Film i Värmland - Karlstads universitet

än. Klart är att det kommer att bli mindre medel att fördela eftersom det som skall prioriteras
är de nya medlemsländerna. 122
Filmpool Nord har sammanlagt fått omkring 40 miljoner kronor och Film i Väst har erhållit
cirka 90 miljoner kronor i EU:stöd. Strukturfondmedlen har varit av stor betydelse av
uppbyggnaden av dessa regionala produktionscentrum. Hur kommer de att påverkas när
dessa mycket viktiga stöd dras in? Trots framgångar är det kanske svårt att förvissa politiker
att ekonomiskt täcka igen de hål som kommer att bildas. Film i Skåne däremot har aldrig varit
behöriga till strukturfondsmedel från EU men ändå lyckats i sina satsningar inom
filmindustrin. Framgångarna baseras bland annat på bra samarbete med politiker, samverkan
och närheten till Danmark. När då stöden dras in i Sverige och ges till nya medlemsländer,
kommer då Sveriges resurscentrum få nya konkurrenter? 123
4.6 Finansiering i framtiden
”Underlag till ny filmpolitik”
I december år 2004 skickade Svenska Filminstitutet ett underlag för ny filmpolitik, som avser
perioden 2006-2010, till kulturdepartementet. Detta underlag har presenterats för avtalets
parter och kommer att ligga till grund för de fortsatta filmavtalsförhandlingarna. 124
I Underlag till en ny filmpolitik, december 2004 av Svenska Filminstitutet framgår att trots
den snabba utvecklingen av den regionala filmstrukturen ser villkoren för regionala
resurscentrum mycket olika ut. De län som tidigt satsat på att etablera regionala resurscentrum
har haft en relativ gynnsam utveckling och har idag de största bidragsnivåerna. De län som
senare kom in i bidragssystemet har haft svårare förhållanden och har idag de lägsta
bidragsnivåerna. Enligt de nationella målen skall regionala resurscentrum arbeta med tre
huvudområden, filmpedagogik, biografutveckling och produktion av kort- och
dokumentärfilm. I Underlag till en ny filmpolitik poängteras att verksamheten har visat sig
varit lyckad och starkt bidragit till den framgång som den svenska filmen upplevt på senare
år. Vidare kan stödet utgöra en garanti för att barn- och ungdomsverksamheten utvecklas vid
de resurscentrum som är större och har resurser nog att satsa på produktionsområdet.
Konsekvensen av de ojämlika villkoren för stöden visar att vissa regionala resurscentrum inte
har möjlighet att arbeta med alla de områden som ingår i det nationella uppdraget. I dessa små
organisationer har istället tyngdpunkten lagts på skolbio och mediepedagogiska verksamhet
för barn och unga då det saknas möjlighet att stödja filmproduktion och biografutveckling
med mera. 125
Det regionala stödet befinner sig vid ett vägskäl. Dels handlar det om att fullgöra den
utbyggnad som bara delvis är genomförd, dels skall grunden läggas för en vidare utveckling
och konsolidering. De regionala resurscentrumen är etablerade, nu återstår det en diskussion
om hur dessa kan utvecklas och stärkas. I denna rapport pekas det på vad Kim Forss fick fram
i sin utredning, att om det regionala stödet skall kunna utvecklas och fördelas mer rättvis så
bör anslaget utökas till en mininivå. Forss presenterar en fördelningsmodell som handlar om
ambitionen att skapa/garantera en miniminivå av verksamhet över hela landet. 126
122 Hermansson, S (050316)
123 TM 193 (6/04) sid 27
124 www.sfi.se (050405)
125 SFI (2004) sid 29
126 Forss, K 2003 sid 44-46 i (2004) sid 30
33