DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

forsakringskassan.se

DS (pdf 3 530 kB, öppnar nytt fönster) - Försäkringskassan

DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

#1 21 JANUARI 2009 tidningen för dig i försäkringskassan

ADRIANA

LENDER

I HET­

LUFTEN

Intervjun:

BO KÖNBERG

GER ALDRIG

UPP

Rehabkedjan

Problemlösarna:

DU KAN SJÄLV

FÖRBÄTTRA

MILJÖN

TIDSJAKTEN

HAR BÖRJAT


2

489276541834069876543228476529809387645174912654378

90984376529479078489276541834069876543228476529809

381712654378909843765294790784892765418340693876451

74912654378765294790789843765294790784892765418340

69876543228476529809387645162992543789984376529479

078489276541834069876543228465298093876451749126541

37909984376529479078489276541834069876543228476523

876451771126543789098437652947907848927656987654322

847652993875174912655437890199843765294790784892765

41834069876543228476529880938764516299265437890437

65294790784892765418340698765432284765298093876451

74912654378909984376529479078489276541834067654322

847165298093876451749126543789119843765294790784892

765418314069876543228476529809387645174912654378901

98437652947907848927654183416987654322847652980938

761517491265437890984376529479078489276541834069876

54376529479078489276541834069876154322847652980938

76451629265437890984376524790784892765418340698765

43228476529809387645162919265437890998437652947907

854183406987654228476298091387645174912654378909184

37652947907848927654183406987654322847652980938564

51629926543789099843765294790784892765418340698765

43228476529809387645174912654378909843765294790714

12654378908437652947907848927654183406987654322847

89276561306987654322847652980937652980938764579078

48927654183425298093876451749126543789097654183406

98765432284765298093476451749126543789098437652947

90784892765418340698765432284765298093876451629926

54378109843765294790789843765294790784892765418340

698165432284765298293876451749126543789098437652947

90784892765418340698765432284765298093876451749126

543776541834069876543228476529809387645174912654378

90984376529479078489276541834069876543228476529809

38764517491265789098437647907898437652947907848927

651834066543228476529810387647711254378909843765294

79078389276541834066987654322876528478340698432284

127654183469186543228476529809387645174912654378909

98765298093876451749126543789098437652947904879276

Här finns många svar

Socialförsäkringen

i siffror

2008

Hur stor andel av gravida kvinnor får havandeskapspenning?

Hur stor andel av vårdbidraget betalas ut till pappor?

Hur stort är bostadsbidrget i genomsnitt?

Detta och mycket annat får du svar på i ”Socialförsäkringen i

siffror 2008” som har kommit ut i dagarna. Boken finns på www.

fk.se/press.


Jag vill ha russinen

i kakan och mitten

på kanelbullen

DagenS SocialförSäkring • JanUari 2009

# 1

Jag Drömmer mig bort och längtar efter

hur det var förr. Tider då den fasta

telefonen användes för alla in- och utkommande

samtal. Inget ringande direkt

till mobiltelefonen så att mamma

inte har koll på trafiken längre. Hur

bra var det inte med den hederliga modellen

med sladd och stickkontakt i

väggen så att telefonsamtalen måste

ske i kökets öppna landskap. Ack ja.

Men å andra sidan är vissa nutidsfenomen

till stor hjälp. Miljöargumenten

biter förvånansvärt bra på barnen.

”Ät upp maten, att slänga är inte miljövänligt.

Nej det blir inget nytt Nintendospel,

överkonsumtion är inte bra

för miljön. Läsk?

Det finns vatten

i kranen, det bästamiljöalternativet.”

Problemet är

att man vill ha

det bästa av båda

världar, både det

goda från förr OCH dagens moderniteter.

Farmors rullrån OCH coockies

med tranbär. Fina fotoalbum OCH svischa

över bilder med bluetooth in i datorn.

Fleecetröjor OCH hemstickad ylleschal.

Centralvärme OCH öppen spis.

Pampiga biografer OCH inspelningsbar

hårddisk för filmerna. Barndomens

badsjö OCH en solsäker strand med finkornig

sand.

Just det: russinen i kakan, mitten på

kanelbullen och överdelen på frallan.

Men tyvärr får man en massa baksidor,

torra kanter och frall-underdelar

på köpet. Vissa saker har man dock redan

vant sig vid innan de finns. Försäkringskassans

självbetjäningstjänster till

exempel. Dessa kan

vi inte leva utan,

fast de fortfarande

inte finns. Hajar

ni? Inte jag

heller.

16

20

22

10

AKTUELLT

Adriana Lender: Grunden ligger fast. 4

Mediebilden av handläggningstiderna är fel. 6

Fler än väntat får varaktig sjukersättning. 7

REPORTAGE

Rehabkedjan i sjukförsäkringen innebär bråda dagar för

arbetsgivaren. 10–15

INTERVJU

Bo Könberg är pappa till pensionssystemet. Idag är han

landshövding och arbetar med att flytta ålderspensionen

till en ny myndighet. 16–19

NEDSLAGET

Umeå har fått en ny enhet för tandsvårdsstöd. 20-21

PROBLEMLÖSARNA

Du kan själv göra mycket för miljön. 22–23

FOKUS

Vad betyder rättssäkerheten när politikerna fattar

sina beslut. 24

”Ansvaret för nollplacerade sjukskrivna är oklart.” 25

ÅSIKTER

Snabba kast sänker förtroendet. 27

Frågetecken kring utnämningen av ny gd. 27

NYFIKEN PÅ ...

... Peter Nolin, programmerare. 29

NÄST SIST

Ett löfte om lättja. 31

PS Generaldirektör Adriana Lender får sista ordet. 32

3


5MINUTER MED:

AKTUELLT

Per

Åkesson,

chef för

ledningsstaben,

Försäkringskassan.

adriana lender kliver direkt in i hetluften på försäkringskassan som

ny generaldirektör. det ekonomiska läget är förstås den viktigaste frågan

att ta itu med. Hon är tydlig med att den inslagna vägen med för-

Den ekonomiska

situationen är svår

Vi har en extremt svår ekonomisk

situation just nu. det

säger Per Åkesson, ny som

chef för försäkringskassans

ledningsstab.

Vad innebär ditt nya jobb?

– Ledningsstaben ska stötta

ledningen och framförallt generaldirektören.

Vi ska se till

att frågor som är uppe i ledningen

och styrelsen är väl beredda

så att det kan fattas väl

underbyggda beslut.

Vilken är den viktigaste

frågan?

– Ekonomin! Vi har en ekonomisk

situation som vi i allt

väsentligt försatt oss i själva

och som vi behöver hjälp för

att komma ur. Vi måste få

ordning på den för att få ned

risknivån i Försäkringskassan

– både när det gäller ekonomin,

verksamheten och tekniken.

Du har tidigare arbetat i

Försäkringskassan?

– Jag har varit både pensionschef

och ohälsochef. För

ett år sedan gick jag till regeringskansliet

där jag arbetade

med en utredning om SGI.

Varför lämnade du Försäkringskassan?

– Jag tyckte att ledningen

tog för stora risker i förändringsarbetet,

som har genomförts

och styrts utan tillräcklig

hänsyn till vårt uppdrag och

våra ekonomiska förutsättningar.

Det är huvudförklaringen

till dagens situation.

– Men förändringsarbetet

var nödvändigt och det finns

nu en stor utvecklingspotential.

Det gick inte att fortsätta

med länsstrukturen.

sVen-erik JoHansson

Adriana Lender: Gru

nyelsearbetet ligger fast. nu handlar det om att smörja den nya organisationen

så att den fungerar fullt ut.

Adriana Lender har bara varit ett

par dagar i tjänst som generaldirektör

när DS träffar henne. Men

det är knappast någon nybörjare

som tagit befälet för Försäkringskassan.

Tvärtom verkar hon redan

varm i kläderna. Det är en

GD på strålande humör som inte

ryggar för kritik, säger sin mening

och som vurmar för socialförsäkringen.

Försäkringskassans besvärliga

ekonomiska situation är en

brännande fråga. Vad händer

den närmaste tiden?

– Nu gör vi en noggrann genomlysning

av våra ekonomiska

behov, konsekvensbedömningar

och analyserar förväntade volymer

bland annat. Som alla vet förbrukar

vi mer pengar än vi har i

anslag plus att vi har skulder. Nu

tittar vi på vad vi med egen kraft

kan göra och vilka effektiviseringar

vi kan räkna med under 2009.

Resultatet av det arbetet ska behandlas

av styrelsen i slutet av januari

och sedan ska vi föra en dialog

med regeringen om vad vi

kommit fram till. Men tills vidare

gäller de preliminära budgetramar

som gått ut.

Bland annat ska Ensaprocesserna

genomlysas. Men finns det

något mer att nagga på där? Vi

har redan slopat några moment

och i Statskontorets rapport visar

enkätundersökningen att

många handläggare redan idag

hoppar över moment på grund

av tidsbrist.

– Vi måste fundera över vad

Ensaprocesserna ska användas till.

Det kan lätt bli så att de är lösningen

på allt. Om vi nu har kommit

fram till en optimal process så borde

man inte kunna frångå den, då

är den ju inte längre optimal. Som

till exempel att hoppa över kon-

trollerna. Det är mycket allvarligt.

Att säga att det blir dyrare att göra

rätt är inte sant, anser jag.

Vad är det då vi själva kan spara

på?

Många har fått nya arbetsuppgifter

inom Försäkringskassan under

förra året och det tar ett tag att

komma in i ett nytt arbete. Men

det kommer vi att jobba upp i år.

Här finns en effektiviseringsmöjlighet.

Men båda jag och övriga

ledningen förstår att våra medarbetare

behöver tid till reflektion

och samtal med varandra. Man

kan aldrig göra det här jobbet riktigt

bra om vi inte får tid att tala

om det. Vi har många komplexa

bedömningsfrågor och det går

inte att instrumentera till minsta

detalj. Därför måste vi arbeta för

att skapa tid för reflektion.

Förtroendet för ledningen har

fått sig en rejäl törn, vad ska göras

för att förbättra det?

– Man måste erövra ett förtroende,

det räcker inte att prata. Vi

måste helt enkelt arbeta oss till

det. Jag har precis skrivit ett brev

till våra 150 högsta chefer och bett

dem att komma in med förslag på

åtgärder som kan förbättra vår situation

i Försäkringskassan. Men

också förslag på vad de skulle vilja

göra i sin egen verksamhet. Jag

vill verkligen veta vad de tycker

och jag hoppas att det är ett första

steg att bygga upp ett förtroende

mellan oss.

Finns det några tankar på att

ändra på organisationskonceptet

?

– Nej, det är viktigt att vi är tydliga

med att vår organisation gäller.

Men naturligtvis måste vi lyssna

på kritik när saker och ting inte

fungerar. Vi kan inte in absurdum

hålla fast vid saker för principens

skull.

– Om vi hoppat i galen tunna

måste vi kunna erkänna det och

ändra. Annars eroderas förtroendet

för ledningen och man blir utskrattad.

Att inte uppge namn på

beslutande handläggare var inte

bra, det var dessutom inte lagligt.

Är förnyelseprojektet en perfekt

konstruerad skrivbordsprodukt

som när den möter verkligenheten

inte fungerar?

– Ja, men så måste det vara.

Det måste göras ordentliga kalkyler

och planer. Men sedan måste

man arbeta med att anpassa dem

till verkligheten. Det är inget konstigt

med det, så är det alltid. Nu

är det många som tror att jag har

varit emot förnyelsearbetet på något

sätt men det är tvärtom; det

har varit absolut nödvändigt för

Försäkringskassan och nu har vi

kommit en bra bit på väg.

– Däremot har jag varit kritisk

till att man delat upp vem som har

4 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


nden ligger fast

ansvaret och vem som har befogenheterna.

I det här fallet handlar

det om väldigt stora befogenheter.

Men ansvaret för att det

fungerar i verkligheten har legat

på någon annan. Då är det ju frestande

att dra för stora växlar i sina

kalkyler när man själv inte har ansvar

för att det ska utföras i verkligheten.

StatSkontoret om FörändringSarbetet

”Programmet” har styrt för hårt

förnyelseprogrammets ställning,

oklar styrning, tyngdpunkt på

”enkelt och snabbt” på bekostnad

av ”rätt” och en svag personalpolitik.

kritiken mot försäkringskassan

i statskontorets senaste

rapport till regeringen är

hård samtidigt som omorganisationen

på sikt bedöms kunna

leda till ökad effektivitet.

Kritiken är hård på samtliga fyra

områden Statskontoret går igenom.

1. Effektiv verksamhet

”Programmets”starka ställning

ses som ett grundläggande problem.

Programmet har utövat

stark styrning på hela verksamheten

samtidigt som det brustit

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

Nu har du varit på Socialdepartementet

ett år, utanför Försäkringskassan.

Har du fått några

nya perspektiv?

– Nja, jag har nog inte varit borta

tillräckligt länge för det. Snarare

har det blivit tydligt för mig hur

mycket jag gillar Försäkringskassan

och hur roligt jag tycker att

det är att jobba här. Jag är stolt

i samordningen med den ordinarie

styrningen. Detta har lett till

dubbla och ibland motstridiga

signaler till organisationen. Inte

heller har budgetarbetet samordnats

med förnyelseprogrammet.

Det är inte troligt att Försäkringskassan

klarar att genomföra

så stora besparingar som krävs utan

att verksamheten drabbas, menar

Statskontoret. Det behövs också

en plan för var konsulter ska användas.

Statskontoret konstaterar

att förändringsarbetet drabbat produktionen

och ställer sig frågande

till varför en sänkning av tempot i

förändringsarbetet inte övervägts

2. Enhetlig rättstillämpning

Grundläggande förvaltningsrättsliga

krav har kommit på undan-

över att jobba på Försäkringskassan,

det är det finaste jobbet i staten

man kan ha!

Det blir ett tufft år för Försäkringskassan.

Men allt är väl inte

elände?

– Det finns mycket som är bra!

Vi har både minskande handläggningstider

och bättre kvali-

tag när produktion och handläggningstider

prioriterats. Rapporten

pekar på att Försäkringskassan

vidtagit åtgärder men poängterar

att kvalitet i rättstillämpningen

måste prioriteras högre.

3. God personalpolitik

Personalpolitiken har inte fått genomslag

i verksamheten, den gemensamma

funktionen för kompetensutveckling

har inte fungerat

som tänkt och arbetstakten

har för många under lång tid varit

för hög. Detta, i kombination med

att specialiseringen har lett till enformiga

och mindre kvalificerade

uppgifter, kan leda till att Försäkringskassan

får svårt att behålla

och rekrytera personal.

tet på flera håll. Om vi tänker på

hur otroligt stora utbetalningar vi

gör varje månad i rätt tid och på

att våra förbättringar skett samtidigt

som vi gjort den här stora

omställningen så tycker jag att vi

har mycket att var glada och stolta

över!

catHarina byström

4. Felaktiga utbetalningar

Den pressade arbetssituationen

har drabbat kontrollarbetet. Först

har ledningen tagit bort moment i

Ensa-processerna, sedan har medarbetarna

i vissa fall tagit bort ytterligare

moment för att hinna

med.

Statskontoret dömer inte ut förändringsarbetet

och den nya organisationen

som sådan. Den rymmer

en stor potential. Som exempel

lyfts de minskande handläggningstiderna

under hösten fram.

Ett tecken på att produktionsstyrningen

börjar fungera.

Men det är mycket jobb kvar.

Statskontorets slutrapport om

förändringsarbetet kommer i september

2009.

anders lJUngberg

Foto: Bror Karlsson

5


AKTUELLT

Krav på miljöbilar

för myndigheter

n n n Regeringen har bestämt att

statliga myndigheter från och med

den 1 februari i år endast ska köpa

miljöfordon. Även när myndigheterna

handlar upp taxiresor eller

hyrbilar är det miljöbilar som

gäller.

50 miljoner till jobb

åt funktionsnedsatta

n n n Regeringen har gett Försäkringskassan

och Arbetsförmedlingen

i uppdrag att upphandla

rehabilitering eller andra stödtjänster

för personer med psykisk

funktionsnedsättning. Tanken är

att fler ska kunna försörja sig genom

eget arbete eller erbjudas en

meningsfull sysselsättning.

Det gäller personer med sjukpenning,

sjuk- eller aktivitetsersättning,

aktivitetsstöd, arbetslöshetsförsäkring

eller kommunalt

försörjningsstöd.

Under 2009 satsas 50 miljoner

kronor för att minst 750 personer

ska kunna erbjudas tjänsterna.

Kompetensutveckling

samlas i nytt verk

n n n Vid årsskiftet lades Verket

för förvaltningsutveckling (Verva)

ned. Samtidigt inrättades Kompetensrådet

för utveckling i staten

(Krus) som har tagit över frågor om

strategisk kompetensförsörjning.

Krus ansvarar nu bland annat för

genomförandet av ett treårigt karriärutvecklingsprogram

för kvinnor

i staten samt EU-utbildningar till

statsanställda.

TCO och LO vill ha

utförsäkringsspärr

n n n TCO och LO vill att regeringen

inför en ”utförsäkringsspärr”

i sjukförsäkringen. Ingen ska mista

sin sjukpenning med mindre än

att arbetsgivaren tydligt kan visa

att de rehabiliteringsinsatser som

krävs för återgång till arbete också

har erbjudits den enskilde.

Spärren bör gälla tills det med

säkerhet har fastställts att den

sjukskrivne fått erbjudande om en

rimlig rehabilitering.

Fel bild av handläggningstider

Mediebilden av försäkringskassans handläggningstider är fortfarande

att de är alldeles för långa. Men enligt kristin ritter, högsta chef för

de nationella försäkringscentren stämmer inte det. för dagersättningarna

inom sjuk- och föräldraförsäkringen är läget stabilt och har varit

det hela hösten. däremot släpar fortfarande bostadsbidrag och bostadstillägg

till pensionärer efter.

Ska man tro medierna så har handläggningstiderna

blivit allt längre

vilket lett till att sjuka, barnlediga

och pensionärer fått vänta väldigt

länge på sina pengar. Så var situationen

förvisso i slutet av sommaren,

framförallt var det kris inom

bostadstillägg till pensionärer och

föräldrapenning.

Till stor del berodde det på att

de nationella försäkringscentren

(NFC) på grund av omorganisationen

ännu inte var fullt bemannade

och att en majoritet av medarbetarna,

på många håll 60-70

procent, var helt nya på sina ärendeslag.

Ärendehögarna växte också

när de olika NFC startade och

fick ta över ärenden från den tidigare

länsorganisationen.

För att råda bot på situationen

fick man ta till omfattande extrainsatser.

– Tack vare en imponerande arbetsinsats

hos våra ordinarie medarbetare,

med mycket övertid, och

stöd av tillfälligt anställda klarade

vi av det, säger Kristin Ritter.

– Vi har också haft daglig pro-

Möjligt arbeta med sjukersättning

Sedan årSSkiftet kan den som har

sjukersättning (tidigare kallat förtidspension)

som inte är tidsbegränsad

arbeta och ändå ha kvar

sin rätt till ersättning. Nyordningen

gäller dem som har sjukersätt-

Fler nyheter 1 januari 2009

l Prisbasbeloppet har höjts till

42 800 kronor. Det betyder att taket

blir 321 000 kronor (7,5 prisbasbelopp)

för bland annat sjukpenning

och tillfällig föräldrapenning

och 428 000 (10 prisbasbelopp) för

föräldrapenning.

l Försäkringskassan kan i vissa

fall begära in ett så kallat arbetsgivarutlåtande

när en anställd är

duktionsstyrning och omfördelat

mellan olika NFC när det behövts.

Hela hösten och in i januari har

andelen som fått beslut om föräldrapenning

inom 30 dagar legat

på 86–88 procent (målet är 90

procent). Läget har varit liknande

inom tillfällig föräldrapenning.

När det gäller sjukpenning så får

89 procent beslut om ersättning

inom 30 dagar.

– Det betyder att läget varit

stabilt för dagersättningarna hela

hösten även om målet inte nåtts

fullt ut, säger Kristin Ritter.

Dröjer innan läget stabiliseras

Den positiva bilden förstärks av att

alla som har aktivitetsstöd får sina

utbetalningar inom 14 dagar och

att det inte finns några förseningar

när det gäller ålderspension.

När det gäller bostadstillägg till

pensionärer, liksom för bostadsbidrag,

är läget däremot fortfarande

ansträngt. Kristin Ritter räknar

med att det kommer att dröja till

början av juli innan läget stabili-

ning enligt de regler som gällde

före den 1 juli 2008. Totalt rör det

sig om cirka 430 000 personer.

Den som tänker börja arbeta

måste lämna in en ansökan till

Försäkringskassan. Sjukersättning-

sjukskriven. Det ska beskriva de

möjligheter som finns på arbetsplatsen

att ta tillvara den försäkrades

arbetsförmåga.

l Nya egenavgifter i sjukförsäkringen

för egenföretagare.

l Medverkan från nämndemän

avskaffas när kammarrätten avgör

socialförsäkringsmål.

seras och målen

kan nås (75

procent inom

30 dagar).

– De flesta

får ändå beslut

inom 60 dagar

och ser vi till

Kristin Ritter

alla som har

bostadstillägg

eller bostadsbidrag så får 97 respektive

92 procent sina pengar i tid.

Bra resultat på kort tid

Sammantaget tycker Kristin Ritter

att handläggningstiderna ser rätt

bra ut och att det med hänsyn till

den omfattande omorganisationen

är ett mycket bra resultat.

– På nationell nivå har det på

många områden aldrig varit så bra

inom Försäkringskassan.

När hon blickar framåt så är

hon övertygad om, förutsatt att

förutsättningarna blir realistiska,

att målen kommer att nås för dagersättningarna

och att läget för

bostadstillägg och bostadsbidrag

kommer att rätas upp fullt ut.

– Att medierna fortsätter att

skildra ett krisläge är därför inte

roligt, vare sig för mig eller medarbetarna

ute på de olika NFC.

– Men samtidigt triggar det oss

att visa vad vi kan.

sven-erik Johansson

en minskas sedan i förhållande till

arbetsinkomsten genom steglös

avräkning. Det finns även ett fribelopp.

För 2009 är det 42 800 kronor

per år för den som har hel sjukersättning.

Arbetsgivare som anställer en

förtidspensionär som prövar att

arbeta enligt de nya reglerna ska

inte betala sjuklön för den personen.

Det har varit möjligt att söka sedan

1 december och hittills har Försäkringskassan

fått in cirka 2 000

ansökningar. Försäkringskassan

uppskattar att uppåt 70 000 personer

kommer att ansöka om att

förvärvsarbeta enligt de nya reglerna.

sven-erik Johansson

6 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


Fler än väntat får varaktig sjukersättning

sjukfallen som blir ett år minskar

rejält, samtidigt som fler än

väntat med tidsbegränsad sjukersättning

har fått varaktig sjukersättning

enligt de nya reglerna.

det är bara ett par av alla snabba

förändringar i sjukförsäkringen.

Det första halvåret med nya regelverket,

det vill säga andra halvåret

2008, minskade ohälsotalet snabbare

än någonsin. Utvecklingen

som pågått under några år, nämligen

att färre sjukfall startar och

sjukfallen blir kortare, har accelererat.

Nybeviljandet av sjuk–

och aktivitetsersättning var under

2008 det näst lägsta sedan början

av 1970–talet. Antalet ärenden

fortsätter att minska snabbt.

Kombinationen av övergångsregler

och en förskjutning i statistiken

gör dock att det är för tidigt

att generellt dra slutsatser om hur

de nya reglerna har påverkat, och

kommer att påverka.

– Men ett par trender är särskilt

intressanta i skenet av de nya reglerna,

säger Jon Dutrieux, analytiker

vid Försäkringskassan.

Sjukfallen har minskat

Det ena är att antalet sjukfall som

blir längre än ett år har minskat

påtagligt och snabbare än tidiga-

alla landsting är berättigade till

statsbidrag för rehabiliteringsgarantin

för 2008, men från och

med i år räcker det inte att ha

gjort förberedelser. nu är det enbart

genomförd behandling som

ger rätt till ersättning.

Samtliga landsting är berättigade

till statsbidrag för rehabiliteringsgarantin

för 2008. Den bedömningen

gör Försäkringskassan som

ansvarar för utbetalningarna. Det

innebär att landstingen antingen

har erbjudit medicinsk behandling

eller rehabilitering enligt vissa

krav, eller har förberett sig för att

göra det. Landstingen får dela på

175 miljoner kronor. Hur mycket

som handlar om faktisk behand-

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

re sedan 1 juli 2008. Prognosen för

2009 är att det kommer att gälla

32 000 fall. Det kan jämföras med

2006 då antalet var runt 62 000.

– Man kan inte säga säkert, men

det är rimligt att anta att det hänger

samman med dels att man nu

måste ansöka om att få sjukpenning

efter 365 dagar, dels att ersättningen

minskar till 75 procent.

Det andra gäller sjukersättning.

De 78 000 personer som idag har

tidsbegränsad sjukersättning ”fasas

successivt ut” enligt övergångsregler,

eftersom ersättnings-

så här många har fått sjukersättning

15 000

12 000

9 000

6 000

3 000

0

År 2007 01

Hade tidigare tidsbegränsad sjukersättning

Hade tidigare sjukpenning

Ny ansökan

2007 04

2007 07

2007 10

Alla landsting förbereder rehabiliteringsgarantin

ling/rehabilitering respektive om

förberedelser ger inte underlagen

klart besked om. En del åtgärder

av det slag det nu handlar om

fanns ju också sedan tidigare.

En överenskommelse

I december undertecknade regeringen

och Sveriges kommuner

och landsting en överenskommelse

för 2009 och 2010. För att landstingen

ska få ersättning gäller nu

att patienter måste ha påbörjat insatser.

Det handlar om behandling

och rehabilitering vid lättare och

medelsvåra psykiska besvär samt

problem i rygg, nacke och axlar.

Landstingen får ett visst belopp

per behandling samt ett 25–procentigt

påslag för att kunna byg-

2008 01

formen togs bort 1 juli 2008. För

att få sjukersättning idag måste

arbetsförmågan vara stadigvarandet

nedsatt. Men statistiken visar

att en lika stor andel av dem som

hade tidsbegränsad sjukersättning

har beviljats den nya varaktiga ersättningen

sedan 1 juli 2008, som

2007.

– Det är oväntat eftersom kriterierna

för att få varaktig ersättning

är strängare nu. De regionala skillnaderna

är också stora. Så det här

är något vi måste följa noga.

eva lindén

2008 04

2008 07

2008 10

2008 12

ga ut rehabiliteringsgarantin ytterligare.

Summan är 560 miljoner

för 2009 och 960 miljoner för

2010. Dessutom har regeringen avsatt

100 miljoner för forskning för

en treårsperiod som landstingen

kan söka.

Försäkringskassan kommer

även framöver att svara för utbetalningarna

till landstingen. Det

innebär att man kommer att få in

listor från landstingen över utförda

åtgärder.

Landstingen ska lämna en första

rapport till regeringen i januari

2010, bland annat om i vilken omfattning

de som omfattas av garantin

har återfått arbetsförmåga.

eva lindén

på gång...

rikSdag och

departement

Januari

Utredningen om

enhetligare regler och återkrav.

förSäkringSkaSSanS

uppdrag

30/1 remissvar på utredningen

sjömäns ersättning vid sjukdom.

30/1 informationsplan om hur

arbete och sparande påverkar

olika pensioner.

Uppdrag i samarbete med PPM.

31/1 samlad redovisning av den

pågående och fortsatta iT-utvecklingen.

13/2 remissvar på betänkandet

om bidragsspärr.

23/2 Årsredovisningen.

En rad uppdrag redovisas, bland

annat om ersättning vid arbetsoförmåga,

ålderspension, familjepolitik

och bidragsbrott.

27/2 remissvar på översynen

av aktivitetsersättningen (Brist

på brådska).

i förSäkringSkaSSan

28-29/1 försäkringskassans

styrelse sammanträder.

18/2 försäkringskassans styrelse

sammanträder.

i omvärlden

20/1 varumärkesdagen.

Temat är hur man utvecklar och

skyddar sitt varumärke i det nya

medielandskapet.

Plats: Stockholm.

28/1 Psykisk hälsa-mässan.

Irja Lundin från Försäkringskassan

medverkar i en debatt om

meningsfull sysselsättning.

Plats: Stockholm

7


AKTUELLT

sedan sist på fia ...

Månadens viktigaste nyheter

på fia, försäkringskassans intranät.

15 december

50/50 hos ara

På Ara Zareis enhet finns det

exakt lika många kvinnor som

män.

– Vi är absolut den mest jämställda

enheten på NFC Klara.

Jag är inte helt säker, men troligen

ligger vi i topp även när det

gäller hela Försäkringskassan, säger

Ara.

19 december

sliten Malmborg talar ut

Det är en märkbart tagen Curt

Malmborg som träffar Fia för en

sista intervju.

– De här fyra åren har varit

intensiva och tagit energi och

visst har det varit slitsamt, sa

Curt Malmborg, som meddelade

att han nu diskuterar framtida

arbetsuppgifter med regeringskansliet.

19 december

Brister i medicinska underlag

Det försäkringsmedicinska beslutsstödet

som infördes för

ett år sedan fungerar inte fullt

ut och underlagen är ofta ofullständiga.

För att råda bot på

detta har Försäkringskassan tillsammans

med Sveriges Kommuner

och landsting beslutat att

underlag som inte är kompletta

ska skickas tillbaka till läkaren.

14 januari

Bra genomslag för kampanj

Försäkringskassans kampanj om

de nya sjukförsäkringsreglerna

fick bra genomslag. Det visar

en utvärdering. 80 procent har

sett kampanjen och över hälften

känner till att det nu är nya

regler som gäller för sjukförsäkringen.

15 januari

intern kritik mot fuskarbete

I en rapport från Försäkringskassans

internrevision pekas på

flera brister i arbetet med misstänkt

brott. Kritiken gäller bland

annat hanteringen av anonyma

anmälningar och att det saknas

mål för verksamheten i styrkort

och andra styrdokument.

Bild: Scanpix

FörSäKrINgSKASSAN oCh åTErKrAVEN UToMLANDS

”Vi borde kunna göra mer”

Mycket att göra, för lite tid för

varje ärende och dåligt iT-stöd.

när handläggarna ger sin syn på

varför det finns brister i försäkringskassans

arbete med utlandsutbetalningar

är det välbekanta

problem som lyfts fram.

Handläggarnas röst kommer fram

när Riksrevisionen redovisar svaren

på den enkät som ingår i underlaget

för granskningen av utlandsbetalningarna

och hur återkravshanteringen

sköts.

Riksrevisionens sammanfattande

bedömning är att Försäkringskassan

i låg utsträckning har

säkerställt att utlandsbetalningar

och fordringshantering fungerar

när mottagarna bor utomlands.

Kritiken i rapporten koncentreras

till några områden.

l Försenade utbetalningar

Under den granskade perioden,

februari 2007 – juli 2008, förekom

Flest personer med skulder finns i Storbritannien.

svårt veta om finsam lyckats

De flesta som deltagit i rehabilitering

inom ramen för Finsam är

nöjda och fler är i arbete efter insatserna.

Åtminstone tycks det

vara så. För Statskontoret som nyligen

lämnade sin slutrapport om

effekterna av Finsam, den finansiella

samordningen av rehabiliteringsinsatser

mellan Försäkringskassan,

Arbetsförmedlingen, kommun

och landsting, har svårt att

komma fram till säkra ställningstaganden.

Rapporten har därför

det förseningar

i utbetalningar

vid 13 tillfällen.

Oftast bara

en dag men vid

två tillfällen

var förseningarna

så stora

som upp till Jan Andersson

14 dagar. Dock

drabbades vid

dessa tillfällen bara ett relativt litet

antal kunder. Vid endagsförseningar

drabbades drygt 35 000 kunder.

Endagsförseningarna beror på att

Nordea, som tillhandahåller utbetalningstjänsten,

inte haft tillräcklig

kapacitet för att klara Försäkringskassan

stora volymer när det

på grund av helger bara blir en

pensionsutbetalningsdag.

– Vi har en längre tid framfört

kritik till Nordea för att de inte

klarat sitt åtagande. Men nu har

de byggt ut sin IT-kapacitet och

från årsskiftet ska problemet vara

fått med ett frågetecken i titeln –

”Effekter av Finsam?”.

Orsaken till svårigheterna är

flera. Dels att det alltid är svårt

att utvärdera effekter av rehabilitering.

Vad beror på insatsen och

vad beror på andra faktorer? Dels

är uppgifterna om Finsam bristfälliga

på grund av att det nationella

uppföljningssystemet (SUS) ännu

inte fungerar som tänkt. Statskontoret

har också svårt att avgöra vilka

samhällsekonomiska effekter

löst, säger Jan Andersson, finanschef

vid ekonomistaben på Försäkringskassan.

– De längre förseningarna berodde

på inkörningsproblem när

vi bytte utbetalningssystem.

l Brister i statistiken

I Försäkringskassans uppdrag ingår

ta fram statistik om verksamheten.

Men statistiken om utlandsboende

som får utbetalningar är av

dålig kvalitet, svårtolkad och ibland

motstridig anser Riksrevisionen.

l Skulder drivs inte in

Riksrevisionen anser att Försäkringskassan

gör för lite för att driva

in skulder från de utlandsboende.

Huvudkontorets styrning sägs

vara bristfällig och inom utlandsverksamheten

har det utvecklats

en praxis att inte satsa på indrivningsåtgärder

eftersom det anses

utsiktslöst att få tillbaka pengarna.

– Det finns fog för kritiken, säger

Jan Andersson. Vi har inte haft

tillräckligt fokus på hela processen

och Riksrevisionen pekar på

att våra riktlinjer inte är tillräckligt

tydliga. Det är svårt att driva

in pengar utomlands men vi borde

kunna göra mer.

Utlandsärendena handläggs vid

nationellt försäkringscenter i Visby.

Återkravsarbetet sköts vid nationellt

försäkringscenter Östersund

med undantag av indrivning

av underhållsbidrag som hanteras

i Visby.

anders lJUngBerg

Finsam haft beroende på eftersläpning

i olika register och bristande

information om de deltagande individerna.

Statskontoret anser också att

delvis fel personer har omfattats

av insatser. Inom Finsam bör endast

personer som inte får sina intressen

tillgodosedda på annat sätt

vara med, menar Statskontoret.

anders lJUngBerg

8 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


SToCKhoLMS LäNS LANDSTINg

sjukskrivningsproblem

ska rapporteras

förändringarna i sjukförsäkringen

kan till en början medföra både

problem och ökad belastning i

sjukvården. det tror landstinget

i stockholms län och har därför

beslutat att vårdpersonal ska

rapportera in problemen.

Det som befaras är bland annat

ökat behov av snabba åtgärder

för att patienter inte ska bli utan

ersättning, krav på mer utförliga

medicinska underlag och fler frågor

från Försäkringskassan samt

behov av fler och tidigare avstämningsmöten.

Fler patienter kan också vilja ha

en ”second opinion” eller ett ”bättre

intyg”, inte minst det ökande

antal patienter som kommer att

nekas ersättning från sjukförsäkringen.

Sammantaget innebär det

en ökad belastning på vården.

Helt enligt intentionerna

Landstinget befarar också att hanteringen

av sjukskrivningsprocessen

inom såväl sjukvården som

Försäkringskassan kan föra med

sig att vissa patientgruppers hälsa

försämras, liksom förutsättningarna

för rehabilitering. Och detta

även om aktörerna hanterar lag

och riktlinjer helt enligt intentionerna.

För att samla ihop erfarenheter

och förebygga problem har därför

landstinget beslutat att problem,

eller egentligen ”avvikelser”, ska

rapporteras in via ett särskilt IT–

Hur bedömer Försäkringskassan arbetsförmåga?

försäkringskassan har fått i

uppdrag av regeringen att utvärdera

de ”instrument” man använder

för att bedöma arbetsförmåga

och besluta om rätt till ersättning

inom sjukförsäkringen. Det gäller

närmast läkarintyg, Sassam–kartan,

det särskilda läkarutlåtandet

(SLU), läkarutlåtande om hälsotillstånd

(LUH) och försäkringsmedicinska

utredningar (FMU). Där så

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

Ill: MAGDAlENA WENNBERG lAVEBRATT

program som idag används för

rapportering av avvikelser i vård

och arbetsmiljö. Informationen

ska successivt sammanställas och

rapporteras till landstingsledningen

och andra intressenter på regional

och nationell nivå.

Arbeta systematiskt

– Det handlar om att vi inom sjukvården

ska arbeta systematiskt

även med frågor som har med

sjukskrivningsprocessen att göra,

säger Britt Arrelöv på landstingets

avdelning för övergripande vårdfrågor.

– Vi vill hitta bra och effektiva

sätt att arbeta. Ett exempel skulle

kunna vara att i försäkringsmedicinska

kommittén diskutera hur vi

tillsammans med Försäkringskassan

meddelar en psykiskt skör patient

att hon inte har rätt till sjukpenning.

För att förebygga att hen-

Fler patienter kan komma att fråga

efter ”bättre intyg” till följd av de

tuffare reglerna i sjukförsäkringen.

är lämpligt ska studier med kontrollgrupper

göras.

Instrumenten bör belysas utifrån

tre dimensioner.

l Vilken betydelse har val av instrument

för vilket beslut som fattas?

l Hur tillförlitliga är de?

l Vad betyder de för den sjukskrivnes

upplevelse av delaktighet?

nes hälsotillstånd försämras, men

kanske också hot gentemot personalen.

– Annat handlar mer om att vi

måste ha ekonomiska förutsättningar,

till exempel för att kunna

skriva både bra och utförliga

medi cinska utlåtanden till Försäkringskassan.

”Vi utbildar om sjukskrivningsprocessen”

Finns det något liknande på

gång på nationell nivå eller i

andra landsting?

– Nej, vi har inte tagit något sådant

initiativ och jag känner inte

heller till att något annat landsting

har gjort det, säger Anna Östbom

på Sveriges kommuner och landsting.

– Däremot har vi utbildning i

ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen.

Vi utgår från Socialstyrelsens

skrift ”God vård”

som handlar om patientsäkerhet.

Under hösten har vi haft sju utbildningstillfällen

för chefer i sex

landsting/regioner och utbildningarna

fortsätter under 2009.

– Enligt ”God vård” ska avvikelser

av olika slag rapporteras, och

det kan också gälla sådant som har

med sjukskrivningar att göra.

eva lindén

Särskild vikt ska läggas vid att

studera SLU–intygens betydelse

för beslut om arbetsförmåga i

relation till den reguljära arbetsmarknaden,

det vill säga efter sex

månader i rehabkedjan. Den delen

ska redovisas 10 augusti i år. Hela

uppdraget ska redovisas 30 april

2010. Samråd med Anna Hedborgs

arbetsförmågeutredning ska ske.

eva lindén

Ingen tillsyn över

försäkringsläkare

n n n Patientsäkerhetsutredningen

har bland annat haft i uppdrag

att utreda om Försäkringskassans

försäkringsmedicinska och försäkringsodontologiska

rådgivare borde

omfattas av Socialstyrelsens

tillsynsansvar. I slutbetänkandet

Patientsäkerhet (SoU 2008:17),

som kom strax före jul, föreslår

utredningen att så inte ska vara

fallet.

Jobberfarenheter ska

spridas till unga

n n n Europeiska socialfonden,

ESF, har beviljat 16 miljoner för en

temagrupp kring unga i arbetslivet.

Under tre år ska Ungdomsstyrelsen

tillsammans med Försäkringskassan,

Socialstyrelsen, Skolverket,

Sveriges kommuner och landsting

och organisationen Communicare

sprida och tillvarata erfarenheter

från arbetsmarknadsinsatser för

ungdomar.

Krav på snabbare

statistik om bistånd

n n n Varför får människor sin

försörjning genom ekonomiskt bistånd

(socialbidrag) från kommunerna?

SKL (Sveriges Kommuner

och landsting) vill att regeringen

ska ge Socialstyrelsen i uppdrag

att ta fram statistik över orsakerna

månatligen. Utan aktuella data blir

det svårare att fatta välgrundade

beslut, skriver SKL i ett brev till regeringen.

Hälsofrämjande

arbete i ny skrift

n n n I en ny skrift, ringar på

vattnet, beskrivs Partsrådets (tidigare

Utvecklingsrådet) Satsa

friskt-satsning, som handlar om

hur myndigheter försöker sprida

framgångsrikt utvecklingsarbete

till andra delar av myndigheten.

Från Försäkringskassan redovisas

projektet om hälsofrämjande

arbetsplats, som utvecklats i östergötland

och som därefter även

förts över till enheterna i Södermanland

och enligt planerna ska

spridas i hela Försäkringskassan.

9


tidsjakten

i rehabkedjan har börjat

Alvesta är en

medelstor

kommun som

sysselsätter

drygt 1 500

personer.

det är inte bara försäkringskassan som måste öka tempot

för hinna med arbetet enligt den nya rehabiliteringskedjan i

sjukförsäkringen. det måste också landets arbetsgivare. ds

har besökt alvesta, en medelstor kommun i kronobergs län i

södra sverige, för att se hur det går.

Vad är vad?

text: eva lindén foto: ola åkeborn

Lisbeth Lindström är chef

för fyra förskolor och ett

antal dagbarnvårdare, totalt

55 medarbetare, i Moheda,

ungefär en mil utanför Alvesta.

Hon har sitt arbetsrum på Långagårds

förskola. När jag kommer för att

träffa henne kliver jag in i fel ände av

byggnaden och hinner heja på många

barn och medarbetare innan jag hittar

fram till hennes rum. Köket ligger bara

några meter bort i korridoren och precis

utanför hennes rum står en vagn med

färdiga mellanmål.

Som närmaste chef har Lisbeth Lindström

ansvar för att hennes medarbeta­

KontaKttEam: Arbetsgivare som, under ett år, har minst 20

anställda som är sjukskrivna längre än 14 dagar (inräknat personer

med tidsbegränsad sjukersättning) kan få ett kontaktteam

vid Försäkringskassan. Oftast innebär det arbetsgivare

med över 250 anställda.

Teamet består av minst två personliga handläggare som

handlägger alla längre sjukskrivningar samt tidsbegränsade

sjukersättningar hos arbetsgivaren.

SamvErKanSavtal/övErEnSKommElSE: En förutsättning för

kontaktteam är att det finns ett samverkansavtal. En standardöverenskommelse

anpassas för varje enskild arbetsgivare.

Den ska innehålla mål och ömsesidiga åtaganden. Den

ska följas upp minst en gång per år.

re får den rehabilitering som krävs.

– Det som har hänt i och med rehabkedjan

är att allt nu måste ske mer

strukturerat och mycket snabbare än tidigare,

säger hon.

Ingen tid får förspillas om tidsramarna

ska hållas. Här handlar det snarare

om att försöka ligga steget före. Vinna

tid genom effektiva möten och vara förberedd

på att komma med flera olika

lösningar. Nosa upp problemen innan

de blommar ut och ha järnkoll på läget:

veta exakt var i rehabkedjan varje individ

befinner sig.

Hälsa och miljö

En nyhet i arbetsrutinerna är att

frågor om hälsa och arbetsmiljö ska

vara en naturlig del i arbetsplatsträffar

och utvecklingssamtal. Men Lisbeth

Lindström vill också att medarbetarna

så snart som möjligt ska ta upp sådant

som är eller kan bli problem. Det är ett

av skälen till att hon varje vecka är ute

på samtliga arbetsplatser och träffar

sina medarbetare. Ambitionen är att ha

en öppen och bra relation med medarbetarna,

och det tycker hon att hon har.

Och jag misstänker att hennes medarbetare

håller med. Bara på den stund vi

ses är det flera medarbetare som sticker

in huvudet och säger några ord.

Stämningen känns varm och glad.

– Vi vill försöka lösa problem innan

det går så långt som till sjuk­

det här är

rehabiliteringskedjan

1 juli 2008 trädde nya regler i sjukförsäkringen

i kraft. Sjukskrivnas arbetsförmåga

prövas vid olika tidpunkter i

en ”rehabiliteringskedja”. EftEr 90 dagar

betalas sjukpenning ut endast om

man inte kan återgå till något arbete

hos arbetsgivaren. EftEr 180 dagar betalas

sjukpenning ut endast om man

inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden

(den prövningen görs

dock inte om det är sannolikt att man

kan återgå i arbete hos sin arbetsgivaren

före 365 dagar). Rätten till sjukpenning

begränsas i tid och tidsbegränsade sjukersättningar

försvinner.

skrivning, säger hon. Det kan vara någon

i arbetslaget som inte orkar med

riktigt. Man kanske känner sig stressad

av datorarbetet. Det är mycket som

ska dokumenteras kring barnen i dag.

Då kanske en arbetskamrat kan avlasta.

Men på sikt krävs en annan lösning.

Kanske kan personen med hjälp

av samtalsstöd eller mer kunskap få det

att fungera igen.

Checklista

Men ibland är det förstås oundvikligt

att medarbetare sjukskrivs. Då är de nya

rutinerna ett bra stöd, tycker hon. Inte

minst checklistan för chefer om hur de

ska agera och vad de ska tänka på.

– Om inte den som har sjukanmält

sig har kontaktat mig ringer jag upp

inom tre dagar. Finns det anledning att

tro att hon eller han kan behöva stöd så

bokar vi in ett första möte. Har personen

varit frånvarande fem gånger under

ett år blir det alltid ett möte.

Inför mötet är det viktigt att både

hon och medarbetaren har förberett

10 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


dagens socialförsäkring • JanUari 2009

Lisbeth Lindström

har ansvar

för att 55

medarbetare får

den rehabilitering

som krävs

om de blir sjuka

eller skadade.

11


sig. Även för medarbetarna finns ett material

om vad som gäller och vad man

kan behöva fundera över. När tror man

att man kan börja arbeta igen? Behöver

något förändras? Behöver man stöd av

något slag? Om det ser ut som om den

som är sjukskriven behöver någon form

av rehabilitering ska en rehabiliteringsutredning

göras senast efter två veckors

sjukfrånvaro.

Därefter behövs ett möte där man

utifrån den medicinska bedömningen

och rehabiliteringsutredningen kommer

överens om vad som ska ske och

vem som ska göra vad. Mötet kan ha

formen av ett avstämningsmöte där

också Försäkringskassans handläggare,

sjukskrivande läkare och kanske också

en facklig representant och någon från

företagshälsovården deltar.

– Tanken är alltid att personen ska

kunna gå tillbaka till sitt tidigare arbete,

säger Lisbeth Lindström. Det är viktigt

att vi tidigt klargör det. Men om något

tyder på att det inte är möjligt kontaktar

jag Inger genast. Det kan till exempel

gälla en person som inte tror sig klara

arbetet med människor. Då måste hon

verkligen fundera över sin situation.

Kan hon komma tillbaka, eller måste

hon börja tänka i andra banor?

Viktigt stöd

Inger är Inger Forsberg, personalkonsulent

i kommunen, och ett viktigt stöd

för Lisbeth Lindström och andra chefer.

– Det är av stort värde att hon kan ha

samtal med medarbetare, säger Lisbeth

Lindström. Det är inte säkert att medarbetaren

vill ta upp allt med mig. Inger

kan se mer neutralt på situationen och

hitta lösningar.

Enligt de nya reglerna i sjukförsäkringen

måste arbetsgivaren senast när

någon har varit sjukskriven i 90 dagar

ha utrett om personen kan klara något

annat arbete hos arbetsgivaren (om så

är fallet har personen inte längre rätt

till sjukpenning). Lisbeth exemplifierar

med en förskollärare som har fått problem

med rygg eller knän.

Men byte av arbete är inte så lätt. De

jobb som finns inom förvaltningen för

barn­ och ungdom är alla fysiskt krävande:

arbete med barn, städ­ och köksarbete.

Möjligen kan någon byta från att

arbeta med mindre barn till lite större.

För att byta till jobb inom andra förvaltningar

i kommunen måste personen ha

rätt kompetens och arbetet måste vara

ledigt.

Då är det lättare att anpassa arbetet,

men även det kan vara knepigt.

– Om vi tar problem med rygg eller

knän igen så kan man kanske få slippa

mötena.

Det är bra snurr

på avstämnings-

att lyfta eller gå långa promenader. Är

problemet att man av något skäl inte

klarar föräldramöten och utvecklingssamtal

kan man kanske slippa det en period.

Men sådana lösningar kan bara få

vara tillfälliga, annars blir det för tungt

för arbetskamraterna.

– Så det vi strävar efter är att personen

ska få stöd eller rehabilitering att

komma tillbaka i sitt eget arbete.

Det handlar om vanliga insatser som

samtalsstöd, arbetsträning och utbildning

men också om särskilda insatser i

olika projekt.

Att allt måste gå så mycket snabbare

nu tycker Lisbeth Lindström är på både

gott och ont.

– Tidigare kunde vi vänta på resultatet

av en operation och se hur det gick.

Nu måste vi försöka tänka på fler alternativ.

Det blir ett större tryck på oss som

arbetsgivare att hitta lösningar.

Men för en del går det lite för fort,

tror hon.

– Man kanske har jobbat här länge.

Då kan man behöva lite mer tid på sig

för att ställa om. Inte minst handlar det

om självbild och självkänsla.

– Och om man som chef bedömer att

personen inte kan vara kvar i sitt arbete

men hon själv inte har tänkt i de banorna

kan det kännas svårt att föra det på

tal. Det kan kännas som man helt slår

undan benen för personen.

Oroliga

Och många sjukskrivna är oroliga i dag.

Om det vittnar Inger Forsberg, som Lisbeth

Lindström pratade så varmt om.

Jag träffar henne väl tillbaka inne i Alvesta,

i kommunhuset.

Inger får samtal från många som är

oroliga över de nya tidsgränserna.

– Men ingen mister sin ersättning över

en natt. Och vi som arbetsgivare är med

i processen. Jag tycker att vi trots allt är

bra på hitta olika lösningar. Men finns

det inga möjligheter i kommunen kan

det bli uppsägning vilket har skett i några

fall. Då försöker vi ge stöd och vända

det till något positivt. För till vilken nytta

är en anställning i Alvesta kommun

om man ändå inte kan jobba här?

Inger Forsberg är knuten till förvaltningen

för barn och ungdom där Lisbeth

Lindström är en av cheferna. På 20

procent arbetar hon med svårare ärenden

för övriga kommunen.

Det innebär att hon har samtal med

Inger Forsberg har

jobbat 30 år på

Försäkringskassan

– det är till hjälp i

hennes nuvarande

arbete.

medarbetare av lite olika skäl. Det kan

handla om stressproblematik, om upprepad

korttidsfrånvaro, om att det är

osäkert om en medarbetare kan komma

tillbaka till sitt vanliga arbete – eller

helt enkelt om låsta positioner mellan

medarbetaren och chefen.

– Vi träffas och pratar igenom situationen,

och tittar på olika lösningar.

Ibland gör jag en kartläggning eller en

utredning, säger hon.

Agera tidigt

Rehabkedjans tidsgränser både styr och

inte styr arbetet kring sjukskrivning i

kommunen, förklarar hon. Man är naturligtvis

medveten om gränserna och

vad de innebär. Men strävan är att agera

så tidigt som möjligt, att vara ”steget

före”.

Samarbetet med Försäkringskassan

är utmärkt, tycker Inger Forsberg.

Inte minst är det ”bra snurr” på avstämningsmötena.

Men samarbetet kan få

en fastare struktur tror hon, och det är

just vad det samarbetsavtal som nu håller

på att utformas ska leda fram till.

Inger Forsberg verkar hemmastadd

när hon pratar om Försäkringskassan

och det visar sig att hon har arbetat där,

12 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


och det till och med i trettio år.

– Det är förstås en fördel. Jag vet hur

man arbetar och vad som gäller, men

kan också ifrågasätta. Ett problem kan

vara att det tar lång tid innan den personliga

handläggaren på Försäkringskassan

får ärendet, ofta fem–sex veckor

eller mer. Men om jag blir inblandad

brukar jag ta reda på vem som är handläggaren

så kanske vi snabbare kan boka

in ett avstämningsmöte om det behövs.

Två saker framhåller Inger Forsberg

som särskilt viktiga i dag. Det ena är att

man har järnkoll på läget. Vilka är sjukskrivna?

Var befinner de sig i rehabkedjan?

Vad är problemet? Ingen får glömmas

bort.

Det andra är att det har blivit ännu

viktigare att alla berörda är förberedda

inför möten. Det går inte att sitta där

och säga att ”det får vi gå hem och undersöka

eller fundera på”, menar hon.

– Det kräver att chef och medarbetare

har pratat igenom situationen innan

mötet. Liksom jag själv ser till att träffa

personen på tu man hand före ett möte

som jag ska delta i.

– Det är nödvändigt om man verkligen

vill få personen engagerad i rehabiliteringen.


dagens socialförsäkring • JanUari 2009

pERSOnAlchEFEn:

”Vi ställer större

krav på cheferna nu”

Monica Ranstad ser

vikten av en snabb

process, men samtidigt

får sjuka medarbetare

inte känna

sig jagade.

– Vi har snabbat upp processen och ställer

större krav på cheferna. det säger Monica

ranstad personalchef i alvesta kommun.

I

oktober 2008 reviderade kommunen

sina rutiner för sjukskrivning

och rehabilitering med anledning

av det nya regelverket i

sjukförsäkringen.

– Vi har jobbat bra tidigare

också och har mycket att bygga vidare

på, säger Monica Ranstad, personalchef.

Till exempel satsade vi stort 2001

på att komma tillrätta med de långa

sjukfallen genom utbildning och olika

projekt. Och sjukfrånvaron har sjunkit

kontinuerligt, och ligger nu på runt 5,8

procent.

– Men nu snabbar vi upp processen

och har mer fokus på upprepad korttidsfrånvaro.

Diffusa diagnoser

Chefer, politiker och fackliga företrädare

har vid ett antal möten fått information

av Försäkringskassan om de nya

reglerna och i sin tur informerat sina

medarbetare. Dessutom har alla chefer

fått en halv dag om reglerna och hur

man ska arbeta i kommunen. Till exempel

om att lära sig se noga på de medicinska

utlåtandena och inte acceptera

diffusa diagnoser, att se tidiga signaler

och tänka förebyggande. Även här deltog

Försäkringskassan.

– Kommunen gör vad den kan för

att rehabilitera, anpassa och omplacera,

men har ingen skyldighet att utöka

verksamheten och skapa nya jobb, säger

Monica Ranstad. Ibland går det bra,

ibland inte.

Svårt hitta nya jobb

– Många tror att det är lätt för kommunen

att hitta alternativa jobb men så

är det inte. ”Ni har ju så många olika

jobb”, säger man. Men personen måste

ha rätt kompetens. I dag krävs utbildning

för nästan alla jobb. Och det måste

dessutom finnas ett lämpligt jobb ledigt.

Ibland rekommenderas ett ”lättare

arbete”, men vad är det?

Något som inte har uppmärksammats

så mycket är att kommuner och

landsting kan betala ut sjuklön i upp till

180 dagar. Bestämmelsen har funnits i

flera år och är alltså inte kopplad till de

nya reglerna i sjukförsäkringen. Tanken

är att arbetsgivaren, om Försäkringskassan

har dragit in sjukpenningen med

hänvisning till att personen kan ta ett

annat arbete på arbetsmarknaden, ska

få tid att utreda om hon eller han kan

återgå i sitt vanliga arbete, med eller

utan rehabilitering. Det krävs alltså en

bedömning i varje enskilt fall.

Misslyckande

– Men egentligen kan man säga att det

vore något av ett misslyckande att betala

ut sjuklön på det här sättet, säger

Monica Ranstad. För det betyder ju att

vi inte tidigare har gjort det vi borde ha

gjort, nämligen utrett alla möjligheter.

Vi har aldrig haft anledning att använda

oss av den här möjligheten, men det är

klart att det ändå är bra att den finns.

Hur ser du på de nya reglerna i sjukförsäkringen?

– Jag tycker att det är OK med tidsgränser,

men jag tror att alla berörda

hade behövt en omställningstid för att

ladda upp.

– Vissa sjukskrivna behöver också

längre tid. Nu är jag rädd för att vi

stressar fram ibland. Den som är sjuk

får inte känna sig jagad. Och vi måste

ha tid att se hela människan, hela hennes

situation. •

13


Monalisa Carlsson,

och Viveca Karlsson

på Föräkringskassan.

SAmvERkAnSAnSvARig på FöRSäkRingSkASSAn:

”Inga onödiga

kontakter ska tas”

en effektiv process för hur vi gemensamt

hanterar sjukskrivningarna – det är syftet

med samverkansavtalet mellan alvesta

kommun och försäkringskassan, säger

Monalisa carlsson, samverkansansvarig vid

lfc Växjö. inga ”onödiga” kontakter ska tas.

Under 2008 beslutade

Försäkringskassan att

nya och gemensamma

tag ska gälla för samarbetet

mellan arbetsgivare

och Försäkringskassan,

bland annat ska större arbetsgivare

kunna få ett så kallat kontaktteam

vid Försäkringskassan. Det är inte

något helt nytt. Genom åren har både

kontaktpersoner och särskilda team förekommit,

men de har kommit och gått

och det har sett olika ut i landet.

– Skillnaden nu är att det blir lika

i hela landet och att det måste finnas

en samverkansöverenskommelse som

grund för samarbetet, säger Monalisa

Carlsson, samverkansansvarig vid LFC

Växjö.

– Kontaktteamet handlägger också

alla längre sjukfall och tidsbegränsade

sjukersättningar hos arbetsgivaren. Tidigare

kunde en arbetsgivare ha kontaktpersoner

på olika håll inom För­

säkringskassan beroende på var den anställde

var bosatt.

Samverkansavtalet med Alvesta kommun

är inte riktigt klart. Det är en process

som tar tid att jobba sig igenom eftersom

många är berörda. Att det redan

finns ett fungerande kontaktteam beror

på att man hade team sedan tidigare.

Fasta tider för möten eller ej

– En sak vi diskuterar just nu är om vi

ska ha fasta tider för avstämnings möten

eller inte. Och så ska mål för samarbetet

formuleras. Det kan till exempel vara

att sjukfrånvaron ska minska med si och

så mycket. När det gäller mål har Försäkringskassan

en mer passiv roll eftersom

målen måste utgå från förhållandena

hos arbetsgivaren.

Men klart är att kommunen ska ta

reda på vad sjukskrivna medarbetare

behöver i form av anpassning, rehabilitering

och möjligheter till återgång i

arbete och informera Försäkringskassan

inom viss tid från sjukanmälningsdagen.

Uppgifterna ska också lämnas

inför dag 91 i rehabiliteringskedjan.

Kommunen ska även utreda situationen

för de som har tidsbegränsad sjukersättning

och lämna uppgifter till Försäkringskassan.

Minst två i kontaktteamet

Försäkringskassan å sin sida ska ha ett

kontaktteam om minst två personliga

handläggare som ansvarar för att handlägga

kommunens alla längre sjukförsäkringsärenden.

14 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


Försäkringskassan ska också vid behov

och med utgångspunkt från arbetsgivarens

förslag ta initiativ till och avsätta

tid för avstämningsmöten inom 90

dagar i rehabiliteringskedjan.

– Syftet är alltså att hitta en effektiv

process, säger Monalisa Carlsson. Alvesta

kommun ska inom viss tid genomföra

det som är deras ansvar och ge oss resultatet.

Försäkringskassan ska handlägga

deras ärenden så snabbt och effektivt

som möjligt. Inga ”onödiga” kontakter

mellan oss ska tas.

– Vi tar med andra ord ett gemensamt

ansvar, kontaktvägarna blir enklare

och vi utvecklar kvaliteten i våra

möten – allt med utgångspunkt från att

den sjukskrivne så snart som möjligt

ska komma tillbaka i arbete. •

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

FöRSäkRingSkASSAnS

hAnDläggARE:

”Det är

rätt tufft”

– det är inte avstämningsmötena som

är det viktigaste utan att arbetsgivarna

tidigt utreder möjligheter och att vi

får veta vad de kommer fram till, säger

Viveca karlsson, personlig handläggare

vid lfc i Växjö.

Viveca Karlsson utgör, tillsammans

med en kollega,

det team som arbetar

gentemot bland annat Alvesta

kommun. Hon har

massor att göra för att

hinna med alla bedömningar enligt rehabkedjan.

Behovet av effektivt samarbete

med arbetsgivarna är stort, konstaterar

hon.

– Avstämningsmötena är i sig inte det

viktigaste utan att arbetsgivarna tidigt utreder

möjligheter och att vi får veta vad

de kommer fram till.

– Och så fungerar det redan i stor utsträckning.

När vi får ett ärende som rör

en sjukskriven anställd i Alvesta kommun

från våra kollegor inom ”tidig bedömning”

har hon eller han ofta redan haft ett möte

med sin chef och det finns en plan. Då är

det inte säkert att vi behöver träffas.

Avstämningsmöte

Men om situationen är oklar kan ett avstämningsmöte

behövas.

– Vi diskuterar olika möjligheter till rehabilitering

eller andra åtgärder. Men när

det gäller anpassning eller omplacering

är det inte så ofta kommunen kan erbjuda

något annat förutom att den som är

sjukskriven tillfälligt kan slippa några moment

i arbetet eller kanske jobba deltid.

Så på det sättet betyder inte avstämningstidpunkten

vid 91 dagar så mycket, säger

Viveca Karlsson.

En tydligare förändring blir vad som

händer efter 180 dagar i rehabkedjan. En

sjukskriven som inte kan gå tillbaka till

sin tidigare arbetsgivare efter den tidpunkten

men bedöms kunna arbeta med

något annat på arbetsmarknaden har inte

längre rätt till sjukpenning. Förs ta gången

de bedömningarna ska göras är från

1 januari.

– Jag har ännu inte fått in alla underlag

men det verkar som om det bara kommer

att gälla en liten del av samtliga.

110 ärenden

Totalt har Viveca Karlsson i dag cirka 110

ärenden som rör sjukskrivna eller personer

med tidsbegränsad sjukersättning,

var av cirka en tredjedel i Alvesta kommun.

– Det är rätt tufft, och då är vi ändå

bara i början. Nu har vi någorlunda koll

på läget, men man känner hur det accelererar.

Fler och fler ärenden ska bedömas

enligt rehabkedjan.

Samarbetet med Alvesta kommun

fungerar bra redan i dag, men kan bli

bättre, tror Viveca Karlsson.

– Framför allt handlar det om att det

ska bli ännu tydligare vem som ansvarar

för vad och när det ska göras. •

15


Politiker, socialliberal folkpartist,

landshövding, fyrabarnspappa, kompis

med fantomen, och inte minst, pensionsreformens

ledare – Bo könberg har många

roller. nu leder han arbetet med den nya

pensionsmyndigheten.

text: Anders Ljungberg

foto: peter nordAhL

Året var 1994. De borgerliga

partierna förlorade

valet. Folkpartiets

ordförande Bengt Westerberg

valde att avgå.

Partiets valberedning

förde fram Bo Könberg som sin kandidat

till partiledarposten. Men så blev det

inte, Maria Leissner utsågs av folkpartiets

landsmöte.

Ville du bli partiledare?, är den första

frågan DS ställer när vi träffar Bo Könberg

en dag alldeles innan jul i regeringskansliets

kommittélokaler på Vasagatan

i Stockholm, bara några steg från

Försäkringskassans huvudkontor. Vi lånar

ett av PMUs rum. PMU är Pensionsmyndighetsutredningen.

– O, ja. Jag var ju i hög grad nominerad.

Men jag kan inte säga att jag lidit av

att inte bli partiledare, jag har alltid haft

lätt för att gå vidare. Men visst, jag hade

hellre vunnit omröstningen.

Han blev alltså aldrig partiledare.

Där emot gick han vidare och har hunnit

med en hel del sedan landsmötet.

Innan också förresten.

Sedan några år tillbaka är Bo Könberg

landshövding, en ämbetsman i staten.

Det egna arbetsrummet finns således

på residenset i Nyköping.

Men jag tror att alla som vet vem han

är ser honom som politiker. Han pratar

fort och gärna. Ger ett intensivt och energiskt

intryck. Han är kanske den av

Tre höjdare i karriären?

Bo Könberg vill inte välja 3 – han vill välja 15! ”Jag är så fåfäng”.

Men det får han inte.

I slutet av 1970­talet drev Folkpartiet fram en utredning

1. om förstärkt skydd för fri-och rättigheter i grundlagen.

Jag var med i utredningen och påverkade så att viktiga regler

om fri- och rättigheter skrevs in i den nya grundlagen.

Husläkarreformen. Tyvärr har den i likhet med Finsam

2. inte genomförts fullt ut.

Pensionsreformen förstås. Till skillnad från husläkarreformen

och Finsam har den genomförts fullt ut.

3.

Pappa till

dem som ibland kallas pappa

till pensionsreformen som är

mest förtjänt av epitetet.

Folkpartist blev han under tidigt

1960-tal, till en början som medlem i

Liberal Ungdom i Blackebergs gymnasium.

Letar man i klippen på honom hittar

man beteckningar som ”socialliberal socialingenjör”

och ”pragmatisk samverkanspolitiker”.

Vad tycker du om beskrivningarna?

– Stämmer rätt väl tycker jag. Dessutom

lite smickrande. Jag har varit socialliberal

sedan ungdomen och har inget

mot att vara en ”socialingenjör” i meningen

att vara den som får till lösningar.

I en intervju i Frisinnad Tidskrift nr 7

2006 förklarar Bo Könberg att han stått

relativt fast i sina politiska värderingar

genom åren, ”jag kan inte skryta med

att ha ändrat många uppfattningar och

därmed blivit allt klokare genom åren”.

Nu gör kanske inte det så mycket eftersom

omvärlden förändras hela tiden. Så

fanns en tid under 1960- och 1970-talet

då han var närmast politiskt omöjlig

inom sitt parti, han betraktades som hörande

till högerkanten av högerfalangen

inom folkpartiets ungdomsförbund. Senare

har han snarare med sina socialliberala

värderingar ansetts tillhöra partiets

vänster.

Under några händelserika år, 1991–

1994, var Bo Könberg sjukvårds- och

socialförsäkringsminister. Det var då vi

fick vårdgarantin, ÄDEL-reformen, då

delar av långvården kommunaliserades,

och husläkarlagen. På socialförsäkringens

område hände också en hel del. Det

var ekonomiskt kärva tider och vi fick

karensdag i sjukförsäkringen och hårdare

regler i arbetsskadeförsäkringen med

kraftigt minskade underskott i försäkringen

som följd. Och så förstås – pensionsreformen.

Regeringen tillsatte 1991 en pensions-

arbetsgrupp

med

uppgift att

arbeta fram en

pensions överenskommelse med övriga

partier. Bo Könberg blev ordförande,

som ansvarigt statsråd.

Någon sedvanlig utredning ville Bo

Könberg inte leda. Han ville slippa diverse

så kallade särintressen för att i

stället satsa på så få, men förhoppningsvis

starka och kompetenta, företrädare

som möjligt för de – vid tidpunkten –

sju riksdagspartierna. Därigenom skulle

han få en liten grupp med förmåga och

vilja att förhandla.

– Personerna spelar roll. Hade socialdemokraterna

utsett andra personer

än Ingela Thalén och Anna Hedborg till

pensionsarbetsgruppen är det mycket

osäkert om vi hade nått så långt som

vi gjorde.

Sen gällde det att knyta till sig ett

bra kansli. Här visade ministern ovanlig

kreativitet. Han ville ha Lars Göran

Abelson vid hovrätten i Södra Sverige

som huvudsekreterare. Men hovrättspresidenten

ville inte släppa honom. Så

vad göra? Bo Könberg beslöt, som vilken

fotbollsmanager som helst, att erbjuda

en ”transfersumma” på några månadslöner

till hovrätten. Och så fick han

sin huvudsekreterare.

– Jag har aldrig kollat ordentligt om

det var lagligt, men om det var otillåtet

så är det säkert preskriberat nu.

1994 var det klart och Sverige hade

fått ett nytt pensionssystem. I dagens

fortsättning på nästa sida ➜

16

dagens socialförsäkring • JanUari 2009


pensionsreformen

namn: Bo Könberg

Ålder: 63 år.

familj: Gift och har fyra vuxna döttrar och

två barnbarn.

arbetar: Landshövding i Södermanland.

Bor: Landshövdingsvillan i Nyköping.

aktuell: Leder arbetet med genomförande

av den nya pensionsmyndigheten.

På nattduksbordet: Orhan Pamuks ”Istanbul,

minnet av en stad.”

Visste ni inte: Kompis med Fantomen och

driver sedan länge en läkarstation i djungeln

helt utan vårdköer. (Åtminstone var det

så Expressen framställde husläkarförkämpen

Könberg i en serie i tidningen)

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

17


fortsättning från föregående sida

ekonomiska kris utsätts även pensionssystemet

för påfrestningar men långsiktigt

är det ingen fara menar han. Hans

svar på frågan hur länge det håller är

klart och enkelt.

– Till nästa istid!

Så mycket debatt om reformen blev

det inte. En ekonomisk kris tog utrymmet.

– Men visst var det synd att debatten

inte riktigt tog fart. Då hade vi kanske

sluppit Sundsvall.

Sundsvall syftar på den socialdemokratiska

partikongressen där hösten

1997. Efter den socialdemokratiska segern

i valet 1994 blev Anna Hedborg socialförsäkringsminister.

Hon efterträddes

1996 av Maj-Inger Klingvall. Under

några år hade kritiken mot reformen

växt inom socialdemokratin.

– Men Ingela Thalén, som suttit i

pensionsarbetsgruppen, och Maj-Inger

Klingvalls statssekreterare Hans Svensson,

som rekryterats från Försäkringskasseförbundet,

lyckades hantera missnöjet.

Reformen klarade sig.

Pensionsreformen har blivit en internationell

succé. Här hemma är det lite

För att ”Finsam”, eller ”mini-Finsam”

som det borde kallas, nu ska fungera

krävs mer pengar.

skakigt just nu. Den så fruktade ”bromsen”

är på väg att slå till. Något han inte

trott skulle hända.

Vad säger du nu?

– Nu tror jag att bromsen kommer

att slå till 2010. Nästan allt talar för det.

Men det beror på att reformen inte

skötts som det var tänkt.

Och så följer ett långt ganska tekniskt

resonemang om den automatiska balanseringen,

som är den korrekta benämningen

av det som kallas ”Bromsen”,

innan pensionsreformatorn märker

att DS reporter inte riktigt hänger med

i svängarna. Bo Könberg stannar upp,

försöker i stället sammanfatta.

– Indexeringen av pensionerna har

varit i överkant. Och detta i kombination

med börsraset innebär en stor risk.

Trots att Bo Könberg gått från att

vara riksdagspolitiker till att bli en av

statens ämbetsmän så blir han inte kvitt

pensionsfrågorna. Sedan slutet av april

förra året leder han arbetet med genomförandet

av den nya pensionsmyndigheten

som ska ta över ålderspensionen

och lite angränsande frågor från Försäkringskassan.

Hade du en ny myndighet i åtanke

när du var mitt uppe i arbetet med

reformen?

– Till viss del tänkte vi i denna riktning,

vi skapade ju PPM (Premiepensionsmyndigheten).

Premiedelen i pensionen

var något helt nytt och det behövdes

ny kompetens.

Pension är väl socialförsäkring –

vad är vitsen med att splittra organisationen?

politiker som könberg beundrar

• Adolf Hedin (1834 – 1905). Han är den störste riksdagspolitikern

för mig. Han skrev den första riksdagsmotionen om

socialförsäkringar. Men det tog 29 år från det att motionen

skrevs innan den 1913 blev verklighet och vi fick folkpensionen.

Han var en tidig socialliberal.

• Winston Churchill är nog den jag beundrar allra mest. Han

borde stå staty på alla torg i den fria världen!

• Harry S Truman, han värderas allt högre av historikerna

vartefter åren går. Han lyckades med Marshallhjälpen och

Atlantpakten samla Nordamerika och Västeuropa mot Sovjetunionen.

– Visst kan man säga att det inte är

helt nödvändigt med en ny myndighet.

Pensionerna har ju betalats ut i tid av

Försäkringskassan. Men jag tycker att

det är rätt väg att gå. Det ger till exempel

bättre möjligheter till en samlad information

om hela pensionen och administrationen

kommer att bli effektivare

och billigare.

– Pensioner socialförsäkring. Men

det är ändå ett relativt avgränsat område

även om det finns gränsdragningsfrågor

till exempel kring bostadstillägg

för pensionärer (BTP) där vi föreslår att

BTP till ålderspensionärer går till den

nya myndigheten medan BTP till personer

med sjukersättning blir kvar i Försäkringskassan.

Skulle inte den samlade informationen

kunna ges av Försäkringskassan

och PPM?

– Man kan tycka det. Men det har

ändå gått 7–8 år utan att man kommit

ända fram.

Arbetssättet som Bo Könberg valde

för pensionsreformen har i många år

förts fram som modell för en översyn

av hela socialförsäkringsområdet. Själv

började han, som han säger, tjata om en

sådan redan 1997. När så statsminister

Göran Persson plötsligt i talarstolen i

riksdagen 2003 sa att han skulle få sin

översyn blev han förstås överraskad.

– Det mest sannolika är nog att Persson

bestämde sig just då.

Han var väl trött på tjatet.

Någon parlamentarisk utredning har

dock varken Bo Könberg eller någon annan

sett till.

Tror du att det blir någon utredning?

– Det utlovas ju ständigt så det blir

det nog.

Är det vettigt att genomföra så genomgripande

förändringar som

regeringen gör i sjukförsäkringen

innan en utredning börjar arbeta?

– Jag tycker att utredningen skulle

ha tillsatts direkt efter senaste valet. Regeringen

tar nu vissa risker eftersom de

tunga beslut som fattas tär på oppositionens

vilja att delta.

Under sin tid som minister intervjuades

Bo Könberg flera gånger i tidningen

18

dagens socialförsäkring • JanUari 2009


Social Försäkring. I nummer 6–-7/92 sa

han att han trodde ”att försäkringskassorna

kommer att finnas kvar ungefär

som idag”. Men färre, följa utvecklingen

mot åtta – tio regioner.

Vad tycker du om att försäkringskassorna

förstatligades?

– Mitt parti, folkpartiet, röstade mot

förstatligandet även om vi tyckte att argumentet

att det skulle öka möjligheterna

till likabehandling var viktigt. En

negativ effekt av förstatligandet är att

det har blivit färre personer inom politiken

som kan socialförsäkrings området.

Ser du någon risk att man nu går

för långt i den striktare tillämpningen

av socialförsäkringarna?

– Grundtanken, till exempel att arbetslöshetsförsäkringen

inte kan gälla

för evigt, tycker jag är riktig. Jag tycker

också att tillämpningen av den nya sjukförsäkringen

är riktig.

Finsam, den finansiella samordningen

mellan Försäkringskassan och sjuk-

– a n n o n s –

Tre långtidssjuk-

skrivna av fyra kan

börja arbeta igen

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

vården, är en fråga som är lika förknippad

med Bo Könberg som pensions-

reformen.

Vad tycker du om dagens Finsam,

var det här vad du tänkt?

– Nej! Men man ska vara klar över att

det som kallas för Finsam snarare är det

Resam som socialdemokraterna la fram

och som riktar sig mot en betydligt mindre

grupp än vad vi tänkte, kanske fem

procent av befolkningen. Det Finsam

som jag arbetade för sedan 1985, propositionen

lades 1992, gav väldigt positiva

resultat men det fick inte leva vidare.

– För att ”Finsam”, eller ”mini-Finsam”

som det borde kallas, nu ska fungera

krävs mer pengar.

Du var under en period för bara

något år sedan väldigt sjuk. Hur

kunde du komma tillbaka så

snabbt och med ett sådant ös?

Tänkte du aldrig på att lägga av eller

åtminstone ta det lite lugnare?

– Det stämmer att jag var allvar-

Som socialförsäkringsministerställde

Bo Könberg upp

för att bidra till att

få fler läsare av DS

föregångare Social

Försäkring.

ligt sjuk bland annat medvetslös i några

veckor och det var inte alls givet att

jag skulle vakna. Men så fort det vände

så hade jag siktet inställt på att komma

tillbaka. Det är kul att vara frisk och

jag är själv förvånad över att inte känna

mig sämre än tidigare.

– Det känns verkligen som jag nu

fått bonustid. •

Våra medicinska team gör kvalificerade bedömningar

av de sjukskrivnas

arbetsförmåga, exempelvis särskilt

läkarutlåtande (SLU). Vi finns i Stockholm,

Göteborg och Malmö.

www.arbetsmedicin.se 08-406 67 00

Falk Aktiv.indd 1 2008-12-02 11:23:09

19


VAD GÖR DE PÅ ... ?

TANDVÅRDEN

I UMEÅ

De ska kontrollera i efterhand

Det är ett ganska regnigt,

isigt och mörkt Umeå

som möter besökaren

i mitten på december.

Men det hind rar inte

att en och annan björk

skymtar fram även mitt inne i stan. Borta

på Skolgatan 45, där tandvårdsstödet

håller till, syns Försäkringskassans namn

och logotype på långt håll. Hur länge

till är väl oklart eftersom lokalkontoret

som finns i huset snart ska flytta till Arbetsförmedlingens

lokaler.

Tandvården, som är en del av det nationella

försäkringscentret (NFC) i Skellefteå,

delar lokaler med det lokala försäkringscentret

i Umeå. Man håller även

till i huset tvärs över gatan och så här på

förmiddagen är det tät trafik av medarbetare

mellan husen. DS passar på att

smita in i värmen tillsammans med en av

de försäkringsodontologiska råd givarna.

Tillfälligt tjänsterum

Efter någon minut kommer handläggaren

Camilla Roosqvist och lotsar genom

huset till sitt tillfälliga tjänsterum

på andra våningen. På bottenvåningen

sker en omfattande ombyggnation för

att medarbetarna framöver ska kunna

samlas i kontorslandskap.

– Vi vet ännu inte riktigt hur det kommer

att se ut, säger Camilla Roosqvist.

– Det finns olika åsikter om det, men

vi får göra det bästa av det.

Hon har tidigare jobbat fem år på

Försäkringskassans kundmottagning

med bostadsbidrag och föräldrapenning.

Hon blev väldigt glad när Umeå

fick det nya tandvårdsstödet. Det gjorde

att hon, liksom de flesta av kollegerna,

kunde arbeta kvar i Försäkringskassan.

Att flytta med till NFC i Skellefteå var

inget alternativ.

Det betyder att nästan alla handläg­

Handläggarna har varit jätteduktiga och snabbt

lärt sig ett så svårt område som odontologin.

garna är helt nya på ärendeslaget. Det

är bara tre stycken som jobbat med det

gamla tandvårdsstödet.

Handläggarna är fördelade på tre enheter

och respektive enhet är uppdelad i

två arbetslag. Vid respektive enhet finns

en specialist och ett antal försäkringsodontologiska

rådgivare (FOR, tidigare

försäkringstandläkare) på deltid.

– Vi sitter tyvärr inte tillsammans

ännu, vare sig i laget eller på enheten,

säger Camilla Roosqvist.

– Det är synd, för det skulle behövas

när man startar något nytt.

Efterkontroller på tandvård

Handläggarnas huvuduppgift är att

göra efterhandskontroller på den tandvård

som vårdgivarna (tandläkare och

tandhygienister) rapporterar in. Men

än så länge har det mest handlat om

manuell handläggning av ärenden som

stannat upp i systemet, framför allt på

grund av att tandläkarna inte registrerat

utförda åtgärder i tid, de har 14 dagar

på sig. Det handlar om en bra bit över

40 000 ärenden.

– Det är lite frustrerande ibland att

inte få ta tag i kontrollerna, säger Camilla

Roosqvist.

– Vi hade sett fram emot att sätta oss

in i odontologin och få lära oss något

nytt.

Elenor Carlsson, en av tre enhetschefer,

håller med om att de manuella

ärendena tar väldigt mycket resurser.

Men hon vill samtidigt ge lite perspektiv

på mängden ärenden:

– Antalet patientbesök beräknas till

fem miljoner på ett halvår. Det betyder

att de allra flesta ärendena ändå går rakt

igenom systemet.

Att de manuella ärendena blivit så

många beror bland annat på att försäkringen

är ny för tandläkarna,

att

Det är lite frustrerande

ibland att inte

få ta tag i kontrollerna,

säger handläggaren

Camilla

Roosqvist.

– De manuella ärendena

tar väldigt

mycket resurser, säger

Elenor Carlsson,

en av tre enhetschefer.

USB­minnet, i form

av en tand, innehåller

information

till tandläkarna om

tandvårdsstödet.

de haft problem med inrapporteringen

och att deras journalsystem inte

alltid varit i fas med Försäkringskassans

it­system.

– Men det håller på att rätta till sig,

säger Elenor Carlsson.

– För att få ned volymerna ringer

vi nu runt till vårdgivarna och förklarar

allvaret och försöker få till

stånd en dialog. Vi försöker också

fördela vårdgivarna mellan våra tre

orter som har tandvårdsstödet.

Det är inte bara det att tandläkarna

riskerar att bli utan ersättning om man

missar att registrera i tid. Det får även

konsekvenser för patienten, som riskerar

att halka ned i högkostnadsskyddstrappan.

Hur sker då kontrollerna? Jo, handläggaren

begär in underlag från tandläkaren

och ska sedan bedöma om

det stämmer med åtgärderna. När

det behövs vänder sig handläggaren

till en FOR i det egna laget för att

få råd.

– Hittills har vi fått ta hjälp av

FOR i väldigt hög grad, säger Camilla

Roosqvist.

Egna bedömningar

– Men vi har också börjat göra egna bedömningar.

Meningen är att vi bara ska

behöva ställa specifika frågor, inte att

FOR ska granska hela ärendet.

FOR i respektive lag utbildar också

handläggarna löpande för att de ska

kunna klara en större del själva.

– Det har inte varit lätt för dem med

ett helt nytt område men de är väldigt

receptiva och har tagit till sig den odontologiska

biten väldigt snabbt, säger

Leif Berglund, FOR i Camillas lag.

Enhetschef Elenor Carlsson uppger

att de bara hunnit med kontroller i ungefär

en procent av ärendena. Det har gällt

höga belopp och implantat.

– Det har varit fel i 13 procent av fallen

och det är ganska mycket. Därför

behöver vi göra många fler kontroller.

Det behövs också ett större underlag

för att det ska bli ett lärande för oss eller

tandläkarna.

20 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


till sig.

Det håller

på att rätta

Hur har det då gått det första året?

– Vi hade önskat att datorstödet varit

mer utvecklat från början. Annars

har handläggarna varit jätteduktiga och

snabbt lärt sig ett så svårt område som

odontologin.

Hon vill också lyfta fram specialisterna,

som finns en per enhet. De har

bland annat tagit initiativ till ett nyhetsbrev

för tandvårdsstödet, TandenNytt,

som är gemensamt för de tre tandvårdsorterna.

Elenor Carlsson tycker att det är ett

bra gäng med bra sammanhållning som

hanterar tandvårdsstödet i Umeå. Camilla

Roosqvist håller med:

– Det har varit jätteroligt att få nya

kolleger och få hamna i nya konstellationer.

Att alla var nya har satt sina spår.

Man blir peppad och vill göra något bra

av det.

TexT & foTo: sven-erik Johansson

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

Bara det nya i Umeå

Bara Det nya: På tandvården i Umeå handlägger man ärenden

enbart enligt det nya tandvårdsstödet som infördes

den 1 juli 2008. Man har inga ärenden enligt den gamla försäkringen.

UppDrag: Utföra efterhandskontroller av de ärenden som

tandläkarna rapporterat in.

en av tre: Försäkringskassans handläggning av tandvårdsstödet

sker på tre orter – Lund, Göteborg och Umeå.

Snart 100: I dag finns tre tandvårdsenheter i Umeå med totalt

75 medarbetare, varav tio försäkringsodontologiska rådgivare,

tre enhetschefer och tre specialister. Rekryteringen

till en fjärde enhet pågår men har fått slå av på takten tills

Försäkringskassans ekonomiska läge klarnat.

Mycket ManUellt: Under det första halvåret med det nya

stödet har 48 000 ärenden stannat upp i systemet och måste

handläggas manuellt. Det handlar framför allt om att

tandläkarna inte anmält utförda åtgärder inom 14 dagar.

Sex MiljarDer: Tandvårdsstödet beräknas det första året

kosta sex miljarder kronor.

tanDvårDSBiDrag: Fungerar som ett tillgodohavande hos

Försäkringskassan för i första hand undersökningar och förebyggande

behandling. För den som är mellan 30 och 74 år

är bidraget 150 kronor per år och för den som är yngre eller

äldre 300 kronor per år.

HögkoStnaDSSkyDD: Hälften av kostnaderna mellan 3 000

och 15 000 kronor och 85 procent av kostnaderna över

15 000 kronor.

priSportal: Ska komma på Internet under 2009. Ska göra

det lättare att jämföra priser mellan olika tandläkare.

Tandvården har flyttat in i Försäkringskassans

lokaler på Skolgatan 45 i Umeå.

Telefonsupporten

fortsätter tills vidare

Den 1 oktoBer

inrättades en

telefonsupport

i Umeå bemannad

med

de försäkringsodontologiska

rådgivarna

(FOR). Skälet

var att det

kom många

frågor från

Leif Berglund; FOR

i Umeå, svarar på

frågor.

tandläkarna till kundcenter för partners

(KPC) om oklarheter i tolkningen

av tandvårdsförordningen.

– Tandläkarna ringer till KPC, som

försöker svara i första hand. Om det

behövs, och det har det gjort, så mejlar

KPC till oss och vi tar kontakt inom

48 timmar. Det säger Leif Berglund,

FOR i Umeå.

Från början var det tänkt att supporten

skulle fungera fram till årsskiftet.

Men gensvaret bland tandläkarna

har varit så stort att det har bestämts

att den ska fortsätta tills vidare.

Inledningsvis kom det så mycket

som 25 samtal om dagen men på senare

tid har det minskat till 15-20 samtal

per dag.

alla frågor ocH Svar arkiveras i en

kunskapsbank som FOR och KPC, och

på sikt även handläggarna, kan använda.

Så här långt har 700 frågeställningar

lagts in.

– Många frågor rör samma sak,

framför allt under senare tid, och det

gör att det blir lättare för oss att svara,

säger Leif Berglund.

21


PROBLEMLÖSARNA

Det går att påverka miljön

de senaste åren har mil-

ProBleM

jöfrågorna varit i fokus

för medierapporteringen. Många känner

stor oro för hur det ska bli i framtiden

och vill själva göra en insats.

SAMMANStäLLt Av SvEN-ERik JOhANSSON

Handläggaren

Det finns mycket

man kan göra kollektivt.

Det finns en hel del som man kan göra för

att få till stånd en miljösmart arbetsplats.

Det säger Andrea Selvén, som varit medansvarig

i arbetet att få det egna kontoret

miljödiplomerat.

Börja med att tänka igenom hur du själv

gör och prata med arbetskamraterna om

vad som ger miljöeffekter. Fundera på vad

du själv eller arbetsgruppen kan påverka.

Ta till exempel alla resor – i tjänsten eller

till och från jobbet. Det går kanske att

samåka eller åka kollektivt till jobbet i stället

för att ta den egna bilen. Åtminstone

någon gång då och då. När vädret och årstiden

tillåter kanske det till och med går

att cykla – då får man motion på köpet.

Men det beror förstås på var man bor. Det

är självklart lättare i en storstad som Göteborg.

När det gäller tjänsteresorna kan det

många gånger vara ren slentrian att man

tar en taxi eller åker bil trots att det går

lika fort, eller till och med fortare, att åka

skriv till oss om ditt problem!

Ta kontakt med oss på redaktionen

om du har ett problem du tycker att

vi ska ta upp. Självklart garanteras du

anonymitet.

redaktionen

dagens social försäkring

103 51 stockholm

ds@forsak ringskassan.se

även på arbetsplatserna förs diskussionen

om vad som kan göras för att

förbättra miljön. ds har talat med

några personer som är engagerade i

miljöarbetet inom försäkringskassan.

Tjänstecyklar på kontoret kan

vara ett alternativ för kortare avstånd.

Man behöver inte ha ett antingen-ellerperspektiv.

Vänd på det i stället – varje insats

för miljön man gör, hur liten den än

kan tyckas vara, har en positiv inverkan.

Det handlar om många bäckar små. Och vi

är många anställda inom Försäkringskassan.

Ett annat exempel är den enorma pappersförbrukningen

inom Försäkringskassan.

Man kan se till att det blir dubbelsidig

utskrift men också tänka efter om man

behöver skriva ut, till exempel mejl, överhuvudtaget.

Man skriver lätt ut av gammal

vana.

Vi kan i fler fall än vi tror göra aktiva val

som förbättrar miljön. En ytterligare sak

är att spara energi genom att stänga av

datorskärmen och belysningen, både vid

den egna arbetsplatsen och i gemensamma

utrymmen. Däremot får vi inte stänga

av datorn, den måste alltid vara på för att

kunna ta emot uppdateringar från IT-avdelningen.

Om man får in ett miljötänk på arbetsplatsen

så tar man förhoppningsvis med

sig det hem också. På så sätt blir effekten

ännu större.

För att vårt kontor skulle bli miljödiplomerat

fick vi just sätta oss ned och tänka

igenom hur vår miljöpåverkan såg ut idag

och vad vi kunde göra för att minska den.

Utöver det jag redan nämnt handlade det

också om våra inköpsrutiner som vi i möjligaste

mån påverkat i miljövänlig riktning,

exempelvis inköp av kontorsvaror, rengö-

ringsprodukter

och

inte

minst

kaffet

som nu är

krav- och

rättvisemärkt.

Vi har också infört

källsortering i köket, använder

lågenergilampor och samordnar leveranser

till kontoret när det är möjligt.

Dessutom har alla medarbetare på kontoret

gruppvis gått en halvdags miljöutbildning.

Jag har fått en väldigt positiv respons

på mitt miljöengagemang från mina kolleger.

Trots att det varit en turbulent tid i

Försäkringskassan, med omorganisationer

och hård arbetsbelastning, har folk orkat

engagera sig i miljöfrågorna.

andrea selvén,

Personlig handläggare

vid Försäkringskassans

lokala försäkringscenter

i Gamlestan

i Göteborg.

22 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


fem tips att börja med:

3

4

5

1

2

Åk kollektivt när

det går.

Skriv ut och kopiera

dubbelsidigt.

Använd möjligheten till tele-

och videokonferens.

Återvinn papper – lägg kartong

för sig om det går.

Stäng av skärmen, skrivbordslampan

och annan elektrionisk utrustning när

du lämnar arbetsplatsen för dagen.

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

IllustratIon: HElEna HalVarsson

Utredaren

Alla kan göra något

Jag brukar säga att ingen kan göra allt

men att alla kan göra något, säger Charlotte

Tullberg. Hon håller i den miljöutredning

som ska ligga till grund för Försäkringskassans

kommande miljömål och

miljöpolicy.

Det är för tidigt att redovisa vad utredningen

kommer fram till. Men det är ingen

hemlighet att det bland annat rör sig om

de miljövinster som kan göras när det gäller

tjänsteresor, energiförbrukning, pappersanvändning,

avfall och upphandling.

Om man vill påverka miljön måste

man tänka på hur man själv beter sig. Det

handlar ofta om enkla grepp som utgår

från den egna arbetsplatsen.

Det finns till exempel stora möjligheter

att minska pappersförbrukningen, bland

annat genom att alltid, när det är möjligt,

se till att skriva ut och kopiera dubbelsidigt.

Vi ska också försöka få in en puff i

mejlprofilen om att först tänka efter om

man verkligen behöver en utskrift.

Att källsortera är också viktigt. Skilj på

papper och kartong och se till att uttjänta

batterier och tonerkasetter hamnar på

rätt ställe och inte bara slängs i soporna.

När det gäller kuvert är det för tidigt att

ge klartecken till att lägga dem i pappersreturen

även om Försäkringskassan ser till

klimatsmarta

arbetsplatser

Även flera fackliga organisationer

har på senare tid lyft in miljöfrågorna

på dagordningen. Ett exempel är

ST som nyligen gav ut skriften ”Klimatsmarta

arbetsplatser”. Den ska

fungera som en checklista för resor

och varutransporter, elanvändning,

personalmatsal och fikarum,

miljömärkta produkter och tjänster

samt medarbetarens egen klimatpåverkan.

att använda vattenbaserat lim i sina egna

kuvert.

När det gäller energin kan vi släcka datorskärmen,

skrivbordslampan och eventuell

annan elektrisk utrustning på den egna

arbetesplatsen liksom lampor i gemensamma

utrymmen i den mån de inte styrs

centralt. I många äldre lokaler måste man

fortfarande stänga av ljuset manuellt. Men

nattbelysningen ska vara på – det är en säkerhetsfråga.

Tills vidare måste datorerna alltid vara

påslagna för att kunna uppdateras när vi

inte jobbar. Det drar förstås väldigt mycket

el eftersom det finns ett stort antal datorer.

På resesidan finns det också en hel del

att göra. Där står det redan i våra riktlinjer

för trafiksäkerhet att allt resande ska planeras

så att det också tar hänsyn till miljön.

Man bör tänka efter vad som är lämpligaste

sätt att resa, till exempel om det

finns alternativ till bilen, och stämma av

med chefen. Samtidigt ska vi möta kunderna

där de vill möta oss och då kanske

det inte finns något alternativ. Men med

partners och för interna möten kan telefon-

eller videokonferens fungera.

Vi ska också redan vid upphandlingsförfarandet

se till att få in miljövänliga produkter

i Försäkringskassans sortiment.

Utöver arbetet med miljömål och policy

ska Försäkringskassan även årligen redovisa

sitt miljöledningsarbete till regeringen

och Naturvårdsverket. Med det följer

också tydligare miljökrav på verksamheten.

Om vi inom Försäkringskassan hjälps åt

och utnyttjar de möjligheter till miljövård

som finns kan vi nå bra resultat.

charlot te

tUllBerg,

Försäkringskassans

inköpsenhet.

23


FOKUS

EnkEl och lika EllEr anpassad för individEn?

Så försöker politikerna hitta rätt r

Vad är viktigast? att lagen är utformad så att resultatet är

enkelt att förutse och att utfallet blir lika för alla eller att

lagen ger utrymme för anpassningar efter individens behov?

några som måste, eller åtminstone bör, ha frågeställningen

aktuell är lagstiftarna, politikerna.

Det är kring detta, om tyngdpunkten

i socialförsäkringsadministrationens

arbete ska ligga på det som kallas den

formella eller på den materiella rättssäkerheten,

som Anna Bendz, fil dr i

statsvetenskap vid Göteborgs universitet,

forskar med stöd av Försäkringskassan.

I slutet av året hoppas hon kunna

svara på frågan i vilken utsträckning

som värdet rättssäkerhet kommer till

uttryck i de politiska besluten kring socialförsäkringens

administration. Svaret

söker hon i offentligt tryck, alltså

riksdagsdebatter, propositioner, statliga

utredningar med mera, från införandet

av den allmänna sjukförsäkringen

1955 till idag.

– Det är de här begreppen, formell

och materiell rättssäkerhet, som inte

alltid finns uttryckligen i materialet

som är mitt är mitt analysinstrument,

säger Anna Bendz.

Ingen större debatt

Förutsägbarhet brukar sägas vara själva

förutsättningen för formell rättssäkerhet.

Trots allt tal om rättssäkerhet

har Anna Bendz, i alla fall fram till mitten

av 1990-talet, så långt har hon gått

igenom materialet, inte hittat någon

större debatt om vikten av förutsägbarhet.

Märkligt kan tyckas då socialförsäkringarna

utsattes för över 500 regelförändringar

under 1990-talet.

– Rättsstatens krav på förutsägbarhet

kan ibland vara svårt att förena

med välfärdsstatens krav att nå sina

mål. Rättssäkerheten kräver formbundenhet

och en viss proceduriell gång

vilket kan leda till långsam handläggning.

Men de välfärdspolitiska målen

kan kanske gynnas av att låta ändamålen

helga medlen vilket kan gå ut över

rättssäkerhetens krav.

Är synen på rättssäkerhet en ideologisk

fråga? Går det att urskilja en

vänster och en höger?

– Jag har ännu inte hela bilden klar

för mig. Inledningsvis, på 1950-talet,

tryckte de borgerliga mer på den formella

rättssäkerheten medan socialdemokraterna

var öppna för mer av anpassning

till individen, säger Anna

Bendz. Balansen skiftar över tid och

mellan partierna.

Alla var överens

Under 1980-talet var alla överens om decentraliseringens

fördelar. Någon ideologisk

skillnad mellan partierna var inte

lätt att se trots att den långtgående decentraliseringen

innebar att utrymmet

för regionala skillnader i tillämpningen

blev större.

– Med decentraliseringen ville man

öka effektiviteten. Priset blev att den

formella rättstillämpningen blev lidande.

Men man ska komma ihåg, påpekar

Anna Bendz, att samma argument – effektivare

handläggning – kan användas

för att legitimera skilda lösningar. Som

idag då det råder bred enighet bland

partierna om centralisering och tung

betoning på formell rättssäkerhet inom

socialförsäkringen.

Tror du det kommer att svänga

igen?

– Det känns som om den statliga

centraliseringen bara börjat. Det lär

nog dröja innan det blir en decentraliseringsvåg

igen.

Anna Bendz är i huvudsak klar med

analysen av reformerna från 1950- och

1960-talen.

Hon konstaterar att formell rättssäkerhet

i betydelsen lika tillämpning inte

var ett tungt argument när den allmänna

sjukförsäkringen infördes 1955. Enigheten

var bred om att låta organisationen

med fristående kassor fortsätta.

Man ansåg att stabilitet i organisationsfrågan

var en garanti för rättssäkerhet.

En viss oro för att självständigheten

kunde bli för stor fanns dock. För att få

kontroll skulle dåvarande tillsynsmyn-

24 dagens socialförsäkring • JanUari 2009

IllustratIon: MaGDalEna WEnnBErG laVEBratt

Vad är viktigast?

Att lagens bokstav

följs eller att de socialpolitiska

målen

nås genom insatser

anpassade efter individen?

Var tyngdpunkten

hos lagstiftarna

ligger skiftar

genom åren.

digheten Pensionsstyrelsen utse tjänstemännen

på centralsjukkassan som i sin

tur utsåg tjänstemännen på lokalsjukkassorna.

1961 bildades Riksförsäkringsverket

samt en försäkringsdomstol. Vid denna

reform är, menar Anna Bendz, kraven

på formell rättssäkerhet högre prioriterat

bland beslutsfattarna. I Riksdagen

förs under 1960-talet en diskussion

kring rättssäkerheten. Det tonar fram

en bild av att regeringspartiet, socialdemokraterna,

lägger mer vikt vid anpassning

till individen, det vill säga beslutens

materiella innehåll, medan de borgerliga

mer vill prioritera enhetlighet

och central styrning.


ättssäkerhet

Analysen av den fortsatta utvecklingen

får vi vänta på till senare i år. Då kommer

kanske svaret på om förstatligandet

av Försäkringskassan 2005 och den

följande utvecklingen kan ses som en

spårbunden utveckling, ett resultat av

en stegvis förändring eller som ett radikalt

brott med tidigare politik. Den nya

tillsynsmyndighet som är under uppbyggnad

ser Anna Bendz som ett exempel

på en starkare betoning på den

formella rättssäkerhetsaspekten liksom

beslutet några år tidigare att inrätta en

liknande myndighet, IAF, för arbetslöshetsförsäkringen.

anders lJUngberg

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

”Oklart ansvar

för nollplacerade”

försäkringskassan tar inte sitt rehabiliteringsansvar

för nollplacerade sjukskrivna.

socialtjänsten gör försäkringskassans

jobb, men har inte försäkringskassans

kompetens och resurser.

det hävdas i en magisteruppsats från

göteborgs universitet.

Uppsatsen ”Vem tar ansvar för de nollplacerade?”

är skriven av Gabriella Sjöström

och Chrisitina Alvelin, båda socialsekreterare.

Syftet är att reda ut vad

som gäller i teori och praktik när det

gäller nollplacerade sjukskrivna. Att

vara nollplacerad innebär att vara arbetslös

och sakna SGI (sjukpenninggrundande

inkomst), och därmed inte

ha rätt till sjukpenning. Blir man sjuk

och inte klarar sitt uppehälle återstår

försörjningsstöd från kommunernas socialtjänst.

Men det handlar inte bara om uppehället.

De här personerna kan också behöva

arbetslivsinriktad rehabilitering.

Och det är här det blir problem, menar

artikelförfattarna. Försäkringskassan

har ansvar för att samordna rehabiliteringen

för alla som är sjukskrivna och

saknar arbetsförmåga. Men i praktiken

arbetar man inte med den här gruppen

annat än i få fall. I stället tar sig socialtjänsten,

som har det yttersta ansvaret

för kommunens invånare och ett direkt

ansvar för den sociala rehabiliteringen,

många gånger an de här personerna.

Det sker dock i olika grad och på olika

sätt, menar rapportförfattarna.

Fick inte stöd

Frågan är inte ny. Exempelvis kom 2004

en kartläggning från Socialstyrelsen,

Riksförsäkringsverket m fl. Man var

överens om att den här gruppen inte

fick det stöd den behövde. Mer samverkan

efterlystes. Men sedan dess tycks

inte så mycket ha hänt.

DS ställer frågan till Försäkringskassan.

Hur ser man på läget idag? Är

ansvaret oklart? Vad innebär det i förhållande

till de nya reglerna i sjukförsäkringen?

Försäkringskassan deltar givetvis i

samverkan kring den här målgruppen

inom ramen för de olika samverkans-

former som finns lokalt, regional och

nationellt, säger Tommy Sundholm, enhetschef

vid Försäkringskassans huvudkontor.

Det är viktigt att personerna får

det stöd de behöver.

Och han anser inte att ansvaret är så

oklart. Arbetsförmedlingen och socialtjänsten

ansvarar för åtgärder och Försäkringskassan

kan vid behov samordna.

Då kan det också bli aktuellt att utreda

behovet av rehabilitering.

En omväg

– Men i de flesta fall är vägen via Försäkringskassan

en omväg. Det är bättre

att socialtjänsten och Arbetsförmedlingen

samverkar direkt med varandra

för att ge individen rätt stöd att återgå

i arbete. Min uppfattning är att dessa

myndigheter har resurser och kompetens

för detta.

– De nya reglerna innebär dessutom

att färre i målgruppen kan få sjukersättning

och blir därför i mindre grad aktuella

för handläggning inom sjukförsäkringen.

De som har haft tidsbegränsad sjukersättning

och nu förlorar den till följd

av de nya reglerna förlorar också sin

SGI.

– Men här är det inte säkert att de behöver

mer insatser från vår sida. Däremot

behöver många troligen ytterligare

stöd från Arbetsförmedlingen.

rappOrt

eVa lindén

Titel: Vem tar ansvar

för nollplacerade? om

rehabilitering och försörjning

för sjuka utan inkomst (rapport

105).

författare: christina alvelin och

Gabriella sjöström

Publicerad: Förvaltningshögskolan,

Göteborgs universitet.

25


fokUs

Stora risker för dem som

vågar protestera på jobbet

Vad händer när man känner att man

måste säga ifrån? det vill säga, när

man ger offentlighet åt sina kritiska

åsikter om sakernas tillstånd på arbetsplatsen.

Om detta har Ulla-Carin Hedin, Sven-

Axel Månsson och Ronny Tikkanen,

alla forskare i socialt arbete, forskat och

sammanfattat i en bok. De utgår från

intervjuer med 28 personer, alla verksamma

i människovårdande offentlig

verksamhet, som alla fört fram kritik på

olika sätt. Det kan vara i form av kritik

framfört till närmaste chef, i rapporter

skrivna i tjänsten, anmälningar till tillsynsmyndighet,

eller i kontakter med

media.

Ingen upplyftande läsning

Författarna diskuterar drivkrafterna,

hur arbetskamrater, chefer och politiker,

reagerar, hur det fackliga stödet

(om det finns) ser ut, och hur det går

för kritikerna. Det sista är ingen upplyftande

läsning. I intervjuerna med kritikerna

framkommer bilden av arbetsgi-

vare som alltför ofta tar till repressalier,

ibland även då de tagit till sig av kritiken

och gjort ändringar i verksamheten.

Det rör sig om omplaceringar, utfrysningar

som i flera fall lett till byte

av jobb. Ofta har repressalierna lett till

långa sjukskrivningar. Det är alltså fullt

förståeligt om en anställd tvekar innan

hon blåser i visselpipan.

Inte representativt

Hedin m fl framhåller att urvalet inte

är representativt, de har fått sina fall

via artiklar i media eller via kontakter.

De kan heller inte gå i god för att kritikernas

version är ”sann”. Men poängen

har inte varit att göra en utredning om

innehållet i kritiken utan att studera vilka

processer som drar i gång.

I ett avslutande kapitel diskuterar

författarna bakgrunden till att kritiker

tar till orda i dagens offentliga sektor.

De menar att nedskärningarna allt sedan

1990-talet är ett viktigt skäl. ”Situationerna

har gjort att kritikerna upplevt

ett etiskt dilemma: Ska man hålla tyst

med vad man ser och arbeta vidare el-

Deltidssjukskrivning – vad ska det vara bra för?

Frågan ska ett projekt vid Göteborgs

universitet under ledning av nationalekonomen

Daniela Andrén försöka svara

på. Projektet ska studera om sjukskrivningsperioden

blir längre vid partiell

sjukskrivning, om deltidssjukskrivning

fungerar som arbetslivsinriktad

rehabiliteringsmetod och om det finns

könsskillnader.

Projektet ska även titta på om deltidssjukskrivning

används olika för de med

arbete respektive arbetslösa, om det

finns regionala skillnader eller skillnader

mellan yrken och arbetsmarknadssektorer,

och om sjukskrivningens längd

varierar vid olika diagnoser.

Träning bättre för hälsan än kortare arbetstid

träning är lönsamt såväl för individen

som för arbetsgivaren. Det visar ett försök

som genomförts vid folktandvården

i Stockholm av Ulf Lundberg vid psykologiska

institutionen vid Stockholms

universitet.

Tre grupper deltog i försöket. En

som fick träna 2,5 timme i veckan och

en som fick arbetstiden kortad med

samma tid. Båda grupperna fick behål-

la heltidslönen. Dessutom fick en referensgrupp

jobba på som vanligt.

Träningsgruppen fick sin hälsa förbättrad.

De med kortare arbetstid skilde

sig inte från referensgruppen i hälsoavseende.

Träningsgruppen minskade

sin sjukfrånvaro med 21 procent medan

”korttidsgruppen” minskade med 6

procent. Referensgruppens sjukfrånvarokostnader

ökade med 11 procent.

Titel: när man måste säga ifrån.

om kritik och whistleblowing i

offentliga organisationer.

f;rfattare> ulla-Carin Hedin, sven-axel

Månsson, ronny tikkanen.

Utgiven: natur&kultur 2008.

ler ska man följa sitt samvete och professionella

ansvar och påtala problemen

och orättvisorna?” Det är alltså professionella

snarare än personella konflikter,

menar de.

Att protestera är en rättighet och

kanske till och med en skyldighet. Att

utnyttja rätten kan bli kostsamt för den

enskilde. Men de som intervjuats för

boken tycker ändå, enligt författarna,

att även om civilkuraget hade sitt pris

så var det nödvändigt.

anders lJUngberg

26 dagens socialförsäkring • JanUari 2009

bOK

Få landstingsprojekt

med arbetsgivare

lokala handlingsplaner För arbetet

med sjukskrivning och kompetenshöjning

är exempel på vad landsting gjort

inom ramen för sjukvårdsmiljardens

första två år, 2006 och 2007. Det visar

en uppföljning från IFAU (Institutet för

arbetsmarknadspolitisk utvärdering).

Sjukvårdsmiljarden innebär att landstingen

får dela på 1 miljard per år om

sjukfrånvaron minskar. Få projekthandlar

om läkarnas bedömning av arbetsförmåga

eller om samverkan. Endast

två landsting har projekt där patientens

arbetsgivare är inblandad.

Uppföljningen säger ingenting om

det som gjorts har haft betydelse för de

minskade sjukskrivningarna. I december

förlängde regeringen avtalet med

Sveriges kommuner och landsting om

sjukskrivningsmiljarden ett år. Pengar

är avsatta för ytterligare två år.


dagens socialförsäkring • JanUari 2009

ÅSIKTER

Snabba kast sänker förtroendet

I slutet av november beslutade Försäkringskassans

styrelse plötsligt om en ny kontorsstruktur.

Det är bara en av många

exempel på snabba kast och bristande

kommu nikation, skriver Christina

Söderman.

Värdeorden som har varit så viktigt att

chefer och medarbetare skulle känna

till – vart tog de vägen när beslutet om

kontorsstruktur togs? Kundfokus har

generalisterna säkert kvar men respekt

och arbetsglädje tror jag inte är ord som

de skulle använda för att beskriva hanteringen!

Under året som gått har generalister

och info-givare varit den lokala

verksamhetens ansikte utåt. De har

stått i skottgluggen när NFC inte klarat

handläggningstider, när kunden inte

fått pengar och/eller inte fått tag på sin

handläggare, när ingen vet var det enskilda

ärendet handläggs.

Öppettider har varierat, lokaler har

byggts om och omflyttningar gjorts.

Vissa perioder har köerna varit så långa

att generalisterna knappt kunnat lämna

disken för att äta lunch. De ligger ute på

vägarna för att bemanna våra 14 lokalkontor

olika dagar och olika tider, släpar

på sina bärbara datorer och sina telefoner.

Schemaläggningen för deras enhetschefer

har varit ett tufft jobb, ingen får

Arbetsglädjen förbyttes i oro

och respekten gäller tydligen bara

nerifrån och upp.

bli sjuk på ”fel” dag. Alla medarbetare

kan inte delta på arbetsplatsträffarna eftersom

resvägarna inom området gör

att vissa måste åka från stationeringsorten

vid arbetstidens början för att hinna

öppna kl. 10.00.

Mitt i detta har det pågått ett intensivt

arbete för att hitta lämplig partner

för lokalsambruk enligt konceptet för

samverkanskontor. Sedan smäller det

till och konceptet förändras igen. Be-

Frågetecken kring utnämningen av gd

Adriana Lender blir nog en bra generaldirek

tör. Men det finns flera frågetecken i

samband med hennes tillsättning. Det anser

en medarbetare som vill vara anonym.

Jaha, så har vi fått en ny generaldirektör.

Först kändes det lite sorgligt att Curt

Malmborg slutade (av vilket skäl det nu

än var). Men Adriana Lender verkar vara

en bra person som kan mycket om socialförsäkringen.

Med alla dessa problem

som Försäkringskassan nu står inför kan

det förstås vara en poäng att få en ny generaldirektör.

Hon kan ta nya tag utan

att belastas av gamla felbedömningar.

Men samtidigt kan man inte låta bli

att undra över vissa saker. Hur gick

egentligen tillsättningen till? Regeringen

har ju gjort en stor affär av att rekryteringar

till den här typen av tjänster

ska ske öppet. Men här var det tydligt

att hon handplockades av socialförsäkringsminister

Cristina Husmark Pehrsson

och beskedet kom plötsligt och

överraskande. Så bråttom kan det väl

inte ha varit?

En annan sak som verkar minst sagt

konstig är att ministern påstår att hon

inte hade informerats om Försäkringskassans

ekonomiska läge. Är det inte så

Var vi bättre informerade än

självaste ministern?

att hon har täta kontakter med Försäkringskassans

ledning? Har man inte pratat

ekonomi då? Flera veckor innan hon

påstod det hade vi läst både på intranätet

Fia och i DS att det fattades 900 miljoner

kronor för nästa år. Så var vi verkligen

bättre informerade än självaste

ministern? Det är svårt att tro.

”Vetgirig”

slut i styrelsen den 27 november, information

till cheferna två veckor senare

med uppmaningen att snarast informera

personalen så att inte artikeln på

intranätet FIA och i DS skulle komma

som en överraskning.

Arbetsglädjen förbyttes i oro och respekten

gäller tydligen bara nerifrån och

upp!

Detta är bara ett av många exempel

på snabba kast, bristande kommunikation

och ändrade förutsättningar som

den lokala organisationen fått hantera

senaste året. Förtroende för ledningen

var det tydligaste förbättringsområdet i

medarbetarundersökningen – är någon

förvånad?

christina

söderman

Administrativ

assistent,

LFC

Skövde

Gör din

röst hörd!

Skriv till ds och delta i

debatten. Vi tar gärna

emot båda korta och

långa inlägg Du kan

vara anonym som skribent

men redaktionen

måste veta ditt namn.

Skicka ditt debat t inlägg

eller din insändare till:

debatt@ forsakringskassan.se

eller med post till:

dagens socialförsäkring

Åsikter

103 51 stockholm

27


ÅSIKTER

Bryr sig ministern om styrelsen?

Försäkringskassan har en styrelse

med fullt ansvar. I Dagens Industri,

19 december, ger ordföranden Erik

Åsbrink uttryck för en viss frustration.

Styrelsen blev nämligen inte informerad

av socialförsäkringsministern om

vem som skulle bli ny generaldirektör.

Inte heller tycker sig styrelsen fått tillräcklig

information om den eländiga

ekonomiska situationen.

”Den grundläggande frågan är naturligtvis

hur hon (Cristina Husmark

Pehrsson) ser på styrelsen. Har begreppet

styrelse med fullt ansvar någon

reell innebörd eller är styrelsen

något man inte behöver bry sig om?”

Från och med i somras är dagispersonalen

ålagd att till Försäkringskassan

intyga att barn varit frånvarande. Sker

inte det får föräldrarna inte ut sin tillfälliga

föräldrapenning. Kritiken har

varit intensiv. ”Jag har inte fått några

signaler om att det varit betungande”,

säger dock Eva Nygren, förskolechef

i Oskarshamn i lokaltidningen Nyheterna

den 8 december. ”Man kollar ju

bara sjukanmälan mot frånvarolistorna

och skriver på”. Grannkommunen

Kalmar överväger att skicka en räkning

till regeringen för merkostnaderna,

där är det tydligen jobbigt. ”Det

var lite roligt att läsa om” kommenterar

förvaltningschefen i Oskarshamn

som inte har några sådana planer.

Premiepensionssystemet fungerar

inte. Det är dyrt för både staten och

spararna och ger sämre pensioner. Det

tycker Leif Pagrotsky, s-riksdagsledamot,

i Göteborgs-Posten den 7 januari.

”Fempartiuppgörelsen har tagit kål

på debatten. Men nu har det gått så

lång tid att systemet kan börja utvärderas.”

i ett debattinlägg i Svenska Dagbladet,

den 7 januari, tar Helena Riviére,

moderat ledamot av socialförsäkringsutskottet,

Försäkringskassan i

försvar, ”handläggarna gör en fantastisk

insats.” Trevligt. Hon passar också

på att förklara hur sjukförsäkringen

funkar. Försäkringskassan bedömer

arbetsförmågan, för det är den som

är försäkrad, inte sjukdomen. Men så

skriver hon att ”den som är sjuk stannar

i sjukförsäkringen. Det är inte tal

om annat”. Men det är väl just det det

är. För att få sjukpenning räcker det ju

inte att vara sjuk, det var ju arbetsförmågan

som var försäkrad.

Selma Lagerlöf har varit föremål

för film på TV. På hemmaplan i Värmland,

Värmlands Folkblad 30 december,

framförs kritik mot den presenterade

Selmabilden. Kjell Moström,

ordförande i Mårbackastiftelsen,

undrar varför det

inte blev större fokus

på att hon tidigt

bildade en

försäkringskassa

för sina anställda

på Mårbacka.

Dags för en uppföljare

måhända.

Och så tycker

Aftonbladets debattredaktörLotta

Gröning, den 22

december, att lösningen

Försäkringskassansproblem

är att lägga

ned den och ”börja

om från början”

genom att ”bygga

upp lokala försäk-

Har arbetslinjen kommit tillbaka?

”arbetslinjens återkomst?” är temat för de diskussioner

som denna vecka förs vid årets forskarseminarium

i Umeå.

Arbetsförmågebegreppet tas upp av nationalekonomen

Eric Rehn, Lund, och juristen

Lotta Vahlne Westerhäll, Göteborg. Båda deltog

med uppsatser i boken ” Arbets(o)förmåga”

(red: Vahlne Westerhäll, se DS 2 – 2008).

Laura Hartman, nationalekonom vid IFAU,

tar upp frågan om socialförsäkringens deltidsförmåner

bidrar till högre sysselsättning eller

om det snarare leder till inlåsning i deltidsarbete.

I boken ”Välfärd på deltid” (red: Hartman

se DS 3-2008) visades att deltidssjukskrivning

är en smidig väg tillbaka till heltidsarbete vilket

inte i lika hög grad gäller andra deltidsförmåner.

Andra frågor som tas upp under seminariet

försäkringskassan från utsidan

ringskassor”. Det vore nåt att bita i för

nye generaldirektören.

det är inte ”acceptabelt att Försäkringskassans

personal får klä skott för

den ilska som medborgarna känner”

skriver Sydsvenskan den 14 januari om

de sena utbetalningar som nu mest lever

kvar i medierna (se sidan 6). Det

är ju socialförsäkringsministern som

bär ansvaret. Hade det handlat om utbetalningar

till arbetsgivare hade hon

nog agerat snabbt, tror Sydsvenskan.

till sist, en maffig metafor från Västerås

tidning, den 7 december, som

skriver att JO-anmälningarna mot Försäkringskassan

”har duggat som spön i

backen”. Är det mycket eller lite?

anders lJUngberg

är om vi blir friska eller sjuka av arbete, vad

som hände när äldrereglerna slopades, hur arbetslinjen

har sett ut i ett historiskt perspektiv

och hur villkoren ser ut för den äldre arbetskraften.

DS återkommer i nästa nummer med en

rapport från forskardagarna.

anders lJUngberg

28 dagens socialförsäkring • JanUari 2009


nYfikEn På ...

… Peter Nolin

i mitten av december lanserades ett nytt debattforum och

en ledningschatt på försäkringskassans intranät. starten

föregicks av ett intensivt projekterande och byggande. Peter

nolin, systemutvecklare vid försäkringskassans iT-avdelning i

sundsvall, var den som programmerade det hela.

Vad innebär egentligen ditt arbete?

– Jag är programmerare och i korthet

betyder det att jag skriver programkod,

ett språk som datorerna förstår,

hela dagarna. Kod som talar om för datorn

vad den ska göra. Till exempel vad

som ska ske efter den och den knapptryckningen.

Hur kom du in på den här banan?

– Jag har alltid hållit på med programmering.

Det började redan när jag i elvaårsåldern

fick min första dator som

var en Commodore 64. Den skulle jag

ha som speldator men jag gick ganska

raskt vidare, gjorde egna små spel och

testade olika saker.

– Jag är i stort sett självlärd. Genom

en liten datorfirma fick jag en kurs i programmering

inför 2000-talet, jag gick

fortfarande i skolan då, och dessutom

löfte om en praktikplats. På dåvarande

RFV Data började jag i januari 2002.

Vad fick du börja med?

– Det stora pensionsprojektet. Främst

efterlevandepension där jag gjorde ett

antal bilder. Annars har jag nog varit

inne i de flesta förmåner och petat.

Något speciellt på senare tid?

– Nyligen var jag med och gjorde tilllägg

till Word så att det går att göra centrala

utskrifter för Wimimallar. Det sparar

både tid och pengar.

– Jag har också bland annat jobbat

med bilder för utbetalning och ett hjälpsystem

till HR för att ha koll på omställningsprocessen.

Hur var det att jobba med forumet och

chatten?

– Jag jobbar med samma saker på fritiden

så rent tekniskt var det ingen utmaning.

Det som var svårt var att kraven

på hur det skulle se ut kom efterhand.

Det fanns ingen exakt helhet från

början utan det kom ändringar hela tiden,

till och med efter lanseringen.

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

Är du nöjd med resultatet?

– Ja, det är jag. Enda minuset är väl

att det inte går att vara anonym. Jag erbjöd

mig att bygga in det men den möjligheten

ska inte finnas. Jag förstår resonemanget

om att det bli mer saklig

debatt utan anonymitet, men samtidigt

blir det mindre diskussion.

Hur lång tid tog det att bygga forumet

och chatten?

– Programmeringen tog två månader

på nästan heltid. Jag fick skärmdumpar

över hur det skulle se ut och omvandlade

det sedan till webb. Jag gjorde det

hela rörligt kan man säga.

Var du nervös vid lanseringen?

– När det gällde chatten stod jag

verkligen på tårna när den kördes första

gången. Den hade bara testats på

en grupp på tio personer och frågan var

hur den skulle klara en större anstormning.

Men det gick bra. Det som blev fel

var att frågorna blev för långa. Det fick

jag rätta till genom att utvidga databasen

för chatten.

Vad ska du göra nu?

– Jag kommer att sitta i blankettlagret

igen och vidareutveckla central utskrift.

I övrigt är det inte helt klart vad

jag ska ta itu med.

Peter får hålla på med sin hobby

på arbetstid

Får du någon respons från användarna

ute i verksamheten?

– Det är väldigt sällan jag får

träffa någon användare. IT-utvecklingen

är som en liten kedja

där personer i ett team avlöser

varandra. Jag gör mitt

jobb någonstans i mitten

från start till mål.

När vet du att du har

lyckats?

– När felrapporterna

uteblir.

Vad skulle du vilja

ändra på om du fick

bestämma?

– Jag skulle gärna

se mer webbaseradelösningar

som den nya

chatten.Snabba

och oerhört enkla

plattformar att

underhålla.

Vad är det bästa med

jobbet?

– Kollegerna. Vi har

lätt för att fråga varandra

om råd. Det finns ingen

prestige här. För en programmerare

är ett bollplank

bland det viktigaste

man kan ha.

– Roligast är specialprojekten

som forumet

och chatten.

Sådana projekt älskar

jag. De lyfter en

från den vanliga rutinen.

ålder: 33.

arbete: Programmerare vid Försäkringskassans IT-avdelning i Sundsvall.

bostad: Bostadsrätt i Skönsberg i Sundsvall.

Familj: Flickvän.

Fritid: Modellflyg och hobbyprogrammering. Komponerar också musik, allt från ballader till techno, på datorn

och försöker lära sig spela gitarr.

ser helst på tV: Discovery Channel och National Geographic.

FaVoritFörFattare: Arto Paasilinna och Dan Brown.

Viktiga kolleger: I arbetet med forumet och chatten har Erika Walther svarat för bildhantering och design

och Maria Halvarsson för all administration av det praktiska.

TexT och bild

sven-erik Johansson

29


språkspalten

näst sist

Klarspråk är inte

barnspråk

Har du någon gång irriterat dig eller svurit över en teknisk

manual när du köpt en dator, telefon eller tv? I så

fall har du säkert insett att det inte räcker med att innehållet

är korrekt och att teknikern som skrivit manualen

är kunnig. Texten är ändå svår att förstå. Det beror

antagligen på att manualen inte är tillräckligt anpassad

till dina kunskaper i teknik och att språket inte är

tillräckligt tydligt och konkret. Det som är enkelt för

teknikern är ju inte alls lika enkelt för den som ska använda

produkten.

det jag vill visa med exemplet är att en text från Försäkringskassan

kan uppfattas som minst lika krånglig

för dem som inte kan försäkringen lika bra som vi

själva. Därför behövs klarspråk. Med klarspråk menas

ett vårdat, enkelt och begripligt myndighetsspråk. Enligt

Språkrådet handlar det ytterst om demokrati: att alla

ska ha tillgång till och rätt att förstå vad som står i texter

som skrivs av myndigheterna.

klarspråk är inte detsamma som barnspråk även om

en och annan påstår det ibland. Däremot är det formulerat

på ett konkret sätt och anpassat till läsarens kunskaper

i ämnet.

en av grundstenarna i klarspråk är att den som skriver

försöker se sin text med läsarens ögon. Ett bra knep är

att man gör sig en inre bild av läsaren. Om du inte känner

läsaren personligen eller om du skriver en text för

många, så kan du tänka på någon bekant som är ovan

vid myndighetstexter. Hur skulle den personen uppfatta

din text? När du har satt dig in i läsarens situation

ökar sannolikheten för att dina läsare tolkar innehållet

på det sätt som du har tänkt dig.

det Här sättet att tänka gäller förstås också dem som

skriver tekniska manualer. Det skulle ha hjälpt mig när

jag fick en ny spis i höstas. Jag läste manualen minst tio

gånger innan jag förstod hur man får plattan till potatisen

att stänga av sig automatiskt efter 20 minuter. Slöseri

med min tid, tycker jag. Men nu har jag lärt mig

och maten blir inte vidbränd.

Läs gärna mer om klarspråk på Språkrådets

webbplats www.sprakradet.se/

klarspråk. Där finns bland annat Klarspråkstestet

som du kan använda för att

pröva begripligheten i dina brev och

rapporter.

Brita swahn

språkkonsUlt försäkringskassan

tipssexan

det är en turbulent tid. försäkringskassans ekonomi påminner om islands,

några internationella stödåtgärder syns dock inte till. höga chefer faller

från sina poster som mogna päron. det enda som tycks fast och beständigt

är tipssexan. nummer efter nummer ges här läsarna chansen till såväl ära

som en framtid av ekonomiskt oberoende. allt som krävs är noggrann

läsning av tidningen. på köpet kan man lära sig något också.

skicka in lösningen till ds.@forsakringskassan.se senast den 17 februari.

tre vinnare får vardera tre trisslotter!

1.

Alla sjukskrivna har inte jobb. Vad

kallas de?

1. Nolltaxerade

X. Nollplacerade

2. Malplacerade

2.

Regeringen har lagt ner en myndighet,

Verva, men bildat en ny

med likartade uppgifter. Men hur lyder

den nya förkortningen?

1. Krus

X. Kris

2. Kras

3.

I dessa dåliga tider talas om

”bromsen”. Vad är det?

1. En utförsäkringsspärr i sjukförsäkringen

X. Den automatiska balanseringen av

pensionssystemet

2. Anställningsstopp inom staten

rätt svar på tipssexan i nummer 10 är: X1X 21X.

Redaktionen skickar trisslotter till:

Lisbeth Andréasson, LFC i Halmstad, Tord Lundin, Försäkringskassan i Östersund

och till Maria Olsson, IT i Sundsvall. Grattis!

Vi var först!

Medborgarkontor, samverkanskontor,

servicekontor, en–dörr–in. Det finns

många namn på försöken att förenkla

för medborgarna.

Vad inte många vet är att det fanns ett

sådant ställe redan i början av 1960–talet

strax utanför Stockholm. Det sköttes av

mig och min bästis. Vi var nio eller tio

år gamla och vår nit visste inga gränser.

Vi satt vid mitt skrivbord i barnkammaren.

Kasperteatern som farfar snickrat

använde vi som ”lucka”. Framför oss

hade vi resekataloger, postorderkataloger,

broschyrer och blanketter – som vi

själva hade lyckats norpa åt oss från olika

håll eller tjatat på våra föräldrar att

ordna. Framför luckan ringlade långa

låtsasköer. Våra kunder ville ha hjälp

med allt från att beställa resor eller varor

till att ta ut pengar eller bara få goda

råd om allt mellan himmel och jord.

Vi kallade det ”Alltkontoret”. Vårt

mål vara att hjälpa våra kunder med allt

de behövde, och vi lyckades förstås väl.

Är inte dagens varianter bara bleka

kopior i jämförelse?

eva lindén, ds redaktion

30 dagens socialförsäkring • JanUari 2009

4.

Vem skrev den första socialförsäkringsmotionen

i Sveriges Riksdag?

1. Sven Hedin

X. Hjalmar Branting

2. Adolf Hedin

5.

Begreppet ”rättssäkerhet” står på

två ben. Vilka?

1. Formell och materiell

X. Proceduriell och materiell

2. Formell och marginell

6.

För att fixa tandvårdsstödet är

det bra om handläggarna har

koll på

1. oftalmologin

X. ontologin

2. odontologin


Ett löfte om lättja

Ttja så Har det hänt igen. Ett år har

passerat. Ut med det gamla och in

med det nya. Summeringar och förväntningar.

Bokslut och planering.

Tidningarna fylls med krönikor över det

gångna året och tips inför det nya. ”Så

klarar du ekonomin”. ”Så blir du friskare”.

”Så går du snabbt ned i vikt”.

Men så ska det kanske vara. När livet

rusar fram i rasande takt, både i arbetet

och privat, kanske vi behöver fixpunkter

i tillvaron när vi stannar upp

och skaffar oss överblick.

Själv firade jag nyår tillsammans med

ett gäng andra lätt ålderstigna festprissar

och festprissor. Champagne, humrar

och dans. Och naturligtvis…ett antal

löften inför det nya året! Och det vet

vi väl förresten alla hur det brukar gå

med dylika?

Hur som helst hörde jag med en viss

förvåning hur den ena efter den andra

talade om hur man nu verkligen skulle

ta itu med det ena eller det andra. ”Nästa

år ska jag verkligen komma igång

med springandet/simningen/gymmet”

eller ”jag ska äntligen se till att bygga

om köket/sommarstugan/fixabåten”

och så vidare…

Som den uppmärksammeläsaren

redan har no-

dagens socialförsäkring • JanUari 2009

bror karlsson redaktör Fia

terat var fysisk prestation eller produktion

den minsta gemensamma nämnaren

för samtliga löften. Inte ett enda löfte

om att till exempel läsa fler böcker,

gå på fler utställningar eller konserter

eller, varför inte (ve och fasa), att bli lite

latare!

Var roten till det onda ligger går det

säkert att tvista om men helt klart är

att friskvårdsfundamentalismen totalt

har tagit över agendan. Gymmen, friskvårdsfanatikerna

och de flåshurtiga söndagsbilagorna

har tagit över där prästerna

och religionen tappade greppet om

oss. För visst är det tydligt att latheten

som varande en av de sju dödssynderna

är lika fördömd nu som då. Och bibelcitatet

”den som icke arbetar skall icke

heller äta” (åtminstone inte alltför gott)

verkar ha sitt trygga hemvist även i dagens

kroppsfixerade samhälle.

Själv avlägger jag härmed följande,

något försenade, nyårslöfte. Ett löfte

som jag till på köpet tror jag har en hyfsad

chans att hålla. Jag ska unna mig lyxen

att bli mer lättjefull! Jag ska tillbringa

mer tid på soffan tillsammans med goda

böcker. Jag ska gå på lite fler utställningar

och konserter. Jag tänker låta intellektet

få sitt och jag tänker så ofta som

det bara är möjligt placera mig själv på

ett lämpligt ställer och bara glo och låta

tankarna vandra som de vill.

För visst

är det

tydligt att

latheten

är lika fördömd

nu

som då.

dagens socialförsäkring

ges ut av Försäkringskassan.

Prenumeration, 190 kr inklusive moms

för 10 utgåvor (ISSN 1652-94-72)

Adressregister och prenumeration:

ds@foreningshuset.se

Dagens Socialförsäkring

103 51 Stockholm

e-post: ds@forsakringskassan.se

e-post till enskilda medarbetare:

fornamn.efternamn@forsakringskassan.se

Chefredaktör och ansvarig utgivare:

Catharina Byström 010-116 94 11

I redaktionen för DS och

Försäkringskassans intranät (Fia):

Sven-Erik Johansson 010-116 97 13

(sven-erik.a.johansson@forsakringskassan.se)

Christer Järild 010-116 97 41

Bror Karlsson 010-116 10 77

Eva Lindén 010-116 97 64

Anders Ljungberg 010-116 97 55

Layout:

Margot Rydén 010-116 91 99

Helena Åberg, Tidning&Form AB

Annonser:

Urban Hedborg 08–732 48 50

urban@uhmarketing.se

www.uhmarketing.se

Tryckeri: EDITA

Omslagsfoto:

Ola Åkeborn

Kassan i Krankeryd åsa HolMQVist

31


POSTTIDNING B

Returadress:

Försäkringskassan

105 11 Stockholm

En miljard fattas men

vi ska undvika uppsägningar

dDet är roligt att vara tillbaka. Jag har arbetat

med socialförsäkringen och dess administration

sedan 1999. Det går inte spårlöst förbi!

Därför var det enkelt att tacka ja när jag fick

frågan om jag ville ha uppdraget som generaldirektör.

Jag hoppas att min långa erfarenhet

från såväl RFV som Försäkringskassan ska

vara till god hjälp för mig att komma vidare i

det fortsatta arbetet.

Den förändring som genomförts av Försäkringskassans

organisationsstruktur med övergång

till en nationellt organiserad verksamhet

var absolut nödvändig. Den behövdes för att

vi ska kunna bli en enhetlig och modern statlig

myndighet. Den behövdes för att skapa den

professionella och kundorienterade organisation

som medborgarna – våra kunder – och

våra uppdragsgivare – riksdag och regering

– vill att vi ska vara. Arbetet är långt ifrån färdigt.

Det kommer att ta år till innan vi är helt

framme.

Nu gäller det att få den organisation

vi har att fungera på ett bra sätt och

korrigera det som blivit mindre lyckat.

Att omfattande förändringar orsakar problem

av olika slag i verksamheten under tiden

de pågår är inte så konstigt. Så brukar det vara

och Försäkringskassans förändringsarbete blev

inget undantag.

Självklart är det tråkigt när våra kunder

inte får den service de förväntar sig och har

rätt till. Jag vet att det har varit ett hårt arbete

att klara alla utbetalningar under röriga

förutsättningar och att många känner sig slitna

idag. Det har också gnisslat en del internt

– längre resväg till jobbet, pendling som inte

fungerar, akter som har varit svåra att spåra.

Nu är förändringen genomförd och jag tror

att det är viktigt att vi också påminner oss om

att det i det stora hela faktiskt har gått bra.

Handläggningstiderna som var väldigt långa

under sommaren är nu på en rimlig nivå. Men

allt har säkert inte blivit perfekt och det finns

anledning att titta över resultatet.

Jag har inga planer på några stora förändringar.

Den som hoppats på det måste jag nog

göra besviken. Ingen behöver å andra sidan

vara orolig för att allt ska göras om på nytt.

Nu gäller det att få den organisation vi har att

fungera på ett bra sätt och korrigera det som

blivit mindre lyckat.

Det vi behöver ta itu med direkt är Försäkringskassans

mycket ansträngda budgetsituation.

Det saknas närmare 1 miljard kronor och

jag tror inte att någon kan förvänta sig att vi

ska kunna spara så mycket under 2009. Jag vill

med alla medel undvika uppsägningar av personal

på grund av denna pengabrist.

Ledningen arbetar

nu med att gå igenom

vilka möjligheter

vi har till effektiviseringar

och besparingar.

Resultatet

ska presenteras för

styrelsen i slutet av månaden.

Vi ska också

diskutera vår

ekonomi med

regeringen

och jag hoppas

att vi

ska kunna

få drägliga

ekonomiska

förutsättningar

för

såväl det

här som

de kommande

åren.

adriana lender, Försäkringskassans generaldirektör

32 dagens socialförsäkring • JanUari 2009

More magazines by this user
Similar magazines