Ett Bibliotek? - Osqledaren

More documents

Recommendations

Info

s. 8 debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09. finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland? ”Do it with an European engineer” finns det plats för kvinnliga ingenjörer i dagens tyskland? european young engineers (eye) är en organisation som samlar unga ingenjörer och teknologer från hela europa. två gånger per år anordnas en konferens med syfte att främja kontakter mellan företag och studenter från olika europeiska länder. i oktober 2008 anordnades denna konferens i düsseldorf, tyskland av eyes tyska medlemsorganisation vdi. temat för årets konferens var ”Do it with an european engineer” och tonen sattes redan i öppningstalet där avsaknaden av kvinnliga ingenjörer påpekades med skämtet: ”Det går fyra män på en kvinna på den här konferensen, så tjejer – det är bara att sätta igång”. Dagen fortskred med välplanerade studiebesök och avslutades med en storslagen galamiddag. efter företagsminglande och en obegränsad mängd gratis alkohol förändrades vårt trevliga middagssällskap från politiskt korrekta tyska unga manliga ingenjörer, till några som kläcker ur sig irrelevanta åsikter om svenska kvinnors sexvanor. Morgonen därpå var det dags för paneldebatt med deltagare från tyskt näringsliv; bruno o. braun, ordförande för vDi samt vD för tÜv rheinland Group, Christoph Dänzer-vanotti, hr-ansvarig på e.oN, Albrecht ehlers, hr-ansvarig på hochtief AG samt Michael Stückradt, minister med ansvar för teknik, forskning och utveckling i delstaten Nordrhein-Westfalen. Debatten som egentligen till största delen bestod av företagsreklam och inte så mycket debatt började med en filmsnutt där frågan “vad är en ingenjör” ställdes till förbipasserande på gatan. 90 procent av de tillfrågade var kvinnor med svar som ”vet inte”, ”Någon som klär sig fult”, ”en sexig man”, ”vet inte”, ”vet inte” och så ibland dök det upp en man i rutan som svarade saker som: ”Någon som jobbar med teknik”, och så åter tillbaks till kvinnorna som inte visste. När filmen är slut nämner den kvinnliga moderatorn Mrs Woggan-kaiser att hon är stolt fru till en ingenjör som ”faktiskt klär sig snyggt” varefter hon med glimten i ögat tillägger: ”men det är ju för att jag handlar hans kläder”. Alla fyra män i panelen skrattar. när Det är Dags för braun att göra reklam för sitt företag pratar även han om hur gärna de vill locka kvinnliga ingenjörer till sitt företag, bland annat genom att anordna mentorskapsprogram för kvinnor. han nämner även att hans företag försöker inspirera kvinnor till att söka sig till de tekniska utbildningarna men att det kan bli svårt då ”de flesta kvinnor inte ens kan stava till ordet ingenjör”. viD frågestunDen i slutet av debatten fick en ung brittisk student första ordet. Frågan löd huruvida de äldre männen i panelen har funderat över att de med sina manschauvinistiska åsikter kanske har del i problematiken kring varför kvinnor inte söker sig till tekniska utbildningar och företag. en pinsam tystnad uppstod och moderatorn såg sig osäkert omkring för att hitta någon hon kunde lämna över frågan till. Männen samlade sig och svarade utan att egentligen ge ett svar – lösningen på problemet ansåg de vara att införa dagis på sina arbetsplatser, så att kvinnor slipper stanna hemma och ta hand om barnen… Dagen efter när det var dags att checka ut från hotellet frågar den manliga receptionisten oss vilket rum väskorna ska hämtas ifrån. Morgontrötta som vi var gav vi olika svar, varpå han säger ”hehe, hade det varit en skoaffär hade ni vetat vilket håll att gå åt”. kan tyckas att detta inte var mer än ett dåligt, ogenomtänkt skämt men för oss som i tre dagar hunnit med att bli förolämpade av både företagschefer, ”vanliga” tyska ingenjörer och unga studenter var det ganska tröttsamt att än en gång behöva bli behandlade med en nedlåtande attityd enbart på grund av vårt kön. De stOra sPOnsOrerna till denna konferens påpekade upprepade gånger hur gärna de vill locka kvinnliga ingenjörer till sina företag, men genom ovanstående kommentarer förlorar de snabbt sin trovärdighet. De har lärt sig vad som bör sägas för att vara politiskt korrekta, men skrapas det lite på ytan märks det tydligt att de själva varken har förstått eller står för dessa åsikter. Mentaliteten att kvinnor ska vara hemma och ta hand om barnen belyses extra då de anser att dagis är lösningen på problemet att det finns för få kvinnliga ingenjörer. här gick vi runt och trodde att män har lika stort ansvar för sina barn... För oss är dagis en självklarhet och det borde det även vara i ett välfungerande i-land som tyskland. Det är inget man kan locka med som en bonus när man nyrekryterar. Detta speglar så tydligt vilken uppfattning man fortfarande har om kvinnan i tyskland, en uppfattning som är i nivå med hur det var i Sverige för 30 år sedan. Förändring måste ske i de högre positionerna för att tydligt visa att familjeliv är bådas ansvar. Det handlar inte enbart om frågan om hur man som ingenjör ska kunna kombinera familj och arbete, utan om hur man blir behandlad som kvinna av en tysk man. Skrämmande nog kom de flesta sexistiska kommentarer från unga tyska manliga ingenjörer, vilket tyder på att detta inte är en generationsfråga utan snarare ett bevis på det tyska klimatet. våra förväntningar på konferensen var att åka dit och nätverka och för att se vad tyskland som ett ledande tekniskt land har att erbjuda snart utexaminerade civilingenjörer och om landet kan tänkas vara en potentiell framtida arbetsplats. Den respektlöshet som visades gentemot oss åskådliggjorde tydligt att de inte ser oss som framtida kollegor eller chefer. Självklart är vi medvetna om att man inte kan döma ett helt land utifrån några enstaka individers uppförande under dessa tre dagar, men det vi upplevde tyder på en acceptans för sexistiska skämt och fördomar mot kvinnors intelligens i det tyska samhället och företagsvärlden. Slutsatsen vi drar är att många tyska företag inte är redo för kvinnliga ingenjörer, och definitivt inte kvinnliga ingenjörer från Sverige. sara berglUnd elektroteknik soFia seraFimovska farkostteknik FoTo oguzhan erim
eplik från seek många verkar ha accePterat detta, och det är ett stort problem eftersom ett sådant beteende kan komma att stjälpa den utveckling Alexander olsson hoppas det skall skapa. Problemet är att den metod man som konsument använder för att påverka sin omgivning inte kan användas på samma sätt inom ens yrkesutövande. Som konsumenter kan vi välja att köpa produkter som är ”hållbara”, se till att vi betalar för vår miljöpåverkan när vi betalar för produkten, för att på så sätt göra företag som minimerar sin miljöpåverkan mer konkurrenskraftiga. ett enkelt sätt att skapa den förändring vi vill se i världen. Men kan vi, och bör vi, agera på detta sätt som producenter? låt oss undersöka det. Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli? resultatet skulle bli att väldigt många företag som arbetade med cleantech skulle få extremt kompetent arbetskraft. Men framför allt betyder det att företagen skulle få detta inte på grund av att deras affärsidé har ett stort värde, att de erbjuder en tjänst som efterfrågas eller en stimulerande arbetsmiljö, utan bara på grund av att de ämnar skapa en ”hållbar utveckling”. Denna typ av agerande efter ideologi är något av det värsta som kan hända ett kapitalistiskt system. i ett väl fungerande ekonomiskt system kommer de goda affärsidéerna att gynnas, både av investerare, och av sin förmåga att anställa kompetent personal. Stör vi denna balans, som det finns många historiska exempel på, sker oundvikligen följande: boom, sen bust. Det absolut värsta som skulle kunna hända cleantech och hållbar utveckling just nu är att den bubbla många redan talar om, förvärrades ytterligare av att vi agerade inte efter vårt egenintresse, utan efter vad vi ansåg vara ”rätt” utveckling. För när en debaTT osqledaren, nUmmer 3, 08/09. svar till ”använd er makt, armada!” ur osqledaren nr 2 ”Stirra er inte blinda på cleantech” alexander olsson, ordförande i seek, uppmanade oss i förra numret av osqledaren till att i egenskap av ingenjörer påverka framtida arbetsgivare. han förslog att om vi, 16 000 ingenjörer från kth, kräver att få arbeta med cleantech och hållbar utveckling, kommer företagen vara tvungna att anpassa sig själva, och sina tjänster, efter våra krav. Hållbar utveckling är inte en brancH för att svara På hjalmar Nilsonnes debattartikel vill jag till och börja med säga att jag tror det råder en viss begreppsförvirring. hållbar utveckling är inte en bransch och kan därför inte jämföras med it-boomen. Det är skillnad på ”hållbar utveckling” och ”cleantech”, där cleantech kan betraktas som en bransch och hållbar utveckling är en samhällsutveckling. Men att cleantech skulle vara en fluga och att cleantechföretagen ingår i en ”et-bubbla” är för mig fullständigt ologiskt. De flesta cleantech-företag är stabila företag med många år på nacken, som fått ett uppsving med ökande priser på energi och andra råvaror. Andra företag har nyligen börjat jobba med cleantech, för de inser att det inte går att fortsätta med ”business as usual”, fossilbränslena måste ersättas med någonting hållbart. De fossila bränslena har producerats under 100 000 000 år och konsumerats på 100 år, det säger sig självt att det inte fungerar. Det är möjligt att vi kommer att få se övervärderade cleantech- bransch väl når ”bust”-fasen, då spelar det ingen roll längre hur bra affärsidé du har, varken investerare eller arbetskraft vill ha med dig att göra. Niklas Zennström hade extremt svårt att få 20 miljoner kronor för att utveckla Skype, men boo.com kunde få 120 miljoner dollar utan problem, bara några år tidigare. låt Oss lära av it-bubblan! om vi väljer jobb strikt efter hållbar utveckling kommer vi att underminera den rörelse som vi önskar att starta. väljer vi istället att investera i de riktigt bra cleantech-idéerna, inte för att de är hållbara, utan för att vi tror att deras affärsidé är riktigt bra och kommer att generera massiva inkomster, ser bilden helt annorlunda ut. Då gynnas ett litet antal svenska bolag, som alla har stor internationell potential, då de får mer kompetent personal som kommer att prestera bättre. tror du inte att et (energy technology) kommer att bli större än it, strunta helt enkelt i cleantech. Men känner man till nettoenergi-skillnaderna mellan ”antracitecoal”, ”bitominous coal”, ”subbitominous coal” och ”lignite”, samt hur mycket som återstår av de olika sorterna att återvinna, kan man se in i framtiden. hur mycket var det international energy Agency höjde den förväntade minskningen av oljeproduktionen med de kommande åren? Om cleantech är framtiden eller inte, det är upp till dig själv att tycka till om. Men vill du liksom jag se denna förändring, låt oss möjliggöra den genom att uppmana alla de 16 000 ingenjörer som examineras från kth att kräva att få arbeta med en affärsidé de verkligen tror på. Sedan om det råkar vara cleantech eller inte, det är inte relevant. Hjalmar nilsonne industriell ekonomi företag, men den omställning som nu sker är dock oundviklig. Problemet är att omställningen går för långsamt och här har du som ingenjör – och en av de mest kunniga i samhället – ett speciellt ansvar. sen blir jag lite förskräckt. hjalmar Nilsonne skriver bland annat: ”Ponera att vi agerade ur ett ideologiskt perspektiv, och bara accepterade jobb på företag som arbetade med hållbar utveckling. vad skulle resultatet bli?” Frågan är vad som är alternativet till det? Jo, att vi bidrar till en motsatt utveckling, en ohållbar utveckling. stuDenter har i alla tiDer varit de som utmanar rådande strukturer och normer. Nu utmanar vi den föråldrade fossilbränsle-ekonomin, nu kräver vi att de företag vi låter oss anställas på ska vara del av en omställning till ett hållbart samhälle. alexander olsson ordförande seek s. 9
Page 1 and 2: OL Osqledaren funderar behöver vi
Page 3 and 4: innehåll osqledaren nummer 3, 08/0
Page 5 and 6: ledare With(out) a license to serve
Page 7: teknOlOger är i allmänhet smarta
Page 11 and 12: Programmen ska bli färre 1. sigbri
Page 13 and 14: sTeg 1: julpynt som vi alla vet är
Page 15 and 16: osqledaren granskar osqledaren, nUm
Page 17 and 18: nObellOtteriet är ett årligt åte
Page 19 and 20: 1. stora bokhallen i kthb På Frams
Page 21 and 22: ering av linje ska avståndet mella
Page 23 and 24: illUsTraTion jonas gunnarsson med m
Page 25 and 26: mest inse att du är ganska despera
Page 27 and 28: Att ragga med handbok den här boke
Page 29 and 30: TexT david goldea och dunja vujovic
Page 31 and 32: som vi alla vet kommer ordet glögg
Page 33 and 34: Några godbitar från Stockholms Fi
Page 35 and 36: UTbildning osqledaren, nUmmer 3, 08
Page 37 and 38: THS vill gratulera! Rektorns pris i
Page 39 and 40: En värld av möjligheter När du t

Ett Bibliotek? - Osqledaren

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?