haft ansvar för. 

41

Kontrapropositionsvotering 

Kontra betyder mot och proposition i denna bemärkelsen, betyder förslag, votering är omröstning, alltså 

är kontrapropositionsvotering detsamma som motförslagsomröstning. 

Om fler än två förslag ställs mot varandra i en röstning med acklamation (ja-rop), och någon begär 

votering, används kontrapropositionsvotering eller motförslagsomröstning. 

Förslagen ställs två och två mot varandra i en form av utslagningsomröstning och slutligen finns endast 

två förslag kvar till själva ”finalen”. 

Majoritet 

Majoritet betyder flertal eller röstövervikt. 

Med enkel majoritet menas att minst hälften av mötets röstberättigade måste stödja ett förslag för att det 

ska bli mötets beslut. 

Med relativ majoritet menas att om fler än två förslag ställs emot varandra, blir det förslag som får flest 

röster också mötets beslut. 

Med kvalificerad majoritet menas att ett beslut måste stödjas av fler röstande än hälften. 

Exempel: I vissa föreningar krävs exempelvis 2/3 av de röstberättigade för beslut om en extra medlemsavgift. 

Motion 

När en medlem vill ha någon ändring eller tillägg till verksamheten till stånd, till exempel stadgeändring, 

kan medlemmen skriva en motion (förslag), till årsmötet. Motionen sänds till styrelsen som tillsammans 

med ett eget yttrande över motionen är skyldig att överlämna den till årsmötet för beslut. 

Proposition – Streck 

När någon begär proposition, betyder det att den vill ha streck i debatten, det vill säga debatten ska 

avslutas och mötet gå till beslut. 

När proposition – streck är begärt, skall ordföranden justera talarlistan och inkomna yrkanden. 

Innan talarlistan och inkomna yrkanden justeras, ges möjlighet för mötesdeltagarna att teckna sig på talarlistan, 

samt anmäla eventuella yrkanden som de kommer att lägga. 

Därefter klubbas justeringarna och ingen talare som inte står på den justerade talarlistan får ordet, även 

om han så begär. Och ingen talare kan lägga något yrkande som inte finns på yrkandelistan, även om 

talaren står på den justerade talarlistan. 

Remiss 

Remiss är ett förslag som skickas för utredning och/eller utlåtande över en viss fråga. 

Votering 

Votering är en omröstning där rösterna räknas. Votering kan ske öppet, med handuppräckning eller namnupprop, 

men om någon av mötesdeltagarna så begär, ska votering ske slutet, det vill säga med röstsedlar. 

Jmf votering med försöksvotering. 

Återremiss 

När ett ärende återremitteras, betyder det att ärendet skickas tillbaka för omarbetning, för att i ett annat 

skick återkomma och tas upp till behandling vid möte längre fram. 

Jmf med bordläggning. 

42

Att verka som förtroendevald inom SKK-organisationen 

Ett engagemang i en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation som SKK, ställer krav på den som 

engagerar sig. Krav såsom kunskap om organisationens stadgar, uppbyggnad och verksamhetsidé. 

Arbetet i den ideella organisationen bygger på frivilliga åtaganden grundade på gemensamma 

intressen. För att kunna nå framgång med arbetet i organisationen och därmed också främja det 

gemensamma intresset, är det av största vikt att allt arbete bedrivs i en positiv anda. Att allt vi gör 

och vill göra är insatser för att föra organisationen framåt, stärka den och göra den än mer 

attraktiv för de som ännu står utanför. 

Rollen som förtroendevald 

Svenska Kennelklubben, SKK, är en ideell, demokratiskt uppbyggd organisation. Som förtroendevald har 

du därför en central roll när det gäller att påverka och forma organisationens framtid. Du har rätt att bli 

bemött med respekt för dina åsikter – oavsett om du arbetat i styrelsen, deltagit i valberedningen eller 

varit revisor i många år eller om du nu har ditt första förtroendeuppdrag. 

Som förtroendevald är du en del av SKKs ansikte utåt och det är därför din skyldighet att du är 

insatt i organisationen, dess verksamhet och roll i samhället. 

Alla förtroendevalda måste, förutom att vara medlem i föreningen vilket bör vara en självklarhet, också 

dela den målsättning och inriktning föreningen uttalar i stadgar och verksamhetsidé. En ordförande, kassör, 

styrelseledamot, redaktör eller vilket uppdrag den förtroendevalde blivit utsedd till, kan aldrig 

betrakta ”sitt” uppdrag på ett sådant sätt att det är just ”mitt” område, ”mina” pengar, ”min” tidning och 

så vidare. Det är helheten som gäller och hela styrelsen har hela ansvaret under verksamhetsåret. 

Som förtroendevald är du vald av föreningens medlemmar. Att vara förtroendevald är precis som ordet 

låter: ett förtroende. Det förtroendet prövas av medlemmarna på årsmötet via dels föreningens 

årsberättelse, dels via fråga om ansvarsfrihet. De av styrelsen tillsatta förtroendeuppdragen, till exempel 

kommittéer eller arbetsgrupper, granskas fortlöpande av styrelsen under verksamhetsåret. 

Styrelsens ansvar och uppgifter 

Din viktigaste uppgift som förtroendevald är att medverka till att SKK-organisationen utvecklas positivt, i 

enlighet med stadgar och gemensamma policydokument. En viktig förutsättning för att uppnå detta, är att 

du som förtroendevald är klar över din roll och dina uppgifter i styrelsen. 

Styrelsen har det yttersta ansvaret för verksamhet, ekonomi och i förekommande fall personal. Detta förutsätter 

såväl omdöme som mod att ibland fatta svåra beslut. Styrelsens ansvar gäller samtliga ledamöter 

och det innebär att styrelsen som helhet står till svars för fattade beslut. Endast protokollförda 

reservationer fritar enskild ledamot från ansvar. Styrelsens ansvar prövas genom att årsmötet beslutar om 

ansvarsfrihet för den avgående styrelsen. 

Mål och utvärdering 

Att kontinuerligt ange mål, följa upp och utvärdera verksamhet är styrelsens viktigaste uppgift för att påverka 

föreningens utveckling. Tydliga mål ska fastställas exempelvis när det gäller verksamhetens kort- 

och långsiktiga utveckling. 

Styrelsen upprättar inför varje årsmöte en verksamhetsplan. 

Verksamhetsplanens mål ska formuleras på så sätt att de lätt kan följas upp och utvärderas. Den årliga 

verksamhetsberättelsen är styrelsens beskrivning över i vilken grad verksamhetens mål har uppfyllts. Den 

samlade kunskapen om verksamhetens utveckling ligger sedan till grund för styrelsens beslut om förändringar, 

nya mål och omprioriteringar. 

43

Styrelsens arbete 

Att åstadkomma ett öppet och effektivt arbetsklimat är den nyvalda styrelsens första uppgift. Redan inledningsvis 

bör man därför fastslå styrelsens uppgifter och ansvar, arbetsfördelning, mötesformer, utbildning 

av styrelsens ledamöter, et cetera. Risken är annars att ”man jobbar på som man alltid gjort”. 

Ett sätt att underlätta styrelsens arbete är att kommittéer eller arbetsgrupper utses som planerar och utför 

vissa uppdrag. Det kan gälla föreningens tidning, webbsidor, utställningsverksamhet, med mera. Även om 

någon getts ett uppdrag, så är det fortfarande styrelsen i sin helhet som har huvudansvaret. 

Som förtroendevald måste du inse att en stor del av arbetet görs mellan styrelsemötena. Se till att i god tid 

få dagordning och beslutsunderlag för det som ska behandlas på mötet. Att på förhand sätta sig in i 

frågorna och väga olika argument mot varandra innebär att du aktivt kan bidra med dina synpunkter på 

mötet, vilket är en förutsättning för goda beslut. 

De beslut som fattas bör alltid formuleras så att det inte råder någon tvekan om innebörden. Detta för att 

undvika missämja och onödiga diskussioner. Tydliga protokoll är ett effektivt redskap för att följa upp 

tidigare fattade beslut. I och med att ett protokoll är justerat är det att betrakta som offentligt. 

Föreningens styrelse kan till sig adjungera för verksamheten viktiga medlemmar, alternativt ge i uppdrag 

till medlem/medlemmar vissa arbetsuppgifter, som till exempel utställningsansvar, tidningsredaktör, 

webb-administratör, lokalområdesansvar, fastän dessa medlemmar varken sitter i styrelsen eller är valda 

av årsmötet. Dessa medlemmar svarar då inför styrelsen hur de sköter sina uppdrag. 

Än en gång och det är viktigt att komma ihåg - styrelsen är ytterst ansvarig för all verksamhet 

mellan årsmötena. 

Ordförandens roll 

Ordföranden är arbetsledare för styrelsen och företräder oftast styrelsen även utåt. Ordföranden måste 

delegera uppgifter och ansvar så att alla förtroendevalda görs delaktiga i styrelsearbetet. Det är viktigt 

med en arbetsfördelning inom styrelsen, där även andra ledamöter än ordförande, kassör, sekreterare kan 

få konkreta uppdrag. 

Att företräda föreningen 

Det är lämpligt att styrelsen redan på ett tidigt stadium lägger fast rutiner för ledamöternas möjlighet att 

agera talesmän för föreningen. Det här handlar om att styrelsen värnar om sin gemensamma integritet och 

sammanhållning. 

Det är också viktigt att man kommer överens om vilket mandat enskilda ledamöter har, när det gäller att 

företräda föreningen i olika utåtriktade sammanhang, exempelvis i pressen eller gentemot lokala politiker. 

Lojalitet med fattade beslut 

Att olika åsikter bryts mot varandra är ett naturligt inslag i styrelsearbetet och ofta en förutsättning för 

kloka beslut. Självklart har man alltid rätt att hävda sin uppfattning, men när ett beslut väl är fattat, är det 

ett krav att samtliga ledamöter solidariskt sluter upp bakom detta. 

Årsmötet 

Vid årsmötet redovisas det föregående verksamhetsåret, samtidigt som förutsättningarna för innevarande 

år ges i form av verksamhetsplan och budget. Årsmötet tar också ställning till frågan om ansvarsfrihet för 

styrelsen för det gångna året och väljer de nya ledamöter som ska ingå i styrelsen. 

Den valda styrelsen tillträder omgående under förutsättning att valparagrafen blivit omedelbart 

justerad. 

Valberedningen 

Valberedningens uppdrag är att föreslå förtroendevalda till styrelsen. Att hitta rätt personer till olika 

uppdrag förutsätter att valberedningen känner till organisationens behov och kan bedöma människors 

personliga kvalifikationer. Det är också viktigt att inte försätta styrelsens ledamöter i jävsituationer. 

Därför ska man undvika att välja in flera medlemmar av en familj i samma styrelse; att exempelvis 

ordförande och revisor eller kassör och revisor tillhör samma familj är direkt olämplig. Valberedningen 

måste också tänka på att 

44

styrelsen ska fungera som ett kollektiv. Sist men inte minst gäller det att få människor att ställa upp, vilket 

inte alltid är enkelt. Därför är det viktigt att de arbetar kontinuerligt under hela verksamhetsåret med 

attförbereda de val som skall föreläggas årsmötet. 

För att man en gång blivit invald i en styrelse är det inte självklart att man föreslås till omval. 

Valberedningen måste här kunna agera med fasthet och integritet – och alltid ha organisationens 

bästa för ögonen. 

Ekonomi 

Årsmötet och styrelsen bär det yttersta ansvaret för de ekonomiska beslut som fattas. Tydliga regler och 

rutiner för hur ekonomin hanteras är viktigt för att effektivisera verksamheten och undvika misstag eller 

till och med oegentligheter. Det är i detta sammanhang av största vikt att komma ihåg att aldrig blanda 

ihop ”privat” ekonomi med föreningens. 

Styrelsens ansvar för ekonomin 

För att en realistisk budget ska kunna upprättas och skälig medlemsavgift tas ut av medlemmarna, fordras 

att föreningen har en genomtänkt verksamhetsplan att utgå ifrån. En sådan plan innefattar allt ifrån möteskostnader 

till tidningsutgåvor och abonnemang av olika slag. 

Att sätta sig in i föreningens ekonomi är kanske den uppgift som en ny styrelseledamot upplever som svårast. 

Ekonomin påverkar så gott som alla beslut, därför är det av avgörande betydelse att du kontinuerligt 

kan överblicka det ekonomiska läget i föreningen. Det är också viktigt att du kan göra jämförelser bakåt i 

tiden för att kunna bedöma föreningens ekonomiska utveckling. 

Som förtroendevald är det med andra ord såväl en rättighet som en skyldighet att skaffa sig insyn i 

föreningens ekonomi. Du som är ny i styrelsen har rätt till en grundlig genomgång av det ekonomiska 

läget och de rutiner som gäller i föreningen. För dig som är erfaren styrelseledamot är det viktigt att bidra 

till att göra de nya ledamöterna införstådda i hur ekonomin fungerar. 

En av de första punkterna på dagordningen för styrelsen efter årsmötet är att fastställa rutiner för 

ekonomihanteringen exempelvis teckningsrätt, fullmakter med mera och för den ekonomiska 

rapporteringen från kassören till styrelsen. 

Revision 

Årsmötet väljer revisorer i enlighet med stadgarna. Revisorerna är en viktig del i varje förenings 

demokratiska säkerhets- och kontrollsystem. En central del av revisorernas arbete är att granska 

föreningens verksamhet, räkenskaper och ekonomi. Revisorerna har årsmötets – och därmed 

medlemmarnas – uppdrag att följa styrelsens förvaltning (verksamhet och ekonomi) av föreningen. 

Att som revisor både ha en stödjande och granskande funktion gentemot styrelsen kan ibland innebära en 

svår balansgång. Direkt efter årsmötet bör revisorerna upprätta en plan för sitt arbete. För att kunna utföra 

sitt arbete skall revisorerna ta del av samtliga underlag och styrelseprotokoll. Ett sätt att underlätta arbetet 

är att kvartals- och/eller halvårsrevisioner genomförs. Revisorerna avger inför varje årsmöte en revisions 

berättelse som utgör deras slutdokument över granskningen av verksamhetsåret. 

45

Checklista för förtroendevalda 

Det är mycket viktigt att den som är förtroendevald lämnar ifrån sig material och handlingar som tillhör 

föreningen till sin efterträdare eller till annan förtroendevald i föreningen som anses lämplig vid tillfället. 

Detta för att arbetet ska kunna fortgå utan störningar och att den dokumentation som handlingarna utgör 

finns kvar för historiska ändamål. 

Denna checklista är en hjälp när förtroendevalda byta ut i en förening. Listan är dock inte heltäckande, 

utan bör använda sitt sunda förnuft i hur man hanterar övergången från en person till en annan. 

I samband med överlämnandet är det bra att man noterar vad som lämnas samt att den som tar emot materialet 

kvitterar detta på listan. Man behåller därefter varsitt exemplar av listan. 

Följande bör man komma ihåg att återlämna: 

Alla förtroendevalda 

• Nycklar till klubbstuga och andra nycklar som tillhör föreningen 

• Kontorsmaterial såsom brevpapper, kuvert, skrivmaterial, toner, frimärken, stämplar 

• Blanketter som är unika för föreningen, till exempel domarprotokoll, auktorisationsbevis, anmälningsblanketter 

• Maskiner och teknisk utrustning etc. som tillhör föreningen 

• Annat material som tillhör föreningen, till exempel gåvor, priser, standar och fanor. 

• Domarkompendium 

• Trycksaker såsom årsböcker och/eller rasdokument. 

• Inloggningsuppgifter, koder och dylikt gällande hemsida och funktionsknuten e-post. 


• Ordförandeklubba 

• Fullmakter, avtal etc. 

• Teckningsrätt på klubbens konton måste avslutas och ändras. 

Kassör 

• Kontoplan 

• Verifikat 

• Huvudböcker 

• Bokslut 

• Kontoutdrag plus- och bankgiro 

• Inventarielista 

• Övrigt bokföringsmaterial 

• Handkassa 

• Skuldebrev 

• Lagfarter 

• Arrendeavtal 

• Försäkringsbrev 

• Bankcheckar 

Sekreterare 

• Protokoll i original 

• Korrespondens (in- och utgående skrivelser) 

• Avtal i original 

• Årsmöteshandlingar 

• Skuldebrev 

• Lagfarter 

• Arrendeavtal 

• Övriga handlingar 

46

7. Flik 

7 

Auktorisering av jaktprovsdomare 

47

Flik 7 2012 01 20 

SSF riksstyrelse eller dess AU auktoriserar jaktprovsdomare på förslag av respektive lokalklubb. 

Person kan föreslås för auktorisation som 

Är medlem i någon av SSF:s lokalklubbar 

Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning 

Har god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar 

Har god kunskap av hundsport allmänt 

Är hederlig och omdömesgill 

Genomgått utbildningens tre steg inom en tidsrymd av två år. 

Fört hund till pris på jaktprov (medverkat på jaktprov som hundförare på egens eller annans 

hund). 

Steg 1. 

Genomgått av lokalklubb genomförd teorikurs. (Lokalklubb inom SSF:s organisation). 

Steg2. 

Två godkända aspiranttjänstgöringar där samtliga moment utom förnyat skall och finnande i 

träd har bedömts. Kan göras som fingerat prov för provledare/erfaren domare. 

Domarprov skall pågå minst 2 timmar med lånad eller provledarens/erfarne domarens hund. 

Aspiranttjänstgöring kan också fullgöras vid ordinarie prov om provledaren bedömer att så är 

lämpligt. 

Anmälan om domarprov skall göras till lokalklubbs utsedda utbildningsledare som utser 

provledare/domare för provet. Domarprovets resultat tillgodoräknas ej hunden. 

Minst en av de två godkända aspiranttjänstgörningarna ska vara på ett fingerat domarprov. 

Steg 3. 

Aspirant skall ha deltagit på ett ordinarie provs kollegium. (För att få en inblick i hur olika 

situationer kan tolkas och bedömas). 

Examination får inte genomföras om det föreligger jäv mellan provledare/domare och aspirant. 

De två godkända aspiranttjänstgöringarna skall göras för två olika provledare/domare. 

Vid aspiranttjänstgöringen omfattas aspirant av samma bestämmelser som tjänstgörande 

domare. Aspirant skall själv smyga fram på ståndskall och bedöma hundens prestation, samt 

föra eget bedömningsprotokoll och upprätta självständigt protokoll, som skall redovisas och 

godkännas av provledaren/domaren. 

Det är lokalklubben som har ansvaret för att domaraspiranten är klar för auktorisation. Att en 

aspirant genomfört och fått godkänt i ovanstående kriterier, innebär inte att han/hon per 

automatik ska auktoriseras. Lokalklubbens utbildare och provledare/domare som genomfört 

utbildningen ska lämna ett utlåtande över aspirantens lämplighet som domare, detta lämnas till 

lokalklubbens styrelse som har att ta ställning till ev. mer utbildning, mer jaktrutin eller en 

begäran om auktorisation till SSF:s riksstyrelse. 

Två-års regeln: 

Domare som under två provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under 

säsong 2010-2011. Faller då för två-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid 

utgången av provsäsongen 2012-2013, alltså 2013-03-30). 

Tre-års regeln: 

Domare som under tre provsäsonger ej dömt på jaktprov. (Ex. Domare dömer under 

säsong 2010-2011. Faller då för tre-års regeln om han/hon inte dömt på jaktprov vid 

utgången av provsäsongen 2013-2014, alltså 2014-03-30). 

48

Domare som inte dömt på två år, måste genomgå ny teorikurs/teorigenomgång för att få döma det 

tredje året. Denna kan göras genom att delta på av en lokalklubb arrangerad teorikurs eller genom en 

teorigenomgång med en lokalklubbs utbildningsledare. Sker utbildningen eller genomgång i annan än, 

den egna lokalklubben åligger det domaren att informera sin egen lokalklubb så att auktorisationen 

aktiveras. Domare får ej döma innan detta skett. 

Domare som inte dömt på tre år, får ej döma på jaktprov. 

Lokalklubben begär till SSF:s styrelse vad gäller tre-års fall om domaren skall få sin auktorisation vilande 

eller om domaren skall avauktoriseras. 

Vilande auktorisation innebär att domaren finns kvar i SSF:s domarregister, men med klar markering på 

att han/hon ej får döma på jaktprov. En auktorisation kan vara vilande högst två år, därefter ska 

utbildning genomföras eller domare avauktoriseras. 

Avauktorisation innebär att domaren skall sända in sitt domarkort och stryks från SSF:s och SKK:s 

domarlistor. 

Det åligger lokalklubbarna att ha uppföljning av vilka domare som faller under två respektive tre-års 

regeln. 

Medlemskap: 

Jaktprovsdomare skall vara medlem i SSF eller motsvarande nordisk klubb för att få döma på jaktprov. 

Jaktprovsdomare från Norge eller Finland som vill döma i Sverige skall till SSF:s sekreterare skicka in 

giltigt domar-ID från sitt hemland samt sitt personnummer VIKTIGT. 

SSF:s sekreterare ansöker då hos SKK om ett Svenskt domar-ID, som meddelas domaren. 

Domare som ej löst medlemskap under en hel provsäsong och trots en påminnelse inte löst 

medlemskap skall avauktoriseras av SSF:s styrelse. 

Det åligger lokalklubbarna att kontrollera medlemsstatus på tjänstgörande domare samt att informera 

sina domare om detta. 

Den enskilde domaren har dock fullt egenansvar för att kontrollera sin domarstatus innan dömning på 

jaktprov, annars kan tredje part, hundägaren drabbas. 

Avauktorisation: 

Lokalklubb kan till SSF:s styrelse lämna skriftlig framställan på begäran om avauktorisation av 

jaktprovsdomare där lokalklubbs styrelse finner skäl för avauktorisation. Som skäl kan föreligga domares 

underlåtenhet att delta på av SSF eller lokalklubbs domarkonferenser, domarutbildningar, kollegium 

eller att följa god domaretik. 

Skäl till avauktorisation kan föreligga om domare ej följer av SKK fastslagna etiska regler för SKK 

funktionärer. 

Detta behandlas och avgörs i förekommande fall av SKK. 

Aktivering av vilande auktorisation: 

Jaktprovsdomare kan få sin vilande auktorisation aktiverad efter att ha genomgått ny teorikurs. 

För jaktprovsdomare som inte dömt enligt gällande provregler (fem-års period) erfordras dessutom en 

aspiranttjänstgörning på ett fingerat domarprov eller ordinarie jaktprov. 

Aktivering sker efter ansökan från lokaklubben. 

Återauktorisation av avauktoriserad jaktprovsdomare: 

Kan ske efter lokalklubbs begäran till SSF. Domare skall då ha genomgått teoriutbildning, två godkända 

aspiranttjänstgöringar samt ej vara under disciplinär åtgärd från SKK eller SSF. 

49

2012-05-30 

Domar- och Provledar utbildning efter genomförd provregelrevidering. 

Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad 

utbildning/ar. 

Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av 

lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning. 

Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av 

SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna. 

Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som 

deltagit. 

Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det. 

Kompletterande utbildning. 

Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på 

anordnad utbildning. 

Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation 

på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad 

utbildning. 

Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov. 

Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar 

efter provet skickas in till SSF:s sekr. 

Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs 

domare. 

För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras 

om. 

En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta 


Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder 

utbildningen. 

50

8. Flik 

8 

Auktorisation/utbildning av provledare och 

utbildningsledare 

51

Flik 8 2001-09-19 

Tillsättande av provledare. 

Provledare utses av riksstyrelsen eller dess AU, på förslag av lokalklubb. 

Den som förslås till provledare skall: 

Vara medlem i någon av SSF:s lokalklubbar. 

Bedöms vara lojal till klubbens provregler, tolkningsanvisningar och SSF:s målsättning. 

Ha god erfarenhet av fågeljakt med skällande fågelhundar. 

Ha god kunskap av hundsport allmänt. 

Vara hederlig och omdömesgill. 

Betryggande erfarenhet som jaktprovsdomare. 

Tidigast under det fjärde året som jaktprovsdomare ha tjänstgjort tre gånger för två olika 

provledare vid ordinarie jaktprov. 

Ha gjort tjänstgöringen under de två senaste jaktprovssäsongerna och under de regler som 

gäller vid tillsättandet. 

Den provledare/domare som aspiranten tjänstgjort för, skall avge skriftligt utlåtande/godkänna 

tjänstgöringen. 

Som hjälpmedel i utbildningen finns av provregelkommittén framtaget utbildningsmaterial i Word och 

PowerPoint. 

Provledare som inte tjänstgjort på 3 år, som jaktprovdomare eller provledare eller 

utbildningsledare, avauktoriseras. 

Det är endast SSF styrelse som har den befogenheten. 

52

2012-05-30 

Domar- och Provledarutbildning efter genomförd provregelrevidering. 

Utbildning av domare/provledare i lokalklubbarna skall i huvudsak ske genom särskilt anordnad 

utbildning/ar. 

Dessa ska då geografiskt och tidsmässigt planeras och placeras att så många som möjligt av 

lokalklubbens domare/provledare kan delta på en anordnad utbildning. 

Anordnad utbildning ska ledas av lokalklubbens utbildningsledare. Denna ska ha genomgått av 

SSF anordnad provdomarkonferens på de nya reglerna. 

Lokalklubbarna ska till SSF:s sekreterare sända in uppgifter på vilka domare/provledare som 

deltagit. 

Domare/provledare får ej tjänstgöra på prov före det. 

Kompletterande utbildning 

Detta gäller utländska domare och enstaka lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på 


Provledare som utbildats på anordnad utbildning och registrerats hos SSF har här auktorisation 

på att utbilda utländska domare och lokalklubbsdomare som ej kunnat utbildas på anordnad 

utbildning. 

Sådan kompletterande utbildning kan hållas eftermiddag/kvällen före prov. 

Registrering av de domare som deltagit på sådan utbildning före prov skall senast 10 dagar 

efter provet skickas in till SSF:s sekr. 

Provledare som utbildat är ansvarig för att detta sker både på utländska och lokalklubbs 

domare. 

För sent inkommen registrering kan innebära att provet stryks, och att utbildningen får göras 

om. 

En kompletterande utbildning är endast för ett fåtal deltagare per tillfälle och får ej ersätta 


Tjänstgörande provledare kan här ta in någon av lokalklubbens utbildningsledare som leder 

utbildningen. 

53

2012-05-30 

Utbildningsledare 

Utbildningsledare auktoriseras av SSF riksstyrelse på begäran från lokalklubb. 

Lokalklubb kan ha en eller flera utbildningsledare, dessa sköter utbildning av nya provdomare 

samt utbildning av provledare efter genomförd provregelrevidering. 

Utbildningsledare ska vara erfarna auktoriserade provledare och ha mycket god kännedom om 

våra jaktprov och provregler samt vilket regelverk som gäller för ansökan, genomförande och 

redovisning av jaktprov. 

54

9. Flik 

9 

Arrangemang av ordinarie och rörliga jaktprov 

55

20070317 Regelpärmen flik 9 

20120619 avseende ”Flyttning av ansökt prov” 

Instruktion för arrangemang av ordinarie jaktprov 

Ansökan 

Ansökan om ordinarie jaktprov skall göras skriftligt till riksstyrelsen senast 1 februari det år provet skall äga rum. 

Arrangör 

Lokalklubb kan utse enskilda medlemmar som arrangör av ordinarie prov. 

Gentemot riksklubben är dock respektive lokalklubb alltid ansvarig arrangör. 

Annonsering / tillkännagivande/offentliggörande 

Proven skall alltid tillkännages i Ståndskall nr 2, men aldrig tidigare och där ska framgå: 

- tidpunkt för provet. 

- vem som kan lämna upplysningar om provet. 

- till vem anmälan skall sändas. 

- till vem startavgiften skall sändas och hur stor den är. 

Proven får tillkännages på hemsidorna efter den 15 juni. 

Anmälan 

Anmälan ska göras skriftlig senast 14 dag före provet och är bindande. Hundägare som anmält sin hund ska få: 

- bekräftelse på sin anmälan. 

- upplysningar om var samlingsplatsen ligger. 

- tidpunkt för lottning av provområden, domare och startordning. 

Turordning gäller, om inte lokalklubben angivit annat i sin annons. 

Domare och provledare 

Arrangören kallar domare och provledare. 

Bedömningskort och jaktprovsprotokoll 

Arrangören tillhandahåller bedömningskort och jaktprovsprotokoll. Bedömningskortet skall vara så fullständigt 

ifyllt som möjligt med de händelser som skett. Detta för att provledaren skall kunna göra en likvärdig bedömning 

av alla hundar på provet. Provledaren fyller i jaktprovsprotokollet. Efter kollegiet överlämnar provledaren en kopia 

av bedömningskortet och den blåa delen av jaktprovsprotokollet till hundägaren. Behåller den gröna delen av 

jaktprovsprotokollet och skickar original av bedömningskortet och del blå och gula delen av jaktprovsprotokollet till 

lokalklubbens sekreterare, som sänder de delar som ska till registrerarna – gula delen och kopia bedömningskortet. 

Sekreterarna skickar kopior på bedömningskorten till avelskommittén och provregelkommittén. 

Kollegium 

Kollegiet fastställer poäng och pris. Kollegiet utgörs av provledaren, närvarande domare samt elever och aspiranter. 

Kollegiet sammankallas av provledaren efter avslutad provomgång/dag eller senast sju dagar efter sista provdagen. 

Aspiranter ska redogöra för sin bedömning före provledarens föredragning. 

Lottning 

Lottning av startordning, provmarker och domare sker under provledarens ansvar. 

Till lottningen inbjudes deltagande hundägare och domare. 

Provområdena 

Provområdena upprättas av arrangören. Arrangören ansvarar för att kartor finns över provområdena åt så väl 

hundförare som domare. Arrangören ansvarar vidare för att provområdenas gränser är lätta att hitta. 

Uteblivna deltagare 

Anmäld deltagare som ej kommer till anmäld start har att erlägga full startavgift och domarearvode, 

om ej giltigt skäl föreligger. Som giltigt skäl räknas: 

- att hunden har insjuknat, styrks med veterinärintyg. 

- att tik börjat löpa. 

- vid hinder för provets genomförande på grund av annan omständighet, över vilken arrangerande klubb eller 

hundägare enligt lokalklubbens styrelses mening ingen kan råda. 

Är startavgift redan erlagt i ovan fall, så återbetalas den till hundägaren. 

Flyttning av ansökt prov 

Flyttas provet till annan tidpunkt eller plats ska ny ansökan inges till riksstyrelsen och efter dess godkännande en ny 

annonsering göras. Se nästa sida: Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov 

Avvikelse från denna instruktion 

Avviker arrangör från denna instruktion på ett sådant sätt att riksstyrelsen anser det kan äventyra förtroendet för 

provverksamheten, kan riksstyrelsen ifrågasätta fortsatta arrangemang från den klubben. 

56

Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov 

SSF 2011-12-15 

Råd och anvisningar vid flytt av ordinarie nationellt jaktprov för skällande 

fågelhundar. 

Vid svåra yttre förhållanden och ej påverkbara händelser, finns möjlighet att flytta ett ordinarie jaktprov. 

Flytt kan gälla till annan provort och/eller datum. 

Råd och anvisningar: 

Regler: 

Begäran om flytt kan bara gälla ordinarie nationella jaktprov för skällande fågelhundar. 

Begäran om flytt ska ställas till någon av provregelkommitténs tre ordinarie ledamöter, som har 

delegation från SSF riksstyrelse, att var och en för sig fatta beslut om flytt. 

Begäran skall vara skriflig och skall innehålla: 

Uppgifter om vilket prov som avses flyttas samt ny provplats och/eller datum. 

Anledning till flytten. 

Vilka hundar som var anmälda till ursprungsprovet. 

Vilka hundar som erbjudits start på ursprungsprovet. 

Vilka hundar som kan beredas start på nya provplatsen och/eller datum. 

Begäran av ”Akut” natur där det inte finns tid för ovanstånde, kan då göras via telefonkontakt. 

Skriftlig begäran enligt ovan ska då skickas in snarast möjligt i efterhand. 

Hundar anmälda till ursprungsprovet (Antagna och reserver) har förtur. Finns plats för fler 

hundar kan nya anmälningar tas in. Att man kan ta in nya anmälningar ska läggas upp på 

www.tradskallare.se under Nyheter. 

Stående annons ska av Riksstyrelsen införas i Ståndskall med texten: 

Ordinarie jaktprov kan vid svåra yttre förhållande och ej påverkbara händelser, komma att 

flyttas vad gäller ort och/eller datum. Om det då uppstår möjlighet att ta in fler anmälningar, 

ska detta läggas ut på www.tradskallare.se under ”Nyheter”. Detta kan ske med kort varsel. 

Jaktprovsintresserade medlemmar hittar dagsfärsk info om flyttat prov enligt ovan. Eller 

genom att ta kontakt med provledare för det prov man är intresserad av. 

Innebär flytten att färre hundar än till ursprungsprovet kan beredas start, skall uttagning göras 

enligt vad som står i § 6 Bestämmelser för jaktprov med skällande fågelhundar. 

Sker begäran i så god tid att det finns möjlighet att gå ut med ny annons i Ståndskall nr 3 eller 4 

skall detta göras och nya anmälningar kan tas in. Hundar anmälda till ursprungsprovet har dock 

företräde. 

Provregelkommittén lämnar sammanställning till Riksstyrelsen över vilka prov som flyttats samt 

anledning till flytten. 

57

Att beredas plats vid jaktprov. 

Paragraf tre. 

Paragraf tre förestavar de krav som ställs för att en hund ska få delta vid jaktprov. Men även 

om hunden och dess ägare uppfyller de krav som paragrafen föreskriver ger det ingen 

automatisk rätt till start vid jaktprov. Och vad som nämns i samband med punkten J avser 

närmast anmälan och upplysningar som lokalklubben utfärdar, exempelvis till vem anmälan 

sänds, tid och plats för lottning o.s.v. 

Paragraf sex. 

Däremot reglerar paragraf sex begränsning av antal deltagare när överanmälan föreligger. 

I paragraf sex nämns bl.a. följande. Vid nationella prov, såväl ordinarie som rörliga prov, 

gäller turordning efter inkommen anmälan. Lokalklubbens hundar kan dock äga företräde. 

Kravet är att vid utannonsering av prov och anmälningsmottagare, skall förfarandet 

tillkännages. I annat fall galler turordning efter inkommen anmälan oberoende av 

lokalklubbstillhorighet. 

Ordinarie prov med nationell status. 

Helt utrett är, att vad som avses i andra meningen i provbestämmelsernas § 6, är när mer 

normala förhållanden råder. Men det ska exempelvis inte gynna den hundägare som lämnar 

in anmälan till samtliga ordinarie prov så fort han erhållit Ståndskall nr. 2. Så är det aldrig 

tänkt och det är inte heller provbestämmelsernas mening, att allt ska kunna liknas vid ett 

abonnemang for att kunna delta vid samtliga eller nästintill samtliga ordinarie jaktprov i en 

lokalklubb under en provsäsong och andra ska inte kunna ifråga komma, utan ställas åt 

sidan. 

I de fall en hund genomfört exempelvis fyra prov och en annan hund har inte kunnat beredas 

plats. Så strider det inte mot provbestämmelserna eller dess andemening och det kan inte 

betraktas som fel, att den sist nämnda hunden vid ett dylikt tillfälle bereds plats vid ett prov i 

stället för den först nämnda. Under förutsättning att aktuell anmälan till provet inkommit i 

förskriven tid. 

Efteranmälan får endast beaktas när samtliga hundar som omfattas av anmälan som 

inkommit i föreskriven tid kunnat beredas plats. 

Ovanstående förändra dock inte lokalklubbarnas rätt, att ge lokalkubbens hundar företräde 

vid prov inom den egna lokalklubben när överanmälan föreligger, detta ska som tidigare 

meddelas ske vid utannonsering av prov. 

SSF:s målsättning är naturligtvis att samtliga medlemmar i en lokalklubb i möjligaste mån 

ska beredas plats vid jaktprov. Om så sker och med ledning av vad som nämnts här ovan 

kan vi inte se att någon större orättvisa förekommit, utan det hela bidrar till en bättre 

fördelning av provtillfällen för alla medlemmar, då ett större antal individer kan beredas plats 

och det bidrar även på sikt till en bredare avelsbas och även att upprätthålla SSF:s 

förtroende hos medlemmar och främst hos dom kan känna sig åsidosatt, för dom finns 

också. Den erfarenheten har vi fått efter samtal från olika medlemmar som helt enkelt känner 

sig utestängda och både övervägt och vissa har lämnat sin lokalklubb. Så ska det naturligtvis 

inte vara. 

Regelkommittén 

Thore Öhgren eu. 

58


Lokalklubbarna 

Fågelprov för lajka 

Ni har erhållit förslag från Kjell Welam om Lajkamästerskap på fågel 2004. 

Enligt SKK:s utställnings- och championatbestämmelser kan Lajka erövra 

jaktchampionat på fågel – se sid 47. 

Vad gäller utställningschampionat för Lajka krävs lägst 2:a pris på jaktprov för skällande 

fågelhund eller att hunden är Svensk Jaktprovschampion. 

Då endast SSF utbilda och auktoriserar jaktprovsdomare för skällande fågelhundar kan/får 

vi inte utestänga lajkan från våra prov om hundägaren uppfyller kraven i § 3 bestämmelser 

för jaktprov med skällande fågelhundar 

Med andra ord de måste vara välkomna under samma regler som övriga medlemmar. 

Jokkmokk 2004 07 11 

SPECIALKLUBBEN FÖR SKÄLLANDE FÅGELHUNDAR 

enligt uppdrag 

Krister Mattsson 

sekreterare 

59

Flik 9 2012-06-19 

Regler för rörliga prov 

Kravet för att arrangera rörliga prov 

Lokalklubben skall kunna erbjuda minst sex provdagar på utlysta prov per jaktprovssäsong. 

Rätt till start 

S Jch eller hund som erövrat två 1:a pris vid rörliga jaktprov, äger ej rätt till start på rörliga jaktprov. 

Anmälan 

Anmälan skall göras till den lokalklubb där provet geografiskt genomförs och till av den 

lokalklubben utsedda provledaren. 

För prov inom annan lokalklubbs verksamhetsområde krävs att en överenskommelse 

träffats mellan berörda lokalklubbar, att så kan ske. 

Anmälan skall göras skriftligen minst 3 dagar före provet. 

Provdag skall fastställas senast dagen före avsedd provdag vilket meddelas provledaren. 

Skulle provet inte kunna genomföras av olika anledningar, får hundägaren meddela ny tid 

efter överenskommelse med domaren, men det får inte inskränka på andra prov. 

Blir inte provet då genomfört, flyttas hundägaren till ny kö. Vid det tillfälle att samma hund 

anmälts flera gånger, blir bara den första anmälan medtagen tills alla då anmälda har haft 

chansen. 

Det kan uppstå problem med avstånd för domare anskaffandet och hundägaren avstår provet av den 

anledningen. 

Då gäller samma regler som ovan. Hundägaren skall också då erbjudas ny start så snart det går. 

Skillnaderna i provtillfällen och domareavstånd får inte avvika allt för mycket för de enskilda hundägarna 

i klubben. Hundägaren kan ha önskemål om tidsgränser för provet, vilket kan tillmötesgås om det finns 

möjlighet. 

Kölistor 

Vid anmälan sätts alla på en eller flera kölistor. Det kan få förekomma flera listor inom en klubb 

beroende på geografiska aspekter, men att klubben har ansvaret för att turordningen skall följas så långt 

det går inom hela klubben. 

Provledaren 

Provledaren är den som har det fulla ansvaret för provets genomförande, både tillsättande av domare 

samt att provet genomförs enligt gällande regler. 

Oftast är det domarna som har kontakt med hundägarna och försöker få ut dem på prov, vilket är 

främjande av verksamheten, men det är alltid provledaren som tillsätter och godkänner domare. 

Kollegium 

I kollegiet ingår provledaren och en vice provledare, plus tjänstgörande domare. 

Kollegiet skall avhållas snarast, men senast inom en månad från första provdag. 

Kollegiet kan göras genom telefonmöte. 

Uppstår tolkningsproblem, kan det krävas ett sammanträffande. 

Domarna 

Lokalklubbarna ska ge alla domare möjlighet att döma prov per provsäsong. 

Införande av rullande domarlistor kan vara en möjlighet. 

Provmarker 

Hundägaren är alltid ansvarig för anskaffande av provmark. 

Kvalificering till tävlingar 

Resultat från rörliga prov är inte kvalificerande till skallkungen. 

60

Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov 

Till 

Specialklubben för Skällande Fågelhundar. 

Etiska riktlinjer angående alkoholpåverkan vid prov 

Skokloster 2010-09-09 

När det gäller domare som under sin tjänstgöring uppträder alkoholpåverkade, alternativt 

har sådan promillehalt i blodet att det överstiger den halt som faller under straffansvar i 

en civilrättslig process, så gäller otvivelaktigt att en sådan förseelse leder till avstängning, 

alternativt avauktorisation. 

Domare inom SKK-sfären faller alltid under tjänstgöring under SKKs Etiska riktlinjer och 

regler för domare vid alla typer av klubbarrangerade uppdrag. 

När det gäller provdeltagare så äger provledningen rätten att utesluta en deltagare från 

start om det finns synliga eller andra uppenbara tecken på alkoholpåverkan. Sådana 

tecken kan till exempelvis vara ostadig gång, sluddrigt tal eller att deltagarens andedräkt 

ger i från sig stark alkoholdoft. 

Varje domare eller provdeltagare ska självfallet beakta, dels den skada som bibringas 

klubbens verksamhet, dels jägarkårens rykte i allmänhet, om det skulle uppdagas att 

domare/deltagare under ett jaktprov uppträtt alkoholpåverkade. 

För deltagarnas del gäller också SKKs Allmänna bestämmelser; 

"Det åligger deltagare att handla eller uppträda på sådant sätt att det inte skadar eller 

motverkar SKK eller dess medlemsorganisationer, samt att på prov inte agera på sådant 

sätt att det påverkar andra hundars chanser till rättvis bedömning och att inte heller 

uttala sig nedsättande om andra hundar, funktionärer eller deltagare." 


Svenska Kennelklubbens Jakthundkommitté 

Kjell Bräster 

sekreterare 

Komplettering 2010-09-10 

61

10. Flik 

10 

Regler för Skallkungen; Skallkungen genom tiderna 

62

Flik 10 

2012-06-19, Revidering antal startande enl. fullmäktige beslut 2012-04-21, anmälningsavgift och 

förtydligande text. Gäller från och med 2012-09-17 

Tävlingsregler för Skallkungen – SM. 

Rätt att deltaga i finalen. 

Förra årets skallkung och en hund från varje lokalklubb, under förutsättning att de är 

kvalificerade enligt nedan. Alltså 11 hundar plus fjolårssegraren. Titelförsvararen ersätts inte vid 

dennes frånfälle. 

Skallkungen gäller endast för svenskägda hundar. 

Kvalificering till final. 

Den hund som vid ordinarie jaktprov for skällande fågelhundar i den lokalklubb ägaren tillhör, har 

uppnått högsta poäng av de som önskar deltaga, vid lika poäng avgör andra provet. Har bara en 

hund ett andra prov är den kvalificerad. Vid fortfarande lika, skall den yngsta 

hunden äga företräde. Kvalificeringstiden räknas till och med helgen 14 dagar före 

skallkungstävlingen, de prov som går därefter är kvalificerande till nästa års skallkung, utom 

själva skallkungstävlingen som inte ar kvalificerande. 

Anmälan. 

Anmälan till finaltävlingen görs av respektive lokalklubb. Anmälan skall vara skriftlig och 

sändas till arrangerande klubbs sekreterare. Anmälan ska ha inkommit senast tisdagen, 

12 dagar före finaltävlingen. I anmälan anges deltagande hundars namn, reg. nr, kön, ras, föräldrar, 

ägare med adress och telefonnummer, samt poäng och plats för kvalificeringen. 

Använd gällande anmälningsblankett utställning och jaktprov. 

Anmälningsavgift 

Anmälningsavgiften på 2000 kr inbetalas till arrangerande klubb på de tolv kända hundarna. Avgiften 

skall vara arrangerande klubb tillhanda 14 dag före tävlingen. Arrangerande klubb 

sänder ut faktura c:a sex veckor före tävlingen 

Tävlingsform. 

Tävlingen äger rum under två dagar, där varje hund ska genomföra ett prov vardera dagen. 

Som bedömningsgrund gäller SSF:s jaktprovsbestämmelser och tolkningsanvisningar. 

Vinnare. 

Vinnare och skallkung blir den hund med högsta poäng vid en av de två genomförda proven. 

Vid lika poäng vinner den hund med bästa andra prov. Ar deltagarna fortfarande lika, vinner 

yngsta hunden. 

Avbrutet prov. 

Avbryter en deltagare en finalomgång har densamme aven brutit finaltavlingen och blir utan 

resultat. Detta gäller endast då deltagaren själv begärt att få bryta tävlingen, inte på grund 

av uteslutning enligt reglerna. 

Startordning. 

Samtliga deltagare startar samtidigt på av provledaren fastställd tidpunkt. Med start avses att 

hundarna släpps. 

Provområden. 

Antalet provområden bör vara flera än deltagande hundar. Provområde, som visar sig ha 

betydande avvikande fågeltillgång, bytes ut mot reservområde till nästa provomgång. 

Provområdets gränser ska vara tydligt markerade på de av arrangören tillhandahållna kartorna. 

Gränserna ska vara lättorienterade. Provområdets början och slut längs vägar ska markeras 

med skyltar. Vägvisaren eller domaren är ansvarig for att provgruppen hela tiden vistas inom 

rätt område. Provområdena fördelas genom lottning. Ingen deltagare får prova samma 

område båda dagarna. 

Provledare 

Tjänstgörande provledare på Skallkungen skall vid svårare tolkningsfrågor konsultera 

provregelkommittén för att så långt som möjligt undvika protest mot provresultat. 

63

2012-06-19 Flik 10 sid 2 

Provledare. 

Provledare med reserv utses av riksstyrelsen på förslag av arrangerande lokalklubb. 

Domare. 

Samtliga domare kallas av arrangerande lokalklubb. Pa grund av finalens viktiga karaktar, 

bör arrangerande lokalklubb i möjligaste mån endast kalla rutinerade domare. 

Fördelning av domare. 

Domarna fördelas på provområdena, innan lottning av hundar sker. För detta ansvarar 

provledaren. Provledaren bör ta hänsyn till domarens eventuella lokalkännedom och utnyttja 

denna. Domare bör döma på samma provområde båda dagarna. Om domare anses som 

jävig till någon hund, lottas denna hund tidigt i lottningen, för att kunna få tillfälle att dra ny 

lott. 

Domares och provledares hund. 

Får ej deltaga. 

Kollegium. 

Provledare och för respektive prov tjänstgörande domare utgör tillsammans kollegium. 

Efter fastställd prislista, genomfors resultatredovisning. 

Ekonomi. 

Kostnaderna för finaltävlingen fördelas lika per hund. Denna summa debiteras sedan den 

lokalklubb där hundägare är medlem. Reseersättning och ersättning för uppehälle under 

finaltavlingen och under resa till och från, utgår ej från arrangerande klubb. 

Endast de ofrånkomliga kostnaderna som för domare och tjänstgörande personal, lokaler 

samt tryckning av material skall uttaxeras. Kostnader för priser får ej belastas deltagarna. 

Specificering av kostnaderna skall alltid tillsändas de deltagande lokalklubbarna så snart 

som möjligt efter tävlingen, senast 30 dag efter sista tävlingsdag. Med specificerad räkning 

menas att varje kostnad ska redovisas för sig. Målsättningen är också att hålla kostnaderna 

nere på en rimlig nivå. Som t ex inte for dyrbart boende eller matanskaffade. 

Arrangör. 

Skallkungsfinalen arrangeras av lokalklubb tillhörig SSF på uppdrag av riksstyrelsen. 

Lokalklubb som tidigare arrangerat tävlingen, bör inte ånyo erbjudas arrangemanget förrän 

övriga lokalklubbar haft erbjudandet om detta, Upprättad turordning för skallkungen skall i 

mojligaste mån hållas. Endast om lokalklubb ej kan arrangera tävlingen, går erbjudandet till 

nästkommande klubb på listan. 

Arrangören ansvarar för: 

att det finns prisvärdig logi for deltagarna och domare, 

att det finns tillräckligt många provområden, 

att det finns kartor och tävlingsprogram, 

att det finns färdigställda prislistor, jaktprovsprotokoll, och tävlingsprogram. 

att prislistorna och protokollen omedelbart sändes till SSF:s resultatansvarig och en kopia 

av varje till SSF:s sekreterare. 

Turordning av skallkungen. 

Mellansverige 2013 2024. osv 

Medelpad 2014 

Nedre Norrbotten 2015 

Ångermanland 2016 

Norrbottens KI 2017 

Jämtland 2018 

Gävleborg 2019 

Västerbottens Lappmark 2020 

Övre Norrbotten 2021 

Västerbattens Kustland 2022 

Sydsverige 2023 

Reportage och bilder till Ståndskall och SSF:s hemsida åläggs arrangören. Bilderna ska vara 

tillgängliga för de tidningar som så begär. 

64

Skallkungar genom tiderna. 

År/resultat Bild Hund/ägare Poäng 

2009 S 20027/2006 Sörlidbäckens Chili Äg Göran Hellström 75 

2008 S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg 82 

2007 S 12669/2005 Akroyd´s Piiri Äg: Bengt Stenberg 94 

2006 S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson, 79 

2005 S 46342/01 Sörlidbäckens Kita Äg: Peter Persson, 78 

2004 S 28689/99 Våtsjöbergets Kita Äg: Roger Nilsen, Mossboda 85 

2003 S 24597/95 Kolgårdens Arja äg: Roger Hellgren 72 

2002 S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå 79 

2001 S 28952/97 SJCH, SUCH, NUCH Tapion Paras Äg: Bengt Persson Sollefteå 75 

2000 S 51532/94 SUCH Rakki Äg: Stefan Eriksson, Vännäs. 83 

1999 S 32055/92 Ailatis Jack Äg: Anders Larsson, Ransta 79 

1998 S 59480/93 Råsjöskogens Bamse Äg: Anders Näslund. Färila. 91 

1997 S 26701/92 Ukkos Sisu Äg: Jarmo Paananen, Vallentuna. 86 

1996 S 27289/93 Utterdalens Pexi Äg: Per-Erik Rubinsson; Lycksele. 78 

1995 S31778/91 Rahan Taiko Äg: Rolf Eriksson. Bureå 74 

1994 S28343/88 Malmbackens Mikko Äg: Kjell Pettersson, Torpshammar 75 

1993 S43559/88 Ricko Äg: Bengt-Erik Göransson; Svenstavik 82 

1992 SF 6223/86 Piki Äg: Tommy Olsson, Arvidsjaur 74 

1991 Bild S 62280/86 Lennek Jätkä Äg: Kent Sköld, Riddarhyttan 72 

1990 S 25193/88 Tapion Pukko Äg: Ulla-Britt Öhgren, Storuman 75 

1989 Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi 71 

1988 Bild S38826/84 Nalle Äg: Lars Arne Larsson, Kypisjärvi 74 

1987 S24611/85 Riippu Äg: Leif Kristoffersson, Malgomaj 68 

1986 S 34294/84 Jenny Äg: Börje Andersson, Hede 69 

1985 SF21949/79 Riika Äg: Bertil Holmström, Lycksele 82 

1984 S54407/80 Nicke Äg: Ingemar Stenberg, Glöte 73 

1983 S36317/81 Raiku Äg: Kent Renlund, Malmberget 72 

1982 S08043/76 Åkes Rulle Äg: Rolf Lundgren; Malå 80 

1981 S58285/73 Ukkos Zilva Äg: Stig Brännvall, Harads 87 

1980 S00479/75 Röjbackens Sampo Äg: Bengt Gillstedt, Torsby 88 

1979 S20661/74 Finnskallets Satu Äg: Bertil Holmström, Lycksele 76 

1978 S17948/71 Nappe Äg: Nils Öhman, Haparanda 79 

1977 S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads 78 

1976 S29934/71 Ukkos Penu Äg: Stig Brännvall, Harads 70 

1975 SF11569/68 Siriklin Sippi Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg 67 

1974 S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn 75 

1973 S22658/65 Raija Äg: Kurt Öhlund, Älvsbyn 65 

1972 S08356/69 Ukkos Rippe Äg: Kjell Rosberg, Sorsele 85 

1971 Bild SF10923/63 Dolly Äg: K G Ekroos, Skinnskatteberg 89 

1970 SF00615/64 Aljo Teri Äg: Henry Karlsson, Holmsund 85 

1969 S11111/66 Fenno Lukas Äg: Tore Sjöberg, Mockfjärd 80 

1968 S20014/65 Mätsämiehen Anu Äg: Rune Samuelsson 84 

1967 S14449/63 Tornedalens Ukko Äg: Rune Samuelsson, Gällivare 87 

65

11. Flik 

11 

Regler för Nordiska Mästerskapen 

66

Flik 11. 1998-01-16 

kompl. 2009-10-14 

Nordiska Mästerskapen. 

Regler för Nordiska Mästerskapen för skällande fågelhundar. 

§1. 

Tävlingen hålls varje år som ett tvådagars internationellt prov, varvid det tävlas om bästa nationslag, 

samt titeln Nordisk Mästare. 

I lagtävlingen räknas det sammanlagda resultatet av varje hunds bästa resultat. 1 Vinnare och 

Nordisk Mästare blir den hund som erhållit den högsta poängsumman under ett av de två proven. 

Vid lika poäng, vinner den hund som har bästa andraprov. Är hundarna fortfarande lika vinner den 

yngsta hunden. 

§2. 

Tävlingen arrangeras turvis i Finland, Sverige och Norge. Turordningen kan ändras enligt 

gemensam överenskommelse. 

§3. 

Antal hundar begränsas till 12 st. i nationslaget tävlar dock 3 förhandsanmälda för varje land. Alla 

hundar, också reservhunden, har möjlighet att vinna titeln Nordisk Mästare och att erövra cacit under 

bada dagarna. 

§4. 

Varje lands specialklubb väljer sina hundar självständigt och ombesörjer anmälan för de fyra 

hundarna, och av vilka tre som deltager i lagtävlingen. 

§5. 

Arrangörslandets provregler gäller för provet och mästerskapen. De tävlande länderna ställer 

domare till förfogande, om de visar sig nödvändigt. 

§6. 

Information om tid och plats utsändes till de tävlande länderna senast en månad före tävlingen. 

§7. 

Anmälningsavgift uttages inte för de deltagande hundarna, när tävlingen går i Finland eller Sverige. 

När tävlingen går i Norge har de möjligheten att begära anmälningsavgift på grund av NSFN:s 

mindre storlek i jämförelse med de andra länderna. Anmälningsavgiftens storlek bestäms mellan 

de tävlande Iänderna i förhand. Arrangörerna svarar för kostnaden för arrangemanget. 

Hundägarna står för rese- och andra kostnader. 

Tävlingen hålls som vanligt prov utan extra arrangemang. 

§8. 

Reglerna för Nordiska Mästerskapen gäller för fem år, från 1997, men kan ändras efter behov, när 

alla länder är eniga om ändringen. 

Seppo Savola. Birger Backebjörk Per Korsmo 

Ordf SPJ. Ordf SSF Ordf NSFN 

Gällande från sept. 1997. (Originalet finns påskrivet) 

1 Se regeluppdatering 2008-12-06; ref skrivelse 2009-02-09 från Thore Öhgren till SPJ, Finland nedan. 

67

Flik 11. 1998-01-16 

kompl. 2009-10-14 och 2010-06-04 

Nordiskt Mästerskap och landskamp. 

2009-02-09. 

Till 

Finska Spetshundsklubben. 

Som svar på ert förslag till justering av regler för den del som handlar om Landskamp i 

samband med Nordiskt Mästerskap för Skällande Fågelhundar får SSF lämna följande svar. 

Frågan har behandlats av SSF:s riksstyrelse vid sammanträde2008-12-06 i Åsele. 

SSF ställer sig positiv till en justering av reglerna enl. följande, att varje lag ska bestå av fyra 

hundar, varav de tre bästa resultaten för varje lag räknas in i slutsummeringen för lag resultat. 


Thore Öhgren, eu. 

Arrangemang av och deltagande i Nordiska Mästerskapen 

Arrangerande lokalklubb ska till rikstyrelsens kassör redovisa samtliga fakturor och kvitton på 

kostnader man begär ersättning för. Dessa skall vara noggrant specificerade vad kostnaden 

gäller. 

Arrangerande lokalklubb ska till riksstyrelsen inkomma med en budget på kostnad av 

arrangemanget vid ansökan om att få arrangera NM. 

Reseersättning till de från Sverige deltagande ekipagen utgår med faktiska kostnader enligt 

skattefria ersättningen, med ett takbelopp på 7000.- att fördelas mellan de startande utifrån 

reslängd. 

68

Flik 12 

12. 

SSF:s instruktion för avelsråd 

69

Rutiner för avelsrådens redovisning till riksstyrelsen. 

1. Att en gång om året redovisa 

2. Vilka täckhundar som finns till förfogande, 

3. Vilka parningar som är gjorda 

4. Parningar som man avrått. 

5. Vilka och hur många som gjort förfrågningar. 

6. Tiden som man avsätter för rådgivning. 

7. Nya EP-fall om det är möjligt. 

8. EP-tal på rekommenderade parningar. 

9. Att arbeta i enlighet med RAS avseende avelsarbete. 

10. Redovisa patella förekomst. 

11. Redovisa tandstatus. 

12. Eventuellt ta fram statistik på resultat från utställningar. 

70

Flik 13 

13. 

SSF:s riktlinjer för avelsrådgivning 

71

SKK:s riktlinjer för specialklubbens arbete med avelsfrågor 

72

Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer 

74

Flik 13 2012-06-19 

Rutiner för avelsrekommendation, Finsk spets 

Allmän Avelspolicy 

Till avel endast använda hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer. 

En individ skall ej ha för många avkommor efter sig. Beräkning för individens påverkan av effektiv 

avelsbas och inavelsgrad för rasen som helhet skall ingå som en faktor i avelsrådgivningen. 

Detta innebär att utnyttjandet per individ i aveln måste anpassas till registreringstalen och den effektiva 

avelsbasen. Hanhunden skall ej ha fler avkommor än SSF:s riksstyrelse beslutat om. Max 20% (helst ej 

över 10%) under sin livstid av antalet registrerade valpar per år. Som ett exempel vid ett registreringstal 

på 600 valpar/år. Max 60 avkommor. 

Motivering: 

För många valpar efter en individ leder till en smalare avelsbas vilket gör det svårare att gå vidare med 

avkommor efter en sådan. Följderna av detta skulle resultera i en ökad inavelsgrad för rasen i sin helhet 

och det är något som skall undvikas. 

Beräknat epilepsital skall ingå som en faktor vid täckhundsanvisning. 

Beräkning av inavelsgrad på 5 generationer för tänkt avkomma skall beräknas och max vara 6,25% men 

gärna under 2 % och helst under 1%. 

Omparning rekommenderas normalt inte. Bara om det blir ett litet antal valpar(1-2 st) i första 

kombinationen eller att samtliga valpar(1-3 st.) är tikar eller hanar. Vidare skall minst hälften helst alla 

avkommorna i kombinationen vara undersökta vad gäller patella och tandstatus innan omparning 

rekommenderas. Man väger också in i vilken mån tidigare kombination blivit meriterad. 

En mycket viktig faktor för avelsråden är att ta sig tid och föra en dialog med tik eller hanhunds 

ägarna och i den mån det är möjligt informera hundägarna om bakgrunden till sjukdoms bilden på 

hundarna. 

Hälsoprogram för Finskspets. 

Epilepsi: 

Individ som själv har epilepsiliknande anfall skall ej andvändas i avel 

Individ vars ena eller båda föräldrar har haft epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel. 

Individ som har helsyskon med epilepsiliknande anfall skall ej användas i avel. 

Individ som lämnat avkomma med epilepsi-liknande anfall i två parningskombinationer, skall ej 

användas mer i avel. 

Motivering: Hanhund med lågt epilepsital(ep-tal) används ju till en del tikar med högre ep-tal, för att få 

ner ep-talet hos avkomman. Om täckhunden lämnat avkomma med 

epilepsiliknande anfall rekommenderas den endast till tikar med lägre ep-tal. Ger även dessa 

kombinationer avkomma med epilepsiliknande anfall är risken stor att täckhunden nedärver anlaget 

starkt. 

Till tik med högt ep-tal rekommenderas hanhundar med lågt ep-tal. 

Om det trots detta ger avkommor med epilepsiliknande anfall är risken stor att tiken nedärver anlaget 

starkt. 

Risker för epilepsi hos avkomma i en parningskombination skall beaktas innan parning görs. 

75

Detta sker genom att hänsyn till ep-nedärvare skall tas i 5 led bakåt. Vidare skall beräkning av ep-tal för 

tiken och hanhunden ingå som en faktor vid val av täckhund. 

Men man ska inte enbart stirra sig blind på ep-talet utan ta mera hänsyn till blodslinjen. 

Hanhund eller tik som har ett ep-tal som överstiger 1,8 ges ingen rekommendation. 

Tik/hane med ep-tal mellan 1,5-1,8 bör användas i avel med stor försiktighet. Tik med ep-tal mellan 1,5- 

1,8 bör/ska ej paras med hane med ep-tal överstigande 0,8. Följande tabell för ep-tal ligger till grund för 

detta: 

0,1 - 0,3 - 0,8 - 1,5 - 1.8 - 

Mycket bra Bra Nöjaktig Undvika Ej rek. 

Bakgrunden till detta är hämtat från Finska Spetshundsklubbens egna rekommendationer runt 

användningen av ep-talen. 

Patellaluxation: 

Hanhund/tik skall vara undersökta innan parning görs. 

Individ med patellafel skall ej användas i avel 

Individ med helsyskon som har patellafel bör undvikas i aveln. 

Vid användning undersök alla avkommor efter individen innan vidare avel. 

Beakta även nedärvare av patellafel i tidigare led. (5 led) 

Individ som lämnat avkommor med patellafel i 2 parningskombinationer skall ej användas mer i avel. 

Motivering: Tikägare med hög patellarisk rekommenderas hanhundar med låg patellarisk. Om det trots 

detta ger avkommor med patellafel är risken stor att tiken nedärver anlaget starkt. 

För att bedöma täckhundars eventuella nedärvning av dolda defektanlag är det önskvärt 

Att täckhund ej användas i mer än 3-5 kullar innan undersökningsresultat av avkommer är känt. 

Uppfödare/hanhundsägare rekommenderas att försöka att få alla avkommor patella och tandstatus 

undersökta vid ett års ålder. 

Överklagan: 

Om en hund vid patellaundersökning befunnits ha notering om patellaluxation, kvarstår 

Undersökningsresultatet i SKK:s register till dess överklagan gjorts. 

Överklagan skall ske skriftligen till SKK:s veterinäravdelning. Den nya undersökningen 

skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, vilken före undersökningen skall informeras om att 

undersökningen avser överklagande av tidigare diagnos. 

Tandstatus: 

Individ med fler än fyra tänder borta skall ej användas i avel. 

Vid avel med individer som saknar 1-4 tänder, används helst fulltandade individer som motpart. 

Beakta även tandbortfall i tidigare led (5led) 

Regler för avelsrekommendation Finsk spets 

Hanhund 

Minst 2:a pris på jaktprov i jaktklass. 

Helst utställningsmeriterad 

ID märkt 

Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m. 970101 

Godkänt tandstatusintyg. 

Godkänt testikelintyg om hanen ej är utställningsmeriterad. 

Ägaren skall ha inlämnat ifylld täckhundsblankett, sjukdomsenkät samt foto på hunden. 

Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor har hunnit utvärderas. Förslagsvis 3-5 

kullar sedan vila i 2-3 år. 

Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets. 

76

Tik 

Helst vara jaktprovs och utställningsmeriterad 

Skall vara ID-märkt 

Knäledsundersökt utan anmärkning av godkänd veterinär fr.o.m.970101 

Godkänt tandstatusintyg 

Beräknat epilepsital för tiken skall ingå som en faktor vid val av täckhund. 

Svara på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt och exteriört) 

Täckhunds anvisning gäller endast för aktuellt parningstillfälle, vid utebliven parning skall ny 

rekommendation göras. 

Ej haft mer än fyra kullar tidigare 

Ej haft för täta kullar (fler än två kullar inom 12 mån, skall alltid vila minst 12 mån, före nästa valpning. 

Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. 63 dagar före valpning (RAS) 

Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär.(SKK). 

Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK) 

Samt i övrigt följa hälsoprogram och allmän avelspolicy för Finsk spets. 

Valpar 

Skall vara ID-märkta, veterinärbesiktigade, vaccinerade samt avmaskade innan de 

Lämnar uppfödaren. Veterinärintyg får vara högst 7 dagar gammalt. 

Valphänvisning 

Avelsråden anvisar täckhundar till uppfödaren som skall redovisa till valphänvisaren 

Vilken hane som uppfödaren använt innan parningen hänvisas till valpköpare. 

Sedan har uppfödaren ansvar att meddela valphänvisaren om det blivit valpar. 

Hänvisning sker i turordning som de kommer in, oavsett vem som är köpare eller uppfödare. 

Dessa rutiner har varit ute på remiss hos SSF:s Lokalklubbar under hösten 2008, justerades efter 

synpunkter från en lokalklubb. 

Rutinerna fastlogs därefter av SSF:s Riksstyrelse att börja gälla 2008-11-04. 

77

2012-06-19 

Riktlinjer för öppenhet angående hälsostatus för avelsråden SSF. 

Gäller för Finsk Spets i Sverige. 

Epilepsi: 

Vad gäller de hundar som idag medgett offentlighet på gamla och nya blanketter för hälsostatus får 

hundens namn utlämnas vid förfrågan om täckhund. Blanketten ska då vara inskickad av hundägaren, 

för att följa SKK:s Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer, punkt 4: 

Vid personliga kontakter och information om enskilda djur eller kombinationer ska avelsfunktionären 

endast vidarebefordra säkerställda uppgifter om djuren eller deras avkomma. I övriga fall ska 

avelsfunktionären hänvisa till hundägaren, som enligt grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga 

och fullständiga uppgifter om sina hundar. 

Säkerställda uppgifter är av hundägaren ifylld och inskickad hälsoenkät och i förekommande fall blankett 

om EP-Liknande anfall. 

I övrigt vad gäller hundar där hundägaren kryssat för att informationen inte är offentlig, där ska inte 

detta avtal brytas. Hundägaren bör dock uppmanas att inkomma med en ny ifylld blankett: ”Anmälan 

om EP-liknande anfall” på den blankett som gäller för respektive ras, utan sekretess. 

Dock har man möjligheter i dessa fall att ge information om i vilka blodslinjer man sett en ökad risk för 

EP i den efterfrågade parningskombinationen. 

Även grunden för dessa uppgifter måste komma från uppgifter från hundägarna. Det får aldrig bygga på 

uppgifter som ej är styrkta av hundägaren. 

EP-tal: 

Avelsråden redovisar till: 

Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har vid en rekommendation. 

Tikägaren, respektive kombinations aktuella EP-tal vid en rekommendation. 

Tikägaren, respektive hanhunds aktuella EP-tal vid en rekommendation. 

Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal vid en 

rekommendation. 

Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal vid en utförd rekommenderad parning. 

Hundägare som vill veta hundens aktuella EP tal för evt. fortsatt meritering och avel. 

Parningar ej anvisade av avelsrådet 

Tikägaren, vilket aktuellt EP-tal den egna tiken har. 

Tikägaren, kombinationens aktuella EP-tal under förutsättning att tikens och hanhundens 

tal är under gränsvärdet. 

Tikägaren, hanhundens aktuella EP-tal. 

Täckhundsägaren, vid förfrågan tikens och kombinationens aktuella EP-tal under 

förutsättning att tikens och hanhundens tal är under gränsvärdet. 

Valpköpare, vid förfrågan, valpens aktuella EP-tal. 

Tik eller hane vars EP tal överskrider gränsvärdet avrådes från parning. 

Man bör eftersträva att avkommorna i en tänkt parningskombination inte får höga Ep tal. 

Vilket ligger i både tik och handhundsägares ansvar. 

Observera! EP-tal är en färskvara och är en del av riskbedömningen för epilepsi. Beräkningen sker helt 

manuellt, Avelsråden har i Sverige till skillnad mot Finland inget dataprogram som underlättar detta 

arbete, vilket innebär att beräkningar på parningar är tidskrävande. 

78

Patella luxation: 

Resultat från undersökta hundar presenteras på SKK:s hemsida under länken Hunddata. 

Alltså är det offentliga uppgifter. 

Tandstatus: 

Delges vid utställningar till hundägaren samt nämns i den öppna kritiken av domaren till alla närvarande, 

det skrivs även ner det antal tänder som domaren anser att hunden saknar i kritiken, alltså är även detta 

offentliga uppgifter. 

79

Rutiner för avelsrekommendation, Norrbottenspets 

Avelspolicy 

SSF:s avelspolicy syftar till att: 

2012-06-19 

1. Bibehålla den sunda ras som Norrbottenspetsen är i dag. 

2. Bredda rasens avelsbas för att trygga den genetiska mångfald som är en förutsättning för rasens 

fortsatta utveckling. 

3. Utveckla rasens jaktliga egenskaper som skällande fågelhund. 

4. Utveckla rasens exteriör. 

Avelsutnyttjande 

Allmänt gäller SKK:s grundregler för avel och uppfödning. 

Till avel rekommenderas endast hundar som är såväl fysiskt som mentalt friska individer. 

Hälsoprogram 

ÖGONLYSNING 

Båda föräldradjuren skall vara ögonlysta inom 12 månader före parning. 

KATARAKT 

Individ med konstaterad ärftlig eller misstänkt ärftlig katarakt får inte användas i avel. 

PRA 

Individ med PRA skall ej användas i avel. 

Förälder och helsyskon till individ med PRA skall ej användas i avel. 

Risk för PRA hos avkomma i en parningskombination beaktas innan parning görs. Kända anlagsbärare i 5 

generationer beaktas. 

Täckhundsanvisning 

Tre grader av rekommendering används; 

Parningen rekommenderas: Parningen uppfyller alla kriterier gällande riktlinjer och anses föra rasen 

framåt. 

Parningen sker i samråd med avelsråden: Parningen uppfyller inte alla kriterier men samråd har skett 

med avelsråd och parningen uppfyller grundläggande kriterier så som inavelsgrad, sjukdomsbild etc. (se 

nedan), och bedöms inte vara negativ för avelsarbetet. Det kan t.ex. vara användande av omeriterad 

hanhund 2 . 

Parningen avvisas: Strider mot SKK- grundregler, sjukdomsbild, ålder, inavelsgrad, överskridande av 

antal avkommor eller barnbarn, avvaktan på utvärdering av första kullar etc. medför att parningen 

avvisas. 

2 Det är osannolikt att alla uppfödare kommer att anpassa sig till eventuella krav som ställs på avelsdjur, utan 

parningar som enligt riktlinjerna ej kan rekommenderas kommer att ske. Det är önskvärt att även dessa parningar 

går via avelsråden. Förutom att man kan undvika hög inavelsgrad och uppenbart olyckliga kombinationer, är det 

bra om avelsråden har kännedom om den avel som bedrivs inom rasen. 

80

- Till tik anvisas om möjligt tre alternativa hanhundar. 

- Täckhundsanvisningen gäller endast för aktuellt parningstillfälle. Vid utebliven parning skall ny 

anvisning göras. 

- För att bibehålla den sunda och friska ras Norrbottenspetsen är inriktas avelsarbetet på en 

breddning av avelsbasen. Detta uppnås genom begränsning av enskilda individers användning i 

avel samt att inavelsgraden skall hållas så låg som möjligt i parningskombinationerna och får 

inte överstiga 2,0 beräknat på 5 generationer. 

- Hanhundarnas påverkan på effektiv avelsbas och inavelsgrad på rasen som helhet skall ingå som 

en faktor vid val av anvisade täckhundar. I dagsläget används många hanhundar i avel, vilket är 

bra för att undvika framtida inavelsproblem. Det finns inget skäl att frångå detta. 

- Täckhund bör ej användas i för många parningar innan avkommor hunnit utvärderas. Med tanke 

på rasens låga numerär bör för närvarande täckhund inte användas i mer än 2-3 kullar innan 

utvärderingsresultat av avkommor är känt. Utvärdering sker via uppvisande av goda kvalitéer på 

utställning och jaktprov. Om ingen avkomma från de första två eller tre kullarna är startad på 

jaktprov eller utställning, bör man var försiktig med vidare användning. Det är i så fall bättre att 

ta en annan hane. Är däremot helsyskon till den aktuella hunden meriterad på jaktprov och 

utställning, kan man använda den ytterligare någon gång, eftersom det talar för att det finns 

anlag för god jaktlig förmåga. 

- Tikens och hanhundens exteriöra och mentala egenskaper beaktas i tänkta 

parningskombinationer. Ej förstärka svagheter utan kompletterande partners väljs i möjligaste 

mån. 

- Restriktiv hållning för rekommendation skall gälla för omparningar, om inte första kullen blev 

väldigt liten, 1-2 valpar. Det är bättre för framtiden att ha olika kombinationer, eftersom urvalet 

blir större och inavelsgraden kan hållas lägre. 

- Vid användning av finska hundar skall det finnas minst tre led registrerade i stamtavlan. Hundar 

med korta stamtavlor skall användas med försiktighet. Om ingen vidare intypning sker behövs 

ingen långsiktig strategi utöver allmän försiktighet. 

- Kända eller misstänkta anlagsbärare av PRA får inte förekomma på fars- och morssidan inom 5 

generationer på tänkt avkomma 

- Avkomma efter hund med epilepsi och föräldrar till sjuk hund skall inte användas i avel. Hel eller 

halvsyskon skall inte paras innan 4 års ålder (se bilaga 1). 

- Tik och hanhundsägare rekommenderas att kolla patella innan parning, förslagsvis i samband 

med ögonlysning (ej krav). Det sker tidigast vid ett års ålder. Detta bör pågå under några år för 

att få ett grepp på hur vanligt förekommande det är inom rasen. 

- Om andra allvarliga misstänkt ärftliga sjukdomar dyker upp (cancer i tidig ålder, höftledsfel etc.) 

bör man minska användandet eller göra uppehåll med avel på misstänkt sjuka eller ärftligt 

belastade hundar tills man vet mer om utbredning och ärftlighet. 

81

Krav för täckhundsanvisning 

Hanhund 

Tik 

- Bör ha erövrat pris på jaktprov, helst 2:a pris. Hanhund kan även förekomma på täckhundlista 

om jaktstart skett, med moment som ser bra ut, dock utan att pris uppnåtts. I vissa fall kan unik 

eller särskilt intressant stamtavla medföra att hanhund kvalificerar sig för listan. Situationen är 

en annan då tikägaren själv föreslår hanne som är omeriterad. Parningen kan då ske i samråd 

med avelsråden. 

- Bör helst vara utställningsmeriterad. 

- Skall vara ID-märkt. 

- Tandstatus enligt rasstandard. 

- Skall ha godkänt testikelintyg. 

- Skall vara ögonlyst inom 12 månader före aktuell parning. 

- Hanhunden skall ej ha fler avkommor än vad SSF riksstyrelse beslutat om. F n max 30% (helst ej 

över 20%) av en genomsnittlig årsproduktion av valpar under sin livstid. Riktvärde för detta är 

max 30 valpar. 

- Avkommor efter helsyskon bland hanhundarna skall beaktas, och uppnå max 40 %. 

- Barnbarn skall också beaktas om ”linjen” blir flitigt använd. 

- Antalet avkommor justeras kontinuerligt i förhållande till registreringstalen. 

- Ägaren skall inlämna hanhundblankett, sjukdomsenkät, årligen kopia av ögonundersökning samt 

foto av hunden. 

- En hanhund skall vara minst 2 år gammal innan rekommendation kommer på fråga. 

- Max tre kullar får tas innan 3 års ålder. 

- Bör helst vara jaktprovs- och utställningsmeriterad. 

- Efter 2-3 kullar sker utvärdering av valpar via uppvisande av goda kvalitéer på utställning och 

jaktprov. Finns inga meriter skall uppfödare upplysas om detta inför ev. fortsatt avel. Avel kan 

då ske i samråd med avelsråden men ej nödvändigtvis med rekommendation, särskilt om inte 

tiken själv har goda meriter. 

- Skall vara ID-märkt. 

- Skall vara ögonlyst med godkänt resultat inom 12 månader före parning. 

- Tandstatus enligt rasstandard. 

- Tikägaren skall ha lämnat svar på frågor angående tikens förtjänster och brister (jaktligt, 

exteriört och mentalt) via tikblankett. 

- Ej haft mer än fyra kullar tidigare. 

- Ej haft för täta kullar (vid två kullar inom 12 månader skall tiken vila i minst 12 månader före 

nästa valpning). 

- Vid första parning ej paras tidigare än att tiken fyllt två år vid valpningen. 

- Tik fyllda sju år skall ges 10 månaders vila efter valpning samt ha friskintyg från veterinär 

utfärdat före parning. 

Valphänvisning 

- Valphänvisning sker endast till uppfödare som fått täckhund anvisad av SSF:s avelsråd. 

- Uppfödaren skall rapportera till avelsråden vilken hanhund som denne avser att använda innan 

hänvisningar börjar göras. 

- Vid hänvisning lämnas endast officiella uppgifter såsom exempelvis stamtavla, meriter, centralt 

registrerade veterinäruppgifter och liknande, om tik resp. hane ut. 

- Vid hänvisning lämnas uppgifter om samtliga planerade parningar i den turordning som 

tikägarna rapporterat in val av hanhund, oavsett vem som är köpare eller uppfödare. 

Valpleverans 

- Valpar levereras vid 8 veckors ålder och skall vid leveranstillfället vara veterinärbesiktade, IDmärkta, 

vaccinerade och avmaskade. Veterinärtintyget får vid leverans vara högst 7 dagar 

gammalt. 

82

Att tänka på som uppfödare. 

Kontakta avelsrådet. Varje enskild täckhundsanvisning gäller bara för det aktuella 

parningstillfället. 

2012-06-19 

Planera parning i god tid. Skicka in tikblankett med begäran om hanhund helst ca 2 månader 

innan parning. Blanketten finns på SSF:s hemsida. Ta hem den och fyll i den. Är du osäker på 

någon fråga, kontakta avelsrådet. 

Kolla tandstatus hos veterinär. Blankett finns på SSF:s hemsida. Skriv ut och ta med för säkerhets 

skull ett ex. till veterinär ifall kliniken inte har den. Saknar tiken fler än 4 tänder bör man inte 

använda den i aveln. 

Kontrollera att tiken har friska knäleder, men det måste vara en veterinär med behörighet att 

utfärda intyg (patellastatus). 

Tiken får inte vara för ung, skall uppnå 2 års åder vid beräknad valpning. Parning tidigast 63 

dagar före 2-årsdagen alltså (RAS). 

Har du ställt ut hunden så bifoga gärna kopia från utställningskritiken. 

Tik över 7 år skall alltid ha friskintyg. 

Tiken skall i övrigt vara fullt frisk och inte uppvisat några epilepsiliknande anfall etc. 

Helst ska tiken vara jaktprovs- och utställningsmeriterad 

Tiken skall ej ha fått mer än fyra kullar tidigare. 

Om en tik får två valpkullar inom 12 månader ska tiken sedan ges minst 12 månaders vila före 

nästa valpning. 

Tik över sju år ska vila minst 12 månader mellan sina kullar samt ha friskintyg från veterinär. 

Tik som uppnått 7 års ålder och ej tidigare fött valpkull skall ej paras.(SKK) 

Para inte med hanhund som har för många avkommor för att undvika matadoravel 

Para inte med hanhund där avkommorna får för hög inavelsgrad, högt ep.- tal eller då det är 

förhöjd risk att avkommor kan drabbas av patellaluxation. 

Läs grundregler för uppfödare: http://www.skk.se/uppfodning/regler-policys-och-lagar/skksgrundregler/ 

Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras. På SKKs 

webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till de rasspecifika 

avelsstrategierna (RAS) för din ras. 

Tag kontakt med hanhundsägaren i god tid och planera in om du kan lämna tiken hos 

hanhunden eller ta med hanen hem. Det är inte alltid det lyckas med parning på en gång. 

Ta med i beräkningen en reservhane ifall det inte lyckas med första valet av hanhund. 

83

Flik 14 

14. 

SKK:s Frågebank 

84

SKKs Frågebank 

Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad som 

framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, gäller 

SKKs stadgar. 

Innehållsförteckning. (t.o.m. oktober 2007) 

Ämne Huvud/underrubrik Fråga nr 

Arbetsutskott, AU 

Annonsering av klubbens arrangemang 

Ansvarsfrihet, 

ansvaret gemensamt för styrelsen 

ansvarsfrihet beviljas under förutsättning att…. 

felaktighet utredd senare 

kan en eller flera personer undantas? 

kan årsmötet underlåta följa revisorernas förslag 

när skall ansvarsfrihet ej beviljas? 

orsak till ”ej ansvarsfrihet”? 

polisanmälan? 

ramen för… 

Avgående ledamot, 

Klubbstyrelsen/AU 

Allmänt/Annonsering av.. 

Årsmötet/Ansvarsfrihet 




Årsmötet//Revisorer 


Årsmötet/Revisorer 


Årsmötet 

1 

1 

2 

3 

5 

2 

5 

4 

4 

1, 6 

Ingressen 

material återlämnas ej Klubbstyrelsen/Avgående ledamot 1 

Bandning av möte Klubbstyrelsen/Bandning av…. 1 

Beslutsförighet Klubbstyrelsen/Beslutsförighet 1 

Bilda rasklubb Allmänt/Bilda rasklubb 1 

Budget Årsmötet/Budget 1 

Delegat/KF – vald till CS Allmänt/Delegat/KF 1 

Delegationsordning Klubbstyrelsen/Delegationsordn. 1 

Delegering av uppdrag Klubbstyrelsen/Delegering av.. 1 

Ekonomisk årsredovisning Allmänt/Ekonomisk årsredovisning 1 

Firmateckning Klubbstyrelsen/Firmateckning 1 

Flera uppdrag i styrelsen Klubbstyrelsen/Flera uppdrag i…… 1 

Förberedelse av sammanträden Allmänt/Förberedda sammantr…. 1 

Handläggning av ärenden Allmänt/Handläggning av.. 1 

Hedersmedlemskap 

upphävande? Årsmötet/Hedersmedlemskap 1 

Internet – hemsida 

bestämmelser inom SKK? Klubbstyrelsen/Internet – hemsida 1 

klubbprotokoll på privat hemsida Klubbstyrelsen/Internet – hemsida 2 

Kallelse, till årsmöte Årsmötet/Kallelse till årsmötet 1 

85 

1

Kassör, 

adjungerad kassör? Klubbstyrelsen/Kassören 3 

avgår i förtid Klubbstyrelsen/Kassören 1 

ej myndig Klubbstyrelsen/Kassören 2 

Kennelfullmäktige 

Revision Allmänt/Kennelfullmäktige 1 

Klagomål styrelse/kommitté Allmänt/Klagomål styrelse/kommitté 1 

Klubbens tidskrift 

ansvarig utgivares rätt att neka ta in artikel/annons Klubbstyrelsen/Klubbens tidskrift 1 

Konstituering Klubbstyrelsen/Konstituering 1 

Ledamot, 

avgår i förtid Klubbstyrelsen/Ledamot avgår i… 1 

avsätts av övrig styrelse Klubbstyrelsen/Avsätta ledamot 1 

bostadsort utomlands Klubbstyrelsen/Ledamöters boende 1 

förskingring Klubbstyrelsen/Ledamot ”lånar” 1 

i flera klubbar inom SKK Klubbstyrelsen/Ledamot i flera…. 1 

åldersgräns? Klubbstyrelsen/Ledamöters ålder 1 

Majoritetsbegrepp 

Enkel/kvalificerad/relativ Årsmötet/Majoritetsbegrepp 1 

Medlemskap, 

i officiella och inofficiella klubbar Klubbstyrelsen/Medlemskap 2 

medlemskrav vid anmälan/protest Allmänt/Medlemskrav 1 

styrelseledamot har ej förnyat sitt medlemskap Klubbstyrelsen/Medlemskap 1 

Motioner 

giltig motion? Årsmötet/Motioner 5, 6, 7 

inlämnad av utesluten person Årsmötet/Motioner 2 

tas alltid upp på årsmötet? Årsmötet/Motioner 4 

tilläggsyrkande Årsmötet/Motioner 3, 8 

vad är en motion? Årsmötet/Motioner 1 

Mötets behöriga utlysande Årsmötet/Mötets behöriga.. 1 

Närvaro – telefonsammanträde Allmänt/Närvaro 1 

Olämpligt uppträdande Årsmötet/Olämpligt uppträdande 1 

Otydliga/tydliga beslut Allmänt/Otydliga beslut 1 

Propositionsordning Årsmötet/Propositionsordning 1 

Protokoll, 

ange röstetal? Klubbstyrelsen/Protokoll 8 

ange vem som uttalar sig Klubbstyrelsen/Protokoll 9 

beslutsprotokoll Klubbstyrelsen/Protokoll 10 

beslutsunderlaget offentligt? Klubbstyrelsen/Protokoll 16 

bristande beslutsunderlag Klubbstyrelsen/Protokoll 1 

justering Årsmötet/Protokoll 1, 2 

justeringsperson, utöver ordföranden? Klubbstyrelsen/Protokoll 14 

justeringsmännens och ordf. sign. på varje sida Klubbstyrelsen/Protokoll 11 

måste personer som diskuteras namnges? Klubbstyrelsen/Protokoll 5 

obligatoriska uppgifter Klubbstyrelsen/Protokoll 12 

oenighet vid justering, vems mening gäller? Klubbstyrelsen/Protokoll 2, 3, 4 

86 

2

Protokoll, forts. 

omedelbar justering Klubbstyrelsen/Omedelbar justering 1 

protokollföring Årsmötet/Protokollföring 1 

reservation/avvikande mening Klubbstyrelsen/Protokoll 7 

suppleants rätt att få avvikande mening till prot. Klubbstyrelsen/Protokoll 6 

telefonmöte, justering Klubbstyrelsen/Protokoll 13 

tillgängliga för medlemmar Klubbstyrelsen/Protokoll 15 

är protokollunderlagen offentliga? Klubbstyrelsen/Protokoll 16 

Rekonstruktion av klubbmaterial Allmänt/ Rekonstr. av klubbmaterial 1 

Revision, 

anhörig till revisor har uppdrag i styrelse/kommitte Klubbstyrelsen/Revisorer 5 

kassören lämnar ej ifrån sig underlag Årsmötet/Revisorer-revision 3 

revision inför föregående års årsmöte felaktig Årsmötet/Revisorer-revision 1 

anhörig som revisor? Klubbstyrelsen/Revisorer 4 

medlemstvång för revisorerna? Årsmötet/Revisorer-revision 6 

närvaro vid styrelsemöten? Klubbstyrelsen/Revisorer 2 

revisionsberättelse saknas Årsmötet/Revisorer-revision 9 

revisor alltid revisor! Årsmötet/Revisorer-revision 2 

revisorn har åtagit sig uppdrag i kommitté Klubbstyrelsen/Revisorer 5 

revisors underskrift Årsmötet/Revisorer-revision 7, 8 

rådgivande funktion? Klubbstyrelsen//Revisorer 3 

uppdrag till styrelsen att välja? Årsmötet/Revisorer 10 

vakanta revisorsposter Klubbstyrelsen/Revisorer 1 

vald revisor avgår under perioden Klubbstyrelsen/Revisorer 1 

valdes av styrelsen, ej årsmötet Årsmötet/Val 2 

Röstning, 

delegats uppdrag vid röstning Årsmötet/Röstning 3 

postomröstning Årsmötet/Röstning 1 

taktisk röstning Årsmötet/Röstning 2 

Sammanträden. Klubbstyrelsen/Sammanträden. 1 

Störande person vid årsmötet Årsmötet/Störande person 1 

Suppleantordning Klubbstyrelsen/Suppleantordning 1 

Upphörande av klubb, 

lokal kennelklubb Allmänt/Upphörande av lokal kennelkl 1 

lokalavdelning Allmänt/Upphörande av lokalavdelning 1 

Utlånade handlingar Allmänt/Utlånade originalhandlingar 1 

Val, 

avsaknad av förslag Årsmötet/Val 4, 5, 6 

föreslagen person tillfrågad? Årsmötet/Val 7 

medlemsavgift erläggs under årsmötet Årsmötet/Val 1 

revisorer valdes ej vid årsmötet Årsmötet/Val 2 

uppdrag till styrelsen att utse valberedning Årsmötet/Val 3 

ald kommitté avgår Årsmötet/Val 9 

vald person avsäger sig uppdraget Årsmötet/Val 8 

87 

3

Valberedning, 

diskutera förslagen med styrelsen? Årsmötet/Valberedning 5 

hur många förslag skall/kan lämnas? Årsmötet/Valberedning 10 

jäv? Årsmötet/Valberedning 6 

kontakta alla ledamöter? Årsmötet/Valberedning 2 

kontakta alla föreslagna personer? Årsmötet/Valberedning 8 

medlemskrav för valberedningens ledamöter? Årsmötet/Valberedning 9 

närvaro vid styrelsemöten? Årsmötet/Valberedning 1, 3 

”rätt” antal ledamöter, ingen villig ordf. kandidat Årsmötet/Valberedning 7 

yttranderätt under styrelsemötet? Årsmötet/Valberedning 4 

Verksamhet utanför klubbens verksamhetsområde Allmänt/Verksamhet utanför…. 1 

Verksamhetsberättelse Årsmötet/Verksamhetsberättelse 1 

Verksamhetsplan 

skall årsmötet besluta? Årsmötet/Verksamhetsplan 1 

Vilande klubb, 

vilandeförklaring av rasklubb Allmänt/Vilande klubb 1 

Årsmöteshandlingar Årsmötet/Utskick av handlingar 1 

Årsredovisning/årsbokslut Årsmötet/Årsredovisning – årsbokslut 1 

Ärenden, 

underlag vid sammanträde offentlig handling? Klubbstyrelsen/Ärenden 1 

Ärenderegister Allmänt/Ärenderegister 1 

88 

4

SKKs Frågebank (t.o.m. februari 2006) 

Frågebanken startades 1998-10-14,15 och innehåller frågor som tagits upp inom SKK/FK. 

Banken innehåller tre huvudavsnitt: Klubbstyrelsen, Årsmötet samt Allmänt. 

Frågor och svar i Frågebanken är allmänt hållna. Innan Du söker i Frågebanken, bör Du läsa vad 

som framgår av aktuell klubbs stadgar. Om dessa stadgar i aktuell del strider mot SKKs stadgar, 

gäller SKKs stadgar. 

Allmänt 

Annonsering av klubbens arrangemang. 

1) Fråga: Kan en officiell utställning anses vara giltig om inbjudan ej presenterats för klubbens 

medlemmar via klubbens medlemstidning eller per brev till samtliga? Utställningen hade endast 

utannonserats på annat sätt t ex genom Hundsport el dyl. Alla klubbmedlemmar är ej medlemmar i 

länsklubb och får därmed ej Hundsport. 

Svar: Till all officiell verksamhet måste medlemmarna inbjudas på lämpligt sätt. Om inbjudan inte 

skett på lämpligt sätt kan arrangemanget ställas in (med ekonomiska konsekvenser som följd). 

Bilda rasklubb 

1) Fråga: Hur går man tillväga när man vill bilda rasklubb? 

Svar: De som är intresserade av att bilda rasklubb bildar först en interimsstyrelse. En interimsstyrelse 

fungerar inte som en vanlig styrelse, dess inledande uppgift är att analysera vilket intresse som finns att 

bilda klubben. Interimsstyrelsen skall förbereda ett årsmöte där beslut om klubbens bildande skall tas. 

Till årsmötet skall bl a stadgeförslag, anpassat efter SKKs typstadgar, presenteras. Vidare skall en tänkt 

verksamhetsplan, budget samt övriga vanliga årsmötesfrågor föreläggas. Därefter ansöker klubben hos 

aktuell specialklubb, eller hos SKK om det rör sig om en klubb som kan 

få en s k avtalsanslutning, om att få bli godkänd rasklubb. 

Observera dock att det inom SKK-organisationen endast kan finnas en godkänd rasklubb per ras. 

Frågan ovan berör alltså endast de raser där det ännu inte finns någon godkänd rasklubb. 

Delegat/Kennelfullmäktige. 

1) Fråga: En styrelseledamot väljs av sin klubb som delegat till Kennelfullmäktige (KF). Under KF väljs 

sedan vederbörande in i SKKs Centralstyrelse. Kan vederbörande sitta kvar som KF-delegat fram till 

nästa KF? 

Svar: Nej, delegat som under pågående KF väljs som ledamot till SKKs Centralstyrelse, kan inte 

fortsätta som delegat. Vederbörande måste avträda som delegat med omedelbar verkan och suppleant i 

klubben skall tillträda. 

Ekonomisk årsredovisning. 

Av resultat- och balansräkningen skall tydligt framgå intäkter och kostnader rörande klubbens större 

verksamheter, samt klubbens kapital. Årets vinst eller förlust skall också tydligt framgå. Det tillhör inte 

god ordning att vid ett årsmöte presentera en obearbetad datalista eller en alltför hårt komprimerad 

sammanställning. 

Förberedda sammanträden/ledamöter. 

1) Fråga: Bättre förberedda sammanträden, bättre pålästa ledamöter och en stringent ordförande. Hur 

fixar man det? 

Svar: Handlingar och beslutsunderlag sänds ut i god tid före sammanträdet. Ordförandeklubban har 

stor inverkan. Kräv mötesordning, vilket bl a innebär att ledamot skall begära ordet innan han/hon 

börjar tala. 1 

89

Handläggning av inkomna ärenden. 

1) Fråga: Från en medlem inkommer klagomål mot annan medlem, lokalklubb inom klubben, kommitté 

osv. Styrelsen begär yttrande/synpunkter från den som klagomålet riktar sig mot. Skall/bör yttrandet 

alltid sändas till den klagande för kännedom? Om ja, räcker det att kopia bifogas protokollutdraget till 

den klagande? 

Svar: Svårt att ge entydigt svar! Måste avgöras från fall till fall. Generellt kan sägas att om styrelsen 

anser sig behöva ytterligare information från den klagande, bör svaret sändas ut för kännedom och 

yttrande innan styrelsen går till beslut. Om styrelsen anser sig ha tillräckligt underlag för beslut, räcker 

det att ”den anklagades” yttrande bifogas protokollutdraget. 

Kennelfullmäktige. 

1) Fråga: Skall SKKs revisorer granska Kennelfullmäktige? 

Svar: Nej. 

Klagomål styrelse/kommitté. 

1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina 

uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall 

sådana frågor anmälas till Disciplinnämnden? 

Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till 

styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas 

och problemet ev åtgärdas av styrelsen. Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till 

Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar anmälan om brott mot organisationens fastställda 

regelverk (stadgar, grundregler, registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna 

bedrivs. 

Medlemskrav. 

1) Fråga: Kan en icke medlem lämna in en anmälan eller protest mot någon del av SKK-organisationen 

och förvänta sig få den behandlad? 

Svar: Avseende Disciplinnämndens ärenden framgår av SKKs stadgar att medlemskap krävs. Även 

vad avser klagomål och/eller protester i övriga sammanhang skall medlemskrav råda. 

Närvaro. (Telefonmöte/Styrelsemöte.) 

1) Styrelseledamöter kan deltaga från (2) eller (flera) platser genom 3-partssamtal eller konferenssamtal 

med högtalartelefoner. Styrelsen är beslutför då en majoritet av ledamöterna finns på samma plats eller 

genom 3-parts eller konferenssamtal. (antalet beslutföra ledamöter är relaterad till antalet ordinarie 

styrelseledamöter) Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta ledamöterna förenar sig om. 

Vid lika röstetal gäller den mening som biträds av tjänstgörande ordförande. 

Uttalande: Det börjar bli allt vanligare att styrelsemöten sker via telefon. Det är viktigt att noggranna 

protokoll förs och vederbörligen justeras. 

Otydliga beslut. 

1) Sekreteraren (och i ännu högre grad övriga ledamöter) uppfattar inte vilket beslut som fattats – eller 

rättare sagt: de närvarande uppfattar beslutet på olika sätt. 

Förslag: ordföranden repeterar beslutet före klubbslaget – och att klubbslag verkligen konsekvent 

nyttjas så att alla tydligt uppmärksammas på att ett beslut fattats! Särskilt viktigt torde detta vara vid 

omedelbar justering. Man bör följa vad som anges i boken ”Föreningsteknik” dvs. att man alltid 

skriftligen dokumenterar beslutet innan man klubbar omedelbar justering. 

Uttalande: Propositionsordningen är viktig! Ordföranden kan ajournera mötet i några minuter för att 

formulera propositionsordningen 

2 

90

Rekonstruktion av klubbmaterial 

1) Fråga: En klubb har genom brand förlorat stora delar av sitt klubbmaterial. Vad gör man i denna 

situation? 

Svar: Följande kan göras: Begära utdrag från bank och postgiro. Lyssna hos ledamöter/suppleanter, 

både nuvarande och tidigare, om vad som kan finns arkiverat i privathem och be att få ta kopior. På 

samma sätt lyssna med nuvarande och tidigare revisorer. Ta kontakt med huvudklubb (specialklubb 

eller SKK) och höra efter om vad som finns arkiverat och som kan kopieras. Höra med det lokala 

föreningsrådet om något kan finnas arkiverat där. 

Upphörande av lokal kennelklubb. 

1) Fråga: En lokal kennelklubb, som är godkänd av länsklubben, har inte längre en fungerande 

verksamhet. Det går inte att få tag i den senast valde ordföranden och ej heller i revisorerna. Hur skall 

länsklubben gå vidare i denna fråga? 

Svar: Regleras i stadgar för lokal kennelklubb, § 3 mom 1. 

Upphörande av lokalavdelning. 

1) Fråga: En lokalavdelning inom ras-/specialklubb läggs ned pga bristande verksamhet. Hur hanteras 

verksamhetsfrågor, t ex tävlingar, för området när denna situation uppstår. 

Svar: Huvudstyrelsen bör ta beslut om temporär ändring av geografiskt upptagningsområde av 

verksamhet. 

Utlånade originalhandlingar. 

1) Fråga: En medlem som lånat originalhandlingar av klubben återlämnar inte handlingarna, trots 

påminnelser. Hur kan klubben agera? 

Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är 

uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en 

raseller lokalklubb) har lyckats tala medlemmen tillrätta, finns möjligheten att vända sig till 

Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. 

Verksamhet utanför klubbens egna verksamhet. 

1) Fråga: En klubb åtog sig ett uppdrag som ligger utanför klubbens normala verksamhet. (Bevakning med 

hund.) Ersättning betalades utan kvitto. Vid årsmötet framkom att ordföranden handhaft kassan för 

uppdraget. Redovisning till styrelsen skedde muntligt. Någon skriftlig redovisning fanns inte. Någon 

misstanke om ”fiffel” med pengarna fanns inte, däremot påpekades vid årsmötet olämpligheten att klubben 

överhuvudtaget åtagit sig detta uppdrag, bl a med tanke på att klubbens försäkringar inte gällde vid detta 

tillfälle och att ungdomar också deltog i arbetet. Styrelsen kände till uppdraget och hade ”tyst” godkänt 

uppdraget och den ekonomiska hanteringen. Hur borde dels årsmötet och dels revisorerna agera? 

Svar: Det beskrivna fallet handlar bl a om skattebrott! Uppdrag utanför klubbens egen verksamhet får 

på detta sätt inte utföras! Revisorerna skall om dom får vetskap om detta, ta kontakt med styrelsen. 

Vilande klubb. 

1) Fråga: När bör en rasklubb kunna vilandeförklaras och hur gör man? 

Svar: När ingen aktiv verksamhet bedrivs i en rasklubb, kan klubben vilandeförklaras. Klubbens 

handlingar samt ekonomiska tillgångar överförs till specialklubben (närmast övergripande klubb) för 

förvaring/arkivering och förvaltning. Förnyad prövning om rasklubbens fortsatta existens bör göras 

inom 5 år. 

Ärenderegister. 

1) Ett vanligt problem torde vara att man inte känner igen/kommer ihåg tidigare beslut, dvs. man tar upp 

en fråga som varit uppe tidigare och som man helt eller delvis redan beslutat i. 

Förslag: upprätta ett ”ärenderegister” vilket borde vara lätt i dag genom att i datorn klippa och klistra 

till fortlöpande register med fasta ärenderubriker. 

Uttalande: Bra förslag om att upprätta någon form av sakregister. 

3 

91

SKKs Frågebank (t.o.m. november 2005) 





SKKs stadgar. 

Klubbstyrelsen 

Arbetsutskott, AU. 

1) Fråga: AU inom en klubb har behörighet att genomföra beslut som AU fattat. Det visar sig dock senare att 

AU inte varit enigt i sitt beslut. Gäller beslutet ändå? 

Svar: Ja, majoritet gäller. Den i AU som har avvikande mening bör reservera sig. AU bör föra 

protokoll, rapport skall avläggas vid nästa styrelsesammanträde för konfirmation. Styrelsen har slutlig 

beslutanderätt. Delegeringsordning bör upprättas (vad AU/VU har rätt att besluta om). AU och VU har 

samma funktion. 

Avgående ledamot. 

1) Fråga: En sekreterare som avgått ur styrelsen vägrar att lämna ifrån sig klubbens material. Hur kan 

klubben gå tillväga? 

Svar: Om alla möjligheter är uttömda, dvs vare sig styrelsen eller revisorerna (eller närmast 

övergripande klubb om detta rör sig om en raseller lokalklubb) har lyckats tala sekreterare tillrätta, 

finns möjligheten att vända sig till Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Klubben kan 

också vända sig direkt till domstol. I sådant fall bör dock klubben ta hjälp av advokat, vilket kan vara 

förenat med höga kostnader. 

I båda fall bör klubben kontrollera att man har korrekta uppgifter, bl a rätt adress. Det är också en fördel 

om man har tillgång till personnummer. Hjälp med att ta fram uppgifter kan man få via 

folkbokföringsenheten vid Skattemyndigheten, 

Avsätta ledamot. 

1) Fråga: Flera styrelseledamöter, däribland ordföranden, har samarbetssvårigheter med en ledamot. Flera 

styrelseledamöter förordar att denna ledamot skall avsättas. Vid ett styrelsemöte beslutar styrelsen att 

avsätta ledamoten. Rätt eller fel? 

Svar: Nej, styrelsen får inte avsätta ledamot som är vald vid årsmötet. Notera att varje mandat kan väljas 

om vid årsmötet, alltså även de poster där vald person har ett år kvar av sin mandattid. 

Beslutsförighet. 

1) Fråga: I SKKs stadgar finns angivet att styrelsen är beslutför när X antal ledamöter är närvarande. Avser 

antalet X ordinarie eller ordinarie och suppleanter? 

Svar: Här avses ordföranden och övriga ordinarie ledamöter och tjänstgörande suppleanter. 

Delegationsordning. 

1) Fråga: Vad är delegationsordning? 

Svar: En delegationsordning är en form av ansvars-/arbetsfördelning. Utöver vad som anges i stadgarna 

så reglerar den vilka uppgifter som åligger styrelsen, kommittéer, AU/VU osv. Delegationsordning och 

Arbetsbeskrivning bör upprättas i en förening. 

1 

92

Delegering av uppdrag. 

1) Fråga: Inför en avelskonferens utsågs en kontaktperson, som fick i uppdrag att anordna och genomföra 

konferensen. Konferensen inställdes sedermera på grund av för få anmälda deltagare. Kontaktpersonen 

avbröt sitt åtagande och underlät bl a att avboka konferensanläggningen, varav följde att klubben 

fakturerats ett större belopp. Vilket ansvar har klubben respektive kontaktpersonen i denna situation. 

Svar: Ett ansvar aldrig kan delegeras, ansvaret ligger följaktligen kvar hos klubben. Tillsättande av 

kontaktpersoner, arbetsgrupper osv. bör ske med stor försiktighet och noggrannhet. Vidare bör ett 

uppdrag av denna art inte delegeras till en person, utan till minst två personer. Uppföljning av hur 

arbetet fortskrider skall ske vid styrelsesammanträden. Kontaktpersonen har genom sitt handlande 

skadat klubben och har därigenom ett personligt ansvar för detta. 

Firmateckning. 

1) Fråga: Räcker det med att man efter årsmötet till post/bank lämnar in protokollutdrag på vilka som äger 

rätt göra firmateckning? 

Svar: Protokollutdrag räcker för att ange vilka som äger rätt att göra firmateckning, men glöm inte att 

annullera tidigare uppgift om firmatecknare. 

Flera uppdrag i styrelsen? 

1) Fråga: Kan en ordförande också fungera som redaktör och ansvarig utgivare? 

Svar: Det är olämpligt och felaktigt om en ordförande också påtar sig uppdrag som sekreterare, kassör 

el dyl. Det finns dock inget hinder att ordföranden också åtar sig uppdraget som redaktör och ansvarig 

utgivare. 

Internet – hemsida. 

1) Fråga: Finns några generella regler – bestämmelser inom SKK-organisationen? 

Svar: Ja, SKK har upprättat en webbpolicy med regler samt anvisningar för upprättande av hemsida. 

Dessa finns tillgängliga på SKKs hemsida. 

2) Fråga: Medlemmar i en klubb vill att styrelsens protokoll skall läggas ut på klubbens hemsida. Styrelsen är 

emot detta. En medlem erbjuder sig då, mot styrelsens vilja, att skriva av protokollen och lägga ut dem på 

sin egen hemsida. Är detta tillåtet och vilka konsekvenser kan det bli? 

Svar: Den som äger en hemsida ansvarar för vad som läggs ut på hemsidan. Är man medveten om att 

styrelsen är emot publicering av styrelseprotokollen, är det olämpligt att protokollen läggs ut på privat 

hemsida. Den som ändå väljer att lägga ut ett klubbprotokoll på egen hemsida, kan bli ansvarig för 

innehållet enligt PUL. 

Kassören. 

1) Fråga: Kassören avgår före årsmötet, Vad bör styrelsen göra om: 

1. kassören vägrar att lämna ifrån sig materialet? 

2. kassören kräver att få lämna materialet till viss person, t ex en av revisorerna. 

Svar: 1. Om det är ställt utom all tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är 

uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisor (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en raseller 

lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till 

Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. 

2. Revisorerna är skyldiga att ställa upp i en sådan situation. 

Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet innan årsmötet, måste årsmötet ajourneras i frågor som är 

kopplade till redovisningen. 

2 

93

Kassören. forts 

2) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet föreslagit en ung flicka som kassör. Man har, utan att 

kontrollera, utgått från att hon var 18 år. Hon väljs som kassör. Efter årsmötet framkommer att hon endast 

är 16 år. Vad bör man göra? 

Svar: När kassören väljs av årsmötet bör styrelsen tillse att kassören ”tecknar firma” i förening med en 

eller två personer inom styrelsen. När kassören tillsätts efter konstituerande möte inom styrelsen, kan 

styrelsen konstituera om sig. 

3) Fråga: Vid konstituerande möte efter årsmötet beslöt styrelsen att tillsätta person utanför styrelsen till 

kassörsposten. Denna person utsågs även att ingå i AU. Är detta korrekt? 

Svar: Om inget annat framgår av klubbens stadgar möter inget hinder för styrelsen att adjungera person 

till kassörsposten. Det finns inte heller något formellt hinder att denna person ingår i AU, dock är 

adjungerad person ej beslutför. Ansvaret gentemot medlemmarna ligger hos styrelsen. 

Klagomål styrelse/kommitté. 

1) Fråga: En medlem sänder till styrelsen ett klagomål på hur styrelsen och avelskommittén sköter sina 

uppgifter och begär att avelskommitténs ledamöter skall anmälas till SKKs Disciplinnämnd. Skall sådana 

frågor anmälas till Disciplinnämnden? 

Svar: En styrelse kan alltid tillsätta arbetskommittéer, men kommittéerna skall återrapportera till 

styrelsen och det är alltid styrelsen som har det slutliga ansvaret för arbetet. Klagomålet skall behandlas 

och problemet ev åtgärdas av styrelsen. 

Det finns inget skäl att anmäla sådant ärende till Disciplinnämnden eftersom nämnden endast prövar 

anmälan om brott mot organisationens fastställda regelverk (stadgar, grundregler, 

registreringsbestämmelser osv.) och inte hur arbetet i klubbarna bedrivs. 

Klubbens tidskrift. 

1) Fråga: Vilken rätt har ansvarig utgivare att neka ta in annonser/artiklar från t ex en inofficiella rasklubb. 

Svar: Den ansvarige utgivare beslutar, ofta i samråd med redaktören, om vilka annonser/artiklar som 

kan föras in i klubbens tidning. Klubbar inom SKK-organisationen bör alltid neka att ta in 

annonser/artiklar som berör inofficiella klubbar, oavsett i viket land dessa klubbar verkar. 

Konstituering. 

1) Fråga: I samband med klubbens fullmäktigemöte, som pågår under två dagar, kallar ordföranden den 

nyvalda styrelsen till möte under lördagskvällen. Under mötet genomförs dels konstituering av styrelsen, 

dels behandlar man ett ärende. Är detta korrekt? 

Svar: Inom SKK-organisationen tillträder den nyvalda styrelsen först efter att fullmäktige- 

/årmötesförhandlingarna avslutas, i detta fall alltså först på söndagseftermiddagen. Styrelsen borde 

alltså inte ha konstituerat sig under lördagskvällen och följaktligen inte heller behandlat ett ärende. 

Ledamot avgår i förtid. 

1) Fråga: Av årsmötet vald sekreterare avgår före sin mandattids utgång. Styrelsen sätter in en av 

suppleanterna som sekreterare. Är detta korrekt eller måste klubben kalla till extra årsmöte/medlemsmöte 

för att där formellt välja in en av suppleanterna eller annan person? 

Svar: Formellt skall extra årsmöte kallas. Mera praktiskt är att annan person i styrelsen tillsätts fram till 

ordinarie årsmöte. Detta gäller, av kostnadsskäl, i synnerhet om det endast är kort tid kvar fram till 

ordinarie årsmöte. 

Om flera ledamöter avgår vilket innebär att styrelsen ej blir beslutsför, kan de i styrelsen kvarvarande 

ledamöterna endast verkställa tidigare fattade beslut och får ej fatta nya beslut. I denna situation och om 

det är lång tid kvar till ordinarie årsmöte, bör extra årsmöte kallas av styrelsen. Om styrelsen ej gör 

detta, skall revisorerna kalla till extra årsmöte. Revisorerna skall också ta kontakt med valberedningen 

för att ”starta upp” deras arbete. 

3 

94

Ledamot i flera klubbar? 

1) Fråga: Kan en medlem vara styrelseledamot i två eller flera klubbar inom SKK, t ex i två olika 

specialklubbar, två olika ras och/eller lokalklubbar? 

Svar: Det föreligger från SKKs sida inget hinder att medlem väljs som styrelseledamot i flera klubbar. 

Det kan ibland dessutom vara positivt eftersom man lättare kanske kan skapa samarbete mellan 

klubbarna. Det är dock viktigt att personen ifråga har förmåga att agera/uppträda lojalt i respektive 

klubb/styrelse. 

Ledamot ”lånar” pengar av klubben. 

1) Fråga: En ordinarie ledamot har fått uppdraget att hantera försäljning av Bingo-Lotter. Redovisningen av 

lottförsäljningen till styrelsen fungerar inte tillfredsställande. Efter ett tag visar det sig att ledamöter 

”lånar” pengarna för eget bruk. Vad göra? 

Svar: I första hand bör ordföranden kontaktas. Om inget tillfredsställande resultat uppnås vänder man 

sig till revisorerna. Om inte heller detta leder till något resultat bör frågan anmälas till årsmötet. 

Ledamöters boendeort. 

1) Fråga: Är det lämpligt att en person som bor utomlands väljs in i en styrelse? 

Svar: Formellt finns inga hinder, men ofta är det olämpligt. Att få ett förtroendeuppdrag i förening 

innebär att man skall vara aktiv, vilket kan vara svårt om man bor utomlands. 

Ledamöters ålder. 

1) Fråga: Gäller åldersgränsen 16 år endast vid röstning vid årsmöten o dyl, eller gäller åldersgränsen även 

vid val till t ex styrelse? 

Svar: Åldersgränsen 16 år gäller endast vid röstning. 

Medlemskap. 

1) Fråga: Ordföranden är familjemedlem. Mitt under verksamhetsåret går familjemedlemskapet ut, 

huvudmedlemskapet utgår månaden efter. Avgiften för familjemedlemskapet erläggs efter ca en månad, 

avgiften för huvudmedlemskapet erläggs efter ytterligare en månad. Ordföranden är alltså under en dryg 

månad inte medlem i klubben. Under denna period hålls ett styrelsemöte. En medlem får vetskap om 

ordförandens bristande medlemskap och kräver att styrelsemötet skall ogiltigförklaras. Övriga 

styrelseledamöters medlemskap är helt OK. Vad gäller? 

Svar: Om styrelsen i övrigt är beslutsför så kan inte styrelsemötet ogiltigförklaras. 

2) Fråga: Får en person vara medlem i en inofficiell klubb (inom SKK-organisationen ej ansluten klubb) och 

samtidigt 1) vara medlem i officiella klubb inom SKK, 2) vara ledamot i officiella klubb inom SKK? 

Svar: Föreningsfrihet råder i Sverige vilket innebär att man får vara medlem i både officiella och 

inofficiella klubbar. En person som är medlem i en inofficiell klubb, får dock ej inneha förtroendepost 

inom SKK-organisationen. 

Omedelbar justering. 

1) Fråga: I många klubbar begär man omedelbar justering för att beslutet omgående skall kunna verkställas. 

Någon separat justering görs ej. Är det riktigt? 

Svar: Nej, omedelbar justering innebär att paragrafen skall skrivas och justeras (undertecknas) under 

mötet. 

Protokoll. 

1) Fråga: Ett vanligt problem torde vara bristande beslutsunderlag, kanske särskilt i frågor som väckts vid 

bordet och allra helst om detta sker vid ett telefonmöte där informationsmöjligheterna och 

diskussionsutrymmet är begränsat. Hur hanterar man detta? 

Svar: Det är dessvärre ganska vanligt med dålig beredning av frågor inför styrelsemöten. Om styrelsen 

accepterar bristande underlag, bör det ställas krav på att en noggrann föredragning göras av varje 

ärende. I princip skall inga avgörande beslut fattas i frågor som ej finns upptagna på dagordningen. 

4 

95

Protokoll. forts. 

2) Fråga: Efter ett styrelsesammanträde skriver sekreteraren protokollet och sänder till ordföranden och 

justeringspersonen för justering. En eller båda dessa har uppfattat ett beslut på annorlunda sätt än vad 

sekreteraren gjort. Kan sekreteraren hävda sin uppfattning (sin text) och kräva att ordföranden och/eller 

justeringspersonen i stället gör justeringsanteckning i protokollet? Är det någon skillnad om sekreteraren är 

vald av årsmötet eller adjungerad till styrelsen med enda uppgift att föra mötesprotokoll? 

Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Om sekreteraren har annan uppfattning än ordföranden 

får sekreteraren göra en justeringsanteckning. 

3) Fråga: Sammanträdesprotokollet undertecknas av protokollföraren och justeras av ordföranden och 

justeringsmannen. Ifall någon har avvikande uppfattning om vad som beslutats , vilken uppfattning gäller 

då? Rent teoretiskt kan man hamna i en låst situation där ett ärende blir liggande pga villrådighet. 

Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Övriga får göra justeringsanteckning. 

4) Fråga: Hur hanterar man situationen om exempelvis sekreteraren och ordföranden är överens om en 

protokollsformulering, men justeringsmannen inte godkänner denna formulering? 

Eller om ordföranden, sekreteraren och justeringsmannen är överens, men styrelsen som helhet vid ett 

senare möte har en annan uppfattning? 

Svar: Det är ordförandens mening som gäller. Frågan kan/bör dock tas upp vid nästa styrelsemöte. 

5) Fråga: Måste man i styrelseprotokollet skriva ut namn på de personer som ev. diskuteras och vad saken 

gäller? 

Svar: I protokollet bör ärendebeskrivning, förslag till bedömning samt beslut tas in. Det kan ibland, i 

Känsliga ärenden, vara tveksamt att namnge personer, men om det är möjligt bör namn anges. 

6) Fråga: Kan suppleant begära att få ”avvikande mening” antecknad till protokollet även då denna inte har 

rösträtt? Finns över huvud taget ”avvikande mening” eller skall det alltid vara reservation? 

Svar: Tjänstgörande suppleant har rösträtt och har då rätt att få avvikande mening antecknad. Suppleant 

som ej är tjänstgörande har inte rösträtt och ej heller rätt att få avvikande mening antecknad. 

Avvikande mening och reservation är samma sak. 

7) Fråga: Måste reservation alt. ”avvikande mening” alltid röra sig om ekonomiska frågor? Det kan ju lika 

gärna vara en ”brottslig” verksamhet som inte har med ekonomi att göra. 

Svar: Reservation kan göras i anslutning till alla beslutsärenden. 

8) Fråga: Om styrelsen måste tillgripa röstning i någon fråga, måste då röstetalen skrivas i protokollet även 

om röstningen beror på osäkerhet och inte votering? 

Svar: Om votering tillgrips skall röstetalen skrivas in i protokollet. 

9) Fråga: Är det någon gång tillåtet att i protokollet skriva t ex ”N.N. uttalade sig positiv till förslaget”? 

Svar: Ja, tillåtet men inte nödvändigt. 

10) Fråga: Beslutsprotokoll missuppfattas ofta så att endast ärendebeskrivningar finns med, men inte de olika 

förslagen. Är det acceptabelt? 

Svar: De olika förslagen som ligger till grund för propositionställande skall anges i protokollet. 

11) Fråga: Är ett protokoll ogiltigt om justeringsmännens och ordförandens initialer ej finns på varje sida 

förutom sista? 

Svar: Signaturer skall finnas med på varje sida. Om signatur saknas har protokollet inget bevisvärde. Det 

kan hävdas att någon eller några sidor har bytts ut. 

5 

96

Protokoll. forts 

12) Fråga: Vilka obligatoriska uppgifter bör/skall ingå i ett mötesprotokoll? 

Svar: Ett mötesprotokoll skall alltid ange vilken grupp som möts t ex SKK/CS, vilket möte i ordningen 

där är t ex 3/99, plats, dag för mötets avhållande samt vilka som deltagit under mötet. Har någon 

deltagit enbart under del av mötet bör detta anges t ex XX tom § 13. Det är vidare brukligt att ange 

vilka som är ordinarie ledamöter, suppleanter, adjungerade samt vilka som anmält förhinder. 

Hur man väljer att paragrafsätta ett protokoll är valfritt, två huvudprinciper finns: 1) paragraferna löper 

under ett år, dvs. första paragrafen i protokoll nr 2 blir en naturlig följd av den sista paragrafen från 

första mötet, 2) varje möte börjar med § 1. 

Ett mötesprotokoll bör alltid inledas med mötets öppnande, val av justeringspersoner, fastställande av 

dagordning därefter föregående protokoll. Protokollet avslutas med att mötet förklaras avslutat. 

En god ordning, och som även underlättar läsbarheten, är att tydligt markera: Beslut, Uppdrag samt 

Konstateranden. Varje ny paragraf bör även tydligt markeras med att en kort ledtext skriva som 

underlättar för läsaren att hitta det man söker. 

13) Fråga: Måste alla ledamöter som deltager vid ett telefonsammanträde justera protokollet? 

Svar: Protokoll som förs vid ett telefonsammanträde där samtliga varit uppkopplade och samtliga har 

hört vad alla andra sagt i diskussionen justeras inte på annat sätt än ett vanligt protokoll. Någon enighet 

behöver heller inte föreligga vid beslut på ett telefonsammanträde. Dock bör för formens skull alltid 

frågan om enighet ställas. Föreligger inte enlighet kan votering tillgripas och majoritetens uppfattning 

blir beslutet. 

14) Fråga: Räcker det med att endast ordföranden justerar styrelsens protokoll? 

Svar: Praxis är att minst en justeringsperson utses att jämte ordföranden justera styrelsens protokoll. 

15) Fråga: På vilket vis skall protokollen i en klubb hållas tillgängliga och gäller skyldigheten i alla klubbar 

inom SKK-organisationen. 

Svar: Enligt SKKs stadgar § 12 (2001 års upplaga) skall protokoll hållas tillgängliga för medlemmarna. 

Detta gäller samtliga klubbar i SKK-organisationen. 

Protokoll kan hållas tillgängliga genom att kopior sätts i pärm i klubblokal om sådan finns. Vidare 

genom att finnas med vid styrelse-, medlems- och årsmöten. Medlem bör också kunna få 

protokollkopia tillsänd mot ersättning för kopie- och portokostnader. 

16) Fråga: Ibland vill enskild medlem och/eller klubbar få ut kopior av underlag till styrelses beslut. Har 

klubben skyldighet att tillhandahålla kopior? 

Svar: Inom SKK gäller att protokollen är offentliga och skall tillhandahållas till medlem, klubbar osv., 

medan däremot underlag som ligger till grund för beslut inte är offentliga. 

Revisorer. 

1) Fråga: Klubbens stadgar anger att 2 revisorer och 2 revisorssuppleanter skall utses vid årsmötet. 

Valberedningen hade lyckats skaffa fram 2 revisorer, men inga personer till suppleantposterna. Inte heller 

vid årsmötet lades fram några förslag. Årsmötet beslöt därför bara om 2 revisorer. Under verksamhetsårets 

gång avgår den ena revisorn. Vad gör styrelsen nu? 

Svar: Den enda som blir kvar får göra jobbet själv. 

2) Fråga: En eller båda revisorerna vill alltid närvara vid styrelsemötena. Kan de få det? 

Svar: Nej! Revisorerna kan i så fall påverka styrelsen i dess arbete, vilket innebär att jävssituation kan 

uppstå. 

3) Fråga: Kan en styrelse be en revisor vara behjälplig som rådgivare i en besvärlig ekonomisk fråga? 

Svar: Ja, styrelsen kan be revisorerna om råd i alla sorts frågor. 

4) Fråga: Kan en revisor vara nära anhörig till en styrelseledamot? 

Svar: Om man med ”nära anhörig” menar familjemedlemmar eller ingifta personer får detta inte 

förekomma pga risk för jäv. 

6 

97

Revisorer.. forts. 

5) Fråga: I en lokal specialklubb finns två ordinarie revisorer samt två revisorssuppleanter. En av de 

ordinarie revisorerna har dessutom åtagit sig ansvar för en uppgift som ligger i en av kommittéerna under 

styrelsen, hennes make är ansvarig/ordförande för två kommittéer. Medlemmar har ansett detta olämpligt 

eftersom revisorn i denna situation skall ”syna” dels sitt eget arbete i en kommitté och dels sin makes 

verksamhetsområde. 

Är detta bara olämpligt eller direkt felaktigt? 

Svar: En revisor eller dennes närmaste anhörig skall stå helt fria från andra uppdrag i föreningen då det 

annars föreligger jäv. I beskrivet fall är det direkt felaktigt att revisor skall granska sig själv och sina 

närmaste anhöriga. 

Sammanträden. 

1) Fråga: Redan nu förekommer telefonsammanträden. På senare tid har det allt oftare föreslagits att 

genomföra styrelsesammanträden ”över nätet”. Är det lämpligt med ”nätmöten”, hur bör sådana 

sammanträden i så fall genomföras? Hur vet man att det är rätt person vid tangenterna? Begränsas inte 

yttrandemöjligheten, vilka krav ställs på dem som väljs till styrelse 

(tillgång till dator och Internet t ex), hur hantera konfidentiella frågor osv? 

Svar: Sammanträden över nätet är förmodligen en kommande form av klubbarbete. Både telefon- och 

”nätsammanträden” bör dock endast användas som komplement och i undantagsfall för snabba beslut. 

Noggrann protokollering är viktig! Det är viktigt att ledamöterna i en styrelse träffas! 

Suppleantordning. 

1) Fråga: Vid klubbens årsmöte valdes suppleanterna utan inbördes suppleantordning utsägs. Hur hanterar 

styrelsen den uppkomna situationen? 

Svar: Det finns flera ”nödlösningar”. Om en av suppleanterna sitter kvar sedan föregående period och 

den/de övriga suppleanten/suppleanterna är nyvalda kan styrelsen utse den suppleanten som finns kvar 

sedan föregående period som 1:e suppleant. Styrelsen kan också utse suppleantordningen vid 

konstituerande möte genom beslut eller lottning. Det förekommer också att den till levnadsår äldsta 

suppleanten utses som 1:e suppleant. Om styrelsen inte vill besluta om suppleantordning, kan 

suppleanterna växelvis tjänstgöra som 1:e suppleant fram till nästa årsmöte. 

Ärenden. 

1) Fråga: Kan medlem eller ledamot i klubb på begäran få ta del av underlag – handlingar – korrespondens i 

ett ärende som skall handläggas eller har handlagts inom t ex SKK/FK. 

Svar: Nej, kommittéprotokollen är offentliga, underlagen för beslut är däremot inte offentlig handling. 

7 

98

SKKs Frågebank (t.o.m. oktober 2007) 





SKKs stadgar. 

Årsmötet 

Ansvarsfrihet. 

(Ansvarsfrihet = styrelsen följt den ram för uppdraget som den fått av årsmötet. Ramen utgörs normalt av: 

klubbens stadgar, arbetsordning, verksamhetsplan, ekonomisk förvaltning.) 

1) Fråga: Styrelsen ges ej ansvarsfrihet vid årsmötet. Måste en polisanmälan göras? Vem skall i så fall göra 

det? (Revisorerna?) Hur hanteras annars situationen? 

Svar: Polisanmälan måste inte göras. Om årsmötet ändå beslutar att anmälan skall göras är det den 

tillträdande styrelsens uppgift. Anmälan skall göras till åklagarmyndigheten. Styrelsen bör vända sig till 

en jurist för att få hjälp att utreda. Observera att hela styrelsen har ett solidariskt ansvar, vilket i princip 

innebär att även den styrelseledamot som inte är närvarande vid något möte, innehar ansvar för beslut 

tagna vid mötet. 

2) Fråga: Kan en person undantas från ansvarsfrihet? Ex. Kassören stoppar en del av klubbens pengar i egen 

ficka. Den ekonomiska redovisningen under verksamhetsåret är gjord på ett sådant sätt att det varit svårt 

för styrelsen att upptäcka förskingringen. Förskingringen upptäcks först efter lång tid av revisorerna. 

Årsmötet vill ge hela styrelsen utom kassören ansvarsfrihet. 

Svar: Hela styrelsen beviljas eller beviljas ej ansvarsfrihet. Enda sättet att undantas från att ej beviljas 

ansvarsfrihet, är att reservera sig vid viss aktuell fråga. I ovan angiven situation kan hela styrelsen 

medges ansvarsfrihet, kassören polisanmäls för utredning av brottslig verksamhet. 

3) Fråga: Årsmötet beviljar styrelsen ansvarsfrihet MEN på begäran av en revisor beslutar årsmötet att 

styrelsen skall publicera vissa ekonomiska förtydliganden i nästa nummer av medlemstidningen. Detta är 

också styrelsens avsikt, men trots uppmaningar agerar ej kassören som är den i styrelsen som har 

kännedom om uppgifterna och förfogar över materialet, utan hänvisar till tidsbrist m.m. 

Årsmötesbeslutet uppfylles därför ej! Hur och när bör övriga ledamöter i styrelsen och revisorerna agera? 

Svar: Styrelsen kan vid särskilda fall (t ex om förutsättningarna ändrats) underlåta att följa årsmötets 

beslut. I ovan angiven situation kan styrelsen omkonstituera kassörsposten (såvida inte denna valts av 

årsmötet!). I övrigt kan/bör revisorerna kräva att handlingarna skall tas fram för publicering. 

4) Fråga: Av vilken art/dignitet måste ett ärende vara för att ansvarsfrihet ej ska beviljas av ett årsmöte? 

Svar: Styrelsen har inte ”hållit sig inom ramen” för uppdraget. 

5) Fråga: Om ansvarsfrihet ej beviljas men anledningen därtill i ett senare skede får en godtagbar lösning, 

när upphör då ansvaret att gälla? Skall nytt ställningstagande då göras av klubbens medlemmar och i så 

fall när? 

Svar: Skadan är som regel redan skedd, dvs. styrelsen har avgått. Såvida inte anmälan har gjorts till 

åklagare inträder ansvarsfrihet "inom tid och rum". 

6) Fråga: När bör en polisanmälan göras? 

Svar: Polisanmälan bör göras när misstanke om brott föreligger. Om frågan kommer upp på årsmötet 

och i samband med beslut om ansvarsfrihet, så är det vanligt att den berör ekonomiska oegentligheter. 

1 

99

Budget. 

1) Fråga: Skall årsmötet besluta om budget? 

Svar: Årsmötet beslutar om en ”rambudget” vilket innebär att styrelsen presenterar en rambudget utifrån 

den verksamhetsplan som presenteras vid årsmötet. Årsmötet fattar beslut om målsättningen, dvs 

verksamhetsplanen. Styrelsen får vid årsmötet uppdraget och ansvaret att driva verksamheten enligt 

rambudget och beslut om verksamhetsplanen. 

Ordet ”rambudget” har av SKK/FK använts för att peka på att man om möjligt skall undvika att 

detaljdiskussioner runt budgeten uppstår vid årsmötet. 

Hedersmedlemskap. 

1) Fråga: Kan ett hedersmedlemskap återkallas? 

Svar: Ja, men ett sådant beslut bör biträdas av ¾ av de röstberättigade vid årsmötet. 

Kallelse till årsmötet. 

1) Fråga: Kan/får kallelse till årsmötet göras endast via hemsidan? 

Svar: FK har uttalat att det ej kan anses tillräckligt att kallelse enbart meddelas via mail/hemsida, bl a 

med anledning av att det fortfarande finns en stor del medlemmar som inte har tillgång till 

dator/internet. 

Majoritetsbegrepp 

1) Fråga: Vad innebär de olika majoritetsbegreppen i samband med röstning på årsmötet? 

Svar: Enkel majoritet. Denna typ av majoritet är den mest använda. Den kallas också absolut majoritet. Det 

innebär att minst en mer än hälften har röstat för ett förslag. Det är den särklassigt mest använda formen 

av majoritet då den används i alla sakärenden. 

Kvalificerad majoritet. Vid kvalificerad majoritet krävs fler röster än vid enkel majoritet för att ett beslut ska 

äga laga kraft. De ärenden som ska avgöras med kvalificerad majoritet finns alltid angivna i stadgan, till 

exempel stadgeändring, klubbens upphörande med mera. Hur viktigt och angeläget ett ärende än är, kan 

det aldrig ställas krav på att det ska avgöras med kvalificerad majoritet om inte stadgan föreskriver detta. 

Frågor som avgörs med kvalificerad majoritet är således alltid frågor som ska avgöras av 

årsmöte/fullmäktigemöte. Storleken på majoriteten finns också angiven i stadgan, i SKKs typstadgar 

anges t ex ¾. 

Relativ majoritet. Relativ majoritet är kanske den form av majoritet man minst reflekterar över. Denna 

majoritet ”tillämpas alltid” vid personval. Den kandidat som får flest röster blir vald oavsett hur många 

kandidater som det finns att ta ställning till. 

Motioner. 

1) Fråga: Vad innebär en motion till ett årsmöte? Kan vilka frågor som helst inlämnas som motion? Kan 

styrelsen avvisa en inlämnad motion om man anser att ärendet bör behandlas i annan ordning? 

Svar: En motion är ett förslag till årsmötet från medlem. Styrelsen skall behandla motionen och kan 

föreslå avslag, men får inte neka att ta upp motionen på årsmötet. 

2) Fråga: En person som är medlem i läns- och/eller specialklubb lämnar in ett antal motioner till klubbens 

årsmöte. Innan årsmötet avhålls blir vederbörande utesluten ur klubben. Kan/ska årsmötet behandla 

motionerna och fatta beslut, eller skall motionerna utgå? 

Svar: Ja, årsmötet kan och ska behandla motionerna och styrelsen skall före årsmötet yttra sig på 

sedvanligt sätt. 

3) Fråga: Vid årsmötet behandlades inkommen motion. Motionen avslogs medan ett tilläggsyrkande till 

motionen bifölls. Är detta riktigt? 

Svar: Nej, detta är inte korrekt. Stor försiktighet och restriktivitet bör råda avseende tilläggsyrkanden. 

2 

100

Motioner forts.. 

4) Fråga: Är styrelsen skyldig att föra en inkommen motion vidare till årsmötet? 

Svar: Ja, inkommen motion skall föras till årsmötet, kompletterad med styrelsens förslag till svar. 

5) Fråga: En motion sänds in till styrelsen i god tid före motionstidens utgång. Motionären är dock inte 

medlem, medlemsavgift betalas in först i samband med motionstidens utgång. Är motionen giltig? 

Svar: Om motionären inte är medlem när motionen sänds in, men betalar in medlemsavgift så att avgiften 

finns bokförd på föreningens konto när motionstiden går ut, är motionen att betrakta som giltig. Om 

medlemsavgiften betalas in så att den bokförs på föreningens konto efter motionstidens utgång, är 

motionen ogiltig. 

6) Fråga: En motion sänds in till styrelsen. Tre personer uppges som motionärer, men bara två av dem säger 

sig vara vidtalade. Är motionen giltig? 

Svar: Ja, motionen är giltig, men den personen som inte varit vidtalade skall strykas. 

7) Fråga: Två personer sänder in en motion inför årsmötet. Endast den ena av de två är medlem i klubben. Är 

motionen giltig? 

Svar: Ja, motionen är giltig, men den person som inte är medlem skall strykas. 

8) Fråga: Kan man under pågående årsmöte göra tilläggsyrkanden till en motion? 

Svar: Mötesordförandens roll är att leda fullmäktige – årsmöte – enligt vad som framgår av klubbens 

stadgar. Ordföranden bör efter mötets öppnande, gå igenom de formalia – t ex ordningsfrågor – som kan 

bli aktuella under mötet. Om mötet godkänner ordförandens förslag till ordningsfrågor, gäller dessa 

under hela mötet. Ordföranden skall under genomgången informera om han/hon har för avsikt att 

godkänna tilläggsyrkanden eller ej. Om mötet beslutar att tilläggsyrkanden skall medges, skall tydligt 

anges vad som gäller för dessa. 

Det är viktigt att motioner formuleras på ett tydligt sätt så att tveksamheter inte uppstår. Tydliga 

alternativ kan formuleras, prioriteringsordning skall då anges. 

Det förberedande arbetet kan omkullkastas om tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från 

huvudmeningen i motionen bifalls. 

Tilläggsyrkanden som väsentligt avviker från motionens huvudinnehåll, bör ej godkännas. 

Mötets behöriga utlysande. 

1) Fråga: Kan ett årsmöte i efterhand ogiltigförklaras om det visar sig att ett större antal medlemmar ej 

erhållit kallelse till årsmötet och därför ej deltagit på mötet? Årsmötet ansågs av de närvarande vara 

behörigen utlyst, men samtliga dessa hade fått kallelse. 

Svar: Hur utlysning av årsmötet skall gå till skall framgå av stadgarna. Om kallelse gått ut i laga ordning 

och det, utöver styrelsen, infunnit sig en medlem är mötet behörigt att besluta. Om kallelse sänts ut 

något för sent eller om styrelsen glömt att ange tid för mötet (allt annat är OK) så är dessa exempel inte 

fullgoda skäl att förklara mötet ogiltigt. 

Olämpligt uppträdande. 

1) Fråga: Före årsmötets formella öppnande bad en medlem att få framföra synpunkter. Synpunkterna 

innehöll kraftig kritik mot styrelsen och framförallt dess ordförande. Mötesdeltagarna upplevde detta som 

mycket otrevligt och obehagligt. Var det formellt riktigt att tillåta medlemmen att ta till orda före mötet? 

Svar: För att förhindra olämpligt uppträdande – påhopp/angrepp mot enskild person/personer – samt 

för att säkerställa ordning och demokrati i samband med årsmötet, äger ordföranden rätt att neka 

medlem att före årsmötets öppnande framföra synpunkter och även rätt att avbryta någon som på eget 

initiativ tar till orda. 

3 

101

Propositionsordning. 

1) Fråga: Är det ordföranden som helt ensam kan bestämma propositionsordningen? 

Svar: Ja, men ordföranden bör uppträda lyhört. 

Protokoll. 

1) Fråga: Vilka personer skall justera ett årsmötesprotokoll? 

Svar: Av årsmötet vald mötesordförande samt av årsmötet valda justeringspersoner skall justera årsmötets 

protokoll. 

2) Fråga: Behöver paragrafen som berör valen omedelbart justeras? 

Svar: Ja, denna paragraf skall alltid justeras omedelbart. 

Protokollföring. 

1) Fråga: Vid fullmäktigemöten utses oftast två justeringsmän. Antag att ordföranden samt en justeringsman 

har en gravt avvikande uppfattning. Vad gäller? 

Svar: Se under Klubbstyrelsen, Protokoll, frågor 2, 3 och 4. 

Revisorer/revision. 

1) Fråga: Vid revision inför årsmötet upptäcks att föregående års revision inte var korrekt. Det finns dock 

inga misstankar om oegentligheter. Vad gör revisorerna i denna situation? Spelar det någon roll att det är 

samma kassör som suttit båda åren? 

Svar: ”Rör inte onödigtvis i grytan”. Att felet upptäckts bör noteras, men inte föranleda någon annan 

åtgärd. Om det visar sig att felet beror på att kassören varit uppenbart slarvig eller oaktsam, bör ny 

kassör väljas. 

2) Fråga: Till ett medlemsmöte har inkommit en skrivelse. Skrivelsen, som innehåller kritik mot ett 

styrelsebeslut av mindre ekonomisk art, är undertecknad av ett antal medlemmar. Två av dem som 

undertecknat är klubbens revisorer. Medlemsmötet avvisar skrivelsen och stödjer styrelsens beslut. Några 

av de personer som sände in skrivelsen, varav en av revisorerna, reserverar sig mot medlemsmötets beslut. 

En av mötesdeltagarna frågar revisorerna hur dom framgent, t ex vid revisionen inför kommande årsmöte, 

tänker hantera denna fråga. Dom svarar att ”i denna fråga är vi medlemmar, inte revisorer”. Revisorernas 

roll i en sådan fråga? Är inte en revisor ”alltid revisor” i klubbens sammanhang? 

Svar: Ja, revisorer är alltid revisorer i klubbens sammanhang. Revisorerna bör inte inta någon annan 

roll inom klubben. I beskrivet fall kan kritik framföras mot revisorerna vid klubbens årsmöte. 

3) Fråga: Hur bör en revisor agera om en kassör ej avger av revisorn begärda uppgifter för uppdragets 

utförande? Några misstankar om oegentligheter föreligger inte men revisorn anser att redovisningen är 

diffus och alltför svårbegriplig för att medlemmarna på årsmötet skall ha en möjlighet att förstå och därmed 

ta ställning till den ekonomiska förvaltningen. 

Svar: Om det är ställt utom allt tvivel att handlingarna tillhör klubben och att alla möjligheter är 

uttömda, dvs vare sig styrelse eller revisorer (eller närmast övergripande klubb om det rör sig om en 

raseller lokalklubb) har lyckats tala kassören tillrätta, finns möjligheten att vända sig till 

Kronofogdemyndigheten för att begära handräckning. Om kassören inte lämnat ifrån sig materialet till 

årsmötet, måste årsmötet skjutas upp/ajourneras. 

4) Fråga: Kan en revisor yrka ”ej ansvarsfrihet” för 

1. hela styrelsen om det inte fanns ekonomiska brister men han anser att verksamheten inte skötts på rätt 

sätt? 

2. för enskild ledamot, t ex ordföranden? 

Svar: 1. Ja. 2. Egentligen inte, ansvaret är gemensamt i styrelsen. 

5) Fråga: Kan ett årsmöte låta bli att följa revisorernas förslag betr. ansvarsfrihet för styrelsen? 

Svar: Ja, årsmötet är suveränt. 

6) Fråga: Kan båda revisorerna vara ”icke medlemmar” och ändå kunna ha synpunkter på verksamheten? 

Svar: Ja. 

102

Revisorer/revision forts.. 

7) Fråga: Vid årsmötet påpekades att revisionsberättelsen inte var undertecknad av båda revisorerna, utan 

bara av den ena. Årsmötet beslöt särskilt att detta skulle åtgärdas. När justeringsmännen senare fick 

protokollet för justering fanns revisionsberättelsen med som bilaga, dock var den fortfarande bara 

undertecknad av den ena revisorn. År det justeringsmännens uppgift att tillse att detta åtgärdas 

innan de lämnar sin justeringsunderskrift? Om inte, vem är ansvaret? 

Svar: Det är i första hand revisorernas skyldighet att tillse att berättelsen kompletteras med 

underskriften, i andra hand är det den tillträdande styrelsen som skall tillse att årsmötesbeslutet 

uppfylls. Justeringsmännen har inget ansvar för detta. 

8) Fråga: Vad bör göras vid årsmötet om båda revisorernas underskrifter saknas? Man kan tänka sig att 

revisionsberättelsen sänds in via e-post, underskrifter saknas ju då. 

Svar: Revisionsberättelsen skall vara undertecknad av revisorerna. 

9) Fråga: Revisionsberättelsen har intill dagen före årsmötet inte inkommit till styrelsen. Kan årsmötet 

genomföras? 

Svar: Ja, årsmötet kan genomföras, men frågor runt balans och räkenskaper bordläggs och upptas till 

behandling vid ett extra årsmöte. 

10) Fråga: Inför årsmötet i en länsklubb finns förslag om två revisorer, en ”vanlig” medlem och en 

auktoriserad revisor. Vid årsmötet framförs synpunkter om att den auktoriserade revisorn är för dyr. Han 

väljs därför inte. Årsmötet uppdrar i stället till den tillträdande styrelsen att utse auktoriserad eller godkänd 

revisor. Rätt eller fel? 

Svar: Fel! Stadgebrott eftersom revisorer enligt stadgarna skall väljas av årsmötet. 

Röstning. 

1) Fråga: Hur går s k postomröstning till? 

Svar: Sedan omröstning avslutats kallas av fullmäktige vald ordförande och valda justeringsmän in och 

räknar inkomna röster och fastställer resultatet av omröstningen. 

2) Fråga: Är s k taktisk röstning tillåten? 

Svar: Taktikröstning vid personval innebär att man röstar på färre antal personer än de antal som skall 

väljas. Sådan röstning är tillåten om möte så beslutar. 

3) Fråga: Vid lokalavdelningens årsmöte utsågs representanter/delegater till huvudklubbens fullmäktige. 

Delegaterna fick uppdraget att i en viss fråga rösta på visst sätt. Vid fullmäktige röstade delegaterna på 

annat sätt än vad som uppdragits till dem. Som skäl angav de att förutsättningarna vid fullmäktige var 

annorlunda – hade förändrats – efter lokalavdelningens årsmöte. 1) Har delegaterna begått stadgebrott? 2) 

Borde delegaterna ha röstat ”blankt”. 

Svar: 1) Nej, stadgebrott föreligger i normalfallet inte. 2) Nej, det finns ingen generell regel som anger 

”blank” röst. I allmänhet måste anses att en delegat får ett uppdrag/förtroende att på bästa sätt agera för 

klubben vilket i normalfallet innebär att det beslut som årsmötet vid lokalavdelningen ”skickar med” 

delegaterna, skall anses vara vägledande. 

Störande person. 

1) Fråga: Kan en person (medlem) som uppträder störande avvisas från årsmötet? 

Svar: I första hand bör medlemmen informeras/talas tillrätta. Ytterst kan medlemmen av 

mötesordföranden avvisas från mötet. 

5 

103

Utskick av handlingar. 

1) Fråga: Medlem som ringer och ber att få handlingarna inför årsmötet tillsänt sig, får svaret att 

handlingarna inte kan sändas ut eftersom styrelsen är försenad med någon del av handlingarna. Är inte 

styrelsen skyldig att sända ut handlingarna till medlem som så begär före årsmötet? 

Svar: Klubbar som avhåller fullmäktigemöten, har i sina stadgar oftast text som anger att handlingarna skall 

sändas ut till delegaterna inom viss tid före fullmäktige. Orsaken till detta är att delegaterna skall ha 

möjlighet att diskutera frågor som skall behandlas vid fullmäktige, med sin styrelse. 

Klubbar som avhåller ett vanligt årsmöte har inte skyldighet att göra utskick före årsmötet. För de 

sistnämnda räcker det alltså att sent iordninggjorda handlingar presenteras i samband med årsmötet. 

Det kan vidare vara en kostnadsfråga. I den mån klubbarna anser sig ha möjlighet, bl a ekonomiskt sett, 

kan varje klubb enskilt besluta om i vilken mån medlemmar före årsmötet kan beställa handlingar. 

Val. 

1) Fråga: Valberedningen har inför årsmötet haft svårt att inom (ras-)klubben finna lämplig person till 

kassörsposten. Man har dock funnit en person med stor kassörsvana från annan (hund-)klubb. Denna 

person är dock inte intresserad av att vara medlem i aktuell klubb om han/hon inte skulle bli vald. I 

klubbens stadgar finns endast noterat att ”person som väljs för funktion i klubben måste vara medlem”. 

Inget anges att avgiften måste vara erlagd före mötet. Vid årsmötet informerar valberedningen angående 

medlemsfrågan. Årsmötet accepterar denna person som kassör, mötet ajourneras, medlemsavgifter erläggs 

för den tilltänkta kassören, mötet återupptas, personen väljs som kassör. 

En av justeringspersonerna gillar inte beslutet (personlig uppfattning) och gör en personlig 

justeringsanteckning i protokollet att han har avvikande åsikt. Han reserverade sig inte öppet vid årsmötet. 

1. Har valberedningen och årsmötet handlat riktigt? 

2. Har justeringspersonen handlat riktigt? 

3. Om svar på fråga B) är nej, hur borde då mötesordföranden hanterat justeringsanteckningen? 

Svar: 1. Ja. Ett alternativt hade varit att låta den tilltänkta kassören adjungeras till styrelsen. 2. Nej, 

justerarens uppgift är att notera om han uppfattat att annat beslut tagits. 3. Det är ordförandens 

protokoll och han kan kräva att justeringsanteckningen tas bort. 

2) Fråga: Det justerade protokollet från en lokalavdelning innehåller ingen punkt om val av revisorer. Man 

påstod från avdelningsstyrelsen att revisorer hade valts. Vad göra? 

Svar: Man bör kalla till extra årsmöte eftersom revisorerna ej valts på årsmötet. 

3) Fråga: Är det godtagbart att en styrelse av årsmötet uppdras att utse en valberedning? Om ej, hur ska 

årsmötet agera om det ej gåratt få fram en valberedning eller annan viktig post som t ex revisorer på 

årsmötet? Är det tvunget att ha ett extra årsmöte? 

Svar: När det gäller valberedning kan styrelsen föreslå, men beslut tas på årsmöte eller extra årsmöte. 

Beträffande revisorerna så skall de granska styrelsen, därför får aldrig styrelsen lägga sig i förslag eller 

val av revisorer. 

4) Fråga: Det visar sig på årsmötet att det inte finns något förslag på revisorer som accepterat. 

1. Måste extra årsmötet kalls in för denna fråga? 

2. Kan man ha skriftligt val då valberedningen har fått fram förslag? 

3. Är det den ”gamla” valberedningen eller den nya som skall ta fram nytt förslag? 

Svar: 1. Ja. 2. Ja i princip, men det kan uppstå problem med identifikation. Samtliga röstberättigade 

skall tillskrivas, protokoll skall föras. 3. Den nya valberedningen skall arbeta. 

5) Fråga: Valberedningen har misslyckats totalt. Det finns inga namn föreslagna och ingen i valberedningen 

kommer till årsmötet. Kan årsmötet gå till val på enbart namn som föreslås under mötet? 

Svar: Ja! Det är viktigt att de som väljs är tillfrågade och tackat ja, oavsett om personerna finns i lokalen 

eller tillfrågats per telefon. 

6 

104

Val forts.. 

6) Fråga: Hur bör klubben agera när valberedningen inför årsmötet inte kunnat finna några personer som är 

villiga att ställa upp i styrelsen, och när avgående ledamöter inte är villiga att ställa upp för omval. 

Svar: Om någon meningsfull verksamhet inte bedrivs i en klubb, bör klubben i normalfallet upphöra. 

Det kan å andra sidan vara praktiskt att låta vilandeförklara klubben. Möjligheten till att åter starta upp 

klubben är då betydligt bättre. Även om en valberedning inför ett årsmöte inte lyckas tillsätta alla 

poster, skall klubben ändå kalla till och avhålla årsmöte, detta med tanke på att förslag till olika poster 

kan komma fram under pågående årsmöte. 

I det fall man vid årsmötet inte kan tillsätta någon ny styrelse, är det årsmötet som skall besluta om 

upphörande eller vilandeförklarande av klubben. Moderklubben skall vid en sådan situation återta 

rasansvaret för i klubben aktuell/a ras/er. Om beslut tas om upphörande eller vilandeförklarande, skall 

medlemmarna enligt den sista medlemsförteckningen tillskrivas med information om beslutet. 

7) Fråga: Kan någon väljas som ännu inte tillfrågats? 

Svar: Nej. 

8) Fråga: Om vald person avsäger sig före tillträdandet, skall då nytt val äga rum eller platsen vara otillsatt? 

Svar: Om avsägandet sker under årsmötet, återgår mötet till punkten för val av aktuell post. Om 

avsägandet sker efter årsmötet, träder suppleant in. 

9) Fråga: Kan en av årsmötet vald kommitté (ledamöterna i kommittén) avgå med omedelbar verkan? Om ja, 

hur skall styrelsen agera därefter? 

Svar: Javisst kan en kommitté avgå. Styrelsen bör antingen kalla in ett extra årsmöte eller adjungera 

person eller arbetsgrupp. 

Valberedning. 

1) Fråga: Valberedningen begär att få närvara vid styrelsens samtliga sammanträden. Är det lämpligt? 

Svar: Nej det är inte lämpligt. Det vanliga är att valberedningens ordförande deltager vid ett eller några 

sammanträden i samband med att valberedningen påbörjar sitt arbete. Ordföranden lämnar då 

lämpligen en redogörelse för valberedningens arbete samt föredrar valberednings förslag innan detta 

offentliggörs för medlemmarna. 

2) Fråga: Får en valberedning ta kontakt med enskilda ledamöter för att höra deras åsikt om styrelsens arbete 

och sammansättning? 

Svar: Ja. 

3) Fråga: Kan varje enskild ledamot i valberedningen besöka var sitt sammanträde? 

Svar: Valberedningen kan närvara vid styrelsesammanträde, men som regel representeras 

valberedningen av sammankallande vid ett sammanträde. Syftet med valberedningens närvaro vid ett 

sammanträde är dels att söka reda ut om styrelsen besitter den kompetens som krävs för ett 

styrelseuppdrag, dels utröna om styrelsens ledamöter kan samarbeta. 

4) Fråga: Får valberedningens representant som närvarar vid ett styrelsemöte ställa frågor eller yttra sig 

under mötet? 

Svar: Under ett möte kan diskussion med valberedningens representant föras. Denne brukar närvara vid 

hela mötet. 

5) Fråga: Får/bör valberedningen före årsmötet diskutera sitt förslag med styrelsen? 

Svar: Valberedningen kan före årsmötet presentera sitt förslag till styrelsen och förklara – motivera – 

sitt förslag. 

7 

105

Valberedning forts.. 

6) Fråga: Det har förekommit att ledamot/ledamöter i valberedningen är make/maka till t ex ordföranden eller 

annan ledamot i styrelsen. Är detta korrekt? 

Svar: Valberedningens ledamöter skall inte har någon anhörigrelation till person som är ledamot i 

styrelsen eller till person som kommer att föreslås till styrelsen. I vissa fall kan det ändå vara förståeligt 

om valberedningen föreslår person som är anhörig till någon i valberedningen. 

Valberedningsledamoten bör vid dessa tillfällen avsäga sig beslutsansvaret i denna del. I ett protokoll 

anges t ex: ”X deltog ej i detta beslut”. 

Risk för att jävsituation uppstår skall undvikas så långt möjligt. 

7) Fråga: Inför årsmötet i en lokal kennelklubb fanns tillräckligt antal personer som var villiga att åta sig 

styrelseuppdrag. Ingen av dem var dock beredd att åta sig ordförandeposten. Hur skall man agera vidare? 

Svar: En lokal kennelklubb skall i första hand vända sig till sin länsklubb för att söka hjälp. Detta gäller 

generellt; lokala klubbar, rasklubbar, avdelningar osv. skall i första hand vända sig till sin huvudklubb. 

8) Fråga: Flera namnförslag till olika poster har inkommit till valberedningen. Förslagen genomgås noga. 

Några av förslagen anser valberedningen är bra förslag och tar kontakt med personerna och hör efter om 

de är beredda att åta sig någon post. Efter att ha fått svar ”ja” från dessa personer sätts de upp på 

valberedningens förslagslista. Övriga föreslagna personerna anser inte valberedning i passar till någon 

post. Man sätter därför inte upp dem på sin förslagslista och har inte heller tagit kontakt för att efterhöra 

om de eventuellt skulle vara intresserade av att arbeta i klubben. Under årsmötet får 

valberedningen ta emot hård kritik för att de underlåtit att kontakta alla föreslagna personer. Finns det 

något skäl för valberedningen att ta kontakt med personer som de ändå inte har för avsikt att sätta upp på 

sin förslagslista inför årsmötet. 

Svar: Nej. 

9) Fråga: Måste ledamot av valberedningen vara medlem i klubben? 

Svar: Ja. 

10) Fråga: Klubbens valberedning har fått in många förslag, betydligt fler än vad det finns lediga poster. 

Valberedningen vill till årsmötet lämna samtliga förslag, utan att göra någon egen beredning. Är detta 

möjligt? 

Svar: Nej. Valberedningens uppgift är att samla in förslag på personer till lediga poster samt bereda och 

lämna förslag till årsmötet för de poster som är ledigförklarade. 

Verksamhetsberättelse. 

1) Fråga: Årsmötet för en rasklubb beslöt göra ändringar i drygt 10 år gamla verksamhetsberättelser 

avseende utmärkelsen ”Årets Uppfödare. Är detta rimligt och korrekt? 

Svar: Det måste anses felaktigt att efter så lång tid som tio år ändra ett årsmötesbeslut och 

verksamhetsberättelser. Årsmötet är suveränt, ändringar av årsmötesbeslut skall göras endast i 

undantagsfall, exempelvis när ekonomiska oegentligheter uppdagas efter årsmötet. 

SKK/FK enades vid sitt sammanträde 1998-12-09 att som riktlinje bör inte ärenden som är äldre än två 

år tas upp till förnyad behandling. 

Verksamhetsplan. 

1) Fråga: Skall årsmötet besluta om verksamhetsplanen? 

Svar: Ja, verksamhetsplanen är en av de frågor som årsmötet skall besluta om. 

Årsredovisning – årsbokslut. 

1) Fråga: Vilken är skillnaden mellan begreppen årsredovisning och årsbokslut? 

Svar: Föreningar som har fler än 10 anställda eller tillgångar som överstiger 24 mkr skall upprätta 

årsredovisning, föreningar som understiger nämnda krav skall upprätta ett årsbokslut. 

8 

106

Flik 15 

15. 

SKK:s grundregler för medlemmar 

107

Grundregler 

för medlemmar i 

Svenska Kennelklubben 

Gäller från 2009-01-01 

108

109

Svenska Kennelklubbens grundregler 

Dessa grundregler gäller för medlemmar i Svenska Kennelklubben (SKK) 

och dess medlemsorganisationer från och med 2009-01-01 

1. Allmänt 

Det åligger varje medlem i SKK-organisationen: 

1:1 att behandla och vårda hundar och andra 

djur väl i enlighet med såväl beprövad 

erfarenhet som gälland djurskydds- 

lagsstiftning och regler utfärdade med stöd 

av lagstiftningen. Detta innebär att någon 

befogad anmärkning mot djurhållningen 

inte ska kunna göras av myndighet eller av 

SKK auktoriserad kennelkonsulent. 

1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad 

kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök. 

1:3 att handla och uppträda på sådant sätt att 

det inte skadar eller motverkar SKK eller dess 

medlemsorganisationer och att inte uttala 

sig nedsättande om enskild medlem. 

1:4 att i anslutning till prov, utställning eller 

tävling inte agera på sådant sätt att det 

påverkar andra hundars chanser till rättvis 

bedömning och att inte heller uttala sig 

nedsättande om andra hundar, funktionärer 

eller deltagare. 

1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera 

som sådan genom att registrera valpar i 

annans eller eget namn/kennelnamn då 

den egentliga uppfödaren är annan person 

samt att inte anlita återförsäljare eller själv 

agera som sådan vid försäljning eller köp 

av hund. 

1:6 att följa SKKs stadgar och regelverk samt 

att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de 

förpliktelser som kan följa av 

hundverksamheten samt att på intet sätt 

kringgå SKKs regelverk eller beslut. 

2. Avelsetik 

Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att det 

befrämjar avkommans hälsa och välbefinnande. 

Varje medlem som upplåter sin hund till avel ska 

vara väl förtrogen med SKKs avelspolicy samt 

med rasens standard, provbestämmelser, 

registreringsbestämmelser och rasspecifika 

avelsstrategi. 


2:1 att till avel endast använda hundar av samma 

ras. 

2:2 att till avel endast använda hund som är 

inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd 

utländsk kennelorganisation. 

2:3 att till avel endast använda hundar som 

inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder 

och som har ett gott och för rasen 

typiskt temperament. Hund som uppvisar 

beteendestörning i form av överdrivna 

rädslereaktioner eller aggressivt beteende i 

oprovocerade eller för hunden vardagliga 

situationer ska inte användas i avel. 

att i avelsarbetet undvika parningskombination 

som utifrån tillgänglig information 

ökar risken för allvarlig sjukdom/ 

funktionshinder hos avkomman. 

110

2:4 att som ägare av avelshund följa SKKs 

hälsoprogram. För raser med krav på 

veterinärmedicinskt/genetiskt 

undersökningsresultat och/eller 

genomförd mentaltest/ 

mentalbeskrivning/prov ska giltigt intyg 

om detta finnas för avelshundarna före 

parningstillfället. 

2:5 att inte använda hund i avel som vid DNAtest 

visat sig vara bärare av dubbla anlag för 

allvarlig sjukdom med recessiv nedärvning. 

Hund som visat sig vara bärare av enkelt 

anlag för allvarlig sjukdom med recessiv 

nedärvning får användas i avel, men endast 

i kombination med genetiskt/hereditärt 

friförklarad hund och under förutsättning 

att detta inte står i strid med gällande 

hälsoprogram. 

2:6 att till avel endast använda hund som kan 

fortplanta sig på ett naturligt sätt. Används 

artificiell insemination (AI) trots avsaknad 

av dokumenterad avelsförmåga ska 

respektive ansvarig AI-veterinär intyga 

att hanhunden och tiken inte bedöms ha 

nedsatt könsdrift eller oförmåga till normal 

parning. 

AI ska ske enligt de föreskrifter som gäller 

i landet där insemineringen görs men 

får aldrig utföras av annan än legitimerad 

veterinär. I Sverige krävs att veterinären 

har Jordbruksverkets tillstånd att utföra 

insemineringar. 

2:7 att inte para far med dotter, mor med son 

eller helsyskon med varandra. 

3. Uppfödaretik 

Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god 

uppfödaretik samt god kynologisk sed: 

Det åligger varje uppfödare i SKKorganisationen: 

3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet 

kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort ansvar. 

3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga 

uppgifter om sina hundar och sin 

uppfödningsverksamhet. 

3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän 

vid den ålder då hunden uppvisar en vuxen 

individs fysiska mognad och beteende. 

att inte para en tik vid för hög ålder. Här 

bör rasspecifika hänsyn tas. 

3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar. 

Om en tik får två valpkullar inom 12 månader 

ska tiken sedan ges minst 12 månaders 

vila före nästa valpning. Tik över sju år ska 

vila minst 12 månader mellan sina kullar. 

3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år före 

parning och bifoga intyget till 

registreringsansökan. Av intyget ska framgå att 

tiken är i sådan kondition att hon utan risk för 

sin hälsa kan få en valpkull. Tik över 7 år får 

inte användas i avel om den inte tidigare 

haft en valpkull. 

3:6 att se till att valp före försäljning har en 

miljö som gynnar den fysiska och mentala 

utvecklingen samt en god socialisering med 

såväl människa som hund. 

3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar i SKK 

och se till att de är ID-märkta vid leverans. 

4. Försäljning, leverans och 

överlåtelse 


4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning 

alltid upprätta överlåtelsehandling med av 

SKK fastställt innehåll. 

4:2 att till överlåtelsehandling bifoga 

registreringsbevis eller skriftligt intyg om att 

hunden är anmäld för registrering. 

Registreringsbeviset ska, i det senare fallet, 

Översändas till köparen så snart det erhållits 

från SKK. Veterinärbesiktningsintyg som inte 

är äldre än en vecka ska bifogas vid leverans 

av hund. 

111

4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors 

ålder. 

4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om hunden 

vid tiden för överlåtelsen är behäftad 

med sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk 

belastning. 

4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund med 

bibehållen avelsrätt alltid upprätta avtal 

med avtalsvillkor som är fastställda av SKK, 

innebärande bl.a. att längsta giltighetstid 

för fodervärdsavtal för tik är till dess tiken 

lämnat högst två valpkullar. Giltighetstiden 

begränsas till dess tiken uppnått fem års 

ålder. Fodervärdsavtal får inte tecknas för 

tik som fyllt fem år. 

Giltighetstiden för fodervärdsavtal för hanhund 

är längst till dess hanen uppnått sju 

års ålder. 

Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår, 

utan ersättning, till fodervärden så snart 

villkoren enligt denna punkt är uppfyllda. 

4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos 

fodervärd. 

Med fodervärd jämställs person som 

köpt eller på annat sätt förvärvat en hund 

med förbehåll från säljaren att använda 

hunden i avel. 

4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser 

mot valpköpare och fodervärdar som 

följer av de avtal som anvisas av SKK. 

SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl finns, 

bevilja dispens från dessa grundregler. 

Glöm inte att före parning ta reda på vilka registreringskrav som gäller för din ras. 

På SKKs webbplats www.skk.se finns gällande registreringsbestämmelser och länk till 

de rasspecifika avelsstrategierna (RAS) för din ras. 

Postadress: 163 85 Spånga 

Besöksadress Rinkebysvängen 70 

112

16. Flik 16 

Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 

Webbplats www.skk.se 

Avel 2009 SKK:s policy och regelverk 

113

Avel 2009 

Information om policy, regelverk och övriga bestämmelser 

inklusive det genetiska hälsoprogrammet 

114

115

Innehåll 

Avelspolicy för Svenska Kennelklubben....................................6 

Organisation..............................................................................7 

Code of Breeder’s Ethics (FCI).................................................8 

FNs Konvention om biologisk mångfald....................................8 

Europarådet och svensk djurskyddslagstiftning......................10 

Förbättrad avel och hundhälsa................................................11 

Avelsfrågorna i stadgarna.......................................................12 

RAS - SKKs handlingsprogram för 

förvaltning av hundraserna......................................................13 

SKK Avelsdata.........................................................................14 

SKKs riktlinjer för avelsrådgivning...........................................14 

Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer........................................16 

Avelskonferenser.....................................................................17 

Svenska Kennelklubbens grundregler.....................................17 

Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram .............. 19 

1. Program för fysisk hälsa......................................................22 

Överklagande av undersökningsresultat.................................31 

II. Program för mental hälsa....................................................32 

III. Avelsprogram på populationsnivå.......................................34 

Utdrag ur Svenska Kennelklubbens 

registreringsbestämmelser.......................................................34 

Svenska Kennelklubbens utbildning för 

avelsansvariga funktionärer i ras- och specialklubbar.............38 

Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning .........................41 

Svenska Kennelklubbens kynologiska kommittéer..................42 

116

Gäller från 2009-04-01 

Information och regler i denna broschyr var aktuella vid tryckningen i mars 2009, men kan komma att 

ändras. Aktuell version finns angiven och kan hämtaspå SKKs webbplats www.skk.se 

Irish softcoated wheaten terrier 

117

Hunduppfödning 

Hundens betydelse kan knappast överskattas och avel och 

hunduppfödning engagerar många människor. ”Att kontinuerligt 

skapa goda förutsättningar för hunden, hundägaren 

och hundägandet” nämns allra först i SKKs målparagraf och 

står även på främsta plats i varje ansvarsfull hunduppfödares 

målsättning. Detta mål är också det som styr utformningen 

av de dokument av olika slag som har med hundavel att göra 

och som är samlade i detta häfte. Här kan ni bland annat hitta 

information om policy, regelverk och övriga bestämmelser 

samt hela det genetiska hälsoprogrammet. 

118

Avelspolicy för Svenska Kennelklubben 

Avel och uppfödning av rashundar är funda- 

mentet i Svenska Kennelklubbens verksamhet. 

Redan i stadgarnas första paragraf, vilken anger 

målet för verksamheten, framgår betydelsen 

av aveln genom texten ”att väcka intresse för 

och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, 

bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda 

rasrena hundar”. Hundavel och därmed 

hundrasers utveckling grundas på uppfödarnas 

val av avelsdjur samt på den användning som 

dessa får. Ärftlig variation är en förutsättning 

för hundraser och deras möjlighet att anpassas 

till framtidens krav. Därför skall avel och 

utveckling av rashundar vara målinriktad, 

långsiktig och hållbar. Med hållbar menas 

att den inte leder till brister avseende hälsa, 

mentalitet eller funktion eller tömmer rasen 

på genetisk variation. 

Avel och uppfödning skall också ske i 

överensstämmelse med djurskydds- 

lagstiftningen och Svenska Kennelklubbens 

grundregler. 

Till avel ska inte hundar med allvarlig sjukdom/ 

funktionshinder användas. Parningskombination 

som utifrån tillgänglig information ökar 

risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder 

hos avkomman ska undvikas. 

Svenska Kennelklubben ansvarar i samarbete 

med specialklubbarna för rasbildning, 

rasutveckling och rasvård. 

Rasbildning innefattar 

• Uppbyggnad av nya raser eller av nya 

populationer av raser som redan förekommer 

i andra länder. 

• Återuppbyggnad av raser som på grund av 

liten numerär och hög släktskapsgrad är i 

behov av detta. 

Rasutveckling skall präglas av en målinriktad 

och långsiktig anpassning av hunden till de 

krav som kan ställas på en exteriört och 

funktionellt bra hund med god hälsa. 

Rasvård kan innefatta genetiska hälsoprogram 

avseende såväl fysisk som mental hälsa 

samt övergripande hälso- och avelsprogram 

på populationsnivå. Kombinationer av dessa 

åtgärder kan förekomma i enskilda raser. 

Svenska Kennelklubben skall medverka till 

utformningen av rasspecifika avelsstrategier 

samt: 

• Prioritera avel för mentala egenskaper anpassade 

till rasernas funktion och samhällets krav. 

• Prioritera avel som gynnar avkommans möjlighet 

till ett långt liv utan hälsostörningar. 

• Prioritera exteriör avel som gynnar god 

funktion och förebygger förekomsten av 

icke önskvärda egenskaper hos avkomman. 

• Prioritera avel av hundar med naturlig 

fortplantningsförmåga. 

• Verka för en låg andel nära släktskapsparningar 

för att därmed minska inavelsökningen 

i hundraserna; medverka till 

att enskilda individer eller grupper av 

närbesläktade individer inte överutnyttjas i 

aveln. 

• Verka för att minska antalet avelsrestriktioner, 

som inte är relaterade till hundrasernas 

sundhet men begränsar möjligheterna till ett 

effektivt utnyttjande av befintliga hundmaterial; 

vid behov ta bort avelshinder mellan 

rasvarianter/raser, vilka bygger på olikheter i 

enskilda genpar t ex färg, hårlag och storlek. 

119

Federation Cynologique 

Internationale (FCI) 

FCI är en internationell kennelklubbsorganisation 

med 84 medlemmar och kontraktsanslutna 

samarbetspartners över hela världen. 

Varje medlem/kontraktsansluten kennelklubb 

representerar ett land, utfärdar stamtavlor och 

utbildar sina egna domare. Inom FCI erkänns 

ömsesidigt medlemsländernas stamtavlor 

och domare. Varje medlemsland följer också 

respektive hemlands rasstandarder. Svenska 

Kennelklubben (SKK) är, liksom flertalet 

europeiska länders kennelklubbar, 

medlem i FCI. 

FCI arbetar framförallt genom kommittéer. 

Standardkommittén och Vetenskapliga 

Kommittén är betydelsefulla när det gäller 

avelsfrågor. 

Inom FCI finns sektioner i de olika världsdelarna. 

Nordisk Kennelunion (NKU) 

NKU består av kennelklubbar från Sverige, 

Organisation 

Norge, Danmark, Finland och Island. 

Arbetsutskottet, NKU/AU, är NKUs styrelse 

och arbetet fördelas i övrigt på kommittéer där 

NKUs Vetenskapliga Kommitté handlägger 

avelsfrågor av gemensamt nordiskt intresse. 

Kennelfullmäktige (KF) 

KF är SKKs högsta beslutande organ utom i 

disciplinära ärenden som handhas av 

Disciplinnämnden (DN). Länsklubbar, 

specialklubbar och Sveriges Hundungdom har 

yttrande- och rösträtt vid KF genom sina valda 

delegater. 

SKKs Centralstyrelse (CS) 

CS väljs av KF liksom Disciplinnämnden. 

Centralstyrelsen 

CS arbetar genom centrala kommittéer som 

oftast leds av en CS-ledamot. De kynologiska 

kommittéerna är Avelskommittén (SKK/AK), 

Standardkommittén (SKK/StandK) och Uppfödar 

ochKennelkonsulentkommittén (SKK/UKK). 

120

SKKs kansli 

Arbetar med medlemsservice och beredning 

och handläggning av ärenden för Centralstyrelsen 

och dess kommittéer samt inför kennelfullmäktige. 

Klubbar 

Inom SKK-organisationen finns 25 länsklubbar, 

ca 50 specialklubbar ofta med anslutna 

rasklubbar, Sveriges Hundungdom samt av 

1. Endast funktionsmässigt sunda hundar ska 

användas i avel. Uppfödaren ska försäkra 

sig om att avelsdjuren har god mental och 

fysisk hälsa. 

avtalsanslutna rasklubbar*. Lokala klubbar finns 

inom länsklubbar, special- och rasklubbar samt 

inom Sveriges Hundungdom. 

*Om rasansvar inte delegerats till en befintlig 

specialklubb kan en klubb/rassammanslutning 

anslutas till SKK genom särskilt avtal. 

Avtalsansluten rasklubb kan placeras i steg 1, 

2 eller 3 med ökande delegation från SKK för varje 

steg. Steg 4 innebär att klubben erhåller 

specialklubbsstatus alternativt upptas som 

rasklubb i befintlig specialklubb eller bildar 

specialklubb tillsammans med närliggande 

rasklubb. 

Code of Breeder’s Ethics (FCI) 

den inte resulterar i sjukdomar, dåligt 

temperament och bristande bruksegenskaper. 

4. Avel ska bedrivas så att den genetiska 

121

2. Var och en som väljer en hund till avel 

ska göra en bedömning av om hunden är 

mentalt och fysiskt lämpad för avel. 

3. Avel och utveckling av hundraser ska vara 

målinriktad, långsiktig och hållbar så att 

variationen i rasen bevaras och helst ökas. 

5. Så länge valpen är kvar hos uppfödaren 

ansvarar denne för att valpen har en miljö 

som gynnar den fysiska och mentala 

utvecklingen och garanterar en god 

socialisering. 

FN:s Konvention om biologisk mångfald 

Ett styrdokument för all djuruppfödning är 

FN:s Konvention om biologisk mångfald, som 

antogs vid den internationella konferensen i 

Rio de Janeiro 1992 och undertecknades av 

Sverige året därpå. Sverige åtog sig därmed att 

aktivt arbeta i konventionens anda för en hållbar 

utveckling på alla de nivåer som begreppet 

biologisk mångfald omfattar, nämligen 

ekosystem-, art- och gennivå. 

Nationellt program för förvaltning av 

Husdjursgenetiska resurser är den handlingsplan 

som innefattar arten hund. Svenska Kennelklubben 

ges en roll motsvarande avelsorganisationerna för 

lantbrukets djur och övriga sällskapsdjur. Detta 

innebär bland annat krav på ”ett väl organiserat 

avelsarbete även för hundraserna.” 

Avelsorganisationer tillsammans med sina 

medlemmar är ansvariga för att avelsarbetet de 

bedriver är långsiktigt hållbart. 

Rasspecifika avelsstrategier, RAS, är Svenska 

Kennelklubbens 

handlingsprogram för förvaltning 

av hundraserna. RAS är uppbyggt i tre 

huvuddelar: 

a) Rasens historiska bakgrund och utveckling, 

b) Beskrivning och analys av nuläget samt 

c) Slutsatser, mål och strategi för framtiden. 

122

Irländsk varghund 

123

Europarådet bildades år 1949 av tio västeuropeiska 

stater, däribland Sverige. Idag har 

Europarådet drygt 40 medlemsländer. Syftet 

med Europarådets arbete är att uppnå en större 

enighet mellan medlemsländerna, främst på 

det kulturella och sociala området. För att lagstiftningen 

ska kunna bli likartad utarbetar man 

särskilda avtal, konventioner. 

Konventionen om skydd 

av sällskapsdjur upprättades i Strasbourg den 13 

november 1987 och ratificerades av Sverige. 

Konventionens utgångspunkt är att medlemsländerna 

erkänner ”att människan har en moralisk 

förpliktelse att respektera alla levande varelser” och tar 

hänsyn till ”att sällskapsdjur har ett särskilt förhållande 

till människan”. Vidare att medlemsländerna 

”beaktar sällskapsdjurens betydelse för livskvaliteten 

och därmed deras värde för samhället”. 

Konventionen innehåller följande kapitel 

1. Allmänna bestämmelser 

2. Principer för hållande av sällskapsdjur 

3. Kompletterande åtgärder rörande herrelösa djur 

4. Information och utbildning 

5. Multilaterala samråd 

6. Ändringar 

7. Slutbestämmelser 

Konventionens artikel 5 om uppfödning 

Artikel 5 om uppfödning har central betydelse 

för de bestämmelser som omger hunduppfödningen 

i Sverige. Den lyder: 

”En person som väljer ett sällskapsdjur för uppfödning 

skall ansvara för att hänsyn tas till anatomiska, 

fysiologiska och beteendemässiga egenskaper som kan 

äventyra antingen avkommans eller moderns hälsa 

och välbefinnande”. 

Europarådet och svensk 

djurskyddslagstiftning 

Djurskyddslagen 1988 

Underordnat Europakonventionen följer Riksdagens 

beslut i form av Djurskyddslagen. Den 

nuvarande lagen antogs 1988 och innehåller 

bland annat följande skrivning: 

§ 2 ”Djur skall behandlas väl och skyddas mot onödigt 

lidande och sjukdom.” 

Djurskyddsförordningen 

Regeringen beslutar om Djurskyddsförordningen, 

vilken bygger på Djurskyddslagen. 

§ 29 ”Avel med sådan inriktning att den kan medföra 

lidande för djuren är förbjuden. Närmare föreskrifter 

om förbudet meddelas av Jordbruksverket.” 

124

Statens jordbruksverks 

Föreskrifter 

Det verkställande organet är Statens jordbruksverk 

som utarbetar detaljerade regler och ser 

till att de efterlevs. Avelsparagrafen återfinns 

i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna 

råd om hållande av hund och katt. 

§2 Avel ”Djur, som nedärver missbildning 

eller andra egenskaper som medför lidande 

för avkomman eller negativt påverkar 

avkommans naturliga funktioner 

får inte användas i avel. 

Ett djur får inte heller användas i avel om 

det nedärver disposition för hög frekvens av 

allvarliga sjukdomsfall eller 

förlossningssvårigheter eller om det saknar 

förmåga att föröka sig på ett naturligt sätt.” 

För närvarande (mars 2008) pågår arbete 

med revidering av ovanstående föreskrifter. 

Kontakta Jordbruksverket för närmare information. 

Förbättrad avel och hundhälsa 

Multilateral överenskommelse 

Vid en multilateral konsultation i Europarådet 

1995 angående Konventionen om skydd av 

sällskapsdjur enades parterna om nödvändigheten 

av att arbeta för en förbättrad avel och 

hundhälsa. Följande målsättningsförklaring 

antogs av deltagande medlemsländer och 

organisationer: 

• att med hänsyn till djurens välbefinnande 

medverka till en översyn av rasstandarder, i 

synnerhet när dessa föreskriver kirurgiska 

ingrepp av estetiska skäl. 

• att skapa respekt för dessa standarder hos 

domare och uppfödare. 

• att arbeta för en ändamålsenlig och fortlöpande 

utbildning av domare och uppfödare. 

• att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra 

uppfödning av djur med genetiska 

eller fenotypiska egenskaper som menligt 

kan påverka djurens hälsa och sundhet. 

• att utarbeta information till allmänheten 

för att uppnå ett ansvarsfullt djurägande 

i överensstämmelse med konventionens 

intentioner. 

Nordisk strategi 

Vid ett möte med NKUs standardkommitté 

1996 beslutades om en inventering av 

rasstandarder. 

Följande handlingsprogram antogs: 

• Standarder för inhemska raser ska ses över 

med tanke på formuleringar som kan anses 

negativa ur hälsosynpunkt. 

• Kunskap om sambandet exteriör - hälsa ska 

spridas. 

• Överdrivna exteriöra detaljer och de ökade 

risker för skador som dessa kan medför ska 

diskuteras vid uppfödarkonferenser och 

liknande. 

• Problematiken i samband med premiering på 

utställning ska uppmärksammas vid 

domarutbildning 

och exteriördomarkonferenser. 

• Information ska ges till utländska domare 

som inbjuds att döma i Norden. 

• Problematiken ska tas upp på internationell 

nivå. 

Tillägg till samtliga rasstandarder 

Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv 

eller extremt skygg eller om den har anatomiska 

defekter som menligt kan påverka dess 

hälsa och sundhet. 

125

Stadgar för 

Svenska Kennelklubben 

§ 1 Mål 

att väcka intresse för och främja avel av mentalt 

och fysiskt sunda, bruksmässigt, jaktligt och 

exteriört fullgoda rasrena hundar. 

§2 Verksamhet 

Mom 1 

3. följa den kynologiska utvecklingen inom 

och utom landet samt driva svenska kynologiska 

intressen i internationella sammanhang. 

4. bedriva och främja forskning inom SKKs 

verksamhetsområden för att sprida kunskap 

om hunduppfödning samt hundens beteenden, 

dess fostran, utbildning och vård. 

6. stödja uppfödarna i arbetet för en god 

hundavel. 

Mom 2 

1. Specialklubb skall lämna information och 

råd i avelsfrågor i enlighet med av Centralstyrelsen 

upprättade riktlinjer. 

2. Specialklubb skall verka för utbildning inom 

de raser, för vilka klubben har ansvar. 

§ 9 Centralstyrelse 

Mom 1 

Centralstyrelsen får inom eller utom sig utse 

kommittéer, som beslutar i ärenden eller 

ärende-grupper i den utsträckning som 

styrelsen bestämmer. Beslut som fattats i 

kommittéerna skall förtecknas och anmälas 

vid Centralstyrelsens nästkommande sammanträde. 

Avelsfrågorna i stadgarna 

Typstadgar för specialklubb 

inom SKK-organisationen 

§ 1 Mål 

att väcka intresse för och främja avel av mentalt 


exteriört fullgoda rasrena hundar. 

att bevara och utveckla rasernas specifika 

egenskaper […]. 


2. informera om till klubben hörande ras/ 

raser och deras användningsområden. 

3. lämna information och råd i avelsfrågor i 

enlighet med av SKK upprättade riktlinjer. 

4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen för 

klubbens ras/raser inom och utom landet. 

§ 7 Fullmäktige 


8. Styrelsens årsredovisning med balans- och 

resultaträkning, redogörelse för arbetet med 

avelsfrågor samt revisorernas berättelse. 

§ 8 Styrelse 


Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott 

och inom eller utom sig kommittéer eller 

arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen 

angivna arbetsuppgifter. 


Ansvara för klubbens avelsfrågor. 

126

Typstadgar för rasklubb 

inom SKK-organisationen 

§ 1 Mål 

Rasklubbarna, som är ideella föreningar, har 

till mål att inom ramen för specialklubbens 

stadgar tillvarata specifika intressen för rasen 

genom: 

att väcka intresse för och främja avel av 

mentalt och fysiskt sunda, bruksmässigt, 

jaktligt och exteriört fullgoda rasrena 

hundar. 

att bevara och utveckla rasens specifika 

egenskaper […]. 


2. informera om klubbens ras och dess an- 

vändningsområden. 

3. lämna information och råd i avelsfrågor i 

enlighet med av specialklubben och SKK 

upprättade riktlinjer. 

4. aktivt följa den kynologiska utvecklingen 

för klubbens ras inom och utom landet. 

§ 7 Klubbmöte 


8. Styrelsens årsredovisning, balans- och 

resultatredovisning, redogörelse för arbetet 

med avelsfrågor samt revisorernas berättelse. 

§ 8 Styrelse 


Styrelsen får inom sig utse ett arbetsutskott 

och inom eller utom sig kommittéer eller 

arbetsgrupper för att handlägga av styrelsen 

angivna arbetsuppgifter. 


• ansvara för rasens avelsfrågor i enlighet 

med av specialklubb och SKK upprättade 

riktlinjer. 

• avge årsredovisning inklusive redogörelse 

för arbetet med avelsfrågor till ordinarie 

klubbmöte. 

RAS - SKK:s handlingsprogram för 

förvaltning av hundraserna 

På Svenska Kennelklubbens Kennelfullmäktige 

2001 fattades beslut om att det för varje hundras 

ska finnas en s.k. rasspecifik avelsstrategi 

(RAS). Uppdraget att utforma dessa lades på 

specialklubbarna som i sin tur i huvudsak 

delegerar ut arbetet på rasklubbarna, även om 

samordningsansvaret kvarstår hos specialklubben. 

RAS fastställs av SKK:s Avelskommitté och 

ska enligt KF-beslut revideras vart femte år. 

Den rasspecifika avelsstrategin är en handlingsplan 

för aveln inom en specifik ras och 

en tillämpning av SKK:s Avelspolicy. 

Avelsarbetet i klubben innebär att arbeta med 

utformandet av och utvärderingen av RAS som 

ett kvalitetsverktyg för en sund hundavel. 

RAS kan delas in i tre delar: 

1. Rasens historiska bakgrund och utveckling. 

2. Beskrivning och analys av nuläget. 

3. Slutsatser, prioriteringar, mål och strategier 

för framtiden. 

RAS bör ange: 

Mätbara mål och tidsplan 

Strategier/handlingsplaner för att uppnå 

målen på kort och lång sikt. 

127

Redogörelse av hur förankringen i klubben 

skett. 

Viktiga aspekter är: 

Hälsa 

Funktion 

Mentalitet 

Genetisk variation, Avelsstruktur 

Exteriör 

SKK Avelsdata är en tjänst som ger åtkomst 

till registrerade uppgifter i Svenska 

Kennelklubbens databas på såväl individ- som 

populationsnivå. Samtliga uppgifter SKK 

registrerar överförs varje natt till Avelsdata, 

samtidigt görs nya beräkningar av all statistik 

och Avelsdata uppdateras. SKK Avelsdata är i 

första hand tänkt att användas av uppfödare 

och avelsråd inom special- och rasklubbar för 

avelsplanering och rasinformation, t ex inom 

arbetet med RAS. SKK Avelsdata är kostnadsfri 

och tillgänglig för alla genom inloggning via 

SKKs webbplats, www.skk.se . 

SKK Avelsdata 

Hundens hälsa och välbefinnande ska alltid 

prioriteras. 

Mer information om RAS finns på SKK:s 

webbplats, www.skk.se bland annat: 

RAS - en mall 

RAS - utvärdering 

RAS - små hundpopulationer 

SKK Avelsdata är uppdelad i tre delar: 

1. Hundar 

Innehåller information om samtliga 

svenskregistrerade hundar födda 1990 eller 

senare, inklusive avkommestatistik 

2. Provparning 

Möjlighet till beräkning av inavelsgrad 

3. Raser 

Innehåller rasstatistik baserad på födelseår 

för svenskfödda hundar födda 1990 eller 

senare. 

SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning 

• att väcka intresse för och främja avel av såväl 

fysiskt som mentalt sunda, bruks-mässigt, 

jaktligt och exteriört fullgoda hundar samt 

bevara och utveckla rasers specifika egenskaper. 

• att förmedla en god övergripande avelspolicy 

samt sprida kunskap om avelsmetoder, 

praktisk avel och uppfödning. 

• att lämna information och råd i avelsfrågor, 

vilket skall baseras på god kunskap om gällande 

hälsoprogram, djurskyddsförordning 

och djurhållningsföreskrifter. 

• att informera om innebörden av SKKs 

grundregler. 

Specialklubbens/rasklubbens organ för 

avelsfrågor skall: 

- ha god kunskap om grundläggande 

rasinformation: 

populationsstorlek, avelsstruktur 

och avelstraditioner, status beträffande 

hälsa, mentalitet, bruks- och jaktduglighet 

samt exteriör. 

- fortlöpande studera rasens utveckling samt 

även fortlöpande redogöra för denna utveckling. 

128

Dvärgschnauzer 

129

- aktivt deltaga i utvecklingen och uppföljningen 

av rasspecifika avelsstrategier, (RAS). 

- informera om för rasen gällande krav och 

rekommendationer samt fortlöpande an- 

svara för kontakten med SKKs avelsansvariga. 

- årligen upprätta verksamhetsberättelse med 

utvärdering av bl. a RAS samt verksamhetsplan 

med arbetsbeskrivning för avelsrådet. 

Etiska riktlinjer för avelsfunktionärer 

Målet för SKK-organisationen när det gäller 

avel av rashundar finns uttryckt i stadgar för 

SKK, specialklubb och rasklubbar. Av 

verksamhetsparagrafen i dessa stadgar framgår 

att ”information och råd i avelsfrågor” är 

centralt och stadgarna hänvisar till SKK:s riktlinjer 

för avelsrådgivning, där uppdraget finns närmare 

beskrivet. De grundläggande principerna och 

etiska värderingarna för avel och uppfödning 

finns uttryckta i Avelspolicy för Svenska 

Kennelklubben. 

Med utgångspunkt från avelspolicyn och de 

bakomliggande övergripande styrdokumenten 

ska avelskommittéer och enskilda 

avelsfunktionärer verka för att ”väcka intresse för 

och främja avel av mentalt och fysiskt sunda, 

bruksmässigt, jaktligt och exteriört fullgoda 

rasrena hundar” (ur SKK:s stadgar § 1 Mål). 

1. Avelsfunktionären har en framskjuten 

förtroendepost inom SKK-organisationen och 

stora krav ställs därför på innehavarens integritet. 

I arbetet med avelsfrågorna ska det stå 

helt klart att avelsfunktionären representerar 

sin klubbs ställningstaganden inom RAS och 

inte agerar utifrån privata preferenser. Generellt 

gäller att verksamheten är av informativ 

och vägledande natur. 

2. Bland avelsrådgivningens uppgifter ingår att 

förmedla SKK:s grundläggande värderingar, 

kunskap om avel och uppfödning samt att 

informera om innebörden i grundreglerna. 

Det innebär att avelsfunktionären är delaktig 

i ett opinionsskapande och pedagogiskt 

arbete, vilket ställer krav på lämplighet och 

omdömesförmåga. Avelsfunktionären ska 

löpande följa kunskapsutvecklingen inom 

ämnesområdet. 

3. Avelsrådet ansvarar för den allmänna 

informationen i avelsfrågor och den information 

som bygger på utvärderingar och 

sammanställningar inom RAS. Den 

enskilde uppfödaren ansvarar för den 

enskilda parningen. 

4. Vid personliga kontakter och information 

om enskilda djur eller kombinationer ska 

avelsfunktionären endast vidarebefordra 

säkerställda uppgifter om djuren eller deras 

avkomma. I övriga fall ska avelsfunktionären 

hänvisa till hundägaren, som enligt 

grundreglerna alltid ska lämna sanningsenliga 

och fullständiga uppgifter om sina 

hundar. 

5. Avelsfunktionär ska inte som privatperson 

delta med egna inlägg i e-postlistor, på 

chat-sidor och liknande utan endast medverka 

i sin roll som avelsfunktionär om 

avelsrådet/styrelsen finner anledning att 

göra debattinlägg eller kommentarer. 

6. Specialklubb och rasklubb kan utarbeta 

ytterligare etiska riktlinjer, anpassade till 

klubbens specifika behov, för arbetet med 

avelsfrågorna. 

SKK/AK 

2006-06-13 

130

SKK anordnar regelbundet avelskonferenser 

för special- och rasklubbar. Därutöver samlar 

klubbarna sina medlemmar till uppfödarträffar, 

raskonferenser och liknande. 

Ansökan om bidrag 

Följande regler gäller för erhållande av bidrag 

till avelskonferenser för avelsråd och/eller 

medlemmar. 

1. Bidrag kan sökas av specialklubb eller till 

SKK direkt avtalsansluten rasklubb (fr. o. m. 

steg III). 

2. Bidrag utgår för att täcka kostnader för 

Föredragshållare och/eller andra gemensamma 

kostnader som t ex konferenslokaler och 

konferensmaterial. Bidrag utgår ej till deltagares 

eller förtroendevaldas kostnader. 

3. Bidrag till klubbar med ansvar för en ras 

kan beviljas vart tredje år. Bidrag till 

specialklubbar med ansvar för flera raser kan 

beviljas vartannat år. 

4. Bidrag skall sökas senast sex (6) månader 

före planerat konferensdatum. 

5. Ansökan om bidrag skall ställas till SKK/ 

AK och skall innehålla preliminärt program 

samt budget för konferensen. 

6. Efter prövning och beslut i SKK/AK utgår 

Avelskonferenser 

bidrag med 75 procent av kostnaderna, 

dock högst med 10 000 kronor. 

7. För utbetalning av bidrag skall 

konferensdokumentation insändas till 

SKK/AK tillsammans med ekonomisk 

redovisning. Den senare skall innehålla 

specificerade och verifierade uppgifter 

avseende de kostnader, för vilka bidrag 

sökes. 

Svenska Kennelklubbens 

Forsknings- och utvecklingsfond 

Syftet med fonden är att stödja insatser som 

har till mål att främja avel av rasrena hundar i 

enlighet med stadgarnas målparagraf. 

Fonden är ett komplement till det forskningsstöd 

SKK kan bidra med genom de två 

forskningsstiftelserna som förvaltas av SKK. 

Medel ur fonden kan sökas av medlemsorganisation 

inom SKK, enskilda medlemmar, 

forskningsinstitutioner eller enskilda forskare. 

Bidraget ur fonden kan uppgå till maximalt 

75 % av den totala kostnaden som insatsen är 

kostnadsberäknad till. 

Medel ur fonden disponeras av SKK:s 

Centralstyrelse efter förslag från SKK:s 

Avelskommitté. 

Ansökan görs på särskild blankett, se 

www.skk.se . 

Svenska Kennelklubbens grundregler 

Dessa grundregler gäller för medlemmar i 

Svenska Kennelklubben (SKK) och dess 

medlemsorganisationer fr o m 2009-01-01. 

1. Allmänt 


1:1 att behandla och vårda hundar och andra 

djur väl i enlighet med såväl beprövad 

erfarenhet som gällande djurskydds- 

lagstiftning och regler utfärdade med stöd 

av lagstiftningen. Detta innebär att någon 

befogad anmärkning mot djurhållningen 

131

inte ska kunna göras av myndighet eller 

av SKK auktoriserad kennelkonsulent. 

1:2 att medverka till att av SKK auktoriserad 

kennelkonsulent kan genomföra kennelbesök. 

1:3 att handla och uppträda på sådant sätt 

att det inte skadar eller motverkar SKK 

eller dess medlemsorganisationer och 

att inte uttala sig nedsättande om enskild 

medlem. 

1:4 att i anslutning till prov, utställning eller 

tävling inte agera på sådant sätt att 

det påverkar andra hundars chanser till 

rättvis bedömning och att inte heller 

uttala sig nedsättande om andra hundar, 

funktionärer eller deltagare. 

1:5 att aldrig anlita bulvan eller själv agera 

som sådan genom att registrera valpar 

i annans eller eget namn/kennelnamn 

då den egentliga uppfödaren är annan 

person samt att inte anlita återförsäljare 

eller själv agera som sådan vid försäljning 

eller köp av hund. 

1:6 att följa Skaks stadgar och regelverk samt 

att även i övrigt på bästa sätt uppfylla de 

förpliktelser som kan följa av hund- 

verksamheten samt att på intet sätt kringgå 

SKK:s regelverk eller beslut. 

2. Avelsetik 

Hundavel ska bedrivas på ett sådant sätt att 

det befrämjar avkommans hälsa och 

välbefinnande. 

Varje medlem som upplåter sin 

hund till avel ska vara väl förtrogen med 

SKK:s avelspolicy samt med rasens standard, 

provbestämmelser, registreringsbestämmelser 

och rasspecifika avelsstrategi. 


2:1 att till avel endast använda hundar av 

samma ras. 

2:2 att till avel endast använda hund som är 

inregistrerad i SKK eller i av SKK erkänd 

utländsk kennelorganisation. 

2:3 att till avel endast använda hundar som 

inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder 

och som har ett gott och för 

rasen typiskt temperament. Hund som 

uppvisar beteendestörning i form av 

överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt 

beteende i oprovocerade eller för 

hunden vardagliga situationer ska inte 

användas i avel. 

att i avelsarbetet undvika parningskombination 

som utifrån tillgänglig information 

ökar risken för allvarlig sjukdom/ 

funktionshinder hos avkomman. 

3. Uppfödaretik 

Uppfödare ska i sitt avelsarbete iaktta god 

uppfödaretik samt god kynologisk sed: 


3:1 att hantera sin uppfödningsverksamhet 

kvalitetsmedvetet, seriöst och med stort 

ansvar. 

3:2 att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga 

uppgifter om sina hundar och sin 

uppfödningsverksamhet. 

3:3 att inte i avel använda hanhund/tik förrän 

vid den ålder då hunden uppvisar 

en vuxen individs fysiska mognad och 

beteende. 

att inte para en tik vid för hög ålder. Här 

bör rasspecifika hänsyn tas. 

3:4 att inte låta tik föda fler än fem valpkullar. 

Om en tik får två valpkullar inom 12 

månader ska tiken sedan ges minst 12 

månaders vila före nästa valpning. Tik 

över sju år ska vila minst 12 månader 

mellan sina kullar. 

3:5 att alltid veterinärbesiktiga tik över 7 år 

före parning och bifoga intyget till re- 

132

gistreringsansökan. Av intyget ska framgå 

att tiken är i sådan kondition att hon utan 

risk för sin hälsa kan få en valpkull. Tik 

över 7 år får inte användas i avel om den 

inte tidigare haft en valpkull. 

3:6 att se till att valp före försäljning har en 

miljö som gynnar den fysiska och mentala 

utvecklingen samt en god socialisering 

med såväl människa som hund. 

3:7 att samtidigt registrera samtliga valpar 

i SKK och se till att de är ID-märkta vid 

leverans. 

4. Försäljning, leverans och överlåtelse 


4:1 att vid överlåtelse av hund mot ersättning 

alltid upprätta överlåtelsehandling med 

av SKK fastställt innehåll. 

4:2 att till överlåtelsehandling bifoga 

registreringsbevis eller skriftligt intyg om 

att hunden är anmäld för registrering. 

Registreringsbeviset ska, i det senare 

fallet, översändas till köparen så snart det 

erhållits från SKK. Veterinärbesiktningsintyg 

som inte är äldre än en vecka ska 

bifogas vid leverans av hund. 

4:3 att leverera valpar tidigast vid 8 veckors 

ålder. 

Tillblivelsen av det som med ett samlingsnamn 

kallas Svenska Kennelklubbens genetiska 

hälsoprogram kan dateras till hösten 1979, då 

SKK:s centralstyrelse tog beslut om 

”Igångsättning och utformning av bekämpning av 

vissa genetiskt betingade defekter och sjukdomar.” 

Till att börja med utarbetades hälsoprogram 

enbart gällande fysisk hälsa. Idag finns också 

4:4 att i överlåtelsehandlingen införa om 

hunden vid tiden för överlåtelsen är 

behäftad med sjukdom, fel, defekt eller 

känd genetisk belastning. 


genetiska hälsoprogram 

4:5 att vid överlåtelse av tik eller hanhund 

med bibehållen avelsrätt alltid upprätta 

avtal med avtalsvillkor som är fastställda 

av SKK, innebärande bl.a. att längsta 

giltighetstid för fodervärdsavtal för tik är 

till dess tiken lämnat högst två valpkullar. 

Giltighetstiden begränsas till dess tiken 

uppnått fem års ålder. Fodervärdsavtal får 

inte tecknas för tik som fyllt fem år. 

Giltighetstiden för fodervärdsavtal för 

hanhund är längst till dess hanen uppnått 

sju års ålder. 

Äganderätt samt övriga rättigheter, övergår, 

utan ersättning, till fodervärden så snart 

villkoren enligt denna punkt är uppfyllda. 

4:6 att aldrig hålla fler än tio hundar hos 

fodervärd. Med fodervärd jämställs person 

som köpt eller på annat sätt förvärvat 

en hund med förbehåll från säljaren att 

använda hunden i avel. 

4:7 att efter bästa förmåga uppfylla de förpliktelser 

mot valpköpare och fodervärdar som 

följer av de avtal som anvisas av SKK. 

program avseende mental hälsa samt 

avelsprogram på populationsnivå. Grundläggande 

för alla program är den centrala registreringen 

av veterinära och andra resultat, något som i 

sin tur bygger på att hundarna är ID-märkta. 

En viktig princip är att dataregistren finns 

tillgängliga 

för var och en som vill utnyttja dem 

inför ett avelsbeslut eller för specialklubbarna 

133

som underlag för deras avelspolicy. 

Beträffande hälsoprogrammen för fysisk hälsa 

gäller allmänt att åtgärder endast kan sättas in 

mot sjukdomar och defekter där diagnostiken 

är väl beprövad och erkänd. För att avbryta 

ett hälsoprogram krävs att tydliga resultat 

visat sig. 

Specialklubbar och rasklubbar har en viktig 

roll när det gäller genetiska hälsoprogram. Det 

är deras ansvar att ta fram underlag för ansökan 

i samarbete med veterinär och genetiker 

och eventuellt annan sakkunnig. Underlaget 

skall innehålla en beskrivning av den aktuella 

situationen i rasen, av problemets omfattning 

och utbredning i populationen samt en 

redogörelse för ärendets handläggning. Det 

är också klubbarnas ansvar att fortlöpande 

informera medlemmarna om hur arbetet 

med ärendet fortskrider. En viktig förutsättning 

för att ett genetiskt hälsoprogram skall 

bli framgångsrikt är nämligen uppfödarnas 

och enskilda hundägares vilja att ställa sig 

bakom det. 

Förberedelsearbetet skall avslutas med att 

ansökan förankras i ett klubbmötesbeslut 

(årsmötesbeslut). I kallelsen till mötet skall 

uppges att ärendet kommer upp på dagordningen. 

För rasklubbar som ej har specialklubbsstatus 

gäller att ansökan också måste 

behandlas av specialklubbens styrelse. Beslut 

som rör genetiska hälsoprogram tas av SKK:s 

avelskommitté efter ansökan från den officiella 

specialklubben. 

Om anslutningen till Svenska Kennelklubbens 

genetiska hälsoprogram gäller enbart central 

registrering av veterinärdata kan denna börja 

med omedelbar verkan. Registrering kan ske 

retroaktivt, dvs. också resultaten från tidigare 

genomförda undersökningar registreras. Om 

anslutningen däremot innebär restriktioner 

gäller sedvanlig informationstid av minst sex 

(6) månader innan denna del av programmet 

kan sättas in. 

Genom ett flertal utvärderingar har det visat 

sig att hälsoprogrammen varit framgångsrika 

och resulterat i minskat djurlidande. Samarbetet 

mellan uppfödare, hundägare, veterinärer 

och genetiker har rönt uppmärksamhet i 

andra länder. Sverige har varit föregångsland 

och öppnat vägen för internationellt samarbete 

på området. 

Enskilda och klubbar som är intresserade av 

Svenska Kennelklubbens genetiska hälsoprogram 

kan vända sig till SKK:s avelskommitté, 

som är SKK:s ansvariga organ i dessa frågor. 

Definition av SKK:s centralt 

organiserade hälsoprogram 

Med av SKK centralt organiserade hälsoprogram 

avses såväl central registrering av 

veterinära undersökningsresultat som krav på 

undersökningsresultat för avelsdjur 

Hälsoprogrammen kan omfatta följande tre 

nivåer: 

Nivå 1 

• Central registrering av veterinära 

undersökningsresultat 

Dessa kan omfatta: 

– Klassificering av fenotyp avseende specifik 

sjukdom 

– Kan fastställas (ex HD/ED), alternativt 

Förändras över tid (ex ögonlysningsresultat) 

– Klassificering av genotyp, DNA-tester, avseende 

specifik sjukdom (ex prcd-PRA) 

– Inrapporterade kända fall avseende specifik 

sjukdom (ex renal dysplasi) 

Nivå 2 

Avser avelsdjur 

• Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå 

1) avseende specifik sjukdom 

134

Shiba 

135

Nivå 3 

Avser avelsdjur 

• Krav på centralt registrerat resultat (se Nivå 

1) avseende specifik sjukdom 

• Inskränkningar i avelsanvändningen av djur 

med viss fenotyp eller påvisad genetisk 

belastning 

Känd status före parning 

Registreringen av undersökningsresultat är 

den grund som alla hälsoprogram bygger på. 

En vanlig modell för ett hälsoprogram är att 

det finns krav på känt undersökningsresultat, 

dvs. känd status avseende den aktuella sjukdomen/ 

defekten hos föräldradjuren för registrering 

av valpar. Det är ett sätt att uppmärksamma 

och kunna ta hänsyn till ett ärftligt 

problem i aveln. Genom att status är känd före 

parning får uppfödaren ett underlag när det 

Höftledsdysplasi 

Armbågsledsdysplasi 

Knäledsdysplasi 

Patellaluxation 

Ögonsjukdomar 

Renal dysplasi 

Hemofili A 

Hjärtstatus 

DNA-tester 

Överklagande 

Höftledsdysplasi (HD) 

Höftledsdysplasi är en utvecklingsrubbning 

som påverkas av både gener och miljöfaktorer. 

En multifaktoriell polygen nedärvning innebär 

att flera gener är involverade och tillsammans 

med vissa miljöfaktorer (framför allt 

utfodring) påverkar höftledens utseende och 

gäller att bedöma djurets lämplighet för avel. 

Uppfödaren medverkar till att minska risken 

för att sjukdom nedärvs till avkomman. 

Om det i samband med registreringen visar 

sig att känd status i enlighet med 

hälsoprogrammets krav inte förelegat före 

parningen, kommer ärendet att överlämnas för 

bedömning till SKK:s uppfödar- och 

kennelkonsulentkommitté, SKK/UKK. 

Kommittén avgör om ärendet också ska 

överlämnas till Disciplinnämndens 

prövning. 

ID-märkning 

Krav på ID-märkning föreligger för central 

registrering av veterinära undersökningsresultat. 

ID-märkning kan ske genom tatuering eller 

med mikrochip. 

1. Program för fysisk hälsa 

funktion. Inom ramen för hälsoprogrammet 

baseras bedömningen av förekomsten av 

höftledsdysplasi på en röntgenologisk värdering 

av höftledens utseende under kontrollerade 

förhållanden, vilket bl. a innebär en sedering 

med lugnande och avslappnande medel. 

Graden av höftledsdysplasi klassificeras som C, 

D eller E. Se även Policyuttalanden från SKK:s 

Avelskommitté sidan 30. 

Höftledsröntgen 

Resultatet av höftledsröntgen registreras centralt 

för samtliga raser (Nivå 1 SKK:s genetiska 

hälsoprogram se sid 20). Hunden skall vara 

ID-märkt och för flertalet raser gäller att den 

skall vara minst 12 månader gammal för att 

resultatet skall bli officiellt. För vissa storvuxna 

raser är lägsta ålder för röntgen 18 månader. 

Förutom central registrering har vissa raser 

136

krav på att båda föräldradjuren är höftledsröntgade 

och ID-märkta för att avkomma skall 

registreras i SKK (Nivå 2 se sid. 20). 

Undersökningen skall vara utförd före parning och 

officiellt resultat skall föreligga. 

Utöver det kan vissa raser dessutom ha anslutits 

till texten som säger att det ej är förenligt med 

SKK:s Grundregler att i avel använda individ som 

är behäftad med höftledsdysplasi (Nivå 3 se sid. 

22). Då uppfödare i strid med detta använder 

HD-belastat avelsdjur åsättes avkomman 

avelsspärr vilken ej kan borttagas. 

För information på rasnivå se gällande 

registreringsbestämmelser, www.skk.se . 

Omröntgen av hund 

I enlighet med Nordisk Kennelunions (NKU) 

beslut måste det fr o m 2009-01-01 ha gått 

minst 6 månader sedan föregående röntgentillfälle 

innan en hund kan röntgas om för 

avläsning hos SKK avseende HD/ED/knä. 

Röntgenbilder som kommer till SKK utan att 

det gått 6 månader kommer utan åtgärd att 

returneras till veterinärkliniken. Hundägare som 

är osäker på datum för tidigare röntgen kan 

gå in på SKK:s Hunddata alt. Avelsdata. Under 

Veterinär alt. Veterinärdata återfinns datum för 

alla registrerade undersökningstillfällen 

Övrigt 

För svenskägd hund gäller att resultatet av 

höftledsröntgen skall avläsas i Sverige. Jämför 

”Avel med ej svenskfödd hund” sidan 36 - 37. 

Armbågsledsdysplasi (ED) 

Armbågsledsdysplasi är ett samlingsbegrepp för 

flera olika utvecklingsrubbningar i armbågsleden. 

Bakgrunden till uppkomsten av dessa 

rubbningar är multifaktoriell, vilket innebär 

att såväl flera gener som olika miljöfaktorer är 

involverade i utvecklingen av dessa rubbningar. 

Röntgenundersökning av armbågsleden syftar 

till att påvisa förekomst och grad av sekundära 

benpålagringar/artros som utgör ett tecken 

på att någon av dessa utvecklingsrubbningar 

föreligger. I vissa fall går det att också påvisa den 

bakomliggande primärorsaken. Artros leder 

till varierande grad av funktionsnedsättning 

och smärta. Graden av artros bedöms på en 

3-gradig skala, lindriga, måttliga respektive 

kraftiga benpålagringar. 

Armbågsledsröntgen 

Resultat av armbågsledsröntgen registreras 

centralt för samtliga raser. 

För officiell röntgen gäller att hunden är ID-märkt 

och minst 12 månader gammal. 

För vissa raser krävs att båda föräldradjuren 

är armbågsledsröntgade och ID-märkta för 

att avkomma skall registreras i SKK. 

Undersökningen skall vara utförd före parning och 

officiellt resultat skall föreligga. 

För enstaka ras finns krav på att 

armbågsledsstatusen skall vara utan anmärkning 

för registrering av valpkull. 



Knäledsdysplasi 

Rubbningar i knäledens utveckling leder 

liksom rubbningar i höftleder och armbågar 

till benpålagringar/artros. Hälsoprogrammet 

bygger på en bedömning av förekomst och 

omfattning av artros i knäleden. Graden av 

artros bedöms på en 3-gradig skala, lindriga, 

måttliga respektive kraftiga benpålagringar. 

Knäledsröntgen 

Resultat av knäledsröntgen registreras centralt 

för boxer. För mer information se gällande 


För officiell röntgen krävs att hunden är minst 

12 månader gammal och ID-märkt. 

137

Patellaluxation 

Patellaluxation är en utvecklingsrubbning som 

gör att knäskålen (patella) kan förflyttas ur 

sitt normala läge antingen utåt (lateralt) eller 

inåt (medialt). Detta har en komplext ärftlig 

bakgrund och leder till varierande grad av besvär i 

form av hälta. Graden av patellaluxation bedöms 

på en 4-gradig skala (0-3) där grad 3 innebär att 

patella är permanent luxerad och inte kan återta sitt 

normala läge. 

Palpatorisk undersökning av knäleder 

Resultatet av undersökningen registreras centralt 

för samtliga raser. För att undersökningsresultatet 

skall bli officiellt krävs att hunden är ID-märkt och 

minst 12 månader gammal. 

För ett fåtal raser gäller dessutom 

registreringsförbud för avkomma efter föräldradjur 

som ej är ID-märkt och som före parning ej har 

officiellt intyg om patellastatus vid lägst 12 

månader. 



Ögonsjukdomar 

PRA (Progressiv retinal atrofi) 

Fortskridande ärftlig näthinnesjukdom som 

förekommer i många raser. Tidiga och sena 

former finns. De tidiga ger symptom hos 

valpar/unghundar. De sena ger symptom hos 

vuxna hundar. Debutåldern varierar mellan 

och inom raser. 

Förutom rasspecifika hälsoprogram finns, 

vid autosomal recessiv arvsgång, generell 

rekommendation mot avel med anlagsbärare 

för PRA, det vill säga djur med generell PRA 

samt deras föräldrar och eventuellt redan 

producerad avkomma. Special- och rasklubbar 

kan därutöver ha ytterligare rekommendationer, 

t.ex. att syskon till hund med PRA ska uteslutas 

från avel. 

Katarakt (grå starr) 

Katarakt är en grumling i ögats lins som 

förekommer i många raser. Fyra varianter av 

katarakt redovisas i SKK-data. Omfattningen 

anges som lindrig, måttlig eller kraftig. 

Total katarakt 

Bakre polkatarakt 

Främre Y-sömskatarakt 

Övrig partiell katarakt 

Katarakt kan vara ärftlig eller förvärvad (icke 

ärftlig). Generellt rekommenderas att hund 

med ärftlig total katarakt eller bakre polkatarakt 

inte används i avel. Ej heller bör 

hund användas som lämnat högre frekvens 

av katarakt i sin avkomma än vad som förekommer 

inom rasen som helhet. Två hundar med främre Ysömskatarakt 

bör inte paras med varandra. 

Beträffande hund med övrig partiell katarakt 

varierar rekommendationen mellan och inom raser. 

PHTVL/PHPV (Persisterande Hyperplastisk 

Tunica Vasculosa Lentis/Persisterande 

Hyperplastisk Primär Vitreus) 

Vävnad och ibland blodkärl från fosterstadiet 

som finns kvar efter födseln i ögats glaskropp 

och på linsens baksida. Missbildningen ses 

särskilt hos dobermann, där den är ärftlig, 

men förekommer även hos andra raser. 

PHTVL/PHPV graderas från 1-6 (0 är normalt). 

Generellt rekommenderas att hund med 

grad 2-6 inte används i avel. 

Linsluxation 

Ärftlig avlossning av linsen som förekommer 

särskilt hos mindre terrierraser. Arvsgången 

betraktas som enkel autosomal och recessiv. 

Förutom rasspecifika hälsoprogram finns 

generell rekommendation att inte avla på 

anlagsbärare för linsluxation, det vill säga djur 

med linsluxation samt deras föräldrar och 

eventuellt redan producerad avkomma, och 

syskon till hund med linsluxation. 

138

CEA (Collie Eye Anomaly) 

Polygent nedärvd medfödd förändring i ögats 

bakre segment som särskilt förekommer hos 

Collie, Shetland sheepdog samt i lägre frekvens 

även hos Border collie och Australian 

shepherd. Fyra delsymptom kodas i SKK-data. 

För CRD anges omfattningen som lindrig, 

måttlig eller kraftig. 

CRD chorioretinal dysplasi 

Colobom 

Blödning 

Näthinneavlossning 

Generellt rekommenderas att inte avla på 

hund med kraftig CRD eller med colobom/ 

blödning/näthinneavlossning. 

Retinal dysplasi 

Retinal dysplasi är en felaktig utveckling av 

näthinnan som särskilt förekommer inom 

vissa spaniel- och retrieverraser och inom rasen 

Cavalier King Charles spaniel. Fyra varianter 

kodas i SKK-data. 

Näthinneveck/retinal dysplasi 

Multifokal retinal dysplasi 

Geografisk retinal dysplasi 

Total retinal dysplasi 

Generellt rekommenderas att inte avla på 

hund med de tre senare varianterna, för 

Springer spaniel samtliga varianter. För övriga 

raser gäller att två hundar med näthinneveck 

inte bör paras med varandra. Avkommans 

ögonstatus bör följas vid avel med hund med 

näthinneveck av raserna Golden och Labrador 

retriever. 

Ögonundersökningar 

Resultatet av ögonundersökningar registreras 

centralt för samtliga raser. För officiellt 

undersökningsresultat krävs att hunden är IDmärkt. 

Lista över godkända ögonveterinärer återfinns 

på www.skk.se . 

För vissa raser krävs att båda föräldradjuren 

är ögonundersökta och ID-märkta för att avkomma 

skall registreras i SKK. Undersökningen 

skall vara utförd inom ett (1) år före parning. 


registreringsbestämmelser, 

www.skk.se . 

Program för PRA: ögonlysning 

För vissa raser gäller särskilda 

registreringsbestämmelser 

innebärande 

1. att avkomma efter föräldradjur som inte 

ögonundersökts inom ett (1) år före 

betäckningen ej kan registreras. 

2. att PRA-hund avelsspärras och att avkomma 

fortsättningsvis ej kan registreras. 

3. att PRA-hunds bägge föräldrar avelsspärras 

och att avkomma fortsättningsvis ej kan 

registreras. 

4. att PRA-hunds eventuellt redan producerade 

avkomma avelsspärras och att avkomma 

fortsättningsvis ej kan registreras. 

Raser inom PRA-program 

bichon frisé 

border collie 

lhasa apso 

norrbottenspets 

papillon/phaléne 

portugisisk vattenhund 

shetland sheepdog 

tax, alla varianter 

tibetansk spaniel 

tibetansk terrier 

wachtelhund 

För mer information se gällande 


www.skk.se . 

ERG-undersökning 

Hund som ERG-undersökts i Sverige eller 

Norge vid lägst 18 månaders ålder behöver 

ingen förnyad undersökning avseende PRA. 

139

Program för linsluxation 

lancashire heeler 




Renal dysplasi 

Renal dysplasi är en utvecklingsrubbning i 

njuren som inte går att bota och leder till död/ 

avlivning oftast vid ganska ung ålder. 

Nedärvningen i de raser som studerats är 

autosomal och enkelt recessiv. Affekterade 

individer, deras föräldrar och eventuellt redan 

producerad avkomma bör ej användas i avel. 

Renal dysplasi registreras centralt för vissa 

raser. Närmare upplysningar lämnas av SKK:s 

registreringsavdelning. 

Raser med central registrering 

av renal dysplasi 

berner sennenhund 

boxer 

cairnterrier 

cocker spaniel 

flatcoated retriever 

golden retriever 

lhasa apso 

shih tzu 

irish softcoated wheaten terrier 

tibetansk spaniel 


welsh springer spaniel 

Hemofili A 

Hemofili A är en störning i blodets förmåga 

att koagulera och kan vid grava fall leda till 

förblödning. Nedärvningen är könsbunden 

och recessiv, vilket innebär att det som regel 

är hanhundar som drabbas och oftast tikar 

som nedärver defekten. Hälsoprogrammet är 

baserat på undersökning av halten av faktor 

VIII i blodet, som indikerar såväl affekterade 

hundar som anlagsbärande tikar. Inkomna 

resultat för schäfer registreras och blödare/ 

anlagsbärare spärras för avel. Registreringsförbud 

för avkomma efter anlagsbärare för 

hemofili A. 

Hjärtstatus 

Förekomsten av biljud/blåsljud vid auskultation 

med ett fonendoskop över hjärtats 

hålrum indikerar ofta hjärtfel som till exempel 

kronisk hjärtklaffsdegeneration (endokardos). 

I det genetiska hälsoprogrammet för cavalier 

king charles spaniel påvisas eventuell förekomst 

av blåsljud. 

Hälsoprogrammet baserar sig på det samband 

som finns mellan avkommans hjärtstatus och 

den ålder då föräldradjuren haft hjärtstatus 

utan anmärkning (u.a.). Därför är utgångspunkten 

för hälsoprogrammet att avelsdjur 

skall vara minst fyra år och ha hjärtstatus utan 

anmärkning. 

Endast i de fall, där avelsdjurets föräldrar haft 

hjärtstatus utan anmärkning efter fyllda fyra 

år, kan avelsdjuret användas före fyra års ålder, 

förutsatt att hjärtstatus är utan anmärkning. 

Rasen king charles spaniel har central registrering 

av hjärtundersökning. 

DNA-tester 

Mer information om DNA-tester återfinns på 

SKK:s webbplats, www.skk.se . 

Allmän information 

Genetisk diagnostik blir allt vanligare då fler 

DNA-tester görs tillgängliga genom den 

intensiva forskning som pågår. DNA-test ger 

kunskap om vilken variant av ett visst anlag 

hunden bär på. Ett test identifierar såväl genetiskt 

affekterade, anlagsbärande som normala 

individer. Det gör att man tidigt, innan symtom 

ens hunnit visa sig, kan se om hunden 

ifråga löper risk att själv bli sjuk, i den för tes 

140

Tibetansk mastiff 

141

tet specifika sjukdomen, nedärva sjukdomen 

till sina avkommor eller om den inte alls bär 

på sjukdomsanlaget. Särskilt viktigt är detta för 

sjukdomar som är svåra att diagnostisera, debuterar 

sent (efter avelsdebuten) eller innebär 

stort lidande för individen ifråga. 

Ett sjukdomsgenetiskt test utförs endast en 

gång i livet och kan utföras när som helst 

under hundens liv. Förekomsten av ett genetiskt 

test behöver inte betyda att individer 

inom en ras bör testas. Mer information om 

DNA-tester finns på www.skk.se alt. kontakta 

aktuell rasklubb. 

Information till special- och rasklubb 

gällande DNA-test 

Inom raser där man använder DNA-test alt. där 

klubben kräver resultat från DNA-test för t.ex. 

valphänvisning ser SKK gärna att special- och/ 

eller rasklubben kontaktar SKK:s DNA-grupp. 

SKK kan då i samarbete med SLU hjälpa till 

med att ta fram uppgift om tester och vilka 

laboratorier som kan godkännas. Förfrågan 

skickas till Helena Rosenberg, 

helena.rosenberg@skk.se . 

SKK rekommenderar samtliga special- och 

rasklubbar att läsa igenom den informationstext 

som finns på www.skk.se , gällande DNA-tester. 

För DNA-tester som inte registreras 

centralt på SKK, men vars användning stöds av 

klubben, bör information finnas på respektive 

klubbs hemsida. 

Observera att remiss från SKK alltid ska användas 

och att SKK enbart godkänner testresultat 

från blodprov. 

SKK:s Grundregler vid DNA-test 

I SKK:s Grundregler från och med 2009 finns 

en särskild punkt gällande DNA-tester: 


2:5 att inte använda hund i avel som vid DNA-test 

visat sig vara bärare av dubbla anlag för 

allvarlig sjukdom 

med recessiv nedärvning. Hund som visat sig 

vara bärare av enkelt anlag för allvarlig 

sjukdom med recessiv nedärvning får användas 

i avel, men endast i kombination med 

genetiskt/hereditärt friförklarad 

hund och under förutsättning att detta inte står 

i strid med gällande hälsoprogram. 

Ovanstående innebär att det alltid strider mot 

SKK:s Grundregler att i avel använda ”genetisk 

affekterad” hund (affected) d.v.s. hund som 

har eller riskerar att utveckla allvarlig sjukdom. 

Det är inte heller tillåtet att para två anlagsbärare 

(carrier) med varandra. 

För ras med hälsoprogram omfattande DNA-test 

kan särskilda regler gälla. Se aktuella 

registreringsbestämmelser för just din ras på 

www.skk.se . 

Central registrerade DNA-test 

För vissa DNA-test registreras resultatet centralt 

i SKKs veterinärdataregister. Följande punkter 

är viktiga att känna till: 

1. Använd aktuell remiss från SKK. Därmed 

säkerställs att det är veterinär som tagit 

blodprovet och skickat det till aktuellt 

laboratorium samt att hundens ID är 

kontrollerad. 

2. SKK godkänner enbart resultat från blodprov 

(ej från så kallat cheek swab (salivprov) 

eller från hårprov) 

3. Kontrollera vilket laboratorium som är 

godkänt av SKK för det aktuella testet. 

4. Hundägaren är alltid skyldig att ta hänsyn 

till testresultatet vid ett avelsbeslut, oavsett 

om resultatet finns registrerat i SKK:s 

veterinärdataregister. 

CL (Ceroid Lipofuscinos) hos engelsk setter 

Hos engelsk setter förekommer defekten ceroid 

lipofuscinos (CL), också kallad ”hjernesvinn” 

i Norge. Defekten medför en ansamling 

av pigmenten lipofuscin och ceroid i celler i 

centrala nervsystemet. CL drabbar oftast unga 

142

hundar. Symtomen varierar kraftigt och kan 

bestå av personlighetsförändringar, osäker 

gång, darrningar i huvudet, synnedsättning, 

kramper och förlamningar. Arvsgången är 

autosomal recessiv, vilket innebär att den 

drabbade hunden fått anlag för sjukdomen 

från båda sina föräldrar. 

Forskare i Norge har identifierat den mutation 

som orsakar CL hos engelsk setter och 

utvecklat ett DNA-test för sjukdomen. Det är 

därigenom nu möjligt att med ett blodprov 

konstatera om hunden har anlag för CL. Du 

kan läsa mer om defekten och DNA-testet på 

Norsk Kennel Klubs (NKK:s) hemsida, 

www.nkk.no . 

SKK har beslutat om central registrering av 

DNA-resultat avseende CL hos engelsk setter. 

Svenska hundägare som vill låta testa sin 

hund skall använda sig av NKK:s rutiner. För 

att resultatet skall registreras i SKK:s 

veterinärdatabas krävs att NKK:s remiss för 

utländsk hund används. 

CLAD (Canine leukocyte deficiency) hos 

irländsk röd setter 

CLAD är en defekt i kroppens vita blodkroppar 

som gör individer som drabbas extremt 

infektionskänsliga. De uppnår därför sällan vuxen/ 

könsmogen ålder. Sjukdomen förekommer 

hos irländsk röd setter och arvsgången är 

autosomal recessiv, vilket innebär att den 



Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet, 

Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas. 

Remiss samt mer information finns på 

www.skk.se . 

Familjär nefropati (FN) hos cocker spaniel 

Hos cocker spaniel förekommer njursjukdomen 

familjär nefropati (FN) (inte att förväxla 

med progressiv nefropati/renal dysplasi, PNP/ 

RD som också förekommer i rasen). Symtom 

vid njursjukdom är t. ex. ökad törst och ökad 

urinavgång, minskad aptit och avmagring 

samt kräkningar. Sjukdomen är dödlig och 

arvsgången är enkel autosomal recessiv, vilket 

innebär att den drabbade hunden fått anlag för 

sjukdomen från båda sina föräldrar. 

Den mutation som orsakar FN hos cocker 

spaniel är identifierat och ett DNA-test för 

sjukdomen har utvecklats. Testet utförs vid 

OptiGen, USA och vid Antagene, Frankrike. 

SKK:s remiss ska alltid användas. Remiss samt 

mer information finns på www.skk.se . 

Kongenital myastheni (muskeltrötthet) 

hos gammel dansk hönsehund 

Hos gammel dansk hönsehund förekommer 

defekten kongenital myastheni, också kallad 

muskeltrötthet. Sjukdomen innebär att 

överföringen av motoriska impulser från nerver 

till muskler inte fungerar. Symtomen utgörs 

av rörelsestörningar i samband med motion. 

Hunden får efter en stunds fysisk aktivitet 

svårigheter att stå på framförallt bakbenen, 

men problemen kan även omfatta frambenen. 

Efter en stunds vila återfår hunden till synes 

normal rörelseförmåga. Aktiveras hunden igen 

återkommer dock symtomen. Arvsgången är 

enkel autosomal recessiv, vilket innebär att den 



Testet utförs vid Köpenhamns Universitet. 



Prcd-PRA (progressive rod-cone 

degeneration - Progressiv retinal atrofi) 

PRA (progressiv retinal atrofi) är ett samlingsnamn 

för en grupp ögonsjukdomar som har 

liknande symtom. En av dessa sjukdomar kallas 

prcd-PRA och förekommer i en rad olika 

hundraser. Sjukdomen orsakar en progressiv 

tillbakabildning av cellerna (tappar och stavar) 

i näthinnan, även om de till en början verkar 

143

utvecklas normalt. Först drabbas stavarna, 

vilka kan arbeta i svagt ljus. Hunden blir då 

”nattblind” och kan inte se i mörker. Sedan 

förlorar tapparna successivt sin funktion i 

dagsljus. De flesta hundar med prcd-PRA blir 

så småningom helt blinda. 

Sjukdomen nedärvs autosomalt recessivt, 

vilket innebär att den drabbade hunden fått 

sjukdomsanlag från båda sina föräldrar. 

Det är viktigt att veta att inte alla sjukdomar 

som drabbar näthinnan är PRA, och att alla 

PRA-sjukdomar inte är prcd-formen av PRA. 

Det genetiska testet för prcd-PRA är därför bara 

informativt för prcd-PRA, inte för någon av de 

andra typerna av PRA. 

Testet utförs vid OptiGen, USA. SKKs remiss 

ska alltid användas. Remiss samt mer information 

finns på www.skk.se . 

Raser med central registrering av prcd-PRA 

australian cattledog 

chesapeak bay retriever 

cocker spaniel 

finsk lapphund 

labrador retriever 

lapsk vallhund 

nova scotia duck tolling retriever 

pudel (mellan-, dvärg-, och toy-) 

svensk lapphund 



www.skk.se . 

Retinal dystrofi (nattblindhet) hos briard 

Hos briard förekommer retinal dystrofi, en 

medfödd näthinnesjukdom som karakteriseras 

av nattblindhet och varierande grad av 

dagblindhet. Arvsgången är autosomal recessiv 

(men med varierande expressivitet), vilket 

innebär att den drabbade hunden fått anlag för 

sjukdomen från båda sina föräldrar. 

Testet utförs vid Sveriges Lantbruksuniversitet, 

Uppsala, och SLU:s remiss ska alltid användas. 

Remiss samt mer information finns på 

www.skk.se . 

Tidig (juvenil) katarakt hos bostonterrier 

Hos bostonterrier förekommer en mycket tidig 

ärftlig katarakt, även kallad juvenil katarakt. 

Den drabbar båda ögonen och leder nästan 

alltid till blindhet inom 1-2 år. Arvsgången 

är recessiv, vilket innebär att den drabbade 

hunden fått anlag från båda sina föräldrar. Hos 

bostonterrier förekommer också en annan 

form av ärftlig katarakt, dock inte lika allvarlig, 

som visar sig senare i livet. 

Eventuell redan producerad avkomma efter 

hund med juvenil katarakt rekommenderas 

DNA-test. Affekterad hund får aldrig användas 

i avel. Känd anlagsbärare får endast användas 

tillsammans med DNA-testad fri hund. 

Blodprovet skickas via veterinär till Sveriges 

Lantbruksuniversitet, Uppsala. Testet utförs 

därefter vid Animal Health Trust, England. 



von Willebrands sjukdom 

hos kooikerhondje 

Sjukdomen är en defekt i blodets 

koaguleringsförmåga som vid grava fall leder till 

förblödning. Den förekommer i olika former. 

Mutationer kan ge upphov till sjukdomen hos 

både hund och människa. Nedärvningen av 

von Willebrands sjukdom hos kooikerhondje 

är autosomal och enkelt recessiv. 

Testen utförs vid Universitetskliniken i Utrecht. 

Remiss ska alltid användas och kan tillsammans 

med mer information hämtas på www.skk.se . 

Policyuttalanden från 

SKK:s Avelskommitté 

Hundar med HD-grad D el. E 

AK har uttalat att det aldrig kan vara försvarbart 

att para hundar som har HD-grad D eller E 

med varandra. 

144

Demodex Ur protokoll AK 3/2002 

§ 80 Avel på hundar med demodex 

När det gäller avel på djur med demodex finns 

både nationella och internationella riktlinjer 

angående restriktiv användning av sådana 

djur. Vad gäller demodex inom en specifik 

ras måste det bli en avvägningsfråga hur man 

skall hantera de olika typerna av sjukdomen. 

Inom det pågående projektet Rasspecifika 

avelsstrategier bör en kartläggning av nuläget 

i rasen tjäna som underlag för diskussion om 

lämplig nivå av bekämpning. 

Medfött navelbråck Ur protokoll AK 3/2000, 

22 maj 2000. 

§ 85/125 Medfött navelbråck 

Medfött navelbråck är en genetisk belastning. 

Det kan generellt inte anses försvarbart att 

Röntgendiagnoser 

Vid förnyad röntgenundersökning jämförs 

röntgenbilden med den tidigare bedömda bilden. 

Samtliga diagnoser kvarstår i SKK:s register 

men det är den senaste som gäller. 

Överklagande 

Rutiner för överklagande finns fastställda av 

Nordisk Kennelunions Vetenskapliga Kommitté. 

Dessa innebär att röntgande veterinär 

och/eller djurägaren begär hos SKK att få bilderna 

bedömda av Nordiska röntgenpanelen, 

bestående av avläsande veterinärer i respektive 

nordiskt land. Bilden/bilderna sänds i tur och 

ordning till DKK, FKK och NKK med uppgift 

om ras, kön och ålder på hunden. De tre 

ländernas diagnoser sammanställs och den 

slutliga diagnosen meddelas djurägaren. 

använda hund med medfött navelbråck till 

avel, då avkomman löper större risk att få 

denna defekt. 

SKK:s grundregler är tillämpbara. 

Överklagande av 

Undersökningsresultat 

För att avgöra huruvida en hund med lindrigt 

navelbråck kan användas i avel eller ej behövs 

dock rasspecifika prioriteringar, där de 

avelshygieniska åtgärderna anpassas till rasens 

övriga defekter, numerär och genetiska bredd. 

Hundar med stora/grava medfödda navelbråck 

ska aldrig användas i avel. 

Statens Jordbruksverks författningssamling § 

2 är även den tillämplig enligt samma resonemang 

vid avel på hundar med nämnda defekt. 

Beslöt AK tillstyrka ovanstående formulering 

av paragrafen. 

Överklagandet insändes skriftligen och är 

avgiftsbelagt. Avgiften återbetalas om diagnosen 

ändras till det bättre. 

Resultatet vid Nordiska röntgenpanelens 

bedömning i samband med överklaganden är det 

slutligt gällande resultatet. Tidigare diagnoser 

stryks ur SKKs register och någon ytterligare 

avläsning vid förnyad röntgen är ej möjlig. 

Ögonundersökningar 

Om en hund ögonlysts och tveksamheter 

eller invändningar mot resultatet föreligger 

kan ytterligare en bedömning inhämtas enligt 

följande: 

Nivå I 

Hunden skall undersökas av en Diplomate of 

the European College of Veterinary 

145

Ophthalmologists (i det följande kallad 

ECVOdiplomate). 

Den nya undersökningen skall ske inom rimlig 

tid (dagar till veckor) från den första 

undersökningen. Hundägaren skall upplysa den 

först undersökande veterinären om sin avsikt att 

begära förnyad undersökning. Denna veterinär 

informerar om förfarandet och hänvisar till 

ECVO-diplomate. 

Vid bokning av den nya undersökningen 

skall hundägaren visa upp föregående 

ögonprotokoll. 

ECVO-diplomate skall inbjuda den först 

undersökande veterinären att delta i 

undersökningen. Även ytterligare panelmedlem 

inbjudes om möjligt. 

Nivå II 

Om den först undersökande veterinären och 

ECVO-diplomate inte enas om en bedömning 

skall hunden undersökas av tre samtidigt 

närvarande ECVO-diplomates. 

Hjärtundersökningar 

Om en hund vid kardiologisk undersökning 

Inom SKK:s program för mental hälsa används 

Mentalbeskrivning Hund (MH) som underlag för 

”känd mental status”. MH innebär att hunden 

utsätts för en rad olika situationer samtidigt 

som dess reaktioner beskrivs enligt ett fastlagt 

protokoll. I varje beskrivningsmoment 

används en skala från 1 till 5, där 1 innebär 

att hunden reagerar med låg intensitet och 5 

innebär att hunden reagerar med hög intensitet. 

MH är en beskrivning av hundens reaktioner 

och inte en bedömning eller värdering 

av dessa. Hunden får känd mental status om 

den genomför samtliga delmoment (skott kan 

avstås) 

befunnits ha blåsljud, kvarstår 

undersökningsresultatet i SKK:s register till 

dess ett formellt överklagande gjorts och 

hunden vid den nya undersökningen 

befunnits ha hjärtstatus utan anmärkning. 

Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs 

registreringsavdelning. Den nya undersökningen 

skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, 

vilken före undersökningen skall informeras 

om att undersökningen avser överklagande av 

tidigare diagnos. 

Patellaundersökningar 

Om en hund vid patellaundersökning befunnits 

ha notering om patellaluxation, kvarstår 

undersökningsresultatet i SKK:s register till dess 

ett formellt överklagande gjorts och hunden 

vid den nya undersökningen befunnits ha 

patellastatus utan anmärkning. 

Överklagandet skall ske skriftligen till SKKs 

registreringsavdelning. Den nya undersökningen 

skall utföras av en av SKK anvisad veterinär, 

vilken före undersökningen skall informeras 

om att undersökningen avser överklagande av 

tidigare diagnos. 

II. Program för mental hälsa 

eller om beskrivaren avbryter. Om 

ägaren avbryter beskrivningen erhåller hunden 

inte känd mental status. 

För mer ingående information om 

beskrivningsmetodiken och regler för MH hänvisas 

till Svenska Brukshundklubbens webbplats 

www.brukshundklubben.se . 

Följande raser ingår i SKK:s program för 

mental hälsa: 

australian cattledog, australian kelpie, australian 

shepherd, beauceron, belgisk vallhund, berger 

picard, bouvier des flandres, boxer, briard, 

ceskoslovenský vlac, collie, dobermann, 

146

Svensk lapphund 

147

hollandse herdershond, hovawart, 

riesenschnauzer, rottweiler, 

saarloos wolfhond, schäfer och svart terrier. 



www.skk.se . 

III. Avelsprogram på populationsnivå 

För att motverka överanvändning av enskilt 

avelsdjur finns avelsprogram på populationsnivå 

inom SKK. Följande raser har en 

begränsning av antal kullar/valpar möjliga att 

registrera efter en enskild hane: 

Hamiltonstövare 

Finsk stövare 

Luzernstövare 

Schillerstövare 

Smålandsstövare 

Svensk lapphund 



www.skk.se . 

Förutom ovanstående raser med krav för 

registrering av valpkull har också många special- 

cial- och rasklubbar egna rekommendationer 

över hur många kullar/avkommor en enskild 

individ bör ha. En gräns som brukar nämnas 

är att ingen hund under sin levnad ska producera 

mer än 25 % av det genomsnittliga antal 

valpar som registrerats per år inom rasen de 

senaste åren. I Lennart Swensons ”Avelsboken” 

framgår också att antalet avkommor inte ska 

ses som en rekommendation för hur många 

valpar hunden bör få, utan som en absolut övre 

gräns för en enskild individs valpproduktion. 

Vanligen upplevs 25 % som en väl tilltagen 

gräns och många, kanske framför allt klubbar 

med numerärt stora raser, rekommenderar en 

lägre procentsats. I dag får en tik maximalt ha 

5 kullar enligt SKK:s Grundregler. 

Utdrag ur Svenska Kennelklubbens 

Registreringsbestämmelser 

(Registreringsbestämmelserna i sin helhet kan 

rekvireras från SKK:s kansli eller laddas ner från 

SKK:s webbplats www.skk.se ) 

Vissa regler för avel och hälsa är kopplade till 

SKK:s registreringsbestämmelser. Följande text 

är utdrag ut dessa. 

Allmänna registreringsbestämmelser 

Spärr för avel (avkomma kan ej registreras i 

SKK) 

Hund kan spärras för avel: 

a) av SKK i enlighet med beslutat hälsoprogram 

(se särbestämmelser) eller punkt 

12 Allmänna registreringsbestämmelser. 

b) på grund av sjukdom eller annan defekt 

efter ägarens skriftligt motiverade begäran. 

Begäran skall åtföljas av registreringsbeviset 

och intyg som styrker äganderätten. 

Vid överlåtelse skall intyg bifogas som klart 

utvisar att den nye ägaren är medveten om att 

hunden inte får användas till avel. 

Spärr för avel kan endast hävas av den som 

åsatt spärren. Intyg skall bifogas som utvisar 

att hunden inte längre är behäftad med den 

defekt, som ursprungligen var orsak till 

avelsspärren. 

148

Dispensregistrering 

För hundar som inte uppfyller kraven för att 

registreras direkt i SKK:s huvudregister enligt 

Allmänna registreringsbestämmelser kan 

registrering ske efter särskild dispens enligt nedan. 

a) Hund, som är äldre än 5 månader när 

ansökan om registrering inkommer till 

SKK, kan i undantagsfall få registreras om 

uppfödaren visar att han haft giltig ursäkt 

för den sena ansökan. Importerad hund får 

omregistreras oavsett ålder. 

b) Hund, vars härstamning inte kan härledas 

till inom samma ras registrerade hundar, 

kan i undantagsfall erhålla registreringsdispens 

efter att ha bedömts av ett domarkollegium. 

Om hunden bedöms motsvara lägst 3:e pris i 

kvalitetsklass kan registrering ske. Dispens kan 

ges till exempel för att möjliggöra uppbyggnad 

av raser, till raser med få årliga registreringar 

eller smal avelsbas. 

• Ansökan om dispensregistrering ställes till 

SKK, som tillskriver berörd specialklubb för 

kännedom. 

• Beslut om dispensregistrering fattas av SKK. 

• Besluten anmäles till och protokollföres av 

SKK/AK samt meddelas till berörd specialklubb. 

SKKs Annexregister 

och X-register 

Avelsarbete är en skapande och konstruktiv 

verksamhet som syftar till att bibehålla eller 

utveckla hundens egenskaper. 

Inom både numerärt små och stora raser kan 

aveln leda till att för rasen viktiga egenskaper 

går förlorade eller att oönskade egenskaper får 

stor utbredning. Avelsarbetet måste då inriktas 

på en rekonstruktion av rasen. Inkorsning av 

annan ras är en metod för rekonstruktion som 

kan utnyttjas för att öka den ärftliga variationen 

vid inavelsdepression eller vid förlust av för 

rasen viktiga funktioner. 

Annexregistret och X-registret är SKKs instrument 

bland annat för att under kontrollerade 

former använda rasinkorsning i avelsarbetet. 

Annexregistret 

I Annexregistret registreras hund av ras som 

inte är erkänd av FCI men som är nationellt 

erkänd i sitt hemland/ursprungsland av 

kennelklubb som är erkänd av SKK. Även ras som 

är under rekonstruktion eller som av annat 

skäl inte registreras i SKK:s huvudregister kan 

registreras i Annexregistret. Beslut om sådan 

registrering fattas av SKK/CS som också fastställer 

vilka krav som skall gälla. I övrigt gäller 

i tillämpliga delar SKK:s Grundregler och 

Allmänna registreringsbestämmelser. 

X-registret 

Regler: 

1. Ansökan om att få göra korsparning i 

ovanstående syfte kan inlämnas av uppfödare, 

ras- och specialklubb. Ansökan ställs till 

SKK:s Avelskommitté och skall inlämnas 

i god tid, helst senast sex månader före 

tilltänkt parning. Tillstånd till korsparning 

lämnas efter hörande av ras- och specialklubb. 

Godkännande ges inte i efterhand 

till korsning som företagits utan tillstånd. 

2. Avkomma efter godkänd korsparning registreras 

i SKK:s X-register. 

3. X-registrerad hund har avelsförbud, men 

kan efter ansökan återparas med avsedd 

ursprungsras, varvid avkomman registreras 

i X-registret. 

4. X-registrerad hund kan efter ansökan 

deltaga i utställning. Om hunden erhåller 

lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och i 

förekommande fall pris på bruks- eller jaktprov, 

kan omregistrering ske till SKK:s hundregister. 

149

Avel med ej svenskfödd hund 

Utländsk, icke svenskägt avelsdjur (inkl. 

importerad sperma) omregistreras inte. 

Svensk uppfödare äger rätt att registrera en (1) 

valpkull undan icke SKK-registrerad avelstik 

som lånats in från annat land (avelsrätten 

skall styrkas genom intyg från tikägaren). 

Därefter skall avelstiken omregistreras före 

eventuell vidare avel i Sverige. För inlånad icke 

SKK-registrerad hanhund gäller att valpkullar 

kan registreras i SKK under 12 månader 

(avelsrätten skall styrkas genom intyg från 

ägaren). Före eventuell vidare avel i Sverige 

skall hanhunden omregistreras. 

Kopia av registreringsbeviset samt 

härstamningsuppgifter i tre generationer 

bestyrkta av landets kennelklubb, skall 

medfölja registreringsansökan första gången 

avkomma registreras i SKK. Är hunden 

registrerad i engelska kennelklubben 

(The Kennel Club) skall även testikelintyg 

för faderhunden bifogas (gäller inte om hunden 

är GBCH/GBSHCH). 

Om inte annat anges i särbestämmelserna för 

respektive ras skall utländskt avelsdjur uppfylla 

samma registreringskrav som SKK-registrerad 

hund. Utländsk avelshund som står till avelstjänst 

i Sverige anses vara ”i Sverige boende”. 

Importerad hund som skall användas i avel 

skall vara omregistrerad i SKK. 

SKK:s Genetiska Hälsoprogram 

avseende ögon och leder 

Importerad hund skall ha 

• nordiskt undersökningsresultat avseende 

ögon. 

• nordiskt undersökningsresultat eller FCI:s 

internationella certifikat avseende HD/ED/ 

knäled utfärdat av en av SKK erkänd 

kennelklubb. 

För berörda raser gäller även HD- och EDutlåtande 

från Tysk Schäferhundklubb resp. Tysk 

Rottweilerklubb. 

Utländskt avelsdjur 

För utländskt, icke svenskägt avelsdjur gäller 

utländska undersökningsresultat avseende 

ögon, ED, HD, knäleder med nedanstående 

undantag. 

För utländskt avelsdjur av ras där det inte är 

förenligt med SKK:s grundregler att använda 

HD-belastad individ i avel skall följande 

dokumentation 

kunna uppvisas 

• nordiskt undersökningsresultat 

avseende HD 

eller 

• FCI:s internationella HD-certifikat utfärdat 

av en av SKK erkänd kennelklubb 

eller 

• för berörda raser HD-utlåtande från Tysk 

Schäferhundklubb respektive Tysk 

Rottweilerklubb. 

Finns inte något av ovanstående dokument 

skall intyg om HD-resultat (A el B) utfärdat i 

hundens hemland kunna uppvisas. Av intyget 

skall framgå att hunden inte är HD-belastad. 

Hanhund med sådant intyg får användas i 

avel till högst fem (5) kullar, tik till högst en 

(1) kull. 

Livmoderimport 

Vid registrering av livmoderimport kan utländskt 

undersökningsresultat åberopas för 

föräldradjuren i enligt med vad som ovan 

sägs om utländskt icke svenskägt avelsdjur. 

Observera dock att föräldradjuret före nästa 

parning skall uppfylla SKKs krav för avel med 

importerad hund. 

Registrering av importerad hund 

Importerad hund kan omregistreras i SKK 

om den har: 

• exportstamtavla utfärdad av en av SKK 

erkänd kennelklubb eller nordiskt 

registreringsbevis och 

150

• är av FCI erkänd ras eller ras som är nationellt 

erkänd i sitt hemland/ursprungsland av SKK 

erkänd kennelklubb. 

Ägaren skall ha fyllt 18 år och vara medlem i 

SKK-länsklubb, specialklubb eller 

ungdomsförbund. Är flera personer ägareskall 

samtliga vara medlemmar. På anmodan skall 

vidimerad kopia av hundpasset eller 

jordbruksverkets dispensbeslut kunna uppvisas. 

Kuperad hund 

För importerad hund som är svans- och/eller 

öronkuperad skall intyg kunna företes som 

visar att hunden är född och kuperad i land 

där kuperingsförbud inte råder. 

Observera att särskilda regler gäller för kuperade 

hundars rätt att delta på utställning, 

prov och tävling (se gällande Utställnings- och 

Championatbestämmelser). 

Hundar registrerade inom Norden 

För registrering i SKK insändes ifylld 

Registreringsansökan för importerad hund 

tillsammans med det danska/finska/ 

norska/isländska registreringsbeviset i original. 

Hunden erhåller ett svenskt registreringsnummer 

som därefter är det officiella. Nytt 

registreringsbevis utfärdas inte av SKK i enlighet 

med FCI:s bestämmelser. 

Hundar registrerade i övriga kennelklubbar 

För registrering i SKK insändes ifylld 

Registreringsansökan 

för importerad hund tillsammans 

med exportstamtavla i original, på vilken 

den svenska ägaren skall vara registrerad. 

Saknas ägaruppgiften skall separat ägarintyg 

utfärdat av exportlandets kennelklubb bifogas. 

Från länder som ej utfärdar särskild 

exportstamtavla skall registreringsbeviset i original 

insändas tillsammans med ägarintyg utfärdat 

av exportlandets kennelklubb. 

För hundar registrerade i engelska kennelklubben 

(The Kennel Club) skall även testikelintyg 

för faderhunden bifogas (gäller inte GBCH/ 

GBSHCH). 

Hunden erhåller ett svenskt registrerings- 

Nummer som därefter är det officiella. Nytt 

registreringsbevis utfärdas inte av SKK i 

enlighet med FCI:s bestämmelser. 

Karantän 

Hundar som vistats i karantän får under de två 

närmast följande månaderna efter 

karantänsvistelsen inte användas i avel. 

Aktuella importbestämmelser erhålles från 

Jordbruksverket. 

Artificiell insemination (AI) 

Etiska normer 

Svenska Kennelklubben skall enligt sina stadgar 

väcka intresse för och främja avel av mentalt 


exteriört fullgoda hundar. 

Möjligheten att använda artificiell insemination 

(A.I.) i hundaveln skall utnyttjas endast 

då den främjar SKK:s syften. 

A.I. är inte acceptabel 

- då ifrågavarande hund eller tik har sänkt 

könsdrift eller störd fortplantningsförmåga 

- då fysisk sjukdom eller defekt som inte är 

orsakad av yttre omständigheter hindrar en 

normal betäckning. 

A.I. kan motiveras 

mellan djur som är fysiskt fullt friska och 

som tidigare har dokumenterad avelsförmåga 

genom normal fortplantning 

- om hanhunden på grund av skada inte kan 

genomföra en normal betäckning 

- då avståndet mellan hanhundens och tikens 

hemorter är så långt, att kostnaderna/tidsåtgången 

för betäckningsresan utgör hinder 

för en normal betäckning 

151

- då in- och utförselbestämmelserna utgör 

hinder för en normal betäckning 

- då det föreligger en önskan att skapa ett 

avelsprogram på lång sikt genom att tillvarataga 

hanhundars sperma för senare användning 

- då överföring av infektion kan undvikas med 

hjälp av insemination. 

A.I. kan därutöver i undantagsfall motiveras 

- då det föreligger annat preciserat och väl 

motiverat skäl till att A.I. utföres trots avsaknad 

av dokumentation om avelsförmåga. 

Registreringsbestämmelser 

A.I. får endast utföras av härför särskilt utbildad 

och av Jordbruksverket tillförordnad veterinär. 

Inseminationsrapport skall vara SKK tillhanda 

inom 14 dagar. 

A.I. får inte utföras i strid mot Jordbruksverkets 

föreskrifter eller SKK:s etiska normer. 

Både hanhundsägare och uppfödare/ tikägare 

skall vara överens om att A.I. utföres. 

Med uppfödare resp. hanhundsägare avses 

den/de personer som vid parningstillfället 

innehaft avelsrätten till hundarna. Används 

djupfryst sperma anses hanhundsägare vara 

den/de personer som äger stråna. 

Registrering av valpar efter insemination 

med djupfryst sperma sker endast om sperman 

frysts in och lagrats i av SKK godkänd 

spermabank. 

De bestämmelser som gäller för rasen beträffande 

registrering gäller även vid A.I. 

Både hanhunden och tiken skall vara tydligt 

ID-märkta. 

För import av sperma krävs införseltillstånd 

utfärdat av Jordbruksverket. 

Ansökan om registrering sker på särskild 

blankett. 

Ansvarig veterinär, tillförordnad av 

Jordbruksverket och SKK, svarar för att 

Jordbruksverkets och SKK:s bestämmelser 

rörande artificiell insemination av hund följs, 

samt för kontrollen över vilken frusen sperma 

som finns förvarad i landet och avger årsrapport 

över verksamheten. 

Svenska Kennelklubbens utbildning 

för avelsansvariga funktionärer i 

ras- och specialklubbar 

Utbildningen syftar till att ge deltagarna 

kunskap och idéer om hur de kan utveckla 

arbetet med avelsfrågorna för att åstadkomma 

en informationsinriktad och engagerande 

verksamhet till gagn för aveln. 

Målet är att avelsråden, inom ramen för RAS, 

de rasspecifika avelsstrategierna, ska kunna 

presentera intresseväckande och lättillgängliga 

redovisningar om för aveln betydelsefulla 

förhållanden. Uppfödare, hanhundsägare och 

enskilda hundägare ska fortlöpande ha tillgång 

till aktuell och meningsfull information 

samt regelbundna utvärderingar av RAS. Den 

traditionella täckhundsanvisningen avseende 

152

Dansk-svensk gårdshund 

153

enskilda parningar ska träda tillbaka till förmån 

för grundläggande rasinformation, arbete med 

rasspecifika policy- och strategifrågor samt 

utvärderingar. 

För att uppnå detta mål måste arbetet med 

avelsfrågorna/RAS få en central plats i klubbarnas 

verksamhet. Ansvaret i förhållande 

till FN:s Konvention om biologisk mångfald 

och Europarådets konvention om skydd av 

sällskapsdjur samt svensk lagstiftning måste 

klarläggas, avelsrådets roll samt arbetets 

förutsättningar måste anpassas till uppgiften. 

Arbetet med avelsfrågorna är inom SKK 

organisationen delegerat till specialklubbarna 

alternativt rasklubbarna. Därför välkomnas 

både förtroendevalda avelsråd och övriga 

styrelsemedlemmar till utbildningarna. 

Kurserna genomförs i samarbete mellan SKK:s 

Avelskommitté och Utbildningskommitté. 

Utbildningen upptar nedanstående moment 

och genomförs vid två kurstillfällen. Steg I 

Grundutbildning och Steg II Kvalitetsutveckling 

och avelsplanering. 

Moment/Målbeskrivning 

1) Övergripande mål för svensk hundavel - 

att utveckla en målinriktad, långsiktig och 

hållbar hundavel 

• Att ha kännedom om sambandet mellan 

FN:s konvention om biologisk mångfald och 

Sveriges nationella program för förvaltning 

av husdjursgenetiska resurser. 

• Att ha kännedom om sambandet mellan 

Europarådets konvention om skydd av 

sällskapsdjur och den svenska 

djurskyddslagstiftningen samt aktuella 

delar av SKK:s regler och bestämmelser. 

- Att förstå att genetisk variation utgör en 

förutsättning för hundrasernas fortsatta 

utveckling och för hur populationerna 

klarar av att leva i en föränderlig värld. 

• Att vara insatt i och förstå hur SKK:s avelspolicy 

ger uttryck för detta. 

2) Den kynologiska omvärlden 

• Att känna till FCI som internationell kynologisk 

organisation, Europasektionen som 

en del därav samt det nordiska samarbetet i 

NKU. 

3) Svenska kennelklubben som kynologisk 

organisation 

• Att ha god kännedom om hur Avelspolicyns 

intentioner tar sig uttryck i centrala 

styrdokument: SKK:s grundregler, 

SKK:s egenkontroll, SKK:s genetiska 

hälsoprogram. 

• Att ha god kännedom om avelsfrågornas 

plats i stadgarna. 

• Att känna till uppgifterna för SKK:s kynologiska 

kommittéer. 

4) Avelsrådets roll 

• Att känna till den historiska utvecklingen 

och avelsrådets förändrade roll. 

• Att ha god kännedom om avelsrådets roll 

och uppgifter enligt SKK:s Riktlinjer för 

avelsrådgivning samt stadgar för SKK, 

specialklubbar och rasklubbar. 

• Att med utgångspunkt från stadgarna kunna 

diskutera varierande arbetsformer. 

5) Grundläggande genetik och avelslära 

(vetenskapen om hur egenskaper ärvs) 

• Att ha goda kunskaper om grundläggande 

begrepp inom avelsläran 

• Att ha goda kunskaper om hur till exempel 

utgångspopulation, släktskap och inavel 

samt avel i små populationer inverkar på en 

djurpopulation. 

• Att ha goda kunskaper om olika 

Nedärvningsmodeller och hanteringen av 

dessa. 

6) Avelsplanering/ Avelsvärdering 

• Att känna till och kunna värdera olika for- 

154

mer för bedömning av avelsvärde i form av 

individbedömning, avkommebedömning 

eller familjevärdering. 

• Att känna till grunderna för avelsvärdering 

med hjälp av avelsindex. 

• Att förstå och kunna utvärdera en beskrivning 

av populationsstruktur, avelsstruktur 

och effektiv population. 

• Att vara väl insatt i hur kvalitetsutveckling 

och kvalitetssäkring kan ske med RAS, 

rasspecifika avelsstrategier. 

• Att ha kunskap om principer för långsiktig 

avel i en population, avel för god mentalitet, 

funktion, hälsa och exteriör. 

7) Rasinformation 

• Att ha kunskap om hur bearbetning, analys 

Svenska Kennelklubbens uppfödarutbildning 

vänder sig till såväl erfarna som blivande 

uppfödare. Målet är att erbjuda uppfödare en 

utbildning som lägger grunden till fortsatt 

utbildning inom SKK-organisationen. 

Utbildningen är uppdelad i olika ämneskurser 

och arrangeras av klubbar inom SKKorganisationen. 

Samtliga kurser är baserade på 

SKK:s bokserie Hunduppfödaren. 

Grundläggande tankar 

De grundläggande tankarna bakom uppläggningen 

av uppfödarutbildningen är att den, liksom all 

utbildning inom SKK skall vara skriftligt 

dokumenterad när det gäller innehåll och mål. 

Därför finns hela utbildningen 

beskriven i termer av allmänna mål 

och delmål. Deltagarna i utbildningen skall 

kunna se vad kursen kommer att innehålla 

och publicering av officiella rasdata bör 

ske. 

• Att ha god insikt i betydelsen av att avelsrådet 

på ett förtroendeingivande sätt sköter 

insamlandet av enskild information och 

bearbetar den till samlad kunskap och användbar 

kompetens. 

• Att känna till hur enkäter för olika syften 

utformas. 

8) Molekylärgenetiska metoder och 

tillämpningar i hundaveln 

• Att ha kännedom om några molekylärgenetiska 

metoder och tillämpningar. 

• Att förstå skillnaden mellan gentester, 

Markörtester och DNA-profiler. 


Uppfödarutbildning 

och vad som är kursens mål. Utbildningen är 

upplagd med ett antal grundläggande kurser, 

som sedan skall vara möjliga att fördjupa eller 

bredda. Utbildningen har främst anpassats till 

studiecirkelform. 

Grundkurser 

Introduktion / Uppfödarboken 

Anatomi / Anatomiboken 

Genetik / Avelsboken 

Juridik / Juridikboken 

Parning och valpning / Valpningsboken 

Utfodring / Hundmatboken 

Valpens beteende / Beteendeboken 

Studiehandledningar och övrigt 

studiematerial 

För att underlätta för arrangerande klubbar 

och kursdeltagarna finns kursmaterialet utlagt 

på SKK:s webbplats, www.skk.se . 

155

156

Svenska Kennelklubbens avelskommitté (SKK/ 

AK), Svenska Kennelklubbens uppfödar- och 

kennelkonsulentkommitté (SKK/UKK) samt 

Svenska Kennelklubbens standardkommitté 

(SKK/StandK) 

Avelskommittén (SKK/AK) 

SKK:s kommitté för avelsfrågor. 

Kommittén är ansvarig för följande regelverk: 

• SKK:s genetiska hälsoprogram 

• Skaks normer för artificiell insemination 

• SKK:s registreringsbestämmelser 

• SKK:s grundregler, punkt 2 

Bland arbetsuppgifterna ingår: 

• Verka för att avelsfrågorna utvecklas efter de 

för SKK-organisationen gemensamma och 

övergripande riktlinjerna 

• Vid behov biträda specialklubben i avelsfrågor 

samt fastställa de av klubbarna utarbetade 

avelsstrategierna (RAS) 

Uppfödar- och kennelkonsulentkommittén 

(SKK/UKK) 

SKK:s kommitté för praktiska uppfödarfrågor, 

utbildning och auktorisation av kennelkonsulenter. 

Kommittén ansvarar för bedömningen 

av att enskilda parningar står i överensstämmelse 

med SKK:s regelverk. 

Kommittén är bland annat ansvarig för: 

• SKK:s egenkontroll 

• SKK:s utbildning och auktorisation av 

kennelkonsulenter 


kynologiska kommittéer 

• SKK:s grundregler gällande hunduppfödning 

och överlåtelse av hund (undantaget punkt 

2, avel) 

• SKK:s regler för kennelnamn 

• SKK:s köpeavtal, fodervärdsavtal, parningsavtal, 

inackorderingsavtal samt liknande avtal 

Kommittén ansvar vidare för SKK:s 

broschyrmaterial som tillställs hunduppfödare, 

hunddagis, hundpensionat och kennelkonsulenter 

I samråd med SKK:s marknadsavdelning. 

Bland arbetsuppgifterna ingår: 

• Ge råd och anvisningar i enskilda uppfödarfrågor 

• Beslutanderätt vid tolkning av regler inom 

kommitténs ansvarsområde, vid tvister, 

dispensansökningar etcetera. 

Standardkommittén 

(SKK/StandK) 

SKK:s kommitté med ansvar för rasstandarder, 

rasgruppsplacering och svenska rasnamn. 

Kommitténs arbetsuppgifter är bland annat: 

• Ansvara för översättning av rasstandarder 

samt efter remissförfarande fastställa desamma 

• Rätt att besluta om tolkning och frågor 

som berör standard och som väcks inom 

organisationen 

• Samråda med SKK:s veterinära och genetiska 

konsulter i standardfrågor när så erfordras. 

157

Foto 

Åsa Lindholm 

Måns Engelbrektsson 

Omslagsbild 

Whippet 

Foto Lotta Bengtsson 

Postadress: 163 85 Spånga 

Besöksadress Rinkebysvängen 70 

Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40 

Webbplats www.skk.se 

158

17. Flik 17 

SKK:s kennelnamnsbestämmelser 

159

Kennelnamn 

Gällande från 2006-07-01 

160

Innehåll 

Kennelnamnsbestämmelser 4 

Ansökningshandlingar 5 

Svenska Kennelklubbens grundregler 8 

Lista över raser 10 

161

3 

162

Kennelnamn är obligatoriskt för uppfödare 

som efter 1985-01-01 registrerar sin tredje 

valpkull. 

Kennelnamn 

Med kennelnamn menas det namn en uppfödare 

fått inregistrerat i Svenska Kennelklubben 

(SKK) för att användas vid registrering av valpar 

av egen uppfödning. 

Kennelnamnet är ett prefix och ska stå framför 

hundens namn. 

Ingen äger rätt att inneha mer än ett kennelnamn. 

Kennelnamnet kan endast disponeras av den/ 

de som är innehavare till namnet. 

Ansökan 

Ansökan skickas till SKK på särskild blankett, 

som tillhandahålls av SKK kansli, tillsammans 

med bevis på giltigt medlemskap. Medlem 

i specialklubb måste alltid bifoga kopia av 

giltigt medlemskort eller kvitto på erlagd avgift. 

För medlem i SKK/länsklubb räcker det med 

medlemsnummer. Om två personer söker 

gemensamt kennelnamn ska båda sökanden ha 

giltigt medlemskap i någon av ovan angivna 

klubbar. 

Sökanden ska ha tagit del av och förklarat sig 

beredd att följa och tillämpa SKK:s grundregler 

och stadgar. 

Endast fysisk person kan teckna kennelnamn. 

Firma, organisation eller liknande kan endast 

teckna kennelnamn efter beslut av SKK/CS. 

Högst två personer kan stå som innehavare av 

ett kennelnamn. I undantagsfall kan, då nära 

släktskapsförhållanden föreligger, ytterligare 

en person ingå som innehavare. 

Kennelnamnsbestämmelser 

(Fastställda av KF 1997) 

Ålder 

Person som söker kennelnamn eller vill ingå 

i ett registrerat kennelnamn, ska ha fyllt 18 år 

och vara myndig. 

Ansökt namn 

SKK förbehåller sig rätten att slutligen godkänna 

namnet. 

Om ett kennelnamn används i näringsverksamhet 

är det kennelnamnsinnehavarens skyldighet 

att kontrollera att namnet inte innebär intrång 

i någons varumärkesrätt eller annan ensamrätt 

till ett liknande namn. Skulle intrång ändå 

föreligga har SKK inget ansvar för detta och 

eventuell ersättningsskyldighet ska bäras av 

kennelnamnsinnehavaren. 

Förändringar i kennelnamnet 

Inga förändringar görs inom ett kennelnamn 

om innehavaren/na är anmäld till SKK:s 

disciplinnämnd eller är av andra skäl föremål för 

utredning inom SKK. 

Fler än en innehavare 

Om kennelnamnet innehas av fler än en person 

så ansvarar samtliga innehavare av kennelnamnet 

solidariskt för vad som sker i kennelns 

namn till exempel avel, försäljning av hund, 

hundhållning. Ansvaret kan jämkas om det 

finns skäl att ett gemensamt ansvar skulle te 

sig oetiskt. 

Om en kennelnamnsinnehavare som utesluts ur 

organisationen står angiven som slutlig ägare, 

övergår kennelnamnet till övrig/a ägare. Kvarstår 

fler än en innehavare till kennelnamnet, 

ska dessa omgående anmäla vem av dem som 

ska stå som ny slutlig ägare. 

163

Överlåtelse 

Kennelnamnet kan endast överlåtas till annan 

person efter särskild prövning. 

SKK förbehåller sig rätten att kontrollera att 

den som ska överta ett kennelnamn uppfyller 

de krav SKK ställer på uppfödare i organisationen. 

Vid dödsfall övergår äganderätten till 

kennelnamnet 

i förekommande fall till delägaren. 

Kvarstår fler än en innehavare i kennelnamnet, 

ska dessa omgående anmäla vem av dem som 

ska stå som ny slutlig ägare. 

Tidigare kullar 

Det inregistrerade kennelnamnet ska påföras 

samtliga tidigare registrerade kullar. 

Uppfödare är den/de, som vid parningstillfället 

innehar avelsrätten till tiken. Om avelsrätten 

till tiken innehas av personer, som ej söker 

gemensamt kennelnamn, kan kullen inte påföras 

kennelnamnet. 

Vid ansökan om delägarskap, i redan befintligt 

kennelnamn, kan den sökandens tidigare kullar ej 

påföras kennelnamnet. 

Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra 

detta namn på tidigare kullar. 

Avregistrering / byte av kennelnamn 

Inregistrerat kennelnamn kan inte ändras eller 

bytas ut mot nytt namn om valpkull finns 

registrerad på kennelnamnet. 

En ensam innehavare av ett kennelnamn kan 

inte utträda och därmed lämna kennelnamnet 

tomt. 

En uppfödare som inte längre vill vara aktiv 

kan förklara kennelnamnet vilande. En vilande 

kennel kan återaktiveras. 

På KF 2003 beslöts att kennelnamn som inte 

varit i bruk under de senaste 25 åren kan 

avregistreras efter att namnen publicerats i 

Hundsport med en protesttid på sex månader. 

Vidare beslöts att kennelnamn som tilldelats 

Hamiltonplaketten skyddas för all framtid samt 

att kennelnamn som framledes tilldelas 

Hamiltonplaketten skyddas med automatik. 

Ansökningshandlingar 

Regler vid val av kennelnamn 

Kennelnamnet: 

• är ett prefix och ska alltid stå framför 

hundens namn 

• får inte innehålla fler än 20 positioner 

(tecken, bokstäver eller mellanslag) eller 

bestå av fler än tre ord 

• får inte innehålla ordet ”kennel” eller 

beteckning på viss ras 

• får inte bestå av siffror eller enstaka bokstäver, 

namn på länder, landskap, städer, län eller 

postadresser 

• får inte innehålla prepositionerna van, von, 

af, från, av eller liknande. 

Reglerna tillåter kombinationer av två eller fler 

namn om inte båda namnen redan är upptagna 

var för sig. Om ett utländskt ord används som 

kennelnamn är det viktigt att se till att stavningen 

är korrekt och att betydelsen av ordet 

inte kan väcka anstöt. 

Antal sökta kennelnamn 

Med tanke på att det bara i Sverige finns cirka 

25 000 kennelnamn registrerade, är risken stor 

att det kan bli avslag på inskickade namn. Det 

är därför klokt att redan från början skicka in 

flera namnförslag. Någon övre gräns för antal 

namnförslag finns inte. 

164

När en ansökan om kennelnamn 

kommit in till SKK sker följande: 

Kontroll mot det svenska kennelnamnsregistret 

Är de ansökta namnen inte upptagna, eller 

inte alltför snarlika ett redan registrerat namn, 

skickas ansökan vidare till den internationella 

kennelfederationen FCI. Som mest skickas fyra 

namn, i den ordning de ansökts och godkänts 

av SKK. 

Anvisningar för ansökan om kennelnamn 

Om granskningen på SKK resulterar i att 

namnförslagen inte kan godkännas, eller om det 

bara återstår ett enda namn, uppmanas den sökande 

att skicka in nya förslag på kennelnamn. 

Kontroll mot FCI:s kennelnamnsregister 

Hos FCI kontrolleras de ansökta namnen mot 

samtliga medlemsländers cirka 500 000 

registrerade kennelnamn. Om de ansökta namnen 

avslås av FCI ombeds den sökande att skicka in 

nya namnförslag till SKK, varvid proceduren 

upprepas från början. 

Publicering i tidningen Hundsport 

Under rubriken Kennelnamnsärenden publiceras 

”Av FCI godkända kennelnamn”. 

Så snart SKK får besked om att ett ansökt 

namn godkänts av FCI, meddelas den sökande 

i vilket nummer av tidningen Hundsport som 

namnet kommer att publiceras. Den sökande 

får samtidigt ett inbetalningskort på gällande 

kennelnamnsavgift. 

Protester 

Vid eventuella protester mot det publicerade 

kennelnamnet kontrolleras det ansökta namnet 

på nytt av SKK. Föreligger risk för förväxling 

med annat registrerat kennelnamn godkänns 

protesten, och den sökande blir ombedd att 

skicka in nya namnförslag. 

Kennelnamnsintyg 

Om inga protester inkommit innan protesttiden 

gått ut och betalningen bokförts hos 

SKK skickas ett kennelnamnsintyg till den 

sökande. 

Observera att kennelnamnet inte får användas 

innan betalning skett och protesttiden gått ut. 

När kennelnamnsintyget skickats ut av SKK är 

det uppfödarens ansvar att meddela tidigare 

valpköpare att hundarnas namn alltid ska 

skrivas med kennelnamnet. SKK skickar inte 

ut nya registreringsbevis och skriver inte 

heller in kennelnamnet på redan utfärdade 

registreringsbevis. 

Användning av kennelnamnet i 

näringsverksamhet 

Om en medlem tänker bedriva näringsverksamhet 

under sitt kennelnamn ska detta enligt 

handelsregisterlagen registreras i handelsregistret, 

vilket handhas av Bolagsverket. 

Avgifter 

Gällande kennelnamnsavgift samt andra 

avgiftsbelagda tjänster som berör kennelnamn 

publiceras i tidningen Hundsport samt på SKK:s 

webbplats www.skk.se . 

Delägarskap/utträde 

Ansökan skickas till SKK på särskild blankett. 

Om en person vill gå ur kenneln samtidigt som 

en annan person går in så ska två blanketter 

skickas in, den ena för utträdet och den andra 

för delägarskapet. Den nye delägaren ska ha 

giltigt medlemskap. 

På blanketten måste också anges vem som ska 

165

vara den slutlige ägaren av kennelnamnet om 

samarbetet upphör. 

Den nye delägaren får inte påföra kennelnamnet 

på sina eventuella tidigare kullar. 

Övertagande/överlåtelse 

Ansökan skickas till SKK på särskild blankett 

och ska innehålla uppgifter om orsak till 

övertagande/överlåtelse av kennelnamnet, 

släktskapsförhållanden etc. 

Den som övertar ett kennelnamn får inte påföra 

detta namn på tidigare kullar. 

Överföring till annat land 

Överföring av ett godkänt kennelnamn kan ske 

från ett FCI-land till ett annat. 

Kungörelse 

Förändringar inom ett kennelnamn kungörs i 

tidningen Hundsport. 

Besök av kennelkonsulent 

En kennelkonsulent besöker uppfödare som 

är medlemmar i Svenska Kennelklubben eller 

i någon av SKK:s läns- eller specialklubbar. Även 

den enskilde medlemmen som bedriver uppfödning 

i liten skala får besök av konsulenten 

och kan åtnjuta dennes service. Vid besöket 

tittar konsulenten på hundarna, hundarnas 

miljö, ger information om lagar som berör 

hunduppfödning samt om SKK:s regler och 

bestämmelser. Konsulenten går även igenom 

de avtal uppfödaren tecknat med köpare och 

fodervärdar. 

Hinder för påföring av kennelnamn 

Om två personer, som innehar varsitt kennelnamn, 

tar en kull valpar gemensamt kan inget 

av kennelnamnen påföras kullen. 

SKK/CS äger rätt att, i särskilda fall och då synnerliga skäl föreligger, 

bevilja dispens från dessa regler. 

166

18. Flik 18 

SKK:s allmänna registreringsbestämmelser 

167

1. Hund skall registreras i det land där 

uppfödaren normalt har sin hemvist. 

2. För direkt registrering fordras att ansökan 

om registrering inkommit till 

SKK inom 5 månader från hundens 

födelse och att hundens båda föräldrar 

är av samma ras och registrerade 

i SKK. 

3. För ras vars standard omfattar storleks-, 

hårlags- och/eller färgvarianter 

tillåts normalt parning mellan varianterna. 

I det fall parningsförbud råder 

mellan varianterna anges detta under 

särbestämmelser. 


4. Avkomma efter hanhund som inte 

har normalt utvecklade och normalt 

belägna testiklar kan inte registreras. 

Om fadern till den hund som skall 

registreras inte är utställd eller har 

avkomma registrerad tidigare, skall 

testikelintyg, utfärdat av veterinär 

efter det att hunden fyllt 6 månader, 

insändas tillsammans med registreringsansökan. 

5. Endast uppfödaren äger rätt att få hund 

registrerad i SKK. SKK sänder inte 

registreringsbevis till annan person. 

Med uppfödare avses här den/de 

Se även särbestämmelser för respektive ras 

personer som vid parningstillfället 

innehaft avelsrätten till tiken. 

6. Uppfödaren skall ha fyllt 18 år och 

vara medlem av SKK-länsklubb/ 

specialklubb/ungdomsförbund eller 

till SKK avtalsansluten rasklubb. 

7. Uppfödaren skall ha ansökt om kennelnamn 

senast i samband med 

registrering av sin tredje kull född 

efter 1985-01-01. 

8. Utesluten SKK-medlem äger inte rätt 

att få hund registrerad i SKK eller att 

teckna parningsbevis. 

Utesluten SKK-medlem, som vid tidpunkten 

för beslutet om uteslutning 

äger rätt att få hundar registrerade, 

äger fortsatt rätt att få hundar registrerade, 

som fötts inom tre månader 

från dagen för disciplinnämndens 

beslut. Parningsbevis tecknade av en 

sådan person godtas endast för hundar 

som fötts inom samma tid. 

Person som beviljas medlemskap i 

SKK-organisationen efter tillstyrkan 

av disciplinnämnden äger endast 

rätt att få hundar registrerade och 

att teckna parningsbevis för sådana 

hundar som fötts - eller vad gäller 

168

egistrering, importerats - tidigast tre 

månader efter dagen för disciplinnämndens 

tillstyrkan. 

9. Samtliga i kullen födda och levande 

valpar skall registreras. 

10.I det fall svanskuperade valpar finns 

i kullen skall registreringsansökan 

åtföljas av veterinärintyg, utfärdat på 

av SKK fastställt formulär, som utvisar 

att kuperingen skett av veterinärmedicinska 

skäl. Kuperade valpar åsätts 

automatiskt utställningsförbud med 

undantag för raserna i grupp 7. 

11. Om SKK beslutar om härstamningskontroll 

genom blodtest är hanhundsägare 

och uppfödare skyldiga 

att medverka till att sådan test kan 

utföras. 

12. SKK äger rätt att avslå en ansökan 

om registrering av hund eller att 

registrera hund med begränsningar 

vad avser avel, utställnings-, prov eller 

tävlingsdeltagande om föreskrifterna 

i Allmänna registreringsbestämmelser inte 

iakttagits eller om uppfödning av en 

valpkull skett i strid mot SKK:s Grundregler 

eller om registreringen eljest skulle 

te sig oetisk. 

Registreringsansökan 

Ansökan om registrering skall ske på 

fastställd blankett. 

På registreringsansökan/parningsbevis 

skall uppgift lämnas om: 

• Uppfödarens namn och adress, personnummer, 

medlemsnummer och 

kennelnamn. 

• Hanhundsägarens namn och adress. 

Med hanhundsägare avses här den/ 

de personer som vid parningstillfället 

innehaft avelsrätten till hanhunden. 

• Föräldradjurens namn och registreringsnummer 

samt parningsdatum. 

• Avkommans ras, födelsedata, kön, 

hårlag, färg och namn. Namn får 

inte tillsammans med inregistrerat 

kennelnamn bestå av mer än 35 

tecken inklusive mellanslag. Tecken 

som får an vändas är bokstäver, bindestreck 

och apostrof. Kennelnamn 

utöver uppfödarens får inte ingå i 

hundnamnet. Saknas kennelnamn 

får namnet inte bestå av mer än 14 

tecken och endast ett namn tillåts. 

Om bindestreck används får samma 

”förnamn” inte användas på flera 

hundar. SKK förbehåller sig rätten att 

slutligen godkänna namnen. 

Registreringsansökan skall undertecknas 

av uppfödaren som härigenom intygar 

att lämnade uppgifter är riktiga och att 

tiken under löpperioden inte parats med 

annan hanhund samt i det fall tiken ägs 

av annan person att denne samtycker till 

att tiken paras. Genom sin underskrift 

bekräftar uppfödaren även att han/hon 

tagit del av SKK:s grundregler och gällande 

registreringsbestämmelser. 

Parningsbeviset skall undertecknas av 

hanhundsägaren som härigenom intygar 

att parning mellan de angivna 

föräldradjuren ägt rum ett visst datum 

samt i det fall hanhunden ägs av annan 

person att denne samtycker till parningen. 

Genom sin underskrift bekräftar 

169


hanhundsägaren även att han/hon tagit 

del av SKK:s grundregler och gällande 


Om en hund har mer än en ägare fordras 

att samtycke till parning lämnats av 

samtliga ägare, såvida annat inte avtalats 

mellan ägarna. 

Ändringar i hundregistret 

Ändring av inregistrerad hunds namn 

kan endast ske på skriftlig begäran av 

uppfödaren och senast 3 månader efter 

ursprungsregistrering. 

Spärr för avel 

(avkomma kan ej registreras i SKK) 

Hund kan spärras för avel: 

a) av SKK i enlighet med beslutat 

hälso-program (se särbestämmelser) eller 

punkt 12 Allmänna registreringsbestämmelser. 

b) på grund av sjukdom eller annan 

defekt efter ägarens skriftligt motiverade 

begäran. Begäran skall åtföljas 

av registreringsbeviset och intyg som 

styrker äganderätten. 

Vid överlåtelse skall intyg bifogas som 

klart utvisar att den nye ägaren är medveten 

om att hunden inte får användas 

till avel. 

Spärr för avel kan endast hävas av den 

som åsatt spärren. Intyg skall bifogas 

som utvisar att hunden inte längre är behäftad 

med den defekt, som ursprungligen 

var orsak till avelsspärren. 

Dispensregistrering 

För hundar som inte uppfyller kraven 

för att registreras direkt i SKK:s huvudregister 

enligt Allmänna registreringsbestämmelser 

kan registrering ske efter särskild 

dispens enligt nedan. 

a) Hund, som är äldre än 5 månader 

när ansökan om registrering inkommer 

till SKK, kan i undantagsfall få 

registreras om uppfödaren visar att 

han haft giltig ursäkt för den sena 

ansökan. Importerad hund får omregistreras 

oavsett ålder. 

b) Hund, vars härstamning inte kan härledas 

till inom samma ras registrerade 

hundar, kan i undantagsfall erhålla 

registreringsdispens efter att ha bedömts 

av ett domarkollegium. Om 

hunden bedöms motsvara lägst 3:e 

pris i kvalitetsklass kan registrering 

ske. Dispens kan ges till exempel för 

att möjliggöra uppbyggnad av raser, 

till raser med få årliga registreringar 

eller smal avelsbas . 

• Ansökan om dispensregistrering ställes 

till SKK, som tillskriver berörd 

specialklubb för kännedom. 

• Beslut om dispensregistrering fattas 

av SKK. 

• Besluten anmäles till och protokollföres 

av SKK/AK samt meddelas till 

berörd specialklubb. 

170

SKK:s Annexregister 

och X-register 

Avelsarbete är en skapande och konstruktiv 

verksamhet som syftar till 

att bibehålla eller utveckla hundens 

egenskaper. 

Inom både numerärt små och stora raser 

kan aveln leda till att för rasen viktiga 

egenskaper går förlorade eller att oönskade 

egenskaper får stor utbredning. 

Avelsarbetet måste då inriktas på en 

rekonstruktion av rasen. Inkorsning av 

annan ras är en metod för rekonstruktion 

som kan utnyttjas för att öka den 

ärftliga variationen vid inavelsdepression 

eller vid förlust av för rasen viktiga 

funktioner. 

Annexregistret och X-registret är SKK:s 

instrument bland annat för att under 

kontrollerade former använda rasinkorsning 

i avelsarbetet. 

Annexregistret 

I Annexregistret registreras hund av ras 

som inte är erkänd av FCI men som 

är nationellt erkänd i sitt hemland/ 

ursprungsland av kennelklubb som är 

erkänd av SKK. Även ras som är under 

rekonstruktion eller som av annat skäl 

inte registreras i SKK:s huvudregister 

kan registreras i Annexregistret. Beslut 


om sådan registrering fattas av SKK/ 

CS som också fastställer vilka krav som 

skall gälla. I övrigt gäller i tillämpliga 

delar SKK:s Grundregler och Allmänna 


X-registret 

Regler: 

1. Ansökan om att få göra korsparning 

i ovanstående syfte kan inlämnas av 

uppfödare, ras- och specialklubb. 

Ansökan ställs till SKK:s Avelskommitté 

och skall inlämnas i god tid, 

helst senast sex månader före tilltänkt 

parning. Tillstånd till korsparning 

lämnas efter hörande av ras- och 

specialklubb. Godkännande ges inte i 

efterhand till korsning som företagits 

utan tillstånd. 

2. Avkomma efter godkänd korsparning 

registreras i SKK:s X-register. 

3. X-registrerad hund har avelsförbud, 

men kan efter ansökan återparas med 

avsedd ursprungsras, varvid avkomman 

registreras i X-registret. 

4. X-registrerad hund kan efter ansökan 

deltaga i utställning. Om hunden erhåller 

lägst 3:e pris i kvalitetsklass, och 

i förekommande fall pris på bruks- eller 

jaktprov, kan omregistrering ske 

till SKK:s hundregister. 

171

Flik 19 

19. 

SSF:s årliga priser 

172

Regelpärmen 2006 10 21 Flik 17 

2012-06-19 Rev Flik 19 

SSF:s årliga priser 

Årets skällande fågelhund 

Grundkrav 1:a pris jaktklass från utlyst prov. 

Därefter räknas medelvärdet av samtliga starter under samma säsong, (kalenderår). 

Dock krävs minst tre starter för att komma ifråga. 

Endast start i Sverige medräknas, och då från utlysta prov. 

Får två eller flera hundar samma poäng, utses den yngste som vinnare. 

Jaktprovsdiplom 

Utdelas till alla hundar som erövrat 1:a pris i jaktklass på jaktprov. 

Diplomen skall utdelas vid lokalklubbarnas årsmöten och genom lokalklubbstyrelsens försorg. 

Rahan kennels pokal 

Statuter: 

1. Varje skällande fågelhund tävlar om priset med sina tre bästa jaktprovsresultat under året. 

2. Endast resultat från utlysta prov. 

3. Endast ett av proven får vara avlagt i annat land. 

4. Hunden med högsta sammanlagda poäng vinner. 

5. Vi lika poäng vinner yngsta hunden. 

6. Segrande hunds ägare får en inteckning i vandringspriset samt en miniatyrpokal/kopia av vandringspriset. 

7. Den hundägare som först får tre inteckningar med en eller flera hundar erövrar priset för alltid. Med 

hundägare förstås den eller de personer som står i hundens registreringsbevis som ägare vid resp. 

tävlingstillfälle. 

8. SSF ombesörjer poängräkningen. 

OBS ! Hundägare som vill räkna avlagt prov i annat land måste själv anmäla detta till priskommittén. OBS ! 

Unos minne 

Intill varje årsmöte räknas vinnaren fram av vandringspriset för det gångna året enligt nedanstående statuter. Om 

priset tävlas i ett års intervaller, och erövras av den som samlat högsta poängen. Rätt att deltaga i tävlingen om 

priset äger varje medlem i SSF med ägda eller uppfödda hundar av raserna finsk spets och norrbottenspets. 

OBS ! Medlem som vill tävla om vandringspriset måste själv anmäla till priskommittén OBS ! 

Följande meriter ger poäng: 

Utställningar Jaktprov 

BIR vid SSF Riksutställning 3 poäng. Nordisk mästare eller Skallkung 5 poäng 

Utställningschampionat 2 -”- Jaktchampionat 4 -”- 

BIR 1 -”- Cacit eller landskampsdeltagande 3 -”- 

1:a pris jaktklass 2 -”- 

2:a pris jaktklass 1 -”- 

Meriterna skall vara erövrade i Sverige undantag av titel Nordisk mästare och landskampsdeltagande. 

Priset utdelades första gången vid 1981 riksårsmöte för att hedra minnet av den 1971 hastigt bortgångne Uno 

Lindstedt, Vittangi, dåvarande ordförande i SFN. Uno Lindstedt var en stark drivkraft bakom SSF:s tillkomst och 

skapare av Tornedalens kennel. 

173

Regelpärmen 2009-10-14 Komplettering Flik 18 

Statuter för Guldnålen. 

Guldnålen är SSF:s högsta utmärkelse. Den utdelas till de personer som på ett mycket förtjänstfullt sätt 

verkat för vår klubb och våra hundar. 

Mottagare av Guldnålen har följt klubbens uppsatta mål. 

Mottagare av Guldnålen har varit lojal mot SKK:s och SFF:s stadgar/regler. 

Nominering av kandidat till Guldnålen kan ske genom att lokalklubb eller ledamot i riksstyrelsen skickar in 

motiverat förslag på kandidat/er till Guldnålen till riksstyrelsen. 

Nomineringstiden är fram till 31 oktober. 

174

Flik 20 

Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund 

175

Jordbruksverkets bestämmelser för införsel av hund 

Då dessa regler är under bearbetning och förändring rekommenderas att Du besöker 

Jordbruksverkets webbplats, www.jordbruksverket.se för uppdaterad information. 

176

Införsel till Sverige av hund och 

katt 

Komplettering sid 171-188, 

2010-05-22 

177

178

179

180

181

182

183

184

185

186

187

188

189

190

191

192

193

Ansökan – tillstånd för införsel av valp. 

Blanketten finns elektroniskt på 

http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/blanketter/djur/in_o_utforsel/D172.PDF 

194

20. Flik 21 

Hamiltonplakettens statuter 

195

Hamiltonplakettens statuter 2009-05-31 

Utdrag från SKK:s kallelse till Kennelfullmäktige 29-31/5 2009. 

Hamiltonplaketten delas ut i samband med SKK:s kennelfullmäktige: 

Enligt statuterna för Svenska Kennelklubbens Hamiltonplakett “kan plaketten tilldelas den som genom 

framgångsrikt arbete gagnat hundafveln och härigenom i hög grad främjar klubbens syften”. 

För att komma i fråga för Hamiltonplaketten ska mottagaren ha varit aktiv uppfödare under minst 10 år 

av aktuell ras. Bruks- och jakthundraser ska vara både prov- och exteriörmeriterade. Tyngdpunkten på 

provmeriterna ska ligga på rasspecifika prov. Hamiltonplaketten kan också delas ut till en person som på 

annat sätt gjort en utomordentlig insats för hundaveln. Verksamheten får inte strida mot SKK:s 

grundregler, inte heller får uppfödningen/ avelsarbetet strida mot SKK:s policy. Finns hälsoprogram för 

aktuell ras ska uppfödningen visa prov på en utmärkt hälsoprofil. Dessutom ska föreslagen persons 

hundhållning i stort beaktas. Avliden person kan inte nomineras som mottagare av plaketten. 

Förslag till mottagare av Hamiltonplaketten har lämnats till SKK av läns- eller specialklubb eller 

avtalsansluten rasklubb. 

Den arbetsgrupp inom SKK som föreslår pristagare till CS lämnar ingen motivering till varför man får eller 

inte får motta plaketten. Det är en policy som Svenska Kennelklubben fastställt sedan länge. De personer 

som blir tilldelade plaketten får ett brev direkt hem i brevlådan. Övriga får ta del av beslutet genom CS 

protokoll 

196

21. Flik 22 

Veterinär vid tävling 

197

Ansökan till Jordbruksverket för dispens avs. veterinär medverkan vid 

offentlig tävling med djur. 

Se Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17, nedan. 

Ansökan om dispens från behovet av tjänstgörande veterinär vid tävling ska ansökas till 

Jordbruksverkets minst en månad före arrangemang. 

Uppdraget att ansöka om dispens ska ligga under de arbetsuppgifter som faller på rikssekreteraren. 

För SSF aktuella mästerskap arrangerade i Sverige är: 

Skallkungen 

Nordiska Mästerskapen 

2010-08-19 

198

Jordbruksverkets Författningssamling, SJVFS 2010:45, Saknr L17 

199 

2010-08-19

200 

2010-08-19

201 

2010-08-19

202 

2010-08-19

203 

2010-08-19

204 

2010-08-19

205 

2010-08-19

206 

2010-08-19

22. Flik 23 

SSF Organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och 

kommittéer 

207

SSF – organisation, uppdrag och rapportstruktur för styrelse och 

kommittéer 

Inledning 

Det övergripande syftet med denna organisationsplan är att skapa större förmåga att driva klubbens 

verksamhet i linje med klubbens mål och stadgar samt att minska risker med personberoenden. 

Utkast till organisationsförslag fastställt för remiss till kommittéer vid riksstyrelsens sammanträde S5, 

2010-06-04. Organisationsplanen fastställd vid riksstyrelsens sammanträde S6, 2010-09-23. 

Syfte 

Syftet med denna organisation: 

Bredare organisation ger fler engagerade medlemmar. 

Dra nytta av olika kompetenser, smala som breda, hos dessa medlemmar. 

Att säkerställa en återväxt och spridning av kompetens. 

Med en bredare organisation och ett delegerat ansvar kan flera fördelar uppnås: 

Valberedningens arbete att ta fram nya kandidater till styrelseposter underlättas. 

Med en bred organisation på kommitté och arbetsgruppnivå är det lättare att få in nya & yngre 

personer i ett tidigt skede. Föryngring i organisationen underlättas. 

Fler kan åstadkomma mer! Genom fördelning av arbetsuppgifter på flera kan klubben totalt sett 

uppnå ett bättre resultat på ett sätt som inte belastar ett fåtal för mycket. 

Organisationen ska inte vara ”statisk”, Kommittéerna med sina ev. arbetsgrupper kan variera i 

storlek beroende på arbetsbörda. Vid låg arbetsbelastning kan man ha delar ”vilande” för att få 

en smidigare storlek, och även tillsätta mer folk som kan avlasta vid t.ex. en provregelrevidering 

eller exteriördomarkonferens. 

Generellt för kommittéer 

Verksamhetsplanering med målbeskrivning och rapportering är viktigt då man på ett enkelt sätt kan se 

vart kommittén vill komma och vad som har blivit genomfört. 

Det skapar också en klar bild på framtida kostnader vilket är positivt riksstyrelsen och kassören som får 

ett längre perspektiv på framtida kostnader och på ett tidigt skede kan avsätta medel för finansiering. 

Med uppföljning, enligt upprättad rapportstruktur, ges möjlighet till spårbarhet. 

Kommittéerna SKA protokollföra telefonmöten eller sammanträden där man fattat beslut och ska ha en 

sammankallande och en sekreterare. 

208

Organisation 

Riksstyrelsen: 

Nuvarande: Ordförande: Lennart Jönsson 

Vice ordförande: Egon Rongdén 

Sekreterare: Tommy Lannemar 

Vice sekreterare: Jeanette Börjesson 

Kassör: Ivar Karkiainen 

Ledamot: Ronney Skoog 

Ledamot: Lars Lindgren 

Suppleant 1: Berit Johansson 

Suppleant 2: Anders Stensson 

Suppleant 3: Matti Torvela 

Uppdrag 

Att driva klubben enligt SKK:s regelverk och SSF:s stadgar samt att verkställa av riksfullmäktigemötet 

fattade beslut. 

Styrelsen har därutöver ansvar för en rad konkreta områden och aktiviteter som inte närmare preciseras 

här. 

Rapportstruktur 

Styrelsen: 

Vad ska rapporteras? När? Till? 

Verksamhetsberättelse 6 v. före fullmäktige Revisorerna 

Balansräkning 6 v. före fullmäktige Revisorerna 

Resultaträkning 6 v. före fullmäktige Revisorerna 

Verksamhetsberättelse 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Balansräkning 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Resultaträkning 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Revisionsberättelse 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Verksamhetsplan 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Förslag till rambudget 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Uppdrag från tidigare fullmäktigemöte 3 v. före fullmäktige Klubbar & fullmäktige 

Årsredovisning och revisionsberättelse 30-jun SKK 

Förteckning över styrelse och förtroendevalda 4 v. efter fullmäktige SKK 

Styrelsemöten - protokoll 2 v. efter möte SKK, valberedn. & hemsida 

Fullmäktigemöte - protokoll 4 v. efter fullmäktige SKK, Ståndskall & hemsida 

Ansökan om internationella jaktprov 15-feb SKK 

Nya domare/avauktorisation Löpande SKK & lokalklubbar 

209

Utställnings- och exteriörkommitté: 

Nuvarande kommitté: Sammankallande Ewa Widstrand 

Jeanette Börjesson 

Utställningsansvarig: Ewa Widstrand 

Resultatansvarig: Ann-Kristin Persson 

Sekreterare: 

Uppdrag 

Kommittén ansvarar för allt arbete vad gäller utställningar samt exteriördomarkonferenser . 

Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om utställningar, 

sammanställer ansökan om utställningar till SKK och skickar ansökan senast den 15:november med 

kopia till sekreteraren i riksstyrelsen. Kommittén ansvarar också för redovisning av resultat till SKK och 

att kommande års utställningsprogram i annonseras i Ståndskall och på hemsidan. 

Kommittén ansvarar även för att det anordnas exteriördomarkonferenser. Behov av sådan konferens 

ska aviseras till riksstyrelsen senast tre år i förväg. 

Kommittén ansvarar för att nya exteriördomare utses inom våra raser, vilket redovisas vid varje tillfälle 

till rikssekreteraren. Kommittén upprättar och uppdaterar en kravspecifikation på vad vi kan kräva av 

våra nya exteriördomare. 

Kommittén upprättar en verksamhetsplan med budgeterade utgifter samt rapportering enligt 

rapportstruktur, vilket redovisas till riksstyrelsen. 

Om det finns behov att utöka kommittén eller för att tillsätta arbetsgrupper så bör det ske inom 

gruppen genom att man föreslår nya medlemmar till riksstyrelsen som då tillsätter. Kan kommittén inte 

utöka enligt egna förslag kan riksstyrelsen tillsätta ledamöter. 


Utställningskommitté 


Verksamhetsplan årsvis -31 jan Styrelsen 

Målbeskrivning 

Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 

Verksamhetsberättelse årsvis -31 jan Styrelsen 

Kommittémöten – protokoll 2 v. efter möte Styrelsen 

Antal genomförda utställningar (per halvår) 31 juli & 31 jan Styrelsen 

Antal startande hundar per ras (per halvår) 31 juli & 31 jan Styrelsen 

Ekonomiskt utfall relativt budget (per halvår) 31 juli & 31 jan Styrelsen 

Ansökan om utställningar (tre år fram) 15-nov SKK & Sekr/styrelsen 

Antal ansökta utställningar (tre år fram) årsvis -31 jan Styrelsen 

Domarsituationen (nya/slutat, etc.) årsvis -31 jan Styrelsen 

Konferenser När det är tillämpligt Styrelsen 

Exteriördomarkonferenser Min 36 månader före Styrelsen 

Utställningsstatisktik, kvalitet 31-dec Avelskommittéer 

Övriga delegerade uppdrag Löpande Styrelsen 

210

Jaktprovskommitté 

Nuvarande kommitté: Sammankallande Roger Hedlund 

Lauri Keränen 

Arne Åhs 

Dataansvarig/riksregistrerare: Anders Lundberg 

Sekreterare: 

Uppdrag 

Kommittén ansvarar för arbete avseende jaktprov, provdomar- och provledarkonferenser, samt 

provregler och revideringar. 

Kommittén ansvarar för att alla lokalklubbar kommer in med ansökningar om jaktprov, sammanställer 

jaktprovsplaneringen samt ansökan om internationella jaktprov till riksstyrelsen senast den 1:a februari 

för fastställande. Riksstyrelsen skickar ansökan om internationella jaktprov till SKK senast den 15:e 

februari. 

Riksregistrerare för jaktprov ansvarar också för att resultatredovisning skickas in till SKK. 

Provgruppen ansvarar för en ”Fråga – Svar bank”, som på sikt ska läggas ut på Hemsidan. 

Frågor som ställts angående tolkningar av jaktprov, samt vilket svar man lämnat i det enskilda fallet. 







Jaktprovskommitté 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



Antal genomförda, ordinarie prov årsvis -31 jan Styrelsen 

Antal genomförda rörliga prov årsvis -31 jan Styrelsen 

Antal startande hundar per ras årsvis -31 jan Styrelsen 


Sammanställning ansökta ordinarie prov 

(kommande år) 01-feb Styrelsen 

Sammanställning bedömningskvalitet Q1. 31 mars Styrelsen 

Konferenser När det är tillämpligt Styrelsen 

Jaktprovsstatisktik, kvalitet 31-dec Avelskommittéer 

Övriga delegerade uppdrag Löpande Styrelsen 

211

Avelskommittéer 

Nuvarande: Finsk Spets Sammankallande: Johan Lehmivaara 

Kjell Pettersson 

Matti Torvela 

Magnus Törkvist 

Norrbottenspets Sammankallande: Rickard Näslund 

Alf Borgström 

Assar Tieva 

Bengt Wallin 

Martin Markusson 

Valphänvisare: Finsk Spets Avelskommittén 

Norrbottenspets Avelskommittén 

Riksstyrelsen har beslutat att avelsråden ska bestå av tre personer, helst spridda geografiskt över 

klubbens verksamhetsområde, (lokalklubbsindelningar). 

Sittande avelsråd ska genomgå av riksstyrelsen anvisade utbildningar. 

Uppdrag 

Avelskommittérna ska arbeta utifrån vad RAS beskriver för respektive hundras samt de arbetsrutiner för 

avelsråd som SSF:s riksstyrelse beslutar om och SKK:s riktlinjer för avelsrådgivning samt i enlighet med 

samarbetsavtalet med SPJ i Finland och NSFN i Norge.. 

Kommittéerna ansvarar för upprätthållande av goda relationer genom kontakter med våra grannländer 

och deltagande på eller anordnande av avelskonferenser. 

Kommittéerna ansvarar för att det finns uppdaterade täckhundslistor för att lägga ut på Hemsidan. 

Kommittéerna ansvarar för inhämtning och sammanställning av hälsouppgifter på våra raser, från 

hundägare, SKK och försäkringsbolag. 

Kommittéerna ansvarar för att, i samverkan med övriga kommittéer, rapportblanketten 

”Instrumentpanel” fylls i och redovisas för riksstyrelsen. 






212


Avelskommittéer: 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



Rapportblankett (”instrumentpanel”) årsvis -31 jan Styrelsen 

Finsk spets 

Norrbottenspets 


Statusrapport (per halvår) per kvartal Styrelsen 

Valphänvisningar 

Parningsrekommendationer 

Hälsostatus 

Samverkansaktiviteter med SPJ & NSFN 

213

Kommittén för Nordiskt samarbete mellan Finland, Sverige och Norge; SPJ, SSF och NSFN. 

Arbetsgruppen utgörs av 1 – 2 representanter för respektive land. 

Nuvarande representanter för SSF: 

Finsk spets Lennart Jönsson, tf 

Norrbottenspets Bengt Wallin 

Som arbetsgruppens ordförande tjänstgör en av varje lands representant ett år i taget med 

turordningen Finland, Sverige och Norge. 

Arbetsgruppen bör samlas minst en gång per år. Gruppen utarbetar själv en verksamhetsplan för att 

uppnå uppsatta mål. Resultat skall sedan rapporteras till rasklubbarnas styrelser och kommittéer eller 

sektioner. 

Uppdrag 

Syfte och mål enligt samarbetsavtalet: 

Gynna avelsarbetet för båda raserna i enlighet med rasstandard och avelsstrategier. Öka bekämpningen 

av ärftliga sjukdomar genom ett utbyte av information länderna emellan. Öka rasernas genpopulation 

genom att främja avelssamarbete mellan uppfödarna i respektive land. Enligt detta avtal bör parterna 

sträva att bibehålla likhet i jaktprovsregler och värderingsgrunder för bruksegenskaper i Finland, Sverige 

och Norge, samt att öka antalet startande hundar på jaktprov. Likväl bör samtliga parter främja utbyte 

av jaktprovsverksamhet över gränserna samt bibehålla traditionen för Nordiska mästerskapet. 




Kommittén för samarbete Finland, Sverige och Norge: 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



214

Priskommitté: 

Nuvarande: Ronney Skoog 

Uppdrag 

Kommittén ansvarar för att SSF:s priser och utmärkelser hanteras i enlighet med gällande statuter och 

att säkerställa att relevanta priser (pokaler etc.) finns till berättigade pristagare i: 

Skallkungen 

Nordiska Mästerskapen 

Vandringspriser 

Årets Skällande Fågelhund 

Rahan kennels Pokal 

Unos minne 

Jaktprovsdomare 







Priskommitté 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



215

Mediakommitté 

Webbmaster Bosse Zetterberg 

Redaktör Ståndskall Göran Hellström 

Ansvarig utgivare Lennart Jönsson 

Uppdrag 

Kommittén ansvarar för att det finns en informativ hemsida och klubbtidning i form av Ståndskall och 

(riksklubbens del av) www.tradskallare.se 







Mediakommitté 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



216

Medlemskommitté 

Nuvarande kommitté: Ivar Karkiainen 

Göran Hellström 

Tommy Lannemar 

Uppdrag 

Kommittén ansvarar för att upprätthålla ett aktuellt medlemsregister, fakturering av medlemsavgifter 

samt ansvara för medlemsrekrytering och distribution av Ståndskall. 







Medlemskommitté 




Aktiviteter 

Utbildningar 

Konferenser 

Budget 



Västansjö 2010-09-23 

På uppdrag av SSF-Riksstyrelse 

Lennart Jönsson 


Reviderad enligt uppdrag 2011-03-22 



Lennart Jönsson 


217

SSF regelpärm Rev A3.pdf - Specialklubben för skällande fågelhundar

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?