Blodtrycket - Hjärt-Lungfonden

Blodtrycket 

En skrift om högt och lågt blodtryck

Den här skriften är en del av Hjärt-Lungfondens 

arbete med att sprida information om hjärt- och 

lungsjukdomar. Den är möjlig att ta fram tack vare 

gåvor från privatpersoner och företag. 

Hjärt-Lungfonden bildades 1904 i kampen mot 

tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra 

hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden 

samlar in och fördelar pengar till forskning samt 

informerar om sjukdomar. Fonden har inga statliga 

bidrag utan är helt beroende av gåvor från 

privatpersoner och företag. 

Hjärt-Lungfonden är Sveriges största och viktigaste 

finansiär av den oberoende hjärt- och lungforskningen. 

Trots att Hjärt-Lungfonden årligen 

delar ut cirka 167 miljoner kronor kan fonden 

bara tillgodose cirka 15 procent av de sökta medlen. 

En av fondens uppgifter är därför att samla in 

mer pengar. 

Ett 90-konto är givarens garanti för att pengarna 

går till ändamålet. Svensk Insamlingskontroll 

kontrollerar regelbundet alla organisationer 

med 90-konto. Hjärt-Lungfonden prioriterar 

klinisk forskning för att de medicinska resultaten 

snabbt ska komma till praktisk användning inom 

sjukvården. 

ISBN 978-91-975693-7-8 

Box 5413, 114 84 Stockholm 

Besöksadress: Biblioteksgatan 29 

Tel 08-566 24 200, Fax 08-566 24 229 

www.hjart-lungfonden.se 

insamlingskonton: pg 90 91 92-7, bg 909-1927 

organisationsnummer 802006-0763 

2 Hjärt-Lungfonden BLODTRYCKET

Omkring 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter 

inträffar varje år i Sverige. I dag räddas 

många med hjälp av effektiva behandlingsmetoder 

och moderna läkemedel. 

Många av dessa människor skulle inte behöva 

drabbas av så allvarliga följdsjukdomar om vi kunde 

få bukt med en mycket allvarlig, grundläggande 

riskfaktor, hypertoni (högt blodtryck). 

I dag räknar man med att cirka 1,8 miljoner 

svenskar har en förhöjning av blodtrycket, men 

många är inte medvetna om det eftersom ett måttligt 

förhöjt blodtryck inte brukar ge några tydliga 

symptom. 

Uppkomsten av förhöjt blodtryck hänger till viss 

del samman med våra västerländska levnadsvanor, 

men det finns även genetiska faktorer som inverkar. 

Men allt är inte helt klarlagt. Vi vet exempelvis inte 

exakt hur blodtrycket regleras i kroppen, det rör 

sig om ett komplicerat samspel mellan flera organ, 

blodkärlen, det centrala nervsystemet och olika 

hormoner. 

I forskarvärlden är förhoppningen att hitta 

metoder som på ett tidigt stadium sållar fram de 

personer som ligger i riskgruppen för följdsjukdomar, 

och att hitta effektiva, skräddarsydda 

behandlingsmetoder som normaliserar blodtrycket. 

Forskningen har kommit en bit på väg, men än 

finns mycket att göra. 

Innehåll 

4 Hjärtat och blodomloppet 

7 Hypertoni 

11 Symptom och diagnos 

14 Behandling 

18 Särskilda riskgrupper 

22 Riskfaktorer 

28 Hypotoni 

30 Forskning 

Hjärt-Lungfonden BLODTRYCKET 3

Hjärtat ocH bLodomLoppet 

4 Hjärt-Lungfonden BLODTRYCKET 

Så fungerar hjärtat 

Hjärtat är en muskel som är något större än din 

knutna hand med uppgift att pumpa runt blodet 

i kroppen. Det fungerar som en pump med två 

seriekopplade cylindrar. Mellan en och två gånger 

i sekunden drar sig hjärtat samman och hjärtats 

vänstra kammare pumpar friskt, syrerikt blod 

genom artärerna – ådrorna som leder från hjärtat 

– ut i kroppen. 

Efter sammandragningen vidgar sig hjärtat igen 

och blodet från kroppen återförs till höger förmak 

och höger kammare via venerna, som leder till 

hjärtat. Den högra kammaren i hjärtat pumpar nu 

blodet genom lungorna, där koldioxid vädras ut och 

blodet syresätts. Därefter förs blodet via vänster 

förmak tillbaka till vänster kammare, som pumpar 

ut det syrerika blodet i kroppen på nytt. 

Systoliskt och diastoliskt tryck 

Blodtrycket är det tryck som uppstår i artärerna när 

blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och tillbaka 

till hjärtat. Blodtrycket är som högst just när hjärtat

Till höger lunga 

Från 

lungorna 

till hjärtat 

Sinusknutan 

AVknutan 

Höger 

förmak 

Hjärtklaff 

Hålven 

Aorta 

Höger 

kammare 

Syrefattigt blod 

Syrerikt blod 

Blodtrycket regleras av hjärtat, njurarna, blodkärlen, det 

centrala nervsystemet och olika hormoner i ett komplicerat 

samspel. En vuxen person har mellan fem och sex liter blod. 

Blodet pumpas ut i kärlen med 60 till 70 hjärtslag per minut 

när kroppen är i vila. 

Lungpulsåder 

Lungven 

Till vänster lunga 

Från 

lungorna 

Vänster 

förmak 

Vänster 

kammare 


Blodtrycket varierar under dygnet av 

både fysiska och psykiska orsaker. Det 

är högre när man är fysiskt aktiv och 

musklerna behöver mer blod. 


drar ihop och tömmer sig. Det kallas övertrycket, 

eller det systoliska blodtrycket. När hjärtat vilar 

mellan sammandragningarna sjunker blodtrycket 

till en lägre nivå som kallas undertrycket, det diastoliska 

blodtrycket. 

Blodtrycksmätning 

Blodtrycket mäts i millimeter kvicksilver, mmHg. 

Först anges övertrycket och därefter anges undertrycket, 

till exempel 130/80 mmHg som är ett 

normalt tryck i vilotillstånd hos en medelålders 

frisk vuxen person. Man säger att blodtrycket är 

130 över 80. 

Vid blodtrycksmätning används ett stetoskop och 

en blodtrycksmanschett försedd med en mätare. 

Manschetten sätts runt överarmen och pumpas 

därefter upp med så mycket luft att den klämmer 

till om armen och hindrar blodet från att passera. 

När luften i manschetten långsamt släpps ut och 

blodet börjar strömma till hörs det första pulsslaget 

i stetoskopet. På mätaren kan man då avläsa 

det övre trycket. När blodet strömmar helt fritt 

så att pulsslagen inte längre hörs kan det undre 

trycket avläsas. 

Trycket varierar 

Blodtrycket varierar under dygnet av både fysiska 

och psykiska orsaker. Det är högre när man är 

fysiskt aktiv och musklerna behöver mer blod, 

eller i stressituationer då hjärtat pumpar hastigare. 

Blodtrycket är lägre när man slappnar 

av och vilar. I regel är det lägst på natten när 

man sover. 

Blodtrycket varierar från individ till individ 

och i olika åldrar, ju äldre vi blir desto högre blir 

blodtrycket. Blodtrycket kan dessutom variera 

med årstiden. På sommaren och i varma klimat 

är det lägre.

När trycket stiger 

Högt blodtryck, eller hypertoni på latin, räknas 

till en av folksjukdomarna. Hypertoni är en välbekant 

riskfaktor som ligger bakom de omkring 

30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter 

som sker varje år i Sverige. Förhöjt blodtryck brukar 

definieras enligt följande 

• Mild blodtrycksförhöjning: 140-159/90-99 mmHg 

• Måttlig blodtrycksförhöjning: 

160-179/100-109 mmHg 

• Kraftig blodtrycksförhöjning >180/>110 mmHg 

• Isolerad systolisk hypertoni: >140/< 90 mmHg 

Man delar in hypertoni i två olika typer, primär och 

sekundär hypertoni. 

Primär hypertoni 

Hos det stora flertalet, omkring 95 procent, som 

lider av förhöjt blodtryck kan man inte finna någon 

enskild orsak. Den här typen kallas essentiell eller 

primär hypertoni. Primär hypertoni smyger sig på 

och ger vanligen inga symptom förrän efter lång 

tid. Oftast upptäcks den först vid hälsokontroll. 

Flera omständigheter kan medverka till det höga 

blodtrycket: Mellan 30 och 60 procent av blodtrycksvariationen 

i befolkningen bestäms av ärftliga 

anlag medan resten beror på omgivningsfaktorer 

såsom övervikt, stress, matvanor, högt saltintag 

eller hög alkoholkonsumtion. 

Sekundär hypertoni 

Ungefär 5 procent får högt blodtryck till följd av andra 

sjukdomar, så kallad sekundär hypertoni. Den 

här formen av hypertoni är ett symptom som visar 

att något inte står rätt till i kroppen, exempelvis på 

HYPERTONI 

Hjärt-kärlsjukdomar är den grupp 

sjukdomar som orsakar flest förtida 

dödsfall, samtidigt som de ofta 

innebär långvariga hälsoproblem 

och funktionsnedsättningar. 

Hjärt- och kärlsjukdomar var 2010 

underliggande dödsorsak för 41 

procent av kvinnorna och för 39 

procent av männen. Kvinnornas 

dödstal sjönk under perioden 

1987–2010, från 128 av 

100 000 kvinnor i åldrarna 15–74 

år till 55 av 100 000. Hos männen 

har motsvarande dödstal sjunkit 

från 352 till 126 per 100 000 män. 

Risken att dö av stroke har också 

minskat något, men framför allt 

drabbar stroke senare i livet. 

Källa: Dödsorsaker 2010 



När fett lagras in i en åder och det skapas en förträngning 

tvingas blodet flyta snabbare för att ta sig förbi – trycket 

ökar. Det förhöjda blodtrycket skadar i sin tur kärlväggen, 

vilket kan leda till en inflammatorisk process som i sin tur 

ytterligare skyndar på åderförfettningsprocessen. 

grund av hormonrubbningar eller sjukdom i njurarna. 

Vissa läkemedel, till exempel kortison eller 

p-piller, kan orsaka sekundär hypertoni. När grundsjukdomen 

är botad eller biverkningen av läkemedlet 

är borta brukar också blodtrycket normaliseras. 

När unga människor har högt blodtyck finns 

det särskild anledning att misstänka sekundär 

hypertoni. 

Markör för åderförfettning 

För att blodet ska nå ut till kroppens alla organ 

och in i de allra minsta kärlen krävs ett visst tryck. 

Trycket bestäms av hur mycket blod som pumpas 

runt i kroppen, hjärtats pumpförmåga, och i vilken 

kondition kroppens alla kärl är. 

Övertrycket kan avslöja graden av åderförfettning 

och anses därför vara den viktigaste markören vid 

blodtrycksmätning. Ju stelare blodkärlsväggarna 

är, desto högre är övertrycket. Det undre trycket 

ökar vanligtvis parallellt med det övre upp till

60-årsåldern. Därefter sjunker det beroende på att 

kärlen med åldern blir styvare och mindre elastiska. 

I den västerländska kulturen är det vanligt att 

blodtrycket ökar med stigande ålder. 

Den vanligaste typen av högt blodtryck hos äldre 

kallas isolerad systolisk blodtrycksförhöjning. Det 

innebär att det övre trycket är högre än 140 medan 

det lägre är normalt, det vill säga under 90. För att 

minska risken för komplikationer är det viktigt att 

behandla det höga blodtrycket. 

Är det farligt att ha högt blodtryck? 

De tillfälliga blodtrycksstegringar som sker vid 

fysisk ansträngning eller rädsla är inte skadliga. 

De tillhör de naturliga reaktionerna i kroppen 

och är nödvändiga för att vi ska klara av olika 

situationer vi ställs inför. 

Det höga blodtrycket blir farligt när det inte 

normaliseras, när det inte får vila. Ett högt okontrol- 

lerat blodtryck ökar risken för stroke, hjärtinfarkt, 

diabetes, åderförfettning, hjärtförstoring, hjärtsvikt, 

njursjukdom, försämrad blodcirkulation 

i benen och demens. 

Problemet med ett för högt blodtryck är att det 

på sikt förvärrar den mer eller mindre naturliga 

åderförfettningsprocessen som sker i kroppen. 

I processen, som beror på såväl ärftliga som yttre 

faktorer, bildas fettinlagringar i kärlväggen som 

sedan förändras till bland annat förkalkningar och 

så kallade plack. Kärlen blir så småningom stela 

och smala, blodflödet får ett större motstånd vilket 

innebär att blodtrycket höjs. 

När artärerna förlorar sin elasticitet blir de också 

känsligare för påfrestningar. Av det förhöjda blodtrycket 

kan den känsliga beklädnaden av kärlväggen, 

endotelet, skadas och det i sin tur kan skapa 

en inflammatorisk process som skyndar på åder- 

förfettningsprocessen. 

Sambandet mellan högt blodtryck 

och stroke, ibland även kallat 

slaganfall på svenska, är väl dokumenterat. 

Även en liten stroke 

kan orsaka skador som förändrad 

personlighet eller minnesstörning. 

Kan man sänka ett förhöjt blodtryck 

minskar också risken för 

stroke. Risken för stroke minskar 

med 70 procent om övertrycket 

sänks med 20 mmHg och undertrycket 

sänks med 10 mmHg. 


De tillfälliga blodtrycksstegringar 

som sker vid fysisk ansträngning 

är inte skadliga utan tillhör de 

naturliga reaktionerna i kroppen. 


De förfettade kärlen kan på sikt bli försvagade. 

Ett högt tryck i ett skadat kärl ökar risken för en 

blödning eller propp, exempelvis i hjärnans kärl. 

Stroke, som det då kallas, är den tredje vanligaste 

dödsorsaken i Sverige. Om kärlet till hjärtmuskeln 

täpps till inträffar en hjärtinfarkt – en av de vanligaste 

dödorsakerna i Sverige. Liknande förändringar 

i njurarnas kärl som gör att de inte får tillräckligt 

med blod för att fungera kan leda till njursvikt som 

är ett mycket allvarligt tillstånd. 

Åderförfettning kan även orsaka syrebrist, exempelvis 

i hjärtats kranskärl, så kallad kärlkramp. 

Hjärtats pumparbete försvåras av det höga blodtrycket. 

Den ökade belastningen gör att hjärtat 

måste arbeta hårdare för att pumpa ut blodet i kroppen 

vilket på sikt kan leda till hjärtförstoring och 

med tiden till hjärtsvikt, en åkomma som är mycket 

svår att bota.

Vaga varningstecken 

De allra flesta människor är ovetande om att de 

har förhöjt blodtryck. Symptomen är vanligtvis 

lindriga och det är inte förrän man verkligen har 

fått det höga blodtrycket konstaterat och lyckats 

sänka det, som man kan sätta fingret på varför 

man var så trött eller hade lättare huvudvärk. 

Det är först vid riktigt höga blodtryck, så kalllad 

malign hypertoni, som man kan få tydligare 

symptom som trötthet, illamående, svår huvudvärk 

och andnöd. Det är ett livshotande tillstånd 

som är mycket ovanligt. 

Blodtrycksmätning 

Det enda sättet att veta säkert om blodtrycket är 

förhöjt är att mäta det. Rekommendationen är att 

alla vuxna personer mäter sitt blodtryck då och då, 

i synnerhet om man är man och har kommit upp 

över 45- till 50-årsåldern. För kvinnor ökar risken 

för högt blodtryck efter menopaus (läs mer om 

Riskgrupper på sidan 22). 

Om blodtrycket är normalt kan man göra en ny 

mätning vartannat till vart femte år. Förändringar 

kan dyka upp rätt snabbt. Om man redan går hos 

doktorn för en annan åkomma bör blodtrycket 

kontrolleras i samband med detta, ungefär en 

gång per år eller tätare. Ligger blodtrycket i gränsområdet, 

kring 140/90, bör man mäta det någon 

gång per år. Distriktssköterskan eller företagssköterskan 

kan ge råd när det är dags att diskutera 

mätvärdena med läkare. 

Blodtrycket påverkas av både fysiska och 

psykiska orsaker, exempelvis ansträngning och 

stress. Man brukar därför rekommendera cirka 

tio minuters vila innan blodtrycket tas. Vid mätningen 

ska det vara tyst i rummet och enligt de 

riktlinjer som finns bör man sitta ner. 

SYMPTOM OCH DIAGNOS 


Personer som inte gärna 

går till doktorn kan 

under undersökningen 

drabbas av förhöjt 

blodtryck på grund 

av nervositet. 


Det viktiga för den som tar blodtrycket är att 

se till att mätningen sker med blodtrycksmanschetten 

i samma höjd som hjärtat. En nivåskillnad 

på exempelvis 13 centimeter innebär en 

blodtrycksskillnad på hela 10 mmHg. Det är också 

viktigt att blodtrycksmanschetten är anpassad 

efter omkretsen på personens överarm, annars 

kan man få falska värden. 

Personer som inte gärna går till doktorn kan 

drabbas av det så kallade vita rock-syndromet (white 

coat hypertension). Det innebär att blodtrycket stiger 

på grund av nervositet. Om man är medveten om 

att det förhöjda blodtrycket kan vara kopplat till 

nervositet och undersökningssituationen bör man 

berätta det för sin läkare. Om läkaren misstänker 

att blodtrycket är förhöjt finns det i dag möjlighet 

att mäta blodtrycket i hemmiljön. Det finns studier 

som visar att det finns skillnader mellan det mätvärde 

man får när man mäter blodtrycket hemma 

i lugn och ro och det som tas inom sjukvården. Där 

brukar trycket vara något högre, eftersom man ofta 

spänner sig omedvetet när man ska undersökas.

Diagnos 

För att ställa diagnosen hypertoni räcker det inte 

att blodtrycket är för högt vid ett enstaka tillfälle. 

Vid måttligt förhöjda värden (det vill säga det undre 

trycket ligger mellan 90 och 105 mmHg) bör diagnosen 

ställas först efter tre till sex kontrolltillfällen. 

Mättiden bör enligt rekommendationerna sträcka 

sig över tre till sex månader. 

Vid nyupptäckt hypertoni räcker det oftast med 

en enklare utredning för att se om det finns någon 

annan orsak (sjukdom eller hormonrubbning) 

bakom det förhöjda blodtrycket. Läkaren brukar 

ta ett EKG samt blodprover för att kontrollera blodfetter, 

blodsocker och njurfunktionen. Därefter är 

det viktigt för läkaren att utreda och bedöma den 

totala risken för hjärt-kärlsjukdom när blodtrycket 

är förhöjt. 

Till de viktigaste riskfaktorerna för hjärt-kärlsjukdom 

hör förutom högt blodtryck följande 

• Hög ålder 

• Manligt kön 

• Person som redan har en åderförfettningssjukdom 

eller familjebundna faktorer, exempelvis nära 

släktingar som har drabbats av hjärtinfarkt i tidig 

ålder 

• Diabetes 

• Blodfettrubbningar (högt LDL-kolesterol och 

lågt HDL-kolesterol) 

• Rökning 

Riskfaktorerna förstärker ofta varandra. Det innebär 

att närvaron av en enda faktor – exempelvis högt 

blodtryck – medför ganska måttlig risk även om 

faktorn finns i relativt hög grad. Närvaro av två 

faktorer – exempelvis högt blodtryck och diabetes – 

ökar risken påtagligt, och om tre faktorer finns blir 

risken hög. 

Rökning är en av de viktigaste risk- 

faktorerna för hjärt-kärlsjukdom. 


eHandLing 


Livsstil och medicin 

Det viktigaste målet med en blodtryckbehandling 

är att förhindra sjukdomskomplikationer som 

kranskärlssjukdom, stroke och övrig hjärt-kärlsjukdom. 

I alla moderna riktlinjer är basen först 

och främst livsstilsförändringar vad gäller kost och 

fysisk aktivitet. Behandlingen är alltid individuellt 

anpassad och ett delmål är att blodtrycket normaliseras. 

Man försöker också bedöma hur stor den 

sammantagna risken för komplikationer är innan 

man bestämmer vilken typ av läkemedel som eventuellt 

ska ges. 

Riktlinjerna om hur hypertoni ska behandlas är 

i stort sett lika för kvinnor och män. Vid behandling 

är målet i regel att blodtrycket hamnar lägre än 

140/90 mmHg. Personer som har diabetes och/eller 

en njursjukdom bör ha ett blodtryck som understiger 

130/80 mmHg. 

Livsstilsförändring 

Ibland kan man komma till rätta med ett lätt förhöjt 

blodtryck utan läkemedel genom att införa olika 

livsstilsförändringar. Även om det inte är säkert 

att förändringarna påverkar själva blodtrycket kan 

åtgärderna bidra till att andra riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar 

minskar. 

Bland de viktigaste åtgärderna räknas: 

• Fysisk aktivitet och regelbunden motion 

• Reduktion av saltintag 

• Mindre mängder alkohol om alkoholkonsumtionen 

är för hög 

• Hantering av negativ stress 

• Avstå från rökning och snusning

Läkemedelsbehandling 

Syftet med blodtrycksbehandlingen är att minska 

risken för sjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, 

hjärtsvikt, njurskador och för tidig död. Läkemedelsbehandlingen 

i sig ger bara ett visst skydd. Vid 

blodtryckssänkande behandling hos människor 

med högt blodtryck räknar man med att risken för 

stroke minskar med ungefär en tredjedel och att 

risken för hjärtinfarkt minskar med drygt en tiondel. 

Medicinerna sänker bara blodtrycket så länge 

man tar dem och behandlingen är oftast livslång. 

Även när man medicinerar mot högt blodtryck 

ska man genomföra livsstilsförändringar eftersom 

de kan förstärka den blodtryckssänkande 

effekten och minska eventuella biverkningar av 

läkemedelsbehandlingen. Sköter man sin medicinering 

och håller fast vid sina livsstilsförändringar 

kan det på sikt innebära att man stegvis kan minska 

sin medicinering. 

Det finns flera olika grupper av blodtrycks- 

sänkande läkemedel. De som vanligen används 

i Sverige ger en likartad sänkning av blodtrycket, 

i genomsnitt cirka 10/5 mmHg, när läkemedlen 

används separat. 

Läkemedlens effekt varierar från person till 

person. För att sänka blodtrycket tillräckligt är det 

ofta nödvändigt att testa sig fram. Det kan betyda 

att man byter läkemedel eller att man behöver 

kombinera två, tre eller till och med fyra olika 

mediciner i låga doser. 

De fem vanligaste grupperna av blodtrycks- 

mediciner är 

• diuretika 

• ACE-hämmare 

• kalciumflödeshämmare 

• betablockerare 

• angiotensinreceptorblockerare (ARB) 



Diuretika är svagt salt- och vattendrivande läkemedel. 

De hjälper till att minska volymen i blodkärlen, 

vilket sänker blodtrycket, samtidigt som de bidrar 

till en vidgning av blodkärlen. När motståndet i 

blodkärlen minskar sänks trycket. Diuretika är väl 

beprövade läkemedel och minskar risken för stroke 

och hjärtinfarkt. De har få biverkningar men kan 

ibland påverka blodfetterna och blodsockret 

negativt. 

ACE-hämmare är läkemedel som får blodkärlen 

att vidgas och njurarna att utsöndra salt och vatten, 

vilket leder till att blodtrycket sänks. ACE-hämmare 

motverkar bildningen av en hormonsubstans, 

angiotensin-II, ett kärlsammandragande och 

blodtryckshöjande ämne som kroppen själv bildar. 

Läkemedlen är speciellt lämpliga om man lider av 

hjärtsvikt eller diabetes med försämrad njurfunktion. 

Den vanligaste biverkningen är rethosta.

Kalciumflödeshämmare är en grupp läkemedel 

som vidgar de små blodkärlen och sänker trycket. 

De vanligaste biverkningarna är svullna anklar, 

huvudvärk och nästäppa. 

Betablockerare är läkemedel som gör att hjärtat 

arbetar lugnare och mer effektivt. Hjärtfrekvensen 

och slagvolymen sänks och därmed blodtrycket. 

Läkemedlet blockerar effekten av stresshormoner 

som adrenalin. Betablockerare motverkar även ett 

blodtryckshöjande ämne, renin, som produceras 

i njurarna och är speciellt lämpliga om man samtidigt 

har kärlkramp eller har haft hjärtinfarkt. Den 

vanligaste biverkningen är kalla händer och fötter. 

Studier visar att betablockerare kan ha något 

sämre skyddseffekt mot stroke och hjärtinfarkt än 

andra vanliga blodtryckssänkande läkemedel. 

Angiotensinreceptorblockerare (ARB) är läkemedel 

som fungerar ungefär på samma sätt som 

ACE-hämmare. De används främst som alternativ 

till ACE-hämmare om man får biverkningar, exempelvis 

rethosta. 

Kombinationsläkemedel är mediciner som innehåller 

en kombination av två verksamma ämnen 

– exempelvis ACE-hämmare och diuretika eller 

betablockerare och kalciumflödeshämmare – om 

man behöver mer än ett medel för att nå ett acceptabelt 

blodtryck. 

De minskade riskerna att insjukna 

i hjärt-kärlsjukdom beror på 

bättre levnadsvanor som i sin tur 

påverkar hälsan, främst minskad 

rökning och till viss del förbättrade 

matvanor. Den minskade risken 

att dö för dem som har insjuknat 

får både tillskrivas forskningens 

och sjukvårdens insatser, samt 

minst lika mycket de insatser som 

förändrat befolkningens levnadsmönster. 

Rökningen spelar här en 

avsevärd roll. 


SärSkiLda riSkgrupper 


Se upp lite extra 

Det finns några grupper som löper förhöjd risk 

att utveckla hypertoni och som har extra stor 

anledning att hålla koll på sitt tryck och, om 

nödvändigt, sänka det. 

Diabetiker 

Högt blodtryck och typ 2-diabetes (åldersdiabetes 

med ökat behov av insulin) är vanliga sjukdomar 

i Sverige. Till en början ger inte någon av sjuk- 

domarna några särskilda symptom, men de är 

viktiga att upptäcka och behandla eftersom de ger 

upphov till ökad sjuklighet och dödlighet i hjärtkärlsjukdomar 

såsom hjärtinfarkt, hjärtsvikt och 

stroke. Förekommer båda sjukdomarna samtidigt 

ökar risken för sjukdom och tidig död avsevärt. 

Högt blodtryck uppträder ofta tillsammans med 

typ 2-diabetes och även tillsammans med förhöjda 

blodfetter, övervikt och äggvita i urinen (förhöjd 

andel av albumin i det utsöndrade proteinet 

i urinen). Var och en för sig utgör dessa tillstånd 

riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom. Om flera av 

tillstånden finns hos en och samma person brukar 

detta kallas det metabola syndromet. 

P-piller 

Blodtrycket kan öka något vid användning av så 

kallade kombinerade p-piller, som består av könshormonerna 

östrogen och gestagen. Om man får 

markant förhöjt blodtryck under användandet är det 

viktigt att man slutar med p-pillren. När man slutar 

normaliseras blodtrycket.

Högt blodtryck under graviditet 

Kvinnor som får högt blodtryck under graviditeten 

löper en fyra gånger så stor risk att få hypertoni 

tio år senare i livet. Bakomliggande orsaker till 

graviditetshypertoni är sannolikt en viss ärftlighet 

men risken ökar också om den blivande mamman 

är äldre, överviktig och gravid med tvillingar eller 

fler barn. När kvinnan är förlöst normaliseras blodtrycket, 

men ibland kan det ta upp emot ett halvt år 

och behandling måste ges under den här tiden. De 

som hör till den här gruppen bör kontrollera sitt 

blodtryck vartannat år i förebyggande syfte. 

Risken för graviditetshypertoni 

ökar om den blivande mamman 

är äldre, överviktig eller gravid 

med tvillingar. 



Olika riskprofiler för kvinnor och män 

Fördelningen av högt blodtryck mellan kvinnor 

och män är ganska jämn totalt sett, men den uppträder 

i olika åldrar. Bland yngre och medelålders 

människor är högt blodtryck vanligare hos män. 

I den äldre befolkningen är det tvärtom, högt 

blodtryck är då något vanligare hos kvinnor. 

Generellt sett drabbas män av hjärt-kärlsjukdomar 

tio år tidigare än kvinnor. 

De största riskerna för män att utveckla hjärtkärlsjukdom 

är högt blodtryck, för högt kolesterol, 

diabetes och rökning. Övervikt, bukfetma, är en 

riskfaktor. Män bör ha ett midjeomfång som understiger 

102 centimeter för att minska risken. 

Fram till klimakteriet löper kvinnor lägre risk 

att drabbas av högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom 

än män. En förklaring kan vara en skyddande 

effekt av hormonet östrogen som kvinnor har 

naturligt före klimakteriet. I samband med 

klimakteriet sjunker nivåerna av hormonet, och 

efter klimakteriet kan man se att risken för högt 

blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar ökar. Kvinnor 

har dock lägre risk för hjärt-kärlsjukdom än män 

under hela livet. 

Efter genomgånget klimakterium bör alla kvinnor 

regelbundet kontrollera sitt blodtryck. Anledningen 

till detta är att kvinnor då på ganska kort sikt får 

ett stigande blodtryck och att övriga risker för hjärtkärlsjukdom 

ökar. De största riskerna för kvinnor 

att utveckla hjärt-kärlsjukdom är högt blodtryck, 

för höga blodfetter, bukfetma, diabetes och rökning. 

Kvinnor bör ha ett midjemått som inte överstiger 

88 centimeter för att minska risken. 

Således har kvinnor och män samma riskfaktorer 

för sjukdom, men för den kvinnliga delen av befolk- 

ningen finns det anledning att vara extra uppmärk- 

sam på de förändringar som uppkommer efter 

klimakteriet.

Fram till klimakteriet löper kvinnor 

lägre risk att drabbas av högt blodtryck 

och hjärt-kärlsjukdom än män. En förklaring 

kan vara en skyddande effekt av 

hormonet östrogen.

RiSkfaktoReR 

Dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar 

är betydligt högre bland män än 

bland kvinnor, och som en följd av 

detta är det männen som vunnit 

mest i livslängd när dessa sjukdomar 

blivit mindre vanliga och 

mindre dödliga. 


Sköt om dig 

Blodtrycket ökar med åldern – i vår västerländska 

kultur är det ett oundvikligt faktum. 

Den mer eller mindre naturliga blodtryckshöjningen 

förstärks av vissa riskfaktorer. En del av dessa 

riskfaktorer kan man påverka själv, andra inte. 

Dessa riskfaktorer går inte att påverka: 

• ärftliga anlag för högt blodtryck 

• ålder 

• manligt kön 

Andra riskfaktorer går att påverka, exempelvis: 

• Diabetes, framförallt typ 2-diabetes 

• Kraftig övervikt 

• Negativ stress 

• Stillasittande livsstil 

• Fet och saltrik kost 

• Rökning och snusning 

• Hög alkoholkonsumtion 

Alla ovanstående riskfaktorer ökar risken för högt 

blodtryck. Ju fler riskfaktorer man har, desto högre 

blir risken för högt blodtryck som när det är obehandlat 

kan leda till skador i kärl och hjärta. 

Det positiva är att det i vissa fall går att förebygga 

och minska risken för högt blodtryck om man ser 

över sin situation och ändrar sina vanor. Det gäller 

även om man medicinerar mot högt blodtryck. 

Ofta handlar det om ganska enkla åtgärder, 

exempelvis att röra på sig mer, välja bättre mat och 

om det är nödvändigt gå ned i vikt. Hälsoeffekten 

av kombinationen mer motion, bättre kost och 

bibehållen normalvikt gör bland annat att risken 

för typ 2-diabetes minskar och att blodfetterna 

kan komma i bättre balans.

Vissa riskfaktorer för högt blod- 

tryck går att påverka. Det räcker 

exempelvis med en halvtimmes 

motion om dagen för att det ska 

ha en positiv effekt på hälsan.

Regelbunden fysisk aktivitet de flesta av 

veckans dagar kan sänka det systoliska 

trycket med mellan 4 och 9 mmHg. 


För att få en hälsoeffekt räcker det att man motionerar 

cirka en halvtimme om dagen och att man 

väljer en sundare kost som innehåller mycket frukt 

och grönsaker, små mängder mättat, animaliskt 

fett och lite salt. Den som röker bör fimpa för gott 

och den som dricker stora mängder alkohol bör 

dra ner intaget till mer måttliga mängder, eftersom 

ett stort alkoholintag höjer blodtrycket. 

Hälsoeffekter i stort 

En översikt som har tagits fram av National Heart, 

Lung and Blood Institute i USA och publicerats av Livsmedelsverket 

visar hur olika åtgärder kan ge effekt 

på det övre blodtrycket, det vill säga det systoliska 

blodtrycket. Noteras bör att effekterna av förändringarna 

är dos- och tidsberoende och kan vara 

större för vissa individer. 

Genom att gå ner i vikt och sedan bibehålla normal 

kroppsvikt kan det systoliska trycket sänkas 

med 5-20 mmHg. Med normal kroppsvikt menas 

ett kroppsmasseindex, BMI, mellan 18,5 och 24,9. 

Genom att gå över till så kallad DASH-kost kan 

det systoliska trycket sänkas med mellan 8 och 14 

mmHg. DASH står för Dietary Approaches to Stop 

Hypertension och innebär en kost rik på bland 

annat frukt, grönsaker, magra mjölkprodukter och 

med lågt innehåll av fett – i synnerhet mättat fett. 

Genom att minska saltintaget till motsvarande 

6 gram per dygn kan det systoliska trycket sänkas 

med mellan 2 och 8 mmHg. 

Med regelbunden fysisk aktivitet, det vill säga 

ansträngning som höjer hjärtfrekvensen måttligt, 

minst 30 minuter per dag de flesta av veckans dagar 

kan det systoliska trycket sänkas med mellan 4 och 

9 mmHg. Exempel på bra fysisk aktivitet är snabba 

promenader, jogging, cykling och gymnastik. 

Genom att begränsa intaget av alkohol kan det systoliska 

trycket sänkas med mellan 2 och 44 mmHg.

Dessutom rekommenderas stopp för rökning 

och snusning för att generellt minska risken för 

hjärt-kärlsjukdomar. 

Hälsoeffekter i detalj 

Sluta röka 

Rökning påverkar inte blodtrycket, men är den viktigaste 

riskfaktorn för sjukdomar i hjärtats kranskärl, 

till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp. När 

nikotinet i röken dras ned i lungorna ökar pulsen. 

Kolmonoxid gör att kroppen tar upp syre sämre, vilket 

leder till att hjärtat får svårare att arbeta. Många 

andra gaser och partiklar i röken bidrar till åderförfettning 

och blodproppsrisk. 

Om man slutar röka minskar risken för hjärtkärlsjukdomar 

snabbt. Efter hand återhämtar 

kroppen sig, pulsen normaliseras och man får 

en högre syrehalt i blodet. Efter en längre tid förbättras 

blodcirkulationen och skador i blodkärlen 

börjar repareras. 

Minska risken för typ 2-diabetes 

Man räknar med att över en miljon människor i Sverige 

bär på arvsanlag för att utveckla typ 2-diabetes. 

Skillnaden mellan de två olika diabetestyperna är 

att vid typ 1-diabetes kan kroppen inte producera 

insulin själv. Vid typ 2-diabetes har kroppen vanligen 

insulinproducerande förmåga kvar men insulinet 

räcker inte till eftersom kroppscellerna förlorat sin 

känslighet för insulin. 

Typ 2-diabetes ökar kraftigt i länder där levnadsstandarden 

stiger och man vet att dåliga kostvanor 

och fysisk inaktivitet ligger bakom den stegrade 

risken. Bukfetma är en extra stark riskfaktor för typ 

2-diabetes. Har man diabetes i släkten ska man försöka 

bibehålla normalvikt även i högre ålder. 

För ungefär en tredjedel av alla personer med 

typ 2-diabetes består behandlingen av att lägga 

Omkring 350 000 personer upp- 

skattas ha diabetes i Sverige, varav 

drygt en tiondel har barn- och 

ungdomsdiabetes (typ 1-diabetes). 

Andelen av befolkningen med diabetes 

ökar. Dödligheten i diabetes 

har sedan 1980 minskat med 28 

procent bland kvinnor, medan den 

har legat på en konstant nivå bland 

män. Att dödligheten minskar 

förklaras sannolikt av aktivt 

förebyggande behandling av högt 

kolesterol och blodtryck samt 

bättre behandling av diabetes. 



om matvanorna för att gå ned i vikt samt att lägga 

in motion i vardagen. 

Ytterligare en tredjedel behöver dessutom medicin 

för att hålla blodsockret på rätt nivå. 

Den sista tredjedelen behöver, precis som personer 

med typ 1-diabetes, dagliga insulininjektioner. 

Balansera kolesterolvärdena 

Kolesterol är ett av kroppens blodfetter och de behövs 

för att kroppen ska fungera. För att kroppen 

ska må bra måste det finnas en balans mellan det 

så kallade LDL-kolesterolet och HDL-kolesterolet. 

LDL-kolesterol kallas ibland det ”onda” kolesterolet 

och HDL-kolesterol för det ”goda”. Ju högre 

total kolesterolnivå man har, desto mer ökar halterna 

av LDL-kolesterol vilket leder till ökad risk 

att drabbas av hjärt-kärlsjukdom som kärlkramp, 

hjärtinfarkt och stroke. Överskottet av de skadliga 

blodfetterna lagras i kärlväggarna och med tiden 

kan de ge upphov till allvarlig åderförfettning. 

Blodet får då svårt att cirkulera och risken för 

blodproppar som täpper till kärlen ökar. 

Om man minskar intaget av mättade, animaliska 

fetter, där det ”onda” kolesterolet finns, och 

i stället väljer bra fetter från växtriket och havet 

(fettsyran omega-3) kan man öka nivåerna av det 

goda HDL-kolesterolet. Man kan även förbättra 

kolesterolbalansen med sunda matvanor och 

regelbunden motion samt om man slutar röka och 

undviker negativ stress. Forskning visar också att 

medicinsk behandling som sänker kolesterolnivåerna 

kan ge stor effekt, i synnerhet hos personer 

som sedan tidigare har hjärt-kärlsjukdom, typ 

2-diabetes eller högt blodtryck. 

Äta nyttigare 

Frukt och grönsaker, mer fibrer och mindre hårda 

fetter hör till den sunda kosten. En hjälp på vägen

kan nyckelhålssymbolen vara som tidigare visade 

hur mycket fiber och fett ett livsmedel innehåller, 

men som numera även visar hur stor andel hårt fett 

(mättat och transfett), socker och salt livsmedlen 

innehåller. 

Överlag får svenskarna i sig alltför mycket salt 

via köpta livsmedel. För att vissa livsmedel ska få 

nyckelhålmärkas har gränserna för saltinnehåll 

ändrats. 


Hypotoni 


när det svartnar för ögonen 

Det finns ingen enhetlig norm för vad som ska 

kallas lågt blodtryck, men ofta talar man om lågt 

blodtryck när det övre trycket hos en vuxen person 

är 90–100 mmHg eller lägre (normalt övre blodtryck 

är cirka 110–130 mmHg). 

Det vanligaste är att unga, långa och smala personer 

har lågt blodtryck. Så länge det ligger inom rimliga 

gränser anses det vara bra för hjärta och kärl 

eftersom det låga blodtrycket inte belastar blodkärlen. 

Lågt blodtryck ger sällan några symptom och 

behöver då inte behandlas. 

Symptomgivande lågt blodtryck kallas hypotoni. 

Ortostatiskt lågt blodtryck innebär att blodtrycket 

sjunker då man ändrar kroppsposition från 

liggande eller sittande till stående och är en vanlig 

orsak till avsvimning, i synnerhet hos äldre personer 

eller hos personer med låg blodvolym, hjärtsvikt 

och vid skador på det sympatiska nervsystemet hos 

exempelvis personer med långvarig diabetes. 

Senare tids forskning har visat att ortostatisk 

hypotoni utgör en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom. 

Ortostatisk hypotoni är vanligare vid högt blodtryck 

än vid konstant lågt blodtryck och farligare ju 

högre det vanligtivis höga blodtrycket är. 

Även generellt sett är de typiska symptomen vid 

allt för lågt blodtryck relaterade till att man kan 

drabbas av blodtrycksfall om man hastigt reser sig 

upp eller ändrar kroppsläge. Det som händer är att 

blodtillförseln tillfälligt minskar i hjärnan, och 

man kan bli yr, känna sig svag, kallsvettig eller uppleva 

att det svartnar för ögonen. Vid uttalade besvär 

kan man svimma för ett kort ögonblick. 

Vid svårare besvär finns mediciner som höjer 

blodtrycket genom att blodkärlen dras ihop. Den 

här typen av läkemedel används dock inte ofta.

Ibland kan ett läkemedel vara orsak till det låga 

trycket. Besvären kan då minska om medicinen 

byts ut. 

Den allmänna rekommendationen är annars 

fysisk aktivitet och regelbunden motion eftersom 

det reglerar blodtrycket. Äldre personer kan bli 

remitterade till sjukgymnast eller arbetsterapeut 

för att hitta ett lämpligt sätt att röra sig på. Även 

stödstrumpor kan fungera som hjälpmedel, det 

gäller i synnerhet om man har lågt blodtryck på 

grund av ödem i benen (åderbråck eller hjärtsvikt 

kan ligga bakom). 

Om det inte finns en bakomliggande sjukdom 

inriktar man sig också på att minska eller bli av 

med symptomen, ofta genom att hitta strategier 

som minskar fallrisken. 

Den allmänna rekommendationen vid 

lågt blodtryck är regelbunden motion. 


forskning 


forskning kring hypertoni 

Genusperspektivet 

Tidigare har kvinnor som grupp inte studerats 

separat, men nu börjar forskare allt mer undersöka 

genus var för sig. Att studera hur man når 

målvärden är viktigt eftersom risken för allvarliga 

följdsjukdomar såsom stroke och andra hjärt- 

kärlsjukdomar ökar väsentligt om man inte har 

sitt blodtryck under kontroll. 

I en svensk studie på drygt 6 500 patienter (varav 

knappt hälften var män) redovisades separat hur 

patienter behandlades av manliga och kvinnliga 

läkare under åren 2002 till 2005. I studien visades 

hur patienterna nådde målvärden för högt blodtryck, 

kolesterol och rökstopp. Kvinnor med högt 

blodtryck visade sig nå målblodtrycket bättre när 

behandling gavs av kvinnliga läkare än av manliga. 

Kvinnor som behandlades av kvinnliga läkare 

uppnådde i 32 procent av fallen en bra blodtrycksnivå, 

medan motsvarande siffra för kvinnor som 

behandlades av manliga läkare var 24 procent. 

Män med för högt blodryck fick i stort sett lika bra 

behandling oavsett om det var en kvinnlig eller 

manlig läkare. I 30 procent av fallen fick man ner 

blodtrycket till en bra nivå. 

Studien har en svaghet i och med att man inte 

vet ursprungsnivåer på uppmätta värden, och man 

kan inte ta den som intäkt för att kvinnliga läkare 

behandlar bättre. Men studien är intressant då den 

kan visa på skillnader i förhållningssätt mellan 

kvinnor och män. 

Ett intressant faktum är att kvinnor generellt sett 

drabbas senare i livet av hjärt-kärlsjukdom, cirka 

tio år senare än män. Orsakerna är inte helt klarlagda, 

men man tror att det kvinnliga könshormonet 

östrogen kan ha en skyddande effekt på kvinnors

hjärtan och kärl. Efter klimakteriet uppstår en östrogenbrist 

och man ser att sjukdomstalen för kvinnor 

i den gruppen, det vill säga de som passerat 

klimakteriet, ökar. 

Man antog under många år att östrogen använt 

som läkemedel mot klimakteriebesvär skulle ge 

ett skydd mot bland annat hjärt-kärlsjukdom, men 

detta finns det inte vetenskapligt stöd för enligt 

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. 

Nu förs i stället diskussioner om att man i framtiden 

skulle kunna ge tillskott av östrogen och 

gestagen i flexibla doser, ungefär på samma sätt 

som hormonbalansen varierar för kvinnor i menstruerande 

ålder. 

Utmaningar kring läkemedelsbehandling 

Oberoende av om den behandlade läkaren är man 

eller kvinna når endast omkring en tredjedel 

patienter av båda könen ner till en bra blodtrycksnivå, 

trots att de får en aktiv läkemedelsbehandling. 

Man vet inte riktigt varför det är så, men ett huvud- 

skäl kan vara att man i dag inte kan återställa eller 

reparera kärl som är stela och åderförfettade. Eftersom 

övertrycket starkt påverkas av de stora kärlens 

grad av styvhet är detta tryck ofta svårt att sänka 

till önskad nivå. Dagens läkemedelsbehandling ger 

dock viss återgång till en frisk funktion både vad 

gäller hjärta och blodkärl. Det finns forskare som 

hoppas på att man en dag ska finna ett medel som 

”rensar” ådrorna från åderförfettning, men än så 

länge är det en framtidsvision. 

En annan anledning till att så få patienter lyckas nå 

en bra blodtrycksnivå kan vara att man som patient 

inte är medveten om hur viktigt det är att sänka ett 

förhöjt blodtryck för att minimera riskerna för följd- 

sjukdomar, eller att man som läkare inte lyckas 

motivera varför en till synes frisk person behöver 

läkemedel under lång tid. Som en konsekvens av 



detta tar många patienter inte sina läkemedel och 

utför inte rekommenderade livsstilsåtgärder. 

Ett måttligt förhöjt blodtryck betecknas inte 

som en sjukdom utan som en riskfaktor. Om det 

höga blodtrycket har börjat ge en mätbar påverkan 

på hjärta, hjärna eller njurar brukar det betecknas 

som en sjukdom. 

I dag strävar läkare och forskare efter att hitta 

behandlingar som kan ges innan tillståndet 

betecknas ”sjukdom”. En utmaning är att hitta 

läkemedelsbehandlingar som är skräddarsydda 

för patienten. Förhoppningsvis kan den genetiska 

forskningen på området ge framtida kunskap. 

Tidigare strävade man efter att sänka blodtrycket 

till så långa nivåer som möjligt, ”the lower, the 

better”, men ny forskning visar att detta inte är optimalt. 

Flera studier har noterat att nyttoeffekten 

av blodtryckssänkningen avtar drastiskt under ett 

systoliskt tryck på 130 mmHg. Inom den internationella 

blodtrycksforskningen är man därför överens 

om att det systoliska trycket bör sänkas till en 

nivå under 140, men inte under 130 mmHg. 

Bakgrunden tros vara att en etablerad aterosklerossjukdom 

i kranskärlen gör att blodet måste ha 

ett visst tryckför att kunna ta sig förbi förträngningarna. 

Forskarna betonar dock att det fortfarande är 

underbehandling av högt blodtryck som utgör det 

stora problemet. 

Genetisk forskning 

Förhoppningen med den genetiska forskningen är 

att man på ett tidigt stadium ska kunna förutsäga 

vilka personer som är i riskgruppen för hypertoni 

och dess komplikationer för att på så sätt förebygga 

både hypertoni och dess följdsjukdomar. 

I dag försöker man bland annat hitta de gener som 

höjer respektive sänker blodtrycket med syftet

att kunna designa nya läkemedel och andra nya 

behandlingsmetoder riktade mot grundläggande 

sjukdomsmekanismer. 

Än är vi inte där, men forskningen har kommit 

en bit på väg och i dag vet man att det finns en viss 

genetisk bakgrund till högt blodtryck. Ungefär 

hälften av dem som drabbas av högt blodtryck har 

hypertoni i släkten. Den stora majoriteten av 

befolkningen är saltkänsliga, det vill säga att deras 

blodtryck stiger när saltintaget ökar och sjunker 

när saltintaget minskas. Ungefär en tredjedel till 

hälften av alla hypertonipatienter är uttalat saltkänsliga. 

För den gruppen är det extra viktigt att få 

ner blodtrycket genom att minska på saltet i maten 

eftersom de då inte behöver använda blodtryckssänkande 

läkemedel. 

Det finns även vissa gener som påverkar saltupptaget 

i njurarna och man har hittat flera biologiska 

markörer som skulle kunna sålla fram de 

mest saltkänsliga personerna. I framtiden hoppas 

man kunna utveckla ett enkelt blodprov som ger 

svar på om man är saltkänslig för att på så sätt 

kunna förebygga högt blodtryck. 

Levnadsvanor 

Flera studier visar att levnadsvanorna till ungefär 

50 procent påverkar om man drabbas av hypertoni. 

Kända riskfaktorer är övervikt, fysisk inaktivitet, 

rökning, stora mängder alkohol och psykisk stress. 

De mest uppmärksammade studierna kring levnadsvanor 

på senare tid har handlat om salt. Ett för 

stort saltintag höjer blodtrycket och på så sätt ökar 

riskerna för hjärt-kärlsjukdomar. Enligt ny forskning 

äter svenska kvinnor och män i 

genomsnitt tio till tolv gram salt 

varje dag – det motsvarar cirka två 

teskedar hushållssalt. Huvudkällorna 

är livsmedel som är proces- 

Graden av saltkänslighet varierar 

mycket mellan individer och ungefär 

en tredjedel till hälften av 

alla hypertonipatienter är uttalat 

saltkänsliga. 


Följande temaskrifter 

finns att beställa 

kostnadsfritt från 

Hjärt-Lungfonden. 

Beställ på www.hjart-lungfonden.se/butiken 

eller telefon 

08-566 24 210. 

Aortaaneurysm, Astma, 

Barnhjärtan, Blodtrycket, 

Diabetes – en kärlsjukdom, 

Hjärtinfarkt, Hjärtrytm-rubbningar, 

Hjärtsvikt, KOL, 

Kolesterol, Kvinnors hjärtan, 

Kärlkramp, Plötsligt hjärtstopp, 

Sarkoidos och lungfibros, 

Stress, Stroke, Sömnapné 

Tobak och Tuberkulos 


sade av livsmedelsindustrin, såsom färdigrätter och 

charkprodukter. Salt som tillsätts vid matbordet 

och i matlagningen bidrar också, men utgör en förhållandevis 

liten andel av det totala saltintaget. Det 

rekommenderade intaget är maximalt fem till sju 

gram salt per dag. 

I en svensk studie fick en grupp friska försökspersoner 

färdiglagad specialmat som bara innehöll 

tre gram salt om dagen, mot normalt nio gram. Efter 

fyra veckor hade försökspersonernas systoliska 

blodtryck sjunkit med i genomsnitt hela 6 mmHg. 

Resultaten var glädjande då det finns studier som 

visar att en sänkning av blodtrycket om endast två 

till tre millimeter hos blodtryckspatienter sänker 

risken för stroke med uppåt 15 procent. 

Plats för egna noteringar 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________ 

________________________________

Vetenskapligt ansvarig 

Olle Melander, professor och överläkare vid Medicinska fakulteten, 

Skånes universitetssjukhus 

Specialister 

Karin Manhem, docent, överläkare vid Sahlgrenska 

universitetssjukhuset/Mölndal 

Fredrik Nyström, professor, endokrinolog och överläkare vid 

EM-kliniken i Linköping, lektor vid Institutionen för 

Medicin och Vård (IMV) 

Projektledning och grafisk form 

Appelberg 

Text 

Elisabet Tapio Neuwirth 

Foto 

Lena Granefelt 

Illustrationer 

Moa Lindqvist Bartling 

Kjell Eriksson 

Tryck 

Edita 2012 

Litteraturförteckning 

Blodtrycket, Hjärt-Lungfonden 

SBUs rapport om Måttligt förhöjt blodtryck 

www.sjukvardsradgivningen.se 

Livsmedelsverket 

Vårdriktlinjer vid hypertoni, Primärvården i Örebro 

FASS 

Avhandling: Genetic factors in primary hypertension- with emphasis on renal 

sodium reabsorption, Olle Melander 

Avhandling: Hypertension in a defined population. 

The Skaraborg Hypertension and Diabetes Project, 

Lunds universitet, Erik Bøg-Hansen 

Avhandling: Genetic factors and dietary salt intake as determinants of blood 

pressure and risk of primary hypertension, Lunds universitet, Fredrik von 

Wowern 

Studie om kvinnliga läkare: Karolinska Institutet, Gunilla Journath 

Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), 2004 

Socialstyrelsens Folkhälsorapport 2005 

Diabetesförbundet 

ISBN 978-91-975693-7-8

Tillsammans besegrar vi hjärtsjukdom

Ordlista 

ACE-hämmare – salt- och vattendrivande 

läkemedel som vidgar blodkärlen 

Angiotensinreceptorblockerare – salt- och 

vattendrivande läkemedel som vidgar kärlen 

Betablockerare – läkemedel som sänker hjärtfrekvens 

och slagvolym 

Diastoliskt tryck – ”undertrycket” – när 

hjärtat är i vila mellan två sammandragningar 

Diuretika – salt- och vattendrivande läkemedel 

EKG – metod för att mäta hjärtats elektriska 

aktivitet. Förkortning av elektrokardiogram 

Endotel – skiktet på insidan av kärlväggen 

Essentiell hypertoni – förhöjt blodtryck utan 

enskild orsak 

Gestagen – syntetiska hormoner vars verkan 

imiterar det naturliga hormonet progesteron 

HDL-kolesterol – ”nyttig” typ av blodfett 

Hypertoni – förhöjt blodtryck 

Hypotoni – lågt blodtryck som ger symptom 

Kalciumflödeshämmare – läkemedel som 

vidgar de små blodkärlen 

LDL-kolesterol – skadlig typ av blodfett 

Malign hypertoni – kraftigt förhöjt blodtryck 

som är livshotande 

Ortostatiskt lågt blodtryck – blodtrycket 

faller när man reser sig från liggande/sittande 

Primär hypertoni – förhöjt blodtryck utan 

enskild orsak 

Sekundär hypertoni – förhöjt blodtryck till 

följd av annan sjukdom eller bruk av läkemedel 

Sympatiska nervsystemet – icke viljestyrd del 

av nervsystemet som styr energikrävande 

handlingar 

Systoliskt tryck – ”övertrycket” – när hjärtat 

drar ihop sig och tömmer ut blod i stora 

kroppspulsådern 

Ödem – svullnad på grund av ansamling av 

vätska i kroppens vävnader 

Östrogen – kvinnligt könshormon

Utan dig ingen forskning 

Du kan när du vill stödja den livsviktiga 

forskningen genom att sätta in 

valfri gåva eller minnesgåva på vårt 

pg 90 91 92-7, bg 909-1927 

eller genom att ringa 0200-88 24 00. 

Du kan också gå in på hemsidan 

www.hjart-lungfonden.se 

För information och råd om hur du ger testa- 

mentsgåvor, kontakta testamentsansvariga 

Monica Carlsson 08-566 24 206, 

testamente@hjart-lungfonden.se. 

Du kan göra en stor insats för forskningen genom 

att bli månadsgivare – enkelt och tryggt. Kontakta 

Jessica Öberg 08-566 24 212, 

manadsgivare@hjart-lungfonden.se 

Som företag kan ni också stödja forskningen. 

Kontakta Karolina Sjöstedt, 08-566 24 225, 

karolina.sjostedt@hjart-lungfonden.se 

Ordlista på flikens insida

Blodtrycket - Hjärt-Lungfonden

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?