Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

More documents

Recommendations

Info

• Rekommendationer om prioriteringar rangordnade i en skala från 1–10 (rangordningslista) • Rekommendation om åtgärder som inte bör utföras rutinmässigt eller utföras alls (”icke-göra-lista”) • Rekommendationer om åtgärder som bara bör genomföras inom ramen för kliniska prövningar eller som forsknings- och utvecklingsprojekt (”FoU-lista”). 26 I de nationella riktlinjerna för bröst-, kolorektal- och prostatacancer från 2007, sattes screening för de två sistnämnda cancerformerna upp på så kallad ”FoU-lista”. Detta innebar att Socialstyrelsen bedömde att det krävdes utökat vetenskapligt underlag innan ett ställningstagande om en rekommendation om införande av screeningprogram kunde göras. Men, i Stockholm och på Gotland finns trots detta sedan 2008 (2009 för Gotland) ett screeningprogram för kolorektalcancer för män och kvinnor i åldrarna 60-69 år. Programmet bygger på avföringsprov (fekalt guajaktest, FOBT) och eventuell uppföljande koloskopi. SKL har också, inom ramen för den nationella cancerstrategin, beviljats medel för att ta fram ett förslag till en nationell randomiserad studie om tarmcancerscreening (det vill säga screening för kolorektalcancer) med olika metoder. Det sker alltså en viss utveckling på detta område. När det gäller screening för prostatacancer finns ännu inga befolkningsinriktade screeningprogram på nationell eller regional nivå i Sverige. Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting kommer dock att under 2013 påbörja en studie med syfte att förfina metoderna för att upptäcka prostatacancer. Studien är mycket omfattande och ett stort antal patienter kommer att kallas till undersökning. Läget rörande screening på kolorektal- och prostatacancerområdet behandlas mer utförligt i avsnitten 6.1 och 6.2. Förutom den ovan nämnda utvecklingen på cancerområdet, som alltså eventuellt går i riktning mot införande av fler nationella screeningprogram, slår Socialstyrelsen fast att flera screeningprogram bedrivs utanför cancerområdet, och att det för dessa områden saknas rekommendationer från Socialstyrelsen. Detta gäller exempelvis screening inom/i form av fosterdiagnostik och nyföddhetsvård. Socialstyrelsen konstaterar också att de flesta landsting har infört screening för pulsåderbråck (bukaortaaneurysm) utan att rekommendationer från Socialstyrelsen funnits inom området. Pulsåderbråck har inte, i motsats till screening för kolorektal- och prostatacancer, tagits upp för diskussion i Socialstyrelsens nationella riktlinjer, och har därför inte heller kategoriserats som tillhörande rangordningslista, icke göra-lista eller FoU-lista. Socialstyrelsen konstaterar också att även den Europeiska kommissionen har utverkat rekommendationer om screening. Rekommendationerna är policypåverkande, men inte bindande, och rekommenderar screening för bröst- och livmoderhalscancer, men också för kolorektalcancer. Av Socialstyrelsens rapport framgår således att rekommendationer finns för vissa av de screeningprogram som bedrivs, medan rekommendationer saknas för andra program, samt att rekommendationerna är av olika art. Socialstyrelsens rekommendationer för screening av bröstcancer har exempelvis hanterats genom konceptet nationella riktlinjer, medan rekommendationerna för livmoderhalscancer har legat utanför detta koncept. De senare har trots detta fått stort genomslag. Detta tros bero på att de i mindre utsträckning än de nationella 26 Socialstyrelsen (2007) Nationella riktlinjer för bröst-, kolorektal- och prostatacancer (…), s. 5 26(96)
iktlinjerna varit graderade. Socialstyrelsen pekar på att ett problem med nationella riktlinjer är att landstingen bedömer de åtgärder som ges medelhög rangordning på den tiogradiga skalan olika. Det bidrar inte till jämlik vård att vissa landsting baserat på en medelhög rekommendation på den tiogradiga skalan kan välja att screena en viss åldersgrupp med ett visst intervall, medan andra landsting väljer att avstå eller att använda ett annat intervall för åldersgruppen s ett bredare ngreppssätt än de rekommendationer som ges inom ramen för nationella riktlinjer när föras och följas upp. 27 . Det är i ljuset av detta som Socialstyrelsen anser att det behöv a nationella screeningprogram ska bedömas, in 2.2.3 Socialstyrelsens förslag till modell för införande av screeningprogram Förutsättningarna för en nationell modell Socialstyrelsen har i sin modell från mars 2012 hämtat inspiration från Finland, som, till skillnad från Sverige, under en längre tid arbetat aktivt med samordning av screeningprogram nationellt. En viktig skillnad är dock att det i Finland finns en föreskrift som anger vilka screeningprogram samtliga sjukvårdshuvudmän är ålagda att genomföra. I Sverige finns i nuläget inget lagstöd för nationella screeningprogram. Om man i likhet med Finland skulle vilja ha en bindande reglering på screeningområdet behövs en lagändring. Socialstyrelsen konstaterar att detta ”kan vara ett alternativ på längre sikt”, men att det kräver ”ett mer omfattande utredningsarbete”, och man har därför i sitt förslag till modell ” utgått från att ge rekommendationer om screeningprogram eftersom det är den möjlighet som finns på kort sikt”(understrykning tillagd) 28 . Vidare konstaterar Socialstyrelsen att det finns ett stort behov av nationella rekommendationer om screening för att vården ska vara så enhetlig och jämlik som möjligt över landet. Mot bakgrund av de diskussioner som fördes vid ett seminarium i december 2011, till vilket representanter från professionen och sjukvårdshuvudmännen var inbjudna, föreslås att Socialstyrelsen skall vara den myndighet som ger rekommendationer om screening. Socialstyrelsen föreslår vidare att detta uppdrag ska innefatta hela processen från rekommendation till uppföljning. Socialstyrelsen ska: ”Bedöma och ge rekommendationer för nya screeningprogram Bedöma och ge rekommendationer för de screeningprogram som pågår Ansvara för att följa upp och utvärdera nationella screeningprogram” Modellens olika delar Socialstyrelsens förslag till modell för införande av nationella screeningprogram innehåller åtta olika delar: 1. ”Initiering och prioritering av nya frågeställningar 2. Ta fram kriterier för screening 3. Ta fram vetenskapligt underlag 4. Utforma rekommendation 5. Förankra rekommendation 6. Ta fram detaljerad information 7. Ansvar för att genomföra nationella screeningprogram 8. Följa upp nationella screeningprogram via register” 27 Socialstyrelsen (2012); Modell för införande av nationella screeningprogram på cancerområdet, s. 8f 28 Socialstyrelsen (2012); Modell för införande av nationella screeningprogram på cancerområdet, s. 20 29 Ibid, s. 20 29 27(96)
Page 1 and 2: Screening Särskilt utredningsuppdr
Page 3 and 4: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 5 and 6: fatta ett rationellt beslut om att
Page 7 and 8: Utvecklingsområden GCK: Låg täc
Page 9 and 10: Utvecklingsområden screening för
Page 11 and 12: 1. Bakgrund 1.1 Uppdragsbeskrivning
Page 13 and 14: Medborgardialogens resultat present
Page 15 and 16: På ett samhällsekonomiskt plan ka
Page 17 and 18: föremål för screening, i jämfö
Page 19 and 20: (det vill säga att många av dem s
Page 21 and 22: 2. Staten, landstingen och screenin
Page 23 and 24: - utgöra ett nav för cancerforskn
Page 25: screeningprogram på cancerområdet
Page 29 and 30: 15. Det finns en plan för utvärde
Page 31 and 32: prioriteringsprinciper som berörts
Page 33 and 34: manöverutrymmet begränsas i jämf
Page 35 and 36: sjunkande deltagandefrekvenser blan
Page 37 and 38: cellprovskontroll. Dessa återfinns
Page 39 and 40: fås först när SKL:s projekt och
Page 41 and 42: undantag för en enda mottagning i
Page 43 and 44: Täckningsgrad för gynekologisk ce
Page 45 and 46: innehåller exempelvis de 10 procen
Page 47 and 48: som presenterats ovan (knappt 76 re
Page 49 and 50: på olika ställen i Östergötland
Page 51 and 52: Samtidigt som en avgift ur principi
Page 53 and 54: att kvinnor som är barnlösa, och
Page 55 and 56: som avbokar via Mina Vårdkontakter
Page 57 and 58: har till följd av upphandlingen av
Page 59 and 60: Figur 3: Deltagarfrekvens vid mammo
Page 61 and 62: förbättringsarbete för att öka
Page 63 and 64: 5. Screening för kroppspulsåderbr
Page 65 and 66: som genomfördes innan screening in
Page 67 and 68: av hälso- och sjukvårdens kvalite
Page 69 and 70: Det är sedan mitten av 2011 möjli
Page 71 and 72: 6. Kort om några andra typer av sc
Page 73 and 74: I Östergötland skedde mellan åre
Page 75 and 76: man varit tveksam till att införa
Page 77 and 78:
till svåra missbildningar. Barn so
Page 79 and 80:
innan förlossning, och en efterkon
Page 81 and 82:
Förutom screeningen som inriktas p
Page 83 and 84:
LiÖ 2012-1891, Beslutsunderlag til
Page 85 and 86:
Uppgiftslämnare/verksamhetsföretr
Page 87 and 88:
Bilaga B: Täckningsgrad för gynek
Page 89 and 90:
89(96)
Page 91 and 92:
Bilaga C: Socioekonomisk indelning
Page 93 and 94:
Socioekonomisk indelning av Österg
Page 95 and 96:
Bilaga E: Deltagande i mammografisc
show all

Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?