i skolan Biblioteket
i skolan Biblioteket
i skolan Biblioteket
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det gav St Olofs<strong>skolan</strong> möjlighet att lämna<br />
in en ansökan, efter att Åbo stad i december<br />
2005 tog beslutet att ansluta hela skolväsendet<br />
till PallasPro. Staden valde St Olofs<strong>skolan</strong> till<br />
svensk pilotskola och <strong>skolan</strong> beviljades Bittismedel<br />
för biblioteksdatasystemet.<br />
Bittis i Nyland och Tammerfors<br />
De 12 projektskolorna i Nyland och Tammerfors<br />
anslöt sig till projektet den 1 januari<br />
2005. Deras projekttid räckte också ett år och<br />
också de hade varierande utgångspunkter.<br />
Endast tre av skolorna, Granhults<strong>skolan</strong>,<br />
Mattbergs<strong>skolan</strong> och Mattlidens skola,<br />
har ett relativt nytt utrymme planerat för<br />
skolbibliotek. Den vanligaste formen är ett<br />
avdelat klassrum för skolbiblioteket. I Gammelbacka<br />
skola fi nns skolbiblioteket i matsalen,<br />
men under året inleddes planeringen<br />
av skolbiblioteksutrymmen i f d slöjdsalen<br />
i en angränsande byggnad. Kårböle lågstadieskola<br />
hade biblioteket uppdelat i ett för<br />
skönlitteratur i anslutning till matsalen och<br />
ett för facklitteratur i ett klassrum i en annan<br />
byggnad. Bittis medförde att fackbiblioteket<br />
fl yttades till ett rum i direkt anslutning till<br />
skönlitteraturen i närheten av matsalen.<br />
Två av skolorna är högstadier (Mattlidens<br />
skola och Åshöjdens grundskola) och en är<br />
en privat samskola omfattande årskurserna<br />
5-9 i grund<strong>skolan</strong> och gymnasiet (Svenska<br />
sam<strong>skolan</strong> i Tammerfors). Fem av skolorna<br />
hade tidigare deltagit i Utbildningsstyrelsens<br />
Läs och skriv-projekt.<br />
Den språkliga verkligheten i denna del av<br />
projektet är en annan jämfört med de åboländska<br />
och österbottniska skolorna. Alla<br />
skolor, förutom Karis svenska lågstadium,<br />
verkar på orter med fi nsk majoritet. Det här<br />
betyder att lärarna för att stärka elevernas<br />
svenska språk vill satsa på modersmålsundervisningen<br />
och lässtimulansen. Behovet<br />
att bygga upp ett mångsidigt skolbibliotek<br />
är förståeligt, också därför att eleverna och<br />
lärarna på de här minoritetsorterna inte<br />
har lika stor tillgång till svenska böcker<br />
och svenskspråkig service på de allmänna<br />
biblioteken.<br />
Samtliga skolor anhöll om anslag för<br />
läsprojekt. Pengarna användes till bokinköp<br />
men i läsprojekten ingick också författarbesök,<br />
ordverkstad, sagolek, sagomaraton, teater<br />
och en paneldebatt kring ungdomsböcker.<br />
Flera skolor ville försöka använda nya<br />
metoder, t.ex. utgående från de läscirklar<br />
och gruppsamtal som Margareta Rosenberg<br />
19