Hur klarar sm-företagen nya krav?

Foto: Daniel Eriksson, Ålandstidningen 

Företagsnyckeln 

En gemensam tidning för svenskspråkiga företagare inom FiF •1/2011 

Hur klarar sm-företagen nya krav? 

Nätfakturan - här för att stanna s. 16 

Företagarkryssning drog fullt hus s. 28 

Företagarnas Centraldelegation rf

2 

Företagsnyckeln 1/2011

Håll hjulen rullande med 

Aktia finansiering 

AVBETALNING OCH LEASING 

- finansieringsalternativ nu även hos Aktia! 

Innebär kommande år uppdatering av fordonsparken eller andra dyrare 

anskaffningar? Avbetalnings- eller leasingkontrakt kan vara det mest 

lämpliga sättet att finanisera investeringen. 

Berätta för oss om dina planer. Tillsammans utreder vi det bästa 

alternativet för dig. 

www.aktia.fi 

Ta kontakt med ditt kontor för mera information!

4 

Riksomfattande medlemsförmåner 2011 

Alla förmåner förutsätter att du uppger ditt 

medlemskort eller -nummer! 

Närmare information om medlemsförmånerna: 

www.yrittajat.fi/jasenedut 

Med Asiakastietos årsavgift 

(240 € + moms 23 %) får 

medlemsföretagaren förmåner till ett värde på över 

500 €, bl.a. flera sökningar och användarkoder till 

webbtjänsten, nyhetsbrevet och utbildningar, tidningen 

Luotsi, synlighet i aarre.fi och i avtalskundens 

webbtjänst. Läs mer om förmånerna och sök 

allmän information på medlemssidorna www.yrittajat.fi. 

Bli avtalskund: asiakaspalvelu@asiakastieto.fi, 

tel. 010 270 7200. 

Soliditet erbjuder medlemmarna 

i FiF företagskredituppgifter 

utan årsavgift 

och en 20 %:s rabatt på riktpriset. Tilläggsinformation: 

Bisnode Finland Oy, tel. (09) 7511 9100, 

asiakaspalvelu@bisnode.com. www.soliditet.fi 

Fennia erbjuder en avbrottsförsäkring 

i Fenniakasko och en möjlighet 

till glasförsäkring. Dessutom 

erbjuder vi en avgiftsfri gruppolycksfallsförsäkring 

i samband med Företagarens Personskydd och 

45 %:s rabatt på premien för omfattande Fenniakasko. 

Grundbonus för omfattande Fenniakasko 

är 70 %. Tilläggsinformation: tel. 010 802 290. 

www.fennia.fi/suomenyrittajat 

Finder Yhteystieto är avgiftsfritt 

tillgänglig för dig, när du skriver 

in dig på www.yrittajat.fi med ditt eget medlemsnummer. 

Du får göra hundra Finder-sökningar per 

månad avgiftsfritt. Tilläggsinformation och tekniskt 

stöd: tel. 020 692 999, finder@fonecta.com 

Lentoparkki Oy vid Helsingfors-Vanda 

flygplats ger medlemmarna i FiF 15 %:s 

medlemsrabatt på normala parkeringspriser. 

Lentoparkki är öppet 24 h/dygn. 

Prisuppgifter 24 h telefontjänst 010 2295 860. Obs! 

vår nya adress är Dickursbyvägen 151, 01530 VANDA. 

www.lentoparkki.fi 

15 %:s rabatt på alla biluthyrningspriser 

i Finland som 

publicerats på adressen www.europcar.fi, också 

erbjudanden. Rabatten gäller dygnspriser för 

bilar, men inte tilläggstjänster. Tilläggsinformation 

och bokningar: tel. 0200 121 54, varaukset@ 

europcar.fi. www.europcar.fi 

De medlemsförmåner och -erbjudanden 

som är i kraft kan 

du se på våra internethemsidor 

www.sonera.fi/jasenedut, tel. 0800 134 134 

mån–fre 8–16.30. 

D-Fence Oy erbjuder en kontinuerlig 

20 %:s rabatt på e-posttjänster. 

D-Fence avvärjer hot, garanterar att 

relevant e-post når fram och krypterar 

e-posttrafiken. Tilläggsuppgifter och tjänstens 

ibruktagande på: www.d-fence.fi/sytilaus, 

tel. (09) 6231 418. www.d-fence.fi 

Företagsnyckeln 1/2011 

Medlemmar får 15 %:s rabatt på dagens 

bästa pris i Standardrum på alla 

Best Western hotell i de nordiska 

länderna, Baltikum och Polen. Prisuppgifter 

och bokningar: avgiftsfria 

servicenummer 0800-12010, vid internetbokningar 

använd företagskoden 0135903. www.bestwestern.fi 

Hilton-hotellkedjan erbjuder inkvartering 

och konferenstjänster till 

medlemsförmånspriser. FiF och avtalsnumret 

D000005439 ska uppges 

vid bokning. Prisuppgifter och bokningar: 

Hilton Helsinki Kalastajatorppa, tel. (09) 458 11 

Hilton Helsinki Strand, tel. (09) 393 51 

Hilton Helsinki-Vantaa Airport, tel. (09) 732 20 

www.hilton.com/nordic 

Medlemmarna i Företagarna i Finland 

får 20 %:s rabatt på normala 

rumspriser från måndag till fredag 

samt en 10 %:s rabatt på á la carte-priserna. Prisuppgifter 

och bokningar: tel. myyntipalvelu@hotelarthur.fi, 

p. (09) 173 441. www.hotelarthur.fi 

5 %:s rabatt på alla hotell i Finland, 

Sverige och Europa och i Danmark 

och Norge 8 %:s rabatt på flexpriserna. 

Dessutom får medlemmarna av FiF 5 %:s 

rabatt på alla konferenstjänster i Scandichotellen 

i Finland. Tilläggsuppgifter och bokningar: tel. 

08000 6969. FiF och avtalsnumret D000005439 

ska nämnas vid bokning. www.scandichotels.fi 

10 %:s rabatt på alla affärsresor och på grupp- och 

konferensresor i företagssyfte. Tilläggsinformation 

och bokningar: grupp- och konferenskunder tel. 010 

804 123 Företagarna i Finlands kundnummer 38754. 

www.tallinksilja.com 

Vid privatresor som medlem av FiF har du direkt 

tillgång till silvernivån i stamkundsprogrammet 

Club One. Ytterligare information och registrering 

i stamkundsprogrammet Club One via medlemssidorna 

på yrittajat.fi. Prisuppgifter och bokningar 

www.clubone.fi, tel. 0600 152 68 (1,64 €/besvarat 

samtal + alltid lna/msa). www.clubone.fi 

Viking Line erbjuder båtresor 

till medlemsförmånspriser. 

Prisuppgifter, rabattkoder och länkar för bokning 

finns på medlemssidorna www.yrittajat.fi. Bokningen 

av en reguljär resa ska bokas under medlemsföretagets 

namn, och rabattkoder ska uppges 

vid bokning. Tilläggsinformation och bokningar: 

tel. 0600 41577 (1,64 €/besvarat samtal + lna/msa). 

www.vikingline.fi 

Företagarna i Finland – PB 999, 00101 Helsingfors – telefon (09) 229 221 – toimisto@yrittajat.fi 

Med Neste Oil Företagskort 

får du 2,5 cent/liter (inkl. 

moms) rabatt på bensin och diesel på Neste Oils 

trafik- och automatstationer. Kontoförvaltningsavgiften 

med e-faktura är 1 €/mån. och med pappersfaktura 

2,5 €/mån. Rabatten gäller inte på Neste Oil 

Express-automatstationer. I avtalets fält för tilläggsuppgifter 

skall man skriva ”Företagarna i Finland rf” 

-avtal. Tilläggsuppgifter och ansökan om företagskort: 

tel. 010 458 8480. www.neste.fi 

Med euroShell Företagskort får du 

2,1 cent/liter (inkl. moms) rabatt på 

Shell-bensin och -diesel. Rabatten gäller 

inte på Shell express-stationer. Kontoförvaltningsavgiften 

för kunder med 

företagskort är 3 €/faktura (inkl. moms), pdf-räkningar 

0 €/mån. Tilläggsinformation och ansökningar 

om företagskort: tel. 0204 43 2074, anteckna 

koncernnumret R2130 på ansökningsblankettens 

högra hörn. www.shell.fi 

På tankleveranser av Shell Thermo – uppvärmings- 

och motorbrännoljeleveranser 2 cent/liter 

(inkl. moms) rabatt beräknat på marknadsprisnivån. 

Minimimängden vid engångsleverans är 

1 000 liter. Tilläggsuppgifter: tel. 0800 19292. 

Med St1-företagskort får du 2,2 

cent/liter (inkl. moms) rabatt på 

bensin och diesel på de särskilt 

utmärkta St1-stationerna. Inga fakturerings- eller 

kontoavgifter Tilläggsuppgifter och ansökan om företagskort: 

tel. 0800 13770, www.st1.fi, kortit@st1.fi 

och från stationerna. St1 Brännolja till specialpris. 

Minimimängden vid engångsleverans är 1 000 liter. 

Beställningar: tel. 0800 166 266. 

Med Teboil Företagskort får du 

2,69 cent/liter (inkl. moms) rabatt 

på bensin och diesel samt 10 %:s rabatt på 

smörjmedel, bilkemikalier, gasol och biltvätt. Ingen 

kontoavgift. Med medlemskortets magnetband 

är kontantrabatten 2,2 cent/liter på bensin och 

dieselolja samt 10 % på Teboil smörjmedel. Tillläggsinformation 

och ansökan om företagskort: 

tel. 020 470 0739 eller anne-maria.juhala@teboil.fi. 

Teboil brännolja och motorbrännolja till konkurrenskraftiga 

avtalspriser. Fråga efter en offert och 

beställ på nummer 0800 183 20 (på svenska) eller 

0800 183 301 (suomeksi) eller tilauskeskus@ 

teboil.fi. Minimimängden vid engångsleverans är 

1 000 liter. 

Skapat Energia erbjuder 

konkurrensutsättning av 

elanskaffning och experttjänster 

till avtalspris! Tilläggsuppgifter och elavtal: 

asiakaspalvelu@skapatenergia.fi, tel. 020 7414 

110. www.skapatenergia.fi 

Utnytta även de lokala 

medlemstjänsterna och -servicen 

fråga din egen regionförening!

Markus Jussila, vd för Företagarnas 

Centraldelgation och 

Österbottens Företagarförening 

Frågan om företagsstöd har varit på 

tapeten under den sista tiden. 

Självaste Jorma Ollila aktualiserade 

frågan genom att ifrågasätta behovet 

av statligt stöd till företag. Därefter har 

man på arbets-och näringsministeriet 

hastigt utrett frågan och kommit fram 

till att en fjärdedel av företagsstöden 

går till stora företag. 

I jämförelse mellan olika EU-länder 

är stödnivån i Finland under medeltalet 

för EU-länderna med 0.47% av BNP. 

Det är självklart att stöd till börsbolag 

för forskning och utveckling och t.ex. 

ett investeringsstöd för ett sm-företag 

bör betraktas som helt olika saker. 

För ett sm-företag kan stödet vara 

helt avgörande vid ett investeringsbeslut 

eller ett beslut om att inleda export 

till ett nytt marknadsområde, medan 

större företag med hjälp av stöden t.ex. 

kan bedriva produktutveckling som 

annars vore för riskabel att satsa på. 

Därför får det inte bli så att Ollilas 

uttalande äventyrar stödet för smföretagen. 

Tvärtom är det av central 

betydelse att våra beslutsfattare ser 

till att företagsstöden för sm-företagen 

ökas och inte minskas. 

LEDARE 

Företagsstöd 

har stor betydelse 

för sm-företag 

Självfallet bör det samtidigt ses till 

att stöden fungerar effektivt och att 

de fördelas rättvist. På fältet finns det 

nämligen ett missnöje med de regionala 

skillnaderna i stöden där företag 

i glesbygdsområden har möjlighet till 

mångsidigare stöd än företag i t.ex. 

västra Finland. Detta upplevs som 

snedvridande eftersom företagen ofta 

tävlar om samma leveranser och då 

möts som konkurrenter. 

Riksdagsvalet närmar sig snabbt, 

och man kan notera att kandidaterna 

aktiverar sig. 

Kärnfrågorna ur företagarnas 

synvinkel kommer troligen att handla 

om beskattning, speciellt då dividendbeskattningen, 

samt frågor gällande 

flexibilitet i arbetslivet. 

Gällande dividendbeskattningen 

har företagarna samstämmigt fört 

fram att det nuvarande systemet 

fungerat bra. Speciellt incentivet till 

starkt eget kapital har varit viktigt 

och skyddat företagen från konkurser. 

Detta har varit avgörande i att hålla 

kvar arbetstillfällen och hålla landet 

på fötter under konjunktursvackan. 

Varför ändra på något som upplevts 

som välfungerande? 

Även arbetslivets flexibilitet har stor 

betydelse för företagens framgång. Att 

våga växa genom att anställa främmande 

arbetskraft får inte vara för dyrt. 

Även möjligheten till lokala avtal ifall 

båda parter så önskar bör få finnas. 

Allt detta för att trygga sm-företagens 

möjlighet att växa och sysselsätta. 

Företagarens socialskydd samt beskattningen 

vid överlåtelse av företag 

inom familjen är exempel på andra 

centrala frågor. 

Hos oss i Österbotten är frågan om 

pälsnäringens verksamhetsförutsättningar 

ett exempel på en regional fråga 

som förtjänar uppmärksamhet. Det 

finns krafter som talar för att förbjuda 

hela näringen i vårt land. Att detta 

sannolikt skulle leda till att näringen 

flyttar till länder där övervakningen 

är obefintlig, är knappast önskvärt för 

någon. 

Därför bör även regionala frågor 

såsom denna hållas framme i diskussionerna. 

• 


5

INNEHÅLL 

8 Småföretagarbyråkratin blir inte lättare 

10 Klara mål och genomtänkt marknadsföring 

12 Framåt med hjälp av bredare kunnande 

14 Gemensam strävan efter friska hus 

16 Nätfakturan - här för att stanna 

18 Nytänkande i hälsans och smakens tecken 

20 Renässans för den fria bilverkstaden 

22 Bildoktorn har nöjda patienter 

24 En salong med plats för fler proffs 

26 Social trygghet för fler 

28 Företagarkryssning drog fullt hus 

30 Designtävling för global konkurrenskraft 

31 Marknaden väntar - prisbelönta idéer på god väg 

33 Nya regler om bruket av visstidsanställning 

34 Företagarens vardag i Latinamerika 

36 Mässkalendern våren 2011 

37 Företagsbilen 

40 Snickarboden går tillbaka till ursprunget 

41 Mariehamn firar 150 år 

42 Man hittar alltid guldkorn i diskussionerna 

44 Nu hittar du rätt i projektdjungeln 

HUR KLARAR SM-FÖRETAGEN NYA KRAV? s. 8-25 

LEDAREN s. 5 

Företagsstöd har 

stor betydelse för 

sm-företag 

FÖRETAGSBILEN s. 37-39 

• Provkörning av Opel Astra Sport Tourer, 

rymlig och ekonomisk mellanklasskombi 

• Bilen som uppfinning fyller 125 år, två 

patent lade grunden till dagens stjärna 

• Europas bilhandel på minus men kraftig 

tillväxt i Norden 

• Granskning av bränsleprisutvecklingen i 

kustregionen 

Solventia s. 8 Pixelfarmen s. 10 Creamarketing s. 12 Simons Element s. 14 Närpes Fiskdelikatesser s. 18

ORDFÖRANDE- 

SPALTEN s. 11 

Din åsikt är viktig! 

Bildoktorn s. 22 Hair House s. 24 

SOCIAL TRYGGHET 

FÖR FLERA s. 26 

18 000 fler omfattas av företagarnas 

pensionslag sedan 

årsskiftet. 

NYA REGLER FÖR VISS- 

TIDSANSTÄLLNING s. 33 

Arbetsavtalslagens 1 kap. 3 § 3 moment 

gällande visstidsanställningar 

har ändrats 1.1.2011. 

Företagsnyckeln 

språkrör för Finlands svenska 

företagare sedan 1997 

Chefredaktör: 

Markus Jussila 

Tfn (06) 356 0811 

markus.jussila@osfofo.fi 

Redaktionssekreterare: 

Ann-Christin Wik 

Tfn (06) 356 0813 

acwik@osfofo.fi 

Redaktörer: 

Max Lindholm 

Tfn (09) 2292 2853 

max.lindholm@yrittajat.fi 

Anne Manner 

Tfn 050 560 6639 

info@empati.fi 

Jonny Mattsson 

Tfn (018) 23 277 

ombudsman@foretagare.ax 

Thorbjörn Sirén 

Tfn (019) 534 8435, 0400 614 887 

office@thsfinland.fi 

Kontaktuppgifter: 

c/o Österbottens Företagarförening 

Sandögatan 6, 65100 Vasa 

Pb 289, 65101 Vasa 

Tfn (06) 356 0810 

foretagsnyckeln@osfofo.fi 

Prenumerationspris: 30 euro/år 

Tryckeri: Fram Ab, Vasa 

ISSN 1455-4607 

Utgivningstidtabell år 2011 

Nr Utkommer Material 

1 v. 8 28.1.11 

2 v. 16 25.3.11 

3 v. 24 20.5.11 

4 v. 38 26.8.11 

5 v. 47 28.10.11 

Utgivare: 

Företagarnas Centraldelegation rf 

• Hantverks- o fabriksföreningen i Lovisa 

• Korsnäs Företagare 

• Närpes Företagare 

• Södra Finlands Företagarförening 

• Ålands Företagareförening 

• Österbottens Företagarförening

8 

Småföretagarbyråkratin 

blir inte lättare 

Statsmaktens officiella strävan är att göra företagarens byråkrati enklare och mera lättöverskådlig, 

men den allmänna uppfattningen är nog att det har blivit både krångligare och svårare 

för de allra flesta. Är det så även ur bokföringsbyråernas synvinkel? 

Ole Andersson på Solventia – ett företag som uppstått efter en mängd fusioner av ett flertal 

olika mindre bokföringsbyråer, är inne på samma linje. 


Ole Andersson på Solventa 

tar itu med nästa kunds 

skattedeklaration.

– Det går nog inte en dag att vi inte möter 

kunder som är allt från förbannade 

till förvirrade över framförallt skattekontoreformen 

som i alla fall tillsvidare 

inte gjort livet lättare för företagarna. 

Och även vår personal ger nog uttryck 

för ganska stor frustration - det måste 

medges, konstaterar Ole Andersson på 

Solventia med en djup suck. 

Tanken bakom skattekontot är ju 

bra, den skulle förenkla företagarens 

arbete. På webbplatsen vero.fi kan vi 

läsa: 

”Skattekonto är en sammanställ ning 

av skatter som skattebetalaren ska 

betala på eget initiativ. Skattekontot 

upprätthålls av Skatteförvaltningen. 

Kontot är personligt. 

Skatteförvaltningen bokför på 

skattekontot de skatter som skattebetalaren 

deklarerat i sin periodskattedeklaration 

samt de betalningar 

skattebetalaren betalat in med 

skattekontots referensnummer. På 

kontot registreras också de skatter 

på eget initiativ som Skatteförvaltningen 

debiterat och återburit samt 

räntor. 

På skattekontot bokförs inte 

inkomstskatter, fastighetsskatter, 

arvsskatter, skogsvårdsavgifter eller 

överlåtelseskatter.” 

– De facto så är de allra flesta 

företagarna antagligen inte ajour med 

läget vad gäller saldot på det egna 

kontot. Överraskningarna blir ofta 

stora när det dimper ned ett brev från 

skatteverket där de berättar att man 

påförts förseningsränta. Ja det har 

till och med hänt att avgifter gått till 

utmätning - utan att företagaren ens 

varit medveten om att det har funnits 

en skatteskuld. Informationen är nog 

bristfällig. 

Andersson konstaterar att det ofta 

kan vara rätt svårt att reda ut varför en 

företagare fått en förseningsränta - de 

beräkningar bokföringsbyrån gör och 

enligt vilka företagaren gjort sin inbetalning 

kan skilja sig från skatteverkets 

beräkning. Om företagaren betalt för 

lite påförs han en 5 € avgift för försenad 

betalning från dag 1. Det krävs ofta 

många samtal till skatteverket för att 

reda ut bakgrunden till det annorlunda 

synsättet och eventuellt få rättelse 

gjord. Det otrevliga här är ju det att 

företagaren som drabbas av denna 

förseningsränta - har levt i god tro och 

betalt sin skatteskuld - men pga olika 

tolkningar hos bokföringsbyrån och 

skatteverket - får han trots det, denna 

extra utgift. Det att han kan försöka 

kräva det av sin bokföringsbyrå är ju 

en sak mellan dessa. 

Andersson konstaterar också att 

han tidvis stöter på godtyckliga förskottsbeslut 

som han har haft svårt att 

förstå - med samma påföljd som ovan. 

Men det allra grövsta är nog när skatteverket 

till företagarens förvåning plötsligt 

gör ett beslut om utmätning av en 

skuld - utan att företagaren på förhand 

gjorts medveten om detta. Det är det 

mest skrämmande. Så transparensen 

i systemet - de få möjligheterna för företagaren 

att på ett lätt och tydligt sätt 

få insyn i det egna skattekontot - utan 

att ringa till skattekontorådgivningen, 

det är nog det som är sämst. 

– Vi hade ett bra och välfungerande 

system, jag upplever nog att skattekontoreformen 

var ett steg bakåt. Men 

samtidigt vill jag nog höja på hatten för 

de människor som svarar i telefon på 

skattekontorådgivningen. Även om de 

kanske inte har helt klart för sig för vad 

som ligger bakom enskilda beslut och 

åtgärder, är de i alla fall väldigt vänliga 

och tjänstvilliga. 

Andra förändringar som påverkat 

tillvaron för företagarna är matmomsen 

som ändrades mitt under 

skatteåret och nu har vi omvända 

mervärdesskatten för företag i byggnadsbranschen 

på kommande. Här 

saknas fortfarande tydlig och entydig 

information till bokföringsbyråerna och 

de skatteskyldiga. 

– Jag skall ju inte klaga egentligen, 

skrattar Andersson. Ju krångligare 

eller ju mera förändringar det görs i 

systemen och regelverken - desto mer 

jobb har vi. 

Regelverket som berör revision av 

företag har förändrats. Det betyder att 

småföretag har befriats från plikten av 


ha en revisor, medan större bolag bör 

ha en auktoriserad revisor. Det var för 

att inte öka småföretagens utgifter pga 

av fiskala beslut som dessa befriades 

fån revisionsplikten, men den dyker 

ändå oftast upp om företaget önskar 

begära om tex Finnvera-finansiering eller 

om man behöver ett större finansieringsstöd. 

Även de flesta banker kräver 

att företagets bokföring har granskats 

av en auktoriserad revisor, före de 

behandlar ett företags låneansökan. 

– Här är dörren öppen för unga 

ivriga ekonomer, det finns ont om unga 

revisorer i Finland och medelåldern 

på de som finns är väldigt hög. Efterfrågan 

på revisorstjänster ökar hela 

tiden och de stora revisionsbyråerna 

kan lättt styra prisnivån i den riktning 

de önskar, konstaterar Ole Andersson 

på Bokföringsbyrå Solventia med ett 

leende. 

• 

Text och foto: Thorbjörn Sirén 

Företagandet är 

en livsstil För mig. 

Jag är medlem av 

företagarföreningen. 

Ju fler vi är, 

desto starkare är 

vår förening. 

kom med 

du oCksÅ! 

Teresa De Rita - Cavlek 

Move Wellness & Dance Center 


9

10 

Utvecklingen rusar men målet är detsamma för Malin Sjöberg 

på Pixelfarmen: att hjälpa kunderna med en marknadsföring 

som når målgruppen. 

Fundera på målsättningen och 

satsa på innehållet i all marknadsföring. 

De råden ger Malin 

Sjöberg, Pixelfarmen, sina 

kunder. Det gäller för minsta 

trycksak lika mycket som för 

webbsida och visuell identitet. 

Drunkna i massan eller satsa på kvalitet 

i innehållet? Svaret är självklart 

det senare om Malin Sjöberg, som 

driver Pixelfarmen i Jakobstad, svarar. 

Hon vill att hennes kunder ska lyckas 

nå sin målgrupp och fånga dess uppmärksamhet. 

– Oberoende om en kund anlitar 

mig för att göra ett visitkort, en 


Klara mål 

och genomtänkt 

marknadsföring 

broschyr eller en webbsida, börjar vi 

med att reda ut målsättningen. Med 

den som grund kan jag sortera fram 

lämpliga alternativ. 

En kund som ursprungligen tänkt 

sig en broschyr kanske egentligen 

behöver uppdatera sin webbsida. Eller 

tvärtom. 

Snyggt skal räcker inte 

Bland kunderna finns såväl små som 

stora företag samt föreningar och 

kommuner. Även om kundkretsen är 

bred har Sjöbergs arbete alltid samma 

syfte. Hon ska presentera kunden för 

rätt målgrupp. Och det är där både 

tjusningen och utmaningen ligger. 


– Jag vill träffa kunden personligen, 

eftersom det är viktigt för mig att fånga 

andan inom det företag eller den organisation 

jag ska ge synlighet. 

Med kännedom om kunden och ett 

klart utmejslat mål börjar arbetet med 

att framställa ett vettigt innehåll. 

– Utan ett genomtänkt och välgjort 

innehåll blir allt bara ett vackert skal, 

och den önskade effekten uteblir. 

Kunderna börjar allt mer inse 

vikten av en fungerande helhet; bland 

annat vill allt fler ha proffsiga bilder 

och texter. Det är Sjöberg glad för - för 

kundernas skull. 

– Idag, när snart sagt alla ger sig ut 

i de sociala mediernas vimmel är det 

viktigt att verkligen ha någonting att 

säga. Och att kunna framföra det på 

ett sätt som får målgruppen att titta 

och läsa. 

Detsamma gäller för såväl webbsidor 

och trycksaker. 

Ilande utveckling 

Malin Sjöberg står själv för såväl 

design som tekniskt framställning av 

hemsidor. Och inom den branschen 

gäller det att hänga med i svängarna 

- dock med eftertanke. Det är inte värt 

att nappa på alla trender. 

– På webben sker en oerhört snabb 

utveckling. Jag har ibland en känsla av 

att jag precis hunnit lära mig behärska 

någonting, så är det dags för nästa 

nyhet. Men jag accepterar föränderligheten 

och blir därför inte frustrerad. 

Malin Sjöberg utbildade sig till 

webbdesigner i Sydney. I Stockholm 

fortsatte studierna, som resulterade i

examen som omfattar både design och teknik. 

– Mycket av det jag lärde mig då är visserligen 

föråldrat idag, men den bas som en 

ordentlig utbildning ger är till nytta när det 

gäller att ta till sig ny information. 

Dagens små - morgondagens proffs 

Idag vill de flesta ha alla tjänster från ett ställe, 

och det ser Sjöberg till att erbjuda. 

– Konceptet har fungerat bra hittills och 

verkar göra det inom överskådlig tid. Men vad 

som händer när man själv börjar närma sig 

pensionsåldern och dagens småttingar kommer 

ut i arbetslivet återstår att se. 

Malin Sjöberg påpekar att dagens barn nästan 

föds med dator i handen, och när de lämnar 

studielivet kan de bli farliga konkurrenter till 

etablerade företag. 

– Man får väl se till att anställa dem när det 

blir så dags, säger företagaren med glimten i 

ögat. 

Kunskaperna har ökat också bland kunderna 

och de är i regel vana datoranvändare. Det 

märks på deras önskemål. 

– Många vill uppdatera sina hemsidor 

själva. Den möjligheten fanns inte tidigare, och 

väldigt få skulle ha kommit på tanken att ens 

fråga. 

Att mycket har blivit enklare för den vanliga 

användaren betyder däremot inte att grundarbetet 

går i ett nafs. Få av de som bloggar tänker 

på hur mycket arbete som krävs för en hemsida. 

– Det är till exempel enkelt att starta en 

egen blogg idag, men få tänker på att det tagit 

åratal att arbeta fram bloggverktygen. Att göra 

en hemsida är heller inget hastverk. 

Start i IT-svackan 

Malin Sjöberg startade sitt företag i en tid när 

andra drog öronen åt sig, mitt under IT-svackan 

år 2003. 

– Som nyutbildad hörde jag mig för om 

anställningsmöjligheter, men sådana fanns inte 

då. Däremot visade några företag intresse av 

att köpa tjänster. 

Under den tiden fanns det inte särskilt 

många i Jakobstadstrakten som sysslade med 

produktion av hemsidor på heltid. Och efterfrågan 

ökade allt mer. Med några uppdrag i 

bagaget satte Sjöberg igång. 

– Jag började i liten skala, jobbade hemifrån 

och gjorde inga stora investeringar. 

Efterfrågan har stigit alltmer och under lågkonjunkturen 

var Sjöberg minst lika sysselsatt 

som annars. Marknadsföringen är viktig i alla 

lägen och kan definitivt inte förbises under 

dåliga tider. 

• 

Text och foto. Anne Manner 

ORDFÖRANDESPALTEN 

Stephan Rantala, orförande för 

svenska utskottet och Företagarnas 

Centraldelegation 

Din åsikt är viktig! 

Det kinesiska nyåret började detta dygn. Nu är det ”harens år.” Detta 

år torde för oss svenskspråkiga företagare, betyda många aktiviteter 

och utvecklingsprojekt. Alla med avsikten att utveckla den svensksspråkiga 

verksamheten. 

Företagarna i Finland annordnar sin traditionella ordförandekryssning 

den 6.- 8.2.2011 till Stockholm. Under den svenska företagartäffen, 

har man för avsikt att lansera en enkät till alla svenskspråkiga företagare. 

Detta torde vara den första i sitt slag. Med detta frågebatteri, 

vill man höra fältets uppfattning om vilken typ av service de svenska 

företagarna önskar sig nu och i en nära framtid. Fältets röst är just 

nu oerhört viktig. Detta därför att man funderar över hur den svenska 

servicen skall organiseras inom Företagarna i Finland. 

Här finns naturligtvis många olika möjligheter. En möjlig lösning 

av denna fråga skulle naturligtvis vara en organisationsform, som 

oberoende av region, garanterar samma höga kvalitet på den svenska 

servicen. Förståelsen för de regionella och kommuna behoven behöver 

kontinuerligt utvecklas. Detta så att både servicen och intressebevakningen, 

alltid når fram. 

Därför uppmanar jag nu varje svenskspråkig företagare, som får 

ovannämda enkät, att ta ställning och besvara frågorna. Genom att 

fylla i frågerformuläret kan man påverka framtiden. 

Straxt efter ordförandekryssningen, på tisdagen den 8.2.2011, 

samlas också Företagarna i Finlands svenska utskott till sitt första 

möte. Efter det mötet sammankommer också styrelsen för Företagarnas 

Centraldelegation. Båda dessa organisationer, önskar dialog 

och växelverkan med fältet. Detta för att kunna fungera som verkliga 

språkrör, för den enskilda svenskspråkiga företagaren. Jag inbjuder alla 

svenskspråkiga företagare till dialog med oss. Detta för att vi vill höra 

Dina åsikter, så att vi kan hjälpa dig att nå fram både till regionella och 

nationella tjänstemännen och beslutsfattare. Låt oss tillsammans göra 

2011, till det år, då vi tillsammans utvecklar den svenska verksamheten, 

stärker organisationen och får vår åsikt hörd i alla svenska företagarfrågor! 

• 


11

12 

Framåt med hjälp av 

bredare 

kunnande 

Ingen är bra på allt. Det gör 

ingenting. Nu finns möjlighet 

att få in ett bredare kunnande 

i det egna företaget. En av 

ELY-centralen godkänd konsult 

hjälper vid starten, en grupp 

skräddarsys och sen följer en 

fortlöpande utveckling. Tjänsten 

går under namnet Advisory 

Board. 

– För vår del handlar det om utveckling. 

Vi har ett starkt tekniskt kunnande i 

företaget, men har saknat någon att 

bolla de strategiska frågorna med. 

Det säger Karl-Johan Smeds, vd för 

Oy Creamarketing Ab i Vasa. 

Advisory Board passar som hand 

i handske. Konceptet bygger på att en 

grupp, sammansatt enligt företagarens 

behov och önskemål, fungerar som ett 

bollplank. 

– Vi har länge tänkt ta in en ny styrelsemedlem, 

och Advisory Board ger 

vårt företag precis det vi behöver: ett 

bredare kunnande. Vi gjorde bedömningen 

att en grupp är starkare än en 

enskild individ. 

Framåt i rätt takt 

Creamarketing erbjuder internettjänster 

bland annat till företag. En utveckling 

av företaget är aktuell och nu gäller 

det för Smeds, kompanjonen Kim Ståhl 

och styrelsen att välja väg och klargöra 

målsättningar. 

– Vi måste fundera på i vilken riktning 

vi ska utvecklas samt med vilka 

kunder och vilka produkter. Vi övervä- 


Med hjälp av Advisory Board väljer Creamarketing i vilken riktning företaget 

ska utvecklas, berättar Karl-Johan Smeds. 

ger noga innan vi fattar beslut som ger 

resultat på sikt, alltså om ett par, tre år. 

Smeds berättar att Advisory Board nu 

är ett infört koncept i Creamarketing. 

Företaget har valt att inte jäkta fram 

på vägen mot nya mål, utan låtit de 

bråda tiderna sluka möda och energi. 

Det är helt i Advisory Boards anda. 

Företagaren väljer gruppen, takten och 

målsättningen. Till sin hjälp vid igångsättningen 

har företaget en Advisory 

Board-konsult. 

– Vi har haft två möten. Under 

det första presenterade vi oss och 

företagets verksamhet, och under det 

andra kom vi igång med en riktigt bra 

diskussion. 

Kostnaden är ingen omöjlighet. I 

startskedet subventionerar ELY-centralen 

konsulttjänsten och gruppens 

medlemmar lyfter ett rimligt mötesarvode 

och ersättning för sina resor. 

Fortlöpande process 

Tanken är att en grupp på tre till fyra 

personer ska fungera som stöd och 

bollplank för företagaren. Det är i 

startskedet en konsult finns med i bilden. 

Personen i fråga måste ha avlagt 

ett särskilt körkort för att få fungera 

som konsult i Advisory Boards anda. 

– Konsulterna är inte så många, 

men de finns på båda språken och de 

kan sin sak, berättar företagsanalytiker

Henrik Granqvist på ELY-centralen i 

Österbotten. 

Det är han som lotsar en undrande 

företagare vidare. Han berättar att han 

själv blev mycket intresserad när han 

hörde Erkki Petäjä från Solutum Oy i 

Seinäjoki presentera Advisory Board. 

– Erkki Petäjä är den som infört och 

arbetat fram konceptet här, och han 

vann också upphandlingen som ELYcentralen 

gjorde. Numera fungerar han 

som en av de konsulter företagarna kan 

få hjälp av när den fortgående processen 

sätts igång. 

Advisory Board: 

ELY-centralen subventionerar två och 

en halv konsulteringsdag. Mikro- och 

småföretag betalar själva 450 euro och 

för medelstora företag är kostnaden 550 

euro. Två dagar behövs i startskedet och 

en halv dag för uppföljning, kanske ett 

halvår senare. Tjänsten konkurrerar inte 

med vare sig mentorer eller konsulter. 

Kvalitet framom volym 

– Vi eftersträvar inte stora volymer, utan 

går in för att verkligen erbjuda kvalitativ 

hjälp där den behövs. Jag tänker mig 

ELY-centralen i Österbotten har upphandlat konsulterna för Advisory Boardprogrammet 

ELY-centralen subventionerar 2,5 konsulteringsdag 

Idén är att få in ett bredare kunnande i företaget 

De godkända konsulterna är: 

Erkki Petäjä, som också införde konceptet 

Erkki Niskanen 

Andre Österholm 

Göran Jansson 

Asko Lamminen 


mellan fem och tio företag om året, 

säger Granqvist. 

Det är främst små företag som 

kan tänkas behöva den här hjälpen. 

I familjeföretag kan utomstående 

personer föra in ett nytänkande, och 

i företag som saknar styrelse kan en 

grupp á la Advisory Board vara precis 

vad som behövs. 

Företagare kan ta kontakt med 

Granqvist, som enligt företagets 

behov presenterar alternativ. Men 

företagare ska inte heller bli förvånade 

om någon av de godkända 

konsulterna väljer att informera om 

de möjligheter Advisory Board ger. 

– Ingenting hindrar dem från att 

kontakta företag som kan ha nytta av 

den här möjligheten, säger Henrik 

Granqvist. 

Det ligger en hel del arbete 

bakom det koncept som idag står 

till företagens förfogande. Det om 

något visar att staten gärna ser att 

företagen utvecklas. • 

Text: Anne Manner 

Foto: Oy Creamarketing Ab 

mer information hittar du på 

www.fortbildning.novia.fi 

CENTRET FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA 

| Yrkeshögskolan Novia, CLL, PB 6, 65201 Vasa, tfn: (06) 328 5211, fax: (06) 328 5210 | 


13

14 

Pia Simons berättar att tjocka och 

välisolerade väggar är A och O för att 

bygga friska och energieffektiva hus. 

– Ibland kan lagstiftningen vara precis 

vad som behövs för att sätta fart på 

utvecklingen. 

Pia Simons, vice vd för Simons 

Element i Vörå, nämner u-värdet som 

exempel. Det är ett värmevärde som 

anges för väggar, i enheten watt per 

kvadratmeter Kelvin. Arbetet för en 

sänkning av u-värdet har pågått sedan 

1990-talet, men tog ett kliv framåt ifjol. 

– Ifjol trädde en lag i kraft, som 

slår fast att värdet inte får överstiga 

0,17. Visserligen medförde lagen en 

viss brådska på sina håll inom tillverkningen, 

men den brådskan gjorde 

nytta. 

Pia Simons berättar att kunderna 

är medvetna om värdet och dess betydelse. 

Simons Element har nått ned 

till 0,146 W/m2K. 

Strävan efter täta hus 

Vägen fram till ett sänkt värde har 

kantats av nya rön och ständig fortbildning. 


Gemensam 

strävan efter 

friska hus 

Lagar och EU-bestämmelser är inte alltid ett otyg 

som gör teori och praktik till varandras motpoler. 

Inom hustillverkningen strävar faktiskt alla parter åt 

samma håll i arbetet för friska och energieffektiva 

hus. 

– Vi inom branschen har redan 

länge vetat att hus ska ha tjocka och 

välisolerade väggar, och att den friska 

luften ska tas in genom ventilationen. 

Det är viktigt att den insikten finns i 

varje länk i arbetskedjan. 

Till exempel måste en som spacklar 

veta det som planeraren vet; att minsta 

lilla hål spolierar alla ansträngningar. 

Ett missöde med spackelspateln kan 

ge en inkörsport för kondensvatten, 

som i sin tur kan leda till mögelangrepp. 

Det finns redan teknik för att avslöja 

även pyttesmå läckage. 

– Det går att köra in övertryck i ett 

färdigt hus. Spisöppningar och ventilationssystem 

täpps till och sedan 

kontrollerar man hur snabbt trycket 

sjunker i huset. Sjunker det onormalt 

snabbt måste man reda ut var läckaget 

finns. 

Det sker genom värmefotografering. 

En lämplig tidpunkt för kontrollen 

är när husets innerväggar är försedda 

med skivor och allt är tejpat och isolerat 

som sig bör. 

– Vi välkomnar den här metoden, 

eftersom det är bra att kunna visa upp 

dokument på ett välgjort arbete. 

Simons Elemet gör en handbok för 

de kunder som gör en del byggarbeten 

själv. Boken ska hjälpa kunderna att 

arbeta vidare med samma mål för ögonen. 

Det blir visserligen allt ovanligare 

med gör-det-själv-byggare. De flesta av 

Simons Elements kunder väljer fortfarande 

elementhus, men efterfrågan 

på färdigt monterade volymhus ökar 

stadigt. De som köper element vill ha 

allt fler arbetsmoment avklarade innan 

de själv tar över. 

– Det här är en trend som kommit 

under 2000-talet, och jag tror inte den 

är övergående. Allt fler räknar med att 

om professionella byggare gör arbetet, 

så blir det rätt från början. Dessutom 

prioriterar nutidsmänniskan familjen 

och sin egen tid allt högre.

Solenergi vinner terräng 

Hustillverkning är mycket mer än byggteknik. 

EU:s bestämmelser ger upphov 

till nya nationella lagar, men också till 

praktiska lösningar. 

– Tillverkarna av isoleringsmaterial 

produktutvecklar och nya, effektiva 

material har kommit ut på marknaden. 

Det betyder tunnare väggar, men med 

samma isoleringseffekt som tidigare. 

Energifrågor kommer på ett naturligt 

sätt in i hustillverkarens vardag. 

Enligt EU:s direktiv ska en viss mängd 

av energin komma från förnybara källor. 

– Det har gett upphov till en 

utveckling av bland annat solenergi 

för småhus. Det finns också ett visst 

intresse för små vindkraftverk. 

För egen del har Simons Element 

bytt ut olja till flis för uppvärmningen 

av utrymmena. Dessutom har företaget 

satsat på återvinning i den mån det 

är möjligt. 

– Vi maler restbitar av bergull och 

använder som ljudisolering i hus. Det 

minskar mängden avfall. 

Speciallösningar 

och -bestämmelser 

Simons Element tillverkar cirka 150 hus 

per år. Tillverkningen omfattar allt från 

små sommarstugor till stora radhus i 

två våningar. Eftersom kunderna finns 

över hela Finland, är det inte bara lagar 

och EU-bestämmelser som tillverkaren 

måste hålla reda på. Kommunerna har 

egna bestämmelser och dessutom 

kan olika byggnadsinspektörer inom 

en kommun tolka bestämmelserna 

på olika sätt. 

– Det kan vara knepigt för oss, som 

levererar hus till hela Finland, att hålla 

reda på alla detaljerade bestämmelser. 

Trots att arbetet utförs effektivt, tar det 

längre tid idag att tillverka ett hus än 

det gjorde till exempel på 1980-talet. 

Dels gör dagens bestämmelser att elementritningarna 

är mera invecklade, 

något som givetvis återspeglar sig i 

tillverkningen. 

– Dessutom önskar kunderna 

numera svårare hustyper. Vardagsrum 

med öppet innertak till andra 

våningen är populära just nu och det 

Kaj Holm arbetar 

med mellanbjälklaget 

på ett Sivo-hus. Foto: 

Simons Element. 


kräver speciallösningar så som höga 

elementväggar. 

Samarbetar för 

att få personal 

Företaget sysselsätter cirka 135 personer. 

Under högkonjunkturen låg 

största utmaningen i att få tillräckligt 

antal anställda. Simons Element, Oravais 

Hus och Heikius Hus har gjort 

gemensam sak i frågan. 

– Vi har till exempel haft en gemensam 

monter på Know-how-mässan för 

att informera ungdomar om möjligheterna 

till arbete i branschen. 

Simons Element önskar att de 

anställda ska ha branschutbildning, 

men har också anställt personer med 

genuint intresse och praktisk erfarenhet, 

samt tagit vara på möjligheten till 

läroavtalsutbildning. 

– För den fortbildning som behövs 

samarbetar vi med nejdens andra 

hustillverkare. Läroinrättningar skräddarsyr 

kurser för personalen. • 


Foto: Simons Element och Anne Manner 

En konvoj åker iväg för att leverera ett volymhus. Simons 

Element har egen personal som monterar husen på ort och 

ställe. På så sätt har tillverkaren full kontroll över arbetet 

från planering till överlåtande. Foto: Simons Element. 


15

16 

Nätfakturan 

- här för att stanna Länder 

Nätfakturan har blivit vardagsmat 

idag - det vet de flesta 

företagare, men överraskande 

många är trots allt kvar i den 

gamla pappersfakturans grepp 

- kanske pga. av okunskap 

eller kanske av rädsla för det 

okända. Men hur göra det? Vi 

beslöt ta reda på det och steg 

in på Aktia bank i Borgå och 

vände oss till deras Företagskontor. 

Vi möts av Gunvor Eriksson, en av 

bankrådgivarna på Företagskontor och 

hennes chef Kenneth Udd. Båda med 

en lång karriär i bankvärlden bakom 

sig och genast beredda att hjälpa till 

och svara på Företagsnyckelns frågor. 

– Det är ingen skillnad vilken bank 

som berättar hur man skall göra - 

huvudsaken att någon gör det. Ja så 

sammanfattar direktör Kenneth Udd 

på Aktias Företagskontor i Borgå. 

Ta i bruk nätfakturering 

Första förutsättningen för att man skall 

kunna ta i bruk en nätfakturering är att 

man har ett kundförhållande i banken 

och att man slutit ett Nätfakturaavtal 

- endast ett avtal om betalningstjänst 

och nättjänst för företag räcker inte. 

Nätfakturaavtalet behöver man 

sedan när man går in i nätbanken för 

att sätta igång. Och då måste man vara 

uppmärksam för att få allt rätt ifyllt - då 

är det många ställen det kan gå fel. Vi 

har tagit Aktias nätfakturatjänst som 

exempel, men alla bankers system är 

snarlika. 

I Aktias nättjänst för företag finns 

ett demoprogram i fyra delar, där det 

steg för steg visas hur man bör gå tillväga 

för att ta i bruk nätfakturering och 

hur man skapar och skickar respektive 


tar emot nätfakturor. Det är bra att bekanta 

sig med dessa demon före man 

börjar mata in sina uppgifter. 

Det först man bör göra att klicka 

in sig på Inställningar som i Aktias fall 

är längst till höger och klicka in sig på 

faktureringsinställningar. I det skedet 

skall man ta fram nätfakturaavtalet, för 

utom de sedvanliga uppgifterna om 

företagets uppgifter adress, telefon 

etc., bör man fylla i sin egen nätfaktura- 

som berörs av SEPA 

överenskommelsen (Källa: Aktia) 

Mörkgröna: EU-länder 

Ljusgröna: EES länder 

Grå: Övriga Europeiska länder 

adress, en sifferkod som finns angiven 

i nätfakturaavtalet. Koden behöver 

man också då man skall meddela de 

företag som man önskar att skall skicka 

e-fakturor i stället för pappersfakturor. 

På sidan för faktureringsinställningar 

frågas även efter EDI-kod, det är företagets 

FO-nummer utan bindestreck, 

föregånget av siffrorna 0037. Således 

är redaktörens företags EDI-kod 

003716329169.

Sedan frågas efter mervärdesskattenummer. 

Igen en gång är det FOnumret 

utan bindestreck men nu med 

prefixet FI, det blir således FI16329169 

i redaktörens fall. 

– Tveka inte om du har frågor, 

konstaterar bankrådgivaren Gunvor 

Eriksson. Kom in eller ring så hjälper 

vi gärna. Precis som idag, så kan också 

vi lära oss någonting av våra kunders 

frågor. 

Ur kundsynvinkel är det viktigt att 

man börjar med att titta på demon - 

vis av erfarenhet kan konstateras, att 

det annars är många frågor som blir 

obesvarade - anvisningarna på Aktias 

nätsida svarar inte på alla frågor men 

svaren får man uttryckligen i deras 

demon. 

T.ex. det att man först måste klicka 

in sig på faktureringsinställningarna 

för att lyckas med att ta i bruk närfaktureringstjänsten, 

är en aning otydligt 

i Aktias Internetbank. Samma gäller 

Företagskundrådgivaren Gunvor Eriksson 

samt direktören för Aktias Företagskontor 

i Borgå, Kenneth Udd 


SEPA 

Single Payment Area. Det gemensamma eurobetalningsområdet till vilka 

hör förutom alla EU-länder även Monaco, Norge, Liechtenstein, Island och 

Schweiz. Används i alla betalningar inom detta område från den 1.1.2011. 

IBAN 

International Bank Account Number, ett internationellt kontonummer som 

bygger på det nationella ”gamla” kontonumret. Används för betalningar 

inom SEPA-länder. De finländska IBAN numren är 18 tecken långa. 

BIC 

Bank Identity Code. En 8 eller 11 tecken lång kod som identifierar banken. 

De 4 första tecknen betecknar banken, de 2 följande landet och de 2 sista 

staden där bankens huvudkontor finns. 

SWIFT 

Samma som BIC. 

begreppen EDI-kod och mervärdesskattenummer, 

vilka inte förklaras på 

sidorna. 

– Men den förbättras hela tiden 

tack vare feedback från kunderna, 

skrattar Gunvor Eriksson glatt. 

Sedan när man fyllt i alla obligatoriska 

och frivilliga uppgifter är det 

dags att gå vidare och börja fylla i pro- 

EDI-kod 

En nummerserie som i Finland börjar med 0037 varpå följer FO-numret utan 

bindestreck. Alla siffror i en följd. 

Mervärdesskattenummer 

En nummerserie som inleds med prefixet FI varpå följer företagets FO-nummer, 

utan bindestreck, alla bokstäver och siffror i en följd. 

duktkatalogen, priserna och bestämma 

vilken omsättningsskatteprocent som 

gäller för ifrågavarande produkter eller 

tjänster som man säljer. 

Även kundens 

nätfakturaadress behövs 

För att kunna fakturera en kund med 

en e-faktura bör man komma överens 

om det med kunden på förhand - och 

i samband med det be om dennes nätfakturaadress 

och nätfakturaoperatör. 

Men om man inte råkar ha de uppgifterna 

tillhanda, kan man hitta dem 

- förutsatt att kunden har ett nätfakturaavtal, 

genom att gå in på Internet 

på adressen http://verkkolasku.tieke. 

fi . Där hittar man de flesta företag i 

Finland med nätfakturaavtal och även 

alla de uppgifter som behövs. Än så 

länge finns sidan endast på finska. 

Det viktiga att veta är kundens 

IBAN kontonummer, SWIFT/BIC kod 

och kundens nätfakturaadress och nätfakturaoperatör, 

samt kundens exakta 

postadress. En utländsk kunds bank 

kan fakturera rätt mycket för att reda 

ut och korrigera uppgifterna. 

Fakturering med 

nätfaktura billigt och enkelt 

Man kommer rätt snabbt underfund 

med att nätfakturering de facto både 

underlättar faktureringen och gör hela 

processen smidigare - även för kunden. 

Dessutom blir det billigare att skicka 

en nätfaktura än att skriva ut och posta 

varje enskild faktura. 

I nästa nummer av Företagsnyckeln 

skall vi ta en titt på hur löneutbetalningarna 

kan förenklas och skötas med 

sk Nätlön. • 

Text och foto: Thorbjörn Sirén 


17

18 

Nytänkande i hälsans 

och smakens tecken 

Närpes Fiskdelikatesser Kb 

och projektet Qvarkenfood har 

ett gemensamt intresse. Båda 

vill utveckla livsmedelsbranschen, 

produkterna, marknadsföringen, 

samarbetet och 

företagandet. Projektet är inne 

på sitt tredje år, medan Närpes 

Fiskdelikatesser har drygt 25 år 

av ständig utveckling bakom 

sig. Och arbetet fortsätter. 

Kjell och Eva Rosendahl i Rangsby, 

Närpes, koncentrerar numera sig på 

förädling av fisk. I sortimentet ingår 

ett 15-tal produkter, och intresset för 

den egna branschen ger allt emellanåt 

upphov till nya smakupplevelser. Visserligen 

tar det lite tid för nya godsaker 

att hitta den breda allmänhetens smaklökar, 

men när produkterna väl funnit 

sin plats i butiksdiskarna går de åt som 

smör i solsken. 

– Som exempel kan vi nämna den 

vitlöksrökta laxen. En del har frågat 


Varorna är vakuumförpackade och ska ännu prismärkas före 

leverans till butiksdiskarna. 

oss om de ska våga smaka. Svaret är 

enkelt: den som gillar vitlök och äter 

fisk gillar också den här produkten, 

säger Kjell Rosendahl. 

Eva Rosendahl berättar att de 

redan tidigare infört den pepparrökta 

varianten, när en av döttrarna undrade 

om företaget inte kunde testa vitlöken. 

Idag är båda produkterna populära, 

liksom såväl varm- som kallrökt och 

gravad lax. 

– Medvetenheten om nyttan med 

omega 3 märks på försäljningen. 

Ryska läckergommar 

och svenska julfirare 

Utvecklingen är ständig. De seminarier 

och företagsbesök som projektet Qvarkenfood, 

med Företagshuset Dynamo 

som projektägare, erbjudit har gett 

goda kontakter med företagare i samma 

bransch. Närpes Fiskdelikatesser 

har varit på företagsbesök, bland annat 

i Sverige, men också själv agerat värd. 

Goda kontakter är guld värda, särskilt 

för att nå utländska läckergommar. 

– Vi har börjat leverera rökt hälleflundra 

till Ryssland. Och genom en 

kontakt i Sverige har vi nått de rikssvenska 

stående julborden. 

Kjell Rosendahl förklarar att specialiteten 

är ren ögonfröjd. Den består 

av en specialfilead regnbågslax, bestående 

av huvudet och två filéer. 

Företaget använder dock mest lax 

som råvara, eftersom den går att få tag 

på året om. 

20 lyft 

Under årens lopp har bestämmelser 

om hygienen skärpts åtskilligt. 

– I början kändes de nya kraven 

invecklade, men när man väl är inne 

i rutinerna är det inga problem, säger 

Eva Rosendahl. 

Provtagningar, kontroll av temperaturen 

i kyl och frys samt vem som 

tvättat maskinerna hör till sådant som

ska dokumenteras. Det ser paret Rosendahl 

som positivt, liksom kravet på 

hygienpass för de som hanterar fisken. 

– Vi sköter ändå allt enligt reglerna, 

så det är bara bra att ha det dokumenterat. 

De berättar att fisken genomgår 

20 lyft från att den tas in som råvara 

tills den är klar för transport. Råvaran 

ska skinnas, fileas, saltas, gravas eller 

rökas, kylas ner, skivas eller skäras i 

bitar och förpackas samt prismärkas 

innan den kan säljas. 

Mängden av fisk kräver effektiv 

hantering. Företaget har nyligen skaffat 

en ny maskin, som kan omvandla 

230 kilogram fisk per timme till skivor. 

Ugnen som kallröker rymmer 800 

kilogram fisk per omgång, och varmrökningen 

har plats för 300 kilogram. 

Bilkö i byn 

Gårdsbutiken är öppen inför stora 

helger, och då bildas bilkö fram till 

delikatesserna. 

– Då vi har öppet hus ordnar vi 

också kaffebjudning. Många säger att 

det inte blir någon jul eller midsommar 

utan våra fiskprodukter på bordet. 

Fisk är en populär företagsgåva. 

Rosendahls har särskilda förpackningar 

för ändamålet. 

Paret tänker också på föreningslivet. 

Inför jul, påsk och midsommar får 

idrotts- och andra föreningar ta upp 

beställningar och sälja mot provision. 

Leif Norrgård gravar lax. Han är en av 

företagets två anställda. 

– Ungdomarna får pengar till sin 

verksamhet och vi når kunder som 

kanske inte tidigare smakat våra produkter, 

säger företagarna. 

Från ”putt-puttbåt” 

till butiksdisk 

Vägen fram till dagens verksamhet 

började med fiskodling år 1985 och 

försäljning av varm, rökt fisk direkt ur 

”putt-puttbåten”. 

– Vi hade fiskodlingen ute vid vår 

sommarstuga. Det innebar en ständig 

trafik mellan fastlandet och odlingen. 

Fiskarna skulle ha mat oberoende av 

väderlek, berättar paret Rosendahl. 

Paret insåg att förädling kunde vara 

en lämplig nisch. Kjell är fiskarson och 

hade ett brett kunnande i bagaget. Han 

arbetade som snickare i Sverige men 

paret ville hem när nästa generation 

såg dagens ljus. 

– Jag fick nytta av både fiskeri- och 

snickeribranschen när vi sadlade om 

till förädling. 

Numera har företaget tusen kvadratmeter 

till sitt förfogande. Snickaren 

och fiskarsonen har faktiskt byggt 

största delen av företagets utrymmen 

två gånger. En eldsvåda ödelade 600 

kvadratmeter produktions- och lagerutrymme. 

Det var i november för några 

år sedan och julrushen stod för dörren. 

– Med talkohjälp av byborna gick 

återuppbyggnaden snabbt och vi 

missade inte en enda leverans. Den 

hjälp vi fick fyller oss fortfarande med 

tacksamhet, säger paret. 


Eva Rosendahl vid den nya skivmaskinen. Den klarar 230 kilogram fisk per timme. Eva 

sköter också kontorsarbetet inom företaget. 

Under åren av företags- och produktutveckling 

har paret Rosendahl 

också hunnit idka kioskverksamhet. 

De har hunnit exportera rom av regnbågslax 

till Tyskland. Laxpiroger har 

också funnits med på listan av produkter. 

Företagarnas intresse för utveckling 

har gett dem utmärkelser. År 1998 blev 

Närpes Fiskdelikatesser utsett till årets 

företag i Närpes och år 2004 utdelades 

titeln årets nytänkare av Foodia. • 


Kjell Rosendahl berättar att både varm- 

och kallrökt lax går åt i stora mängder. 

Nutidsmänniskan är medveten om 

omega 3 och andra nyttigheter som fet 

fisk innehåller. 


19

20 

Renässans 

för den fria bilverkstaden 

För att främja konkurrensen 

och valfriheten i fråga om 

bilservice och reservdelar har 

EU-kommissionen genom 

reglerna i det så kallade gruppundantaget 

stegvis minskat 

biltillverkarnas särställning 

och möjligheter till marknadsuppdelning. 

Det nya gruppundantaget trädde i 

kraft i juni 2010 och innebär att biltillverkarna 

inte längre kan ställa krav 

på att bilen servas på märkesverkstad 

eller repareras med originaldelar för 

att garantin ska gälla. Bilägaren kan 

välja en fristående verkstad och även 

alternativa delar så länge som deras 

kvalitet motsvarar originaldelar. 

Biltillverkarna får däremot fortfarande 

kräva att de garantireparationer 

som de initierar och betalar ska utföras 

på märkesverkstad. Hit hör de på 

senare tid allt vanligare återkallandena 

av enskilda modeller med typfel. 


Alla verkstäder ska dessutom ha 

rätt att ta del av tillverkarens tekniska 

information om bilarna och kunna 

skaffa serviceverktyg och analysprogram 

på skäliga och likvärdiga villkor 

som märkesverkstäderna. Likaså ska 

nödvändiga servicescheman och kvalifikationskrav 

redovisas öppet. 

Samtidigt har de olika tillverkarna 

av bilreservdelar fått rätt att ha sina 

varumärken även på förpackningarna 

för originaldelar. På det sättet blir det 

tydligt varifrån dessa härstammar och 

gör det möjligt att välja motsvarande 

komponenter ur ett fristående sortiment. 

Kostnadsstegringen bröts 

EU:s målsättning är att sänka bilägarnas 

kostnader och öka valfriheten. 

Av en bils totala kostnad under dess 

livscykel utgörs cirka 40 procent av 

service och reparationer. Kostnaderna 

har stigit kontinuerligt och uppgången 

har varit snabbare än andra levnadskostnader. 

Från 2005 till 2009 steg 

Utgifter för service och reparationer 

utgör en stor del av bilägandets totala 

kostnader. Med hjälp av friare konkurrens 

vill EU sänka konsumenternas kostnader. 

konsumentprisindex i Finland med 

åtta procent. Under samma tid ökade 

priset på bilreparationer med 17, på 

krockskadereparationer med 25 och 

på billackering med hela 30 procent. 

Den ekonomiska krisen medförde 

dock att bilverkstädernas genomsnittliga 

normaldebitering sjönk en aning 

under 2009. 

Trots EU:s tydliga regler lever de 

gamla uppfattningarna kvar på sina 

håll i bilhandeln och vissa bilimportörer 

försöker med olika formuleringar 

eller antydningar styra kunderna till 

märkesverkstaden. Eftersom verkstäderna 

är lönsamma medan marginalerna 

på bilförsäljningen minskat 

kraftigt, så ställer de flesta importörer 

krav på att återförsäljarna ska ha egna 

verkstäder. Detta har också påskyndat 

de oberoende kedjornas tillväxt. 

Verkstäder för alla behov 

För mindre verkstäder innebär investeringar 

i ny utrustning och utbildning 

av personalen att det krävs effektivare

arbetssätt och ökad omsättning för 

att behålla lönsamheten. Ett sätt att 

uppnå detta är att ingå i en kedja 

som har stordriftsfördelar. 

Av Finlands omkring 3.000 

oberoende bilverkstäder ingår nu 

en tredjedel i någon kedja. 

Enligt Bilbranschens Centralförbund 

(AKL) är cirka hälften av 

verkstäderna medelstora företag 

som har kompetens och utrustning 

att genomföra mera kvalificerade 

reparationer. 

Återstoden är små, ofta enmansföretag, 

som har begränsade 

resurser. Även dessa har fortsättningsvis 

sitt existensberättigande, 

eftersom en stor del av bilparken 

utgörs av äldre bilar med enkel 

teknik som ofta rullar korta sträckor 

i glesbygden, men som behöver 

basservice och enklare reparationer 

av bromsar och avgassystem. • 

Text och foto: Jonny Mattsson 

Företagarna i Finlands Företagarkors 

och Förtjänstkors är bra sätt att komma 

ihåg en person som verkat länge som 

företagare eller som anställd. 

Företagandet är utmanande. Framgång 

i sig belönar, men därutöver förtjänar 

företagaren speciellt erkännande. Företagarna 

i Finland vill ge erkänsla åt 

företagare och personer som verkat för 

företagande genom att bevilja företagarkors 

enligt ansökan. 

Ett företag kan också uppmärksamma 

sin personal med Företagarna i Finlands 

Förtjänstkors som motsvarar 

Företagarkorsen. Förtjänstkorsen kan 

delas ut t.ex. under företagets märkesår 

eller personens egna märkesår. 

Tilläggsupggifter och 

ansökningsblanketter: 

Maisa Leimu, 

tel. (09) 2292 2912 

maisa.leimu@yrittajat.fi 

www.yrittajat.fi/fortjanstprodukter 


Svensk bildelsjätte erövrar Finland 

Den fristående bilverkstadssektorn domineras allt mer av kedjor som byggts upp 

kring reservdelsgrossister. AD och Bosch har på senare år fått konkurrens från 

Autoasi, Autofit och Fixus. Nu finns ännu ett alternativ. I höstas tog börsnoterade 

svenska Mekonomen steget in på den finländska marknaden. 

Mekonomens ledning anser att Finland har stor potential, med gammal bilpark 

och växande reparationsbehov. Marknaden för bilreservdelar uppgår till 2,8 

miljarder euro per år. I slutet av 2010 öppnades de två första Mega-enheterna i 

Helsingfors. Konceptet bygger på en butik med ett brett sortiment och långa öppettider 

i kombination med en etablerad verkstad. Den första samarbetspartnern 

i Finland är Metro-Auto, som redan har sju Mekonomen-verkstäder i Sverige. 

Målet är att i år och nästa år etablera 15 anläggningar. Bolaget har även inlett 

en satsning på kvinnliga bilägare, i Sverige med en speciellt butikskoncept där 

tonvikten ligger på tillbehör och hög servicegrad. Butikerna är designade av 

kvinnor och en stor del av personalen är kvinnor, i en annars mansdominerad 

bransch. 

Mekonomen har 226 butiker och närmare 1.300 anslutna verkstäder i hela 

Norden. Verkstäderna utgör samtidigt inemot hälften av bolaget kunder. Koncernen 

omsätter 3,4 miljarder kronor och har en vinstmarginal på drygt nio procent. 

Den senaste utvidgningen gäller den marina marknaden. Genom förvärvet i 

december av den ledande aktören Marinshopen i Sverige vill man bli störst även 

på båtmotordelar och tillbehör. 

De egna butikerna som ligger vid kusten och nära insjöar ska kompletteras 

med marint utbud, vilket ska ge båtägarna samma snabba service som idag 

kännetecknar bilbranschen. (JM) 

• 


21

22 

Bildoktorn har 

nöjda patienter 

Konkurrensen inom bilreparationer 

och service gör att allt 

fler fristående verkstäder väljer 

att organisera sig i kedjor. 

Åländska Bildoktorn har goda 

erfarenheter av Mekonomen. 

Bildoktorn är en märkesoberoende bilverkstad 

strax utanför Mariehamn som 

samarbetar med den svenska Mekonomen-kedjan. 

Bolaget var tidigare 

märkesverkstad för Fiat, Mazda och 

Peugeot, men efter att återförsäljaren 

beslöt att satsa på en verkstad i egen 

regi så valde ägarna att fortsätta verksamheten 

i egna lokaler. Företaget har 

fem anställda, varav fyra bilmekaniker. 

Kundkretsen består främst av ägare till 

halvgamla och äldre bilar. Naturligtvis 

följde en hel del stamkunder med, 

men många nya kunder har upptäckt 

verkstaden. 

– Vi har fått bra respons och har 

fullt i verkstaden. Det finns otroligt 


Samarbetet med Mekonomen har inneburit stora fördelar för Bildoktorn 

som fristående verkstad. VD Tomas Borg framhåller särskilt flexibiliteten, 

leveranssäkerheten och affärsstödet som viktiga faktorer i kedjekonceptet. 

mycket jobb, säger VD Tomas Borg, 

som kom med i bolaget vid omstruktureringen 

för två år sedan. 

Framgångskonceptet heter fasta 

priser, klara besked och hög servicegrad. 

– Vår princip är att offerten ska 

hålla, men vi måste få ned väntetiderna. 

Nu är det en månad, det är för 

mycket. 

Atmosfären i ett litet företag är 

också viktig och där har man ett bra 

team. 

– Vi tänker lika i hela gruppen och 

det gör det mycket lättare att fatta 

beslut. 

Bilarna blir allt äldre 

Den åländska bilparken är Europas 

äldsta, medelåldern är över 15 år, vilket 

beror på korta körsträckor och frånvaron 

av vägsalt. Bilarna tar helt enkelt 

nästan aldrig slut och det finns många 

som fortfarande använder bilar från 

bilhandelns guldår i slutet av 1980-talet 

som bruksbilar. 

Importen av begagnat från främst 

Sverige har också spätt på antalet 

90-talsbilar som kräver reparationer. 

Ofta krävande sådana. 

– I mitten av 90-talet kom det ny 

teknik på bred front, som ABS-bromsar, 

luftkonditionering och krockkuddar. 

Vissa bilar är det svårt att få delar 

till. Elektronikkomponenter till vissa 

japanska märken från 1990-talet är 

dyra. Det finns bara originaldelar och 

ofta kan de bli dyrare än vad bilen är 

värd. Det är ett dilemma för ägaren, 

förklarar Tom Lindeman. 

Han och kollegorna konstaterar att 

en bil från 1995 rent objektivt är gammal, 

den är 16 år nu. 

– Men ägarna tycker inte det, utan 

vill behålla den länge än.

Snabbt och smidigt 

En fördel med att ha en stabil kundkrets 

är att verkstaden känner kunderna och 

bilarna, vilket gör det smidigare för båda 

parter. 

– När kunden ringer så minns jag ungefär 

när bilen var inne senast och vad jag 

gjorde åt den då, konstaterar Tom, som 

turas om med Tomas att sköta kundmottagning 

och beställningar. 

De nuvarande lokalerna har bra läge, 

invid huvudvägen. Nörheten till stan är 

en fördel, i området finns stormarknader, 

möbelbutiker, industrier, bilaffärer och 

reservdelsbutiker. 

Beslutet att satsa på ett samarbete 

med Mekonomen har visat sig lyckat. 

– Vi har fått mycket hjälp av butiken 

i Norrtälje. De har ett 20-tal verkstäder 

anslutna vilket gör att det finns lång erfarenhet, 

säger Tomas Borg. 

– En stor fördel är att vi har snabba 

leveranser. Delarna kommer med en dags 

varsel och det gör att vi kan ha små lager. 

Det är även smidigt att handla från andra 

grossister och bilskrotar via Mekonomen, 

eftersom importbyråkratin minimeras. 

Åland står som bekant utanför EU:s 

skatteunion, vilket innebär skattegräns 

med tull- och momsformaliteter i handeln 

med utlandet. 

Expansion med frågetecken 

Bildoktorn är idag ansluten på den lägsta 

nivån. För att bli fullvärdig Mekonomenverkstad 

krävs utökad service, som däck 

och speciella oljor. 

– Mycket är ännu öppet när det gäller 

den framtida utvecklingen, inte minst 

eftersom Mekonomen själva etablerar sig 

i Finland, påpekar Tomas Borg. 

Bildoktorn har däremot valt att inte 

inrikta sig på nyare bilar med garanti, trots 

att det nya gruppundantaget (se separat 

artikel!) öppnar möjligheter. 

– Vi har inte kapacitet till det och dessutom 

tror vi att det finns en risk med de 

allt längre garantitiderna. En bil kan vara 

ganska sliten efter fem-sex år. 

Det finns dock andra vägar att expandera. 

– Flera storkunder har hört sig för om 

att skriva avtal om löpande service av 

hela deras bilpark för att få allt på samma 

ställe. För oss skulle det ge ökad stabilitet, 

men det är inte så lätt att rekrytera i 

nuläget, avslutar VD Tomas Borg. 


Bilverkstadsjobbet kräver bra fysik. 

Tom Lindeman har lång erfarenhet 

av krångliga jobb, som här där han 

reparerar värmefläkten på en typisk 

kundbil från 1990-talet. 


S-gruppen vill göra om ABC-tricket 

En skylt på 

väggen ut mot 

huvudvägen är enda 

marknadsföringen 

som behövts för att 

hålla verkstaden 

fullbokad. 

Alla typer av jobb blir aktuella på 

en allbilsverkstad. Från oljebyten 

och intervallservice till plåtjobb, eller 

som här hjullagerbyte på en pickup. 

Strax före jul anmälde sig ytterligare en aktör på den finländska bilverkstadsscenen 

och inte vilken som helst: handelsjätten S-gruppen ska inom 

några år bygga upp en egen heltäckande kedja, Karla, som vänder sig till 

alla bilägare. Målet är att skapa tydliga tjänstepaket och en viktig målgrupp 

är kvinnor. Kedjans enheter placeras i anslutning till dagens ABC-mackar 

eller koncernens stormarknader. Den första verkstaden öppnades i S:t 

Michel där regionhandelslaget köpt en privat bilverkstad. (JM) 

• • 


23

24 

En salong med plats för 

fler proffs 

Största utmaningen för Hair 

House är att hitta tillräckligt 

med kunniga frisörer. Ytterligare 

ett tvåspråkigt proffs skulle 

ögonaböj få plats i arbetsgemenskapen, 

som nu består av 

sju personer. 

Utbildningen är populär och en mängd 

frisörer får examen varje år. Men långtifrån 

alla inleder en yrkeskarriär inom 

branschen. 

– De studerande är väldigt unga 

när de inleder sin utbildning. De kliver 

direkt från högstadiet in i en bransch 

där vardagen innebär hårt arbete. 

Maria Karp, företagaren som driver 

Hair House, tror att många unga flickor 

väljer frisörlinjen för att den verkar cool. 

Den ger kunskaper som kan komma väl 

till pass rent privat. Många nöjer sig 

med att piffa upp sig själv och vännerna 


Maria Karp och Lena Sjöberg samt de fem andra frisörerna på Hair House 

använder numera mildare produkter i arbetet. Kunderna är hälso- och 

miljömedvetna och allt fler väljer doftfria produkter. Obelix agerar maskot ibland 

och har då titeln ”Obbe på jobbe´”. 

och övergår till att studera någonting 

annat efter examen. 

– Att ha flera ben att stå på är tidens 

melodi. Det är väl inget fel i det, 

men den som stiger av frisörsyrket har 

svårt att komma tillbaka. Det här är 

en modebransch som kräver ständig 

fortbildning och uppdatering. 

Skapar jobb och ger service 

Att Maria Karp har valt att låta företaget 

växa har många orsaker. 

– Det har dels en serviceaspekt. 

Det är viktigt att kunna ta emot kunder 

som vill komma. Säg nej på grund av 

bristande kapacitet till en kund och den 

personen söker sig till en annan frisör. 

En stor del av kunderna föredrar 

att besöka frisören kvällstid eller om 

lördagar. En större grupp av frisörer 

kan turas om att arbeta kvällar och 

lördagar. Kunderna får sin service och 

frisörerna behöver inte ta på sig en 

överstor arbetsbörda. Karp berättar att 

kvälls- och lördagstiderna snabbt blir 

fullbokade, men att verksamheten rullar 

på för full maskin redan från tidiga 

morgonen. 

Den ökade sysselsättning som ett 

växande företag åstadkommer välkomnas 

av såväl företagare, sysselsatta 

som samhälle. 

– Det är alltid roligt att kunna erbjuda 

jobb åt fler personer, säger Maria 

Karp.

Men grunden för alla positiva 

effekter torde finnas i företagarens 

inställning; att inte vara rädd för att 

arbeta hårt och ta en och annan risk. 

– När man vill framåt i livet så 

ångar man på och ser till att det hela 

tiden händer saker. 

Mildare produkter 

Även utbudet av produkter utvecklas. 

Maria Karp berättar att kunderna blivit 

allt mer hälso- och miljömedvetna. 

– Numera vill kunderna veta vad 

produkterna vi frisörer använder innehåller. 

Allt fler väljer till exempel bort 

allt som innehåller ammoniak. 

Marknaden och Hair House kan 

tillmötesgå kundernas önskemål. 

Ammoniaken har ersatts av en olja, 

mea-olja, i färgmedel. De nya produkterna 

täcker grått hår lika bra, men är 

mildare och ammoniakens kännspaka, 

stickande doft svävar inte längre över 

frisörstolarna. 

– Det innebär en förbättring också 

för oss frisörer. Det är klart att vi funderar 

över vilken påverkan de ämnen 

vi handskas med har på vår hälsa. 

Allt fler kunder föredrar doftfritt 

framom parfymerade schampon och 

andra hårvårdsprodukter. 

– Hair House har tagit in en hel 

serie av doftfria produkter, eftersom 

efterfrågan ökat så markant. 

Det beror inte bara på att andelen 

överkänsliga ökat. Väldigt många vill 

helt enkelt inte gå omkring och dofta 

parfym. 

Mode som helhet 

Kunderna är även intresserade av nyheter 

och trender. Modemedvetenhet 

är därför ett måste bland branschens 

proffs. 

– Väldigt många vill veta vilka trenderna 

för tillfället är, även om långtifrån 

alla väljer den senaste modefrisyren. 

Maria Karp berättar att hon och de andra 

frisörerna i företaget ständigt följer 

med utvecklingen. Modekurser varje 

vår och höst hör till fortbildningen. 

– Också modekurserna har förändrats. 

Informationen omfattar en större 

helhet numera. Allt från hårmode till 

smink och kläder finns på kursagendan, 

och dessutom har herrmodet 

kommit in i bilden. 

Frisörerna i företaget turas om 

att delta i kurser både i Finland och 

utomlands, för att vid hemkomsten 

dela med sig av kunskaperna till alla 

inom arbetsgemenskapen. 

– Dessutom håller vi ständigt 

ögonen öppna. Goda idéer kan man 

få genom teve, på stan och i tidningar. 

Nyhet: vård och konstverk 

Nyligen har Hair House kunnat bredda 

utbudet av service. Nagelterapeuten 

Natalia Gurchenkova tog kontakt och 

hyr nu in sig minst två dagar per vecka. 

Hennes företag Natalias Fashion nails 

ger kundernas naglar vackra utsmyck- 


ningar, men också vård för välmåendes 

skull. 

– Det här är stort i Ryssland och i 

många andra länder, säger Gurchenkova 

som utbildat sig i Moskva och nu 

delar sin tid mellan Närpes och Vasa. 

Hon berättar att intresset hos finländarna 

ökat i takt med att de insett 

mångsidigheten i nagelterapeutens 

arbete. Trötta och slitna händer och 

naglar behöver omhuldas, och profilnaglar 

är långtifrån enda alternativet. 

Företagaren erbjuder även förlängning 

av ögonfransar, en tjänst som 

efterfrågas allt mer. • 


Natalia Gurchenkova visar exempel på konstverk som kan pryda naglar. Hon både 

förskönar och vårdar naglar samt förlänger ögonfransar. I bakgrunden en del av de 

diplom som nagelterapeuten tilldelats. 


25

26 

18 000 fler omfattas av företagarnas 

pensionslag sedan årsskiftet. 

Av dem har 8 000 stått 

helt utanför den sociala trygghet 

som en försäkring ger. De 

övriga har lyft lön och därför 

försäkrats som löntagare. 

– Det finns personer som varit försäkrade 

enligt ArPL, det vill säga som löntagare, 

men som inte lyft någon lön. De 

har därför stått utanför det socialskydd 

som en pensionsförsäkring ger. 

Det berättar Kaj Aaltonen, kontaktchef 

på Pensions-Fennia och stationerad 

i Vasa. 

Enligt de nya bestämmelserna ska 

personer i ledande ställning som äger 

över 30 procent av aktierna i ett bolag, 

eller har motsvarande röstetal, teckna 

en FöPL-försäkring. Lagändringen gäller 

också personer i ledande ställning 

som tillsammans med familjemedlemmarna 

äger över hälften av aktierna 

eller motsvarande röstetal. 

Rabatt för nya inom FöPL 

Den som inte är försäkrad som arbetstagare 

ska teckna försäkring enligt 

FöPL senast den sista juni i år. 


Kundchef Mia Nurminen på 

Fennia berättar att företagarna 

numera kan teckna ett onlineavtal, 

eller ge fullmakt till 

sin bokförare. Avtalet sparar 

mycket tid i företagen. 

– Oberoende av när under årets 

första halvår försäkringen tecknas, 

träder den i kraft från och med årets 

början. 

Den som är försäkrad som arbetstagare 

har tid på sig fram till den 

sista juni 2014, och då gäller samma 

retroaktiva regel: försäkringen träder 

i kraft i början av 2014. Kaj Aaltonen 

berättar att den som byter från en 

ArPL-försäkring till FöPL, får 25 procent 

i rabatt på premien de första fyra åren. 

Pensions-Fennia har sänt information 

till sina kunder och till bokförare. 

Något heltäckande register över de 

berörda finns inte. 

– Det är omöjligt för en utomstående 

att exakt veta vem inom ett företag 

som måste teckna en FöPL-försäkring. 

Vi gör vårt bästa för att informera, men 

ansvaret för att teckna en lagstadgad 

försäkring faller på de berörda. 

Arbetsinkomstens nivå 

Nu gäller det för de nya försäkringstagarna 

att ställa sig samma fråga som 

alla andra som tecknat FöPL-försäkring 

gjort: 

– Först ska företagaren fastställa 

nivån på sin årliga arbetsinkomst. 

Inom Pensions-Fennia innebär lagändringen ett idogt 

informationsarbete. Men ansvaret för att teckna en 

lagstadgad försäkring ligger på de berörda, berättar 

kontaktchef Kaj Aaltonen. 

Social trygghet för fler 

Den ligger som grund för bland 

annat pension och många av folkpensionsanstaltens 

ersättningar, så 

som sjukdagpenning. Lagen säger att 

arbetsinkomsten är den lön som skäligen 

bör betalas, om en person med 

motsvarande yrkesskicklighet avlönas 

att utföra företagarens arbete, eller 

den ersättning som annars kan anses 

motsvara nämnda arbete. 

Det är vanligt att unga företagare, 

speciellt i början av karriären, håller arbetsinkomsten 

på en låg nivå. Dels har 

de behov av att hålla kostnaderna nere 

och dels känns pensionen avlägsen. 

– Det årliga informationsbrev som 

numera går ut till företagarna innebär 

en förbättring. När företagaren ser 

vilken pension han eller hon kan räkna 

med på basen av nuvarande arbetsinkomst, 

ligger en befogad justering 

närmare till hands, säger kundchef Mia 

Nurminen på Fennia. 

Många av Nurminens kunder är 

företag som sysselsätter upp till fem 

personer. 

Flexibel avgift 

Numera finns även möjligheten till 

flexibel försäkringsavgift. Den kom i 

samband med en lagändring år 2005.

Peter Östman 

PARTISEKRETERARE 

RIKSDAGSVALSKANDIDAT 

PETERS KD-TEAM 

Tillskottsavgiften kan vara minst tio 

procent och högst lika stor som den 

fastställda avgiften. Tilläggsavgift kan 

betalas varje år. Den möjligheten har 

350 - 450 försäkrade per år utnyttjat, 

enligt statistik över hela landet gällande 

åren 2005 - 2009. En justering 

nedåt på mellan tio och 20 procent 

kan göras högst tre gånger på sju år. 

200 - 350 personer per år har gjort en 

sådan justering. 

Aaltonen gissar att flexibiliteten 

inte utnyttjas särskilt flitigt för att en 

uppdatering av den fastställda avgiften 

är enkel att göra varje år, om någon så 

önskar. 

– Men ovetskapen är säkert också 

en orsak till att flexibiliteten inte utnyttjas 

i högre grad, säger Nurminen. 

Justeringen är enklast att göra om 

företagaren tar kontakt i början av året. 

Då kan avgiften föredelas jämnt. 

– Avgiften slås ut över hela året, 

eftersom den grundar sig på en uppskattad 

årsinkomst. Risken är att en 

företagare som vill betala mer får en 

FÖRETAG SKAPAR 

ARBETSTILLFÄLLEN 

• Genom att förbättra Sm-företagens 

verksamhetsförutsättningar kan dessa 

sysselsätta 1 miljon finländare före utgången 

av nästa valperiod. 

• Ersättningarna för föräldraledigheten bör 

bekostas av staten. 

• Företagarens socialskydd måste förbättras. 

• Systemet för dividendbeskattningen bör 

bibehållas på minst nuvarande 9 procents nivå. 

WWW.PETEROSTMAN.FI 

stor avgift i slutet av året, istället för 

en jämnare fördelning, förklarar Kaj 

Aaltonen. 

För att ytterligare förenkla företagarens 

försäkringsärenden erbjuds ett 

Värt att notera: 

Minimiarbetsinkomst år 2011 för FöPL-försäkring: 6 896,69 €/år 

Minimiarbetsinkomst som berättigar till arbetslöshetsersättning: 8520 €/år 

Minimiarbetsinkomst som berättigar till deltidspension: 13 793,37 €/år 

Högsta möjliga nivå för FöPL-arbetsinkomst 156 625 €/år 

Antal FöPL-försäkrade 31.12 2009: 

Män 125 021 

Kvinnor 65 713 

Genomsnittlig nivå år 2009: 

Män: drygt 20 000 €/år 

Kvinnor drygt 18 000 €/år 

online-avtal. Den som anlitar bokförare 

kan ge fullmakt till honom eller henne 

för nättjänsten. • 

Text och foto: Anne Manner 

Till den högsta inkomstklassen hörde 21 % av männen och 12 % av kvinnorna. 

Den genomsnittliga arbetsinkomsten i den högsta klassen var för män 

42 000 €/år och för kvinnor 44 000 €/år 


27

28 

Företagarkryssning 

drog fullt hus 

Ett drygt tjugotal glada företagare 

deltog i Västkustens Företagarförenings 

traditionella 

picknick-kryssning från Åbo 

den 25 november 2010. 

Efter att VKF:s ordförande Magnus 

Johansson öppnat seminariedagen 

presenterade Kristin Stenström från 

Aktia bankens tjänster för företagare. 

Företagsfinansiering utgör ett exempel, 

ett annat exempel utgör företagarens 

möjlighet att få lån med avbetalning 

mot t.ex. en bil som används i företagsverksamheten 

som säkerhet, ett 

tredje exempel utgör den s.k. penninggömman. 

I penninggömman kan 

man placera kortfristigt kapital mot 

skälig ersättning. Tilläggsinformation 

om tjänsterna får du t.ex. från ditt närmaste 

Aktia-kontor eller på adressen 

www.aktia.fi. 

E-fakturering 

Aktias Kristin Stenström inledde om 

E-faktureringen. Dess poäng är att det 

skall vara lätt att skicka ut räkningar. 

E-fakturering sparar tid för företagaren, 

eftersom största delen av uppgifterna 

finns färdigt lagrade i bankens databas, 

och pengarna kommer snabbare till 

kontot, eftersom kunden får räkningen 

direkt till sin egen nätbank. Kunden 

kan inte heller göra t.ex. felskrivningar 

vid betalningen eftersom hans enda 

uppgift är att granska och godkänna 


Ombudsman Max Lindholm (i mitten) förklarar FiF:s målprogram för 

Väståbolands stads biträdande stadsdirektör Mikael Grannas. Bredvid 

Tage Österlund, företagare på restaurang Hjalmar´s i Korpo centrum. 

fakturan till betalning. Man brukar 

tala om e-fakturor om de skickas till 

konsumenter och nätfakturor om de 

skickas till företag, men det är fråga 

om samma sak. 

Alla banker har egna system, 

men Finvoice är den gemensamma 

grunden för alla nätfakturor. Hur som 

helst måste man alltid gå till den egna 

banken för att ingå avtal om e-fakturering. 

T.ex. staten tar inte längre emot 

pappersräkningar, och många kommuner 

och företag är på väg i samma 

riktning. Således kan det löna sig att 

som företagare börja förbereda sig på 

e-fakturering redan nu, innan det blir 

rusning i banken. 

Roy Färm som har ett bokföringsföretag 

ledde diskussionen om 

e-fakturering och bokföring. Han poängterade 

att bokföringen skall sparas 

i sex år, och bokslut samt balansböcker 

i tio år. Från publiken hördes det goda 

rådet, att man alltid kan spara en kopia 

på nätbanksbetalningarna på sin egen 

dator. Arkiveringen är alltså ytterst 

viktigt. 

Biträdande stadsdirektör Mikael 

Grannas från Väståbolands stad 

presenterade kommunens syn på efakturor. 

Staden anser att B2B och B2C 

faktureringen kan öka effektiviteten, 

eftersom kommunen kan hantera ett 

ökat antal fakturor med samma personalresurser. 

Kommunen tar emot efakturor, 

men håller först på att inleda 

utgående e-fakturering fr.o.m. 2011. 

Syftet är att få kvalitetsförbättring, att 

försnabba faktureringen och betalningen 

samt att få ett mindre antal 

betalningsstörningar. E-faktureringen 

kommer möjligen att piloteras med 

dagvårdsavgifterna.

Upphandling 

Grannas presenterade stadens upphandlingsverksamhet. 

Av stadens budget utgör social- och 

hälsovården och utbildningssektorn de 

absolut största posterna inom kommunens 

budget. De övriga posterna 

motsvarar en droppe i havet. Personalkostnaderna 

utgör ca 50 % av budgeten, 

medan inköp av tjänster ca 40 %. 

Staden köper bl.a. livsmedel, el, 

mediciner och sjukvårdsartiklar, maskiner 

och litteratur. 

Köptjänsterna utgör ca 40 MEUR 

från stadens budget. De största parterna 

är följande: Egentliga Finlands räddningsverk, 

Taxi, Samfundet Folkhälsan, 

Åbo stad, Kårkulla Gillet, Mehiläinen 

Oy, Taksipalvelut, Matkahuolto Oy, 

Lemminkäinen Oyj, Lilla Ro-hemmet, 

Logica Suomi Ab, Lietois stad, Linja- 

Autoliitto, Merikoti, ATEA Finland och 

Skärgårdsvägen. 

Decentraliserad upphandling är 

regeln. Stadens enhetschefer och avdelningschefer 

(ca 60 personer) sköter 

upphandlingsverksamheten. 

Central upphandling gäller bl.a. 

inköp av papper, kopieringsservice, el, 

olja, bränsle, fjärrvärme, kontorsmaterial, 

banktjänster, revision, telefoni och 

IT-tjänster. 

Enligt Grannas kan lokala aspekter 

påverka upphandlingen. Bl.a. kan leverantörernas 

kunnande klart påverka 

upphandlingen - öppenhet gynnar alla 

parter. Annonseringen, som främst 

sköts via nätet, innebär att företagen 

bör följa med de offentliga upphandlingarna. 

Om man i upphandlingen 

beaktar miljökriterier kan det gynna el- 

ler missgynna lokala aktörer beroende 

på situationen. 

Lokala aktörers konsortium kan 

öppna nya möjligheter för företagarna 

att svara gemensamt på upphandlingar 

av större värde och kvalitet. Grannas 

konstaterade, att underleverans också 

kan tillåtas i upphandlingsförfarandet, 

men det måste preciseras i offertbegäran. 

Det centrala enligt honom är att 

företagarna också får upphandlingsskolning, 

så att de lokala företagarna 

kan svara adekvat på offertbegäran. 

Språkkravet kan ges stor 

tyngd vid den offentliga 

upphandlingen 

Kommunen kan, om den vill, sätta ett 

språkkrav som en viktig, central del 

av den offentliga upphandlingen som 

ett stort värde i upphandlingsofferten 

enligt Mikael Grannas. Detta tolkar jag 

som att alla svenskspråkiga och tvåspråkiga 

kommuner bör beakta så, att 

språkets ställning får den tyngd som 

motsvarar andan i Finlands grundlag. 

Rätt attityd och inställningen hos 

upphandlarna och företagarna är ytterst 

centrala. De kan också bereda 

gemensamma blanketter och databas. 

Det är också skäl att beakta skillnaden 

mellan deloffert och helhetsoffert, 

men generellt sett kan konstateras 

att det finns allt mer efterfrågan på 

helhetslösningar. Små upphandlingar 

kan ge konkurrensfördel för lokala 

producenter. 

Stadens upphandling för 2011 

innefattar en omfattande budget på ca 

8 MEUR, som kommer att publiceras 

på nätsidorna. 

På bilden fr.v. Frank Hellgren från Hotell Nestor i Korpo, 

näringslivsombud Tomas Eklund från Väståbolands stad och Kenneth 

Jansson från Byggnadsarbete Kenneth Jansson i Nagu. 

Som konklusion anser Väståboland 

att staden eftersträvar i sin upphandling 

tydliga, väldefinierade kriterier 

som möjliggör en snabb, enkel, effektiv 

och objektiv bedömning av anbuden. 

Således kan man ta hänsyn till smeföretagens 

möjlighet att lämna anbud. 

Väståbolands stad eftersträvar 

inom ramen för upphandlingslagen 

en öppen och tydlig dialog med leverantörer 

och potentiella leverantörer. 

Staden publicerar årligen en lista över 

planerade upphandlingar under året 

och aktuella upphandlingar på sina 

nätsidor. 

En livlig debatt om offentlig upphandling, 

Väståbolands stad och bl.a. 

Nagu hamn vidtog, vilket betyder att 

dessa frågor tål en fortsatt granskning 

med sakkunniga föreläsare och experter 

framledes. 

Till slut presenterade biträdande 

stadsdirektör Mikael Grannas statistik 

om företagsamheten inom Väståbolandsstad 

i relation till Västliga 

Finland. 

Näringslivsombudet Tomas Eklund 

från Väståbolands stad är kontaktperson 

mellan kommunen och företagen, 

med ansvar för affärsutrymmen och 

tomter samt kommunens näringslivspolitiska 

program. Eklund berättade 

att staden har ett företagsteam som 

förutom honom består av Karl-Henrik 

Stuns som är företagsrådgivare med 

ansvar för nygrundade, startande 

företag och startpengsärenden och 

Alf-Peter Heino som är energirådgivare 

för företag. 

Näringspolitiska kommittén har 

fastlagit följande tyngdpunktsområden 

för år 2011: 

• konsekvensbedömningen genomgås 

med avdelnings- och sektorchefer och 

tas i bruk åtminstone i ”klara” fall typ 

upphandling 

• synlighet, d.v.s. närvaro vid och 

ordnande av träffar och möten, uppdateringen 

av kommunens hemsidor 

jämte företagsregister 

• den kommunala upphandlingen 

• genomförning och uppföljning av en 

företagarenkät samt 

• attitydförbättring gentemot företagandet. 

Text: Max Lindholm 

Foton: Magnus Johansson 


• 

29

30 

Pentti Känsäkangas och Victor Holm 

vann designtävlingen. 

Designtävling 

för global konkurrenskraft 

Industridesign och branding 

hör till satsningarna inom 

projektet Kvarken Global 

Business. En designtävling på 

båda sidor om Kvarken sållade 

fram totalt åtta pristagare. 

Grundidén för Kvarken Global Business 

(KGB) är att ge små och medelstora 

företag bättre förutsättningar att 

hävda sig globalt. 

– Idétävlingen Designrådet var 

ett led i den strävan. Fyra finalister i 

Finland och lika många i Sverige belönades. 

Alla priser bestod av utvecklings- 

och rådgivningstjänster utförda 

av designproffs. 

Det berättar projektchef Kurt Häggblad. 

Tävlingen ordnades av KGB, som 

är ett delprojekt inom Botnia Atlantica 

och finansieras av EU, i samarbete 

med flera partners i Finland och Sverige. 

Samarbetspartners på den finländska 

sidan var KGB:s projektägare 

Vasa Yrkeshögskola samt Muova, och i 

Sverige Design Västernorrland, Design 

Västerbotten samt Umeå Institute of 

Design. 


Som juryns ordförande fungerade 

Robin Edman, vd SVID, Stiftelsen 

Svensk Industridesign. Bland jurymedlemmarna 

fanns två industridesigners, 

Dag Holmgren - som dessutom är 

professor vid Tekniska Högskolan - och 

Tommi Siljamäki från Muova. 

Affärsutvecklarna Lars Malmbom 

från Almi Sundsvall och Miun innova- 

Hög mysfaktor i bastun skapas av Lasilos och 

Holmwoods produkt ”bastudimmern”. 

tion samt Satu Lautamäki, Vasa Yrkeshögskola, 

hörde också till juryn. 

Innovatörer samt små och medelstora 

företag i Västerbotten, Västernorrland 

samt Österbotten och 

Mellersta Österbotten var välkomna 

att delta i tävlingen. • 


Vinnare i Finland: 

Lasilo och Holmwood: armatur av trä med LED-teknik för bastubranschen. 

Andra pris: 

Westervik Gårdsbruk Ab: katastrofhus 

Fia Antus och Anders Aromäki: bänken Bob 

Mindix: transportkorgen Mindi för smådjur. 

Vinnare i Sverige: 

Zirkona Sweden: flexibel fästanordning för datorer och skärmar med fokus 

på fordonsindustrin. 

Andra pris: 

Wallmaker: rollerhandtag med rollerförvaring 

MidDec Scandinavia Ab: radonvarnare 

Stiftelsen Nämforsen: utveckling av hällristningsområde invid Nämforsen.

Nils Pada presenterade Mindi-korgen på svenska, medan Marke Ilonen 

berättade på finska. Korgen är tänkt för transport av små sällskapsdjur. 

Marknaden väntar 

- prisbelönta idéer på god väg 

Trä och belysning 

blev ett vinnande 

koncept. Produkten 

är klar och på väg ut på 

marknaden. Foto: Lasilo och 

Holmwood. 

Företagen Lasilo och Holmwood 

har arbetat idogt efter 

sin seger i idétävlingen Designrådet. 

Deras armatur av 

trä med LED-teknik är nu på 

väg ut i Finland, Ryssland och 

en mängd europeiska länder. 

Och ytterligare en produkt är 

under arbete. 

I november i fjol stod Pekka Känsäkangas 

och Victor Holm med varsitt 

blomsterfång i Muovas utrymmen 

i Vasa. Då var de nyblivna segrare i 

den idétävling som Kvarken Global 

Business ordnade. Priset de vann var 

utvecklings- och rådgivningstjänster av 

designproffs värt 8 500 euro. 

– Nu är vi så långt att de första 

modellerna är på väg ut på markna- 

den, berättar Victor Holm som driver 

företaget Holmwood. 

Vid tiden för tävlingsfinalen var 

idén ganska långt färdig, men de 

slutliga modellerna har de två samarbetande 

företagarna, både verksamma 

i Karleby, tagit fram under månaderna 

som gått. 

Priset bedömer segrarna som 

mycket betydelsefullt. 

Mysbelysning för bastu 

Holmwood och Lasilo samarbetar 

sedan tidigare och tillverkar olika bastuprodukter. 

Bastutermometrar och 

fuktighetsmätare för bastur hör till de 

viktigaste produkterna. Allt säljs till en 

partiaffär, som sköter både exporten 

och försäljningen inom landet. 

Den nya produkten är lämpad för 

såväl bastu som för övriga utrymmen. 

– Vi ser det som viktigt att belysningen 

ska vara lätt att ta i bruk, säger 

Pekka Känsäkangas. Lasilo. 

Företagarna berättar att träet har 

en framträdande plats i belysningen. 

Produkten ser finländsk ut - fattas bara 

annat - och de små ljuspunkterna är 

dolda i träskapelsen. Produkten erbjuder 

lampor i regnbågens alla färger och 

Anders Aromäki och Fia Antus tar emot 

blommor av Annika hissa på Muova. 

belysningen går att variera i styrka och 

klarhet. 

– Belysningen har en överlägsen 

energieffektivitet och installeringen är 

både enkel att göra och säker. 

Produkten är utan vidare sprillans 

ny på marknaden. 

Lasilo och Holmwood presenterade 

ytterligare en idé vid tävlingsfinalen. 

När Pentti Känsäkangas placerade 

en vattenskål över en belysning som 

skiftade i färg, och ångan skapade en 

trolsk stämning, sträckte varje jurymedlem 

och varenda kotte i publiken 

på halsen. 

– Vi kan kalla den bastudimmer. 

Den är också på god väg från idé till 

produkt, säger Victor Holm. 

Cykelkorg för små 

sällskapsdjur 

De tre övriga finalisterna blev inte lottlösa. 

Alla belönades med designarbete 

värt 1 500 euro. 

Marke Ilonen, Mindix Öb i Vasa, 

är en av de som tilldelades andra pris. 

Hon presenterade sin uppfinning 

Mindi-korgen, en cykelkorg tänkt i 

första hand för trygg transport av små- 

Forts. nästa sida 


31

32 

hundar och katter. Korgen väger 3,2 kilogram 

och med 12 kilograms totalvikt är cykelfärden 

trygg. 

– I Finland finns cirka 300 000 småhundar 

och varje år föds 30 000 valpar. Det finns 

ett behov av en säker och trygg transport. 

Marke Ilonen berättar att cirka 20 hundar 

har fått provåka och alla har trivts bra i korgen. 

Det är inte meningen att promenaderna 

ska ersättas med cykelfärder, utan att hunden 

ska kunna följa med på utfärder och få sin 

motion på en mängd trevliga platser. 

– Korgen har en överdel och den går att 

låsa. Men låset följer inte med vid ett köp, 

eftersom jag inte vill signalera att hundar 

ska låsas in. Möjligheten att låsa är tänkt för 

att cyklisten ska kunna förvara en del saker i 

korgen. 

Korgen är större än de som finns på 

marknaden idag, och underlaget gör att det 

är vänligt för djurtassar. Matkassar får plats, 

liksom en bärbar dator. Ilonen vet att många 

gärna skulle cykla till arbetet, förutsatt att 

transporten av en dator skulle fungera. 

Katastrofhus 

Stefan Asplund, med företaget Westervik 

Gårdsbruk Ab i Vasa, deltog i tävlingen med 

sin idé ”katastrofhuset”. Produkten är tänkt 

som temporärt boende för katastrofdrabbade. 

– Katastrofhuset består av äkta, gammaldags 

tygbeklätt gummi. Eftersom huset 

är uppblåsbart krävs inga stora förvaringsutrymmen, 

och när katastrofen är ett faktum 

får de drabbade ett tillfälligt, värmeisolerande 

boende som skyddar från vatten, kyla och fukt. 

Asplund berättar att små säckar ingår i 

paketet. Säckarna kan fyllas med sand för 

att skapa stabilitet även vid storm. Kortsidorna 

på katastrofhuset bildar en triangel. 

Sidorna sätts ihop med blixtlås på sidornas 

ytterkanter. Huset är både tryggare och mera 

skyddande än tält. Asplund påminner om 

att miljön i ett katastrofdrabbat område är 

olidlig. 

– Vi bör hjälpas åt med att ta ansvar för 

människor som drabbas av katastrofer, säger 

Asplund som förklaring till varför han kläckt 

just denna idé. 

Flexibel bänk 

Inredningsarkitekterna och möbelformgivarna 

Fia Antus, Vasa och Anders Aromäki, 

Jakobstad, deltog i tävlingen med sin skapelse 

bänken Bob. 

– Bänken är främst tänkt för offentliga utrymmen. 

Den är flexibel; den går att anpassa 


hanken 

FORTBILDnInG VaSa 

BEHÖVER DU FORTBILDNING INOM: 

» MARKNADSFÖRING OCH FÖRSÄLJNING? 

» LEDARSKAP? 

» EKONOMIHANTERING? 

Under 2011 arrangerar vi i samarbete med ELY-centralen i Österbotten 

följande högklassiga utbildningar för små och medelstora företag. 

UTBILDNING START 

» Effektiv marknadsföring och försäljning april 

» TE-Hankled V – Ledarskapsutbildning för nyckelpersoner september 

» Professionell ekonomihantering september 

MERA INFORMATION 

André Österholm, tfn 050-3626 746 

Yvonne Högholm tfn 040-3521 720 

BESÖK VÅR HEMSIDA 

hanken.fi/public/fortbildning_vasa 

enligt utrymme och behov av sittplatser, 

säger Antus och Aromäki. 

Möbeln är inte tänkt för massproduktion. 

Den ska tillverkas i takt 

med efterfrågan och arbetet ska 

göras av kunniga hantverkare. Materialet 

består av virke producerat i 

de finska skogarna. 

Stefan Asplund 

har konstruerat ett 

temporärt boende för 

katastrofdrabbade. 

– Vi vill ta gamla, beprövade 

metoder till heders och ge hantverket 

uppskattning. Vi vill skapa en 

möbel som är hållbar både fysiskt 

och estetiskt. 

Ambitionen är att skapa en möbel 

i ekologisk anda. • 

Text. Anne Manner 

Foto: Lasilo och Holmwood, Anne Manner

Nya regler om bruket av 

visstidsanställning 

Arbetsavtalslagens 1 kap. 3 

§ 3 moment gällande visstidsanställningar 

har ändrats 

1.1.2011. 

Företagarna i Finland var representerade 

i en arbetsgrupp som under 

hösten 2010 avgav ett förslag till en 

omformulering av arbetsavtalslagens 1 

kap. 3 §. Bakgrunden var att stadgandet 

som möjliggör bruket av visstidsanställningar 

om det finns motiverad 

grund för det hade börjat tillämpas 

ganska liberalt i praktiken, och på de 

senaste åren även i rättspraxis (t.ex. i 

de mycket mediasynliga domarna HD 

2008:29 och DH 2010:11). 

I den förstnämnda domen var det 

frågan om att sjukskötare som skötte 

en andningsförlamad patient hade 

visstidskontrakt, trots att patienten 

kunde leva flera år, varefter det skulle 

ha varit möjligt att erbjuda annat arbete 

inom sjukvårdsdistriktet. 

I det andra fallet gällde det Vanda 

stads upphandling av privata daghemsplatser 

av ett företag, som anställde 

visstidsanställda barndagvårdare för 

ett år i sänder, eftersom staden varje 

år gjorde ny upphandling. 

Arbetsgruppens rapport, som 

låg bakom regeringspropositionen, 

innehåller bl.a. en beskrivning av hur 

företagsverksamheten har ändrats 

under 2000-talets första årtionde så, 

att företagen allt mer koncentrerar sig 

enbart på sin kärnkompetens. Detta 

har inneburit att sådan verksamhet 

som tidigare har skötts i egen regi har 

börjat skötas via underleverans, andra 

kontraktuella former, visstidskontrakt 

m.m. Likaså konstaterar arbetsgruppen 

att det inom den offentliga sektorn 

uppstår situationer där arbetsavtalen 

är korta och bundna till viss tid p.g.a. 

upphandlingslagen. 

Fastän det i arbetsgruppens rapport 

står att arbetsgivaren har rätt 

att välja sättet hur arbetet sköts skall 

den tvingande lagstiftningen följas. 

Därefter konstateras att arbetsgivaren 

har rätt att reagera på t.ex. sviktande 

marknadsefterfrågan även om de anställda 

har arbetsavtal som gäller tills 

vidare, via t.ex. permitteringar och uppsägningar 

eller ombildande till deltid. 

Läs härom mer under Arbetsgivarens 

ABC-del på sidan www.yrittajat.fi. 

På dessa grunder har arbetsavtalslagen 

ändrats 1.1.2011 så, att 1 

kap. 3 § 3 moment lyder som följer (L 

21.12.2010/1224): 

”Det är inte tillåtet att upprepat 

använda arbetsavtal för viss tid när 

antalet visstidsavtal eller den sammanlagda 

avtalstiden eller den helhet som 

avtalen bildar visar att arbetsgivarens 

behov av arbetskraft är permanent.” 

Vad innebär det i praktiken? 

Detta innebär att situationer som i de 

ovan nämnda fallen och i alla framtida 

fall där man använder tidsbundna 

arbetsavtal granskas helhetsmässigt 

utgående från en mer allmän syn på 

om det skulle ha gått att undvika användandet 

av dylika kontrakt på något 

sätt. Hur stadgandet kommer att tolkas 

i rättspraxis är svårt att förutspå. 

Redan nu har man på arbetsgivarhåll 

framfört att meningen egentligen inte 

är att ändra på gällande praxis, varvid 

arbetstagarsidan gällt har konstaterat 

att lagändringen skall innebära förändringar 

i det praktiska arbetslivet. Hur 

det blir resterar att se. 

Det är värt att notera att hela idén 

bakom lagstiftningen i sig redan fanns 

inbakad i den tidigare lagstiftningen 

och i regeringens proposition till ny 

arbetsavtalslag. Endast Företagarna 

i Finland och Kommunarbetsgivarna 

KT ansåg att förslaget som förelåg 

inte i sig kunde utgöra stommen för 

ny lagstiftning som i sak ändå enbart 

bygger på redan existerande rättsliga 

principer. 

Text: Max Lindholm, jur. kand. • 


33

34 

Företagarens vardag 

Den 16 december 2010 är en 

dag vi inte kommer att glömma 

i första taget. Den dagens 

händelser gav oss huvudvärk 

under hela slutruschen av 

fjolåret, och ger oss ännu 

vissa stressymtom. 

Onsdagen den 15 december var det 

som normalt lönedag. Dessutom utbetalade 

vi den extra månadslönen som 

de anställda har rätt till i december. 

Fjolåret, i synnerhet den andra 

halvan av året, var ett uruselt turistår. 

Det betydde att vi ovanligt ofta hade 

brist på kontanter, och jag var tvungen 

att betala med check betydligt oftare än 

normalt. Löner brukar jag undvika att 

betala med check, eftersom ingen av 

våra anställda har ett bankkonto (värt 

en annan artikel). Då vi använder en 

bank som inte har kontor här, betyder 

det att den som inte har konto i den 

lokala banken måste åka till närmaste 

ort där vår bank har ett kontor för att få 

sina slantar. I november och december 


i Latinamerika 

Onödig huvudvärk..! 

var jag flera gånger ändå tvungen att 

betala löner med check. 

På onsdagskvällen hade jag glömt 

att skriva ut checken åt vår kvällskock 

Nohemi. Hon bodde då tillsammans 

med sin sambo, vår gårdskarl, i deras 

gårdskarlsstuga på hotelltomten. Normalt 

skulle hon ha väntat till följande 

morgon för att få checken. Den här 

kvällen hade hon inte lika bråttom 

”hem” som vanligt utan väntade tålmodigt 

på sin lönecheck. Lite ovanligt 

tänkte jag, men ägnade inte desto 

mera tankar åt brådskan. Till saken 

hör att hennes son sen ett drygt halvår, 

arbetade som servitör på halvtid. Han 

jobbade inte den dagen, men hon 

var också väldigt mån om att få hans 

innestående lön. 

Följande dag vid middagstid kom 

Eleazar, hennes sambo, och ville tala 

med mig mellan fyra ögon. Han berättade 

upprört att ”frugan” hade tagit allt 

sitt pick och pack, deras dotter, sonen 

(som har en annan far) och sonens 

sambo med sig. Kändes svårt att tro 

att hon hade stuckit iväg utan att säga 

Till höger vår kvällskock Nohemi, t.h. en tidigare anställd som hjälpte henne ”fly”, 

förberedande grillat kött på guatemalanskt sätt (något vi erbjuder endast grupper). 

något. Hon hade jobbat hos oss i tre 

och ett halvt år. Paret har förvisso haft 

flera svåra duster, och hon har flyttat ut 

ur gårdskarlsstugan vid minst tre tillfällen 

tidigare. Ändå fortsatt jobba hos 

oss - och flyttat tillbaka. Hon var vår 

överlägset skickligaste kock, Violetas 

högra hand och den av våra anställda 

vi kände mest förtroende för. 

Under eftermiddagen inflöt mer information 

och på kvällen stod det helt 

klart att vi inför årets slutrusch hade 

blivit av med inte bara vår kvällskock, 

utan också en av våra två stadigvarande 

servitörer plus att vi precis hade 

börjat skola upp sonens sambo för att 

rycka in som extrahjälp. Från den 25 

december till den 2 januari behövde 

vi dagligen dubbelt fler anställda än 

under normala tider. Att tio dagar 

innan bli av med tre personer på en 

gång, var en smäll som gav oss mycket 

huvudbry. 

Vi kunde förstås inte göra som 

strutsen och stoppa ner huvudet i 

sanden. Det var bara att bita i det sura 

äpplet och börja söka ny personal. Inte 

lätt! Några månader tidigare hade vi 

anställt en ung, ensamstående mor för 

fram för allt veckosluten. Hon har fyra 

års erfarenhet från en annan hotellrestaurang 

- ett av de billigaste hotellen 

här på stranden och med andra krav 

-och henne startade vi genast med att 

utbilda som ersättare för Nohemi. Vi 

har en diger meny, så hon lärde sig 

självfallet inte alla recept på en dag 

eller ens en vecka. Betydde att Violeta, 

som står bakom 90% av recepten för 

den mat vi serverar, skulle vara i köket 

varje dag från tidig eftermiddag (vi har 

en duktig ung dam som har ansvaret 

för köket dagstid, och hon tillreder 

absolut våra bästa frukostar. Hon har 

aldrig velat ta ansvaret som kock men

har med tiden lärt sig bättre och bättre 

hur de flesta rätter ska prepareras - hon 

är en av de få guatemalaner jag vet som 

underskattar sin egen kapacitet) till sen 

kväll. 

Sen. Visst hittade vi nya människor. 

Men opreparerade. De skulle lära sig 

i stort allt från noll! Gick hyfsat, men 

gav oss båda mycket merarbete. Och 

början var svår. Den första morgonen 

i nyårsveckan med fler gäster kom katastrofen. 

Egentligen mitt eget fel, men 

kvällen innan tänkte jag bara ok, vi har 

inte så många gäster, och vi har mer 

än tillräckligt med folk i köket och för 

serveringen. Det jag glömde var att de 

flesta var nya och INTE vana att jobba 

under stress. Normalt behövs jag inte 

längre under frukostserveringen. När 

jag var ner i restaurangområdet genast 

frukostserveringen hade börjat var allt 

lugnt. Tog mitt kaffe, satte mig vid 

datorn och ägnade mig åt annat. 20 

Kom, smaka på Guatemala 

- landet med evig vår! 

Upplev hisnande, serpentinslingrande vägar, 

bestig en aktiv vulkan, möt djungeln 

med sina skrikande apor eller de palmbeklädda 

kustlandskapen, vandra på marknader 

som lyser av regnbågens färger, 

njut av ”världens vackraste sjö”, beundra 

majestätiska mayaruiner, ett världskulturarv 

och ett världsnaturkulturarv..! OCH 

MYCKET MERA! 

Guatemala har oerhört mycket att erbjuda dig som 

turist - det är kanske inte alltid så enkelt att leva här, 

men turistlandet Guatemala bjuder på mycket även åt 

en erfaren resenär som sett lite av varje. 

För dig som är intresserad, sänd oss ett mejl och berätta 

hur länge du/ni planerar att stanna, och vi gör upp 

ett personligt program för er. Det kan vara allt från en 

rundtur med egen guide med hotell, frukost, inträden och 

rundturer inkluderade till hur ni reser runt med de 

allmänna transporterna (”shuttles” som tar turister till 

och från olika resmål) och ni själva sköter om hotellbokningar 

etcetera. För dig som vill förkovra din spanska, 

är Guatemala en av de billigaste och effektivaste 

studieplatserna... 

Skriv och berätta om dina önskemål, och vi planerar 

din resa enligt det! info@hotelateliedelmar.com eller 

stigbjorkas@gmail.com 

Välkommen till en annorlunda värld! 

Stig & Violeta Björkas, www.hotelateliedelmar.com 

minuter senare när jag kom ner var 

det ”full” katastrof! Inget fungerade - 

alltför många gäster hade kommit på 

en gång för att äta. Våra nyanställda 

klarade inte av ruljansen. Ryckte in, 

började hjälpa till, tog hand om gäster 

som inte hade blivit omskötta på 

bästa vis, och lyckades få ordning på 

fortsättningen. Det som redan hade 

passerat, tror jag att vi lyckades parera 

rätt bra. Efter det var jag varje morgon 

nere i restaurangen under frukostserveringen. 

Nu en månad senare kan 

jag/vi ännu behövas ibland, men inte 

på samma sätt. 

Nu i slutet av januari känns det 

ändå som om vi så småningom igen 

- för hur länge? - har personalsituationen 

under kontroll. De känner bättre 

och bättre till sina ansvarsområden. 

De lär sig dagligen mer och mer. Ändå 

har vi nog en rätt lång väg att vandra 

innan vi vågar känna att det fungerar. 

Kanske längre än någonsin för vi har 

nu redan, under mindre än fyra års tid, 

blivit besvikna alltför många gånger. 

Orsakerna till att det är så svårt 

att hitta pålitlig personal är fram för 

allt brist på utbildning OCH landets 

kultur. Det finns förvisso en del med 

bra utbildning - här på kusten är de 

dock synnerligen ovanliga - men oftast 

kommer de från familjer med (alltför) 

mycket pengar och är bortskämda 

snorvalpar ännu i 30-årsåldern. Tar 

inget ansvar, flyr undan problemen eftersom 

pappa och mamma alltid finns 

i bakgrunden! Jag vill dock INTE påstå 

att det inte finns duktiga guatemalaner, 

men igen för den som vill etablera sig 

i ett latinamerikanskt land, är det här 

värt mycket noggranna analyser. Duktiga 

människor finns, men det gäller 

att hitta dem! • 

Hasta luego, Stig Björkas 

stig.bjorkas@gmail.com 


• 

35

36 

MÄSSKALENDERN 

Mässkalendern våren 2011 

Här är vårens viktigaste mässprogram för industri, service och handel i Europa. En mer komplett 

och uppdaterad kalender med information om viktiga mässor hittar Du på Företagarna på Ålands 

hemsida: www.foretagare.ax 

1-4.3 Z - Underleverantörsmässan (komponenter, teknik, tjänster) Leipzigmässan 

1-5.3 CeBIT 2011 (informationsteknologi, telekom, elektronik) Hannovermässan 

3-6.3 Hem & Villa (heminredning, boende, trädgård, teknik) Malmömässan 

5-13.3 Allt för Sjön (båtar, motorer, vattensport, utrustning) Stockholmsmässan, Älvsjö 

6-9.3 Mipel + Micam + Mifur (lädervaror, skodon, pälsar) Milanomässan 

8-11.3 Scanbuild (byggteknik, material, maskiner, utrustning) Svenska Mässan, Göteborg 

9-13.3 ITB Berlin (Europas ledande resemässa) Berlinmässan 

10-12.3.3 Expo HoReCa (hotell, restaurang, storkök, livsmedel, vin) Sportivno Komplex, S:t Petersburg 

10-13.3 Vildmark & Äventyr (jakt, fiske, friluftsliv) Stockholmsmässan, Älvsjö 

10-13.3 Rum & Trädgård (heminredning, trädgårdsliv, utrustning) Kistamässan, Stockholm 

11-13.3 Havet Kallar (båtar, motorer, utrustning, båtturism) Mässcentrum, Åbo 

11-13.3 Bygg & Husteknik (husbyggnad/el/VVS/maskiner) Paviljongen, Jyväskylä 

12-20.3 EQUITANA (världsledande hästsportmässa) Essenmässan 

13-16.3 Food & Drink Event (livsmedel, drycker) ExCel, London 

13-14.3 Copenhagen Inernational Fashion Fair (mode, trender) Bella Center, Köpenhamn 

15-17.3 Tekniska Mässan (industriteknik, automation, metallbearbetning) Lenexpo, S:t Petersburg 

15-19.3 ISH (VVS-teknik, badrum, pumpar, rör, energi) Frankfurtmässan 

16-17.3 Easyfairs Telecom + Internet + Security + Digital Marketing Kistamässan 

16-20.3 CREATIVA (konst, hantverk, hobby, glas, foto) Westfalenhalle, Dortmund 

17-20.3 MAJA 1 (arkitektur, byggteknik, el, VVS) Kipsala Center, Riga 

18-20.3 RAKSA (byggteknik, material, maskiner, verktyg) Lahtismässan 

18-21.3 Beauty Int + Top Hair (kosmetik, skönhet, frisyrmode) Düsseldorfmässan 

18-23.3 InterNorga (hotell, restaurang, storkök, bageri, gastronomi) Hamburgmässan 

19-20.3 Ålandsmässan (bygg, hem, stuga, trädgård, båt, fritid) Baltichallen, Mariehamn 

22-24.3 Industriunderhåll (fastighetsservice, drift, renhållning) Mässcentrum, Helsingfors 

24-25.3 Sportec + Gymtec + Fysiotec (idrottsanläggningar) Pirkkahallen, Tammerfors 

24-26.3 Eurostampi + Subfornitura + Motek (metallindustri) Mässcentrum, Parma 

24-26.3 Fishing 2011 (båtar, fiskeriteknik, utrustning, förädling) SECC, Glasgow 

28-31.3 AutoVAK RAI (bilverkstad, maskiner, verktyg, service) RAI, Amsterdam 

29-31.3 European Coatings Show (ytbehandling, limning, tätning) Nürnbergmässan 

29-31.3 TRAFFEX (trafiksäkerhet, gatubyggnad, underhåll) NEC, Birmingham 

29-31.3 JEC Composites (materialteknik, RFID, maskiner) Port de Versailles, Paris 

31.3-3.4 Furniture + BMT (möbler, tillverkning, snickeriteknik) Litexpo, Vilnius 

1-3.4 Elmia Sportfiskemässan (utrustning, kläder, uteliv) Elmia, Jönköping 

4-8.4 Hannover Messe (industriteknik, IT, underleverans, energi) Hannovermässan 

5-7.4 Equipe Nordic (hotell, restaurang, storkök, restauramninredning) Kistamässan, Stockholm 

6-7.4 Nolia Skydd (säkerhetsteknik, brandskydd, övervakning) Noliamässan, Umeå 

6-8.4 RESALE (begagnad industriteknik, maskiner, fordon) Stuttgartmässan 

6-9.4 Pro Light Sound (belysning, ljudsystem, scenteknik) Frankfurtmässan 

6-10.4 Inventions (ny teknik, innovation, nya produkter) Palexpo, Genève 

12-13.4 Easyfairs Butiksleverantör (handel, inredning, utrustning) Kistamässan 

12-14.4 Scanbuild (byggmaterial, maskiner, teknik, system) Bella Center, Köpenhamn 

12-14.4 Sign & Digital + Electronics (reklam, IT, elektronik) NEC, Birmingham 

12-14.4 Eurofishing (båtar, fiskeriteknik, utrustning, förädling) BEC, Bilbao 

12-17.4 Int. Möbelsalongen (möbler, köksinredning, badrum) Milanomässan 

14-17.4 BOIS - Euro Wood Show (möbelindustri, snickeriteknik) Alpexpo, Grenoble 

16-17.4 Österbottens Stormässa + Trädgård + Bokmässan Botniahallen, Korsholm 

Företagsnyckeln 1/2011

FÖRETAGSBILEN 

Klarar både laster och livsstil 

Kombimodellen av Opel Astra 

har vuxit till sig rejält och erbjuder 

både praktisk användbarhet 

och snygg design. 

Även Opel har anammat den mera 

flärdfulla formgivningen. NyaAstraSport 

Tourer har som namnet antyder 

en akter med högt updragna sidorutor 

i kombination med en fallande taklinje. 

Likheterna med likaledes nya Volvo 

V60 är slående, men måttmässsigt 

har Astran övertaget. Den har vuxit 

med inemot 20 cm på längden och 

mäter nu 470, vilket är 7 cm mer än 

Volvon. Opeln är därmed klart störst 

i ”kompaktklassen”, större än huvudkonkurrenten 

VW Golf Variant, men 

praktiska Skoda Octavia Combi lastar 

mer i volym. 

Astrans lastutrymme är dock föredömligt 

utformat, med raka sidor och 

en durk som blir helt slät när baksätet 

fälls ned. Fällningen sker enkelt med en 

knapp på sidopanelen baktill. Ryggstödet 

är delat 60/40 och alla versioner 

har skidlucka som standard. Den maximala 

lastlängden är 183 cm och under 

golvet finns ett stort förvaringsfack 

som även rymmer insynsskyddet. 

Den ökade bredden märks i baksätet 

som rymmer tre personer. Även 

takhöjden räcker till för långa personer, 

delvis på bekostnad av en låg sittdyna 

som i kombination med hög midjelinje 

ger dålig utsikt för barn. Benutrymmet 

är skapligt, om än inte i taxiklass. 

På förarplatsen är det gott om plats 

och lätt att hitta en bra körställning. 

Valbar säkerhetsutrustning som Opel 

Eye (750 euro), en kamera som läser 

vägskyltar och har filbytesvarning, samt 

det innovativa ljussystemet AFL (1.285) 

med sju olika program underlättar 

körningen. 

Nya snåla kraftpaket 

Under huven finns numera stor valfrihet. 

Basmotorn på 1,4 liter och 100 hk 

fås bara i instegsversionen Essentia 

och liksom 1,6-litersmotorn är bekant 

Den nya kombimodellen av Opel Astra 

har en tilltalande design utan att ge 

avkall på de praktiska egenskaperna. 

Bilen fås med mycket ny teknik och 

motorutbudet omfattar nu moderna små 

turbomotorer och fyra snåla dieslar. 

från föregångaren. Dessa levereras 

med femväxlad låda, medan de större 

maskinerna kombineras med sexväxlat. 

Volymmotorn är 1,4 turbo på 120 

eller 140 hk och på topp finns 1,6 turbo 

med 180 hk. Dessutom finns tre dieslar 

på 110,125 eller 160 hk. Senare kommer 

även en 95-hästarsdiesel med CO2utsläpp 

på endast 109 g/km. 

Den mindre turbon har fullt tillräckliga 

prestanda för familjebruk och 

nöjer sig med 5,9 liter enligt deklarationen. 

Tack vare rejält vridmoment 

finns det god segdragning 

och omkörningsresurser. 

140-hästaren ger marginella 

tillskott, men kostar 

å andra sidan bara 700 

mera. Bilen går ovanligt 

tyst för bilklassen, även 

med dubbdäck och har 

tydlig storbilskänsla. 

Priserna börjar på 

20.500 och går upp till 

knappt 29.000 för 2.0 

diesel. Automatlåda med 

sex steg finns som tillval 

till 1,4T för 1.620 och till 

största dieseln för 2.000 

euro. Utöver Enjoy finns 

en sportversion (+1.800) och lyxutförandet 

Cosmo (+2.000). 

Med tanke på att Astran även är 

välutrustad med bland annat aktiva 

nackskydd, farthållare, färddator, regnsensor 

och kan fås med en mängd 

moderna tillval så förefaller den som 

ett mycket prisvärt köp. 


Opel Astra Sports Tourer 1.4T Enjoy 

Mått: 470 x 181 x 153 cm 

Axelavstånd: 268 cm 

Vändcirkel: 11,4 m 

Vikt/last: 1.440/590 kg 

Släpvagnsvikt: 710/1.200 kg 

Bagage: 500/1.550 liter 

Däck: 205/60-16 

Motor/effekt: R4 1.4 turbo 16 V/120 hk 

Växellåda: 6-växlad manuell 

Prestanda: 11,2 s/190 km/h 

Förbrukning: 6,1 l/100 km 

CO2-utsläpp: 144 g/km 

Tankvolym: 52 liter 

Pris: 23.716 euro 

Förmånsvärde: fri bilförmån 550, 

bruksförmån 370 e/mån 


• 

37

38 


Orolig vinter ger pristopp 

Efter en kontinuerlig uppgång under hösten steg priset på råolja i januari till sin 

högsta nivå på två år, då den passerade 100-dollarsgränsen till följd av ökande 

efterfrågan i Asien samtidigt som pipelinen Trans Alaska drabbades av rörbrott. 

Oroligheterna i norra Afrika och risken för att de sprider sig till de viktigare 

Opec-länderna ledde till att även Brent-oljan nådde tresiffrigt i början av februari. 

De raffinerade produkterna har följt med i prisrallyt och i synnerhet eldningsoljan 

har stigit kraftigt som följd av den stränga vintern i Europa. Spotpriset på 

bensin var i början av februari 850 dollar per ton medan dieseloljan låg på 880. 

Den lätta brännoljan nådde efter en snabb uppgång 860 dollar och därmed högre 

än bensinen. Samma förhållande rådde under oljepristoppen sensommaren 

2008, men då låg samtliga kvaliteter över 1.000 dollar. 

Företagsnyckelns återkommande prisjämförelse på trafikbränslen i kustregionen 

visar att prisstegringen på världsmarknaden i kombination med energiskattereformen 

lett till betydande nivåhöjningar. Sedan föregående mätning 

är uppgången 10 procent på bensin och 17 procent på dieselolja. Jämfört med 

läget för två år sedan har bensinpriset stigit med 35 cent, dieseln med 33 och 

brännoljan med hela 47 cent eller 70 procent. 

Enligt Olje- och gasbranschens centralförbund steg priset på brännolja från 

december till januari med 

drygt 12 cent per liter, varav 9,5 

cent var skatter, och noterades 

till 1,05 euro. 

Försäljningen av 98 oktan 

har i Finland fyrfaldigats efter 

årsskiftet och står nu för 27 

procent av bensinhandeln mot 

omkring 7 procent tidigare. 

Prisskillnaden mellan 95 och 

98 oktan har efter reformen 

ökat från tre till fem cent per 

liter. 

Följ med prisläget på webben. 

Se www.polttoaine.net 

samt www.tankkaus.com 


• 

Bränslepriser i Svenskfinland 

25.1.2011 (Neste) 

Pumppris per liter 95E Diesel 

euro euro 

Karleby 1,499 1,319 

Jakobstad 1,514 1,319 

Vasa 1,509 1,309 

Kristinestad 1,499 1,299 

Åbo 1,509 1,319 

Mariehamn 1,529 1,319 

Pargas (aut) 1,464 1,274 

Ekenäs 1,559 1,339 

Kyrkslätt 1,549 1,359 

Esbo 1,519 1,339 

Borgå (aut) 1,479 1,289 

Lovisa 1,499 1,299 

Medelpris 1,511 1,315 

Nya bilar i fokus 

jorden runt 

Bilmässorna startade traditionsenligt i 

bilstaden Detroit, där de tre stora åter 

fått upp farten efter krisen. I Europa 

är Genèvesalongen upptakten och 

bland många nyheter finns Saab 9-5 

SportCombi, betydligt rymligare än 

föregångaren, och Volvo V60 som laddhybrid 

med 50 km aktionsradie på el. 

Internationella bilsalonger 2011 

1-13.3 Genève 

24.3-3.4 Belgrad 

31.3-10.4 Söul 

6-10.4 S:t Petersburg 

12-14.4 Birmingham (transportfordon, 

bilverkstad) 

12-23.4 Amsterdam 

20.4-1.5 New York 

12-22.5 Barcelona 

16-26.6 Buenos Aires 

13-17.9 Moskva (transportfordon) 

13-25.9 Frankfurt (bilar, mc, 

verkstad) 

6-16.10 Johannesburg (även 

transportfordon) 

4-13.11 Aten och Lissabon 

17-20.11 Milano (transportfordon) 

25-27.11 Istanbul (transportfordon) 

30.11-11.12 Tokyo 

3-12.12 Bologna 

Det smäller oftast 

i Mariehamn 

Statistik från Trafikförsäkringscentralen 

för 2009 visar att Mariehamn har 

landets högsta trafikskadefrekvens 

i relation till befolkningen, med 35 

skador per 1.000 invånare. Näst mest 

skadedrabbade orten är Jakobstad (31) 

följd av Seinäjoki (26). Mariehamn 

kommer på tredje plats när det gäller 

antalet skadade och omkomna, efter 

Jakobstad och Kuusamo. I fråga om 

andelen utomsocknes som orsakar 

trafikskador kommer Mariehamn på 

fjärde plats med 62 procent, efter Lovisa, 

Mäntsälä och Lempäälä. 

Det anmäldes nära 100.000 trafikskador, 

varav en tredjedel vid backning. 

Männen står för 71 procent av skadorna. 

Ersättningarna uppgick totalt 

till 445 miljoner euro. En smäll kostade 

i medeltal alltså cirka 4.500 euro. 

Av statistiken framgår också att 

stadsjeepar förorsakar många olyckor 

i relation till bilparken, men att de 

åkande är väl skyddade. Under åren 

2007-2009 var Nissan X-Trail den 

säkraste bilen, medan gamla Renault 

Twingo hade den högsta personskadefrekvensen. 

• 

•

Stora kast på den 

europeiska bilmarknaden 

Bilhandeln i Europa backade med fem procent förra året. De största rasen 

inträffade i krisande Grekland samt på de stora marknaderna Tyskland 

och Italien där de skrotningspremier som infördes under krisen fasades 

ut i början av 2010. Registreringen av transportbilar ökade totalt med 8 

procent, men med stora nationella variationer. 

På de nordiska marknaderna ökade efterfrågan kraftigt, både på person- 

och paketbilar. I Sverige noterades ett plus på 36 procent, i Danmark 

+35 och i Norge +30 procent. Finland kom tätt efter med en tillväxt på 24 

procent för personbilarna och 27 på paketbilarna. 

Bland tillverkarna fanns få vinnare. Samtliga stora märken utom Renault 

brottades med vikande siffror. Mest tappade Fiat och Toyota, medan 

BMW, Nissan och Volvo ökade. På modeltoppen firade nya VW Polo stora 

framgångar. Även Renault Megane har sålt bra och ersatt Ford Focus på 

topplistan. Ny är också Citroën C3, en stor hit i både hemma i Frankrike 

och i Italien. 

Mest plus i Svensk-Finland 

Finlands populäraste bilmärken är Toyota och VW, med Skoda på tredje 

plats före Ford och Volvo.Etta bland modellerna var Golf, före Octavia och 

Avensis. Årets raketer var Opel Astra, Citroën C3 och Peugeot 3008. Regionalt 

hörde Raseborg (+39%) och Kyrkslätt (+37%) till de orter som hade 

störst ökning, medan Vasa var enda större staden där volymen minskade 

(–4%). Karleby låg 

på genomsnittsnivån 

och Borgå (+16%) 

strax under. 

På Åland ökade 

nyregistreringarna 

med 28 procent, men 

i hård konkurrens 

med beg-bilimporten 

från Sverige och riket. 

VW toppade bland 

nya bilar före Toyota 

och Ford. Det såldes 

41 nya Golf, medan 

det importerades 44 

Volvo V70. 

• 

Europas mest sålda bilar 2010 

Märke/modell Antal Diff. % 

1. VW Golf 492.556 –14 

2. Ford Fiesta 402.207 –15 

3. VW Polo 354.068 +25 

4. Renault Clio 338.245 +8 

5. Opel Corsa 317.950 –10 

6. Peugeot 207 305.468 –17 

7. Opel Astra 291.219 +6 

8. Renault Megane 260.542 +12 

9. Fiat Punto 257.645 –20 

10.Citroën C3 224.953 +34 

Övriga 10.540.935 

TOTALT 13.785.698 –5 


125 år sedan 

bilen föddes 

Den 29 januari 1886 var en viktig dag i 

teknikhistorien. Då lämnade tysken Carl Benz 

in sin patentansökan på en Motorwagen - ett 

lätt trehjuligt fordon med förbränningsmotor. 

I augusti samma år fick Gottfried Daimler 

sin patentansökan för en bensindriven 

fyrtaktsmotor godkänd. Den nya motorn 

placerade han och kompanjonen Wilhelm 

Maybach både i världens första motorcykel 

och i ett fyrhjuligt fordon. I år fyller alltså bilen 

125 år. 

Benz Motorwagen från 1886 byggdes bara 

i ett exemplar, vägde 100 kilo och drevs av 

en vattenkyld explosionsmotor på 0,9 hästkrafter. 

Toppfarten var 16 kilometer i timmen. 

Två år senare fanns Benz trehjuling för första 

gången att köpa. 

Symbol för framgång 

Företagen Daimler och Benz gick samman 

först 1926 och Mercedes är dag världens 

största lastbilstillverkare samt ett starkt varumärke 

inom personbilar. Namnet har använts 

sedan 1900 och kommer från dottern till Emil 

Jellinek, en österrikisk affärsman som köpte 

72 bilar från Daimler. Stjärnsymbolen infördes 

1909 och har använts som kylarprydnad 

sedan 1910. 

Gottlieb Daimler avled 1900 och fick 

således inte uppleva bilismens segertåg. 

Daimlers rättigheter för bilar såldes 1907 till 

England. Daimler Motor Company har verkat 

i Coventry sedan dess, från 1960 som en del 

av Jaguar. 

Andra tidiga biltillverkare var Panhard 

1889, Peugeot 1891, Lanchester 1895, 

Oldsmobile 1897, Fiat och Opel 1899 samt 

Cadillac och Ford 1903. Den amerikanska 

T-Forden lanserades 1908 och med den 

startades massproduktionen av bilar.• 

Företagsbilens texter: Jonny Mattsson 


39

40 

Som ett led i den fortlöpande 

produktutvecklingen har åländska 

Snickarboden tagit fram 

en träpersienn med minimal 

miljöpåverkan. Hela produktionsprocessen 

sker lokalt med 

resursoptimerade metoder och 

minimala utsläpp samt följer ett 

kvalitetsprogram. 

– Råmaterialet är furuvirke som kommer 

från ett miljöanpassat åländsk 

skogsbruk vilket innebär korta transporter. 

Torkningen av virket och uppvärmningen 

av hela vår produktionsanläggning 

sker med närproducerat 


Maj och Krister Lindberg har tillverkat 

persienner i drygt 25 år och med den 

nya miljövänliga produktlinjen kan 

man erbjuda ett komplett utbud av 

material och färger. 

Snickarboden 

går tillbaka till ursprunget 

flisbränsle. I praktiken spillträ från 

den egna tillverkningen, förklarar VD 

Krister Lindberg. 

Persiennerna tillverkas och monteras 

hantverksmässigt och ytbehandlas 

med åländsk linolja som också framhäver 

träets struktur. Det är med andra 

ord fråga om en äkta naturprodukt från 

tallskogen som förädlats på hemmaplan 

och har lång livslängd. 

Tidig exportsatsning bar frukt 

Familjeföretaget som grundades 

1983 har gått från lokalmarknaden till 

att ha export till hela norra Europa. 

De allra första persiennerna var just 

tillverkade av oljad furu, så den nya 

Med färger och detaljer kan man få kontrasteffekter 

eller skapa en homogen miljö, samtidigt som 

persiennerna skyddar den övriga inredningen. 

I offentliga lokaler 

eller hus med 

panoramafönster är 

persienner ett smidigt 

sätt att kunna välja 

utsikt eller minskad 

insyn med ett 

handgrepp eller en 

knapptryckning. 

ekologiska kollektionen är ”back to 

basics”. Marknadsföringen inleddes 

på Tammerforsmässan 1985-86 och 

därefter har ett återförsäljarnät byggts 

upp i hela Finland. 

Exporten inleddes genom en överraskande 

kontakt från en holländsk 

inredningsfirma som jobbade med 

kryssningsfartyg och privata lustjakter. 

– Vi packade två bilar och åkte ner 

till Holland på vinst och förlust. Det 

visade sig vara en lyckosam kontakt, 

som har gett oss många order genom 

åren, säger Krister Lindberg. 

Numera har Snickarboden agenter 

även i Tyskland, Frankrike och på den 

spanska solkusten och marknadsför 

sig under namnet Scandinavian Designer 

Blinds. 

Förbättrade egenskaper 

Förutom i klassisk furu fås persiennerna 

i ett stort antal olika träslag med 

certifierat ursprung. Sortimentet har 

nyligen uppdaterats och produktionen 

anpassats till de ökade kraven. 

– Lackering med en ny cellulosalack 

förbättrar fuktbeständigheten, framhåller 

Lindberg. 

Eftersom persiennerna tillverkas 

på beställning kan de göras helt enligt 

individuella önskemål, exempelvis när 

det gäller färgkombinationer, stegband, 

linor och detaljer. För en bekväm 

hantering finns dessutom elektrisk 

manövrering med fjärrkontroll som 

tillval. 

– En konkurrensfördel gentemot 

importprodukter är också att de fås 

fullt mått- och formanpassade i bredder 

upp till tre meter. Vi har bland annat 

gjort persienner till trekantiga och 

runda fönster, berättar Maj Lindberg.

Många välkända kunder 

Ett bevis på den höga kvaliteten och 

den inhemska produktionen är att man 

även har rätt att använda varumärket 

nyckelflaggan. Lokal produktion nära 

kunden innebär snabb leverans, kvalitetsgaranti 

och köptrygghet. 

– Det är ett viktigt argument för 

många köpare och även ett led i att 

stävja den billiga importen. 

Träpersienner är inte bara ett effektivt 

solskydd, de dämpar även ljud och 

minskar ljus och värmeinstrålningen. 

Många använder dem som ett dekorativt 

inslag i inredningen eller som 

flexibel rumsdelare. 

Företaget har även levererat persienner 

för inredning av många välkända 

storföretags kontor, såsom 

Ericsson, H&M och Nokia, samt till 

hotellkedjor, restauranger, skolor, 

TV-studior och lyxkryssare. Även president- 

och kungabostäder finns på 

referenslistan. 

– Vi tror att den växande miljömedvetenheten 

är en positiv utveckling och 

nu har vi produkter som fyller kraven på 

hållbarhet, säger Krister Lindberg. 


Nya ÅFF-medlemmar 

• BioEnerMart Ab, Sund 

• Bygghantering Nyholm Ab, 

Eckerö 

• G Mattssons Mureri Ab, Jomala 

• Hållbar Livsstil, Jomala 

• Nya Apoteket, Mariehamn 

• Rono Rent Ab, Jomala 

• Sandåsen Handelsträdgård Öb, 

Mariehamn 

• Storhagen Kylservice, Eckerö 

• Västernäskiosken, Mariehamn 

• Ålands Husbilsuthyrning, 

Mariehamn 

Vårmässan på Åland i 

Eckeröhallen 7-8 maj 2011 

Mässforum Åland ordnar trivsamma 

mötesplatser, www.massforum.net 

• 

Mariehamn firar 150 år 

Ålands enda stad, det självstyrda örikets huvudstad Mariehamn fyller 150 år i 

år. Staden grundades i Övernäs by i Jomala socken den 21 februari 1861 av tsar 

Alexander II och fick namn efter hans gemål Maria. Mariehamn har idag drygt 

11.000 invånare och är centrum för det livliga åländska näringslivet samt landskapets 

administration. Stadens första årtionden förblev blygsamma, tillväxten 

tog fart först efter andra världskriget. Mellan 1940 och 1970 mer än trefaldigades 

befolkningen, som följd av den gynnsamma ekonomiska tillväxten med växande 

näringsliv och stark inflyttning. Den starka sjöfartstraditionen har omsatts i en 

expansiv rederisektor som i sin tur gett utrymme för många olika kringtjänster, 

från finansiering och försäkring till IT, juridik, teknisk konsultverksamhet, 

mekanisk industri och service, samt bidragit till managementtjänster och en 

omfattande skeppshandel. 

Men Mariehamn är också hemort för en rad industriföretag med exportinriktning, 

liksom för Ålands båda dagstidningar, samt för en rad skolor och museer 

och ett prisbelönt bibliotek. Det senaste tillskottet i den offentliga stadsbilden 

är kulturhuset Alandica som invigdes 2009. 

Sammanlagt fanns det förra året över 900 företag i staden, som står för två 

tredjedelar av alla åländska arbetsplatser varav 70 procent i den privata sektorn. 

Stadens jubileum firades på märkesdagen med stor fest för närmare 500 inbjudna 

i stadshuset. Samma dag utgavs i samarbete med posten i Ryssland 

ett frimärke i form av ett miniatyrark som avbildar 

kejsarinnan Maria Alexandrovna samt den första 

stadsplanen. (JM) 

Stadshuset som invigdes 1939 är en av stadens tre profilbyggnader som ritats av Lars 

Sonck. De övriga byggnaderna är Navigationsskolan och Mariehamns kyrka. 

Aktuellt inom arbetsrätten 

Innehåll: aktuella arbetsrättsliga frågor samt kollektivavtalsfrågor 

och regler för anställning av 

sommarpersonal. 

Föreläsare: jurist Max Lindholm, Företagarna i Finland 

Tidpunkt: tisdagen den 19 april kl 12-16 

Plats: meddelas senare 

50 euro per person inkl. dokumentation och kaffe 

Anmälan till Företagarna på Åland, senast den 15.4. 


41

42 

Jonny Mandell och NetTicket’s 

Minna-Leena Suomela i sitt kontor. 

Man hittar alltid 

guldkorn i diskussionerna 

Företagaren Jonny Mandell är 

en upptagen man, telefonen 

ringer och e-posttrafiken är 

intensiv då vi tillsammans med 

mentorn Jukka Nieminen 

besöker hans kontor. Jonny 

driver det kraftigt växande 

NetTicket.fi via sitt företag Ab 

Soft & Micro Help Oy. 

Jonny fick först nys om mentoridén i 

tidningen Företagsnyckeln. Då också 

bokföraren talade gott om servicen 

beslöt Jonny att kontakta företagarna, 

och via dem inleddes sedan samarbetet 

med mentorer. Jukka Nieminen har 

tillsammans med Esko Ala-Myllymäki 

fungerat som Jonnys mentor speciellt 

i ärenden som gäller verksamheten 

inom NetTicket.fi. 

Under mentorträffarna har parterna 

i första hand bollat med tankar och 

funderat på olika alternativ. Också 

ömma punkter har behandlats öppet. 

Jonny säger att han har varit tvungen 


att betrakta sin affärsverksamhet på 

ett helt nytt sätt då mentorn ställt sina 

frågor. Ungefär en gång i månaden 

träffar han mentorn och det passar 

bra, för då har han tid att genomföra 

de åtgärder som de har överenskommit 

om. Mentorskapet har inte direkt lett 

till lösningar på problemen, däremot 

till klarare tankar - och diskussionerna 

i sig bjuder alltid på guldkorn. 

Enligt Jukka Nieminen är adepterna 

mycket olika och en del av dem har 

svårt med öppenheten, och då blir det 

www.botniamentors.fi 

Ta kontakt: 

Företagsmentorskoordinator 

Maija Aarnio 

Kust-Österbottens Företagare 

Sandögatan 6, 65100 VASA 

maija.aarnio@rp-yrittajat.fi 

Tfn 050 374 0727 

också svårt för mentorerna. Viktigast 

i ett mentorförhållande är förtroende 

och en nära dialog mellan parterna. 

Jukka vill gärna ge Jonny beröm för 

det analytiska arbetssättet och han 

konstaterar att Jonny är lätt att arbeta 

med. 

Det känns fint att betrakta det här 

paret som jobbar så bra tillsamman. 

En sak vill de ännu påpeka innan besöket 

är slut: folk kommer att höra mer 

av NetTicket.fi, var så säkra! 

Text: Maija Aarnio 

•

NetTicket.fi: 

NetTicket.fi: Företaget grundades 1995. Personal 1995-2008 1 person, 

2008-2011 2 heltidsanställda och 3 deltidsanställda, omsättningen för 

innevarande år ca 140 000 €. Mottot är nöjda kunder! www.netticket.fi 

Huvudnäringsgrenar 

• Till IT-branschen hörande programinstallation, utbildning 

och konsultation för företag 

• Programvara och service relaterad till biljettförsäljning för 

evenemangarrangörer 

- Felix program dos-version 1995-2005, 

- Felix program windowsversion 2006- 

- NetTicket.fi service 2008- 

Kunder 

• Vasa stad (Teatern, Orkestern 

och Körfestivalen) 

• Wasa Teater 

• Lojo stadsorkester 

• Amatörteatrar (Kuusankosken teatteri, 

Lojo Teater, Vichtis Teater, 

Teaterboulaget) 

• Små professionella teatrar (Unga 

Teatern, Viirus, Teatteri Vantaa) 

• Sommarteatrar (Raseborgs Sommarteater) 

• Andra evenemangarrangörer 

(Oy Top Level Ltd., SSG Management, 

WT Comedy) 

• Samarbetspartner (Studio Ticket) 

• VPS 

• Åland.com 

• Turnéprojekt (Svenska Teatern, 

Åbo Svenska Teater) 

Elisa Taloushallinto 

– Nätfaktura och andra tjänster för ekonomiförvaltning 

genom ett enda avtal! 

Elisa Taloushallinto är en webbtjänst som gör det ännu enklare och 

förmånligare än tidigare att skicka e-fakturor och fakturor i pappersformat. 

Du kan också efter ditt företags behov välja andra tjänster 

som eff ektiviserar behandlingen av fakturor, löneberäkning, betalningstransaktioner, 

anmälningar till myndigheter, bokföring och 

bokslutsprocesser. 

Du kan boka tid för ett privat möte med vår försäljare via www.elisa.fi /ajanvaraus 

eller genom att exempelvis genast ringa 010 19 13 19 (vardagar 8−16.30, lna/msa) 

Elisa Shopit Vaasa (Revell Center) 

Kai Salmela 050 506 7701, 

email: kai.salmela@elisa.fi 

Ta del av dina Elisa-förmåner från företagarorganisationen på www.elisa.fi /yedut 

Mer information om Elisas tjänster för företag får du också på www.elisa.fi /yrittajille 

Kust-Österbottens Företagare 

Priser fr.o.m. 

Elisa Lasku 7,90 €/mån 

Elisa Reskontra 8,90 €/mån 

Elisa Taloushallinto 19,90 €/mån 

(Moms 0 %. Tjänsten förutsätter ett 

tidsbundet avtal på 12 månader) 


80593_EL_YJA_TalHalPal_RPY_RU_166x128.indd 1 20.1.2011 14.49 

43

44 

Nu hittar du rätt i 

projektdjungeln 

Projektdjungeln verkar bli bara 

större, och det är ingen enkel 

uppgift för en företagare att 

verkligen hitta det som skulle 

kunna vara till nytta. Men nu 

finns lösningen: alla utvecklingsprojekt 

som är på gång i 

Vasaregionen finns samlade 

och tillgängliga på nätet. 

Syftet med att göra upp en offentlig 

förteckning över alla pågående projekt 

var att ge företag och organisationer 

information om olika projekt som 

erbjuder möjligheter för utveckling. 

Listan sammanställdes av Vasaregionens 

utvecklingsbolag VASEK Ab i 

samarbete med regionala finansiärer. 

Trots att Vasaregionen på grund av 

sin goda framgång får mindre regionutvecklingsmedel 

än andra regioner, 

bedrivs en mycket omfattande utvecklingsverksamhet 

i regionen. För 

tillfället pågår 131 olika program- och 

projekthelheter. 


Stor nytta för företagaren 

Sammanställningen över projekten 

finns på www.vasek.fi/projekt. I listan 

har projekten grupperats efter bransch 

eller tema. – Det finns branschvisa 

projekt bland annat metall, energi, 

ICT, växthus, livsmedel, logistik, turism, 

träförädling, välfärdssektorn och 

kreativa branscher, berättar VASEKs 

utvecklingsdirektör Stefan Råback. 

– Dessutom pågår ett antal så kalllade 

allmänna projekt som är riktade 

för företag oavsett bransch. De här 

erbjuder fortbildning, rekryteringsutbildning 

och till exempel skolning 

i hur nya maskiner ska användas, 

fortsätter Råback. För företagare som 

planerar internationell verksamhet 

finns också hjälp och stöd att få via 

olika projekt. 

Projektvärlden är komplicerad och 

kan kännas rentav motbjudande, men 

enligt Råback behöver företagaren inte 

bekymra sig för det. – Ja, projekten 

innehåller ju alltid en del byråkrati men 

det ska inte vara företagarens problem, 

Stefan Råback, utvecklingsdirektör på VASEK, uppmanar 

alla företagare i Vasaregionen att gå in på nätet och studera 

projektlistan. 

projektens huvudmän sköter långt den 

delen, beskriver Råback. 

– Med på projektlistan finns också 

uppgifter om organisationen som 

genomför projektet och kontaktpersonen. 

Tveka inte, det är faktiskt bara att 

ringa, uppmanar Råback. – Och vid alla 

frågor om företagande lönar det sig att 

kontakta oss på VASEK, tillägger han. 

Kontinuerlig uppdatering 

Projektförteckningen är så klart inte 

helt komplett, eftersom till exempel 

projekt som förberetts länge blir offentliga 

först efter ett officiellt finansieringsbeslut 

gjorts. I fortsättningen 

uppdateras listan i samarbete med 

regionens finansieringsmyndigheter 

och projekthuvudmän. 

En motsvarande offentlig sammanställning 

har inte tidigare gjorts. – Nu 

finns informationen på ett ställe och 

vi hoppas att alla företagare hittar dit 

och bekantar sig med vilka möjligheter 

som finns för företagsutveckling. 

Text och foto: VASEK 

•

1 

2 

3 

UTBILDNING/FÖRELÄSNING 

1 Sälja mer 

2 Ledarskapsutveckling 

3 Rätt tele-/mobilsamtal 

4 Kommunikation på jobbet 

www.penica.se, tfn +46 300 184 44 

Nya ÖF-medlemmar 

• BEIJAR INVEST Ab, Petsmo 

• Bokföringsbyrå Gunn, Forsby 

• Ekebohms Hälsoklinik, Sundom 

• Krs Electroauto Ab, Tjöck 

• Läkarmottagning Erik Lindén, 

Jakobstad 

• Marias Hemstädning, Esse 

• Sundvik Transport, Kvevlax 

• Tommi Lillrank F:ma, Jakobstad 

anlita ELFIRMA 

• Rikberg Annika F:ma, Korsholm 

med Kvalitet 

Erfarenhet 

Flexibilitet 

Ring Mixshop/Kurt 050-5146284 

Vill du(ditt företag) gå från bra 

TILL RIKTIGT BRA RESULTAT? 

Vi ger dig verktygen till detta! 

McCarthy Business Management 

www.mccarthy.se 

jeanette@mixshop.fi 

tel.050-5425806/Jeanette 

anlita ELFIRMA 

med Kvalitet 

Erfarenhet 

Flexibilitet 

Ring Mixshop/Kurt 050-5146284 

Vill du(ditt företag) gå från bra 

TILL RIKTIGT BRA RESULTAT? 

Vi ger dig verktygen till detta! 

4 

MASSAGE 

CHIROPRAKTIK 

ÖRONLJUS 

EKEBOHMs 

HÄLSOKLINIK TERVEYSKLINIKKA 

Magnus Ekebohm 

TIDSBESTÄLLNING 

(06) 322 1063 

Norrbysvängen 2, Sundom 

ekebohms.halsoklinik@netikka.fi 

www.ekebohm.fi 

www.mrbyggarna.fi 

 

 

 

 

 

Fma ANNIKA RIKBERG 

Översättning finska–svenska 

Språkgranskning av svenska texter 

Tfn 040 770 9754, annika@rikberg.fi 

Tfn 050 554 5274 • beijarinvest@netikka.fi 

Österbottens Företagarförening 

VD: Markus Jussila, 050 374 0757, markus.jussila@osfofo,fi 

sekreterare: Ann-Christin Wik, (06) 356 0813, ac.wik@osfofo.fi 

Kontor: Sandögatan 6, Vasa, (06) 356 0810 

foretagarforeningen@osfofo.fi, www.osfofo.fi 

Kontor tfn 347 0138, fax 347 0180 

E-mail: sabina@mrbyggarna.fi 

• Bygger • Entreprenadarbeten • Renoverar • Monterar 

Matias Wik 050 566 3174, Ronny Stenbäck 050 355 777 


45

46 

YA! bygger lågenergihus 

Lågenergihus, energikällor och U-värden, 

det är några av det begrepp som 

man bollar med i dag när hus byggs 

och mer blir det framöver. 

– I Finland ska vi år 2020 bygga sk 

0-energihus enligt de EU förordningar 

som vårt land förbundit sig till. Samma 

gäller för övriga Europa. Det ger ju 

också effekter i undervisningen för bl.a 

våra VVS-montörer och husbyggare , 

konstaterar Kjell Langels avdelnings- 

YA:s lärare konstaterar att valet av värmekälla i 

ett lågenergihus har en avgörande betydelse när 

det gäller energieffektiviteten. Från vänster Mats 

Sjöblom, Frejvid Niemi och Olavi Tepponen. 


chef för Yrkesakademin i Österbotten:s 

teknikområde i Närpes. 

YA! hör till de utbildare i landet som 

själva bygger hus. Det är i dessa hus 

som de nya energikraven kommer att 

synas konkret. 

– Ett noll energihus är ett hus som 

på årsnivå producerar lika mycket 

energi som det förbrukar. Dit siktar vi 

ännu inte, utan det hus vi nu planerar 

är ett sk lågenergihus, berättar lektor 

Frejvid Niemi. Här ställs nya 

krav på krav på ventilation, 

elinstallationer och isolering. 

Viktigt att husen är täta 

Viktigt för lågenergihusen är 

att de byggs så täta som möjligt. 

Det har fått skeptiker att 

vaknat till och påpeka risken 

för mögel. 

– Det handlar om ett helt 

nytt sätt att tänka, konstaterar 

Mats Sjöblom ansvarig 

för VVS-utbildningen vid YA! 

Framöver höjs kraven på ven- 

ÖF har förnyat sina hemsidor www.osfofo.fi 

tilationssystemet som ska se till att vi 

har en bra luftkvalité att vistas i. För att 

kontrollera att husen är täta provtrycks 

de. Här kommer då eventuella läckage 

att märkas direkt. 

Vi kommer att pröva på att placera 

ventilationsrören i varma utrymmen 

och inte som det görs idag ovanför 

själva isoleringen. Täta skarvar, klimatskärmar 

för fönstren och att fönstren 

energiklassificeras hör också till vardagen 

i lågenergihuset. 

Det krävs samarbete inom hela 

byggsektorn för att visionen om ett Oenergihus 

ska kunna förverkligas. Till 

exempel elementtillverkarna funderar 

just nu över isoleringsmaterial och 

montering av själva husen för att få 

dem så täta som möjligt. 

– I Närpes kommer det första spadtaget 

till YA:s lågenergihus, som är ett 

parhus, att tas i vår, berättar Niemi. Det 

placeras på Ängskullsvägen, relativt 

nära skolan. Våra blivande husbyggare 

som i dag går på ettan kommer 

att slutföra bygget på trean. Redan nu 

vävs de nya kunskaperna in i deras 

teoriundervisning. 

Text och foto: Carina Granö-Träskelin 

På våra hemsidor 

hittar du bl.a. nyheter, 

evenemang, 

medlemsförmåner 

och rådgivningstjänster. 

Vi finns på 

Facebook också! 

•

De bästa telefonpaketen för 

österbottniska 

företagare 

Anvia erbjuder toppen smartphonepaket till 

specialpris för företagare som även har Anvia 

Bredband i bruk. Det lönar sig att koncentrera! 

PS. De som köper paketet kan behålla sitt nuvarande 

telefonnummer. 

Samsung Galaxy S 

i9000 

Mycket högklassig smartphone 

med pekskärm. 

+ 

+ 

23 

Obegränsat 

nätsurfande 

Toppförmånliga 

samtal 

0,045 €/min 

90* 

mån 

Pris för företag som inte 

har Anvia Bredbandsanslutning 

26,90 €/mån. 

+ 

+ 

*Alla priser moms 0 %. Specialpriser förutsätter 24 mån. avtal. Obegränsat nätsurfande med DNA Matkanetti 384-tjänsten 

inklusive inrikes informationsöverföring. Telefonanslutningen DNA Yritysliittymä. Samtal med DNA Yritysliittymä till 

normalprissatta inrikes riktnummer 0,045 €/min, utrikessamtal och servicenummer prissätts separat. Erbjudandepaketets 

förmånligare priser för företag och företagare som redan har en Anvia Bredbandsanslutning i bruk. Kampanjtid 14.2–28.2.2011. 

Läs mera på www.anvia.fi/foretagare eller tag kontakt med vår försäljning. 

Företagstjänster | Vasa: (06) 411 3777 | foretagstjanster@anvia.fi 

Vasa: Storalånggatan 37, må–fr 9–17, lö 10–14 | Cirkelvägen 6, må–fr 8–16 | (06) 411 3300 | www.anvia.fi 

Pålitlig. Behändig. Dynamisk. Nära dig. 

Nokia E5 

Genuin smartphone för 

företagsbruk. 

13 

Obegränsat 

nätsurfande 

Toppförmånliga 

samtal 

0,045 €/min 

90* 

mån 

Pris för företag som inte 

har Anvia Bredbandsanslutning 

14,90 €/mån. 

I samarbete med:

Företagarna i Finland

Hur klarar sm-företagen nya krav? - 4Web.fi

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Hur klarar sm-företagen nya krav? - 4Web.fi

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?