Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
Särskilt utredningsuppdrag SCREENING slutversion 2012-12-13.pdf
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Socialstyrelsen har i sitt förslag till modell hunnit olika långt med att definiera de åtta stegen.<br />
Stegens innehåll berörs i de nästkommande styckena. Först visas dock en schematisk bild<br />
över förslaget till svensk modell, där Socialstyrelsen har en central roll.<br />
Figur 1: Schematisk bild över en process för införande av nationella screeningprogram från<br />
Socialstyrelsens förslag till modell från mars <strong>20<strong>12</strong></strong><br />
1) Initiera och prioritera nya frågeställningar<br />
I Socialstyrelsens rapport från i mars <strong>20<strong>12</strong></strong> framhålls att detta ska vara en öppen process där<br />
både<br />
enskilda personer och organisationer skall kunna initiera frågeställningar.<br />
Frågeställningarna, som både skall kunna gälla nya program och översyn av befintliga, ska<br />
dock prioriteras av Socialstyrelsen. Myndigheten konstaterar att en transparent process för<br />
detta prioriteringsarbete behöver utvecklas.<br />
2) Ta fram kriterier för screening<br />
Socialstyrelsen föreslog i rapporten att den svenska modellen skall utgå från 14 kriterier när<br />
det ska bedömas om det är aktuellt med ett nationellt screeningprogram eller inte. Kriterierna<br />
byggde dels på WHO:s tio kriterier som definierades av Wilson och Jungner 1968 (se dessa i<br />
sammandrag i avsnitt 1.3), dels på en komplettering av dessa som gjorts av Etiska Rådet i<br />
Danmark. Kriterierna var kortfattade, och Socialstyrelsen menade att de behövde förses med<br />
förtydliganden och tolkningar. Under de diskussioner som fördes mellan experter på<br />
screening, Socialstyrelsen och huvudmannarepresentanter under hösten <strong>20<strong>12</strong></strong><br />
ändrades vissa<br />
kriterier,<br />
och resultatet blev ett utkast till en lista på 15 kriterier, vilken återfinns nedan. Det<br />
bör betonas att kriterierna kan komma att förändras fram till delrapporteringen<br />
i april 2013<br />
beroende på synpunkter från de personer som i nuläget ”prövar” att tillämpa<br />
kriterierna när de<br />
uppdaterar riktlinjerna på bröst-, kolorektal- och prostatacancerområdet.<br />
1. Tillståndet är ett viktigt hälsoproblem för både individ och samhälle<br />
2. Tillståndets naturalförlopp är känt<br />
3. Tillståndet har en latent eller symtomfri fas som går att upptäcka<br />
4. Det finns åtgärder som ger bättre effekt i tidigt skede än vid klinisk upptäckt<br />
5. Det finns en lämplig testmetod<br />
6. Screeningprogrammet minskar dödlighet eller sjuklighet i tillståndet<br />
7. Testmetoden och fortsatt handläggning är acceptabla för avsedd population<br />
8. Åtgärder vid tillståndet är klarlagda och acceptabla för avsedd population<br />
9. Hälsovinsterna överväger de negativa effekterna av screeningprogrammet<br />
10. Screeningprogrammets kostnadseffektivitet har värderats och bedömts rimlig<br />
11. Screeningprogrammets etiska aspekter har värderats och bedömts rimliga<br />
<strong>12</strong>. Omfattning, innehåll och utformning av information om screeningprogrammet har värderats<br />
13. Organisatoriska aspekter relevanta för ett nationellt likvärdigt screeningprogam har klarlagt<br />
14. Resursbehovet och genomförbarheten av screeningprogrammet har värderats<br />
28(96)