Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

his.se

Fem vägval för Sverige - Näringslivets långtidsutredning

Fem vägval för Sverige

Näringslivets långtidsutredning

Stefan Fölster m fl Juni 2007

Ett näringslivsperspektiv på

utvecklingen de kommande

tre decennierna


INNEHÅLL

1 VAD LIGGER I POTTEN?.................................................................................................................6

2 VAD GÖR FÖRETAGEN I FRAMTIDEN.......................................................................................14

3 FLER SPINDLAR, FÄRRE MYROR – SÅ KLARAR SVENSKT NÄRINGSLIV

GLOBALISERINGEN.......................................................................................................................29

4 SPARA I RÄTT BÖSSA – DET FÖRSTA VALET...........................................................................38

5 FLER FÖRETAG – DET ANDRA VALET......................................................................................47

6 UTANFÖRSKAPET HALVERAT – DET TREDJE VALET..........................................................55

7 VÄLFÄRD I VÄRLDSKLASS – DET FJÄRDE VALET.................................................................72

8 ATT HANTERA VÄXTHUSEFFEKTEN RÄTT – DET FEMTE VALET.....................................81

9 SÅ KAN DET GÖRAS.......................................................................................................................91

10 REFERENSER...................................................................................................................................94

1


Förord

I denna remissutgåva av Svenskt Näringslivs långtidsutredning ges ett

näringslivsperspektiv på utvecklingen under de kommande tre decennierna. Arbetet har

letts av Svenskt Näringslivs chefekonom Stefan Fölster. Hanna W Norström har varit

projektledare. Anders Bornefalk, Jonas Frycklund, Ylva Hedén-Westerdahl, Björn

Lindgren, Anders Morin och Johan Nyström – samtliga från Svenskt Näringslivs

Samhällsekonomiska avdelning - har medverkat som författare. Ingela Bendrot från

Kommunikationsavdelning har också deltagit i projektet. Som ett led i arbetet med

denna remissutgåva har vi bland annat ordnat två workshops, inte minst för att få in ett

tydligt företagsperspektiv i rapporten.

Bakgrunden till att Svenskt Näringsliv nu gör en egen långtidsutredning är att statens

långtidsutredningar i hög utsträckning bygger på en framräkning av den rådande

politiken. Vår tar en annan utgångspunkt som bygger på att samhället har goda

möjligheter att ta vara på ny teknik och anpassa sin teknologiska utveckling,

sysselsättningspolitik eller välfärdssystem till den nya tidens krav.

Denna remissutgåva syftar till att initiera en mer möjlighetsorienterad

samhällsekonomisk debatt, där vi vill lyfta fram den stora potential som finns i Sveriges

ekonomiska utveckling. För att denna potential ska kunna utvecklas krävs dock att vi i

Sverige nu gör rätt vägval. I denna rapport pekar vi ut fem vägval som är av central

betydelse för att Sverige ska få en exceptionellt gynnsam utveckling.

Denna remissutgåva kommer nu att sändas ut till ett hundratal ekonomer runt om i

Sverige och sedan diskuteras på ett seminarium i Almedalen den 12 juli. Senare under

hösten kommer Svenskt Näringsliv att presentera slutversionen av denna

långtidsutredning. Vi tar gärna emot synpunkter på innehållet – maila till

lu@svensktnaringsliv.se.

Stockholm 19 juni 2007

Stefan Fölster

2


Sammanfattning

Sveriges samhällsanalys och debatt handlar sällan om de långsiktiga målen, eller

medlen för att nå dit. En diskussion som lyfter blicken över flera decennier förekommer

på sin höjd på enskilda områden som pensionssystemet eller växthuseffekten.

Den mer långsiktiga analysen har istället dominerats av långtidsutredningar som

uttryckligen utgått från en fortsättning av rådande politik. Både Finansdepartementet

och Sveriges kommuner och landsting har i sina långtidsutredningar skrämts med

kostnadsbördan av en ökad andel äldre. Dessa framtidsscenarier ter sig missriktat

hotfulla eftersom man antar att samhället har små möjligheter att anpassa sin

teknologiska utveckling, sysselsättningspolitik eller sitt välfärdssystem till rådande

situation.

Denna rapport ställer den omvända frågan. Vilka möjligheter har Sverige att styra sin

egen framtid? Var finns de vägval som spelar störst roll för Sveriges utveckling? Hur

förändrar dessa vägval svenskars liv om man blickar några decennier framåt?

Analysen tar avstamp i hur stora teknologiska förändringar och globaliseringen stöper

om det svenska näringslivet under de kommande decennierna. Bland annat bygger

slutsatserna på en omfattande enkät bland Sveriges företagsledare, studier av såväl

Konjunkturinstitutet som Svenskt Näringsliv samt internationell forskningslitteratur.

Analysen som framförs här ger en annan bild än den som ofta förts fram om den

framtida samhällsutvecklingen. Stora delar av näringslivet förbereder sig exempelvis för

en robotiseringsvåg som kan få ännu större effekter för arbetsmarknaden än

globaliseringen. Företagsledarna i enkäten tror på stora neddragningar av antal anställda

i sektorer som är utsatta för internationell konkurrens, samtidigt som många

hemmaorienterade branscher väntar betydande ökningar. Tillsammans tyder det på en

fortsatt snabb strukturomvandling. En överskuggande utmaning är därför att hindra att

människor fastnar i utanförskap i denna omvandling.

Samtidigt växer andra utmaningar. Kraven på kvalitet och tillgänglighet inom välfärden

ökar. Teknikskiftet för att begränsa utsläpp av växthusgaser ska finansieras. Utöver

detta tillkommer också kostnader för ny infrastruktur.

Dessa utmaningar blir svårare att hantera ju sämre Sverige utnyttjar sin potential.

Sverige låg på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i köpkraftsjusterad BNP per

capita, 1970. Fram till mitten av 1990-talet hade Sverige halkat ned till 14:e plats.

Därefter har vår placering varit oförändrad. Sedan 1995 har avståndet till femte platsen

ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent 2005. Samtidigt har

avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP per capita till

13 procent samma period. Sverige har alltså halkat efter ytterligare från toppen,

samtidigt som botten har kommit närmare. Inget talar för att Sveriges utveckling blir

bättre än andra länders utan en större kursändring i den ekonomiska politiken. Det

räcker inte att genomföra tillväxtreformer i samma takt som andra länder. För att

komma ikapp måste Sverige visa topprestationer inom många områden.

3


Mot bakgrund av detta kristalliseras fem vägval i den ekonomiska politiken ut. Dessa

fem vägval avser områden där:

Sverige har en betydande outnyttjad potential

• Handlingsalternativen är realistiska

• Handlingsalternativen ger resultat

Det första vägvalet avser investeringar och sparande i Sverige. Faktiska investeringar i

Sverige är internationellt sett fortfarande låga. Samtidigt har Sverige ett stort finansiellt

sparande som investeras utomlands. Trots detta äger svenskar ännu inte mer utomlands

än utlänningar äger i Sverige. En av globaliseringens effekter är sannolikt att

kapitalavkastningen, och därmed vinstandelen av BNP, fortsätter att ligga på en högre

nivå än på 1970- och 1980-talen. Det är i så fall en fördel att anpassa villkoren för

investeringar och sparande till vad som erbjuds i omvärlden. En större del av sparandet

bör också ske hos hushållen. Analysen tyder på att en sänkning av

kapitalinkomstskatten, minskade marginaleffekter för sparande samt att en utskiftning

av en del av den förmögenhet som staten förvaltar till medborgarna skulle kunna lyfta

BNP per capita med ungefär fem procentenheter.

Det andra vägvalet avser svenskars möjligheter att driva företag. Antal företagare som

verkligen lever på sina företag minskar trendmässigt, trots ett ökat intresse för den

livsstil och arbetssituation som företagande erbjuder. Ett stort hinder för företagandet är

många människors brist på egna reserver. Därutöver skulle en mer omfattande

förenkling av regelverken, och en mer serviceinriktad administration kunna öka

företagandet. Nästan all svensk och internationell forskning visar att nyföretagandet är

en viktig motor för produktivitetsutvecklingen. Analysen tyder på att förbättrade villkor

för företagande skulle kunna lyfta BNP med flera procentenheter under de kommande

decennierna utöver de effekter som räknas in under de andra valen som följd av ökande

investeringar och sysselsättning.

Det tredje vägvalet avser antal människor i arbete. Globaliseringen har redan enligt

analysen lett till att svenska företags framgångar inte per automatik innebär jobb för

svenskar. Svensk arbetskraft tvingas konkurrera på egna meriter. Utmaningen är att

minska antalet sjukskrivningar och förtidspensionärer, att hjälpa unga människor att

snabbare ta sig genom de konkurrenskraftiga utbildningarna samt att öka andelen

människor över 65 år som arbetar. Näringslivets omstöpning under de kommande

decennierna gör att utmaningen blir större än vad den redan är. Potentialen är att

500 000 personer ska kunna komma i arbete. Analysen som Konjunkturinstitutet gjort

på vårt uppdrag visar att detta skulle kunna öka BNP per capita med ungefär nio

procentenheter.

Det fjärde vägvalet avser utvecklingen av de välfärdstjänster som idag i huvudsak styrs

offentligt. I den officiella statistiken antas de ha en produktivitetsutveckling som är noll.

Analysen visar däremot att det går att göra betydande löpande förbättringar och att det

finns en ännu större potential. Analysen visar att ett antal reformer inom skola, vård och

omsorg skulle kunna öka kvaliteten på ett sätt som ökar BNP med fem procent om det

räknades in i den officiella statistiken. Samtidigt skulle en sådan utveckling vara en

hävstång för näringslivsutvecklingen i närliggande branscher.

4


Det femte vägvalet avser hur Sverige hanterar växthuseffekten. Sverige står idag för 0,2

procent av utsläppen av växthusgaser i världen. Det finns en stor potential att

vidareutveckla befintliga teknologier som nästintill helt kan stoppa utsläppen av

växthusgaser. Analysen visar att detta kan ske till en ganska låg kostnad om de mest

effektiva styrmedlen används, men det finns dessvärre en risk att Sverige genom att

använda ineffektiva styrmedel drar på sig onödigt stora kostnader. I sådant fall blir det

omöjligt att nå välståndsmålet, även om rätt vägval görs i den övriga politiken.

Ingen kan förutse framtiden exakt. Många av de scenarioberäkningar som här redovisas

om konsekvenserna av de olika valen ska tolkas som storleksordningar snarare än

exakta siffror. Sammantaget stakar de ändå ut en realistisk väg tillbaka till ett Sverige

som lever upp till sin potential. Tabellen nedan sammanfattar konsekvenserna av de fem

vägvalen.

Fem vägval som kan lyfta Sverige till femte plats i välståndsligan

Konsekvenser av en kursändring på BNP per capita i procent under de kommande tre

decennierna

Vägval Effekt på BNP

”Spara i rätt bössa” 5

Fler företag 8

Halverat utanförskap 9

Välfärd i världsklass 0 (enl. NR, men 5 när det mäts)

Hantera växthuseffekten rätt 0 (men minus med ineffektiva styrmedel)

5


1 Vad ligger i potten?

Stockholm, juni 2035

6

Vad ligger i potten?

Det är morgon och luften känns frisk. Här och var syns en städrobot som plockar upp

skräp. Det finns inga bilköer på vägarna och de flesta bilarna kör automatiskt. Bakom

styrspaken sitter människor och dricker kaffe medan de läser morgontidningen i sina

3D-glasögon. Några äldre läser fortfarande på digitalt tidningspapper. Ovanför mig

susar spårtaxin med jämna mellanrum förbi. Det är svårt att tro att Stockholm nu har

dubbelt så många invånare som år 2007. Somrarna har blivit varmare, men numera är

det bara kor som släpper ut växthusgaser.

Sverige tillhör topp-fem länderna i välståndsligan. Världsekonomin har med Kina och

Indien i spetsen utvecklats över alla förväntningar. Afrika är nu vad Asien var i början

av 2000-talet och går snabbt framåt. Kinas investeringar i Sverige har varit

framgångsrika och företagstillväxten har ökat markant. Sverige är fortfarande en

handelsberoende nation men har nu även lyckats att locka till sig ett flertal företags

huvudkontor. Den ökade invandringen har gjort att det nu bor fler indier än svenskar i

Kista. Hälften av alla barn går i friskolor. Svenska barn har lika god inlärningsförmåga

i mattematik, naturvetenskap och problemlösning som de finska enligt den senaste

PISA-undersökningen. 1

Scenariot ovanför skulle många avfärda som en önskedröm. I åtskilliga länder tas dock

sådana blomstermålningar på djupaste allvar. För inte så länge sedan återvaldes Andrus

Ansip till Estlands premiärminister. Han och hans Reformparti vann valet på ett

reformpaket som ska göra Estland till ett av EU:s fem rikaste länder under en 15-års

period. Idag ligger Estland på en 20:e plats, rankat efter köpkraftsjusterad BNP per

capita, bland EU:s 27 medlemsländer.

Utöver Estlands exceptionellt konkurrenskraftiga skattesystem som bland annat ger

företag möjlighet att slippa betala vinstskatt, under förutsättning att vinsten

återinvesteras, vill partiet även sänka inkomstskatten. Estland har ”platt skatt”, som

infördes 1994, vilket innebär att inkomster beskattas med samma procentsats oavsett

inkomstens storlek. Denna skattesats vill Reformpartiet nu sänka från 23 procent, som

redan är bland de lägsta skattesatserna i EU, till 18 procent 2011, och sedan till tolv

procent 2015. Vidare vill partiet liberalisera arbetsmarknaden samt förenkla regler och

byråkrati kring företagande.

De långtgående reformerna tillsammans med Estlands mycket höga genomsnittliga

tillväxttakt det senaste decenniet samt en kraftigt minskad arbetslöshet skapar goda

förutsättningar för att landet ska nå premiärministerns mål. 2

1 Programme for International Students Assessment. I PISA-programmet bedöms 15-åringarnas

kunskaper i matematik, naturvetenskap och problemlösning samt läsförmåga. Undersökningen görs vart

tredje år. Finland har legat på en topposition i de senaste undersökningarna 2000 och 2003.

2 Estlands tillväxttakt uppmättes till elva procent 2006 vilket kan jämföras med Sveriges dryga fyra

procent. Arbetslösheten har minskat från 13 till fyra procent sedan 2000.


7

Vad ligger i potten?

Om vi antar att den ekonomiska tillväxten i Estland och Sverige fortsätter att växa i

samma takt som de gjort under det senaste decenniet, kommer Estland att vara ett rikare

land än Sverige, mätt i köpkraftsjusterad BNP per capita, redan om tio år.

Svenskt Näringsliv har satt upp ett liknande mål som Estlands premiärminister,

nämligen att Sverige ska ligga på femte plats i OECD:s välståndsliga, mätt i

köpkraftsjusterad BNP per capita, 2011. De senaste årens utveckling har dock inte

gynnat utvecklingen i välståndsligan, snarare tvärtom. Sedan 1995 har avståndet till

femteplatsen ökat från åtta procents högre BNP per capita till 13 procent 2005.

Samtidigt har avståndet till sista platsen, 20:e plats, minskat från 20 procents lägre BNP

per capita till 13 procent under samma period.

Skillnad i BNP per capita till femte respektive 20:e plats i OECD:s välståndsliga

Procent

24

20

16

12

8

4

0

1995

2001

Källor: OECD och Svenskt Näringsliv.

2005

1995

2001

2005

Avstånd till 5: plats Avstånd till jumboplatsen

För att Sverige ska kunna återta en femte plats måste tillväxten öka betydligt. För att få

en ungefärlig uppfattning om storleken på tillväxtökningen kan vi göra en jämförelse

med Island, som idag ligger på femte plats. Ett rimligt antagande är att Islands BNP per

capita fortsätter att växa i samma takt som genomsnittet de senaste tio åren. Detta

innebär att Sveriges BNP per capita måste växa med fyra procent per år om vi ska

kunna ta femte platsen inom en tioårsperiod (under antagandet att alla andra länder

behåller sina nuvarande positioner). Växer Sverige däremot lika snabbt som Estland, det

vill säga 8,4 procent per år, skulle vi nå målet inom en treårsperiod. Sveriges BNP per

capita har som jämförelse vuxit med i genomsnitt 2,6 procent de senaste tio åren.

SVERIGE KAN

Sverige har gjort stora välståndslyft tidigare. För bara 150 år sedan var Sverige ett uland.

Spädbarnsdödligheten var cirka 20 procent, medellivslängden för män var 45 år

och för kvinnor 50 år, 14 procent av Sveriges befolkning bodde i städer, arbetstiden för


8

Vad ligger i potten?

en vanlig arbetare uppgick ofta till 12-14 timmar per dag, sex dagar i veckan. Ytterst få

barn gick mer än sex år i skolan innan de började arbeta.

Sverige industrialiserades i en rasande takt från mitten av 1800-talet och stora reformer

inom näringslivet genomfördes som exempelvis införandet av näringsfrihet samt en

mycket liberal handelspolitik. På bara drygt 100 år gick Sverige från att vara ett u-land

till att bli ett av världens rikaste länder. Sveriges BNP ökade nästan 20 gånger under

denna period. Översatt till välfärd för befolkningen betyder detta att medellivslängden

nästintill fördubblades, spädbarnsdödligheten minskade till under en procent samt att

antalet arbetade timmar minskade med nästan 1000 timmar per år. 1970 hade vi nått en

fjärde plats i OECD:s välståndsliga.

Detta var dock länge sedan och frågan är om Sverige kan göra samma resa idag. Svaret

på den frågan är ja. En jämförelse med en rad andra länder visar att det går att förbättra

situationen i ett land avsevärt, även på relativt kort tid, om man är beredd att göra

förändringar.

En titt på OECD:s välståndsliga visar att minst fem länder har förbättrat sina positioner

mellan 1995 och 2005 (se tabell nedan) där Irland står som ett föregångsland. Irland har

avancerat från 19:e till fjärde platsen under denna period. Även Island, Nederländerna,

Australien och Storbritannien har avancerat, dock inte lika många placeringar som

Irland. Trots detta kan vi konstatera att avståndet mellan dessa länder och Sverige, som

ligger kvar på en 14:e plats under perioden, har ökat. Storbritannien, som 1995 var

fattigare än Sverige, har nu dessutom passerat oss.

Snabbväxande OECD-länder samt Sverige

Placeringar inom parentes. Index av BNP per capita, Sverige = 100

1995 2005

Island (8) 105,1 Irland (4) 121,0

Nederländerna (12) 101,7 Island (5) 112,7

Australien (13) 100,4 Nederländerna (7) 109,4

Sverige (14) 100,0 Australien (9) 106,6

Storbritannien (17) 92,5 Storbritannien (13) 102,3

Irland (19) 84,0 Sverige (14) 100,0

Källa: OECD.

Gemensamt för dessa länder är att de har genomfört reformer inom olika områden,

framförallt inom arbetsmarknads- och skattepolitiken. Irland har gjort sig känt för sin

lågskattestrategi, i synnerhet inom tillverkningsindustrin, för att locka till sig utländska

investerare och företag. I både Nederländerna och Storbritannien har regeringarna satsat

på arbetsmarknadsreformer och samlat allt arbetsmarknadspolitiskt arbete under ett och

samma tak. 3 Fokus har varit att en hög sysselsättningsnivå är en viktig förutsättning för

välfärdssamhället och att ett lågt arbetskraftsutbud riskerar att bli ett hinder för tillväxten.

De sammanhållna systemen gör att människor inte faller mellan stolarna eller skickas

3 I Storbritannien slog man samman alla arbetsförmedlingar och socialkontor till något som kallas

Jobcentre Plus (http://www.jobcentreplus.gov.uk). I Holland samlades ansvaret för allt

arbetsmarknadspolitiskt arbete i en enhet, Centrum för Arbete och Inkomst. Staten förfogar över de

ekonomiska styrmedlen för såväl försörjningsstöd som motsvarigheten till A-kassa och andra

försäkringar.


9

Vad ligger i potten?

mellan olika instanser. 4 Även Australien har reformerat arbetsmarknaden med dels en

återhållsam löneutveckling och dels en förflyttning av förhandlingsmakten från facket till

en mer individuell lönesättning. Landet har dessutom sänkt eller tagit bort en rad tullar

och andra handelshinder. Island kan, liksom Irland, ses som ett föregångsland. Där har

regeringen under 1990-talet satsat på kraftigt sänkta skatter samt ett förenklat

skattesystem plus en flexibel arbetsmarknad.

Ett resultat av dessa reformer är inte bara att länderna har avancerat i välståndsligan,

utan de har även uppnått en högre sysselsättningstillväxt. Diagrammet intill visar att alla

länderna har haft en snabbare sysselsättningstillväxt i förhållande till Sverige under de

senaste tio åren.

Totalt antal sysselsatta

Index 1995=100

160

150

140

130

120

110

100

90

Källa: Ecowin.

Australien Storbritannien

Irland Island

Nederländerna Sverige

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06

Detta visar att den förhållandevis höga BNP-tillväxten i Sverige mellan 1995 och 2005

inte har gett de förväntade resultaten, i form av välstånd och sysselsättning. Men

jämförelsen med andra länder visar att det finns en stor förbättringspotential genom att

vidta nödvändiga reformer.

VARFÖR HAR DET INTE GÅTT BÄTTRE?

På många sätt är det förvånande att Sveriges utveckling sedan mitten på 1990-talet inte

varit bättre, eftersom det var en period av återhämtning efter en mycket djup

lågkonjunktur och en del tillväxtreformer. Enligt diagrammet intill har Sveriges BNP

per capita faktiskt vuxit ganska mycket sedan 1995. Detta har kunnat ske trots att både

sysselsättning och antalet arbetade timmar har varit relativt oförändrade.

4 Sveriges kommuner och Landsting (2006).


Sveriges utveckling

Index 1995=100

140

135

130

125

120

115

110

105

100

95

Källa: SCB.

Arbetade timmar

Sysselsättning 16-64

Folkmängd

BNP/Capita

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06

10

Vad ligger i potten?

För att förstå varför Sveriges BNP-tillväxt inte genererat någon relativ välståndsökning

kan utvecklingen under 1990-talet studeras. 1990-talet inleddes med en kraftig

lågkonjunktur vilket medförde tre år av negativ tillväxttakt. Den fasta växelkursen

gjorde att den svenska konkurrenskraften försvagades kraftigt och de svenska företagen

fick allt mindre betalt för sina produkter på den internationella marknaden. Det var

också under denna period som konkurrensen började öka från nya marknadsekonomier.

När trycket blev för stort på den svenska ekonomin släpptes kronan fri i slutet av 1992.

Detta ledde till att kronans värde minskade med 25 procent, i konkurrensvägda termer,

på ett år. Den svaga kronan gav en kraftigt ökad efterfrågan på svenska varor och

tjänster. I samband med att kronan släpptes fri gjordes även stora förändringar inom

både penning- och finanspolitiken som gjorde att det blev balans i den svenska

ekonomin. Detta bidrog till att kronan så småningom stabiliserades mot framförallt

euron.

För att klara den hårdare konkurrensen, utan att längre få hjälp av en depricierande

valuta, pressades många företag till att sänka sina priser. Denna utveckling syns tydligt i

export- och importpriserna. Exportpriserna har utvecklats betydligt svagare än

importpriserna vilket ger ett försvagat bytesförhållande, det vill säga terms of trade

faller. En fallande terms of trade innebär att landet tvingas sälja mera exportvaror för att

få en given mängd importvaror.


Export- och importpriser i Sverige

Index 1995=100

140

130

120

110

100

90

80

Källa: SCB.

Exportpriser (vänster skala)

Importpriser (vänster skala)

Terms of Trade (höger skala)

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

11

Vad ligger i potten?

I en studie om utvecklingen av svensk terms of trade analyseras bakgrunden till att

terms of trade har fallit så kraftigt i Sverige. 5 Slutsatsen i denna rapport är att fallet till

stor del kommer från den kraftigt deprecierande valutan samt prisutvecklingen inom

framförallt telekomsektorn men även på varor som motorfordon och råolja. Detta är

emellertid inte hela sanningen bakom de försämrade bytesförhållandena då Sverige har

en sämre utveckling av terms of trade även om telekomsektorn exkluderas. 6

Enligt teorin leder fallande priser till ökad efterfrågan vilket var precis det som hände

under denna period. Detta är en av de viktigaste faktorerna till att den svenska

exporttillväxten ökat med nästan 100 procent mellan 1995 och 2005. Med tanke på att

exportens andel av BNP idag motsvarar nästan 50 procent får givetvis en stark

exporttillväxt stor betydelse för BNP.

Man kan få en uppfattning av välfärdsförlusten av en försämrad terms of trade för ett

land genom att ta hänsyn till effekten av olikheterna i prisutveckling på exporten och

importen vid beräkningar av BNP. Detta innebär att BNP justeras med hänsyn till

vunnen eller förlorad köpkraft. Detta kallas real BNP. 7 Utvecklingen av den svenska

reala BNP-utvecklingen visas i diagrammet intill.

5

Jakobsson och Håkansson (2006).

6

Ibid.

7

SCB Nationalräkenskaperna.

105

100

95

90

85

80

75


Real BNP-utveckling i förhållande till ”vanlig” BNP

Index 1995=100

135

130

125

120

115

110

105

100

Källa: SCB.

BNP i fasta priser

BNP i reala priser

95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

12

Vad ligger i potten?

Detta visar att fallande exportpriser kan få förhållandevis stora konsekvenser på BNPutvecklingen,

vilket innebär att tillväxten har sett ljusare ut än vad den faktiskt har varit.

Detta är också en viktig orsak till varför BNP per capita, under samma period, inte gett

någon utväxling i relativt välstånd i förhållande till de andra OECD-länderna. 8

ÖKAT VÄLSTÅND SPELAR ROLL

En studie om levnadsförhållanden inom EU visar att svenskar och övriga européer

generellt är nöjda med livet som de lever idag. 9 Analyseras däremot de enskilda

frågorna framträder en annan bild. Det som framförallt blir tydligt är att svenskarna har

en betydligt mer pessimistisk framtidstro, i förhållande till i stort sett alla EU-länder, för

de framtida generationerna. På frågan; Tror du att livet för de som är barn idag kommer

att vara lättare, svårare eller ingen skillnad i jämförelse med hur livet är för den egna

generationen? var det bara åtta procent i Sverige som trodde att livet skulle bli lättare.

Enbart tyskarna var mer pessimistiska. Resultatet visas i diagrammet nedan.

8 En del vill göra ytterligare justeringar för att belysa Sveriges tillväxt. Om BNP uttrycks per person i

arbetsför ålder så har det gått lite bättre för Sverige. Men med en sammantagen korrigering för

bytesförhållanden, andel av befolkningen i arbetsför ålder och återhämtningseffekten från den djupa

lågkonjunkturen ter sig Sveriges tillväxt sedan 1995 snarast ännu sämre än för real BNP.

9 Europeiska kommissionen (2007).


13

Vad ligger i potten?

Tror du att livet för de som är barn idag kommer att vara lättare än vad livet är

för din egen generation?

Andel som svarade ”Ja”

60

50

40

30

20

10

0

Källa: European Social Report, EU-kommissionen.

Tyskland

Sverige

Frankrike

Malta

Belgien

Grekland

Slovenien

Luxemburg

Nederländerna

Tjeckien

Italien

Österrike

Storbritannien

EU-25

Danmark

Ungern

Spanien

Cypern

Estland

Slovakien

Polen

Irland

Lettland

Finland

Litauen

Portugal

Det som är mest oroande för de framtida generationerna sägs vara miljön och risken för

arbetslöshet. Ett annat exempel där svenskarna utmärker sig är förtroendet eller

nöjdheten med skola och barnomsorg. Sverige är minst nöjd med, det vill säga har lägst

förtroende för, skolan bland EU:s 25 medlemsländer och hamnar långt ned även

beträffande barnomsorgen. Sverige ligger cirka 15 respektive tio procentenheter under

EU-genomsnittet på dessa områden.

De tillfrågade fick också svara på vad de anser vara de största orosmolnen idag.

Svenskarna svarade i turordning: miljön, brottsligheten och äldreomsorgen, därefter

kom hälso- och sjukvården samt arbetslösheten. För hela EU var det arbetslöshet och

levnadsomkostnader som orsakade den största oron, därefter kom pensionen,

brottsligheten och hälso- och sjukvården. Dessa indikatorer tyder på en stor

förbättringspotential i Sverige.

Är det möjligt att välja en utvecklingsväg som positivt överraskar de flesta svenskar? I

de kommande två kapitlen granskas förutsättningarna för att det svenska näringslivet

ska kunna ta ett mer ambitiöst kliv framåt.


2 Vad gör företagen i framtiden

Bergslagen, juni 2035

14

Vad gör företagen i framtiden

Jag hade ju faktiskt inte trott att det skulle gå. Alla sa åt mig att industri var kört och att

man skulle satsa på en karriär inom media. Men mitt företag som bygger husmoduler i

fabrik har lyckats över all förväntan. I början var det mycket manuellt arbete men nu är

det robotarna som tagit över allt mer. Mina anställda bidrar nu med fler och större

bostäder runt om i Östersjöregionen. Att husen är så välisolerade att de inte behöver

värmas upp är också ett positivt bidrag vi gjort till samhället. Vi är stolta men inte

nöjda.

År 2035 kommer företagen att producera 2,3 gånger så mycket som idag om tillväxten

fortsätter att utvecklas som under de senaste tio åren. Om Sverige istället lyckas öka

tillväxten och når femte plats i välståndsligan så kommer företagen år 2035 att

producera 3,5 gånger så mycket som idag. Skillnaden mellan alternativen är större än

hela den nuvarande produktionen. 10 En del av den ökade produktionen beror på att

antalet anställda ökar, men den största delen utgörs av ökad produktivitet.

Hur kommer företagen att tackla produktionsökningen? Hur kommer det att se ut i olika

branscher? I det här kapitlet visas resultatet av en undersökning av de största företagens

långtidsplaner och centrala utvecklingslinjer i olika branscher.

Större företag har i allmänhet en längre tidshorisont än mindre företag. För att få en

inblick i företagens långsiktiga förväntningar har SCB:s Företagsbuss använts, den

riktar sig till de 18 största företagen i 18 olika branscher. Företagen har tillsammans

640 000 anställda och svaren har därför en stor tyngd i det här sammanhanget.

Företagens långsiktiga investeringsplaner undersöktes genom frågan: Tror du att ditt

företags investeringar i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands

under de kommande 10 åren?

TUNGA BRANSCHER INVESTERAR MER UTOMLANDS…

I kommande diagram redovisas nettotal, branscher med positiva nettotal planerar att

investera mer i Sverige och branscher med negativa nettotal mer i utlandet.

Metallindustrin, kemiindustrin, samt till viss del finansbranschen och verkstadsindustrin

är inriktade på att öka andelen utlandsinvesteringar framöver.

Stål- och metallverken har ett högt kapacitetsutnyttjande och ett gott marknadsläge.

Fokuseringen är dock mycket tydlig på att framtida investeringar kommer att hamna

utomlands och den bilden har förstärkts jämfört med förra undersökningen. Även kemi-

och läkemedelsindustrin är starkt fokuserad på utlandsinvesteringar och här är bilden

snarlik den från förra undersökningen. Så är också fallet för finansiell verksamhet. Alla

dessa branscher har höga förädlingsvärden.

10 Beräkningen grundar sig på skillnaden mellan en BNP per capita-tillväxt på 2,6 respektive fyra procent

per år. SCB:s befolkningsprognos har använts i beräkningarna.


15

Vad gör företagen i framtiden

Kommer företagets investeringar i Sverige att öka snabbare än investeringarna

utomlands kommande 10 år?

Nettotal i procentenheter

-56

-56

-11

-12

6

19

18

18

17

17

17

17

31

31

67

60

53

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Källor: SCB (2007) och egna beräkningar.

88

El-, gas-, värme- och vattenförsörjning

Utbildning

Hälso- & sjukvård, sociala tj, veterinärverksamhet

Andra samhälleliga och personliga tjänster

Förlag

Transport, magasinering, kommunikation

Hotell- och restaurangverksamhet

Livsmedelsindustri

Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstj

Byggverksamhet

Annan tillverkning

Skogsindustri

Partihandel

Detaljhandel

Verkstadsindustri

Finansiell verksamhet

Kemi- och läkemedelsindustri

Stål- och metallverk

Energisektorn å andra sidan har en stark fokusering på Sverige i sina kommande

investeringar. Klimatfrågan och ökade krav på leveranssäkerhet leder till kraftiga

nyinvesteringar i branschen framöver. Utbildning, vårdsektorn samt samhälleliga och

personliga tjänster är branscher som traditionellt har en nationell inriktning. Det märks

även i investeringsplanerna på tio års sikt.

För två år sedan ställdes exakt samma fråga till företagen. Förändringarna i svaren är

relativt stora. För två år sedan var många av branscherna mer fokuserade på

utlandsinvesteringar, medan man nu i de flesta fall blivit mer fokuserade på Sverige.

Överlag är företagen med andra ord mer optimistiska om investeringarna i Sverige. För

att analysera dessa förskjutningar i investeringsplanerna har ett fyrfältsdiagram

konstruerats.


Investeringsfokus kommande tio år

Nettotal i procentenheter

80

60

40

20

Kemi och läkemedel

0

-20

-40

-60

Utomlands

Stål- och metallverk

16

Skogsindustri

Hotell och restaurang

Vad gör företagen i framtiden

Andra samhälleliga och

personliga tjänster

Utbildning

Livsmedelsindustri

Hälso- och sjukvård,

Verkstadsindustri

sociala tjänster

Annan tillverkning

Förlag

Detaljhandel

Företagstjänster

Byggverksamhet

Transport, magasinering,

El, gas, värme, vatten

Finansiell verksamhet

kommunikation

Partihandel

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Källor: SCB (2005, 2007) och egna beräkningar.

Sverige

På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till

höger desto mer fokusering har branschen på investeringar i Sverige. På den vertikala

axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra undersökningen. Ju längre upp

desto mer optimistisk har branschen blivit till investeringar i Sverige.

…MEN INVESTERINGAR I SVERIGE HAR BLIVIT MER INTRESSANTA

Om man exempelvis tar skogsindustrin, så är det numera fler företag som tror att

investeringarna i Sverige kommer att öka snabbare än investeringarna utomlands

(nettotal 17 procentenheter, läget på horisontell axel). Det är en dramatisk förändring

jämfört med förra undersökningen där nettotalet var minus 56, det vill säga fler företag

trodde då på en ökad andel utlandsinvesteringar. Differensen mellan de båda åren blir

72, vilket ger läget på den vertikala axeln. En sådan förändrad bild av framtiden

benämns i diagrammet som optimism.

Ett annat exempel är hotell- och restaurangbranschen. Även i denna sektor finns en

Sverigefokusering med ett positivt nettotal i årets undersökning på 19 procentenheter.

Men företagens bild av framtiden har förändrats åt andra hållet, jämfört med

skogsindustrin. I den förra undersökningen var man nämligen mycket mer

Sverigefokuserad, med ett nettotal på 56 procentenheter. Hotell- och

restaurangbranschen, liksom partihandeln, går relativt bra och stora investeringar har

genomförts inom landet. Flera kedjor har vuxit fram som nu expanderar utomlands.

I diagrammet finns några intressanta mönster. Man kan börja med att betrakta

skogsindustrin, livsmedelsindustrin, annan tillverkning, och delvis verkstadsindustrin.

Dessa industrigrenar har blivit mer optimistiska om investeringarna i Sverige. Från att

ha planerat att öka andelen utländska investeringar är man nu mer Sverigeinriktade.

Optimism Pessimism


17

Vad gör företagen i framtiden

Vårdföretagen, utbildningsbranschen samt personliga och samhälleliga tjänster har en

stark Sverigefokusering på sina kommande investeringar. Men faktum är att det är en

relativt stor förändring jämfört med undersökningen 2005, då Sverigefokuseringen

också fanns men var mindre tydlig. Möjligen kan de politiska signalerna om

tjänstesektorns betydelse ha påverkat investeringsplanerna i positiv riktning.

Exempelvis får personliga tjänster en mer gynnad skattesituation med de nya reglerna.

INTE BARA EN BÄTTRE KONJUNKTUR

Att många branscher blivit mer positivt inställda till investeringar i Sverige skulle kunna

förklaras av det gynnsamma konjunkturläget. En allmän optimism i det korta

perspektivet kan ha smittat av sig även på de långsiktiga investeringsplanerna. Å andra

sidan är konjunkturläget gott även i övriga Europa, som är den största mottagaren av

svenska utlandsinvesteringar, så egentligen borde inte konjunkturen i sig påverka

fördelningen mellan inhemska och utländska investeringar.

Sverige går för närvarande in i en fas där tillväxten i högre grad drivs av den inhemska

efterfrågan. Det kan generera ökade inhemska investeringar i konsumtionsnära

branscher, vilket det till viss del finns stöd för i det tidigare diagrammet.

NÄRINGSPOLITIKEN SPELAR OCKSÅ IN

En annan förklaring till de mer inhemskt inriktade investeringsplanerna är att företagen

är positivt inställda till de politiska förändringar som har gjorts. Vissa hot om utökade

regleringar på arbetsmarknaden har undanröjts, arbetsgivarens ansvar för sjuklönen har

begränsats och förmögenhetsskatten kommer att avskaffas. Företagens frågor har fått en

central position i den politiska debatten, något som bidrar till att företagen ser mer

positivt på sin framtid.

De förändrade investeringsplanerna skulle också kunna förklaras med mättnadseffekter.

Investeringar görs där man förväntar sig högst avkastning. En lång period med stora

utlandsinvesteringar har gjort att företag har realiserat de mest lönsamma

utlandsprojekten. Följdinvesteringar i utlandet har däremot en något lägre förväntad

avkastning än den första vågens projekt och har därför inte genomförts.

Samtidigt har den låga inhemska investeringsnivån byggt upp ett stort latent

investeringsbehov i Sverige. Med tiden blir behoven så stora att lönsamhetskalkylerna

för projekten inom landet till slut blir attraktiva.

FLERA TUNGA BRANSCHER VILL HA FÄRRE ANSTÄLLDA…

Ett annat sätt att se på branschernas utveckling är att studera de långsiktiga

anställningsplanerna i olika branscher. De långsiktiga anställningsbesluten undersöktes

genom frågan: Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år?

I kommande diagram redovisas företagens attityder till anställningar i nettotal. I

branscher med positiva nettotal planerar företagen att öka antalet anställda i Sverige och

i branscher med negativa nettotal minskar företagen sina anställda.


Kommer företaget att ha fler eller färre anställda i Sverige om 10 år?

Nettotal i procentenheter

-56

-53

-44

-50

-6

-11

-12

0

13

11

47

44

39

35

35

29

-80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Källor: SCB (2005) och egna beräkningar.

18

69

80

Vad gör företagen i framtiden

Hälso- och sjukvård, sociala tjänster,

Hotell- och restaurangverksamhet

Fastighets- och uthyrningsverksamhet,

Utbildning

Byggverksamhet

Detaljhandel

El-, gas-, värme- och vattenförsörjning

Andra samhälleliga och personliga tjänster

Transport, magasinering, kommunikation

Annan tillverkning

Stål- och metallverk

Kemi- och läkemedelsindustri

Partihandel

Livsmedelsindustri

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Finansiell verksamhet

Förlag

Vårdsektorn, hotell och restaurang, företagstjänster och utbildning är exempel på

branscher där företagen planerar att öka antalet anställda i Sverige. Förlag, finansiella

företag, skogsindustrin och verkstadsindustrin planerar att minska sin svenska personal.

Om man viktar nettotalen efter antal anställda i respektive bransch får man ett totalt

nettotal på plus 6, något som indikerar viss optimism om de totala anställningsplanerna.

Anställningarna verkar dock i huvudsak komma i de inhemska branscherna. För den

internationellt konkurrensutsatta industrin är bilden en annan. Hela industrins nettotal

ligger på minus 45, vilket är en stark signal om minskad sysselsättning i den sektorn.

…MEN DE FLESTA ÄR MER OPTIMISTISKA ÄN TIDIGARE

För två år sedan ställdes motsvarande fråga till företagen. Överlag är företagen nu mer

optimistiska om antalet anställda i Sverige om tio år. Den förändrade framtidsbilden

analyseras i fyrfältsdiagrammet nedan.

På den horisontella axeln anges nettotalen från årets undersökning. Ju längre ut till

höger desto mer benägna är företagen att tro på en expansion av antalet anställda i

Sverige. På den vertikala axeln anges förändringen i nettotal jämfört med förra

undersökningen. Ju längre upp desto mer optimistisk har branschen blivit till ökade

anställningar i Sverige, jämfört med förra undersökningen.


Fler eller färre anställda i Sverige om tio år

Nettotal i procentenheter

80

60

40

20

0

-20

-40

-60

-80

Minskning Ökning

Förlag

Livsmedelsindustri

Kemi och läkemedel

Skogsindustri

Partihandel

Finansiell verksamhet

Verkstadsindustri

19

Transport, magasinering,

kommunikation

Stål- och metallverk

El, gas, värme, vatten

Annan tillverkning Detaljhandel

Andra samhälleliga och

personliga tjänster

Företagstjänster

Vad gör företagen i framtiden

Byggverksamhet

Utbildning

Hotell och restaurang

Hälso- och sjukvård,

sociala tjänster

-100 -80 -60 -40 -20 0 20 40 60 80 100

Källor: SCB (2005, 2007) och egna beräkningar.

Transport och kommunikationer, energisektorn, annan tillverkning samt stål- och

metallverk var alla branscher som i den förra undersökningen trodde på en minskning

av antalet anställda på tio års sikt. Optimismen är nu stark i dessa branscher och man

tror på en ökning av antalet anställda i Sverige. För stål- och metallverken handlar det

om att man tror på oförändrat antal anställda i Sverige.

Livsmedelsindustrin och partihandeln tror fortfarande på ett minskat antal anställda.

Jämfört med den förra undersökningen är man dock mer optimistisk, minskningen av

antalet anställda blir inte lika omfattande som man tidigare hade trott. En förklaring kan

vara det förbättrade marknadsläget som gör att personalneddragningarna inte behöver

bli lika stora som man tidigare hade planerat. Man kan notera att dessa båda branscher

samtidigt planerar att öka andelen svenska investeringar. Företagen ser med andra ord

en rationaliseringspotential framför sig som de räknar med att realisera under de

kommande åren.

Utbildningssektorn räknar med att expandera sin personal. Denna expansion är dock

mindre tydlig i årets undersökning, i undersökningen 2005 var det fler företag som

räknade med att expandera antalet anställda. Den förändrade arbetsmarknadspolitiken

fokuserar mer på att få ut människor i arbete och lägger mindre vikt vid kvantitet på

utbildningssystemet. Denna förändring påverkar även utbildningsföretagen.

VERKSTADSINDUSTRIN AUTOMATISERAR

Verkstadsindustrin har blivit mycket mer pessimistisk om antalet anställda i Sverige.

Från att ha trott på en nolltillväxt ligger nu nettotalet på minus 44. Många fler företag

Optimism Pessimism


20

Vad gör företagen i framtiden

räknar med andra ord med att minska antalet anställda i Sverige. Samtidigt har en del

företag blivit mer benägna att investera i Sverige. Verkstadsindustrin omfattar många

olika sorters företag. Resultaten tyder på att framtiden möts med två parallella strategier.

Vissa verkstadsföretag utnyttjar globaliseringen till att flytta tillverkning till

lågkostnadsländer, det resulterar i minskat antal anställda i Sverige och mer

utlandsinvesteringar. Andra verkstadsföretag, med mer avancerad produktion, väljer nu

att investera mer hemmavid. Även i detta fall minskar antalet anställda eftersom man i

högre grad automatiserar produktionen.

I industrisektorn som helhet kan man befara att så många som 70 000 jobb försvinner de

närmaste tio åren. 11 Det motsvarar en minskning med elva procent från dagens nivå. Om

Sverige skulle uppnå den högre tillväxttakten som nämndes i början av kapitlet kan

nedgången i princip helt undvikas.

MER KONKURRENS I FINANSSEKTORN

Även företagen i finansbranschen står inför stora rationaliseringar, där antalet anställda i

Sverige beräknas minska. Här handlar det mer om IT-lösningar som minskar

personalbehovet. Standardiserade internetbaserade servicepaket och telefonitjänster gör

att man kan upprätthålla stora kundvolymer till en lägre kostnad.

När företagen i undersökningen besvarar frågorna utgår man från de egna planerna i

respektive företag. Oftast ger det en bra bild av utvecklingen i branschen som helhet.

Men i vissa branscher kan det finnas trender som gör att de typiska företagsstorlekarna

förskjuts. I finansbranschen kan det yttra sig i att de stora företagen minskar antalet

anställda, samtidigt som fler små företag startas. Av följande diagram framgår att de

fyra storbankernas marknadsandelar har minskat över tid. Svaren i den här

undersökningen ska därför inte nödvändigtvis tolkas som att sysselsättningen i

finanssektorn krymper.

11 De viktade nettotalen har använts som grund i en enkel simulering. Siffran påverkas av de antaganden

som görs i modellen, men resultatet verkar rimligt mot bakgrund av den historiska utvecklingen.


Storbankernas andel av inlåning från hushåll

Procent

80

78

76

74

72

70

68

Källa: SCB (2007).

21

Vad gör företagen i framtiden

98 99 00 01 02 03 04 05 06

Hittills har vi beskrivit resultaten av en undersökning av de långsiktiga planerna i de

olika branscherna. I resten av kapitlet beskrivs ett antal viktiga trender som påverkar

branscherna.

KONSUMTIONEN DRIVER LYXTJÄNSTER

De flesta produkter har en gång varit lyxprodukter. Först har produkten eller tjänsten

konsumerats av ett litet skikt med goda ekonomiska resurser. Därefter har lägre priser

och högre välstånd gjort att fler kunnat kosta på sig ”lyxen”. Slutligen har det som en

gång sågs som onödigt blivit en del av de flestas normalkonsumtion.

Termen lyx har ofta använts för att motverka konsumtionen av en viss produkt. Olika

ideologiska och moraliska strömningar har propagerat mot det man sett som onödigt

och slösaktigt konsumerande. Redan Aristoteles gjorde en uppdelning mellan naturliga

och onaturliga behov, där de naturliga behoven i princip bestod av jordbruksprodukter.

Allt därutöver var onödigt och människor blev bara otillfredsställda när de hela tiden

försökte få mer och mer. 12

Agitationen mot lyxen har i allmänhet varit som starkast när den börjat sprida sig neråt i

samhällsklasserna, medan de allra mäktigastes konsumtionsmönster sällan ifrågasatts.

Ett intressant svenskt exempel är propagandan mot kaffedrickande på 1700-talet. Det

var borgarklassens omfattande kaffedrickande som fick dåtidens merkantilister att vid

flera tillfällen införa importförbud eftersom man var rädd att handelsbalansen skulle

rubbas.

12 Perrotta (2004).


22

Vad gör företagen i framtiden

Idén om en överdriven och onödig konsumtion finns fortfarande kvar, även om den är

svagare i ett samhälle där vi vant oss vid att levnadsnivån ständigt förbättras över tid.

Fysiska varor är kanske numera inte lika utsatta för kritiken att vara lyxprodukter.

Däremot återkommer de klassiska tankegångarna i kritiken mot nya typer av

tjänsteproduktion.

Inte minst har det varit tydligt i debatten om de hushållsnära tjänsterna. De hushållsnära

tjänsterna har stämplats som onödiga. Det gamla självförsörjningsargumentet har

återkommit när man ansett att man ska kunna ta hand om sitt eget hem utan hjälp av

andra.

HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER GER BÄTTRE ARBETSFÖRDELNING

Nu lättar skattebördan på de hushållsnära tjänsterna. Det finns därför anledning att tro

att de kommer att expandera i framtiden. Det är också den utveckling man kan se i

andra länder. 13

De stora produktivitetsvinsterna historiskt har skett när arbetsfördelningen har kunnat

drivas ytterligare ett steg framåt mot ökad specialisering. Hushållsnära tjänster höjer

produktiviteten i samhällsekonomin både genom att köparen kan frigöra tid till

marknadsarbete och genom att säljaren kan förväntas vara mer effektiv, eftersom han

eller hon är specialiserad på sina arbetsuppgifter.

En mer utvecklad ekonomi som USA:s kan ge vägvisning för hur det kommer att bli hos

oss i framtiden. En genomsnittlig amerikan arbetar 17 procent mer än en genomsnittlig

svensk. Hälften av denna tid motsvaras av mindre hemarbete hos amerikaner. 14

Arbetsfördelningen har med andra ord kommit längre i USA.

Per svensk finns i genomsnitt en bostadsyta på 44 kvadratmeter, en fritidshusyta på tre

kvadratmeter och en lokalyta på 23 kvadratmeter. 15 De 67 000 svenskar som är

sysselsatta som städare inriktar sig i princip uteslutande på att städa lokalytor, som alltså

står för mindre än en tredjedel av den totala inomhusytan, se diagrammet intill. Även

om endast en liten del av bostadsstädningen professionaliseras så finns en stor potential

för denna bransch.

13 Gustafsson och Fällström (2006).

14 Sanandaji (2007).

15 SCB (2007b).


Inomhusyta per person samt städpersonal

Kvadratmeter, sysselsatta i tusental

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Källa: SCB (2007).

kvadratmeter

städpersonal

bostäder fritidshus lokaler

HELT NYA TJÄNSTER UPPSTÅR

23

Vad gör företagen i framtiden

Hushållsnära tjänster begränsar sig inte till städning. Själva poängen är att vi kommer

att få se en ökad specialisering av olika typer av tjänster och helt nya tjänster kommer

att uppstå allt eftersom. Om man använder USA som en jämförelse så är det främst

matlagning som amerikaner lägger mindre tid på jämfört med svenskar, detta talar för

att det finns en stor potential i restaurangbranschen.


Framtidens tjänster

24

Vad gör företagen i framtiden

I takt med att tjänstesektorn expanderar kommer tjänsterna att bli mer och mer

produktdifferentierade. Det ökar effektiviteten och gör att konsumenterna kan erbjudas

nya intressanta alternativ. För att få en känsla för hur tjänstesektorn kan utvecklas har

vi gjort en lista med exempel på tjänster som kommer att kunna expandera. Var och en

av tjänsterna kan tyckas små, men tillsammans med många fler av liknande sort

kommer de att vara en viktig del av den framtida tjänstemarknaden.

• Personlig dietist

• Trädgårdsarkitektur

• Akvarieleasing i hemmet

• Poolskötsel

• Vargguidning

• Heminredningshjälp

• Hundpsykolog

• Tennisdagis

• Personlig coach

• Privatlärare

• Hämta bilen för tvätt/service

• Hämta/lämna tvätt i hemmet

• Laga mat i hemmet

Vi vet inte vilka helt nya tjänster som kommer att uppstå. Men en ny tjänst ska helst

vara som ett Kinderägg. Den ska vara tre saker på samma gång: den ska spara tid, den

ska vara underhållande och man ska lära sig något på köpet. I skriften Tidsjakten

beskrev Svenskt Näringsliv hur tiden blir en allt dyrbarare resurs. 16 Tjänster eller

produkter som sparar tid har därför stora möjligheter att lyckas i framtiden.

När tiden blir dyrbarare vill man utnyttja fritiden på ett mer aktivt sätt, därav kravet på

att tjänster ska vara underhållande. Humankapitalet blir en allt viktigare resurs, vi blir

därför mer benägna att lägga resurser på investeringar i olika former av utbildningar.

ROBOTISERINGEN STÅR INFÖR DRAMATISK UTVECKLING

Bill Gates har liknat situationen i robotindustrin idag med hur läget var i datorindustrin i

mitten av 1970-talet. 17 Det finns gott om intressanta tekniska lösningar, några

väletablerade företag säljer väldigt specialiserade produkter för företagssektorn, ett

växande antal nya företag producerar innovativa leksaker.

Samtidigt saknas de gemensamma plattformarna och de praktiska tillämpningarna är

ännu begränsade. Bill Gates menar att allt detta är kännetecken på en industri som är på

väg att födas. Det som behövs är en konvergens där mjuk- och hårdvara blir mer

standardiserade så att nya robottillämpningar inte måste börja från grunden hela tiden.

Enligt Gates är en sådan konvergens på väg och den kommer att öppna för en dramatisk

16 Fölster (2005).

17 Gates (2006).


25

Vad gör företagen i framtiden

utveckling av robotindustrin. Microsoft har följaktligen dragit igång ett projekt för att

bli mer engagerade i robottekniken.

Den globala robotförsäljningen ökade med 30 procent 2005. 18 Fordonsindustrin är den

viktigaste användaren av industrirobotar. Men robotanvändningen ökar nu i andra

industrigrenar som exempelvis kemiindustrin, livsmedelsindustrin och möbelindustrin.

Robotar har i viss utsträckning dessutom börjat användas av hushållen. Till och med

2005 har det sålts 1,9 miljoner hushållsrobotar i världen (dammsugning, gräsklippning,

fönsterputsning med mera). International Federation of Robotics räknar med att det

kommer att säljas ytterligare 3,9 miljoner hushållsrobotar under åren 2006 - 2009.

Exempel på framsteg inom robottekniken

Figla Company har tagit fram en städrobot som på flera meters håll kan känna av

människor och saker i dess väg. Syftet är att städroboten ska kunna användas på

kontor, sjukhus och hotell.

Tsukuba-universitetet har utvecklat en robotdräkt som fungerar som en slags

extramuskler för bäraren. En normal person kan med lätthet ta upp saker på 70-80

kg och bära 100 kg på skuldrorna om man har på sig den här dräkten. Dräkten kan

exempelvis användas inom sjukvården.

Ett forskarlag i Tokyo har tagit fram en liten robot, formad som en hund, som går på

alla fyra tills den kommer till ett hinder som gör att vägen blir alldeles för trång för

att kunna passeras. Hunden stannar då, börjar forma om sig själv och inom 30

sekunder har den blivit en orm som utan svårigheter kan ta sig igenom den trånga

öppningen i vägen. Roboten är tänkt att användas i räddningsoperationer.

MER FORSKNING – MER TEKNIK

Teknikinnehållet blir allt större i produktionen. Antalet forskare i världen växer med

ungefär 40 procent per decennium. Idag finns det sex miljoner forskare och 2035

beräknas de vara över 16 miljoner, se diagrammet intill.

18 International Federation of Robotics (2006).


Antal forskare i världen

Miljoner

18

16

14

12

10

8

6

4

2

0

Nu 2015 2025 2035

Källor: UNESCO (2004) och egna beräkningar.

26

Vad gör företagen i framtiden

Fler forskare och mer ekonomiska resurser som läggs på forskning kommer att ge oss

nya möjligheter. Men teknikutvecklingen styrs av ett samspel mellan push och pull.

Alltför ofta betonas ensidigt push-perspektivet, det vill säga att det enda som ger

resultat är ökade insatser av produktionsfaktorer. Forskning betraktas därmed med

samma ögon som forna tiders planekonomier. Pull-perspektivet, det vill säga att

forskningen drivs fram av ett efterfrågeperspektiv är minst lika viktigt. 19

19 Mer om detta perspektiv på teknikutvecklingen finns i Nordin (1992).


KONSUMENTERNAS EFTERFRÅGAN SKYNDAR PÅ TEKNIKUTVECKLINGEN

27

Vad gör företagen i framtiden

Exempel på ny svensk teknik

Kiselkarbid är näst efter diamant det hårdaste materialet i världen. Kiselkarbid

kan på samma sätt som kisel användas i elektronik. Fördelen är att kiselkarbiden

klarar av mycket högre temperaturer. Användningsområden är kraftelektronik och

fordonsteknik, bland annat för nya miljöfordon. I Sverige pågår utvecklingsarbete

på flera ställen. I Norrköping har Norstel satt upp en fabrik som tillverkar

kiselkarbid med en ny metod. I Kista har Transic tagit fram en

kiselkarbidtransistor.

I Sverige finns fler projekt på gång för att ta fram nya biobränslen. Exempelvis

finns det en pilotanläggning i Överkalix för framställning av syntetisk diesel. Den

syntetiska dieseln är renare än vanlig diesel och eftersom den görs av skogsråvara

så har den ingen påverkan på koldioxidutsläppen. I Piteå byggs en anläggning för

att använda svartlut, som är en restprodukt från massaindustrin. Svartluten ska

omvandlas till dimetyleter, som sedan kan användas som drivmedel. Även denna

produkt blir helt klimatneutral.

När den statliga myndigheten för investeringsfrämjande Invest in Sweden argumenterar

för att utländska investerare ska satsa i Sverige pekar man på att svenskarna är snabba

på att ta till sig ny teknik (early adopters). Det stämmer säkert, även om det går att hitta

motexempel. I Sverige gick till exempel introduktionen av CD-skivor långsammare än i

andra länder. Något som förklarades av att användningen av LP-tekniken var

osedvanligt stor hos oss. 20

Motsvarande effekt uppstod i samband med introduktionen av datorprojektorer, som

försenades av den hos oss utbredda användningen av traditionella OH-projektorer. Å

andra sidan var vi snabba med att ta till oss GSM-tekniken, där vi länge låg före

utvecklingen i USA.

En utbredd användning av en teknikgeneration kan alltså försena introduktionen av

nästa teknikplattform. Ett internationellt exempel är Minitel-användningen i Frankrike.

Genom Minitel hade de franska hushållen tidigare än alla andra tillgång till

datorkommunikation. Men detta faktum försenade sedan införandet av PC och Internet.

Hur olika teknikgenerationer slår igenom är med andra ord svårt att förutsäga och beror

på historiken i hur tidigare tekniker tagits emot. 21 Det generella man kan säga är att

konsumenter som är beredda att pröva nytt och som lever i ett samhälle där

teknikoptimism och experimenterande uppmuntras i högre utsträckning kan främja den

tekniska utvecklingen. Motsatsen är samhällen där det nya motarbetas och där

medborgarna försöker att hålla igen sin egen och andras konsumtion av det som ses som

onödigt.

20

Däremot växer nedladdningen av mp3-filer snabbare i Sverige än i andra länder, vilket kan förklaras av

den höga bredbandspenetrationen.

21

En parallell till det Douglas North kallade path dependence eller stigberoende, det vill säga att de

möjliga institutionella förändringarna begränsas av institutionernas historiska utveckling.


ÄVEN STATEN KAN BLI MER EFTERFRÅGEORIENTERAD

28

Vad gör företagen i framtiden

Att förutse vilken teknik som får genomslag och i vilken takt är med andra ord svårt. I

vissa fall blir staten en viktig aktör för att sätta standarder. I Sverige är vi nu i princip

klara med övergången till digitalutsänd television. En teknikövergång som har förutsatt

olika politiska beslut. Vi ligger nu relativt väl framme i den tekniken.

Men politiska teknikbeslut kan lätt bli misslyckade. Övergången till digitalutsändning

av radio har inte lyckats och där förväntar man sig att det blir andra standarder som

kommer att slå igenom än den VAB-teknik som staten valde att satsa på.

Statliga ingrepp kan med andra ord både bli rätt eller fel och det är en fördel om

besluten så långt som möjligt kan överföras på marknaden. Staten har dock en roll att

spela under kommande år när det gäller utvecklingen av miljötekniken. En klimatpolitik

som bygger på ett bejakande av tekniska lösningar förutsätter inte bara att offentliga

medel läggs på forskning, en annan och mer effektiv metod kan vara att staten går in

och stöttar experimentanläggningar och gör tidiga upphandlingar av ny miljöteknik.

UTMANINGAR FÖR FRAMTIDEN

Trots en ökad optimism om investeringarna i den svenska verksamheten är flera

sysselsättningstunga branscher inställda på att minska antalet anställda. Detta är också

branscher där förädlingsvärdet och löneläget per anställd är förhållandevis höga.

Nya möjligheter finns inom olika hushållsinriktade tjänster. Utvecklingen inom

tjänstesektorn drivs av att den bidrar till en effektivare arbetsfördelning i ekonomin som

helhet. En utveckling av tjänstesektorn ger därmed produktivitetsvinster som i

statistiken kan dyka upp även i andra sektorer. De skattelättnader som aviserats för

tjänstesektorn får en positiv effekt, men de behöver följas upp av mer generella

skattesänkningar som kan minska de gränsdragningsproblem som annars uppstår. Även

när det gäller tjänster kan dock en omfattande automatisering väntas.

Det mesta tyder på att strukturomvandlingen kommer att fortsätta vara snabb och att det

därför kan bli en ännu större utmaning att ligga i teknikutvecklingens och

strukturomvandlingens framkant, och samtidigt undvika att många människor fastnar i

utanförskap. Nästa kapitel belyser närmare hur företagen anpassar sig till den globala

konkurrensen.


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

3 Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt

näringsliv globaliseringen

Göteborg, juni 2035

Idag arbetade jag från sommarstugan. Jag ordnade ett projektmöte med deltagare från

14 länder – sittandes i en vilstol. Min chef och jag är företagets enda anställda i

Sverige. Ändå styr vi verksamhet över hela världen.

Genom vårt virtuella kontor har vi byggt en egen företagskultur. Alla är medvetna om

att vi måste lägga arbetsuppgifterna där de utförs bäst och mest kostnadseffektivt. Det

innebär ibland hårda beslut som kräver löneanpassningar och flexibilitet. I gengäld har

alla en stor frihet att välja när, var och hur de vill arbeta, bara jobbet blir gjort.

Det finns många företag som vårt i Sverige. Sverige har blivit ett huvudkontorsland,

även om många huvudkontor, som vårt, har få anställda. Men vi anlitar många

företagstjänster i Sverige och tjänar vinster som kommer svenska pensionssparare till

del. Vi driver till och med en fabrik i Sverige, helt utan anställda. Den producerar

projektorer till digitala glasögon i en helautomatisk process. Maskinerna installerades

av våra Nigerianska tekniker och servas av ett annat tjänsteföretag.

Elektrolux har 43 vitvarufabriker runt om i världen, 22 fabriker i högkostnadsländer har

redan stängts under de senaste åren, till exempel i Västervik. Ytterligare tio ska stängas

efter hösten 2006, där ibland fabriken i Torsvik. Samtidigt startas nya fabriker i Mexico,

Polen och Thailand. Det i sin tur har stora konsekvenser för underleverantörer. Några

ersätts av underleverantörer från lågprisländer. Det sker en koncentration till färre

underleverantörer. Men svenska underleverantörer uppmuntras också att flytta med och

att börja tillverka i lågkostnadsländer.

Denna snabba förändring hos Elektrolux illustrerar hur många svenska exportföretag

som anpassar sig till globaliseringen. Farhågor finns att utarmningen av produktionen i

Sverige skapar företag som mest ägnar sig åt att köpa och sälja på världens ”basar” 22 .

Den följande analysen tyder dock snarare på att många företag lyckas göra sig till

spindlar som spinner sina nät runt globen. De investerar tungt i kunskap och tar betalt

för dess användning i produktionsanläggningar runt om i världen.

För Sveriges ekonomi och arbetsmarknad utgör detta dock viktiga frågor. En slutsats är

att framgångsrika svenska företag inte längre är en garanti för hög sysselsättning i

Sverige. Tvärtom tvingas svensk arbetskraft att konkurrera på egna meriter och det blir

en större utmaning att minska utanförskapet på arbetsmarknaden.

MINSKANDE MARKNADSANDELAR FÖR SVENSK EXPORT

Exportvolymer från Sverige har vuxit exceptionellt snabbt. Intäkterna har dock inte ökat

i samma utsträckning. Eftersom Sverige har en trendmässig unik minskning av sina

22 Uttrycket har myntats av den välkände ekonomen Hans-Werner Sinn från IFO institutet i München

som har liknat europeiska länder med en ”basar”-ekonomi, där allt mer produktion flyttas utomlands

samtidigt som den inhemska ekonomin allt mer fokuserar och specialiserar sig på att designa, sätta ihop,

marknadsföra och sälja/exportera det som andra producerat. Sinn (2006).

29


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

bytesvillkor, eller terms-of-trade, fås en helt annan bild om hänsyn tas till export- och

importpriser. Diagrammet visar till exempel att Sverige tappat marknadsandelar

internationellt jämfört med andra europeiska länder trots att exportvolymerna växte

exceptionellt snabbt.

Förändring i världmarknadsandel i förhållande till EU:s totala andel av

världshandeln

Procentenheter

Frankrike

Italien

Belgien

Portugal

Sverige

Finland

Danmark

Storbritannien

Nederländerna

Grekland

Österrike

Luxemburg

Tyskland

Spanien

Irland

-2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

Källor: Eurostat och egna beräkningar.

Den svenska sysselsättningen har också trendmässigt minskat inom industrin, även om

det i någon mån kompenserats av fler som arbetar med industrirelaterade

företagstjänster. Samtidigt har dock exportföretagens totala sysselsättning ökat. Fler

anställda finns i andra länder.

Detta är en självklar följd av globaliseringen. Svenskt kunnande inom till exempel

produktionsmetoder ger ökad avkastning om det används i de länder som har öppnats

för internationella företag. En bieffekt är dock att anställda inom svensk produktion i

ökad utsträckning utsätts för internationell konkurrens.

BASAREKONOMI BÄTTRE ÄN SITT RYKTE

Konsultbolaget McKinsey uppskattar att Sverige kommer att förlora mellan 100 000

och 200 000 arbetstillfällen under den kommande tioårsperioden på grund av

outsourcing. 23 Andra hävdar att strukturomvandlingen främst drivs av teknologiska

förändringar. Bland nationalekonomer råder stor oenighet om globaliseringens

konsekvenser för sysselsättningen och löner i högkostnadsländer. 24

Globalisering tillåter ökad specialisering. Svenska företag kan därför väntas att köpa in

allt mer insatsvaror från utlandet istället för att producera själva. Diagrammet visar att

23 McKinsey (2006).

24 Se de olika inläggen i Ekonomisk Debatts temanummer 2006.

30


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

svenska företag står för en minskande andel av produktionen i de produkter de säljer.

Det mäts med produktionsdjupet, förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet, inom

tillverkningsindustrin mellan 1993 och 2005 samt KI:s prognos fram till och med 2008.

Som ses ur figuren så har andelen sjunkit från en bit över 32 procent till cirka 29

procent i Sverige. 25 Som en jämförelse har också siffror för Tyskland lagts in. Som kan

ses ur diagrammet så har Tysklands andel så gott som sjunkit under hela perioden, från

38 procent till 34 procent.

Produktionsdjupet, förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet, inom

tillverkningsindustrin mellan 1993 och 2005, löpande priser

Procent

0,4

0,35

0,3

0,25

0,2

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

Anm: Värdena för Tyskland år 2004 och 2005 är uppskattade från Sinns (2006) diagram.

Källor: KI och STAN (OECD).

31

Sverige

Tyskland

Ett sjunkande produktionsdjup inom industrin kan tyda på ett ökat utlandsberoende och

en ökad internationell outsourcing. Kritiker har ofta menat att ett sjunkande

produktionsdjup – som man kan se i Sverige nominellt eller i ett flertal länder både realt

och nominellt – mycket väl kan ha uppkommit på grund av en inhemsk outsourcing.

Den ökade importandelen av insatsvaror kan dock också tyda på internationell

outsourcing. I förhållande till den totala insatsförbrukningen inom tillverkningsindustrin

ökade importandelen från cirka 33 procent till cirka 38 procent år 2000. 26

Allt oftare passerar varan inte ens Sverige. Ett svenskt företag kan utveckla och

marknadsföra en produkt från Sverige som sedan produceras i Kina och levereras till

kunden i Australien. Detta kan vara symptom på en framgångsrik omstrukturering i

globaliseringens kölvatten där den inhemska produktionen ”klättrar upp i värdekedjan”

vilket möjliggör fortsatt tillväxt och reallöneökning för arbetskraften samtidigt som

olönsam verksamhet läggs ut och kan utvecklas i en miljö där den kan fortsätta att vara

konkurrenskraftig.

Ytterst leder denna utveckling till att svenska företag i ökande utsträckning utvecklar

produkter och styr en global distributionskedja där man låter producera i ett land och

25 En försämring av förädlingsvärdets andel av produktionsvärdet inom tillverkningsindustrin kan

huvudsakligen bero på ändrad struktur- eller produktionssammansättning inom industrin, prisförsämring

eller ”volymförändring”. Volymförändring kan framförallt bero på ändrad produktivitet samt

ökad/minskad inhemsk eller internationell outsourcing.

26 År 2000 är det senaste året som tillhandahålls av SCB:s input-output statistik.


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

säljer i ett annat utan att det går via Sverige. I Nationalräkenskaperna kallas detta för

merchanting. Merchanting ingår i BNP eftersom det uppstår ett förädlingsvärde om

försäljningspriset är högre än inköpspriset, vilket registreras som svensk produktion och

(tjänste)export. Påverkan på BNP var mellan 1993 och 2003 relativt liten; ungefär 0,1

procentenhet per år. 2004 ökade däremot dess betydelse till 0,4 procentenheter och

därefter har andelen merchanting av BNP legat på en högre nivå än tidigare. 27

Att svenska företag på det sättet blir lönsamma spindlar som håvar in vinster av sina

internationella affärer är en relativt ljus bild av hur ekonomin skulle kunna utvecklas. I

verkligheten kan emellertid framförallt två problem uppstå. För det första förutsätter

detta att företagen verkligen behåller de delar med högst förädlingsvärde per sysselsatt i

Sverige. 28 Utvecklingen blir mer bekymmersam om delar av verksamheten med högt

förädlingsvärde per anställd förläggs utomlands. Det är därför en varningsklocka när

svenska företagsledare inom just verkstadsindustrin och finansiell verksamhet, enligt

redovisningen i föregående kapitel, flaggar för en neddragning av antalet anställda.

För det andra kan de nya aktiviteterna som ska ersätta utlokaliserad eller nerlagd

verksamhet vara otillräckliga för att upprätthålla sysselsättningen i landet. I så fall leder

globaliseringen till att många företag inom export- och tillverkningsindustrin kan gå

mycket bra medan en strukturell arbetslöshet biter sig fast. Företagen – men inte

arbetstagarna – har förblivit konkurrenskraftiga i denna process. Detta har ibland

beskrivits som att svenska företag alltmer agerar som krämare på en ”basar” – en

marknadsplats där främst försäljning och marknadsföring sker men allt mindre

produktion tar plats.

Det är dock inte självklart att outsourcing i sig måste leda till en lägre sysselsättning.

Specialisering som är en följd av andra faktorer än en mindre attraktiv arbetskraft kan i

sig leda till att sysselsättningen både ökar eller minskar.

En rad empiriska studier har analyserat just om företag eller branscher som outsourcar

till andra länder ökar eller minskar sysselsättningen i hemlandet. 29 En amerikansk studie

finner exempelvis att det sker en substitution av jobb till lågkostnadsländer. 30

Sammanfattningsvis är det dock tveksamt om globaliseringens effekter kan fångas av

analyser av hur ett företags eller en snäv branschs utlandssysselsättning påverkar

inhemsk sysselsättning i samma företag. Om globaliseringen leder till ökad

specialisering skulle man på förhand vänta sig att många företag genomför denna

process framgångsrikt och ökar sysselsättningen både i Sverige och i andra länder,

medan andra är mindre framgångsrika och kanske tvingas dra ner i båda länderna. Det

är därför inte självklart att sysselsättningen i ett land minskar om produktionsdjupet

minskar. I kommande diagram visas hur produktionsdjupet och sysselsättningen

samvarierar. 31 Som synes framgår inget särskilt samband, men om man bortser från

27

Se SCB (2004) för en utförligare diskussion.

28

Förädlingsvärdet definieras som skillnaden mellan produktionsvärde och värdet av insatsförbrukningen

(värdet av de varor och tjänster som används som insats i produktionsprocessen). Förädlingsvärdet består

i princip av löner och driftsöverskott.

29

För Sverige har detta undersökts av t.ex. Ekholm och Hakkala (2005).

30

Harrison och McMillan (2006).

31

Den totala sysselsättningsförändringen kan vara relevant eftersom en hel del industrirelaterad

sysselsättning spiller över till företagstjänster och andra kategorier. En figur med total sysselsättning ger

dock ungefär samma mönster och visas därför inte.

32


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

Irland skulle man rentav kunna se ett negativt samband - det vill säga att länder som har

minskat produktionsdjupet har ökat sysselsättningen mer.

Förändringen 1993-2003 produktionsdjupet inom tillverkningsindustrin, löpande

priser och förändringen av industrisysselsättningen 1995-2005

Förändring av industrisysselsättningen

30

20

10

0

-10

-20

-30

Spanien

Finland

Portugal

Italien

Sverige Grekland

Frankrike

Österrike

Tyskland

Holland Belgien

Danmark

Storbritannien

-8 -6 -4 -2 0 2 4 6

Förändring av produktionsdjupet inom tillverkningsindustrin

Källor: Konjunkturinstitutet och STAN (OECD).

FRAMGÅNGSRIKA SPINDLAR INGEN GARANTI FÖR SYSSELSÄTTNING

33

Irland

Att en ökad specialisering inte har någon påtaglig påverkan på sysselsättningen betyder

inte att globaliseringen saknar betydelse. Vår uppfattning är att den tvärtom dramatiskt

ändrat relationen mellan exportindustrins produktion och sysselsättningen. Slutsatsen

blir att konsekvenserna att en arbetskraft som inte är internationellt konkurrenskraftig

snabbt får problem med hög arbetslöshet även om företagen går mycket bra.

Utgångspunkten är att produktionskedjan fragmentiseras till följd av globaliseringen på

ett sätt som gör att arbetsintensiva moment kan flyttas dit det är mest lönsamt att utföra

dem. Företagets verksamhet sträcker sig likt ett spindelnät över globen. Någonstans

finns en koncentration av nyckelpersoner, spindeln, som styr hela nätet. Spindeln väljer

själv var den vill sitta, och har stora möjligheter att lägga de olika delar av

verksamheten där det är effektivast längs nätet.


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

Spindelföretag säljer kunskap

Det är väl känt att USA har ett stort handelsunderskott. Om hänsyn skulle tas till

immateriella investeringar när USA öppnar fabriker utomlands så skulle det uppmätta

handelsunderskottet minska. Ett exempel kan visa hur bytesbalansen förbättras. 32 För

ett par år sedan öppnade Intel en fabrik i Israel. Enligt statistikerna är värdet av denna

utlandsinvestering, grovt räknat, lika med kostnaden att bygga fabriken och

installationen av maskinutrustningen. Men vad som inte räknas i statistiken är den

systematiska exporten av ”know-how” till Israel. Siffrorna fångar inte att Intel har

långa utbildningsprogram för de nya israeliska medarbetarna. Detta är en klassisk

överföring av kunskap från ett land till ett annat – men den kallas inte för export.

Investeringar i immateriella tillgångar kan även förklara produktivitetsutvecklingen.

Produktiviteten har länge varit hög i både USA och Sverige. En betydande

förklaringsfaktor är att kapitalintensiteten, främst i IT-kapital, har ökat. 33 Men det är

inte bara investeringar i datorer och mjukvara som är viktiga för produktiviteten, även

hur företaget använder den nya teknologin är viktig. Men för att använda den nya

teknologin måste till exempel personal utbildas och företag omorganiseras. En ny

amerikansk studie finner att ”kunskapskapitalet” är en lika viktig förklaring som IT till

den höga tillväxten i USA åren 1995 - 2003. 34

Det finns ännu inga studier för Sverige om den nya kunskapsekonomin som det beskrivs

ovan. Men det är nog inte orimligt att tro att investeringar i kunskapskapital kan bidra

med att förklara den höga produktivitetstillväxten i Sverige.

Det innebär också att företagets sysselsättning i hög grad kan skiljas från ställen där en

stor del av företagets mervärde registreras. Dels beror det på att sysselsättningsintensiva

verksamheter flyttas till ställen med lägre löner och därför inte väger så tungt i det totala

mervärdet. Dels beror det på att avkastningen på kapital är en stor, och kanske växande,

andel av mervärdet. Kapitalintensiva verksamheter kan läggas på andra ställen, ofta i

höglöneländer. Därtill kommer att en större del av mervärdet tillskrivs utveckling och

styrning som spindeln sköter. Dit räknas också merchanting.

Konsekvensen syns i kommande diagram. Det tycks på medellång sikt inte längre finnas

någon relation mellan höglöneländers tillväxt av exportvolymen, här mätt som

förändringen av marknadsandelar i världshandeln, från industrin och förändringen av

sysselsättningen. 35 Möjligen kan sägas att extremt stora lyft i exportvolymer som

Spanien och Irland har upplevt har gått hand i hand med en något bättre utveckling av

industrisysselsättningen.

32 Mandel (2006).

33 Oliner och Sichel (2000) för USA och Lindström (2003) för Sverige.

34 Corrado, Hulten och Sichel (2005, 2006) och Nakamura (1999, 2001, 2003).

35 Sambandet finns dock kvar i form av kortsiktiga, konjunkturrelaterade svängningar.

34


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

Förändringen av marknadsandelar inom tillverkningsindustrin i olika OECDländer

1993 - 2003 och förändringen av industrisysselsättningen 1995 - 2005

Förändring av industrisysselsättningen

30

20

10

0

-10

-20

-30

Frankrike

Italien

Irland

Finland

Portugal

Luxemburg

Grekland

Sverige Österrike

Belgien

Holland

Tyskland

Danmark

Storbritannien

-2,5 -2,0 -1,5 -1,0 -0,5 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0

Förändring av marknadsandelar av världshandeln

Källa: Konjunkturinstitutet och STAN (OECD).

35

Spanien

Industrin tycks således ha betydande möjligheter att anpassa sin sysselsättning i ett land

beroende på hur konkurrenskraftig arbetskraften är, helt oberoende av hur bra det går

för exportföretagen. 36

ALLT FÄRRE PRODUCERAR I SVERIGE

En del hävdar att den gradvisa övergången till ett tjänstesamhälle skulle kunna återskapa

tidigare samband. Den växande tjänsteexporten skulle då inte ha ett lika högt

importinnehåll, vilket gör att en ökad export inom tjänstesektorn inte på samma sätt som

varuexport kan gå den svenska ekonomin förbi. 37 Ofta är dock denna tjänsteexport en

del av stora industriföretags verksamhet som också alltmer fragmentiseras och kan

flyttas till andra ställen. En del forskare hävdar dessutom att nästa stora

globaliseringsvåg kommer att utsätta många tjänstenäringar som är inriktade på den

inhemska marknaden för samma förändringar som exportindustrin. 38

Traditionellt har ekonomin delats in i sektorer eller branscher. Enligt denna indelning

svarar den varuproducerande sektorn i Sverige numera för 25 procent av den totala

sysselsättningen eller 30 procent av BNP. Den privata tjänstesektorn svarar för 42

procent av sysselsättningen eller 48 procent av BNP. Under de senaste tio åren har den

varuproducerande delen successivt minskat i andel medan tjänstesektorerna har ökat i

andel. De offentliga myndigheternas andel av sysselsättningen (33 procent) och produktionen

(22 procent) har varit i stort sett oförändrad under perioden.

Hela näringslivets struktur är uppbyggd efter denna indelning, och näringslivsdebatten

cirkulerar ofta kring denna indelning. En annan indelning kan istället ta sin

36 Det kan också vara en delförklaring till att exportindustrin allmänt är mycket mindre känslig för

växelkursförändringar och inhemska makroekonomiska svängningar än tidigare samt att exportindustrins

konjunktursvängningar i mindre utsträckning sprids till den övriga ekonomin.

37 Se Henrekson och Stenkula (2006) för en närmare diskussion om detta.

38 Mann (2006).


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

utgångspunkt i vad människor faktiskt gör på arbetsplatsen. Arbetar man med att

producera en vara eller utför man en tjänst? Enligt en undersökning inom industrin som

Svenskt Näringsliv genomfört arbetar ungefär hälften av industrins anställda inte direkt

med produktion utan med olika interna tjänster. Läggs dessa ihop med de som arbetar i

det som idag definieras som tjänstesektorn blir slutsatsen att det bara är 15-20 procent

av de anställda i Sverige som direkt arbetar med att producera varor. Övriga utför

tjänster, även om dessa ofta på olika sätt bidrar till varuproduktionen.

FÖRETAGSLEDARNA: FÄRRE ANSTÄLLDA ARBETAR MED TILLVERKNING

Svenskt Näringsliv gav SCB i uppdrag att ställa ett antal frågor till storföretag i deras

återkommande företagsbuss. Frågorna ställdes till 324 stora företag fördelade på 18

branscher. 39 Svarsfrekvensen var 95 procent.

En fråga var: Hur stor andel av ditt företags anställda i Sverige är idag sysselsatta med

produktion, det vill säga ej administration, marknadsföring, forskning och utveckling?

Totalt för industrin angavs då att något mindre än hälften av de anställda arbetar i

produktionen. Det kan med vissa reservationer jämföras med en undersökning från 1989

där slutsatsen var att i storleksordningen 60 procent arbetade i produktionen. 40

Motsvarande fråga ställdes också om hur stor denna andel beräknas vara om tio år. De

största fallen i produktionsintensiteten förväntas inom livsmedelsindustrin och

skogsindustrin. Även inom finansiell verksamhet och ett antal andra industrigrenar

förväntas produktionsintensiteten gå ner. En fallande produktionsintensitet kan innebära

att en större del av produktionen förläggs till andra länder och att den svenska

verksamheten blir mer inriktad på administration, marknadsföring, forskning och

utveckling.

Inom verkstadsindustrin visade en tidigare undersökning från 2005 att antalet jobb inom

produktionen avvecklas i en takt av 30 000 till 40 000 per år. Då trodde dock de flesta

företagsledare att det skulle kompenseras med fler andra anställda. Nu har perspektivet

ändrats. Enligt tabellen nedan väntas andelen anställda som arbetar med produktion

inom verkstadsindustrin nu ligga mer stabilt. Däremot ser man framför sig en kraftig

neddragning av både produktion och antal anställda (enligt föregående kapitel).

39 Enkäten riktar sig till de 18 största företagen i respektive bransch. Svenskt Näringsliv (2005b).

40 Eliasson, Fölster, Lindberg, Pousette och Taymaz (1990).

36


Fler spindlar, färre myror – så klarar svenskt näringsliv globaliseringen

Andelen anställda som arbetar med produktion – idag och om tio år enligt

företagsledarna i de största företagen i respektive bransch

Procent

2007 Om 10 år Förändring

Livsmedelsindustri 61 52 -9

Stål- och metallverk 76 70 -6

Kemi- och läkemedelsindustri 53 49 -3

Förlag 63 60 -3

Andra samhälleliga och personliga tjänster 71 68 -3

Skogsindustri 72 70 -2

Verkstadsindustri 49 47 -2

El-, gas-, värme- och vattenförsörjning 66 64 -2

Byggverksamhet 86 85 -1

Utbildning 75 74 -1

Annan tillverkning 68 68 -1

Detaljhandel 86 87 1

Fastighets- och uthyrningsverksamhet, företagstjänster 80 81 1

Hotell- och restaurangverksamhet 87 87 1

Partihandel 60 61 1

Transport, magasinering, kommunikation 79 81 1

Finansiell verksamhet 58 61 3

Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinärverksamhet 84 88 3

Totalt 71 69 -1

Totalt industri (inkl energi) 63 60 -3

Källa: SCB på uppdrag av Svenskt Näringsliv, 2007.

Det verkar också finnas ett konjunkturmönster i svaren. Under den svagare

konjunkturen 2005 såg företagsledarna en betydligt snabbare neddragning av

produktionsjobben framför sig än under 2007. I nästa konjunktursvacka kan

utflaggningen naturligtvis accelerera igen.

Skiftet från produktion till spindelfunktioner innebär en snabb strukturomvandling som

inte lätt fångas av sedvanliga mått på strukturomvandling. Den kan inte nödvändigtvis

avläsas i stora branschförskjutningar eller vågor av företagsnedläggningar. Den kan

ändå leda till en betydande omläggning av arbetsuppgifter och profil på de anställda.

Möjligen kan det avläsas i att varseltalen sedan mitten av 1990-talet stadigt har legat

högre och antalet lediga jobb, som anmälts till AMS, varit lägre än tidigare. Det tyder

på en sämre efterfrågan på produktionsarbetare som i högre grad omfattas i dessa siffror

än många grupper av tjänstemän.

37


4 Spara i rätt bössa – det första valet

Malmö, juni 2035

38

Spara i rätt bössa – det första valet

Sverige är inte längre det land i västvärlden med de mest jämnt fördelade inkomsterna,

men inte heller längre det land som har de lägsta och mest ojämnt fördelade

förmögenheterna.

När det blev lönsamt att spara samlade många ihop till ett nästägg. Idag har de flesta

råd att säga upp sig på jobbet om de inte trivs, eller ta på sig flyttkostnader till ett

bättre jobb i en annan stad, eller att starta ett litet företag om tillfälle uppstår. Många

har också investerat i lokala företag. Investeringar i Sverige är nu högre än i andra

EU-länder. Att hantera kapital har blivit något för folket, inte bara kapitalister och

fondförvaltare.

Villkoren för svenskars sparande och kapitalbildning har inte alltid självklart betraktats

som en viktig faktor för ekonomiskt tillväxt. I enkla makroekonomiska modeller, där

kapital är rörligt över gränserna, ersätts ett lågt inhemsk sparande av utländskt kapital.

Kapitaltillgången är därför ingen restriktion för tillväxten.

Under 1980-talet publicerade emellertid Martin Feldstein en mycket uppmärksammad

studie som visade att inhemsk sparande hade en ganska betydande inverkan på

inhemska investeringar. 41 Dessa resultat ansågs vara mycket kontroversiella, men

replikerades ändå i många efterföljande studier. Tendensen har ändå varit att styrkan i

sambandet avtagit med tiden, förmodligen på grund av att även mindre företag i ökad

utsträckning fått tillgång till internationella kapitalmarknader.

Oavsett hur sparandet påverkar investeringar i Sverige spelar det emellertid stor roll

vem avkastningen på kapitalet faller på. De val som Sverige gör angående villkoren för

kapitalbildningen avgör i vilken mån svenskar i framtiden blir delaktiga i denna

avkastning, vilka i Sverige som tjänar dessa vinster och i vilken mån det investeras i

Sverige.

I detta kapitel behandlas flera av de mekanismer som länkar kapitalbildning till tillväxt.

Tillsammans innebär de att bättre villkor för kapitalbildning kan ha en stor betydelse för

Sveriges framtida tillväxt.

VINSTANDELEN AV BNP ÖKAR

Under åren 2000 till 2006 föll lönekostnadernas i förhållande till omsättningen från 34

till 28 procent i SKF. Samtidigt fördubblades vinsten. Samma mönster går igen i de

flesta svenska industriföretagen.

Löneandelen av BNP kan pressas av att det internationellt tillgängliga

arbetskraftutbudet har fyrfaldigats sedan 1980 och fortsätter att växa i mycket snabb

takt. I motsvarande grad drivs då vinstandelen upp. Empiriska analyser tycks ge stöd åt

denna tes.

41 Feldstein och Horioka (1980).


39

Spara i rätt bössa – det första valet

IMF har nyligen analyserat frågan i mer detalj. 42 Löneandelen av BNP har fallit med

några procentenheter i nästan hela västvärlden. De finner belägg för att globaliseringen

och automatisering har pressat löneandelen, medan en avreglering av arbetsmarknader

snarast haft den omvända effekten.

Även i Sverige har vinstandelen ökat med ungefär lika mycket som i västvärlden i

övrigt. Det skapar ett visst dilemma, eftersom ägarnas avkastningskrav självfallet också

har ökat för svenska företag, i linje med ökningen av den internationella

kapitalavkastningen. Detta tas sällan hänsyn till i de inhemska löneförhandlingarna.

Om vinstandelen fortsätter att ligga på en högre nivå, samtidigt som svenskars

diskontering av framtiden är densamma som tidigare, så skulle det tala för att

kapitalbildningen borde vara större än tidigare.

SVERIGES SPARANDE ÄR TILLFÄLLIGT HÖGT

Sedan mitten av 1990-talet har bytesbalansöverskottet vuxit kraftigt. Genom att addera

bytesbalansen med investeringarna får man ett mått på samhällets totala sparkvot, den

har vuxit från 15 till 25 procent. Överskottet i utrikeshandeln har använts till

utlandsinvesteringar och till avbetalningar på utlandsskulden.

En hög samhällelig sparkvot innebär ökade investeringar i framtiden. Investeringar görs

för att få avkastning i framtiden. Det kan gälla vanliga investeringar som görs i Sverige.

Men det gäller även när man använder bytesbalansöverskottet. Ett överskott i

bytesbalansen kan användas till direktinvesteringar i utlandet, till finansiella placeringar

av exempelvis pensionsfonder, eller till att betala av på lån, exempelvis statsskulden.

Alla dessa transaktioner är sätt att köpa sig framtida avkastning. En avbetalning på

statsskulden ger till exempel en minskad framtida räntebörda.

En nackdel med utlandsinvesteringar, från ett inhemskt perspektiv, är att viktiga

spridningseffekter inte kommer till stånd. En inhemsk investering ger både arbetstillfällen,

stimulerar byggsektorn och ökar den privata konsumtionen. Att få upp de

inhemska investeringarna är därför viktigt även om det sker på bytesbalansens

bekostnad.

Samtidigt måste en sådan förändring ske balanserat. En anledning till våra stora

utlandsinvesteringar är helt enkelt att den förväntade avkastningen är relativt sett högre

på många andra marknader jämfört med den svenska.

42 IMF (2007) och Harrison (2002).


40

Spara i rätt bössa – det första valet

Sveriges totala sparande som summan av investeringar och bytesbalansöverskott

Andel av BNP

26

24

22

20

18

16

14

12

10

Samhällets sparkvot

Investeringskvot

Bytesbalansöverskott

92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06 07

Källor: Riksbanken och SCB.

Trots de höga bytesbalansöverskotten har Sverige ännu inte byggt upp en

överväldigande förmögenhet utomlands. Det syns i diagrammet nedan som visar nettot

av Sveriges tillgångar och skulder utomlands. När tillgångarna värderas till

marknadspris pendlar nettot ändå runt noll. Sverige är således ännu inte någon

rentierekonomi, som netto tjänar stora inkomster på kapitalavkastning.

Sveriges utlandsställning

Netto med marknadsvärderade direktinvesteringar

30

20

10

0

-10

-20

-30

-40

-50

Källa: Riksbanken.

Netto utlandsställning

Netto utlandsställning med marknadsvärderade direktinvesteringar

96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06

Det höga sparandet har förmodligen en rad tillfälliga förklaringar. En är att

finanspolitiken under det senaste decenniet har fått kompensera för den tidigare långa


41

Spara i rätt bössa – det första valet

perioden av underskott. Man kan dock räkna med att den offentliga sektorns sparande

avtar när nettoskulden faller under 30 procent.

Även hushållens högre sparande kan avta. På kort sikt kan det ske som ett

konjunkturfenomen. På längre sikt torde fyrtiotalisternas höga sparande bytas till att de

minskar sina tillgångar efter att de gått i pension. Enligt den så kallade

livscykelhypotesen, och de flesta empiriska studier, så minskar sparandet när andelen av

befolkningen över 65 år ökar. Inte heller företagens sparande kommer att bestå på

dagens höga nivå, utan kommer att svänga med konjunkturen.

Sammantaget finns således inga skäl att plädera för ett lägre sparande, om man med

sparande menar summan av bytesbalansöverskottet och investeringar i Sverige.

Tvärtom kan villkoren för sparande behöva anpassas till omvärlden för att behålla

sparandet på nuvarande nivå. Det skulle också kunna leda till att investeringar i Sverige

utgör en större del av sparandet.

FÖR LITE INVESTERAS I SVERIGE

I alla länder är investeringarna sannolikt underskattade. I nästa ruta beskrivs

konsekvenserna av att fullt ut ta hänsyn till att immateriella investeringar sannolikt har

ökat över tiden. Trots detta finns anledning att granska utvecklingen av de traditionella

kapitalinvesteringarna både i Sverige och i omvärlden.

Den senaste investeringsuppgången har pågått lika länge som den förra. Vid sekelskiftet

skedde den typ av felinvesteringar som brukar förebåda en framtida nedgång. Nu är det

å andra sidan svårt att se några överhettningstendenser, i varje fall när man betraktar

näringslivets investeringar rensat från bostäder. I följande diagram ställs investeringarna

i förhållande till BNP för dels hela näringslivet, dels näringslivet rensat från bostäder.

Även i förhållande till euroländerna har Sverige en låg andel näringslivsinvesteringar.

För att komma i nivå skulle de rena näringslivsinvesteringarna behöva stiga med 23

miljarder kronor utöver den konjunkturmässiga uppgång som sker parallellt både i

Sverige och i övriga EU.

En annan indikator på att näringslivsinvesteringarna är för låga är att Sverige under en

lång period har haft en sjunkande terms-of-trade. Det innebär att priserna på de varor vi

exporterar har ökat mindre än priserna på det vi importerar. 43

En sådan utveckling är märklig med tanke på Sveriges relativt höga ekonomiska nivå.

Det rimliga borde vara tvärtom, att vi producerar allt mer komplicerade och dyra saker

medan vi importerar det som är billigt. En viktig orsak till terms of trade-fallet är med

stor sannolikhet att vi under en lång period har investerat för lite i näringslivssektorn.

43 För vidare resonemang se första kapitlet.


42

Spara i rätt bössa – det första valet

Kunskapsinvesteringar underskattade

Hur kunskapsekonomin har utvecklats de senaste tio till 15 åren syns dock inte i den

officiella statistiken. 44 När det gäller National Räkenskaperna (NR), så räknas inte ett

företags investeringar i kunskapskapital (till exempel forskning och utveckling,

personalutbildning) som en investering utan som en kostnad och syns därför inte i BNP.

Kostnader för utbildning jämställs med exempelvis elförbrukning.

NR skiljer på investeringar i materiella tillgångar och immateriella tillgångar.

Investeringar, enligt NR, består i dagsläget av investeringar i byggnader, maskiner,

datorer och mjukvara till dessa, upphovsskydd, mineralexploatering. Dock räknas inte

forskning och utveckling, utbildning, produktdesign och företags investeringar i sitt

varumärke som investeringar.

Konceptuellt är det inte så svårt att argumentera för att dessa investeringar borde tas

med i BNP-beräkningar. Självklart är det dock svårt att mäta dessa immateriella

tillgångar och investeringar, men om man ignorerar dem så missar man en stor del av

företagens investeringar. De tio största företagen i USA har ökat sina investeringar i

forskning och utveckling med 42 procent sedan år 2000. För samma tidsperiod har de

materiella investeringarna ökat endast med två procent. 45

Är detta viktigt och spelar det någon roll? En amerikansk forskningsstudie visar att det

är viktigt att inkludera immateriella investeringar i beräkningarna av USA:s BNP.

Dessa investeringar var 1999 cirka en trillion dollar och det är ungefär lika mycket som

investeringarna i materiella tillgångar samma år. Forskarna visar att när BNP justeras

för kunskapsinvesteringar förändras bilden av USA och ekonomin ser mycket starkare

ut, USA:s ekonomi växer snabbare, den höga konsumtionskvoten blir lägre och den

låga sparkvoten blir större.

44 Corrado, Hulten och Sichel (2005, 2006) och Nakamura (1999, 2001, 2003).

45 Mandel (2006).


Näringslivets investeringar exklusive bostäder

Procent av BNP

14

13

12

11

10

9

8

Källa: OECD.

91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

43

Euroländerna

Sverige

Spara i rätt bössa – det första valet

Investeringsutvecklingen i Sverige måste ses mot bakgrund av de olika

företagsklimatfaktorer som diskuteras i övriga kapitel i boken. De sammanfaller i hög

utsträckning med resultaten av en undersökning som Svenskt Näringsliv gjort bland

utländska investerare. Deras svar visas i diagrammet nedan.

Förändringar som gör det mer attraktivt för utländska ägare att investera i

Sverige

Procent

Lägre arbetsgivaravgift

Mer flexibel arbetsrätt

Mer individuell lönebildning

Bättre energipolitik

Ökad tillgång till utbildad arbetskraft

Bättre infrastruktur

Lägre vinstbeskattning

Avregl & konkurrens i offentlig sektor

Anm: Fler svarsalternativ var möjliga.

Källa: Temo (2005).

39

46

44

44

56

56

72

77

0 10 20 30 40 50 60 70 80


44

Spara i rätt bössa – det första valet

Bruttoinvesteringarna i Sverige har varit ungefär tre procentenheter lägre som andel av

ekonomin än i EU under en lång tid, om man utgår från snittvärden för åren 2004-2006

för att slutsatsen inte ska påverkas av konjunkturläget. För att öka investeringskvoten

till EU-nivå krävs att investeringarna ökar med ungefär100 miljarder kronor. En sådan

ökning av investeringarna skulle på sikt öka kapitalstocken med ungefär 15 procent.

FÖR MÅNGA HAR FÖR LITE TILLGÅNGAR

Svenska hushålls nettoförmögenhet per svensk var 28 000 kronor för mediansvensken

(eller 393 000 kronor i genomsnitt, varav 118 000 kronor är finansiell förmögenhet). 46 I

jämförelse kan noteras att staten förvaltar statliga bolag och AP-fonder till ett värde av

ungefär 160 000 kronor per svensk. 47

Jämfört med andra länder är svenska hushåll fattigast bland de länder som går att

jämföra i den så kallade Luxemburg Wealth Study. I jämförelse med länder som

Finland, Tyskland, Storbritannien, Italien eller USA är svenskar mycket fattigare både

om vi ser till genomsnittet och medianen.

Förmögenheterna är också mest ojämnt fördelade i Sverige. De skulle bli ännu mer

ojämna om hänsyn togs till den kapitalflykt som skett. En förmodligen ganska liten

grupp förmögna svenskar skulle då framstå som ännu mer förmögna.

Om man ser på sparandet för olika åldersgrupper blir det tydligt att det högre

hushållssparandet under senare år i hög grad är en följd av fyrtiotalistpuckeln. De som

är femtiotalister eller yngre spar förhållandevis lite. Det i sin tur innebär att Sveriges

höga sparande sannolikt avtar om några år.

Sparandet begränsas också av de höga marginaleffekterna som skapas av socialbidrag

och bostadstillägg. Uppskattningsvis måste en femtedel av den vuxna befolkningen

räkna med att behöva söka någon av dessa stödformer under de kommande åren. För

dem blir sparandet extremt olönsamt. Det är därför ingen överraskning att hälften av alla

hushåll har en nettoförmögenhet under 28 000 kronor.

Samtidigt finns indikationer på att många människor hämmas i sin förmåga att ändra på

en otillfredsställande arbetssituation eller andra livsproblem på grund av bristande

sparande. Att byta jobb och ge upp anställningstryggheten, gå en utbildning lite senare i

livet, flytta till en annan ort eller starta företag ter som stora riskprojekt om inte någon

buffert finns.

Ett hinder för sparande är också de höga kapitalinkomstskatterna som vida överstiger

vad som är vanligt i andra länder.

46 Enligt SCB:s förmögenhetsstatistik avseende året 2004.

47 Kling (2007).


Skatt på kapitalvinster

Procent

35

30

25

20

15

10

5

0

Källa: Aktiespararna.

3 månader 2 år 5 år

SPARA RÄTT ÖKAR TILLVÄXT

45

Spara i rätt bössa – det första valet

Sverige

EU

OECD

Valet i den ekonomiska politiken blir ganska tydligt. En oförändrad politik innebär

sannolikt en gradvis minskning av det nu höga sparandet. De inhemska investeringarna

svänger med konjunkturen, men förblir internationellt sett låga. Hushållens

förmögenheter förblir bland de lägsta och mest ojämnt fördelade i västvärlden.

Mot det står en ekonomisk politik som skapar betydligt mer konkurrenskraftiga villkor

för kapitalbildningen. Där ingår en sänkt skatt på kapitalinkomster till EU-snitt.

Ett annat viktigt inslag bör vara en utskiftning av en del av det statliga ägandet till

hushållen. Det kan göras på många olika sätt. Ägandet i de statligt ägda bolagen skulle

exempelvis kunna föras över till ett eller några holdingbolag vars aktier i sin tur fördelas

på varje individs PPM-konto.

Ett tredje viktigt inslag vore minskade marginaleffekter som gör sparandet olönsamt i

system som socialbidrag, bostadstillägg och socialförsäkringar.

En sådan omläggning av politiken skulle upprätthålla Sveriges sparande på samma höga

nivå som nu. Mycket mer skulle dock ske i form av enskilda personers sparande och av

investeringar i Sverige.

Storleksordningen av konsekvenser av dessa reformer kan illustreras med följande

kalkyl. Ökade investeringar med 2,9 procentenheter av BNP per år ökar långsiktigt

kapitalstocken med nära 15 procent. Enligt vanliga produktionsfunktioner som skattas

för Sverige skulle BNP öka med ungefär fem procentenheter. De ökande inhemska


46

Spara i rätt bössa – det första valet

investeringarna leder då till att bytesbalansöverskottet minskar. 48 Samtidigt antas att det

totala sparandet upprätthålls på nuvarande nivå istället för att sjunka. Därför kan BNPökningen

betraktas som ett lyft utöver vad som hade skett utan reformer.

Dessa reformer påverkar också företagandet och produktivitetstillväxten. Dessa effekter

behandlas i nästa kapitel.

48 Ett minskat bytesbalansöverskott minskar på sikt avkastningen på utlandsinvesteringar och därmed

BNI.


5 Fler företag – det andra valet

Reflektion hos en anställd på Svenskt Näringsliv, juni 2035

47

Fler företag – det andra valet

Det känns konstigt att människor en gång i tiden delades upp i anställda och företagare.

Så långt jag kan minnas har dessa former varit en och samma. Det kallas för JagAB.

Ersättningar för arbetsinsatser beskattas på samma sätt oavsett var de kommer ifrån.

Alla kan dra av kostnader man har i arbetet på samma sätt. På något sätt förväntas

också alla vara företagsamma i sitt arbete. Det går inte att bara vänta på instruktioner

och lönebesked.

Svenskt Näringsliv och LO konkurrerar nu om samma medlemmar. Det är service till

medlemmarna som gäller. Förhandlingar mellan organisationerna försvann när

uppdelningen mellan anställda och företagare upphörde. Många svenskar arbetar nu

för flera uppdragsgivare. Att komma på nya idéer och förverkliga dem har blivit en

folksport. Och att anpassa de uppdrag man tar efter den livsstil man önskar sig har

blivit en självklarhet.

Villkoren för sparande och kapitalbildning, som behandlades i föregående kapitel,

påverkar också hur många nya företag som uppstår. Stora företag har i allmänhet

tillgång till internationella kapitalmarknader, men förvånansvärt många medelstora

företag anger kapitalbrist som ett viktigt hinder för investeringar. Bland de minsta

företagen har nära hälften av ägarna någon gång gått i personlig borgen för sina företags

banklån. 49 Eftersom inte alla vill utsätta sig för den risken leder det låga sparandet i

Sverige till att färre väljer att starta företag, eller till att företagen inte expanderar i den

takt som vore möjlig.

Det är inte heller alla som kan få ett lån även om de skulle vilja eftersom de saknar

säkerheter. Med ett litet eget sparande ökar också risken för en personlig konkurs om

företaget går dåligt eftersom bufferten för den privata ekonomin blir liten. Ett alltför

litet eget sparande kan därför både omöjliggöra en företagsstart och göra företagande

alltför riskfyllt. Det finns en omfattande forskningslitteratur som tydligt belägger att den

enskildes besparingar i hög grad avgör benägenheten att starta eller investera i nya

företag. 50 Detta är sannolikt en viktig förklaring till att det inhemska sparandet påverkar

företagande och investeringar i landet.

Konsekvenserna av det låga sparandet sträcker sig således längre än vad som fångas av

investeringarna och kapitalstocken. Med ett ökat sparande skulle fler kunna starta

företag. Ett ökat företagande skulle i sin tur kunna innebära en högre

produktivitetsutveckling, vilket en omfattande internationell forskning visar.

Forskningen understryker att sambandet är komplext i den meningen att förekomsten av

många företag ibland kan vara ett tecken på underutveckling eller en ekonomisk politik

som hindrar effektiva marknader. Huvuddelen av studierna finner dock att

entreprenörskap i de rikare länderna ger upphov till en snabbare produktivitets- och

sysselsättningstillväxt. 51

49 Enligt en enkätundersökning från Svenskt Näringsliv (2006).

50 Fölster (2000) ger en genomgång av många sådana studier.

51 En av de tidigaste var Levine och Renelt (1992), en översikt ges av Acs och Audretsch (2003).


48

Fler företag – det andra valet

En större kapitalbildning skulle också öka antalet svenskar som i bred bemärkelse

arbetar med att styra företag och kapitalallokering. En orsak är att ett ökat

entreprenörskap för med sig att Sverige får fler huvudkontor, i varje fall om man med

huvudkontor även avser mindre företags företagsledningar. En annan orsak är att

kapitalet måste förvaltas. Den finansiella sektorn utvecklas därför mer. Dessa två krafter

skapar sannolikt en mer attraktiv miljö också för medelstora och stora företags

huvudkontor. Eftersom dessa aktiviteter utgör den mest lönsamma typen av

sysselsättning skulle en ökad kapitalbildning också leda till att fler svenskar får högre

inkomster.

Nya företag är viktiga för produktiviteten

Om nya företag har en högre produktivitet än genomsnittsföretaget stiger

produktivitetsnivån i ekonomin. 52 Samma sak inträffar om företag som läggs ner har en

lägre produktivitet än genomsnittet. I Sverige startas i genomsnitt cirka 40 000 företag

eller arbetsställen per år och nästan lika många läggs ner. 53 Under 1990-talet bidrog

denna företagsdynamik med drygt 35 procent av produktivitetstillväxten inom

tillverkningsindustrin. 54 En internationell jämförelse visar att i de flesta OECD länder

bidrar företagsdynamiken positivt till tillväxten i produktiviteten, i genomsnitt mellan 20

och 50 procent. 55 Dock är det ofta så att det positiva bidraget består av att

lågproduktiva företag läggs ner, inte av att nystartade företag har högre produktivitet

än genomsnittet.

Att nystartade företag har låg produktivitet de första åren ska inte ses som en anledning

att inte uppmuntra nyföretagande. Den låga produktiviteten kan mycket väl vara

resultatet av en medveten strategi. Ett nytt företag sätter inledningsvis ofta lägre priser

på sina produkter eller tjänster än sina konkurrenter för att öka sin marknadsandel.

Detta ger upphov till en låg produktivitet när produktionen mäts som förädlingsvärdet.

För att avgöra vilken betydelse nystartade företag har för produktivitetsnivån är det

därför viktigt att följa hur de utvecklas över tiden. Studier där nystartade företag och

arbetsställen har följts under flera år visar att produktiviteten växer med tiden och att

det är företag och arbetsställen med låg produktivitet som läggs ner. 56

Nystartade företag bidrar även till produktivitetstillväxten genom att de fungerar som

en ”spark i baken” på redan etablerade företag. När produktivitetstillväxten delas upp

på nya, överlevande och nedlagda företag så står de överlevande företagen för den

största produktivitetstillväxten. En av orsakerna till den högre produktiviteten i äldre

existerande företag är den hårdnande konkurrensen från nyetablerade företag. 57

52

Arbetsproduktivitet, mätt som förädlingsvärde per sysselsatt.

53

Hedén (2005a) och Andersson (2007).

54

Hedén (2005b) visar att bidraget från företagsdynamiken är mellan 12-37 procent. Andersson (2007)

visar att bidraget är försumbart. Andersson har fokuserar på företag under åren 1997-2003 som inkluderar

en stor konjunkturnedggång 2001. Hedén undersöker flera tidsperioder mellan 1990-2000. Hon visar att

nyföretagandets produktivitetstillskott är särskilt stor under konjunkturuppgångar, men är lägre under en

konjunkturnedgång. Det är ett naturligt resultat eftersom nyföretagandet under en nedgång tenderar att

upprätta sysselsättning snarare än att öka produktiviteten.

55

Bartelsman m.fl. (2004).

56

Andersson (2007) och Hedén (2005b).

57

Se Nickell (1996), Disney et al. (2003) och Hedén (2005b).


MÅNGA FÖRETAG, MEN HUR MÅNGA FÖRETAGARE?

49

Fler företag – det andra valet

I internationella jämförelser hamnar företagandet i Sverige på en låg nivå. Ett exempel

är Global Entrepreneurship Monitor (GEM), som har mätt den totala

entreprenörsaktiviteten i befolkningen i åldern 18-64 år. Undersökningarna visar att

andelen som driver nystartade företag, eller är på väg att starta företag, är lägre i Sverige

än i våra nordiska grannländer och flertalet EU-länder. Entreprenörsaktiviteten är

dessutom betydligt lägre i samtliga EU-länder än i USA. Med internationella mått mätt

är entreprenörer med andra ord sällsynta i Sverige.

Medan GEM och andra internationella undersökningar mäter antalet företagare eller

entreprenörer fokuserar den svenska debatten ofta på antalet företag. Att antalet företag

i Sverige har ökat kraftigt under de senaste åren tas då som intäkt för att

företagsklimatet är bra. Statistiken över antalet företag säger emellertid ganska lite om

dynamiken i Sveriges näringsliv. En orsak till det är att många företag är inaktiva eller

ingår i koncerner. En annan är att många företag drivs på deltid eller vid sidan av en

heltidssysselsättning.

Det finns flera sätt att mäta antalet företagare. Ett är att undersöka antalet företag där

summan av löner och vinster är tillräckligt stor för att ge en någorlunda god inkomst för

företagaren och dennes anställda. Om gränsen för förädlingsvärdet per anställd sätts till

350 000 kr per år var det år 2003 och 2004 omkring 175 000 företag som uppfyllde

kriteriet. 58 Den stora fördelen med detta mått är att det visar hur många som kan leva på

sitt företagande. Nackdelen är att entreprenörer som är på väg att starta företag eller har

startat ett företag som fortfarande genererar små intäkter inte kommer med i statistiken.

I rutan om nystartade företag konstaterades att cirka 40 000 nya företag startar varje år.

Antag att drygt hälften av dessa nyföretagare kan leva på sin inkomst, då blir det totala

antalet företagare cirka 200 000.

Den löpande officiella statistiken redovisar betydligt fler företagare. Enligt de månatliga

arbetskraftsundersökningarna, AKU, är antalet företagare mer än dubbelt så många som

man får fram när man utgår från företagens egna redovisningar av sin verksamhet. De

officiella siffrorna ger därför en överdriven bild av företagsamheten i Sverige. Orsaken

till den stora diskrepansen är sannolikt att många i de månatliga undersökningarna av

arbetskraften uppger att de är företagare, men inte att de i större eller mindre

utsträckning har andra inkomster för att få en rimlig levnadsstandard.

Antalet företagare kan jämföras med antalet företag i de vanligaste formerna för aktivt

företagande. Om man rensar bort inaktiva och koncernägda företag finns det cirka

791 000 registrerade företag. Antalet företag per företagare blir då cirka två enligt den

officiella statistiken från arbetskraftsundersökningarna och än fler om man utgår från

företagens räkenskaper. Detta är ett orimligt stort antal, vilket tyder på att många

registrerade företag är vilande eller inaktiva på annat sätt. Eftersom företagens egna

bokslutssiffror visar på att det finns cirka 200 000 företag som det går att leva på blir

slutsatsen att av Sveriges registrerade aktiva företag är närmare 600 000 företag inte

mycket mer än ett registreringsbevis eller en sidoverksamhet för ägaren. Även om

företagande på deltid kan vara ett bra sätt att etablera sig som företagare – inte minst

58 Summan av lön och vinster blir i praktiken lika med företagets förädlingsvärde. Ett förädlingsvärde på

350 000 kronor per anställd möjliggör en genomsnittlig månadslön för företagaren och övriga anställda på

omkring 20 000 kronor.


50

Fler företag – det andra valet

eftersom det är mindre riskfyllt än att redan från början driva sitt företag på heltid – är

det som behövs på sikt att vi får fler och aktiva företag för att företagslösheten, och

därmed arbetslösheten, ska minska. Företagslöshet är således brist på företagare av kött

och blod, inte på antalet registreringsbevis.

TRENDMÄSSIG MINSKNING AV FÖRETAGANDET

Antalet företagare har under åren varierat med konjunkturen. Under starka år har det

funnits fler än under svaga. Flest företagare fanns det när konjunkturen tog fart efter

krisåren i början av 1990-talet, förstärkt av det starta eget bidrag som gavs frikostigt

under de åren. En ny topp följde när IT-eran stod i sin fulla blomning. Efter

återhämtningen från den senaste lågkonjunkturen finns det nu, enligt AKU-statistiken,

ungefär lika många företagare som vid sekelskiftet. 59 Det skulle innebära att det finns

cirka 430 000 företagare, vilket är ett ansenligt antal. Enligt denna definition är nära tio

procent av de sysselsatta verksamma som företagare; bland männen är andelen 14 och

bland kvinnorna 5 procent.

Antal företagare och medhjälpare 60

1000-tal personer och andel av befolkningen i åldern 16-64 år

460

450

440

430

420

410

400

390

1000-tal (höger skala)

93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05 06

Källor: SCB (AKU) och egna beräkningar.

Andel av befolkningen (vänster skala)

Förändringarna över konjunkturen syns tydligt i diagrammet ovan, men diagrammet

visar också att den långsiktiga trenden är nedåtgående. Ökningen under de senaste åren

är förhoppningsvis ett trendbrott, men mycket talar för att en del av ökningen beror på

omläggningen av AKU-statistiken. Dessutom kan vi konstatera att företagarna som

andel av befolkningen har minskat trendmässigt sedan mitten av 1990-talet. Det tidigare

59

Omläggningen av AKU-statistiken från andra kvartalet 2005 gör dock att förändringar över tiden blir

svåra att bedöma.

60

Medhjälpare är ofta familjemedlemmar, som inte är formellt anställda. Antalet medhjälpare har

halverats sedan slutet av 1980-talet. Minskningen är i huvudsak beroende av jordbrukets allt mindre

betydelse i ekonomin. 1993 fanns cirka 200 000 personer som i AKU-statistiken registrerats som

medhjälpare mot 90 000 i mitten av 2006.

8,6

8,3

8,0

7,7

7,4

7,1

6,8

6,5


51

Fler företag – det andra valet

mönstret, där andelen i stort sett har följt antalet, har brutits eller i vart fall följer

konjunkturen på en markant lägre nivå.

Precis som när det gäller sparandet finns det också en demografisk aspekt på

företagandet. Sett över tiden och i alla åldersgrupper minskar antalet företagare

trendmässigt. Minskningen döljs i totalstatistiken av att antalet personer i medelåldern

och uppåt har ökat under flera år. I dessa åldrar är andelen företagare högre än bland de

yngre, inte minst beroende på att personer i denna ålder i större utsträckning har kunnat

bygga upp ett startkapital, ett kunnande och ett kontaktnät som gör företagandet mindre

riskfyllt. Unga startar heller inte företag i lika hög grad som de som nu är i övre

medelåldern gjorde en gång i tiden. På några få års sikt kommer antalet företagare att

minska än mer när företagarna födda på 1940- och 50-talen försvinner och den

ogynnsamma företagartrenden bland de yngre slår igenom även i den officiella

statistiken.

HINDER FÖR ATT BLI FÖRETAGARE

Om ambitionen är att öka det svenska nyföretagandet borde det vara givande att studera

en grupp som står relativt nära att ta steget. En tämligen unik undersökning som Svenskt

Näringsliv genomfört har riktats till personer som sökt rådgivning hos Stockholms

NyföretagarCentrum i syfte att starta företag. En del av dessa har startat företag medan

andra har valt att av någon anledning inte bli företagare. Särskilt den sistnämnda

gruppen är intressant. Den utgörs av en grupp potentiella företagare som visat en aktiv

vilja att bli företagare.

Undersökningen visar att kapitalbrist är ett stort hinder för de potentiella företagarna att

starta företag. Hela 44 procent hade angett detta som skäl. Att nuvarande jobb ger en

säkrare inkomst samt att de planerar men ännu inte har hunnit starta företag var nästan

lika viktiga förklaringar till varför de potentiella företagarna inte blivit företagare. Oro

för att företagande innebär för mycket arbete med byråkrati och regelverk var också ett

viktigt hinder – 26 procent av de potentiella företagarna hade angett detta som skäl till

att de inte startat företag.

Det är värt att notera att det är få potentiella företagare som avstår från att starta företag

för att de tror att den nuvarande anställningen i längden kommer att ge en högre inkomst

än vad eget företagande kan ge – endast var tjugonde hade angett detta som skäl. Även

om långt ifrån alla startar företag för att de tror att detta ska leda till högre inkomster än

en anställning kan ge, säger detta något om de produktivitetseffekter som ett ökat

företagande kan ge. Om en person beräknas få en högre inkomst som företagare än som

anställd, innebär det en produktivitetsvinst om den personen övergår från anställning till

företagande. Därtill kommer ytterligare samhällsvinster som uppstår som en följd av det

nya företaget, exempelvis att ytterligare personer kan få anställning i det nya företaget

eller att konkurrensen skärps och andra företag tvingas förbättra sig. Sammantaget pekar

det på stora produktivitetsvinster om fler av de undersökta potentiella företagarna kan

förmås att ta steget till att bli företagare. 61 Det är också intressant att en sådan

produktivitetsvinst inte skulle ske på bekostnad av arbetstillfredsställelsen. Endast fyra

61 Detta motsäger argumentationen i Andersson (2007), där det hävdas att nyföretagandet sänker

produktiviteten eftersom de nya företagen har lägre produktivitet än redan etablerade företag. En sådan

jämförelse har ett kortsiktigt perspektiv och bortser från företagaren som individ. Om analysen istället är

individbaserad framgår det att produktiviteten är större som företagare än som anställd i den undersökta

marginalgruppen.


52

Fler företag – det andra valet

procent av de potentiella företagarna anger att de har ett jobb som är mer

tillfredsställande än att driva företag som skäl till att inte starta företag.

Vilka är skälen till att du inte är företagare idag?

Procent

Jag har ett jobb som ger mig en säkrare inkomst

än vad eget företagande skulle ge

Jag har ett jobb som ger mig en högre inkomst än

vad jag i längden skulle få som företagare

Jag har ett jobb som är mer stimulerande än att

driva företag

Jag har för lite kapital för att starta företag

Jag vill inte riskera mina privata tillgångar vid en

eventuell konkurs

Jag är rädd för att eget företagande kräver en för

stor tidsinsats

Jag är rädd för att eget företagande innebär för

mycket arbete med byråkrati och regelverk

Jag planerar, men har inte hunnit starta företag

4

5

15

18

26

42

42

44

0 10 20 30 40 50

Anm: 213 personer driver ej företag, det var möjligt att ange fler svarsalternativ.

STÖRRE HINDER FÖR INVANDRARE

Skillnaderna mellan män och kvinnor bland de potentiella företagarna är relativt små.

Detsamma gäller mellan potentiella företagare i olika åldersklasser. Skillnaderna mellan

potentiella företagare med och utan invandrarbakgrund är desto större. Potentiella

företagare med invandrarbakgrund hämmas i högre utsträckning än övriga svenskar av

brist på kapital, 56 procent jämfört med 38 procent. Skillnaden på 18 procentenheter

innebär att sannolikheten att en potentiell företagare med invandrarbakgrund hämmas av

kapitalrestriktioner är nästan 50 procent högre än att en potentiell företagare som inte

har invandrarbakgrund gör det. En viktig förklaring till det är att personer med

invandrarbakgrund sällan har hunnit bygga upp ett lika stort sparkapital som andra

svenskar. Detta gäller framförallt relativt nyanlända invandrare. Invandrares lägre

sparande avspeglar sig också i att de är mindre benägna att riskera sina privata tillgångar

vid en konkurs.


Vilka är skälen till att du inte är företagare idag?

Procent

Jag har ett jobb som ger mig en säkrare inkomst

än vad eget företagande skulle ge

Jag har ett jobb som ger mig en högre inkomst än

vad jag i längden skulle få som företagare

Jag har ett jobb som är mer stimulerande än att

driva företag

Jag har för lite kapital för att starta företag

Jag vill inte riskera mina privata tillgångar vid en

eventuell konkurs

Jag är rädd för att eget företagande kräver en för

stor tidsinsats

Jag är rädd för att eget företagande innebär för

mycket arbete med byråkrati och regelverk

Jag planerar, men har inte hunnit starta företag

53

1

6

6

3

12

16

21

17

22

26

Fler företag – det andra valet

34

38

41

43

49

Invandrarbakgrund

Övriga

56

0 10 20 30 40 50 60

Anm: 213 personer driver ej företag, varav 32 procent med invandrarbakgrund och 68 procent utan.

Potentiella företagare med invandrarbakgrund är dessutom i högre utsträckning rädda

för att eget företagande innebär för mycket arbete med byråkrati och regelverk, 34

procent respektive 22 procent i gruppen övriga. Språksvårigheter och ovana vid

myndighetskontakter kan vara orsaker till detta. Andelen bland personer med

invandrarbakgrund som avstår från att bli företagare eftersom de har ett arbete som ger

en säkrare inkomst än eget företagande skulle ge är däremot lägre än bland övriga. Den

viktigaste orsaken till detta står förmodligen att finna i att utanförskapet är betydligt

större bland personer med invandrarbakgrund. Det är helt enkelt en betydligt lägre andel

bland invandrarna som har ett arbete som ger en säker inkomst.

KAPITALBILDNING OCH FÖRETAGANDE

Företagsledning och förvaltning av kapital utgör den mest lönsamma typen av

sysselsättning. I en värld där många hundra miljoner människor kommer ut på en

internationell arbetsmarknad till en lön på fem kronor per timme borde avkastningen på

kapital och förmågan att organisera kapital öka. Sverige och andra västländer kan därför

förväntas flytta avsevärda mängder kapital till de nyligen öppnade länderna. Ju fler

svenskar som är entreprenörer och organiserar internationella projekt och företag desto

högre blir inkomsterna i Sverige, åtminstone så länge som personerna väljer att vara

baserade i Sverige. Ju sämre villkoren är för dem som driver huvudkontoren från

Sverige, desto lägre blir inkomsterna i Sverige. Internationellt gäller samma mekanism

som inom Sverige.

I en analys av orsaker till regionala löneskillnader framkom ett relativt nära samband

mellan förekomsten av huvudkontor och den genomsnittliga lönenivån. Stockholm har


54

Fler företag – det andra valet

till exempel ungefär 16 procent högre inkomst per invånare, vilket till stor del kan

relateras till en rikligare förekomst av huvudkontor. 62 Det är knappast någon slump att

Luxemburg och Schweiz, där många internationella koncerner har sina huvudkontor,

har bland Europas högsta genomsnittliga inkomster. Detsamma gäller för städer som

London och Frankfurt.

Ett ökat företagande och fler huvudkontor, särskilt i kombination med bättre villkor för

sparande, skulle också skapa en bättre grogrund för den finansiella sektorn.

Förvaltningen av kapital på finansmarknaden skapar en ansenlig mängd av mycket högt

betalda jobb. I en omfattande genomgång av forskningslitteraturen dras slutsatsen att

finansmarknaders utveckling har en betydande påverkan på länders tillväxt. 63 Många

studier fokuserar då på hur finansmarknader ökar effektiviteten i sparande,

kapitalallokering och transaktioner i ekonomin i stort. Därtill kommer den direkta

effekten som finanssektorn ger löner i tillväxten. I Sverige står finansmarknaden för två

procent av sysselsättningen, men för hela fem procent av BNP.

FÖRETAGANDETS BETYDELSE FÖR TILLVÄXTEN

Det finns en omfattande forsknings- och utredningslitteratur om skälen till det låga

svenska nyföretagandet. I stort sett bekräftas bilden som presenterats ovan. En relativt

enkel överslagsberäkning kan ge en viss bild av vad företagandet kan betyda för

Sveriges välståndsutveckling. Anta att en rad reformer genomförs som sammantaget

medför att villkoren för företagande blir lika goda som i omvärlden. Några reformer

som åstadkommer detta behandlas i andra kapitel. Där ingår de förbättringar i villkoren

för kapitalbildning som redan diskuterats i föregående kapitel. Där ingår också fortsatta

skattereformer som gör det mer lönsamt att arbeta, samt ökad konkurrensutsättning av

offentlig sektor. Utöver det behövs en förenkling av regelverken och mer

serviceinriktade myndigheter.

Om vi antar att dessa reformer skulle öka nyföretagandet från nuvarande nivå till den

genomsnittliga nivån för OECD-länderna enligt den så kallade GEM-rapporten skulle

nyföretagandet kunna ligga dubbelt så högt i Sverige. Istället antas här mycket försiktigt

att nyföretagandet med reformscenariot ökar med 30 procent. Enligt de tidigare nämnda

studierna av nyföretagandets betydelse för produktivitetstillväxten skulle det kunna leda

till en BNP-höjning med åtta procentenheter. Detta måste naturligtvis ses som en

mycket osäker kalkyl, men illustrerar ända storleksordningen.

62 Fölster, Widell Norström och Wikner (2002).

63 Levine (2003).


55

Utanförskapet halverat – det tredje valet

6 Utanförskapet halverat – det tredje valet

Uppsala, juni 2035

Äntligen på väg till det nya jobbet! Förre chefen tyckte det var synd när jag sa upp mig

men jag kände att det var dags att gå vidare till en bransch med framtiden framför sig.

Visst har det varit skönt med några månaders ledighet och att jag hunnit fundera kring

vad jag vill göra men mina vänner som tyckte att jag skulle pensionera mig verkar inte

ha lyssnat alls. Jag pensionerar mig inte en dag före 70 år, förmodligen senare. Det nya

jobbet är verkligen något nytt - ny bransch, nystartat företag och många ”nya”

svenskar. Otroligt vad många det var som sökte tjänsten fastän arbetslösheten nästan är

obefintlig. Alla verkar vilja byta jobb och söka sig till nya utmaningar, trots att nästan

hälften av mina vänner har bytt jobb under de senast fem åren och trots att vi alla är

över 60 år nu. Det ska bli spännande att träffa alla kollegorna. Tydligen är 15

nationaliteter representerade och över hälften kommer från andra länder än Sverige,

huvuddelen från länder utanför EU. Inte undra på att konkurrensen om arbetet var hårt

- men jag fick det!

1970 levde ungefär 140 personer i Sverige som var minst 100 år gamla, 2006 hade

denna grupp ökat till 1 400 personer. 2035 kan antalet hundraåringar ha tiofaldigats

ytterligare en gång. Denna utveckling har ofta beskrivits som ett stort hot som medför

arbetskraftbrist och en kraftigt ökad efterfrågan.

Analysen i detta kapitel vänder dock på denna invanda bild. Idag är också en stor del av

den arbetsföra befolkningen utan ett arbete. Det totala utanförskapet uppskattas till över

en miljon personer. Medan den arbetsföra befolkningen ökat med en halv miljon

personer de senaste tjugo åren har antalet jobb varit oförändrat. Detta är en stor

kostnadsbelastning på den offentliga ekonomin.

Om hälften av dem som är utanför kan komma i arbete, så klarar Sverige också den

demografiska utmaningen. De som beskrivit den ökande andelen äldre som ett stort

problem har antagit att Sverige samtidigt fortsätter att låta en miljon människor i

arbetsför ålder gå utan arbete och dessutom låter allt friskare äldre gå i pension lika

tidigt som idag. Inget av detta ter sig särskilt sannolikt.

EN HALV MILJON JOBB I NÄRINGSLIVET GÖR SKILLNAD

Svenskt Näringsliv lät Konjunkturinstitutet analysera vilka effekter den ökande

efterfrågan på välfärdstjänster får på de offentliga finanserna, skatter och

sysselsättningen fram till 2035. 64 I tre scenarier antas sysselsättningen i näringslivet

vara oförändrad. Påfrestningarna på den offentliga ekonomin blir då omfattande.

Konjunkturinstitutets scenarier utgår från följande förutsättningar

Basscenario (1): ”Fortsätta den inslagna vägens politik” - oförändrad andel sysselsatta,

oförändrad standard i välfärdstjänsterna jämfört med idag, försämrad standard jämfört

med den privata standardutvecklingen.

64 Morin (2006).


56

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Alternativscenario (2): ”Statsfinanserna klaras genom minskad välfärd” - oförändrad

andel sysselsatta, sänkt standard i välfärdstjänsterna jämfört med idag, försämrad

standard jämfört med den privata standardutvecklingen.

Alternativscenario (3):”Ökad välfärd utan fler privata jobb” - oförändrad andel

sysselsatta, höjd standard i välfärdstjänsterna jämfört med idag.

Alternativscenario (4):”En halv miljon nya jobb i privat sektor” - ökad andel sysselsatta,

höjd standard i välfärdstjänsterna jämfört med idag.

Givet att överskottsmålet ska klaras och att skatterna inte höjs från dagens nivå måste

kvaliteten i de offentliga välfärdstjänsterna sänkas. Kvalitetsförsämringen motsvarar en

nedskärning av antalet arbetade timmar i välfärdstjänster med 4,5 procent per invånare

jämfört med idag. För hela ekonomin innebär det en minskning med 24 miljarder kronor

i dagens volym av välfärdstjänster. 65

För att kunna erbjuda medborgarna välfärdstjänster i den utsträckning som de flesta

svenskar vant sig vid och öka utbudet med en halv procent per år måste

kommunalskatten höjas till 46 procent. Om kommunalskatten istället hålls oförändrad

på dagens nivå så kommer det att byggas upp stora underskott i den offentliga sektorn.

Det fjärde scenariot innebär att sysselsättningen i näringslivet ökar med 500 000

personer fram till år 2012. Detta medför en kraftigt ökad skattebas och minskade

offentliga utgifter. Det gör det möjligt att öka nivån på välfärdstjänsterna med en halv

procent per år utan skattehöjningar samtidigt som det medför att överskottsmålet i de

offentliga finanserna i början av beräkningsperioden överskrids kraftigt.

Konjunkturinstitutet har i sin analys inte tagit hänsyn till några dynamiska effekter när

det gäller till exempel skattenivåförändringen. Detta betyder att effekter på tillväxt och

sysselsättning från sådana förändringar inte tas med i analysen. Trots detta finns en

betydande skillnad mellan scenarierna när man jämför utvecklingen av BNP per capita.

Scenariot med en halv miljon nya jobb medför att värdetillväxten blir närmare 50 000

kronor högre per invånare än i basscenariot i slutet av perioden. För hela ekonomin

motsvarar en halv miljon fler jobb i näringslivet att BNP blir mer än nio procent högre

år 2035 än i Konjunkturinstitutets basscenario.

Det tredje scenariot med utbudsökning av välfärdstjänsterna men inga nya jobb i privat

sektor innebär däremot att BNP minskar med närmare 25 000 kronor per invånare.

Skillnaden mellan dessa två scenarier uppgår därmed till mer än 70 000 kronor per

invånare. I scenario två, där välfärden skärs ned, ökar BNP per invånare med ungefär

10 000 kronor jämfört med basscenariot.

65 Räknat i konstanta priser.


BNP per invånare: skillnad mot konjunkturinstitutets basscenario

60 000

50 000

40 000

30 000

20 000

10 000

0

-10 000

-20 000

-30 000

Statsfinanserna klaras, minskad välfärd

Ökad välfärd, ej fler privata jobb

Ökad välfärd, en halv miljon nya jobb

57

Utanförskapet halverat – det tredje valet

2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035

Källor: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv.

Det tredje vägvalet står följaktligen mellan å ena sidan att inte göra någonting, vilket

leder till nedskärningar i välfärden, kraftiga skattehöjningar eller stora offentliga

underskott, eller å andra sidan att skapa förutsättningar för 500 000 fler jobb i

näringslivet.

FLER I ARBETE – EN SUND TREND MÅSTE FÖRSTÄRKAS

Under nittiotalskrisen förlorades en halv miljon jobb. Trots att sysselsättningen därefter

har ökat trendmässigt under de senaste tio åren var det under 2006 160 000 personer

färre som hade ett jobb. Det var därför inte fler sysselsatta än det var i mitten av

åttiotalet.

Samtidigt har befolkningen i arbetsför ålder ökat med 500 000 personer de senaste 20

åren. Sysselsättningsgraden har därför utvecklats ännu sämre än antalet sysselsatta. 66

Den var under 2006 nästan nio procentenheter lägre än 1990.

66 Andel sysselsatta av befolkningen mellan 16 och 64 år.


58

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Sysselsatta i Sverige: antal respektive andel av arbetsför befolkning, när en halv

miljon nya jobb tillkommer fram till 2012

Tusental och andelar

5 000

4 500

4 000

3 500

3 000

1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010

Källor: SCB och egna beräkningar.

Antal sysselsatta (vänster skala)

Andel sysselsatta (höger skala)

Under 2006 uppgick den öppna arbetslösheten till närmare 250 000 personer. Samtidigt

fanns det en omfattande dold arbetslöshet. Där ingår personer som inte har ett arbete

men som på olika sätt signalerar att de vill arbeta. 67 Enligt Svenskt Näringslivs

beräkningar uppgick denna grupp till närmare 630 000 personer. 68

Utöver den öppna och dolda arbetslösheten finns det andra grupper som kan tänkas

komma tillbaka på arbetsmarknaden. Det totala utanförskapet i Sverige uppgick under

2006 till närmare 1,2 miljoner personer. 69 I utanförskapet inkluderas personer som inte

har ett reguljärt arbete och studenter som söker arbete. 70

En halv miljon nya jobb skulle medföra en sund förstärkning av den positiva

sysselsättningstrend vi är inne i. Över 4,8 miljoner svenskar skulle då vara sysselsatta

2012. Det är förvisso fler än det någonsin varit. Men eftersom den arbetsföra

befolkningen ökat så skulle sysselsättningsgraden hamna på drygt 82 procent vilket inte

högre än den genomsnittliga nivån under andra halvan av åttiotalet.

FLER ÄLDRE KAN ARBETA

Även om befolkningen i arbetsför ålder räcker för att fylla en halv miljon nya jobb så

skulle en ökad sysselsättning för personer över 65 år vara ett värdefullt tillskott till

arbetsutbudet.

Under de två senaste åren var det i genomsnitt tio procent av de som är i åldrarna 65 till

74 år som arbetade. 71 I ett internationellt perspektiv är den svenska sysselsättningen

67 För mer om dold arbetslöshet se Svenskt Näringsliv (2006).

68 Svenskt Näringsliv (2007a).

69 Svenskt Näringsliv (2007a).

70 För mer om utanförskapet se Svenskt Näringsliv (2006).

71 SCB:s Arbetskraftsundersökning.

0,85

0,80

0,75

0,70

0,65

0,60


59

Utanförskapet halverat – det tredje valet

bland äldre inte speciellt hög. Det är flera länder som har högre sysselsättning i denna

åldersgrupp. 72 I till exempel Norge var över tio procent sysselsatta, i Portugal närmare

20 procent och på Island så många som 35 procent. I USA ökar andelen över 65 år som

deltar i arbetskraften trendmässigt sedan slutet av nittiotalet. 73 För män är andelen nu

ungefär 20 procent och för kvinnor över tio procent.

Reformer för att öka arbetsutbudet bland äldre har redan påbörjats i andra länder. I

Danmark har det beslutats att pensionsåldern ska höjas med två år till 67 år från och

med 2027. 74 Från och med 2025 ska pensionsåldern fortsätta att höjas i samma takt som

medellivslängden ökar. I Norge är den lagstadgade pensionsåldern redan 67 år. I

Tyskland höjs pensionsåldern från 65 till 67 år mellan 2012 och 2029. I Storbritannien

höjs pensionsåldern för kvinnor från 60 till 65 år fram till år 2020. 75 Männens

pensionsålder är redan 65 år.

Medellivslängden i Sverige är idag omkring 80 år och beräknas öka med ungefär 0,2 år

per år. 76 Fram till 2035 väntas medellivslängden öka med fyra år för män och nästan tre

år för kvinnor. Hela eller delar av denna ökning kan överföras till en förlängning av den

yrkesverksamma tiden.

Eftersom befolkningen i åldersgrupperna över 64 år ökar i en snabbare takt än

befolkningen i arbetsför ålder ger det en högre utväxling på den totala sysselsättningen

om sysselsättningsgraden ökar i dessa åldersgrupper. Om vi antar att sysselsättningen i

åldrarna 65 till 74 år ökar från dagens tio procent till femton procent innebär det en ökad

sysselsättning på 40 000 personer. Fram till 2035 ökar detta successivt upp till närmare

100 000 personer.

72 Johnreden och Wallin (2002).

73 Friedberg (2007).

74 Dansk Industri (2006).

75 UK Trade & Investment.

76 78,5 år för män och 82,8 år för kvinnor år 2006 enligt SCB:s befolkningsstatistik. Medellivslängden

ökar något snabbare för män än för kvinnor.


Befolkningsförändringar i åldern 16 till 74 år

Index 100 = 2006

115

113

111

109

107

105

103

101

99

97

95

Källa: SCB.

2006

2008

16-64 år

16-69 år

16-74 år

ÖKAD ARBETSKRAFTSINVANDRING ÖNSKVÄRT

60

Utanförskapet halverat – det tredje valet

2010

2012

2014

2016

2018

2020

2022

2024

2026

2028

2030

2032

2034

För att öka arbetsutbudet ytterligare vore det önskvärt med en ökad

arbetskraftsinvandring. Sedan Sveriges inträde i EU är det fritt för medlemsstaternas

medborgare att arbete i Sverige. Detta har dock inte medfört några större flyttströmmar

till Sverige. Efter att tio nya länder inträdde i EU 2005 var det inte mer än drygt 5 000

personer som valde att flytta till Sverige för att arbeta. 77 Detta kan jämföras med Irland

dit över 100 000 personer flyttade. 78 En blomstrande arbetsmarknad och en aktiv

invandringspolitik har inneburit att många väljer att flytta till Irland. En period hade

man som mål att 200 000 personer skulle flytta till Irland under en femårsperiod. 79 I ett

land av Sveriges storlek skulle det innebära en arbetskraftsinvandring på närmare en

halv miljon människor.

I SCB:s befolkningsprognos beräknas den årliga nettoinvandringen till 25 000 personer.

Detta kan jämföras med en årlig nettoinvandring på 20 000 personer mellan 1980 och

2005. 80 Prognosen för nettoinvandringen får i det perspektivet betraktas som hög. Även

om Sverige skulle vilja öka invandringen ytterligare så är det inte säkert att vi skulle

lyckas med det. Den negativa attityd till arbetskraftsinvandring som dominerat i Sverige

under lång tid har sannolikt medfört att Sverige inte är ett särskilt attraktivt alternativ.

Därtill kommer att konkurrensen om arbetskraften kommer att öka kraftigt. De

demografiska utmaningarna är nämligen mycket större i flera av de större EU-länderna.

Därför är det viktigt att avskaffa de hinder som idag finns för arbetskraftsinvandring för

att få en så väl fungerande arbetsmarknad som möjligt. Inte minst gäller detta för att

77 SCB (2006).

78 EU-kommissionen (2006).

79 Gergils (2001).

80 SCB Befolkningsprognos.


61

Utanförskapet halverat – det tredje valet

minska risken för bristsituationer inom vissa regioner, branscher och yrken. Men det är

också viktigt för att svenska företag ska kunna gynnas av ett globalt kompetensutbyte.

OFFENTLIG EXPANSION TRÄNGER UNDAN PRIVATA JOBB

Den offentliga expansionen under sextio-, sjuttio- och åttiotalen medförde kraftiga

strukturella förändringar på arbetsmarknaden. Den offentliga sysselsättningen ökade

under denna period från drygt en tiondel av den arbetsföra befolkningen till nästan 30

procent. För att finansiera detta höjdes skatterna, huvudsakligen genom höjda osynliga

skatter. Arbetsgivaravgifterna ökade under dessa årtionden med 36 procentenheter. 81

Samtidigt höjdes inkomstskatten och momsen kraftigt. Det totala skattetrycket i Sverige

ökade från 35 procent av BNP 1965 till 54 procent 1990. 82

I forskningslitteraturen finns stöd för att höjda skatter har negativa effekter på tillväxt

och sysselsättning. I en studie 83 analyseras effekterna av höjda skatter för att finansiera

offentlig verksamhet utanför statens kärnverksamhet. 84 Forskarna menar att de negativa

effekterna på tillväxten uppstår genom fyra mekanismer (1) de högre skatterna är inte

proportionella mot vad man får ut av den högre skatten, (2) när den offentliga sektorn

växer sjunker produktiviteten, (3) den politiska processen hämmar entreprenörskap

vilket är en drivande faktor för ekonomisk tillväxt och (4) när den offentliga sektorn

växer ökar andelen som söker sin framtida inkomst från offentlig sektor i stället för från

den privata sektorn. 85

En annan intressant studie som jämför olika högskatteländer drar slutsatsen att en högre

skatt innebär att mindre tid bjuds ut på arbetsmarknaden. 86 Detta leder till att

sysselsättningsgraden minskar, den svarta sektorn ökar och sysselsättningen minskar i

till exempel detaljhandeln samt hotell- och restaurangnäringarna.

Från slutet av nittiotalet ökade den offentliga sysselsättningen igen och sedan 2003 är

den högre än någonsin tidigare. Som redan visats riskerar den ökade efterfrågan på

välfärdstjänster att förstärka denna utveckling fram till 2035. Om detta finansieras med

högre skatter kan alltså tillväxten och den privata sysselsättningen förväntas minska.

Effekterna kan förväntas vara störst på arbetskraftsintensiv verksamhet som inom till

exempel delar av tjänstesektorn. Även arbetskraftsutbudet kan förväntas minska. Som

redan har påpekats är detta effekter som inte tagits med i Konjunkturinstitutets

beräkningar.

PRIVAT SYSSELSÄTTNING HAR MINSKAT KRAFTIGT

Det är inte självklart hur man ska dela upp sysselsättningen i privat respektive offentlig

sysselsättning. Ett sätt är att titta på huvudmannaskapet hos arbetsgivaren. Personer

anställda i offentliga myndigheter och i bolag som huvudsakligen är ägda av stat,

kommun eller landsting skulle då definieras som offentligt sysselsatta medan personer

anställda hos privat ägda företag definieras som privat sysselsatta.

81 Svenskt Näringsliv (2007).

82 Karlsson (2004).

83 Gwartney m fl (1999).

84 Med kärnverksamhet avses aktiviteter som försvarar person och egendom samt tillhandahållande av

vissa varor och tjänster som annars inte skulle ha tillhandahållits.

85 Gwartney m fl skriver ”resources are shifted away from wealth creating activities toward the pursuit of

wealth transfer”.

86 Davis och Henrekson (2004).


62

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Ett annat sätt är att titta på hur verksamheten finansieras. Anställda i verksamheter som

huvudsakligen finansieras via skattemedel inkluderas då i offentlig sysselsättning

medan verksamheter vars produkter huvudsakligen säljs på en kommersiell marknad

inkluderas i privat sysselsättning. 87 Detta är ett sätt att fånga upp hur stor del av

sysselsättningen som inte påverkar skatteuttaget i samhället.

När man mäter sysselsättningen på det senare sättet framkommer att den kraftiga

sysselsättningsökningen mellan 1965 och 1985 skedde genom en kraftig expansion av

den offentliga sektorn. De nya jobben skapades i offentlig sektor samtidigt som jobben i

privat sektor minskade med 300 000. Därefter kom åttiotalsyran som förbättrade läget

temporärt. Därpå följde nittiotalskrisen som ledde till att en halv miljon jobb försvann i

privat sektor.

Tar man hänsyn till befolkningsökningen har andelen av den arbetsföra befolkningen

som jobbar i näringslivet minskat med tretton procentenheter sedan 1965 då 62 procent

var anställda i privat sektor. Om den privata sysselsättningsgraden idag skulle uppgå till

62 procent så skulle 760 000 fler vara anställda i privata företag.

Sysselsatta i Sverige

Tusental

3 200

2 800

2 400

2 000

1 600

1 200

800

400

Källa: SCB.

Privat sektor

Offentlig sektor

65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 99 01 03 05

STRAFFSKATTERNA PÅ ARBETE MÅSTE MINSKA

En studie från ITPS konstaterar att ”…Sverige närmar sig en tidpunkt då komplexiteten

och problemen i nuvarande skattesystem, tillsammans med förändringar i omvärlden,

talar för en större skattereform för att främja ekonomisk tillväxt…”. 88

Det ursprungliga syftet med skatter var att täcka statens utgifter men med tiden har

andra syften adderats. Idag ska skatterna också utjämna individens inkomster över livet,

utjämna inkomsterna mellan individer och styra människors beteende (miljöskatter,

87 Den offentliga sysselsättningen definieras som SNI 73+L+M+N+Q medan övriga SNI-grupper ingår i

privat sysselsättning.

88 Tervahauta (2005).


63

Utanförskapet halverat – det tredje valet

tobaksskatt, alkoholskatt etcetera). Men det gäller att ha prioriteringarna klart för sig.

Om en högre sysselsättning är ett överordnat mål måste skattesystemet reformeras med

utgångspunkt från detta.

I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger nio av tio företag att skatte- och

avgiftstrycket är helt avgörande/viktigt för att göra verksamhet i Sverige mer

konkurrenskraftigt. 89 Även andra liknande undersökningar som Svenskt Näringsliv

genomfört visar att företagare/företagen uppfattar att skattetrycket försämrar det relativa

konkurrensläget för verksamhet i Sverige.

Företagens uppfattning är berättigad. Sverige har tillsammans med Belgien, Danmark

och Tyskland den högsta skattekilen i en jämförelse av 20 OECD-länder. 90 I Sverige är

skattekvoten sex vilket betyder att en tjänsteköpare måste tjäna sex gånger så mycket

som tjänstesäljaren vill ha ut i nettolön. Inom EU är snittet 4,9 och inom OECD är

snittet 3,4. Belgien skiljer sig markant från övriga länder med en skattekvot på nästan

tio. Men om beräkningen för Sverige görs för dubbla höginkomsttagare 91 ökar

skattekvoten till 8,8. 92

Löneintjänandekrav vid köp av tjänster i olika länder 2001 93

Land Skattekvot Land Skattekvot

Belgien 9,7 Australien 3,4

Danmark 6,6 Irland 3,2

Tyskland 6,6 Storbritannien 3,2

Sverige 6,0 Portugal 3,0

Finland 5,8 Spanien 3,0

Norge 5,5 Nya Zeeland 2,9

Italien 5,2 Schweiz 2,5

Nederländerna 5,0 USA 2,5

Österrike 4,0 Japan 2,1

Frankrike 3,9 Vägt OECD-snitt 3,4

Kanada 3,4 Vägt EU-snitt 4,9

Källor: Du Rietz (2004) samt egna beräkningar.

Reformeringen av skattesystemet måste stimulera ett högt faktiskt arbetsutbud. En

studie på danska data visar att en sänkning av marginalskatten, speciellt en sänkning av

de högsta marginalskatterna, har sådan effekt på arbetsutbudet. 94 Detta har stöd i bland

89 Svenskt Näringslivs företagarpanel (2005).

90 Du Rietz (2004).

91 Både tjänstesäljaren och tjänsteköparen är höginkomsttagare.

92 Många europeiska länder har valt att på marginalen beskatta arbete hårdare än övriga industrialiserade

länder (EU-snittet är högre än OECD-snittet) men det finns skillnader även inom Europa. Skattekvoten är

generellt sett högre i de nordeuropeiska länderna. Det enda icke nordeuropeiska land bland de åtta länder

med högst skattekvot är Italien.

93 Tjänstesäljarens och tjänsteköparens årslöner antas motsvara en hel respektive en dubbel

industriarbetarlön i respektive land.

94 Frederiksen m fl (2005).


64

Utanförskapet halverat – det tredje valet

annat en studie på data för G-7 länderna som också visar att en sänkning av

marginalskatterna med en procent ökar arbetsutbudet med tre procent. 95

Det finns också en omfattande forskningslitteratur som visar att arbetslöshet kan

bekämpas med sänkta arbetsskatter men också att det finns ett negativt samband mellan

skattetryck och tillväxt. 96 De länder som sänkt skattetrycket substantiellt har fått se en

substantiellt högre tillväxt. 97 Det är förvisso få länder som genomfört sådana

skattesänkningar men effekterna är tydliga. 98

I en svensk studie dras slutsatsen att höga skatter på arbete leder till att vissa typer av

arbete utförs som egenarbete eller som obeskattat svartarbete i stället för

”marknadsarbete”. 99 I viss utsträckning blir arbetet inte utfört alls. Skatter på arbete har

därför effekt på hur ekonomin fungerar och vilka sektorer som utvecklas. Sektorer med

låg produktivitet och där köparens alternativkostnad är låg jämfört med priset tenderar

att slås ut. Detta är anledningen till att det inte finns någon utvecklad marknad för

hushållsnära tjänster i Sverige.

I jämförelse med andra EU-15 länder har sysselsättningen inom servicesektorn också

ökat mindre i Sverige under de senaste tio åren än i övriga länder. Tjänstesektorn har

alltså haft svårt att ta över som sysselsättningsmotor i Sverige när sysselsättningen inom

gamla industrigrenar minskar.

Sysselsättning inom industri och privat tjänstesektor i EU-15

Procentuell förändring av antal sysselsatta inom respektive bransch, 1995-2005

80

60

40

20

0

-20

-40

Irland

Luxemburg

Spanien

Grekland

Finland

Italien

Privat tjänstesektor Industri

Nederländerna

Storbritannien

Anm. Data saknas för Portugal. För Frankrike, Storbritannien och Österrike avses 1994-2004.

Källor: Eurostat och egna beräkningar.

95

Prescott (2004).

96

Se Planas m fl (2003), Gwartney m fl (1999), Nickell m fl (2005) eller Koskela (2001).

97

Se Gwartney m fl (1999).

98

Irland, Nya Zeeland och Storbritannien är de länder som nämns.

99 Henrekson (1998a).

Frankrike

Österrike

Tyskland

Danmark

Belgien

Sverige


MINSKADE SKATTEKILAR ÄR MÖJLIGT

65

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Skattekilarna kan minskas genom sänkta arbetsgivaravgifter eller genom sänkt

inkomstskatt. En inkomstskattesänkning minskar skattekilarna men inte den totala

arbetskraftskostnaden. Åtminstone inte på kort sikt men på längre sikt kan det leda till

lägre löneökningar. En minskning av arbetsgivaravgiften innebär en minskning av

arbetskostnaden och en minskning av skattekilen.

På längre sikt bedömer dock de flesta att en sänkning av arbetsgivaravgiften leder till en

övervältring till högre löner och därmed ökar arbetskostnaden igen.

Finansdepartementet räknar till exempel med att det sker en hundraprocentig

övervältring vid en förändring av arbetsgivaravgiften. 100 Andra argumenterar för att

övervältringen inte är hundraprocentig och att det tar tid innan den genomförts. 101 Den

ökade internationella konkurrensen leder till att fackföreningarna inte har möjlighet att

inteckna en sänkning av arbetsgivaravgiften fullt ut och att parterna i konkurrensutsatta

branscher i stället tar tillvara på möjligheten att förbättra konkurrensläget för att säkra

arbetstillfällen och investeringar.

Övervältringens storlek är dock inte avgörande för om skattekilarna minskar vid

tjänsteköp. Eftersom både tjänsteköparen och tjänstesäljaren tar del av en övervältring

minskar nämligen skattekilen ändå. Därför kan positiva effekter förväntas på

sysselsättningen från en sänkning av arbetsgivaravgiften oavsett övervältringens

omfattning.

I en beräkning som Konjunkturinstitutet genomfört för Svenskt Näringslivs räkning

visas att en sänkning av inkomstskatter nu, som alternativ till att ytterligare betala av på

statsskulden, på sikt ger stabilare offentliga finanser. I ett reformscenario där

värnskatten avskaffas, den statliga inkomstskatten stegvis sänks från 20 procent till tio

procent och jobbskatteavdraget fördubblas blir utfallen som i diagrammet nedan. Det

illustrerar också att en skattesänkning på sikt kan vara självfinansierande.

100 Finansdepartementet (2006).

101 Se Hamilton (1998) eller Henrekson (1998b).


Offentlig skuldandel i procent av BNP 2005-2035

50

45

40

35

30

25

20

15

10

5

0

Basscenariot

Reformscenariot

66

Utanförskapet halverat – det tredje valet

05 07 09 11 13 15 17 19 21 23 25 27 29 31 33 35

Källa: Konjunkturinstitutet.

ARBETSRÄTTEN MÅSTE STIMULERA NYANSTÄLLNINGAR

Skatteområdet är inte det ända område där det behövs reformer. Det finns också ett stort

behov av att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden. Sverige är ett av de länder som har

mest omfattande anställningsskydd. 102 Så mycket som vart fjärde företag uppger att en

avreglerad arbetsrätt skulle göra företaget mer benäget att investera i Sverige. 103

Investeringar är nödvändiga för att trygga befintliga jobb och för att nya jobb och

företag ska komma till. Flexibiliteten verkar också ha betydelse för företagens

konkurrenskraft på ytterligare ett sätt. Nästan hälften av företagen uppger nämligen att

kompetenssammansättningen bland personalen är en annan än den borde vara till följd

av att LAS förhindrar att personal med fel kompetens kan sägas upp. 104

I forskningslitteraturen finns stöd för att en stel arbetsrätt med omfattande

anställningsskydd är ett hinder för företag att anställa. Företagens möjligheter att

anpassa sig efter snabba omvärldsförändringar försämras eftersom kostnaderna ökar för

att omstrukturera, reducera personalstyrkan eller säga upp någon av personliga skäl.

Företag inom företagstjänstesektorn är speciellt utsatta. 105 Forskningslitteraturen är

förvisso inte entydig utan visar också vissa positiva effekter. Ett omfattande

anställningsskydd reducerar nämligen sysselsättningens cykliska variationer och

omsättningen på jobb minskar men nettoeffekten på sysselsättningen är osäker. 106

102 OECD (2004).

103 Svenskt Näringslivs storföretagsundersökning (2005).

104 Svenskt Näringslivs företagarpanel (2005a).

105 Kongsrud och Wanner (2005).

106 Se Calmfors och Holmlund (2000) eller Kongsrud och Wanner (2005). Eftersom de ökade kostnaderna

att säga upp personal innebär att företagen inte drar ned lika mycket som man annars skulle ha gjort enligt

Calmfors och Holmlund (2000).


67

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Den empiriska forskningen är många gånger svårtolkad och underlaget för sådan

forskning är begränsat. 107 Studier där sysselsättning är beroende variabel tenderar dock

att ha ett negativt samband med en stel arbetsrättslig lagstiftning. 108

Vad som däremot kan konstateras är att tiden i arbetslöshet förlängs vid en stel

arbetsrätt vilket i sin tur innebär en ökad risk för utslagning från arbetsmarknaden.

Företagen väljer att anställa en erfaren person som kan utvärderas (via referenser och

erfarenheter) i stället för en yngre person utan erfarenhet eller en långtidsarbetslös.

Stora grupper kommer helt enkelt inte på tal för en anställning. Detta minskar det

faktiska arbetsutbudet som företagen möter vilket driver upp lönekostnaderna. Två

svenska studier som analyserat effekter när det så kallade ”två undantaget” för mindre

företag infördes i LAS, pekar på att grupper som har svårare att få jobb skulle främjas

av ett flexiblare anställningsskydd. 109 De företag som omfattas av ”två undantaget” blev

nämligen mer benägna att anställa personer som företaget kunde förvänta sig ha en

högre sannolikhet för att längre fram vilja säga upp. 110 Företagen blev helt enkelt lite

mindre noggranna när de rekryterade.

En flexiblare arbetsrätt innebär däremot inte att de anställda behöver känna en större

otrygghet. Det finns tvärtom ett negativt samband mellan den arbetsrättsliga

lagstiftningen och uppfattad anställningstrygghet. 111 I till exempel Danmark är den

arbetsrättsliga lagstiftningen betydligt flexiblare än i Sverige. Företagen har följaktligen

större möjlighet att säga upp personal men danskar uppfattar ändå en större

anställningstrygghet än vad svenskar gör. Tryggheten ligger nämligen i möjligheten att

få ett jobb om man blir arbetslös och inte så mycket i risken för att bli uppsagd från sitt

nuvarande jobb.

En omfattande forskningsstudie visar att det finns ett starkt och robust negativt samband

mellan produktivitetsökning och ett strikt anställningsskydd när sannolikheten för att

lagen tillämpas är stor. 112 I länder med flexiblare anställningsskydd anpassar sig företag

snabbare till externa förändringar. Detta leder till att en större andel av de anställda

finner ett arbete där deras personliga produktivitet är högre än vad den annars varit på

ett tidigare arbete. Detta har betydelse för den lönebildningsdiskussion som förs längre

fram.

Det finns enligt teorier om political economy of unemployment ett starkt politiskt och

opinionsmässigt tryck att förstärka den arbetsrättsliga lagstiftningen eftersom de som

redan har jobb är en större grupp än de som inte har jobb. Därför medför det en politisk

förlust att genomföra förändringar som försämrar för dessa. 113 Den politiska agendan

sammanfaller därför sällan med de implikationer som ges av forskningslitteraturen och

företagsundersökningar.

Trots dessa svårigheter att förändra arbetsrätten behövs reformer på detta område för att

stärka konkurrenskraften och öka dynamiken i näringslivet. Det räcker inte med de

107

Se Caballero m fl (2004).

108

OECD (2004).

109

Olsson (2007) och Lindbeck m fl (2006).

110

I dessa undersökningar avsågs personer som hade relativt sett hög sjukfrånvaro.

111

OECD (2004).

112

Caballero m fl (2004).

113

För en diskussion se Calmfors och Holmlund (2000).


68

Utanförskapet halverat – det tredje valet

mindre lättnader som införts för mindre företag. Företagen kommer då att våga anställa

när ett behov uppkommer och det blir ”lättare” för ungdomar, invandrare och

långtidsarbetslösa att konkurrera om jobben. Flexibiliteten i det danska systemet kan stå

som modell.

EN SMARTARE A-KASSA

Ytterligare ett område där det föreligger ett reformbehov är arbetslöshetsförsäkringen.

Arbetslöshetsersättningen är idag en inkomstförsäkring som ska skydda vid ett tillfälligt

inkomstbortfall. Försäkringens syfte måste uppfyllas med så liten negativ effekt på

arbetsutbudet som möjligt. Höga ersättningsnivåer och långa ersättningsperioder

minskar dessvärre arbetsutbudet eftersom människor då höjer sin reservationslön. Den

geografiska och yrkesmässiga rörligheten reduceras liksom det faktiska arbetsutbudet

vilket förstärker bristsituationer.

Det finns ett starkt stöd i forskningslitteraturen för att arbetslöshetsförsäkringens

utformning påverkar arbetslösheten. 114 En höjning av ersättningen i försäkringen med

tio procentenheter ökar jämviktsarbetslösheten med i genomsnitt en dryg

procentenhet. 115 Kortare ersättningsperiod och en strikt hantering av ersättningen

medför kortare tid i arbetslöshet.

Arbetslöshetsförsäkringens utformning har varit föremål för debatt under lång tid. Den

borgerliga regeringen som tillträdde efter valet förra hösten har påbörjat en reformering.

Flera av de genomförda åtgärderna stimulerar arbetsutbudet positivt. Nedtrappningen av

ersättningsnivån har en sådan effekt liksom att den bortre tidsgränsen har blivit mer

bestämd. Vidare påverkar det starkare kravet på att aktivt söka arbete och det vidgade

sökkravet geografiskt och yrkesmässigt i samma riktning. Sammantaget betyder dessa

förändringar att den försäkrades möjligheter att frivilligt välja att ”leva på försäkringen”

reduceras.

Det finns dock fortfarande brister i arbetslöshetsförsäkringen. För det första är

försäkringen kraftigt överfinansierad. Överfinansieringen uppgick till knappt 20

miljarder 2006 och i år ökar överfinansieringen ytterligare till följd av högre

sysselsättning, löneökningar, sjunkande arbetslöshet och högre egenavgifter. 116 Detta är

en onödig extra skatt på arbete som bör tas bort.

För det andra är differentieringen inte tillräcklig och egenavgifterna betalar trots

ökningen en alltför liten del av försäkringens totala kostnader. Den anställde betalar

fortfarande mindre än vad företaget gör trots att det är han/hon som är försäkrad. Detta

betyder också att de försäkrade inte behöver ta tillräckligt ekonomiskt ansvar för de

krav som ställs i löneförhandlingarna.

Många menar att det är viktigt att genomföra förändringar som är anpassade för en

arbetsmarknad där jobbomsättningen är betydligt högre än tidigare. Det kan förväntas

att den genomsnittliga tiden man är anställd hos en arbetsgivare kommer att minska

successivt.

114 Se Layard m fl (2005) eller Calmfors och Holmlund (2000).

115 Layard m fl (2005).

116 Egna beräkningar.


69

Utanförskapet halverat – det tredje valet

Förmånerna i försäkringen är idag fastställda enligt lag. Om både förmånen och

egenavgiften kan individualiseras och differentieras blir försäkringen flexiblare. Detta

skapar också förutsättningar för en fungerande marknad där det blir möjligt för fler

aktörer än de befintliga a-kassorna att meddela arbetslöshetsförsäkring.

Arbetslöshetsförsäkringen bör ”produktifieras” med vilket innebär att försäkringen görs

till en produkt där så många delar som möjligt kan anpassas efter individens behov.

Detta kommer samtidigt att medföra incitament för ett aktivt arbetssökande och främja

rörlighet mellan regioner och mellan yrken. Samtidigt ger det incitament för de bolag

som meddelar försäkringen att bistå den arbetslösa med bästa tänkbara hjälp. Detta ger

ett väl fungerande samspel mellan arbetslöshetsförsäkringen och åtgärder för att hjälpa

arbetslösa.

HÖGRE OCH PERSOLIGARE LÖNER

”Lön är betalning för utfört arbete”. I detta uttryck ligger underförstått att om lönen är

högre än värdet på det arbete man utför så kommer inget företag vilja anställa denna

person eller erbjuda sådana jobb. Hur lönebildningen fungerar är med andra ord viktigt

för hur många jobb som skapas.

En kraftig sysselsättningstillväxt och en arbetsmarknad som präglas av högre dynamik

och ökade krav på medarbetarna förutsätter att lönebildningen stimulerar individen och

ger en hög ”pay off” för bra arbetsinsatser. Samtidigt är lönen kanske det viktigaste

instrumentet som företaget har för att styra verksamheten. En medarbetare som är

framåt, tjänstvillig och duktig vill säkerligen att detta också ska märkas när det är dags

att diskutera lönen med sin chef. Om det inte ger något extra avtar snart viljan att göra

det ”lilla extra” vilket företaget snart förlorar på. I slutändan förlorar alla medarbetare

på att ingen vill ta i lite extra eftersom det är det ”lilla extra” från många medarbetare

som kan göra företaget framgångsrikt. Det kan vara skillnaden mellan att behöva säga

upp personal eller att nyanställa och växa.

Enligt en undersökning Svenskt Näringsliv genomförde för ett drygt år sedan ansåg åtta

av tio svenskar att de borde få en högre lön när de sparar pengar till sin arbetsgivare. 117

Endast fyra av tio trodde däremot att det faktiskt skulle få en lönehöjning. Det fanns

också en bred enighet om att företag som går bra ska betala högre löner än företag som

går sämre. En omfattande forskningslitteratur kommer också fram till att en högre

lönespridning på företaget förbättrar företagets resultat samtidigt som de anställdas lön

ökar. 118 Precis som förväntat leder nämligen den högre lönespridningen till en högre

produktivitet. Denna ger i sin tur högre avkastning till både företagets ägare (högre

vinst) och företagets medarbetare (högre lön).

Resultaten från den redovisade undersökningen går på tvärs mot den solidariska

lönepolitik som drivs från framför allt LO-förbunden. Inte minst i de pågående

avtalsförhandlingarna fokuserar den fackliga argumentationen på minskade

löneskillnader mellan olika grupper utan någon hänsyn till skillnader i produktivitet

eller lönsamhet i företagen. Men under de senaste tio åren har de branschvisa avtalen i

allt större utsträckning inneburit att de generella löneökningarna eller individgarantierna

och extra höjningar av lägstlönerna/minimilönerna ökat allt mer. Detta begränsar

117 Fölster m fl (2006).

118 Se Heyman (2002), Lallemand m fl (2004) eller Lundborg (2005).


70

Utanförskapet halverat – det tredje valet

möjligheterna att differentiera lönerna och företagets möjligheter att premiera goda

arbetsinsatser och stimulera produktivitetsutvecklingen har försämrats.

Höga lägsta löner är dessutom också ett stort hinder för stora grupper att etablera sig på

arbetsmarknaden och minskar sysselsättningen i de branscher där de finns. 119

Lägstalönerna i Sverige är bland de högsta i världen.

En lönebildning som i huvudsak bygger på centrala avtal för respektive bransch som i

detalj bestämmer hur mycket lönerna ska öka i varje företag missar att alla företag inte

har samma möjlighet att betala. Det utförda arbetet ger inte lika hög avkastning på alla

företag. Lönebildningen behöver därför förändras så att den ger respons för goda

arbetsinsatser och stimulerar en ökad lönespridning. Detta kan bara ske genom

individuella och differentierade löner.

De så kallade ”ledaravtalen” som träffades i början av 1990-talet är en bra förebild för

en modern lönebildning. Dessa avtal ger inga specifika löneökningar för den enskilda

individen eller för företaget utan ger ett ramverk för hur de lokala förhandlingarna och

de individuella lönerna ska bestämmas. ”Ledaravtalen” har följts av liknande avtal på

delar av arbetsmarknaden. Fortfarande är dock de branschvisa avtalen för stora delar av

näringslivet allt för detaljstyrda. I många avtal finns det förvisso förutsättningar för de

lokala parterna att helt eller delvis ta över ansvaret. Dessa möjligheter är i realiteten

begränsade med så kallade ”stupstockar” som träder in om parterna inte kan komma

överens vilket innebär att avtalen bara är flexibla uppåt.

Det finns i Sverige en misstro från många fackliga organisationer mot ökad

individualisering och differentiering av lönerna. Argument som framförs är att de

anställda blir offer för arbetsgivarens eller chefens godtycke, att en större lönespridning

i samhället inte är önskvärt av sociala skäl samt att stora grupper kommer att fastna i

låga löner.

Även om lönespridningen ökat något i Sverige under de senaste decennierna är den i ett

internationellt perspektiv mycket låg. 120 Lönespridningen har nämligen ökat i många

länder, och i många fall mer än i Sverige. 121 De sociala problemen och de stora

inkomstskillnaderna i samhället beror snarare på att över en miljon svenskar befinner

sig i utanförskap och inte på stora löneskillnader för de som arbetar.

Risken för att utsättas för chefens godtycke måste vägas mot en ökad respons för bra

arbetsinsatser som faktiskt åtta av tio anställda anser är bra. Vidare leder en ökad

lönespridning faktiskt till både högre löner och vinster. Företagen har därför starka

incitament för att arbeta aktivt med lönesättningen så att den verkligen stimulerar

företagets och medarbetarnas utveckling. Godtycke har inte sådan effekt.

Att ha en låg lön innebär inte heller att man fastnar med en låg lön. Undersökningar

visar att en låg lön i de allra flesta fall är tillfällig och att man snabbt förbättrar sitt

relativa löneläge. Av de anställda i näringslivet som under 1998 hörde till de tio procent

119 Skedinger (2006).

120 Svenskt Näringsliv (2007).

121 OECD (2006).


71

Utanförskapet halverat – det tredje valet

med lägst lön var det redan ett år senare endast en tredjedel som låg kvar i gruppen med

låg lön. Efter sex år var det knappt åtta procent som låg kvar. 122

Andel individer som ligger kvar i lönedecil ett av de individer som år 1998 fanns i

decil ett

Procent

100%

90%

80%

70%

60%

50%

40%

30%

20%

10%

0%

100%

Källa: Lindgren (2006).

Startår

33%

21%

15%

12% 10% 8%

1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Slutsatsen är att en lönespridning nedåt också är viktig för löneutvecklingen och

vinsten. Likaså är den viktig för att företagen ska kunna anställa de personer som annars

riskerar att hamna i ett livslångt utanförskap. En växande konsumentinriktad

tjänstesektor kan då bidra till att minska utanförskapet.

EN INKLUDERANDE ARBETSMARKNAD

Att halvera utanförskapet i Sverige är möjligt. En försiktig skattning tyder på att

Sveriges BNP därmed skulle kunna öka med nio procentenheter. Än viktigare är

självfallet att människor inte hamnar i utanförskap. Den viktigaste tryggheten på

arbetsmarknaden är att lätt kunna hitta ett nytt arbete när det behövs.

Många av reformerna som krävs genomförs redan i andra länder. De inslag av

skattesänkningar som krävs urholkar inte de offentliga finanserna. Tvärtom visas i nästa

kapitel att fler personer i arbete rentav är en förutsättning för att kunna förbättra

standarden i välfärden.

122 Lindgren (2006).


7 Välfärd i världsklass – det fjärde valet

Umeå, juni 2035

72

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

Tänk vilken skillnad det är på skolan idag jämfört med för 30 år sedan. Lärarna har dubbelt

så mycket tid för eleverna, fem timmar om dagen istället för två och en halv timmar som

tidigare. Lärarna kan nu anpassa undervisningen mot enskilda elevers behov och

inlärningsstilar. Administration, planeringsmöten, förberedelsetider och spilltid tar inte

längre så stor del av tiden.

Undervisningen sker i första hand i olika virtuella världar. Eleverna är online genom digitala

glasögon. Föräldrar kan följa sina barns skolarbete och framsteg genom en länk till skolans

IT-system.

I klassrummen träffas eleverna för att träna på sociala färdigheter som att tala inför andra

eller lösa problem i grupp eller fysisk aktivitet.

I tidigare avsnitt redogjordes för effekterna för tillväxt och välstånd om det skapas 500 000

nya privata jobb och om investeringarna i näringslivet ligger på en högre nivå jämfört med

senaste decenniers nivåer.

För den gemensamt finansierade välfärden är det allra viktigaste att sysselsättningen i den

privata sektorn utvecklas positivt. Detta beror på att skatteunderlaget då ökar, det vill säga det

blir fler som betalar skatt och på en högre nivå än vad som skulle vara fallet vid

bidragsförsörjning. Det beror också på att antalet som får bidrag, som betalas av det allmänna,

minskar. I detta avsnitt påvisas närmare hur en ökad privat sysselsättning ger utrymme för en

förbättrad standard i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna.

Standarden i framtidens välfärd beror emellertid också på produktivitetsutvecklingen i

välfärdstjänsterna. Ju högre produktivitetsutveckling, desto större utrymme för höjd standard

alternativt återhållsam kostnadsutveckling. Hur pass viktig produktivitetsutvecklingen är för

standardutvecklingen visas också i detta avsnitt.

I detta avsnitt redogörs också för några exempel på innovationer eller åtgärder som har lett till

eller kan leda till betydande produktivitetsvinster i välfärdstjänsterna. Slutligen diskuteras

tänkbara politiska åtgärder för att främja långsiktigt ökad produktivitet i välfärdssektorn och i

vilken utsträckning en ökad privat finansiering är önskvärd.

VAD INNEBÄR 500 000 FLER PRIVATA JOBB FÖR OFFENTLIG SEKTOR?

Om 500 000 privata jobb skapas under den närmaste femårsperioden, ger detta utrymme för

en standardökning av välfärdstjänsterna med 0,5 procent årligen fram till 2035. Detta framgår

av beräkningarna från Konjunkturinstitutet av effekterna av 500 000 nya jobb i privat sektor,

vilka behandlats i kapitel sex. 123 Följande diagram åskådliggör skillnaden mellan

Konjunkturinstitutets (KI) basscenario och de tre alternativa scenarier som KI gjort

beräkningar för när det gäller standardutvecklingen i den offentligt finansierade välfärden

123 Se Morin (2006).


73

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

fram till 2035. 124 Standardförändringen har antagits svara mot förändringen av antalet

sysselsatta i välfärden i respektive scenario.

Antalet sysselsatta i välfärdssektorn – skillnad jämfört med basscenariot.

Kronor per invånare

60000

50000

40000

30000

20000

10000

0

-10000

-20000

-30000

500 000 nya jobb i privat sektor

Statsfinanserna klaras, minskad välfärd

Ökad välfärd, ej fler privata jobb

2005 2010 2015 2020 2025 2030 2035

Källor: Konjunkturinstitutet och Svenskt Näringsliv.

Standardökningen i scenariot 500 000 nya privata jobb – liksom i scenariot ökad välfärd, ej

fler privata jobb - uppnås genom att antalet arbetade timmar i offentlig sektor ökar med 0,5

procent varje år (utöver vad som föranleds av den demografiska utvecklingen), liksom

tillhörande insatsfaktorer, det vill säga förbrukningsmaterial etcetera. Detta skulle innebära

cirka 160 000, eller 15 procent, fler anställda i välfärdstjänsterna, vilket har bedömts svara

mot en standardökning av samma storleksordning.

Samtidigt kan den offentliga sektorns ekonomi vara i balans i scenariot 500 000 nya jobb i

privat sektor. Någon produktivitetsökning räknas inte in enligt antagandena. 125 Beräkningarna

visar att utrymmet för en standardutveckling i offentlig sektor ökar om sysselsättningen i

privat sektor ökar. Samtidigt förutsätter en sådan standardökning hela tiden ett tillskott av

sysselsatta i privat sektor för att denna ökning ska vara samhällsekonomiskt långsiktigt

hållbar.

På samma sätt kan beräkningar göras för hur utrymmet för standardökningar i

välfärdstjänsterna kan öka om produktiviteten i dessa ökar. Vi återkommer till detta senare i

kapitlet. Först måste dock diskuteras om, och i sådant fall, hur produktiviteten kan öka.

KAN PRODUKTIVITETEN I VÄLFÄRDSTJÄNSTERNA ÖKA?

Det brukar sägas att förutsättningarna för att öka produktiviteten i välfärdstjänsterna är

begränsade. Grunden för en sådan bedömning är den så kallade Baumols lag. Enligt Baumols

124 Se kapitel sex för utförligare beskrivning av de olika scenarierna.

125 Sannolikt sker en underliggande produktivitetsutveckling (och därmed standardutveckling) men

Konjunkturinstitutets beräkning visar effekterna av en standardökning utöver underliggande, okänd,

produktivitetsutveckling.


74

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

lag kan man räkna med att produktivitetsutvecklingen i tjänstesektorn är lägre än i den

varuproducerande sektorn. Detta beror på att tjänsterna har en sådan karaktär att de till

exempel inte låter sig utföras snabbare eller på annat sätt kan rationaliseras eller

effektiviseras. Ett exempel som Baumol själv använde är att ”man kan inte spela en symfoni

dubbelt så fort som kompositören tänkt sig”. Även om Baumols lag inte har generell giltighet

för tjänstesektorn, - utvecklingen inom IT-sektorn är kanske det bästa exemplet på motsatsen -

finns det många exempel på tjänsteverksamheter där Baumols lag äger giltighet, och där

möjligheterna till produktivitetsökningar faktiskt är begränsade. Frisörtjänster och

restaurangtjänster torde vara exempel på detta liksom betydande delar av äldreomsorgen som

innefattar daglig vård och omsorg.

Samtidigt är det så att det sker produktivitetsökningar i välfärdstjänsterna hela tiden.

Uppenbara exempel är förbättrade behandlingsresultat inom vården till följd av bättre

läkemedel, nya operationsmetoder, bättre övervakning av patienter genom nya IT-lösningar

etcetera. Inom skolan har också av allt att döma produktivitetsvinster kunnat realiseras till

följd av en ökad IT-användning i lärandet. Orsaken till att vi bara kan anta en positiv

produktivitetsutveckling är att det inte finns något marknadspris i offentlig sektor att mäta

resursinsatserna mot då tjänsterna är skattefinansierade och därför inte bjuds ut på någon

normal marknad.

Slutsatsen av detta är att produktivitetsutvecklingen i de offentligt finansierade

välfärdstjänsterna med all sannolikhet generellt sett är lägre än för privata varor. Lönerna i

den offentliga sektorn kan dock förväntas öka i samma takt som lönerna i den privata sektorn

eftersom det finns en konkurrens om arbetskraften. Det skapar på sikt finansiella problem. Det

är också visat att i rikare länder ökar efterfrågan på sjukvårdstjänster snabbare än vad

inkomsterna ökar. 126

PRODUKTIVITETEN I DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Produktivitetsutvecklingen, mätt som mängd prestationer per sysselsatt, har varit ojämn i den

svenska somatiska sjukhusvården under senare år. I tider av ökat finansiellt utrymme har

produktiviteten gått ned, vid åtstramningar har produktiviteten gått upp. Detta tyder på

betydande stelheter i organisationen av själva sjukvården. 127 Också när man studerar hur

personalen använder sin tid, och hur många patientbesök per läkare som genomförs i svensk

sjukvård jämfört med utländsk, kan konstateras att betydande effektiviseringspotential

finns. 128 En annan sak är att kvaliteten sannolikt ökat väsentligt som en följd av inte minst

medicinsk-teknisk utveckling, som berörts inledningsvis i detta kapitel. Om detta vägs in i

produktiviteten har utvecklingen säkerligen varit positiv, men potentialen för organisatoriska

förbättringsåtgärder som höjer produktiviteten är sannolikt betydande. Ett exempel är privata

Capio/Sankt Görans sjukhus i Stockholm som har lägre ersättning från landstinget för den

sjukvård sjukhuset producerar samtidigt som sjukhuset har ett marknadsmässigt

avkastningskrav från ägarna.

PRODUKTIVITETEN I DEN SVENSKA SKOLAN

År 2001 genomförde Svenskt Näringsliv en undersökning av den svenska skolan där den

övergripande frågeställningen var om det var möjligt att påvisa ett statistiskt samband mellan

126 Se Finansdepartementet (2004) som anger att när inkomsten ökar med tio procent vill folk lägga ner 16

procent mer på hälso- och sjukvård och på utbildning. Den så kallade inkomstelasticiteten för sjukvård och

utbildning är då 1,6.

127 Se Grufman, Morin och Fölster (2004).

128 Se Fölster, Hallström, Morin och Renstig (2003).


75

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

hur mycket resurser som en kommun satsar på grundskolan och de resultat som uppnås. Något

sådant samband kunde inte beläggas. 129 Samtidigt är det rimligt att förmoda att det borde

finnas ett positivt samband mellan resurser och resultat, låt vara att styrkan i sambandet kan

förmodas avta med högre resursinsats. Vad undersökningen i själva verket sannolikt visar är

att kommunerna använder resurserna för skolan så pass olika, och därmed med så olika effekt

på resultaten, att något statistiskt samband inte kan påvisas. Det finns således ett antal

kommuner som ger relativt mycket resurser till skolan och får ut lite, samtidigt som andra

kommuner ger relativt lite resurser och får ut mycket. Det i sin tur innebär att det finns en

stor potential för produktivitetsförbättringar inom den svenska skolan.

BETYDELSEN AV EN STARK PRODUKTIVITETSUTVECKLING I VÄLFÄRDSTJÄNSTERNA

Det mest ändamålsenliga styrmedlet att uppnå uthållig produktivitets- och

effektivitetsutveckling är konkurrens. I en konkurrensmiljö strävar man hela tiden efter att

förbättra sig. Det behövs både för att uppnå att verksamheten kan attrahera kunder som för att

ge ersättning till dem som riskerar sitt kapital i verksamheten. Det finns därför skäl att anta att

vinstsyftande företag ofta kan tänkas gå i bräschen för produktivitetsutvecklingen.

Vilken betydelse har då en produktivitetsförbättring i offentlig sektor på till exempel 0,5

procent per år? En enkel överslagskalkyl ger vid handen att om produktiviteten ökar med 0,5

procent för varje anställd i offentlig sektor (inklusive användningen av tillhörande

insatsfaktorer) kommer produktiviteten på 30 år eller fram till 2035 att ha ökat med cirka 16

procent, det vill säga värdet av den offentliga konsumtionen har ökat med 16 procent. Då den

offentliga konsumtionen 2035 svarar mot drygt 30 procent av BNP i Konjunkturinstitutets

scenarier innebär det att BNP ökar med ytterligare cirka fem procentenheter. 130 Detta framgår

emellertid inte av nationalräkenskaperna eftersom dessa mäter den offentliga konsumtionen

utifrån kostnaderna som ju alltså är oförändrade, det är ”bara” värdet på tjänsterna som ökat.

Konjunkturinstitutets beräkningar förutsätter ett oförändrat skatteuttag. Vi drar emellertid

slutsatsen att det finns utrymme att långsiktigt sänka skatten i ett dylikt scenario. Den

kontinuerliga överflyttningen av resurser från privat sektor till offentlig, för att

standardökningen skulle kunna realiseras vid oförändrad produktivitet och som finns i

scenariot med 500 000 nya privata jobb, behöver ej ske. Det finansiella överskottet i offentlig

sektor som uppstår på grund av att 500 000 nya jobb i privat sektor skapats uppgår till cirka

fem procent av BNP. 131 Om skattesänkning vidtas som motsvarar fem procent av BNP svarar

detta mot överskottet i de offentliga finanserna till följd av 500 000 nya jobb. Detta motsvarar

en skattesänkning på drygt tio kronor på kommunalskatten. En sådan skattesänkning skulle

naturligtvis kunna öka den privata konsumtionen, tillväxten och den privata sysselsättningen,

ytterligare.

129 Ericsson, Fall, Morin (2001).

130 Om den offentliga konsumtionen motsvarar en lägre andel av BNP, som en effekt av en stark privat tillväxt,

blir givetvis effekten på BNP lägre.

131 Morin (2006).


EXEMPEL PÅ PRODUKTIVITETSFÖRBÄTTRINGAR I VÄLFÄRDSTJÄNSTERNA

76

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

Det finns åtskilliga exempel på betydande produktivitetshöjningar inom välfärdstjänsterna.

Här ska bara nämnas några.

• Genombrottet för titthålskirurgi som gjort att operationer kan göras betydligt mindre

omfattande och ofta i öppenvården, vilket sparar bland annat personresurser inom

sjukvården och gör att den som opereras snabbare blir frisk.

• Användningen av telemedicin som gör att bland annat operationer kan utföras

decentraliserat men ledas eller få rådgivning av experter på till exempel ett

universitetssjukhus. Sparade personresurser, ökad tillgänglighet och högre kvalitet är

några av vinsterna från detta.

• Kirurgiskt ingrepp mot fetma genom att en del av tjocktarmen opereras bort. Ofta mer

effektiv metod för att minska övervikt än traditionella kost- och motionsråd etcetera.

Leder därmed också till att patienterna inte får följdsjukdomar som diabetes,

hjärtproblem etcetera.

• Ökad personaltid för äldre i hemtjänsten i kombination med lägre kostnader. Detta har

uppnåtts i den kommunala hemtjänsten i Nacka till följd av inledande tidmätning och

därefter omorganisation och tydligare rutiner. Den tid personalen tillbringade hos

brukaren ökade från 45 procent till 75 procent.

Stora tidsvinster är möjliga

Svenskt Näringsliv genomförde tillsammans med tre kommuner 2006 en studie av

resursanvändningen i tre grundskolor, där även lärarnas tidsanvändning granskades. Det

visade sig att lärarna i snitt endast använde 30-35 procent av sin arbetstid till lärande av

kunskaper och färdigheter. Om man definierar lärande i vid mening, så att även elevsocialt

arbete och elevvård ingår, ägnades ändå bara 40 procent av tiden till lärande. När det gäller

sjukvården gjordes en studie av IHE (Institutet för hälsoekonomi i Lund) 2000 som visar att

endast 20 till 30 procent av sjukhusläkarnas tid ägnades åt direkt patientarbete på de i

studien undersökta klinikerna. När Nacka kommun 2002 kartlade tidsanvändningen i den

kommunala hemtjänsten framkom att endast cirka 45 procent av tiden användes till tid hos

brukarna.

Detta tyder på att tidsanvändningen kan förbättras. Nacka kommuns hemtjänst är ett exempel

på det. Genom ett antal relativt enkla åtgärder, som innebar ändrade arbetsrutiner och

organisation (färre möten, bättre planering, ökad specialisering, ökat personligt ansvar med

mera) höjdes ”kundtiden” till 75 procent. Genom förbättrad organisatorisk produktivitet kan

således mycket vinnas i förbättrat resursutnyttjande.

HUR KAN PRODUKTIVITETEN I DE OFFENTLIGT FINANSIERADE VÄLFÄRDS-

TJÄNSTERNA LÅNGSIKTIGT ÖKA?

En väl avvägd konkurrensutsättning har förutsättningar att bli självreglerande när det gäller att

stimulera effektivitet i välfärdstjänsterna.

Om varje kommun och landsting självständigt avgör om man vill ha konkurrens i

produktionen av välfärdstjänsterna är det stor sannolikhet att vissa kommuner och landsting


77

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

helt kommer att avstå från detta, eller tillåta så lite av privata utförare att ett önskvärt

konkurrenstryck inte etableras. Därför bör staten styra kommuner och landsting på ett

övergripande plan i detta hänseende. Friskolereformen är ett bra exempel på hur en sådan

styrning kan se ut.

I följande avsnitt finns förslag till modeller på sjukvårdens, äldreomsorgens, skolans och

barnomsorgens område för en väl avvägd konkurrensutsättning av välfärdstjänsterna inom

ramen för ett samspel mellan staten, landstingen och kommunerna. Också effektiviteten i

sjukförsäkringen kan förbättras genom konkurrensutsättning. Avslutningsvis förs ett

resonemang om välfärdens framtida finansiering och behovet av en ökad privat finansiering.

Vi bedömer att friheten att välja utförare är viktigt för medborgarna och dessutom nära

förknippat med konkurrenslösningarna inom välfärdstjänsterna. Därför utmärks de föreslagna

modellerna av en sådan valfrihet.

Vi menar också att parallellt med att konkurrensutsättningsprocessen förs framåt bör

instrumenten för kvalitetskontroll och kvalitetsredovisning utvecklas. Öppna jämförelser i

kombination med konkurrens och valfrihet har förutsättningar att kraftfullt främja

effektiviteten i verksamheterna. Ett viktigt skäl till öppna jämförelser av välfärdstjänsternas

kvalitet är att producenten ofta har större kunskap än konsumenten att bedöma kvalitén. Det

råder så kallad asymetrisk information på dessa marknader. Uppnådd kvalitet bör dessutom på

ett öppet sätt sättas i relation till verksamhetens kostnader för kommuner och landsting, så att

jämförelser av total effektivitet kan göras.

KONKURRENS OCH VALFRIHET I PRIMÄRVÅRDEN

Det bör i lag regleras att konkurrens och valfrihet ska finnas i primärvården senast från och

med ett visst årtal. Detta kan uppnås genom två alternativa sätt. Antingen genomförs ett

system med fri etablering av vårdgivare (juridiska personer) efter auktorisation. Vårdgivare

auktoriseras av landstingen för att tillhandahålla minst ett fullständigt primärvårdsåtagande

inklusive förebyggande hälsovård och rehabilitering (bland annat läkare, distriktssköterska,

bvc, sjukgymnast). Eller så konkurrensupphandlas den tjänsten. Utvärderingskriterierna vid

upphandling kan vara en kombination av kvalitet och pris eller enbart kvalitet.

Ersättning till vårdgivarna kommer till stor del från en patientpeng, som följer av ett fritt val

av primärvårdsgivare som varje invånare gör. För att skapa drivkraft till besök hos

vårdgivaren kan dock en del av ersättningen vara per besök.

Nationella kvalitetsindikatorer för hälso- och sjukvården, utarbetas och börjar tillämpas så

snart som möjligt. Kvalitetsredovisning sker öppet och på utförarnivå.

MODELL FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING AV ÄLDREBOENDEN

En utmaningsrätt föreslås införas i lag avseende driften av kommunala icke-konkurrensutsatta

äldreboendeenheter. Utmaningsrätten innebär att om en privat vårdgivare bedömer att den kan

utföra verksamheten effektivare ligger bevisbördan på kommunens utförare att visa att de är

minst lika effektiva. Om man inte lyckas med det ska verksamheten upphandlas. Det är varje

äldreboende för sig som får utmanas. Samtidigt ska brukaren ha rätt att (i mån av plats) välja

boende inom kommunen.

Dessutom utarbetas nationella kvalitetsindikatorer för särskilt boende som börjar tillämpas så

snart som möjligt. Kvalitetsredovisning sker öppet och på utförarnivå.


78

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

Åtgärderna bör driva på en utveckling mot kundval. 132 Det finns dock på kort sikt fördelar

med upphandling för att etablera en marknad och för att ersättningsnivån för kundvalet ska

ligga rätt. De förslagna åtgärderna bör kompletteras med en politisk målsättning att kundval

ska vara infört ett visst datum.

MODELL FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING AV HEMTJÄNSTEN

För hemtjänsten föreslås att en lag införs om utmaningsrätt följt av kundvalssystem vid en

senare fixerad tidpunkt. Utmaningsrätten blir en övergångslösning innan kundval införs.

Införandet av kundval inom hemtjänsten bedöms som mindre komplicerat än inom

äldreboendet.

I fråga om kundvalsmodellen är den minst genomgripande lösningen den modell som gäller

på skolområdet idag, det vill säga att det är kommunerna som bestämmer nivån på bidraget

eller ”pengen” till de privata utförarna, och att denna ska vara likvärdig med motsvarande

ekonomiska ersättning till de kommunala utförarna. Beslut om tilldelning måste dock gå att

pröva rättsligt.

Samtidigt utarbetas nationella kvalitetsindikatorer för hemtjänsten. Kvalitetsredovisning sker

öppet och på utförarnivå.

MODELL FÖR EFFEKTIVARE KONKURRENSUTSÄTTNING AV SKOLA OCH

BARNOMSORG

Friskolesystemet är i stort mycket bra. Tyvärr fungerar dock inte ersättningssystemet på det

sätt det är tänkt. De fristående skolornas elever ska enligt lagen och dess förarbeten ha rätt till

resurstilldelning på samma grunder som eleverna i de kommunala skolorna. Så är tyvärr inte

förhållandet i alla kommuner i dag.

För att rättssäkerheten ska kunna garanteras när det gäller friskolornas bidrag krävs möjlighet

till rättslig prövning av kommunernas ersättningsbeslut så att det blir möjligt för den

fristående skolan att få fastställt vilken ersättningsnivå skolan har rätt till, och detta inom en

kort tid.

Ytterligare ett sätt att öka konkurrensen är obligatoriskt jämförbar kvalitetsredovisning av

skolorna. Kravet ska vara att det är lättillgängligt för brukarna.

För barnomsorgen bör en lagstiftning som är i stort lika med den som gäller friskolor inom

grundskolan gälla. Även här ska nivån på pengen kunna rättsligt prövas.

MODELL FÖR KONKURRENSUTSÄTTNING AV SJUKFÖRSÄKRINGEN

Det finns flera tänkbara modeller för konkurrensutsättning av sjukförsäkringen. Här skissas på

en modell som bygger på så kallad opt-out-möjlighet i kombination med riskutjämning.

Modellen kan skissas på följande sätt. Det blir frivilligt för de företag som önskar att lämna

Försäkringskassan som försäkringsgivare och i stället teckna sjukförsäkring hos en privat

försäkringsgivare. Sannolikt bör endast sjukpenningdelen omfattas av en sådan

132 Med kundval menas att alla utförare som bedöms kompetenta blir auktoriserade i kommunen och därmed får

möjlighet att etablera sig. Inkomsterna till utförarna kommer via de äldre som väljer vilket boende de önskar.

Med valet kommer en kommunal ”peng” till utföraren. Pengen ska ihop med brukaravgiften täcka utförarens

kostnader för den omsorg brukaren enligt biståndsbeslutet har rätt till (inklusive eventuell vinstpåslag).


79

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

utträdesmöjlighet, inte aktivitets- och sjukersättningsdelen. 133 Företaget slipper då betala in

den del av arbetsgivareavgiften som gäller sjukpenningdelen men måste sluta avtal med ett

privat försäkringsbolag avseende sjukförsäkring för sina anställda till de villkor som gäller

inom den allmänna försäkringen vad gäller ersättningsnivåer. Premiesättningen är i princip fri.

För att undvika att det endast är företag med de lägsta riskerna som väljer en privat

försäkringsgivare måste en riskutjämning ske mellan företaget och Försäkringskassan. Denna

innebär att företag med lägre risk än genomsnittet som lämnar Försäkringskassan årligen får

betala en summa till Försäkringskassan medan företag med högre risk årligen erhåller en

summa. Vilka faktorer som riskutjämningen ska baseras på får övervägas närmare och

överenskommas mellan försäkringsbolagen och staten. På detta sätt erhålls drivkrafter för

företagen att tillsammans med försäkringsbolaget arbeta för att reducera sjukfrånvaron och

övriga kostnader för försäkringsgivaren till en nivå som är lägre än förväntat med hänsyn till

den sammanlagda risk som de anställda vid företaget bedöms ha. Vinsten härav kan tillfalla

såväl försäkringsbolaget, i form av överskott i förhållande till premien, som företaget

(kunden) i form av lägre premie jämfört med vad som betalades i arbetsgivareavgift

plus/minus riskutjämningssumman. Arbetsolycksfallen läggs utanför detta i en obligatorisk

privat försäkring som betalas av arbetsgivaren och med helt fri prissättning.

ÖKAD PRIVAT FINANSIERING AV VÄLFÄRDSTJÄNSTERNA – NÖDVÄNDIGT OCH

VÄLKOMMET

Enligt Konjunkturinstitutets basscenario för den långsiktiga samhällsekonomiska

utvecklingen kommer, såsom det redovisades i september 2006, den privata konsumtionen i

fasta priser att ha ökat med cirka 90 procent. Om scenariot med 500 000 nya jobb i privata

sektor och årlig standardökning om 0,5 procent i de offentligt finansierade välfärdstjänsterna

skulle realiseras, skulle den privata konsumtionen öka med ytterligare cirka tio

procentenheter. BNP per invånare ökar med cirka 70 procent i basscenariot och 90 procent om

500 000 nya jobb i privat sektor tillkommer. 134

Som nämnts tidigare i detta kapitel kommer efterfrågan på välfärdstjänster att öka snabbare än

inkomsterna. Om den statliga Långtidsutredningens bedömningar är riktiga ökar efterfrågan

på välfärdstjänster (sjukvård och utbildning) 60 procent mer än inkomsterna. Det skulle

betyda en ökad efterfrågan när det gäller välfärdstjänsterna på mellan 110 och 140 procent

fram till 2035. Politiken kan då välja mellan tre alternativ.

Det första alternativet är att finansiera den ökade efterfrågan skattevägen. Detta alternativ

måste innebära väsentligt höjda skatter med negativa effekter på ekonomins funktionssätt, i

form av sämre drivkrafter till arbete och färre investeringar. Den vägen får betraktas som

stängd givet också den tilltagande globaliseringen som innebär att villkoren för företagande i

Sverige måste vara gynnsamma i förhållande till andra länder.

Det andra alternativet är att försöka begränsa såväl det offentliga som det privata utbudet. Det

innebär att privat finansiering på olika sätt motarbetas, till exempel genom att privata

vårdgivare som är entreprenörer åt landstingen inte har fått ta emot privatfinansierade

patienter (detta ska nu ändras genom politiska beslut). Det medför att privata företag på

välfärdens område inte kommer att ha samma förutsättningar att utvecklas som deras

133 Orsaken till det är att reservsättningsproblematiken bedöms bli alltför omfattande om aktivitets- och

sjukersättningsdelarna ingår.

134 Morin (2006).


80

Välfärd i världsklass – det fjärde valet

konkurrenter i andra länder. Internationellt verksamma företag kommer att dra sig för att

utveckla sina verksamheter med Sverige som bas. Den ökade efterfrågan kan till viss del

komma att tillgodoses utomlands. Offentligt finansierad vård i Sverige ransoneras till nackdel

inte minst för stora delar av den arbetande befolkningen som inte får sina vårdbehov

tillgodosedda utan ofta tvingas vänta lång tid på både undersökning och behandling.

Det tredje alternativet är att bejaka en ökad privat finansiering. Detta kan ske genom en större

grad av avgiftsfinansiering eller genom att vissa tjänster helt finansieras privat. Eftersom

utrymmet för privat konsumtion stiger så kraftigt kommer invånarna också att ha råd med detta.

På sjukvårdens område finns förtjänsten med ökad privat finansiering inte minst när det gäller

sjukvård som påverkar den arbetsföra befolkningens sjukfrånvaro. Det skulle kunna få ner

sjukfrånvaron och bidra till friskare medarbetare med stärkt skattebas och förbättrade

vårdförutsättningar för landstingen. Om en privat sjukvårdsmarknad kan växa fram skapas en

tillväxtbransch i en högförädlad sektor. Samtidigt ska alla ha fortsatt rätt till landstingsfinansierad

vård på lika villkor. Den offentligt finansierade vården ska således fortsätta att

garantera alla medicinskt motiverad vård, vilket närmare bör definieras av det allmänna.


81

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

8 Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

DN, 11 december 2035

Koldioxiddammsugaren sög till sig erkännande på nobelfesten

Det enda som var större än drottning Victorias håruppsättning under gårdagskvällen i Blå

Hallen var nobelpristagaren i fysik, professor Lackner’s glädje. Han inledde med de

sedvanliga artighetsfraserna och ett skämt om hur Sverige just klättrat om hans fosterland

Tyskland i välståndsrankingen till en femte plats. Därefter gjordes en liknelse mellan hans

”koldioxiddammsugare” och Montrealprotokollet som signerades för 48 år sedan. Liksom

Montrealprotokollet tystade debatten kring freoner i början av nittiotalet, tystade hans

innovation ”koldioxiddammsugaren” debatten om växthuseffekten. Uppfinningen är en del av

förklaringen, men flera personer bör uppmärksammas när det gäller att förhindra

klimatförändringarna. Det har tidigare under veckan diskuterats huruvida Professor Stuart

Haszeldine skulle ha fått priset för sin process som påskyndar omvandlingen av lagrad

koldioxid till kol. En annan framstående person är GM:s gamla chef Rick Wagoner, vars

företag lanserade den revolutionerande vätgasbilen tillsammans med en teknik för artificiell

fotosyntes som producerar vätgas från förnyelsebara energikällor. Att jag sitter och skriver

detta på ett lågprisflyg till Kairo har vi Boeing att tacka för. De senaste 20 årens rekordhöga

flygpriser har nu kunnat sänkas mycket kraftigt tack vare GM:s koldioxidfria flygbränsle och

lösningen med kondensationsslingor. Ett annat viktigt steg för att lösa växthusproblematiken

var givetvis också Lars Stolt och svenska Solibros omfattande installation av solceller i

Sahara.

Det femte valet Sverige står inför är hur Sverige och övriga världen hanterar växthuseffekten.

Alla länder som har ratificerat Kyotoprotokollet kommer att drabbas av kostnader för att

begränsa utsläppen av sina växthusgaser. När avtalet går ut 2012 kommer sannolikt dessa

kostnader bestå. Om Sverige ska klättra till femte plats i OECD:s välståndsliga krävs att våra

kostnader inte blir mycket större än andra länders kostnader. Om Sverige väljer ineffektiva

styrmedel och höga kostnader kommer tillväxten att påverkas negativt. Frågan i detta kapitel

är vilka styrmedel som ska väljas för att minimera de negativa effekterna på BNP som

Kyotoprotokollet och andra framtida begräsningar medför. I kapitlet uppskattas de kostnader

som skulle uppstå om Sverige väljer ineffektiva styrmedel.

EN ONYANSERAD BILD AV MILJÖHOTEN

FN:s organ IPCC publicerade den senaste bedömning av växthuseffekten i februari 2007. Ett

stort antal forskare har medverkat i denna studie. Trots att nästan all media gav intrycket av

motsatsen, konstaterade IPCC att uppvärmningstakten är densamma nu som vid förra

rapporttillfället 2001. Utsikterna har således inte försämrats. Tvärtom har den faktiska

utvecklingen av uppvärmningen varit ungefär 0,2 grader per decennium, vilket är i linje med

vad modellerna har prognostiserat. Modellerna uppfattas därför som mer tillförlitliga nu än

tidigare.

Det mest centrala i IPCC:s analys är kalkylerna av olika scenarier för världens utveckling som

påverkar den globala uppvärmningen. Tre av dessa sex scenarier visas i tabellen nedan.


IPCC:s scenarier för global uppvärmning

Bästa scenario: Mycket snabb ekonomisk tillväxt med snabbare

globalisering och teknologisk utveckling, snabbare skifte till

tjänstesektorn och växling till icke-fossil energi.

Sämre scenario: Betoning på lokala lösningar på miljömässig,

social och ekonomisk hållbarhet ger något lägre tillväxt.

Sämsta scenario: som det bästa, men utan växlingen till mer

tjänster och bort från fossil energianvändning

Källa: IPCC WGI fourth assessment report, 2007.

82

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Grader ökning mellan

1890 och 2090

1,8

Enligt den mer nyanserade bilden från den senaste IPCC rapporten är det möjligt att få en viss

kontroll på växthuseffekten, både ur ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv.

För svensk del visar diagrammet nedan att utsläppen idag ligger under 1990 års nivå.

Statistiken visar en sjunkande trend på senare år.

Sveriges utsläpp av koldioxidekvivalenter från 1990 till 2005

80000

78000

76000

74000

72000

70000

68000

66000

64000

90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 02 03 04 05

Källa: Naturvårdsverket 2007.

MILJÖTEKNISKA FRAMSTEG – DE FINNS OMKRING OSS

2,4

4,0

Utsläpp CO2 ekvivalenter i tusentals ton

Den allmänna debatten underskattar alltför ofta den potential som finns i ny teknik. Under de

senaste decennierna har vi sett många tydliga exempel på långtgående energieffektiviseringar

och tillhörande kraftigt minskade utsläpp. Det finns många exempel på hur långt

teknikutvecklingen faktiskt kommit. I en sammanställning gjord i tidskriften Science framstår

solenergi och olika biobränslen ha störst potential. 135

Världens näst största tillverkare av solceller, tyska Q-Cells, investerar till exempel en halv

miljard kronor för att starta industriell produktion av Uppsalaföretaget Solibro AB:s solceller.

Tekniken med solcellsfilm har utvecklats av fyra forskare på Ångströmslaboratoriet vid

135 Science (2007).


83

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Uppsala universitet. Problemet med solenergisystemet är att det kräver flera omvandlingar på

väg till energikonsumenten, där varje omvandling medför energiförluster. Ett exempel är

kedjan: solenergi till elektricitet→ elektricitet till vätgas → vätgas till förbränning.

Forskning tar nu sikte på att minska dessa energiförluster. Både Airbus och Boeing har

utvecklat koncept för flygplan som bränner vätgas direkt. Rederiet Wallenius Wilhelmsson

har ett koncept för stora fraktfartyg som drivs helt av vätgas, vind- och vågkraft.

Vad gäller biobränsle så har etanol 30 procent lägre energiinnehåll jämfört med bensin. En

blandning av de två gör dock etanol mer intressant och uppskattningsvis kan etanol ta tio

procent av marknaden från bensin. Tekniken går också framåt för att göra etanolen mer

effektiv och målet är att även få fram andra bränslen med högre energiinnehåll. Andra

tekniska framsteg finns inom vind- och vågkraft, där Sverige nu går i bräschen. Utvecklingen

har dock inte gått lika långt här men är på god väg.

Jeffery Serfrass leder National Hydrogen Association i USA som är en

intresseorganisation för vätgasintressenter. Fördelen med att använda vätgas för att

alstra energi är att restprodukten vid förbränning är vattenånga, vilket är väsentligt

mycket bättre än koldioxid. I dagsläget menar Serfrass att betalningsviljan inte är hög

nog i förhållande till kostnaden för produktionen gällande implementering av vätgas i

olika sektorer. Inom en snar framtid ser han dock att utbudet och efterfrågan kan mötas i

följande ordning:

1. Om några år kommer de första bränslecellsdrivna kraftaggregaten

2. Därefter kommer metanodrivna bränsleceller i ”bärbar” batteridriven

hemelektronik som videokameror och datorer.

3. Sedan sprids detta i större skala till batteridrivna fordon.

4. Runt 2015 kommer vätgasdrivna personbilar synas på gatorna i större skala.

Källa: Karlberg (2007).

Ovanstående är exempel på förnybara energikällor men goda forskningsframsteg har även

gjorts för att effektivisera användningen av icke förnybara energikällor. Dessa är självfallet

viktiga i en övergångsperiod, eftersom vi ännu inte helt kan förlita oss på enbart förnybara

energikällor. Förfiningen av användningen av icke förnybara energikällor kan ses som att man

”vinner tid”. Den billigaste och minst CO2-fientliga energikällan är kärnkraften. Runt om i

världen pågår intressanta utvecklingsprojekt när det gäller denna kraftkälla. En annan

innovation är avskiljning och underjordisk lagring av koldioxid. Vattenfall bygger för

närvarande en sådan testanläggning i Tyskland.

Två frågor som kvarstår är hur dessa nya tekniker kan införas snabbare och hur ytterligare

investeringar i miljöteknik kan stimuleras.

Under våren 2007 har det amerikanska företaget Global Research Technologies

tillsammans med Professor Klaus S. Lackner från Columbia University demonstrerat sin

”koldioxiddammsugare” med goda resultat. Varje koldioxidfälla är 10 x 10 meter och

kan fånga in 1 000 ton koldioxid per år. Detta innebär att vi skulle behöva 72 000 fällor i

Sverige för att fånga upp alla våra koldioxidutsläpp år 2010.

Källor: Earth Institute (2007) och Karlberg (2007).


ATT IMPLEMENTERA OCH FRÄMJA MILJÖTEKNISK UTVECKLING

84

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Även om det finns och börjar komma allt fler innovationer kring miljöteknik behövs

fortfarande styrmedel för att stimulera användandet. Det krävs att allt fler börjar bli mer

miljömedvetna. Frågan är då vilka styrmedel som kan användas, dels för att få fram ännu fler

innovationer men även att för att få dem implementerade.

Motiven till att använda styrmedel grundar sig i att ingen äger atmosfären. Därmed finns det

ingen som kan utkräva kompensation för utsläpp, som privatperson kan man inte gå till

fabriken i området och kräva kompensation för den dåliga luften då man inte har någon ”rätt”

till ren luft. Detta brukar kallas för en negativ externalitet och ger upphov till ett

marknadsmisslyckande då utsläppen blir större än vad samhället som helhet vill acceptera. En

lösning är att introducera styrmedel för att skapa en jämvikt mellan nyttan av att slippa

utsläpp och kostnaden av utsläpp. Givet hur folk värderar nyttan av mindre utsläpp, bör

utsläppsminskningarna göras där kostnaden för varje enhet utsläpp är som minst.

Vanligtvis delas styrmedlen upp som informella, administrativa och ekonomiska. 136 Bland de

informella styrmedlen märks informationskampanjer som syftar till att öka medborgarnas

kunskap och engagemang kring miljöfrågorna. Administrativa styrmedel utgörs av att en

myndighet begränsar hur stor kvantitet som får släppas ut. Detta sker oftast genom

tillståndsförfarande för miljöfarlig verksamhet. Dessa är reglerade i lagar och förordningar. 137

De ekonomiska styrmedlen syftar till att kompensera för negativa externaliteter genom att

skapa en marknad eller straffbeskatta det ”oönskade” beteendet. Olika exempel på

ekonomiska styrmedel är skatter, subventioner och utsläppsrätter. Den sistnämnda är en

kombination av ett administrativt och ekonomiskt styrmedel.

Det primära syftet är med de två sistnämnda styrmedlen är att väga nyttan med att slippa

utsläpp mot kostnaden för att minska utsläppen och därmed finna en effektiv jämvikt. Alla

styrmedel nedan har även en indirekt effekt på teknikutveckling och implementering av

teknik. Teknikutveckling sänker marginalkostnadskurvan för utsläpp vilket är

eftersträvansvärt för företagen. Nedan följer en beskrivning av de viktigaste ekonomiska

styrmedlen som har praktiserats i Sverige.

UTSLÄPPSRÄTTER

EU:s handel med utsläppsrätter (ETS - Emission Trading Scheme) trädde i kraft i januari

2005. Utifrån Kyotoprotokollet har målet satts att reducera utsläppen av koldioxid med fem

procent mellan åren 2008 - 2012 från 1990 års nivå. EU blev tilldelad åtta procent och varje

medlemsland har sedan förhandlat till sig en kvot. Varje land har i sin tur arbetat fram en

nationell allokeringsplan i vilken företagen, som omfattas av systemet med utsläppshandel,

fått sina volymer av utsläppsrätter. Planerna har också godkänts av EU-kommissionen.

136 SCB (2005).

137 Pihl (2003).


85

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

En allt mer ening akademikerkår har kritiserat att utsläppsrätterna delats ut gratis och menar

att de istället bör auktioneras ut. ETS omfattar cirka 40 procent av EU:s totala

koldioxidutsläpp.

Grunden för handeln är alltså det tak som har satts för hela unionen. Ett företag som har en låg

kostnad för att minska sina utsläpp kan alltså sälja sina outnyttjade rättigheter till företag med

höga kostnader för att sänka utsläppen, men den totala utsläppsnivån blir densamma.

Systemet innefattar även mekanismer som påverkar klimatinsatser utanför EU. Företaget kan

erhålla flera utsläppsrätter i utbyte mot utsläppsminskade investeringar i andra länder som

signerat Kyoto-avtalet och även i utvecklingsländer. Dessa program kallas JI (Joint

Implementation) och CDM (Clean Development Mechanism).

I den första handelsomgången 2005 - 2007 omfattas följande branscher: energi, raffinaderier,

malmtillverkning, järn- och ståltillverkning, mineralindustri samt massa- och

papperstillverkning. Totalt omfattas cirka 700 anläggningar och för nästkommande

handelsomgång 2008 - 2012 tillkommer det ytterligare aktörer.

SKATTER

En stor fråga angående styrmedlet är den gröna skatteväxlingen, där de skandinaviska

länderna är föregångare. 138 Teorin bakom den gröna skatteväxlingen är att höjda miljöskatter

ska växlas mot skattesänkningar på andra område, exempelvis skatten på arbete. Sverige har

idag flera skatter som klassas som miljöskatter. SCB kategoriserar följande som miljöskatter.

Miljöskatter i Sverige 2006

Total 78 847

Skatt på energi 66 717

Energiskatt (total) 38 302

varav: bränsleskatt 19 276

elskatt 19 026

Övriga prod.skatter på elkraft 3 846

varav: vattenkraftsskatt -

kärnkraftsskatt 3 198

avgift/skatt för nedrustning & förvaring 648

Koldioxidskatt 24 569

Skatt på vissa substanser 1 065

Svavelskatt 80

Skatt på inrikes flyg

Skatt på bekämpningsmedel 81

Skatt på handelsgödsel 295

Skatt på avfall 609

Skatt på transport 10 811

Fordonsskatt 10 520

Försäljningsskatt på motorfordon -

Trängselskatt 291

Kilometerskatt -

Skatt på naturresurser 254

Naturgrusskatt 254

Källa: SCB. Siffrorna är preliminära och i miljoner kronor.

138 The Economist (2007).


86

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Goulder talar om den ”dubbla vinsten” gällande en kvittning mellan höjda miljöskatter och

sänkta skatter på arbete, något som både förbättrar miljön och höjer sysselsättningen. 139 Så

enkelt är det dock inte alla gånger då till exempel en sänkt arbetsgivaravgift inte

nödvändigtvis höjer sysselsättningen utan kan användas till höjda löner. 140

SUBVENTIONER

Subventioner som styrmedel kan utformas på flera sätt. Dels kan den som släpper ut

växthusgaser bli ersatt för att minska sina utsläpp. 141 Denna utformning har dock inte

applicerats i Sverige utan de två stora subventionsprogrammen riktar sig mot nyinvesteringar.

1998 sjösattes LIP (Lokala investeringsprogram) för att främja investeringar gällande

miljöeffekter men även bidra till ökad sysselsättning. Det relativt breda stödet var riktat till

kommunerna, men efter få ansökningar lades projektet ned till förmån för det mer

miljöspecifika KLIMP (Klimatinvesteringsprogrammet). Riksdagen avsatte 1 482 miljoner

kronor för detta projekt. KLIMP kan betraktas som ett engångsinvesteringsbidrag i

klumpsummeform. Subventionen skulle främst rikta sig mot kommunala program i syfte att

minska utsläppen av växthusgaser i Sverige. Ett underordnat mål var att främja

teknikutveckling på miljöområdet. KLIMP-subventionen var endast tänkt till projekt som

annars inte skulle vara lönsamma och som ej regleras av ETS. Det finns en tanke om att

ansökansprocessen ska leda till att sätta igång uppfinningsrikedom gällande miljöteknik,

vilket kan leda till att projekt som faktiskt är lönsamma utan subventionen också kommer

fram.

Den första januari 2005 infördes SFS 2004:1196, lagen om program för energieffektivisering

(PFE) med syfte att främja effektiv användning av energi. Lagen gäller bara den

energiintensiva industrin som vid deltagande blir skattebefriade från EU:s minimiskatt på

energi (0,5 öre per kWh). PFE-programmet löper över fem år där företaget de två första åren

ska kartlägga verksamheten och lista ett antal åtgärder som sedan ska genomföras.

Utöver omnämnda finns det även fler mindre styrmedel för att främja energieffektivitet och

minskade koldioxidutsläpp. Det svenska systemet har beskrivits som en

”styrmedelsdjungel” 142 och här är ytterligare några exempel från energimyndighetens

hemsida.

• Byggregler

• El-certifikat

• Bidrag till solvärme

• Effektiviseringsstöd till offentliga lokaler

• Informationsinsatser

• Konvertering från direktverkande elvärme i flerbostadshus

• Stöd för biobränsleanordningar i nya småhus

• Stöd för energieffektiva fönster

• Stöd till ny teknik

• Stöd till solvärme i flerbostadshus

• Stöd till solvärme i kommersiella lokaler

139 Goulder (1994).

140 Kolm (1999).

141 Detta är hållbart så länge subventionen för varje enhet minskat utsläpp är högre än marginalkostnaden för

reduktionen.

142 Söderlund och Hammar (2005).


KOSTNADER FÖR VÄXTHUSEFFEKTEN

87

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Även om det finns utrymme för effektiviseringar, både vad gäller bättre användning av

befintlig teknik och framtida innovationer, så står det tämligen klart att kostnader kommer

uppstå för att motverka växthuseffekten. Länder som ämnar sänka sina utsläpp av

växthusgaser, i dagsläget exemplifierat av dem som skrev under Kyotoprotokollet, får en

medföljande negativ effekt på BNP. Utifrån denna insikt finns det dock val att göra för att

minimera denna effekt, till exempel genom rätt styrmedel för att främja

energieffektiviseringar.

Ett antal rapporter har räknat på kostnaden av att bekämpa växthuseffekten. På uppdrag av det

brittiska finansdepartementet (HM Treasury) har nationalekonomen Sir Nicholas Stern

uppskattat kostnaderna för att stabilisera klimatförändringarna ur ett globalt perspektiv. 143

Den omfattande studien utgår från ett scenario där utvecklingen fortsätter som idag utan att

fler insatser för att stoppa koldioxidutsläppen genomförs. För att stabilisera atmosfärens

koncentration av koldioxidekvivalenter antar rapporten en nivå på 550 ppm. Kostnaden för att

nå detta uppskattas till 6 535 miljarder kronor 144 eller en procent av världens BNP 2050. IPCC

räknade på ett liknande scenario i sin senaste rapport. De kom fram till att kostnaden skulle bli

något högre än den brittiska studien, cirka 1,3 procent av BNP år 2050.

Beräkningarna ovan är globala och kan inte på ett enkelt sätt hänföras till specifika länder.

Sådana uppskattningar måste ta hänsyn till sammansättningen av nationella styrmedel och

andra landsspecifika förutsättningar.

Bohm och Carlén har bedömt att dagens utformning av svensk klimatpolitik till och med år

2012 totalt kommer att kosta 25-45 miljarder kronor. 145 Beräkningen relateras till

Konjunkturinstitutets uppskattning för miljökostnader om Sverige inte inkluderar ETS i det

nationella målet. 146 Hill och Kriström bedömer att detta kommer kosta 10-20 miljarder per år

fram till 2010. 147

I jämförelse med dessa uppskattningar har Ingenjörsföreningen i Danmark (IDA) utgivit en

energiplan för år 2030 som primärt är fokuserad på att få till energieffektiviseringar fram till

2030. 148 Utifrån ett basscenario gjort av den danska Energistyrelsen uppskattar studien att

effektiviseringarna kan spara 19 miljarder svenska kronor per år och den totala kostnaden per

år uppgår därmed till 65 miljarder kronor per år. Ett tuffare mål i Danmark, med bland annat

en 60 procentig reduceringar av CO2-utsläppen till 2030, kan förklara den högre kostnaden än

i Sverige. Vägen till att nå dessa energieffektiviseringar går genom ett elva-punkters program,

där investeringar i teknisk utveckling är det primära.

Enligt uppskattningarna ovan står det klart att världen kommer att möta kostnader för att

hantera växthuseffekten. Således är utformningen av styrmedel en viktig framtidsfråga för att

minimera kostnaden och utgör en möjlighet för Sverige att vara effektivare än andra länder.

143 Stern (2007).

144 Dagens penningvärde.

145 Bohm (2004) och Carlén (2004).

146 Konjunkturinstitutet (2003).

147 Hill och Kriström (2005).

148 IDA (2007).


STYRMEDLENS EFFEKTIVITET

88

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

Utifrån det grundläggande syftet med Svenskt Näringslivs långtidsutredning, att Sverige ska

klättra i till femte plats i OECD:s välståndsliga, så är det intressant att utvärdera de styrmedel

som används idag. Nedan kvantifieras den samhällsekonomiska kostnaden för de två

styrmedel som har fått utstå mest kritik.

I Sverige har debatten om styrmedel till stor del handlat om det nationella målet på 96 procent

utsläpp av år 1990 års nivå, vilket är åtta procentenheter mindre än tilldelningen från EU.

Enligt Kyotoprotokollet, ska EU sänka sina utsläpp med totalt åtta procent 2008 - 2012 i

jämförelse med år 1990 års nivå. Sverige har efter förhandlingar fått möjligheten att höja sin

nivå med fyra procent från 1990 års nivå. Höjningen av utsläppen beror främst på att Sverige

kommit långt i sitt klimat- och miljöarbete.

Diagrammet nedan visar att Sverige har ett lågt utsläpp per capita.

Olika länders utsläpp av koldioxidekvivalenter i ton per capita år 2004

Indien

Kina

Världen

Schweiz

Sverige

France

Polen

Italien

Österrike

Spanien

Storbrita

Sydafrika

Japan

Sydkorea

Danmark

Tyskland

Irland

Norge

Ryssland

Finland

Island

Belgien

Nederlän

Kanada

Australie

USA

Källa: EIA (2004).

0 5 10 15 20 25

Det krävs således mer arbete för att ytterligare minska utsläppen i Sverige, till skillnad mot

enkla och billiga lösningar i länder som inte kommit lika långt i sitt klimat- och miljöarbete.

Marginalkostnaden för utsläppsminskningar är hög i Sverige, vilket gav upphov till den

generösa fördelningen från EU.

Sverige har dock valt ett tuffare nationellt mål än tilldelningen från EU. Det svenska

miljömålet är att inom landet sänka koldioxidutsläppen med fyra procent från 1990 års nivå,

det vill säga från den tilldelade 104 till 96 procent. 149 Utifrån denna nivå ska rätterna delas ut

till den icke-handlande och den handlande sektorn inom Sverige. Den handlande sektorn ingår

i ETS och handlar med utsläppsrätter - som tidigare beskrivits - medan den icke-handlande

utgör resten, bland annat hushåll, transporter och flyg. Tilldelningen av utsläppsrätter till

149 Miljödepartementet (2002) och (2005).


89

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

anläggningar i den handlande sektorn ska, något förenklat, utgå från hur mycket anläggningen

släppt ut tidigare. Den handlande sektorn beräknas utgöra cirka 36 procent av Sveriges

bördefördelning 150 , vilket är 27,1 miljoner ton koldioxidekvivalenter. 151

Sverige har antagit ett strikt nationellt mål gällande den 96 procentiga utsläppsnivån från

1990 års nivå. Det innebär att utsläppen inom landets gränser inte får överstiga 69 442 680

ton 152 koldioxidekvivaltenter 153 per år för perioden 2008 - 2012. Om den handlande sektorn

inte skulle klara sin tilldelning och behöver köpa 50 utsläppsrätter/EAU:s (Emission

Allowance Unit) på marknaden, så överstiger Sverige sitt nationella mål, dock inte EU:s mål

som helhet då utsläppen minskar i det säljande landet. Den icke-handlande sektorn måste för

att upprätthålla 69 442 680 ton koldioxidekvivaltenter kompensera dessa 50 EAU:s genom att

sänka sina utsläpp, till exempel genom högre beskattning. Det innebär att EU:s utsläpp

minskar med 50 EAU:s men till en hög kostnad för Sverige där företaget betalar för 50

EAU:s, samtidigt som den icke-handlande sektorn får en kostnad för att sänka sina utsläpp.

Inom ramen för systemet är det inte tillåtet för svenska företag inom den handlande sektorn att

tillgodoräkna sig utsläppsrätter genom JI (Joint Implementation) och CDM (Clean

Development Mechanism).

Utformningen av det strikt nationella utsläppsmålet har fått kritik. 154 Carlén jämför

utformningen ovan med en situation där Sverige enbart följer EU:s bördefördelning på 104

procent, det vill säga Kyotoprotokollet, samt utnyttjar ETS utan ett strikt nationellt

utsläppsmål och kommer fram till att kostnaderna för dagens system är 19 – 33,5 miljarder

kronor dyrare för 2008 – 2012, än om vi tillämpat EU:s bördefördelning. Det utgör en total

kostnad per år för hela perioden på 6 – 11,5 miljarder kronor per år. 155 Hill och Kriström

poängterar att kostnaden är beroende på hur priset för utsläppsrätter utvecklas, där ett högt

pris medför att kostnaden för dagens system blir relativt mindre än vid ett lågt pris. 156

I dagsläget är priset på utsläppsrätter lågt, vilket indirekt bygger på ett ganska högt tak av

utsläppsrättigheter och att dessa inte kan sparas till nästa period. 157 Detta förstorar således

problemet med det svenska systemet med ett strikt nationellt utsläppsmål som

uppskattningsvis ger en samhällsekonomisk kostnad på 26 miljarder kronor, vilket motsvarar

cirka en procent av BNP. 158 Motsvarande kostnader finns inte i de flesta andra länder i

Europa, eftersom de – till skillnad från Sverige - inte har satt några nationella klimatmål.

Sverige har utmärkt sig som ett miljövänligt land och det finns ett politiskt motiv till det

självutnämnda tuffa målet men således till en hög kostnad, då det är relativt dyrt att minska

utsläppen på marginalen i Sverige.

150

Den totala tilldelningen av utsläppsrättigheter från EU till Sverige, både gällande den handlande och

ickehandlande sektorn.

151

Regeringskansliet (2006).

152

Egna uträkningar utifrån Regeringskansliet, (2006).

153

Utsläpp mäts i koldioxidekvivalenter, det vill säga olika växthusgaser som metan, dikväveoxid,

svavelhexaflourid, fluorkolväten och fluorkarboner räknas om i koldioxid. Exempelvis har metangas en GWPfaktor

på 21, vilket innebär att ett ton metangas är lika skadligt som 21 ton koldioxid.

154

Bohm (2004); Carlén (2004), Energimyndighetens och Naturvårdsverket (2005), Hill och Kriström (2005)

och Carlén mfl (2005).

155

Carlén (2004).

156

Hill och Kriström (2005).

157

För nästa period mellan 2008 till 2012 är forwardpriserna på utsläppsrätter däremot uppe i runt 20 – 25 Euro

per ton.

158 Medianvärde enligt uppskattning ovan.


90

Att hantera växthuseffekten rätt – det femte valet

I en situation med flera närliggande styrmedel finns det en risk för dubbelstyrning. Ett

exempel på den negativa effekten av dubbelstyrning är KLIMP-subventionen, vars aktörer i

stor utsträckning redan omfattas av CO2-skatten som ger incitament till att dra ned på

koldioxidutsläppen. Således kan det uppstå en situation där aktörer söker KLIMP-bidrag för

projekt som ändå skulle genomföras och dessutom blir det dubbla administrativa

kostnaderna. 159 Denna ineffektivitetskostnad uppskattas till drygt 400 miljoner kronor. 160

Kritiken mot KLIMP delas av Energimyndigheten 161 och båda studierna argumenterar för

dess avskaffande baserat på dubbelstyrningen och dess tveksamma effekt på klimatmålet. Det

finns alltså bättre saker att göra med pengarna.

Således finns det utrymme för att förbättra Sveriges utformning av styrmedel, då de två

ovanstående exemplen visar på ineffektivitetskostnader på sammanlagt 26,4 miljarder för

perioden mellan 2008 - 2012, det vill säga 0,25 procent av dagens BNP. Observera att ett

avskaffande av dessa två ineffektiva styrmedel inte ger upphov till mindre miljöbefrämjande

åtgärder, utan de ska tolkas som att samma nivå av utsläpp kan uppnås billigare. Därutöver

kan kostnaden ses som underskattad då eventuell dubbelstyrning inte är inkluderad.

SLUTSATS

Efter Kyotoprotokollets utgång 2012 och fram till 2035 är det sannolikt att klimatkraven höjs.

Hanteringen av växthuseffekten kommer att medföra en kostnad för de flesta länder som

enligt ovan uppskattningsvis uppgår till en procent av världens BNP. Det är viktigt att Sverige

utöver dessa kostnader inte antar ytterligare tillväxthämmande och ineffektiva styrmedel och

att man också undanröjer befintliga styrmedel som inte är effektiva.

För svensk del måste det nationella klimatmålet omformuleras, så det tar i beaktande att vi

deltar i det europeiska handelssystemet. Samtidigt måste koldioxidskatten för den handlande

sektorn avskaffas, då den enbart innebär en kostnadsfördyrning och inte har någon

miljöstyrande effekt. För att få en snabbare teknikspridning bör också möjligheten att använda

flexibla mekanismerna, så kallade CDM-projekt, uppmuntras och inte som nu begränsas.

Enligt IPCC är en allmän förutsättning för miljöteknisk utveckling att upprätthålla en god

tillväxt. Den teknologiska utvecklingen går då snabbare vilket påskyndar övergången till

miljö- och energimässigt bättre teknik. Ökande inkomster innebär även att betalningsviljan för

miljöteknik blir större. En svensk framtidsbild med tillväxthämmande och ineffektiva

styrmedel är därför varken bra ur ett ekonomiskt eller miljömässigt perspektiv.

När enbart två ineffektiva styrmedel kan kosta så stora belopp blir det tydligt att en

uppsättning av flera ineffektiva styrmedel lätt kan kosta flera procent av BNP, särskilt med

tanke på att styrmedlen gradvis kan komma att stramas åt.

159 Samakovlis och Vredin Johansson (2007).

160 Samakovlis och Vredin Johansson (2007).

161 Energimyndigheten (2006).


9 Så kan det göras

91

Så kan det göras

Sverige står inför många viktiga utmaningar. En fortsättning på det senaste decenniets

ekonomiska utveckling ger ett Sverige som också om trettio år placerar sig i mitten bland

OECD-länderna när det gäller köpkraftsjusterad BNP per invånare. Vår analys visar att

skillnaden mellan de länder som ligger i topp och de som ligger i botten av välfärdslistan

successivt ökar. En mittenplacering om 30 år innebär följaktligen en relativt sett sämre

levnadsstandard eftersom skillnaden mellan de som ligger i topp och de som ligger i mitten är

större än skillnaden i dag. För att återta en topplacering måste Sverige öka BNP med 13

procentenheter mer än de länder som nu finns i toppen. Det svenska näringslivet måste då om

trettio år producera ett värde som är 3,5 gånger så stor som dagens.

Är detta möjligt? Ja, men då krävs också ett målmedvetet arbete med att skapa goda

förutsättningar för en sådan utveckling. Politiken måste svara upp mot de krav som den nya

tiden ställer. Utmaningen växer under tiden. Globaliseringen utsätter allt fler verksamheter för

konkurrens. Andra länder genomför under tiden egna reformer och blir därmed mer attraktiva

för investeringar. Att vi har många framgångsrika svenska företag skapar inte automatiskt

jobb i Sverige. Dessutom måste vi längs vägen klara av de kostnader som uppkommer när vi

genomför ett teknikskifte för att minska utsläppen.

Ändå ger den sammantagna analysen en ganska ljus bild av realismen i scenariot med snabb

tillväxt. I sammanfattningen visades en sammanställning av olika inslag i en reformstrategi

som kan förändra tillväxttakten.

Samtidigt finns ett betydande utrymme att höja levnadsstandarden på ett sätt som inte räknas

in i BNP. Dels gäller det kvalitets- och produktivitetsförbättringar som vi räknar med kommer

att kunna slå igenom i den offentliga sektorn. Dels gäller det förbättringar i miljön som

uppstår när vi hejdar växthuseffekten. Med rätt val av styrmedel kan kostnaden för

teknikskiftet som drastiskt skär ner de svenska utsläppen bli förvånansvärt låg.

Nedan listas reformer som ingår i reformscenariot och som har framkommit i arbetet med

rapporten. Listan ska inte ses som en uttömmande beskrivning av vad som kan göras för att

öka tillväxten utan en beskrivning av de reformer som ligger till grund för framtidscenarierna

och beräkningarna i denna rapport.

Många av reformerna beskrivs i grova drag snarare än i någon exakt specifikation. Flera av

reformerna utgör inte någon belastning av statskassan, inte ens på kort sikt. Tvärtom torde de

stärkas de offentliga finanserna i takt med att tillväxten förbättras. De inslag av

skattesänkningar som finns med finansieras delvis av förstärkningar på utgiftssidan och delvis

av dynamiska effekter.

BÄTTRE VILLKOR FÖR SPARANDE OCH INVESTERINGAR

A) Skatten på kapitalinkomster sänks till EU:s genomsnitt.

B) Utskiftning av en del av det statliga ägandet till hushållen för att stärka den privata

kapitalbindningen. Det kan göras på flera olika sätt. Ägandet i de statligt ägda bolagen

kan exempelvis föras över till ett eller några holdingbolag vars aktier i sin tur fördelas

på varje individs PPM-konto.


92

Så kan det göras

C) Lägre marginaleffekter som gör hushållssparandet mer lönsamt för dem som kommer

i kontakt med system som socialbidrag, bostadsbidrag och socialförsäkringar. Ett mer

utbrett hushållssparande är en förutsättning för att få upp nyföretagandet och gör det

enklare för den som vill byta anställning eller bostadsort.

BÄTTRE VILLKOR FÖR FÖRETAGANDE

A) En omfattande förenkling av regler och en regeladministration som minimerar

byråkratiska risker för företag och företagare.

B) Sänkt skatt på företagande.

C) Till regelförenklingarna hör exempelvis en effektivare och billigare patenthantering

för att stärka innovationskraften i företagen.

D) Regelförenklingarna på kommunal nivå kan påskyndas av reformer för starkare

koppling mellan kommunala intäkter och den egna kommunens skatteunderlag för att

förstärka kommunernas drivkrafter att förbättra det lokala företagsklimatet.

EN INKLUDERANDE ARBETSMARKNAD

A) En successiv höjning av den faktiska pensionsåldern i takt med att vi lever längre och

blir friskare. Detta kan åstadkommas både genom regeländringar och genom

skattemässiga morötter.

B) En individuell lönebildning för att förbättra produktivitetsutvecklingen och göra det

lättare för företagen att möta de snabba skiftningar som sker i den internationella

konkurrensen.

C) Fri arbetskraftinvandring bidrar till att lättare hantera de flaskhalsproblem som annars

kan uppstå.

D) Modern arbetsrätt, bland annat slopade turordningsregler, gör företagen mer benägna

att expandera sina verksamheter.

E) Sänkt inkomstskatt, i både låga och höga inkomstlägen, stimulerar arbetskraftsutbudet

och förbättrar avkastningen på högre utbildning.

F) Mer flexibel a-kassa som stimulerar till arbete.

EN EFFEKTIVARE OFFENTLIG SEKTOR

A) Den offentliga sektorns andel av ekonomin minskas, samtidigt som produktionen av

välfärdstjänster upprätthålls i den takt som demografin kräver.

B) Konkurrens och valfrihet i kommunal- och landstingskommunal verksamhet stärks

genom konkurrensupphandling, utmaningsrätt eller kundval. Utmaningsrätt införs som

standard.

C) Ökad konkurrens inom sjukförsäkringen, till exempel genom ”opt-out”-möjlighet för

företagen.

D) Bejaka privat tilläggsfinansiering i välfärdstjänsterna.


ETT SNABBT TEKNIKSKIFTE FÖR MILJÖN

93

Så kan det göras

A) Satsa på de mest effektiva styrmedlen. Systemen med utsläppsrättigheter utvidgas.

Därutöver finns motiv för höjda bränsleskatter på fossila bränslen.

B) Generella forskningsanslag för att påskynda teknikskiftet.

C) Ta tillvara och utveckla användningen av traditionell teknik som är koldioxidneutral,

exempelvis kärnkraften.

D) Slopa styrmedel som är mindre effektiva, eller som ”dubbelstyr” till exempel

fordonsskatter, kilometerskatter och riktade subventioner till spridning av vissa

tekniker med mera.


10 Referenser

Acs, Z och Audretsch, D (2003) Handbook of Entrepreneurial Research, Kluwer Academic

Publishers, Dordrecht.

Alesina, A, Ardagna, S, Perotti, R och Schiantarelli, F (2002) Fiscal Policy, Profits and

Investment. The American Economic Review, Volume 92, Number 3, 1 June 2002, pp.571-

589.

Amiti, M och Wei, S-J (2006) Service Offshoring, Productivity and Employment: Evidence

from the US, CEPR Discussion Paper No. 5475.

Andersson, L-F (2007) Företagsdynamik och tillväxt, ITPS A2006:016.

Arbetskraftsförsörjningen - klarar svenskt näringsliv den stora generationsväxlingen?

(2002) Almedalen 2002, AMS.

Bartelsman, E, Haltiwanger, J och Scarpetta, S (2004) Microeconomic Evidence of Creative

Destruction in Industrial and Developing Countries, IZA Discussion Papers 1374, Institute

for the Study of Labor (IZA).

Bergström, F och Hellner, R (2006) Lägstalöner - sysselsättningseffekter och rörlighet,

Handelns Utredningsinstitut (HUI).

Bohm, P (2004) Den svenska klimatpolitikens kostnader och betydelse, Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS).

Caballero, R J, Cowan, K N, Engel, E M R A och Micco, A (2004) Effective Labor

Regulation and Microeconomic Flexibility, NBER Working Papers 10744, National Bureau

of Economic Research, Inc, USA.

Calmfors, L, Forslund, A och Hemström, M (2002) Vad vet vi om Svenska

arbetsmarknadspolitikens sysselsättningseffekter?, Rapport 2002:8, IFAU.

Calmfors, L, Holmlund, B (2000) Unemployment and Economic Growth: a partial survey,

Swedish Economic Policy Review 7, s 107-153.

Carlén, B (2004) BNP-effekter av svensk klimatpolitik – en kommentar, Institutet för

tillväxtpolitiska studier (ITPS).

Carlén, B, Carling, A, och Mandell, S (2005) Svensk Klimatpolitik under nationellt

utsläppsmål respektive avräkningsmål, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms

universitet.

Corrado, C, Hulten, C och Sichel, D (2006) The Contribution of Intangible

Investments to US Economic Growth: A Sources-of-growth Analysis, NBER Working

Paper, No. 11948.

Dansk Industri, Nyhetsbrev 20 juni 2006.

94

Referenser


Dahlberg, M och Forslund, A (2000) Direkta undanträngningseffekter av

arbetsmarknadspolitiska åtgärder, Ekonomisk Debatt 2000, årg 28 nr 8 s 725-737.

Davis, S J och Henrekson, M (2004) Tax Effects on Work Activity, Industry Mix and Shadow

Economy Size: Evidence from Rich-Country Comparisons, NBER Working Paper No 10509.

Disney R, Haskel, J och Hedén, Y (2003) Restructuring and Productivity Growth in UK

Manufacturing, The Economic Journal, 113 (July), pp 666-694.

Du Rietz, G (2004), Effektivitetsproblem med höga skattekilar, Working Paper Series, Ratio.

Earth Institute (2007) First Successful Demonstration of Carbon Dioxide Air Capture

Technology Achieved by Columbia University Scientist and Private Company, Earth Institute

News.

EIA (2004) International Energy Annual 2004.

Ekholm, K och Hakkala, K (2005) The effect of offshoring on labor demand: Evidence from

Sweden, IUI-Working Paper, nr. 654.

Ekonomisk Debatt (2006) Temanummer om globalisering, nr 4, 2006, vol 34.

Eliasson, G, Fölster, S, Lindberg, T, Pousette, T och Erol, T (1990) The Knowledge Based

Information Economy, Industriens Utredningsinstitut, Stockholm.

Energimyndigheten och Naturvårdsverket (2005) Flexibla mekanismer och mål i

klimatpolitiken, Delrapport 3 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till

Kontrollstation 2004.

Energimyndigheten (2006) Styrmedlens interaktion. ER 2006:37.

Ericsson, U, Fall, J, Morin, A (2001) Den svenska skolan – ger mer resurser bättre resultat?

Svenskt Näringsliv, Stockholm.

EU-kommissionen (2006) Report on the Functioning of the Transitional Agreements set out

in the 2003 Accession Treaty (period 1 May 2004-30 April 2006), COM (2006).

Europeiska kommissionen (2007) European Social Reality, Eurobarometer.

Feldstein, M och Horioka, C (1980) Domestic savings and international capital flows,

Economic Journal, vol 90, 314-329.

Finansdepartementet (2006) Beräkningskonventioner 2007. Stockholm

Finansdepartementet (2004) Långtidsutredningen SOU 2004:19. Stockholm

Frederiksen A, E K Graversen, och N Smith (2005) Tax evasion and work in the underground

sector, Labour Economics, Volume 12, Issue 5, s 613-628.

Friedberg L (2007) The Recent Trend Towards Later Retirement, Center for Retirement

95

Referenser


Reserch at Boston College.

Fölster, S, Bodin, M och Lindgren, B (2006) Mödan är sällan sin egen lön,

Svenskt Näringsliv, Stockholm.

Fölster, S (2000) Företagarens återkomst – den nya ekonomin och det entreprenanta

samhället, SNS förlag, Stockholm.

Fölster, S, Widell Norström, H och Wikner, G (2002) Huvudkontorsflytt farligast utanför

Stockholm, Svenskt Näringsliv, Stockholm.

Fölster, S, Hallström, O, Morin, A och Renstig, M (2003) Den sjuka vården, Ekerlids förlag.

Stockholm.

Fölster, S m.fl. (2005) Tidsjakten – Svenskt näringsliv 2020, Svenskt Näringsliv,

Stockholm.

Gates, B (2006) A Robot in Every Home, Scientific American, 16 december 2006.

Gergils, H (2001) Den irländska tigern springer fortfarande, Svensk Handel.

Goulder, Lawrence H (1994) Environmental Taxation and the ‘Double Dividend’: A Reader’s

Guid, NBER Working Paper 4896.

Grufman, C, Morin, A och Fölster, S (2004) Personal- och produktivitetsutvecklingen i den

svenska sjukvården, Svenskt Näringsliv, Stockholm.

Gustafsson, N (2002) En studie av efterfrågeelasticiteter inom turismindustrin, Centrum för

Turismforskning.

Gustafsson, T och Fällström, I (2006) Hushållsnära tjänster på frammarsch i Europa,

Almega, Stockholm.

Gwartney J, R Holocombe, och R Lawson (1999) The Scope of Government and the Welth of

Nations, The CATO Journal vol 18 (2): 163-190.

Hamilton, C B (1998) Kan arbetslösheten bekämpas med skattepolitik? Replik till Holmlund

och Kolm, Ekonomisk Debatt 1998, årg 26 nr 5 ss399-403.

Harrison, A E (2002) Has Globalization Eroded Labor´s Share? Some Cross-country

Evidence, UC Berkeley and NBER.

Harrison, A E och McMillan, M (2006) Outsourcing Jobs? Multinationals and US

Employment, NBER Working Paper 12372.

Hedén, Y (2005a) Entry, Exit and Establishment Survival in Swedish Industry 1986-2000 in

Productivity, upskilling, entry and exit: Evidence from the UK and Swedish Micro Data,

Thesis submitted for the degree of PhD, University of London.

96

Referenser


Hedén, Y (2005b) Restructuring and Productivity Growth in Swedish Manufacturing 1990-

2000 in Productivity, upskilling, entry and exit: Evidence from the UK and Swedish Micro

Data, Thesis submitted for the degree of PhD, University of London.

Henrekson, M (1998a) Högre sysselsättning genom en utvidgad marknadssektor, Ekonomisk

Debatt 1998, årg 26, nr 7, s 515-526.

Henrekson, M (1998b) Så olika och ändå så lika - slutreplik till Holmlund och Kolm,

Ekonomisk Debatt 1998, årg 26, nr 8 s 633-641

Henrekson, M och Stenkula, M (2006) Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige,

Expertrapport till Kris- och framtidskommissionen, Svenskt Näringsliv, IFN Policy paper nr

4.

Heyman, F (2002) Pay Inequality and Firm Performance: Evidence from Matched

Employer-Employee Data, FIEF Working Paper No 186.

Hill, M och Kriström, B (2005) Klimatmål, utsläppshandel och svensk ekonomi, SNS förlag.

IDA (2007) Energiplan 2030, Ingenjörsföreningen i Danmark.

International Federation of Robotics (2006), World Robotics 2006.

Jakobsson, U och Håkansson, C (2006) Utvecklingen av svensk terms of trade, Svenskt

Näringsliv, Stockholm.

Johnreden A-C, C Wallin (2002), Den framtida personalförsörjningen - Tre scenarier till

2015, Underlag framlagt vid AMS seminarium: Arbetskraftsförsörjningen - klarar svenskt

näringsliv den stora generationsväxlingen? i Almedalen 2002, AMS.

Karlberg, L A (2007) Vätgasbilar här om tio år, Ny Teknik, 2007-05-21.

Karlberg, L A (2007) Koldioxiddammsugare gör vindkraften onödig, Ny Teknik, 2007-05-29.

Karlsson, N (2004) Dignity and the Burden of the Welfare State, Working Paper

Series, Ratio.

Kling, D (2007) Radhusproletärer och Ombudskapitalister – om svenskars förlorade

förmögenheter. Timbro, Stockholm.

Kolm, A-S (1999) Kan arbetslösheten reduceras med högre miljöskatter och lägre

löneskatter? i J Henriksson, red. Ekonomi och miljö. En antologi. Arbetarrörelsens

Ekonomiska Råd, 4.

Kongsrud, P M, och Wanner, I (2005), The Impact of Structural Policies on Trade-Related

Adjustment and the Shift to Services, Economic Department Working Papers No 427, OECD.

Konjunkturinstitutet. Produktivitet och löner till 2015, Specialstudie nummer 6.

Konjunkturinstitutet (2003) Samhällsekonomiska konsekvenser för Sverige av begränsad

handel med utsläppsrätter enligt EU:s direktiv, KI Miljöräkenskaper Rapport 2003:1 s 27.

97

Referenser


Koskela, E (2001) Labour taxation and employment in trade union models: A partial survey,

Bank of Finland Discussion papers.

Lallemand, T, Plasman, R och Rycx, R (2004) Intra-firm Wage Dispersion and Firm

Performance: Evidence from Linked Employer-Employee Data, KYKLOS vol 57 - 2004 -

Fasc 541-566.

Layard, R, Nickell, S och Jackman, R (2005) Unemployment: Macroeconomic Performance

and the Labour Market (2nd edition), Oxford University Press.

Leamer, E E och Forslid, R (2006) What have changes to the global markets for goods and

services done to the viability of the Swedish welfare state?, seminarieuppsats 2 september

2006.

Levine, R (2003) Finance and growth – theory and evidence, NBER Working Paper no.

10766.

Levine, R och Renelt, D (1992) A sensitivity analysis of cross-country growth regressions,

American Economic Review, 82, 942-963.

Lindbeck, A, Palme, M och Persson,M (2006) Job Security and Work Absence: Evidence

from a Natural Experiment, Working Paper No. 660¸ Institutet för Näringslivsforskning.

Lindgren, B (2006) Myten om lönebildningens förlorare, Svenskt Näringsliv, Stockholm.

Lindström, T (2003) The Role of High-Tech Capital Formation for Swedish

Productivity Growth, NIER Working paper serier, no 83.

Lundborg, P (2005) Individual Wage Setting, Efficiency Wages and productivity in

Sweden, FIEF Working Paper No 2005.

Mandel, M, (2006) Why The Economy Is A Lot Stronger Than You Think, Business

week, February 13th.

Mann, C L (2006) Accelerating the Globalization of America: The Role for Information

Technology, Institute for International Economics, Washington, DC.

McKinsey (2006) Sveriges ekonomiska välstånd. Utveckling, nuläge och prioriteringar inför

Framtiden, McKinsey & Company.

Miljödepartementet (2002) Sveriges klimatstrategi, Prop. 2001/02:55.

Miljödepartementet (2005) Nationell klimatpolitik i global samverkan, Prop. 2005/06:172.

Morin, A (2006) Skattechock eller välfärdsras utan 500 000 nya jobb, Svenskt

Näringsliv, Stockholm.

Nakamura, L (1999) Intangibles: what to put the New in the New economy?

Federal Reserve Bank of Philadelphia Business review (July/August): 3-16.

Nakamura, L (2001) What is the US Gross Investment in Intangibles? (At least)

98

Referenser


One Trillion Dollars a Year! Federal Reserve Bank of Philadelphia Working paper No

01-15.

Nakamura, L (2003) The Rise in Gross Investment in Intangible Asset Since

1978, MIMEO, Federal Reserve Bank of Philadelphia.

Naturvårdsverket (2005) Svensk tilldelning av utsläppsrätter per bransch 2005-2007.

Naturvårdsverket (2007) Sweden’s National Inventory Report 2007.

Nickell, S (1996) Competition and Corporate Performance, Journal of Political Economy,

Vol 104, no 4, pp724-746.

Nickell, S, Nunziata, L och Ochel, W (2005) Unemployment in the OECD since the

1960s. What do we know? The Economic Journal vol 115 pp 1-27.

Nordin, I (1992) Etik, teknik och samhälle - Ett rättighetsetiskt alternativ, Timbro.

OECD (2004) Employment Outlook 2004.

OECD (2004) Employment Outlook 2006.

Olsson, M (2007) Ökar anställningsskyddet frånvaron?, i Ekonomisk Debatt 2007, årg 35.

Oliner, S D och Sichel, D E (2000) The Resurgence of Growth in the Late 1990s: Is

Information Technology the Story? Journal of Economic Perspectives, Vol. 14, No 4, Fall.

Perrotta, C (2004) Consumption as an Investment: I – The fear of goods from Hesiod to Adam

Smith, Routledge, New York.

Pihl (2003) Miljöekonomi för en hållbar utveckling, SNS Förlag.

Planas, C, Roeger, W och Rossi, A (2003) How much has labour taxation contributed to

European structural unemployment? European Commission Economic Papers.

Prescott, E C (2004) Why Do Americans Work So Much More Than Europeans?, Federal

Reserve Bank of Minneapolis Quarterly Review Vol 28, No. 1 pp 2-13.

Regeringskansliet (2006) Sveriges nationella fördelningsplan avseende utsläppsrätter år

2008-2012.

Rydeman, A och Fölster, S (2003) Vad fick Sverige ut av ”den nya ekonomin”? Svenskt

Näringsliv, juli 2003.

Samakovlis, Vredin, Johansson (2007) En utvärdering av kostnadseffektiviteten i

klimatinvesteringsprogrammen, Specialstudie Nr 12 Konjunkturinstitutet.

Sanandaji, T (2007) Fördelning av tid och inkomst i Sverige och USA, Svenskt Näringsliv, ej

publicerad.

99

Referenser


SCB Arbetskraftsundersökning (AKU).

SCB Befolkningsstatistik.

SCB Nationalräkenskaperna (www.scb.se/templates/Standard____140054.asp)

SCB (2004) Sveriges ekonomi. Statistiskt perspektiv. Fjärde kvartalet 2004.

SCB (2005) Administrativa styrmedel på miljöområdet – hur kan de infogas i

miljöräkenskaperna?

SCB (2005) Nationalräkenskaperna 1999-2004. NR10 SM 0501.

SCB (2005) SCB:s Företagsbarometer mars 2005

SCB (2006) Migration 2005, In- och utvandring och asylsökande, Statistiks

Meddelande BE 68 SM 0601.

SCB (2007a) Bostads- och byggnadsstatistisk, Årsbok 2007.

SCB (2007b) SCB:s Företagsbarometer mars 2007

Science (2007) Sustainability and Energy. Nr 5813, 9 februari.

SFS 2003:262 Förordning om statliga bidrag till klimatinvesteringsprogram.

Sinn, H W (2006) The Pathological Export Boom and the Bazaar Effect: How to Solve the

German Puzzle, The World Economy, vol. 29, s. 1157–1175

Sinn, H W (2004) The Dilemma of Globalisation: A German Perspective, Economice

Internationale, vol. 100, s. 111–120.

Skedinger, P (2006) Svenska minimilöner I den globaliserade ekonomin, Ekonomisk Debatt,

årg 34, nr 4 s 63-77.

SOU 2002:11. Beräkningsrutiner för nationalräkenskaperna. Bilaga 3 till slutbetänkandet från

Utredningen om översyn av den ekonomiska statistiken

Stern, N (2007) The economics of climate change : the Stern review. Cambridge University

Press.

Svenskt Näringsliv (2006) Det ekonomiska läget.

Svenskt Näringsliv (2007) Fakta om löner och arbetstider 2007.

Svenskt Näringsliv (2007a) Nu byggs landet - Det ekonomiska läget mars 2007.

Svenskt Näringslivs företagarpanel (2005) oktober 2005.

Svenskt Näringslivs företagarpanel (2005a) december 2005.

100

Referenser


Svenskt Näringslivs storföretagsundersökning (2005b).

Sveriges kommuner och Landsting (2006) Rapport om arbetsmarknadspolitiska reformer i

Storbritannien och Nederländerna, Stockholm.

Sweden-Japan Foundation, olika nummer av Japan-Nytt

Söderholm, P och Hammar, H (2005) Kostnadseffektiva styrmedel i den svenska klimat- och

energipolitiken? Metodologiska frågeställningar och empiriska tillämpningar, Specialstudie

Nr 8 Konjunkturinstitutet.

Tervahauta, P (2005) Platt skatt skärper konkurrensen och företagens investeringar, ITPS,

Tillväxtpolitisk utblick Nr 9.

The Economist (2007) Are taxes the best means to cut greenhouse emissions

UNESCO (2004) Institute for Statistics estimations, December 2004.

Vägverket (2007) Ren, snål och säker bil. http://www.vv.se/templates/page3____12795.aspx

www.jobcentreplus.gov.uk

www.pisa.oecd.org

www.scb.se/templates/Standard____140054.asp

101

Referenser


www.svensktnaringsliv.se

storgatan 19, 114 82 stockholm, telefon 08-553 430 00

More magazines by this user
Similar magazines