i skolan Biblioteket

More documents

Recommendations

Info

Beslutet försvårades dessutom av att likadan hård- och mjukvara i så fall borde anskaffas till stadens samtliga svenska grundskolor, vilket hade betytt stora kostnader. Trots ihärdiga försök kunde Bittisskolorna i Helsingfors alltså inte lämna in sina ansökningar under projektåret. Tiden var inte heller mogen för de två skolorna i Tammerfors att besluta om datasystem och därför ansökte inte heller de om bidrag. Samarbete mellan skolor och bibliotek Ett samarbete mellan skolan och det allmänna biblioteket är en förutsättning för framsteg på skolbiblioteksområdet. Detta är i linje med Biblioteksstrategi 2010 (Undervisningsministeriets publikationer 2003:8), som uppmanar kommunerna att satsa på samarbete mellan skol- och bibliotekssektorerna. En viktig målsättning under projektet var att initiera till och stöda kontakten mellan bibliotekarier och lärare. En del skolor och bibliotek hade lång erfarenhet av samverkan, andra fann under projektåret former för sitt samarbete. Eftersom de fi nlandssvenska skolorna är utspridda över ett stort geografi skt område, utgör ofta redan det långa avståndet från 22 skolan till närmaste kommunala bibliotek ett hinder för samarbete. Ändå lyckas man förvånansvärt ofta komma till tillfredsställande lösningar. Om eleverna p g a avstånden inte kan komma till biblioteket, kan kanske bokbussen komma till skolan eller så kan man beställa boklådor från biblioteket. Besök av bokpratande bibliotekarier är också efterfrågade och omtyckta. Ett problem för samverkan mellan skolorna och biblioteken i de större städerna är att det varken fi nns tillräckligt med svenskspråkiga bibliotekarier eller svenska böcker på de allmänna biblioteken. Trots att grunden för de allmänna biblioteken är jämlik service för alla, gäller det ofta inte de elever som tillhör den språkliga minoriteten på en ort. Ytterligheten utgörs i det enspråkiga Tammerfors, där upplever lärarna att de svenska skolorna inte alls kan utnyttja stadsbibliotekets tjänster. För att mångsidigare kunna betjäna skolorna är de allmänna biblioteken i behov av tilläggsresurser för material och personal. På många håll kunde situationen förbättras av en omorganisering och omplacering av tjänster och samlingar och en tydligare defi niering av servicen till skolorna samt av
en samplanering sektorerna emellan. Vilka uppgifter som hör till det allmänna biblioteket och till skolbiblioteken borde klargöras. Lässtimulans, fortbildning, konsultation Tillsammans med bibliotekarier från det allmänna biblioteket bokpratade vi projektplanerare i fl era skolor. Vi arrangerade fortbildning för lärare och bibliotekarier, både som två välbesökta konferenser och som lokala utbildningsdagar, där bibliotekarier från det allmänna biblioteket fungerade som lärare i informationssökning, lässtimulans och praktisk biblioteksskötsel. Lärare från några skolor gjorde studiebesök till skolbibliotek på Åland och i Sverige. En viktig del av projektet och för den fortsatta utvecklingen var den arbetsplan för skolbiblioteket som lärarkollegierna uppmanades att utarbeta. Alla skolor uppmanades att gallra och städa sina samlingar, eftersom en stor del av böckerna var mycket slitna och föråldrade. Nästan alla skolbibliotek gjorde grundliga utrensningar. Det var svårt, men samtliga skolbibliotekarier var efteråt nöjda med det uppfräschade beståndet. Biblioteksskötsel är inte bara anskaffning av nya böcker, det är också gallring, reparationer och upprätt- hållande av ordning i hyllorna. En logisk indelning av böckerna är en grundförutsättning för att hitta i samlingarna och därför rekommenderade vi skolorna att ta i bruk en förenklad version av klassifi kationssystemet för allmänna bibliotek, KAB. Som projektplanerare arbetade vi i en nära kontakt med skolorna, vi besökte dem fl era gånger och däremellan konsulterade vi dem per e-post och telefon. I de skolor som deltog i Bittis har skolbibliotekarierna i allmänhet 1-2 veckotimmar för skolbiblioteksskötsel. Skolbibliotekarierna är alla lärare som vid sidan om sin undervisning och utan bibliotekarieutbildning ansvarar för skolans bibliotek. Den handledning och det stöd de fi ck under året upplevde de som en viktig del av projektet. Behovet av konsultverksamhet av det här slaget är uppenbart. Under projektåret producerade vi material kring biblioteksskötsel, litteraturkännedom och undervisning i informationssökning. Materialet fi nns tillgängligt på www.edu. fi /svenska/mlm/. Mycket arbete men också framsteg För att skolbiblioteket skall ha en möjlighet att utvecklas till det bättre, bör utvecklings- 23
Page 1 and 2: Projektet Bittis 2004-2005 Susanne
Page 3 and 4: Susanne Ahlroth & Monica Borg-Sunab
Page 5: Bittis - ett startskott! Projektet
Page 8 and 9: upprätthållas av en bibliotekarie
Page 10 and 11: igenom och diskutera verksamhetsfö
Page 13 and 14: med en upprustning av skolornas bib
Page 15 and 16: 3. Bittis synliggör biblioteket Hu
Page 18 and 19: hemgrupper med elever som väljer s
Page 20: eskrev under vårens fortbildningsd
Page 25 and 26: 4. Lust att lära - möjlighet att
Page 27: Louise Limberg påpekar att det fi
Page 30 and 31: De söker också böcker från det
Page 33 and 34: av barn- och ungdomslitteratur i st
Page 35 and 36: 5. Hur kommer skolan efter projekt
Page 37: 6. Skolans kunskapscentrum Hur komm
Page 40 and 41: de ansvariga inom skol- och bibliot
Page 42: Rummet Välj ett centralt beläget
Page 45 and 46: Koulu kirjastossa: kirjasto oppimis
Page 48: I projektet Bittis - Biblioteket i

i skolan Biblioteket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?