SÄLbladet 2-3 - Sveriges läkarförbund

SÄLBLADET 

 

Medlemstidning för Samfundet Äldre Läkare 

en intresseförening inom Sveriges Läkarförbund 

Från samer, renar och Sälar i Lappland 

till gästabudsstaden Nyköping i september 

I detta nummer bl.a.: 

Ledaren: Åldersdiskriminering i sjukvården 

Årsmötet i Arvidsjaur - referat med bilder 

Facklig information 

Höstmötet i Nyköping - program & inbjudan 

Tillbakablick från Lars Hamberger 

Kaj Lundgren: Skåne-SÄLs historia 

Debattinlägg: Tankar om SÄL 

Reserapporter

Reflexion från redaktion 

SÄL i medelålderskris? 

SÄL har nu med råge passerat de 40 - och 

kanske är det dags för en medelålderskris med 

lite ångestladdade undringar om mål och mening 

inför framtiden? 

I 

förra numret av Sälbladet filosoferades kring SÄLs 

identitet i nu- och framtida kontext: trivselklubb eller 

kamporganisation? Och styrelsen har fortsatt att 

diskutera vår självbild, profil och önskvärda image och 

därmed vilken identitet vi bör samlas kring. Vid årsmötet 

i Arvidsjaur fick vi mandat att göra en stadgerevision. Det 

låter torrt och formellt men handlar i grunden om vår 

framtida identitet och är därför viktigt för alla nuvarande 

och kommande Sälar. Då är t.ex. namnfrågan väsentlig 

och Gun Däckers motion vid årsmötet yrkade ändring 

från termen ”Samfundet”, som kändes gammalmodigt 

och lite religiöst, till det lite mera neutrala ”Sällskapet” 

(som ju liksom alternativet ”Sveriges” innebär att akronymen 

SÄL kan behållas). På årsmötet hördes röster 

både för och emot och frågan hänsköts till stadgerevisionen. 

Även förslagen FÄL (Föreningen Äldre Läkare) 

och t.o.m. FEL, där ordet ”äldre” bytts ut mot ”erfarna”, 

har kommit. Motionen bakas in i stadgerevisionen och 

föreläggs nästa årsmöte. 

Birgitta Castor, sekreterare i Skåne-SÄL har glädjande 

nog levererat synpunkter i detta ämne och några andra i 

det här numret av Sälbladet. Vi tror att det kan stimulera 

många att tycka till; stadgerevisionsgruppen och styrelsen 

behöver underlag och impulser. Skriv till oss (redaktör 

eller sekreterare) och ge oss synpunkter! Vi kan 

ännu inte klara en webbaserad enkät, och en postenkät 

har vi inte råd med, SÄLs ekonomi är rätt begränsad. En 

uppseendeväckande uppgift i Birgittas Tankar om SÄL 

är förstås att de flesta Skåne-Sälar inte verkar vara medlemmar 

vare sig i Läkarförbundet eller SÄL. En annan 

kontroversiell idé är att helt slopa höstmötena. Nog finns 

det anledning att höra av Dig med synpunkter! 

Vi vill väldigt gärna veta hur medlemmarna ser på frågan 

om SÄLs identitet och vilken strategi som ska tillämpas, 

något som rimligen beror på vilket eller vilka mål 

vi ska ha för verksamheten. Om å ena sidan huvudinriktningen 

är en kamratlig samvaro med ett eller annat möte 

för att träffas och ha trevligt och lyssna på några föredrag 

enligt den ursprungliga idén med SÄL, ja då är en intresseförening, 

antingen den kallar sig samfund eller sällskap, 

fullt tillräcklig. Om å andra sidan ett stort antal 65+-läkare 

anser att det är viktigt att kunna fortsätta att arbeta 

i den omfattning man själv vill och känner sig ha ork och 

kapacitet till, ja då måste nog en hel del arbete ägnas åt 

fackliga frågor, fortbildning, kamp mot åldersdiskriminering 

och samarbete med Läkarförbundet. Under sådana 

omständigheter kan SÄL behöva vara en starkare kraft 

2 

inom förbundet, en ”riktig” delförening, jämförbar med 

t.ex. Sjukhusläkarföreningen vad gäller makt, inflytande 

och fullmäktigeplatser. Det är sådana frågor som SÄL vill 

ha medlemmarnas åsikter om. I en ”handuppräckningsenkät” 

(se bild i referatet från årsmötet) föreföll nästan 

en tredjedel av auditoriets läkare fortfarande vara aktiva 

i yrkesrollen. 

Medlemsantalet stiger glädjande nog, och den senaste 

folkräkningen visar att antalet Sälar nu överstiger 2 400. 

Fortfarande står ändå 2/3 av pensionerade läkare utanför 

SÄL, och vi diskuterar nu hur vi kan engagera fler av 

dessa. En idé är att fösöka nå ut till aktiva läkare som har 

några år kvar till 65-årsgränsen (s.k. 65-) genom information, 

t ex i Läkartidningen, där vi kan visa på fördelarna 

med att kvarstå i Läkarförbundet men övergå i ”Sälform” 

när man uppnår 65-årsdagen, antingen man tänker 

fortsätta att arbeta eller slutar helt. Målet med en stark 

medlemsökning är förstås att få ett starkare inflytande i 

Läkarförbundet med ordinarie platser i fullmäktige. Ett 

närmare samarbete med förbundets centralstyrelse har 

inletts i form av direkta samtal, där SÄLs ordförande och 

vice ordförande deltar. 

Och så var det årsmötet i Lappland 4-6 juni. Inte utan 

spänningsmoment – hotande pilotstrejk, isländska askmoln, 

vårflod med ofarbara vägar – kom vi ca 250 Sälar/ 

partners till det för många exotiska samhället Arvidsjaur. 

Dygnsförvirrade och sömnlösa av midnattssolsken (hypothalamiskt 

melatoninkaos) upplevde vi några härliga 

SÄL-dagar i Norrbottens inland mellan kust och fjäll. 

Den lilla arrangörsgruppen Ingrid och Bengt Rönnbo 

har gjort en otrolig prestation som långt från allfarvägarna 

rott detta unika SÄL-möte i land. Referat och bilder 

hittar Du längre fram i Sälbladet. Tack, tack och tack 

igen! 

När detta skrivs har sommaren just börjat, men när Du 

läser det är vi framme i augusti, och det är bara en dryg 

månad kvar tills vi samlas igen för höstmötet i Nyköping. 

Som alla förstår är det då väldigt bråttom att fylla i och 

skicka in anmälningsblanketten som finns i tidningen som 

lösblad. Till alla Sälar med mailadress har dock utgått ett 

massutskick med e-post, där anmälningsblanketten och 

programmet finns med, och detsamma gäller på SÄLs 

hemsida (www.lakarforbundet.se/sal). Så anmäl Dig redan 

vid första möjliga tillfälle. Det blir ett spännande och 

innehållsrikt möte – och för många kanske lite enklare att 

nå med tåg och bil än Lappland. 

I ledaren finner Du exempel på Barbro Westerholms 

oförtröttliga kamp mot åldersdiskriminering, nu inom 

sjukvården. Lars Hamberger skriver i sin Tillbakablick 

om utvecklingen av konstgjord befruktning och födseln 

av Nordens första provrörsbarn, och tidningskollegan 

Grönköpings Veckoblad får äntligen äran att medverka 

på Sista sidan med nya medicinska rön. Och en del annat 

stort och smått.

Vi två Sälar på redaktionen hoppas att sommaren är härlig och att Du i lugn och ro 

kan njuta av Sälbladets sommarnummer. 

Ingvar Gustafson 

redaktör för Sälbladet 

Storängsgatan 3 A 

352 36 Växjö 

0470-295 70 

07060-295 70 

ingvar.gustafson@comhem.se 

FACKLIG INFORMATION 

Många läkare tycker att det är stimulerande och 

roligt att fortsätta arbeta upp i åren. På grund 

av stor läkarbrist inom många specialiteter är 

vi idag också särskilt välkomna att vara kvar i arbetslivet. 

Vid SÄLs möte i Arvidsjaur i juni exemplifierades 

detta med handuppräckning. Av de närvarande läkarna, 

där flertalet nog var över 70 år, visade sig 25-30% fortfarande 

vara i någon form av arbete. Ökande grupper läkare 

kommer de närmaste åren att nå 65års ålder. Många 

kommer att vilja fortsätta sitt arbete ytterliga några år på 

hel- eller deltid. Många kommer säkert också att ta ut 

pension och fortsätta arbeta av och till som timanställda 

läkare. Många privatläkare vill troligen fortsätta med sina 

mottagningar. 

För att vi seniora läkare skall kunna känna oss bekväma 

i förhållande till den snabba utvecklingen inom våra olika 

specialiteter behöver nya former skapas för lättåtkomlig 

och ”billig” fortbildning. Som framgår av föregående 

nummer av Sälbladet har SÄL etablerat samarbete med 

IPULS och olika specialitetsföreningar för att tillsammans 

driva dessa frågor. Läkare utan fast förankring i 

en verksamhet ska inte behöva betala stora pengar för 

att delta i fortbildning som exempelvis kirurgveckan och 

urologveckan eller motsvarande aktiviteter inom andra 

specialiteter. Svensk kirurgisk förening, urologföreningen 

och rheumatologföreningen verkar ha löst de ekonomiska 

problemen för sina äldre kollegor, men fler specialitetsföreningar 

behöver ta efter. Under kirurgveckan ges 

även möjlighet för äldre kollegor att ordna intressanta 

föreläsningar som visar sig populära även för ST-läkare 

och yngre specialister – ett utmärkt exempel på bra samarbete 

över åldersgränser. Rheumatologföreningen har 

Årets avtalsrörelse för läkare över 65 år 

Om utfallet av årets löneavtal har vi fått allmän information 

i Läkartidningen, men en speciellt positiv nyhet 

fört oss äldre (men fortfarande yrkesverksamma) läkare 

är att, enligt bilaga 6 till HÖK 2010, ska läkare som 

arbetar kvar efter 65 år ingå i löneöversynen och även 

3 

pekat på behovet av fortbildning för att utveckla möjligheter 

för äldre läkare att vara verksamma som mentorer 

– bra initiativ. 

För Läkarförbundet blir pensionärerna - yrkesarbetande 

eller ej – en allt viktigare grupp som relativt sett 

kommer att utgöra en växande andel av förbundets medlemmar. 

För SÄL som intresseförening för de äldre inom 

förbundet blir gemensamma kontakter med förbundsledningen 

därför allt viktigare framöver. Vi behöver finna 

formerna för hur vi ska arbeta tillsammans för att bevaka 

de äldre läkarnas viktiga frågor. Utveckling av fortbildningsmöjligheter, 

bevakning av förskrivningsrätten och 

rätt att vid behov få individuellt stöd från förbundet är 

några aktuella gemensamma frågor. 

Möjligheten finns nu för pensionärer som periodvis 

yrkesarbetar att på ett flexibelt sätt ”uppgradera” medlemskapet 

i förbundet så att individuell service och rådgivning 

ingår utan att man behöver vara fullbetalande 

medlem på årsbasis. Som intresseförening för äldre läkare 

hoppas vi att så många som möjligt av de äldre läkarna 

också vill vara medlemmar i SÄL, som kan erbjuda så 

mycket rolig och varierande 

verksamhet tillsammans med 

gamla eller nya vänner inom 

föreningen. Plus SÄLBLA- 

DET förstås tre gånger per 

år. Man kan verkligen känna 

sig privilegierad som äldre läkare. 

Gunnar Sandberg 

vice ordförande i SÄL 

Lennart Rinder 

sekreterare i SÄL 

rinder@brevet.nu 

Redaktion: 

Ingvar Gustafson 


Thorgny Ström, editor 

Tryck: AB Norrmalmstryckeriet 

ha möjligheter att utvecklas. Ökad flexibilitet gällande 

tjänstgöringsvillkor och arbetsinnehåll bör gälla för 

denna grupp. 

Ska vi se detta som en framgång för SÄLs enträgna arbete 

med de fackliga frågorna för oss äldre (och mycket 

erfarna) läkare? 

Noterat av Lennart Rinder

Ledaren 

Åldersdiskrimineringen i sjukvården 

– vad gör vi? 

Många av oss följde hur utredningen Vårdens svåra 

val (SOU 1995:5) tog fram etiska principer 

för de prioriteringar vi står inför i hälso- och 

sjukvården. I utredningen kan man beträffande ålder läsa 

”Utifrån principen om alla människors lika värde är det 

hälso- och sjukvårdens uppgift att i största möjliga utsträckning 

ge alla den vård de behöver och kan förväntas 

ha nytta av. Hos äldre är det därvid viktigt att skilja på 

kronologisk och biologisk åder. En persons kronologiska 

ålder avgörs av födelsedatum, den biologiska åldern beror 

på organens och kroppens funktion. Kronologisk ålder 

kan bestämmas exakt, biologisk ålder blir ett mera vagt 

men ändå medicinskt bedömbart begrepp. Kronologiska 

åldersgränser får inte tillämpas vid ställningstagande till 

medicinska åtgärder”. 

Det här skrevs 1995 och det lades till i Hälso- och 

sjukvårdslagen som sedan den kom ut 1982 har reviderats 

ett antal gånger. Hur ser det då ut nu? Får äldre människor 

hälso- och sjukvård efter behov eller förekommer det 

åldersdiskriminering? Cancerfondsrapporten 2010 har ett 

särskilt kapitel Cancer hos äldre som inte är någon munter 

läsning. Antalet cancerfall ökar i Sverige liksom i övriga 

delar av den industrialiserade världen. Det beror främst 

på att vi blir äldre. Cancer är en åldersrelaterad sjukdom, 

men samtidigt är vården av cancersjuka och forskningen 

om cancersjukdomarna inriktad på de yngre patienterna. 

Visst kan det finnas skäl för skillnader i behandling men 

ibland finns ingen annan förklaring än patientens ålder. 

Det är att betrakta som ren och skär äldrediskriminering. 

Som exempel kan nämnas bröstcancer. Under de senaste 

decennierna har dödligheten i bröstcancer sjunkit 

i alla åldersgrupper upp till 70 år. För kvinnor mellan 

70 och 79 år ligger den på ungefär samma nivå men för 

kvinnor över 80 år har dödligheten ökat. 

En tredjedel av alla bröstcancerfall inträffar hos kvinnor 

som är över 70 år, men de diagnostiseras senare än 

sina yngre systrar bl.a. därför att landstingen slutar erbjuda 

hälsoundersökning med mammografi vid 70 eller 

75 års ålder. Det kommer nu data som visar att också 

äldre kvinnor skulle ha nytta av hälsoundersökning med 

mammografi genom att tumörerna upptäcks tidigare. En 

studie från Uppsala-Örebroregionen presenterad 2006 

visade att kvinnor över 70 år får en sämre behandling 

under hela vårdkedjan för bröstcancer. Genom senare 

upptäckt hade tumörerna hunnit växa sig större, de karakteriserades 

sämre, lymfkörtlarna undersöktes mindre 

ofta och underlaget för behandling blev därmed sämre. 

Bröstbevarande kirurgi användes mindre ofta och när 

bröstbevarande kirurgi genomfördes förekom strålbehandling 

mer sällan. Konsekvensen för kvinnorna blev 

ökad risk för återfall och död i cancer. 

4 

Också inom leukemivården får äldre annorlunda vård än 

yngre. Rent allmänt utreds och behandlas de äldre leukemipatienterna 

i lägre omfattning än yngre och det finns 

stora skillnader mellan sjukvårdsregionerna. 

Går vi över till lungcancer och ändtarmscancer ser det 

lika illa ut. En del skyller på att det saknas kliniska studier 

över hur man bör behandla äldre för deras cancersjukdom. 

Över 60 procent av alla cancerdiagnoser ställs på 

personer 65 år och äldre, men det är inte mer än drygt 

20 procent av patienterna i gruppen 65 – 70 år som ingår 

i kliniska studier, och siffran för patienter över 70 år är 

ännu lägre. Man skyller också på att de äldre patienterna 

har andra sjukdomar samtidigt, något som gör det svårt/ 

riskabelt att utsätta dem för kliniska studier och att tolka 

resultaten. Men detta är inga hållbara invändningar. 

Många äldre lever högt upp i åldrarna utan hälsoproblem 

som skulle lägga hinder i vägen för sådan forskning. 

Också inom andra delar av sjukvården finns kronologiska 

åldersgränser. Blodgivare får man inte vara efter 

fyllda 70 även om man är frisk. Hammel och medarbetare 

(2008) har visat att äldre med höftfrakturer fått vänta 

längre på hjälp än yngre med benbrott och därför drabbas 

av sämre behandlingsresultat. En 82-årig dam med 

grå starr fick beskedet från sjukhuset att hon måste vänta 

längre än yngre på operation därför att ”hon hade tid att 

vänta”. 

Socialstyrelsen fann för några år sedan att läkemedel 

till äldre förskrevs för att komma tillrätta med symtom, 

orsaken till symtomen letade man inte efter. Att ställa 

diagnos tycktes inte vara viktigt bland de äldre patienterna. 

Äldre med funktionsnedsättningar är en grupp för vilka 

behoven är både otillräckligt kartlagda och tillgodosedda. 

Orsakerna till funktionshindren varierar. En del har fötts 

med dem, andra har förvärvat dem genom sjukdomar och 

olyckor. Klart är att om man får sin funktionsnedsättning 

före fyllda 65 är man bättre ställd än efter 65-årsdagen. 

Då är det anhöriga som får ta det största ansvaret. Också 

det kan man se som åldersdiskriminering. 

En fråga som infinner sig är naturligtvis vad vi i SÄL 

kan göra åt detta. De flesta av oss har lämnat arbetslivet, 

är pensionärer. Jag tror ändå att vi har ett ansvar. Det 

handlar om vår generation, och därför måste vi i de olika 

sammanhang vi befinner oss uppmärksamma att äldre 

patienter faktiskt diskrimineras i hälso- och sjukvården 

fastän hälso- och sjukvårdslagen säger att så inte får ske. 

Med vänliga hälsningar 

Barbro Westerholm 

ordförande i SÄL

Ljuset - jojken - hjärtligheten 

SÄLs Ä vår- och årsmöte i Arvidsjaur 4 – 6 juni 

Detta allitterationsförsök är tre av 

många bestående minnen för ett 

kvarts tusen Sälar/partners, som 

tagit det unika tillfället till en nära 

midnattssolen-upplevelse i samband 

med SÄLs vårmöte i Arvidsjaur 4 – 6 

juni. 

Hela Arvidsjaur (ca 6.600 inv. på 6.143 km 2 – som dubbla 

Blekinge) verkade ha ställt upp för att göra vårt möte så 

perfekt som det också blev, t.o.m. solen gladde oss mestadels 

– och det var myggfritt! 

Men allra mest går förstås våra tack till organisatörerna 

Ingrid och Bengt Rönnbo, dessa härliga lokalpatrioter 

som verkligen fick oss att förstå varför just Arvidsjaur är 

”livskvalitet materialiserad”. 

Mötets övergripande tema var förstås ”glesbygd och 

glesbygdsmedicin”, men vi fick också fördjupade insikter 

i det förkättrade begreppet ”läkarkonsten”, en konst som 

kanske dröjt sig kvar längre i glesbygd än i storstädernas 

sjukvårdsfabriker…. 

Sveriges roligaste kommunalråd (?) 

Jerry Johansson hälsade 

oss varmt (fast det 

ibland var lite kyligt utomhus) 

välkomna och 

vi fick veta att Arvidsjaur 

är Sveriges ledande 

spjutspetskommun 

(d.v.s. tillverkar spjutspetsar 

för 90% av Europamarknaden). 

Och 

det dåliga vädret är den 

manna från skyn som gjort kommunen till den ledande 

orten för biltestning, där Rolls Royce, Bugatti och Ferrari 

skapar trängsel på Storgatan som har fler pubar än 

London (per capita). Tunnelbana har man också som enligt 

skyltningen går till Odenplan (i Stockholm); för SL 

testar avisningssystem (fast vi i Stockholm tycker inte att 

det funkar ändå). 

Vi mötte ett kommunalråd som trots vacklande befolk- 

5 

ningssiffror utstrålade optimism och framtidstro. Och 

överallt mötte vi positiva, vänliga och tillmötesgående 

Arvidsjaurare. Lycka till, säger vi! 

Einar Wallquists - traktens meste kändis - 

ande svävade nog över 

hela SÄL-konferensen 

och i synnerhet genom 

den inledande TV2filmen 

(från 1986) med 

Sigvard Hammar, den 

intensive journalisten, 

som intervjuare. Wallquist, 

som mycket tidigt 

tog sina examina, 

kom som 26-åring 1922 direkt från underläkeri vid Sabbatsbergs 

sjukhus i Stockholm till provinsialläkar-beställningen 

i Arjeplog och blev där Lappmarksdoktorn 

och Doktorn med stort D fram till sin död 1986. Hans 

böcker, främst ”Kan doktorn komma?”, och samlandet av 

allmogeföremål och etablerandet av Silvermuseet (1962) 

har gett oss bilden av denne ibland kontroversielle multibegåvning, 

en läkartyp som aldrig lär återkomma, för 

vilken läkarkonsten kanske var viktigare än naturvetenskaplig 

förankring och evidensbasering – samtidigt som 

Wallquist gjorde avgörande iakttagelser om porfyrisjukdomen. 

– Det är dock, enligt W. själv, en ren skröna att 

han bytte till sig en silverskopa mot t.ex. en blindtarmsoperation. 

Medicinöverläkare i Arvidsjaur under 35 år 

Tore Gilså gav oss intressanta 

glimtar och 

hågkomster från denna 

långa tid med dryga 

dagar och otaliga journätter 

– men år som 

gått fort. Sara Lidmans 

Hjortronlandet hade 

gett Tore en negativ 

bild av Norrland som dock snart förvandlades till kärlek 

till den nya hembygden för norrmannen Tore: bergens 

skönhet, de väldiga skogarna, de många sjöarna och den 

sympatiska och strävsamma befolkningen. 

Sjukstugan fungerade ungefär som ett odelat lasarett,

SÄLs vår- och årsmöte 

forts... 

där man behandlade det mesta och ganska lite ”skickades”. 

Men kunskaps- och teknikutvecklingen sedan 

70-talet har förstås förändrat verksamheten, dock knappast 

tack vare (utan snarare trots) ”reformer” som gruppvård, 

husläkare och målstyrning. 

Läkararbetet i centralorten Arvidsjaur med dess stora 

uppland innebär att arbeta nära patienten med ett longitudinellt 

perspektiv med förståelse för naturalförloppen 

och där doktors- och jagrollen förenas, något av den existentiella 

läkare som har sina rötter i antiken och medeltiden. 

Flygcertifikat krav på provinsialläkaren i 

Arvidsjaur! 

Detta fick vi veta av Göran 

Wemmenborn som 

berättade om ”ambulansflyg 

i glesbygd från 

dåtid till nutid”. Göran 

efterträdde Einar Wallquist 

och kunde berätta 

mycket om denne auktoritäre 

man, t.ex. när 

det en dag kom besked 

om att Medicinalstyrelsens generaldirektör Arhur Engel 

skulle komma på besök. Då blev det omedelbart återbud 

till alla patienter och passning för de Wemmenbornska 

barnen anskaffades i hast, för det förutsattes förstås att 

Görans hustru skulle delta i mottagandet av Engel. 

De långa avstånden i Norrbotten innebär att både patienter 

och läkare måste färdas långa vägar. När vägnätet 

började bli utbyggt var det naturligt att utnyttja taxi. 

Men chaufförernas kunskaper om vad man ska tänka på 

vid sjuktransporter var obefintliga så det blev nödvändigt 

att ge dem viss utbildning. När helikoptern kom inledde 

Göran ett samarbete med helikopterpiloten Knut Hedström, 

allmänt kallad Knutte. Att kunna landa med helikopter 

i väglöst land och hämta patienter var revolutionerande. 

Helikoptrar för sjuktransporter var till en början rätt 

primitiva. Det var ett under att patienter liggande i en 

box utanför helikoptern alls överlevde en sådan transport. 

Dagens helikoptrar, där inledande intensivvård kan 

ges inne i kabinen, är något helt annat och har räddat 

många liv. Men de kostar – 75 milj. per maskin. 

Till en början hade Göran problem med att det krävdes 

polistillstånd för helikoptertransport, något som polisen 

egentligen inte alls kunde bedöma, en formalism till 

döds i bokstavlig mening. Knutte bedömde transportsituationen 

mycket bättre själv. 

Målande för hur det kunde vara i fjällvärlden var Görans 

beskrivning av en hjärtinfarktpatient, då Knutte och 

Göran fått vänta flera timmar p.g.a. dåligt väder innan de 

kunde flyga till stugan där patienten befann sig med hjälp 

av signalering från en blinkande ficklampa nere på landningsplatsen. 

Att det var infarkt var otvetydigt och pa- 

6 

tienten måste till Bodens lasarett. Dit var det 30 mil men 

tack vare medvind gick turen fort. Precis vid ankomsten 

fick patienten ventrikelflimmer, som kunde hanteras. 

Under återfärden till Arjeplog krånglade helikoptermotorn, 

så nödlandning i ödemarken blev nödvändig. Väl 

på fast mark sade Knutte till Göran, vars knän då blivit 

något skakiga, att koka kaffe. Sedan gick Knutte metodiskt 

igenom motorn, hittade och lagade felet, testade 

och fortsatte sedan hemfärden – och Göran gick direkt 

till mottagningen för dagens arbete. 

Kanske var det inte fullt så dramatiskt varje dag, men 

Göran, idag 75, har nog haft ett ovanligt rikt läkarliv. 

Rödsjuka, släktsjuka, den lilla imitatören 

Kärt barn har många namn men numera heter det AIP, 

akut intermittent profyri, som vi fick veta ”allt” om av 

den ledande experten Christer Andersson från Umeå, 

men länge Arjeplogsläkare och Wallquistvän. 

Christer beskrev Arjeplog när Wallquist kom dit med 

400 invånare i kyrkbyn och 3.000 ute i ”vildmarken”. 

Spanska sjukan hade på några månader 1920 tagit 3 procent 

av befolkningen, mest yngre, och på den tiden skördade 

difteri, lungsot, suparsjuka och lunginflammation 

många liv. Och så var det rödsjukan, en underlig sjukdom 

med svåra buksmärtor, förlamningar och rödfärgad urin. 

Ofta blev det operation men man hittade aldrig något 

fel. 

Redan Hippokrates beskrev porfyri men i Sverige var 

det Einar Wallquist, Jan Waldenström och Lennart Wetterberg 

som uppmärksammade sjukdomen och inledde 

den forskning som Christer byggt vidare på (det årets 

bästa avhandling i Umeå!). Christer beskrev hur man 

hittade fallen i Lappmarken vid gårdsbesöken genom att 

i snön bakom husknuten se om den var rödfärgad av urin. 

I så fall knackade man på i stugan och kunde identifiera 

nya fall. 

I dag vet vi att porfyri är en ärftlig sjukdom med en 

störning av hemsyntesen i levern. Antalet patienter i Sverige 

är ca 1.000, hälften i Lappland. Omkring 1/10.000 

bär på anlaget, men i Arjeplog är det 1/50 och i Arvidsjaur 

1/100. Anfallen utlöses av läkemedel, hormoner, 

infektioner, stress, svält och alkohol. Många utvecklar 

levercancer. 

Dåtidens behandling var en knivsudd bikarbonat, nu 

handlar det om glykos- och hemarginatinfusion, beta-

lockerare och GnRH-agonister. Det är viktigt att hitta 

patienterna och erbjuda screening i områden med många 

anlagsbärare. Levertransplantation har utförts på ett fåtal 

patienter och verkar ha god effekt och forskning pågår 

om nyttan av genterapi. 

Tvillingkutar från Arvidsjaur 

var den något förbryllande 

rubriken på dagens 

sista föredrag av 

adjunkten och medicinhistorikern 

Lennart 

Öhman. Efter en exposé 

över (den i stort sett 

obefintliga) läkarvården 

norr om Gävle fram till 

1800-talet, med en viss uppryckning när smittkoppsvaccinationen 

blev obligatorisk, fick även Arvidsjaur 1853 

en provinsialläkare genom Johan August Fjellström. 

Men rubrikens tvillingar är Arvidsjaurs båda medicinskt-akademiska 

kändisar som föddes 11 juni 1922: Ove 

Groth (död 2008) och vid mötet närvarande Åke Fritjofsson. 

Ove blev dermatolog och professor i Linköping och 

Åke urolog och professor i Uppsala. Och båda Sälar! 

Efter tämligen kort rast-vila var det dags att samlas till 

Mingelafton med 

välsmakande buffé 

och samisk underhållning. Jenny Johansson 

i vacker samedräkt (fast många 

på trakten tycker att lapp är riktigare 

än same) invigde oss i skogsamernas 

traditioner och seder men jojkandet 

överlämnade hon till en manlig skogssame, 

som händelsevis var här på konferens 

med Samepartiet. Han lyckades 

lära oss att jojka (som helt enkelt betyder 

att sjunga) och till slut blev vi riktigt 

duktiga. Men hans egna jojkar var 

förstås på en betydligt högre nivå; en 

fascinerande, ofta pentatonisk melodivärld 

med enstaka betydelsebärande 

”ord”. Häftigt! 

Lulesälen Leo Hassler underhöll oss 

genom diverse lusteliga infall och ett 

suveränt framförande av Bengt Pohjanens 

text ”Hyllning till de arbetslösa” 

– ytterst tankeväckande och inte utan 

revolutionär laddning. 

Sälarnas ovana vid dygnetruntdagsljuset 

så här nära Polcirkeln 

med störningar i insöndringen av 

insomningsämnet adenosin och uppvakningshormonet 

orexin och sömnbalanseringshormonet 

melatonin (det 

kommer vi väl ihåg från fysiologikursen?) 

gjorde nog många tämligen 

morgontrötta (för det var väl inte fråga 

om att det blev lite sent i baren?) 

7 

Likväl infann vi oss kvinn- och 

mangrant till lördagens föredragsprogram 

som inleddes 

med 

Barbros 

välkomsthälsning 

som först tog upp temat ”äldre 

är en resurs”. När folkpension vid 67 infördes 1913 var 

det 2 % som levde länge nog för att ta del av pensionen. 

Utvecklingen har därefter varit dramatisk, vi måste 

öppna upp för en arbetsmarknad också på äldre dar. Uppenbarligen 

finns den attityden i hög grad här i Norrland 

vad gäller läkare, det är nog mycket njuggare i t.ex. 

Stockholm, där man inte sällan får foten av arbetsgivaren 

vid 67, trots stor vilja och förmåga att jobba vidare. – En 

handuppräckning i publiken visade helt klart att Sälar i 

hög grad fortsätter med (viss) yrkesverksamhet, vilket 

också innebär att SÄL måste ha ett starkt fokus på seniora 

läkares professionella behov. 

Barbros andra tema, relaterat till det första, var ”den 

nödvändiga kampen mot åldersdiskrimineringen”, t.ex. 

att behovskriteriet i Hälso- och sjukvårdslagen ofta inte 

följs vid cancerbehandling. Det måste vi ta tag i! 

IT i glesbygd 

var sedan ledmotivet för 

dagen och vi fick först 

lyssna till en beskrivning 

av VAS - inte vas 

deferens eller så utan 

Norrbottens unika vårdadministrativa 

system, 

som presenterades av 

vårdcentralchefen i Arvidsjaur, läkarsekreteraren Carola 

Degerman och som nog lyckades intressera både en och 

annan Säl att överväga att arbeta i Arvidsjaur, som har 

Norrbottens största vårdcentral med ca 60 anställda. 

Carola hade letat fram gamla pappersjournaler från 

1915 och framåt (en nostalgikick för Sälar), men nu har 

Norrbotten ett egenutvecklat, enhetligt och heltäckande 

digitaliserat vårdadministrativt system. Version 2 (VAS+) 

kommer nästa år. ”Allt” utförs i VAS, dock kallas patienterna 

fortfarande pappersvägen, men sms funkar också. 

Remisser, röntgen- och labsvar går snabbt. Sekretessen 

är egentligen inget problem: man frågar patienten, som 

undantagslöst ger sitt medgivande att sjukvårdspersonal 

får ta del av patientinformationen i VAS. – Många nyfikna 

frågor ställdes från auditoriet, antagligen av Sälar 

som blivit luttrade av mindre väl fungerande datasystem 

i vården….

SÄLs vår- och årsmöte 

forts... 

Ultraljud av 

hjärtat på distans 

är en annan IT-applikation 

som man kommit 

långt med i både Norrbotten 

och Västerbotten 

genom projekt ledda av 

professor Kurt Boman, 

som tog upp problematiken med att sjukhusen idag inriktat 

sig på akuta behandlingar, men att främst de äldre 

patienterna finns i hemmet och när det gäller hjärtsvikt 

(prevalens 10-15% hos 65+) ofta feldiagnostiseras. Ekokardiografin 

är underanvänd med oacceptabla väntetider 

och suboptimal behandling med dålig prognos. Hjärtsviktskostnaden 

i Sverige är 2,6 miljarder årligen. 

I EU-projektet HealthNet prövas nu telemedicinsk teknik 

med hjärtultraljud i Tärnaby och Arvidsjaur i syfte att 

direkt bekräfta/utesluta hjärtsvikt, ta fram vad som ska göras 

för patienten och gallra fram de som behöver avancerad 

utredning. Vilka ska vara kvar i primärvården, vilka ska 

remitteras till specialist? Projektet har hittills visat på stort 

utbildningsvärde och 

kort konsultationstid för 

kardiologen. – Samordning 

med bukaortascreening 

kan vara lämpligt. 

Projektmedarbetaren 

Mona Olofsson visade 

vackra ekokardiografibilder 

och beskrev tekniken 

och organisationen för 

denna ”distansverksamhet” 

Kaffetåren har ju ompositionerat sig från ett i Sälarnas 

ungdom närmast livsfarligt gift och kaffedrickning 

som en djupt omoralisk handling till att i flera 

epidemiologiska studier visa sig vara klart salutogen*. 

Fikastundens sociala betydelse kan väl knappast 

övervärderas; strikt forskning förefaller omotiverad. 

Så den nu instundande kaffepausen kunde 

därför anses vara både legitim och evidensbaserad. 

* Begreppet salutogenes (hälsans ursprung) myntades av den 

medicinske sociologen Aaron Antonovsky. Ett salutogent synsätt 

innebär att man letar efter ”friskfaktorer”, dvs faktorer 

som är viktiga för en positiv utveckling - ( denna fotnot är 

den okunnige redaktörens anmärkning efter ”googling”). 

Röntgen på distans 

var nästa IT-applikation att beskrivas av Ann-Charlotte 

Ström-Wiklund från Pite-Älvdals sjukhus. Ann-Charlotte 

beskrev den fascinerande telemedicinska utvecklingen 

inom röntgen. Conrad Wilhelm själv postulerade redan 

1895, när han såg den första berömda handbilden, att ”nu 

brakar helvetet loss”. Vad skulle han sagt om nutidens 

digitaliserade röntgenvärld? 

8 

I den ”gamla världen” 

(70-80-tal) tog det lång 

tid från bildtagning till 

diagnostiskt besked, och 

i glesbygd skulle bilderna 

skickas långväga 

för bedömning; nu kan 

mycket göras nästan 

momentant, akutsvar levereras 

i samma sekund 

som svaret är godkänt 

av radiologen. Radiologens nutida perspektiv är arbete vid 

dataskärmar, man ”hänger” och ”manipulerar” bilderna 

själv osv. Klinikerns perspektiv är att t.ex. Piteå kan ha 

direktkontakt med enheter i inlandet och t.ex. få fram 

kompletteringsbilder, och man kan ge direkta instruktioner. 

Remitterande läkare kan via snabbförmedlade röntgenbilder 

konsultera andra specialister, t.ex. en ortoped. 

Länsperspektivet är att bilder kan tas, visas och bedömas i 

stort sett var som helst i länet genom VAS. 

Det regionala och nationella perspektivet är snabba kontakter 

med adekvata centra, och det internationella är t.ex. 

att TMC i Barcelona och Sydney granskar ”svenska” bilder 

i realtid och i Sydney när det är natt i Sverige…. man 

blir nästan matt inför alla möjligheter. Men: den lokale 

röntgenläkaren är ändå inte överflödig, en viktig roll är ju 

att diskutera indikationer med remitterande läkare, svara 

för strålhygien osv. Men visst är det en fascinerande utveckling 

som digitaliseringen startat. 

Nu blev det ett avbrott i föredragsprogrammet, dels 

för att ge plats för SÄLs årsmöte (se protokollet), 

dels för att ge möjlighet för Sälar av båda könen att 

besöka sevärdheterna i Arvidsjaur, t.ex. Lappstaden, 

kyrkan och museet, och inte minst inhandla något av 

allt det vackra hantverket och de olika varianterna av 

renkött. 

Hudläkaren som konsult via Internet 

Arvidsjaursonen och docenten 

vid US i Umeå, 

Berndt Stenberg, presenterade 

den teledermatologiskaverksamheten 

i Västerbotten 

och Norrbotten - fast 

Nordnorge nog ligger 

ytterligare något steg 

före. Berndt hade noga 

analyserat fördelar och svagheter med och de ekonomiska 

aspekterna på att bedriva huddiagnostik på distans. 

Det tar visserligen tid att förbereda för fotografering/ 

bildöverföring på ”satellitmottagningen” men patienten 

sparar minst 6 timmar, och det blir ökad tillgänglighet 

och minskade väntetider. Berndt efterlyste också data 

om de rätt uppenbara miljövinsterna genom minskat resande. 

Remittering med hjälp av bilder, där specialisten 

sållar, är en applikation, 35 % kunde hanteras utan besök 

på hudkliniken. Men lite besviken på svagt engagemang 

från primärvårdsläkarna var nog Berndt. 

Framdeles ökar rimligen teledermatologien, egenremisser 

direkt från patienter är på gång, och det finns

nätbaserade patientskolor (t.ex. eksemskola). Läkarföretag 

erbjuder direktsvar (diagnos) på mobilkamerabilder 

och beskrivningar som patienter skickat in. Berndt tog 

ett eget exempel med granuloma anulare, som följdes 

upp med ”riktig” konsultation – och si: distansdiagnosen 

var rätt! 

Efter dessa IT-telemedicinska föredrag stod det än klarare 

för oss att om man i landsändar med stora avstånd 

till sjukvård och specialistkliniker ska kunna tillämpa 

Hälso- och sjukvårdslagens portalparagrafer om ”vård på 

lika villkor för hela befolkningen” och ”god kvalitet och 

tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen”, 

så blir det i glesbygd en absolut nödvändighet 

att se om ny teknik kan kompensera avståndsfaktorn. 

Det är därför inte konstigt men starkt imponerande, att 

Norrbotten ligger i frontlinjen vad gäller utveckling av 

telemedicin och datajournaler m.m. 

Krigssjukhuset i Arvidsjaur 

F. arméöverläkaren och konferensdeltagaren Göran Lagerholm 

hade lyckats häva hemligstämpeln och kunde 

meddela den dittills därom okunnige värden Bengt Rönnbo 

att det 1980 inrättades ett modernt och ”stötsäkert” 

krigssjukhus i Arvidsjaur i sjukstugans undre regioner. 

Men nu fanns väl inte så mycket kvar därav. Jägarbataljonen 

finns dock och är nog fortfarande ett elitförband som 

kräver goda fysiska och andra meriter av de sökande. 

Gruvbrytning i Lappland under 400 år 

– arbetsmiljö då och nu 

Företagsläkaren Ulf Hedlund har ägnat sitt avhandlingsarbete 

åt nutidens arbetsmiljö i Lapplandsgruvorna men 

gav oss först en historisk återblick. I Nasafjäll i Arjeplog 

bröts silvermalm under ett par perioder på 16-1700-talen, 

totalt dock inte mycket mer än ett ton; Sala silvergruva 

var mycket mer givande, och transportproblemen 

i Lappmarken var närmast oöverstigliga. Järnmalm upptäcktes 

i Gällivare 1650 och i Kiruna 1696 och exploaterades 

efter hand med genombrott genom Thomasprocessen 

1878 och järnvägen till Narvik 1903, elektrifierad 

genom Porjus kraftverk 1915, och 1957 tog staten över 

LKAB. Men faktum är att Sverige egentligen varit Europas 

ledande ”malmnation” ända sedan medeltiden. 

Järnmalmsfyndighet (blå färg) från LKAB. 

Ulfs forskning baseras delvis på databasen OLIN: obstruktiv 

lungsjukdom i Norrbotten och fokuserar på 

sambanden mellan exponering för olika gaser och partiklar 

och respiratoriska effekter, inkl. klassisk silikos. 

9 

En slutsats är att nuvarande gränsvärde för kvartsexponering, 

0,1 mg/kbm, verkar vara otillräckligt för att ge 

säkert skydd mot svår silikos och andra lungeffekter och 

från den utgångspunkten borde vara betydligt lägre. Effekterna 

är inte helt reversibla efter avslutad exponering. 

Samtidigt är det dock sannolikt att situationen bland 

vissa grupper av byggnadsarbetare kan vara sämre, och 

i andra länder kan nog arbetsmiljön i gruvor fortfarande 

vara skrämmande dålig. 

Nu hade det blivit sent på lördagseftermiddagen, men 

innan det var dags att stajla upp sig för kvällens liberationer 

fick vi en presentation av SÄLs höstmöte i Nyköping 

24 – 26 september av org. komm. ordförande 

Henning Höjer (mer om detta finns att läsa på sid 19). 

Vi fick också en förhandsinformation om SÄLs vårmöte 

i Halmstad 7 – 9 maj 2011 av Bengt Göran Hansson, 

som håller ihop arrangörsgruppen där. Om detta får man 

läsa mer i kommande nummer av Sälbladet, och på vår 

hemsida www.lakarforbundet.se/sal 

Lappländsk festmiddag 

blev förstås lördagens clou med glada och högljudda Sälar 

som smaskade i sig för-, huvud- och efterrätt och goda 

viner med strålande aptit. Barbro talade och tackade Ing- 

rid och Bengt och deras många helt ideella medarbetare 

för den fantastiska prestationen att få hit 250 Sälar, få 

dom helnöjda och möjligen också få hem dom igen. Att 

genomföra detta stavas Idealitet i högsta potens och med 

versalt I. Och Nils Tryding 

tackade för sig efter 

11 år som reseansvarig i 

styrelsen och avslöjade 

att det var vid SÄL-mötet 

i Boden 2000 som 

han kommit med förslaget 

om möte i Arvidsjaur 

och snart fick Ingrid och 

Bengt med på noterna. Vilket genidrag av Nils! 

Apropos noter underhölls vi under middagen av trivsam 

trubadur med både egna och andras låtar. Och mera 

noter blev det genom det stora dansbandet som spelade

Sällämpad dansmusik och lockade massor till dansgolvet. 

- En stor och tidskrävande fråga vid SÄL-styrelsens 

sammanträden är den om dans eller ej vid SÄL-möten. 

Åsynen av dansgolvet på hotell Laponia har nog för överskådlig 

tid avfört den frågan från dagordningen. Sälar vill 

dansa! 

Sveriges nationaldag den 6 juni 

var mötets utflyktsdag. 

Flertalet bussades 

till Arjeplog med 

Silvermuséet och till 

Samecenter Båtsuoj. 

I Silvermuséet gav 

museichefen Ingela 

Bergman oss en ypperlig 

introduktion. 

Silvermuseet har 

en ovanlig historia, 

berättelsen om en 

ung läkare som kom 

till Arjeplog 1922 

och som stannade 

återstoden av sitt 

liv. ”Lappmarksdoktorn”, Einar Wallqvist, fascinerades 

av människorna och av landskapet, motiven i hans 

konstnärs- och författarskap. Och som han samlade...! 

Idag är samlandet och dokumentationen av samernas 

och nybyggarnas liv en gemensam regional och nationell 

angelägenhet. I samecentret möttes vi av en mycket 

trevlig samefamilj som lärde oss om renskötsel – här var 

det skogsrenar och inte fjällrenar - och vi fick närkontakt 

med både vuxna renar och små gulliga kalvar. Vi fick 

dricka kaffe med renköttsmacka i träkåta kring värmande 

björkvedseld. Mycket speciellt var att under utflykten se 

en stor demonstration för att behålla mammografibussen 

i Arjeplog (särskilt för referenterna som jobbade rätt 

mycket med mammografifrågan på 70- 80-talet). 

- En annan grupp fick bese Europas största fors, Storforsen, 

och Laver, ett koppargruvsamhälle som på 30- och 

40-talet kallades ”Sveriges modernaste samhälle”, men 

som efter att gruvbrytningen upphörde 1946 revs och 

nästan helt utplånades. Gemensamt var att alla tyckte 

att det var mycket lyckade utflykter, som gav en god bild 

av traktens natur och kultur, inte minst genom de bland 

Ingrids vänner handplockade guiderna. 

Ett 70-tal Sälar drog på måndagen vidare för en Trydingsk 

post-conference tour till Lofoten, men den kan 

vi inte rapportera om här. Vi övriga drog hemåt, en del 

drabbade av pågående pilotstrejk, men mycket nöjda och 

belåtna. Återigen ett storartat SÄL-möte och än en gång 

TACK Arvidsjaur och särskilt Ingrid och Bengt! 

Vid datorns tangentbord: Bilder: 

Lennart och Barbro Ingvar

(Annons)

Protokoll årsmötet 2010 

Samfundet Äldre Läkare - SÄL 

PROTOKOLL 

fört vid ordinarie årsmöte lördagen den 5 juni 2010 kl. 

11.30 – 12.10 Närvarande: ca 125 medlemmar. 

1. Mötet öppnas 

SÄLs ordförande Barbro Westerholm förklarade årsmötet 

öppnat. 

2. Val av ordförande och sekreterare för 

mötet 

Årsmötet valde Barbro Westerholm till ordförande och 

Lennart Rinder till sekreterare. 

3. Val av protokollsjusterare, tillika 

rösträknare 

Årsmötet valde Anders Persson. 

4. Fråga om årsmötets behöriga 

utlysande 

Ordföranden redogjorde för att årsmötet angetts i programmet 

för vårmötet i Sälbladet 1-2010, men att avsett 

insticksblad med kallelse/dagordning inte kommit med, 

varför kallelse gått ut med e-post till flertalet medlemmar 

i föreskriven tid. 

Årsmötet ansåg att mötet blivit behörigen utlyst. 

5. Styrelsens verksamhetsberättelse för 

år 2009 

Ordföranden erinrade om att denna varit införd in 

extenso i Sälbladet 1-2010. 

Årsmötet beslöt att berättelsen skulle läggas till handlingarna. 

6. Styrelsens förvaltningsberättelse för 

SÄL och Kamratfonden 

Skattmästaren P H Magnusson redovisade resultat- och 

balansräkningarna för år 2009. För SÄL uppkom ett 

underskott om 60.000 som dock delvis berodde på för- 

12 

tida bokföring av vissa utgifter för medlemstidningen. 

Tillgångarna är 361.000. Kamratfonden har under året 

ökat med 8.703 och uppgår till 88.904. 

Årsmötet beslöt att de redovisade resultat/balansräkningarna 

skulle läggas till handlingarna. 

7. Revisorernas berättelse 

Per Swartling, sammankallande i revisorsgruppen, föredrog 

revisionsberättelserna betr. SÄL och Kamratfonden 

och föreslog att styrelsens skulle beviljas ansvarsfrihet 

för 2009 års förvaltning. 

8. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 

Årsmötet beslöt att styrelsen skulle beviljas ansvarsfrihet 

för 2009 års förvaltning. 

9. Fastställande av medlemsavgift 

Mot bakgrund av viss allmän kostnadsökning, bl.a. för 

medlemstidningen, föreslog styrelsen att medlemsavgiften 

skulle höjas till 200:-. Årsmötet beslöt fastställa 

medlemsavgiften till 200:-. 

10. Av medlemmarna väckta förslag 

Medlemmen Gun Däcker, Stockholm, hade till styrelsen 

i föreskriven tid inlämnat en motion med yrkande 

att SÄLs namn ändras från ”Samfundet Äldre Läkare” 

till ”Sällskapet Äldre Läkare” m.h.t. till de associationer 

som ordet ”samfund” kan leda till och att ”sällskap” är 

ett modernare ord. Motionen i sin helhet hade varit 

införd på SÄLs hemsida. Ett antal medlemmar yttrade 

sig i ämnet, några tillstyrkande, andra för bibehållande 

av ”samfund”. 

Styrelsen hade berett ärendet och föreslog att namnfrågan 

skulle vara en del av den allmänna översyn av stadgar 

och verksamhetsinnehåll som styrelsen nu kommer 

att genomföra och förelägga nästa årsmöte. 

Årsmötet beslöt i enlighet med styrelsens förslag. 

11. Information från styrelsen 

Ordföranden informerade om ovan nämnda stadge- och 

verksamhetsöversyn. Sekreteraren redovisade medlemsutvecklingen 

som är positiv med nu totalt c:a 2.400

medlemmar. Vice ordförande Gunnar Sandberg informerade 

om presidiets kontakter med Läkarförbundets 

ledning vad gäller vår service från förbundet, bevakning 

av förskrivnings- och fortbildningsfrågorna m.m. Reseansvarige 

under 11 år Nils Tryding redovisade timade 

och kommande resor, nu närmast 74 Sälar till Lofoten 

och senare till bl.a. London och New York-Boston. Redaktören 

Ingvar Gustafson vädjade om inlägg i Sälbladet 

och bilder från tidigare Sälresor. 

12. Valärenden 

Då ingen från valberedningen var närvarande upplästes 

deras förslag av Per Swartling: 

Vice ordförande för 2 år, omval av Gunnar Sandberg 

Sekreterare för 2 år, omval av Lennart Rinder 

Redaktör för 2 år, omval av Ingvar Gustafson 

Reseansvarig, nyval av Johan Waldenström 

2 revisorer och 1 revisorssuppleant för 1 år, omval 

av Per G. Swartling (sammankallande) och nyval av 

Gitten Cederblad och som suppleant nyval av Sven 

Lindgren 

13. Övriga frågor 

Ordföranden hade inledningsvis efterhört ev. övriga 

frågor, men inga sådana väcktes. 

14. Mötets avslutande 

Ordföranden förklarade årsmötet avslutat. 

Vid protokollet: Justeras: 

Lennart Rinder Barbro Westerholm Anders Persson 

sekreterare ordförande justeringsperson 

13 

Anmäl Din e-postadress! 

Ungefär två tredjedelar av SÄLs ca 2.400 medlemmar 

har en e-postadress i Läkarförbundets medlemsregister. 

Styrelsen räknar med att det allt oftare kan 

bli aktuellt att nå medlemmarna genom mejl, inte 

minst av kostnadsskäl – men vi lovar att inte belasta 

er med ”skräppost”. 

Så ni som vet eller känner på er att ni ännu inte 

angett någon e-postadress, skicka den till Läkarförbundets 

medlemsadministration medlem@slf.se, dom 

blir mycket glada att därmed höja registerkvaliteten. 

Det är också OK att mejla till rinder@brevet.nu så 

fixar jag resten. 

Även uppdaterade telefonnummer, särskilt mobiler 

(potentiella sms) liksom postadresser mottages med 

största tacksamhet! 


sekreterare i SÄL 

Föreningen Grupptalan mot 

SalusAnsvar avslutade sin 

verksamhet i Läkarsällskapets 

lokaler 20 maj 2010. 

Formerna för föreningens avveckling avhandlades. 

Kvarvarande medel har överförts till 

Samfundet Äldre Läkares Kamratfond. Från 

denna skall medlemmar i Grupptalan mot 

SalusAnsvar fram till 31/12 2010 kunna erhålla 

sin andel. 

Då medlemsregistret inte innehåller aktuella adresser 

liksom giro- och bankkonton skall andelen på 175 

kr återfås mot att krav riktas till Samfundet Äldre 

Läkares Kamratfond med namn och aktuellt bankpostgirokonto 

före 31/12 2010. 

Information om detta finns på Grupptalans hemsida 

www.grupptalanmotsalus.se. Hemsidan skall vara 

aktuell till 31/12 2010 varefter den avslutas. 

Begäran om återbetalning skickas till 

Skattmästaren, Samfundet Äldre Läkare, 

Per Henrik Magnusson 

Strandvägen 21, 652 17 Karlstad. 

E-postadress: ph.m@bredband2.com. 

Från och med 1/1 2011 tillfaller resterande medel 

Kamratfonden att disponera enligt sina regler. 

Per Henrik Magnusson

Tillbakablick 

Lars Hamberger började sina medicinska studier i Göteborg 1958. 

Läkarlegitimation 1967 och disputation 1968 inom reproduktionsfysiologi. 

Docent i fysiologi och obstetrik-gynekologi. Samlade en 

forskargrupp bestående av fysiologer och gynekologer vid kvinnoklinikens 

forskningslaboratorium på Sahlgrenska Sjukhuset. Gruppens 

arbete inom IVF-verksamheten resulterade bl. a. i födelsen av Nordens 

första provrörsbarn 1982. Professor i obstetrik och gynekologi 

Karolinska sjukhuset 1983-85 och professor i samma ämne vid 

Göteborgs universitet från 1986 fram till pensioneringen 2006. 

Hedersdoktor vid Royal College of Obstetricians and Gynecologists i 

England 1996. Tillsammans med fotografen Lennart Nilsson gett 

ut den till många språk översatta boken ”Ett barn blir till”. 

Periodvis även ägnat sig åt måleri till exempel ”Adam och Eva i 

paradiset”, olja (bevisligen (?) utan behov av IVF) 

Barnlöshet – ett löst problem? 

Lars Hamberger, prof.em., Göteborgs universitet 

Människans fortplantning har i alla tider 

tilldragit sig ett såväl religiöst, politiskt 

som socialt intresse. Speciellt har den 

katolska kyrkan haft och har fortlöpande 

bestämda och fördömande uppfattningar 

om såväl preventivmedel som olika typer 

av s.k. assisterad befruktning. I konsekvens 

av detta bannlystes ( i början av 1980-talet) 

alla som var involverade i utövandet av in 

vitro fertilisering (IVF), medan man accepterade 

och tog till sig resultatet av verksamheten, 

de små provrörsbarnen. 

På 1960-talet började man alltmer diskutera den globala 

befolkningsutvecklingen som av en del uppfattades som 

ett värre hot mot mänskligheten än atombomben och 

som en praktisk konsekvens av detta synsätt införde exempelvis 

de kinesiska ledarna det s.k. syskonlösa samhället. 

När jag började som kliniker inom gynekologi 1969 

kändes det därför naturligt att koncentrera forskningsintresset 

på barnbegränsningsmetoder alltifrån p-piller 

och kopparspiraler till nyare och enklare abortmetoder. 

Relativt snart blev jag dock medveten om att fortplant- 

14 

ningsproblematiken var mera komplex. Det faktum att 

en del födde för många barn eller blev gravida av misstag 

hjälpte knappast alla de par som kämpade för att överhuvudtaget 

få barn. Att ta från den ene och ge till den andre 

genom adoption var visserligen en tänkbar lösning som 

dock var långtifrån tillfredsställande för en majoritet. 

Fram till 1960 var infertilitet en diagnos på ett tillstånd 

som inte gick att behandla. Glädjande nog var det en 

svensk forskargrupp i Uppsala under ledning av Carl 

Gemzell som öppnade det första lilla behandlingsfönstret 

genom att ge kvinnor med utebliven ägglossning hypofyshormoner 

i form av gonadotropiner. Behandlingseffekterna 

lät inte vänta på sig. Graviditet och förlossning, 

ofta både tvillingar och trillingar, blev resultatet, ett resultat 

som man på den tiden enbart applåderade. Rädslan 

för flerbördsgraviditeter och dess komplikationer hade 

ännu inte väckts. 

I mitten av 1960-talet kom nästa landvinning i form av 

mikrokirurgisk reparation av skadade och funktionsodugliga 

äggledare, och även här var en svensk med i täten, 

nämligen gynekologen Kurt Swolin vid Sahlgrenska 

sjukhuset i Göteborg. Tillsammans med Robert Winston, 

London, och Victor Gomel, Vancouver, lyckades 

man framgångsrikt behandla skador som huvudsakligen 

uppkommit genom tidigare genomgångna gynekologiska 

infektioner.

In vitro-fertiliseringens (IVF) födelse 

Så kom 1978 och födelsen av Louise Brown i Oldham 

i England. Världens första provrörsbarn var ett faktum. 

För bra för att vara sant? Misstron mot vad som egentligen 

hade gjorts var till en början stor bland världens forskare, 

men fysiologen Robert Edwards och gynekologen 

Patrick Steptoe visade genom nya lyckade IVF-graviditeter 

att det var en metod som verkligen fungerade. Året 

efter kom Australien med sitt första provrörsbarn och ytterligare 

ett år senare USA. I Göteborg föddes Nordens 

första provrörsbarn 1982. Vi blev då den sjätte gruppen i 

världen som lyckats. 

För att göra en kort historisk tillbakablick var IVF som 

idé och teknik inte alls ny. Redan 1959 lyckades kinesen 

MC Chang med IVF-behandling på kanin. Intressant 

nog har lilla Sverige varit med även här, om än bara på 

idéplanet, långt, långt tidigare. Redan 1890 publicerade 

August Strindberg i sitt verk I havsbandet en ingående 

beskrivning av hur IVF-behandling kunde gå till: 

….längtan efter att äga ett barn. Men att gå hela den banala 

vägen att söka en kvinna var honom emot. På omvägar 

skaffade han sig efter någon väntan ett människofrö 

sedan han under mikroskopet konstruerat en couveuse som 

kunde hållas vid 36 till 41 graders värme. När befruktningen 

verkställts såg han hanarna kring den orörliga 

honan vilken han inbillade sig kunna se rodna. Och nu 

trängdes de, knuffades, piskade varandra i kampen om att 

få ge impulsen åt ett släkte, fortplanta hans anlag …men 

det var inte de grövsta, de med stora dumma huven och 

tjocka svansar, utan de kvickaste, smidigaste och eldigaste 

som först genomträngde membranen för att få tränga in 

i kärnan. Med ena ögat på termometern betraktade han 

detta kärlekens avslöjande mysterium under ett par timmar. 

Såg hur cellen började klyva sig… 

IVF-tekniken utvecklas och sprids 

Under de första åren av klinisk verksamhet var chansen 

att lyckas låg, 8 – 10 procent, och man var tvungen att 

följa patienterna mycket noga, ofta med dagliga hormonprover 

och ultraljudsundersökningar för att ringa 

in tidpunkten för ägglossning. Några timmar före denna 

tidpunkt utförde man en laparoskopi i fullnarkos och sög 

ut ägget från den mogna follikeln. Ibland hittade man 

trots ivrigt letande i mikroskopet inget ägg, ibland visade 

det sig att man förivrat sig och att ägget var alldeles för 

omoget för att kunna befruktas, men relativt ofta kunde 

man placera det mogna ägget i en odlingsskål, och efter 

några timmar satte man till mängder av spermier till 

vävnadsodlingsmediet och hoppades – precis som Strindberg 

– på befruktning. 

Osäkerheten var till en början stor hur länge man skulle 

driva odlingen innan det befruktade ägget (embryot) 

skulle återföras till kvinnans livmoder. I levande livet 

visste man att ägget efter befruktning nådde livmodern 

först efter ca fem dygn, men odlingsmiljön var inte så 

optimal och sofistikerad så redan efter två – tre dygn, då 

det befruktade ägget befann sig i 4-8-cellsstadiet, visade 

det tidiga embryot ofta tecken på degeneration, så konsekvensen 

blev att det sattes tillbaka tidigt in i livmodern 

15 

genom livmoderhalsens kanal i förhoppningen att miljön 

inne i livmodern skulle vara tillräckligt bra för vidare utveckling. 

Sammanfattningsvis var denna tidiga kliniska tillämpning 

av IVF-tekniken både dyr och osäker vad gäller resultatet 

och i många länder, inklusive Sverige, kände man sig 

mycket tveksam till att ställa upp med sjukvårdsresurser 

från samhällets sida. Själv ”drabbades” jag av denna negativa 

inställning då jag som nytillträdd professor vid Karolinska 

sjukhuset 1983 ville sätta upp tekniken. Vi hade 

ju visat att det fungerade året före i Göteborg. Dåvarande 

landstingsrådet Leni Björklund lyssnade noga vid en föredragning, 

men ansåg att åtminstone inte hennes egna 

väljare skulle komma att utnyttja sig av denna nya konstiga 

metod för att skaffa barn – alltså inga pengar. Jag fick 

då rådet att öppna privat på Sophiahemmet och tillsammans 

med KG Nygren, Jan Lindstedt och Bertil Hagström 

startade vi 1984 Nordens första privata IVF-klinik. 

Effekten blev omedelbar och några månader senare fick 

vi offentliga medel för uppstart även på Karolinska. 

På utvecklingssidan gällde det vid denna tid att göra metoderna 

enklare och effektivare, Carl Gemzell i Uppsala 

hade som tidigare nämnts utvecklat metodik för att med 

hjälp av gonadotropiner stimulera till utveckling av flera 

äggfolliklar samtidigt, och amerikanska forskare (Howard 

Jones och medarbetare) hakade nu på denna metod 

för IVF-behandling, inte för att kvinnorna i allmänhet 

hade något hormonellt fel utan enbart för att möjligheterna 

att skörda mer än ett moget ägg varje månad ökade 

avsevärt. Metoden spred sig som en löpeld över världen 

och inom bara några år rapporterade många IVF-enheter 

att 8 – 10 ägg regelmässigt kunde tas ut i samband med 

varje hormonstimulering. 

Detta var naturligtvis glädjande, men frestelsen att också 

återföra mer än ett befruktat ägg till livmodern i varje behandlingscykel 

blev för de flesta alltför stor. Om varje befruktat 

ägg gav upphov till graviditet i 8 – 10 procent blev 

resultatet at om 3 – 4 embryon återfördes steg chansen 

att lyckas till ca 30 procent. Men medaljen hade också en 

baksida. Antalet tvilling- och trillingförlossningar ökade 

lavinartat inte minst i USA och rapporterna om prematura 

och skadade barn blev allt fler. Flerbörd ”drabbade” vid 

denna tid (1985-98) mer än varannan IVF-graviditet. 

Mot denna dystra bakgrund, som höll på att ge IVF-metodiken 

generellt vanrykte, började en motaktion, ledd 

av fr.a. de nordiska länderna med Finland i spetsen. Slagorden 

blev ”Single embryo transfer”, d.v.s. att oavsett hur 

många ägg som skördades och befruktades skulle inte mer 

än ett sättas tillbaka i varje cykel. Denna utveckling hade 

dock aldrig kunnat komma till stånd om inte en annan 

innovation sett dagens ljus (framtagen av australiensiska 

forskare, Alan Trounson och medarbetare), nämligen 

möjligheten att bevara ägg och embryon genom nedfrysning. 

Det första barnet där embryot varit nedfryst föddes 

1984 och i Sverige lyckades vi med samma bedrift 1987. 

Lagstiftarna i Sverige blev helt tagna på sängen och i en 

lag som andades lite av panik bestämdes att inget em-

yo fick vara nedfryst i mer än två år – därefter måste 

det förstöras eller användas till forskning. Rädslan fanns 

att tusentals potentiella ”människofrön” skulle finnas 

kvar i laboratoriernas frysskåp. Under senare år har den 

svenska lagen ändrats till max fem års nedfrysning med 

möjligheter till dispenser i vissa fall, vilket ger en rimligare 

möjlighet till familjebildning med flera barn genom 

IVF-behandlingar. 

Ultraljud som instrument vid IVF 

En annan parallell teknikutveckling under 1980-talet var 

att ultraljud började användas i stället för upprepade hormonanalyser 

för bedömning av follikelutveckling, men 

också – och kanske betydligt viktigare – att ultraljudsteknik 

kunde ersätta laparoskopi för uttagande av ägg. 

Redan 1982 visade danska forskare på den principiella 

möjligheten men 1984 lyckades docent Matts Wikland 

vid Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg utveckla en metod 

där ägg kunde uthämtas i lokalbedövning med hjälp av 

vaginal ultraljudsteknik. Efter några år av utveckling och 

finslipning kom denna teknik att helt erövra världen och 

användas idag av 98 procent av alla IVF-kliniker. 

Det politiska motståndet var nu efter tio års klinisk användning 

i stort sett brutet. Metoden var dock p.g.a. 

kostnaderna i huvudsak en i-landsmetod, men länder i 

Asien och Sydamerika började gradvis utveckla lågprisvarianter, 

som visserligen inte gav lika bra resultat men 

ändå var användbara i vissa situationer. 

Mikroinjektionsteknikens födelse 

Primärt hade indikationerna så gott som uteslutande va- 

Lars Hamberger: Adam och Eva i paradiset, olja 

16 

rit att kvinnan i paret hade en infertilitetsproblematik, 

men så småningom började intresset också fokuseras på 

infertila män. Man hade kunnat konstatera att en måttlig 

nedsättning i antalet spermier och dess rörlighet kunde 

kompenseras vid konventionell IVF – man placerade helt 

enkelt spermierna alldeles bredvid ägget, men vid svårare 

spermiedefekter hjälpte inte detta. Metodik utvecklades 

nu där man mekaniskt gjorde små hål i äggskalet (zona 

drilling). En alternativ metod var att spruta in spermier 

innanför äggskalet (subzonal sperm injection, SUZI) och 

hoppas på befruktning. Bägge dessa metoder hade viss 

framgång men 1992 tog en belgisk forskargrupp (Gianpiero 

Palermo och medarbetare) det definitiva steget 

mot framgång då man helt enkelt injicerade en spermie 

rakt in i äggets inre. Någon egen rörlighet hos spermien 

var nu inte längre en nödvändighet och över 90 procent 

av de faktorer som orsakade manlig infertilitet kunde nu 

behandlas framgångsrikt. Vår forskargrupp i Göteborg, 

som hade ett nära samarbete med forskarna i Bryssel, 

blev den andra gruppen i världen som fick barn med den 

nya s.k. mikroinjektionstekniken (intra-cytoplasmatic 

sperm injection, ICSI). Liksom vid introduktionen av 

IVF blev misstänksamheten och kritiken initialt mycket 

hård. Åsikter som ”att det säkert var Guds mening att 

män med dåliga spermier inte skulle få barn” framfördes 

och att risken för spridning av genetiska avvikelser 

och sjukdomar ökade. Efter 17 års användning av ICSItekniken 

finns det dock inget som tyder på att den skulle 

medföra större risker än vanlig IVF-behandling, och i 

många länder används nu ICSI i stället för konventionell 

IVF oavsett infertilitetsorsak. Även i Sverige är enligt 

den senaste statistiken ICSI något mer använd (60 %) 

än konventionell IVF-behandling beroende på att de kliniska 

resultaten tycks vara bättre. 

Genetisk diagnostik 

Den upprörda diskussion om risker som ICSI-tekniken 

föranledde bidrog dock till en annan teknikutveckling av 

fundamental betydelse. År 1992 introducerades nämligen 

s.k. preimplantatorisk genetisk diagnostik, PGD, av engelska 

forskare (Alan Handyside och medarbetare). Med denna 

teknik kan en noggrann genetisk diagnostik utföras på 

ett embryo redan i 8-cellsstadiet och före återförandet 

av embryot till kvinnans livmoder. En eller ibland två av 

de 8 cellerna dissekeras ut och analyseras och skulle en 

genetisk skada eller avvikelse påvisas kasseras embryot. 

Svenska lagstiftare har, av rädsla för att metoden missbrukas, 

bestämt att PGD endast får användas för att diagnostisera 

svåra genetiska skador och inte för exempelvis 

könsbestämning om det behandlade paret har önskemål 

om speciellt kön på det blivande barnet. Internationellt 

används metoden mera fritt och i engelskan har begrepp 

som social sexing och family balancing myntats på senare 

tid. Att metoden i framtiden kan komma att användas för 

att ta fram eller förstärka vissa egenskaper hos det blivande 

barnet är nog dessvärre ofrånkomligt. 

Utveckling av frystekniker 

Under den senaste 10-årsperioden har man fr.a. sett tydliga 

trender där metodutveckling av frystekniker (främst 

s.k. vitrifikation) möjliggjort frysbevaring av obefruktade

ägg, embryon i alla stadier fram till blastocyst och hel 

ovarievävnad. Den senare metoden väntas få betydelse 

vid cancerbehandling av unga kvinnor där strålning och 

cytostatika kan förstöra äggstockarnas funktion. Efter 

avslutad behandling kan de frusna ovarialbiopsierna antingen 

tranplanteras tillbaka till kvinnan eller användas 

för IVF-behandling. Hittills har sex friska barn fötts i 

världen efter sådan behandling. 

Tillbaka till naturen 

En annan tydlig trend är att trots utveckling av alltmer 

rena rekombinanta gonadotropiner med allt färre biverkningar 

börjar många IVF-kliniker gå tillbaka till s.k. 

minimal-invasiva regimer där mycket mindre mängder 

hormoner används. Till och med en återgång till den naturliga 

cykeln förekommer. Förutom en avsevärd kostnadsbesparing 

undviker man också i viss mån flerbördsproblematiken 

eftersom inte så många befruktade ägg av 

god kvalitet står till buds. 

En ytterligare möjlighet då hormonstimulering kan minimeras 

eller helt elimineras är den s.k. in vitro maturation 

(IVM) –metodiken. Här går man medvetet in för 

att skörda ägg från mindre folliklar i en hormonell fas 

då kvinnan är flera dagar från sin beräknade ägglossning. 

Äggen, som visar morfologiska tecken på omognad, odlas 

under ett eller flera dygn och när de på morfologiska 

grunder bedöms som mogna sätts spermier till odlingen 

och normal befruktning sker i relativt hög omfattning. 

Metoden, som introducerats av danska och kanadensiska 

forskare, vinner alltmer mark, vilket gör att marknaden 

för de dyra rekombinanta gonadotropinerna krymper 

alltmer. 

Kliniska resultat 

Räknat från starten 1978 har mer än fyra miljoner barn 

fötts med hjälp av IVF-teknikerna. I Sverige har siffran 

40.000 passerats. Risken för missbildningar är rent statistiskt 

något större än i normalbefolkningen men anses 

inte bero på själva IVF-tekniken utan på tillämpningen 

med återförande av många befruktade ägg i varje cykel 

vilket lett till flerbörd i hög omfattning. I Sverige har antalet 

tvillingar vid IVF gått ner från ca 25 % för 15 år 

sedan till 3,5 % idag, en nivå vi delar med de övriga nordiska 

länderna och som vi har viss anledning att känna oss 

stolta över i ett internationellt perspektiv. 

Behovet av att använda IVF för att överhuvudtaget bli 

gravid eller för att få det antal barn man önskar har uppskattats 

till ungefär 6 % i en västerländsk industrination. 

Fram till uppfyllandet av detta mål är vägen dock sannolikt 

lång, främst av ekonomiska skäl. I USA ligger siffran 

idag under 1 % medan i många EU-länder där resp. stat 

betalar delar av behandlingskostnaden ligger siffran på 

2 – 3 %. I Sverige, som nämnts, är ca 3,5 % av alla barn 

som föds tillkomna efter IVF-behandling medan Danmark 

och Israel ligger i världstoppen med 5 – 6 %. 

Legala aspekter 

Den legala och etiska problematiken runt dessa nya tekniker 

kvarstår delvis och kan i framtiden komma att skapa 

17 

allt större problem. Legala skillnader vad gäller exempelvis 

gamet- och embryodonation skapar vad som fått beteckningen 

Reproductive Tourism, d.v.s. om behandling av 

viss typ inte är tillåten i visst land åker paret till ett annat. 

Inte minst har anonymitet/icke-anonymitet vad gäller 

donationer vållat stor debatt, där Sverige intagit positionen 

att det alltid måste vara ett barns rätt att kunna spåra 

sitt biologiska ursprung. Långt ifrån alla länder eller religioner 

är dock av samma uppfattning i denna fråga. 

Problemet med mängder av nedfrysta mänskliga embryon 

som föräldrarna ej önskar utnyttja för reproduktiva 

ändamål är också svårlöst. I vissa länder som i Sverige, 

där forskning på detta biologiskt värdefulla material 

länge varit tillåten, har exempelvis den embryonala stamcellsforskningen 

fått ett extra försprång gentemot mer 

restriktionsbundna konkurrenter som i USA. 

Sammanfattningsvis 

kan vi konstatera att IVF-tekniken har kommit för att 

stanna, att allt fler utvecklingsländer börjar etablera metoderna 

och att den tekniska utvecklingen sänkt kostnaderna 

och ökat säkerheten betydligt. Vidare tycks de rent 

medicinska riskerna med ett 30-årsperspektiv inte vara 

stora. Exempelvis har idag ett stort antal barn fötts där 

föräldrarna själva tillkommit med hjälp av IVF-behandling. 

Assisterad befruktning med IVF-teknik kan inte längre 

sägas vara en mediko-teknisk problematik utan snarare 

ett socio-ekonomiskt problem som även belastas med 

såväl legala som religiösa olösta restriktioner och tabun. 

Att följa den framtida utvecklingen inom området kommer 

därför med stor sannolikhet att bli högintressant. 

KOM IHÅG KAMRATFONDEN 

vid uppvaktningar och minnesdagar. 

Plusgiro 602786-6

SÄL-minnen 

Vid Skåne-SÄLs årsmöte i april 2009 avgick 

jag som sekreterare i Skåne-SÄL. Jag 

höll då ett föredrag med titeln ” Mina 8 år 

som sekreterare i Skåne-SÄL”. 

Under 1990-talet upprätthöll Bengt Lindskog en 

professur i Medicinhistoria vid Köpenhamns Universitet. 

Bengt blev under våren 2000 kontaktad av pensionerade 

danska kollegor, som undrade om han inte 

kunde ordna en utflykt till Skåne. Bengt tog kontakt med 

ett 10-tal skånska kollegor och arrangerade en utflykt i 

september 2000 till Dalby med lunch på Kulturens Östarp. 

Från dansk sida deltog ett 20-tal kollegor. 

Detta blev upptakten till att bilda en förening för pensionerade 

skånska läkare. Från Läkarförbundet erhölls 

adressetiketter på alla pensionerade skånska läkare, som 

kallades till ett informationsmöte på Medicinhistoriska 

museet på S:t Lars sjukhus i Lund i november 2000. C:a 

75 läkare hörsammade kallelsen. Vid mötet kom man 

överens om att bilda ett skånskt SÄL med huvudsyfte 

att ordna aktiviteter med social och kulturell samvaro, 

att vara en lokalavdelning av nationella SÄL, att ha nära 

kontakter med motsvarande danska föreningar och att 

föreningen även skulle vara öppen för läkare från närliggande 

områden. 

Vid mötet utsågs en kommitté med uppgift att utarbeta 

formalia och stadgar i samarbete med nationella SÄL. 

I kommittén ingick: Carl-Erik Borgström, Carl Felding, 

Bengt Lindskog, Kaj Lundgren och Håkan Westling. 

Vid utarbetandet av stadgarna stod vi i nära kontakt 

med Hans Rundcrantz, som då var ordförande i nationella 

SÄL, i avsikt att i görligaste mån anpassa stadgarna 

till motsvarande i ”stora” SÄL. Ett konstituerande möte 

hölls i samband med en resa till Bornholm, onsdagen 

den 19 september 2001 med ett 50-tal deltagare. Stadgar 

godkändes och val förrättades. Ur våra stadgar: 

”Medlemskap är öppet för varje medlem av SÄL. Till 

Skåne-SÄL kan också anslutas som ”associerad medlem” 

varje annan i eller utanför Skåne bosatt läkare som uppnått 

65 års ålder och/eller har upphört med sin huvudsakliga 

yrkesverksamhet. Associerad medlem deltager 

endast i Skåne-SÄLs aktiviteter utan rösträtt och kan ej 

inneha förtroendeuppdrag i Skåne-SÄL.” 

I den första styrelsen ingick Bengt Lindskog, ordförande, 

Anders Biörklund,vice ordförande, Kaj Lundgren, 

Kaj Lundgren 

född 1933, skånsk profil och docent i ÖNHsjukdomar, 

nu bosatt i Kristianstad, sammanfattar 

här Skåne-SÄLs historia 

18 

sekreterare, Kristian Ahlström, kassaförvaltare samt ledamöterna 

Ann Voigt, Carl Felding och Sune Wetterlin. 

Bengt Lindskog avgick 2005. Han efterträddes av Anders 

Biörklund som i sin tur efterträddes av Stephan Palmstierna 

2007. Bengt valdes till hedersordförande 2007. 

Efter årsmötet 2009 har styrelsen följande sammansättning: 

Stephan Palmstierna, ordförande, Yngve Einerth, 

v.ordförande, Birgitta Castor, sekreterare, Karin 

Norlin, kassaförvaltare samt ledamöterna Bo Eklöf, Sven 

Lindgren och Kristian Ahlström. I ett eller flera år har 

Ann Voigt, Lennart Moberg och Stig Colleen suttit med 

i styrelsen. 

För ett par år sedan inleddes ett nära samarbete med Sydsvenska 

Medicinhistoriska Sällskapet ( SMHS) och vi har 

sedan dess bl.a. haft en gemensam gåsfest . Vi har också 

haft årligt utbyte med de Själländska läkarseniorföreningarna, 

jämna år på Själland och udda år i Skåne. 

En stor händelse i föreningens historia var utgivandet 

av boken ”Svärdslukerskan”(2007) under redaktörskap av 

Rolf Brusewitz, Bengt Lindskog och Nils-Otto Sjöberg. 

I boken berättar läkare bosatta i Skåne och patienter om 

händelser i 1900-talets sjukvård, ofta på ett lättläst och 

humoristiskt sätt. Boken möttes av mycket positiva reaktioner 

och varje medlem fick gratis ett ex. av boken. 

Resten av upplagan såldes slut på några månader. 

Under de 8 åren har Skåne-SÄL haft en livlig och omväxlande 

verksamhet och vi har arrangerat utflykter, resor 

och föredrag i samband med medlemsmötena. Det skulle 

föra för långt att nämna alla de aktiviteter vi haft utan 

jag tar bara upp en del. Vid två tillfällen har Skåne-SÄL 

ordnat resor till Normandie /Paris. Ett flertal konstresor 

har gjorts till Danmark under ledning av NilsTryding. 

Den senaste resan i april 2009 gick till Tyskland ”I Gustaf 

II Adolfs och Martin Luthers fotspår ”. Resor inom 

närområdet har gjorts till Hanö, Bornholm, Kristianstad, 

Helsingborg och Bjärehalvön. 

Våra medlemsmöten har oftast varit förlagda till Lund 

och Malmö och medlemmarna har alltid varit villiga att 

ställa upp som föredragshållare. Flitigast har varit Håkan 

Westling, Bengt Lindskog, Kristian Ahlström och Tomas 

Gejrot, men vi har också haft många inbjudna föredragshållare. 

Skåne-SÄL har nu (2010) 380 medlemmar 

Kaj Lundgren

SÄLs höstmöte i Nyköping 

24-26 september 2010 

Välkomna till Nyköping, 

Gästabudsstaden! 

Nyköping ligger vid E4 och kusten drygt 10 

mil söder om Stockholm och 65 km norr om 

Norrköping. 

I denna gamla ort med anor ända från 1187 

kommer vi att bjuda på ett varierat program 

som omfattar medicinsk, industriell och 

kulturell utveckling med anknytning till 

Nyköping. Vi berättar också om hur Landstinget 

Sörmlands IT-strategi från början av 

1990-talet utvecklats i takt med övrig IT till 

dagens sammanhållna datajournal med läkemedelshantering 

och på storbildsskärm 

visas läkararbetet med simulerad patient. 

19 

Det blir också traditionell mingelkväll samt 

bankettkväll med olika inslag av underhållning. 

Avslutningsvis bjuds guidade stadsvandringar 

samt visning av Nyköpingshus resp. 

NK-villan med akvarellutställning. 

Boende, föreläsningar, mingelkväll och bankett 

är koncentrerat till Sunlight house Hotel, 

Conference & Spa och till ett oslag-bart 

pris. Ett stort antal rum hålls reserverade 

för SÄL t.o.m. 24/8, som är sista anmälningsdag, 

och besökare bokar själva rum 

t.o.m. detta datum.

SÄLs höstmöte 

forts... Program 

Fredag 24 september: 

09.00-12.00 Registrering på Sunlight house 


Från 08.45 Golf enl. föranmälan 

Spel på Västra banan Nyköpings GK med möjlig-het 

att spela 9/18 hål. Avgiften betalas på plats. 

Tennis spelas utomhus, då snö raserat hallen. Avgift 

120 kr betalas på plats. 

Anmälan görs separat till henning.hojer@allt2.se. 

Sunlight house Hotel, Conference & Spa 

12.00-14.00 Lunch på Sunlight house enl. föranmälan 

14.00-14.10 Välkomsthälsning 

Representant för Landstinget Sörmland hälsar välkommen. 

14.10-14.30 Från gåspenna till datajournal. 

Varför? 

Roland Sahl, tidigare verksamhetschef på ÖNH-kliniken 

och med förflutet på D-data, landstingets dataavdelning, 

berättar om tillkomsten av datajournalen. 

14.30-14.50 Hur tänkte vi då och hur blev det? 

Bengt Wallin, landstingsdirektör på 1990-talet, berättar 

om förutsättningarna för och utfallet av landstingets 

IT-strategi med D-plan 90. 

14.50-15.10 Dagsläget i Sörmland och nationellt 

Landstingets IT-chef Ante Grubbström informerar 

om nuläget. 

15.10-15.40 Kaffepaus 

15.40-16.15 Doktorn och datorn med demo 

Överläkaren på Ortopedkliniken Bengt Östlund visar 

på storbildsskärm hur läkararbetet med IT-stödet 

fungerar i en simulerad patientsituation. 

16.15-16.45 IT-stöd för läkemedel – en datateknisk 

utmaning 

20 

Urban Rickne, systemutvecklare på SYSteam berättar 

om framtagandet av och visar den integrerade läkemedelsmodulen. 

16.45-17.15 Vart är vi på väg? Utveckling i framtiden 

Ante Grubbström blickar framåt. 

Från 19.00 Mingelkväll enligt föranmälan 

Det serveras en mingelbuffé under vilken distriktsläkarkollegan 

och vissångerskan Eva Tjörnebo underhåller 

och Nina Roos spelar pianostycken. Hotellet 

har spatiösa sällskapsutrymmen med stora möjligheter 

för social samvaro i mindre grupper efter det formella 

programmet. Eller varför inte besöka hotellets 

stora bilutställningshall för att beskåda alla fina gamla 

bilar? 

Lördag 25 september: 


09.00-09.15 Välkomsthälsning 

Representant för Nyköpings kommun hälsar välkommen. 

09.15-09.45 Botulinumtoxin – ej enbart mot rynkor 

Hans Naver, verksamhetschef på Medicinkliniken 

och f.d. överläkare på Neurocentrum i Uppsala, informerar 

om botulinumtoxinets medicinska användningsområden. 

09.45-10.15 Från flygflottilj till storflygplats 

Dot Gade Kulovuori, VD för Stockholm Skavsta 

Flygplats AB, berättar om f.d. F 11:s förändring. 

10.15-10.45 Kaffepaus 

10.45-11.15 Parkinsonbehandling idag 

Överläkaren och verksamhetschefen på Ger/Rehabiliteringskliniken 

Görel Wachtmeister sammanfattar 

dagens behandlingsmöjligheter. 

11.15-11.45 Cochleaimplantat – en möjlighet att 

ersätta ett sinne 

Eva Karltorp har gjort AT i Nyköping och tjänstgjort 

på ÖNH-kliniken. Hon är numera överläkare 

och verksamhetschef på Cochleaimplantatkliniken 

Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. 

11.45-12.15 Om Nyköpingshus och Nyköping 

Stina Palmberg-Eriksson, antikvarie på Sörmlands 

museum, berättar om slottets och stadens historia. 

12.15-13.30 Lunch

Nyköpingshus från söder med Gamla Residenset t.h. och Svandammen 

i förgrunden 

13.30-14.00 Dabigatran – äntligen en ersättare 

för Waran vid förmaksflimmer 

Jonas Oldgren har gjort AT och ST i Nyköping och 

är nu överläkare vid Uppsala kliniska forskningscentrum 

(UCR), Uppsala Universitet och har varit 

svensk huvudprövare i RE-LYstudien. Han informerar 

om en ny effektiv och säker blodförtunnande 

behandling. 

14.00-14.30 Studsvik under 60 år 

Ett av de större och viktigare företagen i trakten kring 

Nyköping är energiteknikföretaget Studsvik AB. 

Magnus Arbell, VD för Studsvik Nuclear AB, berättar 

om utvecklingen. 

14.30-15.00 Kaffe- och fruktpaus 

15.00-15.30 Stabsläkare i Afghanistan 

Lars Raxell, överläkare och f.d. verksamhetschef på 

Ortopedkliniken, har nyligen tjänstgjort i norra Afghanistan 

och berättar om sina erfarenheter därifrån. 

15.30-16.00 Vad berättar sjukjournaler från Nyköpings 

gamla lasarett? 

Henning Höjer, överläkare och f.d. verksamhetschef 

på Kirurgkliniken, har tillsammans med Roland Sahl 

gått igenom det gamla lasarettets sjukjournaler och 

redogör för intressanta iakttagelser. 

16.00-16.30 SÄL-styrelsen informerar 

16.30-19.00 Fria aktiviteter före banketten 

Möjlighet att besöka centrala Nyköping, att på hotellet 

umgås med vänner eller varför inte bara en avkopplande 

stund i hotellets fina Spa-avdelning? 

19.00 Entrédrink 

19.30 Bankett enl. föranmälan 

Under banketten underhåller den välsjungande kvartetten 

Just four you och vidare framförs det fängslande 

spexet Nyköpings Gästabud, skrivet av läkarkollegan 

Alf Wigertz och där även flera läkarkollegor 

ingår i ensemblen. Måhända kan det även dyka upp 

någon överraskning. 

21 

Söndag 26 september - kulturdag: 

10.00-12.00 Stadsvandring med guider enligt 

föranmälan 

Våra 2 guider, Nyköpingsborna Åke Holm och Göran 

Ekelund, förevisar vår stads intressantaste delar. 

Max 25 deltagare per grupp, först till kvarn! 

10.00-12.00 Guidad tur på Nyköpingshus enligt 

föranmälan 

Under Stina Palmberg-Erikssons erfarna ledning 

erbjuds en fascinerande tur i historisk miljö. Max 30 

deltagare, först till kvarn! 

10.00-12.00 Visning av NK-villan + akvarellutställning 

av Arne Isacsson enligt 

föranmälan 

NK-villan visas av Sigge Johansson som också berättar 

om NK-verkstädernas betydelse. Därefter guidar 

Claes Wikander bland utställda alster av akvarellmåleriets 

nestor Arne Isacsson. Max 30 deltagare, 

först till kvarn! 

Den vackra NK-villan belägen snett emot Nyköpingshus på motsatta 

sidan av Nyköpingsån 

12.00-13.30 Lunch på Nyköpingshus enligt föranmälan 

Mötet avslutas i sann kollegial anda mitt i den historiska 

miljön på vårt slott. 

Allmän information: 

Boende, föreläsningar, mingelafton och bankett är förlagt 

till Sunlight house Hotel, Conference & Spa till 

ett oslagbart pris. I logipriset (helg dubbelrum 990:-, 

enkelrum 790:-) ingår fri parkering, 25 m simbassäng, 

2 stora bubbelpooler, relaxavdelning, hotellgym, stor 

frukostbuffé, lån av morgonrock+tofflor, TV och Internet. 

Ett stort antal rum har reserverats för SÄL t.o.m. 

24 augusti, varefter reservationen upphör. Var och en 

bokar själv rum senast detta datum! 

Hotellkontakt: 

Box 607, Nytorget 7, 61110 Nyköping, 0155-20 50 00 

www.sunlight.se reception@sunlight.se

Planeringsgruppen hälsar alla besökare hjärtligt 

välkomna till Nyköping! 

Planeringsgruppen vid en Excalibur i bilutställningshallen på 

Sunlight house. Fr.v. Roland Sahl, Clas Berg, Björn Jansson, Claes 

Mill-bourn och Henning Höjer, ordförande. 

Upplysningar av: 

Henning Höjer, Gruvvägen 58, 611 65 Nyköping 

Tel: 0155-21 96 01, 070-603 88 67, 

henning.hojer@allt2.se 

Debatt 

Tankar om SÄL 

Vad gäller namnet: Ska man vara trovärdig i frågor om fackligt 

inflytande är ”Samfundet” inte korrekt. Ordet speglar 

gammaldags ordensväsende och inte moderna unga pensionärers 

intressen! Låt förkortningen stå kvar men SÄL betyder 

det som jag förr trodde det betydde: Sveriges äldre 

läkares förening. ( Möjligen SÄLF) 

Problemet med SÄL är otydlighet. Vi måste förklara vårt 

existensberättigande. Kan vi inte det är kanske SÄL inte heller 

berättigat som facklig förening men kan leva vidare som 

en trevlig kamratförening. 

Jag skulle vilja att Läkartidningen hade ett nummer där 

Läkarförbundet (LF) beskrev vad det gör för pensionerade 

läkare. 

SÄL-styrelsen beskrev vad vi vill att förbundet gör för 

pensionerade läkare. 

SÄL-styrelsen beskrev vad SÄL gör för pensionerade läkare, 

d.v.s. den lilla makt vi har. 

Jag menar att om bara 33% av pensionerade läkarkåren är 

medlemmar och en hel del av dem mest är mest intresserade 

av konstresor, social samvaro och trevliga föredrag där innehållet 

ofta inte har med aktuell medicin att göra, då börjar 

det luta åt att i stället för SÄLs egen fackliga aktivitet bli 

starkare fackligt aktiva inom LF och den vägen i ett större 

förbund (med kansliresurser mm) verka för äldre läkares 

fackliga rättigheter. Den sociala samvaron kunde stå kvar i 

ett ombildat SÄL. 

22 

Översiktskarta över centrala Nyköping: 

Av egen erfarenhet i Skåne-SÄL: Vi skrev till alla 65+ inom 

vårt område (=alla med rätta postnummer). Brevet var entusiasmerande 

skrivet för medlemskap både i SÄL och Skåne- 

SÄL. Av c:a 500 brev fick vi 11 nya medlemmar i Skåne-SÄL 

och troligen inte fler i ”stora” SÄL. Det är ju klart att om 

man slutar sin tjänst för att ägna sig åt sådant som man aldrig 

hann med under yrkesverksamma år, är man inte särskilt 

intresserad av varken stora eller små SÄL-samfund. 

Det föreföll som om bara 20% av våra Skåne-SÄL-medlemmar 

var LF-medlemmar. Finns det siffror på hur många 

67+ som bedriver läkarverksamhet? Hur många pensionerade 

och arbetande läkare är medlemmar i LF? Hur många 

är medlemmar i LF utan att vara SÄL-medlemmar? 

Vet SÄL något om varför inte fler pensionerade läkare är 

SÄL-medlemmar? 

Vi i Skåne-SÄL vet att en hel del av våra medlemmar inte 

är medlemmar i LF och inte heller i SÄL. Vi har inte tydliggjort 

problemet på så sätt att vi uteslutit medlemmar som 

bara tillhör det lokala samfundet, men vi har menat att våra 

stadgar skall komma att ändras när SÄL reviderar sina. Hittills 

har vi på papperet harmoniska regler, men i verkligheten 

andra. Min personliga mening: Låt de lokala samfunden 

vara mera fria från SÄL! Stimulera till bildande av flera lokala 

SÄL-samfund.! (Finns bara Väst- och Skåne-SÄL?) 

Vad gäller SÄL-möten: Jag tycker det räcker med ett möte 

per år = vårmötet. Då reser man gärna i Sverige, men på hösten 

hellre till andra länder. Sälbladet ger bra info och hemsidans 

information skulle kunna vara mer innehållsrik nu när 

allt fler äldre läkare blir entusiastiska datoranvändare. 

Birgitta Castor 

sekreterare i Skåne-SÄL 

E4 från Stockholm 

Våra sponsorer: 

Sörmlands Landsting Nyköpings Kommun 

SYSteam Boehringer Ingelheim AB 

IPSEN Studsvik AB

Aktuellt från 

Väst-SÄL 

Sedan sist har Väst-Sälarna den 22/3 med stort nöje 

lyssnat till prof. em. Erik Lyckes föredrag: ”Det 

svenska poliovaccinet, en oslagbar förlorare”. Det 

var ju en våldsam kapplöpning mellan franska, amerikanska 

och svenska forskare! Och Erik gjorde den resan 

mycket njutbar. 

Vårutflykten den 27/5 ställdes till skulptur-/konststaden 

Borås. Konstmuseet hade nyss öppnat en retrospektiv utställning 

med Carl Fredrik Reuterswärd och vi blev sakkunnigt 

guidade och fick uppleva hur det konstnärliga 

uttrycket - men inte skapandet - hade påverkats av hans 

stroke. Statyn ”Non-violence-pistolen” till Anna Lindhs 

minne hade invigts vid vernissagen.. Korsettfabriken 

Abecitas grundare och nuvarande ägare, familjen Svegmark, 

är mycket konstintresserad och har av sin konstsamling 

av framför allt modern amerikansk konst bildat 

en stiftelse som visar samlingen. En samling som för 

många av oss ökade förståelsen av denna konst. Mycket 

tack vare Bengt Svegmark, broder till kollegan Gunnar, 

så står Pinocchio och pryder Borås. 

Många Väst-Sälar hade hörsammat kallelsen och dristat 

sig till den kalla nord och SÄL-mötet, d.v.s. Arvidsjaur! 

Men vilken värme, glädje och gemyt som mötte oss! 

Bengt och Ingrid var verkligen givmilda med sina vänner 

och sig själva. TACK och TACK! 

Höstutflykten den 9/9 sker till Onsalahalvön där vi gör 

en utflykt i rymden via Råö Rymdobservatorium för att 

strax efteråt ”flyga tillbaka ” till Lars Gathenhielms tid i 

Onsala sjö- och båtmuseum och i Onsala Kyrka. Vi startar 

på Gustav Adolfs torg kl 09. 

Höstmötet den 28/10 sker på Göteborgs Konstmuseum. 

Isabella Nilsson har lovat oss spännande utflykter i 

gömmorna med start kl 12. 

Året avslutas med ett ”Luciamöte” den 9/12 kl 12. Då 

får vi glädjen att lyssna på Bengt Mollstedts händelserika 

hågkomster och avnjuta ett mindre julbord. 

För den som redan nu vill bocka för årsmötet så sker 

det den 24/2 2011 

Glöm nu inte att säga till alla blivande Sälar att vi har 

faktiskt mycket trevligt. 

Det lönar sig för själen. 

Väl mött och mycket nöje! 

önskar K-H Leissner 

23 

Aktuellt från 

Skåne-SÄL 

Vi är det gemytliga sällskapet för pensionerade läkare 

i Skåne. Våra medlemsmöten hålls tre gånger 

per termin i Lund, och dit kan man åka på c:a 

en timme från alla hörn av landskapet. 

På medlemmarnas önskemål är det vanligtvis eftermiddagsmöten. 

Efter föredraget har vi tid att umgås och 

möta gamla och nya bekanta. Medlemsantalet har under 

de senaste åren fortsatt att öka och nu är vi 380. 

Den 9/2 2010 hade vi årsmöte. 

Styrelsen ser därefter 

ut så här: 

Ordförande Stephan Palmstierna, 

vice ordf. Yngve Einerth, 

sekr. Birgitta Castor, 

kassör Karin Norlin, ord. ledamot 

Sven Lindgren, suppl. 

Olof Kalm, suppl. Kay Ren- 

Bengt af Klintberg föreläser 

Cecilia Assarsson föreläser om 

Afrikaarbete 

marker. Vid årsmötet föreläste 

Bengt af Klintberg: Carl 

von Linné var också folklorist. 

Vårens andra möte var troligen 

Skåne-SÄLs mest besökta. 

”Afrika - vad gör vi där?” 

drog 120 medlemmar och 

fyllde en stor sal i Akademiska 

föreningen till bristningsgränsen! 

Karin Norlin och 

Bo Eklöf hade entusiasmerat 

8 kollegor att berätta om sina 

erfarenheter av biståndsarbete i Afrika. Det blev många 

bilder, stort engagemang och livlig diskussion. 

Den 27/5 inbjöd vi 50 kollegor från Skåne-SÄL och 

Själländska seniorgrupperna att se Nordvästskånska pärlor. 

Det blev besök på Krapperup slott, Brunnby kyrka, 

Kullens fyr och Sofiero slottsträdgård. Strålande försommarväder 

och god mat på gästgivaregård gjorde deltagarna 

mer än nöjda.. 

Till hösten börjar det dramatiskt: Kerstin Hulter Åsberg 

kommer till Skåne-SÄL den 28/9. Hennes föredragstitel 

är: Erik Axel Karlfeldts lunginflammation påsken 

1913, åderlåtning i dödens väntrum! Då skall vi åter 

vara i Locus medicus, som är helt nyrenoverat. 

Nils Uddenberg föreläser den 25/10, och den 11/11 

firar vi traditionsenligt Mårten gås tillsammans med Sydsvenska 

Medicinhistoriska Sällskapet. Då kommer pristagaren 

av Bengt Lindskogs pris i Medicinens historia att 

föreläsa. 

Lund i juni 2010 

Birgitta Castor, sekreterare 

castor.bringeus@telia.com

Rapport från SÄL-resor år 2010 

Nils Tryding 

8-16 mars : Konst-och musikresa till 

Madrid-Merida-Lissabon 

Vi flög till Madrid och startade med en stadsrundtur. 

Museibesöken började med Museo de la Real Academia 

de Bellas Artes de San Fernando som har en mycket intressant 

samling målningar av bl.a. Goya. Vi såg förstås 

också Museo National del Prado med bl.a. Hieronomus 

Bosch och det fantastiska Museo Thyssen Bornemisza. 

Båda muséerna har nyligen utvidgat lokalerna. En ny attraktion 

var Caixa Forum Madrid. Museibesöken inkluderade 

Reina Sofia-museet för modern konst med bl.a. 

Picassos Guernica. 

En kväll hadevi turen att få höra en konsert med en av 

världens främsta pianister, Gregory Sokolov. 

Resan gick vidare med buss till Merida där vi besökte 

det berömda Museo National de arte Romano. Efter en 

övernattning i Merida fortsatte resan med buss till Lissabon. 

Efter en stadsrundtur besökte vi Privatmuseet för Portugals 

mest kända konstnär, Vieira da Silva. Vi fick tillfälle 

att höra operan La Traviata i en uppsättning från 

Rostovoperan från Ryssland. En huvudattraktion var 

Gulbenkians privatsamling med Centro Arte Moderna 

liksom det nya Muséet för samtidskonst. 

Sälar framför Paula Rego-museet 

Resan avslutades med det nya Paula Rego- muséet i 

Cascais och området för världsutställningen i Lissabon 

1998. 

Researrangör var Svenska Kulturresor AB i Malmö. 

22-26 mars: Konstupplevelser i Bryssel, 

Antwerpen, Brygge, Gent och Rotterdam. 

Vi började i EU-staden Bryssel, där det stora konstmuséet 

Musées des Beaux-Arts BOZAR med de två muséikomplexen 

Musée d´Art Ancien och Musée d´Art Moderne 

var huvudmålet. Vi började med att besöka Magrittemuseet 

som öppnades i juni 2009. På operan i Bryssel såg 

vi Idomeneo, Kung av Kreta av Mozart. Idamine sjöngs 

av Malena Ernman.

Våra kulturupplevelser fortsatte i Antwerpen med 

Koninklijk Museum voor Schone Kunsten, Antwerpens 

största konstsamling med flamländsk 1600-tals konst, 

Rubenshuis som var Rubens bostad och ateljé och Katedralen 

med tre verk av Rubens. 

En utflyktsdag ägnade vi åt Brygge med en helt oförstörd 

medeltida stadsbild. Vi besökte Hans Memlingmuséet 

och Groeninge Museum, Brygges främsta museum 

för de sköna konsterna. Dagens höjdpunkt blev ett 

besök i Sint Baafskatedralen i Gent med Hubert och Jan 

van Eycks ”Gent-Altaret” från 1432. 

Hemresedagen åkte vi till den holländska hamnstaden 

Rotterdam för ett besök på Museum Boijmans van Beuingen 

med konst från europeisk medeltid till modern 

tid. 

Resan till Belgien skedde med SAS-flyg från Stockholm 

eller Köpenhamn till Bryssel ToR. Vi gjorde kultursightseeing 

med en mycket kunnig guide i Bryssel, Brygge, 

Gent och Antwerpen. 

Arrangör var Svenska Kulturresor AB i Malmö. 

23 mars-2 april: För tredje gången en 

uppskattad resa till Japan 

med Anders Törnvall som sakkunnig organisatör och 

informatör. Naturupplevelserna med blommande körsbärsträd 

var överväldigande. 

Innehållet med bl.a. besök i The Hakone Open-Air 

Museum, Mihomuseet, The National Museum of Art 

i Osaka och Peace Memorial Museum i Hiroshima var 

som i våra tidigare resor. 

Arrangör var Winslow Travels Linköping. 

9-15 april: På spaning efter Rysslands själ, 

konst, estetik och kultur. 

Om man vill se den viktigaste konsten i orginal som skapades 

för 100 år sedan måste man åka till Moskva och St 

Petersburg. 

De båda samlarna Serge Schukin och Ivan Marosov 

köpte under åren 1900-1914 utsökt fransk konst av fram 

för allt Matisse och Picasso. Tavlorna beslagtogs efter 

revolutionen men visas sedan 1948 på Pushkinmuséet i 

Moskva och Eremitaget i St Petersburg. Tretiakovmuseet 

i Moskva har den finaste samlingen ryska ikoner i 

världen. En ikon i den abstrakta konsten ”Den svarta 

Sälar i Lofoten 

25 

kvadraten” av Malevich 

såg vi i Tretiakovmuseets 

moderna avdelning. Den 

ingår i världens första abstrakta 

självporträtt. 

Ryska museet som de flesta 

resenärer sällan ser gav oss 

möjligheter att se fler tavlor 

av Malevich, Kandinsky 

och Chagall. 

I Eremitaget i S:t Petersburg 

intresserade vi oss 

särskilt för den utsökt fina samlingen av Matisse och Picasso. 

Problemet med att de lokala guiderna bara vill visa 

de kejserliga praktsalarna löste vi. Vid vårt besök hade 

vi denna gång turen att få uppleva Tjaikovskijs opera 

Eugene Onegin på Bolshoj operan i Moskva. 

I St Petersburg med den berömde chefdirigenten 

Valeri Gergyev fick vi uppleva en fantastisk nypremiär 

av operan Aposteln Paulus´ mirakel. Den hade premiär 

1995 och anledningen var att man firade att kompositören 

Nikolaus Karetnikov skulle ha fyllt 80 år. Hans musik 

var förbjuden att framföras i Ryssland under kommunisttiden. 

Det var nu ett unikt tillfälle att få uppleva en modern 

rysk opera. 

Vi var 17 deltagare 

med Nina 

och Anders 

Törn vall som 

ledare av spaningen 

efter 

Rysslands själ. 

En höjdpunkt 

var besöket på 

Aposteln Paulus mirakel 

Malevich: Svart kvadrat 

svenska ambassaden 

som gav 

oss utomordentligt fin och aktuell information. Till skillnad 

från Aposteln Paulus kom vi hem helskinnade och 

mycket nöjda. 

Researrangör var Winslow Travels i Linköping. 

7-11 juni: Natur och kultur i Lofoten. 

I samband med vårmötet i Arvidsjaur reste en grupp 

SÄL ar vidare till Lofoten. 

Vi åkte buss från Arvidsjaur till Bodö i Norge, med båt

till Moskones och slutligen med buss till Svolvaer. Nästa 

dag gjorde vi en heldagstur i strålande sol med lokal guide 

till Borg med Vikingamuseet, Nusfjord, Sund, Reine, 

Stamsund och Valberg. Den stora naturupplevelsen kom 

dagen därpå när vi åkte med Lofotenferga på havsörnsafari. 

John Stenersen är en känd fågelguide och fotograf 

som skrivit boken ”Fugler i Lofoten”. John visade oss de 

bästa fågellokalerna med bl.a. ejder, måsar, trutar skarvar 

och tobisgrissla. Vi fick se eleganta uppvisningar av havsörnar 

som fångade fisk alldeles intill båten. Förtrollande 

vacker var naturen i Trollfjorden. 

Många kända konstnärer t.ex. Sven Erixon och Albin 

Amelin har åkt till Lofoten för att måla. Lars Lerin 

bodde i Konstnärshuset i Svolvaer i 12 år och har gett 

ut boken ”Mellan husen - bilder från Lofoten”. Vi såg 

konst av hans sambo Yngve Henriksen som bor kvar i 

Svolvaer. Vi fick träffa en annan av Nord-Norges mest 

kända konstnärer, Thor Erdahl i Kabelvåg. ”Skulpturlandskap 

Nordland” är en internationell konstsamling 

med 33 konstverk av inbjudna konstnärer från hela världen. 

Skulpturerna synliggör sin omgivning så att platsen 

får en ny dimension. 

Störst intryck av konsten vi såg under resan gjorde 

därför ”Duschkabinen”. Installationen gjordes år 1996 av 

den världsberömde konstnären Dan Graham från USA. 

Vi var 74 nöjda deltagare som speglade oss inramade av 

sommargrönska och snötäckta fjälltoppar. Solen gick aldrig 

ner. 

Kommande resor: 

2-8 oktober: Konst och musikresa till 

London 

Flyg till London med stadsrundtur och besök på British 

Museum, Tate Modern, Tate Britain, National Gallery, 

Victoria & Albert Museum, The Wallace Collection, 

Royal Academy of Arts 

London National Gallery 

26 

25 oktober-2 november: Konst och 

musikresa till New York och Boston 

Vi gör stadsrundturer i båda städerna. Museer vi ska besöka 

i New York är Museum of Modern Art , MoMa, som 

har en av världens bästa samlingar av modern konst, The 

Guggenheim museum, Neue Galerie, Metropolitan Museum 

och Frick collection. The Whitney museum med 

Hopper och Calders fantastiska cirkus ingår naturligtvis 

i resan. På Metropolitan Opera ger man Trubaduren när 

vi är där. 

The Guggenheim Museum i New York 

Sevärt i Boston är MFA (Museum of Fine Arts) med 

bl.a. John Singer Sargent’s Rotunda och Isabella Stewart 

Gardner Museum, I Camebridge Carpenter Center for 

Visual Arts (Le Corbusier) med Fogg Art Museum och 

Maurice Wertheim-samlingen. 

Intresseanmälningar kan sändas till Ingemar Ringqvist, 

Svenska Kulturresor AB, Box 17 554, 200 10 Malmö 

Tel 040-103570 Fax 040-303345 E-brev info@kulturresor.se 

Uppdaterad information om nya och gamla SÄL-resor 

finns på www.tryding.se/ Det är där möjligt att både före 

och efter resan besöka museer och andra sevärdheter via 

klickbara länkar. 

OBSERVERA! 

I nästa nummer av Sälbladet, som utkommer i december, 

skriver Nils Tryding en Tillbakablick, där han 

delger oss minnen från alla sina år som reseledare och 

konst- och kulturguide med SÄL. Till detta nummer 

önskar jag bilder från Sälar som varit med på resor 

med Nils Tryding. De kommer att vara med i decembernumret, 

eventuellt som ett collage på 1:a sidan. 

Skicka bilder, som bifogad fil i mail eller som pappersbild 

(som återsändes) till mig senast 15 september. 

Ingvar Gustafson, redaktör

Sälkryss nr 44 

VEM DÅ DÅ? 

Hon verkade vid 

universitetet i Salerno 

runt 1500-talets mitt 

och anses vara den 

första kvinnliga 

professorn i medicin. 

Hennes specialitet 

var gynekologi och 

obstetrik. Här vill vi 

ha ett av hennes 

många namn. 

Sälkryss nr 44 

Lösningen insändes till: 

Ingvar Gustafson, Storängsgatan 3a, 

352 36 Växjö 

senast 1 oktober 2010 

Insänt av: 

FÄRSKOST 

BÖR 

BLANKA 

BYRÅN 

EN HADE- VIT SLÅR LYFTER JUST TALTE 

RIANS 

INGEN FYLLS DÅ 

TIMMER- SOM ETT EN DRILL PÅ FEST 

GAFFELN 

MAN GÖR 

MAN SPÖKE I SKYN 

I BOSTON DET 

GER 

ASK TILL 

ASK 

KLOCKRENT 

EN KÄLLA 

FÖR 

FORSKARE 

MÖLLE 

”BY THE 

SEA” 

SKALA 

VID 

SÅGEN 

SAM- 

LAR 

KÅPOR 

TECKEN 

PÅ VAD 

SOM KOM- 

MA SKALL 

KLÄR 

SITT 

PRICK- 

LÖSA 

RABAT- 

TERS 

RYTMER 

LÅTER 

RÄTT 

GALET 

MAT- 

MOR 

STRECK 

I 

MÖNSTRET 

MODORD 

ÖVER- 

ORD 

MOT 

STRÖM- 

MEN 

BITANDE 

VAD DÅ DÅ? 

Domän: Eukaryota, Rike: Växtriket, 

Klass: Trikolpater, Ordning: 

Gentianales, Släkte: Psychotria. 

Det går att ”kräkas upp” fler 

uppgifter om denna medicinalväxt. 

Psychotrians andra namn, tack! 

TVÅ I 

BÖRJAN 

FÖR FORS- 

KARE PÅ 

HÖG NIVÅ 

I VÄLDIG 

BORG 

RUNT 

BIL- 

ÄNDA 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

27 

EN 

RIKTIG 

VILD- 

KATT 

SÄGS ÄN 

PÅ HUMÖR 

SOM EN 

ROLAND 

SÄLL- 

SYNT 

GREVE 

GREY 

SMAL 

SAK 

FÖR 

MAT 

SÅG 

STEN 

VID 

BRUNKE- 

BERG 

VEM DÅ 

SER NOG 

ÖVER 

ANDRA 

STEN- 

TECKEN 

BIDAM 

ÄR EN ATLAS 

PLATS FÖR 

PÅTRYCK- 

NING 

NATT OCH 

DAG 

TÄMLIGEN 

TAM 

SAM- 

LING 

FÖR 

SÄLAR 

GODA 

VÄNNERS 

LAG 

LAPPLISAS 

STRECK? 

SVAG FÖR 

TÖRSTANDE 

VÅRDAT 

MED BI- 

KÄNSLA 

Vi gratulerar 

följande vinnare: 

Jan-Ola Englund, 

Uppsala 

Per H. Magnusson, 

Växjö 

Ingrid Sjöstrand, 

Göteborg 

PHILIP 

MARLOWES 

CHAND- 

LER 

STÄPP 

FÖR VILA 

SVARADE 

NOG SOLON 

THALIAS 

TILJOR 

RÄTT 

SOM 

RIGA- 

TONI 

AHAS- 

VERUS ÖDE 

UTE I 

WIMBLEDON 

HÅR 

IHOP 

TANK- 

VÄRD 

KLAPP 

EKBLAD 

PÅ SCEN 

BÄR 

KÄLLAR- 

HALSBÄR 

DEN 

ÄLDRE 

PÅ SITT 

SÄTT 

MALM- 

KORN 

SJÖNG 

SJÖMÄN 

I FÖR- 

DÄRVET 

BLEV 

FILEMON 

I SAGAN 

TÅG ATT 

SLÄPA MED 

EN ANNAN 

GÅNG 

RÅDER 

VID 

VÄTSKE- 

BRIST 

VISAR 

VÄLARTAD 

Rätt lösning för Sälkryss 43

PRESSGRANNAR 

SÄLBLADET (SB) är förhoppningsvis den mest läsvärda 

av läsekretsens (alltför?) många tidningar som dimper 

ner i brevlådan, men vi är ju inte helt ensamma på läsvärda 

tidnings-marknaden – En pressgranne som vi tycker 

i tonfall står oss lite extra nära är Grönköpings Veckoblad 

(GV). Som bekant är Grönköpings framstående - 

tillika ende - läkare, Hr stadsd:r A.T. (August Tertius) 

Salvén, alltid upp till datum vad gäller medicinska och 

sjukvårdspolitiska aktualiteter. 

Genom tillmötesgående från GV:s chefredaktör 

Ulf Schöldström, tillika tidigare utredningschef vid 

Läkarförbundet, har vi fått möjlighet att återge kollega 

Salvéns geniala forskning å ett av tidens mest 

folkhälsohotfulla problem, den tilltagande antibiotikaresistensen 

(kraftlöshet mot bacillusker) och 

läkarkårens ohörsamhet mot Kungl. Medicinalstyrelsens 

m.fl. auktoritära (som man skall lyda) nationalistiska 

riktlinjer, dessutom evidenscertifierade av 

SBU (som tvingats läsa alla tvivelaktiga pek i ämnet). 


ÄGG FRAMTIDENS 

MEDICIN? 

Hr stadsdr Salvén forskar! 

Enligt somliga forskare torde gulor från helt 

vanliga hönsägg kunna vara ett nära nog lika 

effektivt vapen som antibiotika, då det gäller 

att bekämpa de bakterier som bl.a. orsakar 

infektioner i luftvägarna. 

– Det finns verkligen studier som talar för att detta skulle 

kunna bli fallet, hävdar hr stadsdoktor A. T. Salvén, härstädes, 

å Veckobladets förfrågan. 

– Då jag först hörde talas om detta resonemang, hade 

jag svårt att tro, att det kunde finnas belägg för en sådan 

teori. Kom jag dock sedan att tänka å alla de gånger jag 

vid iråkad förkylning blivit serverad äggtoddy (å lämpligt 

sätt förstärkt, enligt gammalt familjerecept) av min kära 

hustru, och genast efter inmundigandet tyckt mig känna 

en avsevärd lindring i såväl svalg som luftrör. Detta gav 

mig idén till att undersöka det hela närmare genom att 

starta ett unikt forskningsprojekt. 

SISTA SIDAN 

Hr dr A.T. Salvén (t.v.) med försökspersonen hr f.f. P. 

- Trodde jag nog inledningsvis, att det skulle bli svårt att få 

någon medborgare att ställa upp frivilligt å de medicinska 

försök som jag behövde utföra. Blev jag således både glad 

och överraskad, då hr f. förrädaren H. Peterzohn, helt å 

eget initiativ, erbjöd sig som försöksperson. Följaktligen 

har hr P. var dag sedan en tid tillbaka inkommit till min 

mottagning, där vi båda tillsammans intagit ett allt större 

antal toddyar, givetvis i rent vetenskapligt syfte. 

Mer forskning! 

-Mina försök har glädjande nog slagit mycket väl ut, 

emedan varken hr P. eller jag själv drabbats av några som 

helst sjukdomar under försöksperioden, och har vi inte 

heller känt något behov av att intaga några antibiotiska 

preparat, utan känner vi oss båda vid god vigör. 

-Forskningen kommer dock att fortsätta ytterligare en 

tid framgent, för den händelse någon försämring i vår 

hälsotillstånd skulle kunna åberopas såsom belägg för avvikande 

teorier. Hoppas jag så småningom kunna inleda 

ett samarbete med hönsstuteriet i Knisslinge för storproduktion 

samt distribution av medicin med antibiotikaklassad 

effekt, tillägger hr dr Salvén med kinderna blossande 

utav entusiasm.

SÄLbladet 2-3 - Sveriges läkarförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?