Entreprenör nr 6 2011

HÅRDARE TAG MOT KOMMUNALA BOLAG 

Skelleftebuss dras inför rätta 

CHANSLÖSA MOT SKATTEVERKET 

Dålig styrning ger rättsosäkerhet 

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK #6 2011 26 aug – 22 september / 59 kr inkl moms 

UPPFINNARJOCKENS DRÖMUTBILDNING 

Elins smarta brandvarnare gör succé 

10 

FRISKA TIPS 

SATSA PÅ 

HÄLSAN 

ÄRLEK 

JONAS REINHOLDSSON BYGGER O’LEARYS MED 

Grönt är skönt för Michael Hammar 

Terror på Elm Studios 

Qliktech: Från Lund till Nasdaqbörsen

TESTA 

GRATIS!

TESTA 

GRATIS!

FOTO: DANIEL ROOS 

4 

Han flyttade 

Boston till Sverige 

 

Jag är glad att 

jag inte lyssnade 

på alla negativa 

människor för 

då hade jag aldrig 

öppnat.” 

Jonas Reinholdsson, 

O’Learys grundare 

Entreprenören Jonas Reinholdsson älskar USA och gör ingen hemlighet av det. Kärleken är drivkraften bakom den 

snabbväxande restaurangkedjan O´Learys, som ska bli störst i världen. 

/ Nummer 6-2011 www.entreprenor.se 

Ledare 

Myten om den ensamma entreprenören 

Insänt / debatt 

”Business som vanligt” på Skatteverket 

Tack för er artikelserie om Skatteverket 

Vad väntar regeringen på? 

Nykläckt 

När hästen sköter sophämtningen 

Spindelväv ska tillverka mänskliga reservdelar 

Solfångarens framtid fortsatt ljus 

Nyheter 

Skelleftebuss inför rätta 

Kommunala Skelleftebuss hindrar privata bussbolag att 

kurrensverket 

som nu med hjälp av den skärpa konkur- 

 

Fler fall på väg till domstol 

Hårdare tag mot kommunala bolag 

”Skatteverket går över lik för att beskatta” 

Norska Näringsdepartementet 

besöker företag 

De ivriga bävrarnas årstid 

Holtab anpassar arbetstiden efter säsong 

Lönsamt hotell hittar ingen köpare 

Sveriges bästa entreprenörsutbildning

It-företaget Qlikteck har gått från en barack 

i Lund till Nasdaqbörsen i USA och växer i raketfart. 

Häng med! 

Information från 

Björn Elmart skulle egentligen bli lärare 

men gör hellre fullskalestatyer av Terminator, 

Pinhead, Jason och en hög andra 

 

världen. 

Vd har ordet Vi kan inte sätta lönenivåer som är 

så höga att det bara är arbetsmarknadens insiders som 

kan komma ifråga för anställningar, skriver Urban 

Bäckström. 

Svenskt Näringsliv Svenskt Näringslivs sty- 

 

ingens årsmöte i maj. Entreprenör ställer frågor om det 

nya uppdraget. 

Kalendarium Axplock ur Svenskt Näringslivs digra 

evenemangstablå kommande månad. 

Opinion Företagens vardag och det svenska 

utbildningsväsendet går i otakt. Tobias Krantz, chef för 

avdelningen utbildning, forskning och innovation, vill införa 

etableringsfrihet för utländska universitet i Sverige 

för att få till en förändring. 

 

Svenskt Näringsliv Praktiskt 

I praktiken 

56 Effektivare med lokala lösningar 

58 Från sjukfrånvaro till frisknärvaro 

Experterna 

60Hantera rättigheter med anställda 

Tips & Trix 

62 Bilradion som talar för sig själv 

På fritiden 

Hans idol heter Richard Branson. Inte 

konstigt att snart 25-årige Michael 

 

år ska omsätta 100 miljoner kronor. 

På konstgjort gräs. 

66 Rally på fritiden gasar entreprenörskapet 

TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK 

ADRESS 

Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm 

CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE 

Nicklas Mattsson, 08-553 430 90 

nicklas.mattsson@entreprenor.se 

REDAKTIONSCHEF 

Anna Dalqvist, 08-762 61 90 

anna.dalqvist@entreprenor.se 

REPORTAGEREDAKTÖR 

Mats Samuelsson, 08-762 61 44 

mats.samuelsson@entreprenor.se 

REPORTRAR 

www.entreprenor.se 

Anders Carlsson, 08-553 431 38 

anders.carlsson@entreprenor.se 

Peter Ceder, 08-762 61 39 

peter.ceder@entreprenor.se 

Sara Johansson, 08-553 432 46 

sara.johansson@entreprenor.se 

Daniel Mellwing, 08-553 432 41 

daniel.mellwing@entreprenor.se 

Jakob Stenberg, 0768-936 690 

jakob.stenberg@entreprenor.se 

Henrik Svidén, 08-762 61 91 

henrik.sviden@entreprenor.se 

ADMINISTRATION 

AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33 

annakarin.franzen@entreprenor.se 

ANNONSER 

Robert Wallner, MediaKraft 

Tfn: 08-23 45 32 

robert.wallner@mediakraft.se 

PRENUMERATION 

www.prenservice.se 08-762 61 40 

ISSN 1104-8891 

GRAFISK FORM 

Peter Jidesten, Easy Media AB 

TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB, 

Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se 

PAPPER 

Omslag Arctic Matt 170g 

Inlaga AmberGraphic 90g 

OMSLAGSBILD Daniel Roos 

Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett helägt 

dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv företräder 

60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade 

i 50 bransch- och arbetsgivarförbund. 

www.entreprenor.se Nummer 6-2011 / 5

defy convention 

Ett närmast 

magiskt hantverk. 

DET kallas 

”Takumi”. 

I Japan kallas de skickligaste hantverkarna ”Takumi”. Inget 

symboliserar detta bättre än ett samurajsvärd. Rakbladsvasst 

och extremt hårt. Men ändå så flexibelt att det aldrig bryts. 

På Mazda odlar vi denna tradition genom ett sinnrikt lärlingssystem som 

uppmuntrar nya mästare. Mazda6, familjebilen som många förväxlar med en 

sportbil, är ett bra exempel. 

Hyllad för sina köregenskaper. Prisbelönad för sin genomtänkta design. Rymlig och ändå 

smidig. Mazda6 ger dig helt enkelt allt det praktiska med ett leende genom hela kurvan. 

Se filmen om takumi på m{zd{.se/historier 

M{zd{ 6 Takara Edition från 229.900:- 

(referenspris 266.500:-) 

Förmånsvärde: 1.721:-* 

M{zd{ 6 Takara Edition 

Utrustning bl.a.: 17” lättmetallfälgar, läder/textilklädsel, Bi-Xenon, ljudanläggning från Bose®, metalliclack, BluetoothTM mm. 

Bränsleförbrukning vid blandad körning: 5,4-7,0 l/100km, CO -värde 142-161 g/km. Alla nya Mazda personbilar säljs med 3 års nybilsgaranti, 12 års rostskyddsgaranti, 3 års 

2 

vägassistans samt 3 års vagnskadegaranti. Bilen på bilden kan vara extrautrustad. *Förmånsvärde beräknat på 50% marginalskatt. Erbjudandet gäller t.o.m den 2011-10-31 eller 

så länge lagret räcker. 

www.mazda.se www.facebook.com/mazdasverige

Ledaren 

NICKLAS MATTSSON 

Chefredaktör och ansvarig utgivare nicklas.mattsson@entreprenor.se 

Alla entreprenörer jag mött under åren, utom två, har alltid berättat att 

de har åtminstone en eller två riktigt förtrogna som de vänder sig till när 

det är som svårast och besluten är som jobbigast. 

Myten om den ensamma entreprenören 

DE FLESTA ENTREPRENÖRER är inte ensamma cowboys eller cowgirls som går sin egen väg, även 

om historier ofta blir roligare att berätta så. Redaktionen på Entreprenör är inget undantag 

– vi berättar gärna historier om ensamma, företagsamma och beslutsamma människor som 

går sin egen väg. Men det är förstås aldrig hela sanningen. Merparten av alla företagare har 

partners, 

kunder, anställda, medgrundare, aktieägare och så vidare som hjälpt dem, stöttat 

dem och varit delaktiga i antingen visionen eller byggandet av den. 

VI TALAR NOG FÖR LITE OM DET HÄR, även i Entreprenör. I jakten på spännande människor och 

 

företagare är beroende av andra i sin framgång. Inte minst av kunderna. I det här numret 

 

Det är en spännande historia med många företagsamma personer, som var och en varit viktiga 

för att bolaget för det första blev till i en barack i Lund, för det andra slipades till, för det 

 

Bolaget noterades på Nasdaq förra året och fortsätter att imponera. Alla entreprenörer jag 

mött under åren, utom två, har alltid berättat att de har åtminstone en eller två riktigt förtrogna 

som de vänder sig till när det är som svårast och besluten är som jobbigast. 

HÄR HAR JAG ÄVEN SETT EN FÖRÄNDRING – många yngre entreprenörer väljer att skapa team, 

 

der 

kan bli väldigt kraftfullt. Samtidigt är det inte ovanligt att en person i teamet är mer 

 

saker att hända långsammare om man inte ser upp. 

Utan företagsamma människor stannar världen. Utan entreprenörer som just väljer att 

niskor 

kan haka på och hjälpa till att förverkliga. För det är ändå, slutligen, ofta en ensam 

 

Hur förändrar man beteenden? 

NÄR STJÄRNKOCKEN JAMIE 

hjälpa amerikaner att äta hälsosammare, lärde 

han sig en läxa som andra kan ha nytta av. 

Det visar sig (förstås, är man nästan benägen 

att säga) att fakta inte alls talar för sig själva 

när man vill förändra kulturella vanor. När 

Oliver försökte övertyga invånarna i staden 

Huntingdon i West Virginia (som 2008 utsågs 

till USA:s mest ohälsosamma stad) om att äta 

bättre med hjälp av logiska och rationella ar- 

gument, gick han bet direkt. TV-serien sändes 

2010 och hette ”Jamie Oliver’s Food Revolution”. 

Tidningen Strategy+business har skrivit 

en mycket läsvärd och upplysande artikel om 

hur han löste problemet. Och sättet han gjorde 

det på handlar mycket om ledarskap och organisationsutveckling. 

Receptet påminner om 

tumregeln för företagsförändringar: att om 

man jobbar med de 10 procent villigaste och 

 

är inte ensamma cowboys 

eller cowgirls som går sin 

helt egen väg, även om historier ofta 

roligare att berätta så. 

struntar i de 10 procent ovilligaste, så kommer 

de 80 procent som inte riktigt vet hur de ställer 

sig att följa de 10 villiga. Och till slut har de 10 

ovilliga inget annat val än att hänga på… 

- 

den, 

som i sin tur hjälpte honom att få till 

stånd en förändring. I korthet. Läs artikeln. 

Eat Your Peas: A Recipe for Culture Change 

http://bit.ly/mPYkXv 

www.entreprenor.se Nummer 6-2011 / 7 

FOTO: PATRIK CEDERMAN

8 

Insänt/Debatt 


HÖR AV DIG! 

Mothugg, debatt och åsikter 

emottages. Skriv kort och gör det nu! 

Vi stryker nästan alltid. Anonymitet 

är ok, om redaktionen vet vem som skrivit. 

Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller 

nicklas.mattsson@entreprenor.se 

Läs Entreprenör på 

webben också: 


SKATTEDIREKTÖRENS FÖRSÄKRAN i Entreprenör 5/2011 om att ”vi vill 

inte att någon ska betala mer skatt än de är skyldiga” framstår som 

 

nerarna borde hålla sig till vad som är etiskt och inte bara lagligt (Di 

Debatt 18/5). 

 

 

attityd hos Skatteverket” med att frågan om rättssäkerhet är mycket 

viktig för ett land som vill kalla sig rättsstat. Det är lätt att ropa på etik 

 

håll? 

 

ma vad som är moraliskt rätt så är också direktörens ståndpunkt, att 

problemet med företagens rättssäkerhet inte ligger hos Skatteverket, 

logisk. Men som förvaltningsmyndighet har Skatteverket ett ansvar 

 

Det kommer alltid att ske olyckor.” 

FLERA AV SKATTEDIREKTÖRENS uttalanden tyder på en bristande insikt om 

den egna organisationen och verksamheten. Det skulle exempelvis vara 

 

ter på Skatteverket. Hur ska vidare skattedirektören få indikationer om 

missförhållanden när inte ens medarbetare som lämnar myndigheten 

 

jer att lämna Skatteverket? 

All form av kritik från skattskyldiga, praktiserande jurister och 

advokater, professorer och docenter, företagsorganisationer, tidigare 

anställda osv. avfärdas som missnöje med skattelagarna och att deras 

 

dagen beslutat. Istället åberopas utredningar som utförs av de egna 

juristerna och som i värsta fall utvisar några få krångligt formulerade 

eller felaktigt arkiverade beslut. 

FAKTUM ÄR ATT SKATTEVERKET har väldigt kompetenta medarbetare men 

 

empelvis förespråkade att processförarna på Skattekontor 1 i Malmö 

skulle skriva omprövningsbesluten i revisionerna motiverades detta 

 

ligt. Rättsavdelningens utredning visade emellertid ingen skillnad i 

 

sluten. På mötet där utredningen presenterades möttes utfallet av ett 

förvånat ”Jaha?!”. När ingen kunde/ville hitta en rimlig förklaring 

förklarade jag, att en redan pressad processförare inte skriver om en 

 

 

GLÖM INTE! 

..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det stora 

uppslagsverket på Internet, www.wikipedia.se 

med näringslivsinformation. 

”Business som vanligt” på Skatteverket 

 

klistra. Det är vidare vanligtvis försent att vid beslutstillfället ändra 

den kommunicerade motiveringen. Ledningen lyssnade förvånat och 

tackade för informationen som de skulle ”ta med sig”. Ett par dagar 

senare meddelades att processförarna trots allt skulle skriva besluten. 

 

 

DET ÄR FÖR ÖVRIGT anmärkningsvärt att Skatteverket ganska exakt kan 

 

 

 

tistik och dylika utredningar fortsätta att plausibelt förneka bristerna 

i verksamheten och organisationen. Jag kan endast instämma i Rydins 

 

en är risken stor för att Skatteverket fortsätter att jaga småföretagare 

på högst tvivelaktiga grunder. 

FILIP SAVIC, 

SKATTEJURIST, FALK & PARTNERS

TACK! 

ER ARTIKELSERIE om Skatteverket, 

häxjakterna på 

företagare och rättsrötan i skattemål 

är helt fantastisk. Man blir 

mörkrädd, men samtidigt borde 

 

lingsvolym med alla artiklar som 

jag kan få sprida bland vänner 

och bekanta? 

PETER 

SVAR: Det var en bra idé, vi har lagt 

en PDF på vår sajt, det vill säga 

www.entreprenor.se, som samlar 

alla dessa i en enkel sammanställning. 

Tack för berömmet! 

REDAKTIONEN 

VAD VÄNTAR 

REGERINGEN PÅ? 

STATSMINISTER Fredrik 

Reinfeldt har tillsammans 

med åtta regeringschefer inom 

EU skrivit ett brev med förslag 

till åtgärder för att öka tillväxten 

i Europa till presidenten i 

EU-kommissionen respektive 

Europarådet. En av de prioriterade 

åtgärderna som lyfts fram är 

behovet av att minska företagens 

totala regelbörda, det vill säga 

de totala regelkostnaderna som 

inkluderar även kostnader för investeringar, 

skatter och avgifter. 

Brevet har redan lett till att EU:s 

samtliga regeringschefer i Europeiska 

rådet uppmanat EU-kommissionen 

att före sommaren ge 

förslag på hur detta ska genomföras. 

Det är en stor framgång för 

det europeiska näringslivet att 

EU-kommissionen har fått detta 

uppdrag, då vi vet att ungefär 

hälften av regelbördan i Sverige 

kommer från EU-lagstiftning. 

Det är också ett stort framsteg 

att samtliga regeringschefer 

ställde sig bakom initiativet 

att ta bort hinder mot tillväxt. 

Samtidigt i Sverige så vet vi att 

 

tier ställer sig bakom att minska 

företagens regelkostnader och 

regelbörda, men sedan valet är 

det få konkreta åtgärder som 

genomförts. Många röster hörs 

om att öka tillväxten i Sverige 

 

lösheten. Men bara de administrativa 

regelkostnaderna är 

ändå närmare 90 miljarder om 

året; pengar som till stora delar 

kunde använts på viktigare saker 

än att administrera regelverk. 

Så varför händer det inte mer? 

Det beror inte på bristfälligt 

 

ning som visar att länder med 

låg regelbörda har en snabbare 

ekonomisk tillväxt. Exempelvis 

så har Tillväxtanalys studerat 

 

läsa i rapporten ”Regelbördans 

 

heller inte bero på brist på idéer 

om vilka åtgärder som bör göras. 

Näringslivet lämnade efter förra 

valet in ett sjuttiotal konkreta 

förbättringsförslag, men har inte 

fått besked om hur regeringen 

ställer sig till dessa. Det är ju 

trots allt företagarna själva som 

bäst vet vilka regler som är mest 

tillväxthämmande och krångliga, 

så det är en smula märkligt att vi 

inte fått något gensvar på detta 

ännu. 

Vilka regelverk anser då företagarna 

själva är de mest tillväxthämmande? 

NNRs senaste 

SKOP-undersökning från i maj 

visar på en samstämmig bild. 

Skatte- och momsregler samt 

avgifter anges som de största 

hindren för tillväxt. Näst störst 

är arbetsrättsliga regler, såsom 

LAS. Tidigare undersökningar 

visar att därefter anses särskilda 

branschregler och miljöregler 

 

Majundersökningen visar också 

 

lämpning och snabbare myndighetsbeslut 

är något som företagen 

efterfrågar, eftersom detta är avgörande 

för om investeringar kan 

komma till stånd. 

Kanske frågan helt enkelt inte 

är tillräckligt prioriterad på den 

svenska politiska agendan? Det 

är som sagt bra att statsministern 

tar strid för ett bättre fungerande 

EU-regelverk, men när blir det 

dags att göra detsamma på hemmaplan? 

Det vackra talet om att företa- 

 

jobb och ökat välstånd är helt 

 

 

de totala regelkostnaderna är en 

 

och växande företag i Sverige. 

Vad väntar regeringen Reinfeldt, 

 

son på? 

JENS HEDSTRÖM, 

VD NÄRINGSLIVETS REGELNÄMND, NNR 

Utnyttjas din verksamhet för penningtvätt? 

Misstänker du att någon försöker utnyttja din verksamhet för penningtvätt? Då är du 

skyldig att lämna en penningtvättrapport till Finanspolisen. 

Lär dig mer om penningtvättslagen, vad du måste göra för att följa lagen och hur du 

kan skydda din verksamhet mot penningtvätt. Länsstyrelserna inbjuder till informationsmöten 

under hösten 2011. Informationen riktar sig till företag som står under 

länsstyrelsernas tillsyn. 

Tid och plats 

13 september Luleå 

15 september, Halmstad 

22 september, Örebro 

13 oktober, Umeå 

27 oktober, Stockholm 

9 november, Härnösand 

Anmälan och information 

Anmäl dig på 

www.lansstyrelsen.se 

Här finns också mer 

informa tion om länsstyrelsenspenningtvättstillsyn. 

Tre av landets länsstyrelser har uppgiften att arbeta med 

tillsyn inom området penningtvätt: 

Länsstyrelsen i Skåne län, 040- 25 20 00 

Länsstyrelsen i Stockholms län, 08- 785 40 00 

Länsstyrelsen i Västra Götalands län, 031- 60 50 00 

Penningtvätt är när man 

försöker få pengar som 

kommer från brottslig 

verksamhet att omvandlas 

till tillgångar som kan 

redovisas öppet. Det kan 

vara pengar från exempelvis 

narkotikabrott, rån och 

bedrägerier. 


10 

Nykläckt 

HÄST OCH VAGN tar hand om sophämtning 

på området Holma i Malmö. Nu 

väntar nya uppgifter för Ivan Varga och 

hans ardennerhästar. 

– 

 

HAN ÄR INGEN DUNUNGE som entreprenör, Ivan 

Varga. Från ön Ven utanför Landskrona driver 

han sina företag tillsammans med sambon 

Lena Cedergren; Ivans wagon trail och 

Äventyrsarken. Där Äventyrsarken erbjuder 

teambuilding och klättring i höglandsbana, är 

det hästar som står i centrum för Ivan Wagon 

Trails. Ren hästturism blandas med arbetsuppgifter 

som gräsklippning och sophämtning. 

I Malmöstadsdelen Holma dras sedan förra 

året områdets soptunnor till sin uppsamlingsplats 

av ardennerhästarna Linda, Pricken och 

Bango. Tio rundor och 72 kärl blir det var dag. 

Det är ingen match för en arbetsvillig ardenner. 

Med sina 800 kilo vardera kan de dra tre gånger 

sin egen vikt. Idén föddes när sopbilarna inte 

 

bostadsföretaget MKB behövde nya lösningar. 

– Jag kom i kontakt med Ivan Varga, som 

 

en hästdragen gräsklippare. Kunde vi inte 

använda hans hästar även här? Förslaget gick 

igenom på dispens till slutet av 2012, berättar 

MKB:s förvaltare Mia Kjell, som säger att de 

stora vinsterna främst är de sociala; hästarna 

sprider lugn och trivsel i området. 

OCH ARBETET HAR gett resultat. 

– Jag har jobbat i branschen sedan 1992 och 

 

 

 

kommer in en häst på ett område slutar folk 

gnälla, de blir glada. Ett konkret bevis är att det 

inte skjutits en enda raket i Holma i vinter av 

hänsyn till hästarna, säger Ivan Varga. 

Den största svårigheten som entreprenör 

i en udda bransch med många mjuka värden 


I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och a ärsider. 

ar du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se 

Svårigheten är att få det första jobbet, sedan 

rullar det på. 

Ivan Varga, Ivans Wagon Trail 

När hästen sköter sophämtningen 

För sju år sedan började Ivan Varga att klippa gräs med sin ardennerhäst. Sedan dess har uppdragen 

rullat in. 

säger han är ekonomi. Sparade kronor och 

ören till maskinens fördel vinner ofta. Men nu 

börjar han se en förändring. 

– Svårigheten är att få det första jobbet, 

sedan rullar det på. För sju år sedan började jag 

klippa gräs med häst på ett 168 000 kvadratmeter 

stort rekreationsområde. Det blev 10-15 

procent dyrare än om det gjorts med maskin, 

men första året blev en sådan succé bland 

besökarna att det efter det inte var någon 

diskussion längre. Idag klipper jag 400 000 

 

dessutom allt mindre mellan en häst och en 

motordriven gräsklippare. 

BOSTADSFÖRETAGET MKB funderar som bäst på 

om även andra sopor som källsorteras kan 

hanteras med häst och vagn. Och Ivan har 

beställt snöblad och sandningsmaskin från 

USA för att använda i vinter. Idéer har han gott 

om. 

– Jag står aldrig och rullar tummarna utan 

ser företagande som en spännande resa. 

Maria Skoglund 

Ivans Wagon Trail 

Verksamhet: hästturism och övriga aktiviteter 

med häst som bas; gräsklippning, sophämtning, 

källsortering. 

Ägare: Ivan Varga och sambon Lena Cedergren 

Grundat: Sophämtning och källsortering 

startade 2010 

Anställda: Två fast anställda. Flera timanställda, 

främst sommartid 

Omsättning: 1,5 miljoner 

Målsättning: Att växa genom nya idéer och 

användningsområden med häst. 

DÄRFÖR KOMMER 

VI ATT LYCKAS 

Jag är en eldsjäl som bara ser möjligheter. 

Min drivkraft styr projektet, som när det blir 

populärt skapar vinst. 

Hästen är miljövänlig, men ger också något 

som en maskin aldrig kan: att få människor 

på bra humör. 

Jag är först med sophämtning med häst. Nu 

 

FOTO: MARTIN LINDEBORG

Håll datumen! 

Sweden – U.S. 

Entrepreneurial Forum 2011 

26–27 september Stockholm 

28 september Umeå 

30 september Göteborg 

För mer info: www.esbri.se 

På webben finns även artiklar, filmklipp 

och presentationer från tidigare års forum

12 

Spindelväv ska 

tillverka mänskliga reservdelar 

Nykläckt 

TRODDE DU ATT SPINDELVÄV var något som bara spindlar kan tillverka? 

Inte längre. Nystartade Spiber Technologies AB har kommit på ett sätt 

skapa väven på konstgjord väg. 

Spindelväv kallas ofta för naturens eget supermaterial, den elastiska 

och starka väven har länge använts inom folkmedicin. Men att få fram 

materialet på konstgjord väg har ingen lyckats med. Tills nu. 

 

veterinärstudier när hennes lärare frågade om hon ville bli doktorand i 

ett projekt som hade ambitionen att framställa spindelväv. 

– Vi åkte till Sydafrika för att fånga in lämpliga spindlar av arten 

 

känd för sin starka tråd som inte 

drar ihop sig i vatten, berättar hon. 

Försök att framställa spindelväv 

på konstgjord väg inleddes kort 

därpå. 

– Vår nya teknik är helt unik. 

Bakterierna har fått en del av 

spindelns arvsmassa som kodar 

för spindeltrådsproteinet. Bakterierna 

odlas och producerar 

proteinerna. Vi renar sedan fram 

proteinerna från bakterierna 

 

Anna Rising är både forskare och 

vd i företaget Spiber Technology. 

DÄRFÖR KOMMER VI ATT LYCKAS 

 

 

 


I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och a ärsider. 

ar du tips på spännande färskingar, mejla till redaktionen@entreprenor.se 

 

 

hade en nydisputerad Anna blivit 

så pass biten av arbetet att hon och kollegorna på Sveriges Lantbruksuniversitet 

tillsammans med investerare valde att gå vidare genom att 

starta Spiber Technologies AB. 

ÄVEN OM SPINDELVÄVEN rent teoretiskt skulle kunna användas till 

 

inriktar sig företaget i nuläget enbart på medicinska ändamål. 

– Vi hoppas kunna tillverka “reservdelar” till kroppen, exempelvis 

senor och ligament, men också kunna tillverka hela vävnader för att 

ersätta vävnader och organ. I ett kortare perspektiv vill vi använda 

 

 

Från att ha varit forskare är Anna nu dessutom vd för företaget. 

– Som forskare är det lätt att man blir förälskad i sin innovation och 

bara fokuserar på tekniken. Nu måste jag även fokusera på att förklara 

 

– Vi storsatsar och expanderar för fullt. Det är en bred satsning och 

exakt vilken väg vi väljer att gå beror på vilka resultat vi får framöver. 

 

Jakob Stenberg 

FOTO: PETER HAMBERG 

Solfångarens framtid fortsatt ljus 

2008 HADE JOAKIM BYSTRÖM stora planer för sitt företag som tillverkade 

solfångare. Globala marknader skulle erövras och världens 

energiförsörjning inriktas mot solenergi. Tre år senare är han fortfarande 

optimist. 

Joakim Byström är nyss hemkommen från Tyskland. Besöket på 

 

succé då det svenska företaget vann pris som ”Årets solfångarteknik”. 

– Det känns helt fantastiskt och är ett kvitto på att det vi gör fungerar. 

Bättre marknadsföring kan man knappast få, säger han. 

 

prenör för första gången skrev om den nykläckta satsningen, bytte 

namn från Arontis till Absolicon. I dag är åtta personer anställda 

och omsättningen ligger kring tio miljoner. Företaget har successivt 

vuxit varje år och tanken är att det ska göra det även framöver. 

 

gått från utvecklingsföretag till en aktör som kan förverkliga sina 

mål. Den unika solfångaren är i stort sett samma produkt som för 

tre år sedan, även om vissa komponenter har förbättrats. 

– Vi följer de strategier vi hade från början, men en lärdom är 

att hemmamarknaden är viktig. Innan en internationell satsning 

påbörjas måste nationella nätverk byggas upp, där folk känner till 

företaget och produkten, säger han. 

Det är bråda tider för Joakim Byström. I början av sommaren 

öppnade Absolicon sitt första solkraftverk för el och värme, i Här- 

 

solfångaren. 

– Intresset för solkraft har varit konstant under hela tiden, oberoende 

av oljepriser eller trender. I höst öppnar vi en stor fabrik i New 

Delhi där produkten ska tillverkas i större skala än tidigare, säger 

Joakim Byström. 

Men trots att framgångarna har varit många så är solföretagaren 

långt ifrån nöjd. 

– Solkraft är lösningen på framtidens energiförsörjning. Sverige 

 

fram i utvecklingen. Absolicons ambition är fortfarande att förändra 

 

säger Joakim Byström. 

Jakob Stenberg

Aktuella BNP-siffror, artiklar om kapitalskatt, internationella jämförelser, ungdoms- 

arbetslöshet då och nu, inflationssnurra, underlag till inlägget eller insändaren, valuta- 

omräknare, kunskapstester, räkna ut din skatt eller vad tjänsten kostar, arbetslösheten där 

du bor, antal företagare, frågor och svar, förklaring av värnskatt och jobbskatteavdraget, 

företag inom välfärdssektorn, energi, miljö, offentlig ekonomi, lektionsunderlag, diagram till 

presentationen eller bloggen, fakta till middagsdiskussionen, ordlista, siffror på utbildning 

och forskning, börs, elcertifikat, skatteintäkter, skattetryck och widgets. Hos oss finns det. 

Vem vinner fajten på Google, 

du eller dina konkurrenter? 

Google är idag Sveriges största köp- och säljkanal för både företag och privatpersoner, 

med fler än 20 miljoner sökningar per dag. Är det du eller dina konkurrenter som syns när din 

målgrupp vill köpa? Frågeställningen är ofta helt avgörande för om du ska lyckas eller inte. 

Med Jajja når du topp tio på Google på dina viktigaste sökord, 

samtidigt som du enbart betalar när vi lyckas. 

Ring oss direkt på 08–546 66 200 eller besök oss på jajja.com, så visar vi dig hur du kan vinna fajten på Google. 

Foto: Getty Images

14 

Nyheter 

Konkurrensverket drar 

Skelleftebuss inför rätta 

OSUND KONKURRENS Kommunala 

Skelleftebuss hindrar 

privata bussbolag att 

verka på marknaden. Det 

menar Konkurrensverket 

och anmäler bussföretaget 

till domstol med hjälp av den 

nya, skärpta konkurrenslagen. 

Ett efterlängtat beslut, 

menar de privata bussbolagen 

på orten. 

SKELLEFTEBUSS SKÖTER den kom- 

 

 

 

 

 

 

den verksamheten som Konkur- 

 

 

 

 

 

 


Innovativt men få innovatörer 

INNOVATION Sverige har placerat sig i topp i EU:s 

innovationskraftsindex varje år sedan 2006 och är väldigt 

 

Men när det gäller antalet innovatörer går det sämre, då 

 

– Sverige framstår paradoxalt nog som ett land 

med ytterst stark innovationskraft men med relativt 

få innovatörer, säger Per Thulin, ekonomiedoktor, 

 

- 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

Fler fall på väg till domstol 

OSUND KONKURRENS Sedan 

konkurrenslagen skärptes 

har Konkurrensverket 

 

 

fall väntar. 

FÖRRA ÅRET INFÖRDES 

 

dess har Konkurrensverket ut- 

 

verksamheter konkurrerar med 

- 

- 

 

- 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

den kommunala konkurrensen 

 

 

ERLAND LÖVGREN, - 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

heller hon med om Konkur- 

 

menar att verksamheten ryms 

- 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

FOTO: PÄR LINDSTRÖM, NORRAN 

Skelleftebuss konkurrerar på 

den privata marknaden och 

det måste stoppas, menar 

Konkurrensverket och drar det 

kommunala bussbolaget inför 

tingsrätten. 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

- 

- 

Peter Delden, konkurrensråd, 

tar i med hårdhanskarna.

v 

”Sverige har superhög ungdomsarbetslöshet. 

Vi är ett 

av de sämsta länderna i Europa på att 

få invandrare i arbete. Då måste man 

våga vända på alla stenar. En sten är 

arbetsrätten” 

Annie Lööf, partiledarkandidat coh Centerpartiets ekonomisk-politiska talesperson. 

marginal på minst tio procent. 

De olika bussföretagarna 

hoppas att Konkurrensverkets 

anmälan ska leda till en bredare 

diskussion om kommunal konkurrens 

i Skellefteå, som tillhör 

de kommuner i landet med lägst 

andel konkurrensutsatta verksamheter. 

Idag är den lokala 

 

och går med förlust, men beställ- 

– Men vilka aktörer det handlar 

om vill jag ännu inte avslöja, säger 

Peter Delden. 

Under 2010 kom det in omkring 

140 anmälningar till Konkurrensverket, 

som har startat utredningar 

i ett 40-tal av fallen. Konkurrensverkets 

hårdare tag har 

även fungerat som en varnings- 

 

backat, begränsat eller korrigerat 

sina verksamheter innan Konkurrensverket 

har behövt dra 

 

satt och går med vinst. Det borde 

få ansvariga på kommunen att 

fundera över det här med konkurrensutsättning, 

menar åkarna. 

– Det här är känsligt men måste 

lyftas, säger Björn Larsson. Vill vi 

 

rens i Skellefteå eller inte? 

AC 

dem inför domstol. 

– Ett exempel är Tolkcentralen 

i Göteborgs Stad, som i strid mot 

lokaliseringsprincipen förmedlade 

tolktjänster i konkurrens med 

privata företag utanför den egna 

kommungränsen. Men innan vi 

hann dra bolaget till domstol upphörde 

de självmant med att sälja 

tolktjänster som inte hade någon 

anknytning till Göteborgs Stad. 

DM 

Fler vill ha individuell lönesättning 

LÖNESÄTTNING 8 av 10 svenskar anser att den egna prestationen 

och ansträngningen i högre utsträckning ska påverka vilken 

löneökning man får. Det visar en färsk undersökning av Silentium, 

 

– Alla åldersgrupper föredrar att den egna löneökningen fastställs 

vid individuella samtal. Mindre än tio procent anser att det är 

mest rättvist att den egna löneökningen bestäms genom centrala 

fackliga förhandlingar, säger Jonas Milton, vd på Almega. 

Hårdare tag mot kommunala bolag 

Fall som dragits inför domstol 

SKELLEFTEBUSS: Bolaget hindrar 

andra bussbolag från att verka och växa 

 

anser Konkurrensverket, och kräver att 

domstolen förbjuder bolaget att bedriva 

 

MÄLARENERGI STADSNÄT: Bolaget, 

som har Västerås kommun som huvudägare, 

säljer bredbandstjänster utanför 

den egna kommunen och begränsar 

konkurrensen för privata aktörer. 

AKADEMISKA HUS: Enligt Konkurrensverket 

skrev Akademiska Hus avtal 

med en byggentreprenör inför bygget 

av Veterinär- och husdjurscentrum i 

Uppsala utan att det offentliggjordes i 

den ordning som lagen kräver. 

RÄDDNINGSTJÄNSTEN DALA MITT: 

Kommunala bolaget Dala Mitt vägrade 

låta företaget Niscayah hyra ett övningsfält 

för utbildning i räddningsinsatser. 

Konkurrensverket har lämnat in en 

stämning till Stockholms Tingsrätt. 

MIGRATIONSVERKET: Migrationsverket 

krävs på böter för otillåten upphandling 

efter att ett förvar i Åstorp byggts utan 

att arbetet konkurrensutsattes. 

Fall där offentliga aktörer backat 

TOLKCENTRALEN I GÖTEBORGS STAD: 

Tolkcentralen förmedlade tolktjänster 

i konkurrens med företag utanför den 

egna kommungränsen. Men innan 

Konkurrensverket hann anmäla upphörde 

bolaget självmant med verksamheten. 

KALMAR VATTEN: Anmäldes till Konkurrensverket 

för att konkurrera om privata 

kunder. Men bolaget har begränsat sin 

verksamhet och säljer enbart spolningstjänster 

till privata kunder i akutfall, eller 

då ingen av aktörerna på marknaden 

klarar av att tillgodose miljökrav. 

SJÖFARTSVERKET: Bedrev konferensverksamhet 

på Arkö kursgård i 

konkurrens med privata företag. Men 

innan bolaget drogs inför rätta korrigerade 

bolaget priser och kundunderlag. 

RIKSARKIVET: Det statliga bolaget 

anmäldes till Konkurrensverket för underprissättning 

i sin scanningsverksamhet. 

Bolaget har nu begränsat verksamheten 

till att bara omfatta offentliga uppdrag. 

2011-06-08 – 2011-08-14 

MEST LÄST PÅ www.entreprenor.se 

1. Fängslad på grund av Skatteverkets slarv www.entreprenor.se/135299 

2. Eget företag – roligaste sommarjobbet www.entreprenor.se/137007 

3. Kajsa Bergqvist på ny arena www.entreprenor.se/135249 

4. Hon är världens bästa entreprenör www.entreprenor.se/134435 

5. Mai-Li är din nya hjälte! www.entreprenor.se/121443 

6. EFörädlad information gav två nya webbtjänster www.entreprenor.se/135324 

7. Ny vd förde styrelsen bakom ljuset www.entreprenor.se/135621 

8. 

9. 15 miljoner blev 10 som blev 5 www.entreprenor.se/132844 

10. Kalla in en kundorienterad entreprenör www.entreprenor.se/135620 

DM 


16 

Nyheter 

”Skatteverket går över lik för att beskatta” 

SKATTER Skatteverket har 

helt glömt sitt uppdrag och 

går över lik för att uppnå 

interna mål. Det anser Per 

Johansson, tidigare chef på 

Skatteverket. Han arbetar 

idag som skattekonsult på 

en advokatbyrå. 

– DE MANIPULERAR SIFFROR, bortser 

från fakta och hittar på. Allt på 

grund av en helgalen styrning, 

struktur och måluppföljning, 

säger Per Johansson. 

Skatteverket har satt upp ett 

antal mål på riksnivå för att öka 

förtroendet för sin verksamhet. 

Ett av målen handlar om att förbättra 

bemötandet: 50 procent av 

alla revisioner ska vara klara inom 

fyra månader och 90 procent 

inom tio månader. ”Allt för att 

inte orsaka onödigt besvär och 

osäkerhet för företagen”, står det 

i Skatteverkets årsredovisning för 

2010. Men Per Johansson, tidigare 

NORGEmer 

tjänsterummen på närings- 

och handelsdepartementet 

i Oslo att gapa tom- 

tället 

ute på olika företag 

runt om i landet. Målet är att 

hämta inspiration från företagens 

vardag för att på så 

sätt utforma en bättre näringspolitik. 

DET HÄR ÄR andra gången som 

departementet under en dag ut- 


Näringslivet behöver 

 

chef inom Skatteverket, anser att 

myndigheten inte alls bryr sig om 

företagen. 

– De är bara intresserade av att 

uppfylla sina egna målsättningar. 

lokaliserar sin verksamhet. Förra 

året deltog så gott som samtliga 

200 anställda i satsningen ”NHD 

ut i landet”. Nu har närings- och 

handelsminister Trond Giske åter 

gått ut till de norska företagen och 

bett dem bjuda in departementets 

medarbetare. 

– Det blev så lyckat 2010 att vi 

vill göra om det här, säger han. 

TROND GISKE menar att departementet 

och regeringen kontinuerligt 

har en bra dialog med det 

Maria Rankka, vd 

för Handelskammaren, 

 

 

Skatteverket har en dålig styrning anser Per Johansson, tidigare chef 

på Skatteverket och idag konsult på Mats Sjöbloms advokatbyrå. 

Amerikan får svenskt forskningspris 

UTMÄRKELSE 

 

 

 

 

 

 

 

 

I grunden handlar det om en lednings- 

och styrningsfråga som 

mynnar ut i en total rättsosäkerhet, 

säger han. 

Bemötandemålet är satt på 

norska näringslivet. 

– Men, poängterar han, denna 

dialog kan alltid bli bättre. Det 

 

mycket att berätta för oss och nu 

har de alltså chansen att göra det. 

De får presentera sina företag och 

ge oss nyttig inspiration i vårt näringspolitiska 

arbete. Samtidigt 

får företagarna en inblick i hur 

departementet fungerar. 

FÖRRA ÅRET VAR 59 företag med 

- 

riksnivå, men mäts på regionnivå. 

Om en revision tar för lång tid får 

regionchefen svara uppåt i organisationen. 

– Snabbt avslutade revisioner, 

oavsett tillvägagångssätt, ger applåder. 

Cheferma bryr sig därför 

inte om sådant som är till den 

skattskyldiges fördel, säger Per 

Johansson. 

REGIONCHEFERNA sätter oerhörd 

press på revisorerna. De för listor 

över revisorernas arbete, och när 

sluttiden för en revision närmar 

sig får revisorn en varning. Cheferna 

har ingen förståelse för att 

vissa komplicerade fall kräver 

mera tid, de förstår ju inte revisorernas 

arbete, anser Per Johansson. 

– Resultatet blir att den pressade 

revisorn vill avsluta ärendet 

jävligt snabbt, vilket innebär att 

företagaren får mindre tid, eller 

ingen tid alls, att lämna ett svar. Så 

Norska näringsdepartementet besöker företag 

sig spridning involverade i ”NHD 

ut i landet”. I var och en av de besökande 

studiegrupperna ingick 

tre eller fyra personer. 

– Själv var jag både på Marine 

Biochemicals i Troms och på 

Eltele i Finnmark, berättar Trond 

Giske. 

TOR ARNE BERGE är seniorrådgivare 

på närings- och handelsdepartementet. 

Hans bedömning är att 

företagens intresse för att ta emot 

departementsmedarbetare blir

Län och kommuner ska förenkla 

REGELKRÅNGEL Regeringen har fattat beslut om att 

bredda arbetet med att förenkla för företag till att även 

inkludera kommunerna och länsstyrelserna. 

 

 

förenkla den vardag som företagen verkar i, säger näringsminister Maud Olofsson. 

 

 

 

fort svaret har kommit in är revisionen 

avslutad för Skatteverkets 

del. Men sedan kan beslutet dröja 

 

ETT ANNAT AV Skatteverkets mål är 

att 75 procent av revisionerna ska 

nerna 

ska gå snabbt, förväntas re- 

 

accepteras inte, då får man bredda 

revisionen tills något hittas. 

– När jag jobbade som chef på 

 

 

Malmö producerade massor av 

 

 

teborg 

och Malmö. Den enda 

förklaringen var att deras chefer 

var mer inriktade på att uppfylla 

målen, det är nämligen kutym 

inom Skatteverket att rigga så att 

det ser bra ut i statistiken. 

ENLIGT PER JOHANSSON 

tydlig intern hierarki inom Skat- 

minst lika stort som förra året. 

Redan då var antalet inbjudning- 

 

Hur ser då departementets anställda 

på denna dag? 

– Några var inledningsvis en 

aning avvaktande förra gången, 

 

tycker att det ska bli roligt och 

spännande. Dessutom får man 

lite avkoppling från det ordinarie 

 

Sören Karlsson 

teverket. Många processförare, 

som ska kontrollera revisorernas 

arbete, vågar inte ändra i revisorernas 

utredningar även om de 

upptäcker tveksamheter. 

– En processförare som sätter 

ned foten blir snabbt utfryst. Det 

är upprörande, säger han. 

Företagare som överklagar 

till länsrätten har inte stora 

chanser. Det är antingen samma 

processförare, som inte vågade 

sätta ned foten under revisionen, 

eller en kollega till honom som 

gör omprövningen, berättar Per 

Johansson. 

– Och borgenärssektionen beviljar 

ytterst sällan anstånd med 

skatten när någon har överklagat. 

Det är därför inte ovanligt att 

företag går i konkurs innan de har 

fått sitt ärende prövat i länsrätten. 

Skatteverket kan fatta felaktiga 

beslut och driva in pengarna. 

Det är ungefär som att de skickar 

falska fakturor som inte går att 

bestrida. DM 

Den 11 oktober kommer 

medarbetarna på norska närings- 

och handelsdepartementet, 

inklusive statsrådet Trond Giske, 

 

 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: HENRIK KREILISHEIM 

 

Företagsamt 

av Cecilia Nykvist 

Serieföretagare och tillika ensamföretagare Montadito ab 

Kontakta krönikören: cecilia.nykvist@montadito.net 

De ivrigas bävrarnas årstid 

JAG SÄGER DET RAKT UT. Jag älskar hösten! Vi är inte en stor samling, 

 

höga, klara, krispiga luften. Att kunna klä sig i 

härligt tjocka ulltröjor, dricka bordeaux, gå på 

bio, njuta av färgerna på träden. Mmmm. 

En god vän som inte gillar hösten lika 

mycket invänder – hösten är strumpbyxor på, 

ningar 

och overallköp. Morrrr. 

Hösten är en slags nystart. Människor byter 

jobb och bostad. Folk skiljer och gymmen är 

överfulla. Svampning, syltning och allmänna 

nytag hör hösten till. 

VARFÖR? En anledning är de lediga dagarna 

under sommaren. Du får lite extra tid att 

fundera på vad du vill göra egentligen, hur du 

vill ha ditt liv, tid att konstatera att mannen/ 

frugan är för trökig och bör bytas ut, eller 

att det ska motioneras bort några kilon. Du 

kanske hinner läsa några inspirerande böcker 

Hösten är en slags nystart. 

Människor byter jobb och bostad. 

Folk skiljer och gymmen är överfulla. 

Svampning, syltning och allmänna nytag 

hör hösten till. 

om entreprenörer och företagande? Funderingarna i hängmattan 

blir sedan konkretiserade under hösten – i bästa fall. 

DET STARTAS mest företag under senhösten. Jag tror det också hör 

samman med sommarledigheten och med att vilja sätta nya planer 

i verket under hösten. Idén kan ju behöva testas av och sällan möter 

 

tid och energi att slipa på diamanten – och det är ju verkligen en 

nystart, att starta företag! Sedan tar det ju tyvärr en del tid från 

beslut till genomförande. 

När startade du ditt senaste företag? Under hösten? De företag 

jag har startat, har alla som idé kommit till på sommaren och 

realiserats under hösten. Det är något magiskt med den krispiga 

årstiden – den är som gjord för entreprenörskap, att sänka pannan 

och jobba på – som en ivrig bäver. Så har du gått och funderat på att 

starta något nytt och eget? Den bästa tiden är nu. 


18 

Nyheter 

Holtab anpassar 

arbetstiden efter säsong 

ARBETSTID Småländska 

Holtab tröttnade på de stora 

säsongsvariationerna i 

efterfrågan. Transformatorstationerna 

som företaget 

tillverkar är nedgrävda i 

marken och Holtab är därför 

starkt väderberoende. En 

säsongsanpassad arbetstid 

blev lösningen. 

– VI HAR JOBBAT med olika lösningar 

som sommarvikarier och projektanställda 

under högsäsong 

men detta har inte varit hållbart 

eftersom vissa tjänster inte är anpassade 

för att vara projektanställningar, 

exempelvis elektriker, 

säger Patrik Persson, vd på 

Holtab. 

Lösningen för Holtab blev 

därför en förändring av arbetstiderna 

som anpassats till de 

säsongsvariationer som företaget 

möter. Detta innebär att 

medarbetarna under högsäsong, 

ÖVERTAGANDE Hotell Gillet 

är ett charmigt frukost- 

 

har ägarna, Birgitta och Ulf 

Svanbäck, framgångsrikt 

drivit det lilla hotellet. Nu 

har de blivit pensionärer och 

vill sälja men köpare saknas. 

– OM VI VARIT yngre hade vi haft 

kvar hotellet, men nu vill vi sälja 

innan vi blir halta och lytta, säger 


Ny mobilapp ska stoppa bluffarna 

BLUFFAKTUROR Branschorganisationen Svensk Handel lanserar en mobilapplikation 

som ska göra det enklare att stoppa företag som skickar 

bluffakturor. Misstänker du att du har fått en bluffaktura kan du göra en 

anmälan till Svensk Handels Varningslista direkt från din iPhone. 

– Tipsen är viktiga i kampen mot blufföretagen. Fotografera fakturan 

och mejla in ditt tips till Svensk Handel, säger Magnus Kroon, som är tf 

säkerhetschef. 

Applikationen har utvecklats tillsammans med it-konsultföretaget HiQ 

och kan utan kostnad laddas ner via App Store. 

I början mötte säsongsarbetstiden 

motstånd men nu är det 

 

Patrik Persson. 

när efterfrågan är hög, arbetar 

43 timmar per vecka medan de 

under lågsäsong endast jobbar 

32 timmar per vecka och därmed 

kan ta ut en ledig dag. Under högsäsongen, 

som är omkring tjugo 

veckor, jobbar medarbetarna 8,6 

timmar per dag. 

– Man skulle kunna jobba elva 

timmar per dag en dag och resten 

- 

Lönsamt hotell hittar ingen köpare 

Ulf Svanbäck. 

Hotellet har varit ute till försäljning 

sedan december 2010 

men ännu har ingen köpare slagit 

till. Varför vet varken Ulf eller 

Birgitta. Hotellet har alltid haft 

bra beläggning och får dagligen 

 

mysigt hotell. 

– Vi får ofta höra av gästerna 

att det känns som att komma 

hem när de är på hotellet och det 

tiv elva timmar särskilt inte under 

sommaren när temperaturen är 

hög. Vår ambition är därför att 

man jobbar 8,6 timmar varje dag, 

säger Patrik Persson 

HOLTAB BÖRJADE laborera med 

arbetstiderna redan 2000. Att 

införa den förändrade arbetstiden 

har inte varit helt friktionsfritt. 

– Vi mötte ett visst motstånd 

i början. Det är alltid någon som 

känner sig drabbad av att tvingas 

jobba 43 timmar i veckan mitt 

under sommaren när man vill 

vara ledig, men efter att ha provat 

 

Patrik Persson. 

För att förändringarna ska gå 

att genomföra bjuder Holtab sina 

anställda på 38 timmar per år som 

kompensation. Dessa timmar får 

de anställda ta ut under lågsäsong. 

Holtab har använt sig av säsongsanpassad 

arbetstid sedan 

början av 2000 men i januari 2005 

är det bästa betyg 

man kan få, säger 

Birgitta Svanbäck. 

Även omsättningsmässigt 

ser 

det bra ut för hotellet. 

Omsättningen 

ligger runt 3,2–3,5 miljoner 

kronor och ökar hela tiden. Ulf 

och Birgitta har sina egna funderingar 

om varför hotellet är 

svårsålt. 

 

efterfrågan på Holtabs produkter 

att rusa i höjden: stormen Gudrun. 

– Behovet av transformatorstationer 

ökade enormt efter Gudrun 

och några år senare märkte vi 

inga stora svängningar. Under en 

treårsperiod kunde vi gå tillbaka 

till 40 timmar per vecka. Nu är vi 

tillbaka i normala produktionscykler 

och sedan 2010 kör vi med 

säsongsarbetstid, säger Patrik 

– Bankerna är det stora problemet. 

De som är intresserade 

får bara låna upp till 60 procent 

och då backar de, säger Birgitta 

Svanbäck.

- 

 

- 

 

 

 

 

Elisabeth Thand Ringqvist, ny vd för organisationen Företagarna. 

I stället för övertid kan Holtab nu få ut 43 timmar per vecka under högsäsong. 

De ansällda jobbar i stället mindre under vintern. 

Persson. Det lokala fackförbundet 

har varit mycket positivt 

inställda till den förskjutning av 

arbetstiden som Holtab gjort och 

har varit med i diskussionen hela 

tiden. Facket har också kommit 

med tankar och idéer hur företaget 

kan göra. 

– Det är en situationdär alla 

vinner. Facket är månt om att företaget 

utvecklas och går vidare 

och det gör vi genom att förändra 

Trots de goda vitsorden och 

 

bankerna hotellet som ett riskobjekt. 

Ulf Svanbäck berättar att 

hotellet till och med fått diplom 

för att ha en stark överlevnadsförmåga 

och god kreditvärdighet. 

 

vara ett skäl till att hotellet är 

svårsålt, tror Ulf. Katrineholm är 

kanske inte den mest attraktiva 

platsen att bosätta sig på och åt- 

arbetstiden, säger Patrik Persson. 

Holtab ser enbart fördelar med 

förändringen av arbetstiden. 

Istället för att ta till övertid kan 

företaget nu få ut 43 timmar per 

vecka när de behöver. 

– Säsongsarbetstid är ett av 

verktygen i verktygslådan men vi 

forsätter att titta på olika lösningar 

för att möta svängningarna. 

Camilla Aronsson 

minstone en spekulant har dragit 

tellet 

låg där. 

– Om hotellet legat i Båstad 

hade det säkert inte varit så svårt 

att sälja det, säger Ulf Svanbäck. 

Till sin hjälp har de anlitat en 

konsult som sköter försäljningen. 

Utgångspriset är 4,1 miljoner 

kronor och för det får köparen 

hotellfastigheten och rörelsen. 

Camilla Aronsson 

Ekonomisk osäkerhet hindrar nyföretagare 

TRYGGHETSSYSTEM Administration och komplicerade regler är inte det största hindret 

för nya företagare. Osäker ekonomi är mer avskräckande, 

visar en undersökning bland 489 konsulter som företaget 

Assistera genomfört. Thomas Goréus, vd för Assistera, anser 

att politikerna har kört in sig på att förenkla regler. Men undersökningen 

tyder på att mer fokus borde ligga på att utveckla 

trygghetssystemet för företagare. Det svåraste för konsulterna 

i underökningen är att skaffa nya kunder, intressanta 

uppdrag och att få tiden att räcka till. 

Sveriges bästa entreprenörsutbildning 

UTBILDNING Utvecklingsingenjörsprogrammet 

i Halm- 

 

gjort sig känt som ett program 

som satsar stort på nya 

idéer och entreprenörskap. 

Elin Olsson gick ut för ett år 

sedan och driver idag före- 

 

smarta brandvarnare. 

”UPPFINNARPROGRAMMET”, det vill 

säga Uvecklingsingenjörsprogrammet 

i Halmstad är populärt. 

2010 rankades det som det bästa 

högskoleprogrammet i Sverige 

på att samverka med näringslivet 

och dessutom har utbildningen 

blivit utnämnd till Sveriges bästa 

entreprenörsprogram. 

– Vi har envetet strävat efter 

att vara en bred utbildning och att 

samverka med omgivningen och 

det har gett resultat, säger studierektorn 

Leif Nordin. 

Det är heller inte för intet som 

programmet har blivit känt som 

 

– Det mesta som görs idag är 

ju förbättringar av redan existerande 

produkter medan vi ägnar 

oss åt att ta fram nya produkter, 

säger Leif Nordin. 

HAN FRAMHÅLLER dock att det inte 

är någon utbildning med målet att 

alla ska starta eget företag, men 

många studenter väljer ändå att 

göra det efter avklarade studier. 

En av dem som startat eget är 

Elin Olsson, som driver företaget 

 

när hon och kollegan Andreas 

Lindblom som examensjobb tog 

fram en brandvarnare som går 

Elin Olsson har uppfunnit en 

brandvarnare som kan sitta i 

taklampan. 

att integrera med en taklampa. 

Brandvarnaren är även försedd 

med en dosa som gör att det går 

att stänga av den från golvet. Det 

 

den dels har automatisk elförsörjning, 

dels inte syns så att folk inte 

ska få för sig att plocka ner den i 

onödan. 

– Utbildningen gav mig framförallt 

en helhetssyn som inkluderar 

både produktutveckling, 

ekonomi och marknadsföring, 

säger Elin Olsson. 

Hon har idag kontor på Science 

 

arbetar tillsammans. 

– Det är jätteskönt att inte 

behöva sitta själv. På utbildningen 

pratar vi mycket om nätverkande, 

men det är först nu som jag har 

insett hur viktigt det faktiskt är. 

Valdemar Möller 

PROGRAM FÖR 

UPPFINNARJOCKAR 

Namn: Utvecklingsingenjörsprogrammet 

Start: 1979 

Ort: Halmstad 

Övrigt: Hade under en period 

30 sökande per utbildningsplats. 

30-35 procent av studenterna är 

kvinnor. 


20 

/ Nummer 6-2011 www.entreprenor.se

HAN FLYTTADE 

BOSTON 

TILL SVERIGE 

Entreprenören Jonas Reinholdsson älskar USA och gör 

 

 

Kärleken till det stora landet – och till en viss kvinna vid 

- 

 

TEXT: CAMILLA ARONSSON FOTO: DANIEL ROOS 

AMERIKANER ÄR FANTASTISKA MÄNNISKOR.- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 


22 

IDAG HAR O´LEARYS 47 restauranger i Sverige och 13 utomlands. Många 

känner inte till att O´Learys är ett helsvenskt märke men så är det. 

Inspirationen till restaurangen är hämtad från barer i USA, namnet 

O´Learys är irländskt – och efternamnet på Jonas före detta fru – 

annars är hela idén och konceptet svenskt. 

 

 

 

 

Jonas fängslades av det anspråkslösa och hemtrevliga som präglade 

 

sitta i baren, äta och titta på tv samtidigt imponerade starkt, och som en 

 

bestämde han sig för att ta detta koncept till Sverige. 

 

 

 

och Ulf Lundell. 

UNDER SINA BESÖK I USA tillbringade Jonas mycket tid på restauranger 

 

bilder och snodde med sig menyer. Drömmen var att starta en liknande 

restaurang i Sverige. 

Innan Jonas lämnade USA hände dock något som kom att ändra 

 

kvinna på andra sidan gatan. Han lockade in henne i restaurangen och 

 

 

 

var Anne O´Leary, som senare blev Jonas fru och en viktig del av histo 

rien. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

namn O´Leary var ett utmärkt namn men Anne var inte lika pigg på 

idén. 

– Anne ville inte att hennes efternamn skulle förknippas med en 

 

 

FÖGA ANADE ANNE då att hennes efternamn skulle bli så känt både i och 

långt utanför Sverige. 

Och med O´Learys infördes ett helt nytt koncept i Sverige. Aldrig förr 

 

samtidigt som man åt. Det nya konceptet visade sig fungera utmärkt 

 

 

 

nästan alla ställen i restaurangen, till och med på toaletten. 


”Jag ville ha en avslappnad krog där personalen 

jobbade i sneakers, jeans och t-shirt och 

 

där de spelade den musik jag älskar: allt från 

 

Planerna på att starta en sportbar i Sverige mottogs dock till en 

början med stor skepsis. 

– Jag är glad att jag inte lyssnade på alla negativa människor för då 

hade jag aldrig öppnat. När jag satte upp fyra 28-tummare på min första 

krog trodde folk trodde att jag var knäpp, säger Jonas. 

Men Jonas var envis och trodde stenhårt på det han gjorde och så här 

i efterhand vet vi att han hade rätt. O´Learys har varit en framgångssaga 

från första dagen, och förra året omsatte restaurangkedjan 750 

miljoner kronor. 

– Vi hade tidigt en målsättning om att vi skulle etablera oss i alla 

 

länder vid millenniumskiftet. Det tog lite längre tid än så. Visionen nu 

är att ha 100 restauranger i Sverige 2015 och gå över en miljard i omsättning 

2013, säger Jonas. 

O´LEARYSKEDJAN BYGGER på franchising, där krögaren själv äger 

 

 

 

modell. 

– Jag hade planer på att det skulle bli en franchisingkedja redan vid 

 

var väldigt noga med att vi skulle ha samma menyer, samma leverantörer 

och samma personalkläder. När vi öppnade de andra restaurangerna 

var det bara att följa modellen. Avtalen har blivit mer innehållsrika, 

annars är det samma sak som när vi startade. 

Ekonomiskt är franchising också mycket bra eftersom företaget 

kan expandera utan eget kapital. Risken överlåts på franchisetagaren 

som självklart också får vinsterna. Varje franchisetagare är en entreprenör 

i sig och hela systemet bygger på att våga testa och ta risker. 

O´Learysfamiljen, som de kallar sig, hjälper sina franchisetagare, och 

Jonas berättar att det är viktigt att lyssna och leva sig in i deras situation 

men att det också är viktigt att sätta gränser. Man måste våga stänga 

ertoppskänsla. 

Jonas Reinholdsson är själv inte uppvuxen i en företagarfamilj och 


24 

det var därför ingen självklarhet att han skulle starta eget. Båda föräldrarna 

var akademiker och Jonas växte upp med sin far. Som arkitekt 

 

egna ben. Och han gillade det. 

– Jag har alltid varit driven och påhittig och haft lätt att få kontakt 

 

 

säger Jonas. 

JONAS BÖRJADE SOMMARJOBBA 

började han sin restaurangbana och har varit branschen trogen sedan 

dess. Jonas har provat på det mesta inom restaurangvärlden från ser- 

 

 

att han skulle hamna i denna bransch föll sig naturligt. 

 

 

telsen 

gav Jonas en bred bild av världen och formade hans grundinställ- 

 

– Jag vet inte om detta påverkat mig som entreprenör men det har 

gjort att jag har lättare att ta in intryck. 

- 

 

kan stoltsera med ett brett och bra romsortiment. 

– 1988 var Sverige ett u-land när det gällde alkohol. Det fanns bara 

 

 

Jonas tycker själv att han är lyckligt lottad som fått jobba med det 

tresserad 

men aldrig själv utövat någon sport. Enligt honom själv är 

han lite av en sportnörd och hänger med i de stora sporterna. Det stora 

 

– Sporten är väldigt viktig i Boston och alla är intresserade. Det var 

omöjligt att inte dras med i sportens värld och jag blev snabbt ett Red 

Sox- och Celticfan. 

De här lagen är givetvis fortfarande de stora favoriterna men även i 

Sverige har Jonas sina favoriter. I fotboll hejar han på ÖIS och i hockey 

 

 

– Jag är till exempel mer fokuserad på tysk fotboll eftersom vi öppnat 

upp där. 

IDAG HAR JONAS REINHOLDSSON sålt 95 procent av sitt livsverk till Scan- 

 

 

 

 

– Jag kände att jag inte kom dit jag ville internationellt och behövde 

 

 

 

 

en ekonomisk trygghet för att kunna göra nödvändiga organisatoriska 

 


”Jag är glad att jag inte lyssnade på alla 

negativa människor för då hade jag aldrig 

öppnat. När jag satte upp fyra 28-tummare 

på min första krog trodde folk trodde att jag 

var knäpp.” 

in på en världsmarknad som de annars inte skulle nått. 

I samband med försäljningen av företaget skiljde sig Jonas från Anne 

O´Leary. 

 

 

dock en viktig del av storyn. 

OCH DENNA LOVESTORY är också receptet på O´Learys framgång. Jonas 

betonar att O´Learys inte är något ritbordskoncept utan byggt av ren 

 

– Detaljer som sockerpåsen med O´Learysloggan, nedsänkningen 

i bardisken, bordsdukarna, tavlorna på väggarna. Allt är handplockat 

 

Detaljerna i sig är inte så unika, men slår man ihop detaljerna med 

O´Learysstoryn blir det framgångssagan. 

Under 2011 fortsätter O´Learys att jobba för att nå de uppsatta målen. 

Ett av målen var att öppna i Tyskland och det har redan uppnåtts. Expansionsplanerna 

är enorma och O´Learys växer hela tiden. Om fem 

år räknar Jonas med att O´Learys har 75–80 restauranger i Sverige, 

ett 20-tal i Norge och Danmark och ett 15-tal i Finland. Satsningen i 

Tyskland är strategiskt viktig för den fortsatta expansionen. Lyckas 

man där kommer resten att gå lättare. 

– Målet är att bli en av världens största restaurangkedjor inom casual 

dining och det kommer vi att bli, säger Jonas Reinholdsson med säkerhet 

i rösten. 

Ett stort och viktigt mål, inte minst personligen, är ännu inte uppfyllt. 

 

på att lyckas, säger han. 

MIN BÄSTA AFFÄR! 

– O´Learys är en fantastisk affär och då har vi bara nått början av vår potential. 

MIN SÄMSTA AFFÄR! 

 

 


26 


Den vilda 

JAKTEN 

PÅ TILLVÄXT 

Qliktechs väg från inkubator i Lund till Nasdaq 

Framgångsbolaget Qliktech är en brokig historia om samarbete – 

hur ett antal innovatörer, riskkapitalister, visionärer, tekniksnil- 

len och räknenissar gick från en barack i Lund till Nasdaq-börsen. 

Tillväxtfokus och ”onboarding” är idag nyckelbegrepp för kon- 

cernchefen Lars Björk som är lite ledsen över att ingen skidort kan 

ta emot hela personalen längre. Bolaget är för stort. 

TEXT: NICKLAS MATTSSON 

DET VAR EGENTLIGEN FÖR BRA för att vara sant. Bolaget hade grundats 

av två visionärer som i sin tur anställt en gudabenådad tekniker. 

De hade en it-produkt som var helt i en klass för sig. Bolaget 

satt i en barack i inkubatorn Ideon vid Lunds Universitet. Det 

 

som trodde på tekniken. Statliga Industrifonden hade både 

lånat ut och investerat. Trots det lyckades inte Qliktech få 

snurr på verksamheten under 1990-talet. År 2000 vände 

det. Då kom Måns Hultman. 

HAN HADE BAKGRUND I IT-INDUSTRIN, som anställd i 

Enator och Intentia och som entreprenör med Mercator. 

Tillsammans med fyra andra hade han startat Sundet 

Investment, för att investera i intressanta bolag. 

– En av de första investeringarna vi skärskådade var ett 

system som hette Qlikview. För att vara ärlig lät det helt överdrivet. 

Men Henrik Been, som presenterade prospektet, halade 

upp sin laptop under middagen och visade systemet. Jag bad att få 

en licens för att installera programmet på min egen maskin. 


28 

PÅ MINDRE ÄN SEX TIMMAR hade jag installerat, läst två kapitel i handboken 

och skapat min första applikation. 

 

Hur kommer det sig att man kunde få upp ett system så snabbt och ändå 

 

även att produkten var alldeles för allmän i hur den presenterades och 

 

hantera data från nästan vilka andra system som helst var förvisso ett 

 

 

se skogen för bara träd. Här kunde Qlikview göra nytta, tänkte jag. 

HÄR FANNS UTRYMME FÖR EN 

 

 


”Om jag kan känna att detta är det 

roligaste jag någonsin gjort, varför 

ska jag inte unna dem jag jobbar med 

samma glädje?” 

LARS BJÖRK OM VARFÖR SVENSKT 

KONSENSUS-LEDARSKAP FUNKAR I HELA VÄRLDEN. 

 

kunderna förstår det. 

 

 

mesta. Man måste fokusera. 

Måns Hultman övertygar sina kompanjoner och även riskkapitalbolaget 

Swedestart att investera i Qliktech. Han ser ett tekniskt spännande 

bolag, med en oerfaren, ostrukturerad ledning och en sinande 

kassa, men med stora möjligheter att fokusera produkten till ett speciellt 

område och bygga en försäljningsorganisation och bolagsstruktur. 

 

processen 

klarare. Jag attraherades av att Qlikview kunde fajtas med de 

 

projekttiden och kostnaden för kunden. 

Potentialen var enorm, men bolaget var i betydligt värre skick än 

man trott. Redan några månader efter investeringen lämnade vd och 

 

 

 

bolag. Jag kunde teknik, förstod databaser, hade jobbat med kopplingen 

 

är djävligt envis. Ingen kunde ta ur mig att det här inte var en fantastisk 

produkt. 

Men bolaget var på väg mot ruinens brant. När Måns presenterade 

 

men väldigt roligt. Men efter många sena nätter och långa diskussioner 

de första månaderna tvingades han säga upp delar av personalen – för 

bolaget var på väg att förblöda. 

 

de som förespeglats något helt annat. En fredag kväll sommaren 2000 

stålsatte jag mig inför att jag på måndagen skulle behöva sätta bolaget 

i konkurs. Efter långa och hårda förhandlingar gick dock investerarna 

 

roligt som jag lovat... 

I SAMMA VEVA PLOCKADE MÅNS Hultman in en annan skåning, Lars 

Björk, som controller och ekonomichef. Ekonomutbildad i Lund och 

med erfarenhet från Skanska USA när hans farbror Claes Björk var 

koncernchef för Skanska. Men främst hade han jobbat i entreprenörsdrivna 

bolag som Sten-Inge Fredins Scandstick och Resurs Bank, 

skapat av Thomas Pålsson.

teknologi som behöver göra en del på ”bygga bolag”-sidan?”, berättar 

Lars Björk, som redan då tyckte att valet var lätt. Det fanns en produkt, 

det fanns en marknad och det fanns möjligheter. Det var givet att han 

skulle ta jobbet. Tio år senare är han bosatt i USA och koncernchef för 

det Qliktech som noterades på Nasdaq förra året. Men vändningen av 

bolaget tog sin tid, för Måns Hultman ville göra rätt. 

– Vi tog tidigt in Thomas Ahrens som seniorkonsult, för vi insåg att 

det här kunde bli ett snabbväxande bolag. Och vi vågade tidigt släppa 

kontrollen till de anställda. Arbetet med Ahrens formade sig i fem vär- 

 

grunden sedan dess, berättar Lars Björk. 

Måns Hultmans teori om varför Qliktech skulle bli en snabbväxare 

var enkel: 

– Om man tror att följande fem parametrar är sanna, kan man enkelt 

räkna ut att bolaget kan bli mycket stort: 1) Man är bättre än konkurrenterna. 

2) Marknaden är i princip oändlig för produkten. 3) Man kan 

skapa mycket värde. 4) Kunderna kan se det. 5) Man har goda referenser. 

– Vi såg det tidigt och kunde nästan förutse det som hänt sedan, säger 

 

över hur kunden tänkte, hur försäljningen skulle fungera i praktiken 

– ned till vilka frågor säljarna skulle ställa och vilket material de skulle 

ha med sig ut på kundbesök. Precis som han själv fått en aha-upplevelse 

när han sett systemet live, ville han att kunderna skulle göra detsamma. 

– VI SKAPADE KONCEPTET SIB, SEEING IS BELIEVING, där vi satte upp 

system med kundernas data som en del i säljprocessen. Och det funkar 

fortfarande. 

Ett av de viktigare besluten var att Qliktech skulle ha egna säljare. 

Vanligtvis i it-branschen går man som ägare av en produkt via andra som 

redan har kundkontakt, återförsäljaren av system eller konsultbolag. 

– Vår säljcykel var ungefär sex månader, om vi skapade en kanalstrategi 

med en massa partners som skulle utbildas och stoppa in vår produkt 

i sina redan stora portföljer skulle den tiden öka till 24 månader. Den 

tiden hade vi inte. Strategin blev att fokusera på många kunder, det 

LARS BJÖRK OM QLIKTECHS 

BÄSTA OCH SÄMSTA AFFÄRER 

Vilken är Qliktechs bästa affär? 

– Vår företagskultur. Utan en värdebaserad 

företagskultur och ledarstil hade vi aldrig kunnat 

 

vi in alla anställda årligen till en intern Summit. Detta 

 

ovärderliga. 

Sämsta affären? 

 

som ett litet fattigt bolag och skrev under ett 

 

 

med minimal ”skada”. 

Roligaste affären? 

 

 

 

 

 

 

tid utan något så värdefullt som människoliv. 

skulle inte räcka med tio, utan här behövdes tusentals. 

– Att bygga ”kritisk massa” handlade utifrån mitt perspektiv om 

att vi skulle ha så många kunder att man började prata om oss och vår 

produkt. Beviset kom något år senare, där folk på en middag pratade 

om Qlikview utan att veta vem jag var. Det kändes väldigt, väldigt, bra, 

berättar Måns Hultman. 

De stora strategiska besluten i Qliktech togs åren 2000-2003, beslut 

som än idag ligger till grund för företaget. Direktförsäljning, en metodiskt 

utarbetad säljprocess och en bra företagskultur var receptet. 

– Alla köpbeslut tas med hjärtat, för att sen rättfärdigas med hjärnan. 

Vi pratade om hur kunden skulle utsättas för ett ”compelling event”, det 

vill säga när de ser hur bra produkten är och strax efter inser hur mycket 

de kan tjäna och spara på investeringen, säger Måns Hultman. 

Att bygga en säljprocess som inte krävde världens bästa säljare, 

krävde att alla säljare skulle utbildas i processen och därför sälja på 

samma sätt. Kopplingen mellan varumärket och värderingarna i 

bolaget blev tydliga i just säljutbildningen. 

– Att bolagets medarbetare har samma grundvärderingar när det 

gäller bolaget och varumärket skapar en framåtriktad kraft. Det var 

en av anledningarna till att vi började åka på skidresa, hela bolaget tillsammans. 

Den där årliga skidresan har byggt ett kitt som Lars Björk 

försöker förvalta och förbättra, problemet är bara att bolaget numera 

 

 

i USA. 

– Den resan och konferensen är bolagets största enskilda kostnad 

 

The Clarks från Malmö. Det är också en tradition, säger Lars Björk. 

Runt samma tema kretsar frågan – hur bibehåller man tillväxtkulturen 

när bolaget växer med hundra anställda om året ? 

– Hur stimulerar man de nyanställda att köpa in sig i företagskulturen? 

Det upptar mycket av min hjärna idag. Hur lägger man en process 

på plats som inte folk märker? Vi får inte döda entreprenörsandan. Ju 

mer jag pratar med folk, ju mer inser jag hur stark företagskulturen är 

för vår framgång. 


30 

DET ÄR EN AV ANLEDNINGARNA till att man sedan 2004 har sin egen 

Qlikacademy, en veckolång utbildning vid utvecklingskontoret i Lund 

för varenda nyanställd. Alla, oavsett rang, får genomgå en veckas vaccinering 

i bolagets värderingar, säljprocess och produkt. I Lund, som 

närmast är en religiös plats i Qliktech-sagan. Det är här det började, 

det är här produkten fortfarande vidareutvecklas. 

På huvudkontoret i Radnor utanför Philadelphia 

hänger stora svartvita foton över anläggningen i 

Lund. 

– Lund har blivit ett pittoreskt försäljnings- 

 

mellan den akademiska världen och vår forskning 

och utveckling, förklarar Lars Björk och ler. 

2003 VAR BOLAGET REDO att ge sig ut i världen. 

För det behövdes kapital. Man började med egna 

kontakter, och den ena ledde till det andra. På ett 

möte med Bank of America i New York, som styrelseledamoten 

Claes Björk hjälpt till att ordna, 

presenterade man sitt bolag på samma sätt som 

alltid tidigare, pragmatiskt och utan yviga gester. 

– Ed Chiang på Bank of America tittade på mig 

efter presentationen och sa: “Lars, det här kan jag 

sälja.” 

Banken satte samman ett helt team människor 

som jobbade fram kontakter och uppåt 50 möten 

med ”rätt personer” i USA och London. 

– Efter några månader satt vi med sju olika 

erbjudanden att ta ställning till. Det var häpnadsväckande, 

berättar Lars Björk. 

Valet föll på två bolag, Jerusalem Venture Partners och Accel. Helt 

enkelt för att de båda riskkapitalbolagen gjort samma resa Qliktech 

ville göra med andra bolag tidigare. Riskkapitalisterna ingav även 

förtroende med sina kontakter, förslag på vilka människor som skulle 

kunna hjälpa till att få bolaget att växa ytterligare – och det faktum 


QLIKTECHS 

VÄRDERINGAR 

Tillsammans med tillväxtkonsulten 

Thomas Ahrens utvecklade dåvarande 

företagsledningen de värderingar som 

sedan början av 2000-talet väglett 

 

– När det gäller nummer 2, Move 

fast, är det så att det i Qliktech är det 

viktigare att vara snabb än att göra 

fullständigt rätt. Det är verkligen okej 

att göra fel i det här bolaget, och har 

varit det många år. Gör du inga fel, 

gör du inga rätt, men du måste förstås 

lära av misstagen, säger Lars Björk. 

1. Challenger 

2. Move fast 

3. 

4. 

5. 

MÅNS HULTMANS BÄSTA 

OCH SÄMSTA AFFÄRER 

 

 

kul med den, lagt ett minimum av underhåll och om jag 

 

 

 

 

 

 

att leverera den med blankslitna däck mitt under en 

snöstorm med följden att jag hamnade i diket efter en 

timme eller så. Tog de något ansvar? Nix. Bra läxa för 

framtida affärer... 

– Mina roligaste affärer gör jag varje vecka med mina 

 

 

 

 

 

 

 

 

att deras attityd andades ”vårt enda jobb är att se till att ni blir framgångsrika”. 

VART GÅR MAN VIDARE IDAG, när bolaget nått målet om börsnotering, 

och passerat målet omsättning på en miljard kronor? Svaret är ytterligare 

tillväxt. 

- 

ner företag i världen och nästan allihop behöver hjälp 

att göra sina data begripliga, säger Lars Björk, som 

nyligen samlade 25 av sina toppchefer och bad dem 

tänka igenom var de ser Qliktech om fem år. Och vad 

som skulle kunna få dem att stanna kvar så länge. Det 

svarade alla att tre saker var viktigare än något annat: 

hypertillväxt, att kulturen bibehålls och att bolaget 

gör något för ”the greater good”. 

– Välgörenhetsorganisationer får vårt system 

gratis, vi gör många insamlingar och event för välgörande 

ändamål och då brukar vi göra så att för varje 

dollar personalen stoppar in, lägger företaget tre. Det 

brukar fungera fantastiskt bra, berättar Lars Björk. 

Tillväxt har hela tiden varit ett självändamål i 

Qliktech. Ett sätt att mäta framgång och sätta mål. 

– Vi har brutit igenom på många sätt. Behovet att 

ta data från många källor och skapa begriplighet och 

översikt har inte blivit mindre med åren, snarare 

tvärtom. Samtidigt har datorernas ökade kapacitet 

gjort att vårt system blivit bättre och bättre av “bara 

farten”. Det går vår väg, säger Lars Björk som tog över 

vd-skapet för bolaget 2007 då Måns Hultman blev 

styrelseordförande. Målet var redan då att noteras på amerikanska 

 

tänkt. Inför introduktionen steg Måns Hultman av ordförandeposten 

och blev ledamot istället. Ett noterat bolag i USA behöver helt andra 

 

– För ett it-bolag som kommit någonstans är Nasdaq det enda vettiga

Sofforna i Lund. Teknikchefen 

Jonas Nachmanson (t v) och tekniske 

visionären Håkan Wolgé i 

sofforna där alla avgörande idéer 

om bolagets produktutveckling 

fötts. Därför får sofforna 

hänga med ett tag till. 

stället att vara. Och det bästa sättet att visa sitt långsiktiga engagemang 

är att även ha huvudkontoret i USA – och vd, säger Måns Hultman som 

 

ville vara på. 

 

 

 

 

 

 

QLIKTECH KAN STÅTA MED- 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

som är bestående. 

- 

 

– Man pratar om att vara disruptiv, det vill säga att gå på tvärs med mark- 

- 

 

 

 

 

 

I ROLLERNA 

”Qliktech är ett av de mest lyckade teknikprojekten i Europa!” 

 

 

 

 

Björn Berg 

Staffan Gestrelius 

Håkan Wolgé 

 

Henric Cronström 

Jonas Nachmanson 

 

Måns Hultman 

 

 

Riskkapitalbolagen 

 

 

Lennart Jacobsson 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

QLIKTECHS KULTUR HAR GJORT ATT BOLAGET kunnat växa snabbt. Och 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

- 

 

 

 

 

- 

 

sedan dess. 

Många undrar vad som egentligen hände. De två huvudpersonerna 

 

vidare. 

QLIKTECH OMSATTE 226,5 MILJONER- 

 

 


BJÖRN ELMART 

Ålder: 30 

Bor: Viken utanför Helsingborg 

Familj: Hustru Annica, 29 och sonen 

Carl-Johan, 6 månader. 

Första affär: En staty av karaktären 

Mohawk från Gremlins 

Sämsta affär: En Batmanstaty som 

pulvriserades på väg till Japan. Den 

blev tappad under en container, men 

 

ersättning för skadan, fast statyn gick ju 

inte att sälja. 

Bästa affär: Det största hittills har varit 

att göra Henke-statyn och Alien-ägget. 

32 

Omsättning: Håller / Nummer jag för 6-2011 mig själv. 

www.entreprenor.se

Citat att lyfta fram: 

”Jag har lyckats för 

att jag är kvar här i 

Sverige. I Hollywood 

skulle jag bli en i 

mängden. Jag stannar 

gärna här hemma 

och har världen 

som arbetsfält, inga 

problem.” 

Terror 

pa Elm Studios 

BJÖRN ELMART SKULLE EGENTLIGEN BLI LÄRARE, 

MEN INSÅG ATT DET SKULLE VARA ROLIGARE ATT 

GÖRA FULLSKALESTATYER AV TERMINATOR, PINHEAD, 

JASON OCH EN HEL HÖG ANDRA FILMFIGURER. NU HAR 

HAN KUNDER ÖVER HELA VÄRLDEN – FRÅN BESATTA 

SAMLARE TILL FILMBOLAGET 20TH CENTURY FOX. 

TEXT: JAKOB HÄRNQVIST FOTO: JOI GRINDE 

HHAR DU ALLTID DRÖMT om en 

Terminatorstaty i full storlek? 

Eller en hel lägenhet inredd i 

Alien-tema? Då är lösningen 

närmare än du tror. En av 

världens främsta tillverkare av 

 

 

 

 

den svenska landsorten. 

Här, bland intet ont anande 

 

 

hundra kvadratmeter stor 

studio som skulle få den mest 

 

värre än drottningmonstret i 

Aliens. 

 

 

arbetsbänkarna står en byst av 

Clark Kent, en byst av Arnold 

- 

 

 

 

Elm Street. I ett hörn står två 


34 

färdiggjutna huvuden av Batman som snart ska påbörjas, och en byst 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

OCH HAR NÅGON BRA KOLL så är det Björn, eftersom han under årens 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

– EN PERSON BESTÄLLDE 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 


Det kan vara extremt viktigt att 

en Indiana Jones-staty har exakt 

rätt piska och rätt hatt. Och James Bond 

måste ha exakt rätt manschettknappar. Är 

det minsta lilla fel så börjar dom pruta. Då 

faller värdet direkt.

att tala om. Det droppade in små betalningar här och där, och ibland 

 

 

 

 

 

 

 

 

pengar alls, eftersom sommarmånaderna är lågsäsong inom samlar- 

 

MEN SÅ UNDER 

 

 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

JUST NU HAR BJÖRN 

 


36 

göra en staty i full skala är ett mer omfattande arbete än man kan tro. 

Om inte annat kan det vara ruskigt pilligt. På en av Terminatorstatyerna 

Björn gjort satte han fast 13 000 hårstrån på huvudet. För hand. 

– Det är rätt jobbigt de första gångerna man gör det. När man gjort 

tusen undrar man vad man håller på med, och då har man bara gjort 

klar pannan. 

 

att göra är det också detaljerna som gör jobbet. Vilket är både roligt och 

krävande. 

– Det kan vara extremt viktigt att en Indiana Jonesstaty har exakt 

rätt piska och rätt hatt. Och James Bond måste ha exakt rätt manschettknappar. 

Är det minsta lilla fel så börjar dom pruta. Då faller 

värdet direkt. 

Annat som kan börja falla är diverse föremål från väggarna. Vilket 

hände när Björn gjorde en staty av Linda Blairs besatta karaktär från 

Exorcisten. 

– Jag har gjort henne två gånger. Båda gångerna har det hänt otäcka 

saker. Tunga statyer har fallit från hyllorna i studion, folk i min omgivning 

har mått dåligt, det har varit ekonomiska problem och projekt 

som gått åt helvete. Första gången satte jag inte händelserna i samband 

så mycket, men när allting började om andra gången jag gjorde ett 

Exorcist-jobb bestämde jag mig för att det var sista gången. Det blev 

helt enkelt för mycket. 

EN MER POSITIVT LADDAD utmaning är att hitta exakt rätt grejer till 

varje karaktär. Här lägger Björn ner mycket tid och energi. 

– Man måste veta vara man ska leta om man ska hitta exakt den 

 

kan inte sätta sig och googla, då sitter man där på livstid. Man måste ha 

kontakter. Sedan när man väl då hittat rätt skor, då börjar jobbet med 

att ”vädra” som det kallas, alltså att slita ner dom så att de ser använda 

ut. Och bara det kan ta en vecka. 

För att få alla detaljer rätt börjar Björn med att samla bilder på förlagan. 

Det kan handla om tusentals bilder för att få med alla detaljer och 

vinklar. 

– Det gäller ju att ta reda på exakt vilken hårfärg som passar, vilken 

ögonfärg skådespelaren eller karaktären har, vilka kläder som använ- 


Jag har lyckats för att jag 

är kvar här i Sverige. I Hollywood 

skulle jag bli en i mängden. 

Jag stannar gärna här hemma och har 

världen som arbetsfält, inga problem.

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

DEN KONSTNÄRLIGA ASPEKTEN 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 

- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

- 

 

 


38 

Ingvar Kamprad, god för 450 miljarder kronor. Zlatan, med en årslön på bortåt 100 miljoner kronor. 

Se där, några av Sveriges mest omhuldade hjältar. Men visst behövs det nya. Entreprenör startar nu jakten på de 

nya hjältarna som Sverige så väl behöver. Vi vill hylla de nya entreprenörerna, de kreativa banbrytande företagare 

som kan inspirera andra att också våga satsa. Möt Michael Hammar på Konstgräsexperten. 


GLÖM ZLATAN OCH KAMPRAD. HÄR ÄR DINA 

NYA HJÄLTAR! 

YES, HANS IDOL HETER RICHARD BRANSON. Inte konstigt 

att snart 25-årige Michael Hammar säger att hans 

 

listar en tripp till månen som en del i den personliga 

 

– Richard Branson tänker inte att han är begränsad 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

konstgräs och vill bli bäst på att hitta rätt tillverkare, lagerhantering, 

 

TEXT: SARA JOHANSSON FOTO: DANIEL ROOS 

 

 

 

 

 

PÅ EN MÄSSA I TYSKLAND

Richard Branson tänker inte att han 

är begränsad av något, han realiserar 

sina drömmar. Det gillar jag. 

MICHAEL HAMMAR, KONSTGRÄSEXPERTEN 


40 

Michaels föräldrar har haft företag i 30 år, något som starkt bidragit 

till valet att bli företagare. 

– Det fanns inte UF-företagande på vår gymnasieskola och vi kunde 

inte heller välja några entreprenörsämnen, men det var ändå alltid så 

självklart att jag skulle bli företagare, säger han. 

Hans råd till andra unga är därför att våga satsa, och våga göra det 

tidigt. Ju längre man går som anställd desto mindre sannolikt är det att 

du blir företagare, eftersom det innebär risker. 

– Starta redan i skolan! Då har du studiemedel och kan starta mjukt. 

 

man lite av en underdog-känsla. 

FÖR ATT ÖVERBRYGGA EVENTUELLA 

”advisory board” med duktiga människor från olika områden i livet. 

Där ingår pappan, grundaren till ett bemanningsföretag, grundaren 

 

 

hjälper mig att lyfta blicken och ställer rätt frågor kring vad jag behöver 

göra för att nå mina mål. 

Idag jobbar han sex dagar i veckan, ofta från sex på morgonen till 

åtta på kvällen, men det är av egen fri vilja och inget han tänker göra för 

evigt. Just nu både kan och vill han jobba på det här sättet. 

– Många småföretagare tror att man måste jobba 80 timmar i 

veckan, men det gäller bara att fråga sig vad man kan göra för att jobba 

annorlunda men ändå nå samma resultat. 

Det resultat han vill uppnå, det ekonomiska målet, är att företaget 

ska omsätta 100 miljoner kronor år 2015. 

– Alla skrattar åt det när de hör det. Det är för svårt. Och det är inte 

så att jag skulle gräma mig om det inte funkar, men det målet ger mig en 

tillräckligt stor utmaning, säger han. 

Michael Hammar säger att han även inför medarbetarna är tydlig 

med sin vision och målsättning. Hans ser som sin viktigaste roll att motivera 

och inspirera, och därför vågar han lägga det praktiska ansvaret 

på andra. 

– Det var en häftig känsla första gången vi fakturerat en kund och jag 

inte varit inblandad, berättar han. 

FÖRUTOM AFFÄRSPLAN 

nedtecknad och insatt i en pärm. Där står bland annat sådant som 

att åka till månen, starta företag utomlands och bo i andra länder. De 

privata målen är lika viktiga som företagets mål, och Michael Hammars 

inställning är att allt går att uppnå bara man vet vad man vill. Lite som 

FÖRSTA AFFÄR! 

– Jag sålde golfbollar när jag var yngre. Jag och en kompis plockade bollar 

på banan på nätterna och rengjorde och sålde dem dagen efter för fem 

kronor styck. 

BÄSTA AFFÄR! 

 

 

SÄMSTA AFFÄR! 

 


 

Branson är inget som lockar. 

– Många entreprenörer bygger upp en verksamhet som kretsar kring 

dem själva. Jag vill gärna bli en förebild men känner inget behov av att 

visa upp mig och bli igenkänd. Men det är klart att jag vill bli ihågkommen 

efter min tid på jorden, säger Michael Hammar. 

NY HJÄLTE 

Namn: Michael Hammar 

Ålder: 25 år 

Bor: Stockholm 

Familj: Flickvän 

Gör: Företagare i konstgräsbranschen 

KONSTGRÄSEXPERTEN 

Grundat: 

Anställda: 3 helårsanställda 

och 4 säsongsanställda 

Omsättning: 7,5 miljoner 

 

Vd: Michael Hammar 

Verksamhet: Importerar, 

säljer och installerar 

konstgräs.

Prenumerera på 

0:- 

entreprenörskap 

innovation 

småföretagande 

www.esbri.se/entre 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Emax Sverige tackar! 

HUVDPARTNERS 

MEDIAPARTNERS 

REGIONALA PARTNERS 

max . 

Sverige 

Gustaf Josefsson 

tidigare deltagare 

entreprenör 

invigningstalare 2011 

YOUNG ENTREPRENEURS 

of Swedenn 

Emax Sverige är ett utbildningsevenemang för Sveriges främsta unga entreprenörer mellan 18-21 år 

nätverk, kunskap och inspiration står i fokus. 

www.emaxevent.com

Sveriges viktigaste landslag 

Yrkes-VM tävlar Sveriges yrkesskickligaste ungdomar mot världs- 

liten i en rad olika yrken. Yrkes-VM, eller WorldSkills Competition, 

ar arrangerats sedan 1950 och är en av världens största tävlingar 

lla kategorier. Årets tävling avgörs den 5–8 oktober i London. 

är samlas de skickligaste yrkesutövarna i världen för att tävla 

ot varandra. Sveriges viktigaste landslag represen teras i år av 

7 ungdomar i 24 olika yrkesgrenar. Satsningen på Yrkeslandslaget 

idrar bland annat till att öka statusen, intresset och kvaliten samt 

tt trygga åter växten inom bygg-, hantverks-, industri-, it-, service- 

ch teknik yrken. Under Yrkes-VM får man utbyta erfarenheter och 

tävla med de bästa av de bästa från resten av världen. Ungdomarn 

har arbetat stenhårt och tränat målvetvetet för att ta Sverige t 

toppen. Sverige har tidigare tagit hem flera medaljer och vi håller n 

tummarna för våra skickliga tjejer och killar i London. 

worldskills.se 

worldskillslondon2011.com 

facebook.com/yrkeslandslaget

Vd har ordet 

INNEHÅLL #6 

ANSVARSFULLA PARTER 

OSÄKERHET ÖVER KONJUNKTUREN är inte det utgångsläge för avtalsrörelsen som vi hade önskat. I 

våras såg det ekonomiska klimatet mer positivt ut. Men nu växer oron för en ny global kris. Det 

behöver inte gå så illa som vissa analytiker fruktar, men svensk ekonomi måste vara rustad för 

det värsta och avtalsrörelsen måste ta hänsyn till det. 

Avgörande är att inte riskera återhämtningen. Sverige har haft stark tillväxt. Men vi har en bra 

 

der 2008 års nivå och vi har fortfarande en förhöjd arbetslöshet som måste fortsätta att minska. 

DESSA PROBLEM FÅR INTE FÖRVÄRRAS 

Riktningen i avtalsrörelsen bör därför vara att hitta avtalsnivåer som präglas av ansvarstagande 

för samhällsekonomin och företagens möjligheter att växa och anställa. 

Det får inte bli ”payback time” som jag har sett IF Metalls ordförande Stefan Löfvén lova. Det 

vill säga en facklig huggsexa om kraftigt högre löner, driven av olämplig revanschlystnad. 

SÅDANT TAL OM REVANSCH ÄR FÖR DET FÖRSTA OBEFOGAT. 

 

lönerna under både 2009 och 2010 med sammanlagt fem procent. 

Faktum är att anställda de senaste femton åren har ökat reallönerna med sammanlagt drygt 

45 procent. Det ger perspektiv på revanschtänkandet och visar att det knappast är nödvändigt 

 

”PAYBACK TIME” ÄR I DET OSÄKRA EKONOMISKA läget inte heller en ansvarsfull ståndpunkt. Krav på 

en högre löneökningstakt än vad som kan sägas vara försvarligt hotar sysselsättningen, just när 

det behövs att den växer ordentligt. Framför allt minskar jobbchanserna för många som i dag står 

utanför eller har en svag förankring på arbetsmarknaden. 

ARBETSLÖSHETEN BLAND UNGDOMAR ligger för närvarande runt 25 procent. Utanförskapet bland 

personer med utländsk bakgrund är tyvärr också betydande. Att dessa grupper blir stärkta i sina 

möjligheter att jobba och bidra och utveckla sina förmågor är väsentligt för att återhämtningen 

inte ska stanna av. 

VI KAN INTE SÄTTA LÖNENIVÅER som är så höga att det bara är arbetsmarknadens insiders som kan 

 

dras samla på sig erfarenheter och kunskaper som leder dem vidare på arbetsmarknaden. 

 

ligheter att hävda sig när turbulensen på världens marknader tilltar igen. 

 

- 

 

- 

SVAJIG KONJUNKTUR KRÄVER 

VD HAR ORDET 

Vi kan inte sätta lönenivåer som är så höga att det bara är arbetsmarknadens 

insiders som kan komma ifråga för anställningar, skriver Urban Bäckström. 

SVENSKT NÄRINGSLIV 

 

årsmöte i maj. Entreprenör ställer frågor om det nya uppdraget. 

KALENDARIUM 

Axplock ur Svenskt Näringslivs digra evenemangstablå kommande månad 

OPINION 

Företagens vardag och det svenska utbildningsväsendet går i otakt. Tobias Krantz, 

chef för avdelningen utbildning, forskning och innovation, vill införa etableringsfrihet för 

utländska universitet i Sverige för att få till en förändring. 

Riktningen i avtalsrörelsen 

bör vara att 

hitta avtalsnivåer 

som präglas av 

ansvarstagande för 

samhällsekonomin 

och företagens 

möjligheter att växa 

och anställa. 

Urban Bäckström, vd, Svenskt Näringsliv 

www.entreprenor.se Nummer 6-2011 / Tidningen 43

Svenskt Näringsliv 

44 

Nya ledamöter på styrelsestolar 

1. Vad förväntar 

du dig av styrelsearbetet 

i Svenskt 

Näringsliv? 

2. Finns det 

någon enskild 

fråga du brinner 

för, och i så fall 

varför? 

3. Vad är det 

bästa som hänt 

ditt företag 

eller din 

bransch de 

senaste åren? 

Carina Stoeckmann, 

vd, Byggmästar’n i Skåne 

– Till en början blir det 

nog en avvaktande 

position med stora 

öron som gäller, men 

jag hoppas att 

styrelsearbetet leder 

till att mina erfarenheter 

kan bidra till 

Svenskt Näringslivs 

fortsatta utveckling, 

samt till förbättringar i 

företagandet och dess 

förutsättningar. 

– Kompetensförsörjningen 

så att 

framtidens medarbetare 

har en bra grund 

med sig in i arbets- 

livet. Jag tycker 

också att det är 

viktigt att visa och 

prata om att tjejer 

ska ses som naturliga 

kandidater till 

chefspositioner och 

att våga driva och 

starta egna företag. 

– Vi har på alla tre 

enheterna i Arlöv, 

Landskrona och 

 

in i nya fräscha 

lokaler, vilket känns 

jättekul. Det är ett 

antal goda år som 

möjliggjort det. 


Lättlästa siffror om löner 

STATISTIK Genomsnittslönen 2010 uppgick till 150,52 kronor per timme för 

arbetare och 35 900 kronor per månad för tjänstemän. Omräknat till helår 

motsvarar detta 301 600 kronor för arbetare och 438 000 för tjänstemän. 

Det visar Svenskt Näringslivs sammanställning av löner och arbetstider för 

2011. Mellan 2009 och 2010 ökade lönerna med i genomsnitt 2,1 procent 

för arbetare. Bäst löneutveckling hade de som jobbar inom transportnäringen, 

sämst gick det för dem inom byggsektorn. Bland tjänstemän ökade lönerna 

med 2,3 procent, mest inom service och minst inom transporter. 

Du hittar rapporten på www.svensktnaringsliv.se 

Monica Lingegård, 

vd, Samhall 

– Hur kan Svenskt 

Näringsliv skapa 

bästa möjliga villkor för 

svenska företag att verka, 

växa och samtidigt 

inkludera människor 

med funktionsnedsättning? 

Jag förväntar mig 

en kreativ dialog med 

övriga styrelseledamöter 

kring hur vi bygger 

ett långsiktigt hållbart 

samhälle som bidrar 

till att stärka Sveriges 

konkurrenskraft. 

– Det pratas mycket 

om arbetskraftsbrist. 

Här kan Samhall 

bidra konkret genom 

utbildnings- och 

utvecklingsinsatser 

och satsa på att 

verka inom områden 

 

behov av arbetskraft. 

Samhalls medarbetare 

är en dold och 

outnyttjad resurs i 

Sverige. 

– Konjunkturförbättringen 

och den ökade 

efterfrågan inom 

industrin betyder att 

 

människor riktiga 

jobb och våra kunder 

en möjlighet att 

rekrytera kompetenta 

medarbetare. 

Michael G:son Löw, 

koncernchef, Preem 

– En av de viktigaste 

rollerna en styrelse har 

är att vara framtidsinriktad 

genom att 

arbeta med vision, 

strategi och sätta 

adekvata mål. Det 

 

modernisera kollektivavtalen. 

Ytterligare en 

viktig punkt är att öka 

medvetenheten om hur 

viktig svensk industri är 

för vår välfärd. 

– Ungdomsarbetslösheten 

berör mig starkt 

och att vi tappar en 

generation av unga 

som har svårt att hitta 

jobb. När det gäller 

 

fortsatt utveckling mot 

lokal och individuell 

lönebildning en högt 

prioriterad fråga. 

– Globalt har efterfrågan 

på våra produkter 

börjat ta fart igen 

efter 2008-2009. 

Under våren lanserade 

Preem världens första 

skogbaserade diesel 

i stor skala. Nu kan 

även gamla bilar köra 

miljövänligt. 

Göran Fredriksson, 

vd, Frösunda LSS 

– En möjlighet att 

verka för ökad andel 

privata aktörer inom 

den växande vård- och 

omsorgsbranschen. Det 

 

behov av innovationer 

inom branschen vård 

och omsorg, inte i 

första hand medicinska 

utan strukturella. Här 

 

industrin. 

 

när det gäller konkurrensneutralitet, 

det vill 

säga lika förutsättningar 

för privata och offentliga 

utförare i vård och 

omsorg. Ett annat viktigt 

område är standardiserade 

kvalitetssystem 

och kvalitetsnormer. Det 

skulle privata utförare 

vinna mycket på. 

– Kundvalsmodeller 

införs inom området och 

kunden/patienten/bruka- 

 

Det har skapat möjligheter 

för duktiga entreprenörer 

att förverkliga sina 

drömmar om en bra vård 

och omsorg med kundens 

bästa för ögonen. 

Fredrik Holst, vd, 

Abetong 

FOTO: COLOURBOX 

– Som ny ledamot måste 

man läsa in sig på de aktuella 

frågorna och successivt bidra 

till verksamhetens utveckling. 

Jag har med mig erfarenheter 

från samhällsbyggande 

och företagsutveckling i 

såväl storstadsområden 

som glesbygd och kommer 

att stärka de perspektiven i 

styrelsen. Ett antal ledamöter 

har jag inte träffat tidigare, 

vilket innebär nya kontakter, 

erfarenheter och möjligheter. 

– Styrelsen för Svenskt 

Näringsliv måste verka för 

hela näringslivets bästa. Den 

svenska samhällsbyggnadssektorn 

påverkas av företagsklimatet 

i stort i Sverige, 

svenska industrins kapacitetsutnyttjande,framtidsbedömningar, 

kapitalkostnader, 

infrastrukturinvesteringar, för 

att nämna några områden. 

Det innebär att det jag brinner 

för – samhällsbyggande 

– påverkas av så många 

olika faktorer att det inte kan 

kokas ner till en enskild fråga. 

– Finanskrisens effekt på 

investeringar och orderingång 

ledde till nödvändigt 

fullt fokus på kostnadsminskningar 

– att överleva. Tack 

vare den snabba och starka 

återhämtningen i Sverige 

kunde byggbranschen redan 

under slutet av 2009 blicka 

framåt och utvecklas igen.

”För näringslivet är det 

självfallet viktigt att kulturella 

och kreativa kunskaper 

är goda och varierande bland 

dem som ska anställas.” 

Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv, med anledning av rapporten 

som ifrågasätter humaniorautbildning utan anknytning till forskning. 

Nyföretagande tar udden av arbetslösheten 

EKONOMI Svenskt Näringsliv spår i sin senaste konjunkturprognos att Sveriges 

bruttonationalprodukt växer med 4,2 procent i år och 2,4 procent nästa år. Samtidigt 

väntas arbetslösheten sjunka till 7,9 procent 2011 och 7,4 procent 2012. 

För att bidra till en fortsatt stark tillväxt krävs sänkta kapitalinkomstskatter i syfte 

att öka investeringarna, samt åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten. 

 

 

och Västernorrland. Sämst var Jönköping och Västerbotten. Skillnaderna förklaras 

av lokala attityder, företagsklimatet och näringslivsstrukturen i regionerna. 

 

Text Nicklas Mattsson 

Lars-Erik Edgarsson, 

vd, Weber Saint Gobain 

– Jag har varit suppleant 

i styrelsen tidigare 

och är genom 

det bekant med hur 

arbetet fungerar. Det 

ger insikt i arbetet 

och en möjlighet att 

påverka. 

– Arbetsmarknadsfrågor, 

speciellt skapande 

av möjligheter 

för företagande. 

– Återhämtningen 

från den ekonomiska 

krisen i världen, 

samt även vår nya 

ägare sedan 2008. 

Per Strömberg, vd, 

Lantmännen 

– Att det ska ge 

en god inblick i de 

avgörande frågorna 

för det svenska näringslivets 

utveckling 

framöver. 

 

ska fungera i Sverige 

framöver för att 

långsiktigt säkra vår 

framtida konkurrenskraft. 

– Sammantaget är det 

den turn-around som 

vi som företag lyckats 

åstadkomma under de 

senaste fyra åren med 

ett väsentligt bättre 

resultat och kassa- 

 

Anders E. Svensson, 

vd, Ica Sverige 

– Jag hoppas på 

ett engagerat och 

framtidsinriktat 

styrelsearbete kring 

viktiga frågor som till 

exempel en effektiv 

arbetsmarknad och 

rätt förutsättningar 

 

företag. 

– Jag är övertygad 

om att vi behöver entreprenörer 

och nyföretagande 

för tillväxt 

i Sverige. Alla stora 

företag startade som 

små en gång i tiden 

och nyföretagandet 

ger förutsättningar 

för både värdeskapande 

och mångfald i 

samhället 

– Dagligvarubranschen 

har utvecklats till en 

dynamisk och konkurrensutsatt 

bransch som 

uppmärksammas för sin 

roll i samhälle och näringsliv. 

Det skapar nya 

möjligheter och ställer 

nya krav, vilket är spännande 

och utmanande. 

Jan Forsberg, vd, SJ Santhe Dahl, 

koncernchef , Vida 

– Få ökad insyn i 

viktiga avtalsfrågor 

tvärs i genom olika 

branscher och lära 

av detta samt knyta 

nödvändiga kontakter 

med nya kollegor i 

andra verksamheter. 

– Jag brinner för att 

försöka hitta förslag 

till ”nya lösningar” på 

just avtalsförhandlingarna 

och framförallt 

löneregleringsfrågorna 

då dessa 

traditionellt alltid 

utgått från ”noll från 

arbetsgivarsidan och 

så mycket som möjligt 

från arbetstagarsidan” 

och att dessa 

nya lösningar mer 

måste bli företagsanpassade. 

 

successivt avregleras 

inte bara i Sverige 

utan så småningom i 

hela Europa 

– Svenskt Näringsliv 

har en viktig uppgift 

som opinionsbildare 

för företagen i 

Sverige. Jag hoppas 

kunna bidra med 

mina erfarenheter 

från sågverksbranschen 

och privat 

företagande samt få 

kontakter med andra 

branscher inte minst 

inför nästa avtalsrörelse. 

– Att bygga industriellt 

och klimatsmart 

i trä. Vi behöver öka 

nybyggnationen av 

bostäder och trä är 

en del av lösningen i 

klimatfrågan. 

– Att trä har fått ökat 

fokus bland annat genom 

länens och kommunens 

satsningar i 

projekt ”Trästad 2012” 

och Eskil Erlandsson 

lanserar ”Skogsriket”. 

Trä är en del av lösningen 

på koldioxidproblemet 

i världen. 

Susanne Andersson Pripp, 

vd/ägare, Best Western 

– Naturligtvis känner jag 

en stor förväntan över 

att kunna vara med att 

påverka företagens vardag 

i Sverige på ett ännu 

bättre sätt. Min förväntan 

på styrelsearbetet är 

att få driva de viktigaste 

frågorna, dels i styrelsen 

men också genom opinionsbildning 

och politiker- 

bearbetning. 

– Våra avtalsfrågor och 

lönesättningen på svensk 

arbetsmarknad. Vikten av 

att ha ingångslöner som 

stämmer överens med 

arbetsmarknaden och det 

ekonomiska läget i Sverige 

kan inte nog betonas. Detta 

för att vi företagare verkligen 

ska kunna anställa de 

som behöver komma in på 

arbetsmarknaden, såsom 

unga och utlandsfödda. 

– Att det äntligen efter 

många års arbete har öppnats 

en möjlighet att få till en 

sänkning av restaurangmomsen. 

Det ökar möjligheten att 

nyanställa. Vi får inte missa 

att satsa på att ungdomar 

och invandrare kommer in på 

arbetsmarknaden. 

Nummer 6-2011 / 45


46 

Ett steg mot en Las-lösning 

ARBETSMARKNAD Sedan 

tidigare har LO och Svenskt 

Näringsliv enats om en gemensam 

beskrivning av turordningens 

konsekvenser. 

Nu sällar sig tjänstemännen 

i PTK till skaran. 

TJÄNSTEMÄNNEN I PTK har diskuterat 

Las och avtal med Svenskt 

Näringsliv. 

Vid en presskonferens presenterades 

resultatet av samtalen. 

– Vad jag vet är det en av de 

största undersökningarna som 

har gjorts där man har frågat de 

berörda parterna. Syftet var att 

skapa en gemensam förståelse, 

vilket i längden förhoppningsvis 

Månadens siffra 

i samarbete med ekonomifakta.se 

Kvinnligt företagande bättre förr 

- 

 

- 

 

 

 

 

Kvinnliga företagare som andel av antalet sysselsatta kvinnor, år 1870-2010 

 

 


Dubbelbeskattning gissel för globala företag 

SKATTER 

- 

 

 

 

- 

 

 

 

kan leda till bra lösningar, sade 

Niklas Hjert, ordföranden för 

PTK:s förhandlingschefsgrupp. 

Christer Ågren, vice vd på 

Svenskt Näringsliv, betonade 

också vikten av rapporten. 

– Det var bra att vi tog det här 

initiativet, det hjälper till att 

kartlägga fakta som inte har varit 

tillgänglig tidigare. Inte minst är 

 

fall kommit överens, sade han. 

AV RAPPORTEN framgår att arbetsgivarna 

vill ha kvar medarbetare 

med lämplig kompetens för att 

inte förlora konkurrenskraft. 

Företagarna vill också att personliga 

egenskaper som leder 

 

till att arbetsuppgifterna utförs 

 

Den samlade bilden avgör vilka 

tjänstemän som ska vara kvar i 

verksamheten. 

PTK:s grundinställning är att 

Grönbok om bolagsstyrning 

får skarp kritik 

REMISSVAR EU-kommissionens 

grönbok om bolagsstyrning 

i börsnoterade 

bolag får Svenskt Näringsliv 

att höja rösten. 

I ETT SKARPT remissvar konstateras 

att förslagen, om de genomförs, 

inte bara innebär ökad 

administrativ börda och kostnad 

 

och konkurrenskraft för bolagen, 

utan också riskerar utarma den 

svenska modellen för bolagsstyrning 

med aktiva och ansvarsfulla 

ägare. 

EU-kommissionen anser att 

 

regler och koder som gäller inom 

bolagsstyrning i EU-länderna. 

Svagheterna är störst inom tre 

områden: styrelsens sammansättning 

och arbete, aktieägarnas 

Jeffrey Owens, 

skattechef 

på OECD 

Varannan arbetsgivare uppger att de har fått göra sig av med kompetens 

som var viktig för företaget på grund av Las-regler, enligt en rapport 

från Svenskt Näringsliv. 

FOTO: ERIK MÅRTENSSON 

tjänstemän arbetar i branscher 

och företag med höga krav på 

kompetens och vill därför se ett 

utvecklande och tryggt arbetsliv, 

där godtycke vid uppsägningar 

förhindras. PC & JS 

delaktighet samt kvaliteten på 

rapporter om bolagsstyrningen. 

För att förbättra styrningen 

av börsnoterade företag och öka 

aktieägarnas engagemang har 

kommissionen sammanställt 

grönboken ”En EU-ram för bolagsstyrning” 

som är ute på remiss 

till den 22 juli. 

SVENSKT NÄRINGSLIV konstaterar 

i ett skarpt formulerat svar att 

 

 

företag. 

– Förslagen utgör ett hot mot 

aktivt privat ägande och riskerar 

att urholka ägaransvaret i börsnoterade 

bolag, att börsen hamnar i 

strykklass och att transparensen i 

näringslivet minskar, säger Anne 

 

bolagsstyrningsfrågor. 

FOTO: COLOURBOX

Li Jansson, ekonom, vill se en bättre handikappolitik genom att 

 

ALMEDALEN 2011 

Globaliseringen färgar företagens framtid 

 

 

 

 

 

 

 

 

MED DE ORDEN inledde Johan Norberg 

Svenskt Näringslivs seminarium 

om globaliseringen, ett 

ämne som blir allt mer viktigt för 

de svenska företagen. 

– Ja, det är dags att börja tala 

om globaliseringen igen. För tio 

år sedan pågick den stora globaliseringsdebatten 

men sedan 

dess har det varit i stort sett tyst, 

menade Urban Bäckström, vd för 

Svenskt Näringsliv. 

För ett litet land i utkanten 

av Europa är närvaron på den 

internationella marknaden en 

förutsättning för fortsatt ut- 

DET BLEV EN RIVSTART för Svenskt 

Näringsliv i Almedalen. Rapporten 

”Konsten att strula till ett liv” 

som seminariet byggde på hade 

debatterats hett dagarna före, 

där fokus legat på uppfattningen 

att Svenskt Näringsliv var ointresserade 

av humanistiska och 

FOTO: SCANPIX 

veckling och välfärd. Sverige har 

också gedigna traditioner som 

ett globalt industriland att försvara. 

Men det går inte att luta 

sig mot tidigare framgångar i en 

tid när utvecklingen och därmed 

globaliseringen går allt snabbare, 

konstaterade han. 

Samtliga seminariedeltagare 

Humanistiska högskolestudier hett ämne 

FOTO: SÖREN ANDERSSON 


Stefan Fölster och hans kollegor diskuterade 

högskolestudier i Almedalen. 

konstnärliga utbildningar. 

Chefekonom Stefan Fölster 

menade att det var en missuppfattning 

och slog fast att rapporten 

fokuserar på problemet att 

svenska studenter startar sin utbildning 

sent och har en långsam 

genomströmning i studierna. 

Lokal lönesättning i fokus under avtalsrörelsen 

Globaliseringens framväxt har inneburit en formidabel reformperiod 

de senaste 30 åren. 

LÖNESÄTTNING 

 

 

- 

 

 

 

avtalen av löneökningar som inte tar hänsyn till företagens olika 

 

var överens om att det ur ett globaliseringsperspektiv 

varit en 

”formidabel reformperiod”, under 

de senaste 30 åren, oavsett 

politisk färg på regeringen. 

Urban Bäckström menade att 

det är dags att ta ett samlat grepp 

på vad som måste göras för att få 

fart på de svenska företagen. AC 

”Vinsten har drivkrafter 

som gör att 

företagen fokuserar 

på kundnöjdhet, kvalitet 

och kostnadskontroll 

samtidigt.” 

Anders Morin, välfärdspolitiskt 

 

under ett fullsatt seminarium i 

Almedalen där frå- 

 

det ett motsatsförhållande 

mellan 

 

i välfärdssektorn 

 

”Om lagstiftningen tvingar 

företag att lägga 50 procent 

av investeringsbudgeten 

på åtgärder som ändå inte 

medför miljönytta så är det 

något som är fel.” 

Nicklas Skår, 

 

 

Ny strategi lyfter 

svensk forskning 

IDAG SAMVERKAR endast 20 procent 

av företagen med universitet och 

högskolor. Det vill Tobias Krantz, 

Svenskt Näringsliv, ändra på. I 

Almedalen presenterade han ett 

åtgärdspaket. 

Vid sidan av bättre samarbete 

vill han att universitet som samverkar 

med näringslivet ska få en 

”innovationspremie” och det ska 

vara lättare att hoppa fram och 

tillbaka mellan tjänster i akademi 

och näringsliv. Tobias Krantz vill 

också införa en ”FOU-rabatt” och 

att expertskatten reformeras. 

Öga mot öga 

SPEED-DATING 

arrangerade Sällskapet Politik 

och Näringsliv snabba möten 

mellan företagare och riksdagsle- 

 

deltagarna möjlighet att utbyta 

erfarenheter, diskutera problem 

och öka förståelsen för företagarnas 

vardag. 

FOTO: SÖREN ANDERSSON 

Nummer 6-2011 / 47


48 


REGELKRÅNGEL 

 

 

 

 

 

 

 

 

Urholkat förtroende för Arbetsförmedlingen 

REKRYTERING Kontakter och 

rekommendationer. Det är 

det främsta redskapet vid 

en ny rekrytering. Att ta 

hjälp av Arbetsförmedlingen 

är för många företagare 

inte något alternativ. 

MER ÄN VART ANNAT företag väljer 

att rekrytera själv hellre än att 

ta hjälp av Arbetsförmedlingen. 

Det visar en undersökning som 

Svenskt Näringsliv genomfört 

under mars månad 2011. 

Det är en beskrivning som Lina 

Skandevall, som driver Skandevall 

Media i Norrköping skriver 

under på. I ett mindre medieföretag 

är social kompetens och 

möjlighet att rycka in med olika 

arbetsuppgifter viktiga kriterier 

vid en anställning. I nuläget har 

företaget två anställda men det 

 

gare minst en person. 

– Fungerar den jag vill anställa 

i min organisation, kan de sätta 

sig in i mina kunders behov, är de 

Förenkla reglerna kring hyresmoms 

Mer än vart annat företag väljer 

att rekrytera själv hellre än att ta 

hjälp av Arbetsförmedlingen. 

självgående? Det är den typen av 

frågor jag vill ha svar på och den 

typ av kompetens jag letar efter. 

 

hos en man eller kvinna, ung eller 

gammal, svensk eller nysvensk, 

spelar ingen roll. Men det här 

är ett sätt att resonera som jag 

inte får gensvar för hos Arbetsförmedlingen. 

Alltså letar jag någon 

annanstans, säger hon. 

Lina Skandevall ser ett allt 

större kunskapsglapp hos Arbetsförmedlingen 

när det gäller 

2011-06-08 – 2011-08-14 

MEST LÄST PÅ www.svensktnaringsliv.se 

1. 

2. 

3. 

4. 

5. 

6. 

7. 

8. 

9. 

10. 

FOTO: :SCANPIX 

förståelsen för den vardag som, 

särskilt de mindre företagen, 

lever under. Mer uppsökande 

verksamhet och besök ute i verkligheten 

är hennes främsta recept 

för att överbrygga glappet. 

– Då skulle jag få en chans att 

berätta hur vi har det. Hur mycket 

en anställd kostar. Hur mycket 

jag som liten företagare riskerar. 

Hur mycket det kostar om jag gör 

en felrekrytering. Hur hela mitt 

företag trillar omkull om den nyanställde 

blir sjuk en längre tid, 

säger Lina Skandevall. 

SÅ LÄNGE DEN närkontakten uteblir 

ser hon ingen möjlighet att 

använda sig av Arbetsförmedlingens 

tjänster. Det innebär att 

hon också slipper det tidsödande 

arbetet att ta emot och intervjua 

personer som på Arbetsförmed- 

DEN GENOMSNITTLIGE FÖRETAGAREN 

Företagare: 

Man 

 

 

 

 

 

tjänster 

 

 

 

 

 

lingens initiativ sökt jobb, men 

med fel utgångspunkter och 

kompetens. En plågsam situation 

för alla, inte minst de som sökt fel 

sorts arbete och helt fel sätt att 

lösa uppdraget att hjälpa individer 

med svag ställning på arbetsmarknaden. 

Men det här är ett sätt att resonera som jag inte får 

gensvar för hos Arbetsförmedlingen. Alltså letar jag 

någon annanstans. 

Med en mer realistisk syn på 

företagens vardag kan Arbetsförmedlingen 

bli den hjälp i tillväxten 

som regeringen vill men som 

idag enbart är ett ”omöjligt uppdrag” 

med Lina Skandevalls ord; 

– Vi vill växa men för att kunna 

göra det måste vi känna att vi inte 

riskerar allt bara för att vi anställer 

en till. Det är vi som skapar 

framtidens jobb, det är vi som 

skapar välfärd och vi behöver 

smidigare verktyg för att kunna 

hjälpa till ytterligare. 

Anställde: 

Man 

 

 

 

 

 

ning, utvinning, energi samt miljö 

 

 

 

 

 

 

AC 

Källa: Ekonomifakta, SCB, Företagarna


50 

FOTO: SCANPIX 

FOTO: SCANPIX 

SMÅTT 

STORT 

& 

Läs er p p .svensktnaring gsliv.se/ 

KARTONG STÅR HÖGT I KURS 

EN UNDERSÖKNING 

FRAMTIDENS JOBB 

BESKATTAS HÅRDAST 



 

 

FRAMTIDENS 

 

utgörs av kunskapsintensiva tjänstenäringar. 

 

 

 

30 

 

 

 

 

 

 

 

branscherna är personalintensiva och att de 

 

 

ee edlesorgganisationer 

415 

miljoner kronor. Så mycket köpte svenskarna läkemedel 

för på apoteken under perioden april 2010 - mars 2011, 

enligt statistik från Läkemedelsindustriföreningen. 

Mobilapp stoppar 

bluffmakare 

 

 

att stoppa blufföretag. Den nya applikationen 

 

 

din iPhone. Applikationen laddas ner via App 

Store utan kostnad. 

Skogsföretagen sågar 

turordningsregler 

FÖRETAGARE I SKOGSINDUSTRIN vill se förändringar av reglerna 

kring turordning och företrädesrätt. Orsaken är ökat kostnadstryck 

och kraftigare konjunktursvängningar. Sker ingenting, riskerar jobb 

 

 

 

schen att anpassa sig efter konjunktur och kostnadstryck, säger 

Per Hidesten, vice vd och förhandlingsdirektör, Skogsindustrierna. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

säger Per Hidesten. 

FOTO: COLOURBOX

Vinnare av SRF:s årliga användarenkät för 

leverantör av bästa redovisningsprogram 

 



 





Vårt bokföringsprogram BL Bokföring har för fj ärde året i rad utsetts till 

vinnare i Sveriges Redovisningskonsulters Förbunds (SRF) stora undersökning 

”Nöjd kund”. Programmet har de mest nöjda användarna på 

samtliga punkter – funktion, användarvänlighet och programsupport. 

BL Bokföring ingår i ekonomisystemet BL Administration och 

kan byggas ut med fakturering, leverantörshantering, lön, mm. 

Du kan också bli en av våra nöjda kunder. Börja med 

att beställa en demo på www.blinfo.se. 

BL Administration är utvecklat av Björn Lundén Information AB, som i över tjugo år genom bl a handböcker och program försett företag och 

deras rådgivare med information inom skatt, redovisning, personal och juridik. 

2010 

BL ADMINISTRATION 

– det kompletta ekonomisystemet! 

Bästa bokföringsprogrammet 

– för fjärde (4!) året i rad! 

Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • Fax: 0650-54 14 01 • info@blinfo.se

52 

Kalendarium 

7 september 


Augusti 

Ett axplock från 

www.svensktnaringsliv.se/kalendarium 

Kompetens en framtida utmaning 

Sverige har en rekordstor mismatch mellan tillgänglig arbetskraft 

och företagens behov av kompetens. Varför har den uppstått och vad 

kan man göra åt den? Hur får vi en bättre koppling mellan utbildning och 

arbetsliv? Starta hösten på Ideon den 7 september – möt experterna som 

hjälper dig att få grepp om framtiden. 

Deltar gör bland annat Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation 

på Svenskt Näringsliv. Vad ser han som de största utmaningarna i mötet mellan 

utbildning och näringsliv? I en diskussion klarläggs tendenser och trender på arbetsmarknaden 

med fokus på kompetens. Vad kan vi lära oss av historien som underlättar 

planeringen inför framtiden? Möt Carina Lindfelt, chef för arbetsmarknad vid Svenskt 

Näringsliv och Carl-Gustaf Leinar, vd för Trygghetsrådet. Saco:s samhällspolitiska 

chef Gunnar Wetterberg tar oss med på en resa ”tillbaka till framtiden” under vilken 

 

företagsrepresentanter kommunpolitiker och Arbetsförmedlingen i en spännande 

diskussion om nuläget och framtidens utmaningar. 

Ort: Lund Plats: Ideon Science Park, byggnad Agora, Scheelevägen 15, 

Lund Tid: 08:00-13:00 

Anmälan och mer information hittar du på www.svensktnaringsliv.se/regioner/malmo/ 

13 september 

På spåret i Vaggeryd 

Vart är regionen på väg när det gäller företagande i välfärdssektorn? Behovet 

av utveckling i den svenska välfärdssektorn är stort. Genom konkurrens främjas 

innovationskraft, kostnadseffektivitet och kvalitetsutveckling. Konsekvensen är bättre 

vård till patienter, bättre undervisning till elever, bättre omsorg till äldre. 

Hur ser det ut i Jönköpings län? 

Ort: Vaggeryd Tid: 11:30-13:30 

Anmälan gör du på www.svensktnaringsliv.se/regioner/jonkoping 

19 september 

Bättre företagsklimat med kommunal regelförenkling 

Varmt välkommen till ett seminarium där en undersökning från Näringslivets 

Regelnämnd presenteras. I rapporterna framkommer stora skillnader i villkor och 

kostnader för de företagen, skillnader som riskerar att snedvrida konkurrensen 

mellan kommunerna och på så vis försämra det lokala företagsklimatet. Tillsammans 

 

Du får även möjlighet att byta erfarenheter med andra aktörer och ta del av goda 

exempel. Rapporterna presenteras av Andrea Femrell, sakkunnig från NNR och från 

Svenskt Näringsliv i Jönköping deltar regionchef Elisabeth Sandberg. 

Ort: Jönköping Plats: Svenskt Näringsliv, Skolgatan 4 Tid: 09:00-11:30 

Anmälan och information: www.svensktnaringsliv.se/regioner/jonkoping 

Axplock från 

WEBB-TV 

www.svensktnaringsliv.se/tv 

Skilda världar i Värmland 

Torsby och Sunne är grannkommuner i norra Värmland. I Svenskt Näringslivs 

 

tabellen. 

Vitsen med vinsten 

Finns det ett motsatsförhållande mellan vinst och kvalitet i välfärds- 

sektorn? Nej, betonade Anders Morin, välfärdspolitiskt ansvarig på Svenskt 

Näringsliv, under ett seminarium i Almedalen. 

FOTO:COLOURBOX

Vårt viktigaste livsmedel. 

När du öppnar vattenkranen räknar du med att det 

strilar ut vatten. Rent vatten. Men har du tänkt på 

att någon ser till att ditt vatten är rent? Att vattnet 

har ledningar och rening? 

Vatten är vårt viktigaste livsmedel och en förutsättning 

för vår höga livskvalitet, men det måste ledas fram 

så att det är bra för både miljön och plånboken. Det 

tänker våra medlemmar på varje dag. För din skull. 

VVS Företagen är 1400 medlemsföretag som har kompetensen 

att skapa en renare miljö, bättre ekonomi och 

högre komfort för oss alla. 

Läs mer på www.vvsforetagen.se

54 

Opinion 

UTBILDNING Företagens vardag och 

det svenska utbildningsväsendet 

harmonierar inte. Tobias Krantz, chef 

för avdelningen utbildning, forskning 

och innovation på Svenskt Näringsliv, 

vill därför införa etableringsfrihet för 

utländska universitet i Sverige för att 

förbättra samverkan mellan näringsliv 

och akademi. 

DET ÄR EN MYT att det endast är låglönejobb 

som försvinner från Sverige till andra länder. 

Nu handlar det i allt högre grad också om 

 

med rätt kompetens i Sverige. Följden blir att 

 

 

ner sin verksamhet i Lund för något år sedan 

är en allvarlig varningssignal. 

Samtidigt som företag har svårt att hitta 

den personal som de behöver så har utbildade 

unga människor ofta svårt att komma in på 

arbetsmarknaden. Det är uppenbart att det 

 

och hur det svenska utbildningsväsendet 

fungerar. Mer kraft och energi måste läggas 

 

samverkan mellan näringsliv och akademi. 

I det perspektivet vill jag peka på tre viktiga 

reformområden. 

FÖR DET FÖRSTA. Stärk innovationskraften i 

svensk forskning. Sverige är ett av de länder 

som satsar mest resurser i världen på forskning 

och utveckling (FoU) i förhållande till 

 

 

 

Ökad samverkan mellan akademi och 

växlingen 

av de forskningssatsningar vi gör. 

Drivkrafterna för innovation måste förstärkas. 

Forskare som samarbetat med företag 

under sina studier har avsevärt bättre chanser 

än övriga att etablera sig väl på arbetsmark- 


Vi vet hur många vetenskapliga artiklar som 

forskningen ger men inte hur många jobb eller 

innovationer som den leder till. 

 

produkter och tjänster. 

FÖR DET ANDRA.tiva 

studier. Svenska studenter är i internationell 

jämförelse bland de äldsta när de eta- 

 

universitetsutbildning tar inte sällan dubbelt 

så lång tid som det är tänkt. Vi behöver stärka 

drivkrafterna för studenterna att ta examen 

på avsedd tid. Det måste löna sig bättre att 

studera och att göra karriär. 

FÖR DET TREDJE. Inför etableringsfrihet för 

utländska universitet i Sverige – också i praktiken. 

Sverige har äntligen blivit en aktör på 

den internationella utbildningsmarknaden. 

Vi konkurrerar nu delvis på en global utbild- 

Röster från Svenskt Näringsliv, 

läs mer på www.svensktnaringsliv.se 

Uppmuntra Harvard starta filial i Sverige 

 

 

 

vinna på att världen även kom till oss. Visst 

vore det till exempel spännande om Harvard 

 

Regeringen bör aktivt uppmuntra utländska 

universitet att etablera sig i Sverige och 

undanröja eventuella hinder. Om vi öppnar 

den högre utbildningen också för internationella 

aktörer leder det till skärpt konkurrens 

till gagn för kvaliteten i det akademiska ut- 

 

 

 

som är i absolut världsklass. 

TOBIAS KRANTZ 

chef för FoU och innovation 

FOTO: COLOURBOX

Handikappolitik 

saknar jobbprofil 

ARBETSMARKNAD Sysselsättningen bland personer med 

 

 

 

 

med nedsatt arbetsförmåga 

saknar ett jobb. 

TACK VARE BÄTTRE attityder, teknikut- 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

ARBETSMARKNADEN 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

LI JANSSON 

ekonom 

Aktuella åsikter i aktuella 

frågor, läs hela texterna på 

www.svensktnaringsliv.se/kommentaren 

Kommentar i korthet 

Sänk den statliga inkomstskattesatsen 

Istället för att höja brytpunkten i den statliga inkomstskatten 

bör man sänka skattesatsen. Då ökar arbetsutbudet 

även för personer ovanför den nya brytpunkten. 

Krister Andersson, chef för skatteavdelningen 

Vinstdebatt hotar jobb och investeringar 

Företagare inom välfärdssektorn reagerar mot debatten 

att deras företag inte skulle tillåtas gå med vinst. En lag 

som begränsar vinst skulle få direkta konsekvenser för företag 

i form av neddragningar och färre anställda. Tre av tio företag 

skulle tvingas lägga ned. 

Kenneth Bengtsson, ordförande Urban Bäckström, vd 

Långsiktiga klimatmål kräver noggrann analys 

EU-Kommissionens ”Roadmap towards a low carbon 

economy”, är en plan för reducering av växthusgasutsläpp 

med sikte på 2050. Svenskt Näringsliv ifrågasätter 

hur klokt det är att redan nu kräva bindande mål utan någon 

djupare analys av konsekvenserna. 

Maria Sunér Fleming, energi- och miljöexpert 

Arbetsförmedlingen blir vassare med konkurrens 

Lars Carlsson på Carolines Kök i Stockholm är en 

av många som försökt rekrytera nya medarbetare 

 

stora problem. ”Även när vi söker lagerpersonal skickar de 

över alla arbetslösa de har – till och med läkare, piloter och 

sjuksköterskor. Dessutom är det många som i ansökningsbrevet 

öppet skriver att de inte vill ha jobbet – men att de 

måste söka för att få fortsatt a-kassa”. 

Urban Bäckström, vd 

Sanktionsavgifter riskerar urholka rättssäkerheten 

Regeringens förslag ”En bättre arbetsmiljö genom 

effektivare sanktioner” innebär en välbehövlig förenkling 

av sanktionssystemet. ”Däremot känner vi en stor tveksamhet 

inför förslaget om utökad användning av sanktionsavgifter. 

Eva Kovar, jurist 

Låt arbetsmarknaden sköta pensionerna 

Finansmarknadsminister Peter Norman och hans 

efterträdare som vd för sjunde AP-fonden, Richard 

Gröttheim, vill påverka utformningen av de avtalade tjänstepensionerna 

– eventuellt med lagstiftning. Låt arbetsmarknaden 

fortsätta att sköta pensionerna. 

Hans Gidhagen, pensionsexpert 

www.sv www.svensk nsktnaringsliv.se/kommentare aren

56 

I praktiken 

DECENTRALISERING och delegering av 

ansvar är A och O för att snabbväxande 

företag ska kunna fortsätta utvecklas. 

På exportföretaget Roxtec, som under 

 

anställda, handlar det även om att få 

ledningsfrågorna att fungera i andra 

kulturer. 

DET HAR SEDAN länge funnits olika modulbaserade 

lösningar för att täta runt kablar och 

rör. När Roxtecs grundare Mikael Blomqvist 

började skissa på en ny form av tätningsmodul 

 

används hans till synes enkla men geniala 

tätningsmodul inom allt från varvs- och till- 


I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter 

som delar med sig av sina erfarenheter. 

Vi arbetar ständigt med att införa alltmer operativt ansvar i 

de olika ledningsgrupperna. 

Carl-Gustav Mattson, Roxtec 

Effektivare med lokala lösningar 

verkningsindustrin till telekombranschen. 

 

gjort företaget från Karlskrona till en global 

distributör. 

Roxtec har från början satsat mycket på 

personalen och ledningsfrågorna, bland annat 

genom att decentralisera beslutsfattandet 

så långt det går. Detta har varit en medveten 

strategi för att kunna växa på olika markna- 

styr 

produktionen och försäljningen jobbar 

 

här frågorna, vilket ger kortare ledtider. Det 

menar Carl-Gustav Mattson som är Chief Ex- 

 

 

Frihet under ansvar är en av Roxtecs viktigaste nycklar till framgång, menar vd:n Carl-Gustav Mattson. 

– Vi arbetar ständigt med att införa alltmer 

operativt ansvar i de olika ledningsgrupperna. 

Detta är möjligt genom att vi låter personer 

från olika funktioner som till exempel sälj, 

teknik, produktion och logistik ta ansvar 

ger 

att det är viktigt att få alla att känna sig 

delaktiga i både framgångar och motgångar. 

JUST DEN HÖGA graden av frihet under ansvar 

gör att ledningsgrupperna i dotterbolagen ser 

 

på. Men eftersom huvudkontoret sätter de 

övergripande spelreglerna i form av till exempel 

marginalkrav innebär det att de lokala 

cheferna får tydliga ramar att verka inom. 

FOTO: PETER FREDRIKSSON

Många snabbväxande företag har 

problem med att sätta samman 

ledningsteam med personer som 

fungerar bra tillsammans, vilket 

kan bero på att de anställda helt 

enkelt inte känner varandra så 

väl. 

– Vi ordnar regelbundet större 

fester och tillställningar för att 

personalen ska bli mer sammansvetsade 

och trivas bättre 

på sina respektive arbetsplatser. 

ROXTEC ÄR ENTREPRENÖRSDRIVET 

och arbetar med att skapa nya 

marknader inte bara i Sverige 

utan i hela världen. Det här sättet 

att arbeta är inte bara tungt och 

kostnadskrävande. Det kräver 

även att säljkåren är motiverad 

eftersom det kan ta upp till 24 

 

Detta har gjort att man valt 

att bygga upp en organisation 

med dotterbolag som i hög utsträckning 

är autonoma och 

därmed snabbare kan agera på 

 

decentralisera beslutsfattandet 

vinner företaget en hel del konkurrensfördelar 

jämfört med om 

man varje gång försökt initiera 

och slutföra försäljningsprojekt 

från Sverige. Istället arbetar man 

med globala processer där huvudkontoret 

anger mål och inriktning 

och sedan får dotterbolagen på 

egen hand lösa uppgifterna. 

– Vi erbjuder paketerade lös- 

 

när det gäller argumentering och 

i viss mån förhandlingsteknik. 

Många tror att detta skiljer sig 

mycket åt mellan olika kulturer, 

 

potentiella kunder resonerar 

likadant oavsett var i världen de 

 

mervärde hos kunden så lyssnar 

 

TACK VARE ATT ROXTEC medvetet rekryterar 

personer från de länder 

där man vill sälja in produkterna 

 

 

Decentralisera beslutsfattandet 

inom försäljning och produktion. 

När verksamheten växer blir det 

allt svårare att detaljstyra med gott 

resultat. 

Se till att de olika ledningsgrupperna 

är sammansatta på ett 

smart sätt med personligheter och 

kompetenser som kompletterar 

varandra. 

Vårda företagskulturen genom 

regelbundna träffar och utbildningar. 

Erbjud paketerade lösningar, till 

exempel hur olika produkter bör 

marknadsföras och vilka fördelar 

som är viktiga att lyfta fram. 

Roxtec AB 

Anställda: 504 personer 

Omsättning: 

933 miljoner kronor 

Vd: Carl-Gustav Mattson 

Ort: Karlskrona 

får man ofta de anställdas nätverk 

på köpet. 

– I vissa kulturer är ett väl utbyggt 

nätverk en helt avgörande 

framgångsfaktor när det gäller 

försäljning. 

 

risker att den ursprungliga företagskulturen 

kan gå förlorad när 

 

olika kulturer och kontinenter 

inblandade i den löpande verksamheten. 

– Därför ser vi till att regelbundet 

bjuda in koncernens alla 

chefer till gemensamma strate- 

 

huvudkontoret ange och förklara 

den framtida inriktningen, men 

jag är övertygad om att det alltid 

 

kalt på respektive marknad än om 

de detaljstyrs från Sverige, säger 

 

Peter Fredriksson 

FOTO: FREDRIK STEHN 

Expertens 8 

Bengt Kallenberg 

Seniorkonsult på Penna Human Capital Managment 

 

 

Säkerställ att alla känner till och förstår gruppens mål och syfte samt att 

de är insatta i nuläget. Jobba gärna fram det steg för steg på en white-board 

där alla är med och ger sin syn på önskat läge och resan dit. 

Sätt tt spelreglerna spel 

l egl lerna 

för fö tea teamet tidigt. Låt till exempel varje medlem lista 

tidigare iga re te teamerfarenheter amerfa 

enh ete och vad som fungerade bra och dåligt. Diskutera 

det tse sedan dan för att få åen en samlad sam bild av goda och dåliga teambeteenden och 

sätt tt er era areg regler efter rde det. t 

Ett Ettfu 

fundament ndamen 

nt fö för rat att tfun fungera nger som grupp är att man känner tillit och förtroende 

troendde 

för fö varandra. dra Träna 

på p att ge och ta feedback, säga vad ni tycker, 

uppskatta 

olikheter er samt 

erkänna erkä och ge uttryck för olika känslor. 

Gör någon ågon 

ty typ p av 

gru grupprofi l/personprofi l för att få ökade kunskaper om 

varandras styrkor, egenskaper och stilar samt för att få ett gemensamt 

språk kring var och ens personlighet och beteendestil. 

Blanda gruppen. En grupp med medlemmar som har olika bakgrund och 

personlighetstyp har större förutsättningar för att vara kreativ och kunna 

förnya sig än en grupp som är homogent sammansatt. 

Arbeta på att öka varje individs självkännedom. Utan självkännedom 

kommer troligen olika försvarsmekanismer att dyka upp, vilket kan leda 

till att personen blir rigid, vägrar kompromissa och blir låst. Då blir samarbetet 

i gruppen ineff ektivt. 

Följ upp hur ni är som team. Bestäm 5-6 teamegenskaper ni tycker är viktiga 

att ha och följ regelbundet upp hur ni är utifrån dem. Låt varje individ 

ge en bedömning mellan 1-10 per egenskap, summera alla värden och 

räkna ut ett snittbetyg som blir ett nyckeltal för hur bra ni är. 

Skaff a dig kunskaper om hur grupper fungerar, vilka faser en grupp går 

igenom och hur en grupp kan sättas samman. Lär dig mer om relationsteorier, 

genom att till exempel studera Belbins teamroller. 

Glöm inte att kolla 



58 

I praktiken 


I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter 

som delar med sig av sina erfarenheter. 

Som arbetsgivare har vi ett ansvar för att personalen trivs och mår 

bra, men vi pratar också mycket om att varje individ måste ta eget 

ansvar för sitt välmående. Minna Stucki, Unilever Produktion AB 

Annika Roos och Minna Stucki på Unilever Produktion är mycket nöjda med det resultat som hälsoprojektet gett. Kostnaderna för insatserna har 

för länge sedan betalat sig genom en friskare personal. 

Från sjukfrånvaro till frisknärvaro 

HÄLSOFRÄMJANDE insatser sänkte 

sjuktalen på glassfabriken från tio 

till fyra procent. De senaste två åren 

pratar Unilever Produktion hellre om 

frisknärvaro än sjukfrånvaro. 

AV DE CIRKA 150 anställda på glassfabriken i 

Flen är 121 personer kollektivanställda och övriga 

är tjänstemän. Under 2007 insåg fabriksledningen 

att sjukfrånvaron hade passerat tio 

procent vilket var alldeles för mycket. Många 

av dessa var dessutom långtidsjukskrivna, vilket 

innebar att företaget ständigt var i behov 

av vikarier. Målet var att ta ett helhetsgrepp på 

den höga sjukfrånvaron. 

En sköterska från företagshälsovården Previa 

kopplades in. Hon började med att helt enkelt 

ringa de sjukskrivna för att få en tydligare 

bild av hur de mådde och för att kartlägga sjukfrånvaron 

på de olika produktionslinjerna. 

 

sjukfrånvaro, berättar Minna Stucki som är 

produktionsansvarig för glassfabriken. 

Syftet med de här samtalen var att fånga 

upp alla, oavsett problembild. Det kunde 

handla om alltifrån att någon hade ont i en axel 

till psykologiska problem. 

– Allas problem är unika. Det är viktigt att 

se personen. Förr gjorde man mycket manuellt 

och arbetet var tungt och förslitande, vilket 

 

Nu är det mesta automatiserat, säger Minna 

Stucki. 

FÖR ATT KOMMA TILL rätta med situationen lades 

en projektplan upp. Annika Roos som är 

produktions- och rehabkoordiantor var den 

 

planen presenterades först i arbetsledningen 

och sedan för den övriga personalen. 2008 

kom så projektet Tidig rehab igång på allvar. 

Den hjälp de sjukskrivna erbjöds var bland 

annat rehabilitering, ändrade arbetsuppgifter, 

behandling från ergonomer och samtal. 

Det sistnämnda var något som visade sig bli 

mycket uppskattat. 

– Många har tyckt att det varit skönt att få 

någon att prata med, berättar Annika Roos. 

På glassfabriken arbetar personalen i skift. 

Eftersom mag- och tarmbesvär är ett vanligt 

problem bland skiftarbetare satsade projektet 

på information om att äta, sova och träna rätt. 

De jobbade dessutom med skiftomläggning 

för att få skiften så smidiga som möjligt. 

FOTO: SARA JOHANSSON

– Har man haft svårt att till exempel 

jobba natt så har vi försökt 

låta dem prova att jobba dag för att 

se om man mår bättre, berättar 

Annika Roos. 

 

företag. Kanske behöver inte personen 

vara sjukskriven på heltid. 

Han eller hon kanske kan göra 

andra saker än vanligt under en 

period för att underlätta tillbakagången 

till arbetet, säger Minna 

Stucki. 

Utöver de mer direkta insatserna 

startade företaget även vitalityverksamhet 

(må bra-verksamhet) 

för alla anställda. Det kan handla 

om att de åker ut och paddlar, 

går på trädgårdsmässa eller gör 

 

ställdes också i ordning på företaget 

där de anställda kan träna. 

RESULTATEN LÄT INTE vänta på sig. 

Sjuktalen hade efter projektårets 

slut gått ner från tio till fyra procent. 

Att ha 96 procent friska i ett 

företag där många arbetar i skift 

måste anses som en mycket bra 

 

– Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare. 

Som arbetsgivare har 

vi ett ansvar för att personalen 

trivs och mår bra, men vi pratar 

också mycket om att varje individ 

måste ta eget ansvar för sitt välmående, 

säger Minna Stucki. 

INOM KONCERNEN 

chefer ofta runt. Det har därför 

varit lite av en utmaning att få 

med alla på båten. 

– Det har varit viktigt att sätta 

 

Men utländska chefer som kommer 

har ofta det här tänket med 

sig, säger Minna Stucki. 

Hon säger att rent ekonomiskt 

handlar det framför allt om att 

fördela kostnader annorlunda. 

Det som förr lades på sjukfrånvaro 

läggs nu istället på förebyggande 

arbete. 

– Vi tycker inte att det är viktigt 

att räkna kronor och ören. Från 

början räknade vi ut en break 

even-gräns och den nådde vi 

snabbare än väntat. Det är klart 

att det kostar, men jag lägger 

hellre pengarna på det här än på 

sjukskrivningar och vikarier. 

Projektet Tidig rehab är 

avslutat men det proaktiva, hälsofrämjande 

arbetet fortsätter 

på glassfabriken i Flen. Annika 

 

regelbundet för att se över sjukfrånvaron 

och lägga upp planer 

för rehabåtgärder. 

– Men den viktigaste förändringen 

som skett är att nu kommer 

personalen till oss i tid och säger 

till om de inte mår bra innan de 

blir sjukskrivna. Då kan vi börja 

med rehab på en gång, säger hon. 

 

Sara Johansson 

Verksamhet: Tillverkar ca. 40 miljoner liter glass per år 

Ägare: Ingår i koncernen Unilever sedan slutet av 90-talet 

Anställda: Ca 150 fast anställda och närmare ett hundratal säsongsanställda 

Fabrikschef: Mike Berry 

Ort: Flen 

 

Börja med att kartlägga situationen, det är siffrorna som talar. 

Jobba tillsammans, gör det inte till en HR-fråga. 

Sätt upp tydliga mål och följ upp. 

Ta hjälp av företagshälsovården. 

Expertens 10 

Ingela Skoglund 

Kundansvarig på företagshälsovården Previa 

 

 

God arbetsmiljö, bra hälsa, tydligt ledarskap och tidig rehabilitering 

är delar av en helhet för en hälsofrämjande arbetsplats. 

Företaget har ett ansvar att ge individen förutsättningar så att 

han eller hon kan se sin del i helheten och därmed ta ansvar för 

sin hälsa och utveckling. 

Gör en handlingsplan, besluta om som vem som gör vad och se 

till att genomföra handlingsplanen! 

Involvera alla nivåer i företaget, från den enskilda medarbetaren 

och arbetsgruppen till hela organisationen. 

Det är viktigt att lägga resurser på de 96-97 procent som är 

på jobbet och arbeta proaktivt och förebyggande med dessa. 

Det ger mer eff ekt än att satsa allt på de få som är frånvarnade. 

Människor som känner sig sedda och delaktiga i ett sammanhang, 

och vet vad som förväntas av dem, trivs och presterar 

bättre. 

Enas kring tydliga och mätbara mål. Värdet av hälsofrämjande 

insatser kan mätas på olika sätt: lägre kostnader, bättre eff ekt, 

bättre kondition, färre rökare osv. Tänk även på de mjuka 

värden som också leder till goda resultat och ökad konkurrenskraft: 

ökad trivsel, teamarbete och upplevd hälsa. 

Håll arbetet i ständig utveckling genom återkoppling och 

utvärderingar. Insatsen ska skapa ett värde både för företaget 

och för den enskilda individen. 

En tydlig och professionell chef/ledare är viktig för hälsoutvecklingen 

i företaget. 

Ta hjälp av företagshälsovården för att utveckla och stödja 

chefer/ledare. 


60 

Experterna 


Fråga experterna 

Skicka din fråga till: fragor@entreprenor.se. 

Fråga om allt mellan himmel och jord. Vi xar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. 

Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma. 

Hantera rättigheter med anställda 

EFTER EN DISKUSSION med en kund har vi 

förstått att mycket av det vi arbetar med 

får upphovsrättsligt skydd och att vi behöver 

någon form av avtal med de anställda för att 

hantera upphovsrättigheterna. Vi skulle vilja 

ha samma typ av avtal för alla våra anställda. 

Går det? 

DEN SITUATION NI ÄR i är inte helt ovanlig, 

det vill säga att det plötsligt står klart 

att det i verksamheten skapas sådant som 

har upphovsrättsligt skydd. Upphovsrätten 

skyddar allt från datorprogram till manualer, 

allt från debattartiklar till formgivning 

av bruksföremål. 

Upphovsrätten är reglerad så att upphovsrätten 

alltid uppkommer hos den fysiska 

person som stått för skapandet, även om 

skapandet är resultatet av en anställning 

eller ett uttryckligt uppdrag. 

Vilken rätt en arbetsgivare har att 

använda det en anställd skapat kan styras 

av avtal, både i form av individuella avtal och i form av kollektivavtal. 

Finns inget uttryckligt avtal gäller en princip som brukar kallas ”tumregeln”. 

Den innebär att arbetsgivaren får rätt att använda det skyddade 

inom ramen för sin normala verksamhet, under förutsättning att 

det skapade gjorts som en följd av anställningen. Bedömningen av vad 

som är arbetsgivarens normala verksamhet ska göras utifrån vad som 

var den normala verksamheten när verket skapades. Det innebär att om 

Kolla med AJ först! 

KOMPETENS 

DANIEL LAURÉN 

Kompetensutveckling 

Vd, Area Of Excellence 

FÖR KONTOR, LAGER & INDUSTRI 

www.ajprodukter.se 

FÖRSÄKRINGAR JURIDIK 

MONIKA ENGBLOM 

Försäkringskonsult 


CHRISTINA WAINIKKA 

Jurist 

Wainikkas Innovationsbyrå 

verksamheten förändras och nya användningsområden dyker upp är 

det alls inte självklart att det som de anställda skapat får användas utan 

 

För att skapa en praktiskt hanterbar situation är det många gånger 

bra att använda sig av avtalsmallar eller liknande. Avtalsmallar beträffande 

upphovsrättigheter kan ibland ersättas av skrivningar direkt i 

anställningsavtalen eller liknande. Innan ni tar fram några som helst 

skrivningar bör ni dock kontrollera om eventuella kollektivavtal innehåller 

skrivningar om upphovsrättigheter. 

Beroende på hur er verksamhet ser ut är det ofta bra att inte bara lägga 

fram skrivningar om upphovsrättigheterna utan att diskutera dem. 

För att få en bra avtalssituation, och se till att skrivningarna används 

och förstås, behöver man därför ofta komplettera med lättfattligt 

informationsmaterial (på exempelvis ett intranät) och/eller enklare 

utbildningsinsatser. 

Christina Wainikka 

Att tänka på: 

Gå igenom vilka upphovsrättsligt skyddade prestationer som faktiskt görs 

i verksamheten. 

Gå igenom på vilket sätt ni, och kunderna, vill använda det som de anställda 

skapar. 

Skapa tydliga och överblickbara avtalsmallar. 

Se till att avtalsmallarna används! 

FOTO: COLOURBOX.COM

FÖRSÄLJNING 

PATRIK NORDKVIST 

Försäljnings- j g och marknadschef 

www.vendator.se 

Överblick över 

personalkostnader? 

JAG ÄR VD PÅ ETT mindre 

snabbväxande tjänsteföretag 

och har problem med att 

budgetera och få överblick över 

personalkostnaderna. Löneadministration 

och fakturor för 

rekryteringsarvoden syns ju, 

men vi lägger mycket tid på personalfrågor 

som inte syns. Hur 

kan jag få bättre överblick? 

SVAR: 

att räkna på, så detta svar 

kan inte bli uttömmande. Men 

jag kan ge några enkla tips där 

du kan börja. Om vi ska börja 

med rekrytering så försök att se 

vad dina faktiska rekryteringskostnader 

är. Man kan kalla 

 

av personal och den innefattar 

direkta rekryteringsomkostnader, 

internutbildning, externa 

arvoden, annonsering mm. 

Denna kalkyl landar inte sällan 

 

 

Är det dessutom så att nyckelpersoner 

arbetar mycket med 

rekrytering så kan kostnaden bli 

högre beroende på vad alternativintäkten 

är. Nästa steg är att 

räkna ut personalomsättningen 

 

började respektive slutade i för- 

 

anställda i mätperioden. (ingående 

antal anställda + utgående 

 

 

TILLVÄXT ENTREPRENÖRSKAP 

MARKNADSFÖRING 

THOMAS AHRENS 

Tillväxtkonsult 

Ahrens & Partner 

nalomsättning ska man använda 

omsättningen för slutade. Är 

 

och dessutom stadigt hög så 

kan det kosta bolaget väldigt 

mycket pengar. Har man en personalomsättning 

på 20 procent 

(högt) i kombination med höga 

rekryteringskostnader så är det 

möjligt att många anställda inte 

ens hinner ”betala sig” innan 

 

så skulle jag rekommendera att 

kalkylera fram era genomsnittliga 

rekryteringskostnader och 

räkna ut personalomsättningen. 

Här kan man ofta göra stora 

 

viseringar. 

Daniel Laurén 

Mer om TGL? 

VI ÄR ETT LITET företag med 

tre arbetare. Vi har kollektivavtal 

och våra försäkringar 

tecknade via Fora. Jag undrar 

över det som brukar kallas för 

TGL. Det är en livförsäkring som 

de anställda har, eller hur, men 

hur fungerar det? 

SVAR: Ja, förkortningen TGL 

står för tjänstegrupplivförsäkring 

och är en livförsäkring 

som utfaller med skattefria 

engångsbelopp i händelse av 

att en anställd avlider. TGL för 

arbetare innehåller begravningshjälp, 

grundbelopp samt 

barnbelopp. Anställningar om 

minst 16 timmar per vecka ger 

 

kr (sex prisbasbelopp). Reducerade 

belopp utges vid kortare 

STEFAN LINDSTRÖM 

Entreprenolog 

www.stefanlindstrom.com 

arbetstid, när den anställde fyllt 

55 år eller när den avlidne endast 

efterlämnar barn som fyllt 21 år. 

Beloppet betalas ut till den som 

efterlämnar make/a, registrerad 

partner, ogift sammanboende 

eller barn. Barnbelopp betalas ut 

 

fyllt 17 år. För barn som fyllt 17 

men inte 21 år utges reducerade 

belopp. Begravningshjälp betalas 

ut till den avlidnes dödsbo med 

 

handhas av AFA Försäkring och 

ingår i Forapaketet. 

För företag med kollektivavtal 

och tjänstemän anställda så 

tecknar arbetsgivaren även en 

tjänstegrupplivförsäkring (TGL) 

för dem. Reglerna är i huvudsak 

desamma men några väsentliga 

 

att grundbeloppet betalas efter 

avliden tjänsteman i tur och 

ordning till make/make, registrerad 

partner, barn, barnbarn och 

 

med som generell förmånstagare. 

Den anställde kan alltid ändra 

det generella förmånstagarförordnandet 

genom att skriva ett 

ändrat förmånstagarförordnande 

och skicka till AFA Försäkring 

om man är arbetare och Collectum 

om man är tjänsteman. 

Etableringschef till Sala 

Sala kommun inrättar nu en ny tjänst som etableringschef 

för att ytterligare öka möjligheterna för framtidens 

Sala. Tjänsten är placerad inom kommunstyrelsens 

förvaltning och är direkt underställd kommunchefen. 

Vid frågor kontakta Kajsa Angerdal Skoglund, 073-343 42 73. 

Läs mer och lämna intresseanmälan via www.proffice.se 

JOHAN DRAKENBERG 

Mediastrateg/vd 

www.opusett.se 

Monika Engblom 

Sala kommun är i ett expansivt skede med ett 

ökande antal nya företag och en positiv utveckling 

av bostadsmarknad och sällanköpshandel. 

www.entreprenor.se Nummer 6-2011 / 61 

FOTO: COLOURBOX.COM

62 

FOTO: J&D 

Tips & Trix 

Bacon på burk 

”ALLT BORDE SMAKA SOM 

 

 

 

 

 

 

 

www.coolstuff .com eller 

www.baconsalt.dk 

Ingen vanlig urtavla 

KLOCKOR ÄR KONST. Åtminstone om man 

FOTO: VACHERON CONSTANTIN 

 

 

 

 

 

 

 

www.vacheron-constantin.com 


Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara! 

tipsochtrix@entreprenor.se 

Bilradion som talar för sig själv 

SÄG ”ROLLING STONES” HÖGT I BILEN 

 

 

 

www.m-sjoberg-ab.se 

Laddad för orostider 

VAD HÄNDER OM 

 

 

 

 

 

 

www.shopetoncorp.com 

Muskulös fritidsbåt 

DEN KOSTAR DRYGT 

 

 

 

 

www.wally.com 

FOTO: WALLY 

FOTO: PARROT 

Lurig lur till mobilen 

EN IPHONE KAN ALLT 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

iphonebutiken.se 

FOTO: SHOPETONCORP 

FOTO: ENTREPRENÖR

”Entreprenör 

träffar mig 

rätt i pallet, 

varje gång.” 

DOUGLAS ROOS 

Douglas Roos, entreprenör 

Prenumerera nu! 

Du håller just nu ett nummer av tidningen 

Entreprenör i din hand. Se till att du inte 

missar nästa. Gör som Douglas Roos och 

prenumerera på Sveriges största tidning för 

entreprenörer. Du får 10 nummer för bara 

551 kronor inkl. moms direkt i brevlådan. 

INTERNET www.prenservice.se 

MEJLA prenumeration@entreprenor.se RING 08-762 61 40 

Dunbar Direct 

Vi vet att många 

småföretagare lever 

ett otryggt liv. 

Det vill vi ändra på! 

Medlemsavgift 130 kr/månad 

Ett medlemskap i SmåA gör att du kan känna 

dig trygg även om du skulle bli arbetslös. Försäkra 

dig i Sveriges största a-kassa för företagare. 

Vi försäkrar företagare i alla branscher. 

Även familjemedlemmar som deltar i 

verksamheten kan bli medlemmar i SmåA. 

Det räcker inte att vara medlem i en företags- 

eller branschorganisation, du måste också vara 

medlem i en a-kassa för att få inkomstrelaterad 

arbetslöshetsersättning. 

Så för din trygghets skull, ring SmåA 

på 08-723 44 00 eller besök 

www.smakassa.se och bli medlem. 

Småföretagarnas Arbetslöshetskassa Box 6057, 102 31 Stockholm 

Besöksadress: Klara Södra Kyrkogata 1 

Telefon 08-723 44 00 www.smakassa.se

FOTO: C.G ROSENBERG 

UR 

ARKIVET 

Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare, 

berättar om föremål, foton eller dokument ur 

Centrum för näringslivshistorias stora samlingar. 

Stearinljuset 

BILDEN OVAN, från 1932, gör varken reklam 

för bordsvatten eller för spelkort – utan för 

ljus. I dag något så vanligt att man knappt 

tänker på dem. Men, så var det inte självklart 

att det skulle bli. 

Fotogenlamporna slog igenom i Sverige 

under det sena 1800-talet, men var 

skrymmande och dyra. Länge levde därför 

stearinljusen kvar vid sidan om. När glödlampan 

inledde sitt segertåg kändes dock 

det levande ljuset hopplöst förlegat och allt 

tydde på att produkten snart skulle vara 

förvisad till historieböckerna. Så skedde 

också i många länder där levande ljus nästintill 

enkom överlevt inom den religiösa 

kulten. 

Men Sveriges största ljusföretag Liljheholmens 

stearinljusfabrik lät sig inte 

knäckas. När stearinljusets primära användningsområde, 

som ljuskälla, gått förlorat 

såg man sig om efter en annan funktion 

– och det blev som stämningsskapare. 

Det är inget a priori givet att levande ljus 

är mysigare än t.ex. fotogenlampor eller 

kulörta elljus. Att vi ändå tycker detta beror 

säkerligen till stor del på Liljeholmens 

metodiska och långvariga marknadsföringsarbete. 

Och medan ljusförsäljningen i 

många länder nästan upphörde gick Liljeholmens 

istället en ljus framtid till mötes 

och sålde mer vid mitten av 1900-talet än 

ett sekel dessförinnan när stearinet var 

Edward Blom 

nyuppfunnet. 

Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det 

svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och 

organisationer. Bli medlem – deponera material! 

www.naringslivshistoria.se. 

Var snäll mot nördar. 

Chanserna är stora att du 

får en som chef en dag. 

FOTO: SCANPIX 

Bill Gates, en gång urtypen 

för datanördar hukande i något 

garage. Sedermera en av 

världens mest framgångrika 

företagare och chefer. 

 

ALLT SOM ÄR ROLIGT blir förr eller senare förbjudet. Det 

ser glädjedödarna till. Alltså dags att slå tillbaka mot 

dem. Och det gör Mattias Svensson med besked mot allt 

från Folkhälsoinstitutet till hälsofanatiker och viktigpettrar. 

Hur bra som helst! Och roligt! 

Glädjedödarna 

– en bok om förmynderi 

Mattias Svensson 

Timbro 

 

VILL DU BLI LYCKLIG OCH RIK? Inga problem, om man 


EN BOK OM FÖRMYNDERI 


Den här boken kommer att reta gallfeber på Folkhälsoinstitutet, 

kristdemokrater, nykterister, barnmorskor, hälsofantaster, folkpartister, 

frireligiösa, miljövänner, regeringen, hönsmammor, viktigpettrar, 

Systembolagsdirektörer, Siewert Öholm, Göran Greider och halva 

vänstern. Den är med andra ord riktigt bra. 

Magnus Betnér 

får tro Max Söderpalm, de senaste årens mest lästa 

affärsboksförfattare. Det handlar om att göra tvärtom, 

det som står en själv närmast, 

istället för att följa det som andra 

 

men medryckande läsning. 

Tvärtom 

Max Söderpalm 

Söderpalm Publishing 

NY BOK 

Råd och varning 

 

2008 ÅRS AMERIKANSKA 

 

och besparingar försvann. När Washington 

sedan tillsköt miljarder dollar till de stora 

bankerna, kunde dessa återta 

sin position. Bankerna står nu 

starkare och mera skyddade 

mot reglering än tidigare, allt 

medan många amerikaner 

plågas av följderna. 

Många av dem undrar förstås 

vad som hände. 

Ekonomerna Simon Johnson 

och James Kwak ger i sin översikt 

13 Bankers. The Wall Street takeo- 

 

(Pantheon Books) en tänkvärd och 

otäck bild av förloppet. 

Krisen kom inte plötsligt. Dess orsaker låg 

närmast i 1980-talet. En ödesdiger roll ges 

här president Reagan. Han kallade staten för 

 

 

 

verksamhet som tidigare ansetts ”tråkig”. En 

annan frihetsman var Fed:s mångårige chef 

Alan Greenspan. Johnson och Kwak anser det 

fatalt att man i USA tog bort spärrarna för 

huslån. Låga räntor frestade folk att köpa ”för 

stora” hus. Lånen paketerades och såldes fast 

få kunde bedöma riskerna, men i detta låg inte 

 

av universitetsekonomer och nobelpristagare 

kom Wall Street att satsa farligt. Att mäklarna 

odlade politiska kontakter i Washington och 

 

mentet gav Wall Street mer makt i Washington. 

Bokens 13 bankmän syftar på den ”elit” som 

förde bankernas talan efter 2008 års kris. 

Vad mäklarhusen krävde, förstods därmed av 

toppolitikerna utan förklaringar. 

2008 års händelser har jämförts med 

1930-talskrisen. Efter den skulle hårdare regler 

förhindra krascher. Enligt Johnson och Kwak 

fungerade detta skydd fram till 1980- och 

1990-talet. Liberaliseringen därefter blev 

avgörande. De vill påminna om, hur skadlig kon- 

 

är ofrånkomligt, när staten löser ut banker som 

råkat i likviditetskris, kan dessa fortsätta sitt 

risktagande. Kruxet är att varje gång blir notan 

högre, likaså paniken. Nästa gång kanske inte 

systemet alls kan räddas. 

Carl Johan Ljungberg 

Statsvetare och frilans

V 

VÄLKOMMEN TILL DEN URBANA BYN 

 

 

 

 

 

 

En helt vanlig gummigubbe 

 

 

 

 

Vågar du ta in riskkapital? 

 

 

 

UTE DEN 23 SEPTEMBER 

www.esbri.se/webb-tv 

Grat is föreläsningar om 

entreprenörskap 

Kolla in på webben

66 

fritiden 

ROGER FRANSSON KÖR FORT. Över 160 på smala slingrande grusvägar och 

kan inte tänka sig en bättre avkoppling. 

– Efter en helg med rallytävlingar är jag fysiskt trött men fulladdad 

med energi inför en ny arbetsvecka. Nåja, måndagen kan vara lite seg 

men sedan lossnar det. 

Det är just kravet på att vara fullt fokuserad på något annat, så långt 

från företagandet som möjligt, som är en av drivkrafterna i det något 

annorlunda fritidsintresset att tävla i rally. 

– Tappar jag en tiondels sekund i uppmärksamhet, då kör jag av, bilen 

blir skrot och eventuellt gör det ont också. 

FULL FOKUS PÅ VERKLIGHETEN kan behövas i entreprenörskapet också. 

Den egna reklambyrån, till viss del döpt efter det svårbestigna berget 

K2, granne med Mount Everest, är ett virtuellt företag. Inga anställda 

utan en passande grupp frilansande kreatörer sätts samman inför 

varje uppdrag, med kundens bästa för ögonen. En idé han tog med sig 

från tiden som anställd projektledare på en reklambyrå. Företagandet 

innefattar också en franchising för Arkitektkopia i Skellefteå och ett 

eget tolvmanna soulband, som även det drivs som företag. 

– Det var mer än fråga om när, inte om, jag skulle ta steget att bli företagare. 

Jag kunde inte låta bli, helt enkelt. 

FAKTUM ÄR ATT OCKSÅ BILÅKANDET har blivit en del i den växande enmanskoncernen. 

Ett storartat motorsportintresse har följt Roger Fransson 

genom hela livet och kröntes för ett par år sedan när rallyföraren Nils 

Fransson lockade honom att ta klivet från åskådarplats och in 


VAD GÖR FÖRETAGAREN NÄR HAN eller hon inte är på jobbet? Var nns andningshålen, 

det där andra som ger energi att fortsätta strävandet i den egna verksamheten? 

Tidningen Entreprenör undersöker hur landets entreprenörer kopplar av. 

Roger Fransson 

– K2 i Skellefteå 

Rally på fritiden gasar entreprenörsskapet 

AC 

som co-driver. Inom ett år fanns både förarlicens, en egen Volvo 940 

rallybil och kamp om pallplatserna i Sverigeserien av VOC, Volvo Cup, 

 

enligt ett strikt reglemente. 

– Sedan frågade de om jag ville ta över ansvaret för hela tävlingen och 

hur skulle jag kunna svara nej på det? Nu drivs också den verksamheten 

som ett eget företag. 

FULL FOKUS OCKSÅ PÅ PLANERINGEN, kan tänkas. Närmare 25 tävlingar per 

år runt om i Sverige, ansvarig för tävlingsklassen, företag och soulband. 

Inte mycket tid över till annat. 

– Bilåkandet ger mig all den energi jag behöver. Sedan skadar det ju 

inte att min livskamrat Lotta åker med som co-driver och kartläsare. 

Volvo Original är Sveriges största nybörjarklass i rally. Deltagarna 

tävlar med vanliga, gaturegistrerade Volvo 240, 740, 940 vilket innebär att 

bilen kan användas privat mellan tävlingarna. Att bilarna är otrimmade håller 

nere kostnaderna i en annars dyr sport. Rallytävlingar körs på vägar, så kall- 

 

att ta sig från start till mål på kortast möjliga tid. Mellan specialsträckorna 

 

 

bilen under rallytävlingar. www.volvooriginal.com 

Namn: Roger Fransson 

Profession: VD och ägare, reklambyrån K2 i Skellefteå 

Passion: Rally

Du behöver inte vara ekonom. 

Du är igång på några minuter. 

Du får koll på företagets ekonomi. 

Du kan jobba var du vill. 

Du slipper göra backuper. 

Du har inga startavgifter. 

Visma Avendo eEkonomi 

Med Visma Avendo eEkonomi kan du sköta företagets 

bokföring och fakturering på internet, var och när du vill. 

Det är säkert som ett bankfack och fungerar även på Mac. 

99:–/månad 

exkl moms, abonnemang med support ingår. 

Mer information om våra program hittar du 

på vismaspcs.se eller ring 0470-70 61 00. 

Fakturera 

på internet 

och få bokföringen 

på köpet!

BRÄNSLEFÖRBR. BL. KÖRNING 5,0-8,2 L/100 KM. CO2 UTSL. 132-190 G/KM. MILJÖKL. EU5. AUDI LEASING 36 MĀN, 30% SÄRSKILD LEASINGAVG. 50% RESTV. RÖRLIG RÄNTA BASERAD PĀ STIBOR 90. FÖRMĀNSVÄRDE NETTO/MĀN VID 50% MARG.SKATT. LEASING EXKL. MOMS. VI RESERVERAR OSS FÖR EV ÄNDRINGAR/AVVIKELSER. BILEN PĀ BILDEN ÄR EXTRAUTRUSTAD. 

Upplev skillnaden i nya 

Audi A6 Avant. 

Nya Audi A6 Avant kommer inte att göra dig besviken. Vi har utvecklat en konstruktion av aluminium och höghållfast stål. Det gör bilen 

både lättare och styvare. Tillsammans med våra nya starkare motorer får du upp till 18% lägre förbrukning, från 0,50 l/mil vid blandad 

körning, bättre prestanda och en ny riktigt rolig upplevelse bakom ratten. Dessutom kan du välja till all tänkbar teknik för navigation, 

ljud och internetuppkoppling. Lägg därtill att den redan i grundversionen är ordentligt utrustad. Bland annat med Audi drive select som 

ger dig möjligheten att välja allt från ekonomisk till sportig distinkt körning. 

Vi vågar påstå att du blir mer än nöjd. Upplev nya Audi A6 Avant hos närmaste Audiåterförsäljare. Välkommen in. 

Pris från 354.000 kr. Leasing 2.285 kr, förmånsvärde 2.354 kr. 

Premiär i september.

Entreprenör nr 6 2011

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?