Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i ...

Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i
jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde
- Biologisk mångfald eller näringsretention
Ninni Andersson
Examensarbete i miljövetenskap 15 hp
Vårterminen 2008
Institutionen för miljövetenskaplig utbildning, Lunds universitet
Intern handledare: Pia Romare, avdelningen för limnologi, Lunds universitet
Extern handledare: Olle Nordell, ekolog, Landskrona kommun

Abstract
The aim of this study has been to investigate the function of a number of constructed ponds within the
catchment area of the Saxån-Braån River in Scania. Another aim has been to determine which purpose
the ponds fulfill the best, retention or biodiversity. The determination is based on visual parameters
like the shape of the pond and the vegetation in and around the pond. The study is based on visual
inventory of 47 out of the 63 ponds in the catchment area and additional information provided by
Landskrona municipality and the county administrative board of Scania. The conclusions of this study
are that the ponds generally function well and that only small measures need to be taken to substain
their function. Only two ponds are considered to have a loss in function because of extensive
vegetation in the pond. By comparing the ponds with each other 63 % of the ponds were determined to
best fulfill the purpose of nutrient retention, 21 % biodiversity and 11 % fulfill both purposes equally
well.
2

Innehållsförteckning
Abstract ............................................................................................................................................... 2
Inledning .............................................................................................................................................. 5
Områdesbeskrivning och historia ........................................................................................................ 5
Kriterier för olika typer av dammar ..................................................................................................... 6
Näringsretention .............................................................................................................................. 6
Biologisk mångfald ......................................................................................................................... 7
Övriga dammtyper ........................................................................................................................... 9
Målet med dammarna ........................................................................................................................ 10
Konflikter mellan mål ................................................................................................................... 10
Dammarna i avrinningsområdet .................................................................................................... 11
Metod och material ............................................................................................................................ 11
Resultat .............................................................................................................................................. 12
Dammarnas syfte och vattnets härkomst ....................................................................................... 12
Dammarnas ålder och storlek ........................................................................................................ 12
Markanvändning och skyddszoner ................................................................................................ 13
Dammarnas vegetation .................................................................................................................. 13
Strandkanterna ............................................................................................................................... 14
Dammarnas utformning ................................................................................................................. 15
Flöde och skuggning ..................................................................................................................... 15
Övriga parametrar .......................................................................................................................... 16
Dammar och behov av åtgärd ........................................................................................................ 16
Näringsretention eller biologiska mångfald .................................................................................. 18
Diskussion ......................................................................................................................................... 19
Källförteckning .................................................................................................................................. 21
Bilaga 1 Protokollet ........................................................................................................................... 22
Bilaga 2 Inventerade dammar och åtgärdsförslag ............................................................................. 24
4

Inledning
Dammar och våtmarker har stor betydelse för landskapet och vattnets självrenande förmåga. Öppna
vattenspeglar har blivit allt mer sällsynt, från 1800 talets början in på 1900 talet har dammar och
våtmarker dikats ur, vattendrag har rätats och kulverterats. Följden av detta är att förutsättningen för
vattnets självrenande förmåga och att möjligheterna för biologisk mångfald har försämrats. Samtidigt
har åkerarealen och näringsläckaget från jordbruket ökat och följden har blivigt övergödningsproblem
i sjöar och hav. Den biologiska mångfalden har minskat till följd av att habitaten minskat genom en
försämrad vattenkvalitet och ett snabbare vattenflöde i de rätade vattendragen. Den nedåtgående
trenden har vänts och idag återmeandras vattendrag, kulvertar bryts upp och nya dammar anläggs för
att återskapa det som en gång funnits.
I Saxån-Braåns avrinningsområde har utdikning och rätande av vattendrag inneburit att 90 % av
dammarealen och 50 % av vattendragets längd har försvunnit. Markanvändningen i avrinningsområdet
är främst jordbruk vilket innebär att vattendraget är hårt belastat av näringsämnen. Andelen åkermark i
avrinningsområdet och den näringsbelastning det ger upphov till medför ett behov av
näringsreducerande åtgärder för att en god vattenstatus skall uppnås i vattendraget. Sveriges
miljökvalitetsmål ingen övergödning beskriver att ”halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall
inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller
möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten”. Sen 1990 talet har nya dammar anlagts
inom avrinningsområdet och andra återställande projekt genomförts.
Syftet med detta arbete var att undersöka anlagda dammar i Saxån-Braåns avrinningsområde dels med
avseende på hur de fungerar idag och dels för att se över vilka kriterier dammen uppfyller för målen
näringsretention och biologiska mångfald.
Områdesbeskrivning och historia
Dammar har anlagts inom Saxån-Braåns avrinningsområde sedan början av 1990-talet (Williams,
2004). Dammanläggningen har skett utifrån olika initiativ: Saxån-Braåns vattenvårdskomitte, privata
intressen, vid anläggandet av västkustbanan och vägar samt kommunens dagvattendammar i
anslutning till tätorter (Williams, 2004). Sammanlagt beräknas avrinningsområdet innefatta 40-50 ha
dammar, 63 stycken.
Anledningen till att många av dammarna anlagts är problemet med övergödningen av våra kustvatten.
1994 kom ett handlingsprogram för Saxån-Braån med målsättningen att halvera kväve och
fosfortransporten från Saxån-Braån till Öresund, öka landskapets vattenmagasinerande förmåga, skapa
bättre förutsättningar för rekreation och öka den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet
(Ekologgruppen, 1994). Anledningen till handlingsprogrammet var övergödningsproblematiken och
riksdagens mål att halvera utsläppen före 2000. Åtgärderna som föreslogs i programmet var bland
andra reningsverksutbyggnad, åtgärder inom jordbruket och anläggning av dammar och skyddszoner
(Ekologgruppen, 1994).
Landskrona kommun blev på 90-talet beviljade pengar från staten till lokala investeringsprogram för
ett ekologiskt hållbart samhälle, s.k. LIP-pengar. En del av dessa pengar gick till Saxån-Braåns
vattenvårdskomitte för anläggning av dammar och dagvattenanläggningar samt naturvårdsåtgärder
(Williams, 2004). Syftet med åtgärderna var bl.a. att:
Minska kväve och fosforbelastningen på vattendrag och hav
Viss reducering av bekämpningsmedel
En ökad vattenmagasinerande förmåga i landskapet
5

Öka den biologiska mångfalden
Förbättra möjligheten till närrekreation på kort och lång sikt
Undersökningar av platser för anläggning av damm, platsens lämplighet och intresserade markägare
resulterade i att 12 dammar med en sammanlagd yta på 9 ha anlades. Det anlades även 8 lekdammar
för lökgroda och 18 dammar för ekologisk dagvattenhantering (Williams, 2004). Dammarna beräknas
ha en retention på 370-2500kg/ha och år av kväve och 17-40 kg/ha och år av fosfor (Williams, 2004).
Saxån-Braåns avrinningsområde avvattnar ett 360km 2 stort landområde och mynnar i Öresund.
Området består av 80 % åkermark (Williams, 2004). Vattnet i Saxån-Braån innehåller höga halter av
kväve och fosfor. Den främsta källan till näringsämnena är markläckage från åkermarken (Williams,
2004). Det finns sammanlagt 1,6 km 2 hårdlagda ytor i tätorterna inom avrinningsområdet. Från flera
av dessa ytor leds dagvattnet ut i en damm eller annan anordning innan vattnet når vattendraget
(Williams, 2004). Dagvattnet för med sig föroreningar som koppar zink, bly och kadmium (Williams,
2004). Förutom dagvattenledningar mynnar ett stort antal andra rör i vattendraget, bland annat
dräneringsledningar, kulvertar, rör från enskilda avlopp, dränering av vägar mm. Vattendraget
innehåller bekämpningsmedel året runt, inte bara efter besprutningssäsongen (Williams, 2004).
Landskapet inom avrinningsområdet har genomgått stora förändringar från början av 1800-talet till
1900-talet. Dessa förändringar har inneburit att den självrenande förmågan i landskapet har minskat.
Utdikning, kulvertering och rätning av vattendraget har genomförts för att öka åkerarealen men har
samtidigt minskat förutsättningarna för rening av vattnet, biologiska mångfald och rekreation
(Hagberg et al, 2004). Samtidigt som åkerarealen inom avrinningsområdet minskat har 90 % av
våtmarksarealen försvunnit, hälften av bäckarna har kulverterats och vattendargets längd har minskat
från 40 till 20 mil (Williams, 2004).
Kriterier för olika typer av dammar
Målet med en damm vid dess anläggande kan variera stort, några mål är biologisk mångfald,
näringsretention, bevattning, dränering, rekreation samt fisk- och kräftodling. Den optimala
utformningen och de biologiska parametrarna är inte desamma för olika mål. I många fall går det att
förena olika mål i samma damm om kriterierna för att de olika målen uppfylls överensstämmer.
Förutom de ovan nämnda generella målen kan specifika arter ha speciella kriterier för deras optimala
levnadsmiljö tex fågel, groddjur, vilt och olika växter.
Näringsretention
En viktig egenskap hos dammar som har en effektiv näringsretention är att vattnet sprids över så stor
effektiv yta som möjligt (Hagberg et al, 2004). Dammar reducerar kväve främst genom denitrifikation
och fosfor genom sedimentation. Båda processer gynnas av en större dammyta. För att åstadkomma att
vattnet sprids över så stor yta som möjligt bör dammens utformning vara avlång och inlopp och utlopp
placeras så långt ifrån varandra som möjligt (Hagberg et al, 2004). I en rund damm sprids vattnet inte
ut i kanterna, flödet går i huvudsak rakt igenom dammen, i de fall där inlopp och utlopp ligger nära
varandra flödar vattnet mellan dessa och inte genom hela dammen. En ö framför inloppet hjälper
vattnet att spridas ut mot sidorna och i en större del av dammen . Vattenflödet kan missgynnas av
biologiska faktorer som för mycket växtlighet. Det är främst övervattensväxter som orsakar problem
med flödet genom dammen. Vass och kaveldun kan orsaka en kanalbildning i dammen (Hagberg et al,
2004). Kanalbildning uppstår då vass eller kaveldun växer allt tätare och längre in i dammen och
tvingar vattnet att leta sig fram på en allt mindre yta. Detta sker främst i näringsrika vatten, där
dammar placeras för att effektivt minska näringsbelastningen. Dessa dammar blir därför efter en tid i
behov av skötselåtgärder.
6

Stor växtlighet i dammen behöver inte påverka effektiviteten hos näringsretentionen, igenväxning av
övervattensväxter kan ge upphov till kanalbildning men igenväxning av undervattensvegetation har
inga stora negativa effekter på retentionen (Hagberg et al, 2004). En riklig och varierad växtlighet ger
ett bättre flöde över dammens botten, mer plats åt denitrifikationsbakterierna och en ökad
sedimentation av fosfor (Jordbruksverket, 2004). Dammens växtlighet kan därför vara kraftig både i
strandkanten och i vattnet utan att retentionens effektivitet försämras förutsatt att dammen inte är så
igenvuxen att vattenflödet hindras (Feuerbach, 1998).
För att fungera som en fosfor fälla gäller att dammen generellt ska vara grund men med viss variation i
djup (Hagberg et al, 2004). En djuphåla vid inloppet ökar sedimenteringen av partikelbundenfosfor
och underlättar för framtida behov av tömning. Ett alternativ till djuphåla är att ha en grundare
bevuxen del i dammen mellan inloppet och utloppet, i den bevuxna delen silas en del fosfor bort
(Hagberg et al, 2004). Eftersom fosfor sedimenterar är det viktigt att bottensediment inte följer med
vattnet i utloppet (Feuerbach, 1998). Erosion i dammen grumlar vattnet och tillför fosfor, detta kan
undvikas vid en snabb etablering av växter (Jordbruksverket, 2004.).
Inplantering av fisk eller kräftor försämrar näringsretentionen eftersom de återför näring till vattnet
genom att äta växter eller virvlar upp sediment. Samma effekt har utfodring av änder, blir det för
mycket änder tillför deras spillning näring till vattnet (Hagberg et al, 2004). Kvävereduktionen sker
bäst i syrefattiga vatten där alger eller flytbladsvegetetion täcker ytan men kvävereduktionen sker bra
även i syrerika vatten (Feuerbach, 1998). En omsättningstid på 2-3 dygn ger bäst reningseffekt,
omsättningstiden beror på dammens dimention och vattentillförseln som är säsongsberoende
(Feuerbach, 1998). Effektiviteten av näringsretentionen förbättras då dammen är solbelyst.
Skötsel är en viktig faktor för att en damm ska fungera så bra som möjligt ur
näringsretentionssynpunkt. Skötsel kan innebära en rad olika åtgärder tex bete, slåtter, bränning och
störning genom vattennivåreglering eller torrläggning (Feuerbach, 1998). För att hindra utbredning av
bredkaveldun och vass kan dessa slås och sedan sättas under vatten genom vattennivåreglering
(Feuerbach, 2004). Betesdjur kan till viss del äta vass men inte kaveldun däremot kan djurens tramp
försvaga växterna. Olika betesdjur kan användas t.ex. får, häst eller ko, de äter olika växtarter, äter
växter olika långt ut i dammen och deras tramp ger olika effekt på växtligheten i kanten (Hagberg et
al, 2004). För att motverka skuggning och hålla vattnet solbelyst bör träd och buskar tas bort eller
hållas efter runt dammen. Flödet genom dammen beror på hur inloppet och utloppet ser ut, dessa
kräver därför också skötsel vid behov (Feuerbach, 1998).
Viktigaste parametrarna för näringsretention
Att vattnet sprids över stor del av dammens botten.
Strandkanten behöver utan erosion
Avlång form
Vattenrörelse
Inkommande näringsrikt vatten
Öar inte hindra flödet eller spridningen av inkommande vatten
Biologisk mångfald
Biologisk mångfald kan betyda många olika saker vilket gör det svårt att bestämma specifika kriterier
för vad som ökar mångfalden. Dammar utgör bra levnadsmiljöer för vissa arter beroende på var i
landskapet de är belägna, hur stor och djup dammen är och om strandsonen är öppen eller igenväxt
(Hagberg et al, 2004). Om målet med dammen är en stor biologisk mångfald bör dammen utformas så
7

att många olika levnadsmiljöer skapas. I ett större perspektiv gynnas den biologiska mångfalden av ett
system av dammar med olika utformning och skötsel (Hagberg et al, 2004).
Det finns ändå några övergripande kriterier på en damm som kan upprätthålla en stor biologisk
mångfald. Ett av de viktigaste kriterierna är en lång och flack strandlinje (Hagberg et al, 2004).
Strandkanten utgör en speciell levnadsmiljö som många arter är beroende av. Genom att skapa en
flack strandkant vid anläggandet av dammen ökas strandkantens yta, ett annat sätt att öka ytan är att ge
dammen många flikar. En damm med många flikar har en större yta än en rund damm (Hagberg et al,
2004). Flikar bidrar till fler levnadsmiljöer genom att grunda eller översvämmade områden uppstår
(Jordbruksverket, 2004). Avlånga dammar är bättre ur mångfaldssynpunkt än runda eftersom den
totala strandlinjen blir längre kring en avlång damm. Generellt sätt är det gynnsamt med en grund
damm, precis som för näringsretention är det bra att djupet varierar lite eftersom djupare delar inte
växer igen (Hagberg et al, 2004). En skyddszon kring dammen är gynnsamt för den biologiska
mångfalden på flera sätt. I jordbrukslandskapet minskar skyddszonen näringsbelastningen på dammen
och kan då motverka algblomning som försämrar syreförhållanden. Skyddszonen utgör även i sig själv
en levnadsmiljö kring dammen och är viktig för vissa typer av växter och djur (Jordbruksverket,
2004). Vilken typ av växtlighet som finns i skyddszonen har betydelse för vilka arter som gynnas.
Kräftor och fisk missgynnar den biologiska mångfalden genom predation, att konkurrera om föda och
förändra vattenkvaliteten. Fisk och kräftor äter av undervattensvegetationen och grumlar vattnet. De
tillför även näringsämnen till vattnet genom sin spillning vilket kan leda till algblomning (Hagberg et
al, 2004). Ett annat kriterium är att syrerikt vatten och syreförhållandena kan försämras av en stor
algblomning.
Skötseln av dammen är en viktig faktor för vilka livsmiljöer som förekommer i dammen. Alla dammar
växer igen tillslut om de inte sköts genom t.ex. slåtter bete eller vattennivåreglering mm.
Återkommande störningar gynnar den biologiska mångfalden genom att inte låta ett fåtal
konkurrenskraftiga arter ta över dammen (Jordbruksverket, 2004). Störningar stoppar successionen
och gynnar små konkurrenssvaga växtarter som skulle försvinna om de konkurrensstarka växtarterna
kaveldun och vass fick ta överhanden (Ekologgruppen, 1994) Hävdade strandkanter är viktiga för den
biologiska mångfalden eftersom den typen av miljö håller på att försvinna (Hagberg et al, 2004).
Omfattande utbredning av bredkaveldun och vass är dåligt för den biologiska mångfalden precis som
för näringsretentionen i de fall växtligheten hindrar vattnets spridning över dammbotten.
Övervattensvegetation i viss omfattning ger en effektiv näringsretention, mycket bättre än t.ex.
undervattensvegetation (Weisner et al, 2008). Till viss del bidrar vassen till den biologiska mångfalden
eftersom de ger upphov till många insekter men växtligheten behöver dock hållas tillbaka så att den
inte tar över (Feuerbach, 2004). Bete ger en mer varierad miljö än hävd, växtligheten blir kort men
med högre tovor på vissa ställen, vilket innebär fler levnadsmiljöer (Jordbruksverket, 2004). Ofta är
hävd och bete en bra kombination eftersom det finns växter som betesdjuren ogärna äter
(Jordbruksverket, 2004).
Viktigaste parametrarna för biologiska mångfald
Många olika levnadsmiljöer
Flack öppen strandkant
Flikig
Generellt grund damm
Mer stilla vatten
Mindre näringsrikt inkommande vatten är gynnsamt till skillnad från näringsretention
Öar
8

Övriga dammtyper
Fågel
Kriterierna för en bra fågeldamm kan göras mer specifika än de för generell biologisk mångfald. En
optimal fågeldamm ligger i ett flackt landskap som är lätt att överblicka (Feuerbach, 1998). Stora
fristående träd där rovfågel kan lurpassa ska undvikas (Hagberg et al, 2004). Dammen bör vara
tillräckligt grund för att fåglarna ska kunna nå ned till växterna på botten, även här är det bra med
variation för att få öppet vatten på djupare delar (Hagberg et al, 2004). Mycket undervattensvegetation
är gynnsamt och håller vattnet klart (Hagberg et al, 2004). Vattnet ska helst vara relativt näringsfattigt
(Feuerbach, 1998). Stor strandareal med flikar och vikar leder till många småmiljöer som gynnar olika
fågelarter som vill ha grunt och lugnare vatten (Feuerbach, 1998). Förutom flikar och vikar gynnas
fåglar av sänkor och diken bredvid dammen som fylls vid högflöden (Hagberg et al, 2004). Obeväxta
öar utgör bra häckningsplatser (Hagberg et al, 2004). För att dammen ska hålla en stor fågelpopulation
bör den vara minst en hektar stor (Feuerbach, 1998). Fågeldammar måste ofta skötas för att hållas
öppna både i dammen och i strandkanten (Feuerbach, 1998). Fåglar missgynnas om fisk finns i
dammen eftersom fisken är effektivare på att konkurrera om födan (Feuerbach, 1998).
Groddjur
Några viktiga kriterier för groddjursdammar är att vattnet är stillastående och solbelyst (Hagberg et al,
2004). Vattnet bör vara solbelyst för att värmas snabbt och därför bör dammen inte vara omgärdad av
höga buskar och träd, det bör i alla fall vara öppet i söder och väster. För att vattnet ska vara stilla bör
stor vindexponering undvikas t.ex. genom att plantera träd och buskar som minskar vindexponeringen
på dammen. Omgivande miljöer är viktiga för groddjur t.ex. fuktiga marker, tillfälliga
vattensamlingar, lågväxande vegetation och landskapsmiljöer med död ved för
övervintringsmöjligheter (Nyström och Stenberg, 2008). Ur ett större perspektiv gynnas vissa arter av
ett system med dammar där en större baslokal ingår, detta ger större spridningsmöjligheter och
populationstillväxt. Kräftor missgynnar groddjur eftersom de konkurrerar om födan, äter groddjur och
deras rom (Hagberg et al, 2004). Fiskimplantering är ett stort problem för de flesta groddjur och
missgynnar dem genom predation och konkurrens. Därför är tillfälliga dammar som torkar ut på
sommaren bra för groddjuren då fisk har svårt att etablera sig (Nyström och Stenberg, 2008).
Skyddszoner ger en låg terräng och minska näringsbelastningen på dammen vilket gynnar groddjur
eftersom de inte tolererar hög näringsbelastning (Feuerbach, 1998)
Vilt, Fisk och kräftor
Främsta syftet med viltvatten är att skapa jakttillfällen på änder. Dessa dammar ligger ofta utmed
skogsbryn och har mycket växtlighet kring sig och ger skydd åt små och stora djur (Feuerbach, 1998).
Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att plantera ut fisk och kräftor. Kräftor kräver god
vattenkvalitet med högt pH och syrerika förhållanden (Feuerbach, 1998). De gynnas inte av vatten
med hög näringshalt. Kräftor gynnas av riklig undervattensvegetation, botten med god tillgång på
gömställen och god tillgång på snäckor (Feuerbach, 1998)
Bevattning och dagvattendammar
Bevattningsdammar används ofta till bevattning inom jordbruket. Syftet med både bevattning- och
dagvattendammar är att ha förmågan att hålla stora mängder vatten. Detta påverkar hur de utformas.
Bevattningsdammar kan ha branta kanter och vara ganska djupa (Feuerbach, 1998). De branta
kanterna förebygger vass och kaveldunbildning men kan även vara farligt för djur och människor
(Feuerbach, 1998). Det finns olika typer av dagvattendammar. Det finns kommunernas
9

dagvattendammar som har som mål att rena dagvatten genom att möjliggöra för partiklar och
föroreningar från hårdgjorda ytor att sedimentera (Erfarenheter från anlagda dammar, 080301).
Avloppssystemet avlastas då dagvattnet leds ut i en damm istället för genom reningsverket. Det finns
vägverkets dammar som avvattnar vägarna, detta vatten samlas också i vissa fall upp i dammar för
rening. Reningen minskar risken för skada på djur och växter. Banverkets dammar samlar upp det
vatten som dräneras från bankroppen.
Målet med dammarna
Konflikter mellan mål
Utformning och skötsel av dammar med olika mål skiljer sig i vissa avseenden. Då olika mål
kombineras i samma damm kan intressekonflikter uppstå mellan målet näringsretention och målet
biologisk mångfald (Jordbruksverket, 2004).
Dammar brukar generellt anses öka den biologiska mångfalden i landskapet men i vilken utsträckning
kan variera stort (Jordbruksverket, 2004). En damms värde för den biologiska mångfalden ökar ju
större variationen i levnadsmiljöer är. Vilka landmiljöer som omger dammen, arters
spridningsmöjligheter till andra dammar och hur stor population dammen håller har också stor
betydelse för den biologiska mångfalden. Variationen kan ökas utan intressekonflikter mellan
näringsretention och biologiska mångfald genom att: göra dammen större, skapa flacka strandkanter,
hålla dammen solbelyst och fiskfri mm (Jordbruksverket, 2004.).
Det är främst tre faktorer som spelar stor roll för vilket syfte en damm bäst uppfyller. Dessa tre är
vattenytans area, dammens djup och strandkantens komplexitet (Hansson et al., 2005). En grund
damm med stor vattenyta och komplex strandkant ger en bra kväveretention och gynnar den
biologiska mångfalden. Däremot är en djup damm med liten vattenyta bra för fosforretentionen men
sämre för den biologiska mångfalden enligt studier (Hansson et al., 2005). Även om dessa tre faktorer
har stor inverkan på syftet kan även andra faktorer gynna eller missgynna ett visst syfte.
Det finns kriterier som missgynnar både näringsretention och biologiska mångfald nämligen odling av
fisk och/eller kräftor (Jordbruksverket, 2004).
Det finns kriterier som gynnar näringsretention men missgynnar den biologiska mångfalden. Hög
näringsbelastning och stort tillrinningsområde ger en effektiv näringsretention men det innebär också
att vattenkvaliteten blir sämre och missgynnar därför den biologiska mångfalden. Utgrävning av
sediment är positivt för näringsretention men även den bidrar till försämrad vattenkvalitet och störd
levnadsmiljö. Ett jämt flöde över hela botten är viktigt för en stor retention men ett snabbt flöde kan
vara stressande för olika arter som föredrar mer stillastående vatten. Snabb etablering av växtlighet ger
effektivare rening genom minskad erosion, växters näringsupptag och plats åt denitrifikationsbakterier
men slår samtidigt ut konkurrenssvaga arter och minskar därför värdet på mångfalden. Skötsel är bra
för båda syftena, däremot är tidig slåtter dåligt ur mångfaldssynpunkt då häckning och groddjur kan
störas medans det är enklare att ta bort växterna innan de växt till sig (Jordbruksverket, 2004).
Det finns kriterier som gynnar den biologiska mångfalden men missgynnar näringsretentionen. Låg
näringsbelastning och litet tillrinningsområde är bra för mångfalden men motverkar retentionen. Öar
och flikighet ger fler levnadsmiljöer men kan försämra flödet genom dammen och därför missgynna
retentionen. Mångfalden gynnas även av störningar och relativt intensivt bete som håller tillbaka
konkurrenskraftiga växter men är inte lika positivt för retentionen. För intensivt bete kan missgynna
den biologiska mångfalden genom att långsamväxande arter inte får en chans. (Jordbruksverket, 2004)
10

Dammarna i avrinningsområdet
Syftet med de inventerade dammarna är ofta inte specificerat. Hos de anlagda dammar som har ett
uttalat mål är målet ofta näringsretention med möjlighet till biologisk mångfald som syfte. I
kommunens dammdatabas benämns de ofta som ”miljödammar”. Det finns skötselavtal med
markägarna men de är inte strikta, markägaren kan sköta dammen väldigt mycket eller inte alls
Metod och material
Funktionskontrollen och undersökningen av dammarna har gjorts genom inventering och
protokollföring där visuella parametrar noterats. Protokollet återfinns i bilaga 1 och inventerade
dammar i bilaga 2. Inventeringen bestod i att, gå runt dammen, ta koordinater, skaffa en överblick över
lokalen, undersöka in- och utlopp samt att protokollsföra vissa visuella parametrarna. Det använda
protokollet har baserats på ett protokoll som använts av miljökontoret i Helsingborg för
”funktionskontroll av anlagda dammar” sommaren 2007. Ytterligare parametrarna har lagts till i
protokollet. Dessa parametrar har valts ut baserat på litteraturstudier över vilka kriterier som gäller för
en damm då ett visst mål skall uppfyllas. Utifrån protokollet har dammarna bedömts efter hur väl de
överensstämmer med kriterierna för biologiska mångfalden och för näringsretention. Något om
behovet av skötsel för att dammens funktion ska bibehållas har bedömts för varje damm.
Parametrarna som protokollförts har gällt bakgrundsinformation så som dammens ålder, vattnets
härkomst och det ursprungliga syftet med dammen. Andra parametrar har gällt dammens utformning:
dammen placering i förhållande till vattendraget, in och utloppens placering i förhållande till varandra
samt in- och utloppens tillstånd. Strandkantens sluttning, erosion dammens form och öar har också
noterats. Dammens vegetation har delats in i generella grupper (övervattensvegetation,
flytbladvegetation, undervattensvegetation) och förekomsten bedömts procentuellt. Bland de visuella
parametrarna för dammens växtlighet ingick täckningsgraden av övervattensvegetation,
undervattensvegetation, flytbladsvegetation, andmat och alger. Eftersom inventeringen gjordes i maj
månad har vegetationen inte nått full utveckling men kan ändå jämföras för olika dammar. Tillväxten
av alger kan vara större i vissa dammar senare på året och den parametern blir därför svår att jämföra
för olika dammar. Förekomsten av skyddszoner och deras utseende samt markanvändningen i
anslutning till dammen har tillförts protokollet. Slutligen har även skötsel och möjligheter till skötsel
noterats, dammens heterogenitet bedömts och vattenflödet genom dammen observerats i de fall det
varit möjligt. Kompletterande information har inhämtats ur både excelfiler från landskrona kommun
och Länsstyrelsen i Skånes våtmarksregister.
Inventeringen har begränsats till 47 dammar av de 63 som finns anlagda inom Saxån-Braåns
avrinningsområde. Syftet var att täcka in alla dammarna men vissa dammar låg otillgängligt och var
svåra att ta sig fram till, dessa valdes därför bort. Resterande har missats pga. att de inte hittats på den
karta som användes vid inventeringen.
Dammarna har på ett teoretiskt plan bedömts vara bäst anpassad för målet näringsretention eller bäst
anpassad för målet biologisk mångfald. I vissa fall har dammen inte kunnat bedömas som bäst
anpassad för enbart ett av målen. Metoden har gått ut på att se över uppgifterna som protokollförts
över dammen. Därefter har uppgifterna vägts mot de karaktäristiska kriterierna för en damm som
uppfyller ett visst mål. Följande 6 parametrar har fått spela störst roll i avgörandet: vattnets härkomst,
strandkantens lutning, dammens form, dammens flikighet, flödet genom dammen och förekomsten av
öar. Beroende på hur parametern ser ut i varje damm stämmer den bäst ihop med ett mål. De flesta av
dammarna har karaktäristiska kriterier för både näringsretention och biologisk mångfald. Av den
anledningen har den damm som haft flest kriterier som stämmer in på näringsretention generaliserat
bedömts vara bäst anpassad för näringsretention. Samma förfarande har använts för dammar där
11

kriterierna huvudsakligen stämde in på biologisk mångfald. I vissa fall har kriterierna för båda målen
funnits i samma utsträckning, inget mål har dominerat, dammen har då generellt bedömts uppfylla
båda målen.
Resultat
Totalt inventerades 47 av 63 dammar i maj månad 2008. Tyvärr ger inte detta en komplett bild av
samtliga dammar i avrinningsområdet. Majoriteten av dammarna är inventerade och ger ett generellt
intryck över hur läget ser ut. En annan brist i resultaten nedan är att komplett information inte kunnat
erhållas för varje damm. I vissa fall har inte fakta funnits över alla dammar och i andra fall har visuella
parametrar inte lokaliseras, t.ex. inlopp och utlopp, eller kunnat bedömas i samband med
inventeringen.
Dammarnas syfte och vattnets härkomst
Syftet med dammarna har inhämtats ur landskrona kommuns dammdatabas och länsstyrelsen i Skånes
våtmarksregister. Syftet är ofta inte specificerat och på vissa ställen inte heller angivet. Av de
inventerade dammarna angavs 17st vara miljödammar, 4st för bevattning och de resterande 26 har
inget angivet syfte. Inom begreppet miljödamm ingår bland annat bevarande av hotade arter och
näringsretention. Dammarna utgör recipient för vatten med olika härkomst vilka framkommer i figur 1
nedan. Vanligast förekommande är dräneringsvatten från åkermark. Figuren representerar inte den
volymen vatten som de olika källorna bidrar med.
Figur 1 Källan till vattnet som rinner ut i dammarna
Dammarnas ålder och storlek
Dammarnas ålder variera mellan 3 och 17 år men majoriteten av dammarna är mellan 5 och 8 år
gamla, se figur 2. På vissa av dammarna har ingen ålder hittats. Majoriteten av dammarna i
avrinningsområdet är små. Nästan hälften av alla dammar är mindre än en halv hektar, se figur 3.
12
Figur 2 Åldersfördelningen på de inventerade dammarna Figur 3 Storleksfördelningen på de inventerade dammarna

De största dammarna är Svalövssjön, Selarp 10:4, 10:2 och Trolleholm 1:17. Dammen i Trolleholm är
den enda damm som har en yta större än 10 hektar, de båda andra utgör gruppen som ligger mellan 5
och 10 hektar.
Markanvändning och skyddszoner
Markanvändningen i omgivningen kring dammarna utgörs främst av åkermark, se figur 4. Därefter
kommer gräsmark, bebyggelse och betad mark som är betydligt mindre delar av markanvändningen.
Skog utgör den allra minsta delen. Skyddszoner finns kring samtliga dammar i avrinningsområdet. Vid
4 dammar understiger skyddszonens bredd 10 meter på något ställe och det finns större risk för att
dammen tillförs näringsämnen från omgivningen, se bild 1.
Figur 4 Markanvändningen kring dammarna i avrinningsområdet
Bild 1. Exempel på en för smal skyddszon kring en dam i Trollenäs
Dammarnas vegetation
Typen av vegetation och dess täckningsgrad varierade stort mellan olika dammar, se i figur 5-9 nedan.
Figurerna visar täckningsgraden för var och en av vegetationsgrupperna för varje damm.
Undervattensvegetationen var på vissa ställen svår att se p.g.a. grumligt vatten, därför kan den ha
funnits i fler lokaler än vad figur 6 visar. Endast en damm var fullständigt täckt med
övervattensvegetation, en liten damm i Dösjebro. Men ytterligare 8 dammar var mer än 50 % täckta av
övervattensvegetation. Ingen av de andra växtlighetsgrupperna täckte en damm helt. Ett par dammar
täcktes till över 50 % med flytbladsvegetation, undervattensvegetation eller alger. I majoriteten av de
inventerade dammarna var täckningen av växtlighet inom samtliga kategorier antingen under 50 %
eller obefintlig. Alger och andmat förekom ofta på dammarnas yta medan flytbladsvegetation
13

påträffades mer sällan. På vissa ställen täcktes stora delar av dammens yta av alger bland annat i
Kvärlöv 17:1 (nedre), Allarp 2:1 och Asmundtorp 1:167 (As 4-5).
Figur 5 Täckningsgraden av övervattensvegetation
Figur 6 Täckningsgraden av flytbladsvegetation
Figur 7 Täckningsgraden av undervattensvegetation Figur 8 Täckningsgraden av andmat
Figur 9 Täckningsgraden av macroalger
Strandkanterna
Strandkantens lutning delades in i tre kategorier; brant, mer avfasat och flackt. Över hälften av
dammarna hade en väldigt brant lutning eller i vissa fall lite mer avfasat, endast 14 dammar hade en
flack strandkant. Trots att branta strandkanter ofta förekommer var inte erosion lika vanligt
förekommande. Omkring en fjärdedel av dammarna hade viss eller omfattande erosion. Detta kan bero
på att dammarna i 90 % av fallen hade en bevuxen strandkant. I de andra 10 % av fallen var
strandkanten kal bland annat p.g.a. att dammen var relativt ny eller att betesdjur trampat sönder
växtligheten.
14

Bild 2. Exempel på en flack strandkant Bild 3. Exempel på en brant strandkant
Dammarnas utformning
Dammarna i avrinningsområdet ligger olika placerade i förhållande till vattendraget. De allra flesta,
över 70 %, ligger bredvid vattendraget. De andra dammarna ligger antingen där en kulvert öppnats
upp, mer fristående från vattendraget eller i vattendraget (endast i 2 fall). Dammarna skiljer sig från
varandra i hur de utformats vid anläggandet. De allra flesta dammarna är avlånga, i vissa fall avlånga
och böjda, se figur 10. Med avlång form avses att dammen är betydligt mycket längre än bred.
Figur 10 Dammarnas fysiska utformning
Figur 11 Flikigheten hos dammarna
Ungefär en femtedel av dammarna kan beskrivas som runda dvs. ungefär lika lång som bred
Resterande dammar är mer varierande på så sätt att de har vikar eller inbuktningar längs kanten.
Flikigheten, dessa vikar och inbuktningar, har bedömts för dammarna, se figur 11. De flesta dammar
har ingen flikighet eftersom de är avlånga eller runda med relativt raka kanter. Bland de dammar som
är mer varierande råder främst viss flikighet med någon eller några inbuktningar och vikar. I tre fall,
Åkarp 3:14, Selarp 10:4, 10:2 och Saxtorp 11:6 m.fl. rör det sig om väldigt stor flikighet. I 6 av de 47
inventerade dammarna fanns en eller flera öar. I tre av dessa fallen är en ö placerad vid inloppet vilket
kan hjälpa till att sprida vattnet över hela dammbotten.
Flöde och skuggning
Växtlighet i dammens omedelbara omgivning i form av buskar och träd påverkar dammens sol- och
vindexponering. Kring de flesta dammar finns någon typ av buskar eller träd. Kring en del av
dammarna är buskväxten stor och står tätt vilket innebär att solintrålningen minskas och även att
vindexponeringen på dammens yta minskar. I anda fall finns stora men glest placerade buskar som inte
påverkar solinstrålningen lika mycket om det är öppet i söder och väster. Buskar eller träd kring vissa
av dammarna minskar vindexponeringen. Ofta finns små träd eller buskplantor runt dammen som inte
15

i nuläget påverkar solinstrålning men utan åtgärd kommer att påverka om något år. 70 % av dammarna
är så gott som helt solexponerade. Två dammar, Allarp 2:1, 3:1 och Häljarp 14:1 hade väldigt lite
solexponering och var näst intill helt omringade av stora träd. Resterande dammar hade liten
solexponering pga. stora träd eller buskar. Vattenflödet i en damm och hur väl det sprider sig över dess
botten är svårt att bedöma med en rent visuell undersökning. Baserat på en visuell bedömning fanns
vattenflödet i en stor del av dammarna, 40 % vara väldigt litet eller möjligtvis helt stilla. En fjärdedel
av dammarna bedömdes flödet vara delvis stillastående p.g.a. flikighet eller tät växtlighet. I ytterligare
drygt en fjärdedel av dammarna bedömdes vattenflödet sprida sig över hela dammbottnen. I ett fall,
Annelöv 21:1 hade en kanal bildats i en del av dammen så att vattnet inte spreds genom hela dammen
längre.
Övriga parametrar
En bedömning om en damm har någon sorts skötsel är svårt att bedöma visuellt. Vissa dammar är
öppnare än andra även om det inte sker någon skötsel, därför är det svårt att göra en bedömning som är
riktig. Däremot förekom det bete kring 4 dammar, de två dammarna på Selarp 10:4, 10:2, Trolleholm
1:17 och Årup 7:1a.
I nästan alla dammar observerades fåglar vid inventeringen. Sothöns och gräsänder var vanligast men
även svan, gråhakedopping och andra fågelarter fanns i vissa dammar. I tre dammar, Årup 7:1a,
Källsnöbelöv 10:2 och den intilliggande dammen Källsnöbelöv 8:13, observerades stora mängder
paddrom och yngel. I de två senare dammarna sågs även liten salamander. Vid två dammar
observerades vilt, i Norra Skrävlinge 1:1 sågs råbock och harar och i Huvudstorp 2:2 sågs rävar.
Fisk kan komma in i vatten i stort sätt av sig själv med tiden i andra fall planteras den in. När det
gäller de inventerade dammarna finns det med säkerhet fisk i tre dammar, Håstenslöv 4:1 där ägaren
själv berättade det, Lilla Hörstad 6:1 där det berättades på en exkursion och Årup 7:1a där fiskyngel
observerades. I Håstenslöv 4:1 fanns även kräftor som ägaren planterat in (enligt honom själv hade
även inloppet till dammen lagts om och mynnade i bäcken för att näringsämnena orsakade för mycket
växtlighet i dammen vilket i sin tur missgynnade hans kräftor).
Behov av åtgärd
Av samtliga anlagda dammar i avrinningsområdet behövs någon typ av åtgärd vidtas i ungefär hälften,
ungefär en fjärdedel har inte inventerats och den sista fjärdedelen behöver ingen åtgärd, se figur 10.
De flesta av åtgärderna är små och andra är lite större och mer krävande. De olika typerna av åtgärder
ses i figur 11. Olika åtgärder kan vara aktuella i samma damm, bitarna i cirkeldiagrammet
representerar inte en åtgärd per damm utan antalet åtgärder för alla dammarna sammanlagt inom varje
kategori.
16

Figur 10 Andelen dammar som är i behov av
åtgärd……………………………...
De åtgärdsbehov som är vanligast är att rensa i inlopp och utlopp samt att röja småbuskar. Rensning i
inlopp har lite olika innebörd, på vissa ställen finns det för mycket växtlighet som stoppar vattnet på
andra ställen börjar det ansamlas sediment vid inloppet. Runt flera dammar finns små träd och
buskaplantor som inte ställer till med problem idag men kan komma att göra det om de får växa till, se
bild 4. Plantorna kan grävas upp eller huggas av utan större problem. Rensning i utlopp innebär i stort
sätt samma åtgärder som för inlopp men även att skräp rensa bort för att inte sätta igen och hindra
vattnet att rinna igenom effektivt. Större röjning innebär röjning av större buskar och träd som
blockerar solljuset från att nå dammens yta. Därefter kommer mindre förekommande åtgärdsbehov
som att ta bort vass, utöka skyddszon, rensa bort alger från dammens yta och lägga på ett brunnslock.
För en fullständig förteckning över dammar och åtgärder se bilaga 2.
Bild 4. Exempel på hur små busk och trädplantor omringar en damm i Häljarp
17
Figur 11 Fördelning över vilken sorts åtgärd som behövs

Näringsretention eller biologiska mångfald
Parametrarna för vattnets härkomst, strandkantens sluttning, dammens form, dammens flikighet, flödet
genom dammen och förekomsten av öar vägdes samman. I figur 12-14 visas fördelningen över antalet
kriterier som uppfylls i samtliga dammar, exempelvis uppfyllde flest dammar 3 kriterier för
näringsretention medan bara ett fåtal uppfyllde samtliga 6 kriterier.
Figur 12-14 Antalet kriterier som uppfyller näringsretention, biologisk mångfald eller båda två för samtliga dammar
Resultatet blev att hela 68 % av dammarna bäst stämmer in på målet näringsretention, se figur 10. 21
% av dammarna stämde bäst in på målet biologisk mångfald och resterande 11 % stämmer in på båda,
se figur 15
Figur 15 Fördelningen över vilket syfte dammarna teoretiskt bäst uppfyller
18

Diskussion
Samtliga inventerade dammar i avrinningsområdet bidrar till förbättrade förutsättningar för vattnets
självrening och den biologiska mångfalden i landskapet. Denna typ av naturvård är viktig speciellt i ett
område som Saxån-Braåns avrinningsområde där den dominerande markanvändningen är jordbruk och
den största tillförseln av näringsämnen sker genom diffusa läckage från åkermark. Ytterligare en
anledning är att 90 % av dammarealen försvunnit mellan 1800 och 1900 talet. En förutsättning för att
dammarna ska behålla sin funktion med avseende på näringsretention och biologisk mångfald kan de
inte förändras genom tex uppgrundning eller igenväxning eller på annat sätt förändras så att de inte
längre uppfyller kriterier för dessa olika mål.
Efter inventering av 47 av avrinningsområdets totalt 63 dammar står det klart att majoriteten ser bra ut
både vad det gäller näringsretention och biologiska mångfald. Endast mindre åtgärder behövs för att
funktionen ska upprätthållas.
De inventerade dammarna har i detta arbete delats in i två kategorier näringsretention eller biologisk
mångfald men på många ställen uppfylls kriterier för båda typerna i samma damm. Flest dammar
hamnar inom kategorin näringsretention. En förklaring till detta är att huvudsyftet med anläggandet av
dammar i och med handlingsprogram och LIP-projekt haft som mål att minska Saxån-Braåns
näringsbelastning på havet. Det går ofta bra att kombinera de båda syftena i en damm, detta ser man
också på dammarnas utformning och till viss del skötseln. Ett problem med kombinationen är att
vattnet är väldigt näringsrikt, ju näringsrikare vatten desto bättre fungerar en näringsretenterande
damm. Mindre näringsrikt vatten gynnar biologisk mångfald bättre. Flödet är en annan faktor som
skiljer mellan syftena, jämt flöde föredras i dammar för näringsretention och mer stilla vatten föredras
i dammar med stor biologisk mångfald.
Metoden som användes för att på ett teoretiskt plan bedöma vilka dammar som är bäst anpassad för
målet näringsretention från de dammar som är bäst anpassad för målet biologisk mångfald, är en grov
förenkling av verkligheten. Det är svårt att uppskatta funktionen hos en damm enbart genom fakta
baserade på visuella parametrar. Ingående undersökningar och mätningar på dammarna behövs för att
få en uppfattning om vilken funktion dammen har. För att få ett resultat har en uppdelning av
dammarna gjorts genom att ett fåtal av dammens fysiska och biologiska parametrar jämförts med
generella kriterier för näringsretention och biologisk mångfald. Parametrarna har valts ut via
litteraturstudier och bygger inte på en befintlig metod för bedömning av syfte. Fler parametrar kunde
användas i uppdelningen som t.ex. växtligheten i dammen och liknande men dessa parametrar har inte
varit jämförbara för samtliga dammar.
Föreslagna åtgärder syftar till att optimera näringsretention och biologiska mångfald men inte samtliga
dammar har dessa syften. Flera av dammarna är dagvatten- eller bevattningsdammar där de föreslagna
åtgärderna kanske inte behövs för funktionen hos just de dammarna. Viltvatten är en annan typ av
damm där åtgärder kanske inte behövs då ändamålet inte är näringsretention och biologiska mångfald.
Det är möjligt att kombinera de olika målen genom några justeringar. En bevattningsdamm kan t.ex.
hålla stora mängder vatten även om kanterna fasas av något. En dagvattendamm stämmer in på
kriterierna för biologisk mångfald eftersom att vattnet inte är lika näringsrikt som dräneringsvatten
från åkermark. Dammens funktion som dagvatten renare borde inte försämras av åtgärder som gynnar
näringsretention och biologisk mångfald. Varken bevattnings- eller dagvattendammar missgynnas av
igenväxt och uppgrundade precis som de andra dammtyperna.
De flesta åtgärderna som kan vidtas i vissa dammar är små och inte så krävande. I fallen med
buskplantor kan åtgärder vänta ett tag men då blir de svårare att avlägsna. Eftersom det är många
dammar kan det bli kostsamt och tidskrävande att genomföra åtgärder även om de är små. Större
19

åtgärder t.ex. att fasa av kanter är ändå dyrare och mer tidsödande. Ingen av dammarna har en störning
som helt hindrar dammens funktion vilket betyder att ingen damm är i omedelbart behov av åtgärd för
att behålla sin funktion. De åtgärder som föreslagits är inte oväntade eftersom dammar förändras med
tiden, växtmaterial hamnar i inlopp och utlopp, buskplantor etablerar sig och sediment ansamlas mm.
Då en ny damm anläggs hade funktionen indirekt gynnats av att ett mer detaljerat mål med dammen
anges. Målet gör det lättare att utforma dammen för att få en så optimal funktion som möjligt.
Samtidigt är det fördelaktigt om förutsättningar för både näringsretention och biologisk mångfald
etableras i dammen. Även om funktionen för de båda var för sig blir något sämre kan helheten
innebära en förbättring för miljön och landskapet. Skötselavtal med markägare gynnar även dammens
funktion om det fanns någon möjlighet att försäkra sig om att skötsel sker. Idag finns skötselavtal som
för vissa dammar följs och för andra inte. Om markägaren engagerade sig i skötseln av dammen på sin
mark skulle åtgärder kunna genomföras lättare än om t.ex. kommunen skulle sköta samtliga dammar.
Tyvärr är det svårt att engagera markägare som inte vill eller inte har ett intresse i det.
Under inventeringen stod det klar att alla protokollsparametrarna inte var möjligt att bedöma visuellt i
fält. Dessa parametrar kan strykas ur protokollet. Flödet genom dammen var svårt att urskilja p.g.a.
grumligt vatten eller lugn vattenyta. Av samma anledning var det inte heller möjligt att uppskatta
dammens djup eller variation i djup. Om dammen var uppgrundad gick inte heller att avgöra när det
ursprungliga djupet inte var känt och eftersom det inte någonstans rörde sig om en tydlig
uppgrundning. En annan parameter som var svår att bedöma var om det förekom skötsel eller inte, i de
fall som inte rörde betesdjur som kunde observeras vid lokalen. Bedömningen om det fanns möjlighet
till vattennivåreglering var inte helt lätt att göra, på flera ställen fanns brunnslock som kan antyda till
möjlighet men dessa kan se ut på olika sätt. Brunnslock och liknande kan även ha missats vid
inventeringen. Tömning av sediment var en parameter som inte kunde hittas i dokumentationen kring
dammarna. Parametern dammens täckning av alger lades till protokollet vid inventeringens början
eftersom förekomsten av dessa varierade stort mellan olika dammar.
Svårigheter under arbetets gång har uppstått. De parametrar som skulle undersökas för varje damm är
inte lika lätt att bedöma i verkligheten som i teorin. Dammarna liknar varandra i vissa avseende men är
helt skilda ur andra. Alla parametrar har inte kunnat noteras för samtliga dammar vilket har lett till att
jämförelser inte kunnat göras utifrån alla aspekter som ursprungligen avsetts.
En framtida kontroll kan underlättas om bakgrundsinformation om dammarna sammanställs innan
inventeringen så att en uppfattning om hur dammen kan tänkas se ut, eller borde se ut, skapas. Till
skillnad från mitt tillvägagångssätt vilket var att sammanställa all information efter inventeringen. Det
underlättar även om kunskapen om hur dammar med olika mål ser ut i verkligheten och inte bara i
teorin, finns innan kontrollen. En karta över Saxån-Braåns avrinningsområde med dammar och vägar
utmärkta var ett bra sätt att orientera sig till dammarnas i samband med kontrollen. Däremot var det i
vissa fall svårt att hitta alla dammar, vilket jag fick erfara efter kontrollen var avslutad och några
dammar missats. Möjligtvis kan dammarna prickas av eller märkas på ett annat sätt innan
inventeringen eller på annat sätt säkerställa att samtliga dammars läge är känt.
Avslutningsvis kan sägas att dammarna i avrinningsområdet inte har några större problem med sin
funktion och är ett trevligt inslag i landskapet som annars till stora delar består av variations fattigt
jordbruk. Dammarna är fördelaktiga i arbetet med att uppnå en bättre miljö och ett återskapande av en
del av de egenskaper landskapet en gång hade med avseende på näringsretention och biologisk
mångfald.
20

Källförteckning
Ekologgruppen. (1994). Handlingsprogram för vatten- och landskapsvård inom Saxån-Braåns
avrinningsområde. Landskrona kommun.
Ekologgruppen. (2003). Vegetation och bottenfauna i nyanlagda dammar/våtmarker - Uppföljning och
utvärdering. Landskrona Kommun.
Feuerbach, P. (1998). Praktisk handbok för våtmarksbyggare : anläggning och skötsel. Halmstad:
Hushållningssällskapet Halland. ISBN:91-630-7632-2.
Feuerbach, P. (2004). Anlagda våtmarker i jordbrukslandskapet – förbättringar och skötsel. Halmstad,
Hushållningssällskapet Halland: Bulls House of Graphics.
Hagberg, A, Krook,J och Reuterskiöld D. et al. (2004). Åmansboken- vård, skötsel och restaurering av
åar i jordbruksbygd. Landskrona: Wallin och Dalholm Boktryckeri AB. ISBN 91-631-4875-7
Hansson, L, Brönmark, P, Nilsson, A och Åbjörnsson, K. (2005). Conflicting demands on wetland
ecosystem services: nutrient retention, biodiversiy or both? Artikel
Jordbruksverket. (2004). Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av
växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö. Rapport 2004:2
Nyström, P och Stenberg, M.(2008) Forskningsresultat och slutsatser för bevarandearbetet med
hotade amfibier – En litteraturstudie. Länsstyrelserapport 2008:55. Länsstyrelsen i Skåne län.
Weisner, S et al. (2008). Växtnäringsavskiljning i våtmarker i jordbrukslandskapet. Artikel
Williams, L. (2004). Dammar och våtmarker för ett ekologiskt hållbart samhälle. Utvärdering av ett
LIP-projekt i Saxån och Braån. Landskrona kommun.
21

Bilaga 1 Protokollet
Fältblankett för inventering av anlagda dammar i
jordbrukslandskapet
Parameter Förklaring Ange Värde och
anteckning
A. Bakgrundsinformation
Inventeringsdatum Å, M, D
Namn Dammens namn
Koordinater (inloppet) x
Kommun Kommunens namn
y
Ålder Ålder vid inventering År
Syfte Dammens ursprungliga syfte vid
anläggning
Vattnets härkomst vattendrag, dränering, dagvatten
B. Dammens utformning
Placering 1= i vattendraget, 2=bredvid
vattendraget, 3=kulvert
1-3.
Inloppet och utloppet Deras placering i förhållande till
varandra. 1= så långt ifrån som möjligt,
2= närmare än 1
1-2.
Behov av åtgärd (inlopp) 1= ingen, 2= behov av åtgärd 1-2.
Behov av åtgärd (utlopp) 1= ingen, 2= behov av åtgärd 1-2.
Storlek Dammens storlek Ha
Strandkantens sluttning 1= brant, 2= avfasat, 3= flackt 1-3.
Erosion i strandkanten 1= ingen erosion, 2= viss erosion, 3=
omfattande erosion
1-3.
Miljön i strandkanten 1= bevuxen, 2= kal 1-2.
Djup Generellt. 1= grund (max 1.5m), 2=
djupare
1-2.
Variation i djup 1= djuphåla vid inlopp, 2= andra djupare
partier
1-2.
Form 1= rund, 2= avlång, 3= korvformad, 4=
mer varierande
1-4.
Öar 1= en ö, 2= flera öar, 3= ingen ö 1-3.
Öarnas placering 1= vid inloppet, 2= någon annanstans 1-2.
Öarnas utformning 1= runda, 2= avlånga, 3= flacka, 4=
eroderade, 5= vattentäckta, 6= bevuxna
C. Dammens vegetation
Övervattensväxter 1= täcker, 2= mer än 50%, 3= mindre än
50%, 4= obefintlig
Flytbladsväxter 1= täcker, 2= mer än 50%, 3= mindre än
50%, 4= obefintlig
Undervattensväxter 1= täcker, 2= mer än 50%, 3= mindre än
50%, 4= obefintlig
Andmat 1= täcker, 2= mer än 50%, 3= mindre än
50%, 4= obefintlig
22
1-6.
1-4.
1-4.
1-4.
1-4.

Vegetation på grundare delar ute i
dammen
D. Skyddszon
1= finns, 2= finns ej 1-2.
Bredd Hur bred är skyddszonen Meter
Omsluter Går skyddszonen runt hela dammen Procent
Enstaka träd Finns det enstaka stora träd i dammens
omgivning
Kryss
Buskar Finns det enstaka buskar Kryss
E. Markanvändning
Skog Uppskattad % av dammens omgivning Procent
Åkermark Uppskattad % av dammens omgivning Procent
Gräsmark Uppskattad % av dammens omgivning Procent
Betad mark Uppskattad % av dammens omgivning Procent
F. Skötsel
Tecken på skötsel 1= bete, 2= såtter, 3= bete och slåtter, 4=
ingen
Typ av betesdjur 1= kor, 2= får, 3= en blandning, 4= annan
typ (anges)
Tillräcklig skötsel 1= ja, 2= nej ytterligare åtgärder behövs,
3= stora åtgärder behövs
Tömning av sediment 1= sker, 2= sker ej
Vattennivåreglering 1= möjligheten finns, 2= ingen möjlighet
till reglering
G. Dammens heterogenitet
Flikighet 1= mycket flikighet, 2= viss variation
finns, 3= ingen flikighet
Solexponering 1= helt solexponerat, 2= viss
solexponering, 3= ingen solexponering
Skugga 1= helt skuggad, 2= viss skuggning, 3=
ingen skuggning
Vindexponering 1= mycket vindexponerat, 2= viss
vindexponering, 3= stilla
Närliggande möjligheter till andra 1= stenrösen, 2= trädstammar, 3= andra
habitat
ting (anges), 4= inga möjligheter
Diken och sänkor vid dammen 1= finns, 2= finns ej 1-2.
H. Vattenflödet
Flödet genom dammen Generellt. 1. flöde genom hela dammen,
2= delvis stillastående vatten, 3= kanal
Uppgrundning Kryss
Igenväxt 1= ja, 2= nej 1-2.
I. Övrig information
23
1-4.
1-4.
1-3.
1-2.
1-3.
1-2.
1-2.
1-3.
1-4.
1-3.

Bilaga 2 Inventerade dammar och åtgärdsförslag
Namn Typ av åtgärd som kan vidtas Xkoordi
nat
24
Ykoordi
nat
Asmundtorp 3:3 (As
12)
Rensa inlopp, åtgärda buskar 6198260 1320826
Råga Hörstad 2:9 Rensa in och utlopp, röja småbuskar 6198556 1319897
Råga Hörstad 7:27,
7:7, 2:9 mfl
Inlopp uppgrundat 6198656 1318794
Råga Hörstad 7:7, 2:9 Rensa inlopp och utlopp, röja småbuskar 6198727 1318845
Asmundtorp 1:167
(As 4-5)
Rensa inlopp, röja småbuskar och alger 6199184 1321228
Asmundtorp 29:2 (As
13)
Inlopp från växter, röja småbuskar 6198618 1321972
Lilla Hörstad 6:1 Rensa inlopp, röja småbuskage 6197252 1321169
Trollenäs 2:15 Röja buskar 6194991 1338251
Trolleholm 1:17 Ingen 6200756 1341148
Selarp 10:4, 10:2 Ingen 6197688 1342227
Sibbarp 2:3 ingen 6196061 1334901
Sibbarp 2:3 lilla ingen 6196170 1334744
Åkarp 3:14 Rensa inlopp och röja buskage 6196447 1333267
Huvudstorp 2:2 Röja träd och stora buskar (viltvatten) 6193442 1327705
Annelöv 21:1 Rensa dammen på vass, rensa inlopp och utlopp i 6193479 1327616
Särslöv 6:1 Röja småbuskar, skyddszonens bredd under 10
meter, brunnslock saknas
6192738 1326718
Dösjebro stora Röja vass, Rensa utlopp 6191571 1325976
Dösjebro lilla Röja vass 6191614 1325784
Kvärlöv 17:1 (övre) Röja små buskar 6192936 1323099
Kvärlöv 17:1 (nedre) Rensa alger 6192880 1322988
Saxtorp 11:6 m.fl. Rensa utlopp från sediment 6195547 1319759
Häljarp 14:1 Rensa in och utlopp (nästan helt skuggad) 6195797 1319751
Saxtorp 14:53, Hä 2 Eventuellt röja vass 6195757 1319378
Häljarp 10:15 Mycket vass 6196013 1319334
Årup 7:1a Ingen 6198516 1323767

Årup 7:1b Rensa utlopp 6198758 1323497
Södervidinge 25:1 Ingen 6191932 1331510
Södervidinge 27:1 Röja eller hålla efter buskar 6191773 1331748
Södervidinge 14:2 Ingen 6191438 1332610
Källs Nöbelöv 10:2 ingen 6197844 1330570
Källs Nöbbelöv 8:13 ingen 6197859 1330553
Svalövssjön ingen 6202731 1331792
Lönnstorp 2:1 Rensa inlopp, hålla efter stora buskar (viltvatten) 6204356 1331104
Dagstorp 3:1 Rensa i inlopp och utlopp 6191651 1330046
Allarp 2:1 och 3:1 Röja träd för ljusets skull (nästan helt skuggad) 6192076 1330273
Allarp 2:1 Rensa inlopp (uppgrundat) och utlopp (igentäppt) 6192197 1330204
Banverketdamm 6
Dösjöbro o
Röja buskar 6191800 1326122
Banverket 4 Kvärlöv Ingen 6192944 1323444
Eslöv 51:4,
Röja träd för att öka rekreationsvärdet (vid 6194328 1342491
Krondammen bebyggelse)
Håstenslöv 4:1 Röja stora buskar och träd för ljusets skull 6195723 1331227
Trollenäs 2:15 l röja loppen och buskar 6194991 1338251
Selarp 10:4, 10:2 lilla Ingen 6197779 1342363
Stabbarp 4:51 Röja stora buskar för ljusets skull 6197199 1344413
Norra Skrävlinge 1:1 Röja vass och buskar 6195718 1329012
Trä 1:8 ingen 6195743 1328880
Värmö 2:11 ingen 6196600 1327864
Eslöv Norra Ingen 6194571 1342867
25