ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING - Visa filer

- Svenska Arkivsamfundets Skriftserle nr 6 - 

ARKIV, SAMHÄLLE 

OCH FORSKNING 

STOCKHOLM 1961

Patronpapperet-ett stycke arkivhistoria 

Av krigsarkivarien Bertil Broorne 

Vårt arkivväsens historia är i mångt och mycket en historia 

om destruktiva krafters spel. Eld och brand, fukt och 

vatten ha för alltid utplånat väldiga arkivbestånd tillhörande 

våra offentliga och enskilda samlingar. En annan fiende 

h a arkiven haft i det värde som ligger i själva skrivmaterialet, 

papperet (tidigare även pergamentet). Före den moderna 

pappersmasseindustrins genombrott på 1850-talet var 

papperet en relativt dyrbar handelsvara och den bristande 

tillgången tvingade till en ofta ganska drastisk hushållning 

därmed. Hur pappersbristen gjorde gamla handlingar till en 

eftertraktad handelsvara och bl. a. föranledde en lång rad 

stölder i våra offentliga arkiv under 1700-talet och bör j an 

av 1800-talet har ingående skildrats i en uppsats av Sam 

Hedai·. 1 Det faller i ögonen när man läser den kulturhistoriskt 

fängslande utredningen, hur ofta man stöter på gardeskarlar 

i sammanhang med pappersstölderna, och i referaten 

av rättegångsprotokollen hittar man stundom små 

notiser av särskilt intresse. En gardist uppgav sålunda vid 

förhör, att han sett att man till patroner haft papper, som 

det stått krigskollegium och amiralitetskollegium på. En 

viktualiehandlare Enblom, som köpt stulet papper av en 

gardist, förklarade att han trott att soldaterna hade förvärvat 

det på rättmätig väg. Gardisten hade vid ett tillfälle 

föregett sig vara skickad av sina officerare, som skulle ha 

upphandlat papperet för patrontillverkning men måst kassera 

det på grund av dess styvhet. Hedars rika florilegium 

av rättsfall rörande arkivaliestölder kan utfyllas med ett 

mål, behandlat åren 1807 och 1808 vid stockholmseskaderns 

krigsrätt. Det hade som så många gånger förut förekommit 

l Offentliga handlingat· hos Stockholms kryddkrämare, hökare och 

krögare, Meddelanden från Svenska Hiksarldvet (MHA') 1935 (Sthlm 

1937) . 

3

Bertil' Broorne 

stulna arkivhandlingar i bodarna i Stockhohn - det rörde 

sig om cirka 30 lispund papper. Men det egendomliga var, 

att man ej med ens kunde klarlägga varifrån handlingarna 

stulits, trots deras uppenbara kammarkollegieproveniens. 

Först . småningom fann man spåret till ett av kronans förråd 

på Skeppsholmen, dä'r papperet stulits av gardister på 

vakt bl. a. med hjälp av en båtshake, som stuckits in i en 

glugg ·- vi känna igen metoden från liknande stölder redovisade 

av Hedar. I förrådet hade handlingarna lagrats för 

ittt vid behov användas till patronpapper. 2 

Vi äro härmed framme vid en företeelse, kronans behov 

av papper för patrontillverkning, som i hög grad kommit 

att verka ödeläggande på våra arkiv. Saken är sedan länge 

väl bekant och också behandlad här och var i den arkivhistoriska 

litteraturen. Men frågan torde ändå vara förtjänt 

av ytterligare uppmärksamhet, ej minst på grund av den 

vidgade kunskap som därigenom kan nås om viktiga arkivförluster 

i äldre tid. 

Här i Sverige vill det synas som om papperspatroner an 

Yänts redan under Gustav II Adolfs krig 3 men de torde därefter 

för en tid ha kommit ur bruk för att åter börja begagnas 

vid 1600-talets slut. Man får säkert tänka sig, att papperspatroner 

kommit till användning under stora nordiska 

kriget. Samtidigt utnyttjades papperspatroner och pappersgranater 

vid exercisen. Första gången pappersgranater omtalas 

i sådant sammanhang är i ett exercisreglemente från 

1680. 4 

På grund av statens sparsamhet funnos länge ej några särskilda 

anslag för inköp av patron papper. Materialet måste anskaffas 

under hand. Troligen ha gamla arkivhandlingar vid 

regementena tidigt tagits i bruk. Också ur krigskollegiets 

arkiv hämtades snart nog patronpappersmateriaL En samling 

oinbundna suppliker 1660- 1667 levererades sålunda 

1719 till patroner för regementena." Då krigskollegiet 1732 

2 Armens flottas Stocld10lmseskaders krigsrättsprotolwll 1807 och 

1808, jfr krigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1808 nr 250 och 411. 

De citerade handlingarna förvaras, där· intet annat anges, i krigsarkivet 

(Kr A). . . 

3 Jfr för Danmark Kristian IV :s order till domkapitlet i Lund 17/ 5 

1634 att sldclta munkpergament och papper till tyghuset i Köpenhamn. 

C. G. Weibull, Bidrag till Lunds doml,apitels och dess arldvs historia·. 

Historisk tidskrift för Sl{åneland, 4, s. 160 not 4 (benäget meddelande av 

riksarkivarie Ingvar Andersson). 

4 J. Alm, Eldhandvapnen, l (Sthlll} 1935), passim. 

G Anteckning trol. från 1720-talet i ett inventarium över krigskollegiets 

arkiv 1711, Inventarieförteclmingar över krigskollegiets arkiv 1685 

- 1740, krigskollegiets kansli. 

4

Bertil Broome 

året därpå av nya liknande beslut. Till en början gällde det 

åter fortifikationskontoret men snart nog beslöt kollegiet att 

aktuarien, som hade hand om arkivet, och samtliga kontor 

skulle upprätta förteckningar över gamla rullor och dolmment, 

som »för tiden till intet mer kunna gagna och nyttjas 

än vad själva papperet angår» och som avsågs till patronpapper. 

Resultatet blev att aktuarien ur kollegiets arkiv 

plockade ut ett stort antal artilleriräkenskaper, de äldsta 

från 1628, att begagnas av artilleribataljonen på Gotland. I 

samma syfte lämnades gamla protokoll och domböcker från 

krigsfiskalen att användas vid behov. 12 

Efter fredsslutet 1743 var det exercisen vid förbanden 

som ställde nya anspråk på patronpappersförråden. Material 

torde i någon mån fortfarande ha hämtats ur arkiven 

men krigskollegiet kunde 1746 konstatera att tillgång ej 

längre fanns på »gammalt pappel'», varför man blev hänvisad 

till upphandling. 13 Det visar sig också att papper levererades 

till kronan under de närmast följande åren bl. a. 

från den kände boktryckaren Lars Salvius. 14 Ett beslut av 

krigskollegiet från år 17 51 tog emellertid sikte på att åter 

tillgripa arkivalier, denna gång »en hop i artillerikontoret 

befintliga gamla rullor och andra handlingar som till ingenting 

numera äro dugliga» dock med den karakteristiska reservationen 

»att krigskommissarien ser på dem, att ej några 

därtill tagas som kunna tjäna till upplysning och rättelse i 

framtiden». 1 5 

Det var hittills framför allt krigskollegiet som levererat 

patronpapper till armen. Så småningom kom man emellertid 

att rikta blickarna på ett annat ämbetsverk med en arkivbildning 

av långt större omfattning: kammarkollegiet 

med dess väldiga serier av reviderade räkenskaper. Kanu·eraren 

Samuel Forslind i krigskollegiet meddelade 1755, att 

han efter ämbetsverkets befallning varit uppe i kammarkollegiet 

och begärt få veta, om man där kunde avlämna något 

»onödigt» papper till patroner för de kommenderingar, som 

skulle avgå till Finland på fästningsarbete. Då kammarkollegiet 

ej kunde ge något omedelbart svar, blev krigskollegiet 

12 Krigskollegiets prot. 23/ 3, 24/ 3, 29 /4, 1/ 6, 30/ 6 1742 . .Jfr B. Steckzen, 

Krig.skollegii historia, 2-3, s. 207 - Gallringen i krigsfiskalslwntoret 

torde ej h a blivit alltför omfattande, ty vid en inventering av kontoret s 

arldv i juni 1743 visade det sig, att åtskilliga »obehövliga» handlingar 

funnos kvar, vilka man önskade överföra till kollegiets arkiv. Krigs 

fiskalskontorets konceptmemot·ial juni 1743. 

6 

13 Krigskollegiets pt·ot. 10/10 1746. 

H lbid. 20/ 5, 4/ 6 174 7, 11/7 1749. 

1u Ibid. 11 / 4 1751.

Patronpapperet - ett slyeke arkivhistoria 

också i fortsättningen hänvisat till gallringar i de egna kontoren,IG 

Kammarkollegiet skulle först nära 25 år senare bli 

den ledande patronpappersleverantören. 

Ar 1770 kom patronpappersfrågan i ett nytt läge. I en underdånig 

skrivelse den 29 januari detta år hemställde sekreta 

utskottet om ett anslag av 400 dlr smt för upphandling 

av patronpapper för armen. Samtidigt framhöll emellertid 

utskottet önskvärdheten av att sådant papper, som förelåg 

vid domstolar, kollegier och andra publika verk och icke 

behövde förvaras för framtiden mot kvitto avlämnades till 

av vederbörande regementschef beordrad person. Varje regemente 

borde få anvisning på de ställen, där man hade att 

mottaga det makulerade papperet. En avskrift av sekreta 

utskottets skrivelse översändes 8 mars s. å. av Kungl. Maj :t 

till krigskollegiet, som först med anledning därav gjorde en 

ny rensning av sina egna kontor men också senare på hösten 

vidarebefordrade utskottsskrivelsen till flertalet centrala 

ämbetsverk, hovrätterna och länsstyrelserna.n Intresset 

för rundskrivelsen visade sig ej vara så stort, som man kanske 

väntat. 18 De flesta - lämnade den helt enkelt obesvarad 

eller meddelade såsom bankofullmäktige och landshövdingeämbetena 

i Växjö, Kristianstad och Helsingfors, att 

något papper ej fanns att tillgå. Landshövdingen i Västerås 

kunde efter att ha inhämtat yttranden från städernas magistrater 

och efter verkställd granskning av landskansliet 

och landskontoret ej avlämna '> något betydligt kvantum» 

vare sig nu eller ännu mindre årligen. Landshövdingeämbetet 

i Halmstad, som infordrat yttranden jämväl från kronobefallningsmännen, 

kunde ej erbjuda annat papper än 

brevkuvert. 1 9 

På andra håll blev hänvändelsen mera resultatrik. överståthållarämbetet 

i Stockholm meddelade att man ur slottskansliets 

arkiv omedelbart kunde avlämna 50 a 60 »starka 

folianter» passprotokoll äldre än 20 år. Något betydande 

kvantum årligen kunde däremot ej komma i fråga »såvida 

16 Ibid. 8/ 4 1755; 12/ 5 1757; jfr även 4/ 3 1768 diskussion om anslmffande 

av patronpapper med anledning av framställning från chefen för 

Nylands infanteriregemente. 

17 Krigskollegiets pro t. 27 / 3 1770, registratur 22 / 5 1770. 

18 Se anteckningar i krigskollegiets annotationsböcker (ingående diarier); 

de flesta svaren i krigskollegiets artilleridepartement, avgjorda 

mål. Jfr l. Waden, Om förbudet .för statlig myndighet att avhända sig 

arkivalier, Donum Boethianum, s. 484 ff. 

19 Krigskollegiets artilleridep., avgjorda mål 1770 III (mellan 826 och 

827), 1771 I (mellan nr 32 och 33, mellan nr 55 och 56, mellan nr 71 och 

72), 1772 l. 

7

Bertil Broome 

man icke vågar skilja sig vid de gamla protokoller, som_ vore 

exekutionsmål, och de därtill hörande handlingar». 2° Krigskollegiet 

beslöt att genast föranstalta om handlingarnas avhämtande. 

Uppgiften anförtroddes anmärkningsvärt nog åt 

aktuarien, som tillsvidare skulle placera volymerna i kollegiets 

arkiv. 2 1 Abo hovrätt skulle låta hopsamla »någon del 

av sådant papper som ej är nödigt att förvaras» . Papperet 

skulle avlämnas till den som bleve utsedd att mottaga detsamma. 

Hovrätten kunde ej uppge hur mycket som i framtiden 

årl,igen kunde erhållas. 22 Huruvida denna gallring blev 

effektuerad har ej varit möjligt att utröna. Kommerskollegium 

svarade, att dess arkiv 1767 undergått en eldsvåda, 

varför ämbetsverket f. n. ej hade något papper att avvara. 23 

Efter några år återkom emellertid detta ämbetsverk. Krigskollegiets 

protokoll den 21 april 1774 förmäler nämligen, 

att kanslisten Johan Daniel Menlös denna dag på kommerskollegiets 

vägnar anhållit att krigskollegiet måtte avhämta 

det »gamla odugliga» papper, som inlagts i en kanunare i 

det av kommerskollegiet tidigare disponerade huset. Krigskollegiet 

lät föra det till patroner användbara papperet -till 

arsenalen, där det skulle förvaras i någon bod, tills kollegiet 

förordnade om dess begagnande. Vilka handlingar, 

som gallringen omfattade, har ej kunnat klarläggas. 

Kammarkollegiet svarade veteligen ej på hänvändelsen 

1770. Det dröjde emellertid ej många år, förrän detta ämbetsverk 

återkom till frågan. Det första kända vittnesbördet 

om användning av k ammarhandlingar till patroner är från 

år 1779, då det till Stockholms rustkammare överlämnades 

ej mindre än 452 - tyvärr ospecificerade - volymer från 

kammarkollegiet. Alltifrån denna tid äga vi - i den mån 

de icke gallrats - en betydelsefull källa till kunskapen om 

dylika arkivleveranser i rustkammarräkenskaperna, där 

arkivalierna togos till uppbörd bland andra ammunitionsartiklar 

såsom druvhagel, kartescher, brandrör, bly, järnskrot 

och krut - inkomstreversalet kan stundom vara en 

hel liten arkivförteckning. Vi kunna i räkenskaperna följa 

hur de 452 volymerna i större eller mindre portioner förbrukades 

under de följande årens exercis vid Livgardet, 

Änkedrottningens livbataljon och Artilleriregementet. Ännu 

20 Krigskollegiets artilleridepartement, avgjorda m å l 1770 I II nr 822. 

Jfr Ö.Ä :s lwnsli, r egistratur 26 / 11 1770, Stocld10lms Stadsarldv. 

21 Krigskollegiet s prot. 14/12 1770. 

22 Krigskollegiets arlilleridepartement, avgjorda mål 1770 Ill (mellan 

tll' 826 och 827). . 

23 l bi d. 1771 l (m ella n nr 135 och 136). 

8

Patronpapperet - e.tt stycke arkivhistoria 

undan dem för krigskollegiets räkning.u Det är tydligt, att 

hovrätten under de närmast följande åren förberedde en 

patronpappersleverans, ty vid den stora eldsvådan på Riddarholmen 

1802 rapporterades att en del till patronpapper 

avsedda »ofruktbara» handlingar, som lagts upp på vinden 

i hovrättshuset, nu blevo lågornas rov. 3 " Så mycket större 

förståelse rönte krigskollegiet hos kammarkollegiet, varifrån 

omgående översändes 350 volymer »gamla tullböcker» till 

rustkammaren.3 6 En del av dessa handlingar användes under 

den närmaste tiden till patronpapper. Aterstoden flyttades 

1800 till laboratorieförrådet i Stockhohn, där redan 

tidigare, i varje fall sedan början av 1790-talet, funnits ett 

lager av arkivvolymer; tyvän är deras proveniens okänd, 

men troligen härrörde de från kammarkollegiet. 37 Av räkenskaperna 

framgår, att de tydligen ganska digra tullböckerna 

vid leveransen 1800 styckats i mindre omfattande enheter.38 

Det kan i detta sammanhang påpekas, att i Stockholm 

fanns ytterligare ett förråd, som innehöll patronpapper, 

nämligen det s. k. utredningsförrådet på Skeppsholmen, 

också det tillhörande armen. I varje fall redan 1801 anträffas 

här en samling patronpappersvolymer. Tyvärr är ej något 

bekant om deras proveniens; vi veta blott, att 100 volymer 

just sistnämnda år levererades därifrån till rustkam 

Inaren.sn 

Med år 1802 kom patronpappersfrågan i ett något annorlunda 

läge. Genom den nyss berörda eldsvådan på Riddarholmen 

den 15 november ödelades som bekant stora delar 

av kammarkollegiets arkiv. På anmälan av kammarkollegiet 

medgav Kungl. Maj :t ett par dagar efter branden, att sådana 

handlingar, som vid sorteringsarbetet visade sig »odugliga 

eller umbärliga», finge avlämnas till krigskollegiet för 

att användas som patronpapper. 40 Redan dessförinnan hade 

troligen kollegiets kontor börjat inventeras. Den 24 november 

föredrogs i kollegiet en promemoria· av kamrerare Ahlbom 

i andra avräkningskontoret, vari han hemställde dels 

34 Ibid. 1798 II nr 566. 

3u Å Kromnow, Arkivbranden på Riddarholmen 1802, Donum Boethianum, 

s. 195. 

HH J{rigskollegiets a•·tilleridep., prot. 30/7 1798, avgjorda mål 1798 II 

m· 344 7, verifikationer 1798 Il. 

:37 Jfr uppgift i armens flottas Stocl{holmseskaders tidigare citerade 

krigsrättsprot. 1807 och 1808. 

as Krigskollegiets artilleriderh verifikationer 1800 Il. 

an Ibid. 1801 I. 

40 Koncept 17/11, kungl. brev 18/ 11 1802, kammarkollegiets arkiv . 

• lf1· Å. Kromnows stora utredning i nyss a.a. 

11 

Bertil Broorne 

om överlämnande av vissa handlingar till kammararkivet 

dels om utgallring av diverse äldre böcker och räkenskaper 

för att överlämnas till krigskollegiet och användas till patroner 

vid regementena »likmätigt vad om slike onödige handlingars 

disposition för detta är vordet förordnat» . På Ahlboms 

förslag till utgallring stodo bl. a. några militiehuvudböcker, 

fortifikationskassahuvudböcker, fältstatsböcker, diverse 

regementsräkenskaper, en mängd amiralitetsräkenskaper, 

diverse hovjaktvarvsräkenskaper och en del krigsmanshusräkenskaper. 

Beträffande en stor del av dessa räkenskaper 

ansåg sig kammarkollegiet utan vidare kunna 

besluta om utgallring. I andra fall skulle man inhämta råd 

av de ämbetsverk, under vilka räkenskaperna egentligen 

hörde, nämligen krigskollegiet om krigsmanshusräkenskaperna, 

kommitten för förvaltningen av armens flottas ärenden 

om Stockholms amiralitetsräkenskaper och generalkvar- 

. termästaren om fortifikationsräkenskaperna. A v dessa myndigheter 

motsatte sig endast krigskollegiet den ifrågasatta 

gallringen, i det att ämbetsverket den 21 januari 1803 beslöt, 

att krigsmanshusräkenskaperna med hänsyn till de 

»gagnande upplysningar», som möjligen kunde inhämtas ur 

dem, skulle tagas i förvar av krigsmanshuskontoret. 41 Det 

är följaktligen uppenbart, att större delen av de till utgallring 

i kammarkollegiets andra avräkningskontor föreslagna 

räkenskaperna kom att användas till patronpapper. Av räkenskaperna 

för Stockholms rustkammare framgår, att 400 

volymer från kammarkollegiet den 27 april 1803 där togos 

till uppbörd. Tyvärr har något kvitto eller reversal härpå ej 

kunnat anträffas.42 

Utgallringarna i kammarkollegiets kontor fortsatte emellertid. 

Från andra avräkningskontoret avlämnades den 17 

augusti 1803 till rustkammaren 24 säcker postpapper, 210 

volymer kontributionsränterihandlingar och 30 volymer 

»upphandlingskommissionshandlingar». På reversalet är 

antecknat, att det i säckarna förvarade papperet var så förskämt 

av vatten, att det måste kastas bort vid ankomsten 

till rustkammaren. Samma dag levererades dit också 288 

volymer gamla handlingar från tull- och licentkontoret. 4 3 Ett 

41 ]{ammarkollegiets pro t. 24/ 11, 17/ 12 1802, kammarkollegiets al"ld v; 

kommitten för förvaltningen av annens flottas ärenden, konceptregistrntm· 

10/ 12 1802; krigskollegiets fot·tifikationsdepartement, fortifilwtionskammarkontoret, 

koncept 16/ 12 1802, krigslwllegiets civila departement, 

pt·ot. 21/1 1803. 

42 ]{rigskollegiets artilleridep., vel"ifiltationer 1803 III. 

43 Krigslwllegiets nrtillel"idep., verifilwtionet· 1803 III. 

12

Patronpapperet - ett slyeke arkivhistoria 

par veckor senare överlämnade första och andra provinskontoret 

ej mindre än 796 volymer till utredningsförrådet 

på Skeppsholmen, varifrån de i någon mån kommo att utlämnas 

till patroner under de närmast följande åren för att 

slutligen 1811 överföras till ammunitionsförrådet. 44 

Under år 1804 upprättade den nyssnämndeAhlbomiandra 

avräkningskontoret ytterligare en förteckning på »onyttiga» 

räkenskaper. Den överlämnades den 28 maj nämnda år 

till kammarrätten med förfrågan om hinder mötte för 

att handlingarna användes till patronpapper. Kammarrätten 

framkastade i sitt svar den tanken, att de på listan 

upptagna räkenskaperna för armen och flottorna borde 

överlämnas till förvaring hos sina »huvudverk». Med anledning 

härav fick andra avräkningskontoret den 18 juni kammarkollegiets 

uppdrag att lämna qtdrag ur kontorets törteckning 

på bl. a. dels de räkenskaper, som efter kontoi·ets 

tillstyrkande och kammarrättens yltrande kunde umbäras 

och användas till patronpapper, dels de räkenskaper, som 

väl ej vid revisionen eller för annan upplysning i kammarrätten 

ansågos nyttiga men som dock borde vårdas av de 

verk och stater, under vilka de hörde. Ett memorial i enlighet 

härmed behandlades i kammarkollegiet den 30 juli 1804. 

Förteckningen över de till patronpapper avsedda räkenskaperna 

överlämnades till krigskollegiet, där ärendet föredrogs 

den 20 augusti s. å. Tygmästare Palm i Stockholms 

arkli fick order att med ledning av förteckningen på ort och 

ställe utröna, om de där upptagna handlingarna kunde användas 

till patronpapper, och överenskomma om deras avhämtande. 

Räkenskaperna skulle på grund av att det saknades 

fuktfritt rum i rustkammaren uppläggas på vinden till 

stora tyghuset vid artillerigården. Leveransen ägde rum den 

23 oktober 1804 och bestod av 250 volymer, bl. a. Kungl. 

Maj :ts reseräkningar 1672- 1782, diverse fästningsbyggnadsräkenskaper, 

avlönings- och mönsterrullor, amiralitetsräkenskaper 

och fältstatsräkenskaper, vidare bl. a. räkenskaper 

för i Ryssland fångna officerares och betjänters 

underhåll 1706- 1722 och krigsexpeditionens räkenskaper 

1716-1718.45 

44 l{rigskollegiets intendentsdep., räkenskapet· för beklädnings-, trossoch 

utredningspersedlar i at·senalen 1803. 

45 Kammarkollegiets prot. 18/6, 30/7 1804, kammarkollegiets arkiv; 

krigskollegiets artilleridep., föredragningslistor 1804, s. 667, verifikationer 

1804 III; Stockholms tygstation, ink. handl. 1804. Jfr G. K[leen], 

Anteckningar om svenska krigsarkivet, K. Krigsvetenskapsakademiens 

tidskrift 1880, s. 20 f. 

13

Bertil Broome 

Också kammararkivet, där kammarkollegiets äldsta räkenskaper 

förvarades, kom att i hög grad släppa till patronpapper. 

På grundval av ett memorial från arkivinspektoren 

Salentus bes!öt kammarkollegiet redan den 16 augusti 1803 

en utgallring, som emellertid verkställdes först två år senare. 

Kammarkollegiet översände den 12 augusti 1805 till 

krigskollegiet · förteckningar över räkenskapsmaterialet, 

varefter besiktning av handlingarna i fråga ägde rum genom 

adjutanten i artilleridepartementets militärkontor kapten 

C. G. Bergs försorg. Han framlade en plan för deras fördelning 

mellan rikets viktigare artilleriförråd. Hela beståndet, 

omfattande ej mindre än 4702 volymer, kvitterades i stockhalms 

arkli den 5 september s. å . Leveransen bestod av 

amiralitetsräkenskaper 1623-1725, posträkenskaper 1666- 

1789 och tullräkenskaper 1535-1729, allt spridda år - i 

realiteten hade· man vid verkställigheten sträckt sig över 

kammarkollegiets formella beslut två år tidigare. 40 Av de 

ännu bevarade arkivbestånden finna vi å andra sidan, att 

förstörelsen ej totalt drabbade de utdömda volymerna. Ett 

och annat band skonades. Den omtalade besiktningen av den 

militära sakkunskapen har måhända varit anledningen till 

den för historikerna gynnsanuna effekten, att somliga volymer 

befunnits odugliga för sitt ändamål, kanske dävna av 

fukt, och till följd härav undgått förödelse. Det till patronpapper 

uttagna materialet undergick växlande öden. 2 000 

volymer skickades till generalguvernören i Pommern. 800 

band forslades med fartyg till Göteborg, där så gott som 

alla volymerna vid framkomsten måste kasseras som odugliga 

till patronpapper. Ett mindre parti torde ha sänts till 

armens flottas eskader i Abo. 4 7 

Leveranserna från kammarkollegiet fortsatte. I skrivelse 

den 18 december 1805 meddelade verket krigskollegiet, att 

vid första provinskontoret funnas tio säckar med lösa, sönderrivna 

och skingrade gamla papper, av vilka ej kunde 

göras bruk. Krigskollegiet anmodades hämta papperet såsom 

förmodligen användbart till patroner. Den 7 februari 

1806 mottog ammunitionsförrådet 42 buntar handlingar 

från kontoret i fråga. 4 B 

40 Förteckningen bland Leveranser från kammararkivet till kammarkollegiet 

m.fl. ämbetsverk och arkiv, ämbetsarkivet, KA; krigskollegiets 

artilleridesp., avgjorda mål1805 nr 920, 948. 

47 Krigslwllegiets artilleridep., prot. 11/9, 2/11 1805, 26 / 4 1806, registratur 

28/8, 23/10 1805, verifikationer 1807 III. 

48 Krigskollegiets artilleridep., pro t. 25 / 1, 17/4 1806, avgjorda mål 

1806 I (nr 135), II (m· 700), förslag och rapporter från Stocltholms ammunitionsförråd 

1806-1814. 

14


utredningsförrådet på Skeppsholmen, i omedelbar närhet 

av ammunitionsförrådet, överflyttade arkiv ej var främmande 

för en varsam utgallring med syfte att erhålla påfyllning 

av patronpappersförrådet Den vaga gränsen mellan 

arkivet och detta förråd skymtar i en promemorieanteckning 

av Tibell från 1826 rörande några till utgallring 

ifrågasatta handlingar: »Dessa handlingar böra dock läggas 

serskilt i boden (tydligen intill utredningsförrådet) och ej 

utanordnas (till patronpapper) förrän s·edan arkivet i förrådet 

är upstält och ordnat, samt en ny granskning om 

deras framtida behöflighet kan hinna företagas. » Det har ej 

säkert kunnat utrönas, om handlingarna i fråga kommo att 

användas. till patronpapper.54 

Från slutet av 1820-talet finnas ett par gallringsbeslut av 

intresse i här föreliggande sammanhang. 5 5 Kungl. Maj :t 

medgav den 27 juni 1827 utgallring av 558 band posträkenskaper, 

som året förut överlämnats från kammarkollegiets 

civil- och militieavräkningskontor till överpostdirektionen, 

med förordnande att de skulle användas vid artillerilaboratoriet. 

Krigskollegiet mottog genom kammarkollegiets skrivelse 

den 14 augusti s. å. underrättelse om beslutet och 

beordrade tygmästaren i Stockholm att låta avhämta handlingarna.50 

Kungl. Maj :t medgav vidare genom skrivelse den 

27 februari 1828 kommerskollegiet att till krigskollegiets 

ammunitionsförråd överlämna »äldre onyttiga handlingar». 

Handlingarna, som omfattade 418 bunta.r, kvitterades av 

vederbörlig förrådspersonaL Vid besiktning hade emellertid 

en del av beståndet visat sig vara förmultnat, och då papperen 

i fråga ej synas ha blivit tagna till uppbörd, är det möjligt 

att hela partiet måst kasseras.57 

Den hittills givna framställningen har framför allt visat 

hur kronans förråd i Stockholm mottagit leveranser av 

centrala ämbetsverks handlingar för att utnyttjas till 

G4 Diverse handlingar rörande krigslwllcgict bland J,rigskollegiets 

oordnade handlingar, KrA. 

55 De b åda gallringarna i lwmmarlwllegiets arkiv 23/ 5 1823 och 23 / 11 

1840 synas ej ha lett till patronpappersleveranser (jfr H. Wichman, Förtcclming 

över av Kungl. l\Iaj :t utfärdade gallringsföreskrifter t.o.m. 

1950, MRA 1949- 1950, s. 151 ). 

uO Leveranser från ]{ammararkivet till ]{ammarlwllegiet m.fl. ämbetsverk 

och arkiv, ämbetsarkivet, l{ A; ]{rigskollegiets artilleridep., avgjorda 

mål 1827 nr 1832. 

57 Arkiva1·ie Ingvar Holmberg har haft vänligheten p åpelw att det 22 / 4 

1828 daterade kvittot förvaras i kommerskollegiets arkiv, huvudarkivet, 

vol. D VII b :1 , Riksarkivets östermalmsavdelning. Jfr J. A. Almquist, 

Kommerskollegium, s. V. 

16

Palronpappere't - e.lt 'styck e arlciiJhisloria 

ersattes med metallpatroner. Visserligen redovisas allt framgent 

ända till slutet av 1800-talet patronpapper i anununitionsförråden, 

men härvidlag torde nu genomgående vara 

fråga om upphandlat papper. Det papper, som i allt större 

utsträckning av utrymmesskäl kom att i fortsättningen utgallras 

ur arkiven, levererades i stället till pappersbruk eller 

förbrukades som bränsle. Det är en ödets ironi, att en stor 

del av krigskollegiets arkiv 1867 kom att offras i brännugnarna 

i den stora nyanlagda fabriken för kopparpatroner 

vid Marieberg. Påpekas kan emellertid, att till patronpapper 

utgallrade handlingar i något fall kommit att bevaras, kanske 

bottglömda i något förrådsutrymme, varifrån de tagits 

in till armeförvaltningen, på vars vind i början av 1900-talet 

anträffades en samling räkenskaper med ursprunglig kam 

markollegieproveniens och åtminstone delvis identiska med 

handlingar som uttryckligen beslutats till utgallring för att 

användas till patronpapper.G 4 

Den här givna framställningen av arkivhandlingars begagnande 

till patronpapper gör naturligtvis ej anspråk på 

fullständighet. Åtskilliga detaljer kunna säkerligen fogas 

till redogörelsen. Många gånger ha arkivalier helt visst förbrukats 

som patronpapper utan att några spår därav anträffats 

i form av beslut eller redovisning - även den 

militära »pappersexercisen» har haft sina gräns·er. Redan 

av vad man nu vet kan emellertid fastslås, att den historiska 

forsimingen förlorat ett mycket omfattande och viktigt 

arkivmaterial, som offrats till patronpapper. Av förlusterna 

vill man kanske särskilt beklaga den av så stora mängder 

post- och tullräkenskaper, men också förlusten av huvuddelen 

av flottans räkensk.aper är t . ex. en besvärande lucka. 

Den historiska forskningen får här nöja sig med slumpvis 

bevarade typexemplar. 

Ett och annat som utdömts till patronpapper har räddats 

genom att den militära sakkunskapen vrakat detsamma för 

ändamålet i fråga. Också av andra skäl ha handlingar undgått 

förstörelse. Kanslikollegiet ingrep vid ett tillfälle på 

1770-talet för att åt forskningen rädda ett antal kistor med 

arkivalier i arsenalen. Ehuru de ej klart utsägs, vill man se 

framstöten som en åtgärd för att förhindra handlingarnas 

användande till patronpapper.G 5 Ammunitionsförråden ha 

G4 Armeförvaltningens civila departement, avgjorda mål 1903 nr 1389. 

Konceptförteckning över det på armeför valtningens vind anträffade 

räkenskapsmaterialet i Handlingar rörande arkiv och bibliotek i Sverige, 

ämbetsarkivet, KrA. 

G5 Se t.ex. krigskollegiets prot. 13/11 1775, 15/ 7, 4/ 11 '1776. 

19


också skaffat en ·och annan autografsamlare material. I 

Första livgrenadjärregementets arkiv finns en fascikel 

handlingar med följande anteckning på omslaget: »Dyrnara 

och högst intressanta documenter». Det är fråga om en samling 

fragment av växlande ursprung, vilkas gemensamma 

förekomst här synes kunnat förklaras endast med antagano 

det, att vi ha att göra med patronpappersrester - härpå 

tyder även en sådan omständighet som att från en enstaka 

handling rivits bort ett stycke av den storlek, som enligt 

gliilande föreskrifter krävdes för tillverkningen av en patron. 

Till beståndet hörde rester av såväl krigskollegiets 

som kammarkollegiets arkiv för åren 1730-1786, dvs. just 

den tid då arkivgallringarna voro särskilt intensiva.nG 

66 Om några andra handlingar, som kunna tänkas härröra från patronpappersförråd, 

se B. Broome, l{rigsarkivet och de privata arkiven, 

Personhistorisk tidskrift 1958, s. 114 med not 54. 

20

Folke Sleman 

översikterna avse protokoll från den reguljära lokala 

rättsskipningen. Protokoll från konungsdom, borgrätter och 

specialdomstolar uteslutas. Ej heller medtages protokollsmaterialet 

från Stockholms stad. Detta är som bekant redan 

till största delen publicerat. Efter den senast utkomna delen 

av serien Stockholms stads tänkeböcker från år 1592 torde 

högst två ytterligare delar kunna innefatta all text fram 

till 1615. 

Här framlägges tre översikter över domboksmaterialet 

före 1615. Den första omfattar domböcker (riksarkivet, den 

andra domböcker i landsarkiven och den tredje redogör för 

material i arkiv och handskriftsamlingar utom riksarkivet 

och landsarkiven. översikten över landsarkivens material 

bygger på uppgifter, som dessa på riksarkivets anmodan 

-ingivit. Beträffande övriga institutioner bygger framställningen 

i regel på meddelanden om antalet blad, som institutionerna 

välvilligt lämnat författaren. Utom dessa översikter 

över handskriftsmaterialet ges till sist en förteckning 

över domböcker och tänkeböcker, som redan äro tryckta 

eller vilkas utgivning är planerad. I denna medtages enligt 

direktiven för landsarkivariemötet utgåvor, som innefatta 

text fram till år 1680. Ä ven denna förteckning är i stor utsträckning 

byggd på uppgifter, lämnade av landsarkiven. 

översikterna kunna säkert både kompletteras och beriktigas 

vid en finkamning av materialet. De torde likväl ge 

en föreställning om det bevarade materialets storleksordning 

och fördelning på landsdelar, som är fullt tillräcklig 

för en diskussion av en eventuell publicering. 

Ett särskilt problem utgör avgränsningen mellan domböcker 

och saköreslängder. En motivering för att domböcker 

skulle utskrivas och insändas till centrala myndigheter, 

var som bekant kontrollen över bötesuoobörden. Det finns 

exempel på domböcker, som i sådant syfte insänts även till 

lagmän. Det urval av ärenden, som presteras i sådana domböcker, 

är starkt präglat av syftet med deras insändande. 

Brottmål, som ledde till eller kunnat leda till böter, dominera. 

Å andra sidan gjordes saköreslängderna ibland så, att 

vissa mål refererades tämligen utförligt. Det kan ibland 

synas vara en tillfällighet, om handlingen rubricerats såsom 

dombok eller såsom saköreslängd. Ett närmare ställningstagande 

till denna fråga har icke här från fall till fall gjorts. 

Ett sådant måste emellertid inverka oå storleken av det 

material, som skall medtagas i en editiÖn. 1 Här må emeller- 

1 Jfr M. Collrnar, Sörrnländsl{a häradsdornböcker från 1500-talet 

(1953), s. 11. 

22

Svenskt domboksmaterial före 1615 

tid särskilt nämnas de saköreslängder för Västerbotten, 

som finnas i kammararkivets landskapshandlingar. De ange 

vanligen datum, då tingen höllos, och nämndens sammansättning. 

De ha här nedan medtagits från år 1586 och framåt, 

från vilken tid mer utförliga referat synas förekomma. 

De skilda förvaringsplatserna av domböckerna ha ·sin förklaring, 

dels i handlingarnas olika proveniens, dels i speciella 

arkivhistoriska omständigheter. En kortfattad framställning 

av dessa förhållanden skall här ges. 

Enklast ligger det till i fråga om stadsprotokollen, dvs. 

protokollen från borgmästare och råds sammanträden samt 

från underdomstolarna under dessa, i det här redovisade 

materialet endast bytinget i Malmö. Det rör sig om städernas 

egna exemplar, som hela tiden tillhört deras arkiv. Någon 

förpliktelse att avlämna renovationsexemplar är för städerna 

icke känd före 1614 års rättegångsordinantia, och 

ordinantians föreskrifter ha för städernas del lämnat rätt 

obetydliga spår för den tidsperiod det här gäller. 

Inte heller någon föreskrift för lagmännen alt leverera 

protokoll till annan myndighet 2 är före den nämnda rättegångsordinantian 

1614 bekant. Enligt denna skull e såväl 

lagmän som häradshövdingar inge renovationer av sina 

protokoll till den då inrättade Svea hovrätt ( § 15) .' 1 Då lagmansrätten 

denna tid knappast hade någon självständig 

arkivbildning, måste de lagmanstingsprotokoll, som finnas 

bevarade från tiden före 1614, med största sannolikhet anses 

härröra från lagmännen själva och med privatarkiv ha tillförts 

de offentliga samlingar, där de nu förvaras. 

Det är väl känt, att det åtminstone sedan mitten av 1500talet 

funnits föreskrifter om att häradshövdingar skulle 

lämna exemplar av sina domböcker eller utdrag ur dessa 

till kammaren och kansliet.4 Från Karl IX:s tid finns det 

dessutom stadgat, att ett exemplar av domboken skulle läggas 

ned i häradskistan. Vidare finnas bevarade renskrifter, 

som gjorts av lagläsare för den ordinarie häradshövdingens 

räkning, och lagläsarnas konceptexemplar, som varit avsedda 

för deras eget bruk. Sådana »privata» domböcker ha 

på skilda vägar hamnat i offentliga institutioners handskriftsamlingar. 

Så småningom tycks inom Svea hovrätt ett behov ha gjort 

sig gällande att för domsverksamheten få disponera över 

2 Jfr N. Edling, Upplands lagmansdombok 1578- 1579 (1929) , inledn., 

s. 54. 

3 Tryckt: Svenska riksdagsaktei·1611-1616, s. 422 (jfr s. 392 ) . 

4 Se särskilt J. E . Almquists framställning, a.a., s. 8 ff. 

23

Folke Sleman 

de äldre domböcker och rättegångshandlingar, som inkommit 

till och förvarades av det kungliga kansliet. Saken behandlades 

i två kungliga brev vid mitten av 1600-talet. Det 

första av dem, den 5 juni 1658, förutsatte egentligen, att 

kopior på hovrättens anfordran skulle lämnas ut från kanslikollegium 

till hovrätten.o Det är inte känt, om detta brev 

fått någon effekt. När Kungl. Maj :t den 17 juli 1662 återkom 

till ärendet, var påbudet mer generellt utformat. Det 

säges här, att i »rijkzens cantzlij archivo» skulle finnas åtskilliga 

,akter och handlingar, som hörde till de andra kolllegierna 

och som rimligtvis borde förvaras hos dem, såsom 

dom- och jordeböcker. Allt sådant skulle uppsökas av arkivsekreteraren 

och levereras till sitt behöriga kollegium. 

Detta brev ledde till resultat. En rätt specificerad lista 

över arkivalier, som överlämnades från kansliet till Svea 

hovrätt, finns bevarad.G Den visar, att domböcker icke endast 

från hovrättens område utan även från Finland och 

från Göta hovrätts jurisdiktionsområde ingingo i leveransen. 

Huvuddelen måste ha bestått av de före 1614 insända 

renovationerna. Dessa kunna dock redan då ha varit uppblandade 

med domböcker av privat karaktär, härrörande 

från de samlingar, som konfiskerades vid Karl IX :s konflikter 

med högadeln. 

Det förra kungliga brevet, från 1658, tog riksarkivarien 

Nordström till utgångspunkt, då han år 1859 begärde hos 

Svea hovrätt, att dess äldre domböcker och rättegångshandlingar 

skulle avträdas till riksarkivet.7 Han motiverade sin 

anhållan bl. a. med föreliggande planer på att utge äldre 

handlingar av rättshistorisl( betydelse. I den plan för riksarkivets 

publikationsverksamhet, som han något senare på 

året ingav för fastställelse till Kungl. Maj :t, är uttryckligen 

endast Erik XIV:s höga nämnds dombok upptagen, andra 

domböcker omtalas i förbigående. 8 Leveransen kom emellertid 

till stånd. Dess innehåll avspeglar sig i en av J. A. 

Posse uppgjord, odaterad konceptförteckning i riksarkivets 

ämbetsarkiv. Den innefattade emellertid icke restlöst alla 

Svea hovrätts domböcker. Ännu 1861, då docenten C. L. 

Runbom började gallringsarbetet i hovrättens arkiv, funnos 

5 Jfr E. Malmsten, Anteckningar om Svea hovrätts arkiv (MRA 

1913- 1915), s. 114; J. E. Almquist, a.a., s. 23. 

6 Jfr S. Bergh, Svenska riksarkivet 1618- 1837, s. 388 f.; S. Land ah l, 

Skoglar Bergström och gallringen i Svea hovrätts arkiv (i Donum Boethianum, 

1950), s. 201. 

7 Jfr Malms ten, a.a., s. 113 f.; Almquist, a. a., s. 23 f. 

8 Handl. till Kungl. brevet 20 april 1859 (ED),RA. 

24


där domböcker från 1500-talet och början av 1600-talet. 9 

Även dessa ha överlämnats till_ riksarkivet. Man möter 

ibland på domböcker - i enstaka fall även på sådana, som 

numera förvaras i landsarkiven- påteckningen »från riksarkivets 

äldre samling» eller liknande. Denna riksarkivets 

äldre samling var alltså de domböcker, som förelågo, då den 

stora mängden av domböcker från häradsrätternas arkiv 

började inströmma till riksarkivet på 1870-talet. Dess innehåll 

torde i huvudsak ha utgjorts av leveranserna från Svea 

hoyrätt på 1850- och 1860-talen. Delar av den torde dock av 

gammalt ha förvarats i riksarkivet. 

Ett resultat av det intresse, som på 1850- och 1860-talen 

ägnades åt arkivförhållandena vid underdomstolarna av 

justitieombudsmännen S. L. Theorell och N. A. Fröman, var 

Kungl. Maj :ts cirkulär av den 28 september 1869 med förordnande, 

att häradsrätternas domböcker och andra liknande 

handlingar från tiden före 1736 skulle överflyttas till 

riksarkivet. 1o Sedan dessa överflyttningar ägt rum, var hela 

det äldre domboksbeståndet för häradsrätternas del i liuvudsak 

sammanfört i riksarkivet. Det blev där föremål för 

ordningsarbeten, som gått ut på att domböckerna häradsvis 

skulle sammanföras till kronologiska serier. Förloppet är 

icke särskilt -väl känt, men enheter som tillhört »riksarkivets 

äldre samling», blandades hänsynslöst in bland de från 

häradsrätterna inkomna domböckerna. 

När sedan det första landsarkivet inrättats, tog riksarkivarien 

Odhner initiativet till att de äldre häradstingsdomböckerna 

överfördes till landsarkiven. Det var inte frågan 

om någon proveniensmässig fördelning, så att originaldomböcker 

skulle förenas med de häradsrätters arkivalier i 

landsarkiven, till vilka de hörde, medan renovationerna behöllos 

av riksarkivet. Odhner ansåg det irrationellt, att häradstingsprotokollen 

före 1736 voro att söka i riksarkivet, 

mellan 1736 och 1800 i landsarkiven och från 1801 hos häradsrätterna. 

Han ville därför leverera alla riksarkivets 

domböcker till landsarkiven. De enda domböcker, han ville 

undanta, var sådana häradstingsdomböcker före 1614, som 

innehöllo protokoll från lagmansting, landsting eller räfsteting, 

samt lagmanstingsprotokollen före 1614. Dessa kunde 

ibland innehålla protokoll eller andra upplysningar rörande 

utövningen av konungens högsta domsrätt. Sådant ansåg 

9 Landahl, a.a., s. 200. 

lO B. Linden, Andra byråns förteckningsarkiv i riksarkivet (i Donum 

Boethianum, 1950), s. 253. 

25

Svenslet domboksmaterial före 1615 

stelnad i former än att hörda vittnens autentiska uttryckssätt 

kan skina igenom. För person- och ortnamnsforskning 

äro domböckerna ovärderliga. Vid häradstingen dryftades 

bygdens gemensamma angelägenheter och fattades beslut. 

Anteckningar om sådana av allmän art förekomma i 

protokollen. 

Den hittillsvarande utgivningen av domböcker och tänkeböcker 

har gynnat städerna och av landsbygden, på grund 

av Nils Edlings verksamhet, framför allt landskapet Uppland. 

Ett grovt överslag har givit vid handen, . att av det 

material, som här redovisas med angivelse av bladantal, är 

ungefär 2 600 blad redan utgivna. Av dessa falla cirka 840 

blad på landsbygden och ungefär l 600 på städerna, resten 

på Finland. 

Söker man bilda sig en uppfattning om storleksordningen 

av en utgivning av det återstående materialet bör följande 

beaktas. Från totalsumman 25 272 blad bör dragas i första 

hand de 695 blad, som falla på Finland. En utgivning av de 

finska domböckerna från svenskt håll kan i varje fall icke 

vara en förstahandsuppgift. Vidare måste från totalsumman 

också dragas en del svårt skadade och konserverade 

volymer, såsom Västmanlands domböcker 1599- 1627 och 

lagläsaren Jöran Lar·ssons domböcker för Uppland åren 

1600--1609. Vad som här finnes kvar av texten är så kringskuret, 

att man knappast kan ha någon större glädje av att 

få det satt på tryck. Härigenom avgår cirka 300 blad. Då 

det nu förhåller sig så, att de bevarade texterna bestå dels 

av originaldomböcker, dels av insända renovationer, dels 

slutligen av lagläsarnas koncept, måste man överväga, om 

domböckerna täcka varandra och texten alltså kan vara 

identisk. Att döma av den Öv·ersikt, som Jan Eric Almquist 

givit av häradstingsprotokollen före 1614, tycks det i rätt 

liten utsträckning vara så, att olika kategorier domböcker 

bevarats för samma år. Det har skett i några fall beträffande 

den nyssnämnde lagläsaren J öra n Larssons koncept och 

insända renovationer samt i några fall för Dalarna, Östergötland 

och Västergötland. Företeelsen h ar emellertid så 

liten omfattning, att man i föreliggande beräkning kan 

bortse från den. Erfarenheten har f. ö. visat, att originalresp. 

konceptdomböcker i förhållande till renovationerna 

bruka ha så olika innehåll och textutformning, att en parallell 

utgivning troligen kommer att anses lämplig. Vad 

som återstår för utgivning före 1615, skulle alltså bli inemot 

22 000 blad. 

Edlings fyra volymer utgåvor, som beröra den här avsed- 

27

Folke Sleman 

da tidsperioden, Upplands lagmansdomböcker, Uppländska 

häradsrättsdomböcker från 1500-talet och Långhundra härads 

dombok 1545-1570, innebära ungefärligen, att 540 

blad text utgivits på 690 trycksidor, inledningar och register 

oräknade. Enligt detta skulle ett blad text i genomsnitt ta 

1,3 textsidor i anspråk. Räknar man med CoUrnars utgåva 

av Sörmländska domböcker, som innefattar fler kvartoblad 

originaltext jämförelsevis, får man frånsett tryckformatens 

olikhet ett genomsnitt av mindre än en trycksida per återgivet 

originalblad. Mycket grovt och ungefärligt torde man 

sålunda kunna anslå en trycksida i normal tryckstorlek till 

ett blad originaltext. En fullständig utgivning skulle sålunda 

röra sig om c:a 22 000 textsidor eller med ett normalomfång 

av 300 textsidor per volym ett 70-tal volymer. Till 

textsidornas antal måste komma ett rimligt procenttal sidor 

för inledningar, register etc. Jag anser ett rimligt procenttal 

i detta avseende vara 20. Var volyms sammanlagda sidantal 

skulle då bli 350 a 360. 

En utgivning på bred front, som tar sikte på hela materialet, 

torde vara ogörlig. Vid en uppdelning kan man tänka 

sig flera vägar. En är en kronologisk uppdelning, så att man 

t. ex. först in:dktar sig på 1500-talet. Hur stor del av materialet, 

som detta skulle innebära, har j ag inga siffror på, 

men att det skulle innebära avsevärt mindre än hälften är 

säkert. En annan väg är givetvis att från bör j an söka ge ut 

protokollen från en viss landsdel. Eftersom de centrala 

landskapen Uppland och Södermanland redan äro väl företrädda 

bland utgåvorna, borde man lämpligen i ett sådant 

fall välja t. ex. något av gränslandskapen, Småland eller 

Västergötland eller möjligen Dalarna. 

I 

översikt över riksarkivets domboksmaterial från tiden före 1615 

översikten har uppdelats landskapsvis, dock utan hänsyn 

till smärre avvikelser från nuvarande landskapsgränser 

eller mellan den judiciella indelningen och landskapsgränserna. 

Listan följer för övrigt den nuvarande volymsindelningen. 

Huvudvikten har lagts vid att ge en ungefärlig uppfattning 

om storlekordningen av materialet, icke vid dettas 

närmare fördelning på härad eller år. Luckor inom angivna 

tidsgränser ha sålunda icke alltid anmärkts. Samtliga representerade 

härad eller tingslag inom vart textparti ha icke 

heller uppräknats. Tidsgränsen 1615 har överskridits be- 

28

Svenskt clomboksmaterial före 1615 

träffande lagläsaren Jöran Larssons konceptdomböcker för 

skilda härad i Uppland, vilken serie härigenom medtagits i 

sin helhet. 

De bevarade protokollen fran ting i Värmland och Norrland 

ha här upptagits under häradsrättsprotokoll, ehuru de 

i litteraturen ha brukat betecknas såsom lagmansprotokolL 

Då tingen emellertid trots beteckningen utgjort första instans, 

måste denna placering här anses naturlig. 

För kammararkivet innebär listan icke någon självständig 

inventering av beståndet. Med smärre kompletteringar 

har den förteckning följts, som upprättades 1938 över de 

domböcker, som då återgingo till kammararkivet, där de 

tidigare, före 1908, förvarats. 

Häradstings protokoll 

UPPLAND 

(med Södertörn) 

1) l serien Svea hovrätt: Renoverade domböcker 

Vaksala, Ulleräker och Hagunda 

1548, 1553, 1554 .. o o •••••••• 

Åsunda, Trögd 1599 .. .. ..... . 

Värmdö, Åker, Sollentuna, Bro, 

Färentuna, Sotholm, Svartlösa 

1602 .............. o • ••••••• 

Ulleräker, Bälinge, Länghundra, 

Sjuhundra 1602 ........... . 

Älvkarleby, Västland, Väddö, Lyhundra 

m. fl. 1603-1614 .... 

Frötuna, Länna och Bro skeppslag 

1605-1606 .. . ........ . . 

Värmdö, Åker, Seminghundra 

m. fl. 1600 ............ .... . 

Värmdö, Åker m. fl. 1603 ... . . 

Värmdö, Åker m . fl. 1610, 1611, 

1614 o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o o 

Frösäker, Frötuna, Bro skeppslag 

1603, 1604 .... ... ...... . 

Frösäker, Ly hundra, Väddö m. fl. 

1612-1613 .. o o o o o o o o o o o o o o. 

Frösäker 1614 ........ ... .. .. . 

Svartlösa, Färentuna, Lagunda 

m. fl. 1612-1614 . ....... . . . 

Antal blad 

Fol. 4 :o Volym 

Uppsala län 

33 

16 

1U 

10 

67 

1:4-35 

1:36-51 

57 1:53-107 

1: 109-123 

12U 1:124-249 

16 1: 296-311 

70 2:442- 510 

53 2: 511- 563 

19 2:564-582 

71 2:784-854 

56 . 2: 855--910 

2:911-920 

3a:2-69 

29

Fallee Sleman 

Håbo, Seminghundra, Vallentuna 

m. fl. 1605 ... ..... . .. . .... . 

Håbo 1611 ... . .. .. .. . .. .. . . . . 

Trögd 1611, 1612, 1614 ... .... . 

Vaksala 1611-1614 .. .. .. .. . . 

Bälinge, Hagunda 1614 . . .. . . . . 

Sollentuna 1611 . ... .. .. .. ... . 

Sollentuna, Vallentuna m. fl. 1608 

Tierp, Västland m. fl. 1610, 1611 

Summa blad 

Anlal blad 

Ful. 4:o 

142 

20 

4 

18 

38 

12 

6 

39 

87 

692 

2) I serien Sirödda domböcku och rätlegångsilandlingm· 

Bälinge härad 1574-1579 . ... 

Långhundra härad 1579- 1580, 

1583- 1592 .. . .... .... . .. . . 

Lagläsaren Jöran Larssons konceptdomböcker 

för skilda härad: 

1603- 1604 

1607-1609 

1610 

1611- 1612 

1621-1624 

d :o fragment c :a 1600-1609 

Summa blad 

3) I enskilda samlingar 

Långhundra 1545-1570 125 

Tierp och Vendel 1613 .. . .. .. . 12 

Seminghundra, Vallentuna, Danderyds 

skeppslag 1598-1601 

46 

Summa blad 125 58 

4) I kammararkivet 

Antal blad 

Fal. 4 :o 

46 

45 

Hil 

138 

5 

118 

199 

91 

803 

Norra Roden och Frösåkers hiirad 

1569-1572 .. .. .. . .. . . . 29 

Bro, Väddö, Vätö och Rådmansö 

·1601 · . .............. . .. .... . 10 

Vaksala 1599 . . .. .. ... . . . . . . . 3 

Vaksala, Bälinge 1600 . ... .. . . 4 

Lagunda, Håbo, Ärlinghundra 

1600 ..... .... ... . . . .. ..... . 19 

Summa blad 65 

30 

Volym 

3a:426-445 

3a: 446-449 

3b : 543-560 

3b: 688-725 

3b: 726-737 

3b: 899-904 

4:1-39 

4:1-87 

Volym 

Sjöholm 

)) 

Skokloster II, 

kvarto, vol. 1 

Landskapshan dl. 

Uppland 

1572: 21B 

1600:14 

1599: 7 

1600:15 

1600 : 4

Follce Sleman 

Åker 1609 .... .... .. .... . .. .. . 

Selebo 1596 ... . .... .. ... .. .. . 

)) 1597 ............... .. . 

)) 1598 ....... . ........ . . 

)) 1609 .... . ......... . .. . 

Rönö 1600 . ...... .. .. ..... . . . 

)) 1602 ............. .. ... . 

Summa blad 

Antal blad 

Fol. 4 :o 

2 

4 

3 

3 

3 

2 

8 

153 

Summa blad för Södermanland fol. 

4 :o 310 

Summa blad 310 

1603 ..... . ...... . ......... . . 

1604 ....................... . 

1605 ...................... . . 

1606 ....................... . 

1607 ................ ....... . 

1608 . ...................... . 

1609 .. .. ................... . 

1610 .. .. .... . ... ...... . . .. . . 

1614 . .. ... .. .. .. .. ........ . . 

Glanshammar 1609, 1610 . .. .. . 

Nora och Linde bergslager 1611 

-1614 ................... . 

Summa blad 


Edsberg 1592-1595 .. .. . .... . 

Glanshammar 1596 .......... . 

)) 1598 . ....... . . . 

Örebro och Asker 1598 . ..... . . 

Örebro, Asker m. fl. 1599 .. .. . . 

)) )) )) 1600 ..... . 

Summa blad 

40 

40 

7 

1 

7 

27 

22 

64 

Volym 

1609:2 

1596:12 

1597:9 

1598: 11 

1609:1 

1600: 8 

1602:10 

NÄRKE 

1) I serien Svea hovrätt: Renoverade domböcker. 

Antal blad 

Fol. 4 :o Volym 

Landskapshandl. 

Örebro län 

51 

30 

ta: 1 

ta: 2 

30 ta: 3 

23 1a:4 

27 ta: 5 

41 ta: 6 

31 1a:7 

34 la: 9 

37 ta: 10 

10 t a : 8' 

32 

314 

Summa blad för Närke fol. 104 

4 :o 316 


te 

Landskapshandl. 

Närke 1596: 16 

2 Västmanl. 

2 

1596: 8 

Västmanl. 

1598:10 

Närke 1598: 2 

Närke 1599: 1 

1600:2A


VÄSTMANLAND 

l) I serien Svea hovrätt: Renoverade domböcker 

Antal blad 

F o l. 4 :o 

Siende 1593-1595, 1602-1614 

Non·bo 1602-1614 .. . .. ..... . 

Snevringe 1600 ...... .. .. .. . 

Snevringe 1605-1614 .. ..... . 

Akerbo m. fl. 1605-1614 .. ... . 

Akerbo 1614 .. . ....... . . .... . 

Våla 1599-1614 .. ... .. ...... . 

Snevringe 1613 

72 

84 

33 

5 

49 

Tubundra 1602-1614 . . . . . . . . . 58 

Torstuna 1602-1614 . . . . . . . . . . 33 

Sala gruva 1602- 1607, 1614 . . . 19 

Simluna 1602- 1609 . . . . . . . . . . 25 

Summa blad 


Västerrekame 1565- 1566 .... . 

Summa blad 


Sala gruva 1573- 1578 

Sala gruva, Tjurbo, Simluna 

m. fl. 1603 . ... . . . . ...... .. . 

Norrbo 1601 ............... . . 

Norrbo, Siende, Tubundra 1607 

- 1608 ... ..... ... ... . . .. . . 

Våla 1608 . . ... ........... .. . . 

Våla, Tjurbo, Simtuna, Torstuna 

1610, 1611 .. . ... . .. . . ..... . 

Simtuna, Torstuna m. fl. 1612 .. 

Västerrekarne 1591 ..... ..... . 

Non·bo (Västerfärnebo socken) 

1604- 1605 ..... . ...... . .. . 

Summa blad 

20 

7 

124 

398 131 

Volym 

Västmanl. län 

1a:1-72 

1b: 290- 374 

1b: 466- 472 

1b: 473-503 

1c:579- 696 

1d: 737-742 

1599- 1627: 

I: 4-35, 

67-84 

1599- 1627: 

1:134-153 

1599-1&27: 

II: 245-302 

1599-1627: 

II: 372-406 

1599-1627: 

II: 459-481 

1599- 1627: 

II: 514- 540 

6 Sjöholm 

----6.,-- 

19 Bergsbruk 70 

Landskapsband l. 

Västmän l. 

37 1603:7 

7 1601:15 

15 1607:1 

3 1608: 3 

26 1614:4B 

24 1612:1 

2 1591:10A 

Dalarna 

4 1605:5 

137 

Summa blad för Västmanland fol. 535 

4:o 137 


3 33

Svenskt domboksmat erial {öre 1615 

Antal b lad 

Fol. 4:o 


Kalmar 1614- [1622] ..... . .. . . 5 

Summa blad 5 


Kalmar 1541 • 

• • o • • o • ••••••• •• 12 

Volym 

Sjöholm 

Landskapshan dl. 

Småland 

1541:10 

)) 1547 ••• • • • •• •• o • •• •• • 6 1547:15 

)) 1548 •• • •• o •• •• • o •• • • • 9 1548: 13 

)) 1549 • o o o • ••• • ••• •• •• • 7 1549 : 2C 

)) 1550 ••• • •• •••• •••• •• o 6 1550 : 12 

)) 1551 o •• •••• • •• • • •• • • • 6 1551 :1 

)) 1552 •••• •• • o •• o •• • • •• 8 1552:4B 

)) 1553 • • • o •• • o •• o • • o ••• 7 1553: 5B 

)) 1554 o o . o. o •••• • • • •••• 7 1554: 9B 

)) 1555 .. . .. . ·. · ..... .... . 7 1555: 24 

)) 1556 • 

1556 : 22 

· Summa blad 79 

• •• • • •••• o • • ••• o 4 

Summa blad stadsprotokoll fol. 146 

4:o 26 

Summa blad ·172 

Sammanställning 

H äradstings protokoll Antal blad 

F o l. 4:o Summa 

Uppland . . . . ..... .. .. o • •• •••• 

Södermanland ••••• ••• • • • • •• o 

Närke .- • •••••• ••• • o. o • • • • • o • • 

Västmanland •• • • •• o o • • o o •• ••• 

Dala1·na • o • • • •• • o o •• • • • • o o •• o 

267 

104 

535 

468 

1.618 

310 

316 

137 

120 

1.885 

310 

420 

672 

588 

Non· land •• • ••• • ••••••••• •• • o 419 

Östergötland .. .. . ... ..... . . .. 

Småland och Öland o • • • o • •• •• 10 

Västergötland • • • • • ••• • o . o ••• • 

Värmland ••• ••• • • • •.•• • o. o o • •• 10 

Sverige . utom Finland . .. ..... 1.813 

Finland ••••••••• • o . o o •••• • • • 695 

Sverige m ed Finland 2.508 

33 

66 

195 

161 

52 

3.008 

3.008 

452 

66 

205 

161 

62 

4.821 

- 695 

5.5i6 . 

.··t: 

- 

. ... . . .. . 

Lagmans- och lands tings pro tokoll 

m . m . . . . . . . . . . . . . . . . . . 577 

stadsprotokoll ... .. .. .. . . . ... 146 

112 

26 

689 

172 

Summa blad 3.231 3.146 6.377 

39

Folke Sleman 

II 

öv,ersikt över landsarkivens domboksmaterial före 1615 

översikten är grundad på de svar från landsarkiven, som 

inkommit med anledning av riksarkivets cirkulärskrivelse 

2 februari 1959. Årtal anges enligt landsarkivens uppgifter 

om volymernas begynnelse- och slutår, varvid sJutår efter 

1614 sättas inom [ ] . Antalet blad avser endast tiden före 

1615. 

Häradstings protokoll 

UPPLAND 

(med Södertörn) 

Antal blad 

Fol. 4 :o An m. 

Färentuna 1596-1602 . . . . . . . . 42 

sjuhundra 1594-[1628] . . . . . . 29 

Sotholm 1605 . . . . . . . . . . . . . . . . 7 

Svartlösa 1605 . . . . . .. . . . . . . . . 3 

Vallentuna 1598- [1643] . . . . . . 130 

Simtuna 1599-[1638] . . . . . . . . 88 

Torsttma 1599-[1626] . . . . . . . 71 

Våla 1612-[1669] . . . . . . . . . . . 7 

Summa blad --;-:1 7::-:;6;----:::2-;:-0 1::-- 

Summa blad för Uppland 377. 

SöDERMANLAND 

Åker 1613-[1629] . . . .... . .. . 

Summa blad 

Antal blad 

Fol. 4 :o 

17 

17 

Summa blad för Södermanland 17. 

NÄRKE 

Anm. 

Antal blad 

Fol. 4 :o An m . 

Asker 1614-[1625] .. ...... . . 2 

Grimsten 1611-1612 ..... . . . . 3 

Örebro 1593- 1595 . . .. . . .... . 8 

Summa blad 8 5 

Summa blad för Närke 13. 

40

Folke Sleman 

Bråbo 1598-1608 . ....... ... . 

Dal 1603-1607 . .......... ... . 

Gullberg 1604-1614 ......... . 

Gösh·ing 1606-1614 .. . .... . . . 

Hammarkind 1599_:1603, 1606- 

1614 .. .. . ..... ...... ... ... . 

Hanekind 1590- 1599, 1602, 1608 

- 1614 ................... . 

Kinda 1608- 1614 . . ......... . 

Lysing 1606-1607 ........... . 

Memming 1599-1604 .. .... .. . 

Skärkind 1599- 1605, 1614 ... . 

Valkeho 1602 ... . ......... . . . 

Vifolka . 1599- 1600, 1605-1614 

Ydre 1608-1614 ... ....... .. . 

Akerbo 1608 ..... : . .......... . 

Godegård -1585-- 1594 ........ . 

Haiiestad. 1585- 1595 .... .... . 

. )) . 1599- 1601, 1604, 1606 

-,-1608 .. .......... . 

Risinge 1585, 1586 .. ......... . 

» 1604-1608 o ... . .. ..... . 

Sundbo 1585-1595 .......... . 

Vånga 1585-- 1592 . ... ....... . 

.·.; Summa blad 

Antal blad 

F o l. 4 :o 

78 

22 

69 

64 

178 

154 

62 

8 

40 

44 

12 

79 

44 

2 

29 

30 

42 

7 

38 

41 

32 

1.152 

Summa blad för Östergötland 1.152. 

Sl\IALAND 

Allbo 1609, 1610 .. .. ......... . 

Handbörd 1548, 1595 . . ... .... . 

Kinnevald 1603 .·.• .. .. . ...... . 

Norra Möre 1598, 1613- 1615 .. 

Norra Vedbo 1565 ....... ... . . 

Stranda 1548 .. ........ .. . ... . 

Sunncrbo 1608-1611, 1614 .-... . 

Tjust och Tunalän 1604-1609, 

1613, 1614 ..... ... . ..... : . . . 

Tveta 1605, 1614 ...... ... . .. .. · 

Uppvidinge 1611- 1614 .. .... . 

Västbo 1605- 1610 ...... . .. .. . 

Västra härad 1610- 1611 ..... . 

östra härad 1594- 1595 ... ... . 

)) )) 1602- 1605 ...... . 

Summa blad 

42 

. A11tal blad 

F oJ. 4 :o 

20 

9 

6 

22 

22 

24 

6 

3 

94 

123 

32 

58 

71 

13 

93 

552 

Summa blad för Småland 574. 

An m. 

An m .

1598, 1607 

Svenskt domboksmat·er.ja[ före 1615 

DALSLAND 

Antal blad 

Fal. 4 :o 

55 

Summa blad 

55 

Summa blad för Dalsland 55 .. 

An m. 

V XSTERGöTLAND 

Antal blad 

Fol. 4 :o Anm. 

Barne, Bjärke m . fl. 1610 ... ... . 3 63 

Askim m . fl. 1593-1597 . . .. . . 

120 

Bjärke 1607, 1609 .. . .. ...... . 

13 

Ballebygd 1608- 1609 ........ . 

8 

Gäsene 1609 ... . . ........ . .. . . 

14 

Kind 1598-1611 ..... . .. .. .. . 

Kulling 1551-1552 .......... . 

)) 1604-1608 ........ . . . 

3 

300 

41 

)) 1607-1609 . ....... . . . 14 

Mark 1610- 1611 ............ . 

14 

Väne 1595-1601 ............ . 

40 

Barne 1603-1609 ....... .. .. . 

30 

Vadsbo 1608- 1611 . . . . . ..... . 37 Binnebergs 

tingslag 

Vartofta 1604- 1612 50 Dimbo 

tingslag 

Gudhem 1595- 1610 ......... . 12 25 

Kinne 1602- 1603 . . . . . . . . . . . . 16 

Käk i n d 1604-1606, 1608 • o • • o o 23 

» 1609 o o ••••••••••••••• 4 

Källand 1605-1614 .. .. . ... ... 88 

Lask e 1607, 1609 o o o •••• o •••• 9 

Skäning 1599 •• o •••• o ••• ••• o . o 2 

V alle 1600- 1610 •• o o •• O; . o o •• o . 65 

Viste 1544- 1548 . ........... . 22 

» 1600 •••••• o o •••••••• o o o 12 

» 1601- 1614 • o •••••••• o o . 80 

Åse 1557-1558 .............. 11 

Summa blad 38 1.081 

Summa blad för Västergötland 1.119. 

VÄRMLAND 

Fryksdals nedre !ingslag 161 O . 

Summa blad 

10 

10 

Summa blad för Värmland 10. 

__, . 

43

Folke Slemall 

Stadsprotokoll 

Enköping 1540--1561 ... . .... . 

» 1561--1571 .. .. .... . 

)) 1572--1595 .... .. .. . 

» 1595--[1632] ...... . 

Gävle 1573--[1659] ...... .. . . 

Köping 1605 . . ......... .. . . . . 

» 1606--[1625] . . ...... . 

Lidköping 1547--1611 ... . .. . . 

Linköping 1609--1614 . ...... . 

Nya Lödöse 1528--1554 ...... . 

)) » 1594 ............ . 

» )) 1586--1593 ...... . 

)) )) 1593--1605 ..... . . 

Skänninge 1609--1614 . ...... . 

Skövde 1606--1614 .......... . 

Strängnäs 1530--1596 ..... . .. . 

)) 1553--1639 ........ . 

)) 1590--1598 .. .. . . ... . 

Söderköping 1571--1577 

» 1578--1586 . . ... . 

)) 1587--1590 ... . . . 

» 1590--1597 ... . . . 

» 1602--1607, 1613 .. 

» 1596--1606 .. ... . 

Torshälla 1598--[ 1615] . . .... . 

Ull'icehamn 1575-1614 ...... . 

Vadstena 1577--1610 ......... . 

Västerås 1613--[1632] ....... . 

Växjö 1605--1615 ... . ... . ... . 

ö•·eb•·o 1590--1603 ........... . 

Antal blad 

F o!. 4 :o 

108 

24 

122 

110 

63 

4 

175 

48 

242 

221 

50 

15 

124 

224 

351 

24 

340 

34 

96 

6 

1 

93 

230 

326 

366 

316 

461 

75 

99 

Summa blad 

49 

2.328 2.069 

Summa blad stadsprotokoll 4.397. 

Sammanställning 

Ii äradslings protokoll 

Uppland .................... . 

Södermanland .............. . 

Närke . ..... . ............... . 

Västmanland . . . . .... . ....... . 

44 

Antal blad 

F o!. 4 :o 

176 

8 

195 

201 

17 

5 

8 

An m. 

Bladantalet 

gäll. hela vol. 

Tänkebok 

» 

)) 

)) 

)) 

Dombok 

377 

17 

13 

203

Svenskt domboksmateria(före 16'15 

Anta l b lad 

FoL 4:o 

D alm· n a •• ••••••••••• • •• ••• • o 274 1.477 1.751 

Norrland •• o ••••• o •• o o o •• o o •• 368 368 

östergötlan d o o • • o o ••••••••• o . 1.152 1.152 

Småland ••••• • ••••••••• o o • ••• 22 552 574 

Dalsland •• o o . o •• • o •••••• • • • • 55 55 

Västergötland •••• o o • • o ••• o o •• 38 1.081 1.119 

Värmland •••• o •••••• o o o o o •••• 10 10 

Summa hämdstingsprotokoll 713 4.926 5.639 

Stads protokoll •••• o. o ••••• • • o 2.328 2.069 4.397 

Summa blad 3.041 6.995 10.036 

III 

Domböcker eller stadsprotokoll som förvaras annorstädes än 

riksarkivet eller i landsarkiven 

Stockholms stadsarkiv har ej medtagits. Begynnelse- och 

slutår för volymerna anges enligt tillgängliga uppgifter, varvid 

slutår efter 1614 sättas inom [ ] . Antalet blad har i regel 

uppgivits av vederbörande institution. Antalet blad avser 

endast tiden före 1615. 

H äradstingsprotokoll 

öSTERGöTLAND 

I Göta lzovrätts arkiv 

Hammarkind 1595-1597, 1604, 

1608-1610 .. .. ..... . .. ... . 

Ydre 1597-1599, 1603 ....... . 

Kinda 1605 . ....... . .. . . .. . . . 

Lösing 1599, 1601- 1603, 1609, 

1610 . . .. . . .... . . ... .... .. . . 

Björkekind 1599, 1601-1603, 

1609, 1610 .. • . .. ... . .... .. . 

östkind 1599, 1601- 1603, 1609, 

1610 .. . . . . . . .... ...... ... . 

Vifolka 1599-1600 .. .. ...... . 

Gullberg 1599, 1604, 1605 .. . .. . 

Boberg 1603-1605 .. ... . . . . . . 

Göstring 1601-1603 .. . ...... . 

Aska 1603, 1604 . .. . . .. .. .. .. . 

Godegård m . m. 1599 ...... . . . . 

Antal blad 

F o l. 4 :o An m. 

76 

7 

2 

44 

61 

44 

8 

19 

23 

16 

10 

:i 

45

131-åbo 1602, 1604, 1605 

Fal/re Sleman 

Antal blad 

Fol. 4:o 

24 

Hiillestad be1·gslag m. m. 1604, 

1605 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 31 

Skärkind 1602, 1609, 1610 . . . . . 18 

Bankekind 1609, 1610 . . . . . . . . 8 

Akerbo 1609, 1610 .. .. . .. .. .. . 9 

Memming 1602, 1609, 1610 . . . . 16 

Vllnga bergslag 1609, 1610 . . . . 7 

B1·äbo m. m. 1610 . . . . . . . . . . . . . 19 

Hanekind 1608-1610 . . . . . . . . . 13 

Valkeho 1608-1610 . . . . . . . . . . 28 

Hanekind 1612- 1614 . . . . . . . . . 8 

Göstring 1610-1614 . . . . . . . . . . 21 

Aska 1610- 1614 .. .. .. .. .. .. . 32 


Summa blad för östergölland fol. 

4:o 547 


SMALAND och öLAND 

l Göta hoVJ•ätts arkiv 

Visingsborgs grevskap 1594- 

1599 ..................... . 

Visingsborgs grevskap 1613- 

1614 . . .. . ...... .. . .. ..... . 

östra härad 1603- 1605, 1610- 

1614 . .... .... ......... . .. . 

Västra hämd 1611- 1614 .. .. . . 

Mo 1612, 1614 ...... .. ....... . 

Södra Vedbo 1612, 1614 ..... . 

Norra Vedbo 1614 ....... .... . 

Stegeho1ms grevskap 1614 .... . 

östbo 1614 .... .... .. .. ..... . . 

Västbo 1603- 1605, 1614 .. ... . 

Kinnevald 1609-1612, 1614 .. 

Norrvidinge 1614 ..... . ...... . 

Allbo 1603, 1604, 1613, 1614 . . . 

Konga 1614 ................. . 

Uppvidinge 1614 ............ . 

Sunnerbo 1603, 1604, 1613 ... . 

Öland, Norra Möre m. fl. 1613, 

. 1614 ... .. . ... .. ... .. .... . . 

Summa blad 

46 

20 

56 

79 

58 

130 

70 

5 

8 

5 

12 

9 

74 

91 

16 

60 

16 

22 

175 

3 

754 

An m. 

Kvminge o. 

Eneby sockn. 

m. m.

Norrköping 1608-1610 • 

Suenskt domboksmaterial före 1615 

Antal blad 

F o l. 4:o 

o •• • •• 91 

Skara 1614 •• • o ••••• o. o •• • • • o 2 

Skänninge 1604-1610, 1612- 

1614 • o ••• • •• o . o o • • o • • • •••• 43 

söderköping 1608-1610 .. .... 117 

Ulricehamn 1614 • o •• • o •• o • •• o 1 

Växjö 1613, 1614 o ••• • o •• • • o o . 8 

Vimmerby 1614 ••• 

o •• • • • • •• o. 6 

Summa blad 

I Uppsala universitetsbibliotek 

10 297 

Kalmar 1381-1560 • o •••• o • ••• 54 

Summa blad 

I Arboga stadsarkiv 

54 

Arboga 1450-1569 . . . . ...... .. 686 

108 

» 

» 

1569-1613 .... . . .. .. .. 

1613-[1630] •• o o •• • o . o 

528 

28 

Summa blad 1.242 

I Jönköpings stadsarkiv 

Jönköping 1456-1548 • o o o • • • o 

» 1570-1595 o o o o • • o . 

101 

» 1595-[1631] .. .. .. 67 

» 1603-1609 o o •••••• 21 

Summa blad 

I Malmö stadsarkiv 

189 108 

Domböcker 1503-1548 ... ... . . 

)) 1514-1524 ........ 

» 1549-1559 ........ 

» 1560-1575 . . ...... 

» 1587-1592 .. .. .. . . 

)) 1593- 1596 .. .. .. . . 

)) 1597- 1600 ... ... .. 

» 1601-1604 ... ..... 

» 1604-1608 .. . .... . 

» 1609-1613 .. ..... . 

» 1610-1612 ... ... . . 

)) 1614-[1618] ..... 

245 

21 

355 

315 

452 

220 

260 

325 

396 

422 

150 

91 

Bytinget 1577- 1583 •• •• •• o . o . 198 

4 

)) 

)) 

» 

)) 

1588-1590 •• •• • o o o . o 

1595-1600 o • •• • o •••• 

1610-1613 • •• o ••• o . o 

1614-[1618] o • ••• o •• 

176 

132 

26 

69 

Summa blad 3.784 69 

Summa blad stadsprotokoll fol. 5.279 

4:o 474 ' 

Summa blad 5.753 

A n m. 

49

IV 

c:.n Sammanställningar 

o 

a) Sammanställning av antalet domboksblad i landsarkiven och i riksarkivet 

Fol. 4:o Summa 

--- -- --- - 

Häradstingsprotokoll LA RA Summa LA RA Summa fol+4:o 

Uppland . ... ... . . ....... .. .. ........ 176 267 443 201 1.618 1.819 2.262 

Södermanland ..... .. . ... . . .. . . . .... . - - - 17 310 327 327 

Närke • • • • • o •••• • • . •• o • • • o • • o o •• o • • o o 8 104 112 5 316 321 433 

Västmanland . ... . . . . . . ... ... . .. . .. .. 195 535 730 8 137 145 875 

Dalarna • o •• o •• • o o o. o . o • • o o o • • • o o . o. 

Norrland • o ••••• • • • • o •••• • • o . o • • • • o . 

Östergötland • •• o • •••• •• •• o • ••• • ••• • o 

274 

- 

468 

419 

742 

419 

1.477 

368 

120 

33 

1.597 

401 

2.339 

820 

- - 1.152 66 1.218 1.218 

'":j 

Småland och öland .. ... . . .... . ... . . 22 10 32 552 195 747 779 c 

Dalsland .. . ... . ... . .. . . · . . . .... .. . . .. - - - 55 - 55 55 :;;:: 

Västergötland 38 38 1.081 161 1.242 1.280 "' 

• • o o o •••• •• •• • o • • • o • • •• -- en 

Värmland . . . . . . ... . .. . . . .... . ... .. . . - 10 10 10 52 62 72 

..... 

Sverige utom Finland .... . . . . . . . . .. . . 713 1.813 2.526 4.926 3.008 7.934 10.460 "' i3 

1:> 

;:, 

Finland • o •• o o . o •• •• • o • • • o • • o ••• o o o . - 695 695 - - - 695 

Sverige med Finland . . . ... . . . . .. . . . . 713 2.508 3.221 4.926 3.008 7.934 11.155 

Lagmans- och landstingsprotokoll m. m. - 577 577 - 112 112 689 

stadsprotokoll • o. o • • • o •• o o o o • • o. o o • • 2.328 146 2.474 2.069 26 2.095 4.569 

Summa .3.041 3.231 6.272 6.995 3.146 10.141 16.413 

Summa blad för landsarkiven f o l. 3.041 

4:o 6.995 

Summa 10.036 

Summa blad för riksarkivet f o l. 3.231 

4:o 3.146 

Summa 6.377

Follce Sleman 

v 

Domböcker och stadsprotokoll, utgivna eller vilkas utgivning 

förberedes. Före 1680 

Stockholm har ej medtagits, ej heller Finland i andra fall 

än där förlagan förvaras i svenska arkiv eller bibliotek. 

UPPLAND 

l. Tingsprotokoll i landsorten 

Upplands lagmansdombok 1490-1494, utg. av K. H. Karlsson, 

1907 (Samlingar utg. av Svenska fornskriftsällskapet 

H. 132). 

G. O. Berg, Huru rätt skipades i Sverige för trehundra år sedan. 

Utdrag ur uppländska domböcker för år 1608. Uppsala 

1908. (Utdrag ur domstolsprotokoll från Åkers och 

Värmdö skeppslag, Sollentuna, Vallentuna, Lagunda och 

Sjuhundra härader, alla från 1608.) 

G. O. Berg, Wermdö Domboock [1600-1612]. (Upplands 

fornminnesförenings tidskrift 5.) 

Vendels sockens dombok 1615-1645, utg. av N. Edling. (Uppländska 

domböcker utgivna av Kungl. humanistiska vetenskapssamfundet 

i Uppsala 1.) 1925. 

Upplands lagmansdombok 1578- 1579, utg. av N. Edling. 

(Uppländska domböcker ... 2.) 1929. 

Lagläsaren Per Larssons dombok 1638, utg. av N. Edling. 

(Uppländska domböcker ... 4.) 1937. 

Uppländska häradsrättsdomböcker från 1500-talet, utg. av N. 

Edling. (Uppländska domböcker . .. 5.) 1941. 

Uppländska häradsrättsdomböcker från 1500-talet. Supplement. 

Utg. av N. Edling. (Uppländska domböcker ... 6.) 

1942. (Innehållande anmärkningar, förklaringar och sakregister.) 

Långhundra härads dombok 1545- 1570, utg. av N. Edling 

och O. Svenonius. (Uppländska domböcker ... 7.) 1946. 

Upplands lagmansdombok 1581 och 1586, utg. av N. Edling 

och O. Svenonius. (Uppländska domböcker ... 8.) 1950. 

SöDERMANLAND 

Sörmländska härads domböcker från 1500-talet, utg. av M. 

Collmar. 1953. 

52

Svenskt domboksmaterialföre 1615 

NÄRKE 

ö1·ebro härads äldsta kända domböcker, utg. av G. O. Berg. 

(Meddelanden från Örebro läns museum 6.) 1916. 

Lars Siggessons dombok vid lagmansting i Närke 1525- 

154.8. Utgivning förberedes av förste bibliotekarien J. 

L:son Samzelius. 

öSTERGöTLAND 

L. F. Rääf, Samlingar och anteckningar till en beskrifning 

öfver Ydre härad i Östergötland 3, s. 150-155. (Utdrag ur 

Ydre härads domböcker 1597-1599, 1603.) 

S11tJALAND 

Stranda härads dombok 1560-1562, utg. av I. Modeer (i 

Stranda 3). 1929. 

VÄSTERGöTLAND 

Ståthållaren Gustaf Olofsson stenbocks och Biskop Svens i 

Skara redogörelse inför K. Gustaf I. öfver Regiments-Rådets 

i Westergötland förhandlingar åren 1540-1542, utg. 

av C. G. Styffe. (HSH 29, s. 83--159.) 1848. 

Innehåller »regementsrådets» dombok, Västergötland 

1540: 10, 1542: 7, KA. 

Lagmans- och landstingsprotokoll för Västergötland 1550, 

1522. Utgivning i regestform förberedes av professor J. E. 

Almquist enligt meddelande. Detsamma gäller beträffande 

protokollen för Viste härad 154.4.-154-8, Kulrings härad 

1551-1552 och Åse härad 1557-1558. 

VÄRMLAND 

En värmländsk dombok från 1550, utg. av A. Eklund (i Nationen 

och hembygden 7) . 195 7. 

ölme härads dombok 1629-1650 jämte andra handlingar, 

utg. av A. E. Löf. 1921. 

ANGERMANLAND 

Ångermanlands landstingsakter 1628-164-4-, utg. av J. Nordlander. 

(Norrländska samlingar 10.) 1923. 

JÄMTLAND 

Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 1. Jämtlands 

domböcker 1621-1628. 1933. ' 

Jämtlands domböcker och landstingsprotokoll 2. Jämtlands 

domböcker 1634-1643. 1934. 

53

Folke Slenwn 

Jämtlands domböcku och landstingsprotokoll 3. Jämtlands 

landstingsprotokoll 1621--1643. 1939. 

(Samtliga ovanstående ingå i Skrifter utg. av Jämtlands 

läns fornskriftsällskap, såsom nr 3-5.) 

HALLAND 

1500-talets halländska tingböcku. Utg. av Albert Sandklef, 

1959. (Institutet för västsvensk kulturforskning. 

Skrifter 5). - Efter handskrifter i danska riksarkivet. 

Tingböcker för Faurås härad 1629-1631, 1637-1639 och 

för Fjäre härad 1633-1635 torde i mån av tillgång till 

anslag komma att utges av densamme. 

FINLAND 

R . Hausen, Bidrag till Finlands historia l. 1881-1883. (s. 

125-300: Dombok för Sydvestra Tavastland 1506-1510 

jämte fragment af en dombok af 1464 samt en skatteräkenskap, 

begge för delar af Egentliga Finland). 

2. Stadsprotokoll 

Arboga stads tänkebok 1-4 [1451-1568], utg. av Erik Noreen 

och Torsten Wennström. (Samlingar utgivna av Svenska 

fornskriftsällskapet bd 48: 1-4.) 1935-1950. 

Enköpings stads tänkeböcker 1540-95, utg. av Sven Ljung. 

Häfte l, 1960 (Samlingar utgivna av Svenska fornskriftsällskapet, 

bd 65 :l). 

Gävle stads tänkebok 1573- 1659, utg. av Percy Elfstrand. 

1955. 

Göteborg. Utgivning av stadens äldsta domböcker (från 

1630-talet) förberedes av Institutionen för nordiska språk 

vid Göteborgs universitet. 

Jönköpings stads tänkebok 1456-1548, utg. av C. M. Kjellberg 

och A. Ramm. (Bilagor till Meddelanden från Norra 

Smålands fornminnesförening, häfte 1-5.) 1916. 

[{almar stads tänkebok [1381-1560], utg. av I. Mocteer och 

Sten Engström. (Samlingar utg. av Svenska fornskriftsällskapet 

54.) 1945- 1949. 

Kungälv. Domboken fr. o. m. 1615 under utgivning av Institutionen 

för nordiska språk vid Göteborgs universitet. 

Malmö. Domboken 1503-1548 under utgivning av Selskabet 

for Udgivelse af Kilder til Dansk Historie genom E. Kroman. 

54


Nya Lödöse tänkeböcker (1586-1621), utg. av Sven Grauers. 

Skrifter utgivna till Göteborgs stads trehundraårsjubileum 

6.) 1923. 

Strängnäs stads tänkebok för 1590-talet [ 1590-1599], utg. av 

I. Fehr. (Bidrag till Södermanlands äldre kulturhistoria 

12.) 1903. 

Södutälje stads äldsta kända domböcker för 1638 och 1639, 

utg. av G. O. Berg. 1911. 

Vadstena stads äldsta tänkeböcker ( »Domboken») 1577- 

1610, utg. av Georg J. V. Ericsson. 1945-1952. 

55

Intryck från några latinamerikanska arkiv 1958 1 ) 

Av docent Magnus Mörner 

T ack vare ett amerikanskt forskarstipendium hade jag tillfälle 

att under 1958 besöka ett flertalländer i Latinamerika 

liksom även Förenta staterna i och för arkivforskningar rörande 

ett ämne från Spanskamerikas kolonialtid. Den längsta 

tiden, fyra månader, tillbragtes i Mexico. Uppehållen i Guatem 

ala, Colombia, Ecuador, Peru och Venezuela varierade från 

ett par månader till ett par veckor. 

Det ämne jag förelagt mig var stort, med·tanke på den relativt 

korta tiden kanske alltför stort. Det gällde den spanska 

kronans försök att, av olika anledningar, isolera indianbefolkningen 

från övriga befolkningselement. Vad som intresserade 

mig var givetvis inte bara lagar och påbud och deras uppkomsthistoria, 

utan hur de olika myndigheterna i olika delar 

av kolonialväldet under olika perioder överhuvudtaget såg på 

dessa frågor och, det allra besvärligaste, om och då i vad mån 

kronans segregationssträvanden verkligen någon gång hade 

åsyftad effekt. Inte minst den sistnämnda aspekten hoppades 

jag få belyst i latinamerikanskt arkivmaterial. Ämnets 

karaktärgjord e att j ag inte bara hade en eller två slags ganska 

avgränsat källmaterial att arbeta med utan att jag tvangs att 

pröva mig fram bland källor av mycket skiftande art. Därför 

har min inblick i vad arkiven rymt av material från kolonialtiden 

varit relativt allsidig. Dokumentationen från självständighetstiden 

har jag däremot inte haft anledning och tid att 

närmare titta på. 

Archivo Gen-eral de la Naci6n i Mexico är det största av de 

latinamerikanska nationalarkiven, med sina enligt en kalkyl 

inemot 35.000 legajos, arkivbuntar, inte mycket mindre än 

Archivo General de Indias i Sevilla. Ändå har förstörelsen av 

det slag av arkivmaterial det här gäller varit mycket omfat- 

1 Vi hänvisar också till den artikel om latina merika nska arkiv som 

framlidne docenten Sverker Arnoldsson publicerade i »Arkiv, samhälle 

och forskning, , I. 

56

l.nlryck från några latinamerikanslca arkiv 1958 

tande. Redan under kolonialtiden råkade papperen i vicekungens 

sekretariat illa ut vid två upplopp 1624 och 1692 - 

en av anledningarna till att 1500-talsmaterialet nu är så pass 

sparsamt som det är. Efter det att Mexico blivit självständigt 

blev de gamla arkivaliernas existens på allvar hotad. När man 

tänker på att en av de myndighetspersoner, som, ur vår synpunkt 

sett, på ett fullständigt skamlöst sätt sålde gamla arldvalier 

för att användas till pappersstrutar, omslagspapper 

o. dyl., själv lyckats föreviga sitt namn med hjälp av historiska 

skriverier, Lorenzo Zavala, förstår man hur svårt det 

var för de arkivvårdande intressena, som inte heller saknades, 

att vinna gehör. Men på 1840-talet, mitt undeT krig och 

oreda, lyckades verkligen Jose Maria Lafragua definitivt få 

nationalarkivet etablerat och lägga grundvalen till dess moderna 

organisation. Hädanefter var det främst de upprepade 

flyttningarna av arkivet, som förorsakade förluster av dokument. 

· 

Arehiva Geneml är numera inrymt i ett hörn av det 

ståtliga nationalpalatset vid Z6calon. Dess entre från en bakgård 

är dock inte särdeles imposant och lokalerna ganska 

blygsamma. Huvudindelningen av arkivbeståndet återgår 

helt enkelt på dess förvaring i endera av de två våningarna i 

arkivet, planta alt.a eller planta baja. Någon klar indelning 

mellan kolonial- och självständighetstid har inte dragits, 

fastän kanske de flesta mmos, sektioner, redan med sina 

namn ganska klart visar vilken tid det gäller. Några av dessa 

mmos leder sitt ursprung till tidigt arkivordnande. Den 

ytterst värdefulla men heterogena samlingen Historia sammanställdes 

sålunda redan på 1700-talet. I andra fall har, 

gudilov, en naturlig arkivlagring hos någonmyndighet ostörd 

fått resultera i en mmo. I arkivet finns 24.274 inbundna, ldassificerade 

volymer. Resten utgöres av den s. k. bodegan, ett 

material, som nog i sinom tid kommer att visa sig värdefullt. 

Jag såg där bl. a. långa rader ined koloniala tributlängder. Av 

det ldassificerade materialet torde ännu endast en mindre 

del vara i egentlig mening katalogiserad. Noggrant katalogiserad 

på kort är emellertid en stor del av en av arkivets största 

och mest anlitade ramos, nämligen Tien·as (3.790 vol.). Jordfrågor 

har ju i Mexico haft enastående aktualitet, och ganska 

ofta såg jag under min tid i arkivet några enkla byamän med 

indianska drag och bredskyggiga hattar i de valkiga nävarna 

kliva in på arkivet för att begära hjälp med någon avskrift av 

kanske uråldriga rättstitlar. I dylika frågor fyller arkivet 

verkligen en i bästa mening demolu·atisk funktion. Ingripandena 

mot kyrkan vid olika tidpunkter har försett arkivet med 

57

Magnus Mörner 

åtskilligt av dess intressantaste material, från Temporalidades, 

dokumentationen om jesuiternas beslagtagna egendomar, 

och lnquisici6n till Arehiva de la Universidad Real y 

Pontificia och Papeles de Bienes Nacionales, de på Juarez'tid 

sekvestrerade kyrkliga arkiven. Bakom namnet Arehiva del 

Hospital de Jesus döljer sig en 1931 införlivad ramo av mycket 

stort intresse särskilt ur ekonomisk-historisk synpunkt. 

Det gäller nämligen främst handlingar om den store affärsmannen 

Hernån Cortes och de furstliga domäner som han 

och hans ättlingar under flera generationer förvaltade, det 

s. k. Marquesado del V alle. Den sektion av ekonomisk-administrativt 

material, som kallades Arehiva Bistårico de Hacienda, 

har däremot under senare tid utbrutits ur nationalar- · 

kivet och, underställt finansministeriet, blivit inhyst i en annan, 

modern och ändamålsenlig lokal i ett annat hörn av 

nationalpalatset. Där finns också ett förträffligt ekonomiskhistoriskt 

bibliotek. Vad beträffar krigshistoriskt material 

finns åtskilligt därav i Arehiva Gener.al, men krigsministeriet 

håller sig också med ett eget, ganska omfattande historiskt 

arkiv. Men detta senare arkiv är väl beval

ll!lryck från några lalinamerilcanslca arkiv 1958 

register m. m., varmed han på ett värdefullt sätt kompletterat 

arkivets så ofullständiga kataloger. Sammanfattningsvis 

kan sägas, att Arehiva General de la Nacion i Mexico under 

en dynamisk och effektiv ledning med tillräckliga penningmedel 

till sitt förfogande skulle på ett helt annat sätt än vad 

nu är fallet intaga en bärande plats i sitt lands och hela 

Spanskamerikas kulturliv. 2 

I staden Mexico finns givetvis flera andra arkivbestånd. 

J ag skall här bara stanna vid handskriftsavdelningen i Biblioteea 

Naeional, f. n. inrymd i en trång skrubb men innehållande 

så värdefulla sektioner som det koloniala Arehiva 

Franeiseano och Arehiva de Juarez. Ett storartat arkivbestånd 

av mycket modernt snitt håller sedan 1950 på att ta 

form i kejsar Maximilians gamla ·slott på berget i Chapultepec-parken. 

Det är frågan om det centrum för dokumentation, 

som, tillhörande Instituto Nacional de Antropologia e 

Historia och stött av bl. a. Rockefeller-stiftelsen, sysslar med 

mikrofilmning av i första hand mexikanska landsortsarkiv. 

Det är ett storartat räddningsarbete av historiskt material, 

som, ofta i ·sista stund, på detta sätt igångsatts. I stället för 

att inrikta sig på att mikrofilma arkivens bestånd så fullständigt 

som möjligt har man valt en mera selektiv metod för att 

under överskådlig tid kunna täcka hela fältet, ett i detta fall 

säkerligen mera realistiskt tillvägagångssätt. Historiker som 

Wigberto Jimenez Moreno svarar för att urvalet blir" så pass 

allsidigt och kvalificerat som möjligt. 

Mina egna erfarenheter av mexikanska provinsarkiv var 

ganska ytliga men tillräckliga för att jag skulle kunna upptäcka, 

att en ännu mera ytlig bekantskap med arkiven legat 

till grundför en del notiser i den nyutgivna guiden Arehivalia 

Mexieana. Jag glömmer aldrig, hur jag med dess hjälp letade 

efter resterna av den forna audieneians (kolonial överdomstol 

med jämväl administrativa befogenheter) arkiv i Quadalaj 

ara i norra Mexico och samtidigt fick en god sightseeing 

av stadens alla centrala delar. En del av dessa rätt sparsamma 

rester finns nu i stadens Bibliotec.a Publiea, andra (bl. a. 

lrbros de gobiemo 1670-1752) i det Arehiva de Instmmentos 

Publieos, som är inrymt i domstolens byggnad. I Puebla är 

det municipala arkivet med det imposanta namnet Arehiva 

Genual de la Secz-etaria del I-lonorable Ayuntamiento de la 

Honorable Puebla de Zaragoza både i gott skick och värdefullt 

för hela denna landsdels historia. I Puebla fanns också 

i Sedan artikeln skrevs har lyckligtvis arkivet fått en ny chef som 

är en framstående arkivman, Dr Rubio Mafie. 

59


en nyligen grundad liten energisk lokalhistorisk institution, 

som bl. a. utarbetade ett kortregister över material om Puebla 

i Arehiva General de la Naci6n, i vissa fallmer omfattande än 

detta arkivs egna. I Oaxaca i södra Mexico hade jag verkligen 

otur: denna delstats byråkrater hade valt att semestra vid 

annan tid än den sedvanliga och vederbörande Arehiva General 

del Gobiemo var därför obönhörligen stängt. 

När det gäller arkivmaterial till Mexicos historia, får man 

inte glömma bort vad som hamnat i Förenta staterna. I första 

hand är det naturligtvis fråga om dokumentation med direkt 

anknytning till de territorier, som Förenta staterna på 1840talet 

fråntog Mexico: California, New Mexico, Texas. Baneraft 

Libmry vid University of California i Berkeley har en imponerande 

samling av denna karaktär, omfattande ej blott avskrifter 

och mikrofilm utan också originaldokument. Det 

förmögna University of Texas i Austin har emellertid lyckats 

sammanbringa en dokumentsamling av en mera allsidig typ, 

omfattande inte mindre än en halv miljon handskrivna blad, 

som, jämte ett enastående rikt bibliotek, utgör den s. k. Latin 

American Collection. Huvudparten av materialet hänför sig 

till Mexico. A v de lärda mexikanska samlarna Genaro Garcia, 

J oaquin Garcia Icazbalceta, J. Hernåndez y Då val os, alla kända 

för de dokumentsamlingar de publicerat, har Texas-universitetet 

förvärvat de främsta klenoderna i denna Latin 

American Collection, t. ex. originalmanuskript av de kyrkliga 

krönikörerna Mendieta och Motolinia och ett stort antal av 

de ovärderliga Relaciones geogråficas från 1500-talets senare 

del. Mexikanskt 1800-tal är också utomordentligt väl företrätt 

i denna Texas-samling. 

Centralamerikas viktigaste arkivbestånd är naturligt nog 

att finna i Guatemala, där både en audiencia och en generalkapten 

en gång residerade. Men att det guatemaltekiska 

nationalarkivet är i ett så utomordentligt gott skick som det 

är, är förvisso mer än vad den mest optimistiske forskare 

skulle kunnat vänta. Att så är fallet är också en enda mans 

förtjänst, nämligen Jose Joaquin Pardo, som 1935 fick hand 

om de givetvis vanvårdade arkivalierna och efter långa år av 

uppoffrande arbete inte bara ordnat dem utan också skaffat 

fram pengar till ändamålsenliga lokaler. 1956 stod arkivets 

med nationalbiblioteket delade praktiska och snygga byggnad 

färdig. Under så skilda regimer som vänsterextremisten 

Arbenz', den konservative Castillo Armas' och den mer odeciderade 

Y digoras' har Par do lyckats ge sitt arkiv ett bemärkt 

rum i guatemaltekiskt kulturliv. 

Arkivets öppethållande är generöst tilltaget. Under min 

60

Intryck från några latinamerikanska arkiv 1958 

En ofta utkommande arkivbulletin började utges 1923. Materialet 

för 1500- och 1600-talen är mycket sparsamt och för 

frihetskrigets tid är lakunerna också avsevärda. Arkivmaterial 

för utrikespolitiken salmas likaledes i arkivet. Någon 

större besöksfrekvens kunde givetvis inte påräknas i ett så 

pass blygsamt arkiv, men jag hade alltid åtminstone några 

medfor skare. 

I Ecuador bjuder arkivsituationen på kontraster av för 

Latinamerika ganska betecknande slag. Från Quito, av 

.audiencian med samma namn, administrerades ett område 

som var större än det nuvarande Ecuador. Anmärkningsvärt 

nog överlevde åtskilligt av audiencians arkivalier det kaotiska 

1800-talets niånga våldsamma tilldragelser och barbari. 

Ett nationalarkiv tillkom på papperet 1938. Sedan det på 

1940-talet underställts det av statsmakten omhuldade Gasa 

de la Cultura och Carlos Vivaneo 1948 blivit chef, vidtog ett 

frenetiskt ordnande av de arkivalier, som råkat i nationalarkivets 

förvar. Audiencia de Quitos arkiv är i kronologisk svit 

inbundet i tunna volymer som nu uppgår till 583. Varje volym 

har ett detaljerat index. Till stor del har dessa minutiösa 

indices, vilkas lektyr ofta, man är nästan hågad säga tyvärr, 

gör studiet av sj älva dokumenten överflödigt, publicerats i 

arkivets bulletin. I arkivet finns också en stor svit manuskript 

av främst teologisk karaktär från jesuiternas samlingar. 

Det municipala arkivet, under ledning av en framstående 

arkivman och paleograf, Jorge A. Garces, är också välordnat. 

En stor svit av de koloniala Libros de Cabildos de Quito, med 

början 1534, har publicerats. Men därmed är inte frågan om 

koloniala arkiv i Quito uttömd. I själva verket är det bara 

uppskattningsvis hälften av audiencians arkiv, som hittills 

i enlighet med välvilliga dekret hamnat på stålhyllorna i Gasa 

de la CuUura. Resten befinner sig i största oordning hopklämt 

i en mörk skrubb i Code Suprema de Justicia, vars jurister 

tydligen inte unnat dessa arkivalier att få förenas med det 

övriga beståndet i Gasa de la Cultura. Kataloger saknas givetvis 

och faciliteterna för forskaren inskränkte sig till vänligt 

bemötande och en knapp bordskant. Endast den värdefulla 

serien av Reales cedulas var relativt lättillgänglig tack vare 

förekomsten av samtida index. 

Perus arkivhistoria är den för latinamerikanskt 1800-tal 

sedvanliga, men arkivförstörelsen tycks ha varit alldeles 

ovanligt omfattande. Knappt hade ett nationalarkiv på 1870talet 

definitivt inrättats förrän kriget och den chilenska 

ockupationen av Lima medförde nya, svåra förluster. Ricar- 

63


på. Hon var· nämligen intresserad av att se i vad mån de blandade 

äktenskapen skulle kunna statistiskt beläggas i kyrkböckerna. 

Eftersom det visade sig att rastillhörigheten mycket 

ojämnt kommer till uttryck i kyrkobokföringen inom 

olika områden och vid olika tider, blev r·esultatet närmast 

negativt. Emellertid var det förvånande, hur gamla kyrkböcker 

och hur många praktiskt taget fullständiga sviter, som 

på sina håll bevarats- }lon besökte de centrala stadsförsamlingarnas 

arkiv i olika mexikanska städer och i Guatemala. 

Förvaringsförhållandena och naturligtvis de hjälpmedel, som 

stodo till forskarnas förfogande, var i regel ytterst primitiva. 

De stundom mycket rika stiftsarkiven hade ingen av oss tillfälle 

att göra närmare bekantskap med. 

Det är givet, att det material från de högre förvaltningsinstanserna 

under kolonialtiden, som bevarats i Spanskamerika, 

och materialet i Arehiva General de Indias i Sevilla i viss 

utsträckning kan sägas dubblera varandra, men det torde 

också finnas oändligt många fall, då det på ett ovärderligt 

sätt går att komplettera det ena med det andra. 3 Det har också 

spanskamerikanska hist01·ici länge varit väl medvetna om, 

och historien om deras materialsamlande i Sevilla och på 

andra håll i Europa, beskriven i den serie publikationer härom, 

som utges av Instituto Panamericano de Geografia e 

Historia, är lång. Åtskilliga urkundssamlingar utgivna i Latinamerika 

blev resultatet av dessa mödor, såsom t. ex. Paso 

y Troneosos samlingar. Det fi1ms också gott om excerpt- och 

avskriftssamlingar från Spanien i latinamerikanska arkiv 

liksom mikrofilmsamlingar därifi·ån i en del nordamerikanska 

forskningscentra. Det latinamerikanska materialet är då 

vida mindre känt av dem som i Europa sysslar med kolonialhistoria. 

Någon systematisk avskriftsamling av större format 

finnes veterligen icke - med undantag för den jesuitiska 

Colecci6n Pastells i Madrid. Ett avsevärt antal urkundspublikationer 

med material från de egna arkiven har visserligen 

utgetts i Latinamerika men mången gång i små upplagor och 

därför svåra att få tag i. Även kvaliteten kan i en del fall vara 

tvivelaktig. Ännu är det vidare ofta en ganska komplicerad 

sak att i de flesta latinamerikanska arkiv få mikrofilmning 

ombesörjd, även om man själv är närvarande för att ge anvisningar. 

När flera kataloger publicerats och mikrofilmningen 

blivit vanligare, kommer givetvis möjligheten att till Europa 

erhålla önskat forskningsmaterial att oerhört underlättas. 

3 Se undertedmads notis om aridvet i Sevilla i HT XV 1952, s. 273- 

2i6. 

66

lJilryck från några latinamerikanska arkiv 1958 

.J ag vill i detta sammanhang endast omnämnda den mikrofilmning 

i det vanvårdade paTaguayska nationalarkivet, som 

ganska nyligen utförts genom Unescos försorg. 

Framförallt vill man emellertid hoppas, att de latinamerikanska 

historikerna själva skall finna vägen till sina arkiv. 

Enstaka arbeten vittnar otvetydigt om att deras författare 

verkligen gjort sig denna möda, m•en ännu frodas de mer 

eller mindre lösliga essäer och »tolkningar», som i bästa fall 

grundas på vad någon mera arbetsam landsman skrev ihop 

för 50 eller 75 år sedan, då möjligheterna för arkivforskning 

i regel var ännu sämPe än nu. För att reduceTa denna litteraturkategori 

till skäliga proportioner och för att främja seriös 

forskning av modern modell finns bara en väg : att förbättra 

arkivoTganisationen och att vederbörligen understryka arldvens 

roll som länkar mellan det närvarande och det förflutna. 

67

Arkiv och Hembygd 

Av stadsarkivarien Sven Olsson 

En solig septemberdag 1956 gästade landsantikvarie Sven 

Drakenberg och jag den frejdade kulturminnesvårdaren 

prosten Arne Lundgren i Hed. Vi hade av honom varskotts, 

att här skulle finnas papper i fara, och vi kom mo utan illusioner. 

Det vi fingo se var emellertid värre än våra värsta farhågor. 

Här låg i den gamla nedlagda kyrkskolan på bänkar 

o.ch bord utbrett vad som var kvar - eller förmodades vara 

kvar - av Karmansbo bruks gamla arkiv. En kväljande söt 

odör slog emot oss, kopieböckernas en gång röda ryggskinn 

hade släppt och mörknat, pärmarnavoro vita av fuktigt mögel, 

och bland rostfrätta räkningar och oregelbundet blomformade 

telefonkvittoknippen från senaste sekelskiftet lågo 

våta och ibland svarttrampade sjok av 1600-talshandlingar. 

Vår värd hade räddat vad räddas kunde ur ett fuktdrypande 

uthus. 

DeUa var även för den härdade arkivmannen en skakande 

erfarenhet. En oroande tanke infann sig. Såg det likadant 

eller värre ut på andra håll i länet? Andra ställde sig samma 

fråga, så även den historiskt intresserade länschefen Ragnar 

Casparsson. sakenmåsteundersökas-men hur? På arkivsidan 

saknades alldeles personella resurser. E;nda möjligheten 

syntes vara att vädja till hembygdsföreningarna och riksantikvarieombuden. 

Till dem expedierades ett cirkulär, vari anknöts 

till deras tradionella värv. » Våra fornminnen berätta», 

hette det, »om vad som skett i vår bygd under förhistorisk 

tid, våra lokala arkiv om vad som där skett under historisk 

tid. Här föreligger ett likavärde som ofta förbises av oss. Därtill 

kommer, att arkiven äro ovanligt ömtåliga ting. Fornminnena 

äga ofta en hög grad av beständighet mot tidens tand; 

arkivhandlingarna åter äro utsatta för ständig fara att förintas 

av fukt och brand, tyvärr också av oss som hava dem om 

hand.» I farozonen vore »i första hand de privata arkiven, 

byarkiv, gårdsarkiv, företagsarkiv, folkrörelsearkiv och en- 

68

Sven Olsson 

storkommuner, städerna Arboga och Köping samt Kungsörs 

köping. Det kunde förutses, att bilkostnaderna detta år skulle 

bli mycket kännbara, och några medel att möta dem ägde föreningen 

icke. Under provinventeringen hade ASEA välvilligt 

ställt bil till förfogande, men nu måste föreningen visa, att 

den kunde stå på egna ben. Framställningar om anslag ingåvos 

till de berörda kommunerna, och av dessa svek blott en, 

Köpings stad. Inventeringens första etapp var ekonomiskt 

någorlunda tryggad. 

Inventeringen förbereddes under nära samverkan med 

riksantikvarieombuden i de berörda kommunerna och med 

folkrörelsernas distriktsorgan. Adresser erhöllos, cirkulär 

utsändes, och uppgifter insamlades. En mindre justering av 

det ursprungliga programmet gjordes. I Västerås och under 

provinventeringen hade den erfarenheten vunnits, att folkrörelsearkiven 

befunno sig i synneTlig fara. De kommo därför 

nu mer i centrum än från början avsetts. De levande företagen 

inbegrepos däremot blott undantagsvis i aktionen, då 

de ju ha sitt eget arkivistiska forum. 

Med juni månads ingång skulle fältarbetet börja. Allt såg 

ljust ut - men motgångar väntade. Norman kom sent loss 

från sina studier, och samma dag han anlände till Västerås 

insjuknade han och måste återvända till Stockhlom. Efter 

midsommarhelgen kunde arbetet omsider begynna, men inventeringen 

syntes följd av ett oblitt öde. Redan efter tre 

dagar, den 24 juni, havererade dess splitter nya lånta PV 544 

i en våldsam krock vid Bysala i Skinnskatteberg. Att ingen 

härvid allvarligt skadades, betecknades av tidningaTna som 

ett under, men för inventeringen var det illa nog ändå. Att 

omedelbart fortsätta arbetet var av flera skäl otänkbart. Först 

någon vecka in i fuli voro de av olyckan orsakade hindren 

hjälpligt undanröjda, men nu kommo resultaten snabbt. När 

Norman den 1 september måste återvända till Stockholm, 

var inventeringen-klar i skinnskatteberg och Vålakommunerna. 

I Akerbo härad och städerna var visserligen då ännu 

ingenting gjort, men detta var beräknat, och föreningen hade 

ett ess i beredskap, arkivassistenten Ragnar BarrefoTs. UndeT 

ett par hektiska höstmånader slutförde han 1959 års inventeringsaktion. 

Inventeringens omfattning kan belysas med några siffror. 

Arkivbilen rullade sammanlagt c :a 1 400 mil, och inalles 683 

arkiv inventerades, 73 byarkiv, 227 gåTds- och släktarkiv, 

382 folkrörelse- och företagsarkiv samt 1 arkivdepå. Flera av 

dessa arkiv äro omfattande och från den aktuella historiska 

forskningens synpunkt. betydelsefulla såsom Riddarhytte, 

70

Arkiv och l:l embyg'cl 

Karmansbo, Färna, Kolsva och Jäders bruks arkiv, Bernshanunars 

och Rentersbergs herrgårdsar kiv, H j äljnare Kanal 

& Slussverks arkiv, Sveriges Godtemplares Ungdomsförbunds 

arkiv i Köping och Hembygdsarkivet där. Andra äro mindre 

till omfånget och måhända också av mindre värde, från små 

samlingar av arvs- och ägohandlingar till medelstora föreningsarkiv. 

Beträffande några av dessa obetydligare arkiv 

kan naturligtvis sägas, att de väsentligen skulle kunna ersättas 

genom excerpering ur centrala depåarkiv. Detta betyder 

emellertid icke, att de kunna saklöst förstöras. De äro ämneskoncentrat 

som ge snabba forskningsresultat om det de röra, 

och de kunna bli stimuli och utgångspunkter för bygdeforskningen. 

Detta konstateTas icke enbart med stöd av erfarenheter 

gjorda ute på fältet. Ett 30-tal arkiv ha enligt av ägarna 

uttryckt önskemål intagits till Västerås stadsarkiv för ordnande 

och förtecknande. Genom detaljgenomgång av dessa 

arkiv har jag förskaffat mig viss personlig kännedom om de 

inventerade bygdearkivens struktur. 

I ett meddelande om inventeringen 2 tagas exempel på i samband 

med inventeringen gjorda fynd från de i Västerås ordnade 

arkiven. Jag citeTar: »Bland Karmansboverkens handlingar 

påträffades och ordnades bl. a. spillrorna av Gäsjö 

bruks arkiv, innehållande ett från såväl ekonomisk-historisk 

som personhistorisk synpunkt synnerligen värdefullt material 

rörande brukets öden under Brigitta Sneckenbergs, Sara 

Könmans och Daniel Gustaf Swedbergs tid. I Rentersbergs 

arkiv återfanns 1600-talspossessionaten Gustaf Reuters kopiebok 

jämte en stor san1ling av pergamentsbrev, vm·av de 

äldsta, från medeltiden, av ägaren ställdes till Vitterhetsakademins 

Diplomatariekommittes förfogande. I Ullvi arkiv rekonstruerades 

riksdagsbonden Carl Erssons i Västervreta 

samling av efterlämnade papper. Ur flertalet av de intagna 

by kistorna letades fram för ett studium av bygdens liv i gången 

tid väsentliga serier av bystämmaprotokoll och byordningar. 

I Mellanuggelfors arkiv, Riddarbyttan, slutligen 

påträffades Uppsala-professorn Johan Arent Bellmans annotationsbok 

för åren 1700- 1709, innehållande en mängd notiser 

av akademihistoriskt och biografiskt intresse.» Härtill 

kan läggas, att i Köpings Hembygdsarkiv ordnats och förtecknats 

delar av trenne lagmansrätters, av kämnersrättens i 

Västerås (!) och av Kungsörs indelta kompanis arkiv. Där 

ha också påträffats handlingar hörande till de skingrade 

Karmansbo- och Gäsjöarkiven. 

2 Västma nlands F ornminnesförenings Årssl•rift 1960 s. 68 ff. 

71

Sven Olsson 

Åtskilliga sidor arkivhistoria skulle naturligtvis kunna 

skrivas med utgångspunkt från de gjorda fynden och erfarenheterna. 

I det citerade meddelandet berättas om gamla 

pappers användning som underlag vid nytapetsering, som 

spolkärnor vid spinnrocken, som bekvämlighetsartikel, om 

häradshövdingen som vid nytt fastebrevs utfärdande plägade 

tillråda förstöring av de äldre gårdshandlingarna, om gården 

där vid inventerarens ankomst härden ännu var varm av det 

brända arkivet, om fackföreningssekreteraren som vid reparation 

av sin nyförvärvade bostad fann sin egen förenings 

första br'evkopiebok i en trossbotten. Här skulle kunna berättas 

om detta och annat av samma slag, om bykistans arkivbevarande 

roll, om handlingars vandring med människorna, 

men så skall icke ske. Det skulle föra för långt. I stället skall 

något nämnas om de fria arkivens nuläge, om vad inventeringen 

vill och om dess närmaste framtid. 

Den gamla handlingen ute bland människorna är i fara - 

mer nu än någonsin. Den är ofta sluiven med en stil som ej 

längre läses, och då förstås den ej av gemene man. Dess anseende 

har också rubbats av rådande inflation i papper. Nutidsmänniskans 

trötta öga orkar ej tillägna sig mycket i den strida 

strömmen av skrivet och tryckt från myndigheter och 

reklamhungrig affärsvärld. I den moderna lägenheten står 

papperskorgen nära brevfångeL Föreningslivets kris, den 

ökade folkrörligheten, släktgårdarnas övergång i nya händer, 

den av välståndsutvecklingen betingade intensifierade utrivningen 

av äldre hus äro andra omständigheter som bidra till 

att äventyra den gamla handlingens bestånd. 

Det är här hög tid för motåtgärder från kulturvårdens sida. 

Arkivinventeringen i Västmanlands län är en sådan åtgärd. 

Vad vill då arkivinventeringen? Den frågan kan icke besvaras 

alldeles lika snabbt som den ställts, ty arkivinventeringen i 

Västmanlands län är icke blott en inventering i ordets mest 

inskränkta mening. Visserligen skola inventeringens resultat 

i vederbörlig ordning göras tillgängliga för forsimingen medelst 

ett kortregister, vilket kommer att placeras i Västerås 

stadsarkiv, men viktigare än så är inventeringens karaktär 

av arkivmission. Inventeringen villlära människorna i länet, 

hur de skola umgås med sina gamla papper. 

Då j ag benämner denna presentation av inventeringen 

»Arkiv och hembygd», vill jag därmed återge något av dess 

program. Människorna måste läras betrakta sina gamla 

handlingar som en del av bygdens kulturhistoriska arv. Folkrörelserna 

och då främst hembygdsrörelsen måste börja 

syssla med dem, lära sig läsa dem, vårda dem. Idealet blir 

72

Inventering av enskilda arkiv i Västsverige 

Av Arkivarien Josef Edström 

Enskilda arkiv spelar en alltmer central roll i historisk 

och samhällsvetenskaplig forskning. Allt eftersom forskningsområdena 

vidgats har nya källor och nya arkiv dragits 

in i den vetenskapliga diskussionen. Det räcker inte längre 

med det material som arkiv, bibliotek och andra vetenskapliga 

institutioner insamlat under årens lopp - redan det en 

svåröverskådlig mängd. Bruksarkiv, industriers och affärsföretags 

arkiv, organisationers arkiv, egendoms- och gårdsarkiv 

samt enskilda personers korrespondens, dagböcker, 

anteckningar och räkenskaper utnyttjas alltmer. Den vetenskapliga 

bearbetningen försvåras dock av att kunskapen om 

dessa olika slag av arkiv är ringa. På senaste åren har dessa 

svårigheter uppmärksammats, och på olika håll har insamlingar 

av uppgifter om arkiv i enskild ägo påbörjats. Det första 

försöket till en mer systematisk kartläggning av det 

privatägda arkivbeståndet har gjorts i Västsverige. 

På initiativ av dåvarande landsarkivarien vid landsarkivet 

i Göteborg, arkivrådet Robert Swedlund, bildades år 1954 

» Kommitten för inventering av enskilda arkiv i Västsverige». 

Kommitten, som fortfarande är verksam, består av professorerna 

i ekonomisk historia, geografi, historia och statskunskap 

vid Göteborgs universitet, rektor vid Socialinstitutet i 

Göteborg samt landsarkivarien vid landsarkivet i Göteborg. 

Den senare är verkställande ledamot. Kommittens verksamhetsområde, 

» Västsverige», har av naturliga skäl kommit att 

i stort sett sammanfalla med landsarkivets distrikt och omfattar 

således huvudsakligen Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs 

län, Skaraborgs län och Värmlands län. Inventeringsarbetet 

har finansierats av medel från statens samhälls- och 

rättsvetenskapliga f orslmingsråd. 

Kommittens arbete, som främst organiserats av förre landsarkivarien 

Robert Swedlund, kunde bygga på erfarenheter 

från viss tidigare inventeringsverksamheL Under 1920-talet 

inventerades värmländska bruksarkiv av S. Rönnow för Jern- 

74

lrwcntcrina av enskilcia arkiv i Västsverige 

kontorets räkning. Riksarkivet utförde 1931 i samarbete med 

Nordiska museet och Skaraborgs läns hushållningssällskap 

inventering av herrgårdsarkiv i Skaraborgs län. Den hittills 

mest omfattande sammanställningen av uppgifter om arldvalier 

rörande enskilda personer, företag m. m. inom både 

enskilda och offentliga a.rkivbestå11id har gjorts av förste 

bibliotekarien Otto Walde och ingår i hans riksbekanta »register» 

i Uppsala universitetsbibliotek. Andra uppgifter från 

begränsade undersökningsområden, t. ex. dr Nordströms inventering 

från 1920-talet av gårdsarkiv på Tjörn, har förelegat 

i landsarkivet i Göteborg. 

Vid planläggningen av inventeringsarbetet insamlades 

uppgifter ur Otto Waldes register och andra samlingar rörande 

undersökningsområdet. Ett register över bruk, industrier 

och andra företag och egendomar inom området, vilka kunde 

väntas ha värdefulla arkiv, utarbetades i landsarkivet. Ett 

annat register över i·iksdagsmän från området, vilka varit 

verksamma vid riksdagar fr. o. m. 1809 upprättades genom 

rektor Arne W åhlstrands försorg vid Socialinstitute t. 

Dessa register och andra insamlade uppgifter lades till 

grund för det egentliga fältarbetet. Utifrån dem organiserades 

efterforskningen av arkiv i enskild ägo. Värdefulla uppgifter 

om arkivbestånd lämnades också av landsantikvarierna 

och av riksantikvarieämbetets lokalombud inom undersökningsområdet. 

Inventeringsverksamheten har främst tagit sikte på tre 

huvudtyper arkiv : företagsarkiv, gårdsarkiv och riksdagsmäns 

arkiv. För kännedom om folkrörelsers arkiv och kommunala 

arkiv sörjes på annat sätt och sådana arkiv har endast 

berörts i den mån delar av dem påträffats vid inventeringen 

av gårdsarkiv m. m. Syftemålet med verksamheten har varit 

att ställa uppgifter om arkivbeståndet till den vetenskapliga 

forsimingens tjänst, icke att insamla arkivalier till någon 

arkivdepå. Detta har särskilt poängterats för arkivägarna. 

Det egentliga inventeringsarbetet har utförts av studenter 

vid Göteborgs universitet. Det har organiserats på olika sätt 

beroende på det arkivslag som efterspanats. Företags- och 

gårdsarkiv har besökts av studenterna, vilka efter en av landsarkivarien 

uppgjord resplan inventerat arkiv inom var sitt 

begränsade område. En del arkivägare har därvid varit förhandsinformerade 

om besöken, men det har alltid funnits 

utrymme för inventeraren att på eget initiativ uppsöka arkiv. 

Arkiven har genomgåtts på platsen och de olika arkivserierna 

och deras begynnelse- och sJutår har redovisats i förteckningar. 

studenterna har i förväg vid en kort kurs undervisats i 

75

J os e[ Edström 

äldre tids bokföring och i utarbetandet av inventeringsförleckningar. 

Kursen har givits vid landsarkivet. 

Inventeringen av riksdagsmannaarkiv har mestadels haft 

ett annorlunda förlopp. Det har här varit fråga om en mera 

direkt efterforskning. studenterna har på sina resor medfört 

uppgifter om riksdagsmännen inom sina undersökningsområden. 

A v privatpersoner i trakten och pastorsämbeten har 

de sökt införskaffa upplysningar om riksdagsmännens efterlevande 

eller andra personer som kunnat tänkas äga kännedom 

om riksdagsmännens arkiv. Dessa personer har sedan på 

lämpligt sätt kontaktats av landsarkivarien och uppgifter om 

arkivbeståndet har sålunda i görligaste mån insamlats. Denna 

del av inventeringsarbetet har varit den mest arbetskrävande 

i förhållande till resultatet - ofta har flera uppslagsändar 

prövats, innan slutgiltig information om arkivförekomst kunnat 

erhållas. Har riksdagsmannaarkiv påträffats under fältarbetet, 

har de naturligtvis upptecknats på platsen. 

Den första etappen av inventeringsarbetet genomfördes 

1955- 195 7. Med de begränsade medel kommitten haft till sitt 

förfogande, har resultatet blivit mycket tillfredsställande. 

Arkivägarna har i de flesta fall varit tillmötesgående och på 

många sätt underlättat arbetet. Sålunda har flera företag 

ställt sina arkivförteckningar till kommittens förfogande. 

Från c :a 300 företag har uppgifter insamlats - och då är 

att märka att Göteborgs stad ännu ej varit föremål för inventeringsverksamheL 

En betydelsefull grupp av företag, vilkas 

arkiv inventerats, utgör de värmländska järnbruken och 

trävaruindustrierna. Deras arkiv ger kunskap om en viktig 

sektor av Sveriges närings- och samhällsliv under många 

århundraden. En mängd andra företag: bomullsväverier, 

klänningstygsfabrikanter, järnvägsföretag, glasbruk, brandförsäkringsaktiebolag, 

ångbåtsbolag, stenindustriföretag, 

torvaktiebolag, handelsföretag av olika slag som järnhandel, 

fotoatelje från mitten av förra århundradet, exportföretag, 

har inventerats. Även numera upphörda företagsformers 

arkiv har anträffats. Sålunda finns uppgifter från ett par 

väveriförläggares arkiv i Viskadalen. Ett delresultat är även 

ett emigrantagentarkiv, Bröderna Larsson & Co:s arkiv, vilket 

visserligen påträffades av en forskare på en loge, men som 

genom inventeringskommittens försorg räddats till landsarkivet, 

där det ordnats och förtecknats. De större sparbankernas 

arkiv inom området har särskilt intresserat, då de kan 

ge viktiga upplyimingar om sociala förhållanden, företagsamhet, 

m. m. De är - liksom större företags arkiv över huvud 

taget - väl bevarade. 

76

Inventering av enskilda arkiv i Västsverige 

Mer än 400 gårdsarkiv har förtecknats. Endast ett fåtal 

gårdar saknar helt arkiv. I allmänhet finns gårdshandlingar 

- köpebrev, lagfartshandlingar, inteckningsprotokoll, gravationsbevis, 

skifteshandlingar och skifteskartor, lånehandlingar, 

bouppteckningar och arvskifteshandlingar, förmynderskapshandlingar 

och processhandlingar - i växlande omfattning. 

Det gemensamma för dessa slag av handlingar är, att de 

vanligen har en motsvarighet i det offentliga arkivbeståndet 

och där är åtkomliga för forskningen. stundom fyller 

de emellertid ut luckor i det offentliga materialet och 

forskningen underlättas av att materialet finns samlat. I viss 

utsträckning har också korrespondens, dagböcker, gårdsräkenskaper, 

osv. påträffats vid inventeringen av gårdsarkiv. 

Enskilda personers och samlares arkiv och samlingar, 

hembygdsföreningars m. fl. arkiv har även varit föremål 

för inventering. 

Inventeringen av riksdagsmäns arkiv har som ovan fram- · 

hållits varit mera tidskrävande,_ då här ett efterforslmingsarbete 

måst utföras. Uppgifter om 39 riksdagsmäns efterlämnade 

handlingar har erhållits. Främst är det brev som bevarats, 

men från enstaka riksdagsmän finns dagböcker i behåll. En 

bondeståndets matrikel från år 1840 har interfolierats av 

riksdagsmmannen Lars Rasmusson i Huveröd, som försett 

sina riksdagskamrater med korta expressiva karakteristiker. 

En kopia av matrikeln finns i landsarkivet i Göteborg. Om 64 

riksdagsmän arkiv. har rent negativt besked erhållits. Deras 

arkiv har förstörts. 

Resultaten av inventeringsverksamhetens första etapp har 

sammanställts i en stencilerad · översiktförteckning vilken 

utsänts till arkiv, bibliotek och andra vetenskapliga institutioner. 

Förteckningen ger en preliminär orientering om beståndet, 

men den kan inte ersätta de fylligare originalförteckningarna, 

vilka förvaras i landsarkivet i Göteborg. 

Den andra etappen av inventeringsverksamheten planeras 

börja instundande sommar. En del områden på landsbygden, 

som ännu icke bearbetats, skall då inventeras efter samma 

arbetsplan som tidigare. Tyngdpuf!lden av verksamheten 

kommer dock att ligga på Göteborgs stad. Här måste emellertid 

arbetet organiseras på ett annat sätt. Cirkulärskrivelse 

om verksamheten har utsänts till firmor, handels- och 

industriföretag i staden. Svaren på denna skrivelse blir underlaget 

för det kommande fältarbetet. Vidare skall vissa 

vetenskapliga institutioners arkivbestånd kartläggas. 

Till det ovan skildrade lyckade resultatet av inventerings 

Yerksamheten har säkerligen bidragit, att målsättningen 

77

Josef Edström 

endast varit att insamla uppgifter om arkiven. Utom det 

nämnda undantaget för emigrantagentarkivet har inga försök 

att insamla arkiv gjorts. Emellertid kan ifrågasättas om inte 

ytterligare undantag från regeln borde försökas, för att inte 

resultatet snabbt skall bli inaktuellt. De två huvudtyperna 

företagsarkiv och gårdsarkiv är vanligen stationära, och man 

kan vänta, att arkivbeståndet bevaras oförändrat under åtskilliga 

år. Annorlunda förhåller det sig med riksdagsmäns 

och andra privatpersoners arkiv. Deras bestånd beror i hög 

grad av ägarnas och deras efterkommandes intresse och de 

löper risken att snabbt skingras eller förstöras. En filmning 

eller insamling av sådana arkiv med ägarnas goda minne 

skulle ge ett synnerligen värdefullt komplement till inventeringsverksamheten. 

Frågan är emellertid psykologiskt mycket 

känslig och förslag om kopiering eller förvaring av arkiv 

måste göras med största taktfullhet. 

över huvud taget måste understrykas, att inventeringsuppgifterna 

utgör ett resultat för stunden. Arkiv byter ägare, 

flyttas, förstöres eller gallras. En ständigt återkommande 

kontroll eller revision av förteckningarna skulle behövas för 

att resultatet skall bli bestånde. Inventeringen har emellertid 

fäst arkivägarnas uppmärksamhet på värdet av deras egendom 

och det är att hoppas, att denna upplysningsverksamhet 

skall bidraga till ökad förståels·e för och vård om arkiven. J 

så fall har inventeringsarbetet givit ett i dubbelt måtto värdefullt 

resultat. 

78

Folkrörelsernas arkiv för Värmland 

Av Överingenjören Enar Eskilsson 

Ett arkiv i Karlstad för folkrörelser, närmast för arbetarrörelsen, 

diskuterades bl. a. 1932 och 1942, utan att det ledde 

till något resultat. Ett bättre öde mötte det initiativ, som togs 

1949 av nuvarande föreståndaren för Folkrörelsernas Arkiv 

för Värmland, Sixten Wall. I en skrivelse till Socialdemokratiska 

tjänstemannaföreningens andra utskott, daterad den 

5 mars 1949, föreslog han, att styrelsen för tjänstemannaföreningen 

skulle taga initiativet till att arbetarkommunen i 

samråd med fackliga centralorganisationen måtte allsidigt 

och förutsättningslöst utreda frågan om ett arkiv i Karlstad 

för Värmlands län, närmast för att samla kunskap om gångna 

tiders arbetarrörelse. skrivelsen behandlades av styrelsen 

den 7 mars. En kommitte arbetade vidare med frågan, som 

sedan upptogs på arbetarkommunens årsmöte den 10 mars. 

Härvid fick tjänstemannaföreningen i uppdrag att i samråd 

med kommunstyrelsen, fackliga centralorganisationen, Folkets 

hus-föreningen och partidistriktet förbereda ett arbetarrörelsens 

arkiv för Karlstad. 

Den 8 april hade man ett informationsmöte med representanter 

från Värmlands ledande arbetarorganisationer och ett 

föredrag av dr Tage Lindblom från arbetarrörelsens arkiv i 

Stockholm. Den 25 april ombildades kommitten till en styrelse, 

och denna fick i uppdrag att försöka anskaffa arkivlokal 

och påbörja arkivarbetet i samråd med berörda organisationer. 

Bland annat togs kontakt med Arbeta.rnas Bildningsförbund. 

Den 22 september kunde man besiktiga den första 

lokalen vid Drottning Kristinas väg, och när man hunnit så 

långt, att man gjorde upp en ekonomisk kalkyl för 1950, räknade 

man med medlemsavgifter från 70 föreningar och 5 förbund. 

En fastare organisation erhölls hösten 1950 vid ett konstituerande 

sammanträde på Folkets Hus med ett 60-tal länsorganisationer 

inbjudna. Vid denna tidpunkt hade man 

79

Folkrörelsernas arkiv för Yärmlancl 

ra ett växande intres-se. Regelbundet bidrag lämnas sålunda 

av inte mindre än 40 stads- och landskommuner förutom 

landstinget. önskemålet härvidlag är av naturliga skäl ett 

ökat stöd och kontakt med ännu fler kommuner. Bakom denna 

önskan ligger även den tanken, att ett centralt arkiv för 

vår landsända kan bli aktuellt i en framtid. Man får räkna 

med att inte bara folkrörelser utan också kommuner få svårigheter 

att härbärgera sitt arkivmaterial, och att det härvidlag 

kan yppa sig en god lösning ur ekonomisk synpunkt; om 

vissa äldre arkivsamlingar överföras till en central plats. 

Detta torde bli billigare än om varje organ och varje kommun 

själv helt skall ordna sin arkivfråga. 

Osökt kanuner man in på det tredje önskemålet, att Folkrörelsernas 

Arkiv för Värmland skall kunna skapa mera 

samarbete med andra arkiv och att en samordning kommer 

till stånd. Härvidlag kommer landsarkivfrågan in i bilden. 

Om ett planerat nytt landsarkiv förlägges till Karlstad, förefaller 

det vara naturligt, att man på ett eller annat sätt får till 

stånd en samordning med folkrörelsernas arkiv i varje fall 

såtillvida, att man räknar med gemensamma lokaler. Vidare 

kommer man här in på frågan om landstingets arkivvård och 

arkivvården för andra länsorgan liksom också kommunernas 

arkivproblem, som jag redan berört. 

Folkrörelsernas Arkiv bör ej lämpligen arbeta ensrunt och 

självständigt. Det bör inlemmas i övriga uppgifter, som vi 

ansett det klokt och motiverat att söka lösa gemensamt och 

som vi se som en samhällsuppgift. Folkrörelsernas Arkiv för 

Värmland har vuxit under de åren som gått men behöver 

alltfort växa, utvecklas och utvidgas på ett naturligt och 

ändamålsenligt sätt för att kunna resultera i en arkivvård, 

som från början varit avsedd att hjälpa vårt folk och att 

främja vår kultur. 

83

Ägoskillnadsrätterna i Bjäre och Södra Åsbo 

Av Fil. lic. Anna Christina Meurling 

Ägoskillnadsrätten för Bjäre härad tillkom 1805. 1 Instruktionen 

meddelade att K. Maj :t från inbyggru·na i Bjäre härad 

hade erfarit, att de flesta byalageni häradet saknade lagligen 

fastställda rågångar och hade sina ägor i en för jordbrukets 

uppkomst hinderlig samfällighet, samt att de tvister, som 

uppkom i anledning härav, ej kunde lösas vid ordinarie 

häradsting utan stor kostnad och tidsspillan. På grund härav 

förordnade K. Maj :t att en särskild domstol skulle inrättas 

på inbyggarnas egen begäran för dessa mål och denna domstol 

skulle kallas ägoskillnadsrätt. Mål som skulle upptagas 

av rätten var tvister mellan ägare av särskilda enstaka hemman, 

eller delägare i särskilda byar eller socknar, antingen 

om rår och bolstada skillnader eller om äganderätt till j ord 

och mark. Vidare skulle tvister mellan hemman eller samfällighet 

i Bjäre härad å ena sidan och hemman eller samfällighet 

i angränsande härad å andra sidan höra under ägoskillnadsrätten. 

Rätten skulle även upptaga mål angående skyldighet 

att upprätta och underhålla skillnadsstängsel, då de 

var av den tvistiga beskaffenhet att de borde hänvisas till 

domstol enligt K. förordning 1802 9j2. 

Rätten skulle bestå av en ordförande och två ledamöter. 

Ledamöterna skulle väljas bland jordägarna antingen av allmogen 

eller av i häradet bosatta ståndspersoner. Ledamöterna 

fick dock inte tas från lantmäteri- eller landsstaten. 

Ordförande skulle vara en i domargöromål utbildad person. 

Mestadels har häradshövdingen fungerat som ordförande i 

ägoskillnadsrätten under dess tillvaro. Be·svär över utslag i 

rätten skulle insändas till länsstyrelsen. 

Ytterligare två instruktioner utfärdades för ägoskillnadsrätten 

i Bjäre härad. Den första föreskrev, att domstolen 

hädanefter fick meddela stadfästelse på de av lantmätaren 

verkställda rågångsförrättningarna, viiket inte hade fått ske 

84 

l K. instruktion den 6 september 1805.

INNEHALL 

Bertil Broome, Patronpapperet-ett stycke arkivhistoria 3 

Folke Sleman, Svenskt domboksmaterial före 161 5 .... 21 

Magnus Mörner, Intryck från några latinamerikanska 

arkiv 1958 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 56 

Sven Olsson, Arkiv och Hembygd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 68 

Josef Edström, Inventering av enskilda arkiv i Väst- 

Sverige . ..... ....... . ...... . . .. . ........ ..... 74 

Enar Eskilsson, Folkrörelsernas arkiv för Värmland. . . . 79 

Christina Meurling, Ägoskillnadsrätterna i Bjäre och 

Södra Åsbo. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 84 

Lindbergs Tryckeriaktiebolag, Stockholm 1962 

1161 29

ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING - Visa filer

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template ?