Ladda ner som PDF

FRII är en politiskt och religiöst obunden sammanslutning av 77 frivilligorganisationer inom humanitet, kultur och miljövård. Tillsammans har vi cirka fyra 

miljoner sympatisörer. FRII verkar för etisk och professionell insamling. Nyckelord i etisk insamling är respekt, öppenhet, trovärdighet och kvalitet. 

2-2005 • årgång 11 

insamling|nu 

”För många 

ber om pengar 

för ofta” 

Bankgirot underlättar för insamlingskonton • 5 

InsamlingsForum: Föredrag • Debatter • Tips • 6,7,8,9 

TEMA: Den svåra konsten att synas • 8-9 

EN TIDNING FRÅN FRII 

Biståndsjätte 

siktar på 

Sverige 

ETIK: Hur bör en ideell organisation placera sina pengar? • 11 

”Den svenska 

marknaden är 

strategiskt viktig” 

AKTUELLT • SID 5

friizon 

Kalendarium 

JUNI 

Rösta på 2006-års Majblomma 

27.6 SFIs tematidning i Svenska 

Dagbladet. 

JULI 

11-13.7. Institute of Fundraising 

håller sin årliga konferens i London. 

14.7 International Fundraising 

Summit, London. Konferens för 

FRIIs systerorganisationer i världen. 

SEPTEMBER 

13.9 FRIIs Master Classes på Stadsmissionen 

i Stockholm. Se separat 

program på sidan 3. 

OKTOBER 

3.10 Internationella Barndagen. 

10-16.10 Amnesty anordnar 

Amnestyveckan. 

15.10 Sånger För Livet i Globen tillsammans 

med Läkarmissionen. 

15.10 Världens Barns insamlingsdag. 

18-21.10 International Fundraising 

Congress, Holland. 

NOVEMBER 

30.11 Ideellt forum anordnas där 

bland annat bästa årsredovisningen 

i ideella sektorn utses. 

MAJ 2006 

9-10.5 InsamlingsForum 2006 på 

Wijk Conference Center, Lidingö. 

Mejla dina tips till kalendariet! 

E-post: claes@frii.se 

Annonsera 

För information och bokning: 

kontakta Eva Vaihinen, Press Art. 

Tel 08-650 53 83, eva@pressart.nu 

Annonspriser (s/v) 

Helsida A4: 11 000 kr 

Halvsida, liggande: 5 500 kr 

1-spalt, stående: 3 600 kr 

2-spalt, stående: 7 200 kr 

Kvartssida: 3000 kr 

Tillägg för dekorfärg, fyrfärg och 

placeringskrav. 

Bilagor offereras separat. Moms 

utgår ej. För bokningsstopp, tekniska 

specifikationer och utgivningsdatum 

se www.frii.se, klicka 

på Medlem 

insamling|nu 

Information och nyheter från 

FRII, Frivilligorganisationernas 

insamlingsråd. 

Nästa nummer kommer den 5 oktober. 

Redaktör: Helene Thornblad/Press Art. 

tel: 08-650 53 83, helene@pressart.nu 

2 

ledaren|kvalitet och kontroll 

Vi ger oss inte! 

FRII HAR UNDER ETT ÅRS tid knackat på dörren 

hos Stiftelsen för Insamlingskontroll – SFI. 

Vårt budskap har varit tydligt – 90-kontot och 

dess nuvarande regelverk räcker inte för att 

säkerställa de berättigade krav på kontroll, 

öppenhet och kvalitet som ställs av givarna, 

insamlingsorganisationerna och medierna. 

FRII vill öka kraven på revisionen i våra organisationer 

och förbättra den årliga SFI-granskningen 

och redovisningen av den, vi vill diskutera 

om sammansättningen av SFIs styrelse är 

den mest ändamålsenliga, vi har frågor om 

vilka som kan tilldelas 90-konto samt om hur 

SFI marknadsför 90-kontot. Detta är frågor av 

central betydelse för Insamlings-Sverige. I slutet 

av förra året framförde FRII dessa punkter 

och andra i ett brev till SFI där vi föreslog en 

gemensam arbetsgrupp. 

Nu har vi just fått svar. Jag citerar: SFIs styrelse 

har beslutat ”att inte tillgodose FRIIs 

hemställan om att en arbetsgrupp med företrädare 

för FRII och SFI skulle se över SFIs 

arbetsmetoder. Detta förbehåller sig SFIs styrelse 

rätten till att själv besluta över.” 

Detta är uppseendeväckande och trist. 

FRIIs ambition att – tillsammans med den 

andra aktören på insamlingsarenan – sätta sig 

ner för att se över ett gammalt regelverk avvi- 

ÅRETS INSAMLINGSFORUM ÄR ÖVER. FRII vill 

tacka alla deltagare, presentatörer, leverantörer 

och alla andra som på olika sätt bidragit till två 

mycket lyckade dagar ute på Wijk Conference 

Center. Det är härligt att se så många engagerade 

fundraisers på samma plats under två dagar! 

Att vi i år var många fler än någonsin gjorde 

det hela ännu roligare. 

Jag vill rikta ett extra tack till alla presentatörer 

som ställer upp på ett mycket generöst 

sätt för FRII, och i en positiv och inspirerande 

anda delar med sig av sina gedigna erfarenheter 

och kunskaper. 

Strax efter sommaren börjar detaljplaneringen 

av 2006 års InsamlingsForum, som även 

då ligger den 9-10 maj ute på Wijk Conference 

Center på Lidingö. Hör gärna av dig med innehållsmässiga 

tips och idéer! 

Redaktion: Claes Anckarman, Erica Mattsson, 

Eva Nordenstam, Pernilla Norström, Johan Norrby, 

Erik Zachrison och Marie von Zeipel. 

Ansvarig utgivare: Therése Engström. 

Adress: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm. 

Besöksadress: Skeppsbron 28 

Tel: 08-677 30 90, fax 08-677 30 91 

E-post: info@frii.se Nätet: www.frii.se 

sas tämligen brutalt. Varför? Jag önskar att vi 

skulle dra åt samma håll – mot ökad öppenhet, 

trygghet, kvalitet och jämförbarhet för landets 

givare. Frågeställningar som både FRII och SFI 

möter varje dag. 

SKA VI NÖJA OSS med detta besked? Nej inte. 

FRIIs styrelse har nu efter flera konsultationer 

med sina medlemmar beslutat gå till ”högre 

instans”, dvs till SFIs fem huvudmän. Vi har 

bett om en möte med de högsta företrädarna 

för LO, SACO, TCO, Svenskt Näringsliv och 

FAR. Vår förhoppning inom FRII är att dessa 

organisationer är villiga att i konstruktiv dialog 

utveckla 90-kontot. Alltså: fortsättning följer. 

Jag blev upprymd och stolt då jag mötte så 

många glada, hängivna och vetgiriga insamlare 

på FRIIs InsamlingsForum i maj. Jag har tittat i 

de ifyllda utvärderingarna – de allra flesta är 

mycket nöjda med programmet. Att erbjuda 

god och relevant utbildning i 

insamling/fundraising förblir 

en av FRIIs prioriterade uppgifter. 

Jag önskar dig en fin 

sommar! 

ERIK ZACHRISON 

Generalsekreterare FRII 

Ett stort tack till alla som deltog i InsamlingsForum! 

Än en gång ett stort tack! 

Välkommen åter till InsamlingsForum 

2006! 

CLAES ANCKARMAN 

Informations- och utbildningssekreterare FRII 

Grafisk form: Eva Vaihinen/Press Art. 

Tryck: Elanders Tofters, Östervåla 2005 

Upplaga: 2 000 ex, utgivning 4 ggr/år 

ISSN 1653-0780 

Om du medverkar i insamling|nu ger du 

samtidigt ditt tillstånd till att FRII får användamaterialet 

i elektronisk version av tidningen. 

insamling|nu • 2-2005

kommenterat: botten|toppen 

Telia Sonera tar moms för telefongåva 

Moms på gåvor – har du hört talas om 

det? Jag får fortfarande rapporter om 

att Telia Sonera inte lyckats ta bort 

momsen då de fakturerar en kund för en telefongåva. 

Hur länge ska vi vänta? 

Bankgirots slopade avgifter 

Bankgirot har presenterat färska siffror 

på att deras slopade transaktionsavgifter 

för landets 90-konton är värda över 

tio miljoner kronor per år för våra insamlingsorganisationer. 

Kolla noga så att din organisation 

inte betalar onödiga avgifter! 

Cancer- och Barnhjälpen 

Rättegången mot denna organisation är 

nu avslutad. Det var ingen vidare ordning 

på pengarna på kontoret i Stockholm. 

De blev av med sitt 90-konto. 

Åtalet gäller grovt bedrägeri och skattebrott. 

Dom har fallit för skattebrott. 

insamling|nu • 2-2005 

Läkare Utan Gränser – rakryggade 

Heder till LUG som rakryggat bad sina 

givare om att få använda tsunamigåvorna 

till andra angelägna ändamål. 

Och bara mötte förståelse. 

Orimligt krav från Radiohjälpen 

Det blir helt fel då Radiohjälpen kräver 

av de FRII-medlemmar som tar emot 

bidrag för tsunamins offer att de inte 

kan få ersättning för sina administrativa kostnader 

för att hantera dessa bidrag. Ur vilka 

insamlade pengar vill Radiohjälpen att dessa 

kostnader ska finansieras? Man lastar över 

problemet på ”någon annan”. 

Grattis PG Persson! 

FRII gratulerar Cancerfonden och PG 

Persson för utmärkelsen Årets insamlare. 

Det är kampanjen Rosa bandet som 

belönas. 

ERIK ZACHRISON 

FRIIs Master Classes 2005 

Tisdag 13 september, Stadsmissionen, Stockholm 

Master Classes erbjuder dig en fördjupning inom några 

utvalda områden med föreläsning, diskussioner och 

handledda grupparbeten. 

På programmet denna gång står: 

8.30-12.00 Placeringspolicy – vägledning i teori och praktisk tillämpning. 

En ansvarsfull och etisk förvaltning av tillgångar är en viktig aspekt för varje 

insamlingsorganisation. Här kommer FRIIs vägledning för placeringspolicy att 

presenteras, diskuteras och konkretiseras. Vilka etiska kriterier ska gälla? Hur 

mycket ska placeras i aktier? Ska det vara möjligt att placera i optioner? Vilket 

är syftet och målet med förvaltningen? Några placeringspolicys hos FRIImedlemmar 

presenteras även. Seminarieledare är Björn Falkeblad, RedCatch, 

Gunilla Hjalmarsson, m.e.t.a och Göte Långberg, Cancerfonden. 

8.30-12.00 Hur kan du behandla och kommunicera bättre med dina 

givare/medlemmar? 

Det kostar alltid mer att värva en ny givare/medlem än att behålla en gammal. 

Genom bättre och mer aktiv kommunikation finns stora möjligheter att 

öka organisationens intäkter, både på kort och lång sikt. Du kommer bland 

annat att få ta del av vad givarvänlig kommunikation egentligen är, hur du tar 

fram flödesscheman för kommunikationen till olika grupper i ditt register och 

hur du bäst jobbar med olika givarkoncept och regelbundet givande. Katinka 

Lindholm från Fundraising Support leder oss. 

12.00-13.00 Lunch 

13.00-16.00 Hur arbetar en insamlingsorganisation med stora gåvor? 

Endast ett fåtal svenska insamlingsorganisationer arbetar idag med stora 

gåvor. Vad finns det för möjligheter och utmaningar för din organisation? Hur 

gör man egentligen för att komma igång? Martin Kaufman och Anna Roswall 

Stuart från Brakeley delar med sig av sina erfarenheter och ger både teoretiska 

och praktiska kunskaper i Big Gift Fundraising. 

Vi återkommer med detaljerad inbjudan, men skriv redan nu in datumet 

i din almanacka. Välkommen den 13 september! 

Claes Anckarman 

FRII 

● FRII tipsar ● 

FRIIs årsmöte i maj 

Välkommen till nya styrelseledamoten 

Lena Holm, generalsekreterare 

i Majblomman. 

Och tack till Ann-Therése 

Enarsson som lämnar. 

Avgifterna till FRII 

Årsmötet beslutade att de två 

avgifterna som din organisation 

betalar till FRII ligger fast. 

Det är medlemsavgiften på 

3 000 kr och serviceavgiften 

för nästa år som förblir 0.10% 

av insamlade medel. 

Var en tidig fågel 

och spara pengar 

Snabba på med din anmälan 

till den stora insamlingskongressen 

i Holland i oktober. 

Det finns pengar att spara: 

både i form av ”Early birdrabatten” 

och i form av grupprabatt 

om man är flera från 

samma organisation oavsett 

om man arbetar i olika länder. 

Gå in på 

www.resource-alliance.org. 

Följ vad som händer hos 

FRIIs tre nordiska systrar 

Vill du följa med vad som händer 

i FRIIs systerorganisation i 

Norge – FIO? Bokmärk deras 

hemsida www.friorg.no. 

Även i vårt östra grannland 

finns nu en organisation för 

insamlingsorganisationer. Den 

heter VaLa (Vastuullinen 

Lahjoittaminen). Vill du ha 

kontakt? E-posta till 

vala@nonprofit.fi. 

I Danmark finns ISOBRO – 

besök dem på www.isobro.dk. 

Gratis info om lediga jobb 

Kom ihåg att du alltid kostnadsfritt 

kan lägga in lediga 

jobb och uppdrag i din organisation 

på FRIIs hemsida. 

Maila din text till 

claes@frii.se. 

Avdragsrätt för gåvor 

under utredning 

Den sk Alliansen för Sverige 

vill enligt ett TT-meddelande i 

början av maj utreda möjligheterna 

att införa avdragsrätt för 

gåvor till ideella organisationer 

och införa regler för vilka 

ändamål som skulle berättiga 

till avdrag. 

3

aktuellt 

Stadsmissionen och 

SL samarbetar mera 

STOCKHOLMS Stadsmission och 

SL utökar sitt samarbete för att 

hjälpa hemlösa i tunnelbanan. 

Stadsmissionens Nattjour kommer 

att hjälpa till med att nattetid 

ta hand om hemlösa och 

andra utsatta mot att SL ekonomiskt 

stöttar verksamheten. 

Väktarpersonal som arbetar i 

tunnelbanan kommer att utbildas 

av Stadsmissionen i hur 

man bemöter människor som 

befinner sig i en utsatt situation. 

– Vi vill skapa en fortsatt 

trygg och trivsam kollektivtrafikmiljö. 

Personalen kommer 

att få stöd av Stadsmissionen i 

kontakterna med hemlösa och 

andra utsatta. Det skapar större 

trygghet för alla våra resenärer, 

säger SLs vd Lennart Jangälv. 

Det treåriga samarbetsavtalet 

innebär att SL bidrar med 

500 000 kr om året till Stadsmissionen. 

Samarbete för 

tsunamins offer 

ERSTA DIAKONISÄLLSKAP, 

Rädda Barnen och BRIS har 

beviljats 20 miljoner ur Allmänna 

arvsfonden för att hjälpa 

barn som drabbats av flodvågskatastrofen 

i Sydostasien. 

Samtalsgrupper med stöd 

till drabbade barnfamiljer och 

deras närmaste har redan 

kommit igång och meningen är 

att organisationerna också ska 

utbilda personer som ska leda 

samtalsgrupper samt förmedla 

kunskap till förskola, skola och 

allmänhet. 

Nytt nätverk 

för second hand 

ETT NYTT NÄTVERK har bildats 

för ideella föreningar som arbetar 

med secondhandverksamhet. 

I nätverket ingår Röda Korset, 

Myrorna, PMU Interlife, 

Erikshjälpen, Emmaus och 

Stadsmissionen i Stockholm. 

– Syftet med nätverket är att 

utbyta erfarenheter och skapa 

en gemensam kunskapsbank om 

till exempel samhällsnyttan med 

försäljning av secondhandkläder, 

säger Per Sjölund som förestår 

Kupan-verksamheten vid 

Röda Korset till Dagen. 

4 

● nytt bankgiroavtal i höst 

Bankgirot underlättar 

för insamlingskonton 

Bankgirocentralen (BGC) och Stiftelsen för Insamlingskontroll 

(SFI) arbetar just nu med ett gemensamt 

avtal kring regelverket för 90-bankgironumren. 

En av nyheterna är att siffrorna i bankgironumret 

och för plusgirokontot kommer att bli 

identiska. Insamling|nu frågade Elizabeth Berggren 

på BGC hur arbetet går. 

ELIZABETH BERGGREN arbetar med utveckling av 

betalningsprodukter på uppdrag av de banker 

som äger BGC och deltar i Bankgirosystemet. 

När kan ett avtal vara klart? 

– Vi hoppas att avtalet ska vara klart mycket 

snart! Under hösten och vintern har vi tillsammans 

med en bankarbetsgrupp gått igenom de 

olika frågorna och det ser ut som att det nu bara 

är SFI som måste godkänna skrivningarna. 

Vad är syftet med avtalet mellan BGC och SFI? 

– I takt med att alltfler organisationer öppnar 

bankgironummer vill vi se över och förstärka 

reglerna kring de särskilda insamlingsbankgironumren. 

Tidigare har insamlingar oftast 

gjorts via postgirokonton, men vi ser nu att 

alltfler organisationer öppnar bankgironummer 

– antingen har de både plusgiro och bankgiro 

eller också endast ett bankgironummer. Vi vill 

också att det ska vara tydligt och klart att det i 

dagsläget endast är den undre halvan av serien 

för 90-bankgironummer som är avgiftsbefriade, 

900-000c — 904-999c. 

– Vi vill också att det ska vara enkelt att 

avsluta 90-bankgironummer om innehavaren 

missköter sig. När avtalet är i hamn kommer 

innehavaren redan vid tilldelning acceptera att 

bli av med 90-bankgironumret om SFI finner 

att organisationen inte längre lever upp till SFIs 

kontroll. 

Vad innebär ett avtal för FRIIs medlemmar? 

– Avtalet innebär att SFI även kommer att 

hantera tilldelning av bankgironummer, inte 

Röda Korset gör femårsplan 

SVENSKA RÖDA KORSET har hittills bidragit med 

191 miljoner kronor till akuta insatser för tsunamins 

offer. Nu satsas ytterligare 215 miljoner på 

återuppbyggnaden. Femårsplanen täcker insatser 

i alla de drabbade länderna, inklusive länderna 

på Afrikas östkust. Totalt satsar internationella 

Röda Korset 1,5 miljarder schweizerfranc, 

cirka 8,8 miljarder kronor, under perioden. 

– I akutfasen handlade det om att rädda livet 

på de överlevande. Nu måste vi också ge dem 

möjlighet att återerövra sina liv och svara för sin 

egen försörjning, säger Röda Korsets generalsekreterare 

Christer Zettergren. 

fakta| 90-bankgironummer 

● Bankgironumret är en adress till ett bankkonto. 

Med hjälp av bankgironumret går det 

att göra betalningar utan att veta kontonumret. 

Det går också att behålla samma bankgironummer 

även om man vill byta bank. Alla 

bankgironummer ingår i bankgirosystemet, 

Bankgirot, som nästan alla banker i Sverige deltar 

i. Företaget som förvaltar Bankgirot heter 

Bankgirocentralen, BGC. 

● Bakom Bankgirot står alla Sveriges banker 

inkl. Nordea. Det finns omkring 180 bankgirokonton 

för insamling, som börjar på 90-. 

● Det finns omkring 470 PlusGiro-konton. 

Dessa ägs av Nordea och kontrolleras av Stiftelsen 

för Insamlingskontroll. 

● Både PlusGirots och Bankgirots 90-konton 

innehåller sju siffror. 

bara plusgirokonton. När avtalet är klart kommer 

siffrorna i bankgironumret och i plusgirokontot 

att vara identiska. 

Vilka frågor vill Bankgirot driva framöver för 

att underlätta för FRIIs medlemmar? 

– På lite sikt vill både Bankgirot och bankerna 

friställa hela den 7-siffriga 90-serien bankgironummer. 

Då skulle det inte råda något tvivel 

om att det är ett godkänt 90-nummer som betalningen 

går till. Vi skulle också vilja att SFI går 

igenom redan utdelade 90-nummer för att om 

möjligt reda upp bland dem. 

Vilka frågor är aktuella när det gäller kvalitet 

och trygghet för givare? 

Det måste vara kristallklart för givaren att 

betalningen går till en godkänd organisation – 

det blir enklare när vi fått avtalet i hamn. Det ska 

också vara enkelt att betala – med en numerisk 

samordning kommer betalningen till rätt mottagare 

även om man väljer ”fel” blankett. 

CLAES ANCKARMAN 

Oseriös insamling fortsätter 

BÅDE I STOCKHOLMSTRAKTEN och i Mellansverige 

kommer uppgifter om att Svensk Kläd & Textilinsamling 

är aktiva igen. De delar ut flygblad i villaområden 

och trappuppgångar och uppmanar 

människor att skänka kläder, skor, lakan gardiner 

och leksaker till Polen. 

Organisationen har utpekats som oseriös vid 

ett flertal tillfällen. De har inget 90-konto och 

uppger ingen adress. Ett telefonnummer anges på 

det flygblad som delas ut innan insamlingarna 

sker. Efter att insamling|nu försökt få kontakt 

med organisationen i några dagar går det bara att 

konstatera att samtalet aldrig kopplas fram. 


● nyetablering 

Action Aid kommer till Sverige 

Den internationella biståndsorganisationen 

Action Aid planerar att till hösten etablera sig i 

Sverige. 

– Vi har valt ut den svenska marknaden som 

strategiskt viktig i Europa när det gäller kampen 

mot fattigdomen, säger Helen McEachern, 

insamlingschef på Action Aid i London. 

– GENOM INSAMLING och partnerskap med 

stora internationella institutioner hoppas vi få 

ett effektivare bistånd. 

Det är fortfarande ganska ovanligt att internationella 

insamlingsorganisationer startar 

verksamhet i Sverige. Majoriteten har oftast 

funnits här i flera decennier. 

– Vi tror helt klart att det finns en potential i 

Sverige. Det gäller både samarbeten med biståndsorgan 

och andra aktörer liksom att samla 

in pengar, säger Helen McEachern. Målet är att 

öppna flera kontor på nya platser de närmaste 

sex åren. 

– Det är relativt enkelt juridiskt att starta en 

organisation i Sverige, jämfört med exempelvis 

Japan! 

UNDER DET SENASTE ÅRET har organisationen 

haft kontakt med Läkare utan gränser, Unicef, 

Svenska kyrkan och Plan Sverige i sin kartläggning 

av den svenska insamlingsoch biståndsmarknaden. 

Bland annat har man konstaterat 

att företagsgivandet bara svarar för en liten del 

av den totala insamlingen i Sverige. Stödet från 

företagen borde kunna öka, enligt Action Aid. 

Men i Sverige finns också goda möjligheter att 

påverka bland annat Världsbanken, handelsorganisationen 

WTO och andra biståndsorgan. 

Vad händer nu? 

– Vi hoppas inom kort kunna rekrytera en 

verksamhetsansvarig chef som kan starta processen 

med att registrera Action Aid i Sverige. 

Ett helt nytt tevesänt lotteri – Postkodlotteriet – 

ska dra igång till hösten. Överskottet kommer att 

gå till projekt som drivs av Rädda Barnen, Världsnaturfonden 

WWF och Barncancerfonden. 

LOTTERIET BYGGER PÅ idén att man vinner på sin 

bostadsadress och sitt postnummer, enligt holländsk 

förebild. Dragningarna och vinnarna ska 

presenteras i ett familjevänligt underhållningsprogram 

på TV4. Intäkterna ska bland annat gå 

till projekt för barn, mänskliga rättigheter, miljö 

och natur. 

– Det blir tunga programledarprofiler och 

överraskningsmoment där ibland hela grannskap 

vinner storkovan, säger TV4:s programchef 

Anders Knave. 


Action Aid har enligt sin hemsida 320 000 givare i 

Europa. 

fakta| Action Aid 

● Action Aid har funnits sedan 1971, har verksamhet 

i cirka 45 länder och intäkter på cirka 

1,2 miljarder kronor. 

● Ledstjärnan är fattigdomsbekämpning och 

lokalt deltagande. 

● Ett nytt huvudkontor öppnades i Sydafrika 

förra året. I Europa har man kontor eller samarbetsorganisationer 

i Irland, Spanien och Frankrike. 

Regionala kontor finns i Asien, Latinamerika 

och Afrika. 

Nästa steg är att få en styrelse. På sikt kommer 

vi självklart också att börja med insamling men 

det kan ta lite tid, säger Helen McEachern. 

MARIE VON ZEIPEL 

Premiär i höst för Postkodlotteriet 

I Postkodlotteriets styrelse sitter före detta 

ministern Ingela Thalén, Mats Augurell från sjätte 

AP-fonden och författaren Mark Levengood. 

– Målet är inte bara att folk ska köpa lotter 

utan vi hoppas också på ett djupare engagemang 

och stöd för våra respektive verksamheter, 

säger Johan Landberg, marknadschef på 

Världsnaturfonden WWF. 

Det holländska företaget Novamedia äger 

rättigheterna till lotteriet. Sedan 1989 har man 

framgångsrikt bedrivit motsvarande lotteri i 

Holland till förmån för ideella organisationer. 

Svenskarna spelar allt mer – förra året spelade 

vi för 36,5 miljarder kronor bara i Sverige. 

Det motsvarar cirka 4 000 kronor per invånare. 


Ökat givande 

efter tsunamin 

Fler än sju av tio svenskar har 

gett pengar till någon frivilligorganisation 

det senaste året. Samtidigt 

får enskilda organisationer 

högt betyg i biståndseffektivitet, 

visar en ny undersökning. 

VID DENNA TID i fjol hade 

knappt fyra av tio svenskar 

skänkt pengar till en biståndsorganisation 

under ett års tid. I år 

är siffran sju av tio. Den stora 

förändringen syns tydligt i en ny 

SCB-undersökning som gjorts 

på uppdrag av Sida. 

– Den här ökningen ska 

naturligtvis kopplas till det 

stora engagemang som flodvågskatastrofen 

i Asien utlöste, 

säger Maria Norrfalk, Sidas 

generaldirektör i en kommentar 

till siffrorna. 

Hon menar samtidigt att 

medierna haft stor betydelse. 

– När hjälpbehov får omfattande 

och stark beskrivning i 

massmedierna känner svenska 

folket stort engagemang för att 

hjälpa. I plötsliga katastrofsituationer 

är det också enkelt 

att visa upp vilken nytta 

biståndet gör. 

Kläder och möbler har tidigare 

varit det vanligaste bidraget 

från svenska folket, men det 

har fallit tillbaka jämfört med 

tidigare, vilket framgår i undersökningen. 

Ungefär fyra av tio 

svenskar har bidragit på det 

sättet under det senaste året. 

PARALLELLT MED SCB-undersökningen 

har ett antal längre 

intervjuer gjorts. De tillfrågade 

har bland annat fått svara på 

hur de upplevt hjälparbetet 

efter tsunamin. 

Närmare hälften anser att de 

fått en bättre bild av vilken nytta 

bistånd gör, och ännu fler 

instämmer i påståendet att arbetet 

efter flodvågskatastrofen 

inger hopp om möjligheten att 

bekämpa fattigdomen i världen. 

Det finns också ett intresse 

för att veta mer om hur frivilligorganisationerna 

har arbetat 

i de drabbade länderna, var 

tredje tillfrågad svarade ”mycket 

stort” intresse och närmare 

fyra av tio svarade ”ganska 

stort” intresse. PR 

5

insamlingsforum 

● Richard Radcliffe utmanade: 

Gör givarna lyckliga. Men tvinga 

inte på dem en relation till insamlingsorganisationen. 

Den uppmaningen 

gav Richard Radcliffe 

till publiken under Insamlings- 

Forums första föreläsning. 

RICHARD RADCLIFFE, vd för Smee 

& Ford i London och rådgivare 

i ämnen som rör insamling, 

utmanade gamla ”sanningar” i 

sin föreläsning. Sedan Ken Burnett 

skrev boken Relationship 

Fundraising för runt 20 år 

sedan har många insamlingsorganisationer 

arbetat med att 

skapa relationer till givarna. 

– Jag har intervjuat 7000 

givare i fokusgrupper över hela 

Europa. Inte en enda av dem sa 

sig vilja ha en relation till en 

insamlingsorganisation, sade 

Richard Radcliffe, och tillade 

att större givare har en särställning. 

Där kan det bli fråga om 

att bygga relationer. 

Med åhörarnas hjälp listade 

Richard Radcliffe ord som 

kan uttrycka beståndsdelar i 

en relation – respekt, tilltro, 

6 

Årets InsamlingsForum lockade till eftertanke, debatt och skratt. På följande sidor 

berättar insamling|nu vad som sades och gjordes på årets största möte för insamlare i Sverige. 

”Tvinga inte på givarna en relation” 

Det rekordhöga insamlingsresultatet 

efter tsunamikatastrofen 

är helt i linje med en stark ström 

av solidariska värderingar, i synnerhet 

hos unga människor. Det 

sa Bi Puranen under sitt föredrag 

på InsamlingsForum. 

– DET FINNS INGEN egotrippad 

ung generation. De undersökningar 

som gjorts betonar att 

ungdomar vill ta ansvar och ge 

sitt bidrag till samhället, sa Bi 

Puranen, docent och medlem 

av det globala nätverket World 

Values Survey. I nätverket samverkar 

forskare inom socialvetenskap 

och delar med sig av 

sina forskningsresultat. Den 

Insamlingsrådgivaren Richard Radcliffe har intervjuat 7000 givare. 

omsorg, glädje och så vidare. 

– Varför har vi inte övergripande 

strategier för hur vi ska 

göra våra givare glada? frågade 

Richard Radcliffe retoriskt. 

– Ett sätt att skänka glädje åt 

givarna är att lyssna på dem. 

Richard Radcliffe varnade 

för att be givarna om pengar för 

ofta och för att ge för mycket 

och oönskad information. 

– I England ser vi en trend 

● Bi Puranen om solidariska värderingar 

”Ungdomar är bättre än sitt rykte” 

senaste värderingsstudien från 

World Values Survey omfattar 

data från 60 länder över hela 

världen. 

BI PURANEN liknade kulturens 

roll vid den roll DNA har i våra 

kroppar – kulturen styr våra 

beteenden. Hon tecknade en 

kulturkarta över världen, där 

Sverige befinner sig i en ytterkant 

präglad av sekularisering 

och ett värderingsmönster med 

fokus på strävan efter upplevelser 

och livskvalitet. 

– I internationella sammanhang 

kallas Sverige ”the avantgarde 

society”. Vi är en bädd för 

förändringar. 

Tillit till andra människor är 

en viktig faktor för demokratin, 

och även där ligger Sverige högt 

i en internationell jämförelse. 

Ungefär hälften av alla ungdomar 

svarar spontant ”ja” på frågan 

om de litar på andra människor. 

Störst förtroende har ungdomarna 

för räddningstjänsten 

(och dit kan man väl räkna 

insamlingsorganisationerna, 

föreslog Bi Puranen), följt av 

piloter och läkare. 

SVENSKA UNGDOMARS värderingar 

är ”bättre än sitt rykte” 

berättade Bi Puranen och hänvisade 

till undersökningar av 

ungdomars attityder till arbete. 

FOTO PETER REHNFELDT 

av sjunkande insamlingsresultat 

just nu. För många ber om 

pengar för ofta. Förtroendet för 

insamlingsorganisationer sjunker. 

Många av givarna i mina 

fokusgrupper har ledsnat. 

– Fråga givarna vilken information 

de vill ha och respektera 

deras svar. Det ger ett förtroende 

för er organisation. 

HUR SER DÅ FORMELN för en lycklig 

givare ut? Richard Radcliffe 

gjorde en jämförelse av behoven 

hos olika generationer: 

– Äldre människor vill veta 

vad deras pengar har bidragit 

till. De vill se resultat. Själva är 

de sparsamma och vill inte att 

något ”slösas bort” till administration. 

Medelålders människor 

är intresserade av att bidra till 

att lösa problem, och kan vara 

intresserade av kvalitetsredovisning 

och metoder i ert arbete. 

Unga människor vill bli överraskade 

och chockerade, sammanfattade 

han. 

HELENE THORNBLAD 

Ungdomar vill arbeta, faktiskt i 

högre grad än vuxna. Och de 

vill inte bara arbeta för att tjäna 

pengar eller förverkliga sig själva. 

Att arbetsinsatsen gör nytta 

för andra och bidrar till samhället 

är viktigt för de unga. 

Avslutningsvis gjorde Bi 

Puranen en tillbakablick på hur 

värderingar i det svenska samhället 

har förändrats de senaste 

årtiondena. 

– Det går att förändra värderingar, 

och det kan gå snabbt! 

Se till exempel på vad som har 

hänt när det gäller attityden till 

barnaga, rökning eller ungdomars 

plats i samhället. 



● Debatt om tsunami och förtroende 

Stora krav ställs på organisationerna 

En aldrig tidigare sedd generositet präglade 

givandet efter tsunamikatastrofen. Men det 

ställer också stora krav på hur insamlingsorganisationerna 

förvaltar allmänhetens förtroende. 

Detta framkom på forumets debatt 

med rubriken I katastrofens vågsvall. 

ELISABET ANDERSSON, generalsekreterare 

för SOS-Barnbyar, betonade FRIIs ansvar 

att utveckla ett bra system for samordning 

mellan berörda organisationer. 

– Jag efterlyser en beredskap för kommande 

katastrofer, där det ska gå att ”trycka 

på en knapp” och snabbt vara igång. Det 

svenska folket vill nu veta att pengarna har 

använts korrekt. Vi måste tålmodigt kunna 

redovisa detta flera år framåt, sade hon. 

Rädda Barnens insamlingschef Anniken 

Elisson-Tydén talade om mediernas roll 

under katastrofens första skede. 

– Till en början drev medier organisationerna 

framför sig i jakten på insamlingsresultat. 

Sedan kunde vi ta kommandot över 

vår egen information och koncentrerade 

oss då på att visa hur pengarna användes. 

enkät| efter tsunamin 

De cirka 150 åhörarna till debatten fick göra 

sina röster hörda genom att rösta om några 

av debattens frågor. De flesta ansåg att: 

• Insamlingsklimatet i Sverige påverkats 

positivt efter tsunamin. 

• Det var rätt av en enskild organisation att 

gå ut offentligt och tala om att de inte 

behövde mer pengar när andra organisationer 

fortfarande hade ett insamlingsbehov. 

• Insamlingarna i organisationer som inte 

har verksamhet som är kopplad till katastrofen 

har påverkats negativt. 

• En svensk motsvarighet till brittiska 

Disaster Emergency Committee bör bildas. 

Räcker 90-kontot till som kvalitetssymbol? 

Den frågan stod i centrum för ett av InsamlingsForums 

seminarier. 

FREDRIK ALPIN, generalsekreterare i Caritas 

Sverige, ställde en rad frågor till deltagarna, 

bland annat om det går att ladda 90-kontot 

med ett nytt innehåll eller om branschen 

behöver skapa egna riktlinjer för kvalitet. 

– Vi vill bli granskade! Just därför har vi i 

Cancerfonden valt att ISO-certifiera oss, berättade 

Inga Wall, controller på Cancerfonden. 


Många kom och lyssnade på debatten om katastrofens efterverkningar för insamlingsklimatet. 

– Nu har vi ett stort ansvar, både för att 

redovisa kostnader för administration och 

att vara ett gott föredöme, annars riskerar vi 

givarnas förtroende. 

Läkare Utan Gränsers insamlingsansvarige 

Therése Engström talade om att mediernas 

koncentration på en fråga inte får leda till att 

organisationerna släpper allt annat. Resurser 

till andra katastrofer i världen ströps i viss 

mån under katastrofens första månader. 

– Som första organisation gick Läkare 

Utan Gränser ut och meddelade att vi fått 

in tillrackligt med pengar, berättade hon. 

Thomas Knuthammar från Stockholms 

Stadsmission representerade de organisationer 

som inte direkt berördes av katastrofen. 

Stadsmissionens viktigaste insamlingsperiod, 

som vanligtvis sträcker sig från 

november till januari, påverkades negativt. 

– Istället för att försöka nå nya givare fick 

vi koncentrera kampanjen på de befintliga. 

JOURNALISTKÅREN representerades av Petter 

Bolme fran Global Reporting, med erfar- 

Eva Gillström, styrelseordförande i 

Barncancerfonden, ställde frågan om det är 

för lätt att få 90-konto i dag. 

– När ska SFI börja använda sina egna 

krav? Det måste ske en kvalitetskontroll av 

dem som har 90-konto, så att vi kan använda 

det som ett kvalitetsbegrepp, sa hon. 

Många av mötets deltagare menade att 

de investerat mycket i 90-kontot och uttalade 

stöd till FRIIs arbete för att få till stånd 

en dialog med Stiftelsen för insamlingskontroll, 

SFI. Andra menade att 90-kontots 

enhet som nyhetsjournalist i katastrofområden. 

Han talade om hur verklighetsskildringar 

från katastrofområden idag snabbare 

och mer effektivt än tidigare kan återges, 

något som starkt påverkar givandet. 

– Konkurrens mellan hjälporganisationer 

i fält är en faktor som kan påverka förtroendet 

negativt. Ni borde också uppmärksamma 

glappet mellan vad allmänheten tror 

att ni är – ideellt arbetande amatörer – och 

vad ni egentligen är – professionella organisationer 

med avlönade anställda. 

I den efterföljande diskussionen berördes 

bland annat administrationskostnaderna. 

Dels nämndes att FRII har en viktig 

uppgift i att arbeta för en enhetlig redovisning 

av dessa kostnader. Dels ifrågasattes 

Radiohjälpens budskap om att insamlade 

pengar ”oavkortat” ska gå till katastrofdrabbade, 

något som i praktiken kan innebära 

att pengar till nödvändiga utgifter måste tas 

från insamlingar till andra delar av världen. 

PERNILLA NORSTRÖM 


● Kvalitetskrav 

”Det behövs en kvalitetskontroll av dem som har 90-konto” 

betydelse minskat de senaste åren, vilket 

inte minst FRIIs 90-konto-undersökning 

visar (se förra numret av insamling|nu). 

– 90-kontot är ingen avgörande faktor i 

dag. För oss är branschtillhörigheten viktigare, 

att vi är anslutna till FRII, sa exempelvis 

Lars Vaste, Naturskyddsföreningen. 

Mötet utmynnade i att flera deltagare 

anmälde sig till en arbetsgrupp för att diskutera 

utformandet en uppförandekod för 

insamlingsorganisationer som ett led i att 

skärpa kvalitetsarbetet. HT 

7

insamlingsforum 

● insamlingsmetoder • tips och råd 

Gåvor över nätet 

är framtiden 

Givande över nätet är framtiden. 

Det är de flesta av insamlarna 

överens om. Ändå visade en 

handuppräckning att endast ett 

litet fåtal av dem som deltog i 

workshopen om online giving 

aktivt använder e-post och webben 

i insamlingsarbetet. 

LALE GUREL 

från GreenpeaceInternationalbörjadeworkshopen 

med några 

exempel på 

hur Greenpeace 

jobbar 

online runt om 

i världen. Lale 

tryckte mycket på möjligheten 

till interaktion. Det är också 

oerhört viktigt att samla på sig 

e-postadresser eftersom det är 

ett effektivt sätt att sedan be om 

gåvor. Kuriöst i sammanhanget 

är att e-brev verkar funka bäst 

på fredagsmorgnar… 

Johan Ljungman från Pool 

fortsatte sedan workshopen 

med några tankar om relationsmarknadsföring 

online 

samt med tips på hur man 

kommer igång. Johan rådde 

oss att försöka tänka som försäljare 

genom att: 

• Vara tydliga med ett konkret 

erbjudande. 

• Testa i mindre skala och 

förändra efter hand. Lyssna 

också på besökarna för att 

kunna förbättra. 

• Skapa möjlighet till avslut 

och komma ihåg att FRÅGA! 

• Skapa ett system för att 

kunna ta hand om alla intresserade 

och fortsätta att kommunicera 

med dem regelbundet. 

JOHAN LJUNGMAN identifierade 

sedan några fördelar med att 

jobba online: Det är lätt att 

spåra varifrån responsen kommer, 

det är flexibelt, och insamlaren 

får feedback i realtid. 

Andra fördelar är att det är 

lätt att utvärdera statistik och 

spåra individuella beteenden, 

samtidigt som givardialogen 

automatiseras. 

JOHAN NORRBY 

8 

Lale Gurel tror 

på interaktion. 

FOTO PETER REHNFELDT 

Brittisk metod utmanar givaren 

Betala först 3000 kronor. Samla sedan in 30 000 

till välgörande ändamål. Därefter får du resa till en 

exotisk plats. Det erbjudandet gör att mångmiljonbelopp 

strömmar in till insamlingsorganisationer 

i Storbritannien. 

FÖR DEN SOM GILLAR utmaningar och resor kan 

så kallade ”challenge events” vara svåra att 

motstå. Insamlingsformen bygger på att vem 

som helst kan anta en utmaning, och samla in 

pengar för att få göra en spännande resa. 

– Än så länge är ”challenge events” en typiskt 

brittisk företeelse. Men nu är vi här för att höra 

vad ni i Sverige tycker om detta, sade Bruce Tait 

från Silver Stream Fundraising and Communications 

till åhörarna på InsamlingsForum. 

Tillsammans med Jonathan Bryan från Discover 

Adventure Ltd berättade han om resor 

som genomförts. Vandring genom öknen, cykling 

i Mexiko eller klättring i Peru är några 

exempel. 

– Det började med att religiösa organisationer 

arrangerade resor för sina bidragsgivare för 

tio år sedan. I mitten av nittiotalet revolutionerade 

företeelsen insamlingsmarknaden och i 

dag är ”challenge events” en av de främsta formerna 

för insamling. 

Många deltagare har blivit så inspirerade att 

de fortsatt med insamlandet. Utmaningarna har 

”Det är givarna som har svaret 

på allt det vi pratar om på det här 

seminariet och alla insamlingsseminarier 

förresten.” 

KRISTINA SPARRELJUNG, 

insamlingschef Hjärt-Lungfonden 

Gåvor i testamenten görs för att rädda liv, inte för 

att förbättra livet för människor, sa Richard 

Radcliffe under sin föreläsning om testamenten. 

RADCLIFFE ÄR VD för Smee&Ford, ett brittiskt 

företag som är specialiserat på testamentsbevakning. 

Bolagets anställda går igenom 1000talet 

testamenten varje dag, och har på så sätt 

fått en bra bild av de personer som ger en gåva 

i sitt testamente. 

– Den typiska testamentsgivaren är inte rik. 

Dessa givare är tio procent mindre förmögna 

än de som ger i sin livstid. Kännetecknande för 

gåvor i testamenten är också att människor vill 

bidra till att rädda liv i framtiden. De ger till 

exempel hellre till cancerforskning än till cancervård. 

Jonathan Bryan och Bruce Tait samlar in pengar 

genom att utmana givarna att samla in själva. 

förändrat deras liv. Statistiken visar att den vanligast 

förekommande insamlaren och resenären 

är en kvinna på 47 år. 

Visst misslyckas en del med att samla in tillräckliga 

summor, och en del är skeptiska till 

arrangemangen. Men i Storbritannien är intresset 

stort. 

– I år arrangerar vi 90 resor för sammanlagt 

2 500 resenärer. Tillsammans har de bidragit 

med motsvarande 430 000 000 kronor till olika 

organisationer, sade Jonathan Bryan. 

PETER REHNFELDT 

”Om det enda verktyg du har är 

en hammare kommer alla dina 

problem att likna spikar (Abraham 

Maslow). Använd ett multiverktyg.” 

LARS ANDERÅS, 

direktor för Erikshjälpen 

”Be aldrig någon att testamentera” 

Radcliffe har intervjuat 7000 givare i fokusgrupper, 

och svaret är entydigt: Be aldrig någon 

att testamentera pengar till er! 

– Givarnas inställning är att testamentet är 

privat, inte något ni har att göra med överhuvudtaget. 

Att göra givaren uppmärksam på 

behovet av gåvor i testamenten är däremot 

accepterat. 

BUDSKAPET KAN FINNAS med på ett diskret sätt i 

alla informationskanaler – annonser, nyhetsbrev, 

på hemsidan och så vidare. Men bäst av 

allt är att bjuda in givare till ett evenemang som 

tack för deras tidigare gåvor och mot slutet av 

arrangemanget nämna behovet av gåvor i testamenten, 

tyckte Radcliffe. 



FOTO PETER REHNFELDT

● givarrelationer 

Så skapas motivation och engagemang 

Människor i Sverige har ett stort engagemang 

för omvärlden och ideellt arbete. Det visade tre 

föredragshållare när de berättade om sina erfarenheter 

på InsamlingsForum. 

52 PROCENT AV SVERIGES befolkning arbetar 

ideellt, konstaterade Amelie Silfverstolpe från 

Volontärbyrån. Hon strävar efter att fånga upp 

detta intresse och förmedla det till frivilligorganisationer. 

– De allra flesta som vill jobba ideellt anser att 

uppdraget är viktigare än organisationen. Därför 

måste uppgifterna preciseras noga, sade hon. 

Peter Hjukström, som arbetar för Världens 

Barn ser också ett stort engagemang för insamling. 

Inte minst sedan Världens Barn började 

knacka dörr för att samla in pengar. 

– Det finns fördomar om att dörrknackning 

skapar irritation. Vår erfarenhet visar att det är 

precis tvärtom. Efter att vi annonserat att vi kommer 

och ringer på har givandet ökat markant, 

berättade han. 

Vissa givare vill trots allt ha en relation med ideella 

organisationer. Det var Maria Ros Jernbergs tes i 

seminariet ”Passion i relationen” som handlade om 

att sätta givaren i fokus. 

ATT FRÅGA GIVAREN vad han eller hon tycker och 

vara beredd att lyssna på svaret är väsentligt, 

menade hon. 

– Vi måste vända fokus på frågan ”hur får vi 

ut mer av våra givare” till ”vad får de ut av sitt 

givande”. 

● inköp av IT-system 

Att köpa in ett nytt insamlingssystem är en av de 

dyraste investeringarna en insamlingsorganisation 

kan göra. Planeringen måste få ta tid om resultatet 

ska bli bra. 

DE RÅDEN FICK seminariedeltagarna av Katarina 

Krzyzinska, BRIS, och Monica Frieberg, Läkarmissionen. 

Intervjua alla som kan tänkas använda systemet 

– hellre för många än för få – för att förankra 

förändringen och få underlag för en behovsanalys, 

löd det första rådet. 

– Skapa ett gemensamt projekt, och försök se 

förändringen som positiv, sa Katarina Krzyzinska. 

Efter intervjuerna sammanställs en kravspecifikation, 

som uttrycker förväntningarna på det 

nya systemet. Specifikationen ska vara så fullständig 

som möjligt och innehålla allt från funk- 


Aina Janerud, Peter Hjukström och Amelie Silfverstolpe 

kan konsten att skapa engagemang. 

Aina Janerud vid Rättviseakademin är inriktad 

på att skapa engagemang bland ungdomar. Hon 

menar att engagemanget måste fångas upp på 

platser som unga själva söker upp, bland annat 

musikfestivaler. 

– I en dialog är det viktigt att inte bara mata 

med information. Därför jobbar vi ofta med rörelse 

och övningar när vi besöker skolor. Sen gäller 

det att tala samma språk och inte anta rollen som 

”lärare”. 


Ta inte givaren för given – fråga vad hon vill! 

Även om Maria Ros Jernberg poängterade att 

givarvård inte är en modell utan handlar om 

varje individ, gav hon några generella råd som 

framkommit vid undersökningar: 

• Givare vill veta hur deras stöd har hjälpt 

och känna att det de har gjort är betydelsefullt. 

• Givare vill inte bli tagna för givna eller bli 

behandlade som idioter. 

• Gissa inte vad dina givare vill – fråga! 

EVA NORDENSTAM 

”Planera noggrant och intervjua alla användare” 

tioner och prestanda till utvecklingsbarhet, 

utbildning, support och säkerhet. 

– Prioritera kravlistan i vad det nya systemet 

måste, bör och kan uppfylla. Den nya leverantören 

ska kunna uppfylla alla era måste- och börkrav, 

sa Monica Frieberg. 

Katarina och Monica rådde alla att kontrollera 

de tänkbara leverantörerna noga, inte minst 

med tanke på det höga antalet konkurser i ITbranschen. 

Ett avtal som kan användas som 

påtryckningsmedel, till exempel med viten vid 

försening eller att betalning sker först när allt 

fungerar som det ska, är också viktigt att ha. 

Ett till två år får man räkna med att det tar från 

beslut till ett nytt fungerande system. 

– Vi arbetade tre personer väldigt intensivt 

med planering och implementering under ett år, 

inklusive konvertering och rensning av det gamla 

registret, berättar Monica Frieberg. HT 

Vad tycker du om 

InsamlingsForum? 

Klas Bjurström 

Svenska Afghanistankommittén 

– Jag tycker det 

märks på InsamlingsForum 

att 

FRII är lyhörda för vad de olika 

medlemsorganisationerna vill ta 

upp för frågor och diskussioner. 

Programmet är brett och innehållsrikt. 

Jag tycker även det är bra 

att så många delar med sig av sina 

erfarenheter. Till exempel när det 

gäller inköp av IT-system, vilket är 

det pass som jag fått ut mycket 

kunskap av som går att använda i 

min organisation. 

Lars H Rooth 

KFUK-KFUM 

Stockholmsregionen 

– När det kommer 

föredragshållare 

och deltagare från 

andra länder börjar man tänka i 

nya banor. Enbart språket i sig gör 

att nya möjligheter och perspektiv 

öppnar sig. Dessutom ser man att 

det finns mycket research bakom 

de områden som presenteras, 

Richard Radcliffe hade till exempel 

7 000 personer bakom sina slutsatser. 

Lennart Skiöld 

Astma- och Allergiförbundet 

– Det är tredje 

gången jag är på 

InsamlingsForum. 

Denna gång 

känns det att deltagarna är fler 

och att de internationella gästerna 

bidrar med nya synsätt. Min organisation 

fyller 50 år nästa år och 

jag har fått flera idéer och tankar 

kring hur vi ska kunna öka insamlandet 

och engagemanget för de 

frågor vi arbetar med. 

Marie Louise 

Berzén 

Nordic Fundraising 

AB 

– InsamlingsForum 

är ett bra 

evenemang för 

att möta nya människor och hämta 

inspiration ifrån. För mig var det 

bland annat intressant att ta del av 

hur Volontärbyrån arbetar för att 

hitta volontärer och skapa engagemang. 

Förra året höll jag själv föredrag 

och fick mycket bra respons, 

folk ringde mycket efteråt och en 

del hör fortfarande av sig. 

ENKÄT & FOTO: PETER REHNFELDT 

9

tema|marknadsföring 

Den svåra konsten 

att synas 

Att nå ut med sitt budskap är en av de viktigaste uppgifterna för de 

flesta frivilligorganisationer. Men det är inte lätt. Konkurrensen om 

uppmärksamheten är hård, och det gäller att hitta rätt väg för att nå sitt 

mål. Ibland kan det bli fel. 

NÄR EN REKLAMBYRÅ ANLITAS för att göra 

en kampanj kommer oftast nya perspektiv 

in i en organisation. Idéer diskuteras och 

prövas, ett samarbete växer fram och 

ibland överraskar resultatet. Men det är 

inte alltid säkert att dialogen fungerar. 

– Vi anlitade en byrå för att göra en 

webbannons. Det blev helt fel och vi valde 

att göra den själva i stället, med ett enkelt 

och rakt budskap som vi kände stod närmare 

våra värderingar, berättar en representant 

för en organisation. 

Andra har stött på problem i kommunikationen 

med byråer, där det varit svårt 

att stå emot alla kreativa idéer som presenteras. 

I vetskap om att den anlitade 

byrån har stor erfarenhet av marknadsföring, 

och i tron om att den borde veta bäst, 

Stiftelsen Friends, som arbetar mot mobbning, 

har uppmärksammats mycket under de 

senaste åren. De kampanjer som stiftelsen 

genomfört har vunnit flera priser. 

– EN NYCKEL TILL att våra kampanjer får så 

mycket uppmärksamhet är att de alltid förmedlar 

en känsla av hopp, trots att de 

handlar om en svår fråga, säger Magnus 

Jägerskog, marknadschef på Friends. 

År 2000 genomfördes den första 

annonskampanjen på stortavlor över hela 

landet. 2001 kom den första reklamfilmen 

och sedan dess har fem filmer producerats. 

Flera har vunnit priser, bland annat kampanjen 

med filmen ”Osynlig” som tilldelades 

utmärkelsen 100-wattaren av Annonsörföreningen 

och Dagens Industri. 

10 

har resultatet inte blivit det man önskat. 

Orsaken kan ha legat i att byrån inte riktigt 

kunna ta till sig hur organisationen 

fungerar och hur målgrupperna ser ut. 

– Det är viktigt att behålla sista ordet, 

säger Mia Strandell, marknadschef på 

SOS-Barnbyar. Hon har hela tiden haft ett 

fungerande samarbete med de frilansare 

som organisationen anlitar. Det ger trygghet 

och sparar tid och resurser. 

– När det gäller marknadskommunikation 

samarbetar vi med en byrå, Lowe 

Brindfors. I fem år har vi byggt upp en nära 

relation med dem. De är till exempel med 

oss vid skolbesök eller på informationsträffar 

för att förstå hur vi jobbar, berättar 

Magnus Jägerskog. 

Samarbetet bygger på att Lowe Brindfors 

erbjuder sin tid och kunskap. I utbyte 

får de möjlighet att göra en samhällsinsats, 

goodwill genom prisutmärkelser och uppmärksamhet. 

De är också med om att göra 

ett engagerande material som kan få nya 

kunder att söka sig till dem. Byråns medarbetare 

får också stimulans som kan överföras 

på andra projekt. 

Friends samarbete med olika tevebolag 

bygger också på en form av sponsring. 

– Vi inte kan välja exakt tid när våra filmer 

ska visas. Vi får det reklamutrymme 

– Det är också viktigt att inte byta leverantör 

för ofta. Då måste man börja om 

och bygga upp förtroendet på nytt. Det är 

mycket jobb, säger hon. 

En annan som har många byråkontakter 

är Miriam Isaksson, marknadsföringsansvarig 

på Amnesty International. Hon 

får hela tiden påstötningar från olika företag 

som vill jobba med organisationens 

marknadsföring. 

– I dag jobbar vi med en byrå som gör 

basarbetet, sedan tar vi in olika leverantörer 

beroende på hur uppdraget ser ut. På 

så sätt styr vi processen och kan hålla 

samma grundton. 

Men hon har också sett att det förekommit 

problem när organisationen har 

anlitat olika byråer. Bland annat som en 

följd av att organisationerna inte alltid 

betalar fullt ut. 

– Det kan ha varit att byrån inte blivit 

klar i tid, eller att man överfört budskap 

för produkter till insamling, vilket inte 

fungerar, avslutar Miriam Isaksson. 

TEXTER: PETER REHNFELDT 

Kvalitetskampanjer gör kompisstödjarna kända 

● så gör vi • Friends 

”Det är viktigt 

att behålla sista ordet 

gentemot 

reklambyrån” 

som blir över på tvkanalerna. 

Men om 

våra filmer har hög 

kvalitet och får stort 

genomslag, tillför de ett 

värde för kanalen som 

visar dem, säger Magnus 

Jägerskog. 

Kunskapen om hur 

olika tevebolag arbetar Magnus Jägerskog. 

med sina reklamtider är 

viktig. Planering, ”timing” och kunskap om 

s k lågperioder är viktigt för att filmerna 

ska visas så mycket som möjligt. 

– Men vi ska inte ta uppmärksamheten 

för given framöver. Mediebranschen förändras 

snabbt och därmed förutsättningarna 

för medieutrymme. En kanal som vi tror 

kommer få mer betydelse i framtiden är 

webben, säger Magnus Jägerskog. ● 


tv 

rekl 

am 

Insamlingsorganisationer guldägg för reklambyråer 

– Insamlingsorganisationer har en speciell 

ställning bland Sveriges reklambyråer. Trots 

att de inte är en dominerande kundgrupp har 

de högt anseende, säger Anna Serner, VD för 

Sveriges Reklamförbund. 

BLAND REKLAMFÖRBUNDETS 320 medlemmar 

finns det en tydlig skillnad i inställningen 

till att samarbeta med en insamlingsorganisation 

och ett vinstdrivande 

företag. 

– Kampanjer för insamlingsorganisationer 

innehåller ofta starka budskap och får 

mycket uppmärksamhet. I och med att de 

syns mycket hamnar även reklambyrån 

som gjort kampanjen i rampljuset, säger 

Anna Serner. 

En effekt av att insamlingsorganisationernas 

kampanjer får stort genomslag syns 

i tävlingen Guldägget. Sedan tre år är ideella 

organisationer en egen kategori i tävling- 

Cancerfonden har hittat en effektiv metod 

att arbeta med marknadsföring. Personer 

från flera företag handplockas för att utveckla 

organisationens kommunikation. 

SEX SPECIALISTER INOM marknadsföring bildar 

Team Cancerfonden, tillsammans med 

kommunikationschef Ellinor Bollman och 

insamlingschef PG Persson. Teamet står 

bland annat bakom kampanjen Rosa Ban- 

det och webbplatsen Prata Prostata. 

Att arbeta med personer från olika företag 

ger många fördelar enligt Ellinor Bollman. 

– Var och en representerar sig själv och 

sin kunskap. Vi har förmånen att jobba 

med dem som vi känner har engagemang 

och känsla för Cancerfondens vision och 

målgrupper. 


en och tävlar alltså inte mot företag och 

andra organisationer. Detta beror främst på 

att de ideella organisationernas starka budskap 

lätt slår ut annan marknadsföring. 

Jämförelsen blir ”orättvis” mellan exempelvis 

mjölkreklam och kampanjer mot mobbning. 

– Det finns främst två skäl till att 

reklambyråer gärna jobbar med ideella 

organisationer. Dels får man en möjlighet 

att visa att man kan göra nytta och påverka 

debatten. Dels får man en större kreativ frihet 

i utbyte mot att organisationerna inte 

Team Cancerfonden har funnits i olika 

former flera år. Främst tar de fram strategier 

och idéer med långt tidsperspektiv. För 

enskilda kampanjer anlitas sedan olika 

företag, ibland de företag som teamets 

medlemmar vanligtvis arbetar för. 

– När man anlitar en leverantör är det 

viktigt att känna efter ordentligt så att man 

förstår varandra. Om kommunikationen 

inte är bra så ska man inte jobba ihop. Det 

är också viktigt att leverantören har insikt i 

hur målgrupperna för en ideell organisation 

ser ut och fungerar, säger Ellinor Bollman. 

HON HAR tidigare jobbat som marknadschef 

på Dramaten och kommunikationsdirektör 

inom IT-branschen. Under åren har hon 

anlitat många olika byråer och konsulter. 

– När man inleder ett arbete med en 

leverantör är det bra att provsamarbeta, det 

behöver betala fullt ut, säger Anna Serner. 

Hon ser inte några trender i arbetet 

med ideella organisationer. Det är en konstant 

sektor som inte heller är särskilt konjunkturkänslig. 

MÅNGA I REKLAMBRANSCHEN tycker att det 

är roliga uppdrag. Visst är de tidskrävande 

och kräver mycket engagemang. Men man 

får oftast mycket tillbaka, både inspiration 

och tillfälle att visa upp sina idéer. 

– Grunden för att lyckas i samarbetet är 

densamma som i andra uppdrag, menar 

hon. Man måste vara lyhörd och skapa ett 

tryggt samarbete. Det är lätt att göra misstag 

om dialogen inte fungerar. 

När det gäller etik finns det en återkommande 

diskussion om hur man framställer 

människor i nöd i olika kampanjer. Att visa 

någon som är utsatt utan att hänga ut den 

personen kräver lyhördhet. ● 

Handplockad skara utvecklar strategier och idéer 

● så gör vi • Cancerfonden 

affi 

sch 

kam 

panjer 

”Kampanjer för 

insamlingsorganisationer 

får mycket 

uppmärksamhet” 

we 

bb 

en 

a 

nno 

nser 

vill säga att inte binda 

sig för lång tid utan 

göra en kampanj som 

prov, och sedan följa 

upp den och se på 

resultatet, säger hon. 

För Team Cancerfonden 

väntar nya 

utmaningar. Målet är 

att samla in mer pengar Ellinor Bollman. 

till forskning så att all 

cancer på sikt kan botas. 

● 

Cancerfonden och Friends är bara två av många 

FRII-medlemmar som fått uppmärksamhet för sin 

marknadsföring. I kategorin Ideella organisationer 

nominerades i år, förutom Friends, även reklam för 

BRIS, Faktum, Frälsningsarmén och Röda korsets 

ungdomsförbund till Guldägget. Vinnare blev en 

kortfilm för Majblomman, se artikel på sid 17. 

11

etik 

Etisk förvaltning 

– en balansgång mellan tillväxt och trygghet 

Svenska folket skänkte cirka 3,7 

miljarder kronor till landets 90konton 

år 2003. Det är mycket 

pengar att ta hand om – och att 

göra det på ett etiskt sätt är inte 

alltid enkelt. 

insamling|nu har talat med fyra 

organisationer för att få reda på 

hur de ser på etisk förvaltning. 

OMSORG OM MILJÖN är den främsta drivkraften 

för Svenska Naturskyddsföreningen, 

SNF. Att placera insamlade pengar i 

bolag med miljöstörande verksamhet är 

inte aktuellt. Men det kan kräva en del funderingar 

att dra gränsen för vilka bolag som 

ska ingå i de fonder som SNF har pengar i. 

SNFs ekonomiansvarige Jonas Romson 

tar bilindustrin som ett exempel: 

– Vi kan ha tillgångar i företag som är 

miljömässigt drivande inom branschen. Då 

visar vi att vi kan stödja en utveckling av miljövänliga 

transporter. Annars måste vi säga 

att man inte ska åka bil överhuvudtaget. 

Vissa företag kan däremot inte ingå de 

aktiefonder som SNF investerar i. 

– Amerikanska Monsanto är ett exempel, 

eftersom de arbetar med genmodifiering 

som förändrar det naturliga ekosystemet. 

Bolag som arbetar med fossilbränslen 

(olja, kol) är inte heller aktuella, även om 

det kan finnas något företag som vill 

utveckla miljötänkandet där också. 

De insamlade pengarna i SNF uppgick till 

cirka 20 miljoner kronor under 2002/2003. 

I början av maj uppmärksammades Cancerfonden 

och Barncancerfonden för att de var 

delägare i tobaksbolag. Genom att äga andelar 

i fonderna SHB Mega Sverige Index och 

SEB Nordamerikafond hade organisationerna 

brutit mot sina egna etiska regler. 

REAKTIONERNA PÅ den uppmärksammade 

fondplaceringen blev dock inte särskilt 

starka från givarna. 

– Färre än tio personer har hört av sig 

till Barncancerfonden, säger Eva Gillström, 

arbetande styrelseordförande på Barncancerfonden. 

– De flesta givare verkar förstå det prob- 

12 

fakta|Riktlinjer för etisk placering 

Enligt FRIIs riktlinjer för etisk insamling bör 

varje medlemsorganisation ha en placeringspolicy 

för sina tillgångar. Den ska vara skriftligt 

fastställd av organisationens styrelse. 

På www.frii.se finns en vägledning för hur en 

placeringspolicy kan utformas. Policyn ska 

användas för att skapa förtroende gentemot 

givarna och för en trygg förvaltning. 

Innehållet i policyn kan se olika ut, men 

dessa områden bör finnas med: 

Minst 40 procent av de sammanlagda tillgångarna 

placeras i räntebärande värdepapper 

som obligationer och statspapper. 

Max 60 procent placeras i aktiefonder, 

för närvarande Öhmans Nordiska miljöfond 

och KPA Etisk aktiefond. Några placeringar 

i till exempel optioner och terminer 

sker inte. 

– Jag får hjälp att bevaka företagen som 

ingår i fonderna. Om någon av dem ändrar 

miljöinriktning kan de lyftas ut ur portföljen. 

Axfood är till exempel ett företag som 

inte längre finns med i våra placeringar, 

eftersom de inte längre uppfyller miljökraven, 

berättar Jonas Romson. 

PÅ LÄKARE UTAN GRÄNSER har man ett annat 

sätt att förvalta organisationens tillgångar. 

– Vi skickar månadsvis de insamlade 

pengarna till vårt internationella kontor i 

Belgien. Här i Sverige förvaltar vi endast en 

summa som ska täcka våra utgifter för 

ungefär ett halvår framöver, berättar Lotta 

Wannholm, ekonomiansvarig i Sverige. 

2003 samlades 117 miljoner kronor in. 

”Bra med granskning av fondinnehav” 

lem vi stod inför; att 

antingen riskera en 

placering av en promille 

av tillgångarna i 

icke etiska företag 

eller att betala 

280 000 kronor i extra 

avgifter per år. Flera 

tycker att vi hade Eva Gillström 

gjort rätt eftersom det 

handlade om en stor summa pengar. Men 

styrelsen hade redan beslutat att avveckla 

innehavet innan granskningen. När vi funderat 

på frågan kom vi fram till att ägandet inte 

var förenligt med våra värderingar. 

• Förvaltningsorganisation 

• Förvaltningens syfte och mål 

• Etiska aspekter 

• Fördelning av förvaltat kapital mellan 

olika tillgångsslag 

• Tillåtna värdepappersinstrument och 

belåning 

• Tillåtna risker och utdelningsbehov 

• Värdepapper erhållna genom donation/gåva 

• Utvärdering av förvaltningen 

• Intern respektive extern rapportering 

De pengar som stannar i Sverige placeras 

på ett allkonto i Handelsbanken. De pengar 

som skickas till Belgien går så snart som 

möjligt till insatser som organisationen 

genomför. Inga pengar placeras i aktier 

eller fonder. 

Här i Sverige kontrollerar Läkare Utan 

Gränser kontinuerligt hur insamlade tillgångar 

används. 

– Alla utgifter delas in i olika grupper så 

att det syns i bokföringen hur pengarna 

använts. På så sätt hålls utgifter isär för till 

exempel hjälpinsatser, administration, 

kommunikationsarbete med mera, säger 

Lotta Wannholm. 

LUTHERHJÄLPEN HAR, till skillnad från 

Läkare Utan Gränser, ett stort kapital att 

förvalta och följer den placeringspolicy 

som Svenska kyrkan tog fram 2002. 

– De insamlade pengarna placeras i 

svenska räntebärande papper eller på konton 

för verksamhetsdestinerade medel som 

man lätt kan komma åt. Övriga tillgångar 

förvaltas i både fonder och räntebärande 

Vad tyckte ni om medierapporteringen? 

– Det är mediernas uppgift att granska 

oss, och vi ska tåla att bli granskade. Olika 

typer av medier berättade på olika sätt om 

det som hänt. Men vi fick alltid komma till 

tals och förklara problemet. 

Vad har hänt efter uppmärksamheten? 

– Barncancerfonden har alla tillgångar 

placerade i etiska fonder, även den lilla del 

som granskningen handlade om. Detta har 

skett utan att vi behövt betala någonting 

extra i avgifter. Handelsbanken har också 

begärt hos Finansinspektionen att få starta 

en etisk fond. 



papper, berättar Lars-Ove Ljungberg, insamlingschef 

i Svenska kyrkan. 

– De företag som ingår i fonderna får inte 

bryta mot de internationella konventioner om 

mänskliga rättigheter och miljö som listas i 

policyn. Företag som bidrar till välfärd och är 

socialt och miljömässigt ansvariga ska främjas. 

Lutherhjälpens givare ser, i stora drag, i 

årsredovisningen hur de finansiella tillgångarna 

placeras. Finanspolicyn ligger på nätet 

och är en offentlig handling. Den grundläggande 

inställningen är att inga placeringar 

ska ske som kränker människovärdet och 

strider mot Svenska kyrkans värderingar. 

UNGEFÄR SAMMA förhållningssätt gäller för 

Kooperation Utan Gränser. Organisationen 

samlade in närmare 20 miljoner kronor 

2003. Med bidrag och övriga intäkter uppgick 

intäkterna till cirka 135 miljoner kronor. 

De pengar som samlas in placeras på 

ett bankkonto och ska fördelas till organisationens 

projekt så snart som möjligt. 

– De intäkter som inte fördelas i verksamheten 

eller täcker kostnader placeras enligt vår 

skrivna placeringspolicy. Enligt den ska som 

mest 50 procent finnas i ränte-, penningmarknads- 

och aktiefonder, berättar ekonomichef 

Anna Karin Salinas Nilsson. 

I dag är det cirka 25 procent av organisationens 

tillgångar. Kooperation Utan Gränser 

har hela sin fondportfölj hos Folksam. 

presents 

£50 

Early Bird 

Discount! 

REGISTER BEFORE 

10 TH JUNE 2005 


– Vi har inte möjlighet att bevaka varje 

enskilt företag i aktiefonderna, utan kan 

luta oss mot att Folksam sköter det utifrån 

sina etiska kriterier, och håller oss uppdaterade 

med eventuella förändringar i innehavet, 

säger Anna Karin Salinas Nilsson. 

Organisationens placeringspolicy ändras 

inte särskilt ofta. När det skett har det handlat 

om procentsatserna för de olika placeringarna, 

vilket styrelsen tar beslut om. 

– Den som vill veta hur förvaltningen ser ut 

mer i detalj kan bara höra av sig till organisationen. 

Vi strävar liksom de flesta andra ideella 

organisationer efter så stor öppenhet som 

möjligt, säger Anna Karin Salinas Nilsson. 

Öppenhet är en förutsättning för etisk 

placering. Men frågan är om inte ideella 

organisationer kan åstadkomma mer med 

sina placeringar. I en artikel i Dagens Nyheter 

i början av maj menar Sasja Beslik, chef 

för Banco Fonders etikanalys, att ideella 

organisationer är passiva ägare, som bara 

reagerar när de hittar något som faller utanför 

kriterierna, och att de inte använder sina 

möjligheter att påverka företagen. 


LÄSARFRÅGA 

Tycker du att ideella organisationer ska placera 

pengar i aktier? Har din organisation försökt 

påverka företag genom sina placeringar? 

Mejla till peter@pressart.nu. 

Svarta listan 

FRII avråder allmänheten från att ge 

pengar till följande insamlingar som 

saknar 90-konto. OBS! Uppgifterna är 

aktuella i juni 2005, kolla alltid med 

FRII innan du publicerar denna lista så 

att du har en aktuell version! 

• Baltic 2000 

• Barn & Katastrofhjälpen 

• Cancer- och Barnhjälpen 

• Cancer- och Miljöfonden – CMF 

• FRF-Stiftelsen – Fonden för Rehab o 

medicinsk forskning 

• Hjärtehjälpen 

• Humana Sverige / UFF – U-landshjälp 

från Folk till Folk 

• Mojahedin Sympatisör Förening – MSF 

• Naturskyddsfonden 

• Pilgrimsfolket 

• Samhällsfonden/Svenska Samhällsfonden 

• STICO – Insamlingsstiftelsen 

för Canceromsorg 

• Stiftelsen Hjälp Barnen - SHB 

• Svenska Hjälpfonden 

• Svenska Läkaresällskapet 

– 200-årsfonden 

• Svenska Smärtafonden/Cancer- och 

Smärtafonden 

• Telehjälpen 

18-21 October 2005 

NH Leeuwenhorst Hotel, The Netherlands 

Tomorrow starts today 

25 years of proven success 

First-class training for fundraising professionals 

Over 50 world renowned speakers 

Unrivalled international networking opportunities 

Brand new, cutting edge research 

All-inclusive fee 

Book online and view a comprehensive programme at www.resource-alliance.org 

13

kampanj 

Kampanj för att 

utrota fattigdom 

DET VITA BANDET är symbol för 

den globala kampanjen Global 

Call to Action Against Poverty, 

med affischnamn som Nelson 

Mandela och U2-sångaren 

Bono. I Sverige stod i slutet av 

maj drygt 30 organisationer 

bakom kampanjen, och fler 

välkomnas att ansluta sig. 

Utrota fattigdomen nu är 

det svenska kampanjnamnet. 

Kampanjen ska väcka opinion 

för den gemensamma plattformen, 

som handlar om rättvis 

handel, skuldavskrivningar 

och ökat bistånd. Både privatpersoner 

och organisationer 

välkomnas att ansluta sig. 

Diakonia och Sveriges 

Kristna Råd samordnar det 

svenska kampanjarbetet. 

Reklamsiffror 2004 

INSTITUTET FÖR reklam- och 

mediestatistik har utkommit 

med rapporten Svensk 

Reklammarknad 2004. Har du 

frågor om statistik inom området, 

så är du välkommen att 

kontakta Björn Schumacher 

på IRM på tel 08-663 04 90. 

Se även www.irm-media.se. 

14 

● bilden ● 

Johan af Donner, kommunikationschef 

på Röda Korset, vad gör 

du med en bössa på Hornsgatan i 

Stockholm? 

– Idag har vi final på vår stora 

insamlingskampanj för krigsoffer. 

För att poängtera det är anställda 

på huvudkontoret ute och skramlar 

bössa. 

–Jag tycker det är jätteviktigt att vi 

som är anställda inte bara sitter på 

våra rum och diskuterar policies 

utan också har ”hands on”. 

EVA BERGSTRÖM 

SOS-barnbygala i TV 3 ... 

Med Renée Nyberg i spetsen genomförde SOS- 

Barnbyar sin första insamlingsgala i TV i början av 

maj. Dokumentärserien De glömda barnen sändes 

under fyra tisdagskvällar och avslutades med 

en direktsänd finalkväll som resulterade i 3000 

nya faddrar och åtta miljoner kronor från allmänhet 

och företag. 

GALAN SÅGS AV nära en och en 

halv miljon tittare. Elisabet 

Andersson, SOS-Barnbyars 

generalsekreterare, säger: 

– Vi har länge funderat 

på hur vi ska berätta för 

allmänheten hur vi arbetar. 

Ju fler som förstår vad 

vi gör, desto fler bidrar. 

Det grepp som användes 

var att producera fyra 

TV-dokumentärer som 

visar livet i fyra barnbyar på 

fyra kontinenter. Inte bara 

barnbyn skildras, utan också 

verkligheten utanför den. Elisabet 

Andersson menar att programmen kombinerar 

närhet, konkretion och medkänsla. 

Guiderna i de glömda barnens värld har 

varit ”kändisar”. Dogge Doggelito besökte Bolivia, 

Clara Mannheimer Bosnien-Hercegovina, 

Alexandra Dahlström reste till Kambodja och 

Jonas Hassen Khemiri till Malawi. SOS-Barnbyar 

ser dokumentärerna som ett sätt att besvara 

människors funderingar kring var pengarna 

... och humorgala i TV 4 

För tredje året i rad blev Unicefs och TV 4:s gemensamma 

tevegala ”Världens humorkväll” en succé. 

Insamlingsgalan samlade in 34 miljoner kronor 

och lockade 24 794 nya Världsföräldrar. 

– JAG ÄR IMPONERAD och tacksam över det stora 

gensvaret och generositeten, sa Unicefs generalsekreterare 

Véronique Lönnerblad, uppenbart 

rörd, efteråt. 

Två olika programledarpar regisserade kvällen. 

Den första delen leddes av ståuppkomikern 

Måns Möller och programledaren Martin 

Timell, den andra leddes av Erik Haag och skådespelerskan 

Sissela Kyle. 

Sketcher och musikalnummer blandades 

med reportage om barns situation runt om i 

världen, speglade genom Unicefs olika projekt. 

Tomas Bodström slog an tonen med parollen 

”Rädda varenda unge”. Författaren och Unicefambassadören 

Liza Marklund gjorde starka 

inspel liksom Mikael Persbrandt, Pär Nuder, 

Simon & Garfunkel och fotbollsspelaren David 

Beckham. Även legendariska Helgonet-stjärnan 

Roger Moore vittnade om vad människors solidaritet 

och stöd betyder. 

Dogge åkte till Bolivia. 

tar vägen och om de gör nytta. De som ger pengar 

ska på det här sättet se att det är en verklighet 

som går att påverka. 

UNDER FINALKVÄLLEN KUNDE tittarna skänka 

pengar via telefon och sms. Förinspelade inslag 

visades där bland annat Martin Stenmarck, Lill- 

Babs och Alcazar på fantasirika sätt – 

med sång i tunnelbanan, som taxichaufför 

och levande jukebox 

– samlade in pengar från allmänheten. 

Höjdhopparen 

Stefan Holm donerade sitt 

”guldhoppslinne” och 

skapade tillsammans med 

elever från Konstfack en 

tavla till kvällens största 

givare. Med Dogge och de 

andra på plats i studion 

gjordes återkopplingar till 

dokumentärerna och en 

svensk fadderfamilj berättade 

om sitt engagemang. 

Enligt Elisabet Andersson har 

många människor hört av sig och bekräftat att 

målsättningen har förverkligats. Tittarna har uppgett 

att de fått en bättre förståelse för barns problem 

och också insikter om hur problemen går att 

lösa. 

– Vi har brutit ny mark med en informationskanal 

som når fram till människors hjärtan, 

säger Elisabet Andersson. 

PERNILLA NORSTRÖM 

En tråkig överraskning i sista minuten var 

avhoppet från schlagervinnaren Stenmarck – 

numera affischnamn för SOS-Barnbyar. När 

beslutet kom om SOS-Barnbyars insamlingsgala 

i TV3 fick Stenmarck kalla fötter. Unicef 

beslutade därför att ta bort det färdiginspelade 

inslaget i TV 4. 

”Vi ville inte sätta käppar i hjulet för SOS- 

Barnbyar”, var Unicefs kommentar, men synsättet 

delades inte av TV 4:s programledare. 

– SYND MED REVIRTÄNKANDE när det gäller barn, 

menade programledarna Måns Möller och Martin 

Timell efteråt. 

Både Unicef och TV 4 var lättade och glada 

över att insamlingsviljan tycks hålla i sig. Årets 

humorkväll samlade in en miljon kronor mindre 

än förra året men vinsten var 1 000 fler 

Världsföräldrar. Årets program låg dessutom 

mitt i veckan och var en halvtimme kortare än 

tidigare. 

–Det var också extra nervöst eftersom svenska 

folket har skänkt så mycket efter flodvågskatastrofen, 

sa Véronique Lönnerblad. 



FRII tackade givarna med annons 

FLER OCH FLER av FRIIs medlemmar 

erbjuder den typen av 

givande. Men i England och 

USA har man tagit givandet på 

webben ett steg till. Flera organisationer 

erbjuder nu månadsgivande 

direkt via nätet. Det 

enda som behövs är ett kreditkort. 

Givandet fungerar lite 

som autogiro, men utan att den 

New direction 

for fundraisers 

What Is The National Convention? 

The National Convention is the largest gathering of 

fundraisers outside the USA. Now in its sixteenth 

year, the Convention is the key date in the 

fundraising calendar and provides an unrivalled 

experience for a wide variety of fundraisers from 

charities, trusts and associations. 

The Convention is run by the 

Institute of Fundraising who are the 

professional body for fundraisers, 

working to promote the highest 

standards in fundraising practice 

and management in the UK. 

For further information contact: 

Tel: +44 (0)1564 826371 

Fax: +44 (0)1564 829061 

Email: convention@institute-of-fundraising.org.uk 


DEN 26 MARS publicerade 

SvD, DN, G-P med flera tidningar 

en annons från FRII 

där alla givare tackades för 

sin generositet efter flodvågskatastrofen. 

I annonsen stod 

det bland annat: ”Vi har 

många års arbete i Asien 

framför oss, men det ser ljust 

ut – tack vare ditt stöd. 

Av hela vårt hjärta, tack 

för alla bidrag. Och tack för 

att du aldrig glömmer bort hur 

mycket din insats betyder.” 

Annonsen undertecknades 

av 21 medlemsorganisationer. 

Får ni enskilda gåvor på webben? 

fysiska underskriften behövs. 

Ännu har vi inte sett samma 

lösning i Sverige. Enligt flera 

banker kan det dock komma 

snart. 

Se exempel på: 

www.actionaid.org.uk 

www.oxfam.org.uk 

www.greenpeace.com 

www.christianaid.org.uk 

En annons i insamling|nu syns 

11-13 July 2005 

Hilton London Metropole, UK 

Why Attend? 

• More sessions, speakers and diversity than ever before 

• Inspiring opening plenary sessions on all three days 

• All new Focus On mini-conference strand concentrating 

on the key issues affecting international fundraisers 

• Exceptional social programme 

• Content developed by fundraisers for fundraisers 

• Unlimited networking opportunities 

• Outstanding value for money 

Who Should Attend? 

The programme has been designed to appeal to anyone with an interest in 

fundraising internationally. 168 workshop sessions and 4 conference 

streams provide detailed strategic analysis for all levels of experience 

across a broad range of topics. The sessions will also appeal to those who 

work closely with fundraising departments especially within the key 

functions of marketing, communications, campaigning and management. 

www.nationalconvention.org.uk

utblick 

● krönika|tsunami 

En bedräglig 

känsla 

EFTER NÅGRA DAGAR på Sri Lanka i tsunamins 

spår märker jag att jag börjar 

göra en missbedömning. Den är av samma 

slag som när det gäller förintelselägren 

under andra världskriget. Det är den 

bedrägliga känslan av att alla ändå överlever 

– ungefär som på film. 

Visst dör människor, men inte de som 

filmen handlar om. Det blir ju så när det 

bara är överlevande som kan berätta och 

det är dem som jag möter. 

Det är alla de där historierna om tillfälligheterna 

i livet som får en avgörande 

betydelse: Istället för att bo i det vanliga 

huset vid stranden åt familjen julmiddag 

hos någon släkting längre bort och sov 

över där. 

Någon såg vattnet komma och grabbade 

tag i sina barnbarn och sprang och alla 

klarade sig. 

En annan kvinna kämpade i vattnet och 

berättar att det otäckaste var alla ormar 

som simmade omkring. Men som genom 

ett under räddades hon upp i ett hus på 

andra våningen. 

Det är fullt av lyckliga omständigheter, 

tur mitt i all otur, änglavakt och mirakel. 

Och någonstans letar det sig in i mitt 

huvud att det kanske inte var så farligt 

ändå. 

Jag glömmer nästan bort att det finns 

tusentals berättelser som ingen kommer att 

få höra. De som egentligen skulle ha sovit 

över hos släktingen men valde att åka hem. 

De som sprang från vattnet men kämpade 

förgäves, där änglavakten var inställd och 

miraklet uteblev. 

MEN DET ÄR SÅ STOR skillnad. De som har 

klarat sig blir människor av kött och blod, 

leenden, tårar och utstrålning. De döda blir 

siffror, 3 000, 700, 15 000 och när jag har 

vant mig vid stora siffror låter det inte så 

farligt med några hundra döda. Att förlora 

en enda människa som man tycker om, är 

ju en oerhörd förlust. Och det är svårt att ta 

in att ett land förlorade över 30 000 människor 

en helt vanlig morgon. 

Det är sant att den här katastrofen har 

fått så mycket mer uppmärksamhet än 

lidandet på andra ställen. Men när jag går 

där bland allt som vågorna har slagit sönder, 

så känns det ändå bra att veta, att det 

är många i världen som bryr sig. 

16 


Läkarmissionen 

fakta| DM i insamling 

● DM i Insamling är ett årligen 

återkommande ”event” 

som branschorganisationen 

ISOBRO, DR och Dansk 

Tipstjenste står bakom. 

● ISOBROs 101 medlemsor- 

Danskarna tävlade i insamling 

DM i Insamling blev en succé. Insamlingen 

har både gett allmänheten kunskap om 

nöden i Afrika och pengar som verkligen 

kommer att göra skillnad, säger Flemming 

Kofod-Svendsen, generalsekreterare för de 

danska insamlingsorganisationernas branschorganisation 

ISOBRO. 

FRÅN DEN 4 APRIL till den 8 maj tävlade danskarna 

om att samla in mest pengar i DM i 

Insamling. Insamlingen skedde både via sms, 

telefon, giro, Internet och insamlingsbössor 

på till exempel arbetsplatser. Tävlingen var 

indelad i olika kategorier och den största tävlingen 

var mellan de fem danska regionerna. 

Insamlingen kulminerade i en TV-gala söndagen 

den 8 maj och då korades huvudstaden 

till vinnare med 8,57 danska kronor 

insamlat per invånare. På andra plats kom 

Själland med 6,93 dkr per invånare. 

–Vi nådde en överraskande stor folklig 

uppbackning, men dessvärre blev vi svikna 

av de stora institutionerna, säger kampanjledaren 

Benedicte Strøm. 

Efter en rekordstor insamling till tsunamikatastrofen 

fanns det en oro för att 

ytterligare en insamling inte skulle ge lika 

mycket. Men danskarna ställde upp för att 

ge miljoner barn i Afrika ett bättre liv och 

Patriks spaning 

Patrik Haggren är lotteriföreståndare på Svenska 

Röda Korset. I insamling|nu berättar han 

denna gång om två nordiska organisationer som 

arbetar med webb-baserad insamling. 

Supporteradress 

Internationellt sett erbjuder fler och fler organisationer 

sina supporters möjlighet att få 

gratis e-postadress som kommunicerar organisationen 

(t ex patrik@oxfam.ie). Givaren får 

en e-postadress och webbkonto och organisationen 

får såväl profilering som närmast obegränsade 

kontaktmöjligheter med sina webbgivare. 

KFUK-KFUM i Norge erbjuder sina medlemmar 

gratis webbkonto, 30 MB e-postlåda samt 20 

gratis sms i månaden. Organisationen erbjuder 

även sina hemsidebesökare möjligheten att 

köpa mp3-musik via hemsidan, vilket jag inte 

sett någon annan insamlingsorganisation göra 

ännu. 

www.kfuk-kfum.no/kmportal/side97 

www.musikkbanken.no (klicka på MP3) 

ganisationer går ihop för att 

samla så mycket pengar som 

möjligt till ett humanitärt 

ändamål, som kan vara både 

inom och utanför Danmark. I 

år samlades pengarna till 

föräldralösa barn i Afrika. 

● Tre projekt väljs ut till 

profilprojekt, i år var det 

BØRNEfonden, UNICEF och 

Læger uden Grænser. Ytterligare 

16 organisationer får 

del av de insamlade miljonerna. 

Liten insamlare. Köpenhamns Kristne Friskoles 

skolfritidsförening deltog i tävlingen och 

mötte också upp på Ströget för att samla 

pengar till föräldralösa barn i Afrika. 

insamlingen gav över 38 miljoner danska 

kronor, bara fyra miljoner mindre än TVinsamlingen 

till Asien i januari. 

– Det har gått över alla förväntningar. 

Danskarna har verkligen visat att de har 

hjärtat på rätt ställe och gärna vill göra 

något för att hjälpa. TV-inslagen och galan 

har varit med och satt fokus på en tyst 

katastrof, som kräver särskild uppmärksamhet, 

säger Lars Grarup vid Danmarks 

Radio. 

ULRIKA WEDIN 

Insamlingsstafett 

SOS-Barnebyer i Danmark är nu aktiva i en 

webbinsamling liknande ”starta en insamling 

på nätet” i en ny tappning. Givaren uppmanas 

att ge bössan vidare på ett stafettliknande 

sätt och på hemsidan visas en insamlingskarta 

som visar hur insamlingen utvecklas och 

vilka som deltar. 

www.barneaksjonen2005.no (klicka på ”nettbössbärar-bannern 

nere i högra hörnet). 

Kreativiteten kring nya tekniska insamlingsoch 

supporterlösningar har aldrig varit större 

än nu och även mindre organisationer utvecklar 

nu sina gåvolösningar, internationellt. 


FOTO: ESBEN Q. HARBOE

friimedlem 

”Jag är så van att va’ utan gympaskor, så det skulle bara kännas konstigt med” säger pojken i filmen om fattiga barn i Sverige. 

Guldägg till tecknad film som känns 

Majblomman vann i kategorin 

ideella organisationer när Sveriges 

Reklamförbund delade ut 

årets guldägg. Det var fjolårets 

insamlingskampanj som belönades, 

en tecknad film om en pojke 

som äter kvällsmat och pratar 

med sin mamma om att han nog 

egentligen inte behöver nya 

gymnastikskor. 

DET ÄR EN FILM MED ett opinionsbildande 

syfte, det är inte 

reklam, säger Lena Holm som 

är generalsekreterare för 

Majblomman. 

Men en statusfylld utmärkelse 

i reklambranschen fick 

den ändå. I motiveringen för 

Guldägget står det bland annat 

så här: ”Det här känns eget 

och initierat. Så initierat att det 

blev smärtsamt för juryn”. 

– Det är ett autentiskt samtal 

som en pojke hade med sin 

mamma, så det är barnet själv 

som får föra fram sina åsikter 

med sina egna ord, säger Lena 

Holm. 

MAJBLOMMAN HAR samarbetat 

med reklambyrån ANR BBDO 


sen 2000 och Lena Holm känner 

sig glad för byråns skull. 

– Det är väldigt roligt för 

oss att få utmärkelsen, men det 

betyder ju ännu mer för vår 

reklambyrå att få den här 

bekräftelsen, säger hon. 

Förutom att förra årets 

kampanj fick ett guldägg så 

gav också förra årets insamling 

av pengar bra resultat. Hur 

årets insamling har gått vet 

Majblomman i mitten av juni 

då de får de första prognoserna. 

Men även årets kampanj 

har faktiskt fått ett pris. Tidningen 

Resumé utsåg 

Majblommans kampanj där 

Pia och hennes lillebror 

framför visor till ”månadens 

film”. Priset är 

äran och uppmärksamheten. 

– Det är ju inte 

vårt mål att vinna priser 

med filmerna, men vi 

har ett oerhört starkt 

budskap och är duktiga 

på att fånga upp vardagsproblem. 

Det är lätt 

att förstå hur det kan 

kännas att vara utanför, säger 

Lena. 

NÅGOT VÄLDIGT TRÅKIGT som 

hände under årets insamling 

var att en liten kille blev rånad 

på pengarna som han hade sålt 

majblommor för. 

Han blev hotad av en kille i 

14-årsåldern och fick lämna 

ifrån sig pengarna. Det händer 

varje år att något barn blir 

bestulet på pengar för att de 

glömmer en jacka någonstans 

eller så, men det här är första 

gången som ett barn har blivit 

hotat. 

En anledning till att en 14åring 

rånar ett barn tror Lena 

är det tuffare samhällsklimatet. 

– Fler och fler barn är 

utanför och har inte det 

andra barn har. 

Majblomman har 

polisanmält händelsen 

och internt diskuterar de 

säkerhetsfrågor inför framtiden. 

– Vi vill inte överge vår idé 

att barn hjälper barn, men vi 

kanske måste hitta andra sätt 

och andra miljöer. Jag vill 

gärna ta upp säkerhetsfrågor 

med andra inom FRII, säger 

Lena Holm. 


Vill du se de prisbelönta filmerna? Besök 

www.majblomman.se 

Med mångårig erfarenhet och småföretagets flexibilitet kan vi anpassa varje insamlingsprojekt efter Era 

önskemål. Vi erbjuder professionella insamlingskampanjer via face-to-face värvning och tm-tjänster. 

Som kund hos oss får Du alltid: 

● Hög kvalitet ● Snabba leveranser ● Flexibla kampanjupplägg ● Fasta priser 

Välkommen att kontakta Susanne eller MarieLouise! 

fakta| majblomman 

● Majblomman är Sveriges 

största barnhjälpsorganisation, 

med drygt 800 lokalföreningar 

runt om i landet. Varje förening 

samarbetar med sjuk- och hälsovård, 

skola och socialtjänst 

på orten. 

● Målet är att hjälpa barn som 

har det besvärligt på grund av 

sjukdom, funktionshinder eller 

social situation. 

● Majblomman ger bidrag till 

enskilda barn, skolprojekt och 

forskning om barn. Organisationen 

driver Majblommans 

sommargård på Galtarö och 

verksamheten Hallå, hör på 

mig! som syftar till att barn ska 

få komma till tals i beslut som 

rör dem. 

● Majblomman bildades 1907 

av Beda Hallberg. Förra året 

samlade Majblomman in cirka 

40 miljoner kronor, den största 

årliga summan hittills. 

Nordic Fundraising AB • Eriksbergsgatan 12 • 114 30 Stockholm • Tel 08-678 12 00 • E-mail: info@nordicfundraising.se 

17

namn 

... Lena Holm, nyinvald suppleant 

i FRIIs styrelse. 

Hur känns det? 

Jag tycker att det känns viktigt 

att ställa upp och arbeta 

för branschorganisationen. 

Att inte bara tycka utan att 

göra något också. 

Vilka FRII-frågor tycker du är 

viktigast? 

Just nu är frågorna om 

kontroll och säkerhet viktiga. 

Också säkerhet på så 

sätt att det ska vara tryggt 

för människor som är ute 

och samlar in pengar för 

ideella ändamål. En annan 

viktig fråga är att belysa 

betydelsen av idéburna 

organisationer för att bygga 

en bra välfärd. Att skapa 

opinion runt det och stärka 

vår image. 

Vad hoppas du kunna tillföra 

i styrelsen? 

Det är svårt att svara på nu. 

Alla som jobbar i FRII och 

på kansliet är jätteduktiga 

och jag hoppas kunna göra 

så gott jag kan där det 

behövs. 

Reaktioner & rättelser 

JOHAN OLJEQVIST, vd i Myrorna, 

har reagerat på faktarutan 

till artikeln om klädinsamling i 

förra numret, och har följande 

kommentar: 

– Industrifackets rapport 

talar om att export av begagnade 

kläder slår ut inhemsk 

industri. Vi har kontaktat 

varenda regering i de länder vi 

exporterar kläder till och ingen 

av dem ansåg att det var något 

problem. Däremot hotas den 

18 

Hallå där... 

Nyttig inblick i effektivare insamling 

Årets grundkurs i insamling anordnades av FRII i mars. 30 deltagare från olika organisationer deltog 

och fick under två dagar en inblick i hur insamling kan göras effektivt och målinriktat. 

Maria Ros Jernberg från Silver Stream Nordic och Therése Engström från Läkare Utan Gränser 

ledde utbildningen tillsammans med Claes Anckarman från FRII. Deltagarna hade möjlighet att fördjupa 

sig i insamlingsstrategier och knyta kontakter. 

George Olvik, Göteborgs Räddningsmission. 

Varför anmälde du dig till 

kursen? 

– Jag är ny inom insamlingsbranschen 

och har arbetat på 

Göteborgs Räddningsmission i 

sex månader. Det lät intressant 

att få möjlighet att lära sig 

grunderna i insamling, och att 

kunna lyssna till hur andra 

arbetar. Kanske leder det till 

förändringar som ger fördelar i 

vårt sätt att arbeta. 

Vad tycker du att kursen ger? 

– Väldigt mycket. Det är 

framför allt nyttigt att titta på 

praktiska exempel. Då ser man 

hur andra organisationer gjort 

med exempelvis ett utskick och 

vad man själv kan göra. Sedan 

får man en grov uppfattning 

om hur kostnader och utfall 

sett ut. Men den kunskapen är 

det viktigt att man själv testar 

och ser vad som fungerar bäst i 

FÖRENINGSSPARBANKEN och 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers 

arrangerar för fjärde året i 

rad en tävling om bästa årsredovisning 

bland Sveriges cirka 

150 000 ideella föreningar och 

verksamhetsstiftelser. Prisutdel- 

inhemska industrin av billig 

import från Östasien. Vår 

bedömning är att exporten av 

begagnade kläder gör oerhört 

mycket större nytta än skada. 

Arbetstillfällen skapas och det 

finns stora miljövinster i att 

produktionen av kläder minskar, 

säger han. 

Ungefär 65% av de kläder 

Myrorna samlar in går på 

export, främst till Tunisien och 

norra Irak. 

sin egen organisation. Kursen 

har också varit nyttigt eftersom 

man för möjlighet att höra om, 

och diskutera, hur man till 

exempel tar hand om givare 

och arbetar med testamenten. 

Britta Andersson, ordförande 

Astma- och Allergiförbundets 

forskningsfond. 

Varför anmälde du dig till 

kursen? 

– Min organisation ska 

genomföra en stor kampanj 

2006 och behöver få in kompe- 

ning sker på Ideellt Forum den 

30 november. Man anmäler sig 

till tävlingen genom att skicka 

in fyra exemplar av sin årsredovisning 

till Marie Ährlebrandt, 

Öhrlings PricewaterhouseCoopers, 

113 97 Stockholm, senast 

tens om hur den ska genomföras 

så bra som möjligt. Jag ville 

ha argument att dela med mig 

till de andra som deltar i arbetet 

med kampanjen. 

Vad tycker du att kursen ger? 

– Den är mycket användbar 

för mig och har gett många 

insikter i hur insamlingar kan 

analyseras och struktureras för 

att olika mål ska uppnås. Sen 

har det varit roligt att höra hur 

andra resonerar och vad de har 

för erfarenheter av att arbeta 

framgångsrikt med insamling.PR 

Var med och tävla om bästa årsredovisning 2004 

”Våra kläder slår inte ut inhemsk textilindustri” 

George Olvik och Britta Andersson deltog i FRIIs grundkurs i insamling. 

etik 

Etiken i andra hand 

Många ser klädinsamling som återvinning snarare än gåva 

Nu och då kommer det hem lappar i brevlådan 

om klädinsamlingar. Ibland står välkända 

organisationer bakom insamlingen, andra 

gånger är mindre seriösa aktörer ute. Men 

för givarna verkar det viktigaste vara att ha 

någonstans att lämna sina gamla kläder. 

– JAG TYCKER INTE OM att klädinsamling 

bedrivs oseriöst för det förstör anseendet 

för branschen och kan påverka synen på 

oss som jobbar seriöst. Men vad det gäller 

kläderna så spelar det ingen stor roll. Det 

finns kläder så att det räcker till alla. 

Det säger Robert Bergman som är 

ansvarig för Human Bridge, en samarbetsorganisation 

mellan Erikshjälpen och 

Läkarmissionen som handlägger och 

genomför deras materialbiståndsinsatser. 

När det gäller klädinsamlingar verkar 

oseriösa insamlingar inte väcka lika stor 

uppmärksamhet som när det handlar om 

insamlade pengar. Naturligtvis finns det 

människor som bryr sig om vart kläderna 

hamnar men Robert Bergman upplever att 

för många är huvudsaken att de blir av 

med sina gamla kläder. 

– Vi är ju ett led i sophanteringen och 

människor vill hellre ge bort kläderna än 

slänga dem. Man har helt enkelt fullt i garderoben. 

Svarta listan 

Även under processen med UFF då det 

stod mycket i medier om oegentligheter så 

märkte Human Bridge att UFF:s klädboxar 

blev fulla. 

– Om det stod tre olika boxar från 

Myrorna, Erikshjälpen och UFF på ett 

ställe, så kanske man la kläderna i våra 

containrar först. Men om de var fulla gick 

man till UFF ändå. 

VARJE ÅR SAMLAR Human Bridge in cirka 

2 800 ton kläder. Huvudparten av vad de 

samlar in går till olika biståndsinsatser. 

Cirka 5-6 procent av kläderna säljs i butiker. 

För det mesta har människor inget 

bakgrund|klädinsamlingens för- och nackdelar 

VARJE ÅR SAMLAS ungefär tionerna, eller av underför- Enligt rapporten finns det till 

25 000 ton kläder in i Sverige, säljare. 

och med länder där hela tex- 

vilket inbringar 80-100 Mkr i Rapportförfattaren skriver til- och konfektionsindustrin 

exportinkomster, enligt en att det finns både positiva slagits ut av konkurrensen. 

utredning som Sverker Lind- och negativa sidor av kläd- Sverker Lindström riktar 

ström gjort för Industrifackhanteringen. Till de positiva också kritik mot insamlingset. 

sidorna hör att försäljningen organisationernasinforma- När rapporten skrevs år ger inkomster till fattiga tion. Det framgår inte för all- 

2003 gick merparten av de familjer, och att de låga primänheten om försäljning 

insamlade kläderna på 

serna gör att fattiga trots allt sker i Sverige eller om klä- 

export, i första hand till län- får råd att köpa kläder. 

derna går på export. Det är 

der i Afrika och Östeuropa. I Men klädförsäljningen har svårt att få reda på var klä- 

mottagarländerna säljs också negativa sidor. Beroenderna hamnar och vilka 

oftast kläderna, antingen av det av västvärlden förstärks, inkomster de ger, samt hur 

systerorganisationer till de och mottagarländernas överskottet används, menar 

svenska insamlingsorganisa- industristruktur skadas. han. 

emot att kläderna säljs. Men det händer 

till exempel vid dödsbon att de anhöriga 

vill att kläderna ska skickas direkt. 

BERGMAN ANSER att det är viktigt att man 

kontrollerar om det går att få information 

om organisationen bakom en klädinsamling. 

Om de exempelvis har någon hemsida. 

– Man ska ta ställning. Vill jag ge till 

dem eller inte? Om man vill ge kläder och 

är osäker på om en viss organisation är 

seriös, så finns det ju i regel andra aktörer 

som man också kan ge till, säger han. 


Är det viktigt för dig att organisationen 

du lämnar dina kläder till är 

seriös? 

Annika Unnbom 

– Det är viktigt. Förut 

lämnade jag till UFF men 

när man läste massor i 

tidningarna så kändes 

inte det lika kul längre. 

Erwin Bennedich 

– Jag har rest mycket och 

sett hur människor har 

det och för mig är det är 

viktigt att den lilla insats 

jag gör kommer fram. 

Klädinsamling 

samsas med 

återvinning. Här 

handlar det om 

att bli av med 

sina sopor, snarare 

än att bidra 

till bättre villkor 

för fattiga människor 

i världen. 

FOTO: 


• Baltic 2000 

landshjälp från Folk till Folk för Canceromsorg 

• Barn & Katastrofhjälpen 

• Mojahedin Sympatisör För- • Stiftelsen Hjälp Barnen - SHB 

FRII avråder allmänheten från att ge • Cancer- och Barnhjälpen 

ening – MSF 

• Svenska Hjälpfonden 

pengar till följande insamlingar som • Cancer- och Miljöfonden – CMF • Naturskyddsfonden 

• Svenska Läkaresällskapet 

saknar 90-konto. OBS! Uppgifterna är • FRF-Stiftelsen – Fonden för • Pilgrimsfolket 

– 200-årsfonden 

aktuella i mars 2005, kolla alltid med Rehab o medicinsk forskning • Samhällsfonden/Svenska Sam- • Telehjälpen 

FRII innan du publicerar denna lista så • Hjärtehjälpen 

hällsfonden 

att du har en aktuell version! 

• Humana Sverige / UFF – U- • STICO – Insamlingsstiftelsen 


11 

den 31 augusti 2005. De organisationer 

som vunnit tidigare är 

Byggnads (2002), Barncancerfonden 

(2003) och Rädda barnen 

(2004). De som vunnit tävlingen 

är i ”karantän” i tre år 

innan de kan delta igen. 

Rätt svar 

I EN INTERVJU med Stadsmissionens 

tillförordnade direktor 

Håkan Wiclander i förra numret 

föll Håkans svar bort och ett 

felaktigt smög sig in. 

På frågan ”Hur är stödet 

från allmänheten idag? är följande 

svar det rätta och ingenting 

annat. 

– Det börjar kännas mer 

positivt igen. 

Redaktionen beklagar misstaget. 


Pris till ”innovativ, strategisk och modig” insamlare 

CANCERFONDENS insamlingschef 

PG Persson har utsetts till Årets 

insamlare. Pristagaren, som 

utsågs av FRII, mottog priset – 

en vandringspokal i form av en 

insamlingsbössa – av FRIIs vice 

ordförande Therése Engström 

under Insamlingsforum. 

”Innovativt, strategiskt och 

modigt användande av nya 

kanaler som Internet och TV 

har positionerat Cancerfonden 

som en föregångare inom integrerad 

kommunikation och 

insamling”, löd motiveringen, 

som bland annat syftade till 

kampanjen Rosa Bandet. 

– Min egen yrkeskår har 

På nya stolar 

Nya namn på nya poster i din organisation? 

Tala om det för Insamling|nu! 

Mejla till claes@frii.se och 

skriv Nya namn till insamling nu i 

ärenderaden. 

Ingela Thalén är ny ordförande i 

Riksförbundet BRIS. Som ordförande 

i Stiftelsen Allmänna Barnhuset 

och Ericastiftelsen kommer hon 

nära flera verksamheter som berör 

barn. Sedan i mars 2005 är hon 

även ordförande i Nätverket för 

Barnkonventionen. 

Ingrid Darell Hvenfelt har anställts 

som ny verksamhetsledare för 

Majblommans sommarverksamhet. 

Från sina många år som lärare 

och olika rektorstjänster har hon 

lång erfarenhet av arbete med 

barn i behov av särskilt stöd. 

Ann-Therese Enarsson blir ny VD 

för Systembolagets dotterbolag IQinitiativet 

som ska arbeta med 

alkohol och opinionsbildning. Hon 

kommer närmast från A non Smoking 

Generation där hon varit 

generalsekreterare. 

Thomas Hagwall lämnar Erikshjälpen 

för att istället bli insamlingsstrateg 

på PMU-Interlife. 

Ann-Mari Hellman har tillträtt en 

tvåårig projektanställning på Barncancerfonden 

för att arbeta inom 

området sena komplikationer (de 

sviter som kan uppstå efter genomgången 

sjukdom och behandling). 

Hon är utbildad lärare och specialpedagog 

och har tidigare genomfört 

två större utvecklingsarbeten 

på Akademiska Barnsjukhuset i 

Uppsala. 


PG Persson fick vandringspokal och diplom av Therése Engström. 

prisat mig och det är fantastiskt 

smickrande. Det är som att få 

en Guldbagge för en skådespelare 

eller bli årets mittfältare på 

fotbollsgalan. Men det här är 

Elin Wallberg har börjat som projektledare 

på Rädda Barnens 

insamlingssektion. Hon ska arbeta 

med företagssamarbeten. 

Gun-Marie Larsson har valts som 

ordinarie ledamot i Cancer- och 

Trafikskadades Riksförbunds styrelse. 

Hon arbetar som kurator på 

Radiumhemmet. Anna Henricsson 

är tillförordnad generalsekreterare 

i förbundet från maj 2005. 

Mats Agurén tillträder som biträdande 

generalsekreterare på World 

Childhood Foundation i augusti. Han 

har en bakgrund i näringslivet och 

kommer bland annat att utveckla 

samarbetet med företag. Anna De 

Geer har tillträtt en ny tjänst som 

projektansvarig. Hon kommer närmast 

från Utlänningsnämnden. 

Maria Thomelius är ny generalsekreterare 

för Barnfonden. Hon är statsvetare 

med inriktning på mänskliga 

rättigheter och miljöekonomi och 

har de senaste åren varit biträdande 

generalsekreterare i Barnfonden 

med särskilt ansvar för programfrågor. 

Hon efterträder Mikael Dahl 

som återgår till tjänst på UD. 

Malin Parmander vikarierar som 

insamlingsansvarig på Svenska 

Afghanistankommittens kansli 

sedan april. 

Rolf Wernersson är sedan årsskiftet 

ny direktor för Hjärta till Hjärta. 

Han kommer närmast från Hela 

Människan/Ria. Cristina Ekholm är 

ny på posten som ekonomichef 

sedan april. 

Marika Markovits tillträder som 

direktor för Stockholms Stadsmission 

efter sommaren. Ny ordförande 

blir Laurent Leksell. 

framförallt Cancerfondens pris, 

det har varit en laginsats som 

gjort att vi lyckats så bra med 

vår insamling, sa PG Persson 

efter mottagandet. ● 

Carolina Poggio har avslutat sitt 

vikariat på Caritas Latinamerikaavdelning 

och Cecilia Tollemark har 

kommit tillbaka efter sin mammaledighet. 

Hasse Kjellgren är ny chef för Frälsningsarmén 

i Sverige. Han var senast 

ledare för Frälsningsarmén i 

Schweiz, Österrike och Ungern. En 

förändring av Frälsningsarméns 

organisation har också gjorts där 

insamlingarna, information, redaktion, 

marknad och bistånd och 

utlandsenheterna arbetar tätare 

med Christina Kjellgren som ny chef. 

Efter vårens riksstämma i Djurens 

Rätt är Marcus Samanni och Frida 

Heldemar nya styrelsemedlemmar. 

Claes Hegardt är ny ekonomichef 

på Cancerfonden. 

Henrik Karlsson är ny utbildningssamordnare 

på KFUK/KFUM i 

Stockholm. 

Louise Broms är ny som Volontäransvarig 

och VD-assistent på Stiftelsen 

MinStoraDag. 

Nya 90-konton 

Föreningen Unga Liv: 90 00 43-1 

Insamlingsstiftelsen En Hjälpande 

Hand: 90 00 40-7 

Insamlingsstiftelsen Södra Hallands 

Hospice: 90 00 41-5 

International Aid Services: 90 00 42-3 

Chinland Development & Research 

Society: 90 00 45-6 

Johan Janssons Stiftelse för Tumörforskning: 

90 00 46-4 

Insamlingsstiftelsen Philip & Alexander 

Nyströms Minnesfond: 90 00 44-9 

FOTO: HELENE THORNBLAD 

FRIIs styrelse 

(vald maj 2005) 

ORDINARIE: 

Lennart Daléus, ordförande 

tel 08-702 70 70, 

lennart.daleus@ 

nordic.greenpeace.org 

Therése Engström, 

vice ordförande 

tel 08-55 60 98 00 

therese.engstrom@msf.org 

Inga Wall, kassör 

tel 08-677 10 00 

inga.wall@cancerfonden.se 

Jenny Anderberg 

tel 046-32 99 30 

jenny.anderberg@manniskohjalp.se 

Gustaf Thunqvist 

tel 08-657 47 00 

gustaf.thunqvist@swecoop.se 

SUPPLEANTER: 

Tomas Hagwall 

tel 0383-46 74 50 

tomas.hagwall@erikshjalpen.se 

Lena Holm 

tel 031-60 68 91 

lena.holm@majblomman.se 

Annelie Norberg 

tel 08-692 58 00 

annelie.norberg@ 

reumatikerforbundet.org 

GENERALSEKRETERARE 

Erik Zachrison 

tel 08-677 30 90 

fax 08-677 30 91 

erik@frii.se 

INFORMATIONS- OCH 

UTBILDNINGSSEKRETERARE 

Claes Anckarman 

tel 08-677 30 92 

claes@frii.se 

VALBEREDNING 

Thomas Knuthammar, 

sammankallande 

tel 08-787 86 00 

thomas.knuthammar@ 

stadsmissionen.se 

Mia Strandell, 

tel 08-54 58 32 00 

mia.strandell@sos-barnbyar.se 

Sofia Svensson 

tel 08-453 69 00 

sofia.svensson@ 

diakonia.se 

Frivilligorganisationernas 

insamlingsråd 

Swedish Fundraising Council 

Box 2054, 103 12 Stockholm, 

Skeppsbron 28 

Tel 08-677 30 90 

Fax 08-677 30 91 

e-post: info@frii.se 

www.frii.se

Avs: FRII, Box 2054, 103 12 Stockholm 

Let’s talk fundraising 

Talk Fundraising är en ung organisation med en 

unik samlad erfarenhet inom svensk och internationell 

fundraising. Kunskaper vi använder för 

att utveckla nya strategier och metoder för att 

åstadkomma ännu bättre resultat för våra uppdragsgivare. 

Vårt fokus är att hjälpa ideella organisationer att rekrytera 

nöjda och långsiktiga givare och medlemmar. Genom att 

låta oss sköta insamlingen får du tillgång till vår mångåriga 

erfarenhet inom fundraising. 

Våra tjänster: 

Idéer och förslag på fundraisingkampanjer 

Upplägg av insamlingsstrategier 

Personliga metoder för givar- och medlemsrekrytering 

Kampanjgenomförande 

Fundraisingutbildning 

Telefon-fundraising 

Face-2-Face-rekrytering 

Talk Fundraising är idag mer än 100 anställda med huvudkontor 

i Stockholm och verksamheter i Göteborg, Uppsala 

och London. 

Är du nyfiken och vill veta mer, kontakta oss för mer 

information eller ett förutsättningslöst möte – let’s talk! 

Talk Fundraising Agency AB 

Dalagatan 64 113 24 Stockholm 08-555 210 00 www.talkfundraising.se

Ladda ner som PDF - Frii

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Ladda ner som PDF - Frii

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?