Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva
Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva
Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ekonomi till tusen i Trönö<br />
– att sätta värde på lokal utveckling<br />
Ulla Herlitz
Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling har tillkommit<br />
med ekonomiskt stöd från Nutek, Glesbygdsverket, <strong>Sverige</strong>s<br />
Lantbruksuniversitet (SLU) och Söderhamns kommun.
Ekonomi till tusen i Trönö<br />
– att sätta värde på lokal utveckling<br />
Ulla Herlitz
Boken kan beställas från:<br />
<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />
Stortorget 7<br />
9 Stockholm<br />
Telefon: 08- 50<br />
E-post: info@bygde.net<br />
Hemsida: www.bygde.net<br />
Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling<br />
Omslagsfoto: Jens L’Estrade<br />
Äppelskörd, sidan : Anders Tång<br />
Söderblomsgården, sidan : Bo Jonsson<br />
Upplaga: 500 ex<br />
ISBN: 978-9 -6 - 5-<br />
Tryck: Alltryck i Lysekil AB,<br />
Tryckår: 007<br />
© <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>
Innehållsförteckning<br />
1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion 1<br />
2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion 4<br />
3. Bakgrund och syfte 9<br />
4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö 13<br />
5. Trönöbygden 15<br />
6. Trönöbygden ekonomisk förening 20<br />
7. Djupdykningar i några verksamheter 25<br />
8. Socialt kapital 35<br />
9. Greppet om demokratin 38<br />
10. Greppet om ekonomin 42<br />
11. Tankar om det samhällsekonomi<strong>ska</strong> Trönö 44<br />
12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete 47<br />
13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling 63<br />
14. Ta greppet om den lokala utveckling 66<br />
5
1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion<br />
Runt om i landet är mer än 500 lokala utvecklingsgrupper engagerade<br />
för sin bygds utveckling. För tio år sedan genomfördes en omfattande<br />
kartläggning av den sven<strong>ska</strong> bygderörelsen som då omfattade<br />
cirka 00 grupper. En av uppgifterna var att analysera vad arbetet i<br />
de lokala utvecklingsgrupperna hade för betydelse ur ett samhällsekonomiskt<br />
perspektiv. Hur stort var det ideella arbetet, hur finansierade<br />
man verksamheten och i vilken omfattning finansierade man det lokala<br />
utvecklingsarbetet med egna medel? Det visade sig att utslaget<br />
per grupp redovisades under ett år 8 ideella arbetstimmar till ett<br />
värde av 87 00 kronor . Dessutom satsade byborna ur egen ficka<br />
eller jobbade ihop 98 000 kronor som också användes i det lokala<br />
arbetet.<br />
Det är nu tio år sedan kartläggningen genomfördes och antalet lokala<br />
utvecklingsgrupper har blivit dubbelt så många. Om man använder<br />
995 års genomsnittsvärden på antalet grupper idag skulle de tillsammans<br />
leverera 5,6 miljo<strong>ner</strong> ideella arbetstimmar till ett värde av 98<br />
miljo<strong>ner</strong> kronor samt miljo<strong>ner</strong> kronor i egna medel. Det sammanlagda<br />
värdet av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser per<br />
år uppgår då till drygt , miljarder kronor.<br />
Man kan givetvis fråga sig om det är korrekt att göra den typen av<br />
beräkningar baserade på 0 år gamla uppgifter. Är folk verkligen lika<br />
engagerade nu som då och satsas lika mycket pengar? Det finns tyvärr<br />
ingen aktuell kartläggning av de lokala utvecklingsgruppernas engagemang.<br />
Däremot finns andra studier som belägger att medborgarnas<br />
ideella engagemang mätt i tid snarare har ökat samt att det vanligaste<br />
sättet att manifestera politiskt deltagande är i form av ekonomiskt bidrag.<br />
Dessa forskningsresultat stödjer den <strong>här</strong> gjorda upp<strong>ska</strong>ttningen<br />
Bygderörelsen i <strong>Sverige</strong>, Ulla Herlitz, Working Paper no , Institutet för regionalforskning,<br />
998<br />
Avser 995<br />
En ideell arbetstimme värderades till 50 kr<br />
Idag värderas en ideell arbetstimme till 75 kr i EU-projekt som t.ex. Leader +<br />
6
av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser för bygdens utveckling.<br />
Kanske är beloppen till och med större nu än tidigare.<br />
En av landets drygt 500 lokala utvecklingsgrupper är Trönöbygden<br />
ekonomisk förening 5 . Det är den föreningen som rapporten Ekonomi<br />
till tusen i Trönö – att sätta värde på lokal utveckling handlar om.<br />
Som många andra grupper och utvecklingsprojekt funderar föreningens<br />
aktiva medlemmar på vad deras arbete egentligen betyder<br />
för samhället. De upplever att de genom sitt ideella arbete <strong>ska</strong>par<br />
ett mervärde åt samhället, men hur mycket är deras lokala utvecklingsinsatser<br />
värt? Syftet med denna studie är att belysa den frågeställningen;<br />
att utifrån exemplet Trönö diskutera lokal ekonomi och<br />
hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Rapporten kan utgöra<br />
underlag för beslutsfattare på olika nivåer och befattningar när lokalt<br />
utvecklingsarbete <strong>ska</strong> diskuteras och pla<strong>ner</strong>as. Förhoppningsvis kan<br />
studien också stimulera lokala grupper och projekt att tydligt redovisa<br />
verksamheternas värde ur ett socialt, miljö/hållbarhetsmässigt och<br />
ekonomiskt perspektiv, till exempel genom att komplettera den årliga<br />
verksamhetsberättelsen och ekonomi<strong>ska</strong> redovisningen med mått på<br />
ideella arbetsinsatser, utförd samhällsservice, socialt kapital etcetera.<br />
Att göra ett Byaekonomiskt bokslut!<br />
Hur samhällsnytta kan värderas är inte helt lätt att utreda och framför<br />
allt tar det tid att utveckla metoder och genomföra studier som tar<br />
ett helhetsperspektiv. Om vi till exempel begränsar oss till värdet i<br />
ekonomi<strong>ska</strong> termer och enbart en typ av verksamhet så är det relativt<br />
enkelt att mäta antalet ideella arbetstimmar och den egna ekonomi<strong>ska</strong><br />
insatsen. Att däremot bedöma positiva och negativa effekter av en<br />
verksamhet och hur det påverkar samhällets intäkter och kostnader<br />
är betydligt mer komplicerat. Det framgår tydligt av en studie 6 av två<br />
sociala företag, kooperativen Vägen ut! och Basta Arbetskooperativ.<br />
Dessa företag arbetar med rehabilitering av perso<strong>ner</strong> med bakgrund i<br />
missbruk och kriminalitet. Utgångspunkten var att beräkna det sam-<br />
5 Trönöbygden ekonomisk förening har hemsidan www.tronobygden.se<br />
Ur samhällets perspektiv. Socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut för Vägen ut! kooperativen och<br />
Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 00
hällsekonomi<strong>ska</strong> värdet utifrån de två kooperativens samhällsnytta.<br />
Efter ingående studier kom man fram till att om dagens 6 000 perso<strong>ner</strong><br />
med tungt narkotikamissbruk skulle bli lika ”lönsamma” som de<br />
som studerats i de två sociala företagen skulle samhället tjäna mellan<br />
5 och 5 miljarder kronor årligen.<br />
Grundläggande i studien var att utarbeta en metod för att mäta samhällsnyttan<br />
för sociala företag med rehabiliteringsverksamhet; identifiera<br />
allt som sker, kvantifiera och prissätta. Detta utvecklades i nära<br />
dialog med berörda perso<strong>ner</strong>. Komplicerade förlopp med ett stort<br />
antal inblandade aktörer gav upphov till ”konsumtionskedjor” där<br />
varje steg i kedjan initierade olika typer av kostnader och intäkter i<br />
samhället.<br />
På motsvarande sätt skulle verksamheterna hos en lokal utvecklingsgrupp<br />
kunna identifieras, kvantifieras och prissättas. Arbetet med<br />
de två kooperativens socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut pågick under tre år.<br />
Trönöstudien har tagit en arbetsmånad i anspråk. Se därför denna rapport<br />
som ett första steg i diskussionen om metoder för att kunna sätta<br />
värde på lokal utveckling.
2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion<br />
Trönöborna plockade fallfrukt i sina trädgårdar i höstas och man<br />
transporterade frukten till saftfabriken i Hå som tillverkade äppelmusten.<br />
En bybo designade etiketten för flaskorna. Planen var att<br />
sälja musten och låta överskottet gå in på det lokala sparkontot, så<br />
att pengarna skulle kunna användas om igen för nya projekt. Det<br />
hela startade när deltidsbrandkåren i Trönö hotades av nedläggning.<br />
Det väckte en stark opinion. Brandmännen ville driva verksamheten<br />
vidare som frivilligt brandvärn, och med stort stöd från befolkningen<br />
bildades Trönöbygden ekonomisk förening år 2001. Den skulle först<br />
och främst driva Trönö Brandvärn, men utvidgade genast sin verksamhet<br />
till bygdeutveckling i stort.<br />
7 Så <strong>här</strong> brukar vanligtvis det ’goda exemplet’ på lokalt utvecklingsarbete presenteras.<br />
Trönö är omskrivet i många olika sammanhang. Bl.a. gjorde Dagens Samhälle<br />
ett stort Trönö-reportage med bild på brandbilen Bettan och projektledaren Michael<br />
Lindberg på hela första sidan. Denna citerade beskrivning är hämtad ur rapporten<br />
”Skapa fonder för lokal utveckling” som finns att <strong>ladda</strong> <strong>ner</strong> på www.lokalekonomi.nu
Efter att kommunen ungefär en gång om året hade ”hotat” lägga ned<br />
den kommunala räddningstjänsten i Trönö så kom slutligen det avgörande<br />
beslutet, i november 000. Det var den utlösande faktorn som<br />
fick så gott som hela Trönös befolkning att ställa upp bakom ett lokalt<br />
förslag att bilda en förening i bygden och ta över brandvärnet. Kommunen<br />
överlät fordon och nästan all utrustning till den nystartade<br />
ekonomi<strong>ska</strong> föreningen och efter några år fick brandvärnet också ta<br />
över brandstationen mot en symbolisk summa av en krona. Förutom<br />
att driva den frivilliga brandkåren har föreningen sedan starten också<br />
engagerat sig i lokalt utvecklingsarbete.<br />
Att arbeta med lokal utveckling är idag ofta en kombination av traditionellt<br />
ideellt föreningsarbete och offentligt finansierat projektarbete.<br />
Förutom egna insatser både i form av ideell arbetstid och pengar<br />
medfinansieras verksamheten ofta med hjälp av offentliga medel från<br />
kommun, län, stat eller EU. Den externa finansieringen gör det möjligt<br />
att anställa projektledare och driva utvecklingsidéer på ett mer<br />
omfattande sätt än med enbart ideella krafter. När brandvärnet var i<br />
hamn tog föreningen tag i andra lokala frågor. Trönöborna hade fått<br />
nog av bygdens kräftgång. Affärer hade lagts <strong>ner</strong>, distriktsköterskemottagningen<br />
stängts, biblioteket dragits in, bankkontoret försvunnit<br />
och posten dragits in. Med syfte att utveckla bygden startade föreningen<br />
projekt Trönökraft och arbetade fram en vision. Och efter<br />
Trönökraft kom projektet Hållbara Trönö 8 vars mål var att ta tillvara<br />
tillgångarna i Trönö på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det ena gav<br />
det andra och nu deltar föreningen i Vänortsprojekt Arkangelsk i<br />
Ryssland.<br />
Trönö, som fram till 95 var en egen kommun, har idag drygt 900<br />
invånare och är den minsta av nio församlingar i Söderhamns kommun<br />
i Gävleborgs län. Befolkningen bor på landsbygden och i 7<br />
småbyar utmed den två mil långa Trönödalen där Trönöån rin<strong>ner</strong><br />
fram. Här finns många lantbruksföretag och andra företag. Föreningslivet<br />
är livligt med ett stort antal föreningar och samfälligheter.<br />
Många pendlar till jobb i Söderhamn och andra platser. I Trönö finns<br />
8 Ingår i det nationella projektet Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig<br />
utveckling. Info finns på www.bygde.net<br />
5
land annat skola och dagis, kommunala bostäder, kyrka, lanthandel,<br />
pub, kiosk, biograf, ordenshus och hembygdsmuseum. Dessutom<br />
finns numer också brandvärnet, Bystugan med byakontor, hantverksbutiken,<br />
biblioteket, RUT 9 -kontoret (lokalt kvinnligt resurscentrum),<br />
ungdomslokalen och lokaler för friskvård, informationstavlor och<br />
planteringen utanför Bystugan, elavtal, bredband, Trönö Bygdekonto<br />
för lokalt sparande, bygdebladet Trönöbygden samt varumärket<br />
Trönögummans. Likaså ett mobilt lokalt mejeri och ett produktionskök<br />
som håller på att iordningsställas på initiativ av föreningen RUT.<br />
Och Trönöbygden ekonomisk förening förhandlar om övertagande av<br />
både lanthandelsfastigheten och de kommunala bostadshusen.<br />
Är Trönö unikt på något sätt? Visst, alla platser är unika, formade<br />
av sin speciella lokala naturgeografi<strong>ska</strong> och kulturella historia, och<br />
präglade av de domi<strong>ner</strong>ande näringarna och av människorna som bor<br />
där. Somliga platser har en stark bruksanda, andra har en tradition<br />
av småföretagaranda. Platser kan alltså vara mycket olika, men ändå<br />
på ett annat sätt mycket lika. Det beror på ur vilket perspektiv man<br />
betraktar platsen. Omvärlden i form kommunen, regionen, staten, EU<br />
och den globala ekonomin sätter via politiken och ekonomin spelregler<br />
(både formella och informella) som påverkar och styr den lokala<br />
utvecklingen relativt oberoende av den lokala kontexten. Det kan till<br />
och med vara så att man lokalt arbetar för en viss utveckling, medan<br />
de externa krafterna påverkar platsens utveckling i en annan riktning.<br />
Ett allmänt konstaterat faktum är att det, trots den starka konjunkturen<br />
under 005 och 006, går trögt att få fram nya jobb i många av landets<br />
kommu<strong>ner</strong>. Den ekonomi<strong>ska</strong> tillväxten är god, men de nya jobben<br />
uteblir. 0 Det är i denna nationella och globala kontext som lokala<br />
byautvecklingsgrupper och andra lokala aktörer runt om i landet med<br />
stor entusiasm och e<strong>ner</strong>gi griper sig an utmaningen att <strong>ska</strong>pa en hållbar<br />
lokal utveckling<br />
Serviceutbud, företagsutveckling, banksektorns utveckling, e<strong>ner</strong>giförsörjning,<br />
ekonomisk, social och ekologisk utveckling, demokratiskt<br />
9 Föreningen RUT = Föreningen Kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutveckling i<br />
Trönö- och Norralabygden<br />
10 <strong>Sverige</strong>s nya geografi 2006, Arena för tillväxt, www.skl.se<br />
6
Figur 1. Karta över Trönö 11<br />
inflytande, kultur och sysselsättning är några viktiga komponenter i<br />
ett lokalt samhällsbygge. Den stora frågan är vilket handlingsutrymme<br />
man har lokalt för att påverka utvecklingen. Relationen mellan<br />
lokal, nationell och global nivå är en komplicerad historia. Professor<br />
Kartan hämtad från hemsidan www.tronobygden.se<br />
7
Göran Hydén vid University of California hävdar till exempel att det<br />
finns goda skäl att vända på devisen ”think globally, act locally” till<br />
”think locally, act globally” för att komma tillrätta med problemen.<br />
En annan for<strong>ska</strong>re som också belyser området ekonomi och samhälle<br />
är professor emeritus Lars Ingelstam . I en nyutkommen bok argumenterar<br />
han för att studier av ekonomi måste fästa stor vikt vid den<br />
lokala nivån; ekonomi på en viss plats. ”All ekonomi är i grunden<br />
lokal” är en av de teser som utvecklas i boken. Han menar att det är<br />
viktigt att knyta samman arbete och ekonomi, och att i samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />
studier även räkna in lokal ekonomi, social ekonomi, civilt<br />
samhälle och det obetalda arbetet.<br />
Trönöbygden ekonomisk förening tacklar i sina olika aktiviteter komponenterna<br />
utifrån ett lokalt och globalt helhets- och hållbarhetsperspektiv.<br />
Till exempel omfattar det lokala utvecklingsprojektet Hållbara<br />
Trönö både frågor kring sysselsättning, miljö och ekonomi, men<br />
frågor som kultur, identitet och lokalt inflytande är också påtagliga.<br />
Civil Society, what next?, Göran Hydén, artikel i rapporten What next, setting the<br />
context, Development Dialogue, no. 7 june 006, Dag Hammarskjöld Foundation<br />
Ekonomi på plats. Lars Ingelstam, 006, Linköpings Universitet<br />
8
3. Bakgrund och syfte<br />
Hur kan man tolka begreppet ”lokal utveckling”? For<strong>ska</strong>rna Kåre<br />
Olsson och Cecilia Waldenström har på uppdrag av det nationella<br />
projektet Hållbara Bygder 14 studerat lokala utvecklingsprocesser i projektets<br />
pilotbygder 5 . De ser lokal utveckling som en specifik samhällelig<br />
verksamhet och inte som lokala effekter av den utveckling som<br />
sker i samhället. Enligt deras synsätt är lokal utveckling ”en specifik<br />
typ av medvetet vald samhällelig verksamhet, som utgår från de lokala<br />
samhällena och deras särskilda villkor”. Med den tolkningen av<br />
begreppet blir lokal utveckling en tydlig och aktiv process med lokala<br />
aktörer och mål. Jag ansluter mig till det synsättet, och vill särskilt<br />
lyfta fram det möjliga handlingsutrymmets betydelse. För mig är lokal<br />
utveckling den utveckling som lokala aktörer förmår <strong>ska</strong>pa inom<br />
ramen för det möjliga handlingsutrymmet som begränsas av lagar och<br />
regler på kommunal, regional, nationell och EU-nivå samt den mer<br />
diffusa kraften, ”den globala ekonomin”. Även Jantelagen och den<br />
lokala elitens ”starka män” kan sätta sin prägel på det lokala utvecklingsarbetet<br />
och vara begränsande.<br />
Syftet med studien Ekonomi till tusen i Trönö – att sätta värde på<br />
lokal utveckling är att diskutera lokal ekonomi och hur man kan värdera<br />
lokalt utvecklingsarbete. Initiativet kom från föreningen i Trönö<br />
som ”beställde” en studie som skulle belysa värdet av deras lokala<br />
engagemang. De upplevde att samhället inte alltid skötte leveransen<br />
av nödvändiga samhällsfunktio<strong>ner</strong> samtidigt som de såg hur ett större<br />
lokalt inflytande skulle kunna lösa vissa uppgifter. Frågan föreningen<br />
ställde var hur de och andra skulle kunna mäta samhällsnyttan av det<br />
lokala utvecklingsarbetet. Och varför vill man kunna det? Det handlar<br />
om att söka argument för att den verksamhet man bedriver är viktig<br />
och har ett samhällsnyttigt värde. Framför allt är man angelägen om<br />
att arbetet synliggörs och bekräftas. Bakomliggande tankar är att det<br />
lokala utvecklingsarbetet också är en naturlig del av den offentliga<br />
Se vidare i avsnitt .<br />
5 Stencil, landsbygdsriksdagen 006, april 006. Om att förstå och stödja lokala<br />
utvecklingsprocesser. Studien baseras på en intervjuundersökning av 6 perso<strong>ner</strong> som<br />
är aktiva i lokalt utvecklingsarbete i av de pilotbygderna.<br />
9
verksamheten och därmed berättigat till del av offentlig finansiering.<br />
Olssons och Waldenströms studie ger belägg för att frågan om<br />
samhällsnyttan och legitimiteten är central, inte bara för föreningen i<br />
Trönö utan också i ett mer ge<strong>ner</strong>ellt perspektiv.<br />
Ur lokala aktörers perspektiv framstår kommunikation med andra<br />
samhällsaktörer … ofta som en process där de ständigt behöver legitimera<br />
sig och sin verksamhet, eller där de helt enkelt upplever sig<br />
som osynliggjorda. Detta kan ses som en fråga om makt, men också<br />
om vilket värde man tillskrivs i samhället och i förlängningen en<br />
fråga om tillskriven identitet. 16<br />
Att öka den lokala självfinansieringsgraden är en insikt som växt fram<br />
i Trönöbygden ekonomisk förening under arbetets gång. På grund av<br />
föreningens intresse att lokalt försöka finansiera verksamhet i bygden<br />
har Trönöbygden uppmärksammats utanför hemorten. Vid ett flertal<br />
tillfällen har föreningen blivit inbjuden att medverka med föreläsningar<br />
om lokal ekonomi på konferenser och seminarier runt om i<br />
landet, bland annat vid Lokalekonomidagarna 7 på Växjö universitet.<br />
Redan tidigt stod det klart för föreningen att det måste finnas ett lokalt<br />
kapital för att kunna utveckla bygden. Projektbidrag och andra former<br />
av bidrag ses som nödvändigt smörjmedel, men för en långsiktig hållbar<br />
utveckling krävs andra finansieringsformer, till exempel lån och<br />
lokala kretslopp av pengar.<br />
Det ekonomi<strong>ska</strong> perspektivet – den lokala ekonomin – kommer att stå<br />
i fokus och utgör huvudtemat i studien. Hur kan man värdera lokalt<br />
utvecklingsarbete? Betyder det något ur ett ekonomiskt perspektiv att<br />
det finns ett lokalt utvecklingsarbete? Men är det enbart pengarna det<br />
handlar om? Eller finns också andra värden? Hur ser det ekonomi<strong>ska</strong><br />
tänket respektive det ekonomi<strong>ska</strong> utfallet ut i aktiviteter som genom-<br />
6 Se punkt 0<br />
7 Lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet är en årligen återkommande nationell<br />
konferens (vanligtvis under oktober/november) om Lokal ekonomi. Ett samarrangemang<br />
mellan projektet Lokalekonomi.nu, Växjö Universitet, Nutek och Glesbygdsverket.<br />
I projektet Lokalekonomi.nu. ingick <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, Coompanion,<br />
Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och <strong>Sverige</strong>s Kreditgarantiförening.<br />
0
förs? Och hur kan man diskutera kring den lokala helhetens ekonomi?<br />
Är det överhuvudtaget möjligt i en global ekonomi? I anslutning till<br />
lokal ekonomi diskuteras också betydelsen av socialt kapital och lokalt<br />
inflytande. Många frågor ställs, och få besvaras på ett entydigt<br />
sätt. Denna rapport <strong>ska</strong>ll ses som ett diskussionsunderlag; ett första<br />
steg i ambitionen att utveckla metoder för att kunna sätta värde på<br />
lokal utveckling.<br />
Det lokala utvecklingsarbete som <strong>här</strong> studeras är det arbete som bedrivits<br />
av Trönöbygden ekonomisk förening och främst inom ramen<br />
för projektet Hållbara Trönö, en av de pilotbygder som ingår i det<br />
nationella projektet Hållbara Bygder. De delar av föreningens arbete<br />
som berör hållbarhetsaspekten ur miljösynpunkt ingår inte i denna<br />
studie, och man <strong>ska</strong> inte heller se studien som en utvärdering av föreningens<br />
arbete.<br />
För att samla in underlag till studien har jag under 005 besökt Trönö<br />
vid två tillfällen. Dessutom deltagit i JAK Medlemsbanks Tankesmedja<br />
om lokal ekonomi, haft kontakt med föreningen RUT, Trönö<br />
Hembygdsförening, Söderhamns kommun, bostadsbolaget Faxeholmen<br />
AB, och <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> (i rollen som projektledare för<br />
Hållbara Bygder). Vid ett flertal tillfällen har jag även lyssnat till<br />
föredrag av Hållbara Trönös projektledare. Längre intervjuer har genomförts<br />
med Michael Lindberg, projektledare för Hållbara Trönö,<br />
och Bo Lundstein, ordförande i Trönöbygden ekonomisk förening.<br />
Dessutom har en mängd skriftlig dokumentation om Trönö, Trönöbygden<br />
ekonomisk förening och Söderhamns kommun studerats.<br />
”Det hela startade när Söderhamns kommun drog in deltidsbrandkåren<br />
i Trönö…” Så börjar ofta berättelsen om Trönöbygdens lokala<br />
utvecklingsarbete. Det är en sanning med modifikatio<strong>ner</strong>. Trönö är en<br />
gammal kulturbygd, med gravhögar från vikingatiden och kyrka från<br />
00-talet. Människorna i Trönödalen har genom tiderna varit engagerade<br />
för sin bygds utveckling på många olika sätt, som privatperso<strong>ner</strong>,<br />
lokalpolitiker eller i gemen<strong>ska</strong>per kring vissa frågor.<br />
Ett tidigt exempel på lokal utveckling är Biblioteksföreningen som<br />
bildades 85 av några ortsbor för att ”sprida en allmän upplysning
och kun<strong>ska</strong>p i andliga och världsliga ämnen”. Ett annat exempel är<br />
när Ostkustbanan skulle byggas mellan Gävle och Härnösand på<br />
9 0-talet. Då lyckades Kommunalstämman i Trönö få järnvägen att<br />
göra en liten extra sväng in till Trönö med egen järnvägsstation Trönödal<br />
i Långbro by. Det sista tåget genom bygden passerade så sent<br />
som 1999. Järnvägsstationen finns kvar, men har blivit bostad och är<br />
flyttad 300 meter. Ytterligare exempel på lokalt engagemang är Trönö<br />
Hembygdsförening 8 , en förening som nyligen firade 75-årsjubileum.<br />
Hembygdsföreningen äger och förvaltar bland annat den gård, Söderblomsgården,<br />
där ärkebiskop Nathan Söderblom föddes. Dessutom<br />
arrangeras de så kallade Söderblomspelen 9 av föreningen Söderspelen,<br />
som genom åren dragit tusentals och åter tusentals besökare till<br />
bygden. Och Trönö IK med sina 500 medlemmar, fyra seniorlag (två<br />
damlag och två herrlag) i seriespel och över 000 besökare på årets<br />
midsommarfest. Trönö IK är också med och tar ansvar för badplatsen<br />
i Storsjön. Och när nya kyrkan i Trönö brann 998 <strong>ska</strong>pade en mycket<br />
stark ”vi-känsla” i bygden. Så gott som alla ortsbor deltog på stormöten<br />
och i diskussio<strong>ner</strong> kring återuppbyggnaden av kyrkan.<br />
Med dessa exempel från dåtid och nutid vill jag ge en bredare förståelse<br />
av lokal utveckling i ett Trönö-perspektiv. Lokal utveckling som<br />
fenomen är inget nytt. Människor har genom tiderna engagerat sig i<br />
den lokala utvecklingen. Lokal utveckling är inget som kom till Trönö<br />
som en reaktion på att deltidsbrandkåren lades ned eller som ett EUfinansierat<br />
projekt på 2000-talet. Lokalt engagemang har egentligen<br />
alltid funnits och många lokala aktörer bidrar också idag till att forma<br />
den lokala verkligheten. Däremot var kommunens nedläggning av<br />
deltidsbrandkåren startskottet till en omfattande räddningsaktion och<br />
mobilisering i bygden utifrån dagens förhållanden och krav. Ett lokalt<br />
modernt utvecklingsarbete som kombi<strong>ner</strong>ar lokala och globala problembilder;<br />
en vilja att rädda både Trönöbygden och världen.<br />
8 http://surf.to/tronohembygdsforening<br />
9 http://surf.to/soderblomspelet
Söderblomsgården där Nathan Söderblom växte upp.<br />
4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö<br />
Denna studie utförs inom ramen för det treåriga nationella projektet<br />
Hållbara bygder 0 och avser den del av projektet som berör Trönöbygden<br />
i Söderhamns kommun. Hållbara bygder genomförs som en<br />
nationell satsning med självständiga pilotbygder från Västra Torup<br />
i söder till Kalix i norr. Syftet med Hållbara bygder är att visa hur en<br />
uthållig utveckling kan åstadkommas på landsbygden baserad främst<br />
på bygdens naturgivna och förnybara resurser. Projektet <strong>ska</strong> visa vägen<br />
för en förnyelse av landsbygdspolitiken. De bygderna runt om<br />
i landet <strong>ska</strong> tjäna som goda exempel för andra. De <strong>ska</strong> utveckla sina<br />
bygder genom ett varsamt nyttjande av naturresurserna som bas för<br />
ett differentierat näringsliv. De <strong>ska</strong> <strong>ska</strong>pa ett rikare odlingsland<strong>ska</strong>p<br />
och upprätthålla bygdens natur- och kulturland<strong>ska</strong>p på ett långsiktigt<br />
och bärkraftigt sätt. De <strong>ska</strong> utveckla livsmiljön och stärka bygdens<br />
attraktionskraft. Huvudansvarig för det nationella projektet är <strong>Hela</strong><br />
<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> och det genomförs i nära samarbete med <strong>Sverige</strong>s<br />
lantbruksuniversitet (SLU). Projektet leds av en grupp med represen-<br />
0 Projektet pågick under perioden juni 00 – maj 006. Mer information om projektet<br />
Hållbara bygder finns på www.bygde.net
tanter för de ingående bygderna, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, SLU, Sven<strong>ska</strong><br />
Kommun- och Landstingsförbundet (SKL) samt länsstyrelserna.<br />
Satsningen finansieras huvudsakligen med medel från det statliga<br />
Miljö- och Landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) .<br />
Projektet Hållbara Trönö är alltså en av de pilotbygderna i det<br />
nationella projektet. Huvudtemat i Trönö handlar om hur man lokalt<br />
<strong>ska</strong>ll kunna ta vara på tillgångarna på ett långsiktigt och hållbart<br />
sätt. En pilotbygd arbetar självständigt, men ingår tillsammans med<br />
de övriga bygderna i ett nätverk som träffas regelbundet för kun<strong>ska</strong>psutveckling<br />
och utbyte av erfarenheter. Trönöbygden ekonomisk<br />
förening är projektägare till Hållbara Trönö. Styrelsen har utgjort projektets<br />
referensgrupp och en person i styrelsen har varit anställd som<br />
projektledare. Syftet med Hållbara Trönö är att utveckla jord- och<br />
skogsföretagen i Trönö mot nya verksamhetsgrenar med anknytning<br />
till de areella näringarna. Främst inom områdena turism, förädling<br />
och försäljning av egna produkter, produktion av förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi<br />
samt förvaltning och restaurering av kulturmiljöer och kulturland<strong>ska</strong>p<br />
i Trönö . Vid projektstarten satte föreningen upp ett antal konkreta<br />
mål för verksamheten. Vid projektets slut skulle följande resultat ha<br />
uppnåtts:<br />
• Tre nya företag samt fem nya arbetstillfällen <strong>ska</strong>pats<br />
• En lokal utvecklingsplan ha tagits fram<br />
• Trönö <strong>ska</strong>ll ha ett positivt inflyttningsnetto<br />
• Befolkningens medelålder sjunkit jämfört med januari 00<br />
• Invånarantalet ökat jämfört med januari 00 (9 6 perso<strong>ner</strong>)<br />
• Den offentliga samhällsservicen minst på nuvarande nivå<br />
• Det öppna och hävdade kultur- och odlingsland<strong>ska</strong>pet ej min<strong>ska</strong>t<br />
• Det lokala närings- och föreningslivets intäkter från besökare<br />
ökat<br />
• Nya metoder och kanaler för medverkan i den kommunala demo-<br />
kratiprocessen <strong>ska</strong>pats.<br />
Informationsbroschyr Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig utveckling,<br />
nov 00 , <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />
Projekt Hållbara Trönö (projektplan), odaterad stencil
5. Trönöbygden<br />
Som tidigare nämnts har Trönö en gång i tiden varit en egen kommun.<br />
Borgerliga landskommu<strong>ner</strong> med kommunalstämma infördes i <strong>Sverige</strong><br />
enligt 86 års kommunalförordningar och därmed blev de samhälleliga<br />
åtagandena åtskilda från de kyrkliga kommu<strong>ner</strong>na, församlingarna.<br />
Landskommu<strong>ner</strong>na fick allmän kompetens att handlägga för<br />
kommuninvånarna ”gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter”.<br />
Trönö kommun var en av omkring 00 landskommu<strong>ner</strong> som<br />
bildades år 1863. I det geografi<strong>ska</strong> område som idag är Söderhamns<br />
kommun fanns förr fem landskommu<strong>ner</strong> samt Söderhamns stad, som<br />
hade bildats redan år 6 0. Då som nu var det omkring 0 kilometer<br />
mellan Trönö och Söderhamns stad, men under hästkärrornas epok<br />
tog det betydligt längre tid än i dag att transportera sig mellan Trönö<br />
och Söderhamn.<br />
Vid den stora kommunsammanläggningen 95 lades de två näraliggande<br />
landskommu<strong>ner</strong>na Norrala och Trönö samman till Norrala<br />
kommun. Motivet till sammanläggningen var att komma tillrätta med<br />
de små kommu<strong>ner</strong>nas ekonomi<strong>ska</strong> problem och <strong>ska</strong>pa en mer rationell<br />
kommunindelning. Nästa kommunreform genomfördes på 970talet<br />
och då bildades storkommu<strong>ner</strong>na, oftast genom sammanläggning<br />
av en stad med dess omgivande landskommu<strong>ner</strong>. Norrala kommun<br />
gick då upp i Söderhamns kommun. De små landskommu<strong>ner</strong>na förlorade<br />
genom reformen inte bara ett stort antal lokala politiker och sina<br />
kommunalstämmor utan också kommunhusen och lokala tjänstemän.<br />
Landsbygden kom på så sätt att successivt underordnas staden/tätorten<br />
i politik, pla<strong>ner</strong>ing och utvecklingsarbete.<br />
Störst folkmängd hade man under 9 0- och 9 0-talen med omkring<br />
800 invånare. På 860-talet när Trönö blev egen kommun var invånarantalet<br />
runt 00 perso<strong>ner</strong>. Vid kommunsammanläggningen 95<br />
fanns runt 00 perso<strong>ner</strong> och 97 hade antalet sjunkit till cirka 900<br />
perso<strong>ner</strong>. Därefter har invånarantalet legat på ungefär samma nivå.<br />
Under de senaste 5 åren har Trönös befolkning alltså pendlat runt<br />
900 invånare. Demografiskt har det inte hänt så mycket. År 2004 exempelvis,<br />
flyttade 55 perso<strong>ner</strong> in till församlingen och 52 därifrån, sju<br />
5
föddes och sju dog. Dock har en befolkningsminskning noterats under<br />
de senaste åren och det är främst antalet kvinnor som min<strong>ska</strong>t. Den<br />
åldersuppdelade statistiken visar att det också är inom åldersgruppen<br />
– 0 år som minskningen varit störst.<br />
Tabell 1 Befolkningsutveckling i Trönö församling 23<br />
År 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Kvinnor 445 449 435 431 430 423<br />
Män 465 472 468 461 465 461<br />
Totalt 910 921 903 892 895 884<br />
Ålder, år 1–10 11–20 21–30 31–40 41–50 51–60 61– Totalt<br />
2003-09-23 92 125 78 101 125 162 218 901<br />
2005-12-31 93 125 55 101 130 158 217 879<br />
Det är även intressant att blicka ut från bygden för att undersöka<br />
vilken ”omgivning” Trönö är en del av; är det ett område på tillbakagång<br />
eller ett expansivt område? Vid kommunsammanläggningen<br />
950 hade Söderhamn (beräknat på nuvarande kommungränser) drygt<br />
000 invånare, år 000 knappt 7 675 och fem år senare 6 50 .<br />
Området har haft en kontinuerlig befolkningsminskning på ungefär<br />
00 perso<strong>ner</strong> om året de senaste åren. Dessutom, eller kanske på<br />
grund av befolkningsminskningen, är kommunens ekonomi i obalans.<br />
”Kommunen har ännu inte något år uppfyllt balanskraven”<br />
står det i årsredovisningen 00 , men kommunfullmäktiges mål är att<br />
intäkterna <strong>ska</strong> överstiga kostnaderna under år 006. Man anger några<br />
osäkerheter som påverkar kommunens ekonomi och dessa är hög arbetslöshet,<br />
höga ohälsotal, negativ befolkningsutveckling, ökad kriminalitet,<br />
besvärlig drogsituation för barn- och ungdomar/vuxna samt<br />
ökat arbetsgivaransvar för sjukskrivningar.<br />
Tyvärr för samma år skiljer sig siffrorna något, statistiken är hämtad från SCB resp.<br />
Söderhamns kommun.<br />
24 Årsredovisning 2004, Söderhamns kommun, 2005, och Kommunfullmäktiges<br />
ramar, avkastningskrav och inriktningar med mål i budget 006- 008, Söderhamns<br />
Kommun, 005<br />
6
Ett finansiellt mål är att anpassa utbudet på kommunal service till<br />
befolkningens storlek. Konkret innebär det till exempel att fastighetsprojekt<br />
som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet <strong>ska</strong>ll<br />
avyttras. Kommunen har helt enkelt ett överskott av lägenheter i det<br />
kommunala bostadsbolagets ägo. För att få en stark och framgångsrik<br />
kommun har man med förankring i alla delar av samhället arbetat<br />
fram Vision 2012, en positiv målbild för Söderhamns framtid. Öppna<br />
Söderhamn – något att längta till! är huvudbud<strong>ska</strong>pet i visionen och<br />
där ingår följande strategier:<br />
• Stimulera entreprenör<strong>ska</strong>p och företagsutveckling<br />
• Vidareutveckla det lärande Söderhamn<br />
• Utveckla attraktiva livsmiljöer<br />
• Riva murar och bygga broar<br />
• Fokusera på möten mellan människor<br />
• Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv<br />
Trönö har en befolkning på omkring 900 perso<strong>ner</strong> och frågan är vilken<br />
service och hur mycket kommunen anser att en liten kommundel<br />
som Trönö är berättigad till. Den service som idag finns i Trönö levereras<br />
av offentliga sektorn, privata serviceföretag eller av föreningarna.<br />
Kommunen ansvarar för Glamsta F-6 skola med omkring 00<br />
barn, förskola, äldreomsorg/hemtjänst samt 9 bostadslägenheter.<br />
Nya skolan i Glamsta som byggdes 957 och bostadshusen från 975<br />
respektive 98 ägs av kommunen. Givetvis svarar Söderhamns kommun<br />
för exempelvis sophämtning, ambulans och räddningstjänst,<br />
men det är verksamheter som inte är statio<strong>ner</strong>ade lokalt i bygden.<br />
Trönö Lanthandel AB driver butiken mitt i byn och är ombud för systemet<br />
och apoteket. Den kombi<strong>ner</strong>ade kiosken, puben och matstället<br />
ligger tvärs över vägen från lanthandeln räknat och ett stenkast därifrån<br />
ligger också bygdens vandrarhem. Allt i privat regi. Dessutom<br />
finns andra privata serviceföretag som taxi, frisör, åkeri, camping med<br />
mera. Den tredje kategorin av serviceleverantörer är föreningarna. I<br />
Trönö finns kyrka, församlingshem, muséer, idrottsanläggning, samlingslokaler,<br />
biograf, hantverksbutik, Bystugan, Trönöbladet, hemsida<br />
på Internet, kontor för kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutbild-<br />
7
ning, bibliotek, fiske- och jaktvårdsföreningar, vägföreningar, Trönö<br />
Brandvärn etcetera. Allt föreningsdrivet.<br />
Trönö är en utpräglad skogs- och jordbruksbygd på drygt 7 000<br />
hektar. 9 procent av ytan är skog och resten är bördig jordbruksmark<br />
i anslutning till Trönöån. Inom området finns 82 företag varav inte<br />
oväntat de flesta, 55 företag, är inom lantbrukssektorn. Enskild firma<br />
är den vanligaste bolagsformen, men det finns också sju aktiebolag,<br />
fem ekonomi<strong>ska</strong> föreningar och åtta handels/kommanditbolag. På<br />
Trönöbygdens hemsida finns kontaktkuppgifter till ett trettiotal företag.<br />
Omkring en tredjedel av företagen säljer produkter och tjänster<br />
relaterade till husbygge/renovering. Ungefär lika många arbetar som<br />
konsulter ”vid skrivbordet” med administration, försäkringar, konstruktion,<br />
pla<strong>ner</strong>ing, utveckling, media och design. Den resterande<br />
tredjedelen bedriver verksamhet inom handel, turism, transporter,<br />
service för kroppen som friskvård, hårvård och massage och några<br />
företag servar bilar, traktorer och lantbruksmaski<strong>ner</strong>.<br />
Vad vore samhället utan föreningslivet? Trönö med sina 900 invånare<br />
har ett livligt föreningsliv med sammanlagt 8 föreningar och<br />
vägsamfälligheter. Föreningarna spelar en betydelsefull roll i hela<br />
det sven<strong>ska</strong> samhället och även i den <strong>här</strong> bygden har föreningslivet<br />
en lång historia bakåt i tiden. Redan på 8 0-talet bildades Trönö<br />
församlings nykterhetsförening, 85 startades Trönö Biblioteksförening,<br />
86 bildades föregångaren till Trönö Skytteförening 5 och den<br />
kyrkliga syföreningen från 86 är fortfarande verksam. Listan 0 av<br />
”gamla” föreningar kan göras lång:<br />
Trönö församlings nykterhetsförening 8 0-talet<br />
Trönö Biblioteksförening 85<br />
Föregångare till Trönö Skytteförening 86<br />
Kyrkliga syföreningen 86<br />
Hästförsäkringsbolaget 870-talet<br />
Nykterhetsföreningen Verdandi 880-talet<br />
0 Trönö Enigheten (IOGT) 88<br />
556 Thorön (IOGT) 88<br />
5 Boken om Trönö, Jan-Eric Berger, Trönö Hembygdsförening, 00<br />
8
Mejeriföreningen 887<br />
Sven<strong>ska</strong> Missionsförbundet 890-talet<br />
Logen Ansgarius (IOGT) 898<br />
Trönö Lantmannaförening 900-talet<br />
Bondeförbundet (Centern) 9<br />
Trönö Tjurförening 9<br />
Pingstvän<strong>ner</strong>na 9<br />
Jakt- och fiskevårdsförening 1930-talet<br />
Hembygdsföreningen 9<br />
SDUK(SSU) 9<br />
Trönö Idrottsklubb 9<br />
SLU (CUF) 9<br />
Trönö socialdemokrati<strong>ska</strong> arbetarekommun 9<br />
RLF(LRF) 9<br />
Trönö socialdemokrati<strong>ska</strong> kvinnoklubb 9 5<br />
Trönö Föreläsningsförening 9 0-talet<br />
SLKF(CKF) 9<br />
Bygdegårdsföreningen 9<br />
Trönö Pensionärsförening 9<br />
Traktorföreningen 950<br />
Jaktskytteklubben 97<br />
Var tid har sina föreningar och de speglar människors tidstypi<strong>ska</strong> behov<br />
och intressen. Även om listan ovan är lång är den med all säkerhet<br />
inte komplett, exempelvis ingår inte de vägsamfälligheterna.<br />
Många av de föreningar äldre föreningarna är fortfarande verksamma<br />
och aktiva idag, men det finns också ett antal nya föreningar i Trönö 6 .<br />
Intresseföreningar har startats i Rönningen, Storsjön och för Långbroskolan.<br />
Dessutom finns nystartade Föreningen RUT, Vi Unga,<br />
Filmklubben K. Swanströms vän<strong>ner</strong>, Trönö Skapande Händer, Mathantverk<br />
i Gävleborg ekonomisk förening och den kanske största av<br />
Trönös alla föreningar, Trönöbygden ekonomisk förening.<br />
26 Det finns så otroligt många föreningar i <strong>Sverige</strong> och förmodligen även i Trönö.<br />
Jag har inte haft möjlighet att inventera alla föreningar utan hänvisar till den<br />
föreningslista som finns på hemsidan www.tronobygden.se.<br />
9
6. Trönöbygden ekonomisk förening<br />
Som nämnts i inledningen var det efter många års diskussio<strong>ner</strong> om<br />
hur hanteringen av kommunens räddningstjänst skulle kunna bli mer<br />
effektiv och ekonomisk, som politikerna i Söderhamns kommun slutligen<br />
bestämde sig för nedläggning av stationen ibland annat Trönö.<br />
Eller, uttryckt ur Trönöbornas perspektiv, efter flera års ständiga hot<br />
från kommunen sida blev hoten till verklighet. Kommunens beslut<br />
var den direkt utlösande orsaken till att Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong><br />
förening bildades i januari 00 . Redan från början var det en mycket<br />
stor uppslutning kring att rädda brandvärnet och nästan alla Trönöbor<br />
anslöt sig till föreningen.<br />
Enligt stadgarna har Trönöbygden ekonomisk förening till ändamål<br />
att främja medlemmarnas ekonomi<strong>ska</strong> och sociala intressen genom att<br />
själva eller genom annan:<br />
. Ansvara för driften av Trönö brandvärn enligt avtal med kommunal<br />
räddningstjänst<br />
. Vid behov äga och förvalta fastigheter<br />
. Stimulera utvecklingen av näringsliv, service och turism i bygden<br />
och att bedriva därmed förenlig affärsverksamhet<br />
. I övrigt bevaka bygdens intressen<br />
När ett lokalt utvecklingsarbete liknande det i Trönö kommer till<br />
stånd, startas en process som man på förhand inte riktigt vet vart<br />
den kommer att ta vägen. I Trönö fanns redan ett stort antal andra<br />
föreningar, var och en med sin speciella inriktning. Det som skiljer<br />
Trönöbygden ekonomisk förening från övriga föreningar är det övergripande<br />
syftet; att utöver de specifika uppgifterna med ansvaret för<br />
driften av brandvärnet (Trönö Brandvärn) också bevaka bygdens intressen<br />
(byalaget). Föreningen skulle vid behov kunna äga fastigheter<br />
och engagera sig i utveckling och affärsverksamhet inom näringsliv,<br />
service och turism. Innan vi mer i detalj närmare studerar några av<br />
den nya föreningens aktiviteter kan det vara på sin plats att försöka<br />
ge en hyfsat schematisk bild av föreningens lokala utvecklingsarbete<br />
sedan starten.<br />
0
Förutom kärnverksamheten har föreningen varit projektägare till de<br />
lokala utvecklingsprojekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojekt<br />
Arkhangelsk. Ibland kan det vara svårt att hålla isär, och<br />
kanske inte heller meningsfullt, om det är byalaget eller något av projekten<br />
som står för en viss aktivitet. Genom projekten har föreningen<br />
fått extra resurser och möjligheter att engagera sig på ett mer professionellt<br />
sätt i det lokala utvecklingsarbetet än vad som varit fallet med<br />
enbart ideella resurser.<br />
Trönöbygden ekonomisk förening<br />
• Stormöte för att rädda kvar brandkåren i Trönö<br />
• Den 8 januari 00 bildades Trönöbygden ekonomisk förening<br />
• Tog över brandvärnet den april 00<br />
• Välkomstbanderoller Välkommen till Trönö<br />
• Vägskyltning till lanthandeln och till campingen<br />
• Elavtal, lägre elpriser med Storuman e<strong>ner</strong>gi AB för ett 70-tal fast-<br />
igheter<br />
• Tillgång till bredband för mer än 0 kunder<br />
• Köpt Bystugan som nu inrymmer byakontor, ungdomslokaler,<br />
bibliotek, hantverksbutik och lokaler för företagare inom kropps-<br />
och hälsovård<br />
• Bygdekonto med 8 sparare och 0 7 kronor på kontot (okto-<br />
ber 006)<br />
• Projektplan och ansökan om förstudie från EU-programmet<br />
Leader+ samt till det nationella projektet Hållbara Bygder. Under<br />
lag till ansökan utgörs av Trönös framtid i egna händer, Nyföreta-<br />
gande och turism 2003–2008<br />
• Brandstationen inköpt för symboli<strong>ska</strong> en krona den 0 maj 005.<br />
• Bygdetidningen Trönöbygden med fyra nummer per år 7 . Upplaga<br />
600 exemplar<br />
• 770 medlemmar har betalt medlemsinsats (juli 006) om 50 kro-<br />
nor per person. Medlemsavgift 00 kronor per år för första med-<br />
lemmen i hushållet, övriga 50 kronor per år<br />
• Aktuella frågor efter maj 006 (efter Hållbara Trönö) är överta-<br />
gande av fastigheten där lanthandeln ligger, hitta delfinansiering<br />
till elabonnemang/installation i mejeriet och ansökan om fortsätt-<br />
7 Finns tillgänglig på hemsidan www.tronobygden.se
ning av projektet Hållbara Trönö samt diskussion med kommunen<br />
om övertagande av de kommunala hyreshusen<br />
• Byalaget har under hela tiden utgjort basen för projektens arbete<br />
och projektledaren har också varit adjungerad i föreningens sty-<br />
relse. Före, mellan och efter projektperioderna har byalaget arbe-<br />
tat ideellt med det lokala utvecklingsarbetet och även tagit fram<br />
projektansökningar. Tack vare projektmedlen har byalaget kunnat<br />
arbeta mer koncentrerat och effektivt. I och med inköpet av gamla<br />
”kiosken” har föreningen kontor i Bystugan och där har också<br />
Trönö Brandvärn sina månatliga sammanträden.<br />
Projekt Trönökraft<br />
Projektperioden varade från maj 00 till sista april 00 . Den externa<br />
finansieringen utgjordes av 100 000 kronor från Sparbanksstiftelsen<br />
Söderhamn och 00 000 kronor från EU mål .<br />
• Lokal mobilisering, bland annat seminarium med for<strong>ska</strong>ren Alf<br />
Ronnby<br />
• Samarbete/nätverk mellan företag, föreningar och enskilda<br />
• Knuttimringskurs/två annonstavlor<br />
• Parken med bävergnag och väderpinne utanför Bystugan<br />
• Folk i åtgärder/byavaktmästare, kontorist, väntjänst<br />
• Lokal ekonomisk analys<br />
• Handlingsplan och vision för Trönö Trönös framtid i egna händer.<br />
Ett 70-tal Trönöbor har deltagit i utformningen, varav en tredjedel<br />
kvinnor<br />
Projekt Hållbara Trönö<br />
Projektperioden pågick från första januari 00 till sista maj 006.<br />
Den externa finansieringen utgjordes i huvudsak av LBU-medel 8 från<br />
Länstyrelsen i Gävleborgs län på 5 8 00 kronor och checkkredit hos<br />
JAK Medlemsbank på 00 000 kronor.<br />
• Arbetsgrupp biogase<strong>ner</strong>gi<br />
• Arbetsgrupp fastbiobränsle/gårdsanläggning för havreeldning (del<br />
vis resultat av föreningens arbete), beräkningar på alternativ e<strong>ner</strong>-<br />
giproduktion till skolan och del av kommunala bostadsbeståndet<br />
8 Statliga medel för landsbygdesutveckling (LBU)
• Gemensamt varumärke Trönögummans för lokalt producerade pro<br />
dukter. Nu finns till försäljning Trönögummans äppelmust, Trönö<br />
gummans ko-ost, Trönögummans getost, Trönögummans getmese<br />
och Trönögummans jordgubbar.<br />
• Trönögummans äppelmust. År 2004 samlade man in 1,6 ton äpp-<br />
len som blev 2 400 flaskor must som såldes. Projektet fortsatte<br />
även 005 och 006<br />
• Nya grupper/projekt: Föreningen RUT, Vi unga, hantverksföre-<br />
ningen Trönös Skapande Händer, Filmklubben K.Swanströms<br />
vän<strong>ner</strong>, Vänortsprojekt Arkhangelsk, Mathantverk i Gävleborg<br />
ekonomisk förening<br />
• Deltar i föreningen RUT:s inventering av råvarutillgångar för livs-<br />
medelsproduktion och vidareförädling<br />
• Små<strong>ska</strong>ligt mejeri, bidrag med 75 procent av 75 000 kronor från<br />
länsstyrelsen; ett samarbete med föreningen RUT<br />
• Deltar i projekt kring turismfiske<br />
• Förstudie om socialt företagande<br />
• Förhandlingar om övertagande av kommunens fastigheter om 5<br />
lägenheter<br />
• Indirekta effekter/arbetstillfällen, stärkt varumärke, logi och mat<br />
(studiebesök, kurser, vänort, egna och andras evenemang), positiv<br />
utvecklingsspiral, flaggstång i parken, byavakter<br />
Vänortsprojekt Arkhangelsk<br />
• Kontakter som kan leda till affärsförbindelser<br />
• Sociala värden<br />
I ett större sammanhang – medlem<strong>ska</strong>p<br />
• Kontakter med <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> medförde att Trönöbygden<br />
eko nomisk förening gick med i <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> i april<br />
00 , <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> är projektledare för Hållbara Bygder.<br />
• Länsbygderådet X-ing, en länsorganisation inom ramen för <strong>Hela</strong><br />
<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />
• ALLIS – Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn, ett kommun-<br />
bygderåd för lokala utvecklingsgrupper i Söderhamns kommun<br />
• Förbundet <strong>Sverige</strong>s Frivilliga Brandkårer
Trönöbygden ekonomisk förening har en mycket speciell konstruktion<br />
då de dels arbetar specifikt med en verksamhet, brandvärnet,<br />
samt övergripande med hela bygdens utveckling. Det har lösts<br />
organisatoriskt så att föreningen har en styrelse men två separata<br />
verksamhetsområden; Trönö Brandvärn och byalaget. Föreningen<br />
upprättar vid årsslutet två separata verksamhetsberättelser och även<br />
ekonomierna hålls separerade. Till exempel går medlemsinsatsen i<br />
den ekonomi<strong>ska</strong> föreningen och den årliga medlemsavgiften till föreningen<br />
enbart till Trönö Brandvärn. Byalagets verksamheter drivs<br />
av ideella krafter och egen finansiering samt eventuella projektmedel.<br />
I nästa avsnitt presenteras några av de verksamheter som brandvärnet<br />
respektive byalaget är engagerade i. Det täcker givetvis inte allt.<br />
Lokalt utvecklingsarbete omfattar många olika frågor, både små och<br />
stora. Bygdebladet, företagarfrukostar, företag<strong>ska</strong>talog, studiebesök,<br />
knuttimringskurs med timmer som skänks av skogsägare, vänortsresor,<br />
erfarenhetsutbyte och alla kontakter av olika slag är några av de<br />
aktiviteter som inte finns med i studiens ”djupdykningar”.
7. Djupdykningar i några verksamheter<br />
Brandvärnet – exempel på lokal infrastruktur<br />
I början på 9 0-talet organiserades brandväsendet i<br />
kommunen i en frivillig brandkår och i slutet av årtiondet<br />
bestod kåren av 8 man 9 . Nio perso<strong>ner</strong> i respektive<br />
by ansvarade för skötseln av vattenposterna.<br />
En begagnad ombyggd provisorisk lastbil som inhysts i kyrkstallarna<br />
utgjorde kårens första brandbil. Sydöstra Hälsinglands Brandstodsbolag<br />
finansierade då (enligt protokoll 1941 och 1942) cirka 80 procent<br />
och kommunen 0 procent av verksamhetens kostnader. Kommunens<br />
andel ökad successivt och 9 6 kom man att stå för hela kostnaden.<br />
Först 9 9 inköptes en ny brandbil, egentligen en lastbil som utrustades<br />
till brandbil. Priset var 0 900 kronor. En brandstation byggdes<br />
i Trönö och den invigdes 950. När Trönö kommun 95 gick upp<br />
i Norrala kommun upphörde brandstyrelsen i Trönö, men stationen<br />
blev kvar. Vid bildandet av storkommunen 97 blev brandkåren en<br />
del av Söderhamns brandkår. 987 behövde stationen byggas ut och<br />
då passade man även på att renovera. Under 990-talet låg driftsbudgeten<br />
på cirka en miljon kronor för att under de sista åren innan<br />
nedläggningen vara <strong>ner</strong>bantad till 600 000 kronor. Som läsaren redan<br />
vet lades den kommunala deltidsbrandkåren i Trönö ned år 00 – i<br />
besparingssyfte – men i samma stund uppstod den som Trönö Brandvärn<br />
driven i föreningsform. Brandvärnet består numer av 5 brandvärnsmän<br />
varav flera har utbildats vid någon av Räddningsskolorna.<br />
Varje brandman <strong>ska</strong> öva 0– 5 timmar per år. Precis som förr i världen<br />
ansvarar Trönöborna åter för sin egen brandkår.<br />
Kommunen överlät fordon, en släckbil och en tankbil, och nästan all<br />
utrustning utan kostnad och nu har föreningen även fått köpa brandstationen<br />
för det symboli<strong>ska</strong> beloppet av en krona. Trönö Brandvärn<br />
finansieras av ideellt arbete, medlemsinsatser och avgifter samt<br />
ersättning för utförda uppdrag. I årsredovisningen för Söderhamns<br />
kommun år 00 rapporteras att ”avtalet med Trönö Brandvärn har<br />
kostat förvaltningen 000 kronor, då ovanligt många insatser har<br />
9 Detta avsnitt baseras på uppgifter framtagna av Michael Lindberg, Trönö, f.d. chef<br />
för kommunala Räddingskåren i Trönö<br />
5
krävts i Trönöområdet, och dessutom har brandvärnet använts som<br />
förstärkning på andra platser i kommunen vid ett par tillfällen.” För<br />
005 hade driftkostnaderna ökat till 6 000 kronor och ersättningen<br />
för utförda uppdrag var 000 kronor.<br />
Nyligen fick Trönöborna bevis på nyttan av ett lokalt brandvärn. Vid<br />
en fastighetsbrand kunde Trönö Brandvärn rädda bostadshuset därför<br />
att man var tidigt på plats, och det var tur för brandkåren från Söderhamn<br />
körde dessutom i diket på väg mot branden i Trönö. Både fastighetsägaren<br />
och försäkringsbolaget torde vara mycket belåtna med<br />
en frivillig brandkår i bygden.<br />
Bystugan – exempel på lokala lokaler<br />
Det fattades lokaler i Trönö för den växande verksamheten, och föreningen<br />
erbjöds köpa ”gamla kiosken”, en centralt belägen tvåvåningsfastighet.<br />
Pla<strong>ner</strong>na var att bygga om den till Bystuga. Detta var<br />
hösten 00 och den revisor som gran<strong>ska</strong>de kalkylen sa att det inte<br />
skulle gå ihop, men projektledaren hade en alternativ kalkyl. Ett så<br />
kallat bygdekonto och ett lån i JAK Medlemsbank ingick i lösningen.<br />
Om man kunde få Trönöborna att öppna sparkonton i JAK Medlemsbank<br />
på sammanlagt 00 000 kronor senast inom ett år, så skulle<br />
det fungera. Det lyckades och fick även revisorn att ändra åsikt. Så<br />
kunde föreningen ta ett vanligt JAK-lån och köpet kunde genomföras.<br />
Bystugan befolkades snabbt, två kontorslokaler och en friskvårdslokal<br />
(som delades av flera kvinnliga företagare) hyrdes ut. Bygdens konsthantverkare<br />
som startat Trönö Skapande Händer hyrde försäljningslokalen<br />
i bottenvåningen. Snart <strong>ska</strong> den nybildade ungdomsföreningen<br />
också flytta in, liksom en fotvårdsmottagning. Bystugan renoveras allt<br />
efter som och nästa stora uppgift är att byta ut ytterpanelen på fastigheten.<br />
Arbetet med att lösa finansieringen är i full gång.<br />
Äppelmusten 30 – exempel på lokala råvaror för lokal produktion<br />
Äppelmusten, då? Jo, en helg under hösten 00 kom folk från alla<br />
håll i bil och på cykel med påsar och kartonger med äpplen. Några<br />
ringde och tipsade om trädgårdar som ingen tagit hand om. Vid ,6<br />
0 Uppgifterna om Äppelmusten är hämtade ut ”Skapa fonder för lokal utveckling,<br />
spararens guide till en annan värld”, projektet lokalekonomi.nu, 005<br />
6
ton äpplen satte man stopp, lite osäkra om hur mycket must som<br />
skulle kunna säljas. Det räckte till 120 backar, med 20 flaskor i varje.<br />
Musten såldes under namnet Trönögummans i lanthandeln och i<br />
puben för 12 kronor fla<strong>ska</strong>n och tog slut redan till jul, sånär som på<br />
några undanstoppade representationsbackar. Årets insamlade äppelskörd<br />
blev ,8 ton äpplen som transporterades till saftfabriken i Hå i<br />
Bollnäs kommun.<br />
Vinsten i pengar räknat blev första året 7 000 kronor, som går in på<br />
Trönö Bygdekonto – men då finns ett rejält lager flasketiketter kvar<br />
till kommande år. I år ökade vinsten till omkring 5 000 kronor. En<br />
annan sorts vinst är att den resurs äpplena utgjorde slapp förfaras. En<br />
tredje är de ökade möjligheter det ger att mer pengar cirkulerar inom<br />
bygden, genom att betalningen går till föreningen istället för till något<br />
av de stora läskedrycksbolagen. En fjärde är den stärkta gemen<strong>ska</strong>pskänsla<br />
som alla som deltog i arbetet fick. Äppeldagen håller på att<br />
bli en trevlig tradition. En femte vinst är ett påbörjat samarbete med<br />
föreningen RUT. Där pla<strong>ner</strong>as nya projekt för lokalproducerad mat<br />
och bland annat ett produktionskök och ett mobilt mejeri. Det lyckade<br />
resultatet har också gjort att föreningen började jobba för fullt på att<br />
inregistrera det egna varumärket Trönögummans som alla ortens företagare<br />
<strong>ska</strong> kunna märka sina produkter med.<br />
Bygdekontot – exempel på lokalt kretslopp av pengar<br />
För att möjliggöra köpet av ”gamla kiosken” behövde man lösa finansieringen.<br />
Även om inte köpesumman i ett storstadsperspektiv sett var<br />
särskilt hög, hade föreningen inte de erforderliga pengarna. Insatserna<br />
och medlemsavgifterna i föreningen går oavkortat till finansiering av<br />
Trönö Brandvärn och föreningen har särskilt uttalat att övrig verksamhet<br />
<strong>ska</strong>ll finansieras på annat sätt. För de pengar föreningen fått<br />
i projektbidrag anställdes en projektledare, så enda möjligheten var<br />
att låna pengar på banken. Man försökte med de vanliga affärsbankerna,<br />
men det gick inte. Ett vanligt problem vid den <strong>här</strong> typen av<br />
lån är att få en tillräckligt god säkerhet för att banken <strong>ska</strong>ll ställa upp.<br />
En av styrelsemedlemmarna var medlem i JAK Medlemsbank och<br />
föreningen vände sig därför också till den banken. JAK Medlem-<br />
31 Mer information om JAK Medlemsbank finns i bilaga 1 och på www.jak.se<br />
7
ank ägs av sina medlemmar och har räntefrihet som övergripande<br />
idé. Inga räntor på vare sig inlån eller utlån, däremot tar banken en<br />
låneavgift. Istället för ränta får spararen glädjen av att hjälpa fram ett<br />
projekt eller ett företag i bygden. Målet var att sparandet på de enskilda<br />
sparkontona i bygdekontot skulle nå 00 000 kronor, vilket för<br />
banken skulle garantera lånet till inköp av ”gamla kiosken”. Köpet<br />
kunde genomföras och idag betalar föreningen omkring 000 kronor<br />
i månaden till banken. Bystugan är ett exempel där sparandet <strong>ska</strong>pat<br />
möjligheter, och gett bonus både till allmänheten, föreningslivet och<br />
lokaler till näringslivet.<br />
Banken och Trönöbygden ekonomisk förening startade alltså Trönö<br />
Bygdekonto. I korthet går det till så att alla, företag, föreningar och<br />
enskilda, kan spara på ett eget konto som i vilken annan bank som<br />
helst, ett så kallat stödsparkonto. Pengarna är skyddade genom den<br />
statliga insättningsgarantin och banksekretesslagen. Det innebär att<br />
spararen inte tar några risker med sina pengar och ingen annan än<br />
banken vet vem kunden är eller vilket belopp som kunden sparar<br />
på kontot. Överenskommelsen med banken är att banken kan låna<br />
ut motsvarande det belopp som sparas inom ramen för Trönö Bygdekonto.<br />
Vid ansökan om lån från JAK/Trönö Bygdekonto är det<br />
föreningen som tar emot ansökningar och prioriterar, medan banken<br />
svarar för kreditprövning på vanligt sätt. Vid en eventuell förlust på<br />
lån är det banken som tar förlusten, spararnas pengar är säkra. Trönö<br />
Bygdekonto har idag 8 sparare och ett sammanlagt insatt belopp på<br />
0 7 kronor . Att det är många sparare som bidrar är en fördel,<br />
det ökar samhörighetskänslan. Och det finns ingen gräns nedåt, små<br />
slantar är också värdefulla. Kontot administreras av Trönöbygdens<br />
styrelse. I takt med att detta första lån amorteras blir det utrymme för<br />
andra projekt eller företag i bygden att ta ett räntefritt lån i JAK Medlemsbank.<br />
Hittills har lån beviljats för inköp av Bystugan, kostnader<br />
i samband med första mustningen av äpplen samt för etiketter till<br />
Trönögummans ost- och meseförpackningar.<br />
Ställningen på bygdekontot kan följas på www.tronobygden.se<br />
8
I Trönö har man gjort erfarenheten att det är en fördel att lokalt sparande<br />
kanaliseras via en bank, eftersom banksekretessen gör att spararna<br />
slipper ge grannar och andra insyn i sin privatekonomi.<br />
Miljo<strong>ner</strong><br />
kronor<br />
1,0<br />
0,8<br />
0,6<br />
0,4<br />
0,2<br />
Nu är<br />
stödsparandet<br />
233 047 kronor<br />
Stödsparande<br />
Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi 33 – exempel på idé som engagerar<br />
Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi har varit en central fråga i Trönöbygdens olika<br />
projekt. Tidigt i projektet Hållbara Trönö stod det klart att ansvaret för<br />
att bevara det öppna land<strong>ska</strong>pet till största delen vilade på lantbruksföretagarna<br />
och deras brukande av åkermarken. Genom att hitta nya<br />
sätt att bruka jorden och förädla dess avkastning, skulle lönsamheten<br />
kunna förbättras och land<strong>ska</strong>pet fortsatt kunna hållas öppet. Det bildades<br />
tidigt två arbetsgrupper kring e<strong>ner</strong>gifrågorna. Den ena gruppen<br />
fördjupade sig i produktion av biogas och den andra gruppen koncentrerade<br />
sig på fastbränsle.<br />
Fastbränslegruppen genomförde en studiecirkel kring havre som<br />
bränsle. Vidare har studiebesök gjorts för att titta på havre-eldning<br />
och kallpressning av raps för att utvinna olja. Ett heldags e<strong>ner</strong>gisemi-<br />
Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden<br />
ekonomisk förening, juli 006<br />
9
narium genomfördes där föreläsare och olika tillverkare av eldningsutrustning<br />
medverkade. Som ett konkret resultat av studiecirkeln finns<br />
idag en nyuppförd gårdsbaserad anläggning för havre-eldning. Även<br />
Biogasgruppen genomförde en studiecirkel och besök gjordes i Lilla<br />
Edets kommun som har en liten biogasanläggning i drift. Arbetet i<br />
biogas-studiecirkeln resulterade i en rapport om en små<strong>ska</strong>lig biogasanläggning<br />
i Trönö.<br />
Ett brett kun<strong>ska</strong>psinhämtande inom e<strong>ner</strong>giområdet har präglat projektet.<br />
Representanter från Trönöbygden har deltagit vid flera e<strong>ner</strong>giseminarier<br />
och föreläsningar. Under resans gång har det visat sig<br />
att e<strong>ner</strong>gifrågan är större och mer komplex än vad föreningen först<br />
trodde, inte minst med tanke på behovet av att min<strong>ska</strong> det lokala oljeberoendet.<br />
Föreningen ville inte låsa sig för kortsiktiga lösningar och<br />
ansåg att fler aktörer inom kommunen och regionen måste engageras<br />
för att hitta hållbara lösningar. Som ett led i detta har samtal med Söderhamns<br />
e<strong>ner</strong>gi påbörjats om försörjning av grot och flis till det nya<br />
kraftvärmeverket som byggs i Söderhamn.<br />
Elavtal och bredband<br />
– exempel på förbättringar för den enskildes ekonomi<br />
Under projektet Trönökraft genomfördes en lokalekonomisk analys<br />
(LEA) av bygden. LEA är en metod för att analysera det ekonomi<strong>ska</strong><br />
flödet i ett avgränsat geografiskt område och genomförs som en studiecirkel.<br />
Från Statisti<strong>ska</strong> centralbyrån (SCB) inköps ett statistikpaket<br />
för det aktuella området och tillsammans med deltagarnas egen<br />
kännedom och inventeringar utförs den lokalekonomi<strong>ska</strong> analysen. I<br />
Trönöbygdens LEA framkom att bytesbalansen på e<strong>ner</strong>giområdet var<br />
negativ. Inköp till bygden av el kostade omkring 0 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
och lika mycket kostade inköp av olja, bensin och diesel. Det idémässiga<br />
resonemang som fördes utifrån dessa fakta handlade om att<br />
kunna tillverka egna drivmedel i Trönö. Då skulle både pengar och<br />
arbetstillfällen kunna stanna i bygden. Visionen som den uttrycks i<br />
föreningens vision Trönös framtid i egna händer är ”I Trönö <strong>ska</strong> vi<br />
tillverka vår egen biogas, el, ved och pellets. Detta <strong>ska</strong> öka antalet<br />
För mer information om LEA se www.vastmanland.coop<br />
0
arbetstillfällen och hjälpa till att hålla land<strong>ska</strong>pet öppet och sluta<br />
kretsloppet av koldioxid.” Som beskrivits i avsnittet om förnyelsebar<br />
e<strong>ner</strong>gi kom föreningen fram till att frågorna var mer komplexa än vad<br />
man insåg från början.<br />
Däremot såg man under arbetet med LEA att enskilda elkonsumenter<br />
i Trönö skulle kunna min<strong>ska</strong> sina elkostnader genom samarbete. Ett<br />
70-tal hushåll gick samman och tecknade avtal med Storuman E<strong>ner</strong>gi<br />
AB. Det resulterade i lägre elkostnader och att pengarna stannade<br />
kvar i Norrland. Även ett samarbete mellan telekonsumenter i byn<br />
gav resultat. Med löfte om 20 nya kunder fick man bredband till delar<br />
av byn som lämnats utanför den pla<strong>ner</strong>ade bredbandsutbyggnaden.<br />
Dock saknas fortfarande bredband till en av telestatio<strong>ner</strong>na.<br />
Parken, Trönö-ån och dikesstädning<br />
– exempel på fysisk upprustning<br />
I det lokala utvecklingsarbetet förekommer också många ”små” trivselåtgärder<br />
som inte alltid ges den uppmärksamhet de förtjänar. De<br />
bidrar till den lokala vi-andan på många olika sätt, både som synliga<br />
förbättringar av den fysi<strong>ska</strong> miljön och gemen<strong>ska</strong>p i det konkreta<br />
arbetet. Men dessa åtgärder bidrar också till ekonomi<strong>ska</strong> besparingar<br />
för kommunen – under förutsättning att kommunen hade utfört uppgiften.<br />
När Trönöbygden tog över ”gamla kiosken” mitt i byn vid<br />
genomfartsvägen fanns på planen mellan huset och vägen en gan<strong>ska</strong><br />
anskrämlig plats med bland annat en återvinningsstation. Uppsnyggning<br />
behövdes! Här iordningställdes en liten park med plantering och<br />
några lokala specialiteter; väderpinnen som rör sig efter det aktuella<br />
vädret och den avgnagda stubben som visar på bäverflit vid Trönöån.<br />
Senaste tillskottet är flaggstången som restes av ideella krafter och var<br />
en gåva från dansföreningen Club Trönö.<br />
Vid Trönöån som rin<strong>ner</strong> genom byn har både bygdens ungdomar och<br />
kommunens ”gröna-jobbare” snyggat till och röjt upp längs med å<br />
kanten och iordningställt en grillplats. Även detta har åstadkommits<br />
med ideellt arbete. Ett annat exempel är dikesstädningen längs med<br />
vägarna genom Trönö. Vid vårstädningen deltog perso<strong>ner</strong> som städade<br />
5 kilometer vägrenar på drygt timmar. Sammanlagt innebar
det nära 70 timmars arbete, vilket motsvarar knappt 9 dagsverken och<br />
nästan veckors arbete för en person. Dessutom transporterades alla<br />
sopsäckarna till återvinningsstationen i Långtå, också ideellt. Lanthandeln<br />
och puben bjöd på fika. Bara själva städningsarbetet sparade<br />
in runt 0 000 kronor åt det offentliga.<br />
Byavakten – exempel på lokal trygghet<br />
Arrangemanget med byavakterna växte fram spontant bland bygdens<br />
folk efter en tid av många inbrott. ”Bakgrunden till att alla byavaktslag<br />
har bildats är naturligtvis att alla vill ha sina hem och tillhörigheter<br />
i fred. Vi söker nu fler som är villiga att hjälpa till. Bristen på<br />
resurser gör att polisen inte längre hin<strong>ner</strong> närvara överallt när de blir<br />
kallade”. Så står det i den broschyr om Byavakten som alla Trönöbor<br />
fått i sina brevlådor. I Trönö finns ett 100-tal aktiva byavakter som<br />
regelbundet rör sig i området nattetid och håller ett vakande öga på<br />
hus och gårdar. Arbetet som byavakt är ideellt. Man är alltid två i<br />
bilen när man kör sitt pass. Med sig har man fika och en loggbok där<br />
man noterar nattens händelser. Byavakten ingriper aldrig när han eller<br />
hon ser något misstänkt utan rapporterar direkt till polisen. Brotten i<br />
Trönö har min<strong>ska</strong>t radikalt sedan systemet infördes.<br />
Lokal mat 35 – exempel på lokal näringslivsutveckling<br />
Det som rör lokal matproduktion i projektet Hållbara Trönö har till<br />
stora delar gjorts i samarbete med Norrala-Trönö Hushållsgille och<br />
föreningen RUT. Det första steget var att ordna ett friland för odling<br />
av grönsaker och potatis i liten <strong>ska</strong>la. Skötseln av landet har elever<br />
från Glamsta skola stått för. De har också fått behålla den förtjänst<br />
som blivit vid försäljningen av produkterna på hösten. Det är nu tredje<br />
året som eleverna sköter landet. Trönögummans äppelmust, som<br />
beskrivits i ett eget avsnitt ovan, är ett också ett intressant exempel.<br />
I slutet av projektet Hållbara Trönö gjorde man upp pla<strong>ner</strong> för att få<br />
till stånd ett godkänt produktionskök. En lämplig lokal fanns i en av<br />
kommunens fastigheter och efter projektets slut har det blivit klart<br />
med fastighetsägaren om de ekonomi<strong>ska</strong> villkoren. Bygglov för änd-<br />
5 Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden<br />
ekonomisk förening, juli 006
ad användning av lokalen till produktionskök var klart sedan tidigare.<br />
Förhoppningsvis kommer inom en nära framtid både saftning,<br />
syltning, bakning och gräddning av ostkaka att ske i det nya produktionsköket.<br />
För att återknyta till varumärket Trönögummans så fanns<br />
det vid Hållbara Trönö-projektets slut följande produkter till försäljning:<br />
Trönögummans äppelmust, Trönögummans ko-ost, Trönögummans<br />
getost, Trönögummans getmese och Trönögummans jordgubbar.<br />
För att ytterligare utveckla den lokala livsmedelsproduktionen i<br />
Trönöbygden samarbetade Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong> förening på<br />
föreningen RUTs initiativ om inköpet en mobil mejerivagn i september<br />
005. Den står nu uppställd i anslutning till Bystugan. Under<br />
hösten 005 och våren 006 iordningställdes vagnen för att uppfylla<br />
myndigheternas krav för ostproduktion. Förutom bygglov för att<br />
ställa upp vagnen och utredning om hygieni<strong>ska</strong> krav för produktionen,<br />
så har också en utredning gjorts om den biologi<strong>ska</strong> belastningen<br />
på det kommunala avloppsnätet i Trönö. När alla myndighetskrav var<br />
uppfyllda i maj 006 kunde två kvinnliga lantbruksföretagare starta<br />
ystning av ko- och getost. Under våren 006 har Bollnäs folkhögskola<br />
visat intresse för mejeriet med anledning av att de kommer att starta<br />
en mejeristutbildning. De behöver ha tillgång till ett litet mejeri för<br />
hantverksmässig osttillverkning då mejeriet i Bollnäs bara har slutna<br />
system.<br />
Kring den små<strong>ska</strong>liga livsmedelsförädlingen har en ny förening bildats,<br />
Mathantverk ekonomisk förening. Initiativtagarna är Föreningen<br />
Kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutveckling i Trönö- och Norralabygden<br />
(föreningen RUT), Trönöbygden ekonomisk förening<br />
samt Fäbodbrukarna i Gävleborg.<br />
Hyreslägenheter – exempel på önskemål om lokalt inflytande<br />
Sedan länge pågår samtal med det kommunala bostadsbolaget om att<br />
köpa lägenhetsinnehavet i Trönö. Centralt i byn bredvid både skolan<br />
och Bystugan ligger ett antal enplansbyggnader med sammanlagt 9<br />
lägenheter. Husen på Pettermatsvägen byggdes 957 och på Lertagsvägen<br />
1982. Det finns en uttalad vilja både från bostadsbolaget och
kommunen om en framtida förvaltning av lägenheterna i ett lokalt<br />
bostadsbolag. Problemet är att hitta den rätta köpeskillingen så att alla<br />
parter blir nöjda.<br />
Söderhamns kommun har ett stort överskott av bostadslägenheter och<br />
under 00 träffade kommunen avtal med Statens Bostadsnämnd om<br />
att 700 lägenheter skulle tas bort från bostadsmarknaden. Av de 9<br />
lägenheterna i Trönö är nästan alla uthyrda, men i kommunens översiktsplan<br />
beräknas 6 lägenheter stå lediga 0 0.<br />
Från lokalt håll ser man lägenheterna som en tillgång, en lokal resurs<br />
som måste tas tillvara. De äldsta husen är snart 50 år och de yngsta<br />
drygt 0 år, men underhållet är enligt föreningens bedömning mycket<br />
eftersatt. Föreningen menar att fastigheterna går med vinst men att<br />
intäkterna inte använts till underhåll utan fastigheterna har istället fått<br />
förfalla. Vinsten har istället gått in i allmännyttans bostadsbolag och<br />
”sponsrat” förluster och rivningar i centralorten. Som det är idag ”rin<strong>ner</strong><br />
pengarna ut” från bygden.<br />
Trönöbygden ekonomisk förening tog tidigt kontakt med bostadsbolaget<br />
för en diskussion om övertagande av fastigheterna. Man beställde<br />
även en besiktning av fastigheterna som underlag för ett bud. Arbetet<br />
utfördes i augusti 00 av en fastighetskonsult och en konsult inom<br />
VVS och byggnatio<strong>ner</strong>. Besiktningsmännen kom fram till en renoveringskostnad<br />
för de båda fastigheterna på drygt miljo<strong>ner</strong> kronor om<br />
man skulle åtgärda det som uppstått på grund av eftersatt underhåll.<br />
Med stöd av den utförda besiktningen har föreningen lagt ett bud till<br />
bostadsbolaget på miljo<strong>ner</strong> kronor. Det har inte accepterats. Mot<br />
detta <strong>ska</strong>ll ställas ett bokföringsmässigt värde på drygt miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
och ett enligt bostadsbolagets ordförande marknadsvärde på 6,5–7<br />
miljo<strong>ner</strong> kronor. Hyresintäkterna exklusive värme är upp<strong>ska</strong>ttade till<br />
närmare , miljo<strong>ner</strong> kronor per år. En anledning till att parterna inte<br />
kommit överens är deras olika syn på fastighetsunderhållet. Bostadsbolaget<br />
menar att man utför sedvanligt underhåll på fastigheterna, och<br />
föreningen med stöd av besiktningsprotokollet som hävdar ett betydande<br />
eftersatt underhåll. Diskussio<strong>ner</strong>na om övertagandet går vidare.
8. Socialt kapital<br />
Trönö som samhälle delar sin situation med många andra platser och<br />
Trönöbornas engagemang för sin bygd är inte heller ovanlig på något<br />
sätt. Omkring procent av <strong>Sverige</strong>s befolkning bor på landsbygden<br />
och i mindre orter, och Trönöbygden ekonomisk förening är i gott<br />
säll<strong>ska</strong>p med tusentals andra lokala utvecklingsgrupper runtom i hela<br />
landet. Föreningen gör helt enkelt det som behöver göras i ett lokalsamhälle<br />
och som ingen annan gjort eller gör. Föregående kapitel visade<br />
många intressanta och konkreta exempel på sådant lokalt utvecklingsarbete.<br />
År 2004 gick föreningen med i <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> och<br />
är alltså en av drygt 500 lokala utvecklingsgrupper (oktober 006)<br />
anslutna till <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>. Dessa lokala utvecklingsgrupper<br />
bidrar till att vitalisera demokratin, stärka ekonomin och <strong>ska</strong>pa tillväxt<br />
i hela landet 6 . Många grupper arbetar helt ideellt medan andra<br />
har haft möjlighet att också få del av externa offentliga projektmedel<br />
för att driva olika utvecklingsprojekt.<br />
Statsvetaren Robert D. Putnam är känd för sin tes om att en god<br />
medborgaranda bidrar till en fungerande demokrati och ekonomisk<br />
tillväxt. I den numera klassi<strong>ska</strong> studien av medborgarandans rötter<br />
i Italien Den fungerande demokratin 7 , har Putnam funnit att ju<br />
fler människor som är engagerade i frivilliga organisatio<strong>ner</strong> som till<br />
exempel sångkörer, fågelskådarklubbar och idrottsföreningar desto<br />
bättre fungerar demokratin och den ekonomi<strong>ska</strong> utvecklingen. Han<br />
har under tjugo år for<strong>ska</strong>t om Italiens regio<strong>ner</strong> och särskilt studerat<br />
orsak och verkan mellan god medborgaranda och ekonomisk tillväxt.<br />
Forskningsresultaten visar att det är medborgarandan som förutsäger<br />
ekonomin och inte tvärtom. Det är när människor gör saker tillsammans<br />
som medborgaranda och socialt kapital 8 <strong>ska</strong>pas. Man får förtroende<br />
för varandra och då vågar man också samarbeta. Förtroendet är<br />
6 <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, informationsfolder, 006<br />
7 Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien, Robert D. Putnam,<br />
996, SNS Förlag<br />
8 Med social kapital menar Putnam ’inslag i samhällsorganisationen, till exempel<br />
förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att<br />
underlätta samordnade operatio<strong>ner</strong>’.<br />
5
den mest avgörande komponenten i det sociala kapitalet. Då fungerar<br />
demokratin.<br />
Robert D. Putnam och hans kollega Lewis M. Feldstein analyserar i<br />
boken Better Together 9 en våg av modernt samhällsförnyande arbete<br />
i USA. Människorna som skildras i Better Together samarbetar i nya<br />
former som for<strong>ska</strong>rna kallar ”social aktivism”. Bokens berättelser<br />
visar den enastående förmågan hos sociala nätverk att göra det möjligt<br />
för folk att förbättra sina liv och livet för andra i sin omgivning.<br />
For<strong>ska</strong>rna konstaterar att det just nu är viktigare än någonsin att odla<br />
det sociala kapitalet. Socialt kapital tillskrivs en rad positiva egen<strong>ska</strong>per<br />
som är väsentliga för ett samhälles utveckling. Ett lands ekonomi<strong>ska</strong>,<br />
demokrati<strong>ska</strong> och sociala utveckling – på alla nivåer inklusive<br />
individnivån – mår bra av socialt kapital. Putnam gör en distinktion<br />
mellan det han kallar sammanbindande socialt kapital (bonding social<br />
capital) som utvecklas inom grupper och överbryggande socialt<br />
kapital (bridging social capital) som utvecklas mellan grupper. Han<br />
konstaterar att det är det överbryggande sociala kapitalet som är viktigast<br />
för att utveckla ett sunt samhälle, men att det också är den typ av<br />
socialt kapital som är svårast att utveckla.<br />
Sammanfattningsvis pekar berättelserna i Better together på att förtroende<br />
och samverkan <strong>ska</strong>pas bäst i liten <strong>ska</strong>la, men om syftet med<br />
de sociala nätverken är att få utökad makt och inflytande så krävs<br />
nätverkande i större <strong>ska</strong>la. Det kan till exempel lösas genom att <strong>ska</strong>pa<br />
nätverk av nätverk. Ytterligare en slutsats är att socialt kapital uppstår<br />
när man samarbetar mot ett bestämt mål, exempelvis när människor<br />
samarbetar för att få en bättre skola, förbättra grann<strong>ska</strong>pet eller sin<br />
privatekonomi. Man samarbetade inte för att <strong>ska</strong>pa socialt kapital,<br />
men att <strong>ska</strong>pa socialt kapital var en viktig del i utvecklingsstrategin i<br />
de tolv USA-exempel som for<strong>ska</strong>rna studerat. De fann också belägg<br />
för att socialt kapital kunde ”återanvändas” för att lösa andra lokala<br />
frågor som man inte ens hade tänkt på när den aktuella verksamheten<br />
startade. Alla fallstudier visade att relatio<strong>ner</strong> människor emellan och<br />
9 Better together, Restoring the American Community, Robert D. Putnam och Lewis<br />
M. Feldstein, 00 , Simon & Schuster Paperbacks<br />
6
engagemang i det civila samhället var väsentliga för att den representativa<br />
demokratin skulle fungera.<br />
Intressant med Better Together är for<strong>ska</strong>rnas slutsatser. De hävdar att<br />
det inte är enkelt att <strong>ska</strong>pa socialt kapital, att det tar lång tid, att det<br />
sker lokalt människor emellan, att det är viktigt med offentlig uppbackning<br />
från politiker och myndigheter samt att man måste <strong>ska</strong>pa<br />
nätverk av nätverk för att få makt och inflytande. Deras forskning visar<br />
att det finns många aktiviteter i det amerikan<strong>ska</strong> samhället som på<br />
ett nytt sätt, anpassat efter nutidens förhållanden och behov, är i färd<br />
med att renovera det amerikan<strong>ska</strong> samhället” (Restoring the American<br />
Community).<br />
Hur det kan gå till att utveckla det sociala kapitalet har Putnam analyserat<br />
i en tidigare for<strong>ska</strong>rrapport, Bowling Alone 0 , som avslutas med<br />
ett antal konkreta råd. Riktat till politiker och andra samhällsbyggare<br />
menar Putnam att ”statens verksamhet bör decentraliseras så långt<br />
som möjligt så att besluten förs <strong>ner</strong> till mindre, lokala församlingar”.<br />
Ett annat råd är att politiker bör lära sig mer om socialt kapital och<br />
kanske också utreda förväntade effekter av socialt kapital när nya<br />
program eller åtgärder <strong>ska</strong> införas.<br />
Trönöbygden ekonomisk förening skulle mycket väl kunna varit en<br />
av fallstudierna i Better Together om den haft ett internationellt fokus.<br />
Det finns stora likheter i arbetssätt och inriktning mellan flera av de<br />
amerikan<strong>ska</strong> exemplen och sven<strong>ska</strong> lokala utvecklingsgrupper och utvecklingsprojekt.<br />
Lokalt utvecklingsarbete på landsbygden i <strong>Sverige</strong><br />
skulle på motsvarande sätt kunna ses som en metod för att ”renovera<br />
det sven<strong>ska</strong> samhället”. Många aktiviteter i det lokala utvecklingsarbetet<br />
bidrar både direkt och indirekt till att stärka samhörigheten och<br />
vi-känslan i bygden . Ett socialt kapital och en god medborgaranda<br />
byggs upp som, enligt Putnam, bäddar för en demokratisk och ekonomisk<br />
utveckling.<br />
0 Den ensamme bowlaren. Den amerikan<strong>ska</strong> medborgarandans upplösning och<br />
förnyelse. Robert D. Putnam, SNS Förlag, 000<br />
Platsideologi. Bygderörelsen och demokrati<strong>ska</strong> perspektiv i det postindustriella<br />
samhället, Ulla Herlitz, 000, Fritzes förlag<br />
7
9. Greppet om demokratin<br />
I slutet av 980-talet mobiliserades hela landet i den europei<strong>ska</strong> kampanjen<br />
för landsbygdens utveckling. Kommittéer bildades runt om i<br />
<strong>Sverige</strong> och efter statens och folkrörelsernas gemensamma kampanj<br />
<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> fortsatte det folkliga engagemanget i Folkrörelserådet<br />
<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, numera <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>. Idag<br />
med drygt 500 deltagande lokala utvecklingsgrupper och omkring<br />
00 000 aktiva medlemmar. På regional nivå är grupperna organiserade<br />
i länsbygderåd och i ett 100-tal kommu<strong>ner</strong> finns kommunbygderåd.<br />
I Söderhamns kommun finns kommunbygderådet ALLIS där<br />
Trönöbygden ekonomisk förening ingår. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s roll<br />
är att ge stöd och röst åt byarörelsen på nationell nivå.<br />
Med målet att stärka den lokala nivåns inflytande över den egna bygdens<br />
utveckling och utveckla en kommunal pla<strong>ner</strong>ingsstrategi som<br />
byggde på den lokala utvecklingskraften samarbetade ett 0-tal kommu<strong>ner</strong><br />
i projektet 90-talets byapolitik. Engagemanget ledde vidare till<br />
en fortsättning under åren 99 – 996 med inriktning på samspelet<br />
mellan medborgare och kommun. Intresset för att utveckla arbetsmetoder<br />
ökade och ett 70-tal kommu<strong>ner</strong> deltog. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />
hade huvudansvaret och satsningen var ett samarbete med dåvarande<br />
Glesbygdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Sven<strong>ska</strong> Kommunförbundet,<br />
länsstyrelser, arbetsmarknads-, social-, inrikes- och miljödepartementen.<br />
Ett flertal olika samarbetsmodeller växte fram i kommu<strong>ner</strong>na.<br />
En utvärdering utförd vid Örebro Universitet pekar på <strong>Hela</strong><br />
<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s betoning av attitydförändringar som ett särskilt viktigt<br />
resultat av projektet. ”Byapolitiken börjar bli intressant för alltfler<br />
aktörer i det lokalpoliti<strong>ska</strong> förändringsarbetet, samtidigt som det tycks<br />
börja bli mer ”rumsrent” för ledande kommunala företrädare…”<br />
Deltagardemokrati<br />
Det är nu 0 år sedan. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s tidiga och breda arbete<br />
med fokus på samspelet mellan medborgare och kommun har med-<br />
Byapolitiken. En utvärdering av ett antal samarbetsmodeller och dialogformer<br />
mellan kommu<strong>ner</strong> och lokala utvecklingsgrupper inom ramen för projektet<br />
Byapolitiken. Jan Olsson, Anette Forsberg, Novemus, Örebro Universitet, mars 997.<br />
8
verkat till att lägga grunden för de demokratisatsningar som under<br />
de senaste åren blivit allt vanligare ute i kommu<strong>ner</strong>na. I takt med<br />
samhällets demokratiproblem såsom sjunkande valdeltagande, min<strong>ska</strong>nde<br />
förtroende för politiker och politi<strong>ska</strong> institutio<strong>ner</strong>, den tilltagande<br />
känslan av politiskt utanför<strong>ska</strong>p, de otillräckliga kontakterna<br />
mellan styrande och styrda och det sjunkande antalet medlemmar i<br />
de politi<strong>ska</strong> partierna blir kommu<strong>ner</strong>nas demokratiutvecklande åtgärder<br />
en integrerad del av den kommunala verksamheten. De absolut<br />
vanligaste åtgärderna är olika typer av rådsorgan (fanns i 7 procent<br />
av kommu<strong>ner</strong>na) och andra deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar. Statsvetarna<br />
Gilljam och Jodal har i sin forskning undersökt 7 olika<br />
demokratiutvecklande åtgärder och funnit att kommu<strong>ner</strong>nas satsning<br />
på demokratiutveckling inte har resulterat i en mer vital demokrati<br />
med mer aktiva och tillitsfulla medborgare. ”Trots en lång rad olika<br />
analyser har vi inte funnit några belägg för att kommu<strong>ner</strong>na har lyckats<br />
administrera fram en bättre fungerande demokrati. De kommunala<br />
demokratisatsningarna måste tvärtom bedömas som misslyckade.”<br />
Intressant då att gå på djupet och i detalj studera demokratisatsningar<br />
för att få mer kun<strong>ska</strong>p. Statsvetaren Stig Montin har i fallstudien av<br />
demokratiutveckling i anslutning till medborgarstyrd samhällsservice<br />
i Tillberga kommit fram till följande ”Givet att det finns en stödjande<br />
organisering i lokalsamhället kan brukarinflytande leda till ett bredare<br />
aktivt medborgar<strong>ska</strong>p…däremot, vilket också är helt i linje med andra<br />
undersökningar, framstår det inte att ett sådant inflytande inte utan<br />
vidare smittar av sig till andra som inte är berörda brukare.” Resultatet<br />
visar att demokratisatsningen framför allt främjar inflytande och<br />
delaktighet hos brukarna.<br />
Representativ demokrati på lokal nivå<br />
Om deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar är mycket vanliga så gäller det<br />
motsatta för satsningar på att utveckla och testa modeller för representativ<br />
demokrati på lokal nivå, alltså under den kommunala. Det är<br />
Demokratiutveckling i sven<strong>ska</strong> kommu<strong>ner</strong>, Mikael Gilljam & Ola Jodal, CEFOS,<br />
Göteborgs Universitet, 005.<br />
Enkätundersökningen besvarades av 79 av landets då 89 kommu<strong>ner</strong>.<br />
Demokrati på entreprenad. En fallstudie av demokratiutveckling i Västerås<br />
kommun. CUReS, Örebro Universitet, 006. Artikel antagen för publicering i<br />
tidskriften Kommunal Ekonomi och Politik.<br />
9
endast Svågadalsnämnden i Hudiksvalls kommun, Områdesstyrelsen<br />
i Kall i Åre kommun och Kosternämnden i Strömstads kommun som<br />
utser ledamöter i allmänna val. Statsvetarna Jan Olsson och Ann-Sofie<br />
Lennqvist-Lindén 5 som har studerat Svågadalsnämnden pekar på<br />
några intressanta aspekter. De menar att Svågadalsnämnden har fungerat<br />
på ett klart tillfredsställande sätt och utgör en demokratisk formalisering<br />
av lokalt utvecklingsarbete som innebär att makt och ansvar<br />
blir tydligt. Ur ett demokratiskt förnyelseperspektiv anser for<strong>ska</strong>rna<br />
att den partiopoliti<strong>ska</strong> nämnden är en modell som bör prövas mer<br />
grundligt och långsiktigt och att den bör testas på flera ställen med<br />
varierande grundläggande strukturella förutsättningar.<br />
Att deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar är vanliga kan eventuellt förklaras<br />
med att de är ”lätta” att iscensätta. De kan organiseras inom ramen<br />
för befintliga regelverk. Representativa demokratisatsningar på lokal<br />
nivå är svårare att etablera på grund av rådande reglemente. Sålunda<br />
har förslaget till ett närråd i Österfärnebo i Sandvikens kommun nyligen<br />
dragits tillbaka från kommunfullmäktige efter rekommendation<br />
från SKL:s jurist. Kommunen hade pla<strong>ner</strong>at att val till närrådet skulle<br />
ske i allmänna val under hösten 006, vilket alltså inte skedde. Närrådet<br />
var tänkt att ha en rådgivande funktion till kommunen och bevaka<br />
lokala förhållanden, sprida information samt tillvarata lokala initiativ<br />
och utvecklingsmöjligheter. Österfärnebo Sockens Utvecklingsgrupp<br />
som engagerat sig för att få till stånd ett närråd menar att det är viktigt<br />
med legitimiteten, att sockenborna har möjlighet att välja sina lokala<br />
företrädare i allmänna val.<br />
Både i Svågadalen, Kall, Koster och Österfärnebo finns ett mycket<br />
gott och nära samarbete mellan den lokala utvecklingsgruppen och<br />
nämnden/rådet. De olika verksamheterna kompletterar varandra. Det<br />
framkom på Justitiedepartementets rådslag om lokal demokrati som<br />
genomfördes inom ramen för regeringens projekt Delaktiga <strong>Sverige</strong> 6 .<br />
5 Representativ demokrati utan partier. Utvärdering av Svågadalsnämnden 996-<br />
2001. Jan Olsson och Ann-Sofie Lennqvist-Lindén, Novemus, Örebro Universitet,2001.<br />
46 Rapport från Rådslag 1, Bygdens Röst – Yes! finns på www.regeringen.se/<br />
delaktigasverige och direkt på http://www.regeringen.se/content/ /c6/06/0 /9 /<br />
a5d d8.pdf<br />
0
Fördjupad Byapolitik<br />
<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s Byapolitik i början av 990-talet banade väg<br />
för många nya deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar. <strong>Sverige</strong> håller nu på<br />
att få en ny geografi. Kommunsammanslagningar diskuteras i den<br />
offentliga debatten. Samarbeten, förhandlingar och nätverksbyggande<br />
över kommungränserna ökar. Markus Gossas 7 , for<strong>ska</strong>re på Institutet<br />
för Framtidsstudier ställer frågan om det är en ny kommunreform<br />
som håller på att växa fram. Vidare kan diskussio<strong>ner</strong> och beslut med<br />
anledning av kommande förslag från Ansvarskommittén förmodligen<br />
leda till förändrade administrativa gränser. Redan nu kan vi se i den<br />
prakti<strong>ska</strong> politiken hur landets regio<strong>ner</strong> blir större och färre. Under<br />
nästa strukturfondsperiod delas landet in och administreras i åtta nya<br />
regio<strong>ner</strong> efter EU:s regionindelning för <strong>Sverige</strong> 8 . Det finns risk för att<br />
ett gap uppstår mellan nya större regio<strong>ner</strong> respektive kommu<strong>ner</strong>/kommunsamarbeten<br />
och medborgaren. Ett tomrum som inte enbart de<br />
deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningarna förmår fylla. Den stora frågan är<br />
hur medborgaren i framtiden kan få inflytande över platsen/platserna<br />
där det vardagliga livet utspelar sig.<br />
Och den intressanta konkreta frågan är på vilket sätt ägande, förvaltning<br />
och finansiering med mera <strong>ska</strong>ll organiseras för att garantera<br />
insyn, inflytande och ansvar. Utmaningen framöver för byar som<br />
Trönö är att finna former för att ta tillvara det lokala engagemanget på<br />
ett långsiktigt hållbart sätt och för kommu<strong>ner</strong> och andra berörda samhällsinstitutio<strong>ner</strong><br />
att i dialog med byarna utveckla hållbara former för<br />
samspelet mellan kommunen och medborgarna.<br />
7 Tidskriften Framtider som ges ut av Institutet för Framtidsstudier, vars senaste<br />
nummer 3/2006 har namnet ”<strong>Sverige</strong>s nya geografi”. Markus Gossas bidrar med en<br />
artikel ”Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige”.<br />
8 De s.k. NUTS nivåerna, för mer information sök på www.nutek.se, strukturfonder<br />
007- 0
10. Greppet om ekonomin<br />
Om Putnams forskning ger en kun<strong>ska</strong>psbakgrund till diskussionen om<br />
nyttan med att odla socialt kapital, så ger <strong>Sverige</strong>s Kommu<strong>ner</strong> och<br />
Landsting (SKL) i skriften Ta greppet om ekonomin 9 en plattform för<br />
hur ett förändringsarbete kring ”kommunens” ekonomi kan utformas.<br />
Visserligen utgår SKL från hela kommu<strong>ner</strong> som enheter, men erfarenheterna<br />
är enligt min bedömning intressanta och användbara att applicera<br />
även på delar av kommu<strong>ner</strong>, som Trönö till exempel. För övrigt<br />
har ju Trönö en gång i tiden varit en egen kommun. Logiskt förutsätter<br />
en god ekonomisk hushållning för hela kommunen att också kommundelarna<br />
bidrar med en god ekonomisk hushållning. Särskilt ur<br />
ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla delarna är i balans och<br />
bidrar till den gemensamma helheten.<br />
Ta greppet om ekonomin är utformad som en enkel manual. Det är<br />
inte bara rent ekonomiskt tänkande i SKL:s skrift utan faktiskt mest<br />
psykologi, organisation och framför allt strategi. En analysgrupp<br />
inom SKL har under en treårsperiod analyserat närmare sjuttio kommu<strong>ner</strong><br />
för att hjälpa dem i arbetet mot en balans i den kommunala<br />
ekonomin. Utgångspunkten i SKL-gruppens analyser är den rådande<br />
ekonomi<strong>ska</strong> obalansen och behovet av ett förändringsarbete för att<br />
stärka den ekonomi<strong>ska</strong> situationen. Den övergripande erfarenheten<br />
analysgruppen vill förmedla är att besparingar och gnetande inte ger<br />
någon e<strong>ner</strong>gi i organisationen. De har funnit att framgång kräver att<br />
man baserar förändringen på en mycket tydlig idé om vad man vill<br />
med verksamheten utifrån de resurser man har. Uppmaningen är glasklar:<br />
”Rikta därför intresset mot de resurser som finns kvar.” Deras<br />
erfarenheter pekar mot att följande steg måste tas för att lyckas med<br />
förändringsarbetet:<br />
Steg Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden<br />
Steg Välj strategi för anpassningen<br />
Steg Samla organisationen runt uppgiften.<br />
9 Ta greppet om ekonomin – en plattform för handling, <strong>Sverige</strong>s Kommu<strong>ner</strong> och<br />
Landsting, 00
Det första steget handlar om att <strong>ska</strong>pa en gemensam bild av läget.<br />
Men måste <strong>ska</strong>pa en samsyn på vad som är problem och också diskutera<br />
vad de ekonomi<strong>ska</strong> problemen egentligen beror på. Framför<br />
allt är det två frågor som behöver besvaras: vad består problemet av<br />
och hur stort är det? I nästa steg diskuterar man och väljer strategi.<br />
Analysgruppen konstaterar krasst att tyvärr löser sig problem sällan<br />
av sig självt. Det finns olika sätt att tackla ett problem, där ett är att<br />
man hoppas att det löser sig utan att man behöver göra något. Vanligen<br />
beroende på ”en väl utvecklad förmåga att placera orsakerna till<br />
problemet utanför kommunen och därmed också problemets lösning”.<br />
Det sista steget i förändringsarbetet är att samla organisationen runt<br />
uppgiften. För detta behövs en samsyn av nuläget, framtiden och strategin,<br />
med andra ord en vision som <strong>ska</strong> ge kraft i förändringsarbetet.<br />
Sedan är det dags för mobilisering av hela organisationen.<br />
Vad har Putnams teorier om socialt kapital, diskussionen om fördjupad<br />
byapolitik och SKL:s manual med varandra att göra och med det<br />
lokala utvecklingsarbetet i Trönö? Det är en fråga som jag återkommer<br />
till i det avslutande avsnittet ”Ta greppet om den lokala utvecklingen”,<br />
men först <strong>ska</strong> vi återvända till Trönö igen.
11. Tankar om det samhällsekonomi<strong>ska</strong> Trönö<br />
Inom projektet Hållbara Trönö har man alltså ställt sig frågan hur man<br />
kan värdera lokalt utvecklingsarbete; hur kan byautveckling ges ett<br />
samhällsekonomiskt värde? De bakomliggande tankarna kring det<br />
egna utvecklingsarbetets betydelse kretsar kring det lokala och kommunala<br />
samspelet och medborgarens roll 50 . Man upplever att man gör<br />
ett bra jobb, tar ett samhällsansvar och vill hitta långsiktigt hållbara<br />
lösningar på hur till exempel den lokala servicen kan organiseras och<br />
finansieras, arbetstillfällen <strong>ska</strong>pas, natur- och kulturresurser tillvaratas,<br />
inflytandet säkras och hur den lokala ekonomin kan stimuleras.<br />
Det är inte bara i Trönö utan på många andra platser i landet som<br />
lokala utvecklingsgrupper engagerar sig i frågor som har samhällsekonomisk<br />
nytta. Den tiden är förbi då man kan förvänta sig att kommunen<br />
<strong>ska</strong>ll göra allt. I framtiden måste invånarna själva ta ett större<br />
ansvar för till exempel lokal service och andra lokala angelägenheter<br />
och i det sammanhanget kommer de lokala utvecklingsgrupperna att<br />
ha en stor betydelse. En central fråga blir då vem som <strong>ska</strong> ta ansvar<br />
för vilka frågor och hur uppgifterna <strong>ska</strong> organiseras och finansieras?<br />
Exemplet som följer med biblioteket 5 visar hur en samhällsnyttig<br />
verksamhet gått från att från början ha varit initierad och driven av en<br />
förening som bildats för ändamålet, till att successivt bli en offentlig<br />
<strong>ska</strong>ttefinansierad verksamhet och efter nedläggning åter uppstått i<br />
föreningsdriven ideell form.<br />
Den första skolan i Trönö byggdes i Glamsta i mitten av 800-talet,<br />
men redan från slutet av 600-talet har barnen i Trönö haft viss<br />
organiserad läsundervisning. <strong>Läs</strong>- och skrivkunnigheten var inte så<br />
allmänt utbredd i mitten av 800-talet, och riksdagen antog med anledning<br />
av det en ny skolstadga 8 som innebar att allmän skolgång<br />
skulle ske i alla kommu<strong>ner</strong>. De böcker som fanns vid denna tid var<br />
främst religiösa skrifter, men även viss facklitteratur hade börjat ges<br />
ut. Det var framför allt jordbruk och hushållsfrågor som domi<strong>ner</strong>ade<br />
50 Tankarna och åsikterna i detta avsnitt baseras på intervju med projektledare i Trönö,<br />
mars 005<br />
5 Underlaget till avsnittet om biblioteksväsendet i Trönö fram tom bokbussen är<br />
hämtat ur Boken om Trönö, Trönö Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 00
facklitteraturen. För att ”befordra och sprida en allmän upplysning<br />
och kun<strong>ska</strong>p i andliga och världsliga ämnen såväl till äldre som<br />
yngre medlemmar i församlingen” 5 startades Trönö Biblioteksförening<br />
85 . De som tog initiativet var en grupp välbeställda män från<br />
Trönö. Medlem<strong>ska</strong>p i föreningen förutsatte nykterhet och kristligt<br />
uppförande och man betalade en krona i inträdesavgift. Föreningen<br />
skulle inte ha fler än 25 medlemmar eftersom man ansåg att det skulle<br />
vara svårt att hålla ordning och reda om man var för många. Biblioteket<br />
förlades till Glamsta skola och böcker inköptes årligen för<br />
inträdes- och årsavgifterna, och tillskott genom frivilliga insamlingar<br />
vid bröllop och begravningar. Enskilda perso<strong>ner</strong> skänkte böcker till<br />
biblioteket. Det var högt uppsatta och bildade perso<strong>ner</strong> som ansvarade<br />
för biblioteket; folkskolläraren, kommunfullmäktigeordföranden och<br />
en hemmansägare utgjorde den första styrelsen.<br />
Ledande perso<strong>ner</strong> inom församlingen började snart inse att biblioteket<br />
borde finnas tillgängligt för alla sockenbor. Den dåvarande Kyrkostämman<br />
anhöll hos föreningen om att få köpa in biblioteket. Köpet<br />
genomfördes 865 och överfördes så till församlingen. I reglementet<br />
för biblioteket framgår att böckerna man kunde låna skulle kunna<br />
”bidraga till befordrande av gudsfruktan, sedlighet, upplysning och<br />
ekonomisk förkovran”. Biblioteket var länge i Trönö församlings ägo,<br />
men på 9 0-talet började Trönö kommun anslå medel till bokinköp<br />
och man erhöll också statsbidrag till driften av biblioteket. När Trönö<br />
och Norrala kommu<strong>ner</strong> slogs samman 95 övergick biblioteket i den<br />
nya kommunens ägo. I början av 970-talet när Söderhamns storkommun<br />
bildades kom biblioteksfilialen att ingå i Söderhamns stadsbibliotek.<br />
Filialen fanns kvar i Trönö till början av 990-talet. Sedan under<br />
några år fanns det en bokbuss som kom till bygden en gång i veckan.<br />
Den upphörde i slutet av 990-talet och nu får Trönöborna låna sina<br />
böcker på huvudbiblioteket i Söderhamn 5 . En hel del av de gamla<br />
böckerna från folkbiblioteket finns fortfarande kvar i bygden, bland<br />
5 Ur stadgarna för Trönö Biblioteksförening, 85 , från Boken om Trönö, Trönö<br />
Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 00<br />
5 Gamla och sjuka kan fortfarande få sina låneböcker utkörda via huvudbiblioteket i<br />
Söderhamn.<br />
5
annat i Söderblomsgården, Trönögården, Rönningens bygdegård och i<br />
skolans referensbibliotek.<br />
Men… i Bystugan mitt i byn, i hallen på övervåningen, finns nu början<br />
till ett nytt lokalt bibliotek. En biblioteksgrupp har bildats. De<br />
organiserar skänkta böcker och håller öppet för utlåning en kväll i<br />
veckan. Boksamlingen består av 6 hyllmeter och vem som helst kan<br />
gå upp och låna med sig några böcker eller slå sig <strong>ner</strong> i en fåtölj och<br />
läsa. Mottot för det lilla biblioteket är ”Lämna en bok! Låna en ny!”<br />
Folk på landsbygden får ofta upp<strong>leva</strong> att lokal service läggs <strong>ner</strong> eller<br />
försämras, trots att man betalar samma <strong>ska</strong>tt som alla andra kommuninvånare.<br />
De frågar sig varför, när de dessutom samtidigt är tvungna<br />
att ta ett större eget ansvar och även betala både med privata pengar<br />
och ideellt arbete. Om man kunde hitta former för ett lokalt ansvarstagande<br />
för offentliga verksamheter skulle kommunen kunna få ut mer<br />
för pengarna. En modell kunde vara att kommunen bidrar med en pott<br />
pengar till den lokala organisationen som tar ett ansvar för den totala<br />
samhällsservicen på orten. Människor i Trönö är övertygade om att<br />
man genom lokal samordning kan lösa samhällsservicen på ett billigare<br />
och effektivare sätt. När organisatio<strong>ner</strong> blir för stora går det ut<br />
över verksamheten och man måste helt enkelt börja om från början. I<br />
Trönöbygden ekonomisk förening har de tagit det första steget i den<br />
riktningen. Nu är de intresserade av att få veta betydelsen av sitt lokala<br />
utvecklingsarbete och särskilt vad det har för samhällsekonomiskt<br />
värde. De vill helt enkelt ha ett kvitto på den samhällsnytta deras lokala<br />
engagemang ge<strong>ner</strong>erar. Går det? Och hur gör man?<br />
6
12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete<br />
Utvärdering och värdering<br />
Utvärdering och värdering är två skilda saker. Slutrapporten 5 från<br />
Hållbara Trönö kan ses som en enkel variant av en utvärdering. Där<br />
beskrivs projektets omfattning som ett brett lokalt utvecklingsarbete<br />
med tyngdpunkt på e<strong>ner</strong>gifrågor, lokal ekonomi och lokal livsmedelsproduktion.<br />
Också Bystugan, internationella kontakter samt andra<br />
nationella och lokala aktiviteter har ingått i projektet. I projektutvärderingar<br />
sätts projektets mål i relation till utfallet. I Hållbara Trönö<br />
fanns specificerat ett antal mätbara mål för vad som enligt projektplanen<br />
skulle ha genomförts och uppnåtts vid projektets slut. Beträffande<br />
de uppställda målen konstateras i slutrapporten att de är av sådan<br />
karaktär att projektets aktiviteter inte hunnit ge måluppfyllelse till alla<br />
delar, utan att det är en process som kommer att ge resultat på längre<br />
sikt. Så långt projektets egen slutrapportering.<br />
Denna analys är ingen utvärdering och därför bedömer jag alltså inte<br />
projektet som sådant. Däremot har mina efterforskningar kring att<br />
värdera lokal utveckling i Trönö gett en djupare förståelse för lokalt<br />
förändringsarbete. Det lokala arbetet som föregått och även pågått<br />
parallellt med Hållbara Trönö visar att projektet är ett led i en långsiktig<br />
utvecklingsprocess. Resultat av förändringsarbetet i sin helhet kan<br />
inte tillskrivas enbart projektet och inte heller utläsas efter en relativt<br />
kort projektperiod. Bildandet av Trönöbygden ekonomisk förening<br />
angav en inriktning och en form för lokalt utvecklingsarbete som<br />
omfattar hela bygdens utveckling i syfte att främja medlemmarnas<br />
ekonomi<strong>ska</strong> och sociala intressen. Vad som skiljer föreningen från de<br />
många andra sammanslutningarna i Trönö är just den breda ansatsen<br />
att engagera sig för hela bygdens utveckling till gagn för medlemmarna.<br />
De tre projekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojektet<br />
Arkangelsk har varit ett sätt för föreningen att växla upp det<br />
ideella arbetet med extern finansiering och bedriva ett mer omfattande<br />
arbete. Projekten var inte bara vilka projekt som helst utan de har<br />
bidragit till att uppfylla föreningens ändamål. Genom projekten har<br />
föreningen fått större resurser till det lokala utvecklingsarbetet; till<br />
5 Slutrapport Hållbara Trönö, stencil juli 006<br />
7
exempel har pengarna gjort det möjligt att anställa projektledare, delta<br />
i erfarenhetsutbyte, genomföra studiebesök och på många andra sätt<br />
stimulera den lokala utvecklingen. Det har gått snabbare och man har<br />
kunnat uträtta mer med hjälp av externa projektmedel än om arbetet<br />
enbart hade bedrivits med ideella krafter och resurser. Föreningen och<br />
projekten har gett det lokala utvecklingsarbetet en ordentlig skjuts<br />
framåt.<br />
Diskussion om att sätta värde på lokal utveckling utgår från exemplet<br />
föreningen Trönöbygden ekonomisk förening med fokus på<br />
arbetet inom projektet Hållbara Trönö och särskilt aktiviteten Trönö<br />
Brandvärn. Den lokala uppslutningen kring brandvärnet framstår som<br />
Trönöbygdens symbolfråga och därför kommer brandvärnet även<br />
i analysen att symbolisera diskussionen om att sätta värde på lokal<br />
utveckling. Trönö Brandvärn som exempel belyser många av de dimensio<strong>ner</strong><br />
som kan sättas i samband med värderingsdiskussionen.<br />
Även om brandvärnet är symbolen för det lokala utvecklingsarbetet är<br />
givetvis alla verksamheter som föreningen arbetat med viktiga.<br />
Att sätta värde på lokal utveckling är inte en helt lätt fråga att reda ut.<br />
Värde kan till exempel tolkas på olika sätt, dels som upp<strong>ska</strong>ttning av<br />
det lokala utvecklingsarbetet och dels som att arbetet har ekonomi<strong>ska</strong>,<br />
sociala eller ekologi<strong>ska</strong> värden 55 . Värdena enligt den första tolkningen<br />
är också de argument föreningen söker för att få förståelse, respekt<br />
och upp<strong>ska</strong>ttning för sitt lokala arbete. I förlängningen hoppas man<br />
att det <strong>ska</strong>ll leda till ett större lokalt inflytande och att en del av samhällets<br />
ekonomi<strong>ska</strong> resurser tilldelas den lokala nivån. En annan värderelaterad<br />
fråga är för vem verksamheten har ett värde; för enskilda<br />
perso<strong>ner</strong>, föreningar, företag, bygden, kommunen eller någon/något<br />
annat. Ytterligare en fråga är om värdet <strong>ska</strong>ll ses på kort eller lång<br />
sikt. Och är effekterna av det lokala arbetet direkta eller indirekta,<br />
och är verksamheterna hållbara i ett längre tidsperspektiv? För att gå<br />
på djupet i frågan om att värdera lokalt utvecklingsarbetet måste mer<br />
ingående studier utföras där verksamheterna kan identifieras, kvantifieras<br />
och prissättas. Det är en angelägen uppgift för for<strong>ska</strong>re att belysa<br />
vidare.<br />
55 Som påpekats i avsnitt så behandlas inte miljömässiga värden och effekter i<br />
denna studie.<br />
8
Exempel på samhällsekonomi<strong>ska</strong> studier<br />
Denna studie kommer inte att kunna ge svar på frågorna, utan har<br />
snarare ambitionen att inspiration till tankar kring de olika frågeställningarna.<br />
Att sätta värde på lokal utveckling är en komplex uppgift,<br />
och studier 56 av samhällsekonomi<strong>ska</strong> bedömningar visar tydligt att det<br />
behövs mer forskning på området. Särskilt med att bedöma det sammanlagda<br />
samhällsekonomi<strong>ska</strong> värdet av en lokal utvecklingsgrupps<br />
totala verksamhet. Det visar sig vara svårt till och med att bedöma<br />
effekterna av en enda enskild verksamhet. Glesbygdsverkets studie<br />
om de ekonomi<strong>ska</strong> konsekvenserna av en byskolas avveckling ger<br />
belägg för det argumentet. Det visade sig vara en markant skillnad<br />
mellan kommunens och Glesbygdsverkets respektive ekonomi<strong>ska</strong><br />
utredningar om ett och samma exempel. Skolförvaltningens besparingspotential<br />
var enligt kommunens beräkningar , miljo<strong>ner</strong> kronor<br />
och enligt Glesbygdsverket var besparingspotentialen endast mellan<br />
0 000–5 0 000 kronor. Dessutom konstaterades att i kommunens<br />
beräkningar var ett flertal externa effekter inte medräknade; såsom<br />
budgeterade renoveringskostnader, flyttkostnader, förlust av sju lokala<br />
arbetsplatser och förlust av socialt kapital och möjligheter för nyföretagande.<br />
Samhällsekonomi<strong>ska</strong> lönsamhetsbedömningar kan också verifiera<br />
besparingar. En studie utförd av statliga Boverket om ett boendeserviceprojekt<br />
visade att en mycket begränsad satsning mätt i utvecklingskostnader<br />
ledde till besparingar i miljonklassen. Genom att förändra<br />
organisationen och samverka med lokala aktörer i förmedlingen av<br />
ändamålsenliga bostäder till äldre och funktionshindrade perso<strong>ner</strong><br />
kunde kostnaderna min<strong>ska</strong>. Boverkets rapport om ekonomi<strong>ska</strong> effekter<br />
av samordnad service visar att ”Samverkan mellan lokala aktörer<br />
leder ofta till ekonomi<strong>ska</strong> besparingar genom samnyttjande av lokaler<br />
och personal. När samverkan blir överorganiserad och inte motsvaras<br />
av en betalningsvilja kan dock effekten bli den motsatta. Besparingar<br />
56 Underlaget till detta avsnitt är baserade på följande studier: Ekonomi<strong>ska</strong><br />
effekter, samordnad boendeservice (Boverket 99 ), Samhällsekonomisk analys av<br />
turism, (Andersson, 2001), Förutsättningar för fisketurismens utveckling i <strong>Sverige</strong><br />
(Fiskeriverket, 005), Samhällsekonomisk analys av glesbygdsbutiken (Statens Väg<br />
och transportforskningsinstitut, 00 ), Byskolan och det lokala samhällsbygget – en<br />
bygde- och kommunekonomisk analys av byskolor (Glesbygdsverket, 005)<br />
9
kan också uppnås när mer ansvar läggs ut på lokala aktörer. Förutom<br />
en stimulering av frivilliga insatser så bidrar detta till ökad flexibilitet<br />
och bered<strong>ska</strong>p i lokalsamhället inför framtida förändringar”.<br />
Ett annat statligt verk, Konsumentverket, har genomfört en samhällsekonomisk<br />
analys av nedläggning av butik i glesbygd. Där beräknas<br />
kostnaderna för de boende på en ort, samt konsekvenserna i form av<br />
ökade kostnader för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning. Förutsättningarna<br />
i studien var en ort med 0 perso<strong>ner</strong> i 789 familjer där<br />
avståndet till butiken ökade från till 9 kilometer när den lokala butiken<br />
stängde. Inköpen beräknades bli 0 procent billigare i den ”nya”<br />
butiken längre bort och kosta 5,5 miljo<strong>ner</strong> kronor, medan transportkostnaderna<br />
ökade till 7,7 miljo<strong>ner</strong> kronor. Nedläggningen av butiken<br />
skulle alltså ge en total kostnadsökning på , miljo<strong>ner</strong> kronor för<br />
konsumenten. Samhällsekonomiskt blir det en förlust då billigare<br />
inköp på stormarknaden äts upp av dyrare resor och ökade kostnader<br />
för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning.<br />
Ytterligare ett sätt att studera den samhällsekonomi<strong>ska</strong> nyttan visar ett<br />
exempel för beräkning av totaleffekten för hela landet om alla i samma<br />
situation skulle utvecklas som de studerade företagen. I en studie 57<br />
om samhällsekonomisk vinst genom socialt företagande har man<br />
använt socioekonomiskt bokslut som metod för att beräkna effekterna<br />
av de två sociala företagen Vägen Ut! och Basta. ”Kooperativen drivs<br />
av perso<strong>ner</strong> som lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig. Om<br />
alla som idag missbrukar narkotika skulle bli lika ”lönsamma” som<br />
kooperatörerna i Vägen Ut! skulle det innebära en samhällsvinst på<br />
5– 5 miljarder kronor årligen. Denna summa motsvarar ungefär<br />
hälften av statens totala utgifter för arbetsmarknadspolitik under ett<br />
år, eller hela landets årliga budget för utbildning och universitetsforskning.”<br />
Vid European Tourism Research Institute, ETOUR, i Östersund bedrivs<br />
bland annat forskning om samhällsekonomisk analys av turism.<br />
57 Ur samhällets perspektiv. Socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut för Vägen ut! kooperativen och<br />
Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 006<br />
50
En studie redovisar med hjälp av samhällsekonomi<strong>ska</strong> metoder konsekvenser<br />
för både lokalbefolkningen och turister av en fiktiv turistisk<br />
utbyggnad. Studien belyser de samhällsekonomi<strong>ska</strong> kalkylernas<br />
ofullkomlighet. Det finns osäkerheter i <strong>ska</strong>ttade värden och det finns<br />
externa effekter som utelämnats; problem som tycks vara mer eller<br />
mindre allmängiltiga för samhällsekonomi<strong>ska</strong> analyser. De samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />
effekterna av ETOUR:s turismanalys kommenteras i studien:<br />
”Förutom företagsekonomi<strong>ska</strong> effekter ge<strong>ner</strong>erar turismen också<br />
så kallade externa effekter vilka påverkar en samhällsekonomisk bedömning<br />
utan att dessa effekter syns i en företagsekonomisk analys.<br />
Lokalbefolkningen påverkas av en ökande turism såväl positivt som<br />
negativt. En ökande sysselsättning till följd av turism anförs ofta som<br />
en positiv samhällsekonomisk effekt emedan ökande trafik och kriminalitet<br />
under turismens högsäsong kan utgöra negativa samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />
externa effekter.”<br />
Naturvårdsverket och Fiskeriverkets rapport om förutsättningar för<br />
fisketurismens utveckling i <strong>Sverige</strong> diskuterar dess betydelse ur ett<br />
lokalekonomiskt perspektiv. Utredarna har funnit att det lokalekonomi<strong>ska</strong><br />
värdet kan vara betydande. De ekonomi<strong>ska</strong> effekterna <strong>ska</strong>pas<br />
inte enbart i fisketurismföretaget, fi<strong>ska</strong>ren lägger också pengar lokalt<br />
på fiskekort, kompletterande fiskeutrustning, livsmedel, kioskvaror,<br />
logi och restaurangbesök. ”Utgifter som blir till intäkter för olika näringsidkare,<br />
intäkter som går till lö<strong>ner</strong> och <strong>ska</strong>tter, intäkter som rullar<br />
runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomi<strong>ska</strong> effekter.”<br />
Vidare konstaterar man att fisketurismen har bidragit till att orter i<br />
glesbygden har kunnat upprätthålla nödvändig kommersiell service<br />
åt lokalbefolkningen. Fisketurism är ett av många uppslag som undersöks<br />
i Trönö och som skulle kunna ge ett framtida tillskott till den<br />
lokala ekonomin, antingen direkt eller indirekt.<br />
Kvalitativa värden<br />
Social redovisning och sociala bokslut 58 har blivit ett allt mer vedertaget<br />
sätt för föreningar och företag att komplettera traditionella ekono-<br />
58 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 00 . Nutek, R 00 :<br />
5
Figur 3 Hållbarhetsredovisning enligt Vis Vardi bi<br />
mi<strong>ska</strong> redovisningar. Caroline Hassel 59 som for<strong>ska</strong>t inom ämnet menar<br />
att:<br />
Genom att synliggöra den nytta organisatio<strong>ner</strong>na bidrar med till samhället<br />
kan omgivningen övertygas. I organisatio<strong>ner</strong> vilka inte drivs<br />
av vinstintresse handlar det om att visa omvärlden de icke finansiella<br />
värden som produceras. Det sociala bokslutet är ett sätt att redovisa<br />
för de samhälleliga mervärden som uppstår och åskådliggör en mer<br />
heltäckande bild av företaget och därmed ett mer rättvisande värde.<br />
Hon delar in modeller i dels kvalitativa värden och dels i kvantitativa.<br />
I den kvalitativa modellen uttrycks nyttan genom hur väl föreningen<br />
uppnått sina mål och vilka åtgärder som vidtagits, medan däremot den<br />
kvantitativa modellen visar vilken nytta föreningen gjort i monetära<br />
termer. Hon påpekar dock att det är problematiskt att värdera och redovisa<br />
de aktiviteter som den sociala redovisningen omfattar i pengar.<br />
De flesta sociala bokslut bygger på den kvalitativa modellen. Fördelen<br />
med social redovisning är att den tydligt synliggör verksamhe-<br />
59 Sociala bokslut, Caroline Hassel, www.socialredovisning.se ( 006 07)<br />
5
terna inom en förening. Ett socialt bokslut bör utföras av föreningens<br />
styrelse och involvera både egna medlemmar och andra aktörer som<br />
påverkas av verksamheterna.<br />
Kärt barn har många namn är ett gammalt ordspråk. Vid sidan av<br />
social redovisning håller begreppet hållbarhetsredovisning på att ta<br />
plats. Vis Vardi 60 är ett red<strong>ska</strong>p för att hjälpa organisatio<strong>ner</strong> att visa<br />
vilka värden man <strong>ska</strong>par i samhället. En slags social redovisning av<br />
en organisations mål och aktiviteter utifrån dess värdegrund i syfte att<br />
bidra till ett hållbart samhälle. Målgruppen är studieförbund, kyrkor<br />
och samfund, bygdeutvecklingsgrupper och andra grupper där sociala<br />
utvecklingsarbeten pågår. ”Att arbeta med demokratifrågor, integration,<br />
barn och ungas utveckling eller frågor som rör livsstil och miljö,<br />
eller att <strong>ska</strong>pa en bättre hushållning med naturresurserna och liknande<br />
är centralt för att bygga ett bättre samhälle.” Arbetet bedrivs av Studieförbundet<br />
Vuxenskolan, Sven<strong>ska</strong> kyrkan och Sven<strong>ska</strong> studiecentralen<br />
i Finland med stöd av Nordi<strong>ska</strong> Ministerrådet. Figur visar<br />
schematiskt den modell som Vis Vardi arbetar efter.<br />
Så är det dags att vi ger oss i kast med värdet av det lokala utvecklingsarbetet<br />
i Trönö och försöker belysa några kvalitativa värden,<br />
ekonomi<strong>ska</strong> värden och externa effekter, eller snarare fundera på och<br />
testa hur man skulle kunna gå tillväga.<br />
Kvalitativa värden – exemplet Trönöbygden ekonomisk förening<br />
Det lokala utvecklingsarbetets kvalitativa värde kan givetvis utformas<br />
på många olika sätt. Med hjälp av redan utarbetade metoder inom<br />
social redovisning/sociala bokslut 6 och hållbarhetsredovisning 6 som<br />
har blivit ett allt mer vedertaget sätt att komplettera den traditionella<br />
ekonomi<strong>ska</strong> redovisningen kan föreningar starta upp ett eget värderingsarbete.<br />
Antingen genom att helt enkelt använda sig av andras<br />
metoder eller låta sig inspireras till att utveckla egna lokalt anpassades<br />
verktyg.<br />
60 www.visvardi.se, kontaktperson Claes Becklin, Studieförbundet Vuxenskolan,<br />
claes@sv.se<br />
6 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 00 . Nutek, R 00 :<br />
6 www.visvardi.se<br />
5
I tabell , nästa sida, presenteras ett sätt att kartlägga och redovisa<br />
värdet av olika verksamheter utan att ange de ekonomi<strong>ska</strong> effekterna<br />
av respektive verksamhet. Försöket att visa Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong><br />
förenings kvalitativa värden <strong>ska</strong>ll inte ses som något absolut, utan<br />
som ett diskussionsförslag. Medlemmar i föreningen och andra lokala<br />
aktörer skulle troligen inkludera fler aktiviteter, och kanske välja andra<br />
variabler och värden men också dra andra slutsatser.<br />
Ekonomi<strong>ska</strong> värden – exemplet Trönö Brandvärn<br />
Först en liten resumé av exemplet ur kommunens perspektiv. Söderhamns<br />
ekonomi<strong>ska</strong> resultat för år 000 uppgick till minus 0,6 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor. Räddningstjänsten redovisade ett underskott på 5 000<br />
kronor. Kommunfullmäktige hade beslutat om organisationsförändringar<br />
vilket innebar en avveckling av deltidsbrandkåren i Söderala<br />
och Trönö. Söderala avvecklades under år 000 genom att tio anställda<br />
slutade och tre fortsatte sin anställning i Söderhamn. Under 00<br />
avvecklades deltidsbrandkåren i Trönö och övergick som tidigare<br />
beskrivits till föreningsdrivet brandvärn i Trönöbygden ekonomisk<br />
förenings regi. Under första året betalade kommunen 500 kronor i<br />
ersättning. Året därpå hade brandvärnet kostat förvaltningen 22 000<br />
kronor, år 00 7 000 kronor och år 005 var ersättningen för de sju<br />
utryckningarna 000 kronor.<br />
Året före avvecklingen kostade det kommunen cirka 600 000 kronor<br />
att driva deltidsbrandkåren i Trönö som då hade anställda. Tabell<br />
, sidan 56, redovisar kommunens kostnader för räddningstjänsten i<br />
hela kommunen. Kostnaderna min<strong>ska</strong>de mellan åren 000– 00 med<br />
cirka 60 000 kronor. Därefter har kostnaderna ökat och räddningstjänsten<br />
har varje år haft ett budgetunderskott. Grundorsaken till budgetunderskottet<br />
00 uppges bero på höga kostnader i samband med<br />
sjukskrivningar och utbildning.<br />
Ur Trönöbygdens perspektiv, där nästan alla bybor är medlemmar i<br />
Trönöbygdens ekonomisk förening, är det inte svårt att dra slutsatsen<br />
att ett lokalt brandvärn utgör en trygghet för invånarna. Dock <strong>ska</strong><br />
brandvärnet enbart ses som en extra bonus, det är fortfarande den<br />
kommunala räddningstjänsten som har ansvaret för räddningstjänsten<br />
5
Tabell 3 Kvalitativa värden för verksamheter i Trönöbygden ekonomisk förening<br />
Verksamhet Värde Vinnare<br />
Brandvärn<br />
Bystuga<br />
Äppelmust<br />
Bygdekonto<br />
Trygghet<br />
Stärkt självkänsla<br />
Identitet<br />
Lokal service<br />
Affärslokaler<br />
Socialt kapital<br />
Lokal resursanvändning<br />
God produkt<br />
Tillgång till finansiering<br />
Lokalt kretslopp av<br />
pengar<br />
Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi Bättre kun<strong>ska</strong>per<br />
Elavtal<br />
Bredband<br />
”Parken” vid bystugan,<br />
dikesstädning m.m.<br />
Lägre kostnader<br />
Tillgänglighet<br />
Identitet<br />
Socialt kapital<br />
Snyggt<br />
Byavakt Trygghet<br />
Lokal mat Nya företag och jobb<br />
Lokal resursanvändning<br />
Hyreslägenheter<br />
Lokalt inflytande<br />
Bättre underhåll<br />
55<br />
Drabbade perso<strong>ner</strong><br />
Kommunen<br />
Försäkringsbolag<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag/förening<br />
Trönöbygden<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Konsumenter<br />
Trönöbygden ekonomisk<br />
förening<br />
Sparare<br />
Låntagare<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag/förening<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag/förening<br />
Besökare och Trönöbor<br />
Kommunen<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag/förening<br />
Polisen<br />
Enskilda perso<strong>ner</strong><br />
Företag/föreningar<br />
Kommunen<br />
Hyresgästerna<br />
Trönöbygden<br />
ekonomisk förening<br />
i Trönö. Den stora skillnaden mellan en kommunal deltidsbrandkår<br />
och Trönö brandvärn är att brandmännen i det lokala brandvärnet inte<br />
har jour, men vid larm larmas alla via personsökare. Och den som hör
Tabell 4 Kommunens kostnader för räddningstjänsten<br />
År<br />
Redovisad<br />
kostnad<br />
Underskott<br />
2000 17 860 000 325 000<br />
2001 17 258 000 278 000<br />
2002 17 987 000 543 000<br />
2003 18 210 000 113 000<br />
2004 19 034 000 168 000<br />
larmet åker. Som andrastation larmas brandvärnet vid de flesta typer<br />
av insatser inom Trönö. Dessutom kan brandvärnet larmas som förstärkning<br />
vid insatser i andra delar av kommunen. I juni månad 006<br />
anlitades brandvärnet vid utryckningar i tre kommu<strong>ner</strong> med anledning<br />
av det stora antalet omfattande skogsbränder i området.<br />
År 2005 var driftskostnaderna för brandvärnet drygt 62 000 kronor<br />
och ersättningen från kommunen 000 beräknat på en ersättning för<br />
fordonen motsvarande 5 6 kronor per timme. I dagsläget har Trönö<br />
Brandvärn 6 0 betalande medlemmar och medlemsavgifterna uppgår<br />
till drygt 5 000 kronor. De stora vinnarna på ett lokalt brandvärn är<br />
kommunen, försäkringsbolagen och enskilda invånare. Kommunen<br />
får för en billig penning snabba insatser vid larm i Trönö och extra<br />
förstärkning vid större olyckor i kommunen. Försäkringsbolagen får<br />
lägre utbetalningar då <strong>ska</strong>dornas omfång blir mindre på grund av<br />
att Trönös brandmän snabbt är på plats samt att enskilda perso<strong>ner</strong><br />
blir mindre drabbade. Ett exempel visar att försäkringsbolaget Dina<br />
Försäkringar upp<strong>ska</strong>ttningsvis tjänade cirka ,5 miljo<strong>ner</strong> kronor när<br />
brandvärnet, tack vare att de var snabbt på plats, kunde rädda ett bostadshus.<br />
Som erkännande sponsrar försäkringsbolaget föreningen<br />
med ett mindre bidrag som bland annat brukar användas till att bjuda<br />
brandmännen på julbord.<br />
Personalen vid brandvärnet består idag av 5 man och utrustningen<br />
utgörs av en släckbil, en tankbil och en brandstation, samma som<br />
under den kommunala tiden. Ersättningarna för insatserna vid skogs-<br />
56
änderna sommaren 006 har möjliggjort för brandvärnet att beställa<br />
en ny tankbil. Utrustningen inklusive byggnaden <strong>ska</strong>ll hållas i gott<br />
skick och personalen <strong>ska</strong>ll öva cirka 0– 5 timmar per år. I kommunens<br />
regi var brandmännen anställda, och i föreningens regi går<br />
det till så att vid larm räknas deltagande brandmän som anställda av<br />
Räddningstjänsten och får således lön för sin insats direkt av kommunen.<br />
För den nu nedlagda deltidsbrandkåren i Trönö betalade kommunen<br />
lö<strong>ner</strong>, underhåll av utrustning och brandstation, utbildning<br />
etcetera. Nu betalar kommunen enbart för själva utryckningarna,<br />
medan Trönöborna får stå för övriga kostnader och brandmännen övar<br />
ideellt. Förmodligen tjänar kommunen hundratusentals kronor per år<br />
på avvecklingen av deltidsbrandkåren i Trönö. De ekonomi<strong>ska</strong> effekterna<br />
för Söderhamns kommun torde under alla omständigheter vara<br />
betydande.<br />
Ekonomi<strong>ska</strong> värden – tid och pengar<br />
Att Trönöborna satsar både tid och pengar i civilsamhällessfären är<br />
inte unikt på något sätt. Sven<strong>ska</strong>rna är överlag ett föreningsaktivt<br />
folk. SCB:s levnadsnivåundersökning ( 000/ 00 ) visar att befolkningen<br />
i åldern 0–8 år i genomsnitt lägger drygt timmar om året<br />
på föreningsverksamhet. Omräknat för Trönös del skulle det motsvara<br />
7 0 0 timmar per år. En utredning från Sköndalsinstitutet 6 har studerat<br />
medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället, alltså<br />
ett vidare perspektiv där också ideellt oavlönat arbete utanför de vanliga<br />
medlemsbaserade föreningarna ingår. De visar att 5 procent av<br />
befolkningen i åldersgruppen 6–7 år under år 005 har utfört ideellt<br />
oavlönat arbete med i genomsnitt timmar per månad. För Trönö<br />
skulle det bli drygt 5 9 8 oavlönade timmar, vilket omräknat i pengar<br />
är knappt 9, miljo<strong>ner</strong> kronor. For<strong>ska</strong>rna bakom Sköndalsstudien<br />
poängterar att det ”viktigaste och mest anmärkningsvärda rönet är den<br />
påfallande stora stabilitet som präglar medborgarnas engagemang” 6 .<br />
En intressant aspekt är relationen engagemang och boendeortens stor-<br />
6 Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället – några grundläggande<br />
uppgifter från en ny befolkningsstudie, Lars-Erik Olsson och Lars Svedberg,<br />
Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal Högskola. 005<br />
6 For<strong>ska</strong>rna har jämfört motsvarande studier från 99 , 998 och 005<br />
57
lek. Till exempel finns de mest engagerade männen i samhällen mellan<br />
500 och 10 000 invånare (där befin<strong>ner</strong> sig Trönö), där 56 procent<br />
är aktiva, medan motsvarande för en mellanstor stad är 5 procent, i<br />
de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö 7 procent och<br />
på landsbygden 9 procent. Motsvarande för kvinnor är 5, 7 respektive<br />
5 procent och på landsbygden 5 procent.<br />
En annan studie från Cefos vid Göteborgs universitet om formerna<br />
för samhällsengagemang 65 ger ytterligare belägg för ett stort folkligt<br />
deltagande. ”Organisatio<strong>ner</strong>, rörelser eller nätverk används alltså av<br />
var sjunde medborgare som ett medel för att påverka i någon eller<br />
några samhällsfrågor… Nära varannan av den sven<strong>ska</strong> befolkningen,<br />
8 procent, säger sig ha försökt åstadkomma en förbättring eller motverka<br />
en försämring i samhället under den senaste tolvmånadersperioden.”<br />
Dessutom nyttjas organisatio<strong>ner</strong>na också som påverkansinstrument<br />
av andra än sina egna medlemmar. De fyra vanligaste formerna<br />
för politiskt deltagande under ett år var ekonomiskt stöd 8 procent,<br />
namninsamling procent, konsumtion 7 procent och kollektiv organisering<br />
procent. Upp<strong>ska</strong>ttningsvis skulle då 90 perso<strong>ner</strong> i Trönö<br />
deltagit i kollektiv organisering och 05 perso<strong>ner</strong> bidragit med ekonomiskt<br />
stöd. I verkligheten bidrar medborgare och företag i Trönö med<br />
frivilliga bidrag för att åstadkomma en förbättring eller motverka en<br />
försämring, mer än vad som tycks vara vanligt jämfört med genomsnittssiffrorna<br />
för hela landet. Under år 005 gav till exempel 6 0<br />
perso<strong>ner</strong> ekonomiskt stöd till Trönö Brandvärn genom att betala medlemsavgift<br />
till föreningen.<br />
Förutom allt frivilligt ideellt arbete betalar Trönöborna alltså cirka<br />
5 000 kronor årligen i medlemsavgift till Trönöbygden ekonomisk<br />
förening för att finansiera Trönö Brandvärn. Dessutom ger också en<br />
del av föreningens ideella arbete ett tillskott i pengar. Bygdebladet<br />
som utkommer fyra gånger per år ger ett överskott genom annonsintäkterna.<br />
Likaså har satsningen på Trönögummans Äppelmust och<br />
försäljningen av musten gett ett mindre överskott. Även uthyrningen<br />
av butikslokalen till Trönö Skapande Händer, Trönö friskvård och<br />
65 Former för samhällsengagemang. En jämförande studie av gamla och nya rörelser.<br />
Erik Amnå, 006.<br />
58
RUT-kontoret i Bystugan ge<strong>ner</strong>erar en inkomst till föreningen. Överskottet<br />
placeras på bygdekontot och kan på så sätt bidra till det lokala<br />
kretsloppet av pengar. På bygdekontot finns idag drygt 233 000 kronor<br />
på 8 sparares enskilda konton, pengar som via JAK Medlemsbank<br />
kan lånas ut till lokala verksamheter. Som nämnts tidigare har<br />
föreningen åtskilda ekonomier för brandvärnet och byalaget. Medlemsavgifterna<br />
går helt och hållet till brandvärnet medan byalaget går<br />
runt på projektbidrag och intäkter från äppelmusten, uthyrning, bygdeblad,<br />
kopiering, Internet, arrangemang och andra småtjänster som<br />
föreningen utför.<br />
Under projektet Trönökraft upp<strong>ska</strong>ttar föreningen att cirka 500–<br />
000 (i beräkningen används medelvärdet 750) ideella arbetstimmar<br />
satsades i olika aktiviteter. Bara i visionsarbetet med handlingsplanen<br />
Trönös framtid i egna händer deltog omkring 70 perso<strong>ner</strong>. I<br />
projektet Hållbara Trönö har man registrerat ideella arbetstimmar<br />
under 8 månader 65 , vilket innebär cirka 0 timmar i månaden.<br />
Det motsvarar ungefär en arbetsvecka per månad. Ideellt arbete i till<br />
exempel EU-programmet Leader+ räknas som lokal medfinansiering<br />
och beräknas utifrån en schablon på 75 kronor per timme. Sammanlagt<br />
har föreningen i dessa två projekt beräknat de ideella insatserna<br />
till 88 timmar, vilket i pengar motsvarar drygt 50 000 kronor.<br />
På ett fåtal platser i <strong>Sverige</strong> finns försök eller permanenta organ för<br />
lokalt inflytande 66 . Kallbygden i Åre kommun har en lokal områdesstyrelse.<br />
Kostnaderna för sammanträden och ledamöternas engagemang<br />
löper utslaget per ledamot inklusive suppleanterna till 500<br />
kronor per år. Styrelsen för Trönöbygden ekonomisk förening består<br />
av ledamöter samt adjungerade och har haft 0 sammanträden<br />
under år 005. På motsvarande sätt kan deras styrelsearbete värderas<br />
till 75 000 kronor.<br />
Osäkerheten är stor beträffande de ekonomi<strong>ska</strong> beräkningarna av<br />
både tid och pengar som används som instrument för att genomföra<br />
verksamheter enligt projektpla<strong>ner</strong>na. Däremot är det otvivelaktigt så<br />
66 Bygdens Röst – mellan medborgare och kommun, Ulla Herlitz, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong><br />
<strong>leva</strong>, 00<br />
59
att de båda projekten tillsammans har dragit in närmare 800 000 kronor<br />
i projektbidrag till bygden, pengar som kommer Trönöbygdens<br />
befolkning tillgodo genom projektets olika verksamheter. Sammanlagt<br />
har de två projekten i ideell arbetstid samt projektmedel bidragit<br />
med , miljo<strong>ner</strong> kronor till lokal utveckling i Trönö. Dessutom<br />
inbringar föreningens ”affärsverksamheter” årligen upp<strong>ska</strong>ttningsvis<br />
omkring 0 000 kronor till byalagets kassa, och omkring 70 000 kronor<br />
till brandvärnets kassa. I det senare fallet beror det ju tyvärr på<br />
hur mycket det brin<strong>ner</strong> i Trönö och angränsande områden!<br />
Externa effekter<br />
Det lokala utvecklingsarbetet gör att det händer saker i Trönö och vi<br />
har konstaterat att verksamheter kan övertas, startas, utvecklas och<br />
kanske också avvecklas. Både direkt genom föreningens och projektens<br />
arbete, men även genom att andra också ”drabbas” av den positiva<br />
anda som en bygd upplever när fler börjar intressera sig för samma<br />
saker. Och bestämmer sig för att göra något åt det. Det ena ger det andra<br />
och indirekta effekter uppstår. Omsättningen i lanthandeln, puben,<br />
vandrarhemmet, enskilda satsningar på Bed and Box och campingen<br />
ökar givetvis när omvärlden och bygden ”upptäcker” Trönö. Projektet<br />
Hållbara Trönö utnyttjade till exempel vandrarhemmet och puben för<br />
sina besökare som beräknas ha spenderat cirka 5 000 kronor där.<br />
Och köptroheten är relativt stark i bygden för den lokala lanthandeln<br />
– med egen charkavdelning – cirka 60 procent. Satsningarna på jobb i<br />
bygden med turism och lokal mat ger också indirekta effekter på den<br />
lokala servicen. Kundunderlaget och omsättningen blir helt enkelt<br />
större. Att det finns lanthandel, pub och övernattningsmöjligheter gör<br />
det möjligt att satsa på turism, exempelvis fisketurism som ge<strong>ner</strong>erar<br />
mer inkomster lokalt och hjälper till att få upp lönsamhet i verksamheterna.<br />
Satsningarna medför också att man förhoppningsvis slipper<br />
en eventuell framtida nedläggning av lanthandeln, en mycket vanlig<br />
situation på många platser runt om på landsbygden.<br />
En kraft i sig är självkänslan i bygden över att ha klarat av kampen<br />
om brandvärnet och den stimulerar. Trönö har fått ett mejeri, en bio-<br />
60
graf, en hantverksbutik etcetera. Det tycks råda en stämning av positiv<br />
viljekraft i bygden; kan vi rädda brandvärnet så kan vi även…<br />
För att göra en rättvis analys av drivkrafterna måste man se på hela<br />
den lokala kontexten, i nutid och historiskt. Som tidigare skildrats<br />
har Trönö en lång historia av lokalt engagerade medborgare samt<br />
andra stora och små föreningar som är aktiva i Trönöbygden. Sammantaget<br />
bäddar detta för en inte orealistisk tanke att den lokala kontexten<br />
har en stor betydelse för dagens lokala utvecklingsarbete. Kan<br />
Hembygdsföreningen och Söderblomsspelen dra 70 000 besökare till<br />
Trönö så kan väl vi i Trönö… rädda brandvärnet!<br />
Inte bara Hembygdsföreningen utan också många andra föreningar<br />
har hjälpt till att sätta Trönö på kartan och Trönö Brandvärn har blivit<br />
en rikskändis genom att ha uppmärksammats i rikspressen. Kommu<strong>ner</strong><br />
lägger <strong>ner</strong> miljontals kronor om året på varumärkesprojekt för<br />
att förbättra sin image och locka invånare, turister och företag till den<br />
egna kommunen. Att aktivt varumärka sin bygd är ett långsiktigt och<br />
mödosamt projekt. Till exempel har Möbelriket i Lammhult, mitt den<br />
småländ<strong>ska</strong> skogen, jobbat med att varumärka Lammhult under mer<br />
än 5 års tid. Och nu är Möbelriket ett av norra Europas mest designtäta<br />
områden. I Lammhult har man lyckats och aktörerna berättar<br />
gärna om hur viktigt fokuseringen på platsen och det lokala har varit<br />
i utvecklingen 67 . Andra vittnar också om hur viktigt det är att utveckla<br />
varumärket kring platsen 68 och ett sådant arbete kan initialt omfatta<br />
följande moment och kostnader:<br />
Fördjupad nulägesanalys 300 000–500 000 kr<br />
Strategifas 300 000–500 000 kr<br />
Implementeringsfas 300 000–500 000 kr<br />
Uppföljningsfas 150 000–300 000 kr<br />
Vanligtvis har man också bekostat en förstudie, och när väl kommunen<br />
har bestämt sig för att köra ett varumärkesprojekt följer årliga<br />
67 Presentation på lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet 006, Att varumärka<br />
en plats, Anders Wisth, projektledare<br />
68 Förstudie kring varumärkesprojekt (Värnamo, 00 )<br />
6
kostnader på miljontals kronor för marknadskommunikation. Nu har<br />
en sådan satsning aldrig varit aktuell för Trönö. Där sker istället en<br />
varumärkning av platsen på ideell basis (kanske omedvetet) genom<br />
den verksamhet som föreningen bedriver i brandvärnet och i byalaget.<br />
Och som Hembygdsföreningen redan tidigt initierat genom aktiviteter<br />
kring minnet av Nathan Söderblom. Att varumärka Trönö har inte har<br />
varit ett uttalat medel eller mål i föreningarnas verksamheter. Frågan<br />
är hur man kan värdesätta och utnyttja att Trönö har blivit lite av en<br />
rikskändis? På skämt, kanske skulle jag kunna höra följande dialog på<br />
spårvagnen i Göteborg:<br />
– Vet du var Söderhamn ligger?<br />
– Tror det är i Norrland, någonstans i närheten av Trönö!<br />
Som synes har det lokala utvecklingsarbetet i Trönöbygden <strong>ska</strong>pat en<br />
mängd positiva kvalitativa värden, kvantitativa värden och externa<br />
effekter. Det vore intressant, men inte möjligt inom ramen för denna<br />
studie, att sätta ett ekonomiskt värde på de genomförda verksamheterna.<br />
Den uppgiften passar jag vidare till lokala utvecklingsgrupper<br />
och for<strong>ska</strong>rkollegor. I följande kapitel gör jag dock ett inspel som<br />
inspiration till hur man kan skulle kunna mäta lokal utveckling och i<br />
slutkapitlet några kommentarer på temat att ta greppet om den lokala<br />
utvecklingen.<br />
6
13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling<br />
Fördelen med att mäta lokal utveckling är främst att verksamheterna<br />
och bygdens utveckling synliggörs och kan ges ett värde.<br />
Om man vill mäta värdet av lokal utveckling, beror tillvägagångssättet<br />
på vem man är. De refererade samhällsekonomi<strong>ska</strong> analyserna har<br />
uppvisat brister, dels i fråga om vilka variabler man beaktar i analysen<br />
och dels hur man värderar variablerna. Är man for<strong>ska</strong>re och utredare<br />
är det önskvärt att gå både mer på djupet i studierna och utveckla mer<br />
ge<strong>ner</strong>ella beskrivnings- och mätmetoder. Social redovisning, sociala<br />
bokslut, socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut och hållbarhetsredovisningar är exempel<br />
på ge<strong>ner</strong>ella metoder som kan användas mer allmänt. En annan<br />
metod är LEA-konceptet som Coompanion i Västmanland (före detta<br />
Kooperativ Utveckling) och SCB erbjuder. Är man en lokal aktör är<br />
intresset inriktat på att kunna följa och värdera sin egen verksamhet<br />
och bygdens utveckling på ett enkelt sätt. Föreningar, vare sig de är<br />
ideella föreningar eller ekonomi<strong>ska</strong> föreningar, upprättar årligen verksamhetsberättelser<br />
och ekonomi<strong>ska</strong> berättelser som speglar föreningens<br />
verksamhet. De skulle kunna utgöra basen för utvecklingen av ett<br />
nytt värderingsverktyg, ett byaekonomiskt bokslut.<br />
Många aktiva i lokalt utvecklingsarbete är fokuserade på att göra, att<br />
se ett resultat. De är verkliga samhällsentreprenörer. Man vill inte ha<br />
för mycket pappersarbete och byråkrati utan resultat. Samtidigt är det<br />
viktigt att värdera de många små insatser som inte syns som att ringa<br />
samtal, transporter till återvinningsstationen, hämta äpplen, måla<br />
brandstationen, rensa ogräs, kopiera bygdebladet etcetera. Det vill<br />
säga alla de små prakti<strong>ska</strong> saker som måste göras för att allt annat <strong>ska</strong><br />
fungera. Ska allt arbete redovisas med ideella arbetstimmar och kostnader<br />
blir det lätt mycket byråkrati och gan<strong>ska</strong> tråkigt. Så varför inte<br />
utveckla ett eget mät- och värderingsinstrument som passar den egna<br />
verksamhetens syften och mäter det väsentligaste?<br />
Grunden skulle kunna vara en kombination av sociala/socioekonomi<strong>ska</strong><br />
bokslut, hållbarhetsredovisning, lokalekonomisk analys<br />
och föreningens årsredovisningar. Instrumentet <strong>ska</strong>ll vara enkelt att<br />
6
använda och lätt att tolka. Det finns två viktiga aspekter av att göra<br />
instrumentet själv. För det första får man inflytande över värderingsprocessen<br />
och för det andra kan man med årliga redovisningar både<br />
synliggöra och följa sin egen förenings och bygdens utveckling, samt<br />
pla<strong>ner</strong>a och korrigera verksamheten där så behövs. Att ha inflytande<br />
över processen innebär till exempel att det är föreningen som väljer<br />
variabler och vilka värden variablerna <strong>ska</strong> tilldelas. Istället för att<br />
försöka beräkna ett monetärt värde för verksamheterna, vilket kan<br />
vara mycket komplicerat och tidskrävande, kan man bestämma sig för<br />
en grundvärdering att mäta utifrån. Tabell 5, motstående sida, är ett<br />
exempel där de listade verksamheterna är sådana som föreningen engagerat<br />
sig i, men kan givetvis också omfatta andra lokala verksamheter.<br />
Grundvärderingen är att Trönöborna <strong>ska</strong>ll ha lokalt inflytande<br />
och ”värderingen” ges då i alternativen Ja eller Nej. Har man lokalt<br />
inflytande eller har man det inte. I ett verkligt byaekonomiskt bokslut<br />
anpassas variabler och värden till föreningens grundläggande värderingar<br />
och mål för det lokala utvecklingsarbetet.<br />
En modell för att värdera lokal utveckling bör innehålla variabler som<br />
beskriver både den egna verksamheten och bygdens utveckling. Värden<br />
kan, där så är möjligt, anges i pengar, men också som kvalitativa<br />
värden. Som underlag för val av variabler ges följande exempel:<br />
SCB erbjuder ett faktaunderlag för lokalekonomi<strong>ska</strong> analyser 69 .<br />
I paketet ingår uppgifter om:<br />
• Befolkning<br />
• Förvärvsinkomst<br />
• Disponibel inkomst<br />
• Arbetsställen<br />
• Detaljhandel<br />
• Fastigheter<br />
• Förvärvsarbetande<br />
• Hushållens utgifter<br />
69 Se www.scb.se, välj Sök och skriv in LEA. En av sökträffarna leder till en sida<br />
om lokalekonomisk analys där man kan <strong>ladda</strong> hem ett LEA-exempel. LEA statistik<br />
underlaget kan beställas för ett eget konstruerat geografiskt område och kostar 3.000<br />
kr plus moms. Priset är satt utifrån minst 0 beställare.<br />
6
Andra variabler som kan vara intressanta att följa:<br />
• Inflyttade<br />
• Utflyttade<br />
• Födda<br />
• Avlidna<br />
• Turister<br />
• Föreningar<br />
• Kulturaktiviteter<br />
• Evenemang<br />
• Bygdekonto<br />
• Mottagna studiebesök<br />
• Ideellt arbete<br />
• Kriminalitet<br />
• Servicefunktio<strong>ner</strong><br />
• Etcetera<br />
Tabell 5 Lokalt inflytande över lokala verksamheter<br />
Verksamhet Lokalt inflytande<br />
Brandvärn Ja<br />
Bystuga Ja<br />
Äppelmust Ja<br />
Bygdekonto Ja<br />
Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi Nej<br />
Elavtal Ja<br />
Bredband Ja<br />
”Parken” vid bystugan Ja<br />
Byavakt Ja<br />
Lokal mat<br />
Hyreslägenheter Nej<br />
Ja<br />
Äppelmust<br />
Getost<br />
Ko-ost<br />
65
14. Ta greppet om den lokala utvecklingen<br />
Trönöborna gör saker tillsammans. De räddar brandvärnet, öppnar<br />
bystuga, plockar äpplen och mustar dem, sparar på bygdekonto, lär<br />
sig mer om förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi, förbättrar elavtalet, får tillgång till<br />
bredband, iordningställer parken, vaktar bygden, producerar lokal<br />
mat och hoppas framöver kunna ta över både lanthandelsfastigheten<br />
och kommunens bostadsbestånd. Det gemensamma arbetet inte bara<br />
åstadkommer en förbättring eller motverkar en försämring i samhället,<br />
utan stärker sammanhållningen i Trönöbygden och utvecklar det<br />
sociala kapitalet. Helt naturligt gör man det som statsvetaren Robert<br />
D. Putnam anser vara en förutsättning för att ta greppet om demokratin<br />
och ekonomin. Det är medborgarandan och demokratin som förutsäger<br />
ekonomin och inte tvärtom.<br />
En intressant iakttagelse under mitt arbete med Trönös lokala utvecklingsarbete<br />
har varit ett fenomen som skulle kunna kallas ”det går<br />
inte längre, nu måste vi dra åt tumskruvarna” eller ”cirkeln är sluten”,<br />
beroende på vilken aktör som betraktar händelseförloppet. Fenomenet<br />
har illustrerats ett par gånger i studien, och ytterligare en kommer<br />
<strong>här</strong>. Trönö var ju en egen kommun fram till sammanslagningen med<br />
Norrala 95 . Jag frågade ordföranden i Trönöbygden ekonomisk<br />
förening var i samhället kommunalhuset låg på den tiden. Svaret jag<br />
fick var:<br />
Något ”kommunhus” vet jag inte om, men innan sammanslagningen<br />
med Norrala (det vill säga före storkommunen) hade Trönö kommunfullmäktige<br />
sitt sista möte på övervåningen till det vi nu kallar Bystugan!<br />
(på den tiden ”Danielssons kafé)<br />
Trönös egen sista folkvalda kommunfullmäktigeförsamling hade<br />
alltså sitt sista sammanträde i det hus som föreningen 00 köpte<br />
för 00 000 kronor med hjälp av ett lån i JAK Medlemsbank och där<br />
föreningens styrelse idag håller sina sammanträden. Förstår ni vartåt<br />
det lutar? Biblioteket startades på sin tid av ideella krafter, övertogs<br />
av kommunen som så småningom avvecklade biblioteket. Idag finns<br />
en ideell biblioteksgrupp som ansvarar för föreningens lilla bibliotek<br />
66
i bystugan. Och så brandvärnet. Det började som en frivillig brandkår,<br />
övertogs av kommunen, avvecklades och övergick till den lokala<br />
föreningen. Frågan är om greppet över demokratin är på väg i samma<br />
cirkulära bana! Trönö kommun bildades 86 , övertogs av Norrala<br />
95 och Söderhamn 970 för att drygt 0 år senare återuppstå i en<br />
postmodernistisk form som bygger på privat engagemang för bygdens<br />
utveckling.<br />
En lokal demokrati behöver en lokal demokratisk institution. Frågan<br />
är hur den <strong>ska</strong> organiseras. Vilken form passar bäst för att ta tillvara<br />
det lokala engagemanget på ett långsiktigt hållbart sätt och öppna för<br />
ett större lokalt inflytande och medverkande? Kommu<strong>ner</strong> och andra<br />
berörda samhällsfunktio<strong>ner</strong> måste bygga vidare på en dialog med<br />
byarna och utveckla hållbara former för samspelet med medborgarna.<br />
Många frågor som en lokal utvecklingsgrupp arbetar med har koppling<br />
till den kommunala verksamheten och det finns många tänkbara<br />
sätt att organisera samspelet mellan medborgare och kommun 70 :<br />
• På distans – behåller allt som det är idag. Det vill säga kommunen<br />
bestämmer<br />
• Lokalt med indirekt valda politi<strong>ska</strong> partier – inrättar en traditionell<br />
kommundelsnämnd<br />
• Lokalt med personval – inrättar en direktvald kommundelsnämnd,<br />
som i Svågadalen<br />
• Lokalt med en kombination av personval och indirekt valda politiker<br />
– inrättar en lokal nämnd där hälften av ledamöterna är direktvalda<br />
lokalt och hälften är indirekt tillsatta politiker, som i Kall<br />
• Lokalt med personval – inrättar en lokal ”rådgivande” nämnd, som<br />
på Koster<br />
• Brukarstyrelse – funktionellt deltagande för en verksamhet<br />
• Förvaltning på öppet anbud – traditionell upphandling<br />
• Förvaltning av den lokala ekonomi<strong>ska</strong> föreningen på uppdrag av<br />
kommunen<br />
• Den lokala ekonomi<strong>ska</strong> föreningen övertar verksamheterna och<br />
säljer tjänster<br />
70 Flera av exemplen är beskriva i skriften Vi utvecklar demokratin, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong><br />
<strong>leva</strong>, 2006. Skriften finns att <strong>ladda</strong> hem från www.bygde.net.<br />
67
En lokal ekonomi behöver en finansiell institution. Ända fram till<br />
970-talet drev Föreningsbanken ett lokalkontor i Trönö och tidigare<br />
fanns också en jordbruk<strong>ska</strong>ssa. Kanske fanns från början en äkta<br />
sparbank som såg till bygdens utveckling och lät överskottet gå tillbaks<br />
till bygdens allmänna utveckling. Det finns fortfarande ett 70-tal<br />
sådana banker i <strong>Sverige</strong> och dessutom två kooperativa banker 7 som<br />
också värnar om den lokala utvecklingen. Det bygdekonto som föreningen<br />
startat hos JAK Medlemsbank har gjort det möjligt att köpa in<br />
Bystugan, lånat ut pengar till tillverkning av äppelmusten och föreningen<br />
är på gång att lösa övertagandet av lanthandelsfastigheten. Men<br />
av Trönös 879 invånare är endast 8 sparare anslutna till bygdekontot.<br />
Sven<strong>ska</strong>rna har väl aldrig varit ett så välmående folk som nu. De är<br />
välutbildade, har en hög materiell standard, är fri<strong>ska</strong>, har en fri vilja<br />
och gott om pengar på banken. Bankinlåningen fjärde kvartalet år<br />
006 var 688 7 9 miljo<strong>ner</strong> kronor. Se tabell 6, sidan 70, för en fullständig<br />
överblick av de sven<strong>ska</strong> hushållens finansiella tillgångar,<br />
omfattande alla 9 097 9 8 medborgare. Omräknat till Trönös 879<br />
medborgare skulle Trönöborna på sina bankkonton ha över 66 miljo<strong>ner</strong><br />
kronor. Men på vilken bank? Inte på Trönö bygdekonto för där<br />
finns endast 233 000 kronor. Ett lokalt kretslopp av pengar kan tolkas<br />
på många olika sätt. Naturvårdsverket och Fiskeriverket talade i rapporten<br />
om fisketuristerna vars pengar blev lokala ”intäkter som rullar<br />
runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomi<strong>ska</strong> effekter”.<br />
Om alla Trönöbor flyttade över 10 procent av sitt sparkapital till<br />
Trönö bygdekonto så skulle det finnas 6,6 miljo<strong>ner</strong> att låna ut till lokal<br />
utveckling. Då kan man börja tala om en hållbar lokal utveckling.<br />
Hur kan man då göra för att ta greppet om en hållbar utveckling av<br />
både lokal demokrati och lokal ekonomi? Det är särskilt viktigt i detta<br />
läge att fundera över frågeställningen. Debatten om <strong>Sverige</strong>s framtida<br />
organisation kommer att bli aktuellare än någonsin när riksdagen<br />
framöver <strong>ska</strong> behandla såväl landsbygdskommitténs, ansvarskommitténs<br />
som grundlagsutredningens förslag. Hur kan den lokala nivåns<br />
behov och inflytande säkerställas i den stora politiken? För utveck-<br />
7 JAK Medlemsbank www.jak.se och Ekobanken Medlemsbank www.ekobanken.se<br />
68
lingen i den lilla lokala politiken är det också läge att vässa tankarna<br />
och pennorna inför den nya strukturfondsperiodens ( 007– 0 )<br />
möjligheter till finansiering av utvecklingsprojekt. För att ta greppet<br />
över utvecklingen kan man ta vara på SKL:s erfarenheter och följa<br />
manualens tre rekommendatio<strong>ner</strong>.<br />
• Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden<br />
• Välj strategi för anpassningen<br />
• Samla organisationen runt uppgiften<br />
Och dessutom ha Robert D. Putnams slutsats i minnet; att man måste<br />
<strong>ska</strong>pa nätverk av nätverk för att få makt och inflytande.<br />
Slutordet har jag hämtat från Trönöbygden ekonomisk förenings förvaltnings-<br />
och verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 005:<br />
Under 2005 har Trönö uppmärksammats runt om i landet. Vår förenings<br />
verksamhet och styrka har varit att vi kunnat sammanfatta och<br />
synliggöra det som bygdens företag och föreningar gemensamt har<br />
gjort och gör för bygdens bevarande. Genom övertagandet av Brandvärnet<br />
i egen regi har bygdens självkänsla stärkts och vi har ett gott<br />
samarbete med kommunen. Styrelsen vill tacka för det gångna året. Vi<br />
ser med förhoppning på att vi under det kommande verksamhetsåret<br />
fortsätter att frimodigt arbeta för att tillvarata bygdens intressen.<br />
69
Tabell 6. Hushållens finansiella tillgångar 4 kv 2006, miljo<strong>ner</strong><br />
kronor<br />
Sedlar, mynt 80 526<br />
Bankinlåning 688 749<br />
därav företagare 119 021<br />
IPS [1] 3 931<br />
Allemans- och riksgäldsspar 22 460<br />
Obligatio<strong>ner</strong> 113 479<br />
Premieobligatio<strong>ner</strong> 41 354<br />
Privatobligatio<strong>ner</strong> 72 125<br />
Aktier 672 178<br />
Sven<strong>ska</strong> börsaktier 605 427<br />
Utländ<strong>ska</strong> aktier 66 751<br />
Fondandelar 519 111<br />
därav IPS [1] 47 871<br />
Aktiefonder 348 403<br />
Räntefonder 17 390<br />
Andra fonder 69 437<br />
Utländ<strong>ska</strong> fondandelar 83 881<br />
Bostadsrättsandelar 907 009<br />
Lån till finanssektorn 7 123<br />
därav värdepappersbolag 2 718<br />
Försäkringssparande, individ 797 941<br />
Svenskt 764 246<br />
Utländskt 33 695<br />
Försäkringssparande, kollektivt 837 570<br />
Övriga finansiella tillgångar 8 561<br />
Summa finansiella tillgångar för hushåll 4 654 707<br />
Finansiella tillgångar för HIO [2] 219 702<br />
därav bankinlåning 36 552<br />
sven<strong>ska</strong> fondandelar 48 590<br />
utländ<strong>ska</strong> fondandelar 25 259<br />
sven<strong>ska</strong> börsaktier 109 301<br />
Finansiella tillgångar totalt 4 874 409<br />
1) IPS = Individuellt pensionssparande.<br />
2) HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisatio<strong>ner</strong>.<br />
Källa: Finansinspektionen Producent: SCB<br />
70
Stortorget 7, 9 Stockholm<br />
Tfn 08- 50, Fax: 08- 8 05<br />
www.bygde.net info@bygde.net<br />
75