26.07.2013 Views

Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva

Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva

Läs/ladda ner här - Hela Sverige ska leva

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Ekonomi till tusen i Trönö<br />

– att sätta värde på lokal utveckling<br />

Ulla Herlitz


Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling har tillkommit<br />

med ekonomiskt stöd från Nutek, Glesbygdsverket, <strong>Sverige</strong>s<br />

Lantbruksuniversitet (SLU) och Söderhamns kommun.


Ekonomi till tusen i Trönö<br />

– att sätta värde på lokal utveckling<br />

Ulla Herlitz


Boken kan beställas från:<br />

<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />

Stortorget 7<br />

9 Stockholm<br />

Telefon: 08- 50<br />

E-post: info@bygde.net<br />

Hemsida: www.bygde.net<br />

Ekonomi till tusen – att sätta värde på lokal utveckling<br />

Omslagsfoto: Jens L’Estrade<br />

Äppelskörd, sidan : Anders Tång<br />

Söderblomsgården, sidan : Bo Jonsson<br />

Upplaga: 500 ex<br />

ISBN: 978-9 -6 - 5-<br />

Tryck: Alltryck i Lysekil AB,<br />

Tryckår: 007<br />

© <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>


Innehållsförteckning<br />

1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion 1<br />

2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion 4<br />

3. Bakgrund och syfte 9<br />

4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö 13<br />

5. Trönöbygden 15<br />

6. Trönöbygden ekonomisk förening 20<br />

7. Djupdykningar i några verksamheter 25<br />

8. Socialt kapital 35<br />

9. Greppet om demokratin 38<br />

10. Greppet om ekonomin 42<br />

11. Tankar om det samhällsekonomi<strong>ska</strong> Trönö 44<br />

12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete 47<br />

13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling 63<br />

14. Ta greppet om den lokala utveckling 66<br />

5


1. Att sätta värde på lokal utveckling – en introduktion<br />

Runt om i landet är mer än 500 lokala utvecklingsgrupper engagerade<br />

för sin bygds utveckling. För tio år sedan genomfördes en omfattande<br />

kartläggning av den sven<strong>ska</strong> bygderörelsen som då omfattade<br />

cirka 00 grupper. En av uppgifterna var att analysera vad arbetet i<br />

de lokala utvecklingsgrupperna hade för betydelse ur ett samhällsekonomiskt<br />

perspektiv. Hur stort var det ideella arbetet, hur finansierade<br />

man verksamheten och i vilken omfattning finansierade man det lokala<br />

utvecklingsarbetet med egna medel? Det visade sig att utslaget<br />

per grupp redovisades under ett år 8 ideella arbetstimmar till ett<br />

värde av 87 00 kronor . Dessutom satsade byborna ur egen ficka<br />

eller jobbade ihop 98 000 kronor som också användes i det lokala<br />

arbetet.<br />

Det är nu tio år sedan kartläggningen genomfördes och antalet lokala<br />

utvecklingsgrupper har blivit dubbelt så många. Om man använder<br />

995 års genomsnittsvärden på antalet grupper idag skulle de tillsammans<br />

leverera 5,6 miljo<strong>ner</strong> ideella arbetstimmar till ett värde av 98<br />

miljo<strong>ner</strong> kronor samt miljo<strong>ner</strong> kronor i egna medel. Det sammanlagda<br />

värdet av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser per<br />

år uppgår då till drygt , miljarder kronor.<br />

Man kan givetvis fråga sig om det är korrekt att göra den typen av<br />

beräkningar baserade på 0 år gamla uppgifter. Är folk verkligen lika<br />

engagerade nu som då och satsas lika mycket pengar? Det finns tyvärr<br />

ingen aktuell kartläggning av de lokala utvecklingsgruppernas engagemang.<br />

Däremot finns andra studier som belägger att medborgarnas<br />

ideella engagemang mätt i tid snarare har ökat samt att det vanligaste<br />

sättet att manifestera politiskt deltagande är i form av ekonomiskt bidrag.<br />

Dessa forskningsresultat stödjer den <strong>här</strong> gjorda upp<strong>ska</strong>ttningen<br />

Bygderörelsen i <strong>Sverige</strong>, Ulla Herlitz, Working Paper no , Institutet för regionalforskning,<br />

998<br />

Avser 995<br />

En ideell arbetstimme värderades till 50 kr<br />

Idag värderas en ideell arbetstimme till 75 kr i EU-projekt som t.ex. Leader +<br />

6


av de lokala utvecklingsgruppernas egna insatser för bygdens utveckling.<br />

Kanske är beloppen till och med större nu än tidigare.<br />

En av landets drygt 500 lokala utvecklingsgrupper är Trönöbygden<br />

ekonomisk förening 5 . Det är den föreningen som rapporten Ekonomi<br />

till tusen i Trönö – att sätta värde på lokal utveckling handlar om.<br />

Som många andra grupper och utvecklingsprojekt funderar föreningens<br />

aktiva medlemmar på vad deras arbete egentligen betyder<br />

för samhället. De upplever att de genom sitt ideella arbete <strong>ska</strong>par<br />

ett mervärde åt samhället, men hur mycket är deras lokala utvecklingsinsatser<br />

värt? Syftet med denna studie är att belysa den frågeställningen;<br />

att utifrån exemplet Trönö diskutera lokal ekonomi och<br />

hur man kan värdera lokalt utvecklingsarbete. Rapporten kan utgöra<br />

underlag för beslutsfattare på olika nivåer och befattningar när lokalt<br />

utvecklingsarbete <strong>ska</strong> diskuteras och pla<strong>ner</strong>as. Förhoppningsvis kan<br />

studien också stimulera lokala grupper och projekt att tydligt redovisa<br />

verksamheternas värde ur ett socialt, miljö/hållbarhetsmässigt och<br />

ekonomiskt perspektiv, till exempel genom att komplettera den årliga<br />

verksamhetsberättelsen och ekonomi<strong>ska</strong> redovisningen med mått på<br />

ideella arbetsinsatser, utförd samhällsservice, socialt kapital etcetera.<br />

Att göra ett Byaekonomiskt bokslut!<br />

Hur samhällsnytta kan värderas är inte helt lätt att utreda och framför<br />

allt tar det tid att utveckla metoder och genomföra studier som tar<br />

ett helhetsperspektiv. Om vi till exempel begränsar oss till värdet i<br />

ekonomi<strong>ska</strong> termer och enbart en typ av verksamhet så är det relativt<br />

enkelt att mäta antalet ideella arbetstimmar och den egna ekonomi<strong>ska</strong><br />

insatsen. Att däremot bedöma positiva och negativa effekter av en<br />

verksamhet och hur det påverkar samhällets intäkter och kostnader<br />

är betydligt mer komplicerat. Det framgår tydligt av en studie 6 av två<br />

sociala företag, kooperativen Vägen ut! och Basta Arbetskooperativ.<br />

Dessa företag arbetar med rehabilitering av perso<strong>ner</strong> med bakgrund i<br />

missbruk och kriminalitet. Utgångspunkten var att beräkna det sam-<br />

5 Trönöbygden ekonomisk förening har hemsidan www.tronobygden.se<br />

Ur samhällets perspektiv. Socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut för Vägen ut! kooperativen och<br />

Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 00


hällsekonomi<strong>ska</strong> värdet utifrån de två kooperativens samhällsnytta.<br />

Efter ingående studier kom man fram till att om dagens 6 000 perso<strong>ner</strong><br />

med tungt narkotikamissbruk skulle bli lika ”lönsamma” som de<br />

som studerats i de två sociala företagen skulle samhället tjäna mellan<br />

5 och 5 miljarder kronor årligen.<br />

Grundläggande i studien var att utarbeta en metod för att mäta samhällsnyttan<br />

för sociala företag med rehabiliteringsverksamhet; identifiera<br />

allt som sker, kvantifiera och prissätta. Detta utvecklades i nära<br />

dialog med berörda perso<strong>ner</strong>. Komplicerade förlopp med ett stort<br />

antal inblandade aktörer gav upphov till ”konsumtionskedjor” där<br />

varje steg i kedjan initierade olika typer av kostnader och intäkter i<br />

samhället.<br />

På motsvarande sätt skulle verksamheterna hos en lokal utvecklingsgrupp<br />

kunna identifieras, kvantifieras och prissättas. Arbetet med<br />

de två kooperativens socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut pågick under tre år.<br />

Trönöstudien har tagit en arbetsmånad i anspråk. Se därför denna rapport<br />

som ett första steg i diskussionen om metoder för att kunna sätta<br />

värde på lokal utveckling.


2. Lokal utveckling i Trönö – en introduktion<br />

Trönöborna plockade fallfrukt i sina trädgårdar i höstas och man<br />

transporterade frukten till saftfabriken i Hå som tillverkade äppelmusten.<br />

En bybo designade etiketten för flaskorna. Planen var att<br />

sälja musten och låta överskottet gå in på det lokala sparkontot, så<br />

att pengarna skulle kunna användas om igen för nya projekt. Det<br />

hela startade när deltidsbrandkåren i Trönö hotades av nedläggning.<br />

Det väckte en stark opinion. Brandmännen ville driva verksamheten<br />

vidare som frivilligt brandvärn, och med stort stöd från befolkningen<br />

bildades Trönöbygden ekonomisk förening år 2001. Den skulle först<br />

och främst driva Trönö Brandvärn, men utvidgade genast sin verksamhet<br />

till bygdeutveckling i stort.<br />

7 Så <strong>här</strong> brukar vanligtvis det ’goda exemplet’ på lokalt utvecklingsarbete presenteras.<br />

Trönö är omskrivet i många olika sammanhang. Bl.a. gjorde Dagens Samhälle<br />

ett stort Trönö-reportage med bild på brandbilen Bettan och projektledaren Michael<br />

Lindberg på hela första sidan. Denna citerade beskrivning är hämtad ur rapporten<br />

”Skapa fonder för lokal utveckling” som finns att <strong>ladda</strong> <strong>ner</strong> på www.lokalekonomi.nu


Efter att kommunen ungefär en gång om året hade ”hotat” lägga ned<br />

den kommunala räddningstjänsten i Trönö så kom slutligen det avgörande<br />

beslutet, i november 000. Det var den utlösande faktorn som<br />

fick så gott som hela Trönös befolkning att ställa upp bakom ett lokalt<br />

förslag att bilda en förening i bygden och ta över brandvärnet. Kommunen<br />

överlät fordon och nästan all utrustning till den nystartade<br />

ekonomi<strong>ska</strong> föreningen och efter några år fick brandvärnet också ta<br />

över brandstationen mot en symbolisk summa av en krona. Förutom<br />

att driva den frivilliga brandkåren har föreningen sedan starten också<br />

engagerat sig i lokalt utvecklingsarbete.<br />

Att arbeta med lokal utveckling är idag ofta en kombination av traditionellt<br />

ideellt föreningsarbete och offentligt finansierat projektarbete.<br />

Förutom egna insatser både i form av ideell arbetstid och pengar<br />

medfinansieras verksamheten ofta med hjälp av offentliga medel från<br />

kommun, län, stat eller EU. Den externa finansieringen gör det möjligt<br />

att anställa projektledare och driva utvecklingsidéer på ett mer<br />

omfattande sätt än med enbart ideella krafter. När brandvärnet var i<br />

hamn tog föreningen tag i andra lokala frågor. Trönöborna hade fått<br />

nog av bygdens kräftgång. Affärer hade lagts <strong>ner</strong>, distriktsköterskemottagningen<br />

stängts, biblioteket dragits in, bankkontoret försvunnit<br />

och posten dragits in. Med syfte att utveckla bygden startade föreningen<br />

projekt Trönökraft och arbetade fram en vision. Och efter<br />

Trönökraft kom projektet Hållbara Trönö 8 vars mål var att ta tillvara<br />

tillgångarna i Trönö på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det ena gav<br />

det andra och nu deltar föreningen i Vänortsprojekt Arkangelsk i<br />

Ryssland.<br />

Trönö, som fram till 95 var en egen kommun, har idag drygt 900<br />

invånare och är den minsta av nio församlingar i Söderhamns kommun<br />

i Gävleborgs län. Befolkningen bor på landsbygden och i 7<br />

småbyar utmed den två mil långa Trönödalen där Trönöån rin<strong>ner</strong><br />

fram. Här finns många lantbruksföretag och andra företag. Föreningslivet<br />

är livligt med ett stort antal föreningar och samfälligheter.<br />

Många pendlar till jobb i Söderhamn och andra platser. I Trönö finns<br />

8 Ingår i det nationella projektet Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig<br />

utveckling. Info finns på www.bygde.net<br />

5


land annat skola och dagis, kommunala bostäder, kyrka, lanthandel,<br />

pub, kiosk, biograf, ordenshus och hembygdsmuseum. Dessutom<br />

finns numer också brandvärnet, Bystugan med byakontor, hantverksbutiken,<br />

biblioteket, RUT 9 -kontoret (lokalt kvinnligt resurscentrum),<br />

ungdomslokalen och lokaler för friskvård, informationstavlor och<br />

planteringen utanför Bystugan, elavtal, bredband, Trönö Bygdekonto<br />

för lokalt sparande, bygdebladet Trönöbygden samt varumärket<br />

Trönögummans. Likaså ett mobilt lokalt mejeri och ett produktionskök<br />

som håller på att iordningsställas på initiativ av föreningen RUT.<br />

Och Trönöbygden ekonomisk förening förhandlar om övertagande av<br />

både lanthandelsfastigheten och de kommunala bostadshusen.<br />

Är Trönö unikt på något sätt? Visst, alla platser är unika, formade<br />

av sin speciella lokala naturgeografi<strong>ska</strong> och kulturella historia, och<br />

präglade av de domi<strong>ner</strong>ande näringarna och av människorna som bor<br />

där. Somliga platser har en stark bruksanda, andra har en tradition<br />

av småföretagaranda. Platser kan alltså vara mycket olika, men ändå<br />

på ett annat sätt mycket lika. Det beror på ur vilket perspektiv man<br />

betraktar platsen. Omvärlden i form kommunen, regionen, staten, EU<br />

och den globala ekonomin sätter via politiken och ekonomin spelregler<br />

(både formella och informella) som påverkar och styr den lokala<br />

utvecklingen relativt oberoende av den lokala kontexten. Det kan till<br />

och med vara så att man lokalt arbetar för en viss utveckling, medan<br />

de externa krafterna påverkar platsens utveckling i en annan riktning.<br />

Ett allmänt konstaterat faktum är att det, trots den starka konjunkturen<br />

under 005 och 006, går trögt att få fram nya jobb i många av landets<br />

kommu<strong>ner</strong>. Den ekonomi<strong>ska</strong> tillväxten är god, men de nya jobben<br />

uteblir. 0 Det är i denna nationella och globala kontext som lokala<br />

byautvecklingsgrupper och andra lokala aktörer runt om i landet med<br />

stor entusiasm och e<strong>ner</strong>gi griper sig an utmaningen att <strong>ska</strong>pa en hållbar<br />

lokal utveckling<br />

Serviceutbud, företagsutveckling, banksektorns utveckling, e<strong>ner</strong>giförsörjning,<br />

ekonomisk, social och ekologisk utveckling, demokratiskt<br />

9 Föreningen RUT = Föreningen Kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutveckling i<br />

Trönö- och Norralabygden<br />

10 <strong>Sverige</strong>s nya geografi 2006, Arena för tillväxt, www.skl.se<br />

6


Figur 1. Karta över Trönö 11<br />

inflytande, kultur och sysselsättning är några viktiga komponenter i<br />

ett lokalt samhällsbygge. Den stora frågan är vilket handlingsutrymme<br />

man har lokalt för att påverka utvecklingen. Relationen mellan<br />

lokal, nationell och global nivå är en komplicerad historia. Professor<br />

Kartan hämtad från hemsidan www.tronobygden.se<br />

7


Göran Hydén vid University of California hävdar till exempel att det<br />

finns goda skäl att vända på devisen ”think globally, act locally” till<br />

”think locally, act globally” för att komma tillrätta med problemen.<br />

En annan for<strong>ska</strong>re som också belyser området ekonomi och samhälle<br />

är professor emeritus Lars Ingelstam . I en nyutkommen bok argumenterar<br />

han för att studier av ekonomi måste fästa stor vikt vid den<br />

lokala nivån; ekonomi på en viss plats. ”All ekonomi är i grunden<br />

lokal” är en av de teser som utvecklas i boken. Han menar att det är<br />

viktigt att knyta samman arbete och ekonomi, och att i samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />

studier även räkna in lokal ekonomi, social ekonomi, civilt<br />

samhälle och det obetalda arbetet.<br />

Trönöbygden ekonomisk förening tacklar i sina olika aktiviteter komponenterna<br />

utifrån ett lokalt och globalt helhets- och hållbarhetsperspektiv.<br />

Till exempel omfattar det lokala utvecklingsprojektet Hållbara<br />

Trönö både frågor kring sysselsättning, miljö och ekonomi, men<br />

frågor som kultur, identitet och lokalt inflytande är också påtagliga.<br />

Civil Society, what next?, Göran Hydén, artikel i rapporten What next, setting the<br />

context, Development Dialogue, no. 7 june 006, Dag Hammarskjöld Foundation<br />

Ekonomi på plats. Lars Ingelstam, 006, Linköpings Universitet<br />

8


3. Bakgrund och syfte<br />

Hur kan man tolka begreppet ”lokal utveckling”? For<strong>ska</strong>rna Kåre<br />

Olsson och Cecilia Waldenström har på uppdrag av det nationella<br />

projektet Hållbara Bygder 14 studerat lokala utvecklingsprocesser i projektets<br />

pilotbygder 5 . De ser lokal utveckling som en specifik samhällelig<br />

verksamhet och inte som lokala effekter av den utveckling som<br />

sker i samhället. Enligt deras synsätt är lokal utveckling ”en specifik<br />

typ av medvetet vald samhällelig verksamhet, som utgår från de lokala<br />

samhällena och deras särskilda villkor”. Med den tolkningen av<br />

begreppet blir lokal utveckling en tydlig och aktiv process med lokala<br />

aktörer och mål. Jag ansluter mig till det synsättet, och vill särskilt<br />

lyfta fram det möjliga handlingsutrymmets betydelse. För mig är lokal<br />

utveckling den utveckling som lokala aktörer förmår <strong>ska</strong>pa inom<br />

ramen för det möjliga handlingsutrymmet som begränsas av lagar och<br />

regler på kommunal, regional, nationell och EU-nivå samt den mer<br />

diffusa kraften, ”den globala ekonomin”. Även Jantelagen och den<br />

lokala elitens ”starka män” kan sätta sin prägel på det lokala utvecklingsarbetet<br />

och vara begränsande.<br />

Syftet med studien Ekonomi till tusen i Trönö – att sätta värde på<br />

lokal utveckling är att diskutera lokal ekonomi och hur man kan värdera<br />

lokalt utvecklingsarbete. Initiativet kom från föreningen i Trönö<br />

som ”beställde” en studie som skulle belysa värdet av deras lokala<br />

engagemang. De upplevde att samhället inte alltid skötte leveransen<br />

av nödvändiga samhällsfunktio<strong>ner</strong> samtidigt som de såg hur ett större<br />

lokalt inflytande skulle kunna lösa vissa uppgifter. Frågan föreningen<br />

ställde var hur de och andra skulle kunna mäta samhällsnyttan av det<br />

lokala utvecklingsarbetet. Och varför vill man kunna det? Det handlar<br />

om att söka argument för att den verksamhet man bedriver är viktig<br />

och har ett samhällsnyttigt värde. Framför allt är man angelägen om<br />

att arbetet synliggörs och bekräftas. Bakomliggande tankar är att det<br />

lokala utvecklingsarbetet också är en naturlig del av den offentliga<br />

Se vidare i avsnitt .<br />

5 Stencil, landsbygdsriksdagen 006, april 006. Om att förstå och stödja lokala<br />

utvecklingsprocesser. Studien baseras på en intervjuundersökning av 6 perso<strong>ner</strong> som<br />

är aktiva i lokalt utvecklingsarbete i av de pilotbygderna.<br />

9


verksamheten och därmed berättigat till del av offentlig finansiering.<br />

Olssons och Waldenströms studie ger belägg för att frågan om<br />

samhällsnyttan och legitimiteten är central, inte bara för föreningen i<br />

Trönö utan också i ett mer ge<strong>ner</strong>ellt perspektiv.<br />

Ur lokala aktörers perspektiv framstår kommunikation med andra<br />

samhällsaktörer … ofta som en process där de ständigt behöver legitimera<br />

sig och sin verksamhet, eller där de helt enkelt upplever sig<br />

som osynliggjorda. Detta kan ses som en fråga om makt, men också<br />

om vilket värde man tillskrivs i samhället och i förlängningen en<br />

fråga om tillskriven identitet. 16<br />

Att öka den lokala självfinansieringsgraden är en insikt som växt fram<br />

i Trönöbygden ekonomisk förening under arbetets gång. På grund av<br />

föreningens intresse att lokalt försöka finansiera verksamhet i bygden<br />

har Trönöbygden uppmärksammats utanför hemorten. Vid ett flertal<br />

tillfällen har föreningen blivit inbjuden att medverka med föreläsningar<br />

om lokal ekonomi på konferenser och seminarier runt om i<br />

landet, bland annat vid Lokalekonomidagarna 7 på Växjö universitet.<br />

Redan tidigt stod det klart för föreningen att det måste finnas ett lokalt<br />

kapital för att kunna utveckla bygden. Projektbidrag och andra former<br />

av bidrag ses som nödvändigt smörjmedel, men för en långsiktig hållbar<br />

utveckling krävs andra finansieringsformer, till exempel lån och<br />

lokala kretslopp av pengar.<br />

Det ekonomi<strong>ska</strong> perspektivet – den lokala ekonomin – kommer att stå<br />

i fokus och utgör huvudtemat i studien. Hur kan man värdera lokalt<br />

utvecklingsarbete? Betyder det något ur ett ekonomiskt perspektiv att<br />

det finns ett lokalt utvecklingsarbete? Men är det enbart pengarna det<br />

handlar om? Eller finns också andra värden? Hur ser det ekonomi<strong>ska</strong><br />

tänket respektive det ekonomi<strong>ska</strong> utfallet ut i aktiviteter som genom-<br />

6 Se punkt 0<br />

7 Lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet är en årligen återkommande nationell<br />

konferens (vanligtvis under oktober/november) om Lokal ekonomi. Ett samarrangemang<br />

mellan projektet Lokalekonomi.nu, Växjö Universitet, Nutek och Glesbygdsverket.<br />

I projektet Lokalekonomi.nu. ingick <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, Coompanion,<br />

Ekobanken Medlemsbank, JAK Medlemsbank och <strong>Sverige</strong>s Kreditgarantiförening.<br />

0


förs? Och hur kan man diskutera kring den lokala helhetens ekonomi?<br />

Är det överhuvudtaget möjligt i en global ekonomi? I anslutning till<br />

lokal ekonomi diskuteras också betydelsen av socialt kapital och lokalt<br />

inflytande. Många frågor ställs, och få besvaras på ett entydigt<br />

sätt. Denna rapport <strong>ska</strong>ll ses som ett diskussionsunderlag; ett första<br />

steg i ambitionen att utveckla metoder för att kunna sätta värde på<br />

lokal utveckling.<br />

Det lokala utvecklingsarbete som <strong>här</strong> studeras är det arbete som bedrivits<br />

av Trönöbygden ekonomisk förening och främst inom ramen<br />

för projektet Hållbara Trönö, en av de pilotbygder som ingår i det<br />

nationella projektet Hållbara Bygder. De delar av föreningens arbete<br />

som berör hållbarhetsaspekten ur miljösynpunkt ingår inte i denna<br />

studie, och man <strong>ska</strong> inte heller se studien som en utvärdering av föreningens<br />

arbete.<br />

För att samla in underlag till studien har jag under 005 besökt Trönö<br />

vid två tillfällen. Dessutom deltagit i JAK Medlemsbanks Tankesmedja<br />

om lokal ekonomi, haft kontakt med föreningen RUT, Trönö<br />

Hembygdsförening, Söderhamns kommun, bostadsbolaget Faxeholmen<br />

AB, och <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> (i rollen som projektledare för<br />

Hållbara Bygder). Vid ett flertal tillfällen har jag även lyssnat till<br />

föredrag av Hållbara Trönös projektledare. Längre intervjuer har genomförts<br />

med Michael Lindberg, projektledare för Hållbara Trönö,<br />

och Bo Lundstein, ordförande i Trönöbygden ekonomisk förening.<br />

Dessutom har en mängd skriftlig dokumentation om Trönö, Trönöbygden<br />

ekonomisk förening och Söderhamns kommun studerats.<br />

”Det hela startade när Söderhamns kommun drog in deltidsbrandkåren<br />

i Trönö…” Så börjar ofta berättelsen om Trönöbygdens lokala<br />

utvecklingsarbete. Det är en sanning med modifikatio<strong>ner</strong>. Trönö är en<br />

gammal kulturbygd, med gravhögar från vikingatiden och kyrka från<br />

00-talet. Människorna i Trönödalen har genom tiderna varit engagerade<br />

för sin bygds utveckling på många olika sätt, som privatperso<strong>ner</strong>,<br />

lokalpolitiker eller i gemen<strong>ska</strong>per kring vissa frågor.<br />

Ett tidigt exempel på lokal utveckling är Biblioteksföreningen som<br />

bildades 85 av några ortsbor för att ”sprida en allmän upplysning


och kun<strong>ska</strong>p i andliga och världsliga ämnen”. Ett annat exempel är<br />

när Ostkustbanan skulle byggas mellan Gävle och Härnösand på<br />

9 0-talet. Då lyckades Kommunalstämman i Trönö få järnvägen att<br />

göra en liten extra sväng in till Trönö med egen järnvägsstation Trönödal<br />

i Långbro by. Det sista tåget genom bygden passerade så sent<br />

som 1999. Järnvägsstationen finns kvar, men har blivit bostad och är<br />

flyttad 300 meter. Ytterligare exempel på lokalt engagemang är Trönö<br />

Hembygdsförening 8 , en förening som nyligen firade 75-årsjubileum.<br />

Hembygdsföreningen äger och förvaltar bland annat den gård, Söderblomsgården,<br />

där ärkebiskop Nathan Söderblom föddes. Dessutom<br />

arrangeras de så kallade Söderblomspelen 9 av föreningen Söderspelen,<br />

som genom åren dragit tusentals och åter tusentals besökare till<br />

bygden. Och Trönö IK med sina 500 medlemmar, fyra seniorlag (två<br />

damlag och två herrlag) i seriespel och över 000 besökare på årets<br />

midsommarfest. Trönö IK är också med och tar ansvar för badplatsen<br />

i Storsjön. Och när nya kyrkan i Trönö brann 998 <strong>ska</strong>pade en mycket<br />

stark ”vi-känsla” i bygden. Så gott som alla ortsbor deltog på stormöten<br />

och i diskussio<strong>ner</strong> kring återuppbyggnaden av kyrkan.<br />

Med dessa exempel från dåtid och nutid vill jag ge en bredare förståelse<br />

av lokal utveckling i ett Trönö-perspektiv. Lokal utveckling som<br />

fenomen är inget nytt. Människor har genom tiderna engagerat sig i<br />

den lokala utvecklingen. Lokal utveckling är inget som kom till Trönö<br />

som en reaktion på att deltidsbrandkåren lades ned eller som ett EUfinansierat<br />

projekt på 2000-talet. Lokalt engagemang har egentligen<br />

alltid funnits och många lokala aktörer bidrar också idag till att forma<br />

den lokala verkligheten. Däremot var kommunens nedläggning av<br />

deltidsbrandkåren startskottet till en omfattande räddningsaktion och<br />

mobilisering i bygden utifrån dagens förhållanden och krav. Ett lokalt<br />

modernt utvecklingsarbete som kombi<strong>ner</strong>ar lokala och globala problembilder;<br />

en vilja att rädda både Trönöbygden och världen.<br />

8 http://surf.to/tronohembygdsforening<br />

9 http://surf.to/soderblomspelet


Söderblomsgården där Nathan Söderblom växte upp.<br />

4. Hållbara bygder och Hållbara Trönö<br />

Denna studie utförs inom ramen för det treåriga nationella projektet<br />

Hållbara bygder 0 och avser den del av projektet som berör Trönöbygden<br />

i Söderhamns kommun. Hållbara bygder genomförs som en<br />

nationell satsning med självständiga pilotbygder från Västra Torup<br />

i söder till Kalix i norr. Syftet med Hållbara bygder är att visa hur en<br />

uthållig utveckling kan åstadkommas på landsbygden baserad främst<br />

på bygdens naturgivna och förnybara resurser. Projektet <strong>ska</strong> visa vägen<br />

för en förnyelse av landsbygdspolitiken. De bygderna runt om<br />

i landet <strong>ska</strong> tjäna som goda exempel för andra. De <strong>ska</strong> utveckla sina<br />

bygder genom ett varsamt nyttjande av naturresurserna som bas för<br />

ett differentierat näringsliv. De <strong>ska</strong> <strong>ska</strong>pa ett rikare odlingsland<strong>ska</strong>p<br />

och upprätthålla bygdens natur- och kulturland<strong>ska</strong>p på ett långsiktigt<br />

och bärkraftigt sätt. De <strong>ska</strong> utveckla livsmiljön och stärka bygdens<br />

attraktionskraft. Huvudansvarig för det nationella projektet är <strong>Hela</strong><br />

<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> och det genomförs i nära samarbete med <strong>Sverige</strong>s<br />

lantbruksuniversitet (SLU). Projektet leds av en grupp med represen-<br />

0 Projektet pågick under perioden juni 00 – maj 006. Mer information om projektet<br />

Hållbara bygder finns på www.bygde.net


tanter för de ingående bygderna, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, SLU, Sven<strong>ska</strong><br />

Kommun- och Landstingsförbundet (SKL) samt länsstyrelserna.<br />

Satsningen finansieras huvudsakligen med medel från det statliga<br />

Miljö- och Landsbygdsprogrammet (LBU-programmet) .<br />

Projektet Hållbara Trönö är alltså en av de pilotbygderna i det<br />

nationella projektet. Huvudtemat i Trönö handlar om hur man lokalt<br />

<strong>ska</strong>ll kunna ta vara på tillgångarna på ett långsiktigt och hållbart<br />

sätt. En pilotbygd arbetar självständigt, men ingår tillsammans med<br />

de övriga bygderna i ett nätverk som träffas regelbundet för kun<strong>ska</strong>psutveckling<br />

och utbyte av erfarenheter. Trönöbygden ekonomisk<br />

förening är projektägare till Hållbara Trönö. Styrelsen har utgjort projektets<br />

referensgrupp och en person i styrelsen har varit anställd som<br />

projektledare. Syftet med Hållbara Trönö är att utveckla jord- och<br />

skogsföretagen i Trönö mot nya verksamhetsgrenar med anknytning<br />

till de areella näringarna. Främst inom områdena turism, förädling<br />

och försäljning av egna produkter, produktion av förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi<br />

samt förvaltning och restaurering av kulturmiljöer och kulturland<strong>ska</strong>p<br />

i Trönö . Vid projektstarten satte föreningen upp ett antal konkreta<br />

mål för verksamheten. Vid projektets slut skulle följande resultat ha<br />

uppnåtts:<br />

• Tre nya företag samt fem nya arbetstillfällen <strong>ska</strong>pats<br />

• En lokal utvecklingsplan ha tagits fram<br />

• Trönö <strong>ska</strong>ll ha ett positivt inflyttningsnetto<br />

• Befolkningens medelålder sjunkit jämfört med januari 00<br />

• Invånarantalet ökat jämfört med januari 00 (9 6 perso<strong>ner</strong>)<br />

• Den offentliga samhällsservicen minst på nuvarande nivå<br />

• Det öppna och hävdade kultur- och odlingsland<strong>ska</strong>pet ej min<strong>ska</strong>t<br />

• Det lokala närings- och föreningslivets intäkter från besökare<br />

ökat<br />

• Nya metoder och kanaler för medverkan i den kommunala demo-<br />

kratiprocessen <strong>ska</strong>pats.<br />

Informationsbroschyr Hållbara bygder – landsbygdens resurser i uthållig utveckling,<br />

nov 00 , <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />

Projekt Hållbara Trönö (projektplan), odaterad stencil


5. Trönöbygden<br />

Som tidigare nämnts har Trönö en gång i tiden varit en egen kommun.<br />

Borgerliga landskommu<strong>ner</strong> med kommunalstämma infördes i <strong>Sverige</strong><br />

enligt 86 års kommunalförordningar och därmed blev de samhälleliga<br />

åtagandena åtskilda från de kyrkliga kommu<strong>ner</strong>na, församlingarna.<br />

Landskommu<strong>ner</strong>na fick allmän kompetens att handlägga för<br />

kommuninvånarna ”gemensamma ordnings- och hushållsangelägenheter”.<br />

Trönö kommun var en av omkring 00 landskommu<strong>ner</strong> som<br />

bildades år 1863. I det geografi<strong>ska</strong> område som idag är Söderhamns<br />

kommun fanns förr fem landskommu<strong>ner</strong> samt Söderhamns stad, som<br />

hade bildats redan år 6 0. Då som nu var det omkring 0 kilometer<br />

mellan Trönö och Söderhamns stad, men under hästkärrornas epok<br />

tog det betydligt längre tid än i dag att transportera sig mellan Trönö<br />

och Söderhamn.<br />

Vid den stora kommunsammanläggningen 95 lades de två näraliggande<br />

landskommu<strong>ner</strong>na Norrala och Trönö samman till Norrala<br />

kommun. Motivet till sammanläggningen var att komma tillrätta med<br />

de små kommu<strong>ner</strong>nas ekonomi<strong>ska</strong> problem och <strong>ska</strong>pa en mer rationell<br />

kommunindelning. Nästa kommunreform genomfördes på 970talet<br />

och då bildades storkommu<strong>ner</strong>na, oftast genom sammanläggning<br />

av en stad med dess omgivande landskommu<strong>ner</strong>. Norrala kommun<br />

gick då upp i Söderhamns kommun. De små landskommu<strong>ner</strong>na förlorade<br />

genom reformen inte bara ett stort antal lokala politiker och sina<br />

kommunalstämmor utan också kommunhusen och lokala tjänstemän.<br />

Landsbygden kom på så sätt att successivt underordnas staden/tätorten<br />

i politik, pla<strong>ner</strong>ing och utvecklingsarbete.<br />

Störst folkmängd hade man under 9 0- och 9 0-talen med omkring<br />

800 invånare. På 860-talet när Trönö blev egen kommun var invånarantalet<br />

runt 00 perso<strong>ner</strong>. Vid kommunsammanläggningen 95<br />

fanns runt 00 perso<strong>ner</strong> och 97 hade antalet sjunkit till cirka 900<br />

perso<strong>ner</strong>. Därefter har invånarantalet legat på ungefär samma nivå.<br />

Under de senaste 5 åren har Trönös befolkning alltså pendlat runt<br />

900 invånare. Demografiskt har det inte hänt så mycket. År 2004 exempelvis,<br />

flyttade 55 perso<strong>ner</strong> in till församlingen och 52 därifrån, sju<br />

5


föddes och sju dog. Dock har en befolkningsminskning noterats under<br />

de senaste åren och det är främst antalet kvinnor som min<strong>ska</strong>t. Den<br />

åldersuppdelade statistiken visar att det också är inom åldersgruppen<br />

– 0 år som minskningen varit störst.<br />

Tabell 1 Befolkningsutveckling i Trönö församling 23<br />

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005<br />

Kvinnor 445 449 435 431 430 423<br />

Män 465 472 468 461 465 461<br />

Totalt 910 921 903 892 895 884<br />

Ålder, år 1–10 11–20 21–30 31–40 41–50 51–60 61– Totalt<br />

2003-09-23 92 125 78 101 125 162 218 901<br />

2005-12-31 93 125 55 101 130 158 217 879<br />

Det är även intressant att blicka ut från bygden för att undersöka<br />

vilken ”omgivning” Trönö är en del av; är det ett område på tillbakagång<br />

eller ett expansivt område? Vid kommunsammanläggningen<br />

950 hade Söderhamn (beräknat på nuvarande kommungränser) drygt<br />

000 invånare, år 000 knappt 7 675 och fem år senare 6 50 .<br />

Området har haft en kontinuerlig befolkningsminskning på ungefär<br />

00 perso<strong>ner</strong> om året de senaste åren. Dessutom, eller kanske på<br />

grund av befolkningsminskningen, är kommunens ekonomi i obalans.<br />

”Kommunen har ännu inte något år uppfyllt balanskraven”<br />

står det i årsredovisningen 00 , men kommunfullmäktiges mål är att<br />

intäkterna <strong>ska</strong> överstiga kostnaderna under år 006. Man anger några<br />

osäkerheter som påverkar kommunens ekonomi och dessa är hög arbetslöshet,<br />

höga ohälsotal, negativ befolkningsutveckling, ökad kriminalitet,<br />

besvärlig drogsituation för barn- och ungdomar/vuxna samt<br />

ökat arbetsgivaransvar för sjukskrivningar.<br />

Tyvärr för samma år skiljer sig siffrorna något, statistiken är hämtad från SCB resp.<br />

Söderhamns kommun.<br />

24 Årsredovisning 2004, Söderhamns kommun, 2005, och Kommunfullmäktiges<br />

ramar, avkastningskrav och inriktningar med mål i budget 006- 008, Söderhamns<br />

Kommun, 005<br />

6


Ett finansiellt mål är att anpassa utbudet på kommunal service till<br />

befolkningens storlek. Konkret innebär det till exempel att fastighetsprojekt<br />

som inte långsiktigt behövs i kommunal verksamhet <strong>ska</strong>ll<br />

avyttras. Kommunen har helt enkelt ett överskott av lägenheter i det<br />

kommunala bostadsbolagets ägo. För att få en stark och framgångsrik<br />

kommun har man med förankring i alla delar av samhället arbetat<br />

fram Vision 2012, en positiv målbild för Söderhamns framtid. Öppna<br />

Söderhamn – något att längta till! är huvudbud<strong>ska</strong>pet i visionen och<br />

där ingår följande strategier:<br />

• Stimulera entreprenör<strong>ska</strong>p och företagsutveckling<br />

• Vidareutveckla det lärande Söderhamn<br />

• Utveckla attraktiva livsmiljöer<br />

• Riva murar och bygga broar<br />

• Fokusera på möten mellan människor<br />

• Kraftsamla för ett starkt kultur- och föreningsliv<br />

Trönö har en befolkning på omkring 900 perso<strong>ner</strong> och frågan är vilken<br />

service och hur mycket kommunen anser att en liten kommundel<br />

som Trönö är berättigad till. Den service som idag finns i Trönö levereras<br />

av offentliga sektorn, privata serviceföretag eller av föreningarna.<br />

Kommunen ansvarar för Glamsta F-6 skola med omkring 00<br />

barn, förskola, äldreomsorg/hemtjänst samt 9 bostadslägenheter.<br />

Nya skolan i Glamsta som byggdes 957 och bostadshusen från 975<br />

respektive 98 ägs av kommunen. Givetvis svarar Söderhamns kommun<br />

för exempelvis sophämtning, ambulans och räddningstjänst,<br />

men det är verksamheter som inte är statio<strong>ner</strong>ade lokalt i bygden.<br />

Trönö Lanthandel AB driver butiken mitt i byn och är ombud för systemet<br />

och apoteket. Den kombi<strong>ner</strong>ade kiosken, puben och matstället<br />

ligger tvärs över vägen från lanthandeln räknat och ett stenkast därifrån<br />

ligger också bygdens vandrarhem. Allt i privat regi. Dessutom<br />

finns andra privata serviceföretag som taxi, frisör, åkeri, camping med<br />

mera. Den tredje kategorin av serviceleverantörer är föreningarna. I<br />

Trönö finns kyrka, församlingshem, muséer, idrottsanläggning, samlingslokaler,<br />

biograf, hantverksbutik, Bystugan, Trönöbladet, hemsida<br />

på Internet, kontor för kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutbild-<br />

7


ning, bibliotek, fiske- och jaktvårdsföreningar, vägföreningar, Trönö<br />

Brandvärn etcetera. Allt föreningsdrivet.<br />

Trönö är en utpräglad skogs- och jordbruksbygd på drygt 7 000<br />

hektar. 9 procent av ytan är skog och resten är bördig jordbruksmark<br />

i anslutning till Trönöån. Inom området finns 82 företag varav inte<br />

oväntat de flesta, 55 företag, är inom lantbrukssektorn. Enskild firma<br />

är den vanligaste bolagsformen, men det finns också sju aktiebolag,<br />

fem ekonomi<strong>ska</strong> föreningar och åtta handels/kommanditbolag. På<br />

Trönöbygdens hemsida finns kontaktkuppgifter till ett trettiotal företag.<br />

Omkring en tredjedel av företagen säljer produkter och tjänster<br />

relaterade till husbygge/renovering. Ungefär lika många arbetar som<br />

konsulter ”vid skrivbordet” med administration, försäkringar, konstruktion,<br />

pla<strong>ner</strong>ing, utveckling, media och design. Den resterande<br />

tredjedelen bedriver verksamhet inom handel, turism, transporter,<br />

service för kroppen som friskvård, hårvård och massage och några<br />

företag servar bilar, traktorer och lantbruksmaski<strong>ner</strong>.<br />

Vad vore samhället utan föreningslivet? Trönö med sina 900 invånare<br />

har ett livligt föreningsliv med sammanlagt 8 föreningar och<br />

vägsamfälligheter. Föreningarna spelar en betydelsefull roll i hela<br />

det sven<strong>ska</strong> samhället och även i den <strong>här</strong> bygden har föreningslivet<br />

en lång historia bakåt i tiden. Redan på 8 0-talet bildades Trönö<br />

församlings nykterhetsförening, 85 startades Trönö Biblioteksförening,<br />

86 bildades föregångaren till Trönö Skytteförening 5 och den<br />

kyrkliga syföreningen från 86 är fortfarande verksam. Listan 0 av<br />

”gamla” föreningar kan göras lång:<br />

Trönö församlings nykterhetsförening 8 0-talet<br />

Trönö Biblioteksförening 85<br />

Föregångare till Trönö Skytteförening 86<br />

Kyrkliga syföreningen 86<br />

Hästförsäkringsbolaget 870-talet<br />

Nykterhetsföreningen Verdandi 880-talet<br />

0 Trönö Enigheten (IOGT) 88<br />

556 Thorön (IOGT) 88<br />

5 Boken om Trönö, Jan-Eric Berger, Trönö Hembygdsförening, 00<br />

8


Mejeriföreningen 887<br />

Sven<strong>ska</strong> Missionsförbundet 890-talet<br />

Logen Ansgarius (IOGT) 898<br />

Trönö Lantmannaförening 900-talet<br />

Bondeförbundet (Centern) 9<br />

Trönö Tjurförening 9<br />

Pingstvän<strong>ner</strong>na 9<br />

Jakt- och fiskevårdsförening 1930-talet<br />

Hembygdsföreningen 9<br />

SDUK(SSU) 9<br />

Trönö Idrottsklubb 9<br />

SLU (CUF) 9<br />

Trönö socialdemokrati<strong>ska</strong> arbetarekommun 9<br />

RLF(LRF) 9<br />

Trönö socialdemokrati<strong>ska</strong> kvinnoklubb 9 5<br />

Trönö Föreläsningsförening 9 0-talet<br />

SLKF(CKF) 9<br />

Bygdegårdsföreningen 9<br />

Trönö Pensionärsförening 9<br />

Traktorföreningen 950<br />

Jaktskytteklubben 97<br />

Var tid har sina föreningar och de speglar människors tidstypi<strong>ska</strong> behov<br />

och intressen. Även om listan ovan är lång är den med all säkerhet<br />

inte komplett, exempelvis ingår inte de vägsamfälligheterna.<br />

Många av de föreningar äldre föreningarna är fortfarande verksamma<br />

och aktiva idag, men det finns också ett antal nya föreningar i Trönö 6 .<br />

Intresseföreningar har startats i Rönningen, Storsjön och för Långbroskolan.<br />

Dessutom finns nystartade Föreningen RUT, Vi Unga,<br />

Filmklubben K. Swanströms vän<strong>ner</strong>, Trönö Skapande Händer, Mathantverk<br />

i Gävleborg ekonomisk förening och den kanske största av<br />

Trönös alla föreningar, Trönöbygden ekonomisk förening.<br />

26 Det finns så otroligt många föreningar i <strong>Sverige</strong> och förmodligen även i Trönö.<br />

Jag har inte haft möjlighet att inventera alla föreningar utan hänvisar till den<br />

föreningslista som finns på hemsidan www.tronobygden.se.<br />

9


6. Trönöbygden ekonomisk förening<br />

Som nämnts i inledningen var det efter många års diskussio<strong>ner</strong> om<br />

hur hanteringen av kommunens räddningstjänst skulle kunna bli mer<br />

effektiv och ekonomisk, som politikerna i Söderhamns kommun slutligen<br />

bestämde sig för nedläggning av stationen ibland annat Trönö.<br />

Eller, uttryckt ur Trönöbornas perspektiv, efter flera års ständiga hot<br />

från kommunen sida blev hoten till verklighet. Kommunens beslut<br />

var den direkt utlösande orsaken till att Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong><br />

förening bildades i januari 00 . Redan från början var det en mycket<br />

stor uppslutning kring att rädda brandvärnet och nästan alla Trönöbor<br />

anslöt sig till föreningen.<br />

Enligt stadgarna har Trönöbygden ekonomisk förening till ändamål<br />

att främja medlemmarnas ekonomi<strong>ska</strong> och sociala intressen genom att<br />

själva eller genom annan:<br />

. Ansvara för driften av Trönö brandvärn enligt avtal med kommunal<br />

räddningstjänst<br />

. Vid behov äga och förvalta fastigheter<br />

. Stimulera utvecklingen av näringsliv, service och turism i bygden<br />

och att bedriva därmed förenlig affärsverksamhet<br />

. I övrigt bevaka bygdens intressen<br />

När ett lokalt utvecklingsarbete liknande det i Trönö kommer till<br />

stånd, startas en process som man på förhand inte riktigt vet vart<br />

den kommer att ta vägen. I Trönö fanns redan ett stort antal andra<br />

föreningar, var och en med sin speciella inriktning. Det som skiljer<br />

Trönöbygden ekonomisk förening från övriga föreningar är det övergripande<br />

syftet; att utöver de specifika uppgifterna med ansvaret för<br />

driften av brandvärnet (Trönö Brandvärn) också bevaka bygdens intressen<br />

(byalaget). Föreningen skulle vid behov kunna äga fastigheter<br />

och engagera sig i utveckling och affärsverksamhet inom näringsliv,<br />

service och turism. Innan vi mer i detalj närmare studerar några av<br />

den nya föreningens aktiviteter kan det vara på sin plats att försöka<br />

ge en hyfsat schematisk bild av föreningens lokala utvecklingsarbete<br />

sedan starten.<br />

0


Förutom kärnverksamheten har föreningen varit projektägare till de<br />

lokala utvecklingsprojekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojekt<br />

Arkhangelsk. Ibland kan det vara svårt att hålla isär, och<br />

kanske inte heller meningsfullt, om det är byalaget eller något av projekten<br />

som står för en viss aktivitet. Genom projekten har föreningen<br />

fått extra resurser och möjligheter att engagera sig på ett mer professionellt<br />

sätt i det lokala utvecklingsarbetet än vad som varit fallet med<br />

enbart ideella resurser.<br />

Trönöbygden ekonomisk förening<br />

• Stormöte för att rädda kvar brandkåren i Trönö<br />

• Den 8 januari 00 bildades Trönöbygden ekonomisk förening<br />

• Tog över brandvärnet den april 00<br />

• Välkomstbanderoller Välkommen till Trönö<br />

• Vägskyltning till lanthandeln och till campingen<br />

• Elavtal, lägre elpriser med Storuman e<strong>ner</strong>gi AB för ett 70-tal fast-<br />

igheter<br />

• Tillgång till bredband för mer än 0 kunder<br />

• Köpt Bystugan som nu inrymmer byakontor, ungdomslokaler,<br />

bibliotek, hantverksbutik och lokaler för företagare inom kropps-<br />

och hälsovård<br />

• Bygdekonto med 8 sparare och 0 7 kronor på kontot (okto-<br />

ber 006)<br />

• Projektplan och ansökan om förstudie från EU-programmet<br />

Leader+ samt till det nationella projektet Hållbara Bygder. Under<br />

lag till ansökan utgörs av Trönös framtid i egna händer, Nyföreta-<br />

gande och turism 2003–2008<br />

• Brandstationen inköpt för symboli<strong>ska</strong> en krona den 0 maj 005.<br />

• Bygdetidningen Trönöbygden med fyra nummer per år 7 . Upplaga<br />

600 exemplar<br />

• 770 medlemmar har betalt medlemsinsats (juli 006) om 50 kro-<br />

nor per person. Medlemsavgift 00 kronor per år för första med-<br />

lemmen i hushållet, övriga 50 kronor per år<br />

• Aktuella frågor efter maj 006 (efter Hållbara Trönö) är överta-<br />

gande av fastigheten där lanthandeln ligger, hitta delfinansiering<br />

till elabonnemang/installation i mejeriet och ansökan om fortsätt-<br />

7 Finns tillgänglig på hemsidan www.tronobygden.se


ning av projektet Hållbara Trönö samt diskussion med kommunen<br />

om övertagande av de kommunala hyreshusen<br />

• Byalaget har under hela tiden utgjort basen för projektens arbete<br />

och projektledaren har också varit adjungerad i föreningens sty-<br />

relse. Före, mellan och efter projektperioderna har byalaget arbe-<br />

tat ideellt med det lokala utvecklingsarbetet och även tagit fram<br />

projektansökningar. Tack vare projektmedlen har byalaget kunnat<br />

arbeta mer koncentrerat och effektivt. I och med inköpet av gamla<br />

”kiosken” har föreningen kontor i Bystugan och där har också<br />

Trönö Brandvärn sina månatliga sammanträden.<br />

Projekt Trönökraft<br />

Projektperioden varade från maj 00 till sista april 00 . Den externa<br />

finansieringen utgjordes av 100 000 kronor från Sparbanksstiftelsen<br />

Söderhamn och 00 000 kronor från EU mål .<br />

• Lokal mobilisering, bland annat seminarium med for<strong>ska</strong>ren Alf<br />

Ronnby<br />

• Samarbete/nätverk mellan företag, föreningar och enskilda<br />

• Knuttimringskurs/två annonstavlor<br />

• Parken med bävergnag och väderpinne utanför Bystugan<br />

• Folk i åtgärder/byavaktmästare, kontorist, väntjänst<br />

• Lokal ekonomisk analys<br />

• Handlingsplan och vision för Trönö Trönös framtid i egna händer.<br />

Ett 70-tal Trönöbor har deltagit i utformningen, varav en tredjedel<br />

kvinnor<br />

Projekt Hållbara Trönö<br />

Projektperioden pågick från första januari 00 till sista maj 006.<br />

Den externa finansieringen utgjordes i huvudsak av LBU-medel 8 från<br />

Länstyrelsen i Gävleborgs län på 5 8 00 kronor och checkkredit hos<br />

JAK Medlemsbank på 00 000 kronor.<br />

• Arbetsgrupp biogase<strong>ner</strong>gi<br />

• Arbetsgrupp fastbiobränsle/gårdsanläggning för havreeldning (del<br />

vis resultat av föreningens arbete), beräkningar på alternativ e<strong>ner</strong>-<br />

giproduktion till skolan och del av kommunala bostadsbeståndet<br />

8 Statliga medel för landsbygdesutveckling (LBU)


• Gemensamt varumärke Trönögummans för lokalt producerade pro<br />

dukter. Nu finns till försäljning Trönögummans äppelmust, Trönö<br />

gummans ko-ost, Trönögummans getost, Trönögummans getmese<br />

och Trönögummans jordgubbar.<br />

• Trönögummans äppelmust. År 2004 samlade man in 1,6 ton äpp-<br />

len som blev 2 400 flaskor must som såldes. Projektet fortsatte<br />

även 005 och 006<br />

• Nya grupper/projekt: Föreningen RUT, Vi unga, hantverksföre-<br />

ningen Trönös Skapande Händer, Filmklubben K.Swanströms<br />

vän<strong>ner</strong>, Vänortsprojekt Arkhangelsk, Mathantverk i Gävleborg<br />

ekonomisk förening<br />

• Deltar i föreningen RUT:s inventering av råvarutillgångar för livs-<br />

medelsproduktion och vidareförädling<br />

• Små<strong>ska</strong>ligt mejeri, bidrag med 75 procent av 75 000 kronor från<br />

länsstyrelsen; ett samarbete med föreningen RUT<br />

• Deltar i projekt kring turismfiske<br />

• Förstudie om socialt företagande<br />

• Förhandlingar om övertagande av kommunens fastigheter om 5<br />

lägenheter<br />

• Indirekta effekter/arbetstillfällen, stärkt varumärke, logi och mat<br />

(studiebesök, kurser, vänort, egna och andras evenemang), positiv<br />

utvecklingsspiral, flaggstång i parken, byavakter<br />

Vänortsprojekt Arkhangelsk<br />

• Kontakter som kan leda till affärsförbindelser<br />

• Sociala värden<br />

I ett större sammanhang – medlem<strong>ska</strong>p<br />

• Kontakter med <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> medförde att Trönöbygden<br />

eko nomisk förening gick med i <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> i april<br />

00 , <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> är projektledare för Hållbara Bygder.<br />

• Länsbygderådet X-ing, en länsorganisation inom ramen för <strong>Hela</strong><br />

<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />

• ALLIS – Aktiv Levande Landsbygd i Söderhamn, ett kommun-<br />

bygderåd för lokala utvecklingsgrupper i Söderhamns kommun<br />

• Förbundet <strong>Sverige</strong>s Frivilliga Brandkårer


Trönöbygden ekonomisk förening har en mycket speciell konstruktion<br />

då de dels arbetar specifikt med en verksamhet, brandvärnet,<br />

samt övergripande med hela bygdens utveckling. Det har lösts<br />

organisatoriskt så att föreningen har en styrelse men två separata<br />

verksamhetsområden; Trönö Brandvärn och byalaget. Föreningen<br />

upprättar vid årsslutet två separata verksamhetsberättelser och även<br />

ekonomierna hålls separerade. Till exempel går medlemsinsatsen i<br />

den ekonomi<strong>ska</strong> föreningen och den årliga medlemsavgiften till föreningen<br />

enbart till Trönö Brandvärn. Byalagets verksamheter drivs<br />

av ideella krafter och egen finansiering samt eventuella projektmedel.<br />

I nästa avsnitt presenteras några av de verksamheter som brandvärnet<br />

respektive byalaget är engagerade i. Det täcker givetvis inte allt.<br />

Lokalt utvecklingsarbete omfattar många olika frågor, både små och<br />

stora. Bygdebladet, företagarfrukostar, företag<strong>ska</strong>talog, studiebesök,<br />

knuttimringskurs med timmer som skänks av skogsägare, vänortsresor,<br />

erfarenhetsutbyte och alla kontakter av olika slag är några av de<br />

aktiviteter som inte finns med i studiens ”djupdykningar”.


7. Djupdykningar i några verksamheter<br />

Brandvärnet – exempel på lokal infrastruktur<br />

I början på 9 0-talet organiserades brandväsendet i<br />

kommunen i en frivillig brandkår och i slutet av årtiondet<br />

bestod kåren av 8 man 9 . Nio perso<strong>ner</strong> i respektive<br />

by ansvarade för skötseln av vattenposterna.<br />

En begagnad ombyggd provisorisk lastbil som inhysts i kyrkstallarna<br />

utgjorde kårens första brandbil. Sydöstra Hälsinglands Brandstodsbolag<br />

finansierade då (enligt protokoll 1941 och 1942) cirka 80 procent<br />

och kommunen 0 procent av verksamhetens kostnader. Kommunens<br />

andel ökad successivt och 9 6 kom man att stå för hela kostnaden.<br />

Först 9 9 inköptes en ny brandbil, egentligen en lastbil som utrustades<br />

till brandbil. Priset var 0 900 kronor. En brandstation byggdes<br />

i Trönö och den invigdes 950. När Trönö kommun 95 gick upp<br />

i Norrala kommun upphörde brandstyrelsen i Trönö, men stationen<br />

blev kvar. Vid bildandet av storkommunen 97 blev brandkåren en<br />

del av Söderhamns brandkår. 987 behövde stationen byggas ut och<br />

då passade man även på att renovera. Under 990-talet låg driftsbudgeten<br />

på cirka en miljon kronor för att under de sista åren innan<br />

nedläggningen vara <strong>ner</strong>bantad till 600 000 kronor. Som läsaren redan<br />

vet lades den kommunala deltidsbrandkåren i Trönö ned år 00 – i<br />

besparingssyfte – men i samma stund uppstod den som Trönö Brandvärn<br />

driven i föreningsform. Brandvärnet består numer av 5 brandvärnsmän<br />

varav flera har utbildats vid någon av Räddningsskolorna.<br />

Varje brandman <strong>ska</strong> öva 0– 5 timmar per år. Precis som förr i världen<br />

ansvarar Trönöborna åter för sin egen brandkår.<br />

Kommunen överlät fordon, en släckbil och en tankbil, och nästan all<br />

utrustning utan kostnad och nu har föreningen även fått köpa brandstationen<br />

för det symboli<strong>ska</strong> beloppet av en krona. Trönö Brandvärn<br />

finansieras av ideellt arbete, medlemsinsatser och avgifter samt<br />

ersättning för utförda uppdrag. I årsredovisningen för Söderhamns<br />

kommun år 00 rapporteras att ”avtalet med Trönö Brandvärn har<br />

kostat förvaltningen 000 kronor, då ovanligt många insatser har<br />

9 Detta avsnitt baseras på uppgifter framtagna av Michael Lindberg, Trönö, f.d. chef<br />

för kommunala Räddingskåren i Trönö<br />

5


krävts i Trönöområdet, och dessutom har brandvärnet använts som<br />

förstärkning på andra platser i kommunen vid ett par tillfällen.” För<br />

005 hade driftkostnaderna ökat till 6 000 kronor och ersättningen<br />

för utförda uppdrag var 000 kronor.<br />

Nyligen fick Trönöborna bevis på nyttan av ett lokalt brandvärn. Vid<br />

en fastighetsbrand kunde Trönö Brandvärn rädda bostadshuset därför<br />

att man var tidigt på plats, och det var tur för brandkåren från Söderhamn<br />

körde dessutom i diket på väg mot branden i Trönö. Både fastighetsägaren<br />

och försäkringsbolaget torde vara mycket belåtna med<br />

en frivillig brandkår i bygden.<br />

Bystugan – exempel på lokala lokaler<br />

Det fattades lokaler i Trönö för den växande verksamheten, och föreningen<br />

erbjöds köpa ”gamla kiosken”, en centralt belägen tvåvåningsfastighet.<br />

Pla<strong>ner</strong>na var att bygga om den till Bystuga. Detta var<br />

hösten 00 och den revisor som gran<strong>ska</strong>de kalkylen sa att det inte<br />

skulle gå ihop, men projektledaren hade en alternativ kalkyl. Ett så<br />

kallat bygdekonto och ett lån i JAK Medlemsbank ingick i lösningen.<br />

Om man kunde få Trönöborna att öppna sparkonton i JAK Medlemsbank<br />

på sammanlagt 00 000 kronor senast inom ett år, så skulle<br />

det fungera. Det lyckades och fick även revisorn att ändra åsikt. Så<br />

kunde föreningen ta ett vanligt JAK-lån och köpet kunde genomföras.<br />

Bystugan befolkades snabbt, två kontorslokaler och en friskvårdslokal<br />

(som delades av flera kvinnliga företagare) hyrdes ut. Bygdens konsthantverkare<br />

som startat Trönö Skapande Händer hyrde försäljningslokalen<br />

i bottenvåningen. Snart <strong>ska</strong> den nybildade ungdomsföreningen<br />

också flytta in, liksom en fotvårdsmottagning. Bystugan renoveras allt<br />

efter som och nästa stora uppgift är att byta ut ytterpanelen på fastigheten.<br />

Arbetet med att lösa finansieringen är i full gång.<br />

Äppelmusten 30 – exempel på lokala råvaror för lokal produktion<br />

Äppelmusten, då? Jo, en helg under hösten 00 kom folk från alla<br />

håll i bil och på cykel med påsar och kartonger med äpplen. Några<br />

ringde och tipsade om trädgårdar som ingen tagit hand om. Vid ,6<br />

0 Uppgifterna om Äppelmusten är hämtade ut ”Skapa fonder för lokal utveckling,<br />

spararens guide till en annan värld”, projektet lokalekonomi.nu, 005<br />

6


ton äpplen satte man stopp, lite osäkra om hur mycket must som<br />

skulle kunna säljas. Det räckte till 120 backar, med 20 flaskor i varje.<br />

Musten såldes under namnet Trönögummans i lanthandeln och i<br />

puben för 12 kronor fla<strong>ska</strong>n och tog slut redan till jul, sånär som på<br />

några undanstoppade representationsbackar. Årets insamlade äppelskörd<br />

blev ,8 ton äpplen som transporterades till saftfabriken i Hå i<br />

Bollnäs kommun.<br />

Vinsten i pengar räknat blev första året 7 000 kronor, som går in på<br />

Trönö Bygdekonto – men då finns ett rejält lager flasketiketter kvar<br />

till kommande år. I år ökade vinsten till omkring 5 000 kronor. En<br />

annan sorts vinst är att den resurs äpplena utgjorde slapp förfaras. En<br />

tredje är de ökade möjligheter det ger att mer pengar cirkulerar inom<br />

bygden, genom att betalningen går till föreningen istället för till något<br />

av de stora läskedrycksbolagen. En fjärde är den stärkta gemen<strong>ska</strong>pskänsla<br />

som alla som deltog i arbetet fick. Äppeldagen håller på att<br />

bli en trevlig tradition. En femte vinst är ett påbörjat samarbete med<br />

föreningen RUT. Där pla<strong>ner</strong>as nya projekt för lokalproducerad mat<br />

och bland annat ett produktionskök och ett mobilt mejeri. Det lyckade<br />

resultatet har också gjort att föreningen började jobba för fullt på att<br />

inregistrera det egna varumärket Trönögummans som alla ortens företagare<br />

<strong>ska</strong> kunna märka sina produkter med.<br />

Bygdekontot – exempel på lokalt kretslopp av pengar<br />

För att möjliggöra köpet av ”gamla kiosken” behövde man lösa finansieringen.<br />

Även om inte köpesumman i ett storstadsperspektiv sett var<br />

särskilt hög, hade föreningen inte de erforderliga pengarna. Insatserna<br />

och medlemsavgifterna i föreningen går oavkortat till finansiering av<br />

Trönö Brandvärn och föreningen har särskilt uttalat att övrig verksamhet<br />

<strong>ska</strong>ll finansieras på annat sätt. För de pengar föreningen fått<br />

i projektbidrag anställdes en projektledare, så enda möjligheten var<br />

att låna pengar på banken. Man försökte med de vanliga affärsbankerna,<br />

men det gick inte. Ett vanligt problem vid den <strong>här</strong> typen av<br />

lån är att få en tillräckligt god säkerhet för att banken <strong>ska</strong>ll ställa upp.<br />

En av styrelsemedlemmarna var medlem i JAK Medlemsbank och<br />

föreningen vände sig därför också till den banken. JAK Medlem-<br />

31 Mer information om JAK Medlemsbank finns i bilaga 1 och på www.jak.se<br />

7


ank ägs av sina medlemmar och har räntefrihet som övergripande<br />

idé. Inga räntor på vare sig inlån eller utlån, däremot tar banken en<br />

låneavgift. Istället för ränta får spararen glädjen av att hjälpa fram ett<br />

projekt eller ett företag i bygden. Målet var att sparandet på de enskilda<br />

sparkontona i bygdekontot skulle nå 00 000 kronor, vilket för<br />

banken skulle garantera lånet till inköp av ”gamla kiosken”. Köpet<br />

kunde genomföras och idag betalar föreningen omkring 000 kronor<br />

i månaden till banken. Bystugan är ett exempel där sparandet <strong>ska</strong>pat<br />

möjligheter, och gett bonus både till allmänheten, föreningslivet och<br />

lokaler till näringslivet.<br />

Banken och Trönöbygden ekonomisk förening startade alltså Trönö<br />

Bygdekonto. I korthet går det till så att alla, företag, föreningar och<br />

enskilda, kan spara på ett eget konto som i vilken annan bank som<br />

helst, ett så kallat stödsparkonto. Pengarna är skyddade genom den<br />

statliga insättningsgarantin och banksekretesslagen. Det innebär att<br />

spararen inte tar några risker med sina pengar och ingen annan än<br />

banken vet vem kunden är eller vilket belopp som kunden sparar<br />

på kontot. Överenskommelsen med banken är att banken kan låna<br />

ut motsvarande det belopp som sparas inom ramen för Trönö Bygdekonto.<br />

Vid ansökan om lån från JAK/Trönö Bygdekonto är det<br />

föreningen som tar emot ansökningar och prioriterar, medan banken<br />

svarar för kreditprövning på vanligt sätt. Vid en eventuell förlust på<br />

lån är det banken som tar förlusten, spararnas pengar är säkra. Trönö<br />

Bygdekonto har idag 8 sparare och ett sammanlagt insatt belopp på<br />

0 7 kronor . Att det är många sparare som bidrar är en fördel,<br />

det ökar samhörighetskänslan. Och det finns ingen gräns nedåt, små<br />

slantar är också värdefulla. Kontot administreras av Trönöbygdens<br />

styrelse. I takt med att detta första lån amorteras blir det utrymme för<br />

andra projekt eller företag i bygden att ta ett räntefritt lån i JAK Medlemsbank.<br />

Hittills har lån beviljats för inköp av Bystugan, kostnader<br />

i samband med första mustningen av äpplen samt för etiketter till<br />

Trönögummans ost- och meseförpackningar.<br />

Ställningen på bygdekontot kan följas på www.tronobygden.se<br />

8


I Trönö har man gjort erfarenheten att det är en fördel att lokalt sparande<br />

kanaliseras via en bank, eftersom banksekretessen gör att spararna<br />

slipper ge grannar och andra insyn i sin privatekonomi.<br />

Miljo<strong>ner</strong><br />

kronor<br />

1,0<br />

0,8<br />

0,6<br />

0,4<br />

0,2<br />

Nu är<br />

stödsparandet<br />

233 047 kronor<br />

Stödsparande<br />

Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi 33 – exempel på idé som engagerar<br />

Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi har varit en central fråga i Trönöbygdens olika<br />

projekt. Tidigt i projektet Hållbara Trönö stod det klart att ansvaret för<br />

att bevara det öppna land<strong>ska</strong>pet till största delen vilade på lantbruksföretagarna<br />

och deras brukande av åkermarken. Genom att hitta nya<br />

sätt att bruka jorden och förädla dess avkastning, skulle lönsamheten<br />

kunna förbättras och land<strong>ska</strong>pet fortsatt kunna hållas öppet. Det bildades<br />

tidigt två arbetsgrupper kring e<strong>ner</strong>gifrågorna. Den ena gruppen<br />

fördjupade sig i produktion av biogas och den andra gruppen koncentrerade<br />

sig på fastbränsle.<br />

Fastbränslegruppen genomförde en studiecirkel kring havre som<br />

bränsle. Vidare har studiebesök gjorts för att titta på havre-eldning<br />

och kallpressning av raps för att utvinna olja. Ett heldags e<strong>ner</strong>gisemi-<br />

Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden<br />

ekonomisk förening, juli 006<br />

9


narium genomfördes där föreläsare och olika tillverkare av eldningsutrustning<br />

medverkade. Som ett konkret resultat av studiecirkeln finns<br />

idag en nyuppförd gårdsbaserad anläggning för havre-eldning. Även<br />

Biogasgruppen genomförde en studiecirkel och besök gjordes i Lilla<br />

Edets kommun som har en liten biogasanläggning i drift. Arbetet i<br />

biogas-studiecirkeln resulterade i en rapport om en små<strong>ska</strong>lig biogasanläggning<br />

i Trönö.<br />

Ett brett kun<strong>ska</strong>psinhämtande inom e<strong>ner</strong>giområdet har präglat projektet.<br />

Representanter från Trönöbygden har deltagit vid flera e<strong>ner</strong>giseminarier<br />

och föreläsningar. Under resans gång har det visat sig<br />

att e<strong>ner</strong>gifrågan är större och mer komplex än vad föreningen först<br />

trodde, inte minst med tanke på behovet av att min<strong>ska</strong> det lokala oljeberoendet.<br />

Föreningen ville inte låsa sig för kortsiktiga lösningar och<br />

ansåg att fler aktörer inom kommunen och regionen måste engageras<br />

för att hitta hållbara lösningar. Som ett led i detta har samtal med Söderhamns<br />

e<strong>ner</strong>gi påbörjats om försörjning av grot och flis till det nya<br />

kraftvärmeverket som byggs i Söderhamn.<br />

Elavtal och bredband<br />

– exempel på förbättringar för den enskildes ekonomi<br />

Under projektet Trönökraft genomfördes en lokalekonomisk analys<br />

(LEA) av bygden. LEA är en metod för att analysera det ekonomi<strong>ska</strong><br />

flödet i ett avgränsat geografiskt område och genomförs som en studiecirkel.<br />

Från Statisti<strong>ska</strong> centralbyrån (SCB) inköps ett statistikpaket<br />

för det aktuella området och tillsammans med deltagarnas egen<br />

kännedom och inventeringar utförs den lokalekonomi<strong>ska</strong> analysen. I<br />

Trönöbygdens LEA framkom att bytesbalansen på e<strong>ner</strong>giområdet var<br />

negativ. Inköp till bygden av el kostade omkring 0 miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

och lika mycket kostade inköp av olja, bensin och diesel. Det idémässiga<br />

resonemang som fördes utifrån dessa fakta handlade om att<br />

kunna tillverka egna drivmedel i Trönö. Då skulle både pengar och<br />

arbetstillfällen kunna stanna i bygden. Visionen som den uttrycks i<br />

föreningens vision Trönös framtid i egna händer är ”I Trönö <strong>ska</strong> vi<br />

tillverka vår egen biogas, el, ved och pellets. Detta <strong>ska</strong> öka antalet<br />

För mer information om LEA se www.vastmanland.coop<br />

0


arbetstillfällen och hjälpa till att hålla land<strong>ska</strong>pet öppet och sluta<br />

kretsloppet av koldioxid.” Som beskrivits i avsnittet om förnyelsebar<br />

e<strong>ner</strong>gi kom föreningen fram till att frågorna var mer komplexa än vad<br />

man insåg från början.<br />

Däremot såg man under arbetet med LEA att enskilda elkonsumenter<br />

i Trönö skulle kunna min<strong>ska</strong> sina elkostnader genom samarbete. Ett<br />

70-tal hushåll gick samman och tecknade avtal med Storuman E<strong>ner</strong>gi<br />

AB. Det resulterade i lägre elkostnader och att pengarna stannade<br />

kvar i Norrland. Även ett samarbete mellan telekonsumenter i byn<br />

gav resultat. Med löfte om 20 nya kunder fick man bredband till delar<br />

av byn som lämnats utanför den pla<strong>ner</strong>ade bredbandsutbyggnaden.<br />

Dock saknas fortfarande bredband till en av telestatio<strong>ner</strong>na.<br />

Parken, Trönö-ån och dikesstädning<br />

– exempel på fysisk upprustning<br />

I det lokala utvecklingsarbetet förekommer också många ”små” trivselåtgärder<br />

som inte alltid ges den uppmärksamhet de förtjänar. De<br />

bidrar till den lokala vi-andan på många olika sätt, både som synliga<br />

förbättringar av den fysi<strong>ska</strong> miljön och gemen<strong>ska</strong>p i det konkreta<br />

arbetet. Men dessa åtgärder bidrar också till ekonomi<strong>ska</strong> besparingar<br />

för kommunen – under förutsättning att kommunen hade utfört uppgiften.<br />

När Trönöbygden tog över ”gamla kiosken” mitt i byn vid<br />

genomfartsvägen fanns på planen mellan huset och vägen en gan<strong>ska</strong><br />

anskrämlig plats med bland annat en återvinningsstation. Uppsnyggning<br />

behövdes! Här iordningställdes en liten park med plantering och<br />

några lokala specialiteter; väderpinnen som rör sig efter det aktuella<br />

vädret och den avgnagda stubben som visar på bäverflit vid Trönöån.<br />

Senaste tillskottet är flaggstången som restes av ideella krafter och var<br />

en gåva från dansföreningen Club Trönö.<br />

Vid Trönöån som rin<strong>ner</strong> genom byn har både bygdens ungdomar och<br />

kommunens ”gröna-jobbare” snyggat till och röjt upp längs med å<br />

kanten och iordningställt en grillplats. Även detta har åstadkommits<br />

med ideellt arbete. Ett annat exempel är dikesstädningen längs med<br />

vägarna genom Trönö. Vid vårstädningen deltog perso<strong>ner</strong> som städade<br />

5 kilometer vägrenar på drygt timmar. Sammanlagt innebar


det nära 70 timmars arbete, vilket motsvarar knappt 9 dagsverken och<br />

nästan veckors arbete för en person. Dessutom transporterades alla<br />

sopsäckarna till återvinningsstationen i Långtå, också ideellt. Lanthandeln<br />

och puben bjöd på fika. Bara själva städningsarbetet sparade<br />

in runt 0 000 kronor åt det offentliga.<br />

Byavakten – exempel på lokal trygghet<br />

Arrangemanget med byavakterna växte fram spontant bland bygdens<br />

folk efter en tid av många inbrott. ”Bakgrunden till att alla byavaktslag<br />

har bildats är naturligtvis att alla vill ha sina hem och tillhörigheter<br />

i fred. Vi söker nu fler som är villiga att hjälpa till. Bristen på<br />

resurser gör att polisen inte längre hin<strong>ner</strong> närvara överallt när de blir<br />

kallade”. Så står det i den broschyr om Byavakten som alla Trönöbor<br />

fått i sina brevlådor. I Trönö finns ett 100-tal aktiva byavakter som<br />

regelbundet rör sig i området nattetid och håller ett vakande öga på<br />

hus och gårdar. Arbetet som byavakt är ideellt. Man är alltid två i<br />

bilen när man kör sitt pass. Med sig har man fika och en loggbok där<br />

man noterar nattens händelser. Byavakten ingriper aldrig när han eller<br />

hon ser något misstänkt utan rapporterar direkt till polisen. Brotten i<br />

Trönö har min<strong>ska</strong>t radikalt sedan systemet infördes.<br />

Lokal mat 35 – exempel på lokal näringslivsutveckling<br />

Det som rör lokal matproduktion i projektet Hållbara Trönö har till<br />

stora delar gjorts i samarbete med Norrala-Trönö Hushållsgille och<br />

föreningen RUT. Det första steget var att ordna ett friland för odling<br />

av grönsaker och potatis i liten <strong>ska</strong>la. Skötseln av landet har elever<br />

från Glamsta skola stått för. De har också fått behålla den förtjänst<br />

som blivit vid försäljningen av produkterna på hösten. Det är nu tredje<br />

året som eleverna sköter landet. Trönögummans äppelmust, som<br />

beskrivits i ett eget avsnitt ovan, är ett också ett intressant exempel.<br />

I slutet av projektet Hållbara Trönö gjorde man upp pla<strong>ner</strong> för att få<br />

till stånd ett godkänt produktionskök. En lämplig lokal fanns i en av<br />

kommunens fastigheter och efter projektets slut har det blivit klart<br />

med fastighetsägaren om de ekonomi<strong>ska</strong> villkoren. Bygglov för änd-<br />

5 Texten i detta avsnitt är hämtad ur Slutrapport Hållbara Trönö, Trönöbygden<br />

ekonomisk förening, juli 006


ad användning av lokalen till produktionskök var klart sedan tidigare.<br />

Förhoppningsvis kommer inom en nära framtid både saftning,<br />

syltning, bakning och gräddning av ostkaka att ske i det nya produktionsköket.<br />

För att återknyta till varumärket Trönögummans så fanns<br />

det vid Hållbara Trönö-projektets slut följande produkter till försäljning:<br />

Trönögummans äppelmust, Trönögummans ko-ost, Trönögummans<br />

getost, Trönögummans getmese och Trönögummans jordgubbar.<br />

För att ytterligare utveckla den lokala livsmedelsproduktionen i<br />

Trönöbygden samarbetade Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong> förening på<br />

föreningen RUTs initiativ om inköpet en mobil mejerivagn i september<br />

005. Den står nu uppställd i anslutning till Bystugan. Under<br />

hösten 005 och våren 006 iordningställdes vagnen för att uppfylla<br />

myndigheternas krav för ostproduktion. Förutom bygglov för att<br />

ställa upp vagnen och utredning om hygieni<strong>ska</strong> krav för produktionen,<br />

så har också en utredning gjorts om den biologi<strong>ska</strong> belastningen<br />

på det kommunala avloppsnätet i Trönö. När alla myndighetskrav var<br />

uppfyllda i maj 006 kunde två kvinnliga lantbruksföretagare starta<br />

ystning av ko- och getost. Under våren 006 har Bollnäs folkhögskola<br />

visat intresse för mejeriet med anledning av att de kommer att starta<br />

en mejeristutbildning. De behöver ha tillgång till ett litet mejeri för<br />

hantverksmässig osttillverkning då mejeriet i Bollnäs bara har slutna<br />

system.<br />

Kring den små<strong>ska</strong>liga livsmedelsförädlingen har en ny förening bildats,<br />

Mathantverk ekonomisk förening. Initiativtagarna är Föreningen<br />

Kvinnors resurs- och entreprenör<strong>ska</strong>psutveckling i Trönö- och Norralabygden<br />

(föreningen RUT), Trönöbygden ekonomisk förening<br />

samt Fäbodbrukarna i Gävleborg.<br />

Hyreslägenheter – exempel på önskemål om lokalt inflytande<br />

Sedan länge pågår samtal med det kommunala bostadsbolaget om att<br />

köpa lägenhetsinnehavet i Trönö. Centralt i byn bredvid både skolan<br />

och Bystugan ligger ett antal enplansbyggnader med sammanlagt 9<br />

lägenheter. Husen på Pettermatsvägen byggdes 957 och på Lertagsvägen<br />

1982. Det finns en uttalad vilja både från bostadsbolaget och


kommunen om en framtida förvaltning av lägenheterna i ett lokalt<br />

bostadsbolag. Problemet är att hitta den rätta köpeskillingen så att alla<br />

parter blir nöjda.<br />

Söderhamns kommun har ett stort överskott av bostadslägenheter och<br />

under 00 träffade kommunen avtal med Statens Bostadsnämnd om<br />

att 700 lägenheter skulle tas bort från bostadsmarknaden. Av de 9<br />

lägenheterna i Trönö är nästan alla uthyrda, men i kommunens översiktsplan<br />

beräknas 6 lägenheter stå lediga 0 0.<br />

Från lokalt håll ser man lägenheterna som en tillgång, en lokal resurs<br />

som måste tas tillvara. De äldsta husen är snart 50 år och de yngsta<br />

drygt 0 år, men underhållet är enligt föreningens bedömning mycket<br />

eftersatt. Föreningen menar att fastigheterna går med vinst men att<br />

intäkterna inte använts till underhåll utan fastigheterna har istället fått<br />

förfalla. Vinsten har istället gått in i allmännyttans bostadsbolag och<br />

”sponsrat” förluster och rivningar i centralorten. Som det är idag ”rin<strong>ner</strong><br />

pengarna ut” från bygden.<br />

Trönöbygden ekonomisk förening tog tidigt kontakt med bostadsbolaget<br />

för en diskussion om övertagande av fastigheterna. Man beställde<br />

även en besiktning av fastigheterna som underlag för ett bud. Arbetet<br />

utfördes i augusti 00 av en fastighetskonsult och en konsult inom<br />

VVS och byggnatio<strong>ner</strong>. Besiktningsmännen kom fram till en renoveringskostnad<br />

för de båda fastigheterna på drygt miljo<strong>ner</strong> kronor om<br />

man skulle åtgärda det som uppstått på grund av eftersatt underhåll.<br />

Med stöd av den utförda besiktningen har föreningen lagt ett bud till<br />

bostadsbolaget på miljo<strong>ner</strong> kronor. Det har inte accepterats. Mot<br />

detta <strong>ska</strong>ll ställas ett bokföringsmässigt värde på drygt miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

och ett enligt bostadsbolagets ordförande marknadsvärde på 6,5–7<br />

miljo<strong>ner</strong> kronor. Hyresintäkterna exklusive värme är upp<strong>ska</strong>ttade till<br />

närmare , miljo<strong>ner</strong> kronor per år. En anledning till att parterna inte<br />

kommit överens är deras olika syn på fastighetsunderhållet. Bostadsbolaget<br />

menar att man utför sedvanligt underhåll på fastigheterna, och<br />

föreningen med stöd av besiktningsprotokollet som hävdar ett betydande<br />

eftersatt underhåll. Diskussio<strong>ner</strong>na om övertagandet går vidare.


8. Socialt kapital<br />

Trönö som samhälle delar sin situation med många andra platser och<br />

Trönöbornas engagemang för sin bygd är inte heller ovanlig på något<br />

sätt. Omkring procent av <strong>Sverige</strong>s befolkning bor på landsbygden<br />

och i mindre orter, och Trönöbygden ekonomisk förening är i gott<br />

säll<strong>ska</strong>p med tusentals andra lokala utvecklingsgrupper runtom i hela<br />

landet. Föreningen gör helt enkelt det som behöver göras i ett lokalsamhälle<br />

och som ingen annan gjort eller gör. Föregående kapitel visade<br />

många intressanta och konkreta exempel på sådant lokalt utvecklingsarbete.<br />

År 2004 gick föreningen med i <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> och<br />

är alltså en av drygt 500 lokala utvecklingsgrupper (oktober 006)<br />

anslutna till <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>. Dessa lokala utvecklingsgrupper<br />

bidrar till att vitalisera demokratin, stärka ekonomin och <strong>ska</strong>pa tillväxt<br />

i hela landet 6 . Många grupper arbetar helt ideellt medan andra<br />

har haft möjlighet att också få del av externa offentliga projektmedel<br />

för att driva olika utvecklingsprojekt.<br />

Statsvetaren Robert D. Putnam är känd för sin tes om att en god<br />

medborgaranda bidrar till en fungerande demokrati och ekonomisk<br />

tillväxt. I den numera klassi<strong>ska</strong> studien av medborgarandans rötter<br />

i Italien Den fungerande demokratin 7 , har Putnam funnit att ju<br />

fler människor som är engagerade i frivilliga organisatio<strong>ner</strong> som till<br />

exempel sångkörer, fågelskådarklubbar och idrottsföreningar desto<br />

bättre fungerar demokratin och den ekonomi<strong>ska</strong> utvecklingen. Han<br />

har under tjugo år for<strong>ska</strong>t om Italiens regio<strong>ner</strong> och särskilt studerat<br />

orsak och verkan mellan god medborgaranda och ekonomisk tillväxt.<br />

Forskningsresultaten visar att det är medborgarandan som förutsäger<br />

ekonomin och inte tvärtom. Det är när människor gör saker tillsammans<br />

som medborgaranda och socialt kapital 8 <strong>ska</strong>pas. Man får förtroende<br />

för varandra och då vågar man också samarbeta. Förtroendet är<br />

6 <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, informationsfolder, 006<br />

7 Den fungerande demokratin. Medborgarandans rötter i Italien, Robert D. Putnam,<br />

996, SNS Förlag<br />

8 Med social kapital menar Putnam ’inslag i samhällsorganisationen, till exempel<br />

förtroende, normer och nätverk, som kan förbättra samhällseffektiviteten genom att<br />

underlätta samordnade operatio<strong>ner</strong>’.<br />

5


den mest avgörande komponenten i det sociala kapitalet. Då fungerar<br />

demokratin.<br />

Robert D. Putnam och hans kollega Lewis M. Feldstein analyserar i<br />

boken Better Together 9 en våg av modernt samhällsförnyande arbete<br />

i USA. Människorna som skildras i Better Together samarbetar i nya<br />

former som for<strong>ska</strong>rna kallar ”social aktivism”. Bokens berättelser<br />

visar den enastående förmågan hos sociala nätverk att göra det möjligt<br />

för folk att förbättra sina liv och livet för andra i sin omgivning.<br />

For<strong>ska</strong>rna konstaterar att det just nu är viktigare än någonsin att odla<br />

det sociala kapitalet. Socialt kapital tillskrivs en rad positiva egen<strong>ska</strong>per<br />

som är väsentliga för ett samhälles utveckling. Ett lands ekonomi<strong>ska</strong>,<br />

demokrati<strong>ska</strong> och sociala utveckling – på alla nivåer inklusive<br />

individnivån – mår bra av socialt kapital. Putnam gör en distinktion<br />

mellan det han kallar sammanbindande socialt kapital (bonding social<br />

capital) som utvecklas inom grupper och överbryggande socialt<br />

kapital (bridging social capital) som utvecklas mellan grupper. Han<br />

konstaterar att det är det överbryggande sociala kapitalet som är viktigast<br />

för att utveckla ett sunt samhälle, men att det också är den typ av<br />

socialt kapital som är svårast att utveckla.<br />

Sammanfattningsvis pekar berättelserna i Better together på att förtroende<br />

och samverkan <strong>ska</strong>pas bäst i liten <strong>ska</strong>la, men om syftet med<br />

de sociala nätverken är att få utökad makt och inflytande så krävs<br />

nätverkande i större <strong>ska</strong>la. Det kan till exempel lösas genom att <strong>ska</strong>pa<br />

nätverk av nätverk. Ytterligare en slutsats är att socialt kapital uppstår<br />

när man samarbetar mot ett bestämt mål, exempelvis när människor<br />

samarbetar för att få en bättre skola, förbättra grann<strong>ska</strong>pet eller sin<br />

privatekonomi. Man samarbetade inte för att <strong>ska</strong>pa socialt kapital,<br />

men att <strong>ska</strong>pa socialt kapital var en viktig del i utvecklingsstrategin i<br />

de tolv USA-exempel som for<strong>ska</strong>rna studerat. De fann också belägg<br />

för att socialt kapital kunde ”återanvändas” för att lösa andra lokala<br />

frågor som man inte ens hade tänkt på när den aktuella verksamheten<br />

startade. Alla fallstudier visade att relatio<strong>ner</strong> människor emellan och<br />

9 Better together, Restoring the American Community, Robert D. Putnam och Lewis<br />

M. Feldstein, 00 , Simon & Schuster Paperbacks<br />

6


engagemang i det civila samhället var väsentliga för att den representativa<br />

demokratin skulle fungera.<br />

Intressant med Better Together är for<strong>ska</strong>rnas slutsatser. De hävdar att<br />

det inte är enkelt att <strong>ska</strong>pa socialt kapital, att det tar lång tid, att det<br />

sker lokalt människor emellan, att det är viktigt med offentlig uppbackning<br />

från politiker och myndigheter samt att man måste <strong>ska</strong>pa<br />

nätverk av nätverk för att få makt och inflytande. Deras forskning visar<br />

att det finns många aktiviteter i det amerikan<strong>ska</strong> samhället som på<br />

ett nytt sätt, anpassat efter nutidens förhållanden och behov, är i färd<br />

med att renovera det amerikan<strong>ska</strong> samhället” (Restoring the American<br />

Community).<br />

Hur det kan gå till att utveckla det sociala kapitalet har Putnam analyserat<br />

i en tidigare for<strong>ska</strong>rrapport, Bowling Alone 0 , som avslutas med<br />

ett antal konkreta råd. Riktat till politiker och andra samhällsbyggare<br />

menar Putnam att ”statens verksamhet bör decentraliseras så långt<br />

som möjligt så att besluten förs <strong>ner</strong> till mindre, lokala församlingar”.<br />

Ett annat råd är att politiker bör lära sig mer om socialt kapital och<br />

kanske också utreda förväntade effekter av socialt kapital när nya<br />

program eller åtgärder <strong>ska</strong> införas.<br />

Trönöbygden ekonomisk förening skulle mycket väl kunna varit en<br />

av fallstudierna i Better Together om den haft ett internationellt fokus.<br />

Det finns stora likheter i arbetssätt och inriktning mellan flera av de<br />

amerikan<strong>ska</strong> exemplen och sven<strong>ska</strong> lokala utvecklingsgrupper och utvecklingsprojekt.<br />

Lokalt utvecklingsarbete på landsbygden i <strong>Sverige</strong><br />

skulle på motsvarande sätt kunna ses som en metod för att ”renovera<br />

det sven<strong>ska</strong> samhället”. Många aktiviteter i det lokala utvecklingsarbetet<br />

bidrar både direkt och indirekt till att stärka samhörigheten och<br />

vi-känslan i bygden . Ett socialt kapital och en god medborgaranda<br />

byggs upp som, enligt Putnam, bäddar för en demokratisk och ekonomisk<br />

utveckling.<br />

0 Den ensamme bowlaren. Den amerikan<strong>ska</strong> medborgarandans upplösning och<br />

förnyelse. Robert D. Putnam, SNS Förlag, 000<br />

Platsideologi. Bygderörelsen och demokrati<strong>ska</strong> perspektiv i det postindustriella<br />

samhället, Ulla Herlitz, 000, Fritzes förlag<br />

7


9. Greppet om demokratin<br />

I slutet av 980-talet mobiliserades hela landet i den europei<strong>ska</strong> kampanjen<br />

för landsbygdens utveckling. Kommittéer bildades runt om i<br />

<strong>Sverige</strong> och efter statens och folkrörelsernas gemensamma kampanj<br />

<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong> fortsatte det folkliga engagemanget i Folkrörelserådet<br />

<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>, numera <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>. Idag<br />

med drygt 500 deltagande lokala utvecklingsgrupper och omkring<br />

00 000 aktiva medlemmar. På regional nivå är grupperna organiserade<br />

i länsbygderåd och i ett 100-tal kommu<strong>ner</strong> finns kommunbygderåd.<br />

I Söderhamns kommun finns kommunbygderådet ALLIS där<br />

Trönöbygden ekonomisk förening ingår. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s roll<br />

är att ge stöd och röst åt byarörelsen på nationell nivå.<br />

Med målet att stärka den lokala nivåns inflytande över den egna bygdens<br />

utveckling och utveckla en kommunal pla<strong>ner</strong>ingsstrategi som<br />

byggde på den lokala utvecklingskraften samarbetade ett 0-tal kommu<strong>ner</strong><br />

i projektet 90-talets byapolitik. Engagemanget ledde vidare till<br />

en fortsättning under åren 99 – 996 med inriktning på samspelet<br />

mellan medborgare och kommun. Intresset för att utveckla arbetsmetoder<br />

ökade och ett 70-tal kommu<strong>ner</strong> deltog. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong><br />

hade huvudansvaret och satsningen var ett samarbete med dåvarande<br />

Glesbygdsverket, Boverket, Landstingsförbundet, Sven<strong>ska</strong> Kommunförbundet,<br />

länsstyrelser, arbetsmarknads-, social-, inrikes- och miljödepartementen.<br />

Ett flertal olika samarbetsmodeller växte fram i kommu<strong>ner</strong>na.<br />

En utvärdering utförd vid Örebro Universitet pekar på <strong>Hela</strong><br />

<strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s betoning av attitydförändringar som ett särskilt viktigt<br />

resultat av projektet. ”Byapolitiken börjar bli intressant för alltfler<br />

aktörer i det lokalpoliti<strong>ska</strong> förändringsarbetet, samtidigt som det tycks<br />

börja bli mer ”rumsrent” för ledande kommunala företrädare…”<br />

Deltagardemokrati<br />

Det är nu 0 år sedan. <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s tidiga och breda arbete<br />

med fokus på samspelet mellan medborgare och kommun har med-<br />

Byapolitiken. En utvärdering av ett antal samarbetsmodeller och dialogformer<br />

mellan kommu<strong>ner</strong> och lokala utvecklingsgrupper inom ramen för projektet<br />

Byapolitiken. Jan Olsson, Anette Forsberg, Novemus, Örebro Universitet, mars 997.<br />

8


verkat till att lägga grunden för de demokratisatsningar som under<br />

de senaste åren blivit allt vanligare ute i kommu<strong>ner</strong>na. I takt med<br />

samhällets demokratiproblem såsom sjunkande valdeltagande, min<strong>ska</strong>nde<br />

förtroende för politiker och politi<strong>ska</strong> institutio<strong>ner</strong>, den tilltagande<br />

känslan av politiskt utanför<strong>ska</strong>p, de otillräckliga kontakterna<br />

mellan styrande och styrda och det sjunkande antalet medlemmar i<br />

de politi<strong>ska</strong> partierna blir kommu<strong>ner</strong>nas demokratiutvecklande åtgärder<br />

en integrerad del av den kommunala verksamheten. De absolut<br />

vanligaste åtgärderna är olika typer av rådsorgan (fanns i 7 procent<br />

av kommu<strong>ner</strong>na) och andra deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar. Statsvetarna<br />

Gilljam och Jodal har i sin forskning undersökt 7 olika<br />

demokratiutvecklande åtgärder och funnit att kommu<strong>ner</strong>nas satsning<br />

på demokratiutveckling inte har resulterat i en mer vital demokrati<br />

med mer aktiva och tillitsfulla medborgare. ”Trots en lång rad olika<br />

analyser har vi inte funnit några belägg för att kommu<strong>ner</strong>na har lyckats<br />

administrera fram en bättre fungerande demokrati. De kommunala<br />

demokratisatsningarna måste tvärtom bedömas som misslyckade.”<br />

Intressant då att gå på djupet och i detalj studera demokratisatsningar<br />

för att få mer kun<strong>ska</strong>p. Statsvetaren Stig Montin har i fallstudien av<br />

demokratiutveckling i anslutning till medborgarstyrd samhällsservice<br />

i Tillberga kommit fram till följande ”Givet att det finns en stödjande<br />

organisering i lokalsamhället kan brukarinflytande leda till ett bredare<br />

aktivt medborgar<strong>ska</strong>p…däremot, vilket också är helt i linje med andra<br />

undersökningar, framstår det inte att ett sådant inflytande inte utan<br />

vidare smittar av sig till andra som inte är berörda brukare.” Resultatet<br />

visar att demokratisatsningen framför allt främjar inflytande och<br />

delaktighet hos brukarna.<br />

Representativ demokrati på lokal nivå<br />

Om deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar är mycket vanliga så gäller det<br />

motsatta för satsningar på att utveckla och testa modeller för representativ<br />

demokrati på lokal nivå, alltså under den kommunala. Det är<br />

Demokratiutveckling i sven<strong>ska</strong> kommu<strong>ner</strong>, Mikael Gilljam & Ola Jodal, CEFOS,<br />

Göteborgs Universitet, 005.<br />

Enkätundersökningen besvarades av 79 av landets då 89 kommu<strong>ner</strong>.<br />

Demokrati på entreprenad. En fallstudie av demokratiutveckling i Västerås<br />

kommun. CUReS, Örebro Universitet, 006. Artikel antagen för publicering i<br />

tidskriften Kommunal Ekonomi och Politik.<br />

9


endast Svågadalsnämnden i Hudiksvalls kommun, Områdesstyrelsen<br />

i Kall i Åre kommun och Kosternämnden i Strömstads kommun som<br />

utser ledamöter i allmänna val. Statsvetarna Jan Olsson och Ann-Sofie<br />

Lennqvist-Lindén 5 som har studerat Svågadalsnämnden pekar på<br />

några intressanta aspekter. De menar att Svågadalsnämnden har fungerat<br />

på ett klart tillfredsställande sätt och utgör en demokratisk formalisering<br />

av lokalt utvecklingsarbete som innebär att makt och ansvar<br />

blir tydligt. Ur ett demokratiskt förnyelseperspektiv anser for<strong>ska</strong>rna<br />

att den partiopoliti<strong>ska</strong> nämnden är en modell som bör prövas mer<br />

grundligt och långsiktigt och att den bör testas på flera ställen med<br />

varierande grundläggande strukturella förutsättningar.<br />

Att deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar är vanliga kan eventuellt förklaras<br />

med att de är ”lätta” att iscensätta. De kan organiseras inom ramen<br />

för befintliga regelverk. Representativa demokratisatsningar på lokal<br />

nivå är svårare att etablera på grund av rådande reglemente. Sålunda<br />

har förslaget till ett närråd i Österfärnebo i Sandvikens kommun nyligen<br />

dragits tillbaka från kommunfullmäktige efter rekommendation<br />

från SKL:s jurist. Kommunen hade pla<strong>ner</strong>at att val till närrådet skulle<br />

ske i allmänna val under hösten 006, vilket alltså inte skedde. Närrådet<br />

var tänkt att ha en rådgivande funktion till kommunen och bevaka<br />

lokala förhållanden, sprida information samt tillvarata lokala initiativ<br />

och utvecklingsmöjligheter. Österfärnebo Sockens Utvecklingsgrupp<br />

som engagerat sig för att få till stånd ett närråd menar att det är viktigt<br />

med legitimiteten, att sockenborna har möjlighet att välja sina lokala<br />

företrädare i allmänna val.<br />

Både i Svågadalen, Kall, Koster och Österfärnebo finns ett mycket<br />

gott och nära samarbete mellan den lokala utvecklingsgruppen och<br />

nämnden/rådet. De olika verksamheterna kompletterar varandra. Det<br />

framkom på Justitiedepartementets rådslag om lokal demokrati som<br />

genomfördes inom ramen för regeringens projekt Delaktiga <strong>Sverige</strong> 6 .<br />

5 Representativ demokrati utan partier. Utvärdering av Svågadalsnämnden 996-<br />

2001. Jan Olsson och Ann-Sofie Lennqvist-Lindén, Novemus, Örebro Universitet,2001.<br />

46 Rapport från Rådslag 1, Bygdens Röst – Yes! finns på www.regeringen.se/<br />

delaktigasverige och direkt på http://www.regeringen.se/content/ /c6/06/0 /9 /<br />

a5d d8.pdf<br />

0


Fördjupad Byapolitik<br />

<strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong> <strong>leva</strong>s Byapolitik i början av 990-talet banade väg<br />

för många nya deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningar. <strong>Sverige</strong> håller nu på<br />

att få en ny geografi. Kommunsammanslagningar diskuteras i den<br />

offentliga debatten. Samarbeten, förhandlingar och nätverksbyggande<br />

över kommungränserna ökar. Markus Gossas 7 , for<strong>ska</strong>re på Institutet<br />

för Framtidsstudier ställer frågan om det är en ny kommunreform<br />

som håller på att växa fram. Vidare kan diskussio<strong>ner</strong> och beslut med<br />

anledning av kommande förslag från Ansvarskommittén förmodligen<br />

leda till förändrade administrativa gränser. Redan nu kan vi se i den<br />

prakti<strong>ska</strong> politiken hur landets regio<strong>ner</strong> blir större och färre. Under<br />

nästa strukturfondsperiod delas landet in och administreras i åtta nya<br />

regio<strong>ner</strong> efter EU:s regionindelning för <strong>Sverige</strong> 8 . Det finns risk för att<br />

ett gap uppstår mellan nya större regio<strong>ner</strong> respektive kommu<strong>ner</strong>/kommunsamarbeten<br />

och medborgaren. Ett tomrum som inte enbart de<br />

deltagardemokrati<strong>ska</strong> satsningarna förmår fylla. Den stora frågan är<br />

hur medborgaren i framtiden kan få inflytande över platsen/platserna<br />

där det vardagliga livet utspelar sig.<br />

Och den intressanta konkreta frågan är på vilket sätt ägande, förvaltning<br />

och finansiering med mera <strong>ska</strong>ll organiseras för att garantera<br />

insyn, inflytande och ansvar. Utmaningen framöver för byar som<br />

Trönö är att finna former för att ta tillvara det lokala engagemanget på<br />

ett långsiktigt hållbart sätt och för kommu<strong>ner</strong> och andra berörda samhällsinstitutio<strong>ner</strong><br />

att i dialog med byarna utveckla hållbara former för<br />

samspelet mellan kommunen och medborgarna.<br />

7 Tidskriften Framtider som ges ut av Institutet för Framtidsstudier, vars senaste<br />

nummer 3/2006 har namnet ”<strong>Sverige</strong>s nya geografi”. Markus Gossas bidrar med en<br />

artikel ”Nätverksstyrning – statens sätt att reformera kommunsverige”.<br />

8 De s.k. NUTS nivåerna, för mer information sök på www.nutek.se, strukturfonder<br />

007- 0


10. Greppet om ekonomin<br />

Om Putnams forskning ger en kun<strong>ska</strong>psbakgrund till diskussionen om<br />

nyttan med att odla socialt kapital, så ger <strong>Sverige</strong>s Kommu<strong>ner</strong> och<br />

Landsting (SKL) i skriften Ta greppet om ekonomin 9 en plattform för<br />

hur ett förändringsarbete kring ”kommunens” ekonomi kan utformas.<br />

Visserligen utgår SKL från hela kommu<strong>ner</strong> som enheter, men erfarenheterna<br />

är enligt min bedömning intressanta och användbara att applicera<br />

även på delar av kommu<strong>ner</strong>, som Trönö till exempel. För övrigt<br />

har ju Trönö en gång i tiden varit en egen kommun. Logiskt förutsätter<br />

en god ekonomisk hushållning för hela kommunen att också kommundelarna<br />

bidrar med en god ekonomisk hushållning. Särskilt ur<br />

ett hållbarhetsperspektiv är det viktigt att alla delarna är i balans och<br />

bidrar till den gemensamma helheten.<br />

Ta greppet om ekonomin är utformad som en enkel manual. Det är<br />

inte bara rent ekonomiskt tänkande i SKL:s skrift utan faktiskt mest<br />

psykologi, organisation och framför allt strategi. En analysgrupp<br />

inom SKL har under en treårsperiod analyserat närmare sjuttio kommu<strong>ner</strong><br />

för att hjälpa dem i arbetet mot en balans i den kommunala<br />

ekonomin. Utgångspunkten i SKL-gruppens analyser är den rådande<br />

ekonomi<strong>ska</strong> obalansen och behovet av ett förändringsarbete för att<br />

stärka den ekonomi<strong>ska</strong> situationen. Den övergripande erfarenheten<br />

analysgruppen vill förmedla är att besparingar och gnetande inte ger<br />

någon e<strong>ner</strong>gi i organisationen. De har funnit att framgång kräver att<br />

man baserar förändringen på en mycket tydlig idé om vad man vill<br />

med verksamheten utifrån de resurser man har. Uppmaningen är glasklar:<br />

”Rikta därför intresset mot de resurser som finns kvar.” Deras<br />

erfarenheter pekar mot att följande steg måste tas för att lyckas med<br />

förändringsarbetet:<br />

Steg Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden<br />

Steg Välj strategi för anpassningen<br />

Steg Samla organisationen runt uppgiften.<br />

9 Ta greppet om ekonomin – en plattform för handling, <strong>Sverige</strong>s Kommu<strong>ner</strong> och<br />

Landsting, 00


Det första steget handlar om att <strong>ska</strong>pa en gemensam bild av läget.<br />

Men måste <strong>ska</strong>pa en samsyn på vad som är problem och också diskutera<br />

vad de ekonomi<strong>ska</strong> problemen egentligen beror på. Framför<br />

allt är det två frågor som behöver besvaras: vad består problemet av<br />

och hur stort är det? I nästa steg diskuterar man och väljer strategi.<br />

Analysgruppen konstaterar krasst att tyvärr löser sig problem sällan<br />

av sig självt. Det finns olika sätt att tackla ett problem, där ett är att<br />

man hoppas att det löser sig utan att man behöver göra något. Vanligen<br />

beroende på ”en väl utvecklad förmåga att placera orsakerna till<br />

problemet utanför kommunen och därmed också problemets lösning”.<br />

Det sista steget i förändringsarbetet är att samla organisationen runt<br />

uppgiften. För detta behövs en samsyn av nuläget, framtiden och strategin,<br />

med andra ord en vision som <strong>ska</strong> ge kraft i förändringsarbetet.<br />

Sedan är det dags för mobilisering av hela organisationen.<br />

Vad har Putnams teorier om socialt kapital, diskussionen om fördjupad<br />

byapolitik och SKL:s manual med varandra att göra och med det<br />

lokala utvecklingsarbetet i Trönö? Det är en fråga som jag återkommer<br />

till i det avslutande avsnittet ”Ta greppet om den lokala utvecklingen”,<br />

men först <strong>ska</strong> vi återvända till Trönö igen.


11. Tankar om det samhällsekonomi<strong>ska</strong> Trönö<br />

Inom projektet Hållbara Trönö har man alltså ställt sig frågan hur man<br />

kan värdera lokalt utvecklingsarbete; hur kan byautveckling ges ett<br />

samhällsekonomiskt värde? De bakomliggande tankarna kring det<br />

egna utvecklingsarbetets betydelse kretsar kring det lokala och kommunala<br />

samspelet och medborgarens roll 50 . Man upplever att man gör<br />

ett bra jobb, tar ett samhällsansvar och vill hitta långsiktigt hållbara<br />

lösningar på hur till exempel den lokala servicen kan organiseras och<br />

finansieras, arbetstillfällen <strong>ska</strong>pas, natur- och kulturresurser tillvaratas,<br />

inflytandet säkras och hur den lokala ekonomin kan stimuleras.<br />

Det är inte bara i Trönö utan på många andra platser i landet som<br />

lokala utvecklingsgrupper engagerar sig i frågor som har samhällsekonomisk<br />

nytta. Den tiden är förbi då man kan förvänta sig att kommunen<br />

<strong>ska</strong>ll göra allt. I framtiden måste invånarna själva ta ett större<br />

ansvar för till exempel lokal service och andra lokala angelägenheter<br />

och i det sammanhanget kommer de lokala utvecklingsgrupperna att<br />

ha en stor betydelse. En central fråga blir då vem som <strong>ska</strong> ta ansvar<br />

för vilka frågor och hur uppgifterna <strong>ska</strong> organiseras och finansieras?<br />

Exemplet som följer med biblioteket 5 visar hur en samhällsnyttig<br />

verksamhet gått från att från början ha varit initierad och driven av en<br />

förening som bildats för ändamålet, till att successivt bli en offentlig<br />

<strong>ska</strong>ttefinansierad verksamhet och efter nedläggning åter uppstått i<br />

föreningsdriven ideell form.<br />

Den första skolan i Trönö byggdes i Glamsta i mitten av 800-talet,<br />

men redan från slutet av 600-talet har barnen i Trönö haft viss<br />

organiserad läsundervisning. <strong>Läs</strong>- och skrivkunnigheten var inte så<br />

allmänt utbredd i mitten av 800-talet, och riksdagen antog med anledning<br />

av det en ny skolstadga 8 som innebar att allmän skolgång<br />

skulle ske i alla kommu<strong>ner</strong>. De böcker som fanns vid denna tid var<br />

främst religiösa skrifter, men även viss facklitteratur hade börjat ges<br />

ut. Det var framför allt jordbruk och hushållsfrågor som domi<strong>ner</strong>ade<br />

50 Tankarna och åsikterna i detta avsnitt baseras på intervju med projektledare i Trönö,<br />

mars 005<br />

5 Underlaget till avsnittet om biblioteksväsendet i Trönö fram tom bokbussen är<br />

hämtat ur Boken om Trönö, Trönö Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 00


facklitteraturen. För att ”befordra och sprida en allmän upplysning<br />

och kun<strong>ska</strong>p i andliga och världsliga ämnen såväl till äldre som<br />

yngre medlemmar i församlingen” 5 startades Trönö Biblioteksförening<br />

85 . De som tog initiativet var en grupp välbeställda män från<br />

Trönö. Medlem<strong>ska</strong>p i föreningen förutsatte nykterhet och kristligt<br />

uppförande och man betalade en krona i inträdesavgift. Föreningen<br />

skulle inte ha fler än 25 medlemmar eftersom man ansåg att det skulle<br />

vara svårt att hålla ordning och reda om man var för många. Biblioteket<br />

förlades till Glamsta skola och böcker inköptes årligen för<br />

inträdes- och årsavgifterna, och tillskott genom frivilliga insamlingar<br />

vid bröllop och begravningar. Enskilda perso<strong>ner</strong> skänkte böcker till<br />

biblioteket. Det var högt uppsatta och bildade perso<strong>ner</strong> som ansvarade<br />

för biblioteket; folkskolläraren, kommunfullmäktigeordföranden och<br />

en hemmansägare utgjorde den första styrelsen.<br />

Ledande perso<strong>ner</strong> inom församlingen började snart inse att biblioteket<br />

borde finnas tillgängligt för alla sockenbor. Den dåvarande Kyrkostämman<br />

anhöll hos föreningen om att få köpa in biblioteket. Köpet<br />

genomfördes 865 och överfördes så till församlingen. I reglementet<br />

för biblioteket framgår att böckerna man kunde låna skulle kunna<br />

”bidraga till befordrande av gudsfruktan, sedlighet, upplysning och<br />

ekonomisk förkovran”. Biblioteket var länge i Trönö församlings ägo,<br />

men på 9 0-talet började Trönö kommun anslå medel till bokinköp<br />

och man erhöll också statsbidrag till driften av biblioteket. När Trönö<br />

och Norrala kommu<strong>ner</strong> slogs samman 95 övergick biblioteket i den<br />

nya kommunens ägo. I början av 970-talet när Söderhamns storkommun<br />

bildades kom biblioteksfilialen att ingå i Söderhamns stadsbibliotek.<br />

Filialen fanns kvar i Trönö till början av 990-talet. Sedan under<br />

några år fanns det en bokbuss som kom till bygden en gång i veckan.<br />

Den upphörde i slutet av 990-talet och nu får Trönöborna låna sina<br />

böcker på huvudbiblioteket i Söderhamn 5 . En hel del av de gamla<br />

böckerna från folkbiblioteket finns fortfarande kvar i bygden, bland<br />

5 Ur stadgarna för Trönö Biblioteksförening, 85 , från Boken om Trönö, Trönö<br />

Hembygdsförening, Jan-Eric Berger, 00<br />

5 Gamla och sjuka kan fortfarande få sina låneböcker utkörda via huvudbiblioteket i<br />

Söderhamn.<br />

5


annat i Söderblomsgården, Trönögården, Rönningens bygdegård och i<br />

skolans referensbibliotek.<br />

Men… i Bystugan mitt i byn, i hallen på övervåningen, finns nu början<br />

till ett nytt lokalt bibliotek. En biblioteksgrupp har bildats. De<br />

organiserar skänkta böcker och håller öppet för utlåning en kväll i<br />

veckan. Boksamlingen består av 6 hyllmeter och vem som helst kan<br />

gå upp och låna med sig några böcker eller slå sig <strong>ner</strong> i en fåtölj och<br />

läsa. Mottot för det lilla biblioteket är ”Lämna en bok! Låna en ny!”<br />

Folk på landsbygden får ofta upp<strong>leva</strong> att lokal service läggs <strong>ner</strong> eller<br />

försämras, trots att man betalar samma <strong>ska</strong>tt som alla andra kommuninvånare.<br />

De frågar sig varför, när de dessutom samtidigt är tvungna<br />

att ta ett större eget ansvar och även betala både med privata pengar<br />

och ideellt arbete. Om man kunde hitta former för ett lokalt ansvarstagande<br />

för offentliga verksamheter skulle kommunen kunna få ut mer<br />

för pengarna. En modell kunde vara att kommunen bidrar med en pott<br />

pengar till den lokala organisationen som tar ett ansvar för den totala<br />

samhällsservicen på orten. Människor i Trönö är övertygade om att<br />

man genom lokal samordning kan lösa samhällsservicen på ett billigare<br />

och effektivare sätt. När organisatio<strong>ner</strong> blir för stora går det ut<br />

över verksamheten och man måste helt enkelt börja om från början. I<br />

Trönöbygden ekonomisk förening har de tagit det första steget i den<br />

riktningen. Nu är de intresserade av att få veta betydelsen av sitt lokala<br />

utvecklingsarbete och särskilt vad det har för samhällsekonomiskt<br />

värde. De vill helt enkelt ha ett kvitto på den samhällsnytta deras lokala<br />

engagemang ge<strong>ner</strong>erar. Går det? Och hur gör man?<br />

6


12. Analys – att sätta värde på lokalt utvecklingsarbete<br />

Utvärdering och värdering<br />

Utvärdering och värdering är två skilda saker. Slutrapporten 5 från<br />

Hållbara Trönö kan ses som en enkel variant av en utvärdering. Där<br />

beskrivs projektets omfattning som ett brett lokalt utvecklingsarbete<br />

med tyngdpunkt på e<strong>ner</strong>gifrågor, lokal ekonomi och lokal livsmedelsproduktion.<br />

Också Bystugan, internationella kontakter samt andra<br />

nationella och lokala aktiviteter har ingått i projektet. I projektutvärderingar<br />

sätts projektets mål i relation till utfallet. I Hållbara Trönö<br />

fanns specificerat ett antal mätbara mål för vad som enligt projektplanen<br />

skulle ha genomförts och uppnåtts vid projektets slut. Beträffande<br />

de uppställda målen konstateras i slutrapporten att de är av sådan<br />

karaktär att projektets aktiviteter inte hunnit ge måluppfyllelse till alla<br />

delar, utan att det är en process som kommer att ge resultat på längre<br />

sikt. Så långt projektets egen slutrapportering.<br />

Denna analys är ingen utvärdering och därför bedömer jag alltså inte<br />

projektet som sådant. Däremot har mina efterforskningar kring att<br />

värdera lokal utveckling i Trönö gett en djupare förståelse för lokalt<br />

förändringsarbete. Det lokala arbetet som föregått och även pågått<br />

parallellt med Hållbara Trönö visar att projektet är ett led i en långsiktig<br />

utvecklingsprocess. Resultat av förändringsarbetet i sin helhet kan<br />

inte tillskrivas enbart projektet och inte heller utläsas efter en relativt<br />

kort projektperiod. Bildandet av Trönöbygden ekonomisk förening<br />

angav en inriktning och en form för lokalt utvecklingsarbete som<br />

omfattar hela bygdens utveckling i syfte att främja medlemmarnas<br />

ekonomi<strong>ska</strong> och sociala intressen. Vad som skiljer föreningen från de<br />

många andra sammanslutningarna i Trönö är just den breda ansatsen<br />

att engagera sig för hela bygdens utveckling till gagn för medlemmarna.<br />

De tre projekten Trönökraft, Hållbara Trönö och Vänortsprojektet<br />

Arkangelsk har varit ett sätt för föreningen att växla upp det<br />

ideella arbetet med extern finansiering och bedriva ett mer omfattande<br />

arbete. Projekten var inte bara vilka projekt som helst utan de har<br />

bidragit till att uppfylla föreningens ändamål. Genom projekten har<br />

föreningen fått större resurser till det lokala utvecklingsarbetet; till<br />

5 Slutrapport Hållbara Trönö, stencil juli 006<br />

7


exempel har pengarna gjort det möjligt att anställa projektledare, delta<br />

i erfarenhetsutbyte, genomföra studiebesök och på många andra sätt<br />

stimulera den lokala utvecklingen. Det har gått snabbare och man har<br />

kunnat uträtta mer med hjälp av externa projektmedel än om arbetet<br />

enbart hade bedrivits med ideella krafter och resurser. Föreningen och<br />

projekten har gett det lokala utvecklingsarbetet en ordentlig skjuts<br />

framåt.<br />

Diskussion om att sätta värde på lokal utveckling utgår från exemplet<br />

föreningen Trönöbygden ekonomisk förening med fokus på<br />

arbetet inom projektet Hållbara Trönö och särskilt aktiviteten Trönö<br />

Brandvärn. Den lokala uppslutningen kring brandvärnet framstår som<br />

Trönöbygdens symbolfråga och därför kommer brandvärnet även<br />

i analysen att symbolisera diskussionen om att sätta värde på lokal<br />

utveckling. Trönö Brandvärn som exempel belyser många av de dimensio<strong>ner</strong><br />

som kan sättas i samband med värderingsdiskussionen.<br />

Även om brandvärnet är symbolen för det lokala utvecklingsarbetet är<br />

givetvis alla verksamheter som föreningen arbetat med viktiga.<br />

Att sätta värde på lokal utveckling är inte en helt lätt fråga att reda ut.<br />

Värde kan till exempel tolkas på olika sätt, dels som upp<strong>ska</strong>ttning av<br />

det lokala utvecklingsarbetet och dels som att arbetet har ekonomi<strong>ska</strong>,<br />

sociala eller ekologi<strong>ska</strong> värden 55 . Värdena enligt den första tolkningen<br />

är också de argument föreningen söker för att få förståelse, respekt<br />

och upp<strong>ska</strong>ttning för sitt lokala arbete. I förlängningen hoppas man<br />

att det <strong>ska</strong>ll leda till ett större lokalt inflytande och att en del av samhällets<br />

ekonomi<strong>ska</strong> resurser tilldelas den lokala nivån. En annan värderelaterad<br />

fråga är för vem verksamheten har ett värde; för enskilda<br />

perso<strong>ner</strong>, föreningar, företag, bygden, kommunen eller någon/något<br />

annat. Ytterligare en fråga är om värdet <strong>ska</strong>ll ses på kort eller lång<br />

sikt. Och är effekterna av det lokala arbetet direkta eller indirekta,<br />

och är verksamheterna hållbara i ett längre tidsperspektiv? För att gå<br />

på djupet i frågan om att värdera lokalt utvecklingsarbetet måste mer<br />

ingående studier utföras där verksamheterna kan identifieras, kvantifieras<br />

och prissättas. Det är en angelägen uppgift för for<strong>ska</strong>re att belysa<br />

vidare.<br />

55 Som påpekats i avsnitt så behandlas inte miljömässiga värden och effekter i<br />

denna studie.<br />

8


Exempel på samhällsekonomi<strong>ska</strong> studier<br />

Denna studie kommer inte att kunna ge svar på frågorna, utan har<br />

snarare ambitionen att inspiration till tankar kring de olika frågeställningarna.<br />

Att sätta värde på lokal utveckling är en komplex uppgift,<br />

och studier 56 av samhällsekonomi<strong>ska</strong> bedömningar visar tydligt att det<br />

behövs mer forskning på området. Särskilt med att bedöma det sammanlagda<br />

samhällsekonomi<strong>ska</strong> värdet av en lokal utvecklingsgrupps<br />

totala verksamhet. Det visar sig vara svårt till och med att bedöma<br />

effekterna av en enda enskild verksamhet. Glesbygdsverkets studie<br />

om de ekonomi<strong>ska</strong> konsekvenserna av en byskolas avveckling ger<br />

belägg för det argumentet. Det visade sig vara en markant skillnad<br />

mellan kommunens och Glesbygdsverkets respektive ekonomi<strong>ska</strong><br />

utredningar om ett och samma exempel. Skolförvaltningens besparingspotential<br />

var enligt kommunens beräkningar , miljo<strong>ner</strong> kronor<br />

och enligt Glesbygdsverket var besparingspotentialen endast mellan<br />

0 000–5 0 000 kronor. Dessutom konstaterades att i kommunens<br />

beräkningar var ett flertal externa effekter inte medräknade; såsom<br />

budgeterade renoveringskostnader, flyttkostnader, förlust av sju lokala<br />

arbetsplatser och förlust av socialt kapital och möjligheter för nyföretagande.<br />

Samhällsekonomi<strong>ska</strong> lönsamhetsbedömningar kan också verifiera<br />

besparingar. En studie utförd av statliga Boverket om ett boendeserviceprojekt<br />

visade att en mycket begränsad satsning mätt i utvecklingskostnader<br />

ledde till besparingar i miljonklassen. Genom att förändra<br />

organisationen och samverka med lokala aktörer i förmedlingen av<br />

ändamålsenliga bostäder till äldre och funktionshindrade perso<strong>ner</strong><br />

kunde kostnaderna min<strong>ska</strong>. Boverkets rapport om ekonomi<strong>ska</strong> effekter<br />

av samordnad service visar att ”Samverkan mellan lokala aktörer<br />

leder ofta till ekonomi<strong>ska</strong> besparingar genom samnyttjande av lokaler<br />

och personal. När samverkan blir överorganiserad och inte motsvaras<br />

av en betalningsvilja kan dock effekten bli den motsatta. Besparingar<br />

56 Underlaget till detta avsnitt är baserade på följande studier: Ekonomi<strong>ska</strong><br />

effekter, samordnad boendeservice (Boverket 99 ), Samhällsekonomisk analys av<br />

turism, (Andersson, 2001), Förutsättningar för fisketurismens utveckling i <strong>Sverige</strong><br />

(Fiskeriverket, 005), Samhällsekonomisk analys av glesbygdsbutiken (Statens Väg<br />

och transportforskningsinstitut, 00 ), Byskolan och det lokala samhällsbygget – en<br />

bygde- och kommunekonomisk analys av byskolor (Glesbygdsverket, 005)<br />

9


kan också uppnås när mer ansvar läggs ut på lokala aktörer. Förutom<br />

en stimulering av frivilliga insatser så bidrar detta till ökad flexibilitet<br />

och bered<strong>ska</strong>p i lokalsamhället inför framtida förändringar”.<br />

Ett annat statligt verk, Konsumentverket, har genomfört en samhällsekonomisk<br />

analys av nedläggning av butik i glesbygd. Där beräknas<br />

kostnaderna för de boende på en ort, samt konsekvenserna i form av<br />

ökade kostnader för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning. Förutsättningarna<br />

i studien var en ort med 0 perso<strong>ner</strong> i 789 familjer där<br />

avståndet till butiken ökade från till 9 kilometer när den lokala butiken<br />

stängde. Inköpen beräknades bli 0 procent billigare i den ”nya”<br />

butiken längre bort och kosta 5,5 miljo<strong>ner</strong> kronor, medan transportkostnaderna<br />

ökade till 7,7 miljo<strong>ner</strong> kronor. Nedläggningen av butiken<br />

skulle alltså ge en total kostnadsökning på , miljo<strong>ner</strong> kronor för<br />

konsumenten. Samhällsekonomiskt blir det en förlust då billigare<br />

inköp på stormarknaden äts upp av dyrare resor och ökade kostnader<br />

för färdtjänst, hemtjänst och hemsändning.<br />

Ytterligare ett sätt att studera den samhällsekonomi<strong>ska</strong> nyttan visar ett<br />

exempel för beräkning av totaleffekten för hela landet om alla i samma<br />

situation skulle utvecklas som de studerade företagen. I en studie 57<br />

om samhällsekonomisk vinst genom socialt företagande har man<br />

använt socioekonomiskt bokslut som metod för att beräkna effekterna<br />

av de två sociala företagen Vägen Ut! och Basta. ”Kooperativen drivs<br />

av perso<strong>ner</strong> som lämnat missbruk och kriminalitet bakom sig. Om<br />

alla som idag missbrukar narkotika skulle bli lika ”lönsamma” som<br />

kooperatörerna i Vägen Ut! skulle det innebära en samhällsvinst på<br />

5– 5 miljarder kronor årligen. Denna summa motsvarar ungefär<br />

hälften av statens totala utgifter för arbetsmarknadspolitik under ett<br />

år, eller hela landets årliga budget för utbildning och universitetsforskning.”<br />

Vid European Tourism Research Institute, ETOUR, i Östersund bedrivs<br />

bland annat forskning om samhällsekonomisk analys av turism.<br />

57 Ur samhällets perspektiv. Socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut för Vägen ut! kooperativen och<br />

Basta Arbetskooperativ, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog/SEE AB, Nutek, 006<br />

50


En studie redovisar med hjälp av samhällsekonomi<strong>ska</strong> metoder konsekvenser<br />

för både lokalbefolkningen och turister av en fiktiv turistisk<br />

utbyggnad. Studien belyser de samhällsekonomi<strong>ska</strong> kalkylernas<br />

ofullkomlighet. Det finns osäkerheter i <strong>ska</strong>ttade värden och det finns<br />

externa effekter som utelämnats; problem som tycks vara mer eller<br />

mindre allmängiltiga för samhällsekonomi<strong>ska</strong> analyser. De samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />

effekterna av ETOUR:s turismanalys kommenteras i studien:<br />

”Förutom företagsekonomi<strong>ska</strong> effekter ge<strong>ner</strong>erar turismen också<br />

så kallade externa effekter vilka påverkar en samhällsekonomisk bedömning<br />

utan att dessa effekter syns i en företagsekonomisk analys.<br />

Lokalbefolkningen påverkas av en ökande turism såväl positivt som<br />

negativt. En ökande sysselsättning till följd av turism anförs ofta som<br />

en positiv samhällsekonomisk effekt emedan ökande trafik och kriminalitet<br />

under turismens högsäsong kan utgöra negativa samhällsekonomi<strong>ska</strong><br />

externa effekter.”<br />

Naturvårdsverket och Fiskeriverkets rapport om förutsättningar för<br />

fisketurismens utveckling i <strong>Sverige</strong> diskuterar dess betydelse ur ett<br />

lokalekonomiskt perspektiv. Utredarna har funnit att det lokalekonomi<strong>ska</strong><br />

värdet kan vara betydande. De ekonomi<strong>ska</strong> effekterna <strong>ska</strong>pas<br />

inte enbart i fisketurismföretaget, fi<strong>ska</strong>ren lägger också pengar lokalt<br />

på fiskekort, kompletterande fiskeutrustning, livsmedel, kioskvaror,<br />

logi och restaurangbesök. ”Utgifter som blir till intäkter för olika näringsidkare,<br />

intäkter som går till lö<strong>ner</strong> och <strong>ska</strong>tter, intäkter som rullar<br />

runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomi<strong>ska</strong> effekter.”<br />

Vidare konstaterar man att fisketurismen har bidragit till att orter i<br />

glesbygden har kunnat upprätthålla nödvändig kommersiell service<br />

åt lokalbefolkningen. Fisketurism är ett av många uppslag som undersöks<br />

i Trönö och som skulle kunna ge ett framtida tillskott till den<br />

lokala ekonomin, antingen direkt eller indirekt.<br />

Kvalitativa värden<br />

Social redovisning och sociala bokslut 58 har blivit ett allt mer vedertaget<br />

sätt för föreningar och företag att komplettera traditionella ekono-<br />

58 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 00 . Nutek, R 00 :<br />

5


Figur 3 Hållbarhetsredovisning enligt Vis Vardi bi<br />

mi<strong>ska</strong> redovisningar. Caroline Hassel 59 som for<strong>ska</strong>t inom ämnet menar<br />

att:<br />

Genom att synliggöra den nytta organisatio<strong>ner</strong>na bidrar med till samhället<br />

kan omgivningen övertygas. I organisatio<strong>ner</strong> vilka inte drivs<br />

av vinstintresse handlar det om att visa omvärlden de icke finansiella<br />

värden som produceras. Det sociala bokslutet är ett sätt att redovisa<br />

för de samhälleliga mervärden som uppstår och åskådliggör en mer<br />

heltäckande bild av företaget och därmed ett mer rättvisande värde.<br />

Hon delar in modeller i dels kvalitativa värden och dels i kvantitativa.<br />

I den kvalitativa modellen uttrycks nyttan genom hur väl föreningen<br />

uppnått sina mål och vilka åtgärder som vidtagits, medan däremot den<br />

kvantitativa modellen visar vilken nytta föreningen gjort i monetära<br />

termer. Hon påpekar dock att det är problematiskt att värdera och redovisa<br />

de aktiviteter som den sociala redovisningen omfattar i pengar.<br />

De flesta sociala bokslut bygger på den kvalitativa modellen. Fördelen<br />

med social redovisning är att den tydligt synliggör verksamhe-<br />

59 Sociala bokslut, Caroline Hassel, www.socialredovisning.se ( 006 07)<br />

5


terna inom en förening. Ett socialt bokslut bör utföras av föreningens<br />

styrelse och involvera både egna medlemmar och andra aktörer som<br />

påverkas av verksamheterna.<br />

Kärt barn har många namn är ett gammalt ordspråk. Vid sidan av<br />

social redovisning håller begreppet hållbarhetsredovisning på att ta<br />

plats. Vis Vardi 60 är ett red<strong>ska</strong>p för att hjälpa organisatio<strong>ner</strong> att visa<br />

vilka värden man <strong>ska</strong>par i samhället. En slags social redovisning av<br />

en organisations mål och aktiviteter utifrån dess värdegrund i syfte att<br />

bidra till ett hållbart samhälle. Målgruppen är studieförbund, kyrkor<br />

och samfund, bygdeutvecklingsgrupper och andra grupper där sociala<br />

utvecklingsarbeten pågår. ”Att arbeta med demokratifrågor, integration,<br />

barn och ungas utveckling eller frågor som rör livsstil och miljö,<br />

eller att <strong>ska</strong>pa en bättre hushållning med naturresurserna och liknande<br />

är centralt för att bygga ett bättre samhälle.” Arbetet bedrivs av Studieförbundet<br />

Vuxenskolan, Sven<strong>ska</strong> kyrkan och Sven<strong>ska</strong> studiecentralen<br />

i Finland med stöd av Nordi<strong>ska</strong> Ministerrådet. Figur visar<br />

schematiskt den modell som Vis Vardi arbetar efter.<br />

Så är det dags att vi ger oss i kast med värdet av det lokala utvecklingsarbetet<br />

i Trönö och försöker belysa några kvalitativa värden,<br />

ekonomi<strong>ska</strong> värden och externa effekter, eller snarare fundera på och<br />

testa hur man skulle kunna gå tillväga.<br />

Kvalitativa värden – exemplet Trönöbygden ekonomisk förening<br />

Det lokala utvecklingsarbetets kvalitativa värde kan givetvis utformas<br />

på många olika sätt. Med hjälp av redan utarbetade metoder inom<br />

social redovisning/sociala bokslut 6 och hållbarhetsredovisning 6 som<br />

har blivit ett allt mer vedertaget sätt att komplettera den traditionella<br />

ekonomi<strong>ska</strong> redovisningen kan föreningar starta upp ett eget värderingsarbete.<br />

Antingen genom att helt enkelt använda sig av andras<br />

metoder eller låta sig inspireras till att utveckla egna lokalt anpassades<br />

verktyg.<br />

60 www.visvardi.se, kontaktperson Claes Becklin, Studieförbundet Vuxenskolan,<br />

claes@sv.se<br />

6 Social redovisning och sociala bokslut, en kartläggning 00 . Nutek, R 00 :<br />

6 www.visvardi.se<br />

5


I tabell , nästa sida, presenteras ett sätt att kartlägga och redovisa<br />

värdet av olika verksamheter utan att ange de ekonomi<strong>ska</strong> effekterna<br />

av respektive verksamhet. Försöket att visa Trönöbygdens ekonomi<strong>ska</strong><br />

förenings kvalitativa värden <strong>ska</strong>ll inte ses som något absolut, utan<br />

som ett diskussionsförslag. Medlemmar i föreningen och andra lokala<br />

aktörer skulle troligen inkludera fler aktiviteter, och kanske välja andra<br />

variabler och värden men också dra andra slutsatser.<br />

Ekonomi<strong>ska</strong> värden – exemplet Trönö Brandvärn<br />

Först en liten resumé av exemplet ur kommunens perspektiv. Söderhamns<br />

ekonomi<strong>ska</strong> resultat för år 000 uppgick till minus 0,6 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor. Räddningstjänsten redovisade ett underskott på 5 000<br />

kronor. Kommunfullmäktige hade beslutat om organisationsförändringar<br />

vilket innebar en avveckling av deltidsbrandkåren i Söderala<br />

och Trönö. Söderala avvecklades under år 000 genom att tio anställda<br />

slutade och tre fortsatte sin anställning i Söderhamn. Under 00<br />

avvecklades deltidsbrandkåren i Trönö och övergick som tidigare<br />

beskrivits till föreningsdrivet brandvärn i Trönöbygden ekonomisk<br />

förenings regi. Under första året betalade kommunen 500 kronor i<br />

ersättning. Året därpå hade brandvärnet kostat förvaltningen 22 000<br />

kronor, år 00 7 000 kronor och år 005 var ersättningen för de sju<br />

utryckningarna 000 kronor.<br />

Året före avvecklingen kostade det kommunen cirka 600 000 kronor<br />

att driva deltidsbrandkåren i Trönö som då hade anställda. Tabell<br />

, sidan 56, redovisar kommunens kostnader för räddningstjänsten i<br />

hela kommunen. Kostnaderna min<strong>ska</strong>de mellan åren 000– 00 med<br />

cirka 60 000 kronor. Därefter har kostnaderna ökat och räddningstjänsten<br />

har varje år haft ett budgetunderskott. Grundorsaken till budgetunderskottet<br />

00 uppges bero på höga kostnader i samband med<br />

sjukskrivningar och utbildning.<br />

Ur Trönöbygdens perspektiv, där nästan alla bybor är medlemmar i<br />

Trönöbygdens ekonomisk förening, är det inte svårt att dra slutsatsen<br />

att ett lokalt brandvärn utgör en trygghet för invånarna. Dock <strong>ska</strong><br />

brandvärnet enbart ses som en extra bonus, det är fortfarande den<br />

kommunala räddningstjänsten som har ansvaret för räddningstjänsten<br />

5


Tabell 3 Kvalitativa värden för verksamheter i Trönöbygden ekonomisk förening<br />

Verksamhet Värde Vinnare<br />

Brandvärn<br />

Bystuga<br />

Äppelmust<br />

Bygdekonto<br />

Trygghet<br />

Stärkt självkänsla<br />

Identitet<br />

Lokal service<br />

Affärslokaler<br />

Socialt kapital<br />

Lokal resursanvändning<br />

God produkt<br />

Tillgång till finansiering<br />

Lokalt kretslopp av<br />

pengar<br />

Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi Bättre kun<strong>ska</strong>per<br />

Elavtal<br />

Bredband<br />

”Parken” vid bystugan,<br />

dikesstädning m.m.<br />

Lägre kostnader<br />

Tillgänglighet<br />

Identitet<br />

Socialt kapital<br />

Snyggt<br />

Byavakt Trygghet<br />

Lokal mat Nya företag och jobb<br />

Lokal resursanvändning<br />

Hyreslägenheter<br />

Lokalt inflytande<br />

Bättre underhåll<br />

55<br />

Drabbade perso<strong>ner</strong><br />

Kommunen<br />

Försäkringsbolag<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag/förening<br />

Trönöbygden<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Konsumenter<br />

Trönöbygden ekonomisk<br />

förening<br />

Sparare<br />

Låntagare<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag/förening<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag/förening<br />

Besökare och Trönöbor<br />

Kommunen<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag/förening<br />

Polisen<br />

Enskilda perso<strong>ner</strong><br />

Företag/föreningar<br />

Kommunen<br />

Hyresgästerna<br />

Trönöbygden<br />

ekonomisk förening<br />

i Trönö. Den stora skillnaden mellan en kommunal deltidsbrandkår<br />

och Trönö brandvärn är att brandmännen i det lokala brandvärnet inte<br />

har jour, men vid larm larmas alla via personsökare. Och den som hör


Tabell 4 Kommunens kostnader för räddningstjänsten<br />

År<br />

Redovisad<br />

kostnad<br />

Underskott<br />

2000 17 860 000 325 000<br />

2001 17 258 000 278 000<br />

2002 17 987 000 543 000<br />

2003 18 210 000 113 000<br />

2004 19 034 000 168 000<br />

larmet åker. Som andrastation larmas brandvärnet vid de flesta typer<br />

av insatser inom Trönö. Dessutom kan brandvärnet larmas som förstärkning<br />

vid insatser i andra delar av kommunen. I juni månad 006<br />

anlitades brandvärnet vid utryckningar i tre kommu<strong>ner</strong> med anledning<br />

av det stora antalet omfattande skogsbränder i området.<br />

År 2005 var driftskostnaderna för brandvärnet drygt 62 000 kronor<br />

och ersättningen från kommunen 000 beräknat på en ersättning för<br />

fordonen motsvarande 5 6 kronor per timme. I dagsläget har Trönö<br />

Brandvärn 6 0 betalande medlemmar och medlemsavgifterna uppgår<br />

till drygt 5 000 kronor. De stora vinnarna på ett lokalt brandvärn är<br />

kommunen, försäkringsbolagen och enskilda invånare. Kommunen<br />

får för en billig penning snabba insatser vid larm i Trönö och extra<br />

förstärkning vid större olyckor i kommunen. Försäkringsbolagen får<br />

lägre utbetalningar då <strong>ska</strong>dornas omfång blir mindre på grund av<br />

att Trönös brandmän snabbt är på plats samt att enskilda perso<strong>ner</strong><br />

blir mindre drabbade. Ett exempel visar att försäkringsbolaget Dina<br />

Försäkringar upp<strong>ska</strong>ttningsvis tjänade cirka ,5 miljo<strong>ner</strong> kronor när<br />

brandvärnet, tack vare att de var snabbt på plats, kunde rädda ett bostadshus.<br />

Som erkännande sponsrar försäkringsbolaget föreningen<br />

med ett mindre bidrag som bland annat brukar användas till att bjuda<br />

brandmännen på julbord.<br />

Personalen vid brandvärnet består idag av 5 man och utrustningen<br />

utgörs av en släckbil, en tankbil och en brandstation, samma som<br />

under den kommunala tiden. Ersättningarna för insatserna vid skogs-<br />

56


änderna sommaren 006 har möjliggjort för brandvärnet att beställa<br />

en ny tankbil. Utrustningen inklusive byggnaden <strong>ska</strong>ll hållas i gott<br />

skick och personalen <strong>ska</strong>ll öva cirka 0– 5 timmar per år. I kommunens<br />

regi var brandmännen anställda, och i föreningens regi går<br />

det till så att vid larm räknas deltagande brandmän som anställda av<br />

Räddningstjänsten och får således lön för sin insats direkt av kommunen.<br />

För den nu nedlagda deltidsbrandkåren i Trönö betalade kommunen<br />

lö<strong>ner</strong>, underhåll av utrustning och brandstation, utbildning<br />

etcetera. Nu betalar kommunen enbart för själva utryckningarna,<br />

medan Trönöborna får stå för övriga kostnader och brandmännen övar<br />

ideellt. Förmodligen tjänar kommunen hundratusentals kronor per år<br />

på avvecklingen av deltidsbrandkåren i Trönö. De ekonomi<strong>ska</strong> effekterna<br />

för Söderhamns kommun torde under alla omständigheter vara<br />

betydande.<br />

Ekonomi<strong>ska</strong> värden – tid och pengar<br />

Att Trönöborna satsar både tid och pengar i civilsamhällessfären är<br />

inte unikt på något sätt. Sven<strong>ska</strong>rna är överlag ett föreningsaktivt<br />

folk. SCB:s levnadsnivåundersökning ( 000/ 00 ) visar att befolkningen<br />

i åldern 0–8 år i genomsnitt lägger drygt timmar om året<br />

på föreningsverksamhet. Omräknat för Trönös del skulle det motsvara<br />

7 0 0 timmar per år. En utredning från Sköndalsinstitutet 6 har studerat<br />

medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället, alltså<br />

ett vidare perspektiv där också ideellt oavlönat arbete utanför de vanliga<br />

medlemsbaserade föreningarna ingår. De visar att 5 procent av<br />

befolkningen i åldersgruppen 6–7 år under år 005 har utfört ideellt<br />

oavlönat arbete med i genomsnitt timmar per månad. För Trönö<br />

skulle det bli drygt 5 9 8 oavlönade timmar, vilket omräknat i pengar<br />

är knappt 9, miljo<strong>ner</strong> kronor. For<strong>ska</strong>rna bakom Sköndalsstudien<br />

poängterar att det ”viktigaste och mest anmärkningsvärda rönet är den<br />

påfallande stora stabilitet som präglar medborgarnas engagemang” 6 .<br />

En intressant aspekt är relationen engagemang och boendeortens stor-<br />

6 Medborgarnas insatser och engagemang i civilsamhället – några grundläggande<br />

uppgifter från en ny befolkningsstudie, Lars-Erik Olsson och Lars Svedberg,<br />

Sköndalsinstitutet, Ersta Sköndal Högskola. 005<br />

6 For<strong>ska</strong>rna har jämfört motsvarande studier från 99 , 998 och 005<br />

57


lek. Till exempel finns de mest engagerade männen i samhällen mellan<br />

500 och 10 000 invånare (där befin<strong>ner</strong> sig Trönö), där 56 procent<br />

är aktiva, medan motsvarande för en mellanstor stad är 5 procent, i<br />

de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö 7 procent och<br />

på landsbygden 9 procent. Motsvarande för kvinnor är 5, 7 respektive<br />

5 procent och på landsbygden 5 procent.<br />

En annan studie från Cefos vid Göteborgs universitet om formerna<br />

för samhällsengagemang 65 ger ytterligare belägg för ett stort folkligt<br />

deltagande. ”Organisatio<strong>ner</strong>, rörelser eller nätverk används alltså av<br />

var sjunde medborgare som ett medel för att påverka i någon eller<br />

några samhällsfrågor… Nära varannan av den sven<strong>ska</strong> befolkningen,<br />

8 procent, säger sig ha försökt åstadkomma en förbättring eller motverka<br />

en försämring i samhället under den senaste tolvmånadersperioden.”<br />

Dessutom nyttjas organisatio<strong>ner</strong>na också som påverkansinstrument<br />

av andra än sina egna medlemmar. De fyra vanligaste formerna<br />

för politiskt deltagande under ett år var ekonomiskt stöd 8 procent,<br />

namninsamling procent, konsumtion 7 procent och kollektiv organisering<br />

procent. Upp<strong>ska</strong>ttningsvis skulle då 90 perso<strong>ner</strong> i Trönö<br />

deltagit i kollektiv organisering och 05 perso<strong>ner</strong> bidragit med ekonomiskt<br />

stöd. I verkligheten bidrar medborgare och företag i Trönö med<br />

frivilliga bidrag för att åstadkomma en förbättring eller motverka en<br />

försämring, mer än vad som tycks vara vanligt jämfört med genomsnittssiffrorna<br />

för hela landet. Under år 005 gav till exempel 6 0<br />

perso<strong>ner</strong> ekonomiskt stöd till Trönö Brandvärn genom att betala medlemsavgift<br />

till föreningen.<br />

Förutom allt frivilligt ideellt arbete betalar Trönöborna alltså cirka<br />

5 000 kronor årligen i medlemsavgift till Trönöbygden ekonomisk<br />

förening för att finansiera Trönö Brandvärn. Dessutom ger också en<br />

del av föreningens ideella arbete ett tillskott i pengar. Bygdebladet<br />

som utkommer fyra gånger per år ger ett överskott genom annonsintäkterna.<br />

Likaså har satsningen på Trönögummans Äppelmust och<br />

försäljningen av musten gett ett mindre överskott. Även uthyrningen<br />

av butikslokalen till Trönö Skapande Händer, Trönö friskvård och<br />

65 Former för samhällsengagemang. En jämförande studie av gamla och nya rörelser.<br />

Erik Amnå, 006.<br />

58


RUT-kontoret i Bystugan ge<strong>ner</strong>erar en inkomst till föreningen. Överskottet<br />

placeras på bygdekontot och kan på så sätt bidra till det lokala<br />

kretsloppet av pengar. På bygdekontot finns idag drygt 233 000 kronor<br />

på 8 sparares enskilda konton, pengar som via JAK Medlemsbank<br />

kan lånas ut till lokala verksamheter. Som nämnts tidigare har<br />

föreningen åtskilda ekonomier för brandvärnet och byalaget. Medlemsavgifterna<br />

går helt och hållet till brandvärnet medan byalaget går<br />

runt på projektbidrag och intäkter från äppelmusten, uthyrning, bygdeblad,<br />

kopiering, Internet, arrangemang och andra småtjänster som<br />

föreningen utför.<br />

Under projektet Trönökraft upp<strong>ska</strong>ttar föreningen att cirka 500–<br />

000 (i beräkningen används medelvärdet 750) ideella arbetstimmar<br />

satsades i olika aktiviteter. Bara i visionsarbetet med handlingsplanen<br />

Trönös framtid i egna händer deltog omkring 70 perso<strong>ner</strong>. I<br />

projektet Hållbara Trönö har man registrerat ideella arbetstimmar<br />

under 8 månader 65 , vilket innebär cirka 0 timmar i månaden.<br />

Det motsvarar ungefär en arbetsvecka per månad. Ideellt arbete i till<br />

exempel EU-programmet Leader+ räknas som lokal medfinansiering<br />

och beräknas utifrån en schablon på 75 kronor per timme. Sammanlagt<br />

har föreningen i dessa två projekt beräknat de ideella insatserna<br />

till 88 timmar, vilket i pengar motsvarar drygt 50 000 kronor.<br />

På ett fåtal platser i <strong>Sverige</strong> finns försök eller permanenta organ för<br />

lokalt inflytande 66 . Kallbygden i Åre kommun har en lokal områdesstyrelse.<br />

Kostnaderna för sammanträden och ledamöternas engagemang<br />

löper utslaget per ledamot inklusive suppleanterna till 500<br />

kronor per år. Styrelsen för Trönöbygden ekonomisk förening består<br />

av ledamöter samt adjungerade och har haft 0 sammanträden<br />

under år 005. På motsvarande sätt kan deras styrelsearbete värderas<br />

till 75 000 kronor.<br />

Osäkerheten är stor beträffande de ekonomi<strong>ska</strong> beräkningarna av<br />

både tid och pengar som används som instrument för att genomföra<br />

verksamheter enligt projektpla<strong>ner</strong>na. Däremot är det otvivelaktigt så<br />

66 Bygdens Röst – mellan medborgare och kommun, Ulla Herlitz, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong><br />

<strong>leva</strong>, 00<br />

59


att de båda projekten tillsammans har dragit in närmare 800 000 kronor<br />

i projektbidrag till bygden, pengar som kommer Trönöbygdens<br />

befolkning tillgodo genom projektets olika verksamheter. Sammanlagt<br />

har de två projekten i ideell arbetstid samt projektmedel bidragit<br />

med , miljo<strong>ner</strong> kronor till lokal utveckling i Trönö. Dessutom<br />

inbringar föreningens ”affärsverksamheter” årligen upp<strong>ska</strong>ttningsvis<br />

omkring 0 000 kronor till byalagets kassa, och omkring 70 000 kronor<br />

till brandvärnets kassa. I det senare fallet beror det ju tyvärr på<br />

hur mycket det brin<strong>ner</strong> i Trönö och angränsande områden!<br />

Externa effekter<br />

Det lokala utvecklingsarbetet gör att det händer saker i Trönö och vi<br />

har konstaterat att verksamheter kan övertas, startas, utvecklas och<br />

kanske också avvecklas. Både direkt genom föreningens och projektens<br />

arbete, men även genom att andra också ”drabbas” av den positiva<br />

anda som en bygd upplever när fler börjar intressera sig för samma<br />

saker. Och bestämmer sig för att göra något åt det. Det ena ger det andra<br />

och indirekta effekter uppstår. Omsättningen i lanthandeln, puben,<br />

vandrarhemmet, enskilda satsningar på Bed and Box och campingen<br />

ökar givetvis när omvärlden och bygden ”upptäcker” Trönö. Projektet<br />

Hållbara Trönö utnyttjade till exempel vandrarhemmet och puben för<br />

sina besökare som beräknas ha spenderat cirka 5 000 kronor där.<br />

Och köptroheten är relativt stark i bygden för den lokala lanthandeln<br />

– med egen charkavdelning – cirka 60 procent. Satsningarna på jobb i<br />

bygden med turism och lokal mat ger också indirekta effekter på den<br />

lokala servicen. Kundunderlaget och omsättningen blir helt enkelt<br />

större. Att det finns lanthandel, pub och övernattningsmöjligheter gör<br />

det möjligt att satsa på turism, exempelvis fisketurism som ge<strong>ner</strong>erar<br />

mer inkomster lokalt och hjälper till att få upp lönsamhet i verksamheterna.<br />

Satsningarna medför också att man förhoppningsvis slipper<br />

en eventuell framtida nedläggning av lanthandeln, en mycket vanlig<br />

situation på många platser runt om på landsbygden.<br />

En kraft i sig är självkänslan i bygden över att ha klarat av kampen<br />

om brandvärnet och den stimulerar. Trönö har fått ett mejeri, en bio-<br />

60


graf, en hantverksbutik etcetera. Det tycks råda en stämning av positiv<br />

viljekraft i bygden; kan vi rädda brandvärnet så kan vi även…<br />

För att göra en rättvis analys av drivkrafterna måste man se på hela<br />

den lokala kontexten, i nutid och historiskt. Som tidigare skildrats<br />

har Trönö en lång historia av lokalt engagerade medborgare samt<br />

andra stora och små föreningar som är aktiva i Trönöbygden. Sammantaget<br />

bäddar detta för en inte orealistisk tanke att den lokala kontexten<br />

har en stor betydelse för dagens lokala utvecklingsarbete. Kan<br />

Hembygdsföreningen och Söderblomsspelen dra 70 000 besökare till<br />

Trönö så kan väl vi i Trönö… rädda brandvärnet!<br />

Inte bara Hembygdsföreningen utan också många andra föreningar<br />

har hjälpt till att sätta Trönö på kartan och Trönö Brandvärn har blivit<br />

en rikskändis genom att ha uppmärksammats i rikspressen. Kommu<strong>ner</strong><br />

lägger <strong>ner</strong> miljontals kronor om året på varumärkesprojekt för<br />

att förbättra sin image och locka invånare, turister och företag till den<br />

egna kommunen. Att aktivt varumärka sin bygd är ett långsiktigt och<br />

mödosamt projekt. Till exempel har Möbelriket i Lammhult, mitt den<br />

småländ<strong>ska</strong> skogen, jobbat med att varumärka Lammhult under mer<br />

än 5 års tid. Och nu är Möbelriket ett av norra Europas mest designtäta<br />

områden. I Lammhult har man lyckats och aktörerna berättar<br />

gärna om hur viktigt fokuseringen på platsen och det lokala har varit<br />

i utvecklingen 67 . Andra vittnar också om hur viktigt det är att utveckla<br />

varumärket kring platsen 68 och ett sådant arbete kan initialt omfatta<br />

följande moment och kostnader:<br />

Fördjupad nulägesanalys 300 000–500 000 kr<br />

Strategifas 300 000–500 000 kr<br />

Implementeringsfas 300 000–500 000 kr<br />

Uppföljningsfas 150 000–300 000 kr<br />

Vanligtvis har man också bekostat en förstudie, och när väl kommunen<br />

har bestämt sig för att köra ett varumärkesprojekt följer årliga<br />

67 Presentation på lokalekonomidagarna vid Växjö Universitet 006, Att varumärka<br />

en plats, Anders Wisth, projektledare<br />

68 Förstudie kring varumärkesprojekt (Värnamo, 00 )<br />

6


kostnader på miljontals kronor för marknadskommunikation. Nu har<br />

en sådan satsning aldrig varit aktuell för Trönö. Där sker istället en<br />

varumärkning av platsen på ideell basis (kanske omedvetet) genom<br />

den verksamhet som föreningen bedriver i brandvärnet och i byalaget.<br />

Och som Hembygdsföreningen redan tidigt initierat genom aktiviteter<br />

kring minnet av Nathan Söderblom. Att varumärka Trönö har inte har<br />

varit ett uttalat medel eller mål i föreningarnas verksamheter. Frågan<br />

är hur man kan värdesätta och utnyttja att Trönö har blivit lite av en<br />

rikskändis? På skämt, kanske skulle jag kunna höra följande dialog på<br />

spårvagnen i Göteborg:<br />

– Vet du var Söderhamn ligger?<br />

– Tror det är i Norrland, någonstans i närheten av Trönö!<br />

Som synes har det lokala utvecklingsarbetet i Trönöbygden <strong>ska</strong>pat en<br />

mängd positiva kvalitativa värden, kvantitativa värden och externa<br />

effekter. Det vore intressant, men inte möjligt inom ramen för denna<br />

studie, att sätta ett ekonomiskt värde på de genomförda verksamheterna.<br />

Den uppgiften passar jag vidare till lokala utvecklingsgrupper<br />

och for<strong>ska</strong>rkollegor. I följande kapitel gör jag dock ett inspel som<br />

inspiration till hur man kan skulle kunna mäta lokal utveckling och i<br />

slutkapitlet några kommentarer på temat att ta greppet om den lokala<br />

utvecklingen.<br />

6


13. Hur kan man mäta värdet av lokal utveckling<br />

Fördelen med att mäta lokal utveckling är främst att verksamheterna<br />

och bygdens utveckling synliggörs och kan ges ett värde.<br />

Om man vill mäta värdet av lokal utveckling, beror tillvägagångssättet<br />

på vem man är. De refererade samhällsekonomi<strong>ska</strong> analyserna har<br />

uppvisat brister, dels i fråga om vilka variabler man beaktar i analysen<br />

och dels hur man värderar variablerna. Är man for<strong>ska</strong>re och utredare<br />

är det önskvärt att gå både mer på djupet i studierna och utveckla mer<br />

ge<strong>ner</strong>ella beskrivnings- och mätmetoder. Social redovisning, sociala<br />

bokslut, socioekonomi<strong>ska</strong> bokslut och hållbarhetsredovisningar är exempel<br />

på ge<strong>ner</strong>ella metoder som kan användas mer allmänt. En annan<br />

metod är LEA-konceptet som Coompanion i Västmanland (före detta<br />

Kooperativ Utveckling) och SCB erbjuder. Är man en lokal aktör är<br />

intresset inriktat på att kunna följa och värdera sin egen verksamhet<br />

och bygdens utveckling på ett enkelt sätt. Föreningar, vare sig de är<br />

ideella föreningar eller ekonomi<strong>ska</strong> föreningar, upprättar årligen verksamhetsberättelser<br />

och ekonomi<strong>ska</strong> berättelser som speglar föreningens<br />

verksamhet. De skulle kunna utgöra basen för utvecklingen av ett<br />

nytt värderingsverktyg, ett byaekonomiskt bokslut.<br />

Många aktiva i lokalt utvecklingsarbete är fokuserade på att göra, att<br />

se ett resultat. De är verkliga samhällsentreprenörer. Man vill inte ha<br />

för mycket pappersarbete och byråkrati utan resultat. Samtidigt är det<br />

viktigt att värdera de många små insatser som inte syns som att ringa<br />

samtal, transporter till återvinningsstationen, hämta äpplen, måla<br />

brandstationen, rensa ogräs, kopiera bygdebladet etcetera. Det vill<br />

säga alla de små prakti<strong>ska</strong> saker som måste göras för att allt annat <strong>ska</strong><br />

fungera. Ska allt arbete redovisas med ideella arbetstimmar och kostnader<br />

blir det lätt mycket byråkrati och gan<strong>ska</strong> tråkigt. Så varför inte<br />

utveckla ett eget mät- och värderingsinstrument som passar den egna<br />

verksamhetens syften och mäter det väsentligaste?<br />

Grunden skulle kunna vara en kombination av sociala/socioekonomi<strong>ska</strong><br />

bokslut, hållbarhetsredovisning, lokalekonomisk analys<br />

och föreningens årsredovisningar. Instrumentet <strong>ska</strong>ll vara enkelt att<br />

6


använda och lätt att tolka. Det finns två viktiga aspekter av att göra<br />

instrumentet själv. För det första får man inflytande över värderingsprocessen<br />

och för det andra kan man med årliga redovisningar både<br />

synliggöra och följa sin egen förenings och bygdens utveckling, samt<br />

pla<strong>ner</strong>a och korrigera verksamheten där så behövs. Att ha inflytande<br />

över processen innebär till exempel att det är föreningen som väljer<br />

variabler och vilka värden variablerna <strong>ska</strong> tilldelas. Istället för att<br />

försöka beräkna ett monetärt värde för verksamheterna, vilket kan<br />

vara mycket komplicerat och tidskrävande, kan man bestämma sig för<br />

en grundvärdering att mäta utifrån. Tabell 5, motstående sida, är ett<br />

exempel där de listade verksamheterna är sådana som föreningen engagerat<br />

sig i, men kan givetvis också omfatta andra lokala verksamheter.<br />

Grundvärderingen är att Trönöborna <strong>ska</strong>ll ha lokalt inflytande<br />

och ”värderingen” ges då i alternativen Ja eller Nej. Har man lokalt<br />

inflytande eller har man det inte. I ett verkligt byaekonomiskt bokslut<br />

anpassas variabler och värden till föreningens grundläggande värderingar<br />

och mål för det lokala utvecklingsarbetet.<br />

En modell för att värdera lokal utveckling bör innehålla variabler som<br />

beskriver både den egna verksamheten och bygdens utveckling. Värden<br />

kan, där så är möjligt, anges i pengar, men också som kvalitativa<br />

värden. Som underlag för val av variabler ges följande exempel:<br />

SCB erbjuder ett faktaunderlag för lokalekonomi<strong>ska</strong> analyser 69 .<br />

I paketet ingår uppgifter om:<br />

• Befolkning<br />

• Förvärvsinkomst<br />

• Disponibel inkomst<br />

• Arbetsställen<br />

• Detaljhandel<br />

• Fastigheter<br />

• Förvärvsarbetande<br />

• Hushållens utgifter<br />

69 Se www.scb.se, välj Sök och skriv in LEA. En av sökträffarna leder till en sida<br />

om lokalekonomisk analys där man kan <strong>ladda</strong> hem ett LEA-exempel. LEA statistik<br />

underlaget kan beställas för ett eget konstruerat geografiskt område och kostar 3.000<br />

kr plus moms. Priset är satt utifrån minst 0 beställare.<br />

6


Andra variabler som kan vara intressanta att följa:<br />

• Inflyttade<br />

• Utflyttade<br />

• Födda<br />

• Avlidna<br />

• Turister<br />

• Föreningar<br />

• Kulturaktiviteter<br />

• Evenemang<br />

• Bygdekonto<br />

• Mottagna studiebesök<br />

• Ideellt arbete<br />

• Kriminalitet<br />

• Servicefunktio<strong>ner</strong><br />

• Etcetera<br />

Tabell 5 Lokalt inflytande över lokala verksamheter<br />

Verksamhet Lokalt inflytande<br />

Brandvärn Ja<br />

Bystuga Ja<br />

Äppelmust Ja<br />

Bygdekonto Ja<br />

Förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi Nej<br />

Elavtal Ja<br />

Bredband Ja<br />

”Parken” vid bystugan Ja<br />

Byavakt Ja<br />

Lokal mat<br />

Hyreslägenheter Nej<br />

Ja<br />

Äppelmust<br />

Getost<br />

Ko-ost<br />

65


14. Ta greppet om den lokala utvecklingen<br />

Trönöborna gör saker tillsammans. De räddar brandvärnet, öppnar<br />

bystuga, plockar äpplen och mustar dem, sparar på bygdekonto, lär<br />

sig mer om förnyelsebar e<strong>ner</strong>gi, förbättrar elavtalet, får tillgång till<br />

bredband, iordningställer parken, vaktar bygden, producerar lokal<br />

mat och hoppas framöver kunna ta över både lanthandelsfastigheten<br />

och kommunens bostadsbestånd. Det gemensamma arbetet inte bara<br />

åstadkommer en förbättring eller motverkar en försämring i samhället,<br />

utan stärker sammanhållningen i Trönöbygden och utvecklar det<br />

sociala kapitalet. Helt naturligt gör man det som statsvetaren Robert<br />

D. Putnam anser vara en förutsättning för att ta greppet om demokratin<br />

och ekonomin. Det är medborgarandan och demokratin som förutsäger<br />

ekonomin och inte tvärtom.<br />

En intressant iakttagelse under mitt arbete med Trönös lokala utvecklingsarbete<br />

har varit ett fenomen som skulle kunna kallas ”det går<br />

inte längre, nu måste vi dra åt tumskruvarna” eller ”cirkeln är sluten”,<br />

beroende på vilken aktör som betraktar händelseförloppet. Fenomenet<br />

har illustrerats ett par gånger i studien, och ytterligare en kommer<br />

<strong>här</strong>. Trönö var ju en egen kommun fram till sammanslagningen med<br />

Norrala 95 . Jag frågade ordföranden i Trönöbygden ekonomisk<br />

förening var i samhället kommunalhuset låg på den tiden. Svaret jag<br />

fick var:<br />

Något ”kommunhus” vet jag inte om, men innan sammanslagningen<br />

med Norrala (det vill säga före storkommunen) hade Trönö kommunfullmäktige<br />

sitt sista möte på övervåningen till det vi nu kallar Bystugan!<br />

(på den tiden ”Danielssons kafé)<br />

Trönös egen sista folkvalda kommunfullmäktigeförsamling hade<br />

alltså sitt sista sammanträde i det hus som föreningen 00 köpte<br />

för 00 000 kronor med hjälp av ett lån i JAK Medlemsbank och där<br />

föreningens styrelse idag håller sina sammanträden. Förstår ni vartåt<br />

det lutar? Biblioteket startades på sin tid av ideella krafter, övertogs<br />

av kommunen som så småningom avvecklade biblioteket. Idag finns<br />

en ideell biblioteksgrupp som ansvarar för föreningens lilla bibliotek<br />

66


i bystugan. Och så brandvärnet. Det började som en frivillig brandkår,<br />

övertogs av kommunen, avvecklades och övergick till den lokala<br />

föreningen. Frågan är om greppet över demokratin är på väg i samma<br />

cirkulära bana! Trönö kommun bildades 86 , övertogs av Norrala<br />

95 och Söderhamn 970 för att drygt 0 år senare återuppstå i en<br />

postmodernistisk form som bygger på privat engagemang för bygdens<br />

utveckling.<br />

En lokal demokrati behöver en lokal demokratisk institution. Frågan<br />

är hur den <strong>ska</strong> organiseras. Vilken form passar bäst för att ta tillvara<br />

det lokala engagemanget på ett långsiktigt hållbart sätt och öppna för<br />

ett större lokalt inflytande och medverkande? Kommu<strong>ner</strong> och andra<br />

berörda samhällsfunktio<strong>ner</strong> måste bygga vidare på en dialog med<br />

byarna och utveckla hållbara former för samspelet med medborgarna.<br />

Många frågor som en lokal utvecklingsgrupp arbetar med har koppling<br />

till den kommunala verksamheten och det finns många tänkbara<br />

sätt att organisera samspelet mellan medborgare och kommun 70 :<br />

• På distans – behåller allt som det är idag. Det vill säga kommunen<br />

bestämmer<br />

• Lokalt med indirekt valda politi<strong>ska</strong> partier – inrättar en traditionell<br />

kommundelsnämnd<br />

• Lokalt med personval – inrättar en direktvald kommundelsnämnd,<br />

som i Svågadalen<br />

• Lokalt med en kombination av personval och indirekt valda politiker<br />

– inrättar en lokal nämnd där hälften av ledamöterna är direktvalda<br />

lokalt och hälften är indirekt tillsatta politiker, som i Kall<br />

• Lokalt med personval – inrättar en lokal ”rådgivande” nämnd, som<br />

på Koster<br />

• Brukarstyrelse – funktionellt deltagande för en verksamhet<br />

• Förvaltning på öppet anbud – traditionell upphandling<br />

• Förvaltning av den lokala ekonomi<strong>ska</strong> föreningen på uppdrag av<br />

kommunen<br />

• Den lokala ekonomi<strong>ska</strong> föreningen övertar verksamheterna och<br />

säljer tjänster<br />

70 Flera av exemplen är beskriva i skriften Vi utvecklar demokratin, <strong>Hela</strong> <strong>Sverige</strong> <strong>ska</strong><br />

<strong>leva</strong>, 2006. Skriften finns att <strong>ladda</strong> hem från www.bygde.net.<br />

67


En lokal ekonomi behöver en finansiell institution. Ända fram till<br />

970-talet drev Föreningsbanken ett lokalkontor i Trönö och tidigare<br />

fanns också en jordbruk<strong>ska</strong>ssa. Kanske fanns från början en äkta<br />

sparbank som såg till bygdens utveckling och lät överskottet gå tillbaks<br />

till bygdens allmänna utveckling. Det finns fortfarande ett 70-tal<br />

sådana banker i <strong>Sverige</strong> och dessutom två kooperativa banker 7 som<br />

också värnar om den lokala utvecklingen. Det bygdekonto som föreningen<br />

startat hos JAK Medlemsbank har gjort det möjligt att köpa in<br />

Bystugan, lånat ut pengar till tillverkning av äppelmusten och föreningen<br />

är på gång att lösa övertagandet av lanthandelsfastigheten. Men<br />

av Trönös 879 invånare är endast 8 sparare anslutna till bygdekontot.<br />

Sven<strong>ska</strong>rna har väl aldrig varit ett så välmående folk som nu. De är<br />

välutbildade, har en hög materiell standard, är fri<strong>ska</strong>, har en fri vilja<br />

och gott om pengar på banken. Bankinlåningen fjärde kvartalet år<br />

006 var 688 7 9 miljo<strong>ner</strong> kronor. Se tabell 6, sidan 70, för en fullständig<br />

överblick av de sven<strong>ska</strong> hushållens finansiella tillgångar,<br />

omfattande alla 9 097 9 8 medborgare. Omräknat till Trönös 879<br />

medborgare skulle Trönöborna på sina bankkonton ha över 66 miljo<strong>ner</strong><br />

kronor. Men på vilken bank? Inte på Trönö bygdekonto för där<br />

finns endast 233 000 kronor. Ett lokalt kretslopp av pengar kan tolkas<br />

på många olika sätt. Naturvårdsverket och Fiskeriverket talade i rapporten<br />

om fisketuristerna vars pengar blev lokala ”intäkter som rullar<br />

runt i ekonomin och bidrar till indirekta lokalekonomi<strong>ska</strong> effekter”.<br />

Om alla Trönöbor flyttade över 10 procent av sitt sparkapital till<br />

Trönö bygdekonto så skulle det finnas 6,6 miljo<strong>ner</strong> att låna ut till lokal<br />

utveckling. Då kan man börja tala om en hållbar lokal utveckling.<br />

Hur kan man då göra för att ta greppet om en hållbar utveckling av<br />

både lokal demokrati och lokal ekonomi? Det är särskilt viktigt i detta<br />

läge att fundera över frågeställningen. Debatten om <strong>Sverige</strong>s framtida<br />

organisation kommer att bli aktuellare än någonsin när riksdagen<br />

framöver <strong>ska</strong> behandla såväl landsbygdskommitténs, ansvarskommitténs<br />

som grundlagsutredningens förslag. Hur kan den lokala nivåns<br />

behov och inflytande säkerställas i den stora politiken? För utveck-<br />

7 JAK Medlemsbank www.jak.se och Ekobanken Medlemsbank www.ekobanken.se<br />

68


lingen i den lilla lokala politiken är det också läge att vässa tankarna<br />

och pennorna inför den nya strukturfondsperiodens ( 007– 0 )<br />

möjligheter till finansiering av utvecklingsprojekt. För att ta greppet<br />

över utvecklingen kan man ta vara på SKL:s erfarenheter och följa<br />

manualens tre rekommendatio<strong>ner</strong>.<br />

• Skapa en gemensam bild av nuläget och den närmaste framtiden<br />

• Välj strategi för anpassningen<br />

• Samla organisationen runt uppgiften<br />

Och dessutom ha Robert D. Putnams slutsats i minnet; att man måste<br />

<strong>ska</strong>pa nätverk av nätverk för att få makt och inflytande.<br />

Slutordet har jag hämtat från Trönöbygden ekonomisk förenings förvaltnings-<br />

och verksamhetsberättelse för verksamhetsåret 005:<br />

Under 2005 har Trönö uppmärksammats runt om i landet. Vår förenings<br />

verksamhet och styrka har varit att vi kunnat sammanfatta och<br />

synliggöra det som bygdens företag och föreningar gemensamt har<br />

gjort och gör för bygdens bevarande. Genom övertagandet av Brandvärnet<br />

i egen regi har bygdens självkänsla stärkts och vi har ett gott<br />

samarbete med kommunen. Styrelsen vill tacka för det gångna året. Vi<br />

ser med förhoppning på att vi under det kommande verksamhetsåret<br />

fortsätter att frimodigt arbeta för att tillvarata bygdens intressen.<br />

69


Tabell 6. Hushållens finansiella tillgångar 4 kv 2006, miljo<strong>ner</strong><br />

kronor<br />

Sedlar, mynt 80 526<br />

Bankinlåning 688 749<br />

därav företagare 119 021<br />

IPS [1] 3 931<br />

Allemans- och riksgäldsspar 22 460<br />

Obligatio<strong>ner</strong> 113 479<br />

Premieobligatio<strong>ner</strong> 41 354<br />

Privatobligatio<strong>ner</strong> 72 125<br />

Aktier 672 178<br />

Sven<strong>ska</strong> börsaktier 605 427<br />

Utländ<strong>ska</strong> aktier 66 751<br />

Fondandelar 519 111<br />

därav IPS [1] 47 871<br />

Aktiefonder 348 403<br />

Räntefonder 17 390<br />

Andra fonder 69 437<br />

Utländ<strong>ska</strong> fondandelar 83 881<br />

Bostadsrättsandelar 907 009<br />

Lån till finanssektorn 7 123<br />

därav värdepappersbolag 2 718<br />

Försäkringssparande, individ 797 941<br />

Svenskt 764 246<br />

Utländskt 33 695<br />

Försäkringssparande, kollektivt 837 570<br />

Övriga finansiella tillgångar 8 561<br />

Summa finansiella tillgångar för hushåll 4 654 707<br />

Finansiella tillgångar för HIO [2] 219 702<br />

därav bankinlåning 36 552<br />

sven<strong>ska</strong> fondandelar 48 590<br />

utländ<strong>ska</strong> fondandelar 25 259<br />

sven<strong>ska</strong> börsaktier 109 301<br />

Finansiella tillgångar totalt 4 874 409<br />

1) IPS = Individuellt pensionssparande.<br />

2) HIO = Hushållens icke vinstdrivande organisatio<strong>ner</strong>.<br />

Källa: Finansinspektionen Producent: SCB<br />

70


Stortorget 7, 9 Stockholm<br />

Tfn 08- 50, Fax: 08- 8 05<br />

www.bygde.net info@bygde.net<br />

75

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!