Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Ladda hem boken här! - Blekinge museum
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Metodiskt och källkritiskt måste man ha<br />
klart för sig att keramiktypologi rymmer stora<br />
felkällor. Lera är lätt formbart och det finns anledning<br />
att tro att det kan finnas ganska stora regionala<br />
skillnader i form- och dekorutformning.<br />
Det kan också finnas en risk att de dateringar<br />
som har gjorts av keramik utifrån andra föremålskategorier,<br />
främst fibulor, riskerar att leda<br />
till cirkelresonemang om materialets datering.<br />
Det finns ytterst få 14 C-dateringar av keramik<br />
som gör att materialet så att säga står för sig<br />
själv. Dessa brasklappar är för all del väsentliga<br />
att ha i minnet när det gäller andra fyndkategorier<br />
också.<br />
Att göra en keramikkronologi utifrån en<br />
stram typologisering av keramiken innebär alltså<br />
att de indelningar man gör har inneboende<br />
begränsningar som man måste vara medveten<br />
om. Da der helt tydeligt har været tale om et jævnt<br />
udviklingsforløb uden skarpe brud, er det værd at<br />
erindre sig, at en faseopdeling baseret på bestemte<br />
kartypers eller udsmykningselementers forekomst<br />
altid vil være en kunstig størrelse, en skematisering<br />
af en fortidig virkelighed så at sige, hvor andre forhold<br />
end lige den tidsmæssige dimension naturligvis<br />
også spillede in (Bech 1996 s. 28).<br />
I Berta Stjernquist publikation av Simrisgravfältet<br />
på Österlen indelas de gravfunna skånska<br />
lerkärlen stilistiskt, i huvudsak utifrån kärlformen,<br />
i tre huvudgrupper : skålar, kannor och<br />
bägare med hank (bowls, jugs och handled beakers).<br />
Dessa delas sedan i varierande grad in i ett<br />
antal undergrupper: tidiga miniatyrkärl, kärl med<br />
61<br />
avsatt skuldra, tidiga kärl utan avsatt skuldra, fotbägare<br />
och fotskålar, kannor, sena skålar och miniatyrkärl<br />
av skåltyp, bägare med hank, höghalsade<br />
kärl utan hank, kärl utan hank med rundad<br />
eller bikonisk buk samt grovkeramik. Framför<br />
allt bägarna med hank underindelades därefter<br />
i ytterligare ett antal typer (Stjernquist 1955 s.<br />
69ff). Arbetet kan betecknas som en traditionell<br />
typserie, baserad på en stilistisk och geometrisk<br />
formbeskrivning av kärlen (klassificeringsbeteckning<br />
efter Orton m.fl. 1993 s. 158) och detta har<br />
sin grund i Stjernquists detaljerade genomgång<br />
av keramiken från den nordostskånska centralplatsen<br />
Vä (Stjernquist 1951). Simrispublikationen<br />
innehåller en imponerande mängd fakta om olika<br />
kärl, dateringar och jämförelser med andra områden.<br />
Benämningarna på olika kärlformer och<br />
kärltyper är inte i alla avseenden aktuella längre,<br />
men hennes iakttagelser i sig är däremot än idag<br />
högst relevanta. Efter hennes studie är det få som<br />
på allvar har använts sig av det skånska keramikmaterialet<br />
från romersk järnålder och folkvandringstid,<br />
förutom hon själv (se t.ex. Stjernquist<br />
1971, 1993, 1998). Många av de benämningar<br />
som Stjernquist, och andra före henne för den<br />
delen, använde för att beskriva olika kärltyper<br />
lever därför kvar. Miniatyrkärl är ett exempel på<br />
en benämning som fortfarande används som ett<br />
samlingsbegrepp för små kärl, men som jag menar<br />
inte längre har någon relevans. Åtminstone<br />
inte med den betydelse Stjernquist hade 1955. 1 Det<br />
finns andra benämningar och principer för att<br />
indela keramik idag, som vi ska se nedan.<br />
De viktigaste iakttagelserna för detta arbetes<br />
räkning är annars att Stjernquist indirekt pekade<br />
ut att det är de sammansatta dragen hos<br />
kärlen som ger dem dateringskriterier. Isolerat<br />
kan företeelser som exempelvis svartbränt och<br />
glättat eller polerat gods inte fixeras till någon<br />
kort kronologisk fas, men ytbehandlingen tillsammans<br />
med kärlform, mynningstyp och<br />
dekor kan ibland ge mycket klart definierade<br />
tidsavsnitt. Ett tydligt exempel för den äldre romerska<br />
järnåldern är som vi ska se hennes höga<br />
bägare med avsats vid skuldran (Beakers with<br />
offset at the shoulder, aa s. 74, nedan benämnda<br />
Vaser typ 29).<br />
I början av 1960-talet publicerade Carl Johan<br />
Becker ett viktigt arbete om den förromerska<br />
järnåldern på Jylland. Arbetet kom att bli inflytelserikt<br />
och ofta citerat, inte enbart när det<br />
gäller den kronologiska indelningen av den<br />
förromerska perioden, utan även för analysen<br />
av keramikmaterialet. Becker betonade starkt<br />
utformningen av kärlens mynningsrand och<br />
hankar som viktiga drag för en kronologisk indelning<br />
av keramiken, där även material från<br />
romersk järnålder berördes (Becker 1961 s. 5f,<br />
203ff). En som tog intryck av Becker var David<br />
Liversage, men det återkommer vi till nedan.<br />
Här ska det bara kort nämnas att i avsaknad av<br />
en tillfredsställande skånsk keramikkronologi<br />
1 Exempelvis använde Stilborg benämningen miniatyrkärl<br />
som samlingsbegrepp för små kärl så sent som 2002<br />
(Stilborg 2002a s. 99, 104).