ÅRSREDOVISNINg 2009

sek.se

ÅRSREDOVISNINg 2009

ÅrsredovIsnIng

Utlåning

Aldrig förut har SEK betytt så mycket

för svensk export som under 2009.

Tillgång till finansiering har spelat en

mycket viktig roll för Sveriges exportindustri.

sidan 17

Upplåning

2009 var ett utmanande år för SEK:s

upplåning. Samtidigt som upplåningen

var rekordhög var marknaderna

mycket turbulenta efter en av de

värsta finanskriserna någonsin.

sidan 25

medarbetare

Den kraftigt höjda efterfrågan på

SEK:s tjänster gjorde nyrekryteringar

nödvändiga inom alla affärsområden.

sidan 28

seK LyFTer svensK exporT

i en tid av stora utmaningar

HÅLLBArHeTsredovIsnIng 36 FÖrvALTnIngsBerÄTTeLse 7

6


vår verksamhet

seK – experter på

internationell finansiering

Ända sedan sverige industrialiserades i slutet av 1800-talet har

svenska företag vidgat sin försäljning till internationella marknader.

den utvecklingen har fortsatt kontinuerligt och i dag

utgör exportsektorn ungefär hälften av sveriges Bnp. det gör

sverige till ett av världens mest exportberoende länder.

exporten är avgörande för sveriges ekonomi och för landets

välstånd. den starka turbulens som präglade världens marknader

under 2009 hotade svenska företags möjligheter att

sek:s största

obligation

någonsin

I maj emitterade seK sitt största

obligationslån någonsin. Lånet uppgick

till 1,25 miljarder euro, vilket

motsvarade cirka 12,5 miljarder

svenska kronor.

lÄs mer

på sid 15

exportera varor och tjänster. när exportföretagen och deras

kunder inte längre fick några lån minskade antalet affärer

snabbt och sveriges Bnp sjönk. seK:s uppdrag är att på kommersiella

grunder säkerställa tillgång till finansiella lösningar

som är till nytta för svensk exportnäring. på så sätt hjälper vi

till att stärka svenska företags internationella konkurrenskraft.

Under finanskrisen har seK:s roll varit viktigare än någonsin

tidigare. så när behovet av finansiering ökade från exportindu-

2 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

stort lån till rysk

mobil operatör

när ericsson sålde nätverks utrustning

till den ryska mobil operatören MTs

var lånet från seK av stor betydelse.

Affären genomfördes tillsammans med

de fyra långivande bankerna: Calyon,

Ing, nordea och raiffeisen Zentralbank

Österreich.

lÄs mer

på sid 11

nytt kontor

i singapore

I december invigdes seK:s

representationskontor i singapore.

det finns för att stärka

kundrelationerna i Asien , en

marknad som under flera år

blivit allt viktigare .

lÄs mer

på sid 14

strin anpassade sig seK efter de svenska exportföretagens

behov och ökade utlåningen. detta var möjligt tack vare att

den svenska regeringen och riksdagen i slutet av 2008 gav seK

en kraftigt stärkt utlåningskapacitet. I samarbete med exportkreditnämnden

(eKn) och affärsbankerna har seK säkerställt

tillgång till finansiering så att exportindustrin fått avsättning för

de varor och tjänster de producerar. när oron var som störst

vår verksamhet

Första benchmarksamUrailånet

sedan

1980-talet

Hösten 2009 emitterade seK

sitt första samurailån på över

20 år.

lÄs mer på sid 15

sek emitterade

thailÄndska baht

I slutet av juni emitterade seK två

obligationer i thailändska baht, vilket

gör att svenska företag kan erbjudas

långfristig finansiering i lokal valuta. på

så vis har svenska företag en viktig

konkurrensfördel på den thailändska

marknaden.

lÄs mer

på sid 13

skulle många affärer annars inte ha blivit av. seK är en

konkurrens fördel för svenska företag på den globala marknaden.

på världskartan ovan finns några få exempel på affärer

som seK varit med och gjort möjliga under 2009. på sidorna

10–15 kan du läsa mer om dem och andra seK-uppdrag under

året.

3


nyckeltal

125

100

75

50

25

0

FInAnsIeLLA nyCKeLTAL

nyUTLÅnIng

2005–2009 (skr mdr)

2005

2006

2007

2008

2009

nyUppLÅnIng

2005–2009 (skr mdr)

4 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

125

100

75

50

25

0

2009 2009 2008 2007

Belopp (annat än %) i mn Usd10) resultat

skr skr skr

rörelseresultat 328,4 2 368,6 185,2 497,0

Avkastning på eget kapital före skatt 1) 22,8% 22,8% 3,9% 11,4%

Avkastning på eget kapital efter skatt 1) 16,8% 16,8% 2,8% 8,2%

Justerat rörelseresultat (kärnresultat) 2) 221,7 1 599,3 833,9 535,0

Avkastning på eget kapital före skatt (kärnresultat) 1) 14,8% 14,8% 16,8% 12,8%

Avkastning på eget kapital efter skatt (kärnresultat) 1) 10,9% 10,9% 12,1% 9,2%

Föreslagen utdelning 71,8 518,0 – –

Utlåning

nya kundfinansieringslösningar 4) 16 981 122 476 64 890 56 826

varav nyutlåning (accepterade offerter) 16 841 121 465 63 591 53 143

Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter 4, 5) 32 189 232 164 180 109 131 741

Upplåning

nyupplåning 6) 14 904 111 831 86 136 107 970

Utestående icke efterställd upplåning 45 032 324 795 309 468 269 452

Utestående efterställd upplåning 436 3 143 3 324 2 837

totala tillgångar 51 520 371 588 370 014 297 237

kapital

Kapitaltäckningsgrad, inklusive Basel I-baserat tilläggskrav 18,7% 8) 18,7% 8) 15,5% 8) 8,9% 8)

Kapitaltäckningsgrad, exklusive Basel I-baserat tilläggskrav 19,8% 7) 19,8% 7) 21,4% 7) 17,1% 7)

Justerad kapitaltäckningsgrad, exklusive Basel I-baserat tilläggskrav 20,7% 7) 20,7% 7) 22,3% 7) 18,5% 7)

Hänvisningar och definitioner till nyckeltalen är inkluderade i not 31.

2005

2006

2007

2008

2009


2 vår verksamhet

4 nyckeltal

6 vd har ordet

10 hÄndelserikt 2009

16 Utlåning

24 Upplåning

28 medarbetare

33 intervjU med

handels minister

ewa björling

Om intE annat angES uttrycks alla belopp i denna årsredovisning i miljoner (”mn”)

svenska kronor (”skr”), för kortat ”skr mn” och avser förhållanden i koncernen. den inter nationella

koden för svenska kronor, seK, används inte i denna årsredovisning för att undvika sammanblandning

med den använda förkortningen för AB svensk exportkredit, vilken bolaget har använt sedan det

grundades 1962.

om inte annat anges, avses, i fråga om positioner, belopp per den 31 december, och, i fråga om

flöden, belopp för tolvmåna dersperioden som slutade den 31 december samt för belopp för tremånadersperioderna

som slutade den 31 december eller den 30 september. Belopp inom parentes

avser samma datum, i fråga om positioner, och samma period, i fråga om flöden, under föregående år.

AB svensk exportkredit(seK), organisationsnr. 556084-0315, med säte i stockholm. seK är ett

publikt bolag i aktiebolagslagens mening. I vissa fall måste ett publikt bolag lägga beteckningen

”(publ)” till sin firma.

För mEr inFOrmatiOn om seK:s verksamhet kontakta bolagets kommunikations avdelning

på telefon +46 8 613 83 00.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

36 hållbarhet

50 Ägare och styrning

52 sek:s styrelse och revisorer

54 sek:s ledning

56 bolagsstyrning

59 riskrapport

60 Riskhantering

62 Risköversikt

66 Basel II

71 Riskfakta

76 FörvaltningsberÄttelse

81 Resultaträkningar

82 Rapporter över totalresultat

83 Balansräkningar

84 Rapport över förändring

i eget kapital

85 Kassaflödesanalys

86 Kapitaltäckning

88 Noter

122 Förslag till vinstdisposition

123 Revisionsberättelse

124 gri-redovisning

126 Bestyrkanderapport

pappEr: omslag galerie Art silk

250 g, inlagor galerie Art silk 150 g

och scandia 2000 100 g.

FOtO: Janne danielsson,

silver dollar pictures AB

BildByråEr:

Folio: Felix oppenheimer.

IBL: Lizzie Larsson.

Scanpix: Jon Hicks, Ulf Berglund,

Bengt olof olsson, Kevin schafer,

Bobby yip.

Shutterstock.

innehåll

prOduKtiOn

Och trycK:

Intellecta Infolog 2010

5


vd har ordet

seK stärker

svenska intressen

seK har under 2009 bidragit till att de svenska exportföretagen

klarat lågkonjunkturen väl och till och med

lyckats stärka sin internationella konkurrenskraft.

i

årSrEdOviSningEn För 2008 skrev

jag att den svenska ekonomin och det

svenska välståndet aldrig tidigare varit så

beroende av exportindustrin. Värdet av de

varor och tjänster som såldes utomlands av

svenska företag stod för över hälften av vår BNP.

Då, för ett år sedan, befann sig Sverige och övriga

världen i början av en finansiell kris och en

lågkonjunktur som beskrevs som den djupaste

sedan depressionen på 1930­talet. Ett av de största

problemen var likviditetsbristen, svårigheten

för företag att få tag i finansiering. Vi kunde konstatera

att ett läge där exportföretagen har svårt

att få tag i finansiering slår hårt inte bara mot

företagen utan mot Sverige som helhet.

Då, i slutet av 2008, fattade regering och riksdag

en rad beslut för att lindra konsekvenserna

av den finansiella krisen och för att säkerställa

tillgång till finansiering för den svenska exportindustrin

– beslut som under 2009 visade sig ha

varit framsynta. Man gav SEK, som var det

finansiella institut som genom sin konservativa

affärsmodell stod fortsatt starkt, stärkt utlåningskapacitet.

Besluten innebar ett kapitaltillskott

med drygt 5 miljarder kronor, en låneram

upp till 100 miljarder kronor, samt möjligheter

att på kommersiella villkor köpa statsgarantier

för vår upplåning upp till 450 miljarder kronor.

Utgångspunkten är, och har hela tiden varit, att

ramarna inte ska användas om inte det värsta

tänkbara scenariot inträffar, det vill säga om

möjligheten att låna på kapitalmarknaden skulle

upphöra. Samtidigt beviljades Exportkreditnämnden,

EKN, som är en del av det svenska

exportkreditsystemet, en utökad garantiram

från 200 till 350 miljarder kronor vilket gav systemet

ökad riskkapacitet.

För att skapa största möjliga effekt på kortast

möjliga tid och med minsta möjliga insats valde

vi att kraftsamla alla resurser. Resultatet blev att

vi snabbt kunde tillgodose en del av det stora

finansieringsbehov som fanns hos de svenska

företagen.

nu, Ett år senare, kan vi summera effekterna

av insatserna under 2009. SEK:s utlåning har

under året varit rekordhög, nästan dubbelt så

hög som 2008. Över 80 procent av utlåningen

har gått direkt till företagssektorn och jag kan

konstatera att flera stora och för Sverige viktiga

exportaffärer har kunnat genomföras tack vare

finansiering från SEK. De politiska besluten och

det goda samarbetet mellan SEK, EKN, de svenska

affärsbankerna och andra aktörer har fått den

positiva effekten att svensk exportindustri har

haft tillgång till finansiering och därmed klarat

sig relativt väl igenom den finansiella krisen .

Besluten har inneburit att Sverige, trots den

djupa lågkonjunkturen, alltså inte bara lyckats

bibehålla sin internationella konkurrenskraft

– utan faktiskt till vissa delar även lyckats att

stärka den och dessutom kunnat bättre undvika

varsel av personal som i sin tur inneburit ökad

arbetslöshet. Det visar styrkan i den svenska

hanteringen av krisen och effekten av de åtgärder

som vidtagits för att stödja exportnäringen.

För SEK:s del visar utvecklingen under 2009

att vi har levt upp till de förväntningar som

ställts på oss: att på kommersiella grunder

säkerställa tillgång till finansiella lösningar som

6 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

vd har ordet

7


vd har ordet

2009 var året då den samhällsnytta

sek skapar framstod tydligare än

någonsin tidigare.”

är till nytta för svensk exportnäring. För att leva

upp till förväntningarna erbjuder SEK i dag ett

brett utbud av finansiella tjänster. Vid sidan av

vår traditionella kärnaffär, exportfinansiering

och finansiering av export företagens kunder,

stödjer vi den svenska export industrin genom

allmän företagsfinansiering, specialiserade kapitalmarknadsprodukter

och kvalificerade rådgivningstjänster.

Vi bistår också exportnäringen i

ett bredare perspektiv, som finansiell partner i

infrastruktursatsningar. Vår professionalism

visas inte minst av att hela fem affärer där vi

bistått med finansiering har utnämnts till ”Deal

of the Year” av den branschledande tidningen

Trade Finance Magazine.

SammantagEt uppgicK volymen ny kundfinansiering

till 122,5 miljarder kronor (64,9), en

ökning med 89 procent. SEK gjorde ett rörelseresultat

på 2 368,6 miljoner kronor (185,2) och

ett kärnresultat på 1 599,3 miljoner (833,9). Styrelsen

har beslutat att föreslå årsstämman att

utdelning ska lämnas med 518 miljoner (0).

Utvecklingen under 2009, åtminstone för

SEK:s del, blev betydligt mindre dramatisk än

vad vi hade anledning att frukta för ett år sedan.

Från ett närmast bottenfruset läge i början av

2009 har kapitalmarknaderna steg för steg tinat

upp, vilket möjliggjort upplåning. SEK har under

året kunnat dra nytta av det goda renommé som

byggts upp en under lång rad av år, liksom av vår

uttalade strategi att vara närvarande på kapitalmarknader

i många delar av världen. Sammantaget

lånade SEK upp 111,8 miljarder kronor (86,1).

Därmed har SEK kunnat svara upp mot de

svenska företagens lånebehov, utan att ta låneramen

eller möjlig heten att köpa statsgarantier i

anspråk. Låne ramen har emellertid gjort det

möjligt att ställa ut stora volymer av ovillkorade

löften om finansiering inom ramen för statsstödd

exportkreditgivning, CIRR. Vid utgången av år

2009 uppgick volymen av utestående löften om

krediter till 84,5 miljarder kronor att jämföra

med utgången av 2008 då volymen var 27,4 miljarder

kronor. det kan även vara värt att notera

att offertvolymen den sista september var hela

117 miljarder kronor.

två av årEtS styrkebesked var att SEK

kunde emittera sina största obligationslån

någonsin i såväl euro som dollar. Euroobligationen

uppgick till totalt 1,25 miljarder euro och

gavs ut under andra kvartalet, medan dollarobligationen

uppgick 1,5 miljarder dollar och gavs ut

i september.

För att säkerställa att SEK alltid kan infria de

kreditlöften som ställts ut, upprätthåller vi en

betydande likviditetsreserv. Det kan ofta förflyta

lång tid mellan upprättande av kreditavtal och

utbetalningar av den avtalade krediten. Därför är

det SEK:s policy att likviditetsreserven minst ska

motsvara samtliga beslutade men ännu inte

utbetalda krediter. Vid årsskiftet uppgick dessa

åtaganden totalt till 46,3 miljarder kronor. Likviditetsreserven

ska också vara tillräckligt stor för

att räcka till nya krediter under viss tid och därmed

kunna möta exportföretagens behov även i

dåliga tider. På grund av den stora efterfrågan

från exportindustrin och rörelser upp och ned

på de internationella kapitalmarknaderna har

likviditetsreserven minskat under 2009.

För SEK är det centralt att agera ansvarsfullt i

rollen som kreditgivare. Att verka för ett långsiktigt

hållbart samhälle är en viktig hörnsten i

SEK:s arbete och vi ser även stora kommersiella

möjligheter för svenska exportföretag inom

miljö området. Även för att vara en attraktiv

arbetsgivare anser vi att det är avgörande för ett

företag som SEK att bedriva en hållbar verksamhet.

Jag tycker att det är viktigt att bolag som

SEK aktivt driver CSR­frågor och utnyttjar våra

möjligheter att påverka. Konkret innebär det att

vi i vår kreditbedömningsprocess väger in förhållanden

som gäller miljö, korruption, mänskliga

rättigheter, arbetsvillkor och finansiering av

terrorism. SEK:s kreditgivning följer svensk lagstiftning

och uttalade riktlinjer från svenska staten.

SEK vidare utvecklar också arbetet med

ansvarsfrågor i linje med OECD:s riktlinjer för

multinationella företag och FN:s Global Compact.

Inom ramen för det så kallade trafikljussystemet

har SEK utvecklat ett systematiskt sätt

att bedöma länder, företag och banker för att så

långt som möjligt säkerställa att lämnade krediter

håller sig inom SEK:s beslutade ramverk.

SEK arbetar också mot målet att vara ett klimatneutralt

bolag.

Under året har SEK deltagit som kreditgivare

och rådgivare inom en rad projekt med inriktning

mot miljö och långsiktigt hållbart klimatarbete

runt om i världen. På sidorna 36–49 kan

du läsa mer om några av de satsningar där SEK

medverkat. Under 2010 är SEK:s prioriteringar

8 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


inom hållbarhetsområdet att stödja arbetet med

energieffektivisering och utveckling av förnybar

energi, liksom att påverka utvecklingen inom

områden som miljö, mänskliga rättigheter och

arbetsmiljö i riskfyllda projekt där SEK:s kunder

är verksamma. SEK fortsätter också att stödja

utvecklingen av miljöteknik som en framgångsrik

svensk exportprodukt.

För att avSlutningSviS sammanfatta

krisåret 2009, anser jag att SEK har infriat de

höga förväntningar som ställdes på oss, att finnas

där för svenska exportföretag även i dåliga

tider. I slutet av 2008 stod vi på gränsen till en

finansiell kollaps. I Sverige fattade riksdag och

regering snabba och viktiga beslut där SEK var

en del av lösningen. 2009 var året då den samhällsnytta

SEK skapar framstod tydligare än

någonsin och då vi, tillsammans med EKN,

bankerna och andra aktörer, kunde stödja den

svenska exportnäringen genom en svår och turbulent

situation. Jag vill ta tillfället att framföra

mitt varma tack till alla medarbetare som

genom sitt hårda och målmedvetna arbete gjort

detta möjligt. Det är dock alldeles för tidigt att

blåsa faran över. Finansmarknaderna har visserligen

återhämtat sig, men läget är fortfarande i

högsta grad bräckligt. Relativt små störningar

kan orsaka nya kollapser och åter ställa till stora

finansieringsproblem för företagen. SEK fortsätter

därför att ha beredskap för att alltid kunna

följa det svenska intresset överallt i världen, precis

som vi alltid har gjort.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Under det gångna året har SEK fokuserat på

utlåning till de stora svenska exportföretagen.

Samtidigt har vi successivt ökat våra satsningar

på att bistå de medelstora exportinriktade företagen,

som också har ett betydande finansieringsbehov.

Det är min förhoppning att detta

arbete ska utökas och fördjupas under 2010 och

att SEK ska fortsätta att bredda kundbasen till

nya kategorier företag. För att hjälpa mindre

företag samarbetar SEK med andra finansiella

partner. Vi kommer att arbeta aktivt för att öka

antalet samarbetspartner och på så sätt öka nyttan

för de mindre företagen. Det är en ny värld

som tornar upp sig i svallvågorna efter finanskrisen

med nya och mer omfattande regelverk

tillsammans med nya krav och förväntningar

från kapitalmarknaden. Det är min bedömning

att SEK:s roll som kreditgivare kommer att

kvar stå på en hög nivå och att vi, och andra liknande

institutioner, kommer att bli ännu viktigare

som kreditgivare till företagen än vad som

var fallet innan finans krisen startade.

Stockholm, mars 2010

Peter Yngwe

Verkställande direktör

vd har ordet

9


hÄndelserikt 2009

HÄndeLserIKT 2009

2009 har varit ett år fyllt av händelser, dominerat av den globala lågkonjunkturen

och den efterföljande återhämtningen i världsekonomin.

Aldrig tidigare har efterfrågan på seK:s tjänster varit större. på

de följande sidorna finns några axplock av alla de investeringar, projekt

och händelser som seK och seK:s medarbetare medverkat i

under 2009.

10 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hÄndelserikt 2009

Utlåning till meda

I december lånade seK ut 4,3 miljarder kronor till läkemedelsbolaget Meda.

obligationslånet, som var den första affären mellan Meda och seK, hade en

löptid om fem år och arrangerades av seK securities. exportkreditnämnden

var tillsammans med affärsbankerna seB och danske Bank med och täckte av

en del av risken.

– I första hand hade vi ett refinansieringsbehov som vi löste på det här sättet.

genom den här affären kunde vi även bredda vår finansieringsbas till konkurrenskraftiga

villkor, säger Henrik stenqvist CFo på Meda.

– den här transaktionen är ett bra exempel på ett samarbete mellan seK

och affärsbankerna som direkt skapar ett mervärde för kunden, säger Angelo

Morano på seK securities.

Fördelen med att vara flera stycken som delar på risken är att seK då kan

låna ut ett betydligt större belopp.

– seK kan i normalfallet finansiera hela transaktionen men vi har i vissa fall

inte tillräckligt stor limit och söker då riskavtäckning genom att samarbeta med

andra. om det exempelvis finns bankgarantier läggs en del av risken på banken

i stället för på låntagaren, säger Angelo Morano.

stor exportkredit till

rysk mobiloperatör

i mittEn av november tecknade den ryska mobiloperatören MTs (Mobile

Telesystems) ett låneavtal om 1 074 miljoner dollar, motsvarande 7,6 miljarder

kronor, för att finansiera köp av nätverksutrustning från telekomföretaget

ericsson. Affären var en av de största exportkrediterna under 2009 och uppmärksammades

extra mycket när den i mars 2010 valdes till ”deal of the year

2009” av den branschledande tidningen Trade Finance Magazine.

MTs är den största mobiloperatören i hela oss-regionen med över 102 miljoner

kunder i ryssland, Ukraina, Armenien, vitryssland, Turkmenistan och

Uzbekistan. Affären var mycket viktig för ericsson.

– den gör att vi kan fortsätta vara MTs huvudleverantör av nätverk i ryssland

och snabbt och effektivt kan leverera 3g-utrustning till MTs i alla delar av

ryssland, säger sven Åke Hellgren, vd på ericsson Credit AB.

Lånet rörde sig om en exportkredit och transaktionen hanterades av de fyra

långivande bankerna: Calyon, Ing, nordea och raiffeisen Zentralbank Österreich.

– seK har i första hand arbetat tillsammans med den nederländska banken

Ing. när flera banker är involverade utses en seK-agent som leder förhandlingarna,

säger evelyn Törnqvist, director på seK.

ericsson kontaktade seK i ett tidigt stadium av affären.

– Under kontraktsförhandlingarna behövde vi säkerställa att kunden kunde

erbjudas och utlovas en långfristig kredit till fast ränta som ett alternativ. det

gjorde oss också mycket konkurrenskraftiga, säger sven Åke Hellgren.

– Jag tror att det hade varit svårt att mitt under finanskrisen kunna säkra

upp långa krediter till fast ränta som kunde kopplas till ett exportkreditupplägg.

seK:s stöd direkt från staten var då avgörande för att kunna ge fasta utfästelser

till kund.

eKn garanterar 95 procent av den politiska och kommersiella risken på lånet.

11


hÄndelserikt 2009

nytt 3g-nÄt i kanada gav

ericsson storaFFÄr

i november blev det klart att ericsson fick bygga den kanadensiska telekomoperatören

dave wireless nya 3g-nät. kampen om uppdraget var hård.

davE WirElES, data & Audio Visual

Enterprises Wireless Inc, är en nystartad

telekomoperatör i Kanada. Företaget

vann 3G­licenser med frekvensutrymme

i sammanlagt tio av de tretton största

städerna i Kanada. Totalt lever drygt

16 miljoner människor på de platser där

DAVE fått licenser. Arbetet med att

bygga nätet började under hösten 2009 i

fem av Kanadas största städer; Toronto,

Vancouver, Calgary, Edmonton och i

huvudstaden Ottawa. Det svenska telekomföretaget

Ericsson vann, i hård kamp

med andra anbudsgivare, uppdraget att

bygga DAVE Wireless moderna 3G­nät.

– Att SEK deltog var viktigt för att få

ordern, särskilt som det vid tidpunkten

för den här affären var mycket svårt att få

finansiering med långa löptider, säger

Stefan Karlsson, Senior Advisor Business

Finance, på Ericsson.

Affären är värd sammanlagt 125 miljoner

kanadensiska dollar.

– Vi på SEK är naturligtvis glada att vi

på det här viset kunde stödja svensk

export i form av att Ericsson vinner en

viktig order på den kanadensiska operatörsmarknaden,

säger David Lindström,

Director Export Finance, på SEK.

Transaktionen syddes ihop av den

nederländska banken ING Bank N.V. där

merparten av risken täcktes av EKN och

finansierades av SEK. ING är en global

storbank med över 85 miljoner kunder i

drygt 40 länder. Krediten var den första

som SEK gett i Kanada. Det rörde sig om

en CIRR (Commercial Interest Reference

Rate) i kanadensiska dollar.

– Tack vare SEK har ING Bank kunnat

arrangera finansiering åt DAVE Wireless

i lokal valuta och därigenom minimerat

valutarisken för bolaget, säger Eugene

Kock, Director på ING Bank.

Samarbetet mellan SEK och ING Bank

går tillbaka till 1996.

– Den här affären har återigen visat att

samarbetet fungerar utmärkt. Krediten

arrangerades mycket snabbt trots de

finansiella problemen som kännetecknat

marknaden. Det här rör dessutom en

kredit till ett nystartat bolag, fortsätter

Eugene Kock.

– Affären är strukturerad på ett sätt så

att den är gynnsam för låntagaren. Lånet

ska betalas tillbaka under åtta år. Det är

ett lån med ganska lång utbetalningstid.

Sedan fungerar det så att de betalar tillbaka

lite mindre i början och lite mer i

slutet av låneperioden, säger David Lindström.

DAVE grundades i samband med att

myndigheterna höll en licensauktion för

så kallade AWS:er (Advanced Wireless

Services). Tanken är dels att förnya näten

men också att öka konkurrensen på den

kanadensiska mobilmarknaden. Studier

har visat att kanadensiska företag och

privatpersoner betalar förhållandevis

mer än mobilkunder i andra länder. ●

12 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


sek och elekta tecknar avtal

om kUndFinansiering

i mittEn av juni tecknade seK Customer Finance ett kundfinansieringsavtal

med medicinteknikföretaget elekta. Avtalet innebär att seK Customer Finance

tillhandahåller en kundfinansieringsplattform åt elekta. Avtalet är det första i

sitt slag för seK Customer Finance som hoppas kunna erbjuda även andra

svenska exportföretag detta koncept.

– vår målsättning är att tillhandahålla fungerande och kostnadseffektiva kundfinansieringslösningar

för svenska exportörer av kapitalvaror, säger Torbjörn

Lindberg, affärsutvecklare för seK Customer Finance.

– det ligger väldigt väl i tiden med tanke på att andra finansiärers riskaptit

gått ned dramatiskt. vi har märkt tydligt att behovet av att leverantören kan

erbjuda finansiering ökat markant, säger Ulf Helmersson, director Financial

services på elekta.

Till att börja med kommer seK Customer Finance och elekta att erbjuda

finansiering för elektas kunder i Brasilien och storbritannien, därefter är tanken

att utöka med ytterligare marknader varje år.

– elekta har kännedom om sina kunder, sina produkter och finns lokalt

representerade på de marknader där vi planerar erbjuda kundfinansiering. vi

bidrar med plattformen och en stor erfarenhet om kundfinansiering, säger

Caroline granquist, director sales på seK Customer Finance.

Tanken är att få fler exportörer som kunder och på så vis uppnå stordriftsfördelar

vilket kommer alla till del.

– det är glädjande att ha fått det stora förtroendet att tillsammans med

elekta utveckla deras kundfinansieringsverksamhet. vi kan se att intresset för

vårt erbjudande har ökat efter offentliggörandet av avtalet med elekta säger

Torbjörn Lindberg.

Håkan Bergström, finansdirektör på elekta bekräftar.

– vi får många frågor från olika håll vad det är för något och om de kan ta

del av det, säger han.

sek emitterade i thailÄndska baht

i SlutEt av juni emitterade seK två obligationer i thailändska baht. det

innebär att seK kan erbjuda svenska företag med verksamhet i Thailand långfristig

finansiering i lokal valuta. på så vis får svenska företag en viktig konkurrensfördel

gentemot andra företag på den thailändska marknaden.

– Tillgång till långfristig finansiering i tillväxtländernas lokala valutor minskar

våra kunders risk för plötsliga valuta- och ränterörelser. Ibland är det även ett

direkt krav för att kunna genomföra affärer och investeringar, säger Miriam

Bratt, executive director, emerging Markets, seK.

Anledningen till att seK kan erbjuda finansiering i lokal valuta är att bolaget

är en av få nordiska aktörer som fått tillstånd av den thailändska staten att ge

ut obligationer i den lokala valutan baht. Thailand har en reglerad kapitalmarknad

och den thailändska valutan är inte fullt konvertibel.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Foto: Elekta

hÄndelserikt 2009

venantiUs krediter

avvecklade

vEnantiuS grundadES EFtEr förra

finanskrisen i mitten av 1990-talet. syftet

var att från staten och det statliga bolåneinstitutet

sBAB ta hand om vissa lån. Målet

för verksamheten har hela tiden varit att

avveckla kreditinnehavet.

– Avvecklingen har skett i olika faser.

Först genomfördes en rekonstruktionsfas i

mitten av 1990-talet, sedan kom vi in i förädlingsfasen

när vi jobbade med att göra

krediterna intressanta för den reguljära

bankmarknaden. därefter tog försäljningsfasen

fart år 2002, säger Inger Lindgren

vd på venantius.

I slutet av 2008, när det rådde stor turbulens

på kapitalmarknaderna, valde regeringen

att dela ut venantius till seK som på

så vis fick större eget kapital och ökade

möjligheter att låna upp pengar.

– I samband med finanskrisen ville

regeringen stödja exportföretagen genom

att ge lån till exportaffärer. ett av sätten

var att överlåta aktierna i venantius eftersom

vi var ett starkt bolag med stort eget

kapital, säger Inger Lindgren.

venantius arbete med att avveckla sitt

innehav har trots finans krisen inte gått

långsammare.

– I december 2009 gjorde vi en definitiv

avveckling av kreditstocken. vi känner oss

jättenöjda över att ha klarat det. vi trodde

att det skulle krävas ytterligare ett år på

grund av finanskrisen, säger Inger Lindgren.

I dag har venantius bara ett mindre antal

ärenden kvar såsom restkrav och borgensansvar

för lån, konkursbevakningar samt

några pågående tvister om betalningsansvar

för fordringar som ska bearbetas

under 2010. venantius kommer att vara

nedmonterat under 2010 och resterande

ärenden tas över av seK.

122,5

miljarder kronor

Så mycKEt pEngar lånadE SEK

ut till nytta För SvEnSK

ExpOrtinduStri Och dEraS

KundEr 2009. dEt är En öKning

mEd näStan 90 prOcEnt jäm-

Fört mEd 2008.

13


hÄndelserikt 2009

sek etablerat i asien

sedan den första april 2009 har sek ett representationskontor registrerat i singapore.

anledningen är att stärka kundrelationerna i asien, dit utlåningen ökat under flera år. i

mitten av december invigdes kontoret som delas med exportrådet och ligger i anslutning

till svenska ambassaden.

– vi har gjOrt flera nya affärer sedan

vi startade verksamheten här. Den ökade

affärsvolymen beror på att vi breddat

kontaktytorna och regelbundet kan träffa

svenska dotterbolag, deras kunder och

affärsbanker som är partner till SEK.

Representationskontorets uppgift i

Singa pore är att öka servicegraden mot

existerande och nya kunder, säger Carl

Engelberth, Chief Representative South

East Asia och Executive Director.

SEK ska också genom etableringen i

Singapore hitta nya projekt i Asien och på

så vis vara med tidigare i processen. En

annan aspekt är att bygga relationer med

existerande banker och utöka kretsen av

banker och finansiella institutioner SEK

arbetar med. För SEK:s upplåningssida

fortsätter Asien att vara en viktig marknad.

Framförallt har Japan varit viktigt och

i genomsnitt kommer cirka 30 procent av

upplåningen därifrån, men SEK lånar

numera också regelbundet upp på andra

kapitalmarknader i Asien utanför Japan.

Anledningen till att SEK:s Asienkontor

startades i Singapore är att landet har en

position som finansiellt centrum.

– Att vi valde Singapore handlar om

den stora aktiviteten här. Flera av våra

största kunder finns i landet och många

av dem bevakar Sydostasien utifrån

basen i Singapore. Utöver att hjälpa kunderna

i Singapore kan SEK bygga relationer

med våra kunders kunder.

– Härifrån kan vi komma i kontakt

med de viktigaste slutkunderna till företag

som ABB, Ericsson, Volvo och Scania

och på så vis skapa en relation med dem

och även göra dem mer medvetna om

vilken roll SEK kan spela i finansieringar.

vad finns det för möjligheter för

svenska företag i asien?

– Det finns stora möjligheter inom infrastruktur,

telekom och kraftförsörjning.

Ericsson har väldigt mycket på gång i de

här länderna. ABB arbetar till exempel

med kraftöverföring i Indien, men har

också egen produktion av transformatorer

i Vietnam. Bussar, som både Volvo

och Scania producerar, kommer att bli

ännu viktigare när flera asiatiska städer

växer kraftigt. Bussarna ligger också

långt fram när det gäller miljövärden,

vilket blir mer och mer viktigt också i

denna del av världen.

samarbetsavtal med exportrådet skrivs under.

vad finns det för risker?

– Det finns alltid politiska risker. I ett

sådant land som Thailand har det varit

ganska instabilt en tid vilket kan drabba

affärerna. Dock är till exempel Indonesien

i dag mer politiskt stabilt och i många

avseenden ett land med potential. Naturligtvis

är utvecklingen i Kina viktig för

hela regionen. Sedan finns det problem

med korruption i flera länder, men jag

tycker det i vilket fall som helst finns fler

möjligheter än risker, avslutar Carl

Engelberth ●

14 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Första benchmarksamUrailånet

sedan 1980-talet

undEr höStEn 2009 genomförde seK sitt första

benchmarksamurailån sedan 1980-talet. ett samurailån

är obligationer som ges ut av icke japanska låntagare

utställda i japanska yen och på den inhemska japanska

marknaden.

– det rörde sig om en vanlig rak yentransaktion som

riktade sig till den japanska hemmamarknaden, säger per

Åkerlind, CFo på seK.

Anledningen till att seK inte gjort något benchmarksamurailån

sedan 1980-talet är att det inte funnits möjlighet

förrän nu på grund av marknadsförutsättningarna.

– eftersom allt kastats om på grund av finanskrisen

kunde vi erbjuda villkor som låg 40–50 punkter över

japanska statsobligationer. det har gjort att samuraien

gått oerhört bra. vi fick snabbt in det vi ville i orderböckerna.

Totalt uppgick transaktionen till 100 miljarder japanska

yen.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hÄndelserikt 2009

”Svensk exportindustri har haft tillgång till finansiering och därmed klarat sig

relativt väl genom den finansiella krisen.”

ericsson reFinansierar sig

via obligationslån med sek

i SlutEt av juni arrangerade seK securities ett

obligationslån om 625 miljoner amerikanska dollar

för ericsson, som i sin helhet placerades hos seK.

Lånet är till viss del garanterat av eKn (exportkreditnämnden).

– den här transaktionen plus de övriga affärer vi

gör via våra andra affärsområden, till exempel structured

Finance och Trade Finance, befäster ericssons

och seK:s affärsrelation, säger Håkan Lingnert, ansvarig

för företagskunder på seK.

Lånet använde ericsson bland annat till att refinansiera

delar av sin låneportfölj och för allmänna koncernbehov.

– Lånet är ett sjuårigt obligationslån, dokumenterat

under ericssons internationella obligationslåneprogram,

säger Jane Lundgren ericsson, chef för seK:s

värdepappersbolag, seK securities.

Lånet förlängde ericssons genomsnittliga skuldförfallostruktur

samt förstärkte kapitalstrukturen. Telekomföretaget

ericsson är den ledande leverantören

av utrustning och tjänster till telekomoperatörer i

hela världen. ericsson är marknadsledande inom 2g

och 3g och är störst i världen inom drift och underhåll

av mobilnät.

SEK:S VD PETER YNgwE Om BETYDElSEN AV EXPORTFINANSIERINg

sek:s största obligation någonsin

i maj EmittEradE seK en femårig obligation. det rörde sig om

den största obligation som seK någonsin emitterat. det sammanlagda

värdet var 1,25 miljarder euro, vilket motsvarade cirka 12,5 miljarder

svenska kronor. obligationen blev mycket uppskattad och

tecknades fort av investerare från hela världen.

– seK har en stark och respekterad position på de internationella

kapitalmarknaderna, vilket tydligt framgår obligationens mottagande.

det är dessutom mycket viktigt för vår exportindustri att seK:s

upplåningsverksamhet fortsätter att vara framgångsrik, säger per

Åkerlind, CFo på seK.

111,8

miljarder svenska kronor

Så mycKEt uppgicK SEK:S nyupplåning till

undEr 2009.

15


Utlåning

Utlåning i korthet

SEK ErBjudEr FlEra finansiella lösningar, allt ifrån standardiserade lån till komplexa och kundnära finansieringsprodukter.

seK bistår med konkurrenskraftiga exportfinansieringslösningar, strukturerade lån och infrastrukturfinansiering.

Utöver det erbjuder seK flera olika finansieringsrelaterade tjänster som komplement till kärnerbjudandet. seK kan till

exempel bistå med lån i lokala valutor, handelsgarantier eller rådgivning och kompetens i finansieringsfrågor.

16 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Krisåret 2009 sattes seK:s verksamhet, att låna ut pengar till den svenska

exportindustrin, på hårdare prov än någonsin tidigare. Aldrig tidigare har

seK:s insatser varit så viktiga för den svenska exporten.

UndEr 2009 har SEK:s utlåning

till nytta för svenska exportföretag

och deras kunder växt till

123 miljarder kronor, en ökning

med nästan 90 procent jämfört

med året innan. Det visar att SEK, tillsammans

med Exportkreditnämnden, EKN och svenska

och internationella affärsbanker, spelat en viktig

roll för Sveriges exportindustri.

– Tillsammans med bankerna och EKN har vi

lyckats med det uppdrag som vår ägare svenska

staten, gett oss, att finansiera de svenska exportföretagen.

Ett bolag som SEK kommer väldigt

mycket till sin rätt i en kris. När andra banker

inte kunde ge krediter, fyllde SEK tomrummet

som uppstod. Vi fanns där och kunde låna ut

pengar med längre löptider, säger Måns Höglund,

chef för SEK:s kundverksamhet.

SEK har fått stort förtroende från regeringen

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

och är en viktig del i

att lindra effekterna

av den svåra finanskrisen.

Den kraftiga

ökningen av SEK:s

långivning möjliggjordes

av att staten i

slutet av 2008 utökade

SEK:s kapitalbas

och beviljade SEK en

låneram, vilket förbättrademöjlig­

Måns Höglund

heterna att låna ut

pengar med långa löptider. Ett annat viktigt skäl

till den ökade utlåningen var samarbetet med

EKN, som fått vidgat mandat att garantera

affärer .

– Under det mest kritiska skedet av finanskrisen,

vintern 2008/2009, fick SEK bättre för­

Utlåning

Tillsammans stöttar vi

svensk exportindustri

17


Utlåning

ny KUnd-

FInAnsIerIng 2009

skr mdr

Utlåning för svenska

exportörer 99,8

varav exportkrediter 54,0

Utlåning till

övriga företag 0,7

Utlåning till den

publika sektorn 14,8

Utlåning till den

finansiella sektorn 6,2

syndikerade

kundtransaktioner 1,0

summa ny

kundfinansiering 122,5

utsättningar att

Sverige är ett av få

erbjuda finan s iering. länder som har ett

Vi kunde säga till exportkreditsystem

industrin att vi kan som också tillhan­

finansiera era affädahåller likviditet

rer. Inget svenskt och i finanskrisens

exportföretag skulle spår har det rått stor

behöva avstå från en brist på likviditet.

potentiell stororder Därmed har vi i Sve­

på grund av att det rige, vid en interna­

Kerstin gedung

inte fanns finansiering.

Alla som

tionell jämförelse,

haft ett av de mest Håkan Lingnert

behövde kunde få konkurrenskraftiga

finansiering, med begränsning av normala kre­ exportkreditsystemen. Exportkrediter har under

ditriskrestriktioner, fortsätter Måns Höglund. det senaste turbulenta året varit i stort sett det

Inför 2009 var utsikterna för världsekonomin enda sättet för låntagare ute i världen att få till­

mycket dystra. Den finansiella turbulensen, som gång till långfristig finansiering. Tillgång till

började med problemen på den amerikanska exportkrediter har också varit en förutsättning

bolånemarknaden och som nådde sitt crescendo för att exportörerna ska kunna vinna sina

i och med Lehman Brothers konkurs i september

2008, gjorde att förväntningarna var mycket

exportaffärer.

lågt ställda.

KriSårEt 2009 var året då likviditet, och

– Inför julen 2008 trodde många att de inter­ framförallt långfristig likviditet, var absolut viknationella

kapitalmarknaderna helt skulle braka tigast för att skapa kundnytta. Så kommer det

ihop i januari. Nu skedde inte det och vi har inte att vara när finanskrisen väl är över.

kunnat låna pengar på kapitalmarknaderna utan – Att man är nöjd som bankkund betyder inte

att utnyttja låneramen från staten, säger Måns nödvändigtvis att man får låna så mycket som

Höglund.

möjligt, men under 2009 har lånevolymerna varit

SEK:s affärsområden Corporate och Structured väldigt viktiga. Ett mer normalt år kan kundnytta

Finance, lånar ut pengar direkt till svenska innebära helt andra saker såsom löptider, svåra

exportföretag och till svenska export företags valutor, innovativa lösningar, pro aktivitet, till­

kunder. Företagssektorn stod för 83 procent av gänglighet och pris. När vi lagt krisen bakom oss

SEK:s totala utlåning under året.

ska vi fortfarande vara en viktig samarbetspart­

Finansiering av infrastrukturinvesteringar på ner för våra kunder, säger Måns Höglund .

tillväxtmarknader har gått starkt trots krisen. Direktutlåningen till de svenska exportföre­

Kerstin Gedung, som är chef för affärsområdet tagen sköts av affärsområdet Corporate som

Structured Finance, har märkt att volymerna leds av Håkan Lingnert.

ökat kraftigt.

2009 har lagt grunden för ett fortsatt myck­

– Affärsflödet är mycket större och volymerna et nära samarbete med kunderna. Det kommer i

har fullkomligt exploderat inom det här områ­ sig att leda till fler affärer även i en normaliserad

det. Här har SEK med sin upplåningskapacitet marknad. Vi har lyckats väldigt bra med att

och EKN med sina garantier varit mycket vikti­ marknadsföra våra egna affärsområden. Varuga

för att stötta exportindustrin under krisen, märket har blivit mycket starkare och fler kom­

säger hon. Den svenska regeringen var snabb mer att se oss som en kärnsamarbetspartner,

med att tillföra systemet kapacitet och efterfrå­ summerar Håkan Lingnert.

gan har kunnat mötas under hela den här

– I år har vår satsning på att även få in fler

besvärliga tiden.

kunder bland de mindre och medelstora

18 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


” sek är en nischspelare och ett

komplement till affärsbankerna.”

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

kerstin gedUng

Utlåning

19


Utlåning

” vi har fått flera nya kunder. dess utom

har transaktionerna varit väldigt stora

jämfört med tidigare år.”

jane lUndgren ericsson

20 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


olagen gett resultat.

Det är en satsning vi

hade planerat oavsett

finanskrisen, men

krisen har ökat kännedomen

om SEK

bland dessa kunder,

säger Håkan Lingnert .

För SEK är samarbetet

med banker

centralt eftersom

Jane Lundgren ericsson

SEK inte har bankens

alla funktioner. SEK

tillhandahåller i första hand likviditet, men har

inte en ledande roll när det gäller att arran gera

exportaffärer. Under 2009 fördjupade SEK samarbetet

med både nordiska och internationella

affärsbanker.

– SEK är en nischspelare och ett komplement

till affärsbankerna. Vi vill inte arrangera exportkrediter

på egen hand. Vi vill göra det tillsammans

med affärsbankerna, säger Kerstin Gedung.

– SEK har mycket att tjäna på att samarbeta.

Om affärsbankerna ser oss som en partner så får

vi genom ett samarbete tillgång till världens

största kontorsnät och tillsammans kan vi på ett

effektivt sätt finansiera våra kunders exportaffärer,

fortsätter Kerstin Gedung. En stor framgång

för SEK:s utlåningsverksamhet var att hela fem

affärer som SEK varit med och finansierat utsågs

till ”Deal of the Year” av den branschledande

tidningen Trade Finance Magazine.

En annan dEl av SEK är dotterbolaget SEK

Securities, som förmedlar och arrangerar obligationslån.

Sammantaget har Securities arrangerat

ett 50­tal obligationslån under 2009 – en tredubbling

av 2008 års volym.

– Vi har fått flera nya kunder och transaktionerna

har varit väldigt stora jämfört med tidigare

år. Under 2009 har Securities etablerat sig

som en helt annan aktör och tagit större plats på

marknaden. Även om vi kanske inte kan behålla

hela denna marknadsandel på längre sikt har vi

ändå vuxit, säger Jane Lundgren Ericsson, vd för

SEK Securities och även ansvarig för affärsområdet

SEK Customer Finance.

SEK Customer Finance hjälper svenska företag

med slutkundsfinansiering. Verksamheten

grundades 2007 och befinner sig fortfarande i

ett uppbyggnadsskede. Under 2009 har Custo­

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

mer Finance gjort

affärer i Indonesien,

Thailand och Brasilien.

Målet för 2010

är att vinna ytterligare

kunder och att

etablera sig på fler

marknader, för att

på så sätt kunna

bidra till en ökad

kundnöjdhet inom

SEK som helhet.

peter Lager

höStEn 2007 StartadES SEK Trade

Finance för att fylla en lucka i SEK:s erbjudandepalett.

Trade Finance erbjuder kontrakts garantier

och korta handelsfinansieringar. SEK har tidigare

hanterat själva finansieringarna för exportörernas

kontrakt, men ofta behöver exportören också

någon som kan utfärda garantierna som säkerställer

deras fullgörande under kontrakten.

– Nu kan vi också hjälpa till med garantierna.

Dock ser vi vår primära roll som ett komplement

till bankerna, när det finns krav på en hög

rating på garanti utställaren, när garantistrukturen

behöver skräddarsys, samt när det finns en

koppling mellan garantierna och en finansiering

som SEK gör, säger Peter Lager chef för Trade

Finance.

En annan del av Trade Finance verksamhet är

korta handelsfinansieringar, där SEK främst

köper exportörers kundfordringar. Istället för att

låna upp mer kapital använder exportören sina

kundfordringar och omsätter dessa i pengar.

– Det innebär att deras kapitalbehov minskar,

vilket var särskilt viktigt under 2009 då kapital

var svårt och dyrt att få tag på. Dessa finansieringar

har också varit ett bra sätt för SEK att

använda sin likviditet och samtidigt göra nytta

för svensk export, säger Peter Lager och fortsätter:

– Vi har även lånat ut till och hanterat bankers

handelsfinansieringar, när vår förmåga att

låna upp kapital och att använda vår balansräkning

har gett dem mervärde och möjlighet att

genomföra sina egna transaktioner.

Det är Trade Finance ambition är att agera tillsammans

med banker och hjälpa till med det som

bankmarknaden inte med lätthet tillhandahåller.

– Vi vill inte vara en konkurrent till bankerna.

Vi vill arbeta tillsammans med dem.

Utlåning

21


Utlåning

Under 2009 har Trade Finance­verksamheten

vuxit kvartal efter kvartal. Under året gjordes

totalt cirka 100 affärer med ett tjugotal kunder

och med en total volym om cirka 3 miljarder

kronor.

Många stora och viktiga kapitalmarknader i

världen regleras genom strikta regelverk, vilket

försvårar företagens möjlighet att säkra sina tillgångar

och skulder i lokal valuta. SEK:s affärsområde

Emerging Markets, Emma, verkar för

att underlätta företagens anskaffning av lån i

lokal valuta. Emma ansvarar för både utlåning

och upplåning.

– På många kapitalmarknader är det inte bara

att låna upp pengar för att sedan låna ut dem.

Ofta handlar det om många tillståndsprövningar

från olika myndigheter. När SEK väl erhåller

tillstånd att låna pengarna på en nationell marknad

är det av vikt att företagen fortfarande har

behov av de valutor vi erbjuder. Därför för vi

hela tiden diskussioner med företagen och vet

var de har produktion, säger Miriam Bratt,

Executive Director på Emma.

Under 2009 var Emma mest aktivt på marknaderna

i Mexiko, Chile och Thailand. Totalt

sett finns affärsområdet representerat på ett tiotal

marknader.

– Vi har gjort oss ett namn på marknaden. Nu

vet många av våra kunder att SEK kan erbjuda

finansiering i lokal valuta, säger Miriam Bratt.

Under året har Emerging Markets skrivit

avtalsförklaringar med svenska storföretag om

att leverera lokala valutor. Samtidigt pågår diskussioner

som kan leda till att SEK även får

erbjuda lokal finansiering i Kina. En stor del av

den utlåning som skett inom affärsområdet

möjliggörs av garantier från EKN.

En viKtig dEl av SEK är rådgivningsdelen

SEK Advisory Services som tillhandahåller

rådgivning inom framförallt projektfinansiering

till exportföretag, utvecklingsbanker och multilaterala

institutioner. Tjänsterna omfattar

projekt utredningar, analys av alternativa finansieringslösningar,

arrangerande av långsiktiga

finansieringslösningar, rådgivning i samband

med upphandling och institutionell utveckling.

Under 2009 har SEK Advisory Services arbetat

mycket nära SEK:s kärnverksamhet.

– SEK Advisory Services har varit mycket

engagerade i projekt som stödjer svenska

exportföretag inte bara i Europa utan också i

Sydamerika och Asien, säger Nicholas Anderson

chef på SEK Advisory Services.

Det största uppdraget under 2009 har varit

UKEEP (Ukraine Energy Efficiency Programme),

som syftar till att kraftigt minska den

ukrainska industrins energianvändning genom

tekniska investeringar.

– När det gäller energieffektivisering och miljöprojekt

som hantering av avloppsvatten, vilket

flera svenska företag är bra på, har det varit ett

exceptionellt bra år, säger Nicholas Anderson.

SEK Advisory Services har under året också

bland annat arbetat med ett projekt i syfte att

underlätta för svenska företag som vill exportera

till Irak.

SammantagEt BlEv 2009 ett mycket starkare

år än vad någon vågat hoppas på. Vid årsskiftet

2009/2010 hade SEK cirka fyra gånger

större offertvolym än vid förra årsskiftet. Flera

omständigheter pekar mot fortsatt höga volymer

för SEK även när marknaden har återvänt

till ett normalläge.

– Bankernas stigande kreditförluster och

strängare internationell reglering är två sådana

faktorer. De medför att balansräkningskapaciteten

hos bankerna totalt sett kommer att vara

lägre än före krisen. Dessutom tror jag att bankers

syn på lång likviditet har förändrats för

lång tid framöver. Det gör i sin tur att bankerna

kan förväntas använda sig av alternativa finansieringsmetoder,

såsom SEK, för lång likviditet,

säger Kerstin Gedung.

Det nya regelverket Basel II ställer högre krav

på kapitaltäckning när risken på det utlånade

kapitalet ökar. Det gör att bankernas riskbuffertar

måste växa.

– Då kommer utlåningen att minska om man

inte kan dra in tillräckligt mycket kapital från

sina ägare. I den rådande konjunkturen minskar

företagens behov av finansiering, men när det

väl vänder upp kommer efterfrågan på krediter

verkligen att öka. Då är ökade riskbuffertar

direkt motverkande mot marknadens efterfrågan,

säger Måns Höglund.

En övergripande risk på lite längre sikt är att

de finansiella marknaderna blir överreglerade

till följd av finanskrisen.

Ytterligare en faktor som talar emot lägre

volymer är att låntagarna blir vana vid att

använda Exportkreditsystemet och att ha långa

krediter i balansräkningen.

Trots en del svårigheter tror Måns Höglund

att svensk export har stora möjligheter att hävda

sig under förutsättning att svenska företag vågar

ta för sig lite mer.

– Under de senaste 50 åren har det bara skapats

ett fåtal svenska storbolag. De övriga storbolagen

är betydligt äldre än så. Jag önskar att

fler mindre och medelstora svenska företag skulle

våga sig ut i världen och expandera, säger han.

Måns Höglund efterlyser också fler stora företagsköp.

– De svenska företagen har under de senaste

åren gjort många företagsköp men flesta har

varit mindre kompletteringsförvärv.

– Många företag har blivit lägre värderade

efter finanskrisen, vilket innebär att svensk

exportindustri just nu har en fantastisk möjlighet

att ta ordentliga steg framåt. Många konkurrenter

är skadeskjutna eller saknar finansiella

muskler samtidigt som många svenska företag

är finansiellt starka. Tillsammans med bankerna

har vi pengar och kan hjälpa de svenska exportföretagen

att flytta fram positionerna, säger

Måns Höglund. ●

22 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


” nu finns en fantastisk möjlighet

för svensk exportindustri att ta

ordentliga steg framåt.” måns höglUnd

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Utlåning

23


Upplåning

Upplåning i korthet

SEK är En av nordens största upplånare på den internationella kapitalmarknaden. Upplåningsverksamheten präglas av

finansteknisk kompetens, tillgänglighet och en strävan att diversifiera upplåningen till alla viktiga kapitalmarknader i världen.

seK:s upplåning består av stora globala benchmarklån, andra publika obligationslån och så kallade ”private placements”.

den framgångsrika upplåningen är en viktig förklaring till att seK kan erbjuda svenska exportföretag konkurrenskraftig

finansiering.

24 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Förutsättningen

för vår verksamhet

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Upplåning

Att låna upp pengar under den värsta finanskrisen sedan 1930-talet har inte

varit enkelt, men seK lyckades mycket bra och utan att använda sig av de

statliga garantierna.

k

aStEn har varit mycket stora

och tvära på världens lånemarknader.

I början av året var de stora

publika kapitalmarknaderna i stort

sett stängda för upplåning medan

det under senare delen av året var möjligt att

låna och framförallt att låna till väsentligt

mycket lägre pris än under första hälften av året.

SEK gick in i 2009 med en låneram på 100 miljarder

kronor, som regeringen beslutat om strax

före årsskiftet, för att säkerställa finansiering för

svensk export under den akuta finansiella krisen.

Låneramen har fungerat som en reserv,

framförallt inom det statliga exportkreditsystemet,

men under 2009 har SEK aldrig behövt

utnyttja den. Hela året lånade SEK upp sammanlagt

112 miljarder kronor, att jämföra med

de 86,1 miljarder kronor som SEK lånade under

2008. SEK:s starka namn på de internationella

kreditmarknaderna

har gjort det både

enklare och billigare

att låna pengar jämfört

med många

andra aktörer.

– Kostnaden att

låna har varit mycket

högre och i början

av året ökade den

enormt. Det är

per Åkerlind

egentligen vad

finanskrisen hittills

har fört med sig – ett helt annat risktänkande.

En bakom liggande orsak till krisen var att det

saknades risktänkande och att investerare köpte

vad som helst som kunde ge högre vinst i förhållande

till kapitalinsatsen, säger Per Åkerlind

CFO på SEK.

25


Upplåning

” Under året har vi använt alla våra ’muskler’

till att låna ut pengar till exportföretagen.”

MArKnAder 2009

europa 29%

Japan 29%

UsA 24%

Asien utöver Japan 12%

norden 5%

Mellanöstern 1%

sydamerika 0%

Låneramen har framförallt varit viktig att ha

på plats inom det statsstödda exportkreditsystemet,

där ovillko rade lånelöften har kunnat ställas

ut och utestående kreditstock kunnat finansieras

kostnadseffektivt. Om det inte hade

funnits andra finansieringsalternativ skulle SEK

ha använt låneramen för att säkerställa att inte

någon exportör stod utan finansiering.

– Svängningarna har varit stora på lånemarknaden

under 2009, ett år som utvecklades till att

bli ett väsentligt bättre år än vi befarade. Vi hade

förväntat oss att det knappt skulle gå att låna

utan statsgarantier, säger Per Åkerlind.

i Början av året räknade marknaden med att

de statsgaranterade bankerna skulle trängas på

marknaden och orsaka en så kallad utträngningseffekt,

där andra låntagare helt enkelt

skulle få mindre plats. Mycket riktigt blev några

centralbanker tvungna att försvara sina respektive

valutor mot fortsatta fall. Centralbankerna

sålde stora mängder obligationer vilket satte en

enorm press på marknaden. Bland annat såldes

betydande kvantiteter obligationer utfärdade av

internationella institutioner som Europeiska

Investeringsbanken och KfW och som anses tillhöra

de säkraste obligationerna på marknaden.

– De här åtgärderna ökade markant kostnaden

för att låna pengar. Under januari och

februari var vi därför väldigt avvaktande. Vår

strukturerade upplåning rullade på, men de

stora publika marknaderna var i stort sett stängda.

Under den här perioden köpte investerarna

nästan endast statsobligationer eller statsgaranterade

obligationer, säger Per Åkerlind.

I början av året skedde en stor del av SEK:s

upplåning på den strukturerade amerikanska

marknaden där SEK till och med ökade sina

marknadsandelar. Efter Lehman Brothers konkurs

minskade riskvilligheten hos de amerikanska

placerarna och få ville längre köpa obligationer

utgivna av amerikanska banker. Istället

ökade efterfrågan på obligationer emitterade av

SEK från privatplacerare i USA.

Även på euromarknaden var investerarna

per åkerlind

mycket försiktiga och köpte mest statsgaranterade

värdepapper. Den bästa marknaden för SEK

för långfristiga upplåningsmöjligheter var

schweiziska marknaden.

– Totalt har vi under 2009 gjort ett tiotal

transaktioner i schweizerfranc. Eftersom den

schweiziska marknaden kunnat erbjuda konkurrenskraftiga

priser och långa löptider har vår

aktivitet där varit mycket större än i vanliga fall,

berättar Per Åkerlind.

Det blev omedelbart mycket dyrare att låna

under början av finanskrisen, därefter har det

successivt blivit billigare men det råder stor osäkerhet

på marknaden. Under det andra kvartalet

började det ljusna på marknaden och det

blev enklare att låna igen. Då valde SEK att göra

sin största euroobligation någonsin. Obligationen

uppgick till totalt 1,25 miljarder euro, motsvarande

12,5 miljarder kronor. För SEK var det

ett styrkebesked att kunna låna utan statsgarantier,

dessutom med en löptid på fem år.

En annan framgång var en femårig global

benchmark obligation på sammanlagt 1,5 miljarder

dollar som emitterades i september. Det var

den hittills största dollarobligationen i SEK:s historia

och dessutom SEK:s första globala publika

transaktion i US­dollar sedan 2007. Obligationen

fulltecknades på mindre än två timmar och

majoriteten av investerarna kom från USA.

undEr 2009 hadE SEK ambitionen att låna

upp pengar ungefär samtidigt som utlåningen

skedde, dessutom på samma löptider. Anledningen

var att marknaden rörde sig väldigt

mycket, vilket gjorde parallell upplåning och

utlåning extra viktig.

– Om vi lånar upp först och marknaden

sedan rör sig, kan hela marginalen raderas ut.

Därför har vi 2009 inte velat bygga upp likviditetsreserver

på samma sätt som tidigare, utan

har i stället krympt dessa. Under året har vi

använt alla våra ”muskler” till att låna ut pengar

till exportföretagen.

Vid upplåning undviker SEK att låsa sig till

ett fåtal marknader. Att vara aktiv på många

26 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


” vi säger inte nej till någon marknad.

vi har en öppen relation med alla.”

marknader innebär betydligt större valmöjligheter

och större flexibilitet. Finanskrisen har

visat att det varit en lönsam strategi.

– Vi säger inte nej till någon marknad eller

någon aktör. Vi har en öppen relation med alla.

Man ska till exempel inte underskatta vikten av

att ha en bra relation till den schweiziska marknaden

och att ha tillgång till privatplacerarna i

USA och Japan, konstaterar Per Åkerlind.

Under 2009 har den flexibiliteten gett önskat

resultat för SEK. 2008 var exempelvis Japan den

klart största marknaden, men 2009 sjönk upplåningen

från Japan. Då var det viktigt att SEK

kunde emittera på andra marknader. Det var

många år sedan SEK gjorde så många affärer på

den europeiska marknaden, som tillsammans

med den japanska var den mest aktiva under

2009.

– Att intresset minskat för strukturerade obligationer

i Japan beror bland annat på att yenen

blivit så pass stark. Detta innebar att flödet av

strukturerade transaktioner från Japan sjönk

kraftigt. Eftersom det varit så svårt att få tag på

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

pengar i världen finns det låntagare som betalat

väldigt mycket för att få de flöden som finns.

SEK har inte gjort det i samma utsträckning då

vi har kunnat fylla vårt upplåningsbehov på

andra marknader.

Under 2009 har omkring hälften av SEK:s

upplåning bestått av standardobligationer, vilket

är raka enkla lån där investeraren lånar ut

pengar en bestämd tid till en bestämd avkastning.

Då en väldigt stor del av direktutlåningen

till exportörerna gjordes på löptider mellan fem

och sju år fick SEK även ett upplåningsbehov på

motsvarande löptider. Då investerarna för närvarande

har en relativt kort riskhorisont är det i

stort sett endast standardobligationsmarknaden

som erbjuder finansieringsmöjligheter på dessa

löptider, därav den stora andelen sådana lån.

– Under 2010 kan det bli svårare att låna

pengar igen. Många länder behöver låna för att

finansiera underskotten i statsfinanserna. Då

finns det risk för en crowding out­effekt, vilket

kan göra det marginellt dyrare att låna nästa år,

befarar Per Åkerlind. ●

per åkerlind

Upplåning

seK HAr Under ÅreT TILLdeLATs

FÖLJAnde UTMÄrKeLse

FÖr sIn UppLÅnIngsverKsAMHeT:

27


medarbetare

goda möjligheter

till utveckling och

stimulans

2009 har varit ett år med mycket hög aktivitet för sek. nyrekryteringar har varit nödvändiga

inom alla affärsområden för att hantera en kraftigt ökad efterfrågan på organisationens

tjänster. Utvecklingen av ledarskap, kompetens och organisatorisk effektivitet har

varit fortsatt prioriterad.

sEK Strävar EFtEr att attrahera,

behålla och utveckla sina kompetenta

och drivna medarbetare. Utgångspunkten

är företagets värdegrund:

Respekt & Dialog, Professionalism

och Handlingskraft. Värdegrunden ska genomsyra

alla aktiviteter och skapa en attraktiv

arbetsplats.

Den ekonomiska krisen har under 2009 medfört

stor turbulens på marknaden och efterfrågan

på SEK:s tjänster har ökat markant. Tempot

inom SEK har därför varit mycket högt och det

har funnits ett tydligt behov av ökade resurser

för att driva verksamheten och hantera de

utmaningar som finns.

En strategisk och processinriktad rekrytering

är utgångspunkten för att hitta rätt kvinna eller

man till rätt position och en viktig del av arbetet

med att uppnå organisatorisk effektivitet. Personalomsättningen

var under året 5,3 procent.

34 personer rekryterades

till SEK.

Ett gott ledarskap

är grunden för verksamheten

och en

förutsättning för att

skapa en effektiv

organisation. SEK:s

ledningsfilosofi

betonar det personliga

ledarskapet och

sirpa rusanen

vikten av att varje

medarbetares potential

bidrar till SEK:s framgång.

SEK har under året haft ett fortsatt stort fokus

på ledarskapsutveckling.

– Vi har också arbetat med värdegrunden

Respekt och medarbetarna har genom övningar

fått tolka hur den ska omsättas i den dagliga

verksamheten. 2010 lägger vi extra fokus på

28 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Dialogen i vårt långsiktiga värdegrundsarbete,

säger Sirpa Rusanen, personaldirektör på SEK.

Möjligheterna att utvecklas inom SEK är goda

och ett viktigt inslag i SEK:s attraktionskraft

som arbetsgivare. Intern rekrytering prioriteras

och det finns en fungerande modell för jobbrotation

som gör att SEK kan erbjuda stimulerande

arbetsuppgifter till sina medar betare.

– Vi ser gärna att våra medarbetare får växa

in i nya roller och i synnerhet som vi befinner

oss i en stark tillväxtperiod ökar möjligheterna

till intern rörlighet. Vår förmåga att erbjuda nya

utmaningar gör oss till en intressant arbets givare,

säger Sirpa Rusanen.

Under 2009 har utbildningsinsatserna intensifierats.

Förutom individuella utbildningar

erbjuds gemensamma utbildningstillfällen inom

företaget. Under 2010 finns det även en ambition

att tillsammans med externa aktörer kunna

erbjuda en utbildning i finansiella produkter.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

SEK är en liten organisation vilket gör att närheten

till cheferna och möjligheten att föra en

dialog är god. Den årliga medarbetarundersökningen

är också ett sätt för medarbetarna att

framföra sina synpunkter på verksamheten och

på sin arbetssituation.

– Efter en turbulent period är vi glada att vi

fortsatt får höga betyg vad gäller motivation,

kompetens och ledarskap. Däremot har vi fortfarande

en del kvar att göra vad gäller organisatorisk

effektivitet, vilket också framkommer i

undersökningen. Vi hade högt ställda mål och

har inte nått ända fram, men det har också varit

mycket speciella omständigheter i år, säger Sirpa

Rusanen.

SEK arBEtar KOntinuErligt med att förbättra

organisationsstrukturen för att möjlig göra

hög effektivitet. Ett led i arbetet har varit rekryteringen

av en administrativ chef som ska ansvara

medarbetare

” vår förmåga att erbjuda nya utmaningar

gör oss till en intressant arbetsgivare” sirpa rUsanen

29


medarbetare

för att skapa strukturer och processer inom den växande

organisationen .

– Behovet av tydliga strukturer är stort inte minst mot bakgrund

av den ökade arbetsbelastningen och att organisationen

vuxit ytterligare. Vi behöver bli ännu tydligare när det gäller

roller och ansvar och hur vi ska arbeta effektivt tillsammans. Därför

kommer det att vara i fokus även under 2010, säger Sirpa

Rusanen.

Flexibiliteten är stor inom SEK vilket gör det möjligt för medarbetarna

att hitta sätt att balansera arbetet med sin privata situation.

Sjukfrånvaron var, trots den höga arbetsbelastningen, relativt

låg och uppgick till 2,1 procent. SEK uppmuntrar medarbetarna

att ägna sig åt friskvård av olika slag och erbjuder bidrag till

friskvård och massage.

SEK har ävEn erbjudit frivilliga stresstester till alla medarbetare

för att upptäcka signaler på för höga stressnivåer. Vid

behov bistår SEK med hjälp till behandling som en del i organisationens

aktiva rehabiliteringsarbete. SEK vill också arbeta med att

förebygga stress och genomförde därför under hösten 2009 en

pilotstudie i ”life management” – en utbildning i hur man kan

organisera sin tid för att må bättre. Studien föll väl ut och har

resulterat i att samtliga medarbetare erbjuds utbildningen med

början i januari 2010.

Många av SEK:s medarbetare har en mångkulturell bakgrund,

något som är eftersträvansvärt med tanke på verksamhetens

inriktning.

– Vi driver projekt över hela världen och då är mångfald och

internationell erfarenhet till stor nytta. Det är en naturlig del av

vår verksamhet. Vi strävar också efter en jämn fördelning av

kvinnor och män på alla områden och nivåer inom företaget. Till

en del tjänster är det väldigt ont om kvinnliga sökande, men i

företagsledningen har vi jämn könsfördelning. Det är en viktig

signal, säger Sirpa Rusanen.

– 2010 ser ut att bli ett år med fortsatt hög aktivitet och behov

av nyrekryteringar för att möta efterfrågan. Vi fortsätter att satsa

på våra prioriterade områden – ledarskap, kompetensutveckling

och organisatorisk effektivitet, avslutar Sirpa Rusanen. ●

AnTAL AnsTÄLLdA

250

200

150

100

50

0

2009 2008

ÅLderssTrUKTUr oCH

KÖnsFÖrdeLnIng, AnTAL

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

50 år

Uppgifterna innehåller även venantius anställda. Uppgifterna innehåller även venantius anställda.

per 31 dec 2009 2008

Totalt antal anställda 1 227 209

varav chefer 37 32

varav icke chefer 190 177

varav tillsvidareanställda 217 197

varav visstidsanställda 10 12

varav heltidsanställningar 2 217 203

varav deltidsanställningar 3 10 6

varav Finland 0 6

varav singapore 1 0

1 Anställda som ännu ej börjat är exkluderade.

2 Heltidsanställningar avser den syssel sätt ningsgrad

medarbetaren har rätt att arbeta, det vill

säga föräldralediga eller medarbetare som på

grund av barns ålder jobbar deltid räknas här

som heltidsanställda.

3 Avser kontrakt som är skrivna för en

sysselsättningsgrad mindre än 100 procent.

30 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Kvinnor

Män

per 31 dec 2009 2008

Antal anställda som slutat

anställning 2009 4 12 16

varav kvinnor 6 6

varav män 6 10

varav åldersintervall under 30 år 2 0

varav i åldersintervall 30–50 år 6 13

varav i åldersintervall över 50 år 4 3

varav i sverige 11 16

varav i Finland5 1 0

4 Avser ej visstidsanställning där anställning

upphört i enlighet med anställningsavtal.

Avser ej tillsvidareanställda som bytt tjänst

inom koncernen.

5 Anställda i Finland som återanställts i

sverige ej medräknade.

ÅreTs seK:Are

eva kimber

head of credit administration

mOtivEring: Hon har utvecklat enheten och

SEK:s verksamhet på ett alldeles utomordentligt

sätt. Hon stimulerar till gott samarbete

mellan enheterna. Hon har stort förtroende för

sina medarbetare som gör att de växer som

individer. Hon skapar trivsel, ansvarskännande

och en mycket öppen och god stämning på

avdelningen. Hon står för ett gott ledarskap

med mycket engagemang och värme och hon

visar handlingskraft och professionalism i strategiska

frågor.

Stort grattis!

MedArBeTArIndex

område

Utfall

2008 Utfall

2009

mål

2010

mål

2011

Ledarskap

organisatorisk

66 66 75 85

effektivitet 50 54 60 80

medarbetarindex 67 68 75 85

Tabellen visar utfall och mål för definierade målområden.

Inför 2010 har vi valt att kvantifiera endast

målet för organisatorisk effektivitet, ett av årets

fokusområden inom seK. Målet är 60.

UTBILdnIngsnIvÅer, %

%

100

80

60

40

20

0

2009 2008

Akademiker


Ingen dag är den andra lik

mEd En utBildning från internationella

ekonomlinjen vid Uppsala universitet

var det naturligt för Petra Mellor att söka

sig till ett företag med internationell prägel.

Två utbyten under studietiden, i

Kanada och Frankrike, hade gett mersmak.

Efter att ha varit med och startat en

filial till investmentbolaget Fredell & Co

Structured Finance i Bryssel, flyttade hon

till London där hon arbetade på Royal

Bank of Scotland i ett par år.

hur kom det sig att du började

på sek?

– När jag kom hem till Sverige igen och

sökte ett nytt jobb var SEK en av de organisationer

där jag helst ville arbeta. Jag

tyckte att SEK låg långt framme internationellt

inom upplåning genom sin utgivning

av olika typer av obligationer. Jag tog kontakt

och det visade sig att en person på

upplåningsteamet precis skulle gå på

pappa ledighet så tajmingen var perfekt,

säger Petra Mellor.

Våren 2005 kom Petra till upplåningsteamet

som då bestod av fyra personer.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Vikariatet övergick snart till en fast tjänst

och över åren har Petra avancerat till

senior manager i teamet och arbetar nu

med allt från strukturerade produkter, nya

marknader och stora publika emissioner

på en miljard kronor eller mer. Resor och

road shows för att träffa investerare runt

om i världen är också en del i arbetet.

vad söker du hos en arbetsgivare?

– För mig är det viktigt med stimulerande

arbetsuppgifter och att det finns möjligheter

att utvecklas. Vi måste hela tiden lära

oss om nya produkter och marknader och

jobbet blir därför aldrig långtråkigt.

Som förälder till fyra barn underlättar

det också att ha en arbetsgivare som kan

erbjuda flexibla arbetstider och möjlighet

att arbeta hemifrån vid behov.

– Det finns dock en praktisk gräns för

hur mycket jag kan arbeta hemifrån. Men

väljer jag att jobba hemifrån en kväll kan

jag bevaka marknader som inte har öppet

samtidigt som Europa, säger Petra Mellor.

Händelseutvecklingen i världen gör att

arbetet är utmanande och lärorikt, inte

medarbetare

rätt bakgrund och bra tajming ledde fram till jobbet inom upplåningsteamet på sek. jobbet är aldrig

tråkigt tycker petra mellor som sedan september 2009 är föräldraledig med sitt fjärde barn.

minst sedan finanskrisens utbrott. I september

2008 fick upplåningsteamet

bevittna hur Lehman Brothers gick i konkurs.

SEK hade affärer med Lehman och

var tvungna att ersätta dessa med en ny

motpart. Det var ett komplicerat och

omfattande arbete.

– Vi var färre än vanligt då några var

föräldralediga och vi fick jobba i skift

under en längre tid eftersom vi hade avtal

på olika marknader, från USA till Asien.

Jag satt till exempel en hel natt tillsammans

med en kollega och jobbade mot

Tokyo, säger Petra Mellor.

hur ser du på din framtid inom sek?

– Det går bra för SEK och vi expanderar så

det kommer att bli roligt att komma tillbaka.

Just nu passar det mig inte att anta

för stora, nya utmaningar men den interna

rörligheten är stor så det finns goda möjligheter

att utvecklas. Och möjligheten att

avancera är lika stor för duktiga kvinnor

som för duktiga män. ●

31


medarbetare

duktiga kollegor blir bra bollplank

problemlösning, internationella kontakter och glädjen i att genomföra affärer är några inslag i

david lindströms arbete på sek. att inte veta exakt vad arbetsdagen kommer att innehålla är

också en del av tjusningen.

EFtEr StudiEr på ekonomlinjen vid

Stockholms universitet fick David Lindström

anställning på Royal Bank of Scotland,

dåvarande ABN AMRO, och började

efterhand arbeta med exportkrediter. Det

var ett vikariat som övergick i fast anställning.

hur kom det sig att du började

på sek?

– Arbetsuppgifterna på RBS var intressanta

och utmanande men jag kände att jag

ville utveckla mig inom exportkreditområdet

samtidigt som det efter åtta år började

bli dags att röra på sig. Möjligheten till

vidareutveckling är stor på SEK eftersom

vi hanterar en stor mängd olika kredittyper

genom vårt samarbete med de

40 största internationella bankerna.

David kom till SEK våren 2009 och

arbetar på affärssidan med export krediter

– samma typ av affärer som han arbetat

med tidigare, men i en ny roll.

– Vi lånar ut pengar till företag runt om

i världen så att de ska kunna köpa svenska

exportvaror. En stor del av arbetet handlar

om att verka i team, bolla frågor med kollegor

från olika avdelningar samt att träffa

kunder och SEK:s samarbetspartner. Allt

för att sy ihop affären, säger David.

När han började på SEK fick han

genomgå ett introduktionsprogram som

bland annat innefattade möten med de

övriga avdelningarna på bolaget.

– SEK har en imponerande bredd inom

området exportfinansiering och en del i

det utbudet kände jag inte till innan jag

började arbeta på SEK, som till exempel

exportfinansieringslösningar för små och

medelstora företag samt trade financelösningar

, säger David.

hur ser en typisk dag på arbetet ut?

– Några sådana dagar finns inte. Det händer

oväntade saker hela tiden vilket gör att

det kan vara svårt att planera sin dag, men

det är en del av spänningen.

2009 har varit ett händelserikt år och

SEK:s roll har blivit tydligare. David har

redan medverkat i många spännande

affärer .

– Även om SEK i normalfallet inte är

arrangör så är vi en viktig part i affärerna.

Ingen affär är den andra lik och det dyker

dagligen upp nya frågor och utmaningar.

Därför utvecklas man hela tiden och lär sig

nya saker.

vad utmärker sek som arbetsgivare?

– Det är ett spännande företag att vara på

med en stark internationell prägel. En stor

del av jobbet handlar om problemlösning

och med många duktiga kollegor omkring

sig finns det alltid bra bollplank. Det är

roligt att arbeta på ett företag som syns

och att veta att vi gör nytta – exporten

utgör 54 procent av Sveriges BNP och SEK

bidrar till att upprätthålla den siffran.

David har två barn och ska sommaren

2010 påbörja sin pappaledighet med dottern

Stella som då blir ett år. Han kommer

att vara borta i uppåt ett halvår och poängterar

att föräldraledighet är något som SEK

uppmuntrar och ser till att göra möjligt.

– Det är vanligt med föräldralediga kollegor,

både manliga och kvinnliga och på

alla nivåer i företaget. ●

32 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


stora möjligheter

för svensk export

I spåren av finanskrisen är hoten mot frihandeln många. Trots det ser

handelsminister ewa Björling ljust på framtiden för svensk export inte

minst inom nya områden som miljöteknologi och hållbara lösningar.

vad är det viktigaste som hänt svensk

export under 2009?

– Att det kraftiga fall som vi sett för varuexporten med början

under finanskrisens inledning hösten 2008 nu tycks ha

planat ut är antagligen den viktigaste enskilda händelsen.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hur ser framtidsutsikterna ut för exporten?

– Bra, givet att vi spelar våra kort rätt och fortsätter arbetet

med att förbättra förutsättningarna för företagande och

handel. Vi är starka inom centrala framtidsområden som

högteknologi, innovationer och tjänster. Det lovar gott.

33


” alla tycks vara ense om vilken central roll

sek spelat för att dämpa effekterna av

finanskrisen.”

vilka är de största utmaningarna för

svensk export?

– Ser vi till den svenska exportens struktur så

domineras den fortfarande i hög utsträckning av

ett fåtal stora bolag. Därför är en av de största

utmaningarna att skapa förutsättningar för små

och medelstora företag att växa och våga sig

utanför landets gränser. En annan utmaning

består i att klara av det förändringstryck som

växer sig allt starkare då tillväxtekonomierna

växer i betydelse. En tredje utmaning handlar

om att bredda exportprofilen geografiskt – vi

måste bli ännu bättre på att gå in tidigt på

spirande nya marknader.

vilka nya geografiska områden är mest

intressanta för framtidens svenska export?

– Jag har som handelsminister valt att lägga ett

särskilt fokus på Mellanöstern och Afrika. Där

finns många gryende och nygamla marknader

som kan bli viktiga för svenska företag. Asien är

en annan viktig marknad, med en stark tillväxt.

vilka områden har störst utvecklingspotential?

– Det är givetvis inte regeringens uppgift att peka

ut exakt vilka sektorer som kommer att växa sig

starka i framtiden. Vi ska skapa goda förutsättningar

för företagande och handel för alla, och

låta marknaden avgöra var de stora satsningarna

ska ske. Jag konstaterar att exempelvis tjänsteexporten

har utvecklats väldigt starkt under de

senaste åren, att miljötekniken antagligen har

framtiden för sig och att högteknologi är ett

område som vi generellt sätt är bra på i Sverige.

vilka är de största hoten mot exporten?

– Även om det internationella handelssystemet

klarat av det protektionistiska trycket under

finanskrisen, finns fortfarande en risk att stigande

arbetslöshet och ekonomiska svårigheter

leder till en växande protektionism. Det vore

väldigt olyckligt, och jag kommer att göra allt

jag kan för att motarbeta en sådan utveckling.

på vilket sätt kan handel vara ett verktyg

för förändring?

– Ur ett svenskt perspektiv är handeln helt avgörande

för näringslivets möjligheter att växa och

utvecklas. Vår egen hemmamarknad är alldeles

för liten för alla de duktiga och innovativa företagen

och entreprenörerna i Sverige. Förutsättningarna

för näringslivet att växa, utvecklas och satsa

på nya idéer kräver därför en välfungerande handel

med andra länder. Dessutom bidrar handeln

till förändring genom att den skapar en större

konkurrens, något som vi bör se som en möjlighet

och inte något hot. Det tvingar oss att hela

tiden vässa och utveckla våra varor och tjänster.

varför är frihandel viktigt för att öka välståndet

i världen?

– Se bara på vår egen historia, på Sydostasien för

några decennier sedan, eller på Indien och Kina

i dag. Det här är tydliga konkreta bevis på handelns

betydelse för tillväxt och välstånd. Handel

skapar förutsättningar för stordriftsfördelar,

arbetsfördelning och ökad konkurrens – centrala

beståndsdelar för tillväxt och utveckling.

vad finns det för hot mot frihandeln just nu?

– Det mest allvarliga direkta hotet mot frihandeln

står att finna i den smygande protektionismen

och den ekonomiska nationalism som vuxit

sig starkare under finanskrisen. Det största långsiktiga

hotet är att vi inte klarar av att förändra

det internationella handelssystemet så att det

svarar upp mot vår tids stora frågor och de förändringar

som världsekonomin genomgår. Handelspolitiken

måste också utformas så att den

bidrar positivt till klimatutmaningen, något som

vi kan åstadkomma genom att ta bort handelshinder

för klimatvänliga varor, tjänster och teknologier.

Den måste anpassas efter det faktum

att internationell handel i allt lägre utsträckning

bedrivs mellan länder, utan istället av multinationella

företag med verksamheter i en rad

länder . Handelspolitiken måste också bli ännu

bättre på att beskriva hur den bidrar till att

bekämpa fattigdom .

hur tror du att kampen mot den globala

uppvärmningen kommer att påverka

exporten i allmänhet?

– Ur ett positivt perspektiv så kommer den

ökade medvetenheten om klimathotet bidra till

ett större intresse för miljöteknologi och hållbara

lösningar. Det är en utveckling som redan

pågår, och där ser jag stor potential för många

svenska företag. Samtidigt har många varnat för

att klimatet kan komma att användas som en

ursäkt för att införa nya handelshinder, något

som skulle skada svensk export och som vi därför

måste vara vaksamma för.

på vilket sätt kan svenska företag dra nytta

av detta?

– Svenska företag drar redan nytta av det här

genom att utveckla och leverera smarta lösningar

som kan bidra till en effektivare energianvändning,

en mer hållbar stadsplanering,

miljö vänliga transportlösningar och en rad

andra saker. Från regeringens sida har vi tillsammans

med företagen utvecklat exportplattformen

SymbioCity som används för att marknadsföra

svensk miljöteknik runt om i världen.

34 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Under det svenska ordförandeskapet i eU

prioriterades ett nytt globalt handelsavtal i

wto för att åstadkomma en öppnare global

marknad. hur långt hann ni komma?

– Under hösten ökade förhandlingstakten, vilket

givetvis var välkommet. Vi lyckades även

enas om målsättningen att avsluta förhandlingarna

under 2010.

vilka är de största stötestenarna för att

komma överrens om ett sådant avtal?

– Vi väntar fortfarande på ett helhjärtat engagemang

från USA, något som är en förutsättning

för att vi ska komma i mål under 2010. Det är

den enskilt viktigaste pusselbiten som måste

falla på plats.

hur ser du på sek:s roll i framtiden?

– Jag tror att SEK kommer att fortsätta fylla en

viktig roll för den svenska exportindustrin. SEK

är ett välskött bolag som bidrar med viktiga

insatser inom ett område som är helt avgörande

för den svenska välfärden.

varför är sek viktigt för svensk export?

– I grunden handlar det om att ge de svenska

exportföretagen bra villkor som gör det möjligt

att konkurrera på likvärdiga villkor med andra

länder. Att SEK kan vara en viktig resurs och

spela en ännu större roll vid extraordinära tillfällen

då marknaden inte fungerar normalt har

givetvis utvecklingen under finanskrisen dessutom

visat med all önskvärd tydlighet.

varför valde regeringen att stärka sek:s

utlåningskapacitet?

– Därför att vi såg hur marknaden under finanskrisens

inledning mer eller mindre föll samman,

samtidigt som ett stort antal företag fortfarande

hade möjlighet att göra affärer. I det läget valde vi

att gå in för att överbrygga det gap som uppstod.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hur nöjd är du med sek:s insatser under

finanskrisen?

– Mycket nöjd, och det bästa kvittot på det är all

den positiva feedback som jag fått från våra

företag. Alla tycks vara ense om vilken central

roll SEK spelat för att dämpa effekterna av

finanskrisen.

vad har regeringen gjort i övrigt för att

minska effekterna av finanskrisen och särskilt

vad det gäller svensk export?

– Regeringen har vidtagit en rad åtgärder – allt

ifrån det ökade stödet till kommunerna till

infrastruktursatsningar. Inom exportområdet

har vi även utökat kapaciteten hos Exportkreditnämnden,

EKN.

hur länge bedömer du att de extraordinära

insatserna kommer att behövas?

– Det är svårt att säga, och måste i slutändan

avgöras av hur ekonomin utvecklas. Utöver

detta så är det viktigt att vi agerar på ett ansvarsfullt

och internationellt samordnat sätt när vi tar

fram vår exit­strategi.

vilken respons har du fått från exportindustrin

på de insatser som regeringen gjort

för att underlätta exporten under finanskrisen?

– Uteslutande positiva. Många har vittnat om

den helt avgörande betydelsen som den stärkta

kapaciteten för SEK och EKN haft.

på vilket sätt skulle stödet till svensk

export kunna förstärkas ännu mer?

– Jag arbetar ständigt med att på olika sätt förbättra

förutsättningarna för vår export. Det handlar

om att förbättra den inre rörligheten på EU:s inre

marknad, att öppna upp EU mer mot världen för

handel och investeringar, och inte minst om att

förbättra det svenska näringslivsklimatet. ●

35


hållbarhet

sek:s hållbarhetsredovisning För 2009

SEK rEdOviSar För andra året sitt hållbarhetsarbete i enlighet med den internationella rapporteringsstandarden grI

(global reporting Initiative). seK:s hållbarhetsredovisning för 2008 publicerades i april 2009 som en del av årsredovisningen

för 2008. Med utgångspunkt i seK:s kärnverksamhet och dagliga kontakter med våra olika intressenter har vi identifierat

innehållet i hållbarhetsredovisningen. de områden som vi har valt att redovisa återspeglar därför de mest väsentliga

hållbarhetsaspekterna för seK. vi rapporterar på C-nivå i ett trenivåsystem. denna årliga redovisning omfattar alla seK:s

enheter och dotterbolag förutom venantius, om inget annat anges. vi har även ett mindre representationskontor i singapore

som omfattas av denna redovisning. Ansvariga för de olika delområdena har tagit fram underlaget i de följande hållbarhetssidorna.

på sidorna 124–125 finns en redovisning av vilka grI-indikatorer seK rapporterar. vår hållbarhetsredovisning för

2009 är granskad av extern part. För mer information, kontakta seK:s kommunikationsavdelning.

36 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


seK:s ansvar

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hållbarhet

Ansvarstagande är ett strategiskt val inom seK. det innebär att seK, med

utgångspunkt i sitt uppdrag, vill påverka och bidra till en positiv utveckling för

samhället, miljön och för sina kärnintressenter. seK är övertygat om att företaget

har en viktig roll att spela för ett hållbart samhälle och strävar efter att

utvecklas för att möta framtida krav på företaget som finansiell aktör.

att Stödja SvEnSKa företags

möjlighet att utvecklas på den

globala marknaden är kärnan i

SEK:s verksamhet och en viktig

del i företagets ansvarstagande.

Svensk export står för ungefär hälften av

Sveriges BNP och är avgörande för samhällets

ekonomiska välstånd. Genom att svenska företag

får tillgång till finansiering på liknande villkor

som sina konkurrenter kan de investera och

anställa personal. Under 2009, ett år som präglades

av finanskris, blev detta ansvar än mer

betydelsefullt.

SEK har en viktig roll att spela som ansvars full

kreditgivare. För SEK betyder det att ta hänsyn i

frågor som rör miljö, korruption, mänsk liga rättigheter,

arbetsvillkor, penningtvätt och finansiering

av terrorism i sin kreditbedömningsprocess.

Huvuddelen av SEK:s kreditgivning sker

genom exportkrediter till svenska företags kunder

i utlandet eller genom bilateral utlåning

direkt till företagen. Även om hållbarhetsfrågor

ingår i vår kreditbedömningsprocess är det svårt

att ha fullständig insyn över SEK:s alla kunder

och samarbetspartner. Ännu svårare är det att ha

överblick över deras motparter. SEK:s kreditprocess

beskrivs närmare på sidan 42.

– Eftersom SEK gör affärer i länder där miljöfrågor

inte alltid prioriteras, där korruption

förekommer och sociala förhållanden är svåra

måste vi kontinuerligt vidareutveckla rutiner

och kontrollsystem för att hantera dessa ofta

mycket svårbedömda aspekter i våra affärer.

Samtidigt bedriver SEK ett fortlöpande arbete

med att integrera hållbarhetsaspekterna i vår

interna verksamhet, säger Bo Leander.

Bo Leander är Senior Vice President och har

det övergripande ansvaret för hållbarhetsfrågor

på SEK. Han rapporterar direkt till vd och arbetar

tillsammans med medarbetare som ansvarar

för olika aspekter av ansvarsfrågorna såsom

tre skÄl till varFör hållbarhet Är

en integrerad del i sek:s verksamhet:

1. grundläggande värderingar som seK ställer sig bakom.

2. För att vara en attraktiv arbetsgivare måste seK bedriva en långsiktigt

hållbar verksamhet.

3. seK ser kommersiella möjlig heter för svenska exportföretag som

till exempel verkar inom miljöteknik.

37


hållbarhet

” sek bedriver ett fortlöpande arbete med att

integrera hållbarhetsaspekterna i vår interna

verksamhet”

intressentdialogen

Med utgångspunkt i internationella

rekommendationer som oeCd:s riktlinjer

för multinationella företag och Fn:s

global Compact vidareutvecklar seK

arbetet med ansvarsfrågor i samarbete

med företagets intressenter. de hjälper

organisationen att identifiera behov, klargöra

ömsesidiga förväntningar och driva

arbetet framåt med prioriterade hållbarhetsfrågor.

– vi har påbörjat ett arbete med att

analysera vilka våra viktigaste intressenter

är och hur vi ska vidareutveckla relationen

med dem. Målet är en mer strukturerad

dialog som ska ge en ökad förståelse

för vilka hållbarhetsfrågor våra intressenter

tycker att vi ska ta hänsyn till, säger

Mark duncan , sustainability Manager på

seK.

seK har kontakt med en mängd aktörer

såväl i sverige som internationellt.

SEK:S KärnintrESSEntEr

kUnder

seK:s kunder är privata och offentliga

organisationer av olika slag som tar del av

våra finansieringslösningar och vår rådgivning

för att utveckla sin verksamhet.

miljö arbetet och

riskhanteringen.

SEK:s uppdrag gör

att finansiering av

enskilda branscher

eller projekt inte kan

exkluderas så länge

de inte strider mot

nationella eller internationellabestämmelser

och riktlinjer.

Bo Leander

Det är viktigt att

komma ihåg att SEK

alltid agerar inom uttalade riktlinjer från den

svenska staten och rådande lagstiftning. I Sverige

är, till exempel, lagstiftningen för export av försvarsmateriel

restriktiv. Men kreditgivning i

komplexa situationer och i riskfyllda länder ger

SEK en möjlighet att nå ut och föra en diskussion

om hållbarhetsfrågor. Att ställa frågor och föra

en struk tu rerad dialog är också en viktig del av

hållbarhetsarbetet som SEK försöker vidareutveckla.

I vissa fall kan platsbesök och samtal med

myndigheter och andra intressenter öka trycket

Så här arbetar vi:

seK för en löpande dialog med kunderna

där hållbarhetsaspekten är en integrerad

del. vartannat år genomför seK en kundundersökning.

den senaste genomfördes

2008. Kundundersökningen är ett bra sätt

för seK att följa hur väl seK uppfyller sitt

uppdrag. Under 2010 avser seK att inkludera

fler hållbarhetsrelaterade frågor i

kundundersökningen. därutöver har

kundorganisationen under året valt ut ett

par stora kunder och fört en mer utvecklad

dialog i mötesform istället för via

enkät. Arbetet med hållbarhetsanalyser

har också inneburit en utökad dialog med

kundernas hållbarhets- och affärsdrivande

avdelningar.

Utöver detta verkar seK för att skapa

tillfällen för dialog och erfarenhetsutbyte

med befintliga och potentiella nya kunder.

ett exempel på detta är seK:s medverkan

i ett hållbarhetsrelaterat projekt med

kopplingar till Kina. vi har beskrivit arbetet

närmare på sidan 48.

bo leander

på beslutsfattare och företag att ta större hänsyn.

SEK utgår från sitt uppdrag vid utformningen

av företagets hållbarhetsarbete. För SEK handlar

det om att försöka kombinera svenskt exportintresse

med lösningar på globala utmaningar.

Svensk exportin dustri är främst inriktad på infrastruktur,

telekom, energiförsörjning, transport

och miljöteknik. Inom många av dessa branscher

kan svenskt kunnande bli en viktig del av lösningen

till utmaningar inom områden såsom den

globala uppvärmningen. Genom att bidra med

kompetens och kapital kan SEK spela en viktig

roll så att nödvändiga projekt kan genomföras.

Inför 2010 är tre områden särskilt viktiga för

SEK:s hållbarhetsarbete:

• Stödja energieffektivisering och utveckling av

förnybar energi

• Stödja utvecklingen av miljöteknik som en

framgångsrik svensk exportprodukt

• Påverka utvecklingen inom områden som

miljö, korruption, mänskliga rättigheter och

arbetsvillkor i riskfyllda projekt där SEK:s

kunder är verksamma

SEK ser ett globalt behov av att bygga ut förny­

medarbetare

seK:s anställda och presumtiva medar betare

ställer krav på seK som arbetsgivare.

engagemang, kunskap och en god arbetsmiljö

är centralt för medarbetarna och för

seK.

Så här arbetar vi:

Årliga medarbetarundersökningar och

medarbetarsamtal är exempel på verktyg

för att engagera medarbetarna i utvecklingen

av arbetsmiljön. Under året har seK

även genomfört en fördjupad undersökning

kring internkommunikation för att

säkerställa att vi kan bemöta medarbetarnas

behov. I vår arbetsmiljökommitté samverkar

arbetsgivare och medarbetare i

arbetsmiljöfrågor. Läs mer om seK som

arbetsgivare på sidorna 28–32.

Ägaren

seK ägs av den svenska staten. Utrikesdepartementet

och enheten för främjande

och eU:s inre marknad (Ud-FIM) ansvarar

för ägandet. den statliga ägaren har understrukit

att de statligt ägda företagen ska vara

ett föredöme för andra företag och leda

utvecklingen vad gäller hållbarhetsfrågorna.

38 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


ar energi såsom vattenkraft och vindkraft.

Svensk industri är framstående och kan få en

viktig funktion i en sådan utbyggnad. Det krävs

stora kapitalinvesteringar och finansieringen

kommer i många fall att ske i form av fristående

projekt. I samarbete med bankerna, kan SEK

med sitt kunnande inom projektfinansiering och

tillgång till långfristig finansiering, spela en viktig

roll både för den svenska industrin och för

klimatet. Ett exempel på detta är SEK:s finansiering

av talldiesel som vi beskrivit på sidan 44. Vi

kan även bidra med finansiell kompetens för att

stödja projekt inom energieffektivisering. Ett

exempel på detta är UKEEP­projektet i Ukraina

som vi beskrivit närmare på sidan 47.

Svensk miljöteknik är framstående och

svenska bolag är världsledande inom områden

som vattenrening, avfallshantering, miljöeffektiva

fastigheter och stadsplanering. En del av

dessa företag är fortfarande små och behöver

utvecklas för att kunna nå ut med sitt kunnande.

Behovet av ny teknologi syns i många delar av

världen. SEK har tillsammans med andra aktörer

arbetat för att samla svensk kompetens inom

Så här arbetar vi:

den svenska staten utövar sitt ägarinflytande

genom sin ägarpolicy, deltagande på

årsstämmor och genom sin styrelserepresentation.

det sker även en kontinuerlig

dialog mellan representanter på seK och

departementen.

investerare

seK:s egen kapitalförsörjning sker genom

upplåning på de internationella kapitalmarknaderna.

Så här arbetar vi:

seK träffar institutionella investerare i

samband med investerarpresentationer.

vid dessa tillfällen diskuteras främst seK:s

finansiella exponering men ibland även

frågor som rör vår policystruktur och

miljö prövningar. Investerare är positiva till

att seK agerar vid känsliga projekt och

seK noterar att hållbarhetsfrågor börjar

få ökat fokus. dialogen med våra investerare

har även bidragit till att seK nu överväger

att ge ut en ”miljöobligation” om

lämpliga projekt blir aktuella.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

stadsbyggnad under ett varumärke för att nå ut i

världen. Projektet kallas för ”SymbioCity”

www.symbiocity.org. SEK har även medverkat i

Miljöteknikexportgruppen som beskrivs på

sidan 46. Ett annat exempel på vårt engagemang

inom området är SEK:s rörelsefinansiering till

Envac som vi beskrivit närmare på sidan 45.

I många länder där SEK gör affärer finns fortfarande

brister inom hantering av miljö, korruption,

mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och

penningtvätt. Att finansiera export till sådana

länder ingår i SEK:s uppdrag och därför är det

viktigt att både hitta metoder för att identifiera

risker och att påverka beslutsfattare. I många fall

kan SEK påverka genom dialog, krav på information

och klausuler i låneavtal. Genom att

utveckla SEK:s förståelse kan vi föra en bättre

dialog med kunder och samarbetspartner och

därigenom successivt göra skillnad. Ett exempel

på detta är SEK:s medverkan i ett hållbarhetsrelaterat

projekt, med kopplingar till Kina, som

beskrivs närmare på sidan 48. Ett annat är SEK:s

granskning av ett vattenkraftprojekt i Amazonas

som vi beskrivit på sidan 43. ●

samarbetspartner

seK har ett utvecklat samarbete med

svenska och utländska banker och olika

finansiella institutioner för att stödja våra

gemensamma slutkunder. seK har även ett

nära sam arbete med eKn (exportkreditnämnden),

andra statliga garantiinstitutioner

inom oeCd och organisationer som

stödjer svensk export och svenskt

näringsliv.

Så här arbetar vi:

seK för en kontinuerlig dialog med samtliga

i nätverket inom ramen för den löpande

affärsverksamheten och genom gemensamma

initiativ. därutöver genomförs

regelbundna möten med viktiga samarbetspartner

som exportrådet, swedfund,

ALMI, eKn etc. seK står även bakom det

internationella samarbetet FATF (Financial

Action Task Force ) som bekämpar penningtvätt

och finansiering av terrorism. ett

exempel på seK:s samarbete är seK:s

medverkan i miljöteknikexportgruppen

som finns närmare beskrivet på sidan 46.

hållbarhet

ideella organisationer

seK för en dialog med ideella organisationer

såsom Transparency International,

Amnesty International och miljöorganisationer.

Så här arbetar vi:

Ideella organisationer ställer krav på att

seK tar tillräcklig hänsyn till miljö- och

andra hållbarhetsrelaterade frågor i sin

affärsverksamhet. dialogen varierar från

enskilda möten och medverkan i seminarier

till informationsinhämtning om olika

motparter, länder och projekt. seK avser

att utveckla dialogen med ideella organisationer.

seK kommer i kontakt med och för en

dialog med ideella organisationer och

andra intressenter i flera sammanhang. ett

exempel är seK:s samarbete med global

Utmaning, som är en organisation engagerad

i globaliseringsfrågorna utifrån ett bredare

samhällsperspektiv.

39


hållbarhet

seK:s eKonoMIsKA vÄrdesKApAnde 2009

plattForm För sek:s ansvarstagande

I sitt arbete för en hållbar utveckling

följer seK internationella riktlinjer

från Fn och oeCd avseende miljö,

korruption, mänskliga rättigheter,

arbetsvillkor och nationell lagstiftning

för penningtvätt. seK har anslutit sig

till globalt Ansvar som vilar på två

grundläggande internationella principdeklarationer:

• FN:s ”Global Compact” med tio

principer rörande miljö, korruption ,

mänskliga rättigheter och arbetsvillkor

• OECD:s riktlinjer för multinationella

företag, med rekommendationer

gällande företagens ansvar

dessa principer återspeglas i våra

interna riktlinjer och policy dokument.

miljöpOlicy

seK:s miljöpolicy för kreditgivning

innebär bland annat att seK över-

vakar att en miljögranskning genomförs

vid exportprojekt där risk för

negativ miljö påverkan kan föreligga

samt analyserar hela projektets positiva

såväl som negativa miljöaspekter.

pOlicy mOt KOrruptiOn

seK:s etiska riktlinjer avseende korruption

utgår från att seK inte accepterar

att medarbetare tar emot eller

ger mutor för egen eller för företagets

räkning. seK kräver också ett

intygande från alla kreditsökande om

att mutor inte förekommer i de

exporttransaktioner som avses.

pOlicy mOt pEnningtvätt

Och tErrOriSmFinanSiEring

seK följer lagen om åtgärder mot

penningtvätt och finansiering av terrorism.

seK har en systematisk ansats

för att bedöma risken för penningtvätt

och finansiering av terrorism. ●

seK:s verksamhet berör många intressenter. vår verksamhet innebär att vi beviljar exportkrediter till företag samt annan kreditgivning till privat och

offentlig sektor för att stärka näringslivets internationella kon kur rens kraft. dessa transaktioner ger positiva effekter för svensk samhälls ekonomi

och välfärd.

de ekonomiska värden som verksamheten genererar distribuerar vi på olika sätt och till olika intressenter. nedan ges en sammanfattning av de

ekonomiska värden vi skapar och som gynnar våra främsta intressenter.

skr mn intressent 2009 2008

genererat värde

ränteintäkter Låntagare (kunder) 13 306,4 12 964,1

subventioner staten – –

distribuerat värde

räntekostnader Långivare (finansiärer) –11 312,1 –11 420,8

Leverantörskostnader Leverantörer –159,0 –112,5

Löner och förmåner Medarbetare –312,2 –228,5

skatter staten –641,3 –41,3

Utdelning staten –518 –

sponsring samhället –0,1 –0,1

40 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Utmaningar

inFör 2010

Under 2010 kommer seK att vidareutveckla metoder och

öka systematiseringen för bedömning av hållbarhetsaspekter

i våra affärer. särskilt viktigt blir att söka sam arbeten och

förbättra vårt angreppssätt vid finansiering av projekt. seK

kommer att fokusera på att stödja svensk export av miljöteknik.

det arbete som påbörjats med att utveckla vår

intressentanalys fortsätter.

på hemmaplan kommer seK att kompensera för 2009 års

utsläpp av växthusgaser och arbeta vidare för att skapa förståelse

och engagemang för hållbarhetsfrågor hos våra medarbetare.

seK avser även att ytterligare höja kvaliteten på

hållbarhets redovisningen nästa år.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hållbarhet

våra hållbarhetsinsatser

2009

exTernT

• Genom att uppfylla vårt samhällsuppdrag har vi

stärkt svenskt näringslivs internationella konkurrenskraft

och därmed bidragit till att skapa och

bibehålla arbetstillfällen i sverige.

• I våra rådgivningsprojekt i Ukraina har vi bidragit

till att minska kol di oxidutsläpp med 473 000 ton

per år.

• SEK har påbörjat en utökad dialog med sina

intressenter avseende hållbarhets frågor.

• SEK har inlett ett revideringsarbete kring företagets

styrdokument avseende hållbarhetsfrågor.

• Hållbarhetsaspekter har ytterligare integrerats i

vår kreditbedömningsprocess genom en mer systematiserad

uppföljning och granskning.

• SEK har klassificerat 25 länder avseende miljö ,

korruption, mänskliga rättigheter, arbets villkor,

penningtvätt och finansiering av terrorism.

• SEK har klassificerat 658 företag, banker, offentliga

organisationer och kommuner avseende

miljö , korruption, mänskliga rättigheter och

arbetsvillkor. Av dessa har ett 20-tal genomgått

en för djupad bedömning.

• SEK har börjat genomföra plats besök som ett led

i den fördjupade bedömningen av motparter.

• SEK har under året implementerat lagen om

åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

i affärsverksamheten. seK har bland annat

utfört riskbedömning, infört systematiska ”känn

din kund”-processer, genomfört utbildningsinsatser

samt reviderat det interna regelverket.

• Uppföljning av EU:s Östersjöstrategi med tillhörande

handlingsplan.

• Bidragit till att samla svensk kompetens inom

hållbar stadsbyggnad under ett varumärke för att

nå ut i världen.

InTernT

• SEK har kompenserat för sina utsläpp av växthusgaser

från 2008 enligt plan och vidare utvecklat

sina rutiner för mätning och beräkningar av våra

utsläpp av Co 2 .

• SEK har ökat andelen inköpt el från förnyelse bara

energikällor.

• SEK har förbättrat sina rutiner för insamling och

rapportering av miljödata.

41


hållbarhet

Trafikljussystemet visar vägen

det är sek:s avdelning credit management som ansvarar för att integrera hållbarhetsfrågor

i kreditprocessen. martina wikström, sek:s analytiker för miljö och socialt

ansvarstagande, har under två år lett arbetet med att utveckla ett systematiskt sätt att

genomföra en bedömning av länder, företag och banker som en del av sek:s kreditbedömningsprocess

– det så kallade ”trafikljussystemet”.

SyFtEt mEd traFiKljuSSyStEmEt är att

göra SEK medvetet om potentiella risker att

med verka till överträdelser av nationell lagstiftning

och internationella principer om miljö,

korruption, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor

samt penningtvätt och finansiering av terrorism.

Dessutom är det ett pedagogiskt sätt att klassificera

och följa upp motparter avseende hållbarhetsaspekter.

Detta sker inom ramen för den

ordinarie riskbedömningen av SEK:s motparter

och är en del av beslutsunderlaget till re spektive

beslutsinstans för kreditgivning.

Klassificeringen sker utifrån tre nivåer.

Grön klassificering = en lägre potentiell risk

Gul klassificering = en medelhög potentiell risk

Röd klassificering = en högre potentiell risk

SEK:s kund ansvariga ansvarar för en första

granskning av hållbarhetsaspekter hos motparten.

I de fall granskningen identifierar brister i

motpartens redovisning eller i dess uppträdande

på marknaden kan en fördjupad bedömning av

motparten göras. Andra skäl till en fördjupad

bedömning kan avse geografiska eller branschrelaterade

risker, till exempel vid projekt med

potentiella sociala eller miljömäs siga risker. En

fördjupad bedömning kan exempelvis innebära

en djupare dialog med motparten samt samverkan

med externa parter. Vid behov kan även

platsbesök eller

särskilda villkor i

kreditavtalet kopplade

till miljö och

socialt ansvars tagande

tillämpas.

För den statsstöddaexportkreditgivningen

följer

SEK OECD:s bindande

regelverk för

miljö prövning

Martina Wikström

baserad på ett

miljöklassificerings system. Sedan 2005 omfattar

miljögranskningen även exportfinansiering och

annan utlåning till marknadsmässiga villkor.

SEK följer även OECD:s gemensamma konventioner

avseende korruption. Bedömningen sker

ofta i samverkan med EKN, samfinansiärer och

multilaterala institutioner och organisationer. I

de fall Exportkreditnämnden (EKN) eller något

annat statligt garantiinstitut inom OECD har

utfärdat en garanti i enlighet med OECD:s miljöriktlinjer

och korruptionsregler kan SEK göra

bedömningen att det motsvarar SEK:s uppställda

krav.

SEK utvecklar fortlöpande arbetsformer och

samarbeten med partner och kunder i syfte att

ytterligare integrera socialt ansvarstagande i

kredit processen. ●

42 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


ABB:s HvdC-teknik används för att transportera energi från vattenkraftverk i Brasilien.

Förnybar energi i Brasilien

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

hållbarhet

den starka tillväxten i brasilien har ökat energibehovet i landet. brasilien har stora tillgångar

på vattenkraft, men avstånden är långa mellan produktion och konsumtion. abb är med och

bygger transmissionslinjen mellan floden rio madeira i amazonas och sao paolo-området.

ElBEhOvEt i BraSiliEn beräknas öka med

fyra procent årligen och för att möta efterfrågan

planeras en rad energiprojekt. I första hand avser

Brasilien att utnyttja landets tillgångar på vattenkraft

som redan i dag svarar för cirka 75 procent

av elproduktionen. Två vattenkraftverk byggs nu

i Rio Madeira­floden med en sammanlagd kapacitet

på cirka 6 450 MW per år.

För att transportera energin från nordvästra

Brasilien till Sao Paolo används HVDC­teknik

från ABB i Ludvika. Tekniken introducerades

för 50 år sedan och har vid ett flertal tillfällen

använts i Brasilien. Detta innebär produktion

och arbetstillfällen för ABB i Sverige.

– Vi är glada över att kunden valde ABB:s

HVDC­teknik som är särskilt lämpad för effektiv

elkraftöverföring över långa avstånd. På så sätt

bidrar tekniken till användningen av förnybara

energikällor, säger Per Eckemark, chef för systemområdet

HVDC inom ABB.

Rio Madeira är den första vattenkraftutbygg­

naden i Amazonas på 20 år och trots höga miljökrav

har debatten varit omfattande. Ny teknik

används för att minska miljöpåverkan men samtidigt

har kritiska röster rests för att man vet för

lite om hur Amazonas påverkas. Projektet har

klassificerats som ett A­projekt enligt SEK:s

policy vilket innebär att SEK miljögranskar projektet

i sin helhet.

Tillsammans med EKN och anlitade konsulter

genomförde SEK en fördjupad granskning av

projektet på plats, där man bland annat träffade

myndigheter, opinionsbildande organisationer

och företag som är inblandade i projektet. Syftet

var att säkerställa att miljöpåverkan av projektet

blir begränsad och att miljögranskningen görs på

ett tillförlitligt sätt.

– Genom att träffa olika parter kunde vi göra

en bättre bedömning av hur miljökraven följs

upp och vilka frågor som var viktiga, säger

Kerstin Gedung som är ansvarig för Structured

Finance på SEK. ●

Foto: ABB Foto: ABB

43


hållbarhet

Finansiering av talldiesel

minst 10 procent av allt drivmedel inom eU ska komma från förnybara energikällor år 2020.

Företaget sunpine i piteå kommer under 2010 i samarbete med preem att börja leverera

talldiesel till den svenska marknaden. sek är med och finansierar satsningen.

i SEptEmBEr 2008 inleddes byggandet av

SunPines fabrik i Piteå. Företaget kommer att

producera råtalldiesel ur råtallolja, som är en

biprodukt från skogsindustrins massaprocess.

Piteås närhet till flera större massabruk spelade

en avgörande roll vid valet av plats för fabriken.

Talldiesel är ett förnybart fordonsbränsle som

kan ersätta fossila bränslen. Utsläppet av växthusgaser

är endast en tiondel jämfört med traditionell

diesel. Dessutom konkurrerar den inte

med livsmedelstillverkning eftersom råvaran

inte är ätlig, till skillnad från exempelvis majs

som används vid etanoltillverkning. I februari

2009 beslutade SEK att finansiera anläggningen

med 100 miljoner kronor, i form av ett treårigt

lån, av de cirka 340 miljoner kronor som investeringen

uppgår till.

– Affärsidén och kalkylerna såg bra ut och

ägargruppen är stabil. Dessutom är samhällsnyttan

så tydlig. Finansieringen var alltså både

affärsmässigt och miljömässigt motiverad ur vår

synvinkel, säger Anna Karin Ljung, kundansvarig

på SEK.

Preem, Sveaskog och Södra äger 60 procent

av SunPine och resterande aktier innehas av

Kiram AB, som ägs av SunPines grundare,

44 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


” vi har haft stor

nytta av sek:s kompetens

inom projektfinansiering.”

entreprenören Lars Stigsson. Ägarna täcker

alltså in hela förädlingskedjan. Råtalldieseln

raffineras till fordonsbränsle i Preems raffinaderi

i Göteborg och Preem kommer att svara

för distribution, marknadsföring och försäljning.

– SunPine har haft stor nytta av SEK:s kompetens

inom projektfinansiering. Under finanskrisen

var det tryggt att jobba med en finansiär

som vi visste kunde leverera och som var flexibel

och handlingskraftig. Vi ser SEK som en

bra samarbetspartner och ett värdefullt komplement

till våra traditionella bankkontakter,

säger Peder Zetterberg, CFO på Sveaskog.

– Det mest spännande är att man använder

en biprodukt från skogsindustrin till något som

har så tydliga miljömässiga fördelar. Talloljan

används vanligen för upparbetning till kemikalier

och som bränsle i massabruket, men det

här är en betydligt mer effektiv användning,

säger Anna Karin Ljung.

Anläggningen i Piteå beräknas tas i drift

under första kvartalet 2010 och producera

100 000 kubikmeter råtalldiesel per år. Det

motsvarar bränsle till 100 000 dieselfordon

som kör i genomsnitt 1 000 mil per år.

– Det är för tidigt att spekulera i den internationella

potentialen men det borde finnas goda

möjligheter att överföra metoden till länder

som Finland, Ryssland och Kanada, säger

Anna Karin Ljung. ●

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Foto: Preem

peder Zetterberg, sUnpine

hållbarhet

svenskt avfallssystem

på export

intresset för tekniker och lösningar som bidrar till

en hållbar stadsutveckling ökar. avfallshantering

är en central del i planeringen av städers infrastruktur.

envac har utvecklat ett automatiserat

system med vakuumteknik som har både ekonomiska

och miljömässiga fördelar.

Envac uppFann vaKuumtEKniKEn för avfallshantering i början av

60­talet och företaget är i dag världsledande inom området. Systemet finns

bland annat i bostadsområden, stadskärnor, sjukhus och flygplatser. Avfallet

transporteras under jord och systemet kopplas ihop med övrig infrastruktur,

såsom el, avlopp och vatten.

Envac har 35 kontor i 20 länder i Europa, Nord­ och Sydamerika,

Mellan östern och Asien. En stor del av försäljningen går till utlandet så

där finns både ett tydligt exportfokus och en koppling till hållbarhetsfrågor.

– SEK besitter stor kompetens och erfarenhet inom exportaffärer vilket

vi inom Envac har stor nytta av. Vi värdesätter särskilt deras drivkraft och

ansträngningar att finna lösningar som möjliggör fler komplicerade projektförsäljningar,

säger Rolf Niklasson, Group Treasurer på Envac AB.

Envac och SEK har haft samarbete sedan 2007 avseende kontraktsgarantier

för Envacs fullgörande av sina åtaganden under projekt i olika delar av

världen. SEK bidrar även med rörelsefinansiering till Envacs lokala dotterbolag

utanför Sverige.

– Vi kan ställa upp med rörelsefinansiering i lokal valuta, något som

ibland är svårt att få via kundens traditionella bankkontakter, säger Patrik

Lindgren, kundansvarig på SEK.

– SEK är ett viktigt komplement till våra traditionella bankkontakter, särskilt

på marknader där den normala bankkontakten inte har lokal närvaro

eller inte har möjlighet att bidra med önskad tjänst, säger Rolf Niklasson.

Vakuumteknikens främsta fördelar är miljömässiga. Eftersom avfallet

transporteras med luft under jord i stället för med lastbilar minskar transporterna

och därmed koldioxidutsläppen. Systemet frigör dessutom ytor

som kan användas till bostäder eller kommersiella fastigheter.

– De ekonomiska och miljömässiga fördelarna är tydliga. Dessutom tillhör

Envac ett segment av medelstora företag, där SEK vill växa och kan

göra påtaglig nytta, säger Patrik Lindgren. ●

Foto: © Envac

45


hållbarhet

Miljöteknik rätt i tiden

sverige ligger långt fram inom miljöteknik, inte minst små och medelstora bolag. sek är

medlem i en grupp för främjande av miljöteknikexport och har goda förutsättningar att

vara med och bidra inom området.

undEr 2007 grundadES en miljöteknikexportgrupp

som i dag består av 11 statliga

bolag, myndigheter och organisationer*. Gruppen

kan på olika sätt stödja små och stora

svenska miljöteknikföretag med finansiering,

riskkapital och riskavtäckning. Syftet är en ökad

miljöteknikexport och i förlängningen en hållbar

ekonomisk utveckling.

Gruppen har hittills besökt sju storföretag och

gjort sex presentationer för mindre företag tillsammans

med lokala handelskammare och länsstyrelser,

samt miljöteknikcentra runt om i landet.

Besöken har för SEK:s del resulterat i kreditofferter

till storföretag samt ett antal accepterade

Exportlån av mindre företag verksamma inom

miljöteknikexport.

SEK har även medverkat till den nationella

handlingsplan för svensk miljöteknik som

Sveriges Miljöteknikråd (Swentec) presenterade

för regeringen i slutet av 2009. Miljön var också

ett prioriterat område under det svenska EUordförandeskapet

och Europeiska Rådet beslutade

i oktober 2009 om ”The EU Strategy for the

Baltic Sea Region” med miljön som en av strategins

fyra grundpelare.

Miljöteknikexportgruppens arbete är viktigt

och ligger rätt i tiden, konstaterar Michael Käbin

på SEK.

– Vi tror att svenskt näringsliv kommer att

engagera sig i de projekt som ingår i Östersjöstrategins

handlingsplan. Det är SEK:s ambition

att medverka med både finansiell rådgivning och

finansiering av projekten, säger Michael Käbin

på SEK. ●

* I Miljöteknikexportgruppen ingår SEK, EKN, Swedfund, ALMI, Exportrådet, Sida, VINNOVA, Tillväxtverket, Energimyndigheten, Invest in Sweden

Agency (ISA) och Sveriges Miljöteknikråd (Swentec).

46 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Fortsatta energisatsningar

i Ukraina

sek har under året fortsatt arbetet med att ge ukrainska bolag möjlighet att investera i

modernare och mer energisnål produktionsteknik. resultatet är ett minskat beroende av

importerad gas, samtidigt som utsläppen av växthusgaser minskat.

i uKraina är energiförbrukningen enligt

officiella siffror tre till fem gånger högre per

producerad enhet jämfört med EU­genomsnittet.

Stora mängder fossila bränslen används

i industrin såsom kol, olja och subventionerad

importerad gas. De generella subventionerna av

gas och energi kommer att upphöra samtidigt

som miljömedvetandet i landet ökar. Det finns

därmed dubbla motiv att minska förbrukningen.

I det fall Ukraina kommer ner till samma

energianvändande som EU kan landet bli självförsörjande

på energi och därmed slippa att

importera.

På uppdrag av Europeiska utvecklingsbanken

(EBRD) påbörjade SEK Advisory Services

under 2008 projektet UKEEP (Ukraine Energy

Efficiency Programme) med övergripande mål

att ge ukrainska företag lån till tekniska investeringar

för bättre energihushållning.

Projektet har varit mycket framgångsrikt och

intresset stort, särskilt från små och medelstora

företag. Det är framförallt företag inom process­

och tillverkningsindustri, men även jordbruk,

stål­ och livsmedelsindustri, som har stor poten­

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

tial för energieffektivisering. Ukrainas position

som stort jordbruksland ger exempelvis stora

möjligheter att använda restprodukter som

bränsle till förnybar energi.

– Företagen varierar i storlek och återfinns i

vitt skilda branscher. Vi har gurkodlaren som

med bland annat ny värmepanna, bevattningssystem

och system för klimatkontroll sparar

270 000 USD per år, till cementtillverkaren som

med helt nya produktionsmetoder sparar mer

än 10 MUSD årligen, säger Anders Lund på SEK

Advisory Services och projektansvarig för

UKEEP.

Förutom hjälp med finansiering kan konsulterna

hjälpa företagen att komma fram till bästa

möjliga energilösningar. Sedan starten har cirka

250 företag prövats och mer än 120 MUSD

lånats ut.

– Hittills har projektet bidragit till besparingar

om 1,85 TWh på årsbasis, vilket motsvarar

den årliga hushållsförbrukningen av el i Stockholm.

Koldioxidutsläppen har minskat med

473 000 ton per år, motsvarande utsläppen från

cirka 200 000 personbilar, säger Anders Lund. ●

hållbarhet

den ukrainska industrin förbrukar stora

mängder fossila bränslen.

Foto: UKEEP

47


hållbarhet

sociala ansvarsfrågor i Kina

med en växande befolkning och en allt större del av världsekonomin ökar kinas inflytande i

världen. sek arbetar med ett initiativ vars syfte är att lyfta hållbarhetsfrågor i kontakterna

mellan små och medelstora svenska bolag och deras motparter på den kinesiska marknaden .

SvErigE Och Kina har sedan 2007 ett bilateralt

samförståndsavtal där hållbarhetsfrågor

satts i fokus och avtalet har lett till en rad aktiviteter.

Bland annat har SEK och Exportrådet tagit

ett initiativ för att lyfta hållbarhetsfrågor inom

kinesiska företag som arbetar som underleverantörer

särskilt till mindre och medelstora

bolag i Sverige.

– Storföretagen har rutiner på plats men för

mindre företag kan det vara svårare att överblicka

riskerna med kinesiska parter som inte

lever upp till kraven på socialt ansvarstagande.

Vi försöker stötta dessa bolag i hur de ska hantera

hållbarhetsfrågorna i kontakterna med sina

motparter, säger Bo Leander, Senior Vice

President och ansvarig för hållbarhetsfrågor

inom SEK.

Det nu initierade projektet fokuserar på

utbildningsinsatser mot kinesiska underleverantörer

där de sociala ansvarsfrågorna integreras i

övriga leverantörsrelationer. En annan viktig

aspekt är nätverksbyggande där svenska företag

kan ha ett erfarenhetsutbyte om hur samarbetet

med kinesiska underleverantörer kan utvecklas.

– Det är viktigt att de mindre företagen får

möjlighet att bygga relationer med kinesiska

företag som uppmärksammar de sociala

ansvarsfrågorna. Att ha underleverantörer som

målmedvetet arbetar med dessa frågor är en

konkurrensfördel för de mindre bolagen på mer

etablerade marknader, säger Bo Leander.

Projektet är koncentrerat till Shanghai­regionen

där kinesiska samarbetspartner identifierar

företag som har ett intresse av att lära sig mer

om hållbarhet och skapa långsiktiga relationer

med svenska företag.

– Ett ökat intresse för hållbarhetsfrågor i Kina

skapar möjligheter för svensk export, inte minst

på miljöområdet. Där har Kina en uttalad ambition

att leva upp till en högre standard, säger Bo

Leander.

Projektet beräknas pågå i tre år och finansieras

genom bidrag från SEK, Exportrådet, EKN,

Swedfund och andra intressenter. ●

48 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


MILJÖIndIKATorer

mått 2009 2008

Total energiförbrukning 2 gJ 5 837 5 000

energiförbrukning per heltidstjänst 1, 2 gJ/tjänst 29 27

Utsläpp av växthusgaser (energi) 2, 4 Ton 53 54

Utsläpp av växthusgaser (övrigt) 3, 4 Ton 925 811

Utsläpp av växthusgaser per heltidstjänst 4, 5 Ton Co 2 /tjänst 4,84 4,67

Kontorspapper inköp Ton 6 6

Förbrukning av kontorspapper per heltidstjänst 1 Kilo/tjänst 30 32

Inköp av papper till trycksaker Ton 1,8 1,5

Avfall – kontorspapper och wellpapp 6 Ton 10,94 11,77

Avfall – elektronik Ton 0,646 0,984

Återvinningsgrad % 99 99

1 202 heltidstjänster 2009. 185 heltidstjänster 2008.

2 18 procent av resultatet baseras på uppskattade värden 2009, grov uppskattning 2008.

3 34 procent av resultatet baseras på uppskattade värden. grov uppskattning 2008.

4 siffrorna för 2008 har omräknats på grund av ny beräkningsmodell.

5 resultatet baseras delvis på uppskattade värden.

6 siffran för 2008 har omräknats.

samtliga siffror för 2009 inkluderar alla väsentliga verksamheter inom koncernen inkluderande venantius.

Miljöarbete på hemmaplan

sek arbetar med flera stora miljörelaterade projekt runt om i världen. det är därmed inte

på våra egna kontor vi kan göra störst skillnad. men vi vill vara ett föredöme och arbetar

kontinuerligt med att minska den miljöpåverkan vi själva har i vår dagliga verksamhet.

inOm dEn Egna verksamheten är SEK:s

främsta miljöpåverkan energiförbrukningen på

kontor och vid tjänsteresor. Under 2009 har

SEK förbättrat processerna för mätning och

beräkning av utsläpp och vi kommer att fortsätta

att utveckla dessa metoder. SEK:s utsläpp

av växthusgaser kommer till 90 procent från

tjänsteresor, 5 procent från våra lokaler och

re sterande från materialförbrukning.

Under 2009 beräknas mängden koldioxidutsläpp

från tjänsteresor uppgå till cirka 884 ton

CO 2 ­ekvivalenter, en ökning med 14 procent

jämfört med 2008. Detta förklaras i huvudsak av

att antalet anställda har ökat men även av ett

ökat behov av att besöka kunder och projekt. För

att minska behovet av tjänsteresor uppmuntras

användandet av video­ och telefon konferenser.

Vidare har SEK tecknat nya elavtal och vår

externa datahall har övergått till att drivas med

miljömärkt el, vilket innebär att 83 procent av

elförbrukningen under 2009 kom från Bra

Miljö val­el eller vindkraft. Under 2010 beräknas

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

denna siffra öka till 97 procent. Kvar är endast

den el som ingår i hyresavtal över vilka SEK inte

styr. 68 procent av våra utsläpp från energianvändning

kommer från fjärrvärme och fjärrkyla.

Under 2010 kommer SEK att arbeta aktivt med

energieffektivisering.

Liksom under föregående år kompenserar

SEK för sina utsläpp av växthusgaser genom att

köpa utsläppsminskningar från så kallade

CDM­projekt (Clean Development Mechanism).

Det innebär att SEK köper reduceringar

från klimatprojekt i utvecklingsländer som

omfattas av FN­ och EU­systemens regelverk

samt ingår i Kyotoprotokollet.

SEK påverkar även miljön genom inköp av

varor. Enligt SEK:s miljöpolicy ska vi alltid välja

det miljömässigt bättre alternativet vid inköp så

länge det är till ett rimligt pris. Printrar, kopieringsmaskiner

och papper är Svanenmärkta.

Under 2009 minskade förbrukningen av kontorspapper

per anställd vilket är i linje med

SEK:s ambition att reducera för brukningen. ●

hållbarhet

49


Ägare och styrning

Ägare och styrning

SEK ägs till 100 procent av svenska staten. Ägaren utövar sitt

inflytande vid bolagets bolagsstämmor. Dessutom är ägaren

representerad i bolagets styrelse. Denna styrelserepresentation

innebär bland annat att statens krav på en god insyn i verksamheten

tillgodoses.

Kontrollen av SEK fördelas mellan aktieägaren, styrelsen och

vd i enlighet med aktiebolagslagen, bolagsordningen och styrelsens

arbetsordning. Styrelsen utser vd som sköter den löpande

förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar.

Ägaren har beslutat att bolaget ska följa reglerna i dels Statens

ägarpolicy (2009), dels Svensk kod för bolagsstyrning (”Koden”).

Grundprincipen är att Koden kompletterar Statens ägarpolicy

(2009). Avvikelser från Koden och Statens ägarpolicy (2009)

finns i efterföljande avsnitt Bolagsstyrningsrapport.

styrelsens sammansÄttning,

arbetsUppgiFter och arbetsFördelning

Ordförandens uppgifter följer av den svenska aktiebolagslagen

och av styrelsens arbetsordning. Ordföranden följer styrelsens

arbete och ansvarar för att övriga ledamöter får nödvändig information.

När så behövs medverkar ordföranden vid viktigare kontakter

och företräder bolaget i ägarfrågor.

styrelsen fastställer årligen en arbetsordning

Arbetsordningen reglerar bland annat rapportering till styrelsen,

frekvensen och formerna för styrelsesammanträdena, delegering

samt utvärderingen av styrelsens och vd:s arbete. Styrelsens

främs ta uppgifter, förutom att utse vd, är att fastställa affärsplan

och budget, fatta vissa kredit­ och upplåningsbeslut, godkänna

större investeringar och väsentliga förändringar av bolagets organisation

samt fastställa centrala policies och instruktioner. Därutöver

följer styrelsen den ekonomiska utvecklingen och har det

yttersta ansvaret för intern kontroll och riskhantering.

styrelsens sammansättning

Bolagets styrelse, som utses vid bolagsstämma, består av åtta styrelseledamöter.

Ingen från SEK:s verkställande ledning ingår i

styrelsen. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor. Ledamöternas

genomsnittsålder är 53 år. Vid årsstämma 2009­05­06 utsågs Ulf

Berg (omval), Christina Liffner (omval), Karin Apelman (omval),

Helena Levander (omval), Bo Netz (omval), Jan Roxendal

(omval), Risto Silander (omval) och Eva Walder (nyval) till styrelseledamöter.

Ulf Berg har utsetts till styrelsens ordförande och

Christina Liffner till vice ordförande i styrelsen. Uppgifter om

styrelsens ledamöter framgår på sidorna 52–53. Uppgifter om styrelsearvoden

framgår på sidan 97 not 5. Uppgifter om vd framgår

på sidan 55.

tillsättning av styrelse och revisorer

Nomineringsprocessen för tillsättning av styrelse ombesörjs av

Utrikesdepartementet. Denna process koordineras av enheten för

statligt ägande inom Näringsdepartementet. Ägaren har ansvar

för val av styrelse och revisorer. Det praktiska arbetet med upphandling

av revisorer hanteras dock av bolaget. Det slutliga beslutet

tas av ägaren på bolagsstämma.

beskrivning av styrelsens arbete

Under 2009 har styrelsen sammanträtt vid 17 tillfällen. Styrelsen

har dessutom hållit ett särskilt strategiseminarium. Styrelsearbetet

har bedrivits enligt fastlagd arbetsordning. Sammanträdena

har bland annat behandlat års­ och delårsbokslut, affärsverksamhet,

affärsplan 2010–2012, budget 2010, organisations­ och

bemanningsfrågor och medarbetarundersökning. Ett av styrelsens

sammanträden hölls i São Paulo, Brasilien. I anslutning till

detta sammanträde genomförde styrelsen och bolagets verkställande

ledning studiebesök hos ett flertal av svenska exportföretags

brasilianska dotterbolag.

Utöver styrelsens utskott och de uppgifter som ankommer på

ordföranden finns ingen arbetsfördelning inom styrelsen. SEK:s

bolagsjurist har varit sekreterare i styrelsen. Styrelsens Kreditutskott

(organ för beredning av kreditfrågor), Styrelsens Finansutskott

(organ för beredning av andra finansiella frågor än kreditfrågor),

Styrelsens Ersättningsutskott (organ för beredning av

vissa ersättningsfrågor) och Styrelsens Revisionsutskott (organ

för beredning av bolagets finansiella rapportering) har under

verksamhetsåret sammanträtt vid 17, 5, 9 respektive 6 tillfällen.

Bolagets revisorer har i samband med behandlingen av års­ och

delårsbokslut deltagit i tio styrelsesammanträden och redogjort

för sina iakttagelser vid granskning och bedömning av SEK:s

verksamhet.

Utvärdering av styrelsens och ledningens arbete

Styrelsen utvärderar sitt och ledningens arbete en gång per år.

Under verksamhetsåret sker utvärdering löpande genom ordförandens

samtal med övriga styrelseledamöter. Utöver detta sker

särskild utvärdering under ledning av ordföranden. Under 2009

har utvärdering ägt rum även med extern hjälp.

styrelsens Utskott

kreditutskott

Utskottet är styrelsens beredningsgrupp i frågor som rör krediter

och kreditbeslut. Styrelsen har fastställt policy och instruktion för

Kreditutskottet. Utskottet har, på styrelsens uppdrag, utfärdat en

kreditinstruktion som har anmälts i styrelsen. Protokoll från sammanträden

med Kreditutskottet delges styrelsen och genomgås

vid sammanträde med styrelsen. Beslutanderätt avseende krediter

50 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


föreligger enligt en av styrelsen beslutad delegationsordning.

Styrelsen har utsett följande tre styrelseledamöter till ledamöter i

utskottet: Karin Apelman (ordförande), Helena Levander och Eva

Walder. Från bolagets verkställande ledning har vd och chefen för

Risk deltagit i utskottets sammanträden. SEK:s bolagsjurist har

varit sekreterare i utskottet.

Finansutskott

Utskottet är en berednings­ och referensgrupp för styrelse och

verkställande ledning i övergripande frågor gällande bolagets

finansiella verksamhet. Sådan finansiell verksamhet avser lång

och kortfristig upplåning, likviditetsförvaltning, riskmätning och

risklimiter samt frågor av policy­ eller kvalitetskontrollkaraktär.

Finansutskottet har rätt att besluta om upplåning av visst riskkapital.

Styrelsen har fastställt policy och instruktion för Finansutskottet.

Utskottet har, på uppdrag av styrelsen, utfärdat en

finansinstruktion som har anmälts i styrelsen. Protokoll från

sammanträden med utskottet delges styrelsen och genomgås vid

sammanträde med styrelsen.

Styrelsen har utsett följande fyra styrelseledamöter till ledamöter

i utskottet: Risto Silander (ordförande), Karin Apelman,

Bo Netz och Jan Roxendal. Från bolagets verkställande ledning

har vd och finansdirektör deltagit i utskottets sammanträden.

SEK:s bolagsjurist har varit sekreterare i utskottet.

ersättningsutskott

Utskottet utgör en beredningsgrupp för frågor om lön och övriga

förmåner för verkställande ledningen samt för övergripande policyfrågor

avseende lön och övriga förmåner. Utskottet ska besluta

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

Ägare och styrning

om lön och övriga förmåner för verkställande ledningen (med

undantag för vd) och bereda förslag till villkor för och utfall av ett

generellt incitamentsystem. Styrelsen har fastställt instruktion för

Ersättningsutskottet. Protokoll från sammanträden med utskottet

delges styrelsen och genomgås vid sammanträde med styrelsen.

Styrelsen har utsett följande tre styrelseledamöter till ledamöter i

utskottet: Ulf Berg (ordförande), Christina Liffner och Eva

Walder . Vd har deltagit i utskottets sammanträden i ärenden som

inte avser vd:s egna anställningsvillkor. SEK:s personaldirektör

har deltagit i utskottets sammanträden. SEK:s bolagsjurist har

varit sekreterare i utskottet.

revisionsutskott

Utskottet är ett beredningsorgan för ärenden om bolagets finansiella

rapportering och bolagsstyrningsrapport (inkluderande styrelsens

rapport om intern kontroll) i enlighet med Koden. Styrelsen

har fastställt instruktion för Revisionsutskottet och utsett

följande styrelseledamöter till ledamöter i utskottet: Jan Roxendal

(ordförande) och Christina Liffner. Styrelsen har bedömt att två

ledamöter är ett lämpligt antal för utskottets arbete. Från bolagets

verkställande ledning har vd och administrative direktören deltagit

i utskottets sammanträden. SEK:s ekonomichef har varit

föredragande och SEK:s bolagsjurist sekreterare i utskottet.

ersÄttningar till ledande beFattningshavare

För uppgifter om ersättningar till styrelse, ledning och revisorer,

se sidorna 97–99 noterna 5 och 6.

51


styrelse och revisorer

risto silander

Född: 1957. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan

i stockholm.

invald: 2004. seK:s Finansutskott, ordförande.

tidigare befattningar: Alfred Berg, verkställande

direktör och UBs Warburg, nordenchef.

övriga uppdrag: east Capital Asset Manage ment AB,

e. Öhman Jr AB, 11 real Asset Fund AB, stronghold

Invest AB, Trygg stiftelsen, varenne AB, BrevAn

Howard Ltd, styrelseledamot, gamla seB Trygg Liv,

suppleant.

christina liffner

styrelsens vice ordförande

Född: 1950. Utbildning: Civilekonom,

Handels högskolan i stockholm.

invald: 2003. seK:s ersättningsutskott och revisionsutskott,

ledamot.

tidigare befattningar: Assidomän AB, vice verkställande

direktör och CFo, Asea AB/ABB AB, olika

ekonomi- och finansbefattningar.

övriga uppdrag: svensk Adressändring AB,

endometriosföreningen, sverige, styrelseordförande.

sveaskog AB, Länsförsäkringar Bergslagen,

sJr in scandinavia AB, prevas AB, styrelseledamot.

jan roxendal

Född: 1953. Utbildning: Högre allmän bankexamen.

invald: 2007. seK:s revisions utskott, ordförande.

seK:s Finansutskott, ledamot.

tidigare befattningar: Intrum Justitia AB, verkställande

direktör och koncernchef. ABB-koncernen, vice

verkställande direktör. ABB Financial services, verkställande

direktör och koncernchef.

övriga uppdrag: gambro AB, verkställande direktör .

securia Intressenter AB, styrelse ordförande. CBn

Chambers Business networks AB, styrelse ledamot.

eva walder

Född: 1951. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan

i stockholm.

invald: 2009. seK:s ersättningsutskott och Kreditutskott,

ledamot.

tidigare befattningar: Tjänstgjort som ambassadör

i Finland och singapore. personalchef Ud, chef för

Ud:s Asienenhet. Chef för Ud:s enhet för främjande

och eU:s inre marknad.

revisorer

ordinarie

jan birgerson

Auktoriserad revisor ernst & young.

Född: 1954. revisor i seK sedan 2008.

suppleant

anna peyron

Auktoriserad revisor ernst & young.

Född: 1965. revisor i seK sedan 2008.

52

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Inga ledamöter har något innehav av aktier och andra finansiella instrument i bolaget.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

bo netz

Född: 1962. Utbildning: nationalekonom från

stockholms universitet.

invald: 2006. seK:s Finansutskott, ledamot.

tidigare befattningar: riksrevisions verket, effektivitetsrevisor.

Finansdepartementet, departementssekreterare.

Finans depart ementet, Bolags- och

fastighetsenheten, departementsråd.

övriga uppdrag: Finansdepartementet, departementsråd

och huvudman på budgetavdelningen.

karin apelman

Född: 1961. Utbildning: Civilekonom,

Handelshögskolan i stockholm.

invald: 2003. seK:s Kreditutskott, ordförande.

seK:s Finansutskott, ledamot.

tidigare befattningar: LFv, finans- och ekonomidirektör.

saab Aircraft Leasing, vice verkställande

direktör. sAs, manager Leasing och projektfinansiering.

övriga uppdrag: eKn, generaldirektör, styrelseledamot.

strålsäkerhetsmyndigheten (ssM), ledamot

i finansieringsdelegation.

helena levander

Född: 1957. Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan

i stockholm.

invald: 2004. seK:s Kreditutskott, ledamot.

tidigare befattningar: neonet AB, vice verkställande

direktör. odin Fonder, verkställande direktör.

nordea, Asset Management, senior Fund Manager.

övriga uppdrag: nordic Investor services AB,

verkställande direktör och delägare. erik penser Bankaktiebolag,

nordisk energiförvaltning AsA, sBAB,

stampen AB, Transatlantic AB, Wiborg Kapitalförvaltning,

styrelseledamot.

Ulf berg

styrelsens ordförande

Född: 1951. Utbildning: Civilingenjör, elektro teknik,

Chalmers Tekniska Högskola.

invald: 2006. seK:s ersättningsutskott, ordförande.

tidigare befattningar: saab ericsson space, vice

verkställande direktör. ericsson Microwave systems,

verkställande direktör. ericsson AB, verkställande

direktör. Managementkonsult i egen firma.

övriga uppdrag: exportrådet, verkställande

direktör . speed International AB, volvo Aero, styrelseledamot.

53


Ledning

sven-olof söderlund

direktör – risk

Född: 1952.

Utbildning: ekonomiutbildning, stockholms

universitet.

anställd: 1988.

Uppdrag: seK Customer Finance AB,

seK exportlånet AB och AB seK securities,

venantius AB, styrelseledamot.

susanna rystedt

direktör – administration

Född: 1964.

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan

i stockholm.

anställd: 2009.

övriga uppdrag: AB Trav och galopp, styrelseledamot.

sirpa rusanen

direktör – human resources

Född: 1964.

Utbildning: Beteendevetare, Lunds universitet.

anställd: 2005.

per åkerlind

direktör – capital markets

Född: 1962.

Utbildning: Civilingenjör Teknisk Fysik,

KTH stockholm.

anställd: 1990.

Uppdrag: AB seK securities, styrelseledamot.

övriga uppdrag: swedish society of Financial

Analysts (sFF), ordförande i Kreditmarknadsgruppen.

54 SEK sek ÅRSREDOVISNINg 2009 2008


jane lundgren ericsson

verkställande direktör – ab sek securities

samt ansvarig för affärsområdet customer

Finance och sek-koncernens affärsjuridik

Född: 1965.

Utbildning: Jur. kand. (stockholm), LL.M (London).

anställd: 1993.

Uppdrag: seK Customer Finance AB, styrelseledamot.

peter yngwe

verkställande direktör

Född: 1957.

Utbildning: degree of doctor of Humane Letters

och MBA vid old dominion University, norfolk,

virginia, UsA.

anställd: 1984.

Uppdrag: seK Customer Finance AB, seK exportlånet

AB, AB seK securities och venantius, styrelseordförande,

måns höglund

direktör – corporate & structured Finance

Född: 1951.

Utbildning: Civilekonom, Handelshögskolan

i stockholm.

anställd: 2002.

Uppdrag: seK Customer Finance AB,

seK exportlånet AB, AB seK securities, styrelseledamot.

övriga uppdrag: searching4Knowledge AB,

styrelseordförande. Intellectual Capital sweden AB,

styrelse ledamot.

SEK sek ÅRSREDOVISNINg 2009 55


olagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport

Bolaget tillämpar svensk kod för bolagsstyrning (Koden) och ser den vid

sidan av statens ägarpolicy (2009) som styrande för sin verksamhet.

Styrelsen ansvarar för att bolagets finansiella rapportering är upprättad

i överensstämmelse med lag, tillämpliga redovisningsstandarder

och övriga krav. Kvaliteten i den finansiella rapporteringen

säkerställs genom att först revisionsutskottet och sedan styrelsen

tar del av och lämnar synpunkter på förslag till delårsrapporter

och årsredovisning innan publicering. Styrelsen behandlar vid

sina sammanträden frågor som har väsentlig påverkan på den

finansiella rapporteringen samt tillställs inför varje sammanträde

rapporter om den ekonomiska utvecklingen enligt förutbestämda

mallar. Arbete med dessa frågor sker huvudsakligen i revisionsutskottet

som återrapporterar till styrelsen. Styrelsen och bolagets

revisorer kommunicerar på flera olika sätt. Kommunikationen

sker huvudsakligen via revisorernas medverkan i revisionsutskottets

sammanträden. Styrelsen erhåller också sammanfattande

revisionsrapporter. Revisionsutskottet bekräftar årligen i ett uppdragsbrev

formerna för revisorernas arbete samt regler för upphandling

av revisionsnära tjänster.

Revisorerna erhåller skriftligt material som tillställs styrelsen

samt tar del av alla protokoll från styrelse­ och utskottssammanträden.

Vidare medverkar revisorerna vid minst ett styrelsesammanträde

årligen. Revisionsutskottet där också bolagets vd normalt

medverkar har under året regelbundna möten med

revisorerna där följande frågor behandlas; revisionens inriktning

och omfattning, samordning av intern och extern revision, intern

kontroll, kritiska redovisningsfrågor och finansiella rapporter

som bolaget lämnar.

Styrelsen ansvarar vidare för att bolaget har en genomtänkt och

förankrad policy och strategi för att hantera miljöhänsyn, socialt

ansvarstagande, mänskliga rättigheter, korruption samt jämställdhet

och mångfald.

ersÄttningsvillkor

Bolaget följer – se sidan 98, not 5 i årsredovisningen – statens

riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i

företag med statligt ägande (2009­04­20). I enlighet med riktlinjerna

tillämpas den allmänna principen att löner och ersättningar

till ledande befattningshavare inom SEK ska vara rimliga och väl

avvägda. De ska även vara konkurrenskraftiga, takbestämnda,

och ändamålsenliga, samt bidra till en god etik och företagskultur.

Ersättningen ska inte vara löneledande i förhållande till jämförbara

företag utan präglas av måttfullhet.

Styrelsen har avvecklat rörlig ersättning till ledande befattningshavare.

Bolaget erbjuder alla anställda förutom, vd, ekonomi

chefen och ledande befattningshavare ett generellt incitamentsystem.

Maximalt utfall i det generella incitamentsystemet

är två månadslöner. Dessutom ges vissa anställda inom bolagets

affärsdrivande verksamhet möjlighet till en individuell rörlig

ersättning, utöver bolagets generella incitamentsystem, uppgående

till maximalt två månadslöner. Sådan ersättning är vanligt

förekommande inom den finansiella sektorn.

Något utestående aktie­ och aktiekursrelaterat incitamentprogram

för styrelse och ledande befattningshavare finns inte.

avvikelser Från koden

På följande punkter avviker bolagets styrning från de krav som

finns i Koden:

tillsättning av styrelse och revisorer

Tillsättning av styrelse – Bolaget ägs till 100 procent av svenska

staten. Nomineringsprocessen avseende styrelse sker huvud sakligen

enligt de principer som beskrivs i Statens ägarpolicy

(2009) (sid 14–19 i Verksamhetsberättelse för företag med statligt

ägande (2008)). Skriften kan beställas eller laddas ned från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/98/75/d4ed87fc.pdf.

Tillsättning av revisorer – Bolaget ägs till 100 procent av svenska

staten. Ansvaret för nominering och val av revisorer för företag

med statligt ägande ligger alltid hos ägaren. Processen att utse

revisor sker enligt de principer som beskrivs i Statens ägar policy

(2009). Skriften kan även beställas eller laddas ned från

http://www.regeringen.se/content/1/c6/12/98/75/d4ed87fc.pdf.

styrelsens oberoende till ägaren

Statens ägarpolicy (2009) klargör att nomineringar till styrelsen

offentliggörs enligt Kodens riktlinjer med undantag för redovisning

av oberoende i förhållande till större ägare. Skälet till att

bolag ska ha minst två styrelseledamöter som är oberoende i förhållande

till större aktieägare och att samtliga styrelseledamöters

oberoende i förhållande till större ägare ska redovisas enligt

Koden, syftar i all huvudsak till att skydda minoritetsaktieägare i

bolag med spritt ägande. I statligt helägda bolag samt i delägda

bolag med få delägare saknas dessa skäl för att redovisa oberoende.

revisionsutskottet

Styrelsen har bedömt att två ledamöter är ett lämpligt antal för

utskottets arbete.

årsstÄmma 2009-05-06

För att bereda riksdagsledamöter tillfälle att närvara vid stämman

tillställde bolaget Riksdagens centralkansli kallelse till stämman.

Samma dag som årsstämman arrangerades en särskild presentation

till vilken kunder och andra bolagsintressenter med ett allmänintresse

inbjöds att närvara. Vid presentationen talade handelsminister

Ewa Björling, styrelseordföranden och vd om bland

annat exportens betydelse för Sveriges ekonomi och åtgärder för

56 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


exportfrämjande i en tid av finansoro och lågkonjunktur. Dessutom

informerade styrelseordföranden om vad som i huvudsak

förevarit under årsstämman och tillsammans med vd om bolagets

roll och verksamhet. Deltagarna inbjöds även att ställa frågor

till bolagsledningen och statssekreterare Gunnar Wieslander,

UD. I presentationen medverkade även chefekonom Anders

Rune, Teknikföretagen, som talade om industrins syn på den

ekono miska krisen och hur den påverkar framtiden för svensk

industri.

avvikelser Från statens Ägarpolicy

På följande punkter avviker bolaget från Statens ägarpolicy

(2009):

En särskild presentation hölls i anslutning till årsstämman för

att bereda allmänheten möjlighet att ställa frågor till styrelsen

och bolagsledningen.

SEK presenterar styrelsens förslag till riktlinjer för ersättning

till ledande befattningshavare i underlaget inför SEK:s årsstämma

2010.

SEK avviker från statens riktlinjer avseende nyckeltalet vinst

per aktie på så sätt att nyckeltalet inte redovisas i årsredovisningen.

Bakgrunden till det är att SEK under 2008 har genomfört

en kontant företrädesemission samt erhållit ett bolag,

Venantius AB, som aktieägartillskott. Detta har på ett väsentligt

sätt ändrat SEK:s eget kapital och antalet aktier. För att retroaktivt

kunna justera antalet aktier för den så kallade fondemissionseffekten

vid beräkningen av vinst per aktie skulle en oberoende

värdering av SEK behövt ske vilket inte ansetts motiverat.

närvarofrekvens vid styrelse- och utskottssammanträden under 2009

styrelsen KreditFinansersättningsrevisionsutskottutskottutskottutskott Ulf Berg 17/17 9/9

Christina Liffner 11/17 8/172) 8/9 6/6

Karin Apelman 17/17 10/173) 5/5

Helena Levander 12/17 14/17

Bo netz 16/17 5/5

Jan roxendal 16/17 4/5 6/6

risto silander 12/17 5/5

eva Walder 9/171) 8/173) 5/93) 1) Invald i styrelsen 2009-05-06

2) Avgick ur utskottet 2009-05-06

3) Invald i utskottet 2009-05-06

Bolagsstyrningsrapporten har inte granskats av bolagets revisorer.

SEK ÅRSREDOVISNINg 2009

internkontroll

bolagsstyrningsrapport

styrelsens rapport för räkenskapsåret 2009 om

intern kontroll och riskhantering avseende den

finansiella rapporteringen

Styrelsens rapport om intern kontroll 2009 har inte granskats av

bolagets revisorer. Enligt beslut av Kollegiet för Svensk Bolagsstyrning

behöver styrelsens beskrivning av hur den interna kontrollen

fungerat ej granskas och styrelsen i aktiebolag som följer

Koden för år 2008 behöver inte heller avge yttrande hur väl kontrollen

fungerat.

SEK är en Foreign Private Issuer (FPI) såsom det definieras av

regelverk i USA och påverkas utöver Koden därför av Sarbanes­

Oxley Act. Vad gäller test och attest av ledningen följer SEK

regelverket från 31 december 2007, medan revisorernas attest av

den interna kontrollen kommer att vara tvingande först 2010.

Kontrollmiljö – Ett effektivt styrelsearbete är grunden för god

intern kontroll och SEK:s styrelse har etablerat en arbetsordning

för sitt och utskottens arbete. En del i styrelsens arbete är att

utarbeta, uppdatera och godkänna ett antal grundläggande policies

som är styrande för bolagets arbete med den interna kontrollen.

En annan viktig del är att ta fram riktlinjer som skapar

förutsättningar för en organisationsstruktur med tydliga roller

och ansvar som gynnar en effektiv hantering av verksamhetens

risker och främjar en god intern kontroll. Därutöver är det verkställande

ledningens uppgift att etablera riktlinjer för att alla

anställda ska förstå kraven på upprätthållande av en god intern

kontroll och den enskilda individens roll i det arbetet.

Rapportering enligt sektion 404 i Sarbanes­Oxley Act – Ledningen

har enligt de regler som gäller för Foreign Private Issuers

hos SEC utvärderat den interna kontrollen över den finansiella

rapporteringen. Slutsatsen är att per den 31 december 2009 fanns

inte fullt ut effektiva kontroller beträffande värderingen av vissa

tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde vilket innebär

risk för felaktigheter i den finansiella rapporteringen. Bolaget

har under 2009 arbetat med att rätta till de brister som konstaterades

per den 31 december 2008, i enlighet med en fastställd

åtgärdsplan. Åtgärderna har innefattat en genomgripande översyn

och förändring i utformningen av nyckelkontrollerna avseende

den finansiella rapporteringen. Väsentliga förbättringar har

implementerats avseende metoder och rutiner för till exempel

kvalitetssäkring av marknadsdata och marknadsvärdering av tillgångar

och skulder. Ledningens samlade bild är att den interna

kontrollen successivt har förbättrats under året och att huvuddelen

av de brister som fanns under 2008 och inledningen av 2009

nu har undanröjts. Under 2010 kommer ledningens arbete med

förbättringar av den interna kontrollen att fortsätta i syfte att

ytterligare öka kvaliteten i den interna kontrollen och minska de

operationella riskerna bland annat genom att öka graden av automatisering

i processerna för marknadsvärdering och bokslut.

57


olagsstyrningsrapport

Riskbedömning och kontrollaktiviteter – SEK:s riskanalys avseende

den finansiella rapporteringen syftar till att identifiera de poster i

den finansiella rapporteringen där risken för väsentliga fel föreligger.

Kring dessa risker har kontrollstrukturer utformats för att

förebygga eller upptäcka brister i den finansiella rapporteringen. I

SEK består denna kontrollstruktur dels av att verksamheten organiserats

så att en lämplig ansvarsfördelning uppnås, dels av specifika

kontrollaktiviteter i arbetet med att säkerställa en korrekt

bokföring och sammanställning av de finansiella rapporterna .

Information och kommunikation – Policies, riktlinjer, instruktioner

och manualer hålls löpande uppdaterade och kommuniceras

till personalen via relevanta kanaler, framförallt via intranätet,

vid internutbildningar och personalmöten. Formell och informell

kommunikation mellan medarbetare och ledning kan normalt

ske utan hinder tack vare att antalet anställda är få och samlade

på i huvudsak en geografisk plats.

Uppföljning – Styrelsen och revisionsutskottet tar löpande del av

ledningens rapporter över den finansiella utvecklingen med analyser

och kommentarer till utfall, budget och prognoser. Styrelsen

och revisionsutskottet får vid behov återrapportering av de möten

företagsledningen haft med externa revisorer. I företagsledningens

arbete ingår att utvärdera väsentliga redovisningsprinciper och

andra frågor kring den finansiella rapporteringen samt att be ­

handla delårsrapporter, bokslutskommunikéer och årsredovis­

ningar före revisionsutskottets och styrelsens godkännande. I företagsledningens

arbete ingår också att löpande följa upp effektiviteten

i den interna kontrollen. Företagsledningen har en årlig

process som säkerställer att lämpliga åtgärder vidtas för de brister

och rekommendationer till åtgärder som uppkommer från både

intern­ och externrevisionens granskningsinsatser.

SEK:s Compliancefunktion utgör ett stöd för att verksam heten

inom SEK­koncernen drivs enligt gällande regler. Com pliancefunktionen

ska även följa upp regelefterlevnaden inom SEKkoncernen

.

SEK har en internrevisionsfunktion som granskar och utvärderar

bolagets interna styrning och kontroll (som innefattar riskkontrollen

och compliancefunktionen) i enlighet med vid var tid

gällande och av styrelsen godkänd revisionsplan. Internrevisionen

är underställd verkställande direktören och oberoende från

den övriga verksamheten. Internrevisionschefen rapporterar

löpande sina iakttagelser till revisionsutskottet. Vid behov har

internrevisionschefen och den ansvarige för compliancefunktionen

skyldighet att rapportera direkt till styrelsens ordförande.

Stockholm den 17 mars 2010

Styrelsen

58 SEK ÅRSREDOVISNINg 2009


Risk- och

kapitalhantering

Sedan 2007 gäller för beräkning av kapitalkravet i bolaget Basel II-reglerna.

Till och med år 2011 gäller dessa regler emellertid i kombination med övergångsregler,

som är baserade på de gamla Basel I-reglerna. Basel II-reglerna

är mer riskkänsliga än Basel I-reglerna, och är därför mer rättvisande och

ändamåls enliga. Bolaget fokuserar därför i första hand på dessa regler utan

annan hänsyn till övergångsreglerna än att uppfylla de formella övergångskraven.

(Se även kapitaltäckningstabellerna på sidorna 86 och 87.)

Bolaget har utvärderat sin kapitalsituation för kommande treårsperiod.

Bedömningen är i sammanfattning att förväntat tillgängligt kapital balanserar

bolagets förväntade risker väl i de olika scenarion bolaget ser framför

sig, på ett sätt som underbygger bolagets höga kreditvärdighet. SEK:s totala

kapitalkrav per 2009-12-31 uppgick (exklusive Basel I-baserat tilläggskrav) till

Skr 5 306 miljoner (5 126).

För fullständig information i enlighet med Basel II pelare 3, se separat

pelare 3-rapport på www.sek.se.

SEK Årsredovisning 2009

riskrapport

59


iskhantering

Riskhanteringsförmåga ger

affärsmöjligheter och stabilitet

Riskarbetet är en nyckelfaktor för att

kunna erbjuda SEK:s kunder förmånlig

finansiering samt för att utveckla

SEK:s affärsverksamhet och därigenom

bidra till företagets långsiktiga

utveckling.

SEK:s kunder efterfrågar ofta stora krediter med långa löptider

och ibland med risker som utan riskreducerande åtgärder skulle

vara för stora för att kunna accepteras. För att trots det kunna

genomföra sådana affärer krävs ett välutvecklat riskarbete som

förmår urskilja de motparter och affärer som är önskvärda. Riskarbetet

kräver kunskap och processer som klarar att hantera tidigare

välkända risker enligt väl definierade tekniker men också att

identifiera nya risker och hantera dem genom att utveckla nya

tekniker.

Det är inte bara i kundaffärer som riskhanteringsförmågan är

avgörande för framgång. Baserat på SEK:s sedan många år tillämpade

affärsmodell drar SEK:s upplåning nytta av marknadens

olika typer av riskpreferenser. Genom att vara flexibel och tidigt

ta till sig nya typer av strukturer – men också kunna hantera de

risker som dessa innehåller – kan bolaget tillmötesgå investerares

önskemål om riskexponering och samtidigt erhålla finansiering

till goda villkor. En viktig del i denna hantering är affärsdokumentationen.

SEK har under många år varit med och drivit

utvecklingen av dokumentation framåt.

riskhantering och riskkontroll

Att förse sina kunder med finansiella lösningar och produkter

innebär att SEK tar på sig olika risker som måste hanteras. Företagets

lönsamhet är direkt beroende av dess förmåga att bedöma,

hantera och prissätta dessa risker, samtidigt som företaget ska

bibehålla en tillräcklig kapitalstyrka för att möta oförutsedda händelser.

Av detta skäl är riskhantering ständigt ett prioriterat

om råde för SEK, vilket utvecklas kontinuerligt. Styrelseförankring,

en tydlig beslutsordning med riskmedvetenhet hos medarbetarna,

gemensamma definitioner och principer, ett kontrollerat risktagande

inom beslutade ramar, samt genomlysning i den externa

redovisningen utgör hörnstenar i SEK:s risk­ och kapitalhantering.

SEK definierar risk 1 som sannolikheten för en negativ avvikelse

från ett förväntat ekonomiskt utfall. I riskhantering ingår alla

aktiviteter som berör risktagande, det vill säga SEK:s processer

och system för att på ett tidigt stadium identifiera, mäta, analysera,

övervaka och rapportera riskerna. En god intern kontroll,

som består av regelverk, system och rutiner, samt uppföljning av

dessas efterlevnad, säkerställer att verksamheten bedrivs under

säkra, effektiva och kontrollerade former. Med riskkontroll förstås

alla aktiviteter att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende

av de (risktagande) affärsdrivande enheterna. Inom SEK

utövas riskkontroll ur två olika perspektiv, (i) dels via riskrelaterad

styrning och kontroll som primärt omfattar riskhantering och

limiter, och (ii) dels via den styrning och kontroll som utövas på

företagsnivå och som omfattar organisation, corporate governance

och intern kontroll.

Det yttersta ansvaret för SEK:s verksamhet och att den bedrivs

med en god intern kontroll ligger hos styrelsen. Denna har etablerat

ett särskilt Finansutskott vars primära uppgift är att följa,

kontrollera och styra bland annat SEK:s riskprofil och risknivå.

Styrelsens Kreditutskott utgör näst styrelsen den högsta beslutsinstansen

när det gäller kreditbeslut. Styrelsen utfärdar centrala

policydokument och får vid varje sammanträde en sammanfattande

rapport över riskläget. Verkställande direktören ansvarar

för den löpande förvaltningen. Under styrelsen och verkställande

direktören sorterar kommittéer med olika befogenhet att fatta

beslut beroende på typen av risk.

Det har under 2009 inte skett några väsentliga förändringar

avseende SEK:s mål, principer, metoder för att hantera risk eller

metoder för att mäta risk. Ej heller har exponeringarna mot olika

risktyper eller deras uppkomst i väsentligt avseende förändrats.

Kreditkommittén, där verkställande direktören är ordförande,

ansvarar för frågor som rör kredit­ och kreditriskhantering inom

SEK. Inom ramen för sitt mandat, och på grundval av utav styrelsen

beslutad delegationsordning, har Kreditkommittén rätt att

fatta kreditbeslut.

Finanskommittén, där verkställande direktören är ordförande,

behandlar bland annat frågor om SEK:s övergripande risknivå,

föreslår marknadsrisk limiter och metoder för riskmätning samt

fördelning av internt kapital. Inom ramen för styrelsens övergripande

kapitalpolicy utarbetar Finanskommittén styrdokument

för ansvarsfördelning och hantering av SEK:s risktyper och för

sambandet mellan risk och kapital.

Internkontrollkommittén, där verkställande direktören är ordförande,

ansvarar bland annat för hantering och uppföljning av

operativa risker, uppföljning av incidentrapporter samt utgör

beredande och beslutande organ för nya produkter.

SEK:s riskrelaterade styrning och kontroll inriktas på kredit­,

marknads­, likviditets­ och operativa risker. Styrningen och kontrollen

på företagsnivå omfattar hela bolaget, det vill säga samtliga

risker, men inriktas särskilt på riskaptiten och på omvärldsrisker.

Den oberoende riskkontrollen utövas av funktionen Risk Control,

som rapporterar till chefen för Risk och till verkställande

direktören. SEK:s policydokument inom risk­ och kapitalområdena

granskas och uppdateras årligen av chefen för Risk, men

beslutas av respektive beslutsinstans.

Risk Control ska, utifrån ett portföljperspektiv, ansvara för

kontroll, analys och rapportering av finansiella risker. Dessa risker

utgörs primärt av kredit­ och motpartsrisker, marknadsrisk

samt likviditets­ och finansieringsrisk. Funktionen ska följa upp

verksamhetens omfattning och inriktning med avseende på riskstrategi,

riskhantering och ratingmetodik för kreditriskklassificering

samt beräkna, analysera och prognostisera legal kapitaltäckningssituation

och behov av ekonomiskt kapital. Funktionen

ansvarar för metod­ och modellval och ska utgöra ett kompetens­

1 Risk är en sammanvägning av sannolikhet för och konsekvens av en given händelse. Termen risk används generellt endast när det finns åtminstone en

negativ konsekvens av händelsen. Sammanvägningen innebär att risken totalt sett kan vara stor, även om sannolikheten är låg, nämligen om konsekvensen

är allvarlig.

60 SEK Årsredovisning 2009


centrum med uppgift att bidra till att öka SEK:s riskhanteringskapacitet,

bland annat med avseende på analys av diversifierings­

och riskavtäckningseffekter. En viktig del av Risk Controls arbete

utgörs av att hålla jämna steg med affärsfunktionerna med avseende

på kunskapen om de risker som uppstår i verksamheten och

därigenom kunna hantera inom området nya frågeställningar.

Inom SEK finns också en Compliancefunktion. Funktionen

utgör ett stöd för att verksamheten inom SEK drivs enligt gällande

regler. Funktionen ska även följa upp regelefterlevnaden inom

bolaget. Compliancefunktionen rapporterar till både styrelsen

och verkställande direktören.

Internrevision (Internal Audit), som är oberoende av affärsverksamheten

och underställd verkställande direktören men även

har skyldighet att rapportera till styrelsen, granskar och utvärderar

effektiviteten och integriteten i ovanstående riskhantering.

Det är en grundläggande princip att alla kontrollfunktioner ska

vara oberoende av affärsverksamheten.

Se bilden nedan för en översikt av SEK:s organisation för styrning

och kontroll.

ambition, inriktning och mål med riskarbetet

Riskarbetet är, som framgår ovan, en mycket central del av SEK:s

affärsmodell och verksamhet. För att tillgodose kunders behov av

finansiering krävs inte bara ett effektivt och innovativt riskarbete

med själva kreditaffärerna. Lika viktigt är att kunna ta till vara

möjligheter i marknaden för att genomföra finansiering och likviditetsplaceringar

till attraktiva villkor. Detta skapar i sin tur goda

förutsättningar för kreditgivning. Inriktningen av riskarbetet är

Chef för

internal audit

SEK Årsredovisning 2009

styrelsens

kreditutskott

kredit-

kommitté

SEK – styrning och kontroll

styrelsens

ersättningsutskott

Verkställande

ledningen

Chef för

risk

stYreLsen

VD

riskhantering

huvudsakligen att reducera och begränsa risker, då SEK:s affärsmodell

innebär att affärsvolymen är stor i förhållande till riskkapitalet.

Målet med riskarbetet är att skapa förutsättningar för

att SEK ska kunna tillgodose kundernas behov, i synnerhet vad

gäller finansiering. SEK vill också tillvarata affärsmöjligheter på

ett sådant sätt att nettoriskerna ligger på nivåer som är långsiktigt

hållbara i förhållande till SEK:s riskkapital. Ambitionen är att

bibehålla en hög kreditvärdighet. Riskarbetet innehåller två viktiga

delar. Den ena är att hantera risker så att nettoriskerna hamnar

på rätt nivå. Den andra delen är att bedöma kapitalbehovet

samt att säkerställa en nivå på och sammansättning av riskkapitalet

som harmonierar med utvecklingen av affärsverksamheten.

grundläggande principer för riskhantering

■ SEK ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att SEK uppfattas

som en förstklassig motpart av sina affärsmotparter.

■ SEK ska vara selektivt i sitt urval av motparter i syfte att säkerställa

hög kreditvärdighet.

■ Alla SEK:s kreditåtaganden ska vid var tid vara finansierade under hela

löptiden.

■ SEK ska vid var tid ha ett riskkapital som väl överstiger de legala kraven.

styrelsens

revisionsutskott

internkontrollkommitté

Chef för

risk Control

styrelsens

Finansutskott

Finans-

kommitté

Chef för

Compliance

Rapporterar till

Utsedd av

61


isköVersikt

Risker – en översikt

SEK är i sin affärsverksamhet exponerat

mot ett antal olika risker, alltifrån

kreditrisker till operativa risker. För

att kunna erbjuda kunderna finansiella

lösningar – merparten långfristiga

finansieringslösningar, som främjar

svensk export – utför SEK ibland

transaktioner som utan riskreducerande

åtgärder skulle innebära en

högre risk än vad som företaget anser

acceptabelt.

För att ändå kunna genomföra dessa affärer använder sig SEK av

ett flertal metoder för att reducera eller omvandla dessa risker till

önskade nivåer. De huvudsakliga metoder som används för att

reducera eller omvandla riskerna inkluderar derivatinstrument

och garantier. Detta medför att SEK:s nettorisker – trots att SEK:s

bruttoexponeringar i vissa fall kan vara ansenliga – är kontrollerade,

begränsade och relativt låga.

För att säkerställa att de bruttoexponeringar som en affär medför

kan omvandlas på ett effektivt och kontrollerat sätt, har SEK

utvecklat tydliga riktlinjer för vilka bruttoexponeringar som kan

accepteras och vilka riskomvandlingstekniker som kan användas.

Följande riskkategorier är speciellt viktiga för SEK:

Kreditrisker utgör SEK:s största risker. Kreditrisker finns i alla

tillgångar och andra kontrakt där en motpart ska fullgöra ett

åtagande. Kreditriskerna begränsas genom ett metodiskt och

riskbaserat urval av motparter och hanteras bland annat

genom användande av garantier och kreditderivat.

Marknadsrisker uppstår när tillgångar och skulder inte

matchar varandra i en enskild valuta och när tillgångarnas och

skuldernas räntebindningsvillkor inte matchar varandra. De

därav uppkomna marknadsriskerna benämns valutarisker

re spektive ränterisker.

Ränterisker hanteras dels på individuell kontraktsnivå, dels på

total portföljnivå. Ränteriskerna begränsas av limiter fastställda

av styrelsens Finansutskott.

Valutarisker hålls på en låg nivå genom att SEK som regel

matchar tillgångar och skulder valutamässigt. Kvarstående

valutarisk, som är begränsad, uppkommer löpande till följd av

skillnaden mellan intäkter och kostnader (räntemarginaler)

hänförliga till tillgångar och skulder i respektive valuta.

Valuta riskerna begränsas av limiter fastställda av styrelsen.

Motpartsrisk i derivatkontrakt – som utgör en form av kreditrisk

– uppstår när derivatinstrument används för att hantera

risker. För att begränsa denna risk, ingår SEK i sådana transaktioner

endast med motparter med god kreditvärdighet.

Ytterligare minskning av risken åstadkoms genom att SEK

eftersträvar att erhålla säkerhets­ eller marknadsvärderingsavtal

från sina motparter innan derivatkontrakt ingås. Dessa

avtal innebär att högsta tillåtna risknivåer i förhållande till

varje enskild motpart överenskommes på förhand. Genom

avtalskonstruktionerna säkerställs att de överenskomna risknivåerna

ej ska överskridas, oavsett vilka marknadsvärdesförändringar

som kan komma att inträffa.

Likviditets- och finansieringsrisk definieras som risken att inte

kunna infria egna betalningsförpliktelser vid förfallotidpunkten.

SEK har en konservativ policy avseende finansierings­ och

likviditetsrisker i syfte att undvika likviditetsrisk. Policyn innebär

att samtliga kreditåtaganden – utestående krediter samt

avtalade, ännu ej utbetalda – ska vara finansierade över hela

löptiden. Detta möjliggör för SEK att ej ta upp någon ny upplåning

om marknadsförutsättningarna bedöms som ogynnsamma.

SEK planerar för att kunna fortsätta att lämna nya

krediter i normal omfattning under cirka ett års tid utan att

behöva ta upp någon ny upplåning. SEK:s likviditets­ och

finanseringsrisk mäts på basis av olika prognoser avseende

utvecklingen av tillgängliga medel, definierade som eget kapital,

upplåning samt låneram hos Riksgälden, jämfört med

olika kreditåtaganden. Se även graf ”Utveckling över tiden av

SEK:s tillgängliga medel ”.

Operativa risker. Då SEK:s affärer ofta har lång löptid och en

hög grad av komplexitet är SEK:s krav höga på system, processer

och personal för att minimera operativ risk. Den omfattande

riskhantering som SEK utför är ofta komplex, och innebär

därför en ytterligare operativ risk som minimeras på motsvarande

sätt. Vidare finns det en risk att SEK:s anseende skulle

kunna skadas om bolaget inte uppträder i enlighet med

gällande regelverk och god sed eller på annat sätt inte lever

upp till sina åtaganden, även sådana som inte är uttryckliga.

Sådan risk minskas genom ett aktivt arbete som rör riskkultur,

regelefterlevnad och bolagsstyrning.

62 SEK Årsredovisning 2009


Utveckling av motpartsexponeringar (netto) i långfristiga krediter

Utestående och avtalade, 31 december 2009

Skr miljarder

Skr mdr

250

200

150

100

50

0

2010

2011

Motpartsexponeringar – brutto (utan hänsyn till riskavtäckning)

Sammanlagt exponeringsbelopp Skr 393,6 mdr, 31 december 2009

SEK Årsredovisning 2009

Företag, 48%

Finansiella institutioner, 30%

positioner i värdepapperisering, 9%

stater och kommuner, 13%

Företag

Finansiella institutioner

Positioner i

värdepapperisering

Stater och kommuner

Motpartsexponeringar – netto (med hänsyn till riskavtäckning)

Sammanlagt exponeringsbelopp Skr 393,6 mdr, 31 december 2009

Företag, 10%

Finansiella institutioner, 35%

positioner i värdepapperisering, 9%

stater och kommuner, 46%

Företag

Finansiella institutioner

Positioner i

värdepapperisering

Stater och kommuner

2012

Företag

Kreditinstitut

Motpartsexponeringar Stater och kommuner (netto) per rating och tillgångsklass

Sammanlagt exponeringsbelopp Skr 393,6 mdr, 31 december 2009

Skr mdr

180

160

140

120

100

80

60

40

20

0

AAA AA+

Utveckling över tiden av SEK:s tillgängliga medel

Upplåning, låneram hos Riksgälden, eget kapital respektive utlåning med löptid över ett år, 31 december 2009

Skr Skr miljarder mdr

350

300

250

200

150

100

50

0

2011

2012

2013

2014

2015

2016

2013

2017

2018

2014

2019

2020

2015

AA

2021

AA-

A+

2022

2016

A

2017

A- BBB+ BBB BBB-

2023

2024

BB+

BB

2018

BB-

risköVersikt

Företag

Finansiella institutioner

positioner i värdepapperisering

stater och kommuner

2025

Företag

Finansiella institutioner

stater och kommuner

2026

B+

B

2029

2019

B-

2028

CCC

eget kapital, upplåning och låneram hos riksgälden

som överstiger utlåningen, sek och s-systemet

Utlåning med löptid över ett år, s-systemet

Utlåning med löptid över ett år, sek

D

63

För

Fin

Pos

Sta


isköVersikt

SEK:s riskarbete

innebär huvudsakligen

att med olika

tekniker omvandla

och reducera bruttorisker

till nettorisker

som ligger på en för

SEK önskvärd nivå.

Matrisen beskriver

ledningens syn på

risk arbetet för

SEK:s viktigaste

riskkategorier .

BRUTToExponERIngAR

Kreditrisk

En del av SEK:s kreditgivning sker till parter som har en lägre kreditvärdighet och därmed

högre risk än vad SEK vill exponera sig mot. Detta gäller i stor utsträckning exportkrediter,

där möjligheten att lämna finansiering är ett viktigt konkurrensmedel för leverantören.

Även i de fall kunderna har god kreditvärdighet kan bruttoriskerna bli högre än önskvärt

om finansieringsbehoven är stora. Bruttoexponeringar beaktar inte eventuella riskavtäckningar/riskfördelningar.

Motpartsrisk i derivatkontrakt

För att begränsa och reducera risker används olika derivatinstrument, såsom swappar,

terminer och optioner. Värdena av dessa kan bli avsevärda vid marknadsförändringar, inte

minst för de kontrakt som har lång löptid. Detta ger upphov till motpartsrisk i derivatkontrakt

, då realisering av värdet av sådana kontrakt är beroende av motparternas

betalnings förmåga under hela kontraktstiden. Motpartsrisk i derivatkontrakt utgör en form

av kreditrisk.

Marknadsrisker – Räntor

För att kunna erbjuda krediter – ofta med komplexa ut- och återbetalningsplaner – med fast

ränta till attraktiva villkor, är det kostnadseffektivt för SEK att ta viss ränterisk. SEK:s upplåning

sker ofta till fast ränta. SEK utgår primärt från kunders och motparters behov och

preferenser vad avser räntebindningstid. Eftersom dessa är olika kan tillgångarna och

skulderna till viss del ha olika räntebindningstider, vilket innebär ränterisk.

Marknadsrisker – Valutor

SEK:s kreditgivning och en stor del av upplåningen kan ske i de valutor som kredittagare

re spektive investerare önskar. Det är dock oftast inte så att upp- och utlåning sker i samma

valutor och därmed direkt balanserar varandra. Likviditetsplaceringar och viss del av upplåningen

kan, i den mån marknadsförhållandena tillåter, ske i de valutor SEK önskar för att

matcha tillgångar och skulder.

Marknadsrisker – Övriga marknader

En stor del av SEK:s upplåning genomförs på villkor som är anpassade till investerares önskemål

om exponering mot olika risker. Sådana anpassningar ger exponering inte bara mot kreditrisk,

utan även mot förändring av olika marknadspriser eller andra marknadsrelaterade variabler,

såsom till exempel index. Anpassningarna resulterar i upplåningstransaktioner som innehåller

inbäddade derivat. Risken i dessa derivat måste hanteras, för att inte riskera att medföra icke

önskvärda exponeringar för SEK.

Likviditets- och Finansieringsrisk

SEK:s kunder efterfrågar krediter i olika valutor och med olika löptider. Löptiderna är ofta långa.

För att undvika finansieringsrisk, är SEK:s policy att samtliga kreditåtaganden – utestående krediter

samt avtalade, ännu ej utbetalda – ska vara finansierade under hela löptiden. En begränsad likviditetsrisk

finns dock i hanteringen av SEK:s likviditet.

operativ risk

SEK:s affärer har ofta lång löptid och en hög grad av komplexitet, vilket skapar operativ risk.

Den omfattande riskhantering som SEK utför för övriga risktyper är ofta komplex, och innebär

därför en ytterligare operativ risk.

64 SEK Årsredovisning 2009


RISKARBETE nETToRISK

Med hjälp av olika metoder för företag, kommuner och finansiella institutioner åsätter

SEK sina motparter individuella kreditbetyg. Flertalet av de motparter som SEK accepterar

att nettoexponera sig mot har också en kreditrating från ett eller flera internationellt

erkända ratinginstitut. I syfte att kunna hålla kreditriskerna på en önskvärd nivå,

använder sig SEK vanligen av olika former av garantier och andra riskavtäckningslösningar.

För exportkrediter, där den slutlige kredittagaren kan ha en låg kreditvärdighet,

används vanligen garantier från Export Credit Agencies (ECA:s) och banker. För att risken

inte ska bli större än vad som är önskvärt, kan SEK behöva riskavtäckning även i de

fall motparterna har hög kreditvärdighet om finansieringsbehoven är stora. I sådana fall

används vanligen kreditderivat. Motpartsriskerna i kreditderivatavtal kontrolleras och

hanteras i regel genom ISDA-avtal med säkerhets- eller marknadsvärderingstillägg.

För att hålla motpartsriskerna på en kontrollerad och godtagbar nivå väljer SEK noga ut

motparter med god kreditvärdighet för derivattransaktioner. I syfte att ytterligare

reducera dessa risker eftersträvar SEK att erhålla säkerhets- eller marknadsvärderingsavtal

– vilka innebär att högsta tillåtna risknivå, oavsett vilka marknadsvärdesförändringar

som kan inträffa, fastställs på förhand – från sina motparter innan derivatkontrakt ingås.

SEK använder olika tekniker för mätning och hantering av ränterisker, vilka syftar till att

ge en tydlig bild och god kontroll av riskerna. Med hjälp av olika derivat omvandlas

vanligen de ursprungliga ränteriskerna i tillgångar och skulder från lång till kort

räntebindning i valutor med väl fungerande marknader. Företrädesvis används EUR,

USD och Skr.

De skillnader i exponeringar mot enskilda valutor som finns mellan olika transaktioner

matchas fullständigt med hjälp av olika derivat, framförallt valutaswappar. Valuta exponering

därutöver uppkommer i de räntenetton som löpande genereras i utländska valutor.

Dessa säkras regelbundet för att reducera riskerna.

Icke önskvärda marknadsrisker i inbäddade derivat säkrar SEK genom användande

av fristående derivatkontrakt med motverkande riskprofiler.

Samtliga kreditåtaganden – utestående krediter samt avtalade, ännu ej utbetalda – är

finansierade över hela löptiden. Överskjutande upplåning investeras i tillgångar med god

kreditvärdighet och med löptider som matchar förväntade behov. SEK har även en

strikt policy för likviditetsrisk i den kortfristiga likviditetsförvaltningen. policyn innefattar

bland annat krav på back-up-faciliteter.

SEK lägger stor vikt vid att utveckla strukturkapitalet genom att ha tydliga och säkra

rutiner, en tydlig ansvarsfördelning, kompetenta och kunniga medarbetare samt ett bra

systemstöd. SEK arbetar också målmedvetet med etik- och moralfrågor. genom ett

långsiktigt konsekvent agerande utvecklas medarbetarnas riskmedvetenhet och

attityder .

SEK Årsredovisning 2009

risköVersikt

nettorisken är företrädesvis begränsad till motparter

med hög kreditvärdighet. I många fall finns flera betalningsansvariga/garanter

för en och samma exponering.

nettorisken för en exponering med flera betalningsansvariga/garanter

blir väsentligt lägre än risken

skulle ha varit mot en enskild part. I de fall kreditderivat

används för omvandling av en bruttorisk, kommer

nettoexponeringen vid en gradvis försämring av kredittagarens

kreditvärdighet, att successivt minska.

Detta sker genom säkerhetsregleringen, som täcker

förändring av marknadsvärdet över viss, fastställd nivå.

nettorisken beaktar eventuella riskavtäckningar/riskfördelningar.

Kombinationen av det noggranna urvalet av motparter

och säkerhetsavtal ger en begränsad

netto risk. Samtliga exponeringar som relaterar

till motpartsrisk i derivatkontrakt, ska rymmas

inom beslutade motpartslimiter.

nettorisken är begränsad. I den mån derivat

används för hantering av ränterisk, kvarstår

marknads relaterad motpartsrisk mot mot parterna

i derivattransaktionerna.

nettorisken består endast av upparbetat resultat

i form av räntenetto i utländsk valuta, som säkras

regelbundet, vilket resulterar i låg risk. I den mån

derivat används för hantering av valutarisk, kvarstår

marknadsrelaterad motpartsrisk mot motparterna

i derivattransaktionerna.

SEK har som regel inte någon nettoexponering

mot andra risktyper än ränte-, valuta- och kreditrisker.

De derivat som används för säkring av ej

önskvärda marknadsrisker resulterar i marknadsrelaterad

motpartsrisk mot motparterna i

derivat transaktionerna.

SEK har sammantaget en begränsad och väl kontrollerad

finansierings- och likviditetsrisk.

operativ risk finns i all verksamhet och kan aldrig

helt undvikas. genom ett konsekvent kvalitetsarbete

hålls den operativa risken på en kontrollerad,

acceptabel nivå.

65


aseL ii

Basel II

Sedan 2007 gäller de så kallade Baselreglerna

(Basel II) i Sverige och övriga

EU. Huvudsyftet med regelverket var

att åstadkomma en bättre genomlysning

och hantering av risker hos finansiella

institutioner, och därmed en

ökad stabilitet i det finansiella systemet.

En viktig del av regelverket är att

företagen ska hålla ett kapital som

står i relation till företagens riskprofiler.

Huvudstrukturen i Basel II utgörs av de tre så kallade pelarna:

• Pelare 1 innehåller explicita regler för beräkning av minimikapitalkrav

för kredit­ och marknadsrisker samt operativa risker.

• Pelare 2 handlar om tillsynsmyndigheternas utvärdering och

redogör för kraven på företagens risk­ och kapitalhantering

samt fastställer tillsynsmyndigheternas funktioner och befogenheter.

Vidare ska bolaget under pelare 2 identifiera olika risker

och bedöma riskhanteringen i ett bredare perspektiv och

komplettera det kapitalkrav som räknas fram inom ramen för

pelare 1. I denna interna kapitalutvärdering ingår också kvalitativa

risker som inte direkt kan mätas i form av positioner.

• Pelare 3 handlar om, och ställer krav på, öppenhet och genomlysning

och hur företagen i vid mening ska redovisa sin verksamhet

mot marknaden och allmänheten.

intern riskklassificering (irk)

Alla SEK:s motparter ska internt i bolaget åsättas en riskklassificering

eller en rating. 2 Beslut om åsättande av intern rating för

motpart fattas av SEK:s Ratingkommitté. Kommitténs ledamöter,

som hämtas från olika funktioner inom SEK, ska tillsammans

bidra med en såväl bred som djup kompetens vad gäller riskbedömning

och erfarenhet av kreditrating.

Utformningen av bolagets IRK­system omfattar en mängd

såväl operativa som analytiska aspekter.

Den operativa utformningen avser den organisatoriska processen

för och kontrollen av hur motparter riskklassificeras. Viktiga

operativa aspekter utgörs till exempel av var i bolaget som riskklassificeringen

görs respektive fastställs och hur ansvaret för

uppföljning, validering och kontroll fördelas i organisationen.

Den analytiska utformningen avser hur risk mäts och bedöms.

Den omfattar bland annat hur förlustbegrepp definieras och mäts

samt vilka metoder och modeller som används för riskklassificering

och beräkning av risk. Den analytiska utformningen av riskklassificeringssystem

skiljer sig ofta väsentligt åt mellan olika

finansiella institutioner. Gemensamt för systemen är dock att

varje kreditexponering inom en viss riskklass förknippas med ett

antal mätbara riskbegrepp. De två begrepp som tillsammans primärt

fångar exponeringens kreditrisk är sannolikheten för att

låntagaren kommer att fallera eller ställa in betalningarna (Probability

of Default, PD) och hur mycket av exponeringen som går

förlorad givet ett fallissemang (Loss Given Default, LGD). Med

hjälp av dessa två parametrar och storleken på den utestående

exponeringen vid fallissemang (Exposure at Default, EAD), kan

den statistiskt förväntade förlusten (Expected Loss, EL) för en

viss motpartsexponering beräknas. Med hjälp av den så kallade

baselformeln kan även den icke förväntade förlusten (Unexpected

Loss, UL) skattas. I den grundläggande IRK­modellen är det

endast PD som estimeras internt. Värdena på de övriga parametrarna

bestäms av tillsynsmyndigheten. 3

Ett internt riskklassificeringssystem är ett verktyg för att förbättra

precisionen i kreditbedömningar och för att få dem konsistenta.

Genom att lagra historik över motparters fallissemang och

kreditbetygshistoria kan SEK följa upp sina kreditbedömningar

och därigenom skapa ett tydligare ”institutionellt minne” i organisationen.

Historiken hjälper SEK att upptäcka och rätta till systematiska

felbedömningar. Genom att ha tilldelat varje motpart

en explicit (kardinal) fallissemangsannolikhet kan bolaget stämma

av sin egen riskklassificering gentemot externa källor. SEK:s

riskklassificeringssystem syftar till att bedöma kreditrisken hos

individuella motparter.

SEK:s metodik för intern riskklassificering baseras på både

kvalitativa och kvantitativa faktorer. Inom SEK är riskklassificeringen

baserad på analytikerbedömningar. Genom användning

av olika metoder för företag och finansiella institutioner åsätts de

individuella motparterna kreditbetyg. Syftet med den för alla

motparter gemensamma ratingskalan är ytterst att över tiden rätt

kunna mäta och prissätta risken hos SEK:s motparter och därmed

upprätthålla den önskade risknivån i verksamheten. Verktyget för

detta är ratingbetyget, som utgörs av en ordinal ranking. Det förtjänar

att påpekas att riskklassificeringen, inom SEK, i stor

utsträckning således är en fråga om relativvärdering. Klassificeringen

syftar inte till att skatta en precis fallissemangssannolikhet,

utan snarare till att hänföra motparten till en kategori av, ur ett

riskperspektiv, jämförbara motparter.

SEK:s interna riskklassificeringssystem (IRK­system) består av

alla de olika metoder, arbets­ och beslutsprocesser, kontrollmekanismer,

styrande dokument, IT­system samt processer och rutiner

som stöder riskklassificering och kvantifiering av kreditrisk.

sek:s ratingkommitté

Ratingkommitténs uppgift är att på basis av analys och kreditbedömning,

vilken genomförts enligt fastställd metodik och på

förslag till rating från kreditanalysfunktionen (Credit Management),

(i) besluta om rating för nya motparter, (ii) när så bedöms

relevant, ompröva rating för befintliga motparter, samt (iii) att

minst årligen ompröva rating för befintliga motparter. Ledamöter

utses av verkställande ledningen på sådant sätt att en majoritet av

ledamöterna representerar icke­affärsgenererande funktioner.

Ledamöterna ska ha erforderlig erfarenhet och kompetens inom

för uppgiften väsentliga områden. En av Ratingkommittén fast­

2 Förutom för de motparter som omfattas av de undantag från kraven om intern riskklassificering som Finansinspektionen beviljat bolaget.

3 I normalfallen ska löptiden vara 2,5 år och LGD vara 45 procent.

66 SEK Årsredovisning 2009


ställd rating kan inte överklagas eller ändras av annan instans

inom SEK. Ratingkommitténs protokoll utgörs av den promemoria

som upprättas av ansvarig analytiker och som signeras av

kommitténs ledamöter.

ratingmetodik

Finansiella institutioner

De två drivande faktorerna i SEK:s interna värdering av kreditrisk

för finansiella institutioner är rörelserisk och finansiell risk.

Analytikern ansvarar för att sammanställa en rekommendation

som underlag för beslut i SEK:s Ratingkommitté. I korthet

bedöms rörelserisken utifrån en analys av motpartens verksamhet,

marknadsposition och ägande samt betydelsen av lagar och

regler för verksamhetens bedrivande.

Den finansiella risken omfattar motpartens ekonomiska styrka

och förmåga att motstå finansiella påfrestningar så som den

uttrycks genom årsredovisningar och annan ekonomisk information.

Man kan dock inte enbart på basis av ekonomiska data

bestämma en rating, utan rörelserisk och finansiell risk måste i

varje enskilt fall värderas mot varandra, det vill säga varje enskild

bedömning utgörs av en kombination av kvantitativa och kvalitativa

faktorer.

Företag

Även i SEK:s interna värdering av kreditrisk hos företag utgörs de

två drivande faktorerna av rörelserisk och finansiell risk. På samma

sätt som för finansiella institutioner ansvarar analytikern för

att sammanställa en rekommendation som underlag för beslut i

SEK:s Ratingkommitté.

Specialutlåning

Inom exponeringsklassen företagsexponeringar ska exponeringar

som utgör specialutlåning särskiljas. För sådana exponeringar

beräknar SEK riskvikter enligt en schabloniserad metod. Enligt

regelverket finns för företagsexponeringar som utgör specialutlåning

fem kategorier. Kategorierna 1–4 avser icke fallerade exponeringar

och kategori 5 avser fallerade exponeringar. Indelningen

i kategori 1–4 baseras på stigande risknivå hos exponeringarna

(där kategori 1 representerar den lägsta risken). Av SEK:s exponeringar

hänförs Skr 503 miljoner (508) till kategori 1, det vill säga

den kategori som representerar den högsta kreditvärdigheten,

Skr 0 miljoner (183) till kategori 3 samt Skr 181 miljoner (0) till

kategori 4. Exponeringarnas storlek uppgår, med beaktande av

kreditriskmitigering och konverteringsfaktorer, till Skr 684 miljoner

(691).

positioner i värdepapperiserade tillgångar

SEK använder den så kallade externratingmetoden för positioner

i värdepapperiseringar. Detta innebär att riskvikten bestäms på

grundval av extern kreditvärdering med utgångspunkt i positionens

kreditkvalitetssteg enligt reglerna om användning av extern

kreditvärdering. SEK har inte agerat i rollen som originator eller

som medverkande institut, utan endast fungerat som investerare.

SEK Årsredovisning 2009

baseL ii

beräkning av riskvägda tillgångar enligt schablonmetoden

Enligt schablonmetoden ska finansiella institutioner hänföra sina

exponeringar till föreskrivna exponeringsklasser och åsätta exponeringarna

de riskvikter som följer av respektive exponeringsklass.

Riskvikterna kan i vissa fall följa av extern rating. Extern

kreditvärdering får användas för att avgöra vilket kreditkvalitetssteg

som en exponering motsvarar. För att avgöra detta ska finansiella

institutioner utnyttja de korrespondenstabeller mellan

kredit värderingsföretagets olika kreditbetyg och stegen i de

kredit kvalitetsskalor som Finansinspektionen fattar beslut om.

SEK följer dessa anvisningar. Majoriteten av de exponeringar för

vilka bolaget beviljats tillstånd att använda schablonmetoden kan

hänföras till det högsta kreditkvalitetssteget, vilket ger noll procent

i riskvikt.

Limiter, riskrapportering och riskmätningssystem

Högsta beslutsinstans för kreditrisklimiter är styrelsen. Styrelsen

har till styrelsens Kreditutskott delegerat rätten att fatta kreditbeslut,

med undantag för beslut som är av principiell betydelse.

Beräkningen av det belopp, som avgör i vilken instans en limit

ska beslutas, görs utifrån formeln för beräkning av kapitalkravet

under pelare 1 i Basel II­regelverket. Som tidigare beskrivits fastställs

samtliga parameterar utom PD av regelverket. Dessa förutsättningar

stämmer väl överens med de faktiska värdena för

SEK:s hela befintliga portfölj, vilket gjort det rimligt att använda

grundformeln för beräkningen. Vidare ger denna beräkning det

krav på minsta kapital, som lagstiftaren fastslagit för beräkning av

kapitaltäckningskravet, varför det även konceptuellt bedömts som

en rimlig utgångspunkt.

Styrelsen och verkställande ledningen eftersträvar att ha en god

förståelse för funktionen hos riskklassificeringssystemet samt

också en god förståelse för innehållet i de rapporter från riskklassificeringssystemet

som tillsänds dem. Verkställande direktören

informerar tillsammans med chefen för Risk styrelsen om alla

väsentliga förändringar av eller undantag från beslutade instruktioner

som styr utformningen och användningen av institutets

riskklassificeringssystem.

Bolagets verkställande ledning skaffar sig regelbunden information

från den oberoende riskkontrollfunktionen (Risk Control).

Denna information berör slutsatserna från valideringsprocessen,

områden som är i behov av förbättringar och hur arbetet

med tidigare beslutade förbättringsåtgärder fortlöper.

En central del av den regelbundna rapporteringen av kreditrisker

till styrelse och verkställande ledning baseras på institutets

risk­ och produktklassificering och riskestimat. För olika delar av

denna rapportering ansvarar Risk Control respektive kreditanalysfunktionen

Credit Management. Rapporteringen inkluderar

bland annat fördelningen av motparter och exponeringar över

riskklasserna, riskestimaten för varje produkt och riskklass, jämförelser

mellan estimat och realiserat utfall för varje produkt­ och

riskklass, migrationen mellan riskklasserna samt information om

och resultaten av de stresstester som utförts. I tillägg rapporteras

löpande bland annat bolagets användande av kreditriskskydd

samt utvecklingen av eventuella positioner i värdepapperiserade

tillgångar.

67


aseL ii

sek-specifika undantag

SEK:s tillstånd att få basera kapitalkravet för kreditrisk på IRKmetoden

omfattar majoriteten av bolagets exponeringar. Bolaget

har dock av Finansinspektionen medgivits undantag, till och med

31 december 2012, för följande exponeringar:

• Undantag från IRK­metoden av exportkrediter som garanteras

av Exportkreditnämnden (EKN) eller utländsk motsvarighet

inom OECD.

• Undantag från IRK­metoden av exponeringsklassen statsexponeringar.

• Undantag från IRK­metoden av exponeringar inom affärsområdet

Customer Finance.

• Undantag från IRK­metoden av tillgångar i Venantius AB.

exponeringsklassificering inom sek

Samtliga SEK:s exponeringar ska hänföras till exponeringsklasser.

För att säkerställa maximal överensstämmelse mellan de olika

beräkningar, för vilka exponeringsklass utgör en beräkningsfaktor,

ska de definitioner som används vid exponeringsklassificering

i möjligaste mån vara desamma. Definitionerna följer gällande

kapitaltäckningsregler.

Bolagets exponeringar begränsar sig till statsexponeringar,

institutsexponeringar och företagsexponeringar samt till positioner

i värdepapperiserade tillgångar. Detta innebär att bolaget i

princip inte behöver beakta potentiella gränsdragningsproblem

mellan hushålls­ och företagsexponeringar.

Ansvaret inom SEK för klassificering av alla exponeringar relaterade

till enskilda motparter har kreditanalysfunktionen Credit

Management.

Valideringsprocessen

Ett grundläggande krav för att få använda ett IRK­system är att

bolaget har en kontinuerlig och väl fungerande process för validering

av samtliga delar av systemet. Det åligger således SEK att

påvisa att de interna riskestimaten har en tillräckligt god prediktionsförmåga

avseende sannolikhet för fallissemang. Bolaget ska

ha stabila system för validering av riskklassificeringssystemet och

estimaten av riskparametrarna.

Valideringsprocessen ska utgöra en konsekvent och ändamålsenlig

analys av huruvida riskklassificeringssystemet mäter risk på

ett tillfredsställande sätt. Valideringen sker regelbundet och

åtminstone årligen. Bolaget jämför realiserade värden med estimaten

av riskparametrarna i de dimensioner där egna estimat

används. Analysen görs dels på utfallet under den senaste perioden,

dels på utfallet under hela den period för vilken bolaget har

data tillgängliga. När det gäller PD­dimensionen analyserar bolaget

styrkan i riskklassificeringssystemets urskiljningsförmåga, det

vill säga hur väl bolagets riskklassificering skiljer ut de motparter

och exponeringar som fallerar eller migrerar under perioden från

de övriga. Bolaget ska alltid vidta lämpliga åtgärder då valideringsprocessen

visar att utfallet avviker mer än förväntat ifrån

institutets estimat och riskklassificering. Analysen ska ta hänsyn

till konjunkturcykler och liknande systematisk variation i realiserade

fallissemang och i ratingmigration. Om utfallet visar att riskparametrarna

är högre eller lägre än de estimerade värdena under

en längre tidsperiod ska bolaget justera sina estimat.

Hur tillförlitligt SEK:s IRK­system är indikeras av hur väl de

framåtriktade estimaten förhåller sig till de utfall som senare kan

observeras. Genom en kontinuerlig och väl fungerande valide­

ringsprocess skapas förutsättningar att upptäcka skillnader, vilket

i sin tur ökar möjligheterna att avhjälpa eventuella brister i IRKsystemet.

SEK analyserar korrelationen mellan SEK:s interna riskklassificering

och extern rating. Analysen per 31 december 2009 visade

att SEK:s riskklassificering var mer konservativ än densamma

från de två ratinginstituten Standard & Poor’s och Moody’s.

Genom valideringen säkerställs bland annat (i) att antaganden

och metoder för klassificeringsmodellerna är ändamålsenliga,

(ii) att riskklassificeringsprocessen används enhetligt inom bolagets

olika affärsområden, (iii) att systemet identifierar exponeringar

och motparter med olika kreditrisk, samt (iv) att systemet

genererar tillförlitliga och noggranna estimat av de riskparametrar

som bolaget använder.

Vid bedömningen av huruvida klassificeringssystemet är konsekvent

ska principerna för valet av klassificeringsmodeller och

förklaringsfaktorer anges. Det ska också kunna påvisas att principerna

fortfarande är relevanta. För detta ansvarar funktionen

Credit Management.

När olika modeller (vidare)utvecklas spelar dokumentationen

av utvecklingen en central roll. I dokumentationen ska ställning

tas även till kända (permanenta och temporära) brister i klassificeringsmodellerna.

Bolaget ska ha interna instruktioner för sådana fall där estimaten

av riskparametrarna avviker från de faktiska värdena så

mycket att det finns anledning att betvivla riktigheten i estimaten.

Instruktionerna ska ta hänsyn till konjunkturvariationer och liknande

systematiska variationer i motparternas ratingmigration.

Om de faktiska värdena kontinuerligt avviker mer än väntat från

estimaten, ska bolagets oberoende riskkontrollfunktion, Risk

Control, i samverkan med bolagets Ratingkommitté, revidera

estimaten för att de bättre ska spegla bolagets erfarenheter. Allt

detta ska ingå i den valideringsprocess för vilken Risk Control

ansvarar. Risk Control ska också kontinuerligt arbeta för att

utveckla och förbättra sina valideringsmetoder i enlighet med

förändringar i praxis (best practice) i branschen.

användningskravet

Ett viktigt kriterium för den kvalitativa valideringen av IRK­

systemet är det faktiska utnyttjandet av ratingresultaten i SEK:s

risk­ och affärsprocesser. Denna typ av kvalitativ validering syftar

således till att utvärdera hur väl olika interna styrprocesser och

rutiner fungerar, och kan beskrivas som en processorienterad

validering. För att få tillstånd att använda ett IRK­system för

beräkning av kapitalkrav måste bolaget enligt regelverket uppfylla

ett så kallat användningskrav.

Användningskravet innebär att ett företag ska kunna påvisa att

IRK­systemet är väl integrerat i organisationen och att det utgör

en central beståndsdel i dess affärs­ och riskhanteringsmiljö.

Vidare krävs att IRK­systemet och dess olika riskestimat ska ha

stor inverkan på beslutsfattande och åtgärder i företagets kreditprocess.

Användningskravet ges stor betydelse när Finansinspektionen

löpande utvärderar tillförlitligheten i SEK:s IRK­system. Ett system

som är väl integrerat i verksamheten och kring vilket bolagets

rutiner för mätning och hantering av kreditrisk är uppbyggt

kommer rimligen att ge en hög grad av trovärdighet.

Bolagets interna produkt­ och riskklassificering och estimat av

riskparametrar utgör en integrerad del av institutets styrning,

68 SEK Årsredovisning 2009


kreditprocess, riskhantering och interna kapitalallokering. Estimaten

är väl förankrade och accepterade av affärsorganisationen.

Inom SEK sker en produkt­ och riskklassificering av nya motparter

och exponeringar innan kreditbeslut fattas. De personer och

de beslutsfora som är ansvariga för kreditbeslut känner till en

motparts eller en exponerings ratingnivå.

SEK använder i princip samma värden på riskparametrarna i

sina affärsprocesser som i beräkningen av kapitalkravet. Bolaget

har dokumenterat de få fall där det använder olika värden i sina

affärsprocesser och i beräkningen av kapitalkravet. Det är främst i

bolagets prissättningsmodell som justerade värden används samt

när bolaget, i sin interna kapitalutvärdering, beräknar behovet av

ekonomiskt kapital som avvikelser förekommer.

kreditriskskydd

SEK:s kreditrisker begränsas genom ett metodiskt och riskbaserat

urval av motparter och hanteras bland annat genom användande

av garantier och kreditderivat.

Ett förvärvat kreditderivat ger innehavaren rätten att under

specificerade förutsättningar – bland annat fallissemang hos

underliggande/riskavtäckt motpart – för nominellt värde sälja en

tillgång, som innebär risk mot den underliggande motparten, till

utställaren av derivatet. Kreditderivat möjliggör således för förvärvaren

att skapa en kombinationsrisk mot underliggande motpart

och kreditderivatutställaren. SEK konverterar genom

användning av kreditderivat stora volymer av exponeringar mot

enskilda motparter till kombinationsexponeringar, där den ena

motparten (kreditderivatutställaren) är ett finansiellt institut.

Genom att dessutom använda avtal som förpliktar den enskilda

utställaren av kreditderivat att ställa säkerheter om marknadsvärdet

av de utställda kreditderivaten överstiger viss nivå, reduceras

den sammanlagda risken ytterligare. Marknadsvärdet av ett

kreditderivat beräknas på basis av förändringen av underliggande/riskavtäckt

motparts kreditvärdighet. Detta medför att SEK

från utställarna av kreditderivaten – förutsatt att de genom kreditderivaten

riskavtäckta motparternas kreditvärdighet genomgår

successiva försämringar – successivt kommer att erhålla säkerheter

för riskerna ifråga. Denna teknik för riskavtäckningar är

därför särdeles effektiv ur ett reellt riskhanteringsperspektiv.

säkerheter

SEK använder olika typer av säkerheter eller riskavtäckningar för

att reducera eller omfördela kreditrisker. Godkända riskavtäckningar

under ISDA Credit Support Annex utgörs i regel av kontanta

medel och, i begränsad omfattning, även statsobligationer.

I viss begränsad omfattning används, vid annan kreditgivning,

även andra säkerheter, såsom pantbrev i fastigheter, fartyg och

luftfartyg, samt säkerheter i utrustning vid leasing. En särskild

säkerhetstyp som också förekommer är så kallade miljöcertifikat.

Värdet av enskilda riskavtäckningar eller säkerheter bedöms i

regel till vad som motsvarar ett långsiktigt marknadsvärde. De

eventuella säkerheter som SEK infordrar ska hanteras och dokumenteras

på ett sätt som innebär att säkerheterna fyller sin funktion

och vid behov kan tas i anspråk på avsett sätt. Vid beslut om

kredit beaktas kredittagarens bedömda kreditvärdighet och betalningsförmåga

samt, i förekommande fall, värdet av eventuella

säkerheter. Kreditbeslut kan vara villkorat av att viss säkerhet

ställs.

SEK Årsredovisning 2009

baseL ii

intern kapitalutvärdering

Ett inslag av stor betydelse är att företagen under pelare 2 fått

ansvar för att utforma en egen process för intern kapitalutvärdering.

Innebörden är att företagen på ett samlat och allsidigt sätt

ska kartlägga sina risker och bedöma sin riskhantering och mot

bakgrund därav bedöma sitt kapitalbehov, samt kommunicera

analyser och slutsatser till Finansinspektionen. Kapitalutvärderingen

ska vara dokumenterad och tydliggjord i hela företaget.

Som ett element i den strategiska planeringen har SEK:s styrelse

och företagsledning att fastlägga bolagets riskaptit samt att sätta

tydliga mål avseende nivå och sammansättning av riskkapitalet.

En central del av bolagets kapitalplanering utgörs av att bolaget

genomför en scenarioanalys. Scenarioanalysen belyser i sammanfattning

hur det samlade kapitalbehovet påverkas av en ogynnsam

omvärldsutveckling.

SEK:s kapitalutvärdering bedöms ligga väl i linje med regelverkets

underliggande principer, tankegångar och värderingar.

Ett företag kan bedöma sina risker enligt pelare 2 i sin interna

process på två alternativa sätt, (i) antingen med en övergripande

modell för beräkning av behovet av ekonomiskt kapital, eller

(ii) som i SEK:s fall, med konsolideringsmetoden (den så kallade

byggstensansatsen). I den sistnämnda metoden utgår SEK generellt

från det kapitalkrav som beräknats enligt de modeller och

metoder som godkänts i pelare 1 (det vill säga för kreditrisk,

marknadsrisker och operativ risk). Därefter kompletteras bedömningen

av kapitalbehovet med övriga risker enligt pelare 2. I pelare

2 ingår således också kvalitativa risker, det vill säga risker som

inte kan mätas i form av positioner som kan täckas med eget

kapital. Hanteringen av dem kräver istället tillräckliga kontrollåtgärder.

För intern utvärdering och bedömning av kapitalbehovet avseende

kreditrisk under pelare 2 arbetar dock SEK med ett så kallat

ekonomiskt kapital, som i relation till det legala kapitalkravet är

ett mer precist och riskkänsligt mått.

Behovet av ekonomiskt kapital baseras på en beräkning av

Value at Risk (VaR) och utgör en central del i bolagets interna

kapitalutvärdering. SEK:s bedömning av huruvida bolaget, i

tillägg till det framräknade kapitalkravet under pelare 1, behöver

avsätta kapital för kreditrisk under pelare 2, baseras huvudsakligen

på en kvantitativ ansats. Denna ansats kompletteras även

med en jämförande analys av kapitalkravet enligt den så kallade

baselformeln och erforderligt ekonomiskt kapital (beräknat med

konfidens nivån 99,9 procent). Denna kvantitativa ansats kompletteras

med kvalitativa bedömningar. Det primära syftet med

analysen är att utvärdera huruvida det totala kapitalbehovet med

hänsyn till pelare 2 bör sättas högre än det mekaniskt framräknade

kapitalkravet under pelare 1. I tillägg har det bedömts som

centralt att också kunna dekomponera differensen med avseende

på olika enskilda faktorer. Även om differensen (netto) kan vara

liten, så visar analysen att skillnaden mellan synsätten under

pelare 1 re spektive pelare 2 avseende enskilda faktorer kan ha en

stor påverkan på kvantifieringen av risken. Faktorer som höjer

kapitalbehovet i den samlade interna kapitalutvärderingen utgörs

bland annat av att bolaget har en, relativt baselformeln, försiktigare

syn på förlustandelen vid fallissemang. En annan faktor som

höjer kapitalbehovet är att bolaget under pelare 2 beaktar de koncentrationsrisker

som orsakas av (i) namnkoncentrationsrisk och

(ii) risk som emanerar från höga korrelationer mellan motparter i

portföljen. Vidare tillåter regelverket att vissa typer av expone­

69


aseL ii

ringar helt får undantas från kapitalkrav under pelare 1. Det är

SEK:s uppfattning att kapital, i relation till verklig risk, behövs

även för sådana exponeringar. Analysen beaktar det faktum att

regelverket under pelare 1 innehåller en begränsning som

uttrycks i termer av en absolutnivå avseende en lägsta tillåten fallissemangssannolikhet

(0,03 procent), som gäller för de flesta

exponeringsklasser, vilket leder till överskattning av kreditrisken

för motparter med mycket hög kreditvärdighet. Regelverket beaktar

inte under pelare 1 den riskreduktion som en mycket kort löptid

medför. Bolagets modell för beräkning av ekonomiskt kapital

tar dock hänsyn till denna effekt. En positiv faktor, som bolaget

inte tillåts tillgodoräkna sig under pelare 1, är den fulla effekten av

riskreduktion via utnyttjandet av garantier och kreditderivat (det

vill säga kombinationsrisker, eller så kallat dubbelt fallissemang)

samt säkerhetsavtal med kreditderivatutställare. Sammantaget

utgör, avseende kreditrisk, koncentrationsrisk det enskilt största

tillkommande riskbidraget i bolagets komparativa analys.

70 SEK Årsredovisning 2009


Riskfakta

De belopp som redovisas i avsnittet Riskfakta avser koncernen. Koncernens

och moderbolagets belopp är i allt väsentligt desamma.

Beroende på tillämpade värderingsprinciper i den finansiella rapporteringen

får nedan beskrivna riskmått olika genomslagskraft i påverkan på SEK:s

resultat och eget kapital.

Belopp som presenteras inom parentes i detta avsnitt är jämförelsebelopp

för motsvarande tidpunkt 2008.

kreditrisk

Kreditrisk representerar risken för den förlust som skulle inträffa om en låntagare

eller part i annat avtal som medför risk mot motparter och eventuella

garanter inte kan fullgöra sina skyldigheter enligt de villkor och förutsättningar

som anges i avtal. Exponering som medför kreditrisk kan avse krediter, värdepapper

och andra tillgångar, såväl som garantier, andra riskavtäckningsinstrument

och positivt marknadsvärde i annat avtal. Kreditexponering mot motpart

föregås alltid av beslut om kredit- eller motpartslimit, vilken exponeringen inte

får överskrida. Volymen av derivatkontrakt framgår i tabellen på sid 87.

Påverkan på redovisning av kreditriskexponering

om en kreditförlust befaras upptas kreditexponeringen för vilken förlust

befaras i balansräkningen till det belopp varmed den beräknas inflyta, diskonterat

till nuvärde på balansdagen. någon reservering för det under Basel II

beräknade förväntade förlustbeloppet, vilket belopp beräknats för samtliga

tillgångar som avser exponeringar mot finansiella institut och företag och för

vilka bolaget beräknar kapitalkravet enligt Basel II med IRK-metoden, oavsett

om kreditförlust befaras eller ej för tillgången ifråga, görs inte i balansräkningen.

Marknadsrisker

Marknadsrisker uppstår när villkor i ett avtal medför att storleken på betalningar

knutna till avtalet eller värdet i övrigt på avtalet varierar med någon

marknadsvariabel, såsom räntesats eller valutakurs.

intern marknadsriskmätning

SEK:s policy medger netto exponering mot ränte-, valuta- och kreditrelaterad

marknadsrisk. Övriga marknadsrisker ska säkras. Samtliga marknadsrisker

mäts och rapporteras regelbundet till Finanskommittén och styrelsen.

Samman taget utgör, avseende marknadsrisk, koncentrationsriskaspekten ett

endast obetydligt riskbidrag.

nedan följer en redogörelse för hur SEK internt mäter och rapporterar

marknadsrisk. För ränterisk i skuldfinanserade tillgångar samt senior skuld

och tidsbundna förlagslån uppnås riskneutralitet endast om både valuta,

räntebindningstid och total löptid för skulderna matchar motsvarande för tillgångarna.

Situationen för eget kapital är annorlunda då räntebindning inte kan

matchas kontraktuellt. Riskneutralitet bör enligt SEK:s ansats ta utgångspunkt

i en strävan att minimera resultatsvängningar och att knyta an till avkastningskravet

på eget kapital från ägaren. Enligt gängse kapitalmarknadsteori består

avkastningskravet på eget kapital av två delar: riskfri ränta och riskpåslag.

om avkastningskravet på eget kapital förväntas följa denna teori innebär det

att resultatet inte ska vara oförändrat vid ränteförändring utan tvärtom att

en förändring motsvarande den riskfria räntans andel av avkastningskravet

bör anses vara riskneutral. Utöver denna teori har SEK tagit utgångspunkt

i en bedömning av genomsnittlig löptid i SEK:s kreditportfölj och beaktat

re investeringsrisk. Utifrån dessa utgångspunkter har SEK definierat nollrisk i

tillgångar finansierade med eget kapital som en årsvis fördelad förfallostruktur

där 1/7 av totalt belopp förfaller varje år från och med år 1 till och med år 7.

Ränterisk i skuldfinanserade tillgångar samt senior skuld

och tidsbundna förlagslån

Risken vid en parallellförskjutning uppåt av avkastningskurvan med en procentenhet.

Ej tidsbundna förlagslån och transaktioner som hedgar sådana lån

likväl som tillgångar, i vilka bolagets eget kapital och obeskattade reserver har

investerats, är exkluderade från dessa beräkningar.

parallellförskjutning Limit Risk

Totalt 70 (70) 37 (35)

varav i utländsk valuta 20 (35)

varav i Skr 17 (0)

SEK Årsredovisning 2009

riskFakta

Påverkan på redovisning av ränteriskexponering

om en ränteförändring inträffar beror dess påverkan på balansräkningen på

om den transaktion som berörs av ränteförändringen omvärderas till verkligt

värde enligt redovisningsregelverket eller inte. Redovisningsregelverket medger

klassificering i olika redovisningskategorier, varav vissa kategorier redovisas

till verkligt värde medan andra redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

Av bolagets finansiella tillgångar är cirka 20 procent omvärderade till verkligt

värde med avseende på ränterisk.Av bolagets skulder är cirka 40 procent

värderade till ett värde som representerar verkligt värde för de komponenter

som säkrats i säkringsrelation och 40 procent till fullt marknadsvärde.

Basisrisk

Skillnader i räntebas för olika valutor medför risk om det finns ett över-/

eller underskott i upplåning i förhållande till utlåning för enskilda valutor för

viss period. Basisrisken beräknas (med undantag för överskott i Skr, USD och

EUR) som en nuvärdesförändring som uppkommer vid förändring av räntebasen

med visst antal (enligt schablon) baspunkter. Överskott i Skr, USD och

EUR undantas från beräkning av basisrisk då majoriteten av SEK:s utlåning

sker i dessa valutor. Befintliga överskott i någon av dessa valutor kan förhållandevis

omgående omvandlas till utlåning om så önskas. Limiten för basisrisk

uppgick vid utgången av 2009 till Skr 190 miljoner (190). Den totala basisrisken

uppgick till Skr 107 miljoner (57) vid utgången av 2009.

Påverkan på redovisning av basisriskexponering

om en förändring sker av marknadsvärdet av de tillgångar och skulder som

konstituerar basisrisken påverkar det i normalfallet balansräkningen och

resultaträkningen eftersom sådana exponeringar huvudsakligen omvärderas

till verkligt värde. påverkan har varit betydande under 2009 (positiv resultateffekt)

och 2008 (negativ resultateffekt) främst relaterat till valutorna USD/EUR

för vilka väsentliga marknadsvärdesförändringar inträffat sedan finanskrisens

början.

Rotationsrisk

Rotationsrisken definieras som den påverkan som skulle uppkomma på SEK:s

resultat och/eller ställning till följd av en antagen rotation av avkastningskurvan

(en rotation med som mest en halv procentenhet i vardera riktningen).

För varje valuta kan avkastningskurvan antingen bli brantare eller flackare

(beroende på rotationsriktningen), och för att betrakta det största av dessa

fall summeras absolutbeloppen av vartdera bidrag. (Internt rapporterar SEK

det högsta riskbeloppet av rotationsrisken och risken vid en parallellförskjutning

av avkastningskurvan med en procentenhet. Därför finns inte någon

särskild limit för rotationsrisk.) Rotationsrisken vid utgången av 2009 uppgick

till Skr 20 miljoner (14).

Påverkan på redovisning av rotationsriskexponering

om en rotation sker av räntekurvan beror dess påverkan på balansräkningen

på om den transaktion som berörs av ränteförändringen omvärderas till

verkligt värde enligt redovisningsregelverket eller inte. Se ovan under ränteriskexponering.

Ränterisk i ej tidsbundna förlagslån

Volymen ej tidsbundna förlagslån uppgick per 31 december 2009 till USD 350

miljoner (350), motsvarande Skr 2 524 miljoner (2 713), som i sin helhet

avser eviga förlagslån. Ränterisken relaterad till denna volym var säkrad med

ränte swappar som förfaller under åren 2019–2034. Ränterisken i eviga förlagslån

mäts som förändringen av nuvärdet vid parallell förskjutning av avkastningskurvan

med en procentenhet eller rotation med en halv procentenhet.

Löptiden har för eviga förlagslån approximeras till 30 år och säkringar har

gjorts för att matcha denna löptid. SEK mäter därmed en approximerad ränterisk

i eviga förlagslån. Känsligheten vid en procentenhets parallellförskjutning

uppåt av avkastningskurvorna vid utgången av 2009 var Skr 125 miljoner

(260). Risken mäts och rapporteras så som anges ovan. någon särskild limit

föreligger ej.

Påverkan på redovisning av ränterisk i ej tidsbundna förlagslån

I redovisningen antas ett säkringssamband föreligga relaterat till ej tidsbundna

förlagslån med en löptid uppgående till respektive säkrande posts

faktiska löptid, medan i riskmätningen görs en schablonmässig beräkning.

Skillnaden bedöms dock inte ha någon materiell påverkan på balansräkningen.

Värdeförändringseffekter relaterade till förlagslån och deras säkringsinstrument

påverkade rörelseresultatet före skatt med Skr 72 miljoner under 2009.

71


iskFakta

Ränterisk i tillgångar motsvarande eget kapital

För att säkerställa en långsiktigt stabil avkastning på eget kapital är SEK:s

policy att placering av eget kapital ska göras i SEK:s kontorsfastighet (Skr 0,1

miljarder) och värdepapper med medelfristiga löptider. Volymen värdepapper

med detta ändamål uppgick 31 december 2009 till Skr 9,8 miljarder (5,0)

med en återstående genomsnittlig löptid på 3,2 år (3,6). Skillnaden i volym

mellan 2009 och 2008 beror på att det kapitaltillskott som erhölls i slutet av

2008 investerades först i början av 2009. Ränterisken i tillgångar motsvarande

eget kapital beräknas som nuvärdesförändringen vid en parallellförskjutning

av avkastningskurvan uppåt med en procentenhet jämfört med SEK:s benchmarkportfölj

enligt nollriskdefinitionen. Ränterisken beräknad enligt denna

defintion, som syftar till att avspegla risken med beaktande av ägarens krav på

långfristig avkastning på eget kapital, var Skr 43 miljoner vid utgången av 2009.

om ränterisk i stället mäts enligt externa krav (IFRS), varvid nämnda benchmarkportfölj

ej får beaktas, uppgick densamma till Skr –294 miljoner (–155)

vid utgången av 2009.

Påverkan på redovisning av ränterisk i tillgångar motsvarande eget kapital

Tillgångarna motsvarande eget kapital är föremål för kassaflödessäkring.

Således omvärderas inte tillgången till verkligt värde. Derivat som

säkrar sådana tillgångar redovisas i balansräkningen till verkligt värde.

Värdeförändringseffekter relaterade till derivat som säkrar sådana tillgångar,

påverkade övrigt totalresultat före skatt med Skr 25 miljoner (339) 2009.

Valutarisk

Risken beräknas som förändring av värdet av exponering i utländsk valuta vid

en antagen förändring av valutakursen mellan respektive utländsk valuta och

den svenska kronan med tio procentenheter. Limiten för valutarisker uppgick

vid utgången av 2009 till Skr 15 miljoner (15). Valutarisken uppgick till Skr 4

miljoner (13).

Påverkan på redovisning av valutariskexponering

Alla finansiella tillgångar och skulder omvärderas till balansdagens kurs vilket

innebär att förändringar i valutakurser fullt ut återspeglas i balansräkningen

och påverkar resultaträkningen.

Annan prisrisk

Bolaget anser sig inte vara utsatt för andra marknadsrisker än dem som

beskrivs ovan.

Påverkan på redovisning av annan prisriskexponering

Finansiella tillgångar och skulder som redovisas i enlighet med verkligt

värde optionen och tillgångar som klassificeras som tillgängliga för försäljning

omvärderas på balansdagen till sitt verkliga värde inklusive kreditspread.

Sådana omvärderingar har haft väsentlig påverkan under 2009 och 2008

främst relaterat till omvärdering av tillgångar. Då bolaget avser, och har förmågan,

att inneha sina tillgångar och skulder till förfall bedöms påverkan av

sådana omvärderingar sett över tiden vara icke väsentliga.

Marknadsriskmätning iFrs

när ränteriskerna mäts enligt de krav som stipuleras enligt IFRS (vilket innebär

att vissa synsätt som bolaget tillämpar i sin interna ränteriskmätning ej

får beaktas i beräkningarna) uppgick känsligheten vid en parallellförskjutning

per 2009-12-31 av samtliga avkastningskurvor uppåt med en procentenhet

för samtliga SEK:s räntekänsliga positioner till Skr –190 miljoner (67). Vid en

motsvarande beräkning med en förskjutning av avkastningskurvorna nedåt

var känsligheten Skr 151 miljoner (–172). Den förändrade riskprofilen mellan

2009 och 2008 emanerar primärt från volymökningen avseende tillgångar

motsvarande eget kapital.

operativ risk

operativ risk definieras som risken för förluster till följd av icke ändamålsenliga

eller misslyckade processer, mänskliga fel, felaktiga system eller externa

händelser. Definitionen inkluderar även legal risk.

kompletterande upplysningar

kapitalkrav

Sedan år 2007 gäller för beräkning av kapitalkravet i bolaget Basel II-reglerna.

Lagstiftaren har valt att inte omgående tillåta fullt genomslag av

Basel II-reglerna i de fall då dessa skulle medföra ett lägre kapitalkrav än

ett successivt reducerat kapitalkrav beräknat enligt Basel I. Därför skulle

under övergångsperioden 2007–2009 kapitalkravet parallellt beräknas enligt

de gamla, mindre riskkänsliga, Basel I-reglerna. I den mån det enligt Basel

I-reglerna beräknade kapitalkravet – dock reducerat till 95 procent år 2007,

90 procent år 2008 respektive 80 procent år 2009 av det fulla kapitalkravet

enligt de gamla reglerna – översteg kapitalkravet enligt Basel II-reglerna,

skulle under övergångsperioden det således på basis av Basel I-reglerna

beräknade kravet utgöra minimikapitalkrav. Under år 2009 beslutade lagstiftaren

att förlänga övergångsreglerna till 2011. Minimikapitalkravet ska därmed

beräknas i enlighet med Basel I reducerat till 80 procent år 2009–2011. SEK:s

kapitalkrav uppgick per 31 december 2009 (exklusive Basel 1-baserat tilläggskrav)

till Skr 5 306 miljoner (5 126). (Se detaljerade specifikationer nedan.)

Det aggregerade beloppet av SEK:s stora exponeringar per den 31 december

2009 uppgick till 120 procent (81) av SEK:s totala kapitalbas och bestod av

riskvägda exponeringar mot 8 (7) olika motparter (eller grupper av motparter),

varav merparten avser kombinationsexponeringar, för vilka mer än en

motpart är ansvarig för samma betalningar.

Kapitalkrav för kreditrisk

För riskklassificering och kvantifiering av kreditrisk tillämpar SEK en intern

riskklassificeringsmetod (IRK). Finansinspektionen har godkänt SEK:s IRKmetod.

SEK tillämpar den grundläggande metoden. I den grundläggande

metoden fastställer bolaget sannolikheten för att dess motparter ska fallera

inom ett år (pD), medan övriga parametrar bestäms av Finansinspektionen.

I den avancerade metoden fastställer företagen även förlust givet fallissemang

(LgD) och exponering vid fallissemang (EAD).

Företagsexponeringar hanteras i huvudsak enligt IRK-metoden. Exportlånet,

som är en produkt riktad mot små och medelstora företag, utgör dock

ett undantag. För dessa exponeringar utnyttjar SEK schablonmetoden. För

positioner i värdepapperiseringar används externratingmetoden under IRK.

Kapitalkrav för kreditrisker som beräknats enligt IRK-metoden

Skr mn

Finansiella institut 2 685 (2 596)

positioner i värdepapperiseringar 572 (924)

Företag 1 721 (1 309)

Motpartslösa exponeringar 10 (11)

Summa kapital av IRK-metoden 4 988 (4 840)

Kapitalkrav för kreditsrisker som beräknats enligt schablonmetoden

Skr mn

Stater 65 (48)

Statliga exportkreditorgan 0 (26)

Företag 2 (34)

Hushållsexponeringar 0 (8)

Summa kapitalkrav schablonmetoden 67 (116)

Summa kapitalkrav för kreditrisker 5 055 (4 956)

Kapitalkrav för operativ risk

Regelverket rymmer möjligheter för företagen att använda olika metoder

för beräkning av kapitalkravet för operativ risk. För att beräkna kapitalkravet

finns basmetoden, som inte kräver medgivande från Finansinspektionen,

samt de mer avancerade metoderna, schablonmetoden och internmätningsmetoder,

vilka kräver särskilt medgivande från Finansinspektionen. SEK

beräknar kapitalkravet för operativ risk enligt basmetoden. Kapitalkravet för

operativ risk enligt basmetoden motsvarar 15 procent av en intäktsindikator.

Intäktsindikatorn utgörs av ett genomsnitt av de tre senaste räkenskapsårens

rörelseintäkter. Rörelseintäkterna beräknas som saldot av följande poster:

ränte- och leasingintäkter, ränte- och leasingkostnader, erhållna utdelningar,

provisionsintäkter, provisionskostnader, nettoresultat av finansiella transaktioner

och övriga rörelseintäkter.

Kapitalkrav för operativa risker

Skr mn

Basmetoden 251 (170)

kreditriskexponering

Tabellen på följande sida visar fördelningen av kreditexponeringar mot olika

exponeringsklasser. Av tabellen framgår bland annat att exponeringar mot

stater, kommuner och statliga exportkreditorgan motsvarar 46 procent (31)

av bolagets totala exponeringar. (Se även graf ”Motpartsexponeringar (netto)

per rating och tillgångsklass per 31 december 2009” sid 63.)

Beloppen för bruttoexponeringar redovisas utan beaktande av garantier

och kreditriskderivat medan nettoexponeringar redovisas med beaktande av

garantier och kreditderivat.

72 SEK Årsredovisning 2009


Kreditexponeringar, per 31 december 2009 (och 2008)

nedanstående tabeller visar geografisk fördelning av bolagets exponeringar per exponeringsklass, brutto respektive netto.

Bruttoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass, per 31 december 2009 (och 2008)

nord-

Syd-

Övriga

Skr mdr Afrika Asien amerika oceanien amerika Sverige norden

SEK Årsredovisning 2009

riskFakta

Skr mdr Bruttoexponeringar Andel nettoexponeringar Andel

Stater 37,7 (14,6) 10% (4%) 33,6 (11,9) 8% (3%)

Statliga exportkreditorgan 0,0 (0,0) 0% (0%) 125,1 (72,2) 32% (22%)

Kommuner 13,2 (10,3) 3% (3%) 24,0 (21,2) 6% (6%)

Delsumma 50,9 (24,9) 13% (7%) 182,7 (105,3) 46% (31%)

Multilaterala utvecklingsbanker 0,0 (0,1) 0% (0%) 0,4 (0,5) 0% (0%)

Finansiella institut 118,5 (146,5) 30% (43%) 137,9 (157,5) 35% (46%)

Företag 188,6 (125,5) 48% (37%) 38,7 (35,5) 10% (10%)

positioner i värdepapperiseringar 35,6 (45,4) 9% (13%) 33,9 (43,6) 9% (13%)

Hushållsexponeringar 0,0 (0,1) 0% (0%) 0,0 (0,1) 0% (0%)

Totalt 393,6 (342,5) 100% (100%) 393,6 (342,5) 100% (100%)

Övriga

Europa Totalt

Stater 0,0 (0,0) 7,9 (8,2) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,4 (0,5) 3,2 (1,7) 13,8 (3,6) 12,4 (0,6) 37,7 (14,6)

Statliga exportkreditorgan 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)

Kommuner 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 10,7 (7,1) 2,5 (3,2) 0,0 (0,0) 13,2 (10,3)

Multilaterala

utvecklingsbanker 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0 (0,1)

Finansiella institut 0,0 (0,0) 2,1 (2,7) 16,1 (17,2) 4,9 (6,8) 0,3 (0,1) 36,0 (41,6) 7,3 (10,7) 51,8 (67,4) 118,5 (146,5)

Företag 2,2 (2,6) 29,2 (20,1) 23,0 (19,1) 1,1 (1,0) 3,2 (3,5) 62,6 (37,2) 20,2 (18,8) 47,1 (23,2) 188,6 (125,5)

positioner i

värdepapperiseringar 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 4,9 (5,3) 6,1 (7,9) 0,0 (0,0) 0,0 (0,4) 0,4 (0,5) 24,2 (31,2) 35,6 (45,4)

Hushåll 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1)

Totalt 2,2 (2,6) 39,2 (31,1) 44,0 (41,6) 12,1 (15,7) 3,9 (4,1) 112,5 (88,1) 44,2 (36,8) 135,5 (112,5) 393,6 (342,5)

nettoexponeringars geografiska fördelning per exponeringsklass, per 31 december 2009 (och 2008)

nord-

Syd-

Övriga Övriga

Skr mdr Afrika Asien amerika oceanien amerika Sverige norden Europa Totalt

Stater 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 3,2 (1,8) 14,1 (3,6) 16,3 (6,5) 33,6 (11,9)

Statliga exportkreditorgan 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 10,0 (10,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 91,5 (30,8) 1,8 (1,5) 21,8 (29,9) 125,1 (72,2)

Kommuner

Multilaterala

0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 21,1 (17,5) 2,9 (3,7) 0,0 (0,0) 24,0 (21,2)

utvecklingsbanker 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,4 (0,5) 0,4 (0,5)

Finansiella institut 0,0 (0,0) 0,6 (0,4) 24,3 (24,0) 4,9 (6,8) 0,0 (0,0) 34,3 (38,8) 8,3 (12,4) 65,5 (75,1) 137,9 (157,5)

Företag 0,0 (0,0) 0,8 (0,4) 0,8 (1,7) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 23,6 (20,0) 8,0 (9,3) 5,5 (4,1) 38,7 (35,5)

positioner i

värdepapperiseringar 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 4,9 (5,3) 6,1 (7,9)

0,0 (0,0)

0,0 (0,3) 0,4 (0,6) 22,5 (29,4) 33,9 (43,6)

Hushåll 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1)

Totalt 0,0 (0,0) 1,4 (0,9) 40,0 (41,0) 11,0 (14,7) 0,0 (0,0) 173,7 (109,3) 35,5 (31,1) 132,0 (145,5) 393,6 (342,5)

nedanstående tabeller visar bolagets exponeringar per löptidsintervall, brutto respektive netto.

Bruttoexponeringars återstående löptid, (”M”) per 31 december 2009 (och 2008)

Skr mdr M ≤ 1 år 1 år < M ≤ 3 år 3 år < M ≤ 5 år M > 5 år Totalt

Stater 25,9 (3,4) 1,9 (1,0) 1,2 (0,9) 8,7 (9,3) 37,7 (14,6)

Statliga exportkreditorgan 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)

Kommuner 7,1 (3,9) 3,3 (2,5) 1,5 (2,0) 1,3 (1,9) 13,2 (10,3)

Multilaterala utvecklingsbanker 0,0 (0,1) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1)

Finansiella institut 66,6 (61,4) 32,5 (56,3) 2,7 (10,5) 16,7 (18,3) 118,5 (146,5)

Företag 22,5 (17,4) 43,2 (34,6) 41,0 (31,1) 81,9 (42,4) 188,6 (125,5)

positioner i värdepapperiseringar 2,9 (2,1) 18,1 (16,1) 6,1 (14,6) 8,5 (12,6) 35,6 (45,4)

Hushåll 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0 (0,1)

Totalt 125,0 (88,3) 99,0 (110,5) 52,5 (59,1) 117,1 (84,6) 393,6 (342,5)

nettoexponeringars återstående löptid (”M”), per 31 december 2009 (och 2008)

Skr mdr M ≤ 1 år 1 år < M ≤ 3 år 3 år < M ≤ 5 år M > 5 år Totalt

Stater 26,8 (3,6) 1,6 (2,0) 0,8 (0,7) 4,4 (5,6) 33,6 (11,9)

Statliga exportkreditorgan 10,3 (7,7) 20,2 (16,5) 24,5 (12,5) 70,1 (35,5) 125,1 (72,2)

Kommuner 8,9 (4,9) 4,9 (3,9) 2,3 (3,0) 7,9 (9,4) 24,0 (21,2)

Multilaterala utvecklingsbanker 0,2 (0,5) 0,2 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,4 (0,5)

Finansiella institut 68,4 (63,3) 43,9 (63,1) 10,1 (17,2) 15,5 (13,9) 137,9 (157,5)

Företag 7,5 (6,2) 10,0 (8,9) 8,8 (11,1) 12,4 (9,3) 38,7 (35,5)

positioner i värdepapperiseringar 2,9 (2,1) 18,2 (16,1) 6,0 (14,6) 6,8 (10,8) 33,9 (43,6)

Hushåll 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1) 0,0 (0,1)

Totalt 125,0 (88,3) 99,0 (110,5) 52,5 (59,1) 117,1 (84,6) 393,6 (342,5)

73


iskFakta

Motpartsrisk i derivatkontrakt

För motpartsexponeringar som till följd av marknadsvärdesförändringar

överstiger tröskelbelopp under ISDA Credit Support Annex ska reglering

ske, så att motpartsexponeringen går ned till godkänd nivå. Det positiva

bruttovärdet av samtliga derivatkontrakt enligt balansräkningen uppgick per

december 2009 till Skr 22,7 miljarder (38,9). Efter nettning på basis av gällande

ISDA Master-avtal (per motpart) var exponeringen Skr 7,5 miljarder

(18,3), det vill säga Skr 15,2 miljarder (20,6) lägre än bruttoexponeringen.

Motparterna hade per 31 december 2009 reglerat Skr 3,9 miljarder (2,4).

I genomsnitt under 2009 uppgick erhållna reglerade belopp till Skr 6,7 miljarder

(3,0). Vid utgången av 2009 hade SEK reglerat mellanhavanden under

ISDA Master-avtal med olika motparter med ett sammanlagt belopp av

Skr 7,4 miljarder (11,3), innebärande att motparternas sammanlagda risk mot

SEK minskat med beloppet ifråga.

kreditriskskydd

Garantier

SEK:s viktigaste garanter är olika statliga exportkreditorgan. per 2009-12-31

garanterade dessa tillsammans Skr 125,1 miljarder (72,2), vilket motsvarade

32 procent (22) av SEK:s totala exponeringar. Skr 107,6 miljarder (50,5) täckte

av företagsexponeringar, Skr 9,1miljarder (21,7) täckte av exponeringar

mot finansiella institutioner och Skr 8,4 miljarder (0) täckte av exponeringar

mot stater. De garanterade företagsexponeringarna återfinns i den finansiella

klassen Utlåning till allmänheten, de garanterade exponeringarna mot finansiella

institut i klassen Utlåning till kreditinstitut och de garanterade exponeringarna

mot stater i klassen Utlåning till allmänheten.

Kreditderivat

Vid utgången av 2009 var Skr 34,0 miljarder (31,0) av SEK:s tillgångar säkrade

genom CDS (Credit Default Swap)-avtäckning via 21 (20) olika finansiella

institut. Skr 31,9 miljarder (28,8) avsåg företagsexponeringar, Skr 1,7 miljarder

(1,8) avsåg exponeringar mot värdepapperiserade tillgångar och Skr

0,4 miljarder (0,4) avsåg exponeringar mot finansiella institutioner. Samtliga

exponeringar som täcks via CDS:er återfinns i antingen den finansiella klassen

Andra ränte bärande värdepapper än utlåning eller Utlåning dokumenterad

som värdepapper. SEK har så kallade säkerhetsavtal med utställarna

av kreditderivaten. Dessa säkerhetsavtal förpliktar de enskilda utställarna av

kreditderivaten att ställa säkerheter eller nedbringa exponeringen genom

annan reglering om marknadsvärdet av de utställda kreditderivaten överstiger

viss på förhand avtalad nivå (tröskelvärdet). Samtliga kreditderivat täcks

av säkerhetsavtal.

pD och migration

I tabellen nettoexponeringar i pD-dimension anges exponeringarna

mot finansiella institut och företag per riskklass (rating) och pD.

Kapitalkravsberäkningar för exponeringar mot dessa riskklasser baseras på i

tabellerna angivna pD:n. För övriga exponeringsklasser baseras kapitalkravsberäkningarna

på av tillsynsmyndigheten fastställda riskvikter, baserade på

internt fastställda riskklasser. Under 2009 har SEK:s pD-estimat reviderats.

Denna åtgärd föranleddes framförallt av att Standard & poor’s fallissemangsstatistik

visade att det under 2008 skett relativt många fallissemang bland

institut som i början av 2008 hade mycket hög kreditvärdighet. Revideringen

medförde en justering av pD-estimaten för riskklassen BBB, samt alla klasser

med högre kreditkvalitet. För de resterande riskklasserna bibehölls de

tidigare pD-estimaten. pD-estimaten framgår av tabellen nettoexponeringar i

pD-dimension per 31 december 2009 (och 2008).

Kvaliteten på SEK:s internt riskklassificerade exponeringar jämfört

med föregående år har försämrats vilket framgår nedan av tabellen

nettoexponeringar i pD-dimension samt Migrationsmatrisen.

notera att pD-estimaten är bolagets interna estimat. Av Finans inspektionens

författningssamling 2007:1 framgår att för instituts- och företagsexponeringar

ska pD vara minst 0,03 procent. SEK använder denna golvregel

i samband med formella kapitalkravsberäkningar.

nettoexponeringar i pD-dimension, per 31 december 2009 (och 2008)

Skr mdr

Rating pD

Finansiella

institut

74 SEK Årsredovisning 2009

Företag

AAA 0,02% (0,01) 1,1 (5,9) 0,0 (0,0)

AA+ 0,02% (0,01) 1,1 (0,2) 0,6 (1,0)

AA 0,04% (0,02) 15,1 (22,3) 0,0 (1,0)

AA– 0,05% (0,03) 29,8 (39,4) 1,3 (1,5)

A+ 0,07% (0,05) 31,4 (40,0) 2,5 (4,3)

A 0,10% (0,08) 40,7 (30,7) 2,0 (3,1)

A– 0,15% (0,12) 9,0 (10,0) 4,8 (4,2)

BBB+ 0,21% (0,19) 6,0 (5,8) 9,9 (7,3)

BBB 0,31% (0,29) 2,7 (1,1) 4,6 (4,8)

BBB– 0,44% (0,44) 0,1 (0,4) 8,3 (3,1)

BB+ 0,86% (0,86) 0,4 (0,8) 2,2 (2,4)

BB 1,27% (1,27) 0,0 (0,0) 1,7 (0,4)

BB– 2,12% (2,12) 0,0 (0,3) 0,3 (0,4)

B+ 3,39% (3,39) 0,0 (0,0) 0,0 (0,2)

B 9,22% (9,22) 0,0 (0,0) 0,0 (0,0)

B– 13,66% (13,66) 0,0 (0,0) 0,0 (0,1)

CCC 30,95% (30,95) 0,0 (0,0) 0,3 (0,1)

D 100% (100) 0,5 (0,5) 0,0 (0,1)

137,9 (157,4) 38,5 (34,0)

Migrationsmatris, företag och finansiella institut under irk-metoden, per 31 december 2009

Tabellen visar hur ratingen för motparter, för vilka bolaget tillämpar IRK-metoden, procentuellt var fördelad på olika ratingnivåer per 2009-12-31 med utgångspunkt från

ratingnivån per 2008-12-31.

Tabellen ska läsas rad för rad. på den första raden anges således hur ratingen per 2009-12-31 fördelade sig procentuellt på de olika ratingnivåerna för de motparter som

per 2008-12-31 hade ratingnivån AAA. Vidare anges på den andra raden hur ratingen per 2009-12-31 fördelade sig procentuellt på de olika ratingnivåerna för de motparter

som per 2008-12-31 hade ratingnivån AA+, osv. I den skuggade diagonalen anges således andelen motparter, vars rating var oförändrad per 2009-12-31 jämfört med

2008-12-31.

2009

2008 AAA AA+ AA AA– A+ A A– BBB+ BBB BBB– BB+ BB BB– B+ B B– CCC D Summa

AAA 65% 8% 8% 3% 11% 3% 2% 100%

AA+ 94% 6% 100%

AA 9% 79% 9% 3% 100%

AA– 2% 63% 25% 10% 100%

A+ 2% 75% 21% 2% 100%

A 2% 57% 25% 16% 100%

A– 2% 2% 64% 12% 20% 100%

BBB+ 2% 72% 14% 12% 100%

BBB 70% 23% 7% 100%

BBB– 83% 17% 100%

BB+ 53% 47% 100%

BB 46% 27% 18% 9% 100%

BB– 33% 67% 100%

B+ 0% 67% 33% 100%

B 0%

B– 25% 50% 25% 100%

CCC 0%

D 100% 100%


SEK Årsredovisning 2009

riskFakta

positioner i värdepapperiseringar

Av nedanstående tabeller framgår aggregerad information avseende SEK:s samtliga nettoexponeringar (efter förekommande riskavtäckning) relaterade till

innehav av värdepapperiserade tillgångar och aktuell rating. Rating anges i tabellen per 31 december 2009 som den näst lägsta av rating från Standard & poor’s,

Moody’s och Fitch, alternativt den lägsta när endast två rating finns tillgängliga. Rating anges i tabellen per den 31 december 2008 som den lägsta av rating från

Standard & poor’s och Moody’s. Samtliga dessa tillgångar utgörs av trancher med främsta rätt till betalning, och de har samtliga haft rating ’AAA’/’Aaa’ från

Standard & poor’s eller Moody’s vid förvärvstillfället.

Innehav av värdepapperiserade tillgångar

nettoexponering

Skr mn

Exponering RMBS

Kredit-

kort Billån CMBS

31 december 2009

Konsu-

ment lån CDo CLo totalt

…varav

med rating

’AAA’

…varav

med rating

’AA+’

…varav

med rating

’AA’

…varav

med rating

’A+’

…varav

CDo med

rating

’CCC’

Australien 6 072 6 072 6 072

Österrike 61 61 61

Belgien 880 880 880

Danmark 413 413 413

Frankrike 396 22 418 418

Tyskland 1 212 86 1 299 1 299

Irland 1 306 462 1 767 1 306 173 289

Japan 26 26 26

Holland 1 445 47 398 1 889 1 843 47

portugal 478 478 478

Spanien 1 497 238 354 649 2 738 1 892 371 475

Storbritannien 12 026 984 13 009 13 009

USA 518 330 3 683 4 531 3 012 1 189 330 (1)

Totalt 23 703 1 501 1 980 86 376 330 5 605 33 582 30 708 1 780 (2) 4 7 5 (2) 289 (2) 330

(1) Dessa tillgångar utgörs av två CDo:er (trancher med främsta rätt till betalning) med slutexponering mot den amerikanska marknaden. Inga betalningseftersläpningar

har förekommit under trancherna. Dock sänktes ratingen dramatiskt för tillgångarna i fråga under 2008 och 2009, av Standard & poor’s från

’AAA’ till ’CC’, av Moody’s från ’Aaa’ till ’Ca’ och av Fitch från ’AAA’ till ’CCC’. Som en konsekvens av de dramatiska ratingförsämringarna har bolaget analyserat

tillgångarnas förväntade betalningsflöden. på basis av känd information har SEK beslutat att göra nedskrivningar av tillgångarnas värde med Skr 353

miljoner per 2009-12-31.

(2) Av de tillgångar om Skr 1 780 mn med rating ’AA+’, om Skr 475 mn med rating ’AA’ samt om Skr 289 mn med rating ’A+’ hade per 2009-12-31 tillgångar

med ett sammanlagt värde om Skr 1 786 mn alltjämt högsta rating från minst ett av ratinginstituten.

nettoexponering

Skr mn

Exponering RMBS

Kredit-

kort Billån CMBS

31 december 2008

Konsu-

ment lån CDo CLo totalt

…varav

med rating

’Aaa’

…varav

med rating

’B’/’Caa3’

…varav

CDo

med rating

’CC’/Caa3’’

Australien 7 870 7 870 7 870

Belgien 930 930 930

Danmark 547 547 547

Frankrike 492 96 588 588

Tyskland 2 156 94 2 250 2 250

Irland 1 603 496 2 099 2 099

Italien 156 156 156

Japan 53 53 53

Holland 1 869 124 600 2 593 2 593

portugal 557 557 557

Spanien 2 515 410 680 1 191 4 796 4 796

Storbritannien 14 042 1426 15 468 15 468

Sverige 317 317 317

USA 547 615 4 051 5 213 4 598 365 250 (3)

Totalt 29 542 1 973 3 235 411 776 615 6 885 43 437 42 822 365 250

(3) Denna tillgång utgörs av en CDo (en tranch med främsta rätt till betalning) med slutexponering mot den amerikanska marknaden.

Inga betalningseftersläpningar har förekommit under tranchen. Dock har ratingen för tillgången i fråga under 2008 sänkts dramatiskt,

av Standard & poor’s från ’AAA’ till ’CC’ respektive av Moody’s från ’Aaa’ till ’Caa3’. Som en konsekvens av de dramatiska

ratingförsämringarna har bolaget analyserat tillgångens förväntade betalningsflöden. på basis av känd information har SEK följaktligen

beslutat att göra en nedskrivning av tillgångens värde med Skr 135 miljoner per 2008-12-31.

75


76

förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelse

Alla belopp i förvaltningsberättelsen

är hänförliga till koncernen om inte

annat anges (se not 1). För skillnader

mellan koncernen och moderbolaget

se not 1 (m), resultaträkningar, balansräkningar,

rapporter över totalresultat,

kassaflödesanalys samt tillhörande

noter. Avsnit tet ”Risker” i årsredovisningen

(sidan 59–75) är en integrerad

del av förvaltningsberättelsen.

affärsverksamheten

SEK har under 2009 säkerställt tillgång till långfristig finansiering

för svensk exportindustri och utlåningsvolymerna har varit höga.

Volymen nya kundfinansieringar ökade med 89 (14) procent jämfört

med 2008. SEK har fortsatt kunnat möta efterfrågan på ny

finansiering från svensk exportindustri, trots den kris som drabbade

världens finansiella marknader.

Likviditetsbristen på världens finansiella marknader bidrog

under 2009 till en ökad efterfrågan på finansiering från SEK.

SEK:s medverkan har i många fall varit nödvändig för att exportaffärer

skulle bli av. Riksdagens och regeringens beslut att stärka

SEK:s utlåningskapacitet, som togs i slutet av 2008, har haft betydelse

för att säkra finansiering för svensk exportindustri.

Under 2009 uppgick volymen ny kundfinansiering till Skr

122,5 miljarder (64,9) en ökning med Skr 57,6 miljarder jämfört

med året innan. Den ökade nyutlåningen har skett inom ramen

för SEK:s affärsmodell, som innebär lågt risktagande. Vid utgången

av 2009 uppgick sammanlagd utlåningsvolym till Skr 232,2

miljarder (180,1), varav Skr 46,3 miljarder (21,4) avsåg avtalade,

ännu ej utbetalda krediter. Den utestående offertvolymen vid

utgången av år 2009 var Skr 84,5 miljarder (27,4).

Efterfrågan på exportkrediter har varit hög under 2009 och nya

låneavtal för exportkrediter tecknades till ett belopp om Skr 54,0

miljarder (26,8) under året. Samarbetet med svenska och internationella

banker för att arrangera exportkrediter har fungerat väl.

Det statsstödda exportkreditsystemet CIRR (Commercial Interest

Reference Rate), som ger exportföretagens kunder tillgång till

Nya kundfinansieringar

(Skr miljarder) Jan–dec 2009 Jan–dec 2008

Utlåning för svenska exportörer 99,8 (2) 39,5

varav exportkrediter 54,0 (2 26,8

Utlåning till övriga företag 0,7 (2 1,9

Utlåning till publika sektorn 14,8 (2) 8,1

Utlåning till den finansiella sektorn (3) 6,2 (2 14,1

syndikerade kundtransaktioner 1,0 (2 1,3

Totalt 122,5 (1) 64,9

(1) varav skr 38,8 miljarder (7,7) ännu inte betalats ut.

(2) Huvudsakligen kortfristig finansiering till svenska kommuner, bland annat

som ett alternativ till kortfristiga placeringar.

(3) För främjande av finansiering av små och medelstora exportföretag

krediter till fast ränta, har under året varit viktigt för de svenska

exportföretagen. Även övrig nyutlåning, förutom exportkrediter,

för svenska exportörer var hög under året och uppgick till Skr

45,8 miljarder (12,7). SEK:s värdepappersbolag, SEK Securities,

har under 2009 haft en viktig roll då bolaget förmedlat kapitalmarknadstransaktioner

för en rad stora svenska bolag.

Det sammanlagda beloppet av utestående samt beviljad, ännu ej

utbetald utlåning ökade under året och uppgick vid årets slut till

Skr 232,2 miljarder (180,1) en ökning med 29 procent, varav Skr

185,8 miljarder (158,7) var utestående krediter, en ökning med 17

procent. Ökningen var i huvudsak hänförlig till ökad volym av

nya affärer. Av den totala volymen av utestående samt beviljad

utlåning var Skr 40,7 miljarder (21,6) hänförlig till S-systemet,

varav Skr 14,3 miljarder (10,1) representerade utestående krediter.

S-systemet omfattar CIRR-krediter och U-krediter.

Ratingnivån som fastställdes efter ägarförändringen år 2003

har förblivit oförändrad sedan dess. SEK:s rating för långfristiga

skulder är ’AA+’ från Standard & Poor’s och ’Aa1’ från Moody’s.

Ratinginstitutet Standard & Poor’s har vidareutvecklat sin

metodik för rating av statsägda finansinstitut med en särskild

publik roll. Till följd därav meddelade man den 7 juli 2009 att

ratingen för SEK (och andra institut som omfattas av samma

metodik skulle omprövas). Till dess att omprövningen var helt

klar var ratingen föremål för vad som kallas Credit Watch. Den

4 september 2009 konfirmerade Standard & Poor’s SEK:s rating

för långsiktiga skulder på nivån AA+ (stable) och SEK var därefter

inte längre föremål för Credit Watch.

Upplåning

SEK har varit framgångsrikt i sin upplåning under 2009. Under

året uppgick den nya långfristiga upplåningen till Skr 111,8 miljarder.

SEK kunde därigenom fortsätta att erbjuda svenska

exportföretag finansiering, trots det besvärliga marknadsläget.

SEK genomförde totalt 617 transaktioner under året och upplåningsvolymen

uppgick till Skr 111,8 miljarder (86,1), en ökning

med Skr 25,7 miljarder jämfört med 2008.

De höga upplåningsvolymerna har inneburit att SEK kunnat

täcka det ökade lånebehovet hos sina kunder. Den låneram om

100 miljarder kronor som regeringen försåg SEK med i slutet av

2008 har inte till någon del behövt utnyttjas. Låneramen har i

början av 2010 förlängts att gälla även under 2010, se nedan

avsnittet ”Kapitaltillskott”.

Japan är traditionellt en av SEK:s viktigaste marknader och

stod under 2009 för 29 procent (44) av SEK:s totala upplåning. En

majoritet av SEK:s upplåning i Japan skedde på privatmarknaden,

en traditionellt stabil marknad och därför viktig när de finansiella

marknaderna drabbas av turbulens. Under hösten 2009 emitterade

SEK sin första Samuraiobligation sedan 1980-talet. En samuraiobligation

är en japansk yen-denominerad obligation, utgiven på

den inhemska japanska marknaden av en icke-japansk låntagare.

Totalt uppgick transaktionen till 100 miljarder japanska yen.

Utöver på den japanska marknaden har SEK varit framgångsrikt

även på de europeiska och den amerikanska marknaden. De

europeiska marknaderna stod för 29 procent (9) av SEK:s upplåning

under året. I maj emitterade SEK sin största obligation

någonsin. Obligationen var en femårig obligation om 1,25 miljarder

euro. Dessutom har den publika schweiziska marknaden varit

en intressant marknad för SEK under 2009. Under året har SEK

emitterat ett tiotal större schweizerfranc-denominerade obligationer

med långa löptider.

SEK Årsredovisning 2009


USA-marknaden stod för 24 procent (32) av SEK:s upplåning

2009. Det var framförallt privatmarknaden som bidrog till höga

upplåningsvolymer. I september emitterade SEK sin största

dollar obligation någonsin, en femårig global obligation om 1,5

miljarder US-dollar. Det var SEK:s första globala publika transaktion

i US-dollar sedan september 2007 och över 60 procent av

obligationen såldes till amerikanska investerare.

Kapitaltillskott

SEK erhöll i december 2008 från ägaren, svenska staten, tre miljarder

kronor i nytt eget kapital och aktierna i det statliga bolaget

Venantius AB i syfte att ytterligare förstärka SEK:s kapacitet att

finansiera den svenska exportindustrin. Aktierna i Venantius AB

värderades till cirka Skr 2,4 miljarder. Beträffande förvärvet av

Venantius se not 32.

Regeringen beslutade därutöver den 5 februari 2009 att, via

Riksgälden, tillhandahålla SEK en låneram uppgående till Skr 100

miljarder, en åtgärd som godkändes av riksdagen. Riksdagen har

bemyndigat regeringen att dessutom ge SEK möjlighet att, på

kommersiella villkor, köpa statsgarantier för sin nyupplåning upp

till Skr 450 miljarder. På grund av att SEK under 2009 på egen

hand har kunnat finansiera sig via kapitalmarknaden har varken

låneramen eller statsgarantin för nyupplåning behövt utnyttjas.

Låneramen har förlängts att gälla även under 2010.Riksdagen har

också 2010 bemyndigat regeringen att ge SEK möjlighet att köpa

statsgarantier, dock endast för nyupplåning upp till Skr 250 miljarder.

resultatbegrepp och avkastning på eget kapital

skr mn Jan–dec 2009 Jan–dec 2008

Rörelseresultat

eliminering av värdeförändringar

2 368,6 185,2

enligt iFrs (not 4)

–769,3

648,7

Justerat rörelseresultat (kärnresultat) 1 599,3 833,9

Avkastning på eget kapital före skatt

SEK Årsredovisning 2009

22,8% 3,9%

Avkastning på eget kapital efter skatt

Avkastning (kärnresultat) på

16,8% 2,8%

eget kapital före skatt

Avkastning (kärnresultat) på

14,8% 16,8%

eget kapital efter skatt 10,9% 12,1%

SEK redovisar dels rörelseresultat (beräknat i enlighet med IFRS),

vilket är rörelseresultatet inklusive vissa effekter av marknadsvärdering

med mera, dels justerat rörelseresultat (kärnresultat), vilket

är rörelse resultatet exklusive vissa effekter av marknadsvärdering

med mera.

Kärnresultatet är ett supplement till rörelseresultatet (IFRS).

Kärnresultatet reflekterar de ekonomiska effekterna av SEK:s affärsverksamhet.

Rörelseresultatet (IFRS) är beräknat utifrån gällande

krav, som bland annat innebär dels att vissa tillgångar och skulder,

som ekonomiskt säkrar varandra, värderas enligt olika principer,

dels att vissa positioner, som SEK har såväl avsikt som förmåga att

behålla till förfall, omvärderas till marknadsvärde. Kärnresultatet

reflekterar inte sådana skillnader i värderingsprinciper respektive

omvärderingseffekter.

avkastning på eget kapital

Avkastningen på eget kapital uppgick till 22,8 procent (3,9) före

skatt, respektive 16,8 procent (2,8) efter skatt.

Avkastningen på eget kapital (kärnresultat) uppgick till 14,8

procent (16,8) före skatt, respektive 10,9 procent (12,1) efter skatt.

förvaltningsberättelse

Januari–december 2009

Rörelseresultat

Rörelseresultatet uppgick till Skr 2 368,6 miljoner (185,2), en

ökning med 1 179 procent. Ökningen av rörelseresultatet berodde

främst på en ökning av nettoresultatet av finansiella transaktioner

med Skr 1 560,0 miljoner, en ökning av räntenettot med Skr 451,0

miljoner samt minskade nedskrivningar av finansiella tillgångar

med Skr 274,0 miljoner. Detta motverkades dock något av ökade

administrationskostnader.

Värdeförändringar enligt IFRS

I nettoresultat av finansiella transaktioner ingår orealiserade värdeförändringseffekter

uppgående till Skr 769,3 miljoner (–648,7).

Ökningen i de orealiserade värdeförändringseffekterna är huvudsakligen

hänförliga till att så kallade kreditspreadar på tillgångar

som under finanskrisen påverkade det orealiserade värdet av tillgångarna

negativt, nu har minskat mot den nivå som förelåg

innan finanskrisen.Vidare har den orealiserade förlusten på valutaswappar,

där SEK initialt växlar US-dollar mot euro, minskat

under 2009.

Justerat rörelseresultat (Kärnresultat)

Kärnresultatet uppgick till Skr 1 599,3 miljoner (833,9), en

ökning med 92 procent. Ökningen av kärnresultatet berodde

främst på en ökning av räntenettot med Skr 451,0 miljoner, en

minskning av nedskrivningarna av finansiella tillgångar med

Skr 274,0 miljoner samt en ökning av nettoresultatet av finansiella

transaktioner med Skr 142,0 miljoner, som dock motverkades

något av ökade administrationskostnader.

Periodens resultat efter skatt

Periodens resultat efter skatt uppgick till Skr 1 727,3 miljoner

(143,9).

Räntenetto

Räntenettot uppgick till Skr 1 994,3 miljoner (1 543,3), en ökning

med 29 procent. Ökningen berodde framförallt på ökade genomsnittliga

volymer men också på ökade genomsnittliga marginaler

av skuldfinansierade tillgångar, huvudsakligen i kreditportföljen.

Det ökade egna kapitalet, som SEK erhöll under december 2008,

bidrog också positivt till det ökade räntenettot genom möjligheten

att bevilja nyutlåning utan att öka skulderna.

Den genomsnittliga marginalen på skuldfinansierade tillgångar

uppgick till 0,52 procent p.a. (0,49) en ökning med 6 procent. Marginalerna

från valutaswappar, som under normala tider är väldigt

små, har bidragit materiellt till räntenettot. Bidraget har varit störst

under framförallt första halvåret 2009 jämfört med motsvarande

period 2008, då finanskrisen ännu inte hade fördjupats. Vidare har

SEK uppnått högre marginaler i sin kreditgivning på grund av att

kreditmarknaden under finanskrisen prissatt företagsrisk väsentligt

högre än tidigare.

Genomsnittlig volym av skuldfinansierade tillgångar uppgick

till Skr 313,5 miljarder (269,5), en ökning med 16 procent jämfört

med föregående år. Ökningen av volymerna skedde framförallt i

kreditportföljen relaterat till att SEK under första delen av 2009

var en av de få källorna för finansiering på den svenska kreditmarknaden.

Provisionsintäkter och provisionskostnader

Provisionsintäkterna uppgick till Skr 26,2 miljoner (34,7). Minskningen

var huvudsakligen hänförlig till lägre belopp inom kapitalmarknadsintäkter.

Provisionskostnader uppgick till Skr 26,4

miljoner (21,7).

77


78

förvaltningsberättelse

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till

Skr 1 103,1 miljoner (–456,9), varav realiserade värdeförändringar

i det justerade rörelseresultatet (kärnresultatet) samt valutakursförändringar

uppgick till Skr 333,8 miljoner (191,8) och orealiserade

värdeförändringar enligt IFRS uppgick till Skr 769,3

miljoner (–648,7). Ökningen i realiserade värdeförändringar är

främst hänförlig till vinster vid återköp av egen skuld. Ökningen i

de orealiserade värde förändringseffekterna enligt IFRS är huvudsakligen

hänförliga till att så kallade kreditspreadar på tillgångar,

som under finanskrisen påverkade det orealiserade värdet på tillgångarna

negativt, nu har minskat mot den nivå som förelåg

innan finanskrisen. Vidare har den orealiserade förlusten på

valuta swappar, där SEK initialt växlar US-dollar mot euro, minskat

under 2009.

Personalkostnader och övriga kostnader

Personalkostnaderna uppgick till Skr 312,2 miljoner (228,5) och

övriga kostnader uppgick till Skr 159,0 miljoner (112,5). Kostnadsökningen

är hänförlig till att affärsverksamheten växer, förvärvet

av Venantius samt till utveckling och effektivisering av den

interna kontrollen kopplat till myndighetskrav och regelverk.

Ökningen avseende personalkostnader och övriga kostnader

beror också på reserveringar, uppgående till cirka Skr 25 miljoner,

som gjorts i samband med slutlig avveckling av Venantius

verksamhet.

I personalkostnaderna ingår en uppskattad kostnad för det generella

incitamentsystemet med Skr 22,8 miljoner (19,3) avseende

2009. SEK följer regeringens riktlinjer. Ledande befattningshavare

erhåller inte rörlig ersättning. Det generella incitamentsystemet för

anställda är baserat på det justerade rörelseresultatet (kärnresul tatet).

Finansinspektionen har i december 2009 kommit ut med Föreskrifter

och allmänna råd (FFFS 2009:6) om ersättningspolicy i

kreditinstitut, värdepappersbolag och fondbolag. Se vidare under

avsnittet Ersättningspolicy hur föreskrifterna tillämpas på SEK.

Den totala kostnaden för incitamentsystemet är begränsad för

varje enskilt år så att kostnaden ej kan överstiga ett belopp motsvarande

två månadslöner per anställd plus sociala avgifter. SEK:s

generella incitamentsystem, som baseras på utfallet av kärnresultatet,

inkluderar alla tillsvidareanställda, ej visstidsanställda,

inom koncernen. Uteslutna från SEK:s generella incitamentsystem

är vissa anställda som arbetar i rådgivningsverksamheten. Uteslutna

från SEK:s generella incitamentsystem är också ledande befattningshavare

samt ekonomichefen i koncernen. Det totala antalet

anställda som omfattades av incitamentsystemet uppgick per den

31 december 2009 till 209 (170). Utöver det generella incitamentsystemet

förekommer individuella avtal om rörlig ersättning. Total

rörlig ersättning för enskild anställd kan maximalt uppgå till motsvarande

fyra månadslöner. Ledande befattningshavare kan dock

inte erhålla rörlig ersättning.

Övriga poster i rörelseresultat

Avskrivningar av icke-finansiella tillgångar uppgick till Skr 11,1

miljoner (21,0). Kostnaderna var i huvudsak relaterade till avskrivningar

av immateriella tillgångar avseende SEK:s affärssystem.

Nedskrivning av finansiella tillgångar

Nedskrivning av finansiella tillgångar har gjorts med netto Skr

283,0 miljoner (557,0). Nedskrivningen avser huvudsakligen tillkommande

reserveringar för befarade förluster avseende finansiella

tillgångar där nedskrivningen initialt har gjorts under 2008.

Investeringarna som nedskrivningarna i huvudsak hänför sig till

är två värdepapperiserade tillgångar med väsentligt försämrad

rating där en ytterligare nedskrivning har gjorts med Skr 217,9

miljoner (135,0), ytterligare nedskrivning med Skr 70,0 miljoner

(389,0) relaterad till exponering mot Glitnir Bank och avsättning

för ej namngivna motparter med Skr 85,0 miljoner (0,0). Nedskrivningarna

motverkas av nettoåterföring av reserveringar om

Skr 131,6 miljoner (0,0) i samband med avyttring i december av

dotterbolaget Venantius återstående kreditportfölj. Efter avyttring

finns inga utestående krediter med bokfört värde över noll kronor

i Venantius.

Tillgångar som individuellt bedömts ha ett nedskrivningsbehov

har sammanlagt skrivits ned med cirka 68 procent av bruttoexponeringen.

SEK:s exponering mot isländska banker består av en exponering

mot Glitnir Bank uppgående till motsvarande cirka Skr 514 miljoner

(före nedskrivning). I november 2009 gick tiden ut för Glitnir

Banks kreditorer att ställa sina krav mot Glitnir Bank. En stor del

av kraven har inte hunnit gås igenom för validering och godkännande

och SEK:s krav är ett av dessa. Dessa krav ska diskuteras på

ett ”creditors meeting” i maj 2010. SEK har således ingen slutgiltig

bild av Glitnir Banks finansiella ställning. Baserat på Glitnir Banks

egna beräkningar tillsammans med SEK:s egen värdering, där SEK

bortser från osäkra tillgångar relaterade till isländska holdingbolag,

Glitnir Banks egna dotterbolag och övriga isländska banker samt

en nedjustering på grund av att ett stort antal krav ej har blivit godkända,

har nedskriving gjorts med sammanlagt 90 procent, det vill

säga ytterligare 15 procent jämfört med 2008. Det motsvarar en

nedskrivning på Skr 459 miljoner (se not 9). SEK har vidare två

tillgångar i form av Collaterilazed Debt Obligations (”CDO:s”),

båda trancher med främsta rätt till betalning, med slutexponering

mot den amerikanska marknaden. De har fått mycket kraftigt sänkt

rating under 2008 och kvaliteten på tillgångarna har fortsatt försämrats

under 2009. Dessa tillgångar har ett sammanlagt bokfört

värde på Skr 683 miljoner (före nedskrivning) och på basis av per

2009-12-31 känd information bedömer bolaget att nedskrivningsbehovet

har ökat under 2009 med Skr 218 miljoner till totalt

Skr 353 miljoner (se not 9).

SEK har inte gjort någon nedskrivning relaterad till sina exponeringar

mot Lehman Brothers-koncernen. Med anledning av att

moderbolaget i Lehman Brothers-koncernen, Lehman Brothers

Holding Inc., den 15 september 2008 ansökte om konkursskydd,

har SEK ersatt större delen av de derivatkontrakt SEK per samma

dag hade utestående med tre olika dotterbolag inom Lehman

Brothers -koncernen. I enlighet med avtalsvillkoren har SEK upprättat

avräkningar, Calculation Statements, i förhållande till samtliga

sådana bolag. Avräkningarna har överlämnats till respektive

motpart i början av oktober 2008. SEK bedömer, bland annat på

grund av kvittningsrätt, att bolaget inte kommer att drabbas av

någon väsentlig kostnad kopplad till konkursen i Lehman

Brothers . Flertalet av de kontrakt som SEK haft med dotterbolagen

inom Lehman Brothers-koncernen har primärt innehafts i

syfte att skydda SEK mot marknadsrisker. Sådana kontrakt har

ersatts med nya kontrakt. Därutöver har SEK innehaft vissa

kreditrisk avtäckande kontrakt, kreditderivat. Dessa klassificerades

som finansiella garantier och redovisades därmed till upplupet

anskaffningsvärde. De underliggande motparterna i de

berörda kreditderivaten har dock sådan kreditvärdighet att de

enligt SEK:s riktlinjer väl kvalificerar att innehas utan riskavtäckning.

SEK har inte ersatt kreditderivaten. Avräkningarna inkluderar

anspråk för kalkylerade kostnader relaterade till att ersätta

dessa finansiella garantier som redovisas som eventualtillgångar.

SEK:s fordran mot dotterbolag i Lehman-koncernen vad gäller

dessa finansiella garantier uppgår till ungefär Skr 1,5 miljarder

och har inte redovisats i balansräkningen då det krävs att eventualtillgångar

måste förfalla till säker betalning innan de redovisas.

På grund av osäkerheten i Lehman Brothers ansökan om konkursskydd

och den förväntade längden på konkursprocessen har

bedömningen gjorts att återbetalning av krav är osäker. SEK

kommer att fortsätta att bevaka denna situation och avvakta

resultatet av processen med Lehman Brothers konkurs.

SEK Årsredovisning 2009


nettoresultat

Nettoresultatet uppgick till Skr 1 727,3 miljoner (143,9). Nettoresultatet

har påverkats positivt av att svensk bolagsskatt har

sänkts från och med 1 januari 2009 från 28 procent till 26,3 procent,

vilket medför att för 2009 har aktuell och uppskjuten skatt

beräknats utifrån den nya, lägre skattesatsen 2009 och för 2008

har uppskjuten skatt beräknats utifrån den nya, lägre skattesatsen.

Påverkan på nettoresultatet 2009 av sänkt bolagsskatt uppgår till

Skr 40,3 miljoner (19,3).

balansräkning

Totala tillgångar och likviditet

SEK:s totala tillgångar vid periodens slut uppgick till Skr 371,6

miljarder (370,0), en ökning med 0,4 procent. Inom totala tillgångar

ökade tillgångarna i utlåningsportföljen med Skr 22,1 miljarder,

medan likviditetsportföljen och derivat minskade med

ungefär motsvarande belopp (se not 5 och 7).

Det sammanlagda beloppet av utestående samt beviljad, ännu ej

utbetald utlåning uppgick till Skr 232,2 miljarder (180,1) vid periodens

slut, vilket motsvarade en ökning med 29 procent. Av det

beloppet utgjorde Skr 185,8 miljarder (158,7) utestående krediter,

en ökning med 17 procent. I beloppet utestående utlåning representerade

krediter i S-systemet Skr 14,4 miljarder (10,1), (se not 25).

I december 2009 förvärvades Venantius resterande utlåningsportfölj

av en extern motpart. Av denna anledning finns inga utestående

krediter som härrör från Venantius.

Den sammanlagda volymen av utestående offerter uppgick vid

årets slut till Skr 84,5 miljarder (27,4), en ökning med 208 procent.

Av volymen utestående offerter avsåg Skr 77,5 miljarder

(21,2) S-systemet. Ökningen i utestående offertvolym berodde

dels på att CIRR-räntorna (Commercial Interest Reference Rate)

är attraktiva, dels på att efterfrågan på exportkrediter generellt

har ökat på grund av svårighet för företagen att få finansiering

från svenska och ut ländska banker.

SEK fortsätter att ha en hög nivå av likvida tillgångar och en låg

finansieringsrisk. Den sammanlagda volymen av upplånade medel

och eget kapital översteg på alla löptider den sammanlagda volymen

av utestående och avtalad utlåning. Således har alla krediter

täckning över hela löptiden. Se även diagrammet ”Utvecklingen

över tiden av SEK:s tillgängliga medel”, som ingår i avsnittet ”Risker”

i denna årsredovisning, vilket avsnitt är en integrerad del av

denna förvaltningsberättelse.

SEK:s motpartsexponeringar visar på en minskning i den relativa

andelen av exponeringar mot finansiella institutioner och värdepapperiserade

tillgångar. Kvaliteten på SEK:s internt och externt

riskklassificerade exponeringar har dock till viss del försämrats

under året. Av den totala motpartsexponeringen var 40 procent

(25) mot stater och utländska statliga exportkreditorgan, 35 procent

(46) mot finansiella institut, 9 procent (13) mot positioner i

värdepapperiseringar, 6 procent (6) mot kommuner, och 10 procent

(10) var mot företag. Se tabell Totala exponeringar i avsnittet

Kapitaltäckning och exponeringar nedan.

SEK:s exponering mot derivatmotparter är väsentligt begränsad

i förhållande till beloppet av derivat redovisade som tillgångar

eftersom de flesta derivat är reglerade under säkerhetsavtal.

SEK:s säkringsrelationer är förväntade att vara mycket effektiva

i avseende att motverka värdeförändringar i säkrad risk. Bruttovärdet

på vissa balansposter framförallt derivat och emitterade

(icke efterställda) värdepapper, som effektivt säkrar varandra,

kräver komplexa bedömningar avseende den mest lämpliga värderingstekniken,

antaganden och estimat. Om olika värderingsmodeller

eller antaganden skulle användas, eller om antaganden

förändras, skulle det kunna resultera i olika resultat avseende värderingen.

Med undantag för effekter från förändring i värdering

av motpartens eller SEK:s egen kreditrisk, motsvarar således en

förändring av verkligt värde i hybridinstrumentet en lika stor

SEK Årsredovisning 2009

förvaltningsberättelse

men motriktad förändring av verkligt värde för den strukturerade

swap som säkrar hy brid instrumentet (se not 6 och 7).

övriga exponeringar och risker

SEK tillämpar en konservativ policy med avseende på såväl

marknadsexponeringar som ränterisker, valutakursrisker och

operationella risker. Se avsnittet ”Risker” i denna årsredovisning.

Skulder och eget kapital

Den sammanlagda volymen av upplånade medel och eget kapital

översteg på alla löptider den sammanlagda volymen av utestående

och avtalad utlåning. Således har alla krediter finansiering över

hela löptiden.

Värdeförändringar i övrigt totaltresultat

Värdeförändringar, som ej redovisas i resultaträkningen utan via

övrigt totaltresultat, uppgick till Skr 1 333,6 miljoner (199,7) efter

skatt, varav Skr 1 315,1 miljoner (–48,5) var hänförliga till tillgångar

som kan säljas och Skr 18,5 miljoner (248,2) var hänförliga

till derivat i kassaflödessäkringar. I värdeförändringen för tillgångar

som kan säljas ingår värdeförändring av aktieinnehav i

Swedbank med Skr 1 262,1 miljoner efter skatt. I mars 2009 har

SEK, i samband med reglering av en fordran mot Sparbanksstiftelsernas

Förvaltnings AB (“SFAB”), träffat en överenskommelse

med SFAB, varigenom SEK övertagit äganderätten till 25 520 000

aktier i Swedbank AB, representerande cirka 3,3 procent av Swedbanks

totala aktiekapital och röster. I juni 2009 har SFAB gentemot

SEK ifrågasatt avtalet och framställt krav, som enligt SEK

saknar grund och därför har avvisats. Den 26 oktober 2009 har

SFAB gentemot SEK framställt ytterligare krav, som avser hela

värdeökningen av SEK:s innehav i Swedbank AB (38 280 000

aktier), vilket har ett anskaffningsvärde om Skr 1 miljard. Den 11

november 2009 meddelade SFAB att man påkallat skiljedomsförfarande

vilket senare inletts. SEK:s ovan redovisade inställning,

att kravet saknar grund, är oförändrad och ingen reservering har

gjorts (se not 24).

Kapitaltäckning

Kapitaltäckningsgraden, beräknad enligt Basel II, pelare 1, uppgick

till 19,8 procent (21,4) före beaktandet av övergångsreglerna.

Med beaktande av övergångsreglerna uppgick kapitaltäckningsgraden

till 18,7 procent (15,5), varav primärkapitalrelationen var

17,9 procent (14,8). Basel II, pelare I, innebär att kapitaltäckningsgraden

lägst får uppgå till 8 procent, varav primärkapital relationen

lägst får uppgå till 4 procent. Se avsnittet Kapitaltäckning och motpartsriskexponeringar

i denna årsredovisning.

resultat i s-systemet

CIRR-krediterna representerar ett av de två kreditslagen i S-systemet.

S-systemets resultat för 2009 uppgick till Skr –43,2 miljoner

(68,9), varav resultatet från CIRR-krediterna var Skr –5,5 miljoner

(105,4). Resultatet för u-krediterna, som representerar det

andra av de två kreditslagen i S-systemet, uppgick till Skr –37,7

miljoner (–36,5). S-systemet betalade en nettoersättning till SEK

uppgående till Skr 27,3 miljoner (22,4), som utgjorde ersättning

till SEK för S-systemets krediter och därmed sammanhängande

kreditrisker, vilka krediter ingår i SEK:s balansräkning. Nettounderskott

för de båda kreditslagen i S-systemet täcks i sin helhet

av staten medan nettoöverskott tillgodogörs staten.

Varje år under perioden från året efter det då S-systemet infördes

(1978) till och med 1989 var resultatet negativt för de CIRR-baserade

exportkrediterna under systemet. Det sammanlagda positiva

resultatet för perioden från och med 1990 till och med 2009 var

ungefär Skr 2,2 miljarder, med en genomsnittlig volym av utestående

krediter vid respektive års slut på Skr 8,1 miljarder. Under 2007

genererade CIRR-krediterna ett litet underskott och under 2008 ett

79


80

förvaltningsberättelse

överskott. Överskottet 2008 berodde främst på fördelaktiga upplåningsnivåer

i USD. För 2009 genererade CIRR-krediterna ett

underskott.

bolagsstyrning

”Kod för svensk bolagsstyrning” (Koden) har trätt i kraft för vissa

publika företag i Sverige. Enligt beslut av Kollegiet för Svensk

Bolagsstyrning behöver styrelsen i aktiebolag som följer Koden

för år 2008, inte avge ett yttrande hur väl den interna kontrollen

fungerat. Emellertid har styrelsen lämnat en Bolagsstyrningsrapport

där styrelsen kommenterar den interna kontrollen. Se även

Bolagsstyrningsrapporten på sidan 56. SEK är en Foreign Private

Issuer (FPI) såsom det definieras av regelverk i USA och påverkas

således av Sarbanes-Oxley Act. Vad gäller test och attest av ledningen

måste SEK följa regelverket från 31 december 2007,

medan revisorernas attest av den interna kontrollen kommer att

vara tvingande först 2010.

ersättningspolicy

Finansinspektionen beslutade i december 2009 om föreskrifter

och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag

och fondbolag (FFFS 2009:6). SEK omfattas av dessa

föreskrifter och allmänna råd. SEK:s ersättningspolicy främjar en

effektiv riskhantering och uppmuntrar inte till ett icke önskvärt

risktagande.

Rörlig ersättning ges inte till ledande befattningshavare. Med

beaktande av de principer och riktlinjer som följer av Finansinspektionens

föreskrifter och allmänna råd kan SEK ge rörlig

ersättning till övriga anställda. Som ytterligare förutsättningar för

rörlig ersättning gäller att den är begränsad till ett belopp som, i

tillägg till det generella incitamentsystemet, maximalt motsvarar

två månads löner, att den totala ersättningen alltid ligger inom

ramen för styrelsens riktlinjer samt att det finns en objektiv grund

för utbetalning av rörlig ersättning som har kommunicerats tydligt.

Om en ersättning innehåller en rörlig del tillser bolaget att det finns

en lämplig balans mellan fasta och rörliga delar.

Policyn innebär vidare att bolaget kan besluta att ersättning vars

utbetalning har skjutits upp kan falla bort helt eller delvis, om det i

efterhand visar sig att den anställde, resultatenheten eller bolaget

inte uppfyllt resultatkriterierna.

Information om ersättning inom SEK i enlighet med de nya reglerna

kommer att offentliggöras på företagets hemsida (www.sek.se).

Principer för lön och övriga förmåner till ledande befattningshavare

fastställs på årsstämman. Följande principer, som avviker

väsentligt från tidigare godkända principer och innebär att rörlig

ersättning inte längre utgår till ledande befattningshavare, beslutades

på årsstämman i maj 2009. Ersättning till ledande befattningshavare

utgörs av fast lön och övriga förmåner. Pensionsvillkoren

för ledande befattningshavare ska som regel vara premiebestämda

och täckta av försäkring.

Personal och organisation

Antalet anställda under året uppgick till i genomsnitt 211 (183)

varav 93 (78) kvinnor och 118 (105) män. Det totala antalet

anställda vid årets slut var 227 (209). Genomsnittsåldern vid årets

slut var 42 år (43).

Företagsledningen bestod vid årets slut av 7 (6) ledamöter, varav

3 (2) kvinnor och 4 (4) män. Antalet personer i övriga chefsbefattningar

vid årets slut var 37 (26), varav 14 (8) kvinnor och 23 (18)

män.

I arbetet med att ta tillvara och utveckla både kvinnors och mäns

kompetens har SEK en jämställdhetsplan. Jämställdhetsplanen syftar

till att, genom att ta till vara och utveckla både kvinnors och

mäns kompetens, uppnå högsta lönsamhet, bästa produktivitet och

störst kundnytta. Under 2009 arrangerade SEK ett antal seminarier

för hela sin personal, som behandlade aspekter relaterade till miljöfrågor,

etiska värderingar samt socialt ansvar för företag.

Miljö

SEK:s miljöpolicy är i enlighet med OECD:s överenskommelse om

gemensamma förhållningssätt för miljöhänsyn vid statsstödda

exportkrediter. Policyn innebär att SEK tillser att en miljögranskning

genomförs vid exportprojekt där det föreligger risk för negativ

miljöpåverkan. SEK:s miljöhänsyn täcker också såväl projektrelaterade

krediter som krediter till företag som erbjudits på

marknadsmässiga villkor. Vid SEK:s granskning av dess motparters

kreditvärdighet är miljöaspekten en integrerad del av analysen.

Målet för SEK:s interna miljöarbete är att åstadkomma en väl

fungerande verksamhet i ett miljöanpassat kontor.

Hållbarhetsredovisning

Beskrivning av hållbarhetsredovisning finns på annan plats i

denna årsredovisning. Hållbarhetsredovisningen är inte en integrerad

del av förvaltningsberättelsen.

framtida utveckling

SEK:s framtida utveckling är baserad på ett antal faktorer. Några

av dem är svåra att förutse och bortom SEK:s kontroll. Dessa faktorer

inkluderar bland annat följande:

• Förändring i generella ekonomiska affärsförhållanden

• Förändring och rörelse i valutakurser och marknadsräntor

• Förändring i konkurrenssituationen på en eller flera finansiella

marknader och

• Förändringar i statens politik och regelverk samt i politiska och

sociala förhållanden.

SEK ser inte att några av dessa faktorer per rapportdatumet kommer

att ha en väsentlig negativ påverkan på bolagets framtid.

Händelser efter balansdagen

I februari 2010 har SEK:s låneram hos Riksgäldskontoret på

Skr 100 miljarder förlängts att gälla även under 2010. Riksdagen

har också under 2010 bemyndigat regeringen att ge SEK möjligheter

att köpa statsgarantier, dock endast för nyupplåning upp till

Skr 250 miljarder mot tidigare Skr 450 miljarder.

Se not 24 för beskrivning av SEK:s tvist med Sparbanksstiftelsernas

förvaltnings AB (SFAB). Den 1 mars 2010 har SFAB ingivit

käromål i skiljemålet mot SEK vid Stockholms Handelskammares

Skiljedomsinstitut. Den 5 mars 2010 har SFAB avgivit en stämningsansökan

i skiljedomsförfarandet. SEK:s inställning att SFAB:s

krav är ogrundade kvarstår och ingen reservering har gjorts.

SEK Årsredovisning 2009


Resultaträkningar

SEK Årsredovisning 2009

resUltaträKningar

2009 2008

skr mn Not Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

ränteintäkter 13 306,4 13 241,5 12 964,1 12 961,7

räntekostnader –11 312,1 –11 303,1 –11 420,8 –11 421,2

Räntenetto 2 1 994,3 1 938,4 1 543,3 1 540,5

Utdelning från dotterbolag 9 e.t. 1 821,1 e.t. –

Provisionsintäkter 3 26,2 15,1 34,7 7,8

Provisionskostnader 3 –26,4 –24,4 –21,7 –18,5

nettoresultat av finansiella transaktioner 4 1 103,1 1 102,9 –456,9 –456,8

Övriga rörelseintäkter 0,0 –0,2 0,1 6,7

Rörelseintäkter 3 097,2 4 852,9 1 099,5 1 079,7

Personalkostnader 5 –312,2 –234,7 –228,5 –202,3

Övriga kostnader 6 –159,0 –147,5 –112,5 –116,9

Avskrivningar och amorteringar av icke-finansiella tillgångar 7 –11,1 –7,5 –21,0 –17,9

Återvunna kreditförluster 9 36,7 0,1 4,7 4,5

nedskrivning av finansiella tillgångar 9 –283,0 –378,0 –557,0 –561,8

nedskrivning av aktier i dotterbolag 9 e.t. –1 822,7 e.t –

Rörelseresultat 2 368,6 2 262,6 185,2 185,3

Förändringar av obeskattade reserver 10 e.t –240,5 e.t 138,7

skatt på årets resultat 11 –641,3 –556,0 –41,3 –100,9

Årets resultat (efter skatt) (1) 1 727,3 1 466,1 143,9 223,1

(1) Hela resultatet tillfaller moderbolagets aktieägare.

81


82

raPPorter över totalresUltat

Rapporter över totalresultat

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Årets resultat redovisat över resultaträkningen (efter skatt) 1 727,3 1 466,1 143,9 223,1

Övrigt totalresultat

Finansiella tillgångar som kan säljas (1) 1 784,5 1 784,5 –63,1 –63,1

derivat i kassaflödessäkringar (1) 25,0 25,0 339,5 339,5

skatteeffekt (1) –475,9 –475,9 –76,7 –76,7

Summa övrigt totalresultat 1 333,6 1 333,6 199,7 199,7

Summa totalresultat 3 060,9 2 799,7 343,6 422,8

(1) se not 23.

SEK Årsredovisning 2009


Balansräkningar

SEK Årsredovisning 2009

balansräKningar

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Not Ko n c e r n e n Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Tillgångar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0

statsskuldförbindelser/statsobligationer 12, 13 11 717,4 11 717,4 1 494,7 1 494,7

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 12, 13 123 378,6 122 728,6 136 551,4 136 551,4

Utlåning dokumenterad som värdepapper 12, 13 87 499,1 88 187,8 63 609,3 63 609,3

Utlåning till kreditinstitut 9, 12, 13 41 179,7 40 897,2 48 399,6 46 519,1

Utlåning till allmänheten 9, 12, 13 75 890,1 75 890,1 70 440,2 69 906,5

derivat 14 22 654,1 22 654,1 38 929,1 38 929,1

Aktier och andelar 15 2 710,1 2 710,1 – –

Aktier i koncernföretag 15,32 e.t. 759,0 e.t. 2 561,6

Materiella och immateriella tillgångar 7 130,7 16,3 136,5 22,1

Övriga tillgångar 16 1 962,9 1 726,5 4 341,7 4 397,4

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 17 4 465,3 4 464,5 6 111,7 6 073,6

Summa tillgångar 371 588,0 371 751,6 370 014,2 370 064,8

Skulder och eget kapital

skulder till kreditinstitut 13, 18 4 049,9 4 057,1 3 310,0 3 320,0

Upplåning från allmänheten 13, 18 0,0 502,9 185,7 188,6

emitterade (icke efterställda) värdepapper 13, 18 320 745,3 320 745,3 305 971,8 305 971,8

derivat 13, 14 22 567,3 22 567,3 39 414,6 39 414,6

Övriga skulder 19 2 536,5 2 311,6 1 548,3 1 597,2

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 20 3 913,7 3 906,5 5 443,4 5 439,6

Uppskjuten skatteskuld 11 1 123,8 735,9 387,1 57,7

Avsättningar 21 53,5 14,5 35,5 13,5

efterställda skulder 11, 22 3 142,8 3 142,8 3 323,5 3 323,5

Summa skulder 358 132,8 357 983,9 359 619,9 359 326,5

obeskattade reserver 10 e.t. 1 375,7 e.t. 1 135,2

Aktiekapital 3 990,0 3 990,0 3 990,0 3 990,0

reservfond e.t. 198,0 e.t. 198,0

reserver 1 364,8 1 364,8 31,2 31,2

Balanserad vinst 6 373,1 5 373,1 6 229,2 5 160,8

Årets resultat 1 727,3 1 466,1 143,9 223,1

Summa eget kapital 23 13 455,2 12 392,0 10 394,3 9 603,1

Summa skulder och eget kapital

371 588,0

371 751,6

370 014,2

370 064,8

Ställda panter m. m.

ställda panter inga inga inga inga

obligationer och andra räntebärande värdepapper

Föremål för utlåning 236,1 236,1 425,1 425,1

Ansvarsförbindelser och eventualtillgångar 24 5,8 Inga Inga Inga

Åtaganden

Avtalade, ej utbetalda krediter 24 46 331,1 46 331,1 21 431,0 21 431,0

83


84

raPPort över förändring i eget KaPital

Rapport över förändring

i eget kapital

Koncernen Eget kapital Aktiekapital Reserver Balanserad vinst Årets resultat

skr mn Säkringsreserv Verkligt värdereserv

ingående balans 2008 4 610,4 990,0 –86,7 –81,8 3 788,9

Totalresultat 2008 343,6 248,2 –48,5 143,9

nyemission 3 000,0 3 000,0

Aktieägartillskott 2 440,3 2 440,3

Utgående balans 2008 10 394,3 3 990,0 161,5 –130,3 6 229,2 143,9

ingående balans 2009 10 394,3 3 990,0 161,5 –130,3 6 373,1

Totalresultat 2009 3 060,9 18,5 1 315,1 1 727,3

Utgående balans 2009 13 455,2 3 990,0 180,0 1 184,8 6 373,1 1 727,3

Moderbolaget Eget kapital Aktiekapital Reservfond Reserver Balanserad vinst Årets resultat

skr mn Säkringsreserv Verkligt värdereserv

ingående balans 2008 3 746,6 990,0 198,0 –86,7 –81,8 2 727,1

Totalresultat 2008 422,8 248,2 –48,5 223,1

Koncernbidrag –6,6 –6,6

nyemission 3 000,0 3 000,0

Aktieägartillskott 2 440,3 2 440,3

Utgående balans 2008 9 603,1 3 990,0 198,0 161,5 –130,3 5 160,8 223,1

ingående balans 2009 9 603,1 3 990,0 198,0 161,5 –130,3 5 383,9

Totalresultat 2009 2 799,7 18,5 1 315,1 1 466,1

Koncernbidrag –10,8 –10,8

Utgående balans 2009 12 392,0 3 990,0 198,0 180,0 1 184,8 5 373,1 1 466,1

För vidare information se not 23.

SEK Årsredovisning 2009


Kassaflödesanalys

SEK Årsredovisning 2009

Kassaflödesanalys

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Löpande verksamhet

rörelseresultat (A) 2 368,6 2 262,6 185,2 185,3

Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet:

nedskrivning av aktier i dotterbolag e.t 1 822,7 e.t –

nedskrivningar finansiella instrument 283,0 378,0 557,0 561,8

Avskrivningar 11,1 7,5 21,0 17,9

Minskning (+)/ökning (–) av derivatkontrakt exklusive valutakurseffekter –1 570,9 –1 570,9 31 058,5 31 058,4

valutakurseffekter –33,2 –33,0 –15,5 –15,5

Minskning (+)/ökning (–) övrigt 144,8 87,2 48,6 25,6

Betald skatt –174,6 –176,2 –213,1 –217,8

Summa Justeringar för ej kassaflödespåverkande poster i rörelseresultatet –1 339,8 515,3 31 456,5 31 430,4

nyutlåning –74 310,9 –74 310,9 –38 055,2 –38 055,2

Amorteringar avseende utlåning 39 577,8 38 358,1 9 594,9 8 303,7

nettoökning (–)/minskning (+) av räntebärande värdepapper –5 274,1 –4 719,1 30 056,5 30 056,2

Övriga förändringar – netto 1 645,6 1 661,0 –2 230,6 –2 218,3

Kassaflöde från löpande verksamhet –37 332,8 –36 233,0 31 007,3 29 702,1

Investeringsverksamhet

investeringar –3,2 0,4 –13,5 –8,1

Förvärv av venantius (1) – – 577,1 –

Kassaflöde från investeringsverksamhet –3,2 0,4 563,6 –8,1

Finansieringsverksamhet

nettominskning (–)/ökning (+) av ursprungligen kortfristig, icke efterställd upplåning 93 478,5 93 478,5 –32 324,2 –32 324,2

Långfristig, icke efterställd nyupplåning 111 831,5 111 831,5 86 136,2 86 136,2

Amortering av långfristig upplåning –163 857,6 –163 360,4 –71 513,4 –71 513,4

Utdelat till aktieägarna – – – –

Återköpta egna långfristiga skuldförbindelser –10 259,7 –10 259,7 –3 396,7 –3 396,7

nyemission – – 3 000,0 3 000,0

Kassaflöde från finansieringsverksamhet 31 192,7 31 689,9 –18 098,1 –18 098,1

Årets kassaflöde –6 143,3 –4 542,7 13 472,8 11 595,9

Likvida medel vid årets början 23 771,1 21 890,6 10 211,5 10 207,4

nettominskning (–)/ökning (+) av likvida medel –6 143,3 –4 542,7 13 472,8 11 595,9

valutakurseffekter i likvida medel 8,7 8,8 86,8 87,3

Likvida medel vid årets slut (B) 17 636,5 17 356,7 23 771,1 21 890,6

Kommentarer till kassaflödesanalysen:

(A) Erhållna och betalda räntor: 2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

erhållen ränta 14 960,5 14 860,4 12 150,6 12 182,9

Betald ränta 12 851,2 12 842,2 10 756,9 10 757,3

(B) Likvida medel: 2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Kassa och banktillgodohavanden 384,3 104,5 1 965,6 1 385,1

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 17 252,2 17 252,2 21 805,5 20 505,4

Summa likvida medel 17 636,5 17 356,7 23 771,1 21 890,6

Kassa och banktillgodohavanden avser belopp som omedelbart kan omsättas till likvida medel. Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel, avser kortfristiga,

likvida instrument där beloppet är känt i förväg och där tiden till förfall ej överstiger tre månader. enligt not 12 uppgår depositioner, avista och repor i koncernen

till skr 18 736,5 miljoner (23 771,1) varav 1 100,0 (0,0) avser längre löptid än tre månader. För moderbolaget uppgår depositioner, avista och repor till

skr 18 456,7 miljoner (21 890,6), varav 1 100,0 (0,0) avser längre löptid än tre månader. Likvida medel ingår i balansräkningen i posten Utlåning till kreditinstitut.

(1) se not 32 avseende förvärv av venantius.

85


86

KaPitaltäcKning

Kapitaltäckning och exponeringar

Kapitalkrav

Kapitaltäckningsgraden, beräknad enligt Basel II, pelare 1, uppgick

till 19,8 procent (21,4) före beaktandet av övergångsreglerna.

Med beaktande av övergångsreglerna uppgick kapitaltäckningsgraden

till 18,7 procent (15,5), varav primärkapitalrelationen var

17,9 procent (14,8). Basel II, pelare I, innebär att kapitaltäck-

Kapitalkrav enligt pelare 1

Koncernen Moderbolaget

Skr mn 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31

Riskvägt

belopp Kapitalkrav

ningsgraden som lägst får uppgå till åtta procent, varav primärkapitalrelationen

som lägst får uppgå till fyra procent. För ytterligare

information om kapitaltäckning, risker samt övergången till

Basel II, se Riskavsnittet.

Riskvägt

belopp Kapitalkrav

Riskvägt

belopp Kapitalkrav

Riskvägt

belopp Kapitalkrav

Kreditrisk enligt schablonmetoden 842 6 7 1 444 116 837 6 7 949 7 6

Kreditrisk enligt irK-metoden 62 349 4 988 60 507 4 840 62 936 5 035 62 719 5 017

valutarisk – – – – – – – –

operativ risk 3 137 251 2 126 170 4 204 336 2 086 167

Summa enligt Basel II 66 328 5 306 64 077 5 126 67 977 5 438 65 754 5 260

Basel i-baserat tilläggskrav (1) 3 880 311 24 071 1 926 2 697 216 23 826 1 906

Summa Basel II inklusive tilläggskrav 70 208 5 617 88 148 7 052 70 674 5 654 89 580 7 166

Summa Basel I 87 760 7 021 97 942 7 835 88 342 7 067 99 534 7 963

(1) Posten ”Basel i-baserat tilläggskrav” är beräknad i enlighet med 5 § lagen (2006:1372) avseende införande av lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar

(2006:1371).

Kapitalbas

Koncernen Moderbolaget

Skr mn 2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31

Primärkapital (Tier-1) 12 556 13 066 12 514 13 120

supplementärt kapital (Tier-2) 606 619 606 619

varav:

Upper Tier-2 181 7 2 181 7 2

Lower Tier-2 425 547 425 547

Total kapitalbas (2) 13 162 13 685 13 120 13 739

Justerat Tier-1-kapital (3) 13 156 13 666 13 114 13 720

Justerad total kapitalbas 13 762 14 285 13 720 14 339

(2) Total kapitalbas, netto efter avdragsposter inklusive avdrag för förväntat förlustbelopp enligt irK-beräkning. Kapitalbasen inkluderar nettoresultatet med avdrag

för förväntad utdelning relaterad till perioden. Kapitalbasen har reducerats med bokfört värde på aktier i swedbank AB, skr 2 710 miljoner, eftersom värdet

överstiger 10 procent av den totala kapitalbasen.

(3) de justerade kapitaltäckningsmåtten är beräknade med utgångspunkt från att seK:s garantikapital, uppgående till skr 600 miljoner, är tillagt till den legala

primärkapitalbasen .

Kapitalbas – tilläggs- och avdragsposter

Koncernen Moderbolaget

Skr mn 31 december 2009 31 december 2008 31 december 2009 31 december 2008

eget kapital 13 455 10 394 12 392 9 603

eget kapitalandel av obeskattade reserver e.t e.t 1 014 836

Justeringsposter:

Förväntad utdelning –518 0 –518 0

Poster värderade till verkligt värde –1 520 –30 –1 520 –30

immateriella tillgångar –30 –11 –23 –2

Förlagslån inräknade i primärkapital 2 524 2 713 2 524 2 713

Avräkning från primärkapital –1 355 0 –1 355 0

50% av förväntat förlustbelopp enligt irK-beräkning e.t e.t e.t e.t

Summa primärkapital 12 556 13 066 12 514 13 120

Förlagslån inräknade i sekundärkapital 518 546 518 546

Avräkning från sekundärkapital –1 355 0 –1 355 0

Finansiella tillgångar som kan säljas 1 262 0 1 262 0

Justeringsposter:

100% av irK-överskott 181 73 181 73

Summa sekundärkapital 606 619 606 619

SEK Årsredovisning 2009


Kapitaltäckningsanalys (pelare I)

SEK Årsredovisning 2009

Exkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Koncernen Moderbolaget

KaPitaltäcKning

2009-12-31 2008-12-31 2009-12-31 2008-12-31

Inkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Exkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Inkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Exkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Inkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Exkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Inkl. Basel I-

baserat

tilläggskrav

Total kapitaltäckningsgrad 19,8% 18,7% 21,4% 15,5% 19,3% 18,6% 20,9% 15,3%

varav:

rel. till primärkap. (Tier-1) 18,9% 17,9% 20,4% 14,8% 18,4% 17,7% 20,0% 14,6%

rel. till supplkap. 0,9% 0,9% 1,0% 0,7% 0,9% 0,9% 0,9% 0,7%

varav:

Upper Tier-2 0,3% 0,3% 0,1% 0,1% 0,3% 0,3% 0,1% 0,1%

Lower Tier-2 0,6% 0,6% 0,9% 0,6% 0,6% 0,6% 0,8% 0,6%

Justerad total 20,7% 19,6% 22,3% 16,2% 20,2% 19,4% 21,8% 16,0%

varav:

Justerad Tier-1-grad 19,8% 18,7% 21,3% 15,5% 19,3% 18,6% 20,9% 15,3%

Kapitaltäckningskvot (4) 2,48 2,34 2,67 1,94 2,41 2,32 2,61 1,92

(4) Kapitaltäckningskvot = Total kapitalbas/ Totalt kapitalkrav

Totala exponeringar – koncern och moderbolag

skr mdr Total

Räntebärande

wvärdepapper och utlåning

Avtalad ej utbetald

utlåning, derivat, m m

31 dec 2009 31 dec 2008 31 dec 2009 31 dec 2008 31 dec 2009 31 dec 2008

Motpartskategori Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp % Belopp %

stater (1) 125,6 32 43,2 13 86,4 26 32,6 11 39,2 64 10,6 31

Kommuner

Utländska statliga

24,0 6 21,2 6 23,2 7 19,1 6 0,8 1 2,1 6

exportkreditorgan

33,5 8 41,4 12 30,0 9 33,3 11 3,5 6 8,1 24

Finansiella institut 137,9 35 157,5 46 123,3 37 146,4 47 14,6 24 11,1 32

Positioner i värdepapperiseringar 33,9 9 43,6 13 33,9 10 43,6 14 0,0 0 0,0 0

Hushåll (2) 0,0 0 0,1 0 0,0 0 0,1 0 0,0 0 0,0 0

Företag 38,7 10 35,5 10 35,3 11 33,0 11 3,4 5 2,5 7

Total 393,6 100 342,5 100 332,1 100 308,1 100 61,5 100 34,4 100

(1) inkluderar exponeringar mot exportkreditnämnden (eKn).

(2) Hushållsexponeringar är i sin helhet hänförliga till exponeringar i venantius AB.

För information om innehav av värdepapperiserade tillgångar per 2009-12-31 hänvisas till Riskrapporten i denna årsredovisning.

87


88

noter

Noter

Alla belopp anges i miljoner svenska kronor om inte annat uttryckligen anges.

introdUKtionsnot

raPPorterande enHet

AB svensk exportkredit (seK eller Moderbolaget) har sitt säte i sverige, med

adress västra Trädgårdsgatan 11B, Box 16368, 103 27 stockholm. Koncernen

omfattar, per 31 december 2009, seK och dess helägda dotterbolag AB seK-

Tionen, AB seK securities, seK Financial Advisors AB, seK Financial services

AB, seK Customer Finance AB, seK exportlånet AB och venantius AB med sitt

helägda dotterbolag vF Finans AB (”dotterbolagen”). Tillsammans benämns

dessa som koncernen eller gruppen.

AB seKTionens mest väsentliga tillgång är dess fastighet, i vilken seK:s kontor

är inrymt, seKTionen bedriver för närvarande inte någon annan verksamhet

än uthyrning av fastigheten till seK. AB seK securities bedriver värdepappersrörelse

och står under tillsyn av Finansinspektionen. seK Financial Advisors

AB och seK Customer Finance AB har under 2009 bedrivit rådgivande verksamhet.

Per 31 december 2009 bedriver dessa bolag inte längre någon aktiv

affärsverksamhet. Tidigare verksamhet i seK Customer Finance AB bedrivs istället

i moder bolaget. venantius AB har under 2009 bedrivit kreditgivningsverksamhet,

dock inte sådan verksamhet som kräver att bolaget står under tillsyn av

Finansinspektionen. Per 31 december 2009 bedriver bolaget inte längre någon

aktiv affärsverksamhet. seK Financial services AB och seK exportlånet AB är

vilande bolag.

grUnder för Presentation

(i) Föreskrifter

seK tillämpar från och med 1 januari 2007 international Financial reporting standards

(iFrs). denna årsredovisning har upprättats i enlighet med iFrs, publicerade

av international Accounting standard Board (iAsB). de iFrs-standards som

seK tillämpar är samtliga godkända av europeiska Unionen (eU). vidare har kraven

på ytterligare informationsgivning tillämpats enligt Lag om Årsredovisning i

Kreditinstitut och värdepappersbolag (1995:1559) (ÅrKL), rFr 1.2 Kompletterande

redovisningsregler för koncerner, utgiven av rådet för finansiell rapportering

samt Finansinspektionens föreskrifter (FFFs 2008:25). Moderbolagets redovisningsprinciper

överensstämmer med dem som tillämpas i koncernen, med

undantag för vad som anges i not 1, avsnitt (m) nedan.

de tilläggsupplysningar som ovan nämnda regelverk och lagar kräver finns

angivna i noter till redovisningen eller med referens till riskrapporten (sidorna

59–75) eller andra delar i den finansiella rapporten. sådan information ska

genom hänvisningarna anses ingå häri.

den 17 mars 2010 godkände styrelsen koncernens räkenskaper och moderbolagets

årsredovisning. Koncernens och moderbolagets resultaträkningar och

balansräkningar ska godkännas av årsstämman den 29 april 2010.

(ii) Grunder för redovisningen

Koncernens redovisning har upprättats huvudsakligen på basis av upplupet

anskaffningsvärde med följande undantag;

• alla derivat värderas till verkligt värde,

• finansiella instrument – värderade till verkligt värde via resultaträkningen –

värderas till verkligt värde,

• finansiella tillgångar som kan säljas, värderas till verkligt värde, och

• vid tillämpning av säkringsredovisning av verkligt värde, justeras det upplupna

anskaffningsvärdet på den underliggande säkrade posten, för att reflektera

förändringen av verkligt värde med avseende på den risk som säkrats.

(iii) Funktionell- och rapporteringsvaluta

seK har beslutat att den svenska kronan (skr) är bolagets funktionella valuta

och rapporteringsvaluta under iFrs. Avgörande faktorer för detta beslut är att

seK:s eget kapital är denominerat i svenska kronor, utvärdering av bolagets prestationer

baseras på resultat uttryckta i svenska kronor och att en stor andel av

kostnaderna, särskilt personalkostnader, övriga kostnader och skatter, redovisas i

svenska kronor. seK hanterar sin risk i utländsk valuta genom att säkra exponeringen

mellan svenska kronor och andra valutor. orealiserade värdeförändringar

i utländsk valuta relaterat till omvärdering av finansiella instrument till verkligt

värde säkras dock inte.

not 1. väsentliga redovisningsprinciper

om inget annat anges har de redovisningsprinciper som presenteras nedan

använts i samtliga redovisningsperioder som årsredovisningen avser.

inneHÅllsförtecKning:

(a) Principer för konsolidering

(b) segmentrapportering

(c) redovisning av rörelseintäkter och rörelsekostnader

(d) Transaktioner i utländsk valuta

(e) Finansiella instrument

(f) Materiella tillgångar

(g) immateriella tillgångar

(h) Förmåner till anställda

(i) obeskattade reserver

(j) eget kapital

(k) skatter

(l) Kritiska redovisningsprinciper och uppskattningar

(m) Moderbolag

(n) nya standarder och tolkningar som ännu inte tillämpas

förändrade redovisningsPrinciPer ocH UPPlysningsKrav

Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med dem som tillämpades i

2008 års årsredovisning med de undantag som framgår nedan.

Koncernen har under året infört följande ändrade och nya standarder från iAsB

från och med 2009:

Ändring i iAs 1– Utformning av finansiella rapporter har medfört att ”rapport

över förändringar i koncernens eget kapital” har lagts till och att den tidigare rapporten

”redogörelse för redovisade intäkter och kostnader” har ersatts av ”rapport

över totalresultat”. Förändringen påverkar inte beräkningen av belopp som har

rapporterats.

iFrs 8 – rörelsesegment. vilket definierar vad ett rörelsesegment är och vilken

information som ska lämnas om dessa i finansiella rapporter. För information om

segmentrapporteringen se nedan under punkt (b) segmentrappor tering.

Amendment to iFrs 7 improving disclosures about Financial instruments – de

utökade kraven enligt iFrs 7 har medfört nya upplysningskrav om finansiella instrument

värderade till verkligt värde i balansräkningen innebärande en indelning av

finansiella instrument värderade till verkligt värde i tre nivåer. nivåtillhörigheten

bestämts utifrån på vilket sätt man kommit fram till verkligt värde samt den lägsta

nivån av indata som är väsentlig för värderingen.

Följande ändringar samt tolkningsuttalanden har haft ringa eller ingen påverkan på seK:s

finansiella rapportering:

Amendments to iFriC 9 and iAs 39 embedded derivatives.

Under 2008 omarbetades iAs 39 och iFrs 7 med avseende på omklassificering

av finansiella instrument.

Ändringarna innebar att vissa finansiella instrument fick omklassificeras från en

redovisningskategori till en annan under specifika omständigheter. Finansiella tillgångar

i kategorin verkligt värde via resultaträkningen kan omklassificeras till låne- och

kundfordringar (till upplupet anskaffningsvärde) med undantag för derivat och tillgångar

som designerats i kategorin verkligt värde via resultaträkningen av företaget

vid första redovisningstillfället. Tillägget tillåter även ett företag att omklassificera en

finansiell tillgång från kategorin finansiella tillgångar som kan säljas, till låne- och kundfordringar

om tillgången skulle ha uppfyllt definitionen på låne- och kundfordringar

(om inte den finansiella tillgången designerats som finansiella tillgångar som kan säljas),

och om företaget har avsikten och möjligheten att inneha den finansiella tillgången

under en överskådlig framtid.

Per 1 juli 2008 respektive 1 oktober 2008 har seK omklassificerat tillgångar till

kategorin låne- och kundfordringar från kategorierna handelslagret och tillgångar

som kan säljas. detta eftersom dessa tillgångar blivit illikvida under de extraordinära

marknadsförutsättningarna som rådde under andra halvåret 2008 på grund av den

finansiella kris som då rådde. omklassificeringen kunde göras, med hänsyn till att

bolaget bedömer sig att ha förmåga att hålla tillgångarna till förfall och att det inte

föreligger något nedskrivningsbehov för tillgångarna i handelslagret eller i kategorin

tillgångar som kan säljas. Tillgångarna i handelslagret hålls inte längre med avsikten att

de ska säljas inom en överskådlig framtid. se not 13 för ytterligare information om

effekterna av omklassificeringen.

SEK Årsredovisning 2009


seK:s igÅngvarande verKsaMHet

seK:s styrelse och ledning har gjort en värdering av seK:s förmåga att fortsätta

som en igångvarande verksamhet och är tillfredsställda med att seK har de

resurser som krävs för att fortsätta sin verksamhet under överblickbar framtid.

styrelsen och ledningen är inte medvetna om någon väsentlig osäkerhet som

skulle kunna utgöra ett signifikant hinder för seK:s förmåga att fortsätta som en

igångvarande verksamhet. den finansiella rapporteringen fortsätter därför att

vara upprättad under antagandet om en igångvarande verksamhet.

PrinciPer

(a) Principer för konsolidering

Koncernredovisningen omfattar moderbolaget och samtliga dotterbolag, det vill

säga bolag över vilka moderbolaget utövar kontroll över bolagens finansiella och

operativa policies i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Koncernredovisningen

har upprättats enligt förvärvsmetoden. dotterbolagen ingår i koncernredovisningen

från förvärvstidpunkten, när ett bestämmande inflytande föreligger, fram

till den tidpunkt när moderföretagets kontroll upphör. redovisningsprinciperna i

dotterföretagen är i överensstämmelse med principer för redovisning inom koncernen.

Koncerninterna transaktioner samt fordringar och skulder, inklusive orealiserade

intäkter och kostnader som uppkommit i koncerninterna transaktioner

är eliminerade vid upprättande av koncernredovisningen. den lämnade informationen

i noterna avser, om inget annat anges, både koncernen och moderbolaget.

Per förvärvsdatum upptas tillgångar och skulder i det förvärvade bolaget till

verkligt värde. skillnaden mellan anskaffningsvärdet för aktierna i dotterbolaget

och dotterbolagets nettotillgångar redovisas som goodwill. verkligt värde på

förvärvade tillgångar och skulder fastställs av företagsledningen och i det arbetet

beaktas delvis oberoende värdering. i de fall anskaffningen av aktierna inte skett

mot kontant vederlag fastställs också anskaffningsvärdet på aktierna av företagsledningen

och i det arbetet beaktas delvis av oberoende värdering.

goodwill skrivs ej av löpande utan nedskrivningsprövas minst årligen.

(b) Segmentrapportering

enligt iFrs 8 presenteras segmentinformationen utifrån ett företagsledningsperspektiv

och rörelsesegmenten identifieras utifrån den interna rapporteringen till

högste verkställande beslutsfattare. seK har enligt definitionen i iFrs 8 följande

tre rörelsesegment: kreditgivning, rådgivning och förmedling av värdepapper. rådgivning

och förmedling av värdepapper är likartade med avseende på risker och

möjligheter. redovisade intäkter för andra segment än kreditgivning understiger 3

procent av de totala intäkterna, redovisat rörelseresultat understiger 2 procent av

det sammanlagda rörelseresultatet och tillgångarna understiger 2 procent av de

totala tillgångarna varför segmenten ej redovisas separat. seK redovisar därmed

endast segmentet kreditgivning som separat segment i sin finansiella rapportering.

(c) Redovisning av rörelseintäkter och rörelsekostnader

(i) Räntenetto

ränteintäkter och räntekostnader hänförliga till finansiella tillgångar och skulder,

oavsett kategoritillhörighet, redovisas i räntenettot. ränteintäkter och räntekostnader

bruttoredovisas med undantag för ränteintäkter och räntekostnader från

derivat som nettoredovisas. ränteintäkter och räntekostnader beräknas och

redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden, eller med tillämpning av en

metod som resulterar i en ränteintäkt eller räntekostnad som utgör en rimlig

uppskattning av vad en beräkning grundad på effektivräntemetoden skulle resultera

i för ränteintäkt eller räntekostnad.

Det statsstödda systemet (”S-systemet”). seK administrerar, mot ersättning,

svenska statens system för subventionerade exportkrediter och system för

biståndskrediter (gemensamt ”s-systemet”). enligt avtal mellan seK och staten

ersätter staten seK för alla räntedifferenser, upplåningskostnader och eventuella

nettovalutakursförluster inom s-systemet så länge några krediter eller skulder

utestår. reglering av sådana ersättningar sker kvartalsvis i efterskott. Med avseende

på balansräkningarna ingår alla belopp hänförliga till s-systemet i de

belopp, som redovisas i balansräkningarna för koncernen och moderbolaget.

Tillgångar och skulder relaterade till administrationen av s-systemet är seK:s tillgångar

respektive skulder. seK:s nettokompensation för att administrera s-systemet

redovisas som ränteintäkter i resultaträkningen.

(ii) Avgifts- och provisionsnetto

Avgifts- och provisionsnetto bruttoredovisas med provisionsintäkter och provisions -

kostnader. Hur provisionsintäkterna redovisas beror på i vilket syfte provisionen tas

ut. Provisioner intäktsredovisas antingen i takt med att tjänsterna tillhandahålls eller

periodiseras över den underliggande affärstransaktionens livslängd. Provisionskostnader

är transaktionsbaserade och redovisas i den period då tjänsterna erhålls.

(iii) Nettoresultat av finansiella transaktioner

nettoresultat av finansiella transaktioner inkluderar realiserade vinster och förluster

på alla finansiella instrument och orealiserade vinster och förluster på alla

SEK Årsredovisning 2009

noter

finansiella instrument värderade till verkligt värde med undantag för sådana finansiella

instrument där förändringen i verkligt värde redovisas direkt mot eget kapital.

vinster och förluster inkluderar huvudsakligen vinster och förluster på grund av

valutakursförändringar, ränteändringar och förändringar i värdet på finansiella

instru ment på grund av förändrad kreditvärdighet hos motparten i det finansiella

kontraktet. Posten inkluderar också värdeförändringar avseende säkrad risk i verkligt

värdesäkringar.

(d) Transaktioner i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta har omräknats till den funktionella valutan

(svenska kronor) med balansdagens kurser. intäkter och kostnader, denominerade

i utländsk valuta, omräknas till svenska kronor med de kurser som gäller

per de dagar då de uppkommer. Förändringar i valutakurserna mellan respektive

förekommande valuta och svenska kronor under perioden, från det att

intäkterna respektive kostnaderna uppkommer fram till dess att de betalas,

redovisas som valutaomräkningseffekter. valutaomräkningseffekter ingår som en

komponent i ”nettoresultat av finansiella transaktioner”.

(e) Finansiella instrument

(i) Redovisning och bortbokning i balansräkningen

Affärsdagsredovisning tillämpas vid redovisning och bortbokning av köpta

värde papper, emitterade värdepapper och för derivatinstrument. Övriga finansiella

instrument redovisas i balansräkningen och bortbokas ur densamma på

likviddagen. skillnaden mellan det redovisade värdet för en finansiell skuld (eller

del av en finansiell skuld) som utsläckts eller överförts till en annan part och

den ersättning som erlagts redovisas i resultaträkningen under posten ”nettoresultat

av finansiella transaktioner”.

(ii) Återköpsavtal och värdepappersutlåning

Återköpsavtal redovisas som finansiella transaktioner i balansräkningen. Utlånade

värdepapper redovisas som värdepapper i balansräkningen. värdepapper/tillgångar,

som sålts med återköpsavtal, och värdepapper/tillgångar, som lånats ut till andra parter

redovisas under rubriken ”ställda säkerheter”. Likvida medel som har erhållits av

motparten enligt återköpsavtal redovisas som en upplåning i balansräkningen. Likvida

medel som har erlagts till motparten enligt omvända återköpsavtal redovisas i

balansräkningen som ”Utlåning till kreditinstitut” eller som ”Utlåning till allmänheten”.

(iii) Nettoredovisning

Finansiella tillgångar och skulder nettoredovisas i balansräkningen när koncernen

har en legal rätt att nettoredovisa beloppen vid betalning och avser att antingen

nettoredovisa beloppen vid betalning eller att realisera tillgången och slutbetala

skulden samtidigt.

(iv) Värdering

Finansiella tillgångar klassificeras i tre kategorier för värderingen: Låne- och

kundfordringar, finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen

och finansiella tillgångar som kan säljas.

(v) Värdering vid första redovisningen

när finansiella instrument redovisas första gången, värderas de till verkligt värde

samt, när det gäller en finansiell tillgång eller finansiell skuld som inte tillhör kategorin

finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,

inklusive eventuella transaktionskostnader som är direkt hänförliga till

förvärvet eller emissionen av den finansiella tillgången eller finansiella skulden.

(vi) Klassificering och redovisning av finansiella instrument

Låne- och kundfordringar. Med avseende på finansiella tillgångar är kategorin

låne- och kundfordringar en huvudkategori för seK. denna kategori används

inte enbart för lånefordringar utställda till seK, utan även för av seK köpta värdepapper

som inte är noterade på en aktiv marknad. värdepapper noterade på

en aktiv marknad kan dock inte klassificeras i kategorin låne- och kundfordringar.

därför har vissa värdepapper, som bedöms vara noterade på en aktiv marknad,

i vissa fall klassificerats som finansiella tillgångar som kan säljas. Kate gorin

låne- och kundfordringar redovisas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden.

i de fall ett eller flera derivat säkrar valuta- och/eller ränterisk

tillämpas verkligt värdesäkring. vidare är vissa transaktioner klassificerade som

låne- och kundfordringar föremål för kassaflödessäkring.

i sin normala affärsverksamhet förvärvar seK leasingtillgångar som är klassificerade

som finansiella leasingobjekt (i motsats till operationella leasingtillgångar).

när en sådan klassificering görs ska man ta hänsyn till leasingkontraktets alla

aspekter, inklusive garantier från tredje part. Finansiella leasingobjekt rapporteras

som fordran på leasetagaren under kategorin låne- och kundfordringar.

Leasingbetalningen redovisas som återbetalning av fordran och ränteintäkt.

Beviljad ännu ej utbetald utlåning rapporteras som ansvarsförbindelser.

seK använder ibland finansiella garantier för att reducera motpartsexponeringar

för vissa tillgångar. sådana garantier redovisas till upplupet anskaffningsvärde.

89


90

noter

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. det finns två

huvudsakliga underkategorier i kategorin finansiella tillgångar värderade till verkligt

värde via resultaträkningen: finansiella tillgångar som oåterkalleligt vid förvärvet

redovisas till verkligt värde via resultaträkningen; och tillgångar innehavda för

handel. i de fall två eller flera derivat säkrar ränte- och kreditrisk klassificeras

ibland sådana tillgångar oåterkalleligt som finansiella tillgångar värderade till

verkligt värde via resultaträkningen. vidare är värdepapper innehavda för handel

inkluderade i denna kategori. derivaten klassificeras alltid som finansiella tillgångar

eller skulder till verkligt värde via resultaträkningen förutom när de är

föremål för säkringsredovisning.

Finansiella tillgångar som kan säljas. Transaktioner som klassificerats som finansiella

tillgångar som kan säljas värderas till verkligt värde, med orealiserade värdeförändringar

i verkligt värde redovisade i övrigt totalresultat. denna kategori

används för obligationer noterade på en aktiv marknad som annars skulle tillhöra

kategorin låne- och kundfordringar. Börsnoterade aktier tillgängliga för försäljning

ingår också i denna kategori.

Finansiella skulder klassificeras i två kategorier som utgör grunden för värderingen:

finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen och

övriga finansiella skulder.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen. det finns två

huvudkategorier i kategorin finansiella skulder värderade till verkligt värde via

resultaträkningen: finansiella skulder som redan från början bestäms till verkligt

värde via resultaträkningen; och finansiella skulder innehavda för handel. när

emitterade värdepapper innehåller inbäddade derivat klassificeras de oåterkalleligt

som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen.

de inbäddade derivaten skulle annars separeras och redovisas separat. derivaten

klassificeras alltid som finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde via

resultaträkningen förutom när de är föremål för säkringsredovisning.

Övriga finansiella skulder. Övriga emitterade värdepapper som inte är klassificerade

som finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

tillhör kategorin övriga finansiella skulder och värderas till upplupet anskaffningsvärde

enligt effektivräntemetoden. i de fall ett eller flera derivat säkrar valuta-,

ränte-, och/eller annan risk tillämpas verkligt värdesäkring. efterställda skulder

klassificeras som övriga finansiella skulder och en övervägande andel är föremål

för verkligt värdesäkring. vid verkligt värdesäkring av eviga förlagslån säkras den

del av löptiden på det eviga förlagslånet som motsvaras av derivatets löptid.

Derivatinstrument. i seK:s normala affärsverksamhet används olika slag av derivatinstrument,

i syfte att säkra eller eliminera seK:s ränte- och valutakursrisker eller

andra risker. derivaten är alltid klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder

värderade till verkligt värde via resultaträkningen utom i samband med säkringsredovisning.

i de fall där seK klassificerar finansiella tillgångar eller skulder till verkligt

värde via resultaträkningen är syftet alltid att undvika den obalans som annars

skulle ha uppkommit i resultaträkningen som beror på det faktum att derivaten,

som ekonomiskt säkrar risken i dessa instrument, alltid värderas till verkligt värde

via resultaträkningen. vissa credit default swap (Cds) utgör derivat och därför

klassificeras de som finansiella tillgångar eller skulder till verkligt värde via resultaträkningen,

medan andra klassificeras som finansiella garantier och därför redovisas

till upplupet anskaffningsvärde. när seK klassificerar en Cds som en finansiell

garanti äger alltid seK den underliggande exponeringen och den potentiella

ersättningen är begränsad till inträffad förlust för seK relaterad till innehavet av

den underliggande exponeringen.

Inbäddade derivat. i sin normala verksamhet, emitterar eller förvärvar seK finansiella

tillgångar eller skulder, som ofta innehåller inbäddade derivat. när finansiella

tillgångar eller skulder innehåller inbäddade derivat är det företagets policy att

använda verkligt värdeoptionen vid redovisning av dessa finansiella tillgångar

eller finansiella skulder snarare än att separera och värdera de inbäddade derivaten

till verkligt värde.

Återköpta skuldförbindelser. seK återköper från tid till annan sina egna skuldförbindelser.

det bokförda värdet i balansräkningen av återköpta skulder reducerar

motsvarande skuldposter i balansräkningen. realiserade vinster vid skuldinlösen

redovisas via resultaträkningen som en komponent av nettoresultat av finansiella

transaktioner.

(vii) Säkringsredovisning

samtliga derivat måste enligt iAs 39 värderas till verkligt värde. För att uppnå

en rättvisande bild av sin aktiva och omfattande riskhantering anser seK att

någon av de möjligheter som iAs 39 innehåller för redovisning av ekonomisk

säkring behöver användas. Med avseende på möjligheten att redovisa de ekono-

miska säkringarna i enlighet med iAs 39, är ett av de två tillgängliga alternativen

för seK att tillämpa säkringsredovisning. när det gäller säkring av finansiella risker

i finansiella instrument kan antingen säkring av verkligt värde eller kassaflödessäkring

tillämpas. säkring av verkligt värde har tillämpats för transaktioner

där ett eller flera derivat säkrar en fastränterisk som uppkommit från en säkrad

tillgång eller skuld. samma derivat eller ett annat derivat kan också säkra valutarisk.

vid tillämpning av säkringsredovisning av verkligt värde kommer det upplupna

anskaffningsvärdet på den underliggande, säkrade posten att omvärderas

för att reflektera förändring av verkligt värde med avseende på den risk som

säkrats. det andra alternativet (förutom säkringsredovisning) är att vid den första

redovisningen oåterkalleligt värdera en fast förräntad finansiell tillgång eller

skuld till verkligt värde via resultaträkningen. en huvudsaklig skillnad mellan dessa

två metoder är att den senare inkluderar värdering av den säkrade posten till

det fullständiga verkliga värdet, medan vid verkligt värdesäkring värderas den

underliggande tillgången eller skulden endast till verkligt värde via resultaträkningen

med avseende på de komponenter som derivatet säkrar. i vissa fall är

kassaflödessäkring tillämplig i redovisningen för seK. vid kassaflödessäkring

redovisas den säkrade tillgången eller skulden till upplupet anskaffningsvärde via

resultaträkningen, medan verkliga värdeförändringar i derivatet redovisas direkt

via övrigt totalresultat till dess det säkrade flödet träffar resultaträkningen varvid

säkringsinstrumentets värdeförändring förs till resultaträkningen.

seK definierar risken som säkras i säkringsförhållandet av finansiell tillgång eller

skuld på ett av följande sätt:

1. risken för förändringar i det totala verkliga värdet för den säkrade posten.

2. risken för förändringar i verkliga värdet hänförlig till vald referensränta

(benämnd som ränterisk).

3. risken för förändringar i verkliga värdet hänförlig till förändringar i valutakurser

(benämnd som valutarisk).

4. risken för förändringar i verkliga värdet hänförlig till motpartens kreditvär dighet

och förändringar i referensräntans räntespread med hänsyn till den säkrade

postens kreditvärdighet vid ingången av säkringen (benämnd som kredit risk).

seK har för närvarande två olika strategier för att säkra förändringar i verkliga

värdet:

A. säkring av förändringar i verkligt värde på grund av räntor. det är seK:s mål

att mildra förändringar av verkligt värde på grund av förändringar av räntor

genom att konvertera en fast ränta i lån eller investeringar till en rörlig ränta.

säkringsinstrumentet är en ränteswap, byte av fast ränta till rörlig ränta.

B. säkring av förändringar i verkligt värde på grund av ränte- och valutakurser.

det är seK:s mål att mildra förändringar av verkligt värde på grund av ränte-

och valutakurser genom att byta fast ränta i en valuta till rörlig ränta i den

funktionella valutan. säkringsinstrumentet är en ränte- och valutaswap, som

byter fast ränta i en valuta till rörlig ränta i en annan valuta.

såväl vid ingången av säkringsredovisningen som under löptiden är målsättningen

en hög effektivitet mellan förändringarna i marknadsvärde och den säkrade

risken. i de fall förändringar i skillnaden mellan verkligt värde och upplupet

anskaffningsvärde (orealiserad vinst eller förlust) redovisas via resultaträkningen

ingår den som en komponent av nettoresultat av finansiella transaktioner. i de

fall förändringar i skillnaden mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde

(orealiserad vinst eller förlust) redovisas direkt via övrigt totalresultat

ingår ackumulerade sådana förändringar som en särskild komponent av reserver.

(viii) Fastställande av verkligt värde på finansiella instrument

det bästa beviset på verkligt värde är publicerade prisnoteringar på en aktiv

marknad. om marknaden för finansiella instrument inte är aktiv fastställs verkligt

värde med hjälp av en värderingsteknik. syftet med att använda en värderingsteknik

är att fastställa vad transaktionspriset skulle ha varit vid värderingstidpunkten

för en transaktion mellan parter som är oberoende av varandra där

transaktionen är motiverad av sedvanliga affärsvillkor. värderingstekniker innefattar

att använda nyligen genomförda transaktioner mellan kunniga parter som är

oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs, om

sådana finns tillgängliga, hänvisning till aktuellt verkligt värde för ett annat instrument

som är i det väsentliga likadant, analys av diskonterade kassaflöden och

optionsvärderingsmodeller. Med regelbundna intervall kalibreras värderingstekniken

och dess giltighet prövas genom att använda priser från observerbara

aktuella marknadstransaktioner i samma instrument eller baserat på tillgängliga

observerbara marknadsdata. en stor del av seK:s finansiella instrument är inte

publikt handlade och kvoterade marknadspriser är inte tillgängliga.

vid redovisning av tillgångs- och skuldkategorier av finansiella instrument till

verkligt värde bestäms det verkliga värdet utifrån internt etablerade värderingsmodeller,

externt etablerade värderingsmodeller, priser som tillhandahålls av

externa parter och mäklare av sådana värdepapper eller noterade priser. olika

SEK Årsredovisning 2009


värderingsmodeller eller antaganden eller förändringar av relevant information

kan medföra olika resultat av värderingarna. värderingsantaganden har gjorts vid

värderingen av emitterade (icke efterställda) värdepapper, som vid första redovisningstillfället

klassificerats som finansiella skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen. Även om seK:s kreditrating inte har ändrats under året,

har utvecklingen på finansmarknaderna i viss mån påverkat nivån på seK:s emittering.

Förändringen, som är olika på olika marknader, har inkluderats i beräkningen

av verkligt värde för dessa åtaganden. vidare görs vissa antaganden om

förväntad livslängd på denna kategori av skulder samt de derivat som säkrar

skulderna. de modeller som används omfattar både direkt, observerbara och

icke-observerbara marknadsparametrar. detta antagande utvärderas och

omprövas kvartalsvis.

vid beräkning av verkligt värde strävar seK efter att använda sig av likvida och

observerbara marknadskvoteringar (marknadsdata), vilket medför att värdering

återspeglar marknadens syn på priser. dessa marknadskvoteringar används,

direkt eller indirekt, i kvantitativa metoder i enlighet med beräkning av verkligt

värde. exempel på indirekt användning av marknadsdata är

• diskonteringskurvor som skapas med hjälp av observerbar maknadsdata men

sedan interpoleras för att beräkna ej observerbara räntor,

• en kvantitativ modell som kalibreras för att återprissätta observerbar marknadsdata

men som prissätter en strukturerad produkt,

• enkla optioner med löptider som är mellan två observerade marknadskvoteringar.

i detta fallet används interpolation för att ta fram mellanliggande

kvotering.

i vissa fall, på grund av låg likviditet i marknaden, finns det ej tillgång till observerbar

marknadsdata. seK grundar i dessa fall, i enlighet med marknadsstandard,

sin värdering på

• historisk observerad marknadsdata. Ett exempel är värdering beroende av korrelation

mellan två valutakurser där korrelationen bestäms genom tidsserieanalys,

• marknadsdata baserat på liknande observerbar marknadsdata. Ett exempel är

volatilitet för en aktieoption vars löptid är längre än för längsta observerbara

marknadskvotering.

För observerbara marknadsdata använder sig seK av tredjepartsinformation som

baserar sig på handlade kontrakt (till exempel reuters och Bloomberg). denna

typ kan delas in i två grupper där den första gruppen är direkt observerbara priser

och den andra gruppen är marknadsdata beräknad från observerade priser.

exempel från den första gruppen är, för olika valutor och löptider, valutakurser,

aktiekurser, aktieindexnoteringar, swappar, futures, basisspreadar och obligationspriser.

de diskonteringskurvor som seK använder sig av, vilka är en grundpelare

för värdering till verkligt värde, konstrueras från observerbar marknadsdata.

exempel från den andra gruppen är standardiserade kvoteringsformer, till exempel

köpoptioner i valutamarknaden kvoteras genom volatiliteten som beräknas så

att den så kallade Black-scholes modellen återskapar observerbara priser. exempel

från denna gruppering är, för olika valutor och löptider, (FX) valutavolatilitet,

swapvolatilitet, cap/floorvolatilitet, aktievolatilitet, utdelningsschema för aktier och

vds-spreadar. exempel på observerbar marknadsdata är också korrelationer mellan

valutakurser, aktiekurser, räntor och Cds-spreadar relaterat till företag vars

obligationer inte handlas på en likvid marknad.

För transaktioner som inte kan värderas baserat på observerbar marknadsdata

är användning av ej observerbar marknadsdata nödvändig. en stor del av ej

observerbar marknadsdata är diskonteringskurvor som skapas med hjälp av

observerbar marknadsdata men sedan extrapoleras för att beräkna ej observerbara

räntor. vidare är en väsentlig del korrelationer, till exempel i de fall de

finansiella instrument som marknadskorrelationen kan beräknas från, till exempel

spreadoptioner, har låg likviditet.

se vidare upplysning i not 13 om vilka värderingstekniker som tillämpats.

(ix) Prövning av finansiella tillgångar

seK prövar utlåning och andra tillgångar på det sätt som beskrivs i riskrapporten

(sid 59–75). nedskrivningsbehov identifieras för lån om det finns objek tiva belägg

för nedskrivning och om en prövning av nedskrivningsbehovet tyder på en förlust.

Nedskrivning av finansiella tillgångar. nedskrivningar av finansiella tillgångar görs om

och när seK bedömer att motparten i en kredit eller i en annan tillgång som innehas,

och existerande garantier och säkerheter, sannolikt inte kommer att täcka

seK:s hela fordran. sådana bedömningar görs avseende varje enskild fordran/tillgång.

objektiva belägg utgörs av betydande finansiella svårigheter hos emittent

eller gäldenär, uteblivna eller försenade betalningar eller andra observerbara uppgifter

som tyder på att det föreligger mätbar minskning av uppskattade framtida

kassaflöden. om det finns objektiva belägg som visar att det uppkommit ett nedskrivningsbehov

för kategorin låne- och kundfordringar, beräknas nedskrivningen

som skillnaden mellan tillgångens redovisade värde och nuvärdet av beräknade

SEK Årsredovisning 2009

noter

framtida kassaflöden (exklusive framtida kreditförluster som inte har inträffat) diskonterade

till den finansiella tillgångens ursprungliga effektiva ränta. nedskrivningsbeloppet

ska redovisas i resultaträkningen. om och när en minskning i det verkliga

värdet för en finansiell tillgång kategoriserad som att den kan säljas har redovisats

direkt via övrigt totalresultat mot eget kapital och det finns objektiva belägg för

att en nedskrivning av tillgången ska göras, ska den ackumulerade förlust som har

redovisats tas bort från eget kapital och redovisas i resultaträkningen även om

den finansiella tillgången inte har tagits bort från balansräkningen. efter det att den

enskilda bedömningen har skett, och om det inte föreligger några objektiva belägg

för nedskrivning av en enskilt bedömd finansiell tillgång, oavsett om den är betydande

eller inte, inkluderar bolaget tillgången i en grupp av finansiella tillgångar

med likartade kreditriskegenskaper och bedömer kollektivt tillgångarnas nedskrivningsbehov.

nedskrivningsbehovet är relaterat till förluster som har inträffat i

portföljen på balansdagen men som ännu inte identifierats som ett individuellt

nedskrivningsbehov. nedskrivningen av en tillgångs redovisade värde sker alltid

direkt i balansräkningen till den balanspost den är hänförlig.

(f) Materiella tillgångar

Materiella tillgångar redovisas till anskaffningsvärdet minskat med ackumulerade

avskrivningar och konstaterade förluster. Anskaffningsvärdet inkluderar kostnader

direkt hänförliga till förvärvet av tillgången. när delar av en materiell tillgång

har olika beräknad livslängd redovisas de som separata delar av materiella tillgångar.

Kontorsutrustning, byggnader och byggnadsutrustning avseende byggnaden

skrivs av linjärt över en beräknad livslängd. Mark skrivs inte av. den genomsnittliga

beräknade livslängden för byggnaden är ungefär 67 år, för särskild

byggnadsutrustning 10 år och för annan egendom och utrustning 5 år. den

genomsnittliga beräknade livslängden, avskrivningsmetoder och bokfört värde

utvärderas och omprövas varje år.

(g) Immateriella tillgångar

immateriella tillgångar omfattar huvudsakligen aktiverad del av investering i iTsystem.

vad gäller iT-system inkluderar den aktiverade delen även utgifter som

anses vara relaterade till den immateriella tillgången, till exempel konsultarvode

och kostnader för egen personal som bidragit till färdigställande av den immateriella

tillgången. immateriella tillgångar skrivs av linjärt över den beräknade livstiden

från den tidpunkt tillgången tas i drift. den genomsnittliga beräknade livslängden

för immateriella tillgångar är ungefär 5 år. den genomsnittliga

beräknade livslängden utvärderas och omprövas varje år.

(h) Förmåner till anställda

seK har både avgiftsbestämda och förmånsbestämda pensionsplaner.

Avgiftsbestämda planer

en avgiftsbestämd plan är en plan för ersättning efter avslutad anställning enligt

vilken ett företag betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte

har någon legal eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter. Förpliktelser

avseende avgifter till avgiftsbestämda pensionsplaner redovisas som en

kostnad för ersättningar till anställda i resultaträkningen i den takt de intjänas

genom att de anställda tillhandahåller tjänster till företaget under en period.

Förutbetalda avgifter redovisas som en tillgång i den mån en kontant återbetalning

eller minskning av framtida avgifter är tillgänglig.

Förmånsbestämda planer

Förmånsbestämda pensionsplaner är övriga pensionsplaner som inte kan

bestämmas som avgiftsbestämda pensionsplaner. nuvärdet av nettoförpliktelsen

beräknas separat för respektive förmånsbestämd plan utifrån en uppskattning av

de framtida förmåner som intjänats under tidigare och innevarande perioder.

nettoförpliktelsen redovisas i balansräkningen som nuvärdet av förpliktelserna

med avdrag för verkligt värde för eventuella förvaltningstillgångar.

Kostnaden för den förmånsbestämda planen beräknas genom tillämpning av

den så kallade Projected Unit Credit Method, som innebär att kostnaden fördelas

över den anställdes tjänstgöringsperiod. Beräkningen utförs årligen av oberoende

aktuarier. Förpliktelserna värderas till nuvärdet av de förväntade framtida utbetalningarna,

med hänsyn tagen till antaganden såsom förväntade framtida löneökningar,

inflation, ökningar i sjukvårdskostnader och livslängd. Förväntade framtida

utbetalningar diskonteras med en ränta som gäller på balansdagen för statsobligationer

och med hänsyn till beräknad återstående löptid för respektive åtagande.

Förändringar i aktuariella antaganden och erfarenhetsbaserade justeringar av förpliktelser

och av det verkliga värdet på förvaltningstillgångar ger upphov till aktuariella

vinster eller förluster. sådana vinster eller förluster inom 10 procent av

värdet av förpliktelser eller förvaltningstillgångar, som ligger inom ”korridoren”,

redovisas inte omedelbart. vinster eller förluster överstigande korridoren redovisas

i resultatet över den förväntade återstående tjänstgöringstiden för de anställda.

Bolagen i koncernen understöder olika kollektiva pensionsplaner som omfattar

91


92

noter

alla anställda. Alla utgifter och upplupna kostnader relaterade till pensionsplanerna

har kostnadsförts. Förmånsbestämd redovisning ska ske även för kollektiva

pensionsplaner förutsatt att tillräcklig information finns tillgänglig för att möjliggöra

för bolaget att beräkna sin proportionella andel av de förmånsbestämda

skulderna, tillgångarna samt kostnaderna associerade med planen. sådan information

har gjorts tillgänglig för alla bolag inom koncernen från och med 2009.

om underliggande antaganden i planen skulle förändras kan framtida kostnader

för planen förändras i enlighet därmed. därutöver har bolaget kompletterande

pensionsåtaganden avseende vissa anställda. sådana åtaganden täcks med årligen

beräknade premier som har kostnadsförts. Utestående pensionsskulder till

före detta anställda har redovisats i balansräkningen till det aktuariella beräknade

nuvärdet.

(i) Obeskattade reserver

Moderbolaget och några av dotterbolagen har vissa obeskattade reserver i

enlighet med svensk skattelagstiftning. i koncernbalansräkningen redovisas inte

obeskattade reserver separat och i koncernresultaträkningen redovisas inte

intäkter eller kostnader, hänförliga till obeskattade reserver separat. i koncernbalansräkningen

redovisas de obeskattade reserverna fördelade på (i) en

beskattad andel, som redovisas som en del av eget kapital, och (ii) en del som

motsvarar uppskjuten skatteskuld, som redovisas separat.

(j) Eget kapital

eget kapital i koncernen består av följande poster: aktiekapital, reserver, kvarhållen

vinst och årets resultat. i reserver ingår följande poster: värdeförändringar på

tillgångar som kan säljas och värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar.

Kvarhållen vinst inkluderar reservfond och obeskattade reserver efter skatt.

(k) Skatter

skatt på årets resultat består av aktuell och uppskjuten skatt. Aktuell skatt är

beräknad skattekostnad baserat på den taxerade inkomsten för räkenskapsåret.

Uppskjuten skatt består av uppskjuten skatt på respektive koncernbolags obeskattade

reserver och uppskjuten skatt på skattemässiga temporära skillnader.

Uppskjuten skatt på skattemässiga temporära skillnader beräknas med en skatteprocent

på 26,3 procent. Uppskjuten skatt beräknas på alla skattemässiga

temporära skillnader oavsett om den temporära skillnaden är redovisad i resultaträkningen

eller via övrigt totalresultat. det finns inga materiella temporära

skillnader som inte har blivit redovisade.

(l) Kritiska redovisningsprinciper och bedömningar

vid fastställande av redovisningsprinciper måste ledningen i vissa fall göra

bedömningar och antaganden som kan få en väsentlig betydelse på redovisningen

i den finansiella rapporteringen. Uppskattningarna är baserade på tidigare

erfarenhet och antaganden som bolaget anser är rättvisande. dessa antaganden

och bakomliggande beslut påverkar såväl redovisningen av tillgångar, skulder och

poster utanför balansräkningen, som intäkter och kostnader. verkligt utfall kan

senare, i viss mån, avvika från de uppskattningar och antaganden som gjorts.

Bolaget bedömer att uppskattningar gjorda relaterade till följande kritiska redovisningsprinciper

är de mest väsentliga:

• Den funktionella valutan i moderbolaget

• Klassificering av värdepapper som är noterade på en aktiv marknad

• Val av en värderingsteknik, för derivat och andra finansiella instrument som

redovisas till verkligt värde, vid avsaknad av priser från aktiva marknader

• SEK:s uppdrag som agent avseende S-systemet

• Bedömningar vid förvärv av Venantius

vidare har företaget identifierat följande osäkerhetsfaktorer vid tillämpning av iFrs:

• Tolkning av reglerna för möjliga kreditförluster

• Uppskattningar av verkliga värden när noterade priser saknas

Moderbolagets funktionella valuta

seK har beslutat att det är svenska kronor (skr) som är företagets funktionella

valuta under iFrs. seK är ekonomiskt säkrat för växelkurseffekter vid värdering av

balansräkningens poster. en betydande del av företagets tillgångar, skulder och tillhörande

derivat är denominerade i utländsk valuta. Under iFrs omvärderas både

tillgångar och skulder till stängningskurs och skillnaden mellan historiska och aktuella

bokförda värden redovisas som växelkurseffekter under intäkter och kostnader,

där de i stort tar ut varandra. detta speglar de ekonomiska effekterna av

seK:s policy att ha tillgångar som är finansierade eller säkrade i samma valuta.

Värdepapper noterade på en aktiv marknad

i de fall värdepapper klassificeras som låne- och kundfordringar görs en bedömning

utifrån ett antal fördefinierade faktorer huruvida dessa är noterade på en

aktiv marknad eller inte. seK har etablerat en operationell definition av när en

transaktion ska betraktas som noterad på en aktiv marknad. seK betraktar ett

instrument som noterat på en aktiv marknad om det finns ett tillräckligt antal

aktörer som sätter köp- och/eller säljpris. Alla andra transaktioner betraktas som

inte noterade på en aktiv marknad. i de fall det föreligger osäkerhet kring detta tas

även andra kvalitativa kriterier i beaktande utifrån ett i förväg definierat format.

om ett större antal värdepapper skulle bedömas vara noterade på en aktiv

marknad, skulle dessa värdepapper bli klassificerade som tillgängliga för försäljning

och värdeförändring efter skatt för dessa värdepapper skulle påverka eget

kapital. det är emellertid närmast omöjligt att förutsäga någon kvantitativ

påverkan av en sådan förändring på grund av den brist på homogenitet som

präglar vår portfölj av värdepapper som inte är noterade på en aktiv marknad;

påverkan skulle vara helt beroende av vilken typ av värdepapper som skulle

klassificeras på detta sätt, och en utvecklad process för att kvantifiera sådana

bedömningar skulle vara ofrånkomligen spekulativ.

Valet av lämpliga värderingstekniker i de fall det inte finns att tillgå priser som är

noterade på en aktiv marknad för derivat och andra finansiella instrument som ska

bokföras till verkligt värde

vid rapporteringen av beloppen på tillgångar och derivat liksom inkomster och

utgifter är det nödvändigt att göra antaganden och uppskattningar om det verkliga

värdet på finansiella instrument och derivat, i synnerhet då det förekommer

onoterade eller illikvida värdepapper eller andra skuldinstrument. seK gör

bedömningar om vilka som är de mest lämpliga värderingsteknikerna för de

finansiella instrumenten utifrån grupperingar. om förutsättningarna, som ligger till

grund för dessa antaganden och uppskattningar skulle förändras, skulle de rapporterade

beloppen kunna förändras. i de fall finansiella instrument bokförs till

verkligt värde, beräknas dessa värden utifrån marknadspriser, värderings modeller,

externa parters värderingar och diskonterade kassaflöden. stor del av seK:s

finansiella instrument är inte föremål för publik handel och noterade marknadspriser

är inte enkelt tillgängliga. olika värderingsmodeller respektive antaganden

kan medföra olika resultat av värderingarna. dessutom skulle det uppskattade

verkliga värdet för ett finansiellt instrument under vissa marknadsvillkor kunna

skilja sig signifikant från det belopp som skulle realiseras om värde papperet omedelbart

skulle säljas. derivatinstrument bokförs till verkligt värde och det verkliga

värdet bestäms utifrån internt etablerade värderings modeller, externt etablerade

värderingsmodeller, priser som tillhandahålls av externa parter och mäklare av

sådana värdepapper eller noterade priser. olika värderingsmodeller respektive

antaganden kan medföra olika resultat av värderingarna. om de underliggande

antagandena för dessa interna modeller skulle förändras skulle det kunna innebära

materiella förändringar i det verkliga värdet för dessa tillgångar eller skulder.

om till exempel antagandet rörande avkastningen på räntebärande fastförräntande

tillgångar eller skulder skulle förändras till att vara 0,10 procenten heter

högre eller lägre än den avkastning som använts i beräkningen skulle det påverka

rörelseresultatet för räkenskapsåret som slutar 31 december 2009 med cirka

skr 10–30 miljoner och eget kapital på detta datum med skr 10–50 miljoner.

se upplysningar i not 13 om vilka värderingstekniker som har tillämpats.

SEK är att betrakta som agent avseende S-systemet

seK har bedömt att s-systemet är ett uppdrag där seK agerar som agent åt

svenska staten istället för att vara uppdragsgivare av enskilda transaktioner.

Bedömningen har baserats på ett antal indikatorer enligt följande (i) seK har

formellt, men inte i praktiken, risker och bedömningar som hör till ägarskapet;

(ii) seK har inte beslutsrätt att ställa ut priser; och (iii) seK erhåller kompensation

i form av en fast avgift. seK har följaktligen presenterat de ekonomiska aktiviteterna

i s-systemet i resultaträkningen netto istället för bruttobelopp i enlighet

med avtal med svenska staten. om seK skulle betraktas som upp dragsgivare

avseende s-systemet, skulle alla intäkter och kostnader betraktas som

seK:s intäkter och kostnader. emellertid skulle nettoeffekten inte påverka seK:s

rörelse resultat.

Bedömningar vid förvärv av Venantius

vid förvärv av venantius bedömdes att det förelåg ett gemensamt bestämmande

inflytande från ägaren, svenska staten, över det förvärvande bolaget och det

förvärvade bolaget. vidare bedömdes att förvärvsmetoden skulle användas för

transaktionen och att anskaffningskostnaden skulle bestämmas utifrån en värdering

av aktierna i det förvärvade bolaget.

Avsättning för sannolika kreditförluster

Avsättningar för kreditförluster görs om och när seK bedömer att seK inte

kommer att erhålla full betalning för sin fordran under ett utlåningsavtal eller en

annan tillgång från motparten och/eller under innehavd garanti och/eller genom

ianspråktagande av annan innehavd säkerhet. om de underliggande antagandena

för dessa interna modeller skulle förändras skulle det kunna innebära materiella

förändringar i avsättningarna för befarade kreditförluster.

Kreditförluster och nedskrivningar redovisas som skillnaden mellan det bok-

SEK Årsredovisning 2009


förda värdet på lånet och det diskonterade värdet på bolagets bästa skattning

av framtida erhållna kassaflöden. i dessa beräkningar tas hänsyn till en rad faktorer

relaterade till låntagaren. de verkliga beloppen av framtida kassaflöden och

de datum på vilka de erhålls kan avvika från dessa bedömningar och således kan

verkliga förluster skilja sig från de som tidigare redovisats. om till exempel de

faktiska beloppen av totala framtida kassaflöden vore 10 procent högre eller

lägre än bedömda skulle det påverka rörelseresultatet för räkenskapsåret som

slutar 31 december 2009 med ytterligare cirka skr 50–60 miljoner och eget

kapital vid detta datum med skr 30–40 miljoner.

Uppskattning av verkligt värde när noterade marknadspriser saknas

om ett instrument klassificeras som finansiella tillgångar eller finansiella skulder

till verkligt värde via resultaträkningen innebär det att instrumentet värderas till

sitt fullständiga verkliga värde, inklusive effekten av kreditspread. om noterade

marknadspriser inte är tillgängliga för sådana instrument är det nödvändigt att

göra vissa antaganden angående kreditspreaden i dessa instrument. om dessa

antaganden skulle förändras skulle det kunna innebära mate riella förändringar i

det verkliga värdet för dessa instrument.

om antagandena relaterade till värdering av tillgångar redovisade till verkligt

värde via resultaträkningen skulle förändras så att den genomsnittliga kreditspreaden

använd för värdering av sådana tillgångar vore 0,10 procentenheter

högre eller lägre än den spread som använts vid värderingen skulle det påverka

rörelseresultatet för räkenskapsåret som slutar 31 december 2009 med cirka

skr 40–60 miljoner och eget kapital på detta datum med skr 30–50 miljoner.

om antagandena relaterade till värdering av skulder redovisade till verkligt värde

via resultaträkningen skulle förändras så att den genomsnittliga kredit spreaden

använd för värdering av sådana tillgångar vore 0,10 procentenheter högre eller

lägre än den spread som använts vid värderingen skulle det påverka rörelseresultatet

för räkenskapsåret som slutar 31 december 2009 med cirka skr 400–700

miljoner och eget kapital på detta datum med skr 300–500 miljoner.

Känslighetsanalysen visar möjliga effekter på verkligt värde från ändringar i

antaganden om kreditspreaden. den kan också ses som ett estimat av potentiell

risk för förändringar i verkligt värde relaterat till en förändring i marknadens

prissättning av kreditrisk för emittenten.

seK emitterar värdepapper på många finansiella marknader. en stor del av

dessa är hybridinstrument med inbäddade derivat. seK: s policy är att säkra risker

i dessa instrument genom att använda swappar med motsvarande strukturer

för att få effektiva ekonomiska säkringar. sådana hybridinstrument klassificeras

som finansiella skulder värderade till verkligt värde. eftersom det inte finns

några noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner, används värderingsmodeller,

externa parters värden eller priser som tillhandahålls av mäklare

av sådana värdepapper för att beräkna verkligt värde. den modell som

används för ett hybridinstrument är densamma som den som används för den

strukturerade swap som säkrar instrumentet, med undantag för de justeringar

som görs med hänsyn till motpartens eller egen kreditrisk. Med undantag för

effekter från förändring i värdering av motpartens eller seK:s egen kreditrisk,

motsvarar således en förändring av verkligt värde i hybridinstrumentet en lika

stor men motriktad förändring av verkligt värde för den strukturerade swap

som säkrar hy brid instrumentet. Även om seK: s rating inte har ändrats under

året har utvecklingen på de finansiella marknaderna i viss mån påverkat de nivåer

till vilka seK kan emittera värdepapper. denna förändring, vilken är olika stor

på olika marknader, är inkluderad i beräkningen av verkligt värde för emitterade

värdepapper. de modeller som används omfattar både direkt observerbara och

härledda marknadsparametrar.

se upplysning i not 13 om vilka värderingstekniker som har tillämpats.

Värdering av derivat utan noterade marknadspriser

en stor del av seK:s portfölj av emitterade värdepapper och relaterade derivat

består av strukturerade produkter för vilka vissa komponenter ibland kräver

sofistikerade värderingsmodeller för att erhålla ett verkligt värde. om antagandena

för dessa beräkningar skulle förändras skulle det kunna resultera i materiella

förändringar i instrumentens verkliga värden, men eftersom seK endast

ingår matchande säkringsrelationer (ekonomiska säkringar eller redovisningssäkringar)

skulle den enda potentiella materiella effekten på resultatet eller eget

kapital vara ett resultat av förändringar i kreditspreaden.

seK använder swapavtal främst för att säkra riskexponering hänförlig till

finansiella tillgångar och skulder. seK ingår swapavtal endast under isdA ramavtal

och alla swapavtal är med finansiella institutioner som motparter. Motpartsrisker

hanteras med hjälp av så kallade Credit support Annex eller annat avtal

för reglering där kreditexponeringen regleras minst en gång varje månad. swappar

är värderade till verkligt värde med hjälp av noterade marknadspriser i mån

av tillgång. om marknadspriser inte är tillgängliga används värderingsmodeller.

För motparter där seK har ett positivt portföljvärde, använder seK en modell

SEK Årsredovisning 2009

noter

för att justera nettoexponeringens verkliga värde för förändringar i motpartens

kreditkvalitet. de modeller som används omfattar både direkt observerbara och

härledda marknadsparametrar.

se upplysning i not 13 om vilka värderingstekniker som har tillämpats.

(m) Moderbolaget

Årsredovisningen för moderbolaget, AB svensk exportkredit (publ) har upprättats

i enlighet med svensk lag, krav i enlighet med Lag om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag (1995:1559) (ÅrKL), rFr 2.2 redovisning för

juridiska personer, utgiven av rådet för finansiell rapportering, samt Finansinspektionens

föreskrifter (FFFs 2008:25) vilket innebär att iFrs-regelverk

tillämpats så långt det varit möjligt inom ramen för ÅrKL och Finansinspektionens

föreskrifter. ÅrKL inkluderar bland annat begränsningar på grund av bestämmelser

om samband mellan redovisning och beskattning i moderbolaget.skillnader

i redovisningsprinciper för moderbolaget jämfört med koncernen är följande:

(i) Aktier i dotterbolag

investeringar i dotterbolag redovisas till anskaffningsvärde. Utdelningar från investeringar

i dotterbolagen är redovisade som övriga rörelseintäkter i resultaträkningen

om de är ett immateriellt belopp, annars redovisas det på en separat rad.

(ii) Skatt på årets resultat

Moderbolaget och några av dotterbolagen redovisar vissa obeskattade reserver

i enlighet med svensk skattelagstiftning. Moderbolaget redovisar de obeskattade

reserverna i balansräkningen och förändringarna av obeskattade reserver i

resultaträkningen.

(iii) Koncernbidrag

Till dotterbolag lämnade koncernbidrag redovisas direkt mot eget kapital om

de enbart lämnats av skattemässiga skäl. i övriga fall redovisas lämnade koncernbidrag

med beaktande av dess skatteeffekt som investering i andelar i koncernföretag

i den mån inte nedskrivning erfordras.

(iv) Eget kapital

eget kapital i moderbolaget består av följande poster: aktiekapital, reservfond,

reserver, kvarhållen vinst och årets resultat. reserver består av följande poster;

verkligt värdereserv (värdeförändringar på tillgångar som kan säljas) och säkringsreserv

( värdeförändringar på derivat i kassaflödessäkringar).

(v) Pensionsskuld

i moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer än

de som anges i iAs 19. i moderbolaget redovisas BTP-planen som en avgiftsbestämd

plan samt att moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser och Finansinspektionens

föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för skattemässig av drags rätt.

de väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i iAs 19 gäller främst hur diskonteringsräntan

fastställs samt att beräkning av den förmånsbestämda förpliktelsen sker

utifrån nuvarande lönenivå utan antagande om framtida löneökningar och att alla

aktuariella vinster och förluster redovisas i resultaträkningen, då de uppstår.

(n) Nya standarder och tolkningar som ännu inte tillämpas

nya standarder och ändringar i standarder och tolkningsuttalanden som gäller

från 2010 eller senare har inte tillämpats i förtid. Följande nya standarder och

ändringar i standarder och tolkningsuttalanden bedöms kunna påverka seK.

iFrs 9, Financial instruments: recognition and Measurement. denna standard

är ett första steg i en fullständig omarbetning av den nuvarande standarden

iAs 39 och innebär en minskning av antalet värderingskategorier för finansiella

tillgångar. denna första del av standarden kommer att kompletteras med regler

om nedskrivningar, säkringsredovisning och värdering av skulder. iFrs 9 måste

tillämpas för räkenskapsår som påbörjas den 1 januari 2013. Förtidstillämpning

är tillåten. i avvaktan på att alla delar av standarden blir färdiga har seK ej utvärderat

effekterna.

iFrs 3r, rörelseförvärv inför ett antal förändringar i redovisningen av rörelseförvärv

vilket kommer att påverka storleken på redovisad goodwill, rapporterat

resultat i den period som förvärvet genomförs samt framtida rapporterade

resultat. den förändrade standarden ska tillämpas från 2010.

iAs 27r, Koncernredovisning och separata finansiella rapporter kräver att

förändringar i ägarandelar i ett dotterbolag, där majoritetsägaren inte förlorar

bestämmande inflytande, redovisas som eget kapitaltransaktioner. vidare förändrar

iAs 27r redovisningen när det bestämmande inflytandet över ett

dotter bolag upphör. den förändrade standarden ska tillämpas från 2010.

iAs 24, Upplysningar om närstående. definitionen av närstående har förändrats

samt att viss lättnad ges beträffande uppgifter när bolaget är statligt ägt.

den förändrade standarden ska tillämpas från 2011 men kan förtidstillämpas

och kan innebära minskad omfattning av upplysningar seK lämnar om transaktioner

med andra statligt ägda bolag.

93


94

noter

not 2. räntenetto

not 3. Provisionsintäkter och provisionskostnader

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Ränteintäkterna var relaterade till:

Utlåning till kreditinstitut 1 635,2 1 635,2 1 679,8 1 679,8

Utlåning till allmänheten 2 983,6 2 945,9 1 488,6 1 490,1

räntebärande värdepapper 3 043,6 3 046,4 9 423,2 9 423,2

nedskrivna tillgångar 34,4 4,4 36,4 34,9

derivat 5 609,6 5 609,6 336,1 333,7

Summa ränteintäkter 13 306,4 13 241,5 12 964,1 12 961,7

Summa räntekostnader –11 312,1 –11 303,1 –11 420,8 –11 421,2

Räntenetto 1 994,3 1 938,4 1 543,3 1 540,5

Ränteintäkterna var relaterade till:

Finansiella tillgångar som kan säljas 5,2 5,2 391,7 391,7

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 6 340,8 6 275,9 1 175,8 1 175,5

Låne- och kundfordringar 6 960,4 6 960,4 11 396,6 11 394,5

Summa ränteintäkter 13 306,4 13 241,5 12 964,1 12 961,7

Räntekostnaderna var relaterade till:

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen –4 391,9 –4 382,0 –5 085,3 –5 085,2

Finansiella garantier –212,5 –212,5 –107,7 –107,7

Andra finansiella skulder –6 707,7 –6 708,6 –6 227,8 –6 228,3

Summa räntekostnader –11 312,1 –11 303,1 –11 420,8 –11 421,2

Räntenetto 1 994,3 1 938,4 1 543,3 1 540,5

i ränteintäkterna ingår skr 27,3 miljoner (22,4) som avser ersättning från s-systemet (se not 25).

i koncernen fördelar sig ränteintäkterna geografiskt med ungefär 22 procent (29) från sverige, 9 procent (49) från övriga europa och 69 procent (22) från andra

länder.

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Provisionsintäkterna var relaterade till:

Finansiella konsultprovisioner 23,2 14,6 19,1 6,5

Kapitalmarknadsprovisioner 2,5 0,0 14,3 0,0

Övriga provisionsintäkter 0,5 0,5 1,3 1,3

Summa provisionsintäkter 26,2 15,1 34,7 7,8

Provisionskostnaderna var relaterade till:

riskkapitalgarantier utfärdade av ägaren –3,6 –3,6 –3,6 –3,6

Finansiella konsultprovisioner –6,1 –4,1 –1,8 0,0

Övriga provisionskostnader –16,7 –16,7 –16,3 –14,9

Summa provisionskostnader –26,4 –24,4 –21,7 –18,5

i koncernen fördelar sig provisionsintäkter geografiskt med ungefär 44 procent (30) från sverige, 43 procent (10) från europa utom sverige samt med ungefär

13 procent (60) från länder utanför europa.

i koncernen fördelar sig provisionskostnader geografiskt med ungefär 31 procent (0) till sverige samt 49 procent (10) till europa utom sverige samt med ungefär

20 procent (90) till länder utanför europa.

Provisionsintäkter från finansiella tillgångar och skulder ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen, uppgår för koncernen till skr 0,5 miljoner (1,3) och för

moderbolaget till skr 0,5 miljoner (1,3).

Provisionskostnader från finansiella tillgångar och skulder ej värderade till verkligt värde via resultaträkningen, uppgår för koncernen till skr 2,3 miljoner (0,2) och

för moderbolaget till skr 2,3 miljoner (0,2).

SEK Årsredovisning 2009


not 4. nettoresultat av finansiella transaktioner

SEK Årsredovisning 2009

2009 2008

noter

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Nettoresultat av finansiella transaktioner var relaterat till:

realiserat och orealiserat resultat i tillgångar som innehas för handel (1) 0,0 0,0 –35,9 –35,9

valutakursförändringar på alla tillgångar och skulder exklusive verkligt värdevärderade

tillgångar och skulder 31,5 31,3 140,4 140,5

realiserat resultat av skuldinlösen etc 302,3 302,3 87,3 87,3

Summa nettoresultat av finansiella transaktioner, före vissa värdeförändringar 333,8 333,6 191,8 191,9

värdeförändringar på finansiella tillgångar utanför handelslagret,

finansiella skulder och relaterade derivat 769,3 769,3 –648,7 –648,7

Summa nettoresultat av finansiella transaktioner 1 103,1 1 102,9 –456,9 –456,8

skr mn 2009 2008

Värdeförändringar på finansiella tillgångar utanför handelslagret, finansiella skulder och

relaterade derivat fördelat på kategorier av finansiella instrument Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen

identifierade vid första redovisningstillfället (vvo):

derivat 1 096,0 1 096,0 –18 400,4 –18 400,5

Övriga finansiella tillgångar och skulder –3 573,5 –3 573,5 18 641,7 18 641,7

Finansiella tillgångar som kan säljas (2) –1,2 –1,2 133,3 133,3

Låne- och kundfordringar (2) –611,7 –611,7 1 594,5 1 594,5

Övriga finansiella skulder (2) 3 859,7 3 859,7 –2 617,8 –2 617,8

ineffektivitet för kassaflödessäkringar som har redovisats i resultaträkningen 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 769,3 769,3 –648,7 –648,7

varav

sammanlagt belopp på förändringen i verkliga värden som uppskattats genom värderingsteknik

som inte understöds av priser från observerbara aktuella transaktioner i

instrument, redovisat i resultaträkningen under perioden

Realiserat resultat av skuldinlösen etc fördelat på kategorier av finansiella instrument

Finansiella tillgångar och skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen 190,3 190,3 79,9 79,9

Finansiella tillgångar som kan säljas 0,0 0,0 –11,0 –11,0

Låne- och kundfodringar –2,2 –2,2 0,0 0,0

Finansiella garantier 0,0 0,0 2,1 2,1

Övriga finansiella skulder 114,2 114,2 16,3 16,3

Summa 302,3 302,3 87,3 87,3

(1) Under 2008 omklassificerades tillgångar som innehas för handel till kategorin låne- och kundfordringar. dessa klassificerades tidigare till verkligt värde.

(2) värdeförändring på finansiella tillgångar som kan säljas, låne- och kundfordringar samt övriga finansiella skulder har redovisats via resultaträkningen när en sådan

tillgång eller skuld är föremål för verkligt värdesäkring med avseende på värdeförändring relaterat till den säkrade risken. se not 13 för uppgift om hur stor andel

av dessa tillgångar eller skulder som är föremål för verkligt värdesäkring.

770,5

770,5

–782,0

–782,0

95


96

noter

not 5. Personalkostnader

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Personalkostnader:

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktörer –11,4 –5,2 –9,6 –5,3

Löner och ersättningar till övriga ledande befattningshavare –10,5 –10,5 –9,0 –9,0

Löner och ersättningar till övriga anställda –156,2 –122,3 –116,7 –106,7

Pensioner (1) –67,6 –41,3 –36,6 –30,7

sociala kostnader –53,1 –42,8 –42,7 –38,3

Övriga personalkostnader –13,4 –12,6 –13,9 –12,3

Summa personalkostnader –312,2 –234,7 –228,5 –202,3

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktörer har ökat i koncernen i jämförelse med föregående år främst beroende på att för 2009 ingår även

venantius AB, som förvärvades i december 2008.

Löner och ersättningar till övriga anställda har ökat i koncernen såväl som i moderbolaget i jämförelse med föregående år. För koncernen beror kostnadsökningen

i stort dels på att för 2009 ingår även venantius AB och dels på att antal anställda i övrigt har ökat mellan åren, vilket även gäller för moderbolaget.

de huvudsakliga förklaringarna till ökningen av koncernens pensionskostnader 2009 är dels en kostnad om skr 13 miljoner för venantius AB, framförallt relaterad

till avvecklingen av verksamheten, och dels att BTP-planen i koncernredovisningen 2009 medför en kostnad om skr 15 miljoner för tidigare år inklusive särskild löneskatt,

då den redovisas som en förmånsbestämd plan i enlighet med iAs 19.

seK:s anställda har kollektivavtalade pensioner genom BTP-planen som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i sverige. BTP-planen tryggas

genom försäkring i försäkringsbolaget sPP. denna plan redovisades tidigare som avgiftsbestämd då informationen från försäkringsgivaren ej var tillräcklig för att redovisa

den som förmånsbestämd. Från och med 2009 finns dock den informationen tillgänglig och planen redovisas som förmånsbestämd plan i enlighet med iAs 19.

Ut över BTP-planen finns individuella förmånsbestämda pensionslösningar för tre ledande befattningshavare. en redogörelse för seK:s pensionsåtaganden återfinns

nedan i avsnittet om koncernens pensioner.

Kostnadsökningen för sociala kostnader följer av kostnadsökningen i löner och ersättningar enligt ovan.

(1) Av pensioner avser skr 2,7 miljoner (2,6) verkställande direktören och därav är skr 1,9 miljoner (1,9) utöver vad som är skattemässigt avdragsgillt belopp. skr 5,3

miljoner (4,6) avser andra ledande befattningshavare och därav är skr 2,2 miljoner (2,1) utöver vad som är skattemässigt avdragsgillt belopp.

2009 2008

Medelantalet anställda Summa Varav kvinnor Summa Varav kvinnor

Moderbolaget 187 83 162 70

dotterbolagen 24 10 21 8

Summa 211 93 183 78

Anställda vid årets slut

Moderbolaget 209 93 178 79

dotterbolagen 18 8 31 14

Summa 227 101 209 93

Antal personer anställda utomlands uppgick vid utgången av året tilll 1 (6). Lönekostnader för dessa personer uppgick till skr 2,7 miljoner (5,3) och totala personalkostnader

uppgick till skr 4,2 miljoner (6,4). Under 2009 har seK avvecklat verksamheten belägen i Helsingfors.

Andel kvinnor i styrelse och bland ledande befattningshavare, % 2009 2008

styrelse 50 44

Ledande befattningshavare 43 33

Sjukfrånvaro, % 2009 2008

Moderbolaget

Total sjukfrånvaro fördelad i åldersintervall:

–29 år 1,1 1,2

30 – 49 år 2,4 2,3

50 år – 1,9 2,5

Total sjukfrånvaro för kvinnor respektive män:

Kvinnor 3,3 4,1

Män 1,2 0,8

Total sjukfrånvaro för samtliga anställda 2,1 2,3

Andelen av total sjukfrånvaro som var relaterad till sjukfrånvaro 60 dagar eller mer 0,7 0,0

SEK Årsredovisning 2009


SEK Årsredovisning 2009

noter

not 5. Personalkostnader (fortsättning)

2009

Ersättning och andra förmåner till styrelse

Arvode,

inkluderar även

och ledande befattningshavare, Tkr

Styrelseordförande:

utskottsarvode Grundlön Övriga förmåner Pensionsavgifter Summa

Ulf Berg

Vice styrelseordförande:

–165,0 –165,0

Christina Liffner

Övriga styrelseledamöter:

–134,6 –134,6

Karin Apelman –130,9 –130,9

Pirkko Juntti –36,3 –36,3

Helena Levander –114,0 –114,0

Bo netz –108,0 –108,0

Harald sandberg –39,5 –39,5

risto silander –118,0 –118,0

Jan roxendal –138,0 –138,0

eva Walder

Ledande befattningshavare:

–74,5 –74,5

Peter Yngwe, vd och koncernchef (1) –4 017,7 –132,6 –2 718,0 –6 868,3

Jane Lundgren ericsson, vd – AB seK securities (2) –1 597,4 –36,5 –340,3 –1 974,2

sirpa rusanen, direktör – Human resources (2) –1 133,3 –79,8 –319,2 –1 532,2

Måns Höglund, direktör – Corporate & structured Finance (2) –2 861,9 –129,8 –2 142,6 –5 134,3

Per Åkerlind, direktör – Capital Markets (2) –2 673,6 –112,7 –1 220,7 –4 007,0

sven-olof söderlund, direktör – strategic Analysis & Planning (2) –1 957,3 –95,1 –864,1 –2 916,6

susanna rystedt, direktör – Administration (2) –1 386,0 –53,5 –386,9 –1 826,4

Summa –1 058,8 –15 627,2 –640,0 –7 991,8 –25 317,8

Ersättning och andra förmåner till styrelse

och ledande befattningshavare, Tkr

2008

Arvode,

inkluderar även

utskottsarvode Grundlön Övriga förmåner Pensionsavgifter Summa

Styrelseordförande:

Ulf Berg –163,4 –163,4

Vice styrelseordförande:

Christina Liffner –156,4 –156,4

Övriga styrelseledamöter:

Karin Apelman –107,4 –107,4

Pirkko Juntti –113,4 –113,4

Helena Levander –113,4 –113,4

Bo netz –107,4 –107,4

Harald sandberg –113,4 –113,4

risto silander –117,4 –117,4

Jan roxendal –134,8 –134,8

Ledande befattningshavare:

Peter Yngwe, vd och koncernchef (1) –4 010,4 –146,2 –2 602,6 –6 759,2

Jane Lundgren ericsson, vd – AB seK securities (2) –1 365,4 –16,0 –351,3 –1 732,7

sirpa rusanen, direktör – Human resources (2) –1 106,1 –39,8 –317,5 –1 463,4

Måns Höglund, direktör – Corporate & structured Finance (2) –2 856,9 –142,2 –2 108,5 –5 107,6

Per Åkerlind, direktör – Capital Markets (2) –2 666,8 –140,0 –1 104,1 –3 910,9

sven-olof söderlund, direktör – strategic Analysis & Planning (2) –1 988,2 –89,3 –674,3 –2 751,8

Summa –1 127,0 –13 993,8 –573,5 –7 158,3 –22 852,6

(1) Av ersättning till verkställande direktören är skr 4,2 miljoner (4,2) pensionsgrundande. verkställande direktörens pensionsålder är 60 år. Mellan 60–65 år utgör

pensionen 75 procent av aktuell lön. Från 65 års ålder följs BTP-planen med ett tillägg för inkomster över 20 basbelopp. då utgår en pension med 32,5 procent

av lön. Avtalet innehåller även en kompletterande sjukförsäkring och en familjepension. Pensionsåtagandet täcks med löpande premieinbetalningar till valt försäkringsbolag.

Pensionsavtalet tecknades 1997. Förmånerna är oantastbara, det vill säga ej villkorade av framtida anställningar. För verkställande direktören utgår enligt

avtal vid uppsägning från bolagets sida lön under 2 år och för den anställde är uppsägningstiden 6 månader, varvid lön från eventuell ny anställning ska avräknas.

(2) den sammanlagda summan av ledande befattningshavares exklusive vd:s ersättning uppgick till skr 12,1 miljoner (10,4), varav skr 0,0 miljoner (0,0) utgjorde rörlig

ersättning. enligt beslut av styrelsen i mars 2009 utgår inte rörlig ersättning för ledande befattningshavare från och med 2008. Av ersättning till ledande befattningshavare

är skr 12,1 miljoner (10,1) pensionsgrundande. Antalet ledande befattningshavare ökade under 2009 med en person till 7 personer (6).

97


98

noter

not 5. Personalkostnader (fortsättning)

informationen om ersättning inom seK, i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om ersättningspolicy i kreditinstitut, värdepappersbolag och

fondbolag (5 kap. FFFs 2009:6), kommer att offentliggöras på företagets externa hemsida (www.sek.se) i samband med seK:s årsstämma den 29 april 2010.

informationen begränsas inte till utbetalningar till anställda som tillhör personalkategorier som i tjänsten utövar eller kan utöva ett inte oväsentligt inflytande på ett

företags risknivå. Kraven i 5 kap. följs av bolaget i tillämpliga delar även ifråga om ersättningar intjänade före 2010. Bolaget lämnar i sitt offentliggörande uppgifter om

såväl vilka ersättningsprinciper som tillämpats för ersättningarna som intjänats 2009, som en beskrivning av hur den ersättningspolicy utformats som bolaget antagit

med anledning av den nya regleringen.

Ledande befattningshavare har pensionsålder 65 år. För två ledande befattningshavare utöver vd, med äldre avtal, gäller 60 års pensionsålder. Bolaget följer BTPplanen,

förutom för vd och dessa två ledande befattningshavare som har äldre anställningsavtal och som omfattas av ett individuellt framtaget tjänstepensionsavtal.

dessa två ledande befattningshavare har en extra pensionsförmån. denna utgörs av en förmånsbaserad försäkring där en pensionspremie betalas på lönedelar mellan

30 och 70 basbelopp. Pensionsåtagandet täcks med löpande premieinbetalningar till valt försäkringsbolag. Förmånerna är oantastbara, det vill säga inte villkorade

av framtida anställningar. För tre ledande befattningshavare utöver vd utgår enligt gamla avtal vid uppsägning från bolagets sida lön under 2 år och för den anställde är

uppsägningstiden 6 månader, varvid lön från eventuell ny anställning ska avräknas. För övriga ledande befattningshavare är uppsägningstiden från bolagets sida 6–12

månader.

omförhandlingar pågår för att anpassa pensionsförmåner, uppsägningstid och ersättningsvillkor för ledande befattningshavare till statens riktlinjer (anställningsvillkor

för ledande befattningshavare 2009-04-20). styrelsen har under 2009 genomfört en marknadslöneanalys om ersättningsvillkor för ledande befattningshavare inom

finanssektorn. detta för att säkerställa rätt ersättningsnivåer för ledande befattningshavare.

styrelsen utser årligen styrelseledamöter att ingå i styrelsens Kreditutskott, Finansutskott, ersättningsutskott och revisionsutskott. För arbete i Kreditutskottet,

Finansutskottet och revisionsutskottet har enligt beslut på årsstämma utgått särskild ersättning för styrelseledamöter uppgående till sammanlagt skr 0,3 miljoner (0,3).

Koncernen

seK:s anställda har kollektivavtalade pensioner genom BTP-planen som är den mest betydande pensionsplanen för banktjänstemän i sverige. BTP-planen tryggas

genom försäkring i försäkringsbolaget sPP. denna plan redovisades tidigare som avgiftsbestämd då informationen från försäkringsgivaren ej var tillräcklig för att redovisa

den som förmånsbestämd. Från och med 2009 finns dock den informationen tillgänglig och planen redovisas som förmånsbestämd plan i enlighet med iAs 19.

det är den huvudsakliga förklaringen till den kostnadsökning som skett 2009. Utöver detta finns tre individuella förmånsbestämda pensionslösningar. i december

2008 förvärvades venantius AB, vilket innebär att även venantius pensions åtaganden finns med i jämförelseårets redovisning enligt nedan.

Den totala pensionskostnaden för förmånsbestämda och

avgiftsbestämda förmåner framgår nedan

skr mn 2009 2008

Kostnad för tjänstgöring under innevarande period (1) –20,6 –2,7

räntekostnad –7,2 –1,6

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,2 1,3

reduceringar och regleringar 0,0 0,0

Amortering av aktuariella (vinster) och förluster –1,1 0,0

Netto pensionskostnad för förmånsbestämda pensioner –23,7 –3,0

Särskild löneskatt för förmånsbaserade pensioner –5,7 –0,7

Netto pensionskostnad för avgiftsbestämda pensioner,

inkl löneskatt

–38,2 –32,9

Netto pensionskostnad –67,6 –36,6

(1) varav skr 12 miljoner utgör kostnad vid övergång till beräkning av BTP-plan

som förmånsbestämd plan

Nedanstånde tabell anger nettovärdet av förmånsbestämda

pensionsåtaganden

skr mn 2009 2008

Förmånsbestämda åtaganden 210,7 113,9

verkligt värde av förvaltningstillgångar –176,3 –76,6

Nettovärde 34,4 37,3

oredovisade kostnader för tjänstgöring under tidigare

perioder, netto 0,0 0,0

oredovisade aktuariella vinster och (förluster), netto 3,1 –13,6

Avsättning för pensioner, netto (förpliktelse + / tillgång –) 37,5 23,7

För ytterligare information se not 21

Nedanstående tabell anger utvecklingen av förmånsbestämda

åtaganden

skr mn 2009 2008

Förmånsbestämda åtaganden, ingående värde 113,9 38,3

Förmånsbestämda åtaganden för BTP-planen,

ingående värde

100,1

Kostnad för tjänstgöring under innevarande period 8,6 2,7

räntekostnad 7,2 1,6

Utbetalda ersättningar –6,1 –1,3

reduceringar och regleringar 0,0 0,0

Övertagna åtaganden (2) 64,0

Aktuariella (vinster) och förluster –13,0 8,6

Förmånsbestämda åtaganden, utgående värde 210,7 113,9

Nedanstående tabell anger utvecklingen verkligt värde på

förvaltningstillgångar

skr mn 2009 2008

verkligt värde på förvaltningstillgångar, ingående värde –76,6 –24,4

verkligt värde på förvaltningstillgångar för BTP-planen,

ingående värde

–88,1

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar –5,2 –1,3

Avgifter från arbetsgivaren –8,6 –3,5

Utbetalda ersättningar 4,8 0,0

reduceringar och regleringar 0,0 0,0

Övertagna förvaltningstillgångar (2) –48,5

Aktuariella vinster och (förluster) –2,6 1,1

Verkligt värde på förvaltningstillgångar, utgående värde –176,3 –76,6

(2) Förvärvet av venantius AB

Nedanstående tabell anger väsentliga aktuariella

antaganden vid utgången av året

% 2009 2008

diskonteringsränta 3,5–3,8 3,0

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar 5,0 4,0–5,0

Förväntad löneökningstakt 3,5 3,0–3,5

Förväntad inflation 2,0 2,0

Förväntad personalomsättning 2,0 2,0–3,0

Avstämning av förändring i pensionsskuld

skr mn 2009 2008

Pensionsskuld, ingående värde 23,7 9,9

Kostnad hänförlig till övergång till beräkning av BTP-plan

som förmånsbestämd plan

12,0 –

netto, periodens pensionskostnad 11,7 3,0

Pensionsutbetalningar –6,1 –1,3

netto, tillskott från förvaltningstillgångar –8,6 –3,5

Avräkning 0,0 0,0

Förvärv 2008 av venantius AB – 15,5

Övrigt 4,8 0,0

Pensionsskuld, utgående värde (se även not 21) 37,5 23,7

SEK Årsredovisning 2009


not 5. Personalkostnader (fortsättning)

definitioner

Diskonteringsränta

diskonteringsräntan utgår ifrån marknadens förväntningar på bokslutsdagen på

obligationer med samma löptid som pensionsskulden. värderingen har utgått

från en räntekurva uppskattad efter svenska statsobligationer.

Förväntad avkastning på förvaltningstillgångar

Förväntad avkastning baserar sig på seK:s bedömning av avkastningen för

förvaltningstillgångar .

Förväntad löneökningstakt

Förväntad löneökningstakt baserar sig på seK:s bedömning av långsiktig löneökningstakt

i seK.

Förväntad inflation

Förväntad inflation ligger i nivå med sveriges riksbanks mål för inflationstakten i

sverige.

Förväntad personalomsättning

Förväntad personalomsättning baserar sig på seK:s bedömning av den långsiktiga

förväntade nivån av personal som lämnar företaget under ett år.

not 6. övriga kostnader

SEK Årsredovisning 2009

noter

Moderbolaget

i moderbolaget tillämpas andra grunder för beräkning av förmånsbestämda planer

än de som anges i iAs 19. i moderbolaget redovisas BTP-planen som en

avgiftsbestämd plan samt att moderbolaget följer Tryggandelagens bestämmelser

och Finansinspektionens föreskrifter, eftersom detta är en förutsättning för

skattemässig avdragsrätt. de väsentligaste skillnaderna jämfört med reglerna i

iAs 19 gäller främst hur diskonteringsräntan fastställs samt att beräkning av den

förmånsbestämda förpliktelsen sker utifrån nuvarande lönenivå utan antagande

om framtida löneökningar och att alla aktuariella vinster och förluster redovisas

i resultaträkningen, då de uppstår.

Pensionskostnad

skr mn

Pensionering i egen regi

2009 2008

i resultaträkningen redovisad intäkt + / kostnad – –1,0 2,6

Pension genom försäkring

Försäkringspremier eller motsvarande –40,3 –33,3

Årets pensionskostnad, exkl. skatter –40,3 –33,3

Redovisad nettokostnad hänförlig till pensioner, exkl. skatter –41,3 –30,7

Avstämning av förändring i pensionsskuld

skr mn 2009 2008

Pensionsskuld, ingående värde 13,5 16,1

Upplösning/ytterligare avsättning, netto 1,0 –2,6

Pensionsskuld, utgående värde 14,5 13,5

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Övriga kostnader:

resor och marknadsföring –17,1 –16,2 –14,8 –14,0

iT och informationssystem –54,2 –48,5 –41,8 –40,8

Arvoden –62,5 –59,2 –42,1 –41,4

Bolagens fastigheter och lokaler (1) –12,2 –13,9 –10,4 –14,3

Övrigt –13,0 –9,7 –3,4 –6,4

Summa övriga kostnader –159,0 –147,5 –112,5 –116,9

(1) seK är part i avtal där seK hyr ytterligare kontorsyta i stockholm, och singapore. seK hyr också fortfarande vissa utrymmen i Helsingfors relaterade till den där

under 2009 avvecklade verksamheten. Avtalen medför inga åtaganden som är materiella eller långsiktiga.

Ersättning till revisorer och de revisionsföretag där de verkar

2009 2008

skr mn Revision Övriga uppdrag Revision Övriga uppdrag

Bolag:

ernst & Young (2) –16,4 –6,3 –8,8 –0,6

KPMg (3) –4,2 –2,4 –2,7 –2,8

Öhrlings PricewaterhouseCoopers –0,1 –2,7 –0,2 –4,8

Summa –20,7 –11,4 –11,7 –8,2

(2) 2009

Skr mn Revision Övriga uppdrag

Ernst & Young:

revisionsarvoden 2009 –10,6

revisionsnära tjänster 2009 –3,2 –0,5

Övriga arvoden 2009 –5,8

Utökad granskning avseende räkenskapsåret 2008 –2,6

Summa –16,4 –6,3

(3) 2009

Skr mn

KPMG:

Revision Övriga uppdrag

revisionsarvoden 2009 0,0

revisionsnära tjänster 2009 –0,2 –2,3

Övriga arvoden 2009 –0,1

Utökad granskning avseende räkenskapsåret 2008 –4,0

Summa –4,2 –2,4

revision inkluderar även granskning av rapportering till myndigheter och granskning av emissionsprospekt. ersättning kan av redovisningsskäl vara inkluderade i andra

poster än övriga kostnader.

Övriga arvoden 2009 enligt ovan består enbart av kostnader för soX 2009.

99


100

noter

not 7. Materiella och immateriella tillgångar

skr mn 31 december 2009 31 december 2008

Materiella tillgångar Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Inventarier och byggnadsutrustning

Anskaffningsvärde 64,6 61,5 63,1 60,0

Ackumulerade avskrivningar vid året slut –48,4 –45,7 –43,5 –41,1

varav årets avskrivningar (–5,1) (–4,8) (–6,6) (–6,6)

Bokfört värde 16,2 15,8 19,6 18,9

Byggnader och mark

Byggnader:

Anskaffningsvärde 142,8 0,7 142,8 0,7

Ackumulerade avskrivningar vid årets slut –39,1 –0,3 –37,0 –0,3

varav årets avskrivningar (–2,1) (–0,0) (–2,1) (0,0)

Bokfört värde 103,7 0,4 105,8 0,4

Taxeringsvärde

Mark:

41,8 0,8 41,8 0,8

Anskaffningsvärde 0,1 0,1 0,1 0,1

Bokfört värde 0,1 0,1 0,1 0,1

Taxeringsvärde

Byggnader och mark:

31,6 0,6 31,6 0,6

Totalt anskaffningsvärde 142,9 0,8 142,9 0,8

Totala ackumulerade avskrivningar vid årets slut –39,1 –0,3 –37,0 –0,3

varav årets totala avskrivningar (–2,1) (0,0) (–2,1) (0,0)

Summa bokfört värde 103,8 0,5 105,9 0,5

Summa taxeringsvärde 73,4 1,4 73,4 1,4

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Immateriella tillgångar

Anskaffningsvärde 118,0 106,4 116,8 106,4

Ackumulerade avskrivningar vid året slut –107,3 –106,4 –105,8 –103,7

varav årets avskrivningar (–3,9) (–2,7) (–12,2) (–11,2)

Bokfört värde 10,7 0,0 11,0 2,7

Summa materiella och immateriella tillgångar 130,7 16,3 136,5 22,1

immateriella tillgångar omfattar huvudsakligen aktiverad del av investeringar i iT-system.

not 8. leasing

finansiella leasingavtal – leasegivare

seK:s samtliga leasingavtal klassificeras som finansiella, med hänsyn tagen till leasingkontraktets alla aspekter, inklusive garantier från tredje part. nedan visas en

avstämning mellan bruttoinvesteringen och nuvärdet av fordran avseende minimileaseavgifter per rapportperiodens slut. Framtida leasingavgifter som kommer att

erhållas fördelas enligt nedanstående förfallotidpunkter.

skr mn

Brutto-

investering

2009 2008

Koncern Moderbolag Koncern Moderbolag

Nuvärde av

framtida

minimi-

leaseavgifter

Brutto-

investering

Nuvärde av

framtida

minimi-

leaseavgifter

Brutto-

investering

Nuvärde av

framtida

minimi-

leaseavgifter

Brutto-

investering

Nuvärde av

framtida

minimi-

leaseavgifter

inom ett år 37,5 23,7 37,5 23,7 34,0 22,9 34,0 22,9

Mellan ett och fem år 161,2 122,8 161,2 122,8 108,3 81,5 108,3 81,5

senare än fem år 105,8 98,2 105,8 98,2 92,1 83,2 92,1 83,2

Summa 304,5 244,7 304,5 244,7 234,4 187,6 234,4 1 8 7 , 6

ej intjänade finansiella intäkter 0,0 59,8 0,0 59,8 0,0 46,8 0,0 46,8

ej garanterat restvärde 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa 304,5 304,5 304,5 304,5 234,4 234,4 234,4 234,4

samtliga leasingavtal är klassificerade som Låne- och kundfordringar. Leasingavtalen ingår i balansposten Utlåning till allmänheten.

SEK Årsredovisning 2009


SEK Årsredovisning 2009

noter

not 9. nedskrivningar och oreglerade fordringar

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Återvunna kreditförluster 36,7 0,1 4,7 4,5

Summa återvinning 36,7 0,1 4,7 4,5

nedskrivning av finansiella tillgångar (1, 2, 3) –436,0 –371,8 –561,8 –561,8

Återföring av tidigare gjorda nedskrivningar (4) 531,0 – 5,4 –

Konstaterade kreditförluster (4) –378,0 –6,2 –0,6 –

Netto nedskrivning av finansiella tillgångar (5) –283,0 –378,0 –557,0 –561,8

ingående balans –1 028,5 –561,8 – –

redovisat värde vid förvärv (6) – e.t. –472,1 e.t.

Försäljning av tidigare nedskrivna tillgångar (7) 371,7 e.t. 0,6 e.t.

netto nedskrivning av finansiella tillgångar –283,0 –378,0 –557,0 –561,8

Utgående balans –939,8 –939,8 –1 028,5 –561,8

(1) varav nedskrivning har skett med skr 70,0 miljoner för perioden januari–december 2009, totalt skr 459,0 miljoner (389,0), avseende en exponering mot glitnir

Bank. Tillgången har ett bokfört värde uppgående till skr 514,0 miljoner (518,6) före nedskrivning.

(2) varav nedskrivning har skett med skr 217,9 miljoner för perioden januari–december 2009, totalt skr 352,9 miljoner (135,0), avseende två Cdo:er. Tillgångarna

har ett bokfört värde uppgående till skr 683,5 miljoner (750,8) före nedskrivning. seK har två tillgångar i form av Cdo (trancher med främsta rätt till betalning)

med slutexponering mot den amerikanska sub-prime marknaden. en av dessa har fått en mycket kraftigt sänkt rating under 2008 och båda har försämrats ytterligare

under 2009. På basis av nu känd information bedömer bolaget att tillgångarna inte kommer att generera betalningsflöden som täcker bolagets fordran.

(3) varav en avsättning för befarade kreditförluster har gjorts under perioden januari–december 2009 med totalt skr 85,0 miljoner (0,0). Avsättningen avser inte

någon identifierad motpart utan avser försämring i kreditkvalitet för krediter som inte omfattas av individuella reserver.

(4) Avser huvudsakligen venantius.

(5) Avser nedskrivning av andra räntebärande värdepapper än utlåning med skr –302,9 miljoner (–164,4), nedskrivning av utlåning dokumenterad som värdepapper

med skr –49,0 miljoner (–276,1), nedskrivning av utlåning till kreditinstitut med skr –10,6 miljoner (–83,5) samt en nettoåtervinning av utlåning till allmänheten

med skr 79,5 miljoner (–33,0).

(6) Avser redovisat värde vid förvärv av venantius.

(7) Avser försäljning av nedskrivna tillgångar till bokfört värde i venantius.

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

nedskrivning av aktier i dotterbolag (1) e.t. –1 822,7 e.t. –

Summa nedskrivning av aktier i dotterbolag e.t. –1 822,7 e.t. –

(1) Avser nedskrivning av aktier i venantius med skr 1 817,7 miljoner (0,0) samt aktier i AB Customer Finance med skr 5,0 miljoner (0,0). nedskrivningen av aktier

i venantius är föranlett av en utdelning från venantius med samma belopp.

Oreglerade fordringar

enligt Finansinspektionens föreskrifter ska bolaget redovisa fordringar på vilka kapital eller ränta är obetalda sedan mer än 90 dagar som oreglerade krediter.

2009 2008

skr mn

Osäkra och oreglerade fordringar vid årets slut:

oreglerade fordringar

Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

(1) :

Aggregerat oreglerat belopp av kapital och ränta förfallet

sedan mer än 90 dagar

Aggregerat oreglerat belopp som är förfallet

0,0 0,0 0,2 0,0

sedan mindre än 90 dagar 0,0 0,0 4,0 0,0

ej förfallet kapitalbelopp på krediter som till någon del är oregleradle 0,0 0,0 0,0 0,0

(1) oreglerad fordran är nedskriven till det belopp varmed fordran väntas inflyta.

Av aggregerat oreglerat belopp av kapital och ränta är skr 0,0 miljoner (0,1) förfallna för mer än 3 men mindre än 6 månader sedan samt skr 0,0 miljoner (0,0)

förfallna för mer än 6 men mindre än 9 månader sedan.

101


102

noter

not 10. obeskattade reserver

Moderbolaget

skr mn 31 dec 2009 31 dec 2008

Periodiseringsfonder:

ingående balans 1 135,2 1 273,9

Årets upplösning –203,7 –230,2

Årets avsättning 444,2 91,5

Utgående balans 1 375,7 1 135,2

varav:

Periodiseringsfond 2003 – 203,7

Periodiseringsfond 2004 208,6 208,6

Periodiseringsfond 2005 184,4 184,4

Periodiseringsfond 2006 202,9 202,9

Periodiseringsfond 2007 244,1 244,1

Periodiseringsfond 2008 91,5 91,5

Periodiseringsfond 2009 444,2 –

i koncernens räkenskaper utfördelas koncernbolagens obeskattade reserver

med 73,7 procent till eget kapital och med 26,3 procent till uppskjuten skatteskuld

(avseende obeskattade reserver), som redovisas separat i balansräkningen.

Förändringar av den uppskjutna skatteskulden inkluderas i skatt på årets resultat

i resultaträkningen.

Koncernen

skr mn 31 dec 2009 31 dec 2008

Balansräkningen:

ingående balans ingående i eget kapital 839,0 918,9

Förändring med hänsyn till lägre skattesats – 19,3

Årets nettoförändring 184,2 –99,2

Utgående balans ingående i eget kapital 1 023,2 839,0

ingående balans redovisad som

uppskjuten skatte skuld

299,3 357,3

Förändring med hänsyn till lägre skattesats – –19,3

Årets nettoförändring

Utgående balans redovisad som

65,8 –38,7

uppskjuten skatteskuld

365,1 299,3

Total ingående balans ingående i uppskjuten

skatteskuld och eget kapital

1 138,3 1 276,2

Årets totala nettoförändring 250,0 –137,9

Total utgående balans ingående i

uppskjuten skatteskuld och eget kapital

1 388,3 1 138,3

SEK Årsredovisning 2009


not 11. skatter

SEK Årsredovisning 2009

2009 2008

noter

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Aktuell skatt –398,0 –364,5 –141,2 –142,5

Uppskjuten skatt:

Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader –243,3 –191,5 80,6 41,7

effekt av förändring i skattesats – – 19,3 –0,1

summa uppskjuten skatt –243,3 –191,5 99,9 41,6

Summa redovisad skatt i resultaträkningen –641,3 –556,0 –41,3 –100,9

Skatt redovisad i rapport "Rapporter över totalresultatet"

Aktuell skatt 0,0 0,0 14,6 14,6

Uppskjuten skatt –475,9 –475,9 –91,3 –91,3

Summa –475,9 –475,9 –76,7 –76,7

Avstämning av effektiv skattesats

svensk inkomstskatt i % 26,3 26,3 28,0 28,0

resultat före skatt 2 368,6 2 022,1 185,2 324,0

skatt baserad på resultat före skatt 26,3% (28%) –622,9 –531,8 –51,9 –90,7

Skatteeffekt av:

ej avdragsgilla kostnader –1,8 –1,8 –2,2 –2,2

nedskrivning av finansiella tillgångar –479,4

implicit ränta på periodiseringsfonder –6,2 –6,2 –10,7 –10,7

effekt av förändring i skattesats – 19,3

erhållen utdelning 478,9 0,6

Övrigt –10,4 –15,7 4,2 2,1

Summa redovisad skatt –641,3 –556,0 –41,3 –100,9

effektiv skatt i % 27,1 27,5 22,3 31,1

Från 2009 är svensk inkomstskatt sänkt från 28,0% till 26,3%. Påverkan på nettoresultatet 2009 av sänkt bolagsskatt uppgår till skr 40,3 miljoner (19,3).

2009 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Uppskjutna skattefordringar avseende:

Underskottsavdrag 1,0 11,7

Temporära skillnader finansiella instrument kassaflödessäkringar

Övriga temporära skillnader 20,6 3,9 2,1 3,6

Summa uppskjutna skattefordringar 21,6 3,9 13,8 3,6

Uppskjutna skatteskulder avseende:

obeskattade reserver 365,1 299,2

Temporär skillnad, fastighet 26,5 30,2

Temporära skillnader finansiella instrument

– Kassaflödessäkringar 64,2 64,2 57,7 57,7

– Tillgångar som kan säljas 469,4 469,4

– värdeförändringar via resultaträkningen 202,2 202,2

– Övrigt –3,6 0,1

Summa uppskjutna skatteskulder 1 123,8 735,9 387,1 57,7

Netto uppskjuten skatteskuld 1 102,2 732,0 373,3 54,1

inga underskottsavdrag finns utöver de som redovisats i balansräkningen.

Förändring av uppskjutna skatter 31 december 2009 31 december 2008

Skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

ingående balans –373,3 –54,1 –393,6 –4,4

Förändring över resultaträkning –243,3 –191,5 99,9 41,6

Förändring över totalresultat –475,9 –475,9 –91,3 –91,3

Övrigt –9,7 –10,5 11,7

Summa –1 102,2 –732,0 –373,3 –54,1

103


104

noter

not 12. Utlåning och likviditet

Utlåning dokumenterad som värdepapper utgör enligt seK:s uppfattning en del av seK:s totala utlåning. däremot utgör inte depositioner hos banker och stater, samt

avista del av den totala utlåningen även om de ingår i posterna utlåning till kreditinstitut och utlåning till allmänheten. seK:s totala utlåning respektive totala likviditet

beräknas således enligt följande:

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Utlåning:

Utlåning dokumenterad som värdepapper 87 499,1 88 187,8 63 609,3 63 609,3

Utlåning till kreditinstitut 41 179,7 40 897,2 48 399,6 46 519,1

Utlåning till allmänheten 75 890,1 75 890,1 70 440,2 69 906,5

Avgår:

depositioner och avista –18 736,5 –18 456,7 –23 771,1 –21 890,6

Summa utlåning 185 832,4 186 518,3 158 678,0 158 144,3

Likviditet:

statsskuldförbindelser/statsobligationer 11 717,4 11 717,4 1 494,7 1 494,7

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 123 378,6 122 728,6 136 551,4 136 551,4

depositioner och avista 18 736,5 18 456,7 23 771,1 21 890,6

Summa likviditet 153 832,5 152 902,7 161 817,2 159 936,7

varav:

– emitterade av offentliga organ 43 041,9 43 041,9 6 703,2 6 703,2

– noterade på börs 160 489,6 160 489,6 30 764,2 30 764,2

Avseende återvinning och nedskrivningar hänvisas till not 9.

räntebärande värdepapper som inte tas upp till sitt verkliga värde och som överskrider respektive underskrider det belopp som ska infrias på förfallodagen

redovisas med summan av överstigande belopp för sig och summan av underskridande belopp för sig.

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

summa av överstigande belopp 73,6 73,6 35,3 35,3

summa av underskridande belopp –79,5 –79,5 –108,5 –108,5

Koncernen

varav S-systemet

Summa Summa varav

skr mn 2009 2008 2009 2008

CIRR–krediter

2009

U–krediter

2009

Volymutveckling utlåning

Accepterad ny långfristig utlåning 121 465 63 591 26 402 912 26 239 163

syndikerade kundtransaktioner 1 011 1 298 – – – –

Totala kundfinansieringslösningar 122 476 64 889 26 402 912 26 239 163

Avtalad, ej utbetald utlåning vid årets slut 46 331 21 431 26 386 11 459 25 889 497

Utestående utlåning vid årets slut 185 832 158 678 14 314 10 106 13 615 699

SEK Årsredovisning 2009


not 13. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Finansiella tillgångar fördelade på redovisningskategorier: Koncernen 31 december 2009

skr mn

SEK Årsredovisning 2009

Summa Tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Derivat för ekonomisk

säkring (4)

Identifierad vid

första redovisn.

(VVO) (3)

Derivat i säkringsredovisning

Tillgångar som

kan säljas (1)

noter

Låne- och kund-

fordringar (2)

statsskuldförbindelser/statsobligationer 11 717,4 11 717,4

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 123 378,6 7 399,3 3 211,9 112 767,4

Utlåning dokumenterad som värdepapper 87 499,1 2 637,4 84 861,7

Utlåning till kreditinstitut 41 179,7 41 179,7

Utlåning till allmänheten 75 890,1 75 890,1

Aktier och andelar (16) 2 710,1 2 710,1

derivatinstrument 22 654,1 15 379,1 7 275,0

Summa finansiella tillgångar 365 029,1 15 379,1 10 036,7 7 275,0 5 922,0 326 416,3

Per 31 december 2009 fanns inga tillgångar som innehas för handelsändamål.

Finansiella skulder fördelade på redovisningskategorier: Koncernen 31 december 2009

Summa Skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat i säkringsredovisning

Övriga finansiella

skulder (5)

Innehas för handel

Derivat för ekono-

skr mn

misk säkring (8)

Identifierad vid

första redovisn.

(6, 7) (VVO)

skulder till kreditinstitut 4 049,9 4 049,9

Upplåning från allmänheten 0,0

emitterade (icke efterställda) värdepapper 320 745,3 140 756,2 179 989,1

derivatinstrument 22 567,3 19 984,1 2 583,2

efterställda skulder 3 142,8 3 142,8

Summa finansiella skulder 350 505,3 19 984,1 140 756,2 2 583,2 187 181,8

Finansiella tillgångar fördelade på redovisningskategorier: Koncernen 31 december 2008

skr mn

Summa Tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Innehas för handel

Derivat för ekonomisk

säkring (11)

Identifierad vid

första redovisn.

(VVO) (10)

Derivat i säkringsredovisning

Tillgångar som

kan säljas

Låne- och kund-

fordringar (9)

statsskuldförbindelser/statsobligationer 1 494,7 1 494,7

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 136 551,4 7 757,8 128 793,6

Utlåning dokumenterad som värdepapper 63 609,3 3 432,1 60 177,2

Utlåning till kreditinstitut 48 399,6 48 399,6

Utlåning till allmänheten 70 440,2 70 440,2

derivatinstrument 38 929,1 27 705,7 11 223,4

Summa finansiella tillgångar 359 424,3 27 705,7 11 190,0 11 223,4 0,0 309 305,2

Per 31 december 2008 fanns inga tillgångar som innehas för handelsändamål.

Finansiella skulder fördelade på redovisningskategorier: Koncernen 31 december 2008

Summa Skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Derivat i säkringsredovisning

Övriga finansiella

skulder (12)

Innehas för handel

Derivat för ekono-

skr mn

misk säkring (15)

Identifierad vid

första redovisn.

(13, 14) (VVO)

skulder till kreditinstitut 3 310,0 3 310,0

Upplåning från allmänheten 185,7 185,7

emitterade (icke efterställda) värdepapper 305 971,8 156 221,9 149 749,9

derivatinstrument 39 414,6 35 152,4 4 262,2

efterställda skulder 3 323,5 3 323,5

Summa finansiella skulder 352 205,6 35 152,4 156 221,9 4 262,2 156 569,1

Per 1 juli 2008 respektive 1 oktober 2008 har seK omklassificerat tillgångar till kategorin låne- och kundfordringar från kategorierna tillgångar som innehas för handel

och tillgångar som kan säljas. detta eftersom dessa tillgångar blivit illikvida under de extraordinära marknadsförutsättningarna som rådde under andra halvåret

2008 på grund av den finansiella kris som då rådde och med hänsyn till att bolaget bedömer sig att ha förmåga att hålla tillgångarna till förfall. det föreligger inte

något nedskrivningsbehov för tillgångarna som innehas för handel eller i kategorin tillgångar som kan säljas. Tillgångarna som innehas för handel hålls inte längre med

avsikten att de ska säljas inom en överskådlig framtid. de omklassificerade tillgångarna utgörs av räntebärande fastförräntade obligationer. vid omklassificeringen uppgick

de förväntade kassaflödena på de omklassificerade tillgångarna till kontraktsenliga belopp, vilket inkluderar ränta samt nominellt belopp.

omklassificeringen av tillgångar som innehas för handel har påverkat resultatet för perioden 1 januari till den 31 december 2009 med en utebliven positiv

resultat effekt på skr 142,0 miljoner. Av totala ränteintäkter 2009 härrör skr 152.6 miljoner från de omklassificerade tillgångarna. För perioden 1 januari till den

30 juni 2008 har omklassificeringen påverkat resultatet med en utebliven negativ resultateffekt på skr 36,2 miljoner och för perioden 1 juli till den 31 december

2008 med en utebliven negativ resultateffekt på skr 147,1 miljoner. Av totala ränteintäkter 2008 härrör skr 330,9 miljoner från de omklassificerade tillgångarna. den

viktade effektivräntan för dessa tillgångar uppgår till 3,1 procent.

105


106

noter

not 13. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder (fortsättning)

skr mn 31 december 2009 31 december 2008

Omklassificerade finansiella tillgångar: Nominellt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 4 852,1 4 884,5 4 879,4 7 612,3 7 465,2

skr mn 31 december 2008 1 juli 2008

Omklassificerade finansiella tillgångar: Nominellt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 7 547,8 7 612,3 7 465,2 7 351,9 7 351,9

(1) För tillgångar som tidigare redovisades i kategorin tillgångar som kan säljas har omklassificeringen under perioden 1 januari till den 31 december 2009 påverkat

värdeförändringar i övrigt totalresultat med en utebliven positiv effekt på skr 360,2 miljoner. Av totala ränteintäkter 2009 härrör skr 247,7 miljoner från de

omklassificerade tillgångarna. För perioden 1 januari till den 30 september 2008 har värdeförändringen i dessa tillgångar påverkat övrigt totalresultat negativt med

skr 84,2 miljoner. För perioden 1 oktober till den 31 december 2008 har övrigt totalresultat påverkats negativt med en utebliven värdeförändring med skr 402,8

miljoner. Av totala ränteintäkter 2008 härrör skr 422,5 miljoner från de omklassificerade tillgångarna. den viktade effektivräntan för dessa tillgångar uppgår till

2,4 procent. Under 2009 har nya tillgångar i kategorin tillgångar som kan säljas anskaffats.

skr mn 31 december 2009 31 december 2008

Omklassificerade finansiella tillgångar: Nominellt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 6 216,3 6 257,9 6 214,2 8 339,8 8 004,5

Utlåning dokumenterad som värdepapper 4 089,4 4 167,3 4 168,4 4 852,4 4 784,9

Summa 10 305,7 10 425,2 10 382,6 13 192,2 12 789,4

skr mn 31 december 2008 1 oktober 2008

Omklassificerade finansiella tillgångar: Nominellt värde Bokfört värde Verkligt värde Bokfört värde Verkligt värde

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 8 232,9 8 339,8 8 004,5 7 231,5 7 231,5

Utlåning dokumenterad som värdepapper 4 756,9 4 852,4 4 784,9 4 116,2 4 116,2

Summa 12 989,8 13 192,2 12 789,4 11 347,7 11 347,7

(2) Av låne- och kundfordringar är cirka 11 procent föremål för verkligt värdesäkring och 4 procent föremål för kassaflödessäkring.

(3) de ackumulerade förändringarna i de finansiella tillgångarnas verkliga värde, som härrör från förändringar i kreditrisk, uppgår till skr –311.7 miljoner. Periodens

förändringar uppgår till skr 814.6 miljoner.

(4) derivat som utgör säkringsinstrument i ekonomisk säkring, klassificeras som innehav för handel under iAs 39.

(5) Av övriga finansiella skulder är cirka 80 procent föremål för verkligt värdesäkring.

(6) Ackumulerade förändringar i de finansiella skuldernas verkliga värde som härrör från förändringar i kreditrisk uppgår till skr 210,7 miljoner, vilket representerar

en minskning av skuldens bokförda värde. Periodens förändringar uppgår till skr 96,1 miljoner.

(7) skillnaden mellan det redovisade värdet och nominellt belopp uppgår till skr –40 240,4 miljoner. nominellt belopp är skr 180 996,6 miljoner.

(8) derivat som utgör säkringsinstrument i ekonomisk säkring, klassificeras som innehav för handel under iAs 39.

(9) Av låne- och kundfordringar är cirka 11 procent föremål för verkligt värdesäkring och 1,5 procent föremål för kassaflödessäkring.

(10) de ackumulerade förändringarna i finansiella tillgångarnas verkliga värde som härrör från förändringar i kreditrisk uppgår till skr –1 126,3 miljoner. Periodens förändringar

uppgår till skr –914,9 miljoner.

(11) derivat som utgör säkringsinstrument i ekonomisk säkring, klassificeras som innehas för handel under iAs 39.

(12) Av övriga finansiella skulder är cirka 71 procent föremål för verkligt värdesäkring.

(13) Ackumulerade förändringar i de finansiella skuldernas verkliga värde som härrör från förändringar i kreditrisk uppgår till skr 114,6 miljoner, vilket representerar

en minskning av skuldens bokförda värde.

(14) skillnaden mellan det redovisade värdet och nominellt belopp uppgår till skr –35 999,5 miljoner. nominellt belopp är skr 192 221,4 miljoner.

(15) derivat som utgör säkringsinstrument i ekonomisk säkring, klassificeras som innehav för handel under iAs 39.

(16) i mars 2009 har seK, i samband med reglering av en fordran mot sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB (”sFAB”), träffat en överenskommelse med sFAB, varigenom

seK övertagit äganderätten till 25 520 000 aktier i swedbank AB representerande cirka 3,3 procent av swedbanks totala aktiekapital och röster. i juni

2009 har sFAB gentemot seK ifrågasatt avtalet och framställt krav, som enligt seK saknar grund och därför har avvisats. den 26 oktober 2009 har sFAB gentemot

seK framställt ytterligare krav, som avser hela värdeökningen av seK:s innehav i swedbank AB (38 280 000 aktier), vilket har ett anskaffningsvärde om 1 miljard

kronor. den 11 november 2009 meddelade sFAB att man påkallat skiljedomsförfarande. seK:s ovan redovisade inställning, att kravet saknar grund, är oförändrad

och ingen reservering har gjorts.

i verkligt värdesäkringar uppgår 2009 års förluster för säkringsinstrument till skr 2 877,2 miljoner. vinster på säkrade poster som är hänförliga till den säkrade risken

uppgår under samma år till skr 3 244,6 miljoner. För 2008 uppgår vinster för säkringsinstrument till skr 755,7 miljoner. Förlusterna för säkrade poster som är hänförliga

till den säkrade risken uppgår 2008 till skr 591,3 miljoner.

summa tillgångar per 31 december 2009, skr 371,6 miljarder, var cirka skr 15,2 miljarder lägre än de skulle ha varit om valutakurserna per den 31 december

2008 varit oförändrade. Under tolvmånadersperioden har amortering av långfristig upplåning skett med cirka skr 163,8 miljarder och återköp av skuldförbindelser

har uppgått till cirka skr 10,3 miljarder.

SEK Årsredovisning 2009


not 13. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder (fortsättning)

seK utgår ifrån följande uppdelning för att kategorisera metoder som använts för framtagande av verkligt värde för finansiella instrument:

SEK Årsredovisning 2009

noter

Level 1: noterade priser på aktiv marknad för identiska tillgångar eller skulder;

Level 2: värderingsmodeller där marknadsdata som har signifikant påverkan på verkligt värde är observerbar, antingen direkt eller indirekt; och

Level 3: värderingsmodeller som använder observerbar marknadsdata men där det finns inslag av egna uppskattningar där dessa uppskattningar har en signifikant

påverkan på verkligt värde.

skr mn

Finansiella tillgångar fördelade i verkligt värdehierarki: Koncernen/31 december 2009

Tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen Tillgångar som kan säljas

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

statsskuldförbindelser/statsobligationer

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 6 770,1 336,1 293,1 7 399,3 3 160,1 51,8 3 211,9

Utlåning dokumenterad som värdepapper

Utlåning till kreditinstitut

Utlåning till allmänheten

1 544,2 1 093,2 2 637,4

Aktier och andelar 2 710,1 2 710,1

derivatinstrument

Summa finansiella tillgångar i verkligt

11 120,7 11 533,4 22 654,1

värdehierarki 8 314,3 12 550,0 11 826,5 32 690,8 5 870,2 51,8 0,0 5 922,0

Under 2009 har tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen till ett värde av skr 570,4 miljoner flyttas från nivå 1 till nivå 2.

skr mn

Finansiella skulder fördelade i verkligt värde hierarki: Koncernen/31 december 2009

Skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

skulder till kreditinstitut

Upplåning från allmänheten

emitterade (icke efterställda) värdepapper 8 915,3 131 840,9 140 756,2

derivatinstrument

efterställda skulder

7 111,2 15 456,1 22 567,3

Summa finansiella skulder i verkligt värde hierarki 0,0 16 026,5 147 297,0 163 323,5

skr mn

Finansiella tillgångar till verkligt värde i Nivå 3 Koncernen/31 december 2009

1 januari

2009 Förvärv Avyttrat Förfall

Flytt från

nivå 1 och

nivå 2

Flytt från

nivå 3

Vinster och

förluster via

resultaträkningen

31 december

2009

Tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen 30 421,2 4 337,3 –5 741,8 –3 406,5 295,4 –6 202,2 –7 876,9 11 826,5

Summa finansiella tillgångar

till verkligt värde Nivå 3 30 421,2 4 337,3 –5 741,8 –3 406,5 295,4 –6 202,2 –7 876,9 11 826,5

skr mn

Finansiella skulder till verkligt värde i Nivå 3 Koncernen/31 december 2009

1 januari

2009 Emitterat Återköp Förfall

Flytt från

nivå 1 och

nivå 2

Flytt från

nivå 3

Vinster och

förluster via

resultaträkningen

31 december

2009

skulder värderade till verkligt värde

via resultaträkningen 190 262,3 35 529,2 –15 080,9 –34 466,8 0,0 –8 525,7 –20 421,1 147 297,0

Summa finansiella skulder

till verkligt värde Nivå 3 190 262,3 35 529,2 –15 080,9 –34 466,8 0,0 –8 525,7 –20 421,1 147 297,0

107


108

noter

not 14. derivatinstrument

Koncernen och moderbolaget

Derivatinstrument fördelade på kategorier: 31 december 2009 31 december 2008

skr mn

Tillgångar

Verkligt värde

Skulder

Verkligt värde

Nominellt

värde (1)

Tillgångar

Verkligt värde

Skulder

Verkligt värde

Nominellt

värde (1)

valutarelaterade kontrakt 5 284,3 4 601,1 198 778,8 15 637,5 11 546,2 240 034,0

ränterelaterade kontrakt 12 833,5 8 784,6 256 756,6 19 876,3 9 517,5 202 077,1

Aktierelaterade kontrakt 3 562,9 7 325,7 58 747,1 2 464,0 16 568,1 68 435,4

Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m 973,4 1 855,9 19 425,7 951,3 1 782,8 16 023,1

Summa derivatinstrument 22 654,1 22 567,3 533 708,2 38 929,1 39 414,6 526 569,6

(1) För att bättre reflektera seK:s volym av derivat har vi förbättrat befintlig metod för att ta fram nominellt belopp på utestående derivat. Beräkningen har applicerats

på siffrorna avseende 31 december 2009 samt jämförelsesiffrorna per 31 december 2008. Till följd av justeringen har nominellt belopp per 31 december

2008 ändrats från skr 618 434,5 miljoner till skr 526 569,6 miljoner.

Varav derivat för ekonomisk säkring klassificerade

som innehas för handel under IAS 39 31 december 2009 31 december 2008

valutarelaterade kontrakt 1 366,6 3 628,2 126 120,1 12 381,8 9 606,2 212 609,5

ränterelaterade kontrakt 9 476,2 7 174,3 138 571,5 11 908,6 7 195,3 85 715,9

Aktierelaterade kontrakt 3 562,9 7 325,7 58 747,1 2 464,0 16 568,1 68 435,4

Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m 973,4 1 855,9 19 425,7 951,3 1 782,8 16 023,1

Summa derivatinstrument 15 379,1 19 984,1 342 864,4 27 705,7 35 152,4 382 783,9

Varav derivatinstrument i säkringsredovisning 31 december 2009 31 december 2008

valutarelaterade kontrakt 3 917,7 972,9 72 658,7 3 255,7 1 940,0 27 424,5

ränterelaterade kontrakt 3 357,3 1 610,3 118 185,1 7 967,7 2 322,2 116 361,2

Aktierelaterade kontrakt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kontrakt rel. till råvaror, kreditrisk m m 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Summa derivatinstrument 7 275,0 2 583,2 190 843,8 11 223,4 4 262,2 143 785,7

Koncernen och moderbolag

Derivat i kassaflödessäkringar 31 december 2009

skr mn ≤ 1 månad

1 månad

≤ 3 månader

3 månader

≤ 1 år 1 år ≤ 5 år > 5 år

Kassainflöde (tillgångar) 138,5 55,0 3,1 230,1 41,1

Kassutflöde (skulder) 17,5 –0,2 0,6 –4,9 3,7

Netto kassaflöde 156,0 54,8 3,7 225,2 44,8

Derivat i kassaflödessäkringar 31 december 2008

skr mn ≤ 1 månad

1 månad

≤ 3 månader

3 månader

≤ 1 år 1 år ≤ 5 år > 5 år

Kassainflöde (tillgångar) 32,9 43,7 –33,0 222,9 62,4

Kassutflöde (skulder) 0,0 2,0 0,0 0,0 0,0

Netto kassaflöde 32,9 45,7 –33,0 222,9 62,4

Nettokostnad av kassaflödessäkringar omklassificerade till resultaträkningen under året

Skr mn 2009 2008

ränteintäkter –275,1 –154,2

räntekostnader 103,0 196,9

Upplupen ränta och orealiserade värdeförändringar –241,5 –128,1

Totalt –413,6 –85,4

inom ramarna för seK:s policies med avseende på motparts-, ränte-, valuta och övriga risker använder sig seK av, och är seK part i, olika slag av derivatinstrument,

huvudsakligen ränte- och valutakursrelaterade avtal (swappar med mera). dessa instrument redovisas till verkligt värde i balansräkningen baserat på värdet per kontrakt.

seK använder swapavtal främst för att säkra riskexponering hänförlig till finansiella tillgångar och skulder. seK ingår swapavtal endast under isdA ramavtal och alla

swapavtal är med finansiella institutioner som motparter. Motpartsrisker hanteras med hjälp av så kallad Credit support Annex. swappar är värderade till verkligt

värde med hjälp av noterade marknadspriser i mån av tillgång. om marknadspriser inte är tillgängliga används värderingsmodeller. seK använder modeller för att justera

nettoexponeringens verkliga värde för förändringar i motpartens kreditkvalitet. de modeller som används omfattar både direkt observerbara och här ledda

marknadsparametrar.

seK emitterar värdepapper på många finansiella marknader. en stor del av dessa är hybridinstrument med inbäddade derivat. seK:s policy är att säkra risker i

dessa instrument genom att använda swappar med motsvarande strukturer för att få effektiva ekonomiska säkringar. sådana hybridinstrument klassificeras som

finansiella skulder värderade till verkligt värde. eftersom det inte finns några noterade marknadspriser för denna grupp av transaktioner används internt etablerade

värderingsmodeller, externt etablerade värderingsmodeller, priser som tillhandahålls av externa parter och mäklare av sådana värdepapper eller noterade priser för

att fastställa verkligt värde. den modell som används för ett hybridinstrument är densamma som används för den strukturerade swap som säkrar det, med undantag

för de justeringar som görs med hänsyn till motpartens eller egen kreditrisk. Med undantag för effekter från förändring i värdering av motpartens eller seK:s egen

kreditrisk, motsvarar således en förändring av verkligt värde i hybridinstrumentet en lika stor men motriktad förändring av verkligt värde för den strukturerade swap

som säkrar hybridinstrumentet. Även om seK:s rating inte har ändrats under året har utvecklingen på de finansiella marknaderna i viss mån påverkat de nivåer till

vilka seK kan emittera värdepapper. denna förändring, vilken är olika stor på olika marknader, är inkluderad i beräkningen av verkligt värde för emitterade värdepapper.

de modeller som används omfattar både direkt observerbara och härledda marknadsparametrar.

nominellt värde på derivatinstrument representerar inte reella exponeringar. i de fall då ett säkerhetsavtal har ingåtts med motparten, representerar tröskelbeloppet

under säkerhetsavtalet reell exponering. i de fall då inget säkerhetsavtal har ingåtts med motparten representerar positivt verkligt värde reell exponering.

i nästan samtliga fall har seK ingått säkerhetsavtal med motparten. se tabellen Totala exponeringar för belopp som avser riskexponeringar relaterat till derivatinstrument,

med mera. seK är utsatt för variationer i framtaida kassaflöden relaterade till tillgångar som ej är föremål för aktiv handel och som löper till en rörlig ränta.

SEK Årsredovisning 2009


not 14. derivatinstrument (fortsättning)

not 16. övriga tillgångar

SEK Årsredovisning 2009

31 december 2009 31 december 2008

noter

seK använder ränteswappar som kassaflödessäkringar av dessa ränterisker. som en följd av tillgångar i utländsk valuta är seK utsatt för valuta- och ränterisker vilka

är säkrade med valutaränteswappar. de redovisade kassaflödena ovan är odiskonterade och grupperade efter när de förväntas ske.

vissa kreditderivatkontrakt är derivat och är följaktligen klassificerade som finansiella tillgångar eller skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen,

medan andra är klassificerade som finansiella garantier och därför redovisas till upplupet anskaffningsvärde. Per den 31 december 2009 var det totala nominella

beloppet för sådana garantier skr 25 226 mn.

not 15. aktier

Aktier och andelar 31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Aktier tillgängliga för försäljning 2 710,1 2 710,1 – _

Summa 2 710,1 2 710,1 – _

innehavet avser i sin helhet aktier i swedbank. Per den 8 mars 2009 har seK, i samband med reglering av en fordran mot sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB

(“sFAB”), träffat en överenskommelse med sFAB, varigenom seK övertagit äganderätten till aktier i swedbank AB. seK har även deltagit i nyemission av aktier i

swedbank AB i oktober 2009. seK:s totala innehav i swedbank AB uppgår till 3,3 procent och antalet aktier uppgår till 38 280 000 efter deltagandet i nyemissionen,

varav 30 360 000 utgör stamaktier och 7 920 000 utgör preferensaktier. Aktierna klassificeras som tillgängliga för försäljning och värderas till verkligt värde. Anskaffningsvärdet

uppgår till skr 997,6 miljoner.

Aktier i koncernbolag 31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Aktier i dotterbolag (AB seKTionen) (A) e.t. 103,5 e.t. 103,5

Aktier i dotterbolag (AB seK securities) (B) e.t. 10,0 e.t. 10,0

Aktier i dotterbolag (seK Financial Advisors AB) (C) e.t. 5,0 e.t. 5,0

Aktier i dotterbolag (seK Financial services AB) (d) e.t. 0,1 e.t. 0,1

Aktier i dotterbolag (seK Customer Finance AB) (e) e.t. 16,6 e.t. 1,6

Aktier i dotterbolag (seK exportlånet AB) (F) e.t. 0,1 e.t. 0,1

Aktier i dotterbolag (venantius AB (publ)) (g) e.t. 623,7 e.t. 2 441,3

Summa 759,0 2 561,6

(A) det helägda dotterbolaget, AB seKTionen (organisationsnr 556121-0252), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den 31 december

2009 till skr 0,6 miljoner. det nominella värdet av aktierna i AB sektionen uppgår till skr 0,4 miljoner.

(B) det helägda dotterbolaget, AB seK securities (organisationsnr 556608-8885), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den 31 december

2009 till skr 31,2 miljoner. det nominella värdet av aktierna i AB seK securities uppgår till skr 10,0 miljoner.

(C) det helägda dotterbolaget, seK Financial Advisors AB (organisationsnr 556660-2420), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den

31 december 2009 till skr 4,8 miljoner. det nominella värdet av aktierna i seK Financial Advisors AB uppgår till skr 0,5 miljoner.

(d) det helägda dotterbolaget, seK Financial services AB (organisationsnr 556683-3462), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den

31 december 2009 till skr 0,1 miljoner. det nominella värdet av aktierna i seK Financial services AB uppgår till skr 0,1 miljoner.

(e) det helägda dotterbolaget, seK Customer Finance AB (organisationsnr 556726-7587), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den

31 december 2009 till skr 20,4 miljoner. det nominella värdet av aktierna i seK Customer Finance AB uppgår till skr 0,1 miljoner.

(F) det helägda dotterbolaget, seK exportlånet AB (organisationsnr 556761-7617 ), har sitt säte i stockholm. Bolagets eget kapital uppgick per den 31 december

2009 till skr 0,1 miljoner. det nominella värdet av aktierna i seK exportlånet AB uppgår till skr 0,1 miljoner.

(g) det helägda dotterbolaget, venantius AB (organisationsnr 556449-5116), har sitt säte i stockholm. venantiuskoncernens eget kapital uppgick per den 31

december 2009 till skr 725,1 miljoner. det nominella värdet av aktierna i venantius AB uppgår till skr 500,1 miljoner.

Årets resultat (efter skatt) för dotterbolagen var sammantaget skr 134,4 miljoner (5,9).

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Avräkningsfordran mot staten 344,5 344,5 –1,2 –1,2

skattefordran 1,7 0,4 43,3 41,6

Uppskjuten skattefordran avseende finansiella instrument

där beskattning skiljer sig från redovisning 0,0 0,0 0,0 0,0

Uppskjuten skattefordran (se not 11) 21,6 3,9 13,8 3,6

Fordran mot dotterbolag e.t. 94,7 e.t. 90,4

Upplåning för vilken valuta ännu ej erhållits 1 146,4 846,4 4 200,5 4 200,5

Övrigt 448,7 436,6 85,3 62,5

Summa 1 962,9 1 726,5 4 341,7 4 397,4

109


110

noter

not 17. förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

not 18. ej efterställd upplåning

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

summa ej efterställda skulder exklusive emitterade värdepapper 4 049,9 4 560,0 3 495,7 3 508,6

summa ej efterställda emitterade värdepapper 320 745,3 320 745,3 305 971,8 305 971,8

Summa ej efterställd upplåning 324 795,2 325 305,3 309 467,5 309 480,4

Varav denominerad i:

svenska kronor 10 065,1 10 575,2 9 326,4 9 339,3

Utländsk valuta 314 730,1 314 730,1 300 141,1 300 141,1

not 19. övriga skulder

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

skuld till dotterbolag e.t. 114,1 e.t. 57,1

skatteskuld 170,6 136,3 4,9 –

skulder för köpta men ännu ej levererade och betalda tillgångar 1 628,0 1 329,0 1 035,0 1 035,0

Övriga 737,9 732,2 508,4 505,1

Summa 2 536,5 2 311,6 1 548,3 1 597,2

not 20. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Upplupna räntekostnader 3 839,8 3 839,9 5 329,8 5 330,1

Förutbetalda intäkter och andra upplupna kostnader 73,9 66,6 113,6 109,5

Summa 3 913,7 3 906,5 5 443,4 5 439,6

not 21. avsättningar

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Upplupna ränteintäkter 4 437,2 4 437,2 6 091,3 6 055,9

Förutbetalda kostnader och andra upplupna intäkter 28,1 27,3 20,4 17,7

Summa 4 465,3 4 464,5 6 111,7 6 073,6

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Pensionsförpliktelser 37,6 14,5 23,7 13,5

Avvecklingsreserv 15,9 – 11,8 –

Summa 53,5 14,5 35,5 13,5

SEK Årsredovisning 2009


not 22. efterställda skulder

SEK Årsredovisning 2009

31 december 2009 31 december 2008

noter

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

ej tidsbundet, ej kumulativt förlagslån, utländsk valuta (A), (B) 2 625,2 2 625,2 2 776,7 2 776,7

Tidsbundet, kumulativt förlagslån, utländsk valuta (C) 517,6 517,6 546,8 546,8

Summa efterställd upplåning 3 142,8 3 142,8 3 323,5 3 323,5

Varav denominerad i:

svenska kronor – – – –

Utländsk valuta 3 142,8 3 142,8 3 323,5 3 323,5

(A) nominellt värde Usd 200 miljoner. ränta betalas kvartalsvis i efterskott efter

en årsräntesats om 5,40 procent. seK har option att förtidslösa lånet från

den 27 december år 2008 och kvartalsvis därefter till en kurs av 100 procent

av det nominella värdet. sådan inlösen förutsätter att Finansinspektionen

dessförinnan lämnat sitt godkännande därtill. ränta kommer inte att betalas

om seK inte har tillgängligt fritt eget kapital för att göra en sådan betalning.

investerarens rätt att erhålla upplupen men obetald ränta kommer därefter

att förloras (ej kumulativt). i syfte att undvika likvidation kan bolagsstämman,

med godkännande av Finansinspektionen, besluta att ta i anspråk nominellt

belopp samt eventuellt obetald ränta för att täcka förluster. seK kan inte därefter

betala utdelning till sin aktieägare innan det nominella beloppet i sin

helhet återförts som skuld i balansräkningen eller återbetalats, med Finansinspektionens

godkännande, samt sådan obetald ränta har betalats.

(B) nominellt värde Usd 150 miljoner. ränta betalas kvartalsvis i efterskott efter

en årsräntesats om 6,375 procent. seK har option att förtidslösa lånet från

den 27 december år 2008 och kvartalsvis därefter till en kurs av 100 procent

av det nominella värdet. sådan inlösen förutsätter att Finansinspektionen

dessförinnan lämnat sitt godkännande därtill. ränta kommer inte att betalas

om seK inte har tillgängligt fritt eget kapital för att göra en sådan betalning.

investerarens rätt att erhålla upplupen men obetald ränta kommer därefter

att förloras (ej kumulativt). i syfte att undvika likvidation kan bolagsstämman,

med godkännande av Finansinspektionen, besluta att ta i anspråk nominellt

belopp samt eventuellt obetald ränta för att täcka förluster. seK kan inte därefter

betala utdelning till sin aktieägare innan det nominella beloppet i sin

helhet återförts som skuld i balansräkningen eller återbetalats, med Finansinspektionens

godkännande, samt sådan obetald ränta har betalats.

(C) nominellt värde eUr 50 miljoner. Förfallodag den 30 juni år 2015. ränta

betalas kvartalsvis i efterskott efter en årsräntesats motsvarande euribor plus

0,20 procent. seK har option att förtidslösa lånet från den 30 juni 2010 och

kvartalsvis därefter till en kurs av 100 procent av det nominella värdet. om

ingen förtidsinlösen sker kommer kupongräntan att öka till euribor plus 1,70

procent. sådan inlösen förutsätter att Finansinspektionen dessförinnan lämnat

sitt godkännande därtill.

den upplupna räntekostnaden hänförlig till den efterställda upplåningen, vid

årets slut skr 1,6 miljoner (1,8), ingår i ”Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter”.

Förlagslånen är efterställda bolagets övriga skulder, vilket innebär att de medför

rätt till betalning först efter att övriga fordringsägare erhållit betalning.

111


112

noter

not 23. eget kapital

Koncernen Eget kapital Aktiekapital (1) Reserver Balanserad vinst Årets resultat

skr mn Säkringsreserv Verkligt värdereserv

ingående balans eget kapital 2008 4 610,4 990,0 –86,7 –81,8 3 788,9

Årets resultat 143,9 143,9

värdeförändringar via övrigt totalresultat:

Tillgångar som kan säljas –109,6 –109,6

derivat i kassaflödessäkringar 254,1 254,1

Till resultaträkningen 131,9 85,4 46,5

skatteeffekt –76,7 –91,3 14,6

nyemission 3 000,0 3 000,0

Aktieägartillskott 2 440,3 2 440,3

Utdelning –

Utgående eget kapital 2008 10 394,3 3 990,0 161,5 –130,3 6 229,2 143,9

ingående balans eget kapital 2009 10 394,3 3 990,0 161,5 –130,3 6 373,1

Årets resultat 1 727,3 1 727,3

värdeförändringar via övrigt totalresultat:

Tillgångar som kan säljas 1 711,3 1 711,3

derivat i kassaflödessäkringar –388,6 –388,6

Till resultaträkningen 486,8 413,6 73,2

skatteeffekt –475,9 –6,5 –469,4

Utdelning –

Utgående eget kapital 2009 13 455,2 3 990,0 180,0 1 184,8 6 373,1 1 727,3

Moderbolaget Eget kapital Aktiekapital (1) Reservfond Reserver Balanserad vinst Årets resultat

skr mn Säkringsreserv Verkligt värdereserv

ingående balans eget kapital 2008 3 746,6 990,0 198,0 –86,7 –81,8 2 727,1

Årets resultat 223,1 223,1

värdeförändringar via övrigt totalresultat:

Tillgångar som kan säljas –109,6 –109,6

derivat i kassaflödessäkringar 254,1 254,1

Till resultaträkningen 131,9 85,4 46,5

skatteeffekt –76,7 –91,3 14,6

Koncernbidrag –6,6 –6,6

nyemission 3 000,0 3 000,0

Aktieägartillskott 2 440,3 2 440,3

Utdelning – –

Utgående eget kapital 2008 9 603,1 3 990,0 198,0 161,5 –130,3 5 160,8 223,1

ingående balans eget kapital 2009 9 603,1 3 990,0 198,0 161,5 –130,3 5 383,9

Årets resultat

värdeförändringar via övrigt totalresultat:

1 466,1 1 466,1

Tillgångar som kan säljas 1 711,3 1 711,3

derivat i kassaflödessäkringar –388,6 –388,6

Till resultaträkningen 486,8 413,6 73,2

skatteeffekt –475,9 –6,5 –469,4

Koncernbidrag –10,8 –10,8

Utdelning – –

Utgående eget kapital 2009 12 392,0 3 990,0 198,0 180,0 1 184,8 5 373,1 1 466,1

(1) 2 579 394 A-aktier och 1 410 606 B-aktier till ett kvotvärde av skr 1 000 per aktie efter nyemission. Före emissionen var antalet A-aktier 640 000 stycken och

antalet B-aktier 350 000 stycken. emissionslikviden uppgående till 3 000 miljoner blev inbetalt den 18 december 2008. den 26 januari 2009 godkände Finansinspektionen

förändringen i bolagsordningen som avser förändringen av aktiekapitalet och antal aktier. registreringen av det nya aktiekapitalet skedde hos

Bolagsverket 4 februari 2009.

enligt ÅrKL uppgick bundet eget kapital för koncernen vid årets slut till skr 5 211,2 miljoner (5 026,9), och fritt eget kapital uppgick till skr 8 244,0 miljoner

(5 367,4). För moderbolaget uppgick bundet eget kapital vid årets slut till skr 4 188,0 miljoner (4 188,0), och fritt eget kapital uppgick till skr 8 204,0 miljoner

(5 415,1).

säkringsreserven redovisas netto efter skatteeffekten mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde och redovisas via övrigt totalresultat för derivat i

kassaflödessäkringar.

verkligt värdereserven redovisas netto efter skatteeffekten mellan verkligt värde och upplupet anskaffningsvärde och redovisas via övrigt totalresultat för tillgångar

som kan säljas. efter omklassificering finns inga tillgångar som kan säljas utestående per 31 december 2008. verkligt värdereserven upplöses över återstående

löptid på dessa omklassificerade tillgångar. Under 2009 har nya tillgångar i kategorin tillgångar som kan säljas anskaffats.

staten har utfärdat en garantifond (under vilken seK kan dra kapital) uppgående till skr 600 miljoner totalt till förmån för seK. seK har rätt att dra kapital under

garantin om seK bedömer det vara erforderligt för att kunna fullgöra sina förbindelser.

SEK Årsredovisning 2009


not 24. ansvarsförbindelser, åtaganden och eventualtillgångar

SEK Årsredovisning 2009

noter

Ansvarsförbindelser och åtaganden upplyses om i anslutning till balansräkningen. Ansvarsförbindelser utgörs av en förbindelse relaterad till tidigare kreditgivning i

venantius AB. Åtaganden utgör avtalade, ej utbetalda krediter, vilka är accepterade men ännu ej utbetalda. Av den totala summan avtalade, ej utbetalda krediter på

skr 46 331,1 miljoner (21 431,0) består skr 26 386,2 miljoner (11 459,4) av avtalade, ej utbetalda krediter i s-systemet. sådana åtaganden i s-systemet kan inkludera

optioner avseende fast ränta. eventuella kostnader till följd av sådana optioner ersätts av staten enligt avtal med staten (se not 25).

Med anledning av att Lehman Brothers Holding inc., den 15 september 2008 ansökte om konkursskydd, har seK ersatt större delen av de derivatkontrakt seK

per samma dag hade utestående med tre olika dotterbolag inom Lehman Brothers-koncernen. i enlighet med isdA avtalet med dotterbolagen inom Lehman

Brothers har seK även upprättat avräkningar, Calculation statements, i förhållande till alla av de ersatta derivatkontrakten. Avräkningarna har överlämnats till respektive

motpart i början av oktober 2008. seK har bedömt att på grund av möjlighet till avräkning, kommer företaget inte att lida några betydande förluster relaterade

till konkursen i Lehman Brothers. Majoriteten av de kontrakt seK hade med olika dotterbolag tjänade att säkra seK:s marknadsrisk. sådana kontrakt har ersatts med

nya kontrakt. seK har under 2009 erhållit ett krav från ett av dotterbolagen inom Lehman Brothers-koncernen, som har avvisats. diskussionen förs nu med motparten

om hur situationen ska lösas. seK har innehaft vissa kreditriskavtäckande kontrakt, kreditderivat. dessa klassificerades som finansiella garantier och redovisades

därmed till upplupet anskaffningsvärde. de underliggande motparterna i de berörda kreditderivaten har dock sådan kreditvärdighet att de enligt seK:s interna riktlinjer

väl kvalificerar att innehas utan riskavtäckning. Under de rådande marknadsförutsättningar som rådde i slutet av 2008 ersatte inte seK kreditderivaten. de

ovanstående avräkningarna som nu har ersatts av krav hos konkursdomstolar inkluderar kalkylerade kostnader relaterade till att ersätta dessa finansiella garantier

som redovisas som eventualtillgångar. seK:s fordran mot dotterbolag i Lehman-koncernen vad gäller dessa finansiella garantier uppgår till ungefär skr 1,5 miljarder

och har inte redovisats i balansräkningen då det krävs att eventualtillgångar måste förfalla till säker betalning innan de redovisas. På grund av osäkerheten i Lehman

Brothers ansökan om konkursskydd och den förväntade längden på konkursprocessen har bedömningen gjorts att återbetalning av krav avseende anspråken är osäker.

seK kommer att fortsätta att bevaka denna situation och avvakta resultatet av processen med Lehman Brothers konkurs. om bedömningen ändras avseende

anspråken gentemot Lehman- koncernen ska hela eller delar som återbetalas av anspråket bokföras som tillgång.

i mars 2009 har seK, i samband med reglering av en fordran mot sparbanksstiftelsernas Förvaltnings AB (”sFAB”), träffat en överenskommelse med sFAB,

varigenom seK övertagit äganderätten till 25 520 000 aktier i swedbank AB representerande cirka 3,3 procent av swedbanks totala aktiekapital och röster.

den 16 juni 2009 har sFAB gentemot seK ifrågasatt avtalet och framställt krav, som enligt seK saknar grund och därför har avvisats. ingen reservering har därför

gjorts. seK har deltagit i nyemissionen av aktier i swedbank AB. Likvid för aktierna om skr 497,6 miljoner har erlagts den 6 oktober 2009. seK:s innehav i swedbank

AB uppgår till 3,3 procent och antalet aktier uppgår till 38 280 000 efter deltagandet i nyemissionen. den 26 oktober 2009 har sFAB gentemot seK framställt ytterligare

krav, som avser hela värdeökningen av seK:s innehav i swedbank AB (38 280 000 aktier), vilket har ett anskaffningsvärde om skr 997,6 miljoner och ett bokfört

värde om skr 2 710,1 miljoner, vilket också motsvarar verkligt värde. seK:s ovan redovisade inställning är oförändrad. den 11 november 2009 meddelade sFAB

att man påkallat skiljedomsförfarande. seK:s ovan redovisade inställning, att sFAB:s krav saknar grund är oförändrad och ingen reservering har gjorts. den 1 mars

2010 har sFAB ingivit ett käromål i skiljemålet mot seK vid stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut. den 5 mars 2010 har sFAB även ingivit en stämningsansökan

mot seK i samma tvist till stockholms tingsrätt. seK:s inställning att sFAB:s krav är ogrundade kvarstår och ingen reservering har gjorts.

113


114

noter

not 25. s-systemet

seK har genom ett särskilt avtal med staten särskilda villkor för kreditgivningen i s-systemet, se not 1(c). s-systemets ersättning till seK i enlighet med avtalet med

staten, skr 27,3 miljoner (22,4), redovisas som en del av rörelseintäkter i resultaträkningen för seK exklusive s-systemet. seK:s balansräkning inkluderar s-systemets

tillgångar och skulder.

Cirr-krediterna representerar ett av de två kreditslagen i s-systemet. resultat i s-systemet för 2009 uppgår till skr –43,2 miljoner (68,9) varav resultat för Cirr-

krediterna skr –5,5 miljoner (105,4).

Resultaträkningar för S-systemet

skr mn 2009 2008

ränteintäkter 493,6 500,5

räntekostnader –507,2 –409,5

Räntenetto –13,6 91,0

ersättning till seK –27,3 –22,4

valutakurseffekter –2,3 0,3

ersättning till (–) / från (+) staten 43,2 –68,9

Rörelsereslutat 0,0 0,0

Balansräkningar för S-systemet (inkluderat i SEK:s balansräkningar)

skr mn 31 december 2009 31 december 2008

Utlåning 14 356,2 10 105,7

derivat 232,5 18,2

Övriga tillgångar 581,3 248,1

Summa tillgångar 15 170,0 10 372,0

skulder 14 627,9 9 081,5

derivat 542,1 1 290,5

eget kapital –– ––

Summa skulder och eget kapital 15 170,0 10 372,0

Åtaganden

Avtalade, ej utbetalda krediter (not 12) 26 386,2 11 459,4

Resultat i S-Systemet fördelat på kreditslag

CIRR-krediter U-krediter

skr mn 2009 2008 2009 2008

räntenetto 22,3 125,8 –35,9 –34,8

ersättning till seK –25,5 –20,7 –1,8 –1,7

valutakurseffekter –2,3 0,3 – –

Totalt –5,5 105,4 –37,7 –36,5

SEK Årsredovisning 2009


not 26. segmentrapportering

Intäkter Jan–dec 2009

skr mn

SEK Årsredovisning 2009

Ränteintäkter

Ränte-

kostnader

Ränte-

netto

Externa

provisions-

intäkter

Interna

provisions-

intäkter

noter

seK har enligt definitionen i iFrs 8 följande tre rörelsesegment: kreditgivning, rådgivning och förmedling av värdepapper. rådgivning och förmedling av värdepapper

är likartade med avseende på risker och möjligheter. redovisade intäkter för andra segment än kreditgivning understiger 3 procent av de totala intäkterna, redovisat

rörelseresultat understiger 2 procent av det sammanlagda rörelseresultatet och tillgångarna understiger 2 procent av de totala tillgångarna varför dessa segment ej

redovisas separat. Företagsledningen följer huvudsakligen resultatmåttet justerat rörelseresultat (kärnresultat) vid sin uppföljning. Justerat rörelseresultat är rörelseresultatet

exklusive vissa effekter av marknadsvärderingar i enlighet med iFrs.

Kreditgivning inkluderar följande produkter och tjänster: utlåning, exportfinansiering och strukturerade finansieringsprojekt. rådgivning inkluderar följande produkter

och tjänster: oberoende konsulttjänster. Förmedling av värdepapper inkluderar följande produkter och tjänster: kapitalmarknadsprodukter till tredje parts investerare.

Summa

provisions-

intäkter

Kreditgivning 13 306,1 –11 319,8 1 986,3 1,0 0,0 1,0

Övriga segment (1) 0,3 –0,0 0,3 25,2 46,5 71,7

elimineringar (3) − 7,7 7,7 − –46,5 –46,5

Summa 13 306,4 –11 312,1 1 994,3 26,2 0,0 26,2

Intäkter Jan–dec 2008

skr mn

Ränteintäkter

Ränte-

kostnader

Ränte-

netto

Externa

provisions-

intäkter

Interna

provisions-

intäkter

Summa

provisions-

intäkter

Kreditgivning 12 963,2 –11 420,8 1 542,4 1,5 0,0 1,5

Övriga segment (1) 0,9 0,0 0,9 33,2 0,0 33,2

elimineringar (3) − 0,0 0,0 − 0,0 0,0

Summa 12 964,1 –11 420,8 1 543,3 34,7 0,0 34,7

Rörelseresultat

skr mn

Intäkter geografiska områden

Jan–dec 2009

skr mn

Ränte-

intäkter

Jan–dec

2009

Rörelseresultat

Provisions-

intäkter

Jan–dec

2008

Rörelseresultat

Kreditgivning (5) 1 564,7 831,9

Övriga segment (5) 34,6 2,0

Justerat rörelseresultat (kärnresultat) (2) 1 599,3 833,9

värdeförändringar iFrs (5) 769,3 –648,7

Rörelseresultat (4) 2 368,6 185,2

Summa

sverige 2 883,8 11,5 2 895,3

europa utom sverige 1 211,0 11,3 1 222,3

Länder utanför europa 9 211,6 3,4 9 215,0

Summa 13 306,4 26,2 13 332,6

Tillgångar (4)

31 dec

2009

31 dec

2008

skr mn Tillgångar Tillgångar

Kreditgivning 370 076,8 369 985,5

Övriga segment (1) 1 511,2 28,7

elimineringar − −

Summa 371 588,0 370 014,2

Intäkter geografiska områden

Jan–dec 2008

skr mn

(1) Övriga segment innefattar segmenten rådgivning och Förmedling av värdepapper.

(2) exklusive orealiserade marknadsvärdeförändringar enligt iAs 39.

(3) eliminering avseende intern försäljning mellan segment.

(4) inklusive orealiserade marknadsvärdeförändringar enligt iAs 39 .

(5) Av årets totala skatt härrör sig skr 632,2 miljoner (40,7) till kreditgivning och skr 9,1 miljoner (0,6) till övriga segment.

Ränte-

intäkter

Provisions-

intäkter

Summa

sverige 3 909,3 11,1 3 920,4

europa utom sverige 6 312,0 1,6 6 313,6

Länder utanför europa 2 742,8 22,0 2 764,8

Summa 12 964,1 34,7 12 998,8

115


116

noter

not 27. analys av förfallostruktur av vissa tillgångar, skulder och åtaganden (1)

31 december 2009

Koncernen Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall

Summa

1 månad 3 månad

1 år

skr mn

Finansiella tillgångar

kassaflöde ≤ 1 månad ≤ 3 månader

≤ 1 år

≤ 5 år

> 5 år

statsskuldförbindelser/statsobligationer 11 744,2 355,8 7 196,9 4 143,0 48,5

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 131 082,2 5 665,9 17 299,1 38 353,6 55 158,8 14 604,8

Utlåning dokumenterad som värdepapper 103 375,2 656,1 9 848,7 12 351,7 52 814,5 27 704,2

Utlåning till kreditinstitut 52 791,0 21 943,9 5 656,2 4 500,5 9 156,7 11 533,7

Utlåning till allmänheten 86 460,9 4 610,1 3 755,9 10 319,8 45 314,2 22 460,9

Aktier och andelar (2) 2 710,1 2 710,1

derivatinstrument 33 450,5 1 408,9 3 579,0 7 546,6 14 472,6 6 443,4

Summa 421 614,1 34 640,7 47 335,8 77 215,2 176 965,3 85 457,1

31 december 2009

Koncernen Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall

Skr mn

Summa

kassaflöde

≤ 1 månad

1 månad

≤ 3 månader

3 månad

≤ 1 år

Finansiella skulder

skulder till kreditinstitut –4 050,0 –4 046,4 –3,6

Upplåning från allmänheten

emitterade (icke efterställda) värdepapper –394 744,6 –9 970,5 –20 631,9 –64 733,5 –164 789,5 –134 619,2

derivatinstrument 1 259,4 –413,7 –205,7 8 456,1 –3 532,8 –3 044,5

efterställda skulder –3 439,8 –13,4 –60,2 –321,1 –3 045,1

Summa –400 975,0 –14 430,6 –20 851,0 –56 337,6 –168 647,0 –140 708,8

Likviditetsöverskott (+) / underskott (–) 20 639,1 20 210,1 26 484,8 20 877,6 8 318,3 –55 251,7

Ackumulerat likviditetsöverskott (+)/underskott (–) 20 639,1 20 210,1 46 694,9 67 572,5 75 890,8 20 639,1

31 december 2008

Koncernen Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall

Summa

1 månad 3 månad

1 år

skr mn

Finansiella tillgångar

kassaflöde ≤ 1 månad ≤ 3 månader

≤ 1 år

≤ 5 år

> 5 år

statsskuldförbindelser/statsobligationer 1 532,9 970,0 6,4 390,5 120,4 45,6

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 152 208,5 5 116,4 5 843,2 27 370,1 91 539,1 22 339,7

Utlåning dokumenterad som värdepapper 72 061,5 842,6 3 072,3 11 670,3 44 281,4 12 194,9

Utlåning till kreditinstitut 57 385,8 33 060,0 691,4 3 746,2 8 378,2 11 510,0

Utlåning till allmänheten 69 276,5 3 344,6 2 686,4 7 218,9 33 871,9 22 154,7

Aktier och andelar 0,0

derivatinstrument 46 805,3 455,4 1 726,6 10 474,8 26 053,3 8 095,2

Summa 399 270,5 43 789,0 14 026,3 60 870,8 204 244,3 76 340,1

31 december 2008

Koncernen Förfall Förfall Förfall Förfall Förfall

Skr mn

Summa

kassaflöde

≤ 1 månad

1 månad

≤ 3 månader

3 månad

≤ 1 år

Finansiella skulder

skulder till kreditinstitut –4 904,0 –2 385,5 –6,0 –2 512,5

Upplåning från allmänheten –185,7 –185,7

emitterade (icke efterställda) värdepapper –365 783,9 –22 736,8 –26 038,1 –46 506,4 –134 848,6 –135 654,0

derivatinstrument –17 022,2 –2 055,2 –3 624,0 –5 787,1 –3 374,7 –2 181,2

efterställda skulder –3 863,1 –14,3 –64,5 –344,1 –3 440,2

Summa –391 758,9 –27 177,5 –29 682,4 –55 056,2 –138 567,4 –141 275,4

Likviditetsöverskott (+) / underskott (–) 7 511,6 16 611,5 –15 656,1 5 814,6 65 676,9 –64 935,3

Ackumulerat likviditetsöverskott (+) / underskott (–) 7 511,6 16 611,5 955,4 6 770,0 72 446,9 7 511,6

Utöver dessa kassaflöden har seK åtaganden i form av avtalade, ej utbetalda krediter som per 2009-12-31 uppgick till skr 46,3 miljarder (21,4). om en kredit har

accepterats av låntagaren kan den bli utbetald omedelbart eller senare beroende på en rad faktorer. i vissa fall sker ingen utbetalning alls beroende på låntagarens

ändrade likviditetsbehov.

(1) de tillgångar och skulder som har ett lösendatum antas återbetalas vid tidpunkten för det första lösendatumet, undantaget efterställda skulder och sådana emitterade

värdepapper som värderas till verkligt värde via resultaträkningen, där återbetalning beräknas till slutförfallodatum för att ge en mer rättvisande bild.

(2) swedbankaktier.

Följande tillgångar och skulder som inte är finansiella instrument har en ungefärlig förväntad återbetalningstid som är kortare än 12 månader: övriga tillgångar, förutbetalda

kostnader, upplupna intäkter, övriga skulder, upplupna kostnader samt förutbetalda intäkter. Alla andra tillgångar och skulder som inte är finansiella instrument

har en ungefärlig förväntad återbetalningstid som är 12 månader eller längre. vad avser skulder med förfall mellan 1 månad och 3 månader så avser bolaget att refinansiera

dessa genom upplåning på de finansiella marknaderna.

1 år

≤ 5 år

1 år

≤ 5 år

> 5 år

> 5 år

SEK Årsredovisning 2009


not 28. finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde

Koncernen och moderbolaget

skr mn

SEK Årsredovisning 2009

Bokfört värde Verkligt värde

31 December 2009

Övervärde (+)/

undervärde (–)

Tillgångar

värderade till

verkligt värde

Maximal kreditriskexponering

Tillgångar som

kan säljas

noter

Låne- och

kundfordringar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

statsskuldsförbindelser/statsobligationer 11 717,4 11 720,8 3,4 0,0 0,0 11 727,8

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 123 378,6 119 172,3 –4 206,3 7 196,7 3 201,7 113 058,7

Utlåning dokumenterad som värdepapper 87 499,1 87 311,8 –187,3 2 472,2 0,0 84 853,3

Utlåning till kreditinstitut 41 179,7 41 363,3 183,6 0,0 0,0 41 116,2

Utlåning till allmänheten 75 890,1 76 849,9 959,8 0,0 0,0 123 693,0

derivat 22 654,1 22 654,1 0,0 22 654,1 0,0 0,0

Aktier och andelar 2 710,1 2 710,1 0,0 2 710,1

Summa finansiella tillgångar 365 029,1 361 782,3 –3 246,8 32 323,0 5 911,8 374 449,0

skulder till kreditinstitut 4 049,9 4 049,9 0,0

Upplåning från allmänheten 0,0 0,0 0,0

emitterade (icke efterställda) värdepapper 320 745,3 320 766,7 21,4

derivat 22 567,3 22 567,3 0,0

efterställda skulder 3 142,8 3 184,9 42,1

Summa finansiella skulder 350 505,3 350 568,8 63,5

Koncernen och moderbolaget

skr mn

Bokfört värde Verkligt värde

31 December 2008

Övervärde (+)/

undervärde (–)

Tillgångar

värderade till

verkligt värde

Maximal kreditriskexponering

Tillgångar som

kan säljas

Låne- och

kundfordringar

Kassa 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

statsskuldsförbindelser/statsobligationer 1 494,7 1 498,1 3,4 0,0 0,0 1 483,7

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 136 551,4 132 119,4 –4 432,0 8 371,7 0,0 128 793,0

Utlåning dokumenterad som värdepapper 63 609,3 62 386,4 –1 222,9 3 519,0 0,0 60 005,8

Utlåning till kreditinstitut 48 399,6 47 309,0 –1 090,6 0,0 0,0 58 650,6

Utlåning till allmänheten 70 440,2 66 426,2 –4 014,0 0,0 0,0 76 926,8

derivat 38 929,1 38 929,1 0,0 38 929,1 0,0 0,0

Summa finansiella tillgångar 359 424,3 348 668,2 –10 756,1 50 819,7 0,0 325 859,9

skulder till kreditinstitut 3 310,0 3 310,0 0,0

Upplåning från allmänheten 185,7 185,7 0,0

emitterade (icke efterställda) värdepapper 305 971,8 303 311,1 –2 660,7

derivat 39 414,6 39 414,6 0,0

efterställda skulder 3 323,5 755,2 –2 568,3

Summa finansiella skulder 352 205,6 346 976,6 –5 229,0

Finansiella tillgångar och finansiella skulder i balansräkningen värderas generellt till verkligt värde eller till ett värde som representerar verkligt värde för komponenterna

som säkrats i säkringsrelation med undantag för de låne- och kundfordringar samt övriga finansiella skulder som inte är föremål för säkringsredovisning. Låne-

och kundfordringar och andra finansiella skulder som inte är föremål för säkringsredovisning värderas dock till upplupet anskaffningsvärde.

vid uppskattningen eller härledningen av verkliga värden har vissa förenklade antaganden gjorts. i de fall då noterade marknadsvärden finns tillgängliga för posterna i

fråga har sådana värden använts. det ska emellertid noteras att sådana verkliga värden ej finns tillgängliga för en stor del av posterna. i dessa fall har de verkliga värdena

uppskattats eller härletts. sådana uppskattningar eller härledningar är naturligen behäftade med osäkerhet. de som verkliga värden presenterade värdena utgör

således till stora delar av bolaget uppskattade värden.

Bokfört värde på derivatinstrument som här representerar den maximala krediriskexponeringen i enlighet med legala krav, speglar inte den verkliga exponeringen.

i de fall då ett säkerhetsavtal har ingåtts med motparten, representerar tröskelbeloppet under säkerhetsavtalet reell exponering. i de fall då inget säkerhetsavtal har

ingåtts med motparten representerar positivt verkligt värde reell exponering. i nästan samtliga fall har seK ingått säkerhetsavtal med motparten.

Maximal kreditriskexponering för utlåning till kreditinstitut och utlåning till allmänheten innefattar avtalad, ej utbetald utlåning vid årets slut och tas upp till nominellt

värde. Avseende övrig information om kreditriskskydd, se riskrapporten i denna årsredovisning.

Kreditkvaliteten på finansiella tillgångar bedöms genom användning av intern eller extern rating (för mer information se riskrapporten).

117


118

noter

not 28. finansiella tillgångar och skulder till verkligt värde (fortsättning)

Tabellen nedan visar kreditkvaliteten per kategori i balansräkningen.

Koncernen och moderbolaget

skr mn Bokfört värde AAA AA+ till BBB– BB+ till D (1)

statsskuldsförbindelser/statsobligationer 11 717,4 7 691,8 3 981,4 44,1

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 123 378,6 39 785,6 83 089,8 503,1

Utlåning dokumenterad som värdepapper 87 499,1 27 767,7 57 708,4 2 023,0

Utlåning till kreditinstitut 41 179,7 13 358,1 16 845,4 10 976,2

Utlåning till allmänheten 75 890,1 49 271,6 24 629,9 1 988,7

Aktier och andelar 2 710,1 2 710,1

Summa finansiella tillgångar 342 375,0 137 874,8 188 965,1 15 535,1

(1) skr 381.1 miljoner har ratingklass CCC eller d.

Tabellen nedan illustrerar kopplingen mellan kategorier i balansräkningen och exponeringar enligt Basel ii. i tabellen ingår inte derivat.

Koncernen och moderbolaget

skr miljarder Bokfört värde

not 29. tillgångar, skulder och derivat denominerade i utländsk valuta

Tillgångar, skulder och derivat som är denominerade i utländsk valuta (d v s

andra valutor än svenska kronor) har omräknats till svenska kronor med

användning av de valutakurser, som gällde vid årets slut mellan respektive valuta

och svenska kronor.

de relevanta valutakurserna för de valutor som representerar de största

andelarna av koncernens nettotillgångar och nettoskulder i balansräkningen var

Valuta Växelkurs

Justering från

bokfört värde till

exponering (1)

31 december 2009 31 december 2008

Andel vid

årets slut %

Omföring till

exponeringsklass

Tillägg för poster

inom linjen och

motpartsexponering Exponering Exponeringsklass

statsskuldsförbindelser/

statsobligationer

Andra räntebärande värde-

11,7 19,7 2,2 33,6 stater

papper än utlåning

Utlåning dokumenterad

123,4 –0,3 –38,6 40,6 125,1 statliga exportkreditorgan

som värdepapper 87,5 0,8 –65,1 0,8 24,0 Kommuner

Utlåning till kreditinstitut 41,2 –10,9 –29,9 0,4 Multilaterala utvecklingsbanker

Finansiella institut, inkl aktie-

Utlåning till allmänheten 75,9 2,8 47,4 11,8 137,9 exponeringar

Aktier och andelar 2,7 32,6 3,4 38,7 Företag

Positioner i värdepappe-

33,9 33,9 riseringar

Summa finansiella tillgångar 342,4 –7,6 0,0 58,8 393,6

(1) skr 7.4 miljarder av det bokförda värdet för Utlåning till kreditinstitut utgörs av ställda säkerheter till seK i form av depositioner.

enligt tabellen nedan (uttryckta i svenska kronor per enhet av respektive

utländsk valuta). Andel vid årets slut är andelen av den totala volymen tillgångar

och skulder denominerade i utländsk valuta. valutapositioner vid årets slut är för

varje valuta nettot av balansräkningens alla tillgångar och skulder.

Valutapositioner

vid årets slut

Skr mn Växelkurs

Andel vid

årets slut %

Valutapositioner

vid årets slut

Skr mn

sKr 1 58,2 e.t. 1 69,1 e.t.

eUr 10,353 13,7 –2 393,6 10,9355 9,7 –1 171,1

Usd 7,2125 11,7 2 073,5 7,7525 18,1 –2 291,5

JPY 0,07845 9,1 –1 608,3 0,086 0,0 4,2

CHF 6,9535 3,4 597,7 7,3455 1,6 –204,7

MXn 0,55 1,3 –237,1 0,57 0,1 –9,2

Övriga – 2,6 –107,8 – 1,4 42,3

Summa valutaposition –1 675,6 –3 630,0

valutarisk är begränsad till upplupna nettointäkter och säkras regelbundet. i enlighet med seK:s regler för riskhantering säkras inte valutapositioner hänförliga till

orealiserade värdeförändringar. vid årets slut uppgick valutapositioner exklusive orealiserade värdeförändringar till skr 41,7 miljoner (141,2).

Tillgångar och skulder som är denominerade i utländsk valuta ingår i de totala volymerna av tillgångar och skulder med följande belopp (i miljoner svenska kronor).

31 december 2009 31 december 2008

skr mn Koncernen Moderbolaget Koncernen Moderbolaget

Totalt tillgångar, 371 588,0 371 751,6 370 014,2 370 064,8

varav denominerade i utländsk valuta 327 573,4 327 986,6 328 977,1 329 033,9

Totalt skulder, 358 132,8 357 983,9 359 619,9 359 326,5

varav denominerade i utländsk valuta 325 059,5 324 726,2 327 987,3 327 715,6

SEK Årsredovisning 2009


not 30. transaktioner med närstående

seK definierar närstående i moderbolag som:

• Aktieägare, svenska staten

• Organisationer vilka är kontrollerade genom en statlig ägare, svenska staten

• Dotterbolag

• Ledande befattningshavare

seK definierar närstående i koncernen som:

• Aktieägare, svenska staten

• Organisationer vilka är kontrollerade genom en statlig ägare, svenska staten

• Ledande befattningshavare

svenska staten äger 100 procent av bolagets aktiekapital. genom direkta garantier

utfärdade av riksgäldskontoret, eKn – exportkreditnämnden och sida var

16 procent av seK:s utestående lån den 31 december 2009 garanterade av den

svenska staten. seK administrerar, mot ersättning, statens system för subventionerade

exportkrediter och statens system för biståndskrediter (“s-systemet”).

enligt avtal mellan seK och staten erhåller seK därvidlag vissa ersättningar (se

not 1(c) och not 25).

svenska staten har utfärdat en garantifond (under vilken seK kan dra kapital)

uppgående till skr 600 miljoner totalt till förmån för seK. seK har rätt att dra

kapital under garantin om seK bedömer det vara erforderligt för att kunna fullgöra

sina förbindelser. seK betalar en marknadsmässig provision för denna

garanti (se not 3).

seK erhöll den 18 december 2008 ett kontant kapitaltillskott om skr 3 miljarder

i nytt eget kapital samt samtliga aktier i det statliga bolaget venantius AB från

sin ägare svenska staten som en del av statens program för att stärka seK:s förmåga

att finansiera svensk exportindustri (se not 32). svenska staten har dess-

skr mn

SEK Årsredovisning 2009

Aktieägare, svenska staten

Tillgångar/

skulder

Ränteintäkter/

räntekostnader

2009

Organisationer vilka är kontrollerade

genom en statlig ägare,

svenska staten

Tillgångar/

skulder

Ränteintäkter/

räntekostnader

Tillgångar/

skulder

Summa

noter

Ränteintäkter/

räntekostnader

statsskuldförbindelser/statsobligationer 99,8 20,9 99,8 20,9

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 5 157,7 77,9 5 157,7 77,9

Utlåning dokumenterad som värdepapper 1 602,5 41,0 1 602,5 41,0

Utlåning till kreditinstitut 1 963,7 195,4 1 963,7 195,4

Utlåning till allmänheten 685,6 15,6 685,6 15,6

Summa 99,8 20,9 9 409,5 329,9 9 509,3 350,8

skulder till kreditinstitut

Upplåning från allmänheten 1,4 1,4

emitterade (icke efterställda) värdepapper

Summa 0,0 1,4 0,0 0,0 0,0 1,4

skr mn

Aktieägare, svenska staten

Tillgångar/

skulder

Ränteintäkter/

räntekostnader

utom den 5 februari 2009 via riksgäldskontoret beslutat att förse seK med en

låneram om skr 100 miljarder, en åtgärd som godkänts av riksdagen. vidare har

riksdagen även bemyndigat regeringen att ge seK möjlighet att på kommersiella

villkor köpa statsgarantier för sin nyupplåning upp till skr 450 miljarder.

seK ingår transaktioner med företag som helt eller delvis ägs eller kontrolleras

av staten. seK finansierar också exportkrediter (i form av direkta eller indirekta

lån) till företag med anknytning till staten. Transaktioner med motparter

sker på samma villkor (inklusive ränta och amorteringsplaner) som transaktioner

med icke närstående. Koncernens och moderbolagens mellanhavanden med

närstående parter skiljer sig inte väsentligt åt. interna mellanhavanden mellan

moderbolaget och dotterbolagen utifrån moderbolagets synvinkel uppgår till

skr 19,8 miljoner (38,9) för övriga tillgångar, skr 52,1 miljoner (18,5) för övriga

skulder, skr 2,8 miljoner (3,0) för ränteintäkter samt skr 0,3 miljoner (0,8) för

räntekostnader. Moderbolaget debiterar dessutom dotterbolag för gemensamma

kontors- och administrationskostnader. För ytterligare information hänvisas

till not 1 (a) Principer för konsolidering och not 15 Aktier och andelar.

Ledande befattningshavare omfattar följande positioner:

• Styrelsen

• Verkställande direktören

• Övriga personer ingående i företagsledningen

För information om ersättning och andra förmåner till ledande befattningshavare

hänvisas till not 5 Personalkostnader.

Följande tabeller summerar koncernens transaktioner med närstående:

2008

Organisationer vilka är kontrollerade

genom en statlig ägare,

svenska staten

Tillgångar/

skulder

Ränteintäkter/

räntekostnader

Tillgångar/

skulder

Summa

Ränteintäkter/

räntekostnader

statsskuldförbindelser/statsobligationer 1 495,0 36,0 1 495,0 36,0

Andra räntebärande värdepapper än utlåning 4 456,0 211,0 4 456,0 211,0

Utlåning dokumenterad som värdepapper 1 858,7 101,0 1 858,7 101,0

Utlåning till kreditinstitut 2 073,7 229,0 2 073,7 229,0

Utlåning till allmänheten 460,4 16,0 460,4 16,0

Summa 1 495,0 36,0 8 848,8 557,0 10 343,8 593,0

skulder till kreditinstitut

Upplåning från allmänheten 186,0 4,0 186,0 4,0

emitterade (icke efterställda) värdepapper

Summa 186,0 4,0 0,0 0,0 186,0 4,0

119


120

noter

not 31. finansiella nyckeltal

2009 2009 2008 2007 2006 2005

Koncernen USD mn (10) Skr mn Skr mn Skr mn Skr mn Skr mn

Resultat

räntenetto 276,5 1 994,3 1 543,3 833,1 793,0 e.t.

rörelseintäkter 429,4 3 097,2 1 099,5 810,3 667,4 e.t.

rörelseresultat 328,4 2 368,6 185,2 497,0 383,3 e.t.

Årets resultat (efter skatt) 239,5 1 727,3 143,9 345,9 270,5 e.t.

Avkastning på eget kapital före skatt (1) 22,8% 22,8% 3,9% 11,4% 10,2% e.t.

Avkastning på eget kapital efter skatt (1) 16,8% 16,8% 2,8% 8,2% 7,3% e.t.

Justerat rörelseresultat (kärnresultat) (2) 221,7 1 599,3 833,9 535,0 539,0 e.t.

Avkastning på eget kapital före skatt (kärnresultat) (1) 14,8% 14,8% 16,8% 12,8% 14,2% e.t.

Avkastning på eget kapital efter skatt (kärnresultat) (1) 10,9% 10,9% 12,1% 9,2% 10,2% e.t.

räntenetto enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 759,1

rörelseresultat enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 498,1

Årets resultat (efter skatt) enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 346,9

Avkastning på eget kapital före skatt enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 14,7%

Avkastning på eget kapital efter skatt enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 10,6%

Föreslagen utdelning 71,8 518,0 – – – –

Utlåning

nya kundfinansieringslösningar (4) 16 981 122 476 64 890 56 826 63 933 43 475

varav nyutlåning (accepterade offerter) 16 841 121 465 63 591 53 143 56 923 37 525

Utestående samt avtalade, ej utbetalda krediter (4, 5) 32 189 232 164 180 109 131 741 112 975 92 319

Upplåning

nyupplåning (6) 14 904 111 831 86 136 107 970 61 278 52 343

Utestående icke efterställd upplåning 45 032 324 795 309 468 269 452 215 250 e.t.

Utestående icke efterställd upplåning enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 188 549

Utestående efterställd upplåning 436 3 143 3 324 2 837 2 933 e.t.

Utestående efterställd upplåning enligt tidigare regelverk (3) e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 3 255

Balansräkningar

Totala tillgångar 51 520 371 588 370 014 297 237 245 213 e.t.

Totala skulder 49 654 358 133 359 620 292 626 240 842 e.t.

Totala eget kapital 1 866 13 455 10 394 4 610 4 372 e.t.

Totala tillgångar enligt tidigare regelverk e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 207 493

Totala skulder enligt tidigare regelverk e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 203 754

Totalt eget kapital enligt tidigare regelverk e.t. e.t. e.t. e.t. e.t. 3 739

Kapital

Kapitaltäckningsgrad, inklusive Basel i-baserat tilläggskrav 18,7% (8) 18,7% (8) 15,5% (8) 8,9% (8) e.t. (9) e.t. (9)

Kapitaltäckningsgrad, exklusive Basel i-baserat tilläggskrav 19,8% (7) 19,8% (7) 21,4% (7) 17,1% (7) 13,8% (9) 15,9% (9)

Justerad kapitaltäckningsgrad, exklusive Basel i-baserat tilläggskrav 20,7% (7) 20,7% (7) 22,3% (7) 18,5% (7) 15,0% (9) 17,3% (9)

(1) Avkastning på eget kapital, rörelseresultat före respektive efter skatt och i

det senare fallet reducerat med schablonskatt, uttryckt i procent av ingående

balans av eget kapital. schablonskatten är 26,3 procent för 2009 och 28 procent

för tidigare år. För 2008 är ingående balans av eget kapital justerat för

13/365-delar av nytt eget kapital uppgående till skr 5 440 miljoner som

erhållits som kapitaltillskott den 18 december 2008. vid beräkning av räntabilitet

baserat på kärnresultatet exkluderas från ingående balans av eget

kapital reserver för tillgångar som kan säljas och reserver för kassa flödessäkringar.

(2) Justerat rörelseresultat (Kärnresultatet), resultatet exklusive orealiserade

värde förändringar enligt iFrs och skatt. Med värdeförändringar enligt iFrs

avses värdeförändringar på finansiella tillgångar utanför handelslagret, finansiella

skulder och relaterade derivat (se not 4).

(3) För tidigare redovisningsregler (swedish gAAP) se not 1 i 2006 års årsredovisning.

(4) Totala kundfinansieringslösningar avser nya accepterade krediter och syndikerade

kundtransaktioner. Accepterade offerter inkluderar alla accepterade

krediter, oavsett löptid.

(5) Med krediter avses krediter som lämnats mot dokumentation i form av

räntebärande värdepapper likväl som krediter som lämnats mot traditionell

dokumentation. enligt seK:s uppfattning utgör dessa belopp seK:s verkliga

utlåning. Kommentarer avseende utlåningsvolymer i denna årsredovisning

avser därför belopp som baserats på denna definition. se även not 12 avseende

utestående utlåning.

(6) nyupplåning med löptider längre ett år.

(7) Kapitaltäckningsgrad, kapitalbasen uttryckt som en procentuell andel av riskvägda

fordringar i enlighet med pelare i under Basel ii. Beräkningen beaktar

inte de övergångsregler som gäller för övergångsperioden 2007–2009 avseende

på minimikapitalkrav. se avsnittet Kapitaltäckning och motpartsriskexponeringar

i denna årsredovisning för att ta del av fullständig beräkning av

minimikapitalkrav under övergångsperioden. Justerad kapitaltäckningsgrad

har beräknats med tillägg i primärkapitalbasen av seK:s garantikapital uppgående

till skr 600 miljoner (oaktat att ett sådant tillägg inte är legalt godkänt)

uttryckt som en procentuell andel av riskvägda fordringar.

(8) Kapitaltäckningsgrad, kapitalbasen uttryckt som en procentuell andel av riskvägda

fordringar i enlighet med pelare i under Basel ii. Posten är beräknad i

enlighet med 5 § lagen (2006:1372) om införande av lagen om kapitaltäckning

och stora exponeringar (2006:1371).

(9) Kapitaltäckningsgrad, kapitalbasen uttryckt som en procentuell andel av riskvägda

fordringar i enlighet med Basel i. Justerad kapitaltäckningsgrad har

beräknats med tillägg i primärkapitalbasen av seK:s garantikapital uppgående

till skr 600 miljoner (oaktat att ett sådant tillägg inte är legalt godkänt)

uttryckt som en procentuell andel av riskvägda fordringar.

(10) omräknade med den per den 31 december 2009 använda bokföringskursen

om 7,2125 kronor per Usd. nyupplåning är emellertid omräknad till

löpande kurs.

information i denna not hänför sig till koncernen. För skillnader mellan koncernen

och moderbolaget se not 1(m), resultaträkningen, balansräkningen samt

relaterade noter.

SEK Årsredovisning 2009


not 32. förvärv

Förvärv av:

venantius AB (publ)

säte: stockholm

organisationsnummer: 556449-5116

i november 2008 föreslog regeringen att AB svensk exportkredits kapacitet att

bistå svensk exportindustri med långfristig finansiering skulle stärkas. den

18 december erhöll AB svensk exportkredit samtliga aktier i venantius AB

genom aktieägartillskott. därmed erhölls ett bestämmande inflytande över

verksamheten i bolaget.

venantius bildades 1995 enligt riksdagsbeslut för att från sBAB övertaga lån

där risk förelåg för fortsatt stora kreditförluster. den övertagna lånestocken

uppgick vid det tillfället till skr 33 miljarder. vid tidpunkten för AB svensk

exportkredits förvärv hade venantius AB ett eget kapital om cirka skr 2,4 miljarder,

Lånefordringar bokförda till cirka skr 0,5 miljarder och likviditet uppgående

till cirka skr 1,9 miljarder.

AB svensk exportkredit och venantius AB lyder under samma be stäm mande

inflytande genom en gemensam ägare, svenska staten. AB svensk exportkredit

har valt att redovisa tillskottet av venantius AB genom tillämpning av förvärvsmetoden.

värdet på de genom tillskottet erhållna aktierna i venantius AB och värden

på tillgångar och skulder i förvärvsanalysen har fastställts med ledning av en

oberoende värdering.

de belopp som redovisas i nedanstående tabeller ger information om redovisade

värden och justeringar till verkliga värden.

venantius AB hade vid förvärvstidpunkten 11 anställda. Årsintäkterna för

2008 uppgick till cirka skr 145 miljoner.

ett resultat enligt iFrs för hela 2008 är inte praktiskt möjligt att få fram med

anledning av att bolaget inte redovisade enligt iFrs före förvärvet. Bidraget till

resultat efter skatt från venantius AB, sedan förvärvstillfället, blev för 2008 skr

9,2 miljoner.

Anskaffningsvärdet bokfört i AB svensk exportkredit, inklusive förvärvskostnader,

enligt tabellen nedan (skr miljoner):

Aktieägartillskott från svenska staten 2 440,3

Tillkommande förvärvskostnader 1,0

Summa 2 441,3

not 33. Händelser efter balansdagen

i februari 2010 har seK:s låneram hos riksgäldskontoret på skr 100 miljarder

förlängts att gälla även under 2010. riksdagen har också under 2010 bemyndigat

regeringen att ge seK möjlighet att köpa statsgarantier, dock endast för

nyupplåning upp till skr 250 miljarder mot tidigare skr 450 miljarder.

se not 24 för beskrivning av seK:s tvist med sFAB. den 1 mars 2010 har

sFAB ingivit ett käromål i skiljemålet mot seK vid stockholms Handelskammares

skiljedomsinstitut. den 5 mars 2010 har sFAB även ingivit en stämningsansökan

mot seK i samma tvist till stockholms tingsrätt. seK:s inställning att sFAB:s

krav är ogrundade kvarstår och ingen reservering har gjorts.

SEK Årsredovisning 2009

Verkligt värde av tillgångar och skulder vid förvärvet av Venantius AB

skr mn

Redovisade

värden i

Venantius AB

2008

Förvärvsjusteringar

noter

Redovisat

värde i

SEK-gruppen

immateriella tillgångar 0,0 1,3 1,3

Materiella tillgångar 0,7 0,7

Utlåning till kreditinstitut 1 858,2 15,0 1 873,2

Utlåning till allmänheten 520,3 520,3

Uppskjutna skattefordringar 15,7 15,7

Övriga tillgångar 70,5 70,5

Övriga skulder och avsättningar –37,2 –4,2 –41,4

Identifierade tillgångar, netto

Aktieägartillskott från svenska

2 428,2 12,1 2 440,3

staten (1)

–2 440,3

Summa

Likvida medel i den förvärvade

0,0

verksamheten

558,2

Summa 558,2

Förvärvskostnader –1,0

Kassaflöde, netto 557,1

(1) samtliga aktier i venantius AB har överförts till AB svensk exportkredit som

aktieägartillskott.

121


122

förslag till vinstdisPosition

Förslag till vinstdisposition

Alla belopp anges i miljoner svenska kronor i den mån

inte annat uttryckligen anges.

Resultatet av koncernens och moderbolagets verksamhet under året och ställningen den 31 december 2009 framgår av resultaträkning,

balansräkning, rapport över förändring i eget kapital samt kassaflödesanalys och tillhörande noter för koncern och moderbolag. Följande

förslag till vinstdisposition avser moderbolaget.

Medel till årsstämmans förfogande uppgår till

styrelsen och verkställande direktören föreslår att till årsstämmans förfogande

stående medel används sålunda:

8 204,0

– till aktieägarna utdelas skr 129,83 per aktie, 518,0

– i ny räkning överföres återstående disponibla vinstmedel 7 686,0

8 204,0

Det är styrelsens bedömning att den föreslagna utdelningen är väl förenlig med hänsyn till de krav som bolagets och koncernens verksamhet,

omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet, liksom bolagets respektive koncernens konsolideringsbehov,

likviditet och ställning i övrigt.

Styrelse och vd försäkrar härmed att koncernredovisningen respektive årsredovisningen har upprättats i enlighet med International

Financial Reporting Standards, IFRS, publicerade av International Accounting Standard Board (IASB) tillika antagna av EU respektive

god redovisningssed i Sverige och ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets ställning och resultat. Förvaltningsberättelsen

för koncernen respektive moderbolaget ger en rättvisande översikt över koncernens och moderbolagets verksamhet, ställning och

resultat samt beskriver väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som moderbolaget och de företag som ingår i koncernen står inför.

Stockholm den 17 mars 2010

Ulf Berg Christina Liffner Karin Apelman

Styrelsens ordförande Styrelsens vice ordförande Styrelseledamot

Helena Levander Bo Netz Jan Roxendal

Styrelseledamot Styrelseledamot Styrelseledamot

Risto Silander Eva Walder

Styrelseledamot Styrelseledamot

Peter Yngwe

Verkställande direktör

Min revisionsberättelse har lämnats den 17 mars 2010

Jan Birgerson

Auktoriserad revisor

SEK Årsredovisning 2009


Revisionsberättelse

Till årsstämman i AB Svensk Exportkredit

Org.nr 556084-0315

Jag har granskat årsredovisningen, koncernredovisningen och

bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning i AB Svensk Exportkredit för räkenskapsåret 2009.

Revisionsberättelsen omfattar sidorna 59–75 (Riskrapport) och

sidorna 76–122. Det är styrelsen och verkställande direktören

som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen

och för att lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen samt

för att internationella redovisningsstandarder IFRS, publicerade

av International Accounting Standard Board (IASB) tillika sådana

de antagits av EU och lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag tillämpas vid upprättandet av koncernredovisningen.

Mitt ansvar är att uttala mig om årsredovisningen,

koncernredovisningen och förvaltningen på grundval av min

revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige.

Det innebär att jag planerat och genomfört revisionen för att

med hög men inte absolut säkerhet försäkra mig om att årsredovisningen

och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga

felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av

underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna.

I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning

av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som

styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen

och koncernredovisningen samt att utvärdera den

SEK Årsredovisning 2009

Stockholm den 17 mars 2010

Jan Birgerson

Auktoriserad revisor

revisionsberättelse

samlade informationen i årsredovisningen och koncernredovisningen.

Som underlag för mitt uttalande om ansvarsfrihet har jag

granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för

att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande

direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Jag har även granskat

om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på

annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om

bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut

och värdepappersbolag eller bolagsordningen. Jag anser

att min revision ger mig rimlig grund för mina uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning

i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en

rättvisande bild av bolagets resultat och ställning i enlighet med

god redovisningssed i Sverige. Koncernredovisningen har upprättats

i enlighet med internationella redovisningsstandarder IFRS,

publicerade av International Accounting Standard Board (IASB)

tillika sådana de antagits av EU och lagen om årsredovisning i

kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en rättvisande bild

av koncernens resultat och ställning. Förvaltningsberättelsen är

förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens

övriga delar.

Jag tillstyrker att årsstämman fastställer resultaträkningen och

balansräkningen för moderbolaget och för koncernen, disponerar

vinsten i moderbolaget enligt förslaget i förvaltningsberättelsen

och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören

ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

123


124

gri-redovisning

Nedan redovisas de indikatorer i enlighet med Global Reporting Initiative

(GRI G3) som SEK rapporterar i års- och hållbarhetsredovisningen för 2009.

De indikatorer som inte återfinns nedan är antingen inte relevanta för vår

verksamhet eller så saknar vi verktyg eller resurser för att rapportera dem.

indikator indikatorns innehåll Hänvisning

1.1 Uttalande från organisationens högsta beslutsfattare om relevansen av hållbar utveckling

för organisationen och dess strategi.

sid 6–9

2.1 organisationens namn. sid 88

2.2 de viktigaste varumärkena, produkterna och/eller tjänsterna. sid 76

2.3 organisationsstruktur, enheter, affärsområden, dotterbolag och joint ventures. sid 88

2.4 Lokalisering av organisationens huvudkontor. sid 88

2.5 Antal länder som organisationen har verksamhet i, och namnen på de länder där verksamhet

bedrivs eller som är särskilt relevanta för de fr