Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010 ... - Timrå kommun

Återställningsplan 

för Ljustorpsån och Mjällån 

2010-2014 

Ljustorpsåns FVO 

Öhmans 

Fiskevårdsservice

Titel: Fiskevårdsåtgärder i Ljustorpsån och Mjällån 

Utgivningsdatum: Mars 2010 

Utgivare: Timrå kommun 

Kontaktperson: Stefan Grundström 

Text: Bo Öhman, Öhmans Fiskevård 

Illustrationer och layout: Anna Axling, WSP 

Fotografi och samordning: Jean Esselström, WSP 

Distributör: Timrå kommun, 861 82 Timrå, 

telefon 060-16 31 00, e-post stefan.grundstrom@timra.se

Innehåll 

Bakgrund 4 

Mjällån 4 

Ljustorpsån 4 

Problembeskrivning 4 

Flottning 4 

Onormala flödesvariationer 5 

Genomförande 5 

Prioriteringar 5 

Markägare 5 

Kostnadskalkyl 6 

Föreslagna åtgärder 7 

Flytt och tillförsel av sten 7 

Skapande av höljor 8 

Öppna bifåror och kvillersystem 9 

Återskapande av lekbottnar 11 

Lagfors, övre: 12 

Lagfors, nedre: 13 

Nyland, ovanför Nylandsforsen: 14 

Nylandsforsen: 15 

Lövbergsåsen, övre och nedre: 16 

Storvålen: 17 

Edstaforsen och Storkyrkan: 18 

Tuna: 19 

Gällviksforsen: 20 

Översiktskartor 21

4 

Bakgrund 

Ljustorpsån (693892-158295) och nedre delarna 

av Mjällån (694508-158129) är Timrå 

kommuns mest värdefulla vattendrag. Höga 

naturvärden och stora möjligheter till kvalitativt 

sportfiske som glädjekälla både för kommuninnevånarna 

och turister. 

Vattendragen är av stor betydelse för flera så kallade anadroma 

arters reproduktion som exempelvis havsöring, 

flodnejonöga och möjligen lax. Med anadrom menas att 

fortplantningen sker i sötvatten och tillväxten sker ute i 

havet. 

Idag kan de anadroma arterna och de stationära arterna 

som harr och öring vandra fritt i Mjällån och i Ljustorpsån 

upp till Lagfors kraftverk ungefär 18 km uppströms 

sammanflödet med Mjällån. Kraftverket utgör ett 

absolut vandringhinder och avskärmar stora reproduktionsområden 

uppströms som exempelvis Bredsjöån 

och Ådalsån. Redan innan etableringen av kraftverket 

var forsen ett svårt hinder att passera då den är hög och 

smal. 

Mjällån 

Mjällån från kommungränsen ned till sammanflödet 

med Ljustorpsån påminner om Ljustorpsån nedströms 

Edsta förutom ett undantag, Gällviksforsen. Vid Gällviksforsen 

har vattendraget en kraftig forskaraktär med 

grova block. 

Ljustorpsån 

Ljustorpsån, från Lagfors kraftverk ned till Edstaforsen 

(en sträcka på drygt 1 mil), har en varierande karaktär 

med omväxlande forsar med bra fallhöjd och strömstrykor 

liknande de i Mjällån. Det är på detta parti som det 

finns stora förutsättningar att etablera starka stammar av 

främst havsöring och harr. 

Fiskevårdsområdet i samarbete med länsstyrelsen utförde 

i mitten av 90-talet biotopåterställningar på vissa partier 

mellan Lagfors och Nylandsforsen. 

Ljustorpsån nedströms Edstaforsen ner till sammanflödet 

med Mjällån domineras av omgivande jordbruksmark. 

Ån har ett bitvis kraftigt meandrande lopp och 

botten domineras av finare material som sand, mjäla och 

lera. Kortare sträckor med strykande strömmar med grus 

och sten förekommer främst i övre delen mot Edsta, 

områden som man brukar kalla för typiska harrstrykor. 

2005 - 2006 utfördes biotopvårdsåtgärder i form av utläggning 

av sten och större block för att öka havsöringens 

möjligheter till reproduktion i området på några av 

dessa sträckor. 2008 byggdes en lekbotten och biotopvårdsåtgärder 

utfördes på en sträcka vid Ås. 

Problembeskrivning 

Flottning 

Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån 

och Mjällån använts som flottningsleder. För att underlätta 

timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande 

rensningar av sten och block i forsarna. Mindre sten lades 

upp efter stränderna medan de stora blocken sprängdes 

sönder. Bifåror och kvillersystem lades igen med sten 

så att man koncentrerade vattenflödet till huvudfåran. 

Detta syns tydligast i Ljustorpsån nedströms Lagfors till 

Edstaforsen och i Gällviksforsen i Mjällån. 

I de mindre strykande partierna anlades ris och stockbäddar 

i strandlinjen för att undvika erosion ifall det 

skulle uppstå timmerbrötar främst i meandrande partier. 

Detta syns tydligast i Mjällån 

Effekterna av flottrensningarna blev att livsmiljöerna 

för strömlevande fisk radikalt försämrades. Stånd- och 

övervintringsplatser försvann, strandzonerna mer eller 

mindre förstördes och de så viktiga bifårorna torrlades 

stora delar av året. 

I och med att de större blocken sprängdes sönder 

(viktiga då de stabiliserar bottnarna, skyddar lekplatser 

och ger dämningseffekt åt strandzonerna) så fick vattnet 

fritt spelrum och stora delar av det finare grusmaterialet 

(lekgrus) spolades iväg och hamnade nedanför forsarna. 

Slutresultatet blev grunda forsar med jämn bottentopografi, 

hög vattenhastighet med få ståndplatser, bortspolade 

lekplatser och sterila raka strandzoner. 

Bild 1: För att underlätta flottningen flyttades sten och block från 

strömfåran så att den blev jämn och rak. De homogena vattendragen 

försämrar möjligheterna till biologisk mångfald.

Onormala flödesvariationer 

Vid onormala snabba nivåsänkningar har varken fisk 

eller andra vattenlevande varelser en inbyggd mekanism 

att snabbt söka skydd på djupare vatten. Effekten blir att 

fisken stängs in i små pölar eller i värsta fall hamnar på 

torra land. 

Om sänkningarna sker vid upprepade tillfällen uppstår 

en så kallad miljöstress hos fisken som leder till ökad 

dödlighet på grund av fiskarnas begränsade förmåga att 

bryta ned mjölksyra och andra stressrelaterade ämnen. 

Snabba sänkningar orsakar störst skada på yngre individer 

främst 0+ då dessa uppehåller sig på grundområdena. 

Dylika områden förekommer i stor utsträckning 

i Ljustorpsån nedströms Lagfors till Hugsten och nedre 

delarna av Nylandsforsen. 

Effekterna av återställning i flottrensade vattendrag blir 

att block och större sten ger dämningseffekt och höjer 

vattenytan i forsarna och samtidigt ökar vattnets omloppstid 

och detta mildrar effekterna av onormala flödessänkningar. 

Problemet med onormala flödesvariationer 

kan dock inte lösas enbart med biotopåterställningar 

utan det är källan till problemet som måste åtgärdas i 

första hand. 

Efter att kraftverket byggdes om 2007 har fluktuationerna 

blivit mindre vilket ökar chanserna för att biotopåterställningarna 

som genomförs ska lyckas och ge resultat. 

Bild 2: Vattenkraftsframställningen i Lagfors leder till onormala 

svängningar i vattenståndet nedströms kraftverksdammen, detta 

påverkar flora och fauna i vattendraget negativt. 

Genomförande 

Prioriteringar 

Prioriteringslista över återställningsobjekten: 

Prioritet 1 

• Lagfors, övre 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Lagfors, nedre 

Nyland, ovanför Nylandsforsen 

Nylandsforsen (handåterställning) 

Lövbergsåsen, övre 

Edstaforsen 

Gällviksforsen 

Prioritet 2 

• Lövbergsåsen, övre (tillförsel av sten och block) 

• 

• 

Storkyrkan 

Storvålen 

Prioritet 3 

• Nylandsforsen (lekbottnar) 

• 

• 

Lövbergsforsen, nedre 

Tuna 

Markägare 

Berörda markägare vidtalas i god tid före återställningen, 

gärna året före. Innan åtgärder vidtas måste berörda 

markägare godkänna de åtgärder som planeras i vattendraget 

och vilka körvägar som får användas för de 

maskiner som används vid restaureringen. 

Störst negativ påverkan för den enskilde markägaren 

brukar vara skador på körvägarna, framförallt om det 

måste tillföras större block utifrån. Därför skall alla 

körskador återställas efter avslutad återställning och få 

markägarens godkännande. 

5

6 

Kostnadskalkyl 

Tabellen visar ungefärliga kostnadsberäkningar för föreslagna återställningar åren 2010 – 2014. 

Förändringar i planen kan ske beroende på väderförhållanden (till exempel kan högt vattenstånd en sommar leda till att det 

byggs mindre det året), samordning av resurser och tillgång på material etcetera. 

Objekt Start 

övre Sweref, 

nedre Rt90 

2010 

Nyland, ovanför 

Nylandsforsen 

Stopp 

övre Sweref, 

nedre Rt90 

Längd Åtgärder Prel. kostnad 

148710-694968 149220-694968 990 m Återställning, restaur. av befintlig 

157279-699485 157331-694986 

lekbotten 

Nylandsforsen 149450-694928 150100-694939 620 m Restaurering av befintlig lekbot- 

157353-694948 157397-699552 

ten för hand, nya lekbottnar 

Lövbergsåsen, 

övre 

23 000 kr* 

* ingår i 

23 000 kr 

150200-694937 150750-694911 560 m Återställning 14 000 kr** 

157429-694958 157482-694963 

Edstaforsen 153010-694900 153130-694908 250 m Återställning, tillförsel av sten/ 

157710-694955 157722-694935 

block, 20 lass samt restaurering 

av befintlig lekbotten 

92 000 kr 

2011 

Lagfors, övre 147330-695041 147810-694999 730 m Återställning, tillförsel av sten/ 140 000 kr 

157139-695054 157187-695016 

block, 40 lass 

Lagfors, nedre 147000-694993 147680-694972 370 m Återställning 10 000 kr 

2012 

157181-695009 157177-694985 

Gällviksforsen 157370-694964 157420-694930 380 m Återställning och ny lekbotten 70 000 kr 

2013 

158147-694998 158151-694968 

Lövbergsåsen, 150200-694937 150750-694911 560 m Tillförsel av sten/block ** ingår i 

övre 

157429-694958 157482-694963 

14 000 kr 

Lövbergsåsen, 151020-694932 151500-694933 120 m Återställning 20 000 kr 

nedre 

157513-694955 157523-694956 

Storkyrkan 153170-694900 153320-694891 240 m Återställning, tillförsel av sten/ 55 000 kr*** 

157726-694993 157743-694919 

block, 20 lass 

Tuna 153370-694866 153540-694842 350 m Återställning, tillförsel av block *** ingår i 

2014 

157748-694893 157764-694871 

55 000 kr 

Storvålen 151950-694964 152050-694987 250 m Återställning, tillförsel av sten/ 85 000 kr 

157603-694987 157613-695011 

block

Föreslagna åtgärder 

Följande typer av åtgärder föreslås för att återställa 

de värdefulla forssträckorna till sina 

ursprungliga funktioner: 

Flytt och tillförsel av sten 

Lägga ut block och sten i strömfåran på sådant sätt att 

man skapar total strömsättning i hela åbredden. Detta 

innebär att man får en självrensande effekt och begränsar 

sedimenteringen av finare material på uppväxtområden 

för mindre fisk och lekbottnar. För att få förståelse 

för genomförda åtgärder är det viktigt att stenen placeras 

så att det ser naturligt ut. Se bild 3. 

Före flytt och tillförsel av sten, 

en homogen strömfåra med raka 

stränder. Stora delar av strömfåran 

är torrlagd vid lågvattenstånd. 

Efter flytt och tillförsel av sten, 

en större del av strömfåran har 

liv. Varierande vattendjup och 

strömhastighet ger livsutrymme 

åt många vattenlevande arter och 

fisk av olika ålder. 

Bild 3: Före och efter flytt och tillförsel av sten. Storvålen. 

7

8 

Skapande av höljor 

Där bottentopografin är jämn behövs fördjupningar. 

Små höljor skapas där det är möjligt. De ger ståndplatser 

för fisken där den kan vila sig. Eftersom strömmen hela 

tiden för med sig småsten och grus är det viktigt att ha 

stora block som säkerställer höljorna genom att skapa 

strömvirvlar som håller höljorna tomma. Se bild 4. 

Bilden visar hur ett stenblock fungerar ute i åfåran. 

Framför blocket gräver strömmarna ur sand och grus 

så att en hölja skapas. I blockets skugga är det djupare 

vattnet svalt även under sommaren. 

Bakom blocket är strömmen svagare, där avsätts 

material och grundare vatten skapas där småfisk kan 

söka skydd. Stenblocket kan även utgöra en mikrobiotop 

för växter och insekter som sedan blir föda åt 

vattenorganismerna. 

Bild 4: Stenblock i åfåran hjälper till att skapa och säkerställa höljor i vattnet.

Öppna bifåror och kvillersystem 

Återskapa naturligt flikiga strandzoner där det är möjligt 

och öppna upp avstängda bifåror och kvillersystem. För 

att säkra vattenflödet till dessa, behövs oftast stora block 

för att få verkningsfull dämningseffekt. Se bild 5 och 6. 

Före öppnande av bifåran. Större 

sten och block har lagts upp för att 

hindra timmer från att åka in i 

bifåran. Bifåran är torrlagd. 

Efter öppnande av bifåran rinner 

vattnet åter in i bifåran. Det 

mindre vattendraget ger ett bra 

skydd för småfisk och ökar dessutom 

tillgången på föda. 

Bild 5: Före och efter öppnande av bifåra. Gällviksforsen. 

9

10 

Ett kvillerområde är en plats där ån svämmar över så 

att flera parallella åfåror bildas. Kvillerområden är 

produktiva livsmiljöer med gott om föda och skyddade 

platser för småfisk. 

I Ljustorpsån finns en plats där kviller tidigare har 

förekommit. I skogen finns flera stensträngar som 

spolats fram av vattnet men som torrlagts då vattenfårorna 

stängts för. 

Bild 6: Sektion visande ett kvillersystem med flera parallella åfåror.

Återskapande av lekbottnar 

I strömpartier där det finns grus och mindre sten kvar i 

botten är det viktigt lägga ut lite större block för att få 

igång naturlig substratdynamik så att naturliga lekplatser 

återbildas. Utan strömvirvlarna som stenen skapar 

sedimenterar bottnen lätt igen och rommen riskerar att 

dö av syrebrist. Se bild 7. 

På forssträckor där naturliga förutsättningar för återskapande 

av lekbottnar inte finns måste lekgrus tillföras 

utifrån. 

Bild 7: Foton från en tidigare återställd lekbotten. Det strömmande vattnet gör att lekgruset inte sedimenterar igen och kammen med stora 

stenar gör att gruset inte följer med strömmarna bort från platsen. Nyland. 

11

kyrka 

Teckenförklaring: 

1 

Lagfors 


Karta 1, Ljustorpsån - Övre delen av justeringssträcka Lagfors 

12 

1 

2 3 

Åsträcka utmed vilken justeringar föreslås 

Skyddsvärd plats samt säkerhetsavstånd till denna 

Plats där särskild åtgärd planeras 

Åtgärder prioritet 1 



Lagfors, 

övre 

4 

Lagfors, övre delen: 

Lagfors, övre: 

Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten samt 

tillförsel av större stenblock som ersättning för sprängda 

Huvudåtgärd . Flytt och spridning av befintlig sten samt 

block. 

Mål 

tillförsel 

- Att 

av 

dämpa 

större 

vattnets 

stenblock 

fluktuationer 

som ersättning 

nedanför 

för sprängda 

kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad 

biologisk mångfald. 

Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och eko- 

Prioritet - 1. 

logiska status genom att öka variationen och mängden 

produktionsyta för fisk och bottenfauna. 


1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och 

i vattnet. 

1: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna, på land och i vattnet, 

för att öka strömsättningen, främst utefter stränderna. 

2: Öppna 

Öppna 

bifåra 

bifåra 

för 


att 

att 

utöka 

utöka 

livsutrymmet 

livsutrymmet 

för småfisk 


och ge 

tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. 

och ge tillgång till mer föda. Bra plats för ny lekbotten. 

3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med hjälp av 

upplagda stenkistor samt tillförsel av större block som ersättning 

för sprängda. 

3: Bredda strömfåran och återskapa kvillerområde med 

hjälp av stenbankar vid sidan av dagens åfåra.

5 


1 


2 3 

Lagfors, 

nedre 







Karta 2, Ljustorpsån - Nedre delen av justeringssträcka Lagfors 

4 

Lagfors, nedre delen: 

Lagfors, nedre: 




block. 

Mål 

tillförsel 

- Att 

av 

dämpa 

större 

vattnets 

stenblock 

fluktuationer 

som ersättning 

nedanför 

för sprängda 

kraftverket block. och skapa tillförlitliga livsmiljöer för ökad 

biologisk mångfald. 


Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). 




4: Öppna en äldre öppning till biflöde för att utöka 

livsutrymmet. 

4: Återinrätta en äldre öppning till ett biflöde. Den övre öppningen 

stängdes för att underlätta flottningen av timmer. 

5: 4: Biflödet 

Flytt av 

kommer 

sten som 

att vara 

ligger 

öppet 

utmed 

ut mot 

stränderna 


på 

i två 

land och 

lägen. Det erbjuder skydd och mat för småfisk. En ny lekbotten 

i vattnet. Tillförsel av större block. 

skapas i biflödet med handredskap (hartijokkimetoden). 

5: De vassa kanterna på stenarna tyder på att större stenar och 

block har sprängts för att ge plats åt timringen vilket motiverar 

utsättning av nya block. 

13

14 

ÅS 


1 


FUSKE 

Karta 3, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nyland. 

6 

7 

8 

LÖVBERG 







Nyland, 

ovanför 

Nylandsforsen 

Nyland, uppströms Nylandsforsen: 

Nyland, ovanför Nylandsforsen: 

Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. 

Framförallt justering av befintlig sten och block utmed 

Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat om- 

stränderna så att de fyller en bättre funktion. 

Mål råde. - Framförallt Att dämpa vattnets justering fluktuationer av befintlig sten och och skapa block 

tillförlitliga utmed stränderna livsmiljöer så att för de ökad fyller biologisk en bättre mångfald. funktion. Att 

skapa en bra uppväxtmiljö för småfisk. 


Prioritet - 1 (anläggande av ny lekbotten är prioritet 3). 




6: En En ny ny lekbotten lekbotten skapas skapas genom genom att lekgrus att harpas lekgrus fram harpas maskifram 

maskinellt nellt och större och stenar större flyttas stenar till strategiska flyttas till platser. strategiska platser. 

FUSKE 

7: Öppna liten bifåra för att utöka livsutrymmet för småfisk och 

7: ge tillgång 

Öppna 

till 

liten 

mer 

bifåra 

föda. 

för att utöka livsutrymmet för 

småfisk och ge tillgång till mer föda. 

8: Utmed strömfåran finns en hel del stora block som kan 

användas.

LAGFORS 

Nylandsforsen 


1 

Karta 4, Ljustorpsån - Justeringssträcka Nylandsforsen. 

9 

10 

11 







Nylandsforsen 

Nylandsforsen: 

Nylandsforsen: 

Huvudåtgärd - Relativt ostört område, flottningen utfördes 

i anlagd träränna. Komplettering med några mindre 

Huvudåtgärd - Restaurering av befintlig lekbotten samt 

lekbottnar. 

Mål anläggande -Restaurering av två nya av lekbottnar en befintlig för lekbotten ökad reproduktion samt 

och anläggande överlevnad av av 2 nya fiskyngel. lekbottnar för ökad reproduktion och 

överlevnad av fiskyngel. 

Prioritet 

Mål - Att 

- 

återskapa 

1 och 3. 

vattendragets naturlighet och ekologiska 

status genom att öka variationen och mängden 


Prioritet - 1 (anläggande av lekbottnar är prioritet 3). 

9: En 

En 

ny 

ny 

lekbotten 

lekbotten 

skapas 

skapas 

genom 

genom 

att lekgrus 

att 

harpas 

lekgrus 

fram 

harpas 

maski- 

fram 

maskinellt nellt och större och sten större flyttas sten till strategiska flyttas till platser. strategiska Svårtillgänglig. platser. 

10: Nylandsforsen är relativt orörd eftersom timret flottades i 

särskilda rännor förbi forsen. Inga åtgärder planeras här. 

10: Fin fors. Inga åtgärder. 

11: En lekbotten skapas genom att större stenar flyttas manuellt 

(enligt hartijokkimetoden) från en redan grusig, men fragmenterad, 

botten. 

11: En ny liten leknacke skapas genom att större 

stenar harpas bort manuellt från redan grusig botten. 

15

16 

Lövbergsåsen 


1 

12 

13 







Karta 5, Ljustorpsån - Justeringssträcka Lövbergsåsen. 


övre 


nedre 

FUSKE 

Lövbergsåsen, nedanför Nylandsforsen: 



block. Lövbergsåsen, övre och nedre: 

Mål Huvudåtgärd - Att förbättra - Förbättra syresättningen syresättningen i vattnet, i vattnet, skapa skapa gömslen 

och gömställen viloplatser, och viloplatser samt minska samt andelen att minska torrlagd andelen åfåra torr- vid 

lågvattenstånd. 

lagd åfåra vid lågvattenstånd. 

Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 13 är 

av Mål prioritet - Att återskapa 3 eftersom vattendragets den är så naturlighet svår att nå. och Åtgärden eko- bör 

utföras logiska status i samband genom med att skogsavverkning. 

öka variationen och mängden 


Prioritet - 1 (tillförsel av block är prioritet 2). Sträcka 

13 är av prioritet 3 eftersom den är så svår att nå med 

maskinerna. Åtgärden bör därför utföras i samband med 

skogsavverkning. 

12: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller 

felplacerat i åfåran. 

12: Flytt av sten som ligger utmed åkanten eller felplacerat i 

åfåran. 


felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 

13: Flytt av sten och block som ligger utmed åkanten eller felplacerat 

i åfåran för att bredda vattenströmmen.

Storvålen 


1 

Karta 6, Ljustorpsån - Justeringssträcka Storvålen. 

MJÖLSÄTT 

14 







Storvålen 

Bjässb 

Storvålen: 

Storvålen: 


tillförsel av större stenar och block som ersättning för 

Huvudåtgärd - Variera strömsättningen samt skapa 

sprängda block. 

Mål ståndplatser - Att förbättra och övervintringsplatser syresättningen i vattnet, för större skapa fisk. gömslen 

och viloplatser, samt minska andelen torrlagd åfåra vid 


lågvattenstånd. 





14: Flytt av sten som ligger utmed stränderna samt 

tillförsel av större sten och block. 

14: Flytt av sten som ligger utmed åkanten samt tillförsel av 

större sten och block. 

17


1 

16 

15 

17 

EDSTA 

Storkyrkan 







Edstaforsen 

Storkyrkan 

Karta 7, Ljustorpsån - Justeringssträcka Edsta - Storkyrkan. 

18 

Edsta - Storkyrkan: 

Edstaforsen och Storkyrkan: 

Huvudåtgärd - Justering av befintlig sten och block utmed 

stränderna så att de fyller en bättre funktion. Restaurering 

Huvudåtgärd - Flytt och spridning av befintlig sten ut- 

av förstörd lekbotten samt öppnande av bifåra. 

Mål med - åkanten En mer samt allsidig tillförsel livsmiljö av för större öring sten och och biologisk block som 

mångfald. ersättning för sprängda. Restaurering av förstörd lekbot- 

Prioritet ten samt - öppnande 1 (tillförsel av av bifåra. större block är prioritet 2). 

Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska 



Prioritet - Edstaforsen är prioritet 1, Storkyrkan är 

prioritet 2. 

15: Justering av sten och grus som forslats ut i åfåran 

efter tidigare justeringar i biflödet. 

15: Justering av sten och grus som forsat ut i åfåran efter tidigare 

åtgärder i ett biflöde samt restaurering av förstörd lekbotten. 

16: Öppna 

Öppna 

liten 

liten 

bifåra 

bifåra 



att utöka 

att utöka 

livsutrymmet 

livsutrymmet 



småfisk och ge tillgång och ge till mer tillgång föda. till mer föda. 

17: Flytt av sten som ligger utmed åkanterna. Tillförsel av större 

sten och block som ersättning för sprängda. 

17: Flytt av befintlig sten på och vid stränderna samt 

tillförsel av större sten och block.

g 



1 

18 

19 

Järnbodlägdan 







Karta 8, Ljustorpsån - Justeringssträcka Tuna. 

Tuna 

Tuna: 

Tuna: 

Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat område. 

Framförallt justering av befintlig sten och block utmed 

Huvudåtgärd - Mindre åtgärder i redan förbättrat om- 

stränderna så att de fyller en bättre funktion. 

Mål råde. - Framförallt Att stenarna justering ska ligga av så befintlig att de skapar sten och en block god 

livsmiljö utmed stränderna för fisken så samtidigt att de fyller som en de bättre inte dämmer funktion. upp 

strömmen för mycket. 


Prioritet - 1 (tillförsel av större block är prioritet 2). 




18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare 

åtgärdstillfälle. 

18: Flytta och glesa ur sten som lades i vid ett tidigare åtgärdstillfälle 

som dämmer upp i åfåran. 


felplacerat i åfåran för att bredda vattenströmmen. 

19: Utlägg av större block för att variera strömsättningen, skapa 

ståndplatser och övervintringsplatser för större fisk. 

19


1 

20 

22 

21 

Gällvikforsen 

Gällviksforsen 







Karta 9, Mjällån - Justeringssträcka Gällviksforsen. 

20 

Gällviksforsen: 

Gällviksforsen: 

Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer flikiga 

och nyanserade, bredda strömfåran även under lågvatten 

Huvudåtgärd - Flytta sten så att stränderna blir mer 

samt öppna upp en bifåra med goda livsbetingelser. 

flikiga 

Mål - Att 

och 

göra 

nyanserade, 

området 

bredda 

till en mer 

strömfåran 

allsidig livsmiljö 

även under 

för öring 

lågvattenperioder samt att ändra strömmarna och öppna upp så att en inte bifåra vattnet med skär goda in i 

livsbetingelser, sandåsen. samt anlägga en lekbotten på forsnacken. 


Mål - Att återskapa vattendragets naturlighet och ekologiska 




20: En ny lekbotten skapas genom att lekgrus harpas 

fram. Sten och block flyttas till strategiska platser. 

20: En ny lekbotten skapas. Sten och block läggs ut för att skapa 

god genomströmning i hela forsbädden. 

21: Bifårans nedre nedre inlopp inflöde öppnas öppnas upp, det upp. övre hålls Det stängt övre hålls för 

att stängt inte branten för att inte ovanför branten ska erodera. ovanför ska erodera. 

22: Flytt av sten som ligger utmed stränderna eller felplacerat i 

åfåran för att ändra de strömmar som äter sig in i sandbanken. 

22: Stenar i huvudfåran skapar strömmar som äter sig 

in i sandbanken. Stenen flyttas till bättre platser.

Översiktskartor 

21

Ljustorpsån 693892-158295 och nedre delarna av Mjällån 694508- 

158129 är Timrå kommuns absolut viktigaste vattendrag. Höga naturvärden 

och stora möjligheter till kvalitativt sportfiske som glädjekälla både för 

kommuninnevånarna och turister. 

Vattendragen är av stor betydelse för flera anadroma fiskarters reproduktion som exempelvis 

havsöring, flodnejonöga och viss mån lax, samt för stationära arter som harr och 

öring. Som så många andra svenska vattendrag har Ljustorpsån och Mjällån använts 

som flottningsleder. För att underlätta timrets framfart i vattnet genomfördes omfattande 

rensningar av sten och block i forsarna. 

För att återställa vattendragen till ett mer naturlikt tillstånd föreslås här en rad åtgärder. 

Flytt och tillförsel av sten och block, öppnande av bifåror och kvillerområden samt återskapande 

av lekbottnar och höljor. Arbetena kommer att påbörjas under 2010 och pågå 

under en femårsperiod.

Återställningsplan för Ljustorpsån och Mjällån 2010 ... - Timrå kommun

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?