Book of abstracts 2011 - Institutionen för språkstudier - Umeå ...
Book of abstracts 2011 - Institutionen för språkstudier - Umeå ...
Book of abstracts 2011 - Institutionen för språkstudier - Umeå ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vardaglig, dominerande, pr<strong>of</strong>essionell och personlig. Om<br />
dikotomier och begrepp <strong>för</strong> skriftbruksanalys<br />
Anna-Malin Karlsson<br />
Södertörns högskola<br />
anna-malin.karlsson@sh.se<br />
Att tala om literacies i plural är en etablerad praxis bland socialt orienterade skriftbruksforskare.<br />
Bakom ligger ståndpunkten att skriftkompetens eller skriftkultur (hur man nu väljer att översätta<br />
literacy) alltid är knuten till situation, kultur och ideologi. Det handlar inte om något som en person<br />
har eller inte har, utan om handlingsmönster som formas i olika kontexter. Följaktligen kan vi tala om<br />
olika sorters literacy, och olika sorters skriftbruk. Detta nätverk har tagit fasta på beskrivningsordet<br />
vardaglig, vilket på engelska får motsvarigheten vernacular. Detta kan ställas mot dominant, och vi<br />
lägger då in en maktaspekt i dikotomin: det vardagliga är det som inte sanktioneras av dominerande<br />
institutioner. Men vardaglig kan också ställas mot pr<strong>of</strong>essionell, och betyder då snarare ’det man inte<br />
gör som en del av sitt yrkesarbete’. Såväl vardaglig som pr<strong>of</strong>essionell kan vidare diskuteras, och är<br />
ingalunda oproblematiska som komponenter i en typologi (Karlsson & Nikolaidou uu, Nikolaidou &<br />
Karlsson uu).<br />
Jag vill diskutera de dikotomier och begrepp som används <strong>för</strong> att beskriva, kategorisera och sortera<br />
olika typer av skriftbruk. En utgångspunkt är de begreppspar som tas upp av David Barton i hans<br />
introduktion till literacy. Där nämns (utöver dominant–vernacular) imposed–self-generated,<br />
indigenous–imported, creative–constrained samt domesticating–empowering (Barton 1994:39).<br />
Min poäng är att varje dikotomi (eller tre- eller fyrdelning) av nödvändighet är <strong>för</strong> grov och samtidigt<br />
som den hjälper oss att se mönster och skillnader döljer (andra) samband och helheter. Dikotomier<br />
och typologier kan också i grunden kopplas till forskarens disciplinära bakgrund och (mer eller<br />
mindre) <strong>för</strong>givettagna kunskapsintressen. Jag kommer att diskutera detta utifrån exempel från min<br />
egen forskning, men också utifrån nätverkets olika delprojekt.<br />
Referenser<br />
Barton, David 1994: Literacy. An Introduction to the Ecology <strong>of</strong> Written Language. London:<br />
Routledge. S.<br />
Karlsson, Anna-Malin & Nikolaidou, Zoe. Uu: ”Mellan det personliga, det pr<strong>of</strong>essionella och det<br />
institutionella. Skriftpraktiker och yrkesidentiteter på ett äldreboende.” Manus under redaktionell<br />
granskning.<br />
Nikolaidou, Zoe & Karlsson, Anna-Malin. Uu: “Between the Individual, the Pr<strong>of</strong>essional and the<br />
Institutional Literacy Practices and Work-identities in the Nursing Home.” Antagen <strong>för</strong> publicering i<br />
Writing Research Across Borders. Parlor Press (tryck), WAC Clearinghouse (open access online).