24 sidor dokument

TIDSAM 0933-06 

DOM 

VECKANS AFFÄRER 

”facket 

hycklar om 

utdelningarna” 

grus i kullagret 

dags att dumpa 

verkstadsJätten 

smakprov 

på plats i 

världens finaste 

vinkällare 

har ni ingen fantasi, direktörer? 

Börsprofilen: Byt ut vd:arna som vill dela ut kassan för att de inte hittar spännande investeringar 

exklusivt 

24 sidor dokument 

iran 

N u m m e r 6 

8 f e b r ua r i 2 0 0 7 

p r i s 5 5 k r 

så blev 

Jan Johansson 

börsens 

Guld 

kalv 

Bolidens vd om hur 

börssuccén 

balanserade på 

konkursens 

rand 

n krigshotet 

n olJan n börsen 

n entreprenörerna 

n de svenska affärerna 

va rapporterar inifrån det slutna landet 

som är världsekonomins krutdurk

joachim lundgren 

scanpix 

26 

kvartalet. Aktien är en av 

favoriterna i VA:s verkstadsportfölj. 

Nätmiljarder 

GooGLE SLoG alla med 

stor häpnad när de redovisade 

en nettovinst för 

sista kvartalet på 1,03 

miljarder dollar. Samma 

kvartal året innan stannade 

vinsten 372 miljoner 

dollar. Alla vill synas på 

nätet! 

Danskt teleköp 

TELIASoNERA KÖpER 

den danska mobiloperatö- 

ren Debitel, med cirka 

300 000 abonnenter, för 

1 270 miljoner kronor. 

Skär trots vinst 

ASTRAzENEcA ökade 

vinsten före skatt till 

2,1 miljarder dollar 

för sista kvartalet. 

Trots det ska läkemedelsjätten 

skära 

bort 3 000 jobb. 

V A INNEHÅLL 

8 chefredaktören 

Pröva nya perspektiv i utdelningsfrågan. 

INSIDER 

Irans nya ansIkte 

11 Möbelhandlaren I teheran 

Saberi Hussein säljer Ikeamöbler – fråga inte hur. 

12 portförbjuden I heMMen 

Oriflames Hamad Khorramyar har problem. 

13 konstnär på väg Mot västerut 

Men Paris får vänta för Shahpari Behzadis. 

DIREKT 

17 strålnIngsrIsk I MedIeskugga 

I skuggan av Svanbergs rekordresultat. 

20 tungvIktare sågar utdelnIngar 

Akut brist på investeringsidéer i företagen. 

25 va:s doM: facket hycklar 

Bristen på investeringar deras eget fel. 

26 högerspöket bäckströM 

Varken Reinfeldts eller Sahlins favorit. 

ANALyS & BÖRS 

28 analys skf 

Slutrullat för den här gången. 

29 börssnacket 

Staten och kapitalet på samma telefonlinje. 

30 analys sIntercast 

Ekonomin ordnade upp sig – för sent. 

31 börskrönIkan 

Rapportflod mitt i syndafloden. 

V E c K A N S o m G I c K på ekonominyheterna.se 

31 o N S D A G 

Saltade 

elräkningar 

SVENSKA ELKuNDER har 

betalat en halv miljard 

kronor för mycket till nätbolagen. 

Minst 23 bolag 

har tagit för mycket betalt. 

1 T o R S D A G 

VA-aktie 

håller stilen 

VERKSTADSKoNcERNEN 

Sandvik redovisar en 

vinst före skatt på 3,2 miljarder 

kronor för fjärde 

scanpix 

scanpix 

17 

30 28 20 

scanpix 

2 f R E D A G 

Ericsson 

störtdök 

ERIcSSoNS VINST efter 

finansnetto hamnade på 

12 miljarder kronor för 

årets sista kvartal. Aktien 

föll med 6 procent under 

den första handeln. 

”Mycket 

vill ha ännu 

mer” 

En dyr affär 

ATLAS copco har köpt 

vägmaskintillverkaren 

Dynapac för 6,3 miljarder 

kronor. Säljare är riskkapitalisten 

Harald Mix 

som köpte för 2,4 miljarder 

av finska Metso 2004. 

Vill ha SBAB 

DANSKE BANK kommer 

att lägga ett bud på statliga 

bolåneinstitutet SBAB 

så snart det blir till salu. 

I november köpte danskarna 

finska Sampo 

för 37 miljarder kronor. 

VA:s Torbjörn carlbom om 

marknadens | va Ericssonreaktion 

| 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

V A I N N E H Å L L 

SpEcIAL 

32 Iran – I världens fokus 

Jan-Eric Öhman och Joachim Lundgren var där. 

49 svenska företag överger Iran 

De få som finns för en tynande tillvaro. 

51 studentMässa blev tv-nyhet 

Handels- och KTH-studenter sågs i Teheran. 

pRofIL 

52 jan johansson 

Bolidens guldmakare var nära att ge upp. 

ATT:ENTIoN 

59 ManageMent by Mångfald 

Första ledarskapsutbildningen för invandrare. 

61 trenderna du Inte får MIssa 

VA uppdaterar dig – varje vecka. 

64 börsguIden 

69 världens värsta vInkällare 

Mons Kallentoft tar dig på en rundtur i Florens. 

73 hårdvInklat oM kInnevIk 

Påläggskalvarna har bytts ut mot gullegrisar. 

74 perspektIv: oljekrIget på väg Mot Iran 

VA:s Gunnar Lindstedt om USA:s planer. 

oMslagsfoto : MIcke lundströM 

V E c K A N S o m G I c K på ekonominyheterna.se 

5 m Å N D A G Carnegie, har fått i upp- numera har 85 procent av 

Höga löner 

BRANScHoRGANISATIo- 

NERNAS vd:ar leder löneligan 

med i snitt 793 000 

kronor om året, tvåa 

kommer bankerna med 

736 000 kr, enligt en undersökning 

som UC gjort. 

6 T I S D A G 

Hon ska sälja ut 

statens bolag 

KARIN foRSEKE , tidigare 

vd för investmentbanken 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

joachim lundström 

drag att sälja ut sex hel- 

och halvstatliga bolag. 

Staten räknar med att dra 

in 200 miljarder på Nordea, 

OMX, Teliasonera, 

V&S, Vasakronan och 

SBAB. 

mode på export 

SVENSKT moDE har blivit 

en exportframgång. 

Snabbast utomlands 

växer 

skjorttillverkaren 

Eton, familjeföretaget 

från 

Gånghestra som 

sin försäljning i 38 länder. 

Nordea vill 

också köpa 

NoRDEA mEDDELAR att 

de också är intresserade 

av att köpa SBAB. 

Sony Ericsson kommer 

med åtta nya kamera- 

mobiler. Köp 

svenskt, upp- 

manar läsarna 

på ekonominyheterna. 

se. 

scanpix 

Italienskt 

miljardfiasko 

SENASTE VEcKAN har två 

dödsfall ägt rum i samband 

med italiensk fotboll. 

Starka intressen vill 

häva spelstoppet som 

kan bli mycket ekonomiskt 

kännbart. De fem 

”En viktig 

process 

för Sverige” 

Karin forseke 

52 

61 

32 69 

59 

storklubbarna Milan, Juventus, 

Inter, Roma och 

Lazio omsätter tillsammans 

850 miljoner euro. 

micke lundström 

kenneth andersson 

scanpix 

erik olsson 

scanpix

ta strid mot räknenissarna 

Ddu missa de vä l inte Ekots lördagsintervju 

med Christer Gardell i lördags? 

Större kulturkrock än den mellan utfrågaren 

Tomas Ramberg och finansvärldens Golden 

boy Gardell får man leta efter. 

Tomas Ramberg hade ingen aning om hur 

han skulle hantera det faktum att Christer 

Gardell inte alls ansåg sig tvungen att svara 

på frågor om hur han förhöll sig till diverse 

politiska perspektiv på på sin verksamhet. 

Emellanåt verkade utfrågaren närmast tjusad 

av den mystiska, paranoida, snabbrörliga, informationstäta 

och tämligen lättflyktiga 

värld som är Christer Gardells spelplan. 

Men något vettigt blev knappast sagt. 

Ändå uppskattar jag försöket. Att låta ett 

kanske inte så politiskt, men i alla fall verksamhetsinriktat, 

perspektiv utmana det över 

allt förhärskande finansiella perspektivet i 

näringslivet just nu är sunt. 

Under ytan har debatten om de stora utdelningarna 

på börsen börjat pyra. Det kan bli 

b l ogg 

vårens viktigaste debatt. 

Det är ingen enkel fråga. I 

det här numret av Veckans Affärer 

gör Pontus Herin en genomgång 

av teorierna och 

rösterna som styr utvecklingen. 

Den svartvita diskussionen blir betydligt 

mer komplex. Grunden kan alla hålla 

med om: Har bolagen inget vettigt att investera 

i ska pengarna tillbaka till ägarna. Men 

frågan som biter sig fast är förstås – varför har 

bolagens ledningar inga idéer om vad de vill 

göra med vinsterna? Borde inte direktörer 

som lever, äter och drömmer sitt bolag ha 

större idéer än att håva över en påse pengar 

till sina ägare? 

Tycker du som jag? 

Säg emot i min 

blogg. Varje dag. 

Dissar 

livsfarligt läge i iran 

usa : s per spektiv på Iran är riktigt 

otäckt. Efter raden av nederlag 

och massiva motstånd mot Irakkriget 

på hemmaplan var det nog 

ingen som trodde att George W 

Bush skulle skärpa tonen också mot Iran. 

Men det var just det han gjorde i veckan. 

Som chefredaktör är jag lycklig över att 

VA:s Jan-Eric Öhman och Joachim Lundgren 

är tillbaka från sin reportageresa i 

landet som framstår som världsekono- 

| va | 6 | 8 fEBRuaRI 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

P o n t u s Skriv 

till chefredaktören: pontus.schultz@va.se 

Jo, definitivt. AP-fondsveteranen Lennart 

Låftman formulerar det mer drastiskt: 

”Det finns en överdriven oro för att investera 

bland ledningarna i dag. Om de inte klarar 

av att hitta spännande investeringar – byt ledning! 

Det kanske behövs fler vd:ar på börsen 

med ingenjörsbakgrund, i dag är det stor finansiell 

orientering i ledningarna.” 

Man kan prata mycket om ägarnas förväntningar 

och incitamenten för ledningen. Men i 

slutänden är diskussionen om utdelningar en 

fråga om perspektiv. Just nu tokdominerar 

det finansiella perspektivet. Debatten 

skulle må bra av att fler tog 

strid för det industriella. 

Teliasonera kan bli en arena för 

debatten. Här kan staten och regeringen 

Reinfeldt välja spår. Antingen 

agerar man riskkapitalist 

ihop med de 

finansiella spelarna, delar 

kassan mellan sig i 

tysthet och säljer till 

högstbjudande. Eller 

så öppnar 

man en debatt 

om telejättens 

framtid och agerar 

efter slutsatserna 

av diskussionen. 

Just nu behöver det 

industriella perspektivet 

en och annan sådan för 

att ta sig in i matchen. 

mins krutdurk. Ett motsägelsefullt land, 

präglat av död, krig och religiöst förtryck. 

Men också en sakta spirande ekonomi, 

ett stillsamt uppror och framtidsdrömmar 

om ett ledarskap i Mellanöstern. 

Att som USA måla ut Iran som den ondskefulla 

hjärnan bakom motståndet i 

Irak är livsfarligt. Och att tvinga grannarna 

i ett redan totalt polariserat Mellanöstern 

att ta ställning för och emot 

varandra är ingen väg mot fred. 

Just nu 

PrYl : Jag har köpt 

en gasdriven cykelhållare till 

min nya miljöbil. Måste vara 

världsrekord i pk. 

bok: ”Ett oskrivet blad”. 

Steven Pinker gör upp med myterna 

om människans natur. 

tV: Skidor. Överallt. Hela tiden. 

Det är svårt att inte börja 

drömma om en comeback 

i vasaloppet. 

”Sagor kan bara 

skada dig om du 

tror på dem” 

Marc Faber , investerings- 

gurun som står bakom nyhetsbrevet 

The Gloom, Boom & 

Doom Report oroar sig i 

Time Magazine över den förhärskande 

åsikten att vi går 

mot ett gyllene 2007. En attack 

mot Iran eller en hedgefond 

som kollapsar kan 

få katastrofala följder 

för världsekonomin 

i det känsliga läge 

med stora obalanser 

som sex års 

oavbruten tillväxt 

byggt upp, menar 

han. 

Fortsätt jaga 

sanningen 

Det osannolika har hänt 

att det är synd om Lars 

Danielsson. Han är förföljd 

och skyldig om han till dess 

att motsatsen bevisat, menar 

han själv. 

Tyvärr, det är inte synd om Danielsson. 

Makt innebär ansvar. 

Om makten börjar slingra sig 

från ansvaret sätter det 

ett förödande exempel 

för ett land. Det var den 

viktigaste slutsatsen i 

Johan Hirschfeldts 

katastrofkommission 

förra gången. 

Och det viktiga 

skälet att öppna 

arbetet igen, när 

det visat sig att 

Lars Danielsson 

gjort just det. 

MaRkku uLanDER/ScanPIx 

anDERS wIkLunD/ScanPIx

I n s I d e r 

Irans nya ansikte 

De är iranier och de är unga. 

Ett har de gemensamt: de vill 

slå sig fram i ett samhälle fyllt av 

regler och konventioner. 

av jan-eric öhman foto joachim lundgren 

v ill för a l lt id bl i k va r i möbelbranschen. 

Det är något visst med att komma hit på morgnarna, 

öppna dörrarna och känna doften av trä. Går 

”jag 

du ut på gatan känner du bara bensinavgaserna. 

Jag har jobbat här i 10 år och nu är jag 25 år och chef för 

hela butiken. Jag är gift och har en pojke på tre år. Livet 

är bra. 

Det är mest tyska möbler som vi säljer och de är 

tillverkade i Düsseldorf. Vi säljer också Ikeamöbler, 

men jag kan inte tala om hur de kommer 

hit. Vi har haft advokater här i butiken 

minst två gånger, men vi har kunnat fortsätta. 

Samtidigt har försäljningen av 

Ikeamöbler gått ned. Tidigare kom 

de rika hit för att handla, men numera 

är det ofta folk från medelklassen 

som kommer.” 

Saberi Hussein 

butikschef 

25 år 

Hans möbelaffär Artem i Teheran 

säljer bland annat Ikeamöbler – men 

fråga inte hur det går till. 

3 röster fr ån fro ntlinjen 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 11

I n s I d e r ir ans n ya ansik te 

jobba de i Tyskland 

inom telekombranschen 

några år. 

”jag 

Kanske hade jag 

fortsatt om jag inte hade 

fått höra talas om Oriflame. 

Jag tyckte direkt att det här 

var något att satsa på. Jag 

har också träffat ägarfamiljen 

af Jochnick ett par 

gånger, senast i Bryssel i 

höstas. 

Oriflame har funnits i 

landet sedan 2001, men det 

är först nu som det ser ut 

att gå vägen. Att arbeta som 

Oriflame med hembesök 

har varit förbjudet, men efter 

vårt nyår i år ska det 

komma nya lagar som tillåter 

försäljning i hemmen. 

För någon månad sedan 

öppnade vi också en butik 

vid Vanak Square, ett av 

huvudstråken i Teheran. 

Det är klart att intresset 

är stort. Jag tror att det blir 

svårt att misslyckas med 

satsningen. Iranska kvinnor 

tycker om att använda 

mycket makeup, men det 

har ni väl redan upptäckt? 

Om jag är gift? Nej, jag är 

singel. Men Iran är inte Europa. 

Jag blir nog aldrig välkommen 

i hemmen.” 

Hamed 

Khorramyar 

vd 

oriflame iran 

29 år 

Hemsäljare med problem att 

nå kvinnorna för att kunna 

sälja sitt svenska smink. 

12 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

Shahpari 

Behzadi 

konstnär 

34 år 

Säljer sina tavlor till västerländska 

priser på galleriet 

Assarart i Teheran. 

h a r va r i t v er nissage i dag och jag är nöjd. Hittills 

har jag sålt fyra av 13 målningar och det är fortfarande 

några timmar kvar. Sedan kommer jag att 

finnas här i fjorton dagar. Jag brukar sälja slut. 

t 

”De 

Hur mycket de kostar? Jag tar mellan 4 000 och 6 000 dollar för 

en målning. 

Jag klagar inte. Jag kan försörja mig på mitt måleri, det gör 

långt ifrån alla konstnärer i Iran. Men alla utlänningar frågar 

mig om hur det är att arbeta i landet. Jag har aldrig haft några 

problem med myndigheterna. Samtidigt kan jag inte påstå att 

mina bilder på något sätt är samhällskritiska. Och av de konstnärer 

som jag umgås med tycker alla att klimatet för konstnärer 

har blivit bättre på senare år. 

Så jag tänker bli kvar i Iran. Jag har haft utställningar i Slovakien 

och Ungern, men London och Paris får vänta några år.” 


ScaNpix 

rädsla för uppköp är förklaringen till utdelningshysterin, 

tror VA:s 500-mannapanel. 

Varför prioriteras 

utdelningar 

framför investeringar? 

Vill förhindra 

uppköp 40 % 

För få investeringsalternativ 

30 % 

Brist på fantasi 

och visioner 30 % 

”Företagsledningarna 

borde ta 

fram investeringsalternativ 

som är 

intressanta i det 

långa perspektivet 

i stället för att 

åderlåta företagen 

på resurser i 

det korta. Möjligen 

sitter de 

ibland på flera 

hästar, där olikabonusprogrammotverkar 

varandra”, 

säger torsten 

rahm, vd Koneo. 

BokmaL. Va:s richard 

björnelid och atlas 

richard herold. di:s 

björn hedberg och 

kristofer steneberg. 

ulf berlin, 

silver, och ulf 

skarin, Va. 

panelen 

Var finns fantasin? 

1 2 ericsson har 3 

V a V i m m E L 

va :s f r il a nsa nde medarbetare 

Christer Berglund har fått 

strålande recensioner för reportageboken 

”I dödens väntrum”. 

lagt om strategi 

och ska satsa på 

multimedier. Är 

de rätt ute? 

Ja, innehåll är framtidens 

kassako 78 % 

nej, det luktar 

år 2000 22 % 

”Ett steg i 

helt rätt 

riktning 

att ligga i 

framkant 

på det som 

komma skall 

samtidigt som 

man ligger kvar i 

den del av kärnan 

som bär in i framtiden”, 

tror 

petter arvidson, 

vd Alimak 

Hek Group. 

”Helt rätt 

riktning” 

14 | Va | 6 | 8 febRUaRi 2007 | www. ekonominyheterna.se 

urban bäckström 

sågar 

överskottsmålet 

och vill ha skattesänkningar 

på 

60 miljarder. 

har han rätt? 

Ja, helt rätt 44 % 

nej, det skulle leda 

till att regeringen förlorade 

nästa val 44 % 

Skatterna borde sänkas 

ännu mer 11 % 

”Målen bör ligga 

kvar. En stark 

ekonomi är en 

förutsättning för 

att vinna nästa 

val. Det behövs 

mer än fyra år för 

att ändra på fyrtio 

år av fel politik. 

Fokus måste 

ligga på att sänka 

kostnaderna”, 

säger rikard 

appelgren vd 

WSP Sverige. 

När det var releasefest i Stockholm 

i förra veckan fick han 

välförtjänta ryggdunkningar av 

kollegorna i journalistkåren. 

aaRT 

senior reporter 

Bengt Ericson 

Kronan är gravt undervärderad! 

marknadschef 

marie Bengtsson 

förlagsdirektör 

Jonas von Hedenberg 

teknisk chef 

Britt andersson 

tryck 

Sörmlands Grafiska 

Quebecor 

P R E n u m E R E R a ! 

Ring 08- 799 63 41 

E-post: pren@va.se 

R E d a k t i o n 

Tel: 08-736 52 00 

Postadress: 105 44 stockholm Besöksadress: sveavägen 53 

E-post: red@va.se E-post till medarbetare: förnamn.efternamn@va.se 

Webbadress: www.va.se 

red.frågan Ericsson rasade 8 procent efter rapporten i veckan. ”Helt fel”, enligt VA:s Torbjörn Carlbom. 

Marknaden har fel och VA rätt. Då undrar vi förstås: Om vad har du rätt och marknaden fel? 

chefredaktör 

aNSVaRiG UTGiVaRe 

Pontus Schultz 

Jag har alltid fel om tidningslayout och schlagerlåtar. Folket har fel, jag har rätt. 

redaktionschef (stf. ansvarig utgivare) 

redaktionssekreterare 

Richard Björnelid 

anna-Stina atterday 

Jag säger bara klimatfrågan… 

Räntan på mitt personkonto. 

art director 

Jonas Carlson 

Inte fan vet jag, marknaden har aldrig intresserat mig. 

Cecilia aronsson 

Sardiner. Smakar mångdubbelt 

mer än det kostar. 

niklas Johansson 

Marknad utan politisk 

styrning blir ofta fel, mest 

tydligt på miljöområdet. 

Jan-Eric Öhman 

En aktie i danska 

AP Möller Maersk kostar 

68 700. I min räknedosa 

minst 200 för mycket. 

Rune ahlström 

bildrepro 

Kamelmarknaden i 

Kabul luktar illa, det har 

jag alltid tyckt. 

ulf Skarin 

webbchef 

Allt går att bota 

med Läkerol. 

Pontus Herin 

Jag är pessimist, 

marknaden är optimist. 

Cecilia Stenshamn 

Föräldraledig. 

Per olof Lindsten 

Det är bara att läsa VA 

varje vecka. 

maria källner 

Marknaden har fel 

när det gäller dagens rätt. 

(År jag ute och cyklar 

nu igen?) 

mikael Zackrisson 

webbchef 

Föräldraledig 

reportrar 

layout 

ekonominyheterna 

externa medarbetare 

Christer Berglund 

Christer Berglunds storhet. 

Benny Bergenstråhle 

08-736 56 29 

redaktionsassistent 

annika nyman tel 08-736 57 51 

Jag tror det är en hund begraven. 

Jonas malmborg 

SCA – eftersom analytikerna 

underskattat hävstången 

i Liberos blöjor. 

Åsa Ekelund 

Tjänstledig. 

anna Spång 

nyhetsgrafik 

Marknaden har noll rätt. 

I alla fall om man ska köpa 

bostadsrätt i Stockholm. 

malin Lundmark 

webbredaktör 

Semester 

annons 

Ld media ab 

08-736 52 00 

annonschef 

Haig daniels 

08-736 56 10 

Per Laredius 

08-736 56 37 

research 

Camilla Wagnern 

Marknaden har inte fel. 

Annonsorder och mAteriAl 

Lisa Westerberg 

08-736 56 24 

Veckans Affärer ges ut av Bonnier tidskrifter AB 

medlem i sveriges tidskrifter. © Veckans Affärer. issn 0506-4406 

torbjörn Carlbom 

Håller fast vid 

Ericssons kurs... 

Gunnar Lindstedt 

Oljan kommer att gå upp 

till 300 dollar. 

annika Lidén Engberg 

bildredaktör 

Kurerar sig till nästa 

vecka. 

Emanuel Sidea 

webbreporter 

Lyx är för billigt. 

Christopher Grenö 

08-736 56 17 

Faxa 08-28 59 74 

hemsida: www.va.se 

E-post: pren@va.se Ring: 08- 799 63 41 Faxa: 08-28 59 74 

Pris: Helår 2 250:- (2 125:- exkl. moms) 

www.va.se 

För att underlätta god service och korrekt administration av din prenumeration används modern informationsteknik inom Bonnier AB, som äger Veckans Affärer, för behandling av namn och 

personnummer, adress/teleadress, produkt-, leverans- och betalningsuppgifter. Uppgifterna – tillgängliga för dig för registerutdrag, ev rättelse eller spärr via vår kundtjänst – analyseras och 

grupperas och används för administration av dina engagemang och betalningar samt för information och marknadsföring via post, telefon eller elektronisk överföring. Uppgifterna lagras och 

används under den tid du har ett aktivt Bonnierengagemang och för en tid därefter då Du kan utnyttja fördelarna med att vara kund vid Bonnier AB. Våra kunder väljer ofta att till fördelaktiga 

villkor teckna sig för nya engagemang efter en tids uppehåll. Du kan komma att få intressanta erbjudanden från andra delar inom Bonnier AB eller från utvalda samarbetspartners till koncernen. 

Om du inte vill ha sådana erbjudanden, kontakta kundtjänst så kommer dina uppgifter att spärras. Om du vill avsluta kundrelationen helt efter en aktiv prenumerations- eller medlemsperiod är 

vi tacksamma om du meddelar detta så att vi kan radera dina uppgifter.Bonnier AB inhämtar uppgifterna i första hand direkt från dig samt uppdaterar och kompletterar uppgifterna via andra 

register med sådan information som är särskilt viktig för god kundservice. Det gäller främst namn- och adressuppgifter. Kundrelationen med Bonnier AB präglas av Kvalitet, Trygghet och 

Kundfördel, som innebär att du nås av kvalitetsprodukter, kan känna trygghet för hanteringen av dina adressuppgifter, nås av fördelaktiga erbjudanden.

lenna rt h a r dell är mannen 

som varje dag dödar 

levande mänskliga celler 

med hjälp av strålning. 

Hans kontor på universitetssjukhuset 

i Örebro är inte större än 

en städskrubb, väggarna är belamrade 

med pärmar och böcker. 

Förutom att vara överläkare på 

canceravdelningen bedriver Lennart 

Hardell också forskning. 

Ungefär samtidigt som han 

denna dag klev in till sitt lilla 

kyffe offentliggjorde Ericsson sitt 

senaste bokslut vid huvudkontoret 

i Kista 20 mil bort. 

Journalisterna släpptes in i 

Kista och Securitasvakter bevakade 

varje dörr vid Ericssons 

kontor och gästerna slussades 

ner till aulan i bottenplanet där 

de bjöds på kaffe och pecanötswienerbröd 

eller laxsmörgåsar 

med honungscremefraiche. 

d i r e k t 

t 

I skuggan av 

svanbergs succé 

Strålningsrisken från mobiler har hamnat i medieskugga. 

va:s Gunnar Lindstedt tar bilen 20 mil från Carl-Henric 

Svanberg i rampljuset till cancerforskningen i dödens 

väntrum för att ta reda på varför. 

foTo joachIm LunDgren 

sTrÅLanDe 

resuLTaT 

Men marknaden 

ville ha 

mer av 

Ericssons vd 

Carl-Henric 

Svanberg, 

Gunnar lindstedt kliver varje vecka bakom kulisserna på de stora händelserna… 


t 

v a d i r e k t 

”stora ekonomiska intressen står på spel. 

detta blir antagligen vår tids asbetsskandal” 

Inför sju tv-kameror steg Ericssons 

koncernchef Carl-Henric 

Svanberg upp på podiet för att 

hålla presskonferens om bokslutet. 

Vinsten på 36 miljarder var 

företagets bästa någonsin. 

Då hade Lennart Hardell i Örebro 

kommit fram till en digitaliserad 

röntgenbild av en ung 

kvinna som fått bröstcancer. 

Alla som satt med på röntgenronden 

blev glatt överraskade, tre 

månaders behandling med cellgifter 

hade hjälpt. 

Han Hade arbetat med cancerpatienter 

i större delen av sitt liv. 

Men det oroade honom att cancern 

fortfarande är på frammarsch 

och tycks accepteras som 

en modern livsstilssjukdom. 

Bara förra året fick 50 000 människor 

cancer i Sverige, men utan 

större uppmärksamhet. 

”Vilket liv skulle det inte bli 

om 50 000 i stället fått tuberkulos”, 

säger han frustrerat. 

Det rimliga vore naturligtvis 

att inrätta samhället så att cancer 

förebyggs. Lennart Hardell forskade 

tidigare på sambandet mellan 

cancer och miljögifter. Nu 

några decennier senare är problemen 

åtgärdade med lägre gränsvärden 

och förbud mot vissa ämnen. 

De senaste tio åren har 

Lennart Hardell forskat på risken 

att få hjärntumör av strålning 

från mobiltelefoner. I en studie 

från 2006 kunde de konstatera att 

långvarig användning av mobiltelefoner 

ökar risken för den elakartade 

hjärntumören glion och 

för tumörer på hörselnerven. 

Men till skillnad från kemikalierna 

där politiker och myndigheter 

agerade relativt snabbt, så 

har Lennart Hardells varningar 

att mikrovågor också är farliga 

ifrågasatts. Många andra forskare 

har i stället kommit fram till 

motsatsen. En bitter forskningsstrid 

har pågått i många år utan 

att man kunnat nå konsensus. 

”Stora ekonomiska intressen 

står på spel”, menar Lennart Hardell. 

”Detta blir antagligen vår 

tids asbetsskandal.” 

Om mikrovågor är ofarliga el- 

varnar. Forskaren 

Lennart 

Hardell är kritisk 

till att vi 

utsätter oss för 

risken med 

mobilstrålning. 

…men någon mobiltelefon äger han inte. 

18 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 

ler orsakar långsiktiga biologiska 

förändringar på cellnivå strider 

forskarna om. För ett par veckor 

sedan publicerade Världshälsoorganisationen, 

WHO, en stor studie 

om mobiltelefonanvändning. 

”Även om våra resultat överlag 

inte påvisar någon ökad risk för 

gliom vid användning av mobiltelefoner, 

behöver riskerna för 

den mest utsatta delen av hjärnan 

vid långvarig användning 

utredas ytterligare innan någon 

säker slutsats kan dras”, skriver 

författarna. Just vid långvarig 

mobiltelefonanvändning bekräftar 

WHO-studien Lennart Hardells 

slutsatser att det finns ökad 

risk för hjärntumören gliom på 

den sida av huvudet där mobilen 

använts. WHO-forskarna reserverar 

sig dock för osäkra undersökningsmetoder 

och betonar att 

det inte finns någon risk vid normal 

användning. 

lennart Hardell tror inte att 

några radikala åtgärder mot mobilstrålning 

kommer att vidtas 

förrän mobilkunder som blivit 

sjuka stämmer mobiltelefonbolagen. 

Några enstaka processer 

har genomförts i USA men avvisats 

av domstolen. 

Denna fredag oroade sig marknaden 

dock för att Ericssons tillväxt 

nästa år ska sjunka med en 

procent. Börsen sänkte Ericssons 

värde med 35 miljarder kronor. 

På sin sävliga Ericssonengelska 

försökte Carl-Henric Svanberg 

förklara alla siffror. På denna 

märkliga presskonferens sköttes 

utfrågningen av analytiker. 

”Vad är prognosen för nästa 

kvartal”, frågade Handelsbanken. 

”Varför blir det bara 8 procent i 

utdelning?” frågade Öhman. 

Lika vänligt och lika trevligt 

svarade Carl-Henric Svanberg på 

alla frågor. Siffror var hans område. 

Några känslor visade han 

knappast, utom när han sa att 

det varit ”gripande” att se folk i 

Afrika prata i mobiltelefon, även 

om ”voice” fortfarande var ”main 

driver” där på den afrikanska 

landsbygden. Mer uppmuntrande 

var då de japanska ungdomarnas 

mobilanvändning. 

efteråt visade jaG den debattartikel 

som Lennart Hardell två 

dagar tidigare publicerat i Aftonbladet 

under rubriken ”Mobilen 

ger visst tumör i hjärnan”. 

”Nej, den artikeln har jag inte 

läst”, sa Carl-Henric Svanberg. 

Är du inte bekymrad över att 

dina produkter kan vara skadliga? 

”Vi tar frågan på stort allvar 

och ger mycket pengar till forskning”, 

svarade han lugnt. 

”Visst dyker det upp en eller annan 

avvikande rapport, men forskarna 

är eniga om att det inte 

finns några faror. Inga vetenskapliga 

rön pekar i den riktningen.” 

Därefter vände sig Carl-Henric 

Svanberg till den långa kön av tvteam 

för att göra dagens första 

intervju med Rapport. n 

tv-bluff för 

22,5 miljarder 

pl at ta hdt v-a ppa r at er är 

högsta mode hos svenskarna. 

800 000 har redan en, och ytterligare 

700 000 väntas köpa en 

under 2007. Hdtv ska ge bättre 

bild. Problemet är att det inte 

finns några hd-program att titta 

på. Och då blir bilden sämre än 

med vanlig tv för de som har 

hdtv-apparater. 

”För första gången ligger konsumenterna 

före tv-industrin”, 

konstaterar Manfred Aronsson, 

vd på Canal plus till ekonominyheterna.se 

Totalt kommer svenskarna att 

ha köpt hdtv-apparater för 22,5 

miljarder i slutet av 2007. 

52222 

antal unika besökare på 

modebloggen Englas Showroom 

förra veckan. 

148 

antal unika besökare på 

ekonomibloggen Revisorn 

förra veckan. 

”Om 

arvodet 

skulle 

ändras 

skulle jag 

skrika 

högt” 

a dvok at Leif Silbersky svarar 

på kritiken mot de höga advokatarvoden, 

som Veckans Affärers 

sajt ekonominyheterna.se 

avslöjade i veckan. Betalt för 

spilltid är är självklart om man 

reser i tjänsten, menar Silbersky, 

som fakturerat staten drygt 

100 miljoner kronor de senaste 

10 åren.

V A D i r e k t 

10 

miljArDer 

lArs g norDström, 

norDeA 


27 

miljArDer 

AnDers igel, 

teliAsonerA 

20 

miljArDer 

leif johAnsson, 

VolVo 

7 

miljArDer 

lArs pettersson, 

sAnDVik

ScaNPix 

har ni ingen 

FaNtasI? 

Nu växer kritiken mot vårens utdelningsfest. aktiespararna och facket 

gör gemensam sak med profilerade finansmän och sågar bolagsledningarnas 

brist på investeringsidéer. va:s Pontus Herin har 

granskat debatten som kan bli ett slagträ i lönerörelsen. 

27 

miljArDer 

gunnAr brock, 

AtlAs copco 

nä r h& m sl ä pp t e sina årssiffror 

härom veckan överraskades marknaden 

av klädjättens starka siffror, 

som så många gånger förr. Men beslutet 

att ”bara” dela ut 9,5 miljarder till aktieägarna 

sågs som snålt, om än inte förvånande. 

Bolaget har 19 miljarder kronor i likvida 

medel och kortfristiga placeringar, urstarkt 

kassaflöde och hög soliditet. H&M skulle 

kunna dela ut lika mycket till utan vidare. 

Hade det varit vilket som helst av börsens 

andra storbolag 

hade storägarna 

för länge sedan 

gjort uppror. 

Men H & M 

är inte vilket bolag 

som helst. Familjen 

Persson kontrollerar 

bolaget som 

därmed inte riskerar att 

bli uppköpt av något 

penningstinnt riskkapitalbolag 

– ett annars 

vanligt motiv 

för att dela ut pengar. 

H&M:s ledning 

kan dessutom 

moti- 

vera att bo- 

laget behöver 

kassan för att 

investera i 

fler butiker 

medan många 

150 

100 

50 

0 

research Gustav halth 

n Vinsterna till ägarna 

125 

75 

25 

-00 

-01 

-02 

Storbolagens 

vinster* 

-03 

-04 

Industrins 

investeringar 

-05 -06p -07p 

*Baserat på 33 bolag på Large Cap-listan. Se tabell på nästa uppslag. 

andra av börsens storbolag motiverar stora 

utdelningar med att det saknas investeringsmöjligheter. 

Eller med andra ord: bolaget behöver 

inte anpassa sig till den i dag rådande 

ideologin om att vinsterna snabbt ska tillbaka 

till ägarna genom utdelningar. 

En ideologi som i ett par års tid i kör 

basunerats ut av analytiker, affärspress 

och institutionella ägare. Årets rapportflod 

har inletts som väntat, rekordvinster 

bland industrijättarna och med det flitigt 

förekommande ordet extrautdelningar. 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 21 

Källa: SCB och VA 

t

t 


”Det är i lågkonjunkturen bolagen kan göra bäst affärer. Risken 

är att svenska företags balansräkningar är för utarmade då” 

Stockholmsbörsens bolag kommer att dela ut 

runt 200 miljarder kronor i år, inklusive extrautdelningar. 

Det är nytt rekord, för fjärde året 

i rad. Den viktigaste förklaringen är givetvis 

de stora vinsterna och storbolagens starka 

kassaflöden. En annan är de extremt låga räntorna 

som gör det billigare att låna pengar och 

motiverar därmed en högre skuldsättning i 

bolagen (och lägre andel eget kapital). En ytterligare 

förklaring är just private equitybolagen 

och så kallade aktivistfonders snabba 

framväxt, spelare 

som bland annat 

letar bolag med 

”fel balansräkning” 

där det finns 

utrymme att öka 

belåningen och 

dela ut pengar. 

Ut de l n i n g s ivrarna 

pekar på att 

de stora vinsterna 

gör att bolagen 

historiskt sett är 

lågt belånade. I tabellen 

här intill 

har vi gått igenom 

33 av börsens 

lyft blicken! Lennart 

Låftman vill ha nya 

regler för AP-fonderna. 

största bolags 

skuldsät t n i ngsgrad. 

Vi jämför läget 

idag med situa- 

tionen 1999 då den förra konjunkturen var 

på topp. Som framgår av tabellen var skuldsättningen 

nästan dubbelt så stor då som den 

är idag. 

”rent teorietiskt gör bolagen helt rätt 

som delar ut sina kassor till ägarna, bolagen 

har länge haft omotiverat starka balansräkningar. 

Fördelarna med en hög skuldsättning 

är fler och tydligare än att ha en stor kassa”, 

säger Per Strömberg som forskar kring finansiering 

på Handelshögskolan i Stockholm. 

Teorin säger att det är skatteineffektivt att 

ha pengarna i kassan på grund av dubbelbeskattning. 

Forskningen visar också att risken 

att bolagen gör dåliga affärer är störst när ledningarna 

har för stora kassor att leka med. 

”Det är lätt hänt att de investerar först och 

tänker sen. Ta till exempel Volvo som på 1980talet 

skulle äga livsmedelsbolag. Den typen 

av affärer har ofta visat sig usla”, säger han. 

Enligt samma teorier ska bolagen ta in 

pengar när de verkligen behövs, genom lån eller 

nyemissioner. Om idén är tillräckligt bra 

finns det alltid pengar, säger finansböckerna. 

Men trots vinsterna och trots de entydiga 

teorierna börjar allt fler i näringslivet lufta 


en oro för att kraven om utdelningar i många 

bolag har gått för långt. Framför allt handlar 

oron om hur bolagen kommer stå rustade för 

en eventuell sämre konjunktur. 

”Teori är en sak, verkligheten en annan. 

Visst, har företagen för mycket pengar så ska 

de delas ut. Men vi vet samtidigt att när konjunkturen 

viker så brukar det gå snabbt och 

då kan det vara hopplöst för ett bolag att få in 

nytt kapital, hur bra investeringsidéer bolaget 

än må ha”, säger Lennart Låftman, mång- 

n skuldsättningen fortfarande låg 

utdelning nettoskuldsättnings- 

mdr kr grad 

2006 1999 2007 

Atlascopco 27,3 0,9 -0,4 

teliasonera 27,0 u.s. 0,3 

Volvo 20,2 0,3 0,1 

nokia 15,9 -0,4 -0,6 

h&m 9,5 -0,7 -0,6 

ericsson 7,9 0,2 -0,4 

sandvik 7,4 0,2 0,4 

skf 6,6 0,9 0,1 

skanska 4,5 0,0 -0,6 

Astrazeneca 4,4 -0,2 -0,4 

boliden 4,1 u.s. -0,1 

Abb 3,8 -0,1 -0,3 

stora enso 3,2 0,9 0,5 

scA 2,8 0,7 0,6 

ncc 1,7 0,6 0,0 

electrolux 1,5 0,5 0,4 

Assa Abloy 1,2 0,5 0,7 

ssAb 1,1 0,2 0,0 

securitas 1,1 0,3 0,7 

Axfood 1,0 4,7 0,1 

holmen 1,0 0,1 0,3 

omX 0,9 -0,4 0,1 

seco tools 0,9 0,1 0,1 

swedish match 0,8 -0,2 3,6 

tele2 0,8 0,7 0,4 

Alfa laval 0,6 u.s. 0,2 

mtg 0,5 0,6 -0,2 

saab 0,5 -1,1 0,1 

jm 0,5 1,7 -0,5 

trelleborg 0,5 -0,3 1,0 

getinge 0,4 1,0 1,4 

hexagon 0,4 0,5 0,5 

peab 0,4 0,9 0,1 

summa: medelvärde: 

160,5 43% 23% 

Källor: Jcf och bolagens egna rapporter. urval: bolag med marknadsvärde över 10 mdr kr 

exkl.fastighetsbolag, investmentbolag, banker, samt bolag vars uppgifter saknar jämförbarhet. 

nettoskuldsättningsgrad = Nettoskuldsättning dividerat med eget kapital. 

Negativt värde innebär att bolaget har en nettotillgång. Nettoskuldsättning definieras som 

räntebärande skulder (inklusive avsättningar för pensioner) minus summan av räntebärande 

fordringar, kortfristiga placeringar och likvida medel. 

årigt styrelseproffs och bland annat ordförande 

i Vattenfalls pensionsstiftelse som 

förvaltar sex miljarder kronor. 

häromVeckAn gjorDe Aktiespararna ett utspel 

där de ansåg att kraven på utdelningar 

från börsbolagen har gått för långt. 

”Vad många inte tänker på är att det är en 

kostsam strategi att hela tiden dela ut pengar 

i bra tider och ta in nya pengar i dåliga. Det är 

ju skattade pengar som ska återinvesteras 

och då är inte ägarna lika medgörliga. Dessutom 

är det dyrt att 

göra nyemissioner ef- 

tersom alla rådgivare 

tar mycket betalt”, säger 

Bengt Stillström, 

ordförande och huvudägare 

i riskkapitalbolaget 

Traction. 

Enligt SCB spås industrins 

investeringar 

i Sverige landa på 59 

miljarder kronor i år. 

Det är en ökning med 

sammanlagt 20 procent 

sedan bottenåret 

2003. Vinsterna har 

under samma period 

stigit betydligt snabbare. 

De höga utdelningarna 

motiveras 

ofta från ägarhåll med 

att bolagen saknar investeringsmöjligheter. 

Magnus Henrekson, 

vd för Institutet för 

Näringslivsforskning, 

ser det främst som ett 

politiskt problem, att 

Sverige inte är tillräckligt 

attraktivt för 

att investera i. Men 

även bolagen har ett 

ansvar. 

”Det finns en risk 

att dagens extrema fokus 

på utdelningar 

gör att företagsledningarna 

inte tänker 

långsiktigt. I dag 

finns det alldeles för 

lite intresse från analytiker 

och media 

kring vad ett bolag 

kan göra på lång sikt. 

Då hamnar den långsiktiga 

strategin långt 

ner på agendan. Det

C 

M 

Y 

CM 

MY 

CY 

CMY 

K 

tViVlAr. Bengt Rydén, Sture Nordh, Bengt Stillström och Magnus Henreksson, är alla kritiska mot den rådande utdelningsfesten. 

är i lågkonjunkturer bolagen kan göra bäst 

affärer men risken är att svenska bolags balansräkningar 

är för utarmade då”, säger 

Magnus Henrekson. 

”Problemet är att företagen ställer orimliga 

avkastningskrav på investeringar. 

Jag vet att de i 

många fall kräver över 20 

procents avkastning och 

vill ha tillbaka investeringen 

på bara några år. De 

sitter fast i ett högränte- 

och höginflationstänkande, 

i en tid av låga räntor 

och låg inflation”, säger 

Bengt Rydén, i dag bland 

annat ordförande i Nordic 

Investor Services som är rådgivare 

till stora institutioner 

i ägarfrågor. 

”iblAnD går Det inte att 

motivera en investering. 

Men allt för ofta finns det en fantasilöshet 

bland ägarna och ledningarna i storbolagen”, 

säger han. 

Lennart Låftman är inne på samma linje. 

”Det finns en överdriven oro för att investera 

bland ledningarna i dag, framför allt när det 

gäller att gå utanför den absoluta kärnverksamheten. 

Om de inte klarar av att hitta 

spännande investeringar, byt ledning! Det 

kanske behövs fler vd:ar på börsen som har 

ingenjörsbakgrund, i dag är det för stor fi- 

Letar du nytt hem 

för dina fonder!!! 

”Om vd inte 

klarar av att 

hitta spännande 

investeringar 

– byt ut 

ledningen!” 

AVA_FlyttRod070208_VA.pdf 07-01-29 11.39.58 

Finnes: 

nansiell orientering i ledningarna”. 

Lennart Låftman var vd för Femte AP-fonden 

under 1990-talet. Men i dag är han kritisk 

mot att AP-fonderna är lika ivriga påhejare 

av utdelningar som andra institutioner. 

”Jag tror inte att de har 

funderat på sitt riktiga 

uppdrag, att förvalta pensionskapital. 

Det är ju ett 

långsiktigt uppdrag och 

då måste de tänka mer 

långsiktigt.” 

Bengt Rydén, som också 

är ordförande i Sjunde APfonden, 

håller med. 

”Vår genomsnittlige 

kund sparar i 22 år, så är 

det några som man kan 

vänta sig ett mer långsiktigt 

tänkande från så är det 

AP-fonderna. Här ingår att 

ta ett ansvar för samhällsekonomin. 

Problemet är att AP-fonderna måste 

konkurrera med varandra i avkastning med 

bland annat en årlig utvärdering av avkastningen 

– en löjeväckande kort tidsperiod.” 

TCO:s ordförande Sture Nordh är ledamot i 

Fjärde AP-fondens styrelse. Han håller med 

om kritiken mot ett kortsiktigt tänkande. 

”Det är dags att det görs en utvärdering om 

till exempel AP-fonderna bör ges olika placeringshorisonter, 

om de ska få äga en större 

del svenska aktier och så vidare”. 

Trivsamt hem för ditt fondsparande utan depå- 

eller årsavgift. Vi hjälper dig med flytten och den 

utlöser ingen reavinstskatt. Fantastisk utsikt 

över 80 fonder och tillgång till aktiehandel och 

pensionssparande till marknadens lägsta priser. 

HANDEL MED VÄRDEPAPPER INNEBÄR ALLTID EN RISK. 

En investering i värdepapper kan både öka och minska i värde och 

det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. 

Sture Nordh är övertygad om att utdelningsfesten 

bland bolagen kommer att ha en 

plats i de stundande avtalsförhandlingarna. 

”när bolAgen går Dåligt pekar ägarna på 

att det påverkar löneutrymmet. På samma 

sätt måste lönetagarna få vara med och dela 

på vinsten när det går bra. För första gången 

någonsin har facken inom industrin med i 

avtalskraven att företagen måste investera 

långsiktigt. Det rimmar illa med de höga utdelningar 

vi ser nu”, säger Sture Nordh. 

Teorin igen: En nationalekonomisk grundbult 

är att utdelningar ska fungera som 

smörjmedel för strukturomvandlingar. Stora 

vinster från mogna branscher, där det saknas 

investeringsmöjligheter, ska slussas över till 

nya tillväxtbranscher som behöver kapital. 

”Förr i världen fungerade den här teorin 

men jag ifrågasätter den i dag. Ta pensionskapitalets 

tjänstemän på till exempel AP-fonderna, 

de har ingen aning om var man hittar 

nya idéer att investera i. I Asien finns många 

spännande företag, men hur många har börjat 

gräva där?” säger Lennart Låftman. 

Även om ingen företrädare från någon tung 

pensionsfond offentligt gått ut och luftat en 

oro kring utdelningar betyder inte det att den 

inte finns. 

”Den rådande ideologin i dag är utdelningar 

och återköp. Men jag vet att det finns fler 

kritiska röster bland institutionerna, inte 

minst bolagens fantasilöshet börjar bli en 

stor fråga”, säger Bengt Rydén. n 

Fonder trivs 

bäst hemma 

hos Avanza 

www.avanza.se 

ScaNPix, eliSabetH OHlSON

scanpix 

BAKOM 

KULISSERNA 

”Dalfolk, rädda 

fäderneslandet från 

utländskt välde och 

förtryck.” SISTA Gustav 

Vasas ORDET ord är åter 

aktuella när Spiltan 

Fonder startar sin 

Aktiefond Dalarna. 

Alla företag ska ha 

dalaanknytning, 

vilket 

inte nödvändigtvisbegränsar 

urvalet till 

SSAB och Clas 

Ohlson. Swedish 

Matchs vd Sven 

Hindrikes är exempelvis 

dalmas från 

Björbo, Nordeas 

ordförande Hans 

Dalborg är från 

Säter, Bernt Magnusson 

ger skånska 

Höganäs flärd från 

Falun och på Ericsson 

hänger knätofsen 

kvar 

sedan Grängesbergssonen 

Lars Ramqvists 

dagar. 

Wallenbergarna 

Jacob, Marcus och 

Peter applåderar 

den snabba kursdribblingen 

i AIK 

Fotboll, som de äger 

aktier i sedan noteringen 

på NGMbörsen 

i somras. 

Profiten går tydligen 

före lagandan. VA 

vet nämligen 

att 

Marcus BAKOM 

Wallen 

KULISSERNA 

bergnormalt står på 

Djurgårdsläktaren. 

SISTA 

ORDET 

scanpix 

scanpix 

”Volvo kunde ha 

delat ut mer” 

Facket hycklar om 

utdelningarna 

Fackbossarna kritiserar utdelningarna, men bristen på investeringar 

i företagen är deras eget fel. 

Tt co:s or dför a nde Sture Nordh hälsar vårens bamseutdelning 

med en bamseutskällning. Han får medhåll 

från Industrifacket Metalls ordförande Stefan Löfven. 

Vid första anblicken kan det verka sunt att de fackliga 

företrädarna vill att pengarna ska stanna kvar i 

företagen och komma arbetstagarna till del. 

Men den påstådda konflikten mellan att dela ut 

pengar och att trygga framtida jobb för de fackligt 

anslutna är grundlös. De utdelade pengarna blir 

sällan liggande. Tvärtom öppnar de en möjlighet 

för mottagarna att investera i andra 

företag med större utvecklingspotential. 

När nu inte Volvo behöver sin kassa 

för att göra förvärv kan aktieägarna 

styra om Volvos 20miljardersutdelning 

till mer utvecklingsbenägna 

företag på och utanför börsen. Sverige 

genomgår ett systemskifte och 

aktieägarna kan med hjälp av sina 

investeringar underlätta den omställningsprocessen. 

I framtiden 

konkurrerar Sverige med nya produkter 

på högre tekniknivå än lastbilar. 

Det riktigt pikanta med fackens 

utdelningskritik är att den 

största skopan av utdelningssleven 

går till facken själva. Pensionsbolaget 

Alecta, som delägs av medlemmarna i 

tjänstemännens fackliga paraplyorganisation 

PTK, är femte största ägare på 

Stockholmsbörsen. AMF Pension, ägt 

av LOfacken och Svenskt Näringsliv, 

är sjunde största ägare. Tillsammans 

är fackligt delägda Alecta, 

AMF och AFA Försäkring den största 

ägargruppen på Stockholmsbörsen 

med aktier värda 180 miljarder kronor 

– dubbelt så mycket som Investors 

börsportfölj. Störst portfölj innebär 

också störst utdelningar och 

störst möjligheter att påverka omställningsprocessen 

i näringslivet. 

Sture Nordhs närmaste i TCOstyrelsen, Sifordföranden 

Mari-Ann Krantz, är även viceordförande i Alectas 

överstyrelse. Wanja Lundby-Wedin, ordförande 

i LO och facklig moder till IF Metall och Stefan 

Löfven, sitter i AMF:s styrelse. Dessa kopplingar 

klingar illa med Sture Nordhs och Stefan Löfvens 

lättfärdiga kritik mot utdelningarna. Deras fackförbund 

har mest makt på hela börsen. Och att de 

inte vill ha utdelningar kan bara tolkas som att 

de flyr ansvaret för sina investeringar. 

Några djärva förslag på vad Volvo ska investera 

i har facken inte levererat. De kan 

knappast skylla på motståndaren Christer 

Gardell som jämförelsevis är en lilleputt 

räknat i både makt och pengar. Gardell 

må vara åttonde mäktigast på 

Stureplan, men i Aftonbladets oberoende 

rankning av Sveriges mäktigaste får 

han stryk av både Wanja LundbyWedin 

och Stefan Löfven. 

Det är hög tid att facken 

visar sin börsmakt i 

praktiken och slutar 

skylla ifrån sig. Genom 

sina medlemmar 

har fack 

et unika för 

utsättningar att skilja 

långsiktiga framtidsvisio 

ner från flyktiga trender och 

bedöma vilka investeringar 

som gynnar Sverige och 

svenska jobb på längre sikt. 

Ingen annan ägare på börsen 

kan lägga mer krut bakom 

sina ord. 

Höjningen av avgiften för fackmedlemskapet är 

ytterligare en sporre för facket att förtydliga nyttan 

av sina insatser, i synnerhet i egenskap av aktieägare. 

Arbetet och kapitalet är inga motpoler i 

dagens Sverige. 

Att facket saknar visioner för sitt aktieägande är 

ingen ursäkt för att hyckla. n 

CeCilia aronsson ger varje torsdag VA:s syn på veckans viktigaste händelse. 

DOM 


kroniko r 

Tyck till om 

krönikan på nätet. 

”Det är hög tid att facken visar sin börsmakt i praktiken. 

Ingen annan ägare kan lägga mer krut bakom sina ord” 



”Det hAnDlAr om sAk 

att hävda att skatterna kan sänkas 

med 60 miljarder gör inte urban 

bäckström populär hos varken fredrik 

reinfeldt eller Mona Sahlin. Det 

bryr han sig inte om – det handlar 

om enkel matematik. AV NiklAS JohANSSoN 

De t dro g en fläkt av gamla 

moderaterna genom 

Sverige när Svenskt Näringslivs 

vd Urban Bäckström 

serverade sin beska kritik 

mot regeringen på DN Debatt 

den 21 januari. Han ifrågasatte 

hur en liberalt sinnad regering 

kan göra överbeskattning till en 

hörnpelare i sin finanspolitik 

och krävde ett avskaffande av 

överskottsmålet i de offentliga 

finanserna. 

Det överskottsmål på 2 procent 

av BNP som han själv propagerade 

för som riksbankschef på 

1990-talet. 

Genom att avskaffa det skulle 

regeringen kunna frigöra 60 miljarder 

kronor till att undanröja 

skatter som skadar svensk ekonomi. 

Urban Bäckström föreslog 

den statliga inkomstskatten inklusive 

värnskatten, sänkt kapitalskatt 

och avskaffad förmögenhetsskatt 

i ett steg (i stället för 

regeringens två steg). 

Knappast de skattesänkningar 

för låg- och medelinkomsttagare 

som ”nya moderaterna” gick till 

val på. 

Vill inte Urban Bäckström att en 

borgerlig regering ska sitta mer 

än fyra år vid makten? 

”Det är inget som jag ska ha ett 

svar på. Svenskt Näringsliv favoriserar 

inte något politiskt parti, 

VA-INTERVJUN 

Urban Bäckström 

ålder: 52 år.. 

karriär: Moderat chefsekonom 

och statssekreterare. Riksbankschef, 

vd för Skandia Liv och 

Svenskt Näringsliv. 

årsinkomst: Ca 4,5 miljoner kronor. 

26 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se 

till skillnad från våra vänner på 

den fackliga sidan. Vi ska verka 

för en näringspolitik som vi tror 

är bra för Sverige oavsett vilken 

regering som sitter vid makten. 

Det handlar om sakfrågor.” 

På vilket sätt gynnas näringslivet 

av en kraftig högersväng som leder 

till en s-regering 2010 och 

återställare av politiken? 

”Jag instämmer, det är viktigt 

med en bred förankring 

som skapar en varaktig förändring. 

Näringslivet har en 

viktig roll i att skapa legitimitet 

för politiska förändringar. 

Exempelvis de som 

har genomförts i a-kassan och 

att det ska löna sig att arbeta.” 

Spelade Svenskt Näringsliv den 

rollen i valrörelsen? 

”Jag hoppas det. Vi önskade att 

frågorna om sysselsättning och 

företagande skulle hamna högt 

upp på agendan och så blev det. 

Sen förvånade det mig att den 

ena sidan undvek den debatten, 

att det lät på Göran Persson 

som om sysselsättningen 

skulle lösa sig av 

sig själv. Det tror jag 

att de förlorade på.” 

Mer konkret, vad 

bidrog Svenskt 

Näringsliv egentligen 

med? 

”Vi startade 

Kris- och framtidskommissionen 

2005 som 

handlade om 

vad som skulle 

krävas för att 

skapa 500 000 

nya jobb på 

fem år i Sverige, 

vi talade 

med företa- 

gare, experter, ungdomar och arbetslösa. 

Den rapporten lade vi 

fram på våren 2006 och den bidrog 

kanske till debatten. Vi är 

och har varit aktiva, det var ett 

tydligt uppdrag som styrelsen 

gav mig. Däremot ger vi inte en 

krona till de borgerliga partierna. 

Det märkliga är att fackföreningsrörelsen 

får säga saker 

medan vi förväntas vara tysta i 

den näringspolitiska debatten, 

det är förstås helt galet.” 

Men är det inte uppenbart att de 

skattesänkningar som du ger 

som exempel på DN Debatt sak- 

nar folklig förankring och kommer 

att göra det under överskådlig 

tid? 

”När jag drev frågan om överskottsmålet 

som riksbankschef i 

mitten av 1990-talet var det ingen 

som trodde på det, det skulle 

skada ekonomin alldeles oerhört 

sades det. Nu när vi har statsskulden 

under kontroll framför 

jag den här åsikten, att det finns 

ingen anledning för Sverige att 

ha en finanspolitik som är mer 

åtstramande än jämförbara länders. 

Sedan går det förstås inte 

att genomföra så här stora skattesänkningar 

på en gång i en 

högkonjunktur. Exakt hur får 

man diskutera.” 

När nu folklig förankring är så 

viktigt, hur skulle du förklara 60 

miljarder kronor i skattesänkningar 

som gynnar höginkomsttagare 

före en ensamstående 

förälder och låginkomsttagare i 

vården? 

”Jag skulle säga att vi måste 

göra något åt de extremt höga 

skattekilarna som får ekonomin 

att fungera sämre. Det är 

ett stort problem när svart arbete 

får legitimitet i ett samhälle. 

En bieffekt av 

sådana skat- 

Scanpix

frågor, inte politik” 

tesänkningar är att de gynnar 

personer som är rika och tjänar 

mycket pengar just nu, men målet 

är att de ska stimulera unga 

människor till utbildning och 

företagande i framtiden, utan 

den drivkraften blir det inga nya 

jobb, ingen skattebas.” 

Jag tror att du förlorar många 

läsare när du säger skattekilar… 

”Jo, men nu talar jag med Veckans 

Affärers läsare. Stod jag på 

torget i Norrköping skulle jag använda 

andra ord, inte för att jag 

är säker på att människor skulle 

stanna och lyssna på mig ändå.” 

Du tjänar 4,5 miljoner kronor, 

alltså skulle du få ut omkring en 

miljon kronor mer efter skatt 

med dessa sänkningar, är inte 

det besvärande? 

”Det viktigaste sättet att få 

fram nya företag är att öka tillgången 

på riskkapital. Då måste 

människor kunna bli rika på arbete 

och företagande. Hur ska det 

bli om våra unga inte känner sig 

stimulerade att ta risker och 

starta företag? Jag har svårt att se 

hur ett sådant land ska fungera. 

Deng Xiaoping, Kinas reformator, 

sa att det är ärofyllt att bli rik 

genom hårt arbete, den inställningen 

måste vi också ha.” 

Men räcker det inte med små 

steg? Ni har redan fått en åtstramning 

av a-kassan, jobbavdraget, 

halverad förmögenhetsskatt, 

så småningom sänkt 

arbetsgivaravgift på tjänsteföretag, 

måste ni ha allt på en gång? 

”Absolut inte. Jag vill betona 

Ur dagens program: 

att den nya regeringen har börjat 

väldigt bra. Sen är det ett antal 

områden som fortfarande behöver 

reformer och där har diskussionsklimatet 

redan blivit bättre. 

Jag hör till exempel Maud Olofsson 

säga att hon är medveten om 

att LAS är ett 

problem för 

små- och 

m e d e l s t or a 

företag. Det 

gör mig glad 

att höra.” 

Ändå går 

svensk ekonomiurstarkt,underminerar 

inte det din 

reformiver? 

”Det går 

väldigt bra 

på makronivå, 

ja. Det beror 

på de reformer 

som 

genomfördes 1985–1997, avregleringen 

av kapitalmarknaderna, 

skattereformen, EU-medlemskapet, 

pensionsreformen, saneringen 

av statsfinanserna. Men 

det har inte tillkommit några 

nya jobb netto sedan mitten av 

1980-talet! Därför har vi en miljon 

människor i utanförskap i 

dag jämfört med en halv miljon 

då. Så blir det när man avreglerar 

allt utom arbetsmarknaden, det 

blir jobless growth.” 

Din ordförande Michael Treschow 

skrev en kontroversiell de- 

Det är märkligt 

att facket 

får säga saker 

medan vi 

förväntas vara 

tysta 

7 steg till ett roligare jobb 

Längtar du efter ett jobb som känns roligt och som går 

hand i hand med livet i stort? Möt karriärcoachen Nina 

Jansdotter som ger dig råd och tips på hur du kan få ut 

mer av arbetslivet utan att behöva byta jobb eller bransch. 

battartikel i december, där han 

menade att svenska börsbolag 

har för låga styrelsearvoden, 

kände du till den i förväg? 

”Jag hade läst den.” 

hur reagerade du? 

”Jag delade helt uppfattningen 

att vi har 10, 

20, 30 företag 

i Sverige som 

lever i en annan 

värld än 

99 procent 

av våra medlemsföretag.Styrelsearvodena 

i dessa 

företag kan 

inte ligga till 

grund för löneutrymmet 

i en avtalsrörelse. 

Ägarna 

måste få bestämma 

över 

v i l l k o r e n , 

beroende på 

konkurrensen om de mest kvalificerade 

människorna.” 

Du instämmer alltså? 

”Jag instämmer i resonemanget, 

sedan kan jag inte bedöma 

nivåerna i enskilda företag.” 

Är inte problemet med skenande 

styrelsearvoden uppenbart i upptakten 

av en avtalsrörelse? 

”Jag ser inte det problemet, 

men visst finns det i debatten.” 

Du skyller på debatten, inte på 

Michael Treschow? 

”Jag tänker inte recensera min 

ordförande. Men debatten visar 

hur viktigt det är att stå rakryggad 

och prata om de här företagens 

speciella situation.” 

Tror du att Michael Treschow gör 

ett sämre jobb om inte Ericsson 

höjer hans arvode med 750 000? 

”Återigen, man måste titta på 

nivåerna i konkurrerande bolag. 

Inklusive private equitybolagen. 

Där är de betydligt högre men 

inte lika öppna. Börsbolagen 

måste kunna konkurrera med 

dem om de mest kvalificerade 

människorna.” 

hur orolig är du inför avtalsrörelsen, 

kraven ligger generellt runt 

löneökningar på 4 procent? 

”Till att börja med är det inte 

Svenskt Näringsliv som hanterar 

avtalsrörelsen för arbetsgivarsidan. 

Jag tycker mig se en större 

facklig aggressivitet i nivåer och 

låglönesatsningar än jag gjort 

sedan 1980-talet. Får de kraven 

genomslag kommer det i förlängningen 

att påverka sysselsättningen 

negativt. Det skulle 

vara olyckligt om vi lämnade 

1990-talets stabila reallöneökningar. 

Men frågar du mig om 

jag ser optimistiskt på utvecklingen 

på längre sikt så svarar jag 

ja. Det låter till exempel väldigt 

intressant när Mona Sahlin är 

ute och talar om företagande.” 

Tror du att du gynnade hennes 

kandidatur nu? 

”Det vet jag inte, jag vill inte 

lägga mig i socialdemokraternas 

partiledarval. Men det är klart 

att jag inte vill ge henne någon 

björnkram heller.” n 

måndag 26 mars 2007 

på Rival i Stockholm 

anmäl dig på www.4good.se 

pris 1 295:- exkl moms 

Partners Arrangör 

Lyssna även till Äntligen måndag? med managementkonsulten Torild Carlsson, Bli chef över ditt liv! med Per Naroskin – Årets talare 2003.

for mel 1 ä r t om johns t ones 

stora intresse här i livet, förutom 

kullager förstås. Skotten som 

vigt hela sitt liv åt SKF och nu 

också sitter bakom ratten la in en 

ny, högre växel efter att först ha 

skrällt till med en riktig racerrapport 

i förra veckan. 

Tom Johnstone har nu 

definitivt spelat ut hela 

sitt register. Det är svårt 

att se vad som ska kunna 

trigga aktien vidare sedan 

SKF under flera år omstrukturerat 

och skapat en mer stabil 

koncern, parerat en minidipp i 

den amerikanska ekonomin och 

bilindustrin och nu senast kryddat 

detta med höjda finansiella 

mål samt extrautdelning. 

Tom Johnstone nöjde sig inte 

med att överträffa marknadsförväntningarna 

för det gångna året 

och kvartalet i bokslutet. Han 

målade också upp ljusare utsikter 

för den enda svaga markna 

28 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se.se | 

A N A L Y S & B ö r S 

Slutrullat 

för tillfället 

börsen fick glädjefnatt när Tom 

Johnstone presenterade sin rapport 

i förra veckan. Men nu har kullagerjätten 

SKf:s aktie gjort sitt för den 

här gången. Av Per OlOf lindsten 

SÄLJ 


den, den i USA. SKF skådar redan 

en botten i den nordamerikanska 

marknadsutvecklingen. 

Det är många som både länge 

och väl gått och väntat sig att 

toppen för industrikonjunkturen 

måste vara nådd och därmed 

toppen för de stora 

verkstadsbolagens tillväxt 

och marginaler. I stället 

har konjunkturbilden 

stärkts kvartal för kvartal, 

med några få stunder 

av osäkerhet de senaste åren. 

Men om inte annat börjar nu bolagen 

säkerligen röra sig mer sidledes 

på en hög platå. 

SKF hAr överpreSterAt länge 

efter den omstrukturering och 

finslipning av koncernen som 

inleddes av förre vd:n och storstädaren 

Sune Carlsson. I två och 

ett halvt års tid har marginalmålet 

överträffats kvartal för kvartal. 

Ungefär som väntat höjs mar 

dyrA kullAger. 

Visst rullar det på bra 

för SKF, men aktien 

är dyr trots höjda 

finansiella mål. 

eriK g SvenSSon/Scanpix

henriK MonTgoMery/Scanpix 

ginalmålet från tidigare 10 procent 

till 12 procent, och dessutom 

höjs tillväxtmålet från 6 procent 

till 6–8 procent vilket bör betyda 

att bolaget räknar med att öka 

takten när det gäller förvärv. En 

tredjedel av tillväxten ska komma 

från förvärv. Med tanke på 

att SKF de senaste 14 åren haft en 

tillväxt på i snitt 5 procent och 

de senaste sju åren klarat 6 procents 

tillväxt är det ett rimligt 

mål. 

Att SKF ocKSå vågAr sig på att 

höja marginalmålet tyder på att 

vd Tom Johnstone börjar känna 

sig säker i sadeln, tillfreds med 

framtidspotentialen och att bolaget 

börjar närma sig en stabilitet 

i klass med verkstadskollegorna 

Sandvik och Atlas Copco. 

Rörelsemarginalen klättrade 

skf 

SäLj 

Fortsatt urstark, men det mesta 

är inprisat i aktiekursen och 

bolaget är inte lika stabilt och 

välpositionerat som en del 

kolleger. 

poteNtiAL 

Har sinat efter uppgången. 

Vi tror inte aktien hänger med 

index det kommande året. 

riSK 

Stor exponeringen mot den 

pressade fordonsindustrin. 

Råvaruprishöjningar och ökad 

japansk konkurrens är annat 

att se upp med. 

BoLAget i Korthet 

2006 2007p 2008p 

Oms, Mkr 53 101 56 300 58 500 

Res f skatt, Mkr 6 387 6 650 6 700 

Vinst/aktie, kr 9,50 9,80 10,00 

P/e 15 14 14 

150 

120 

SKF 

OMXS 

Vd: Tom Johnstone. 

Ordförande: Anders Scharp. 

Börsvärde: 60 mdr kr. 

90 

27 jan 5 feb 

2006 2007 

FACTSET/JCF 

facTSeT/Jcf 

också förra året – till 12,6 procent 

från 10,8 procent året innan. De 

senaste sju åren har marginalen 

legat på i snitt 9,8 procent. Efter 

de senaste årens idoga effektiviseringsarbete, 

en stor andel nya 

produkter med högre marginaler, 

försäljning eller nedläggning 

av förlustverksamheter samt 

fortsatt flytt av produktion till 

lågkostnadsländer ska marginalen 

kunna hamna kring 12 procent 

de kommande åren. 

Men att SKF inte är helt färdigstädat, 

att ledningen räknar med 

fortsatt jakt på förlustverksamheter 

och flytt till lågkostnadsländer 

innebär en risk för oförutsett 

stora engångskostnader. 

Det skiljer SKF från de extremt 

välstädade och såväl ur produktions 

som kundsynpunkt välpositionerade 

verkstadskollegerna 

Sandvik och Atlas Copco. 

SKF har inte heller samma ideala 

kundmix som de. Handikappet 

är exponeringen mot den 

svajiga bilindustrin. Automotivedivisionen 

står för en tredjedel 

av omsättningen. Problemet är 

inte bara att fordonsindustrin 

har klen tillväxt, det är också en 

bransch som prispressar sina underleverantörer 

allt hårdare. På 

en marknad med fortsatta förväntningar 

om ökade råvarupriser, 

inte minst på det för SKF så 

viktiga stålet, är det tufft att föra 

prishöjningarna vidare. 

Samtidigt kan japanska kullagerkonkurrenter 

som NTN och 

NSK bli allt tuffare motståndrae 

på marknaden i takt med den 

fortsatt fallande japanska yenen. 

SKF FYLLer 100 år nästa vecka. 

Det är en hundraåring som mår 

bättre än på mången dar. Så 

mycket festkrut i aktien finns 

däremot inte. Även om vi helt 

anammar de nya finansiella målen 

i vår värderingsmodell finns 

inte mycket kurspotential kvar. 

Visst har SKF också börjat närma 

sig Sandvik kvalitetsmässigt på 

många punkter. Men inte så pass 

mycket som en relativvärdering 

idag ger sken av där SKF handlas 

till p/e 14 och Sandvik p/e 15 på 

årets förväntade vinster. 

Vi ser inte att aktien kommer 

att hänga med index det närmaste 

året. 

Det får oss att rata aktien och 

rekommendera sälj. n 

B ö r S S N A c K 

Staten och kapitalet 

på samma telefonlinje 

Scanpix 

Scanpix 

Va d sk a in v estor göra med alla pengar? Trots köpet av 

Mölnlycke är Wallenbergs plånbok bräddfylld. Ett tänkbart 

scenario är att Investor vill köpa Anders Igels Teliasonera 

och slå samman med sin egen mobiloperatör 3. Utan 

en inköpt kundstock kommer 3 aldrig att bli lönsamt, menar 

analytikerna. Ett köp av Teliasonera skulle kosta 

omkring 300 miljarder kronor. Väl saftigt för Investors 

börs, men här kan 3:s huvudägare Hutchison Whampoa 

ställa upp som finansieringspartner. Fredrik Reinfeldt 

talade på Världsekonomiskt forum i Davos om vikten 

av att hitta en industriell logik i 

försäljningen av de statliga bolagen. 

Inspirationen till den formuleringen 

fick han i ett samtal med just Investors 

ordförande Jacob Wallenberg, som tydligt 

signalerade att Wallenberg vill göra nya 

storaffärer när tillfälle ges, gärna i en 

bransch som de ”kan” sedan tidigare. 

Nej, de t bl e v ingen fart på Ericssonaktien 

efter rapporten i förra 

veckan. Tvärtom, resultatet blev ett 

svidande kursras på 6 procent eller 26 

miljarder kronor i börsvärde. Det beror 

framför allt på att Carl-Henric Svanberg 

inte lyckades nå utfäst kassaflöde och på 

sänkt prognos för mobilsystemmarknaden. 

Faktum är att handeln i Ericsson har 

varit nervös länge. Bara de två veckorna 

före rapporten föll aktien med 8 procent. 

Osäkerheten är marknadens svar på Ericssons 

stora utmaning – att behålla en 

6,3 

mdr kr 

fick Atlas Copco 

betala för 

vägmaskinbolaget 

Dynapac. 

Ett inte helt 

oväntat förvärv 

för Atlas som 

måste sätta 

sprätt på sin 

dignande kassa 

och fylla 

upp tomrummet 

efter uthyrningsverksamheten. 

ledande position när telekom blir internet. Räkna alltså med 

fortsatt häftiga kursrörelser. 

Risk k a pi ta l bol agens och aktieaktivisternas faiblesse 

för fordonsunderleverantörer håller i sig. I måndags lade 

Christer Gardells amerikanske kollega Carl Icahn bud på 

NYSEnoterade Lear. I konkursmässiga Delphi, USA:s största 

bolag i branschen, är det full budstrid. Räkna med att blickarna 

snart också kommer att riktas mot konkurrenten Autoliv. 

Trelleborgs problemtyngda automotivedivision finns 

säkert också i flera riskkapitalisters kikare. 

Slu t l igen ä r de t bä ddat för ägarförändringar i Höganäs, 

kanske i kombination med en delikat maktkamp. 

Nyligen lämnade Magnus Lindstam styrelsen, en nära 

medarbetare till huvudägaren Ulf G Lindén som kontrollerar 

38 procent av rösterna. Det har satt i gång spekulationer om 

vad som ska hända med huvudägarens innehav. Någon 

ersättare till Lindstam är inte utsedd än. Ulf G Lindén 

själv har ersatts av dottern i styrelsen. Den givna köparen 

av stora Höganäsposter är Industrivärdens Anders 

Nyrén som på mindre än tre år köpt på sig över 

10 procent av aktierna. Det rykta också att samarbetet 

med huvudägaren inte har fungerat. Men Industrivärden 

vill ha rejält inflytande i sina kärninnehav, 

dit Höganäs numera kan räknas och lär vilja köpa mer 

aktier. 


v A A N A L Y S & B ö r S 

I senaste laget 

Det tog 15 år att få ekonomi i Sintercasts 

kompaktgrafitjärn. oturligt 

nog sammanfaller det med stora 

problem för bilindustrin. Av niklAs JOhAnssOn 

insh a l l a h, om gu d vill, hade 

metallurgiföretaget Sintercast 

ett positivt kassaflöde under 

sista kvartalet i fjol. 

Bättre sent än aldrig i så fall. 

Det krävde 15 år, åtskilliga nyemissioner, 

flera hundra miljoner 

kronor i förluster och 

stort – möjligen gudomligt 

inspirerat – tålamod från 

aktieägarna. 

Från detta kan man 

hämta ett par lärdomar: 

När förhoppningsbolag infriar 

förhoppningarna kan det ta våldsamt 

lång tid. Men, och detta är 

nog det viktigaste, att vissa förhoppningar 

infrias hindrar inte 

att många investerare som har 

köpt aktien under resans gång 

kommer att ha gjort en riktigt 

dålig affär. 

Det är NämLigeN skillnad mellan 

att nå ett positivt kassaflöde 

och att skapa de värden som ger 

investerarna rimlig avkastning 

på sina investeringar. 

Sintercast säljer ett system, 

Sintercast 2000, som hjälper gjuterier 

att framställa kompakt 

grafitjärn, ett superjärn som förenar 

de bästa egenskaperna hos 

gråjärn med de bästa egenskaperna 

hos segjärn. På senare år 

har kompaktgrafitjärn fått ett 

kommersiellt genombrott hos 

flera av världens stora gjuterier 

och deras kunder 

inom fordonsindustrin. 

Främst är det inom die 

SÄLJ 


suPerJärn. Sintercasts kompaktgrafitjärn 

är efterfrågat. 

selmotorer som kompaktgrafitjärnets 

fina utmattningshållfasthet, 

styvhet och 

draghållfasthet kommer till sin 

rätt och kan användas för att 

göra motorblock som är lättare 

eller tillåter högre prestanda. 

Mycket av äran för genombrottet 

tillfaller Sintercast, det är Sintercasts 

teknologi som har tillåtit 

gjuterierna att framställa 

kompaktgrafitjärn med långt 

större exakthet och förutsägbarhet 

än vad som tidigare var möjligt. 

Systemet känner av exakt 

hur många gram magnesium 

som behöver tillsättas i smältan 

för att slutresultatet ska bli kompaktgrafitjärn. 

trotS geNomBrottet, och 

trots att gjutgods motsvarande 

400 000 motorer i kompaktgrafitjärn 

göts med hjälp av Sintercasts 

teknologi i årstakt vid utgången 

av tredje kvartalet i fjol, har inte 

Sintercasts omsättning haft en 

riktigt lika lysande utveckling. 

Orsaken är Sintercasts intäktsmodell. 

Det som på lång sikt ska 

trygga bolagets lönsamhet är förbrukningsvaror, 

så kallade mätsonder, 

och royaltyintäkter som 

står i relation till mängden gjutet 

gods. Men hittills har själva 

systeminstallationerna vägt 

tyngre. 

Därför kommer intäkterna under 

2006 att vara ungefär lika 

stora som 2005, vilket skulle 

kunna tolkas som stagnation. 

Men det vore en feltolkning. Antalet 

systeminstallationer har 

nämligen fallit från 2005 till 

2006. Med ledning av uppgifter 

Konsultrapporten 2007 ute nu 

Vill du veta mer om Sverige bästa konsulter? 

Vem kom på elfte plats? Vem fi ck högst betyg 

på förtroende och sämst på resultat? 

Här fi nns alla betyg redovisade. 

Pris 2 985 kr exkl moms 

Beställ på mejl: annika.nyman@va.se Beställ på telefon: 08-736 57 51 

sintercAst 

SäLj 

Värderingen ser hög ut mot bakgrund 

av lönsamhetsproblemen 

inom fordonsindustrin som hotar 

att dämpa bolagets tillväxt. 

poteNtiAL 

Efter dieselmotorerna kommer 

bensinmotorerna, i ett positivt 

scenario kan kompaktgrafitjärnets 

tillväxt fortsätta många år. 

riSK 

Sintercast kommer knappast 

att göra några jättevinster 

under de närmaste två tre åren, 

risk att aktien fortsätter att 

utvecklas i sidled. 

BoLAget i Korthet 

2005 2006p 2007p 

Oms, Mkr 17 17 22 

Res e fin, Mkr -12 -9 -5 

Vinst/aktie, kr -2,20 -1,70 -0,90 

P/e e.m. e.m. e.m. 

Sintercast 

OMXS 

120 

100 

80 

Vd: Steve Dawson. 

Ordförande: Bertil Hagman. 

Börsvärde: 430 Mkr. 

Fin. nettotillgångar: 13 Mkr. 

60 

27 jan 5 feb 

2006 2007 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

20072007 

20072007 

20072007 

2007 

2007 

07 

2007 

VECKANS AFFÄRER – SVERIGES BÄSTA KONSULTER 2007 

2007 

 

2007 

2007 

2007 

2007 

2007 

2007 

2007 

Sveriges bästa 

2007 

2007 

2007 

200 

W W W . E K O N O M I N Y H E T E R N A . S E 

KONSULTER 

2007 

BÄST I SVERIGE INOM: 

AFFÄRSJURIDIK, CHEFSREKRYTERING, 

PR, MANAGEMENT, REVISION, 

REKLAM OCH IT 

200 

2007 

2007 

2007 

2007 

2007 

FACTSET/JCF 

facTSeT/Jcf 

från Sintercast sålde bolaget systeminstallationer 

för omkring 

12 miljoner kronor 2005 och för

omkring 5 miljoner under 2006. 

Omvänt steg alltså de rörliga intäkterna, 

från mätsonder och 

royalties, till ungefär 12 miljoner 

kronor 2006 från 5 miljoner kronor 

2005. 

Eftersom Sintercast inte vill 

avslöja royaltynivån eller priset 

för mätsonderna, kanske anpassas 

villkoren till varje kund, får 

vi göra en ungefärlig beräkning. 

Givet att produktionstakten låg 

på 300 000 motorekvivalenter i 

början av 2006 och på 400 000 i 

slutet av tredje kvartalet skulle 

den rörliga intäkten per 100 000 

motorekvivalenter kunna ligga 

runt 2,5–3 miljoner kronor. 

SiNtercASt påStår att alla avtal 

och överenskommelser som 

bolaget har ingått med gjuterier 

och deras slutkunder motsvarar 

en potential på fem miljoner motorekvivalenter 

per år. Det skulle 

i så fall ge intäkter på 125–150 

miljoner kronor per år, förutsatt 

att de rörliga intäkterna är linjära. 

Problemet är att man inte kan 

veta om denna potential förverkligas 

– och hur lång tid det tar. 

Från beslut till fullskalig produktion 

är ledtiden inte sällan 

6–7 år inom fordonsindustrin. 

Men låt oss som exempel säga 

att Sintercast kommer att omsät 

ta 150 miljoner 

kronor 2012, 

med ledning av 

dagens rörelsekostnader 

och 

br ut tom a r g inal 

på knappt 60 procent borde 

det kunna ge en nettovinst på 

40–50 miljoner kronor. Det kan 

jämföras med Sintercasts börsvärde 

på 430 miljoner kronor och 

innebär att aktien i detta relativt 

optimistiska scenario handlas 

till tio gånger vinsten 2012. 

Knappast någon fyndnivå i dagsläget. 

Då ska man väga in att lönsamhetsproblemen 

inom stora delar 

av världens bilindustri hotar att 

försämra Sintercasts tillväxt under 

2007, enligt bolagets egen 

prognos. 

Att SiNtercASt kommer att infria 

en del förhoppningar står 

alltmer klart, huruvida det räcker 

för att försvara dagens börsvärde 

är osäkert. Inför en befarat 

svag tillväxt under 2007 väljer vi 

tills vidare att avstå. n 

va-a n alys 

Läs VA:s snabbanalyser 

i bokslutsfloden 

på 

B ö r S K L i m A t e t 

Per olof lindsten 

Som hAr BrA på FötterNA iNNAN hAN ger Sig ut på DjupA vAtteN 

Rapportfloden mitt i syndaflod 

i de t m e di a l a f l od s y s t e m där bokslutsrapporterna 

de senaste dagarna mött klimathotet 

har två motstridiga tidsperspektiv kolliderat. 

Kvartalskapitalismens kortsiktiga nervositet i 

rapportflodens spår flyter samman med den 

allt mer påtagliga långsiktiga oron för syndafloden 

efter larmrapporten från FN:s klimatpanel. 

Årets bokslutsperiod har inte bjudit på några direkta 

överraskningar. Fortsatt obruten optimism 

från de stora verkstadsbolagen som Sandvik, Atlas 

Copco och SKF, fortsatt osäkerhet från Ericsson, 

fortsatt bra rull för lastbilsjättarna Volvo och Scania 

och fortsatt energi och råvaruprispress för 

skogsbolag som SCA och Holmen. Så här långt 

inget som rubbar vår positiva syn på börsen under 

2007. 

Några direkta överraskningar 

var det inte heller i 

rapporten som IPCC, FN:s 

klimatpanel, släppte i fredags. 

Att det inte längre är 

någon vetenskaplig tvekan 

om växthuseffektens orsak 

och verkan har de flesta av 

oss för länge sedan tagit till 

oss. 

Även på aktiemarknaden 

har många redan insett klimathotets 

risker – och möjligheter. 

Den senaste veckan 

har en rad av de tyngsta 

globala investmentbankerna 

som Lehman Brothers, 

Citigroup och UBS släppt 

omfattande rapporter på 

temat ”The business of climate 

change”. 

Analytikerna på Lehman 

Brothers i London har på 

drygt 140 sidor gått igenom 

hot och möjligheter för de 

börsnoterade bolagen 

bransch för bransch i spåren 

av de förestående klimatförändringarna. 

Banken menar att växthuseffekten 

kommer att bli 

ännu en av dessa megatrender 

som i likhet med globaliseringen 

och åldringsexplosionen 

kommer att 

förorsaka häftiga kast i till 

gångspriserna på finansmarknaderna. Citigroup, 

USA:s största bank, konstaterar att även 

om klimatförändringarna är långsiktiga erbjuds 

en rad kortsiktiga investeringsmöjligheter och 

banken pekar ut 74 bolag världen över som är särskilt 

väl positionerade att dra nytta av klimatförändringarna. 

Har de svenska mäklarfirmorna på samma sätt 

insett stundens allvar? Har Carnegie, Enskilda och 

Handelsbanken erbjudit sina kunder samma insikter? 

Förhoppningsvis. För att anamma den 

svenska regeringens korkade strategi i klimatfrågan 

att ”andra måste göra mer” kommer visa 

sig fungera dåligt politiskt. 

På aktiemarknaden kan samma huvudet i sandenstrategi 

bli förödande. n 

vA : S BäStA KöpreKommeNDAtioNer juSt Nu 

HAUSSE AnAlySDAg KurS 

Då, Kr 

KurS 

nu, Kr 

KurSuTv, 

procenT 

KurSuTv 

rel inDex 

procenT 

Getinge 5 okt 2006 135 158 17 1 

Skanska 19 okt 2006 131 153 17 6 

Sandvik 19 okt 2006 90 116 29 18 

Qmed 2 nov 2006 86 105 22 12 

Note 9 nov 2006 73,50 84 14 5 

Morphic 30 nov 2006 13,80 21,50 56 46 

Gunnebo Ind 14 dec 2006 165 204 24 17 

SSAB 18 jan 2007 150 170 13 12 

Forshem 18 jan 2007 57,50 63,50 10 9 

RNB [NY] 1 feb 2007 74,50 79,50 7 6 


vA : S BäStA SäLjreKommeNDAtioNer juSt Nu 

BAISSE AnAlySDAg KurS 

Då, Kr 

KurS 

nu, Kr 

KurSuTv, 

procenT 

KurSuTv 

rel inDex 

procenT 

Oriflame 7 sept 2006 256 286 12 -9 

KMT 12 okt 2006 138 138 0 -13 

Gunnebo 26 okt 2006 75 75,75 1 -9 

Fagerhult 16 nov 2006 147 151,50 3 -5 

Unibet 16 nov 2006 169 182,50 8 0 

Ortivus 23 nov 2006 20 15,80 -21 -30 

Electrolux 23 nov 2006 118 133 13 4 

Linkmed 7 dec 2006 70 59,25 -15 -26 

Lindex 14 dec 2006 100 95 -5 -12 

Astrazeneca 25 jan 2007 398 404 2 1 


vA:s AnAlysfAvOriter. Vi sammanställer varje vecka de köp- och säljrekommendationer 

från det senaste året som vi fortfarande tror mest 

på. Efter ett svagt och svajigt bokslut får Ericsson lämna plats för RNB 

på vår Hausselista denna vecka. 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se.se | 31


i n i f r å n i r a n

Hoten från USA och Israel blir allt starkare, och 

landets egen ledning gör inte läget mindre labilt. 

Veckans Affärer for till Iran, världens epicentrum. 

Världsekonomins 

krut 

durk 

aV jan-eric öhman foto joachim lundgren 


V a i n i f r å n i r a n 

jag h ata r mullor na . Alla i Iran gör det, 

hatar mullorna.” Han är inte speciellt 

lågmäld, han tycker väl att han befinner 

sig bland likasinnade. 

Det är mottagning i hemmet eller snarare 

residenset hos den svenske ambassadören, 

Christofer Gyllenstierna. Ambassadbyggnaden 

renoveras och förstärks 

för att klara den jordbävning som de geologer 

som tror på kalenderns regelbundenhet 

säger snart ska inträffa. Nu har 

iranska och svenska affärsmän träffats 

och förhoppningsvis är inte residenset 

buggat. 

Han som talar högt är chef för ett 

känt västeuropeiskt bolag. Affärerna 

börjar gå sämre, menar han. Amerikanska 

banker driver på de europeiska 

för att hålla inne pengar och krediter 

till Iran. Landet är på väg att helt 

isoleras. Affärer i Iran innebär alltför 

höga risker, menar bankerna. Ingen 

vet vad som händer i morgon. Ve mullorna, 

ve president Ahmadinejad! 

en president för hela folket 

Någon har liknat dagens Iran vid Italien, 

som det såg ut ekonomiskt och 

politiskt i slutet av 1940-talet och åren 

efter andra världskriget – men med 

den skillnaden att ledaren benito 

Mussolini skulle ha suttit kvar vid 

makten. Ahmadinejad är Irans Mussolini, 

en operettfigur som kunde beskrattas 

efteråt men fruktas sittande 

vid makten. 

Nu börjar kritiken nå Ahmadinejad. 

Han blev vald till president i augusti 

2005 som de fattigas kandidat. Han 

skulle se till att oljans rikedomar 

hamnade på iraniernas brödfat, landets 

ekonomi förbättras och att arbetslösheten, 

som överstiger gott och väl 

34 | VA | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se | 

20 procent, en gång för alla minskade. 

Inget har hänt. Nu, i slutet av januari, 

börjar de första kritikerna treva efter 

vilka frihetliga ramar de har för 

stunden. En tidning skriver: 

”Ni är president för hela folket i Iran. 

Uppför er då som en president!” 

En annan tidning skrev samma dag: 

”Herr president, varför pratar ni så 

ofta och så aggressivt om kärnkraften? 

Ni borde vara mindre högljudd!” 

Även ledamöter i parlamentet, majlis, 

har samlat ihop sig till en protestskrivelse 

mot den försämrade ekonomin 

och den allt högre inflationen. 

Och från enstaka mullor, de som slutligen 

styr landet, hörs uttalanden som 

inte kan tydas på annat sätt än att 

många av dem har tröttnat på Ahmadinejads 

nukleära retorik och nu ifrågasätter 

hans politiska duglighet. 

Oljeinkomsterna har bara kommit 

fåtalet till del, för större delen av befolkningen 

har det inneburit ett trist 

nollsummespel. Med alla hans uttalanden 

om kärnkraft/kärnvapen, 

oviljan att ge FN:s kärnvapeninspektörer 

tillträde i landet, Israels utraderande 

från kartan, arrangemanget av 

förintelsekonferensen och hans sökande 

efter nya vänner i Robert Muga- 

bes Zimbabwe, Kim Jongs Ils Nordkorea 

och Hugo Chavez Venezuela 

återstår till slut kanske bara en enda 

fråga för det iranska folket: När kommer 

anfallet? 

18 anläggningar under jord 

De olika scenarierna tecknas ned av 

de militärindustriella tankesmedjorna 

världen över. Hur ska Israel agera 

och vilken väg väljer landet för att 

komma ned till Iran? De kan flyga 

över Turkiet och Syrien. Turkiet kanske 

blundar medan Syrien öppnar 

sina luftvärnssystem. De kan också ta 

sig ned via Jordanien och Irak. Men då 

måste först USA informeras och ge sitt 

indirekta stöd. Det tredje alternativet 

innebär den längsta flygvägen, den 

som passerar norra Saudiarabien och 

södra Kuwait. Då kommer det israeliska 

flyget nära de saudiska flygbaserna 

och ingen vet saudiernas reaktion. 

Visst avskyr araberna iranierna lika 

trosvisst som iranierna avskyr araberna, 

men Israel…? 

Det blir heller inte lika lätt som 1981. 

Det var då Irak byggde en kärnkraftsreaktor 

med fransk hjälp. Osirak kom 

den att kallas och låg bara några mil 

utanför Bagdad. Iran som då var i krig 

ayatollorna på husgaVlarna. Oftast framträder Khomeini ensam, emellanåt med nuvarande ledaren, Khamenei. 

Under målningarna skrivs slagorden: ”Det är en helig plikt för varje ung iranier att offra sig för fosterlandet”, kan det stå. 

Uppe på hustaken syns parabolerna. De är förbjudna och kamoufleras så gott det går. Den svarta marknaden av paraboler 

rapporteras som livlig. Innanför husväggarna vet ingen vad som händer. Ayatollorna har skapat ett samhälle med ett antal 

avrättningar, ungefär 150 per år, som bara står Kina efter. Iranierna lever nära döden. På kyrkogården någon mil utanför Teheran 

finns museet som hedrar den halv miljon iranier som dog under kriget med Irak, 1980–1988. Bilder på de döda, som 

täcker väggarna, studeras noga. 

t

iran 

Bra för mödrarna, 

inte för kvinnorna 

styrelseskick: Makten kommer från Gud 

och inte folket. Högste ledare är ayatolla Khamenei. 

Han kontrollerar armén, rättsväsendet 

och de stat- 

ligamassmedierna. Expertrådet 

på 86 skriftlärde 

väljer 

högste ledaren. 

Den verkställande 

makten 

finns hos 

presidenten 

som väljs 

vart fjärde 

år. Parlamentet, 

majlis, har 

Turkiet 

Irak 

Kuwait 

Saudiarabien 

Teheran 

Esfahan 

290 ledamöter och väljs också vart fjärde år. 

Majlis övervakas av Väktarrådet som kontrollerar 

att nya lagar överens stämmer med islamisk 

lag. Väktarrådet beslutar också om vilka 

som kan kandidera till parlamentet. 

religion : Iran är shiamuslimskt och bekänner 

sig till tolvsekten, den erkänner tolv imamer. 

Den siste försvann på 800-talet och väntas 

nu återkomma som mahdi, frälsaren. 90 

procent av alla muslimer i världen är sunni (till 

exempel Irak och Saudiarabien), som bygger 

på olika tolkningar utformade i skolor eller 

lärosäten. 

Bnp: 114 miljarder dollar, 2004. Samma år låg 

Sveriges BNP på 210 miljarder dollar. BNP per 

capita var i Iran 1 600 dollar, i Sverige cirka 

24 000 dollar. 

oljan: Iran uppskattas ha 9 procent av världens 

oljetillgångar. Största exportländer är 

Kina och Japan. För gasen gäller 13 procent av 

hittills funna tillgångar. Landet är även rikt på 

mineraler, men de är i stort sett oexploaterade. 

skatter: Svårt att uppskatta men de antas 

uppgå till cirka 6 procent av BNP, i Sverige 

över 50 procent. 

läkarVård : Mycket god. Hans Roslin, professor 

vid Karolinska institutet och inriktad på 

folkhälsan, har sagt: ”Iran är bra för mödrarna, 

men kanske inte för kvinnorna.” 

folkmängd : 70 miljoner. 

huVudstad : Teheran (ca 12 miljoner). 

medelliVslängd : 71 år. 

läskunnighet: Drygt 80 procent. 

iranier i sVerige : Cirka 90 000. 

Källor: Utrikespolitiska institutet och Exportrådet. 

Turkmenistan 

Afghanistan 

Meshed 

IRAN 

Oman 


t 


”kvinnan söker skönheten, men det är bara 

ansiktet som står till buds för den iranska kvinnan. 

klädedräkten döljer ju andra delar av kroppen” 

med Irak försökte bomba anläggningen, 

men misslyckades. 

Sedan kom israelerna och de 16 planen 

flög på 2 000 meters höjd för att 

sedan störtdyka mot anläggningen. 

Bara spillror återstod. 

Iranierna har lärt av Osirak. Det duger 

inte att bygga en anläggning på en 

enda plats, det blir för sårbart. FN:s 

atomenergiorgan IAEA har räknat till 

18 fabriker spridda över landet, andra 

uppgifter säger att kärnkraftsprogrammet 

genomförs på ett sextiotal 

platser. 

Huvudanläggningarna finns i Natanz, 

utanför storstaden Isfahan och 

Arak. De ligger 10–15 meter under 

marken, täckta av jord och betong. 

Runtomkring finns antagligen den 

största koncentrationen av militära 

trupper, i dag och i världen. 

en sVensk försVarsBudget 

Det är dit Israel antas komma. Iran lär 

få svårt att freda sig. Luftvärnssystemen 

är nyinköpta från Ryssland medan 

flygplanen är gamla, de flesta från 

1970-talet, och byggda i USA. Genom 

decenniers amerikanskt embargo har 

reservdelarna fått hitta andra vägar 

än de officiella och Iran har heller inte 

lagt huvuddelen av sina oljeinkoms- 

ter på vapen. Visserligen har försvarsbudgeten 

ökat med närmare 170 procent 

under 2000-talet och uppgår i år 

till närmare 6 miljarder dollar, eller 

ungefär på den nivå som svenska försvaret 

har att röra sig med. 

Israel lär lyckas men inser samtidigt 

att anfallet inte har slagit ut Irans anläggningar, 

endast fördröjt uppbyggnaden 

med ett okänt antal år. 

Om Israel även övertalar USA att 

göra sällskap över Irans luftrum kan 

ingen överskåda konsekvenserna. Det 

skulle gå snabbare och utföras med 

större kraft, men antagligen skulle 

det vara början på det krig, den terror, 

den jihad som nu skulle omfattas av 

allom muslim, som mer obönhörligt 

än i dag skulle riktas mot västerlandet 

och den kristna världen. 

Det finns också ett scenario utan 

blodspillan: ingenting händer på flera 

år. De inblandades regeringar är försvagade. 

George W Bush har fått se demokraterna 

ta över i kongressen och 


uppkäftigt. Utanför bilden står några säkerhetsmän. De har gett upp. Shermin 

Behnam står på sig: Jag vill bli fotograferad. Det är inget som ni har att göra med. 

han har lite drygt 1,5 år kvar i Vita huset. 

Israels premiärminister Ehud 

Olmert fick retirera från Libanon och i 

Iran omfattas inte längre mullorna av 

folkets hurrarop som för 25 år sedan. 

Och president Ahmadinejad förlorar i 

trovärdighet för varje dag som går och 

kanske måste inrikta sig på att hålla 

befolkningen på bättre humör. 

Då får till slut Iran kärnvapen och 

det icke-spridningsavtal, som antogs i 

FN 1970 och som Iran har undertecknat, 

lär förlora helt i betydelse. Före 

Iran kommer Nordkorea, Indien, Pakistan 

och Israel även om det senare 

landet egentligen aldrig har tillkännagivit 

att landet förfogar över kärnvapen 

eller har gjort en endaste provsprängning. 

De har alla negligerat 

icke-spridningsavtalet. Och efter Iran 

lär antagligen Egypten och varför inte 

Saudiarabien förbereda sig? 

Ett land med kärnvapen har hittills 

aldrig blivit angripet. Det vet de irans- 

ka folket, som säkerligen kommer att 

glädjas åt den inhemska ingenjörskonsten. 

Vitt plåster är status 

Parastou Sabocktakin, 22 år, har annat 

att tänka på. Hon kommer till läkarmottagningen 

i sällskap med sin 

mamma. Nu ska det äntligen bli av. 

Parastou har tjatat på sin mamma i tre 

år. Efter operationen kommer hon att 

få bära ett vitt plåster över näsbenet. 

Plåstret ger hög status åt både Parastou 

och hennes familj. Kanske hon sedan 

väljer att som så många andra 

kvinnor att gå längre med plåstret än 

vad som har stipulerats av läkaren. 

Läkaren heter Abolfazl Zarei och har 

tidigare arbetat på ett sjukhus som 

specialist för öron, näsa och mun. Nu 

har han helt gått över till plastikkirurgi. 

”Kvinnan söker skönheten, men det 

är bara ansiktet som står till buds för 

den iranska kvinnan. Klädedräkten 

döljer ju andra delar av kroppen. Och 

de som kommer hit är mellan 18 och 

25 år.” 

Han säger själv att han utför 150 näsoperationer 

varje år. Men det finns läkare 

som gör fler, ända upp till 500 

operationer om året. Några av de mest 

efterfrågade kirurgerna kostar uppåt 

6 000 dollar för ett ingrepp. Abolfazl 

Zarei tar 1 400 dollar, men för modern, 

Fereshte Sabocktakin, görs ett undantag. 

Hon får betala 1 000 dollar eftersom 

de båda är från Azariprovinsen 

nära Turkiet. En minoritet som sägs 

klara sig bäst i landet. 

Men det duger inte att säga att iranska 

kvinnor är vackra. Då ser Abolfazl 

Zarei klentrogen ut. Idealet på fåfängans 

marknad är amerikanska eller eu- 

t 

Kvinnor kan välja 

egna vagnar i 

morgonrusningen. 

Men de behöver 

inte. Iran är 

kanske det mest 

jämlika landet i 

den här delen av 

världen. 

De jobbar, de kör 

bil, de dominerar 

på universiteten 

med sina 57–58 

procent. Det är 

de yngre och välutbildadekvinnorna 

som kanske 

kan förändra 

samhället. Men 

de får kämpa. De 

har halv arvslott, 

de måste ansöka 

om skilsmässa, 

mannen kan bara 

dra. Kvinnorna 

kan heller inget 

göra mot de tillfälliga 

äktenskap 

som mannen ingår 

över natten. 

Landet har runt 

300 000 prostituerade.

| VA | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se | 

37


familjelycka. Parastou Sabocktakin, 

22 år, har äntligen fått sin näsa opererad. 

Mamma Fereshte är mycket nöjd. 

Lilla bilden: Läkaren Abolfazl Zarei gör 

150 näsoperationer om året. 

38 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

”allt vad gud gör är fint, men ibland kan det 

bli fel och då har människorna rätt att i guds 

namn rätta till felen efter bästa förmåga” 

t 

ropeiska kvinnor. Sedan säger han något 

som borde överraska: 

”Den persiska rasen har minglat alldeles 

för mycket med araberna. Det 

har gjort att vi har förlorat en del av 

vår identitet.” 

Det är från araberna näsorna kommer, 

det förstår man. Nu måste de kavlas 

ut, bli ”very pure”, få tillbaka sitt 

ursprung, som läkaren säger. 

Dagen därpå opereras Parastou på 

Gandhisjukhuset som är ett av Teherans 

mest luxuöst inredda och där 

Abolfazl hyrt in sig. På eftermiddagen 

kan hon åka hem för vila. 

Familjen bor i ett område som heter 

Saadatabad, som har uppförts för den 

övre medelklassen. Lägenheten är på 

fyra rum med öppen planlösning. På 

kvällen kommer Sadoun, Parastous 

pappa, hem. Han är chef för ett av Teherans 

fem vattenverk. Han är strålande 

glad när han ser dottern. 

”Ni förstår, näsan var ful”, säger han 

och förklarar operationen: 

”Allt vad Gud gör är fint, men ibland 

kan det bli fel och då har människorna 

rätt att i Guds namn rätta till felen 

efter bästa förmåga. Och nu med kirurgernas 

tekniska framsteg har den 

möjligheten öppnat sig för oss.” 

75 öre litern 

Det är bara att titta på den kaotiska 

trafiken i Iran för att förstå att Iran 

bränner upp sina pengar. De som kör 

på gatorna betalar 75–80 öre för litern 

bensin. Ett körkort kostar 15 dollar 

och bilarna, de flesta från 1970-talet, 

t 

| va | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se | 39


”för sex-sju år sedan framträdde bergstopparna norr om teheran kl 

Berg och 

Bilar. I norra 

Teheran syns 

bergen. För sex– 

sju år sedan 

framträdde de 

klart. Det har 

blivit svårare nu. 

På gatorna 

stockar sig tre 

miljoner bilar. 

t 

har de flesta råd att åka i. Teheran sägs 

ha 8 miljoner invånare på nätterna 

och 12 miljoner på nätterna. Några 

mil västerut ligger ytterligare en storstad, 

Karaj, med drygt 1,5 miljoner. 

Ingen har räknat och det finns ingen 

statistik, men sannolikt finns över 3 

miljoner bilar i staden och på det 500 

000 lättare motorcyklar. Och varje dag 

utökas trafiken med närmare 1 000 bilar. 

Om folk dör? Mellan 30 000 och 

40 000 får sätta livet till på vägarna i 

Iran varje år. 

Så folk på trottoarerna håller för 

näsa och mun och tillåter sig inga djupa 

andetag. Det sticker i näsan hela tiden. 

Och kommer så att göra för långliga 

tider, det var först häromåret som 

alla nytillverkade bilar måste förses 

med en avgaskatalysator. Astma, 

hjärt- och lungsjukdomar blir allt 

vanligare. På tv syns en textremsa på 

engelska som säger att 3 700 Teheranbor 

dog av luftföroreningarna bara i 

december. Kvällen därpå rullar texten 


fram att iranska forskare förnekar att 

luften dödar, men det är begränsat till 

hjärtsjukdomar. 

För sex–sju år sedan framträdde 

bergstopparna norr om Teheran klart 

och tydligt. Nu hänger en gröngul 

smet över bergen och staden. 

I mars höjs bensinpriset med 20 procent. 

Det blir ett första steg att närma 

sig de marknadsmässiga priserna. 

Men ingen vet hur reaktionerna blir. 

Iranierna är bortskämda med billig 

bensin, billig uppvärmning och elektricitet 

i hemmen och billigt bröd på 

bordet. Det är väl det som har fått iranierna 

att stå ut med livet och mullorna. 

Så alla eldar på. På hotellet kommer 

svetten bara av att titta på tv. Det är 

säkert 27–28 grader i rummen. Vanorna 

tas med inne i bilarna där ACpanelen, 

där den finns, visar 29 och 

30 grader. Ute visar temperaturen på 

plus 3 grader. 

Landets ekonomi är vanskött och 

kan liknas vid en nationalekonomisk 

kindergarten. Det är bara Saudiarabien 

med 22 procent av de kända oljereserverna 

som har mer att exploatera 

än Iran som tros ha drygt 11 procent 

av världens framtida oljetillgångar. 

För gasen anses bara Ryssland ha större 

fält att exploatera. 

Varje dag pumpas närmare 4 miljoner 

fat olja upp ur de iranska källorna. 

Hälften säljs till marknadspris till utlandet, 

hälften föder det inhemska, 

subventionerade energibehovet. 

För att kunna raffinera oljan till 

bensin måste Iran till stora delar köpa 

den färdiga bensinen från grannländer 

som Turkmenistan och Kazakstan 

och det måste ske till ett marknadspris 

som i dag ligger på 4–5 kronor litern. 

Allt medan iranierna själva betalar 

75–80 öre litern. Irans egna 

raffinaderier är omoderna och har 

tappat i kapacitet, i dag kanske de klarar 

av att förse den iranska marknaden 

med cirka 30 procent.

art och tydligt. nu hänger en gröngul smet över bergen och staden” 

Detsamma gäller oljan. Förr om åren 

kunde landet alltid infria de kvoter 

som Opec fastställde. Vissa år kunde 

de tricksa för att ta sig över tilldelningen. 

Men nu på 2000-talet har något 

inträffat. Iran kan inte längre uppfylla 

sina kvoter. 

Det skulle kunna innebära att landet 

har drabbats av en peak oil, att tillgångarna 

och därmed inkomsterna 

helt enkelt minskar. 

Landets ekonomi är vanskött, landets 

ekonomiska handlag trotsar de 

räkenskapliga teorierna. 

den norska muthärVan 

Samtidigt kan sägas att den iranska 

oljeindustrin inte får någon chans att 

bevisa sin förmåga. Med Saudiarabiens 

teknologi skulle Iran antagligen 

kunna höja dagsproduktionen av olja 

från fyra till sex miljoner fat. Men i 

dag saknas utländskt kapital och utländsk 

kompetens, sådant som krävs 

när det blir allt svårare att betvinga de 

geologiska formationer där lagren av 

så kallade oljefällor uppträder som 

oberäkneliga amöbor. 

Det finns några utländska oljebolag 

i landet. I Persiska viken bygger nors- 

ka Statoil tre plattformar som ska ta 

upp gas ur havsbotten. 

För några år sedan var det nästan 

klart att Statoil skulle exploatera ett 

större oljefält. Men det föll på några 

nitiska revisorer som hade fördjupat 

sig i ett konsultavtal. 

Det kom att rubriceras som Norges 

största mutskandal. Dåvarande vd:n 

Olav Fjell tvingades avgå när det stod 

klart att bolaget hade betalat en i oljebranschen 

oansenlig summa på 15 

miljoner dollar för att få delta i budgivningen. 

Pengarna letade sig fram via 

London till en av Rafsanjanis söner. 

Rafsanjani är mullan som tidigare har 

varit president i landet två gånger, 

men som numera är ordförande i Rådet 

för fastställande av ändamålsändlighet. 

Det kan ses som ett slags med- 

lare mellan parlamentet och mullorna. 

Rafsanjani omnämns också i amerikanska 

tidskrifter som den första 

mullan som är dollarmiljardär. Så hur 

många finns det inom prästerskapet 

som bara är dollarmiljonärer? 

Allt som allt uppgick den iranska 

oljeexporten till 22 miljarder dollar. 

Det var 2004. Subventionerna hamnade 

på cirka 16 miljarder dollar. Sedan 

finns inte så mycket att fördela till befolkningen. 

Nu finns två skolor. Irans vice oljeminister 

Gholam-Hossein Nozari hävdar 

att landets oljeproduktion ska upp till 

sju miljoner fat om dagen runt 2014. 

Roger Stern, en auktoritet inom oljebranschen, 

säger i stället att året efter, 

2015, har Iran ingen olja att exportera. 

Hans studie, som publicerades i en tidskrift 

från amerikanska National Academy 

of Science, kom nu i januari. 

Iran är sin egen värsta fiende, menar 

han. Med landets femårsplaner, det 

statliga inflytandet över näringslivet, 

t 

Börshandeln. 

Börskurserna 

flimrar på skärmarna. 

Utanför 

glasväggarna 

följs de av några 

hundratals privata 

investerare. 

| VA | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se | 41


köp och sälj. 

Kvinnor syns överallt 

i börshuset. En 

aktiemäklare tar 

emot en köporder. 

42 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se |

”insiders finns och för dem 

väntar fängelsestraff” 

t 

rädslan för utländska investerare och 

iraniernas egen oförmåga att investera 

i oljeindustrin kan detta bara leda 

till fallande produktion. 

Det är bara att titta på Ryssland under 

1980-talet och innan muren raserades. 

Under jorden fanns rikedomarna, 

men ingen kunde ge oljan dess 

rättmätiga betydelse. 

Därför kanske det inte är så förbryllande 

att Iran vill ha kärnkraft för att 

i stället få ut mer av oljan på världsmarknaden. 

när Börsen Var en Bordell 

Inne i hallen på Teheran Stock Exchange 

står närmare 200 personer. De följer 

kursrörelserna på skärmarna, gör anteckningar 

i sina block, så mycket mer 

händer inte. En trappa upp finns ytterligare 

ett femtiotal personer, börshandelns 

privata investerare, och sitter i 

en ring runt mäklarna som arbetar 

bakom glasväggar. 

”Insiders exists”, säger Karim Karimi, 

som presenteras som Senior Expert 

och nu ska kontrollera att de nya lagarna 

följs. 

”För insiders väntar fängelsestraff”, 

fortsätter han. 

Mer behöver inte sägas för att förstå 

stundens allvar. 

Börsen fick en ny organisation i slutet 

av 2005. Börschefen och hans ledningsgrupp 

försvann när en av de 

mest inflytelserika mullorna hävdade 

att det inte var mycket som skilde 

börshandeln från ren bordellverksamhet. 

Nu stramas det åt, men en tid verkade 

det som om Teheran Stock Exchange 

helt skulle stängas. Nu sitter 

den operativa ledningen i börshuset, 

den kontrollerande organisationen 

några kvarter därifrån. 

Det måste ha varit honung som flutit 

i korridorerna under det här decenniets 

första hälft. I snitt gick aktiekurserna 

upp med 65 procent om året. 

Men i slutet av 2005 inleddes nedgången 

som innebar att börsindex föll 25 

procent. När FN-sanktionen mot Iran 

blev känd strax före jul sjönk index ytterligare 

20 procent. 

Nu säger Karim Karimi, experten, 

att det ser hoppfullt ut. Teheran ska 

inleda samarbete med de stora europeiska 

börserna, så är det sagt. Och senare 

i år, från och med årsskiftet som 

infaller i mars, bjuds utländska investerare 

in att handla på börsen, så är det 

också sagt. 

På börslistan finns 330 företag, tillsammans 

har de ett börsvärde på 

drygt 36 miljarder dollar. Det genom- 

t 

| va | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se | 43


t 

snittliga p/e-talet är 5,50, vilket skulle 

försätta de flesta aktieinvesterare i 

Sverige i stilla lycka över alla affärsmöjligheter. 

Men det bästa av allt för börshumöret 

kommer nu. Regeringen har beslutat 

att de statliga företagen – och de är 

i majoritet både på och utanför börsen 

– delvis ska privatiseras och det över 

börsen. En gräns på 80 procent av varje 

enskilt företag kan säljas ut. De resterande 

20 procent behåller staten. 

Det låter begripligt. Men i denna jätteomvandling 

av det iranska näringslivet, 

tänkt att göra de fattiga lite 

rikare, ska huvuddelen av aktierna fördelas 

på landets kooperativ, som i sin 

tur arbetar nära regeringens många 

organisationer. Där ska aktierna stanna 

i 20 år. 

”Vi vill undvika det som hände i 

Ryssland, när oligarkerna köpte aktiekuponger 

av de fattiga och sedan fick 

kontroll över bolagen”, säger Karim 

Karimi. 

20 år – resonemanget blir obegripligt. 

Men antagligen finns där som i 

allt annat inom näringslivet öppningar 

i förslaget där de mest inflytelserika 

inom kooperativen kan frigöra medel 

för andra ändamål. 

med en småfranska på huVudet 

Det är i norra Teheran som överklassens 

alla Farah Dibor kan ses. De kommer 

trippande på höga klackar och bär 

den traditionella scarfen bara halvvägs 

upp i nackhåret. Det sägs att det ska ses 

som en protest mot rådande ordning. 

Hårsvallet ligger högt. Kanske att de 

som femtiotalets västerländska kvinnor 

har tagit hjälp av en småfranska 

för att nå den rätta volymen. 

Farah Diba var den stora följetongen 

i den svenska veckopressen under flera 

årtionden. Den stiliga shahen av 

Iran hade förskjutit sin Soraya, som 

inte hade kunnat föda honom en son. 

Nu skulle väninnan till shahens dotter 

bli hans nya hustru. 

Farah Diba födde en son, han fick 

aldrig bli kung. I stället utbildade han 

sig till stridspilot i USA, där han nu 

bor kvar med egen hemsida för att elda 

på en motrevolution. Farah Diba, i dag 

69 år, flyttar mellan sina våningar i 

New York, London och Paris. Shahen 


själv fick leva till 1980, då han dog i 

landsflykt i Egypten, bara ett år efter 

mullornas revolution 1979. 

En kvinna stoppar oss i gatukorsningen. 

Folk som har slutat jobbet 

ställer sig längst fram på trottoaren, 

privatbilarna stannar till och plockar 

upp de som vill följa med. Ensamma 

kvinnor i de svarta heltäckande chadorerna 

hoppar in. Ingen tycks tveka 

att följa med männen vid rattarna. 

Kvinnan i gatukorsningen vill ge 

sig tid. Hon är inte den första som hyllar 

shahen. Livet var lättare att leva på 

hans tid. Det fanns en tro på framtiden 

och befolkningen fick det bättre 

och drogs mot västerlandet. 

Hon säger och i röstläget hörs ils- 

kan: 

”Nu är det bara förbud och förmaningar 

och folket får det sämre”, säger hon. 

Vill hon ha en ny revolution? 

”Nej, nej, vi har lidit så många gånger 

och så länge. Vi vill bli fria.” 

Det finns en längtan efter shahen el- 

”Vill hon ha en ny revolution? 

’nej, nej, vi har lidit så många gånger 

och så länge. Vi vill bli fria”’ 

ler åtminstone några, en grupp, ett 

politiskt parti eller ett studentuppror 

som kan förändra samhället, allra 

helst på fredliga villkor. Revolutioner 

har man fått nog av. Livet var friare 

under hans tid. Men det fanns ett villkor. 

Ingen fick kritisera honom eller 

hans styre. Berättelserna om tortyrens 

redskap, hållna av den hemliga 

polisen, Savak, är många. 

Shahen förhandlade till sig dåliga 

villkor med oljebolagen, han köpte 

militära vapen och vapensystem för 

miljarder som sedan fick rosta sönder 

i landets ökenområden och han sparade 

aldrig in på sina egna luxuösa 

frestelser. 

en öde moské 

Nu har mullorna haft makten i 27 år 

och de kan inte längre fånga massornas 

uppmärksamhet. På fredagsbönen 

som hålls vid Teherans universitet, 

och där de exklusiva bilarna nu 

står på rad, har kanske drygt 2 000 

personer samlats. Mullorna sitter i 

främsta ledet, sedan syns militärerna 

fylla platserna. Det kan antas att dryga 

tusentalet har beordrats att komma 

för att lyssna till böneledarens 

hatramsor mot USA och Israel. Han 

talar i nära två timmar. Emellanåt 

skanderar lyssnarna på givna signaler. 

För några år sedan byggde mullorna 

en moské i centrala Teheran med två 

minareter som syns över halva stan. 

Men efter något år flyttade fredagsbönen 

till universitetet. I den nybyggda 

moskén ekade tomheten. Nu ligger 

området som upptar flera kvarter öde 

och det finns förslag om att bygga några 

gallerior så att folket kommer närmare 

moskén. När shahen fick fly och 

Khomenei kallades in från sin landsflykt 

i Paris hurrade folket. Khomenei 

höll tal, massorna, samlade i parker 

och på torg, hurrade gång på gång. 

Blomsterförsäljarna mår Bra 

Sedan infann sig skräckväldet. En 

som numera bor i Sverige, men vill 

vara anonym på grund av repressalier 

vid besöken i hemlandet, kan berätta. 

Han flydde till Sverige 1988 när han 

blev inkallad till Iran-irakiska kriget. 

Som vänstersympatisör hade han 

tvingats ställa sig i främsta ledet i det 

krig som kan liknas vid första världskrigets 

skyttegravar i den franska sörjan. 

Över en miljon soldater på båda 

sidorna dog. 

Livet förvandlades. De bodde i ett typiskt 

medelklassområde och familjen 

umgicks med judar som bodde intill. 

Det var ingenting konstigt med det. 

Plötsligt skulle blomsterförsäljaren 

på hörnet få kontroll över kvarterets 

invånare. De som inte uppförde sig enligt 

hans kodbok söktes upp. Blomsterförsäljaren 

hade gått med i revolutionsgardet, 

den armé som arbetar 

intill den traditionella och som i dag 

har drygt en halv miljon anställda. 

Blomsterförsäljaren var också förutseende 

på ett annat sätt. Han lät sina 

två barn bli medlemmar i den då nyinrättade 

ungdomsorganisationen Bassij, 

som bland annat ska kontrollera 

att folkets moral inte har anfrätts. En 

Bassijmedlem, det finns mellan 

300 000 och 400 000, får förmåner och 

slipper delta i Konkur, högskoleprovet. 

Varje år söker sig en miljon unga till 

universiteten, ungefär 100 000 kommer 

in. För en Bassij gäller ingen kvotering, 

en Bassij kan göra karriär. 

När shahen flydde fick han sällskap 

av tiotusentals iranier som satte in 

sina förmögenheter i schweiziska 

banker och åkte till USA, Kanada och 

Europa. En uppskattad siffra är att de 

tillsammans förde över cirka 200 miljarder 

dollar. 

Nu borde klasscirkulationen vara 

t

smink i Backen. 

Oriflame har etablerat 

sig i Iran. 

Det lär bli succé. 

Den iranska kvinnan 

använder 

mer än gärna 

makeup. 

Det syns även i 

skidbacken norr 

om Teheran. Det 

tar drygt en timme 

att komma 

dit. I liftkön befinner 

sig män 

och kvinnor åtskilda. 

I backarna 

åker de gemensamt. 

Så har det 

inte alltid varit. 


45


inget slit och släng. Lämna in din trasiga kaffeapparat 

och hämta den på kvällen. Mannen i hålet. Ingången till en 

saluhall byggs ut. 

46 | VA | 6 | 8 febrUArI 2006 | www.ekonominyheterna.se |

t 

avslutad. Det är medlemmarna i Revolutionsgardet 

och Bassij, mullorna själva, 

deras barn, släktingar och vänner 

som har flyttat in de hus och våningar, 

ofta på 300–400 kvadratmeter, som 

den tidigare överklassen fick lämna. 

Det är de som befinner sig i närheten 

av de mest inflytelserika mullorna 

som tillhör Aghazadeh, de nyrika. 

det är fest i duBai 

De syns också i Dubai, det är där Teherans 

alla Farah Dibor kan handla senaste 

nytt. De kommer hit som semesterfirare, 

men framför allt som 

investerare. 

En ungefärlig uppskattning säger att 

närmare 400 000 iranier har investerat 

över 300 miljarder dollar de senaste 

åren. Det finns också hos The Dubai 

Center of Commerce över 6 000 företag 

som är iranskt registrerade och som inriktar 

sig främst på markköp, byggindustrin 

och de talrika galleriorna. 

En stor del av pengarna kommer förmodligen 

från de så kallade Bonyadkonglomeraten. 

De grundades när kriget 

mellan Iran och Irak upphörde 

1988 och syftet var att bilda företag 

vars vinster skulle hjälpa krigets offer 

och deras familjer till ett drägligt liv. 

Den största av dem, De förtrycktas 

stiftelse, har drygt 400 000 anställda 

och äger bland annat industrier och 

stora jordegendomar. 

Fram till förra året var Bonyadföretagen 

skattebefriade. Deras uppbyggnad, 

investeringar, vinster och hur 

mycket pengar som fördelas till krigets 

familjer är ogenomträngliga. Bonyad 

tillhör mullorna och ingen vet 

hur de fungerar. 

Men bland de besuttna i Teheran 

och Iran finns också basarägarna, den 

samhällsgrupp som finansierade skiftet 

från shahen till mullorna och som 

i många år blev ihågkomna med skattelättnader 

och andra förmåner. 

”Kom med, jag kan visa er mattor”, 

säger mannen när vi går trappan ned 

till basaren. 

Han följer med oss hela tiden i de kilometerlånga 

kvarteren. Folk kan gå 

vilse här inne, har vi hört. Det känns 

tryggt att ha mannen som riktmärke. 

Han pekar hela tiden uppåt. Till slut 

följer vi med honom. Mattbutiken ligger 

på tredje våningen och han rullar 

ut sina mattor. 

”1 200 euro”, säger han om en detaljrikt 

mönstrad som är på en och en 

halv meter. 

”Ni behöver inte betala nu. Ta med 

mattan till ert land och betala där- 

t 



sVenske max. 

Känns koncept 

och logga igen? 

En iranier har 

jobbat i Sverige 

några år och piratetablerat 

kedjan. 

Läs också 

Gunnar 

Lindstedts 

krönika om 

krigshotet 

i Iran på 

sidan 74. 

t 

ifrån. Ni får ett kontonummer av 

mig.” 

På väggen hänger en silkesmatta. 

”Såld”, står det på en lapp. Mannen säger 

att den är värd 30 000 euro. 

Det är svårt att förstå hur en basar 

kan göda ägarna. Varje butik är på 

fem–sex kvadratmeter och även om 

det rör sig mycket folk i de kilometerlånga 

basarkvarteren ser man få som 

handlar. I stället är det bakom butiken 

som de stora affärerna görs upp och 

optionshandeln florerar. 

Utanför Teheran har flertalet basarägare 

stora lager med främst mattor 

och guld. De förmögna köper in sig i 

lagret och hoppas på en framtida 

värdestegring. De behöver inte besöka 

lagret och kontrollera att allt finns på 

plats. Århundradens traditioner har 

sållat ut de mindre nogräknade. 

Det är väl så den sålda mattan ska 

betraktas, som en del i ett optionskontrakt. 

Andra som kan bygga upp förmögenheter 

är butiksägarna. De verkar i 

ett kvittolöst samhälle och en handtryckning 

hos den som ska inhösta 


skatteuppbörden underlättar. Egentligen 

är det bara de statligt anställda 

som betalar skatt, mellan 12 och 15 

procent. För alla andra gäller att tolka 

dagshumöret hos skatteverkets representant. 

Så de som kan intar Dubai. Där är livet 

roligare. 

det slitiga liVet 

De som blir kvar i Iran under livets 

alla dagar får kämpa. Iran har fått felaktiga 

proportioner. När mullorna 

kom till makten bodde 35 miljoner i 

landet. Under loppet av 20 år växte befolkningen 

till 70 miljoner. Preventivmedlen 

förbjöds, Iran skulle växa som 

islamisk republik. Nu är 70 procent av 

alla iranier under 30 år, 50 procent är 

under 20 år. 

Preventivmedlen har kommit tillbaka 

och befolkningen växer med litet 

drygt 1 procent om året. 

Under många år fick skolorna gå i 

tvåskift och det var hela tiden ont om 

skolböcker och lärare. Det här har lett 

till stor arbetslöshet. Officiellt befinner 

den sig på 14 procent medan bedö- 

mare i landet snarare menar att arbetslösheten 

snarare är 25 än 20 

procent. Det märks på gatorna där 

männen samlas i stora klungor, det 

märks också inne i myndigheter och 

institutioner. Där har de jobb, men de 

behövs inte. 

I förrummen till någon beslutsfattare 

kan fem–sex unga män sitta. En 

läser tidningen, de andra bara tittar 

på väggen mitt emot. Det påstås att 

det är barnen till de soldater som dog 

under Iran-irakiska kriget som nu har 

fått företräde till jobben. 

Arbetslösheten sägs också vara orsaken 

till att narkotikan, och då i form 

av opium och heroin, flödar. Enligt 

myndigheterna är 2,5 miljoner starkt 

beroende. Andra påstår 5 miljoner, det 

är mer sannolikt. 

I södra Teheran, i området kring 

Shahre-Rey, syns de knäböjande inta 

kanylerna. Annars är det svårt att få 

någon uppfattning. Men inne på en 

coffeeshop kan det ibland tyckas att 

det tar tid att få den beställda kaffekoppen. 

De som står bakom disken tittar 

långt förbi oss.

Regimkritiker, eller cynikerna, säger 

att Marx berömda slagord om opium 

för folket har i Teheran fått sin reella 

innebörd. Även om de sociala 

myndigheterna kommer ned till 

Shahre-Rey med friska sprutor är det 

alldeles för lätt att smuggla in narkotikan 

från grannländerna Afghanistan 

och Pakistan. 

Enligt nu gällande prislista kostar 

ett kilo opium cirka 5 000 kronor, 

men det är nära den pakistanska 

gränsen. I Teheran kan det köpas för 

runt 8 000 kronor och det sägs att priset 

nästan har halverats sedan 2003. I 

Stockholm har det blivit heroin för 

1 200 kronor grammet. 

Även prostitutionen lär vara utbredd. 

På shahens tid låg kabaréerna på rad i 

södra Teheran och i kvarteren intill 

fanns de så kallade Red Light-kvarteren 

med regelbundna hälsokontroller. 

Men i dag? Gatulivet har helt ebbat ut 

vid tiotiden och några parker finns 

knappt att tillgå i stan. Handeln lär 

dock pågå. Landets myndigheter har 

inte gjort någon hemlighet av att det 

finns drygt 300 000 hivsmittade. Det är 

lättare att uttala sig om alkoholen. 

Den ska handskas med försiktighet. 

Vi introduceras för en man i femtioårsåldern. 

Efter några timmar i hans 

sällskap berättar han om sonen, mycket 

tyst. 

”Han var så glad den här dagen, han 

hade klarat proven till universitetet. 

Tillsammans med några kamrater som 

också hade godkänts skulle de fira. De 

drack några drinkar, men blev tagna i 

en kontroll. De tog ut min son.” 

Straffet blev 80 rapp över ryggen, 

några riktigt hårda, andra med lättare 

hand. Men det blev inget universitet. 

Det gäller att sköta det snyggt säger 

en svensk som har varit bosatt i landet 

i drygt fem år. 

”Det är inga problem att skaffa sprit. 

Utbudet är lika stort som på Systembolaget 

och så får man det dessutom 

hemkört.” 

En whiskyflaska kostar lite drygt 

200 kronor, en vinflaska för 60-70 kronor. 

Svenska priser, men antagligen 

oåtkomligt för de flesta. 

Det är värre på en restaurang av bästa 

europeiska snitt, sitta där och bara ha 

en Fanta intill tallriken. De svenskar 

som vi träffar går sällan på restaurang. 

”Ska fan gå på krogen. Stämningen 

är alldeles för moloken”, säger en av 

dem. 

Kanske det är den bästa sammanfattningen. 

Iran är landet som har 

slutat att le och skratta. n 

Ras för svensk 

handel med Iran 

flera svenska storföretag finns 

på plats i Iran. Men de för en 

tynande tillvaro. 

BussfaBriken. 

Mikael Kyander 

från Scania 

i diskussion med 

Abdollah Akbari 

Rad, vd för 

Oghab. 

a .” 

Några minuter senare 

säger han: 

”Ser ut som en 84:a.” 

82: 

”en 

Mikael Kyander sitter i bilen och räknar. 

Han får ihop 52 Scanialastbilar, 

från Teheran till Samand, en sträcka 

på 20 mil. 

Scania fick en stor order på drygt 

2 000 lastbilar i början av 1980-talet. 

Det är de som nu syns på vägarna. 

”25 år senare – vilken kvalitet”, säger 

Kyander. 

Så jobbar han också på Scania. På 

den tiden var han nyanställd och fick 

ansvaret för att Scania klarade leveranserna 

från Södertälje till Teheran. 

Under de första åren på 1990-talet 

upphörde affärerna. Landets regim 

prioriterade andra saker och andra företag. 

Scania som alltid hade koncentrerat 

sig på Irak förlorade, Volvo som 

länge har funnits i Iran vann åtminstone 

den kampen. Nu vill Scania komma 

igen. Och gör det med bussar. 

”Vi sökte i flera år efter en lokal distributör. 

På en bussmässa hittade vi 

varandra”, säger Mikael Kyander, som 

ansvarar för bland annat marknaderna 

i Iran och Indien. 

Abdollah Akbari Rad är vd och chef 

för den nya produktionsanläggningen 

i Semnan, en stad på cirka 300 000 invånare. 

Mellanbrodern Hamid är vice 

vd medan äldste brodern Mashalla, 

som försöker få bussarna exporterade 

till grannländerna, är kvar i Teheran 

där företaget har en större verkstad för 

underhåll och eftermarknad. 

Pappan kallas Haji, är 84 år och startade 

företaget på 1950-talet när bussarnas 

stomme var av trä. Han har 

också åkt till Semnan. Bröderna behandlar 

pappan med vördnad och det 

verkar som om han själv förväntar sig 

att ge sitt samtycke innan större beslut 

tas. 

När de första kontakterna mellan 

Mikael Kyander och bröderna togs för 

fyra år sedan var Oghab, som företaget 

heter, en relativt oansenlig tillverkare 

av femtiotalet minibussar. 

Nu ser familjen sin chans. Scanias 

rykte lever fortfarande kvar i branschen 

och bland inköpande myndigheter. 

Scanias del i affären är att leve- 

t 


t 


rera motor och chassiet, eller 

underredet, till Oghab. Delarna kommer 

från Scanias tillverkning i Brasilien. 

Bröderna ansvarar för karosserna, 

som svetsas ihop i Samand. Scania 

hjälper också till med produktionslogistik 

och affärskunskap. 

”Men vi har inte gått in i något slags 

delägarskap. Vi tar betalt för det som 

vi levererar till Oghab”, säger Mikael 

Kyander. 

Det är en ytterst modern fabrik som 

bröderna kan visa upp. Den lär knappast 

ligga efter de modernare i Europa, 

sett till bekvämlighet och arbetsmiljö. 

Avgaserna går direkt ned i behållare 

i marken. Bröderna har investerat 

40 miljoner euro och ska snart gå över 

till tvåskift. Just nu har Oghab över 

500 anställda. 

”Marknaden har lättat sedan 2003. 

Myndigheterna vill förnya bussparken 

för att kunna förbättra luften inne 

i städerna”, säger Mikael Kyander. 

Nu har Oghab över 500 bussar i 

orderböckerna. Fabriken har före tvåskiftet 

kapacitet att tillverka två bussar 

om dagen. De säljs sedan vidare för 

cirka 1,2 miljoner kronor. 

”I Europa skulle du behöva ta bort 


i orderBoken. 

Oghab som samarbetar 

med Scania 

har beställningar 

på 500 

bussar. 

full koll. 16 

kameror finns 

inne i fabriken. 

Hamid Akbari 

Rad vet vad som 

händer där nere.

”ibland kommer olika slags dekret från någon myndighet. 

ofta är de ogenomtänkta och dras också snart tillbaka” 

ettan och sätta dit en tvåa i stället”, 

säger Kyander. 

Scanias lastbilar får vänta. Det verkar 

inte som om det affärsmässiga klimatet 

riktigt har infunnit sig i landet. 

Så kan också den svensk-iranska 

handeln utläsas. Åren 2003 och 2004 

exporterade svenska företag för cirka 

7 miljarder kronor till Iran. Volvos lastbilar 

tillverkas av en av de största fordonstillverkarna, 

Saipa. Volvo skickar 

delar som Saipa sedan sätter samman. 

Volvo har funnits i Iran sedan 1934 

och har hittills levererat 60 000 lastbilar. 

Siemens i Finspång har fått en stororder 

på sina turbiner för kraftverken. 

Verkstadsprodukter dominerar. Men 

från de flesta företag råder i stort sett 

tystnad. Affärer i och med Iran ger 

inga pluspoäng på mer traditionella 

marknader. 

Under de här toppåren importerade 

Sverige, främst råolja, för cirka 5 miljarder 

kronor. 

Siffrorna för första kvartalet 2006, 

de färskaste, talar ett annat språk. Sveriges 

export har fallit till 880 miljoner 

kronor. Importen från Iran stannar 

vid 21 miljoner kronor. 

Det är inte lätt att göra affärer i Iran. 

Solveig vallentin är personalchef på 

Ericsson som har en egen kontorsbyggnad 

vid Africa Boulevard. När hon 

kom till landet i juni 2004 fanns 35 anställda, 

nu är det 260. Ericsson bygger 

ut näten främst i de södra delarna. Nokia/Siemens 

finns också i landet. 

Men Solveig Vallentin vill inte berätta 

om sin eller företagets verksamhet 

i landet. Bara ett förfluget ord kan 

förstöra år av arbete. Hon bjuder på 

kaffe och säger att hon har arbetat i 

Dallas och Washington, i Chile och 

Tjeckien. Om Iran liknar något land 

är det Tjeckien efter kommunisternas 

fall. 

Hon säger också att det är status för 

iranierna att arbeta i ett utländskt företag, 

allra mest statusfyllt är att ha en 

utlänning till chef. Så mycket mer blir 

inte sagt. 

Hon tror att hon arbetar året ut i landet, 

därefter vill hon hem. 

En som har varit än längre i landet 

är Thomas Larsson, vd för SKF:s verksamhet 

sedan sex år tillbaka. Han predikar 

för iranierna att de ska se till 

kvalitet i stället för pris. Och vad som 

då blir billigast sett över produktens 

livscykel. 

Vi hör honom på en konferens där 

iranska affärsmän deltar. De protesterar. 

En av dem säger att det är hög kvalitet 

på de iranska produkterna. Titta 

bara på den nya bilen Samand, som nu 

ska ut på export. Den kan gott och väl 

jämföras med Volvo och Mercedes. 

Thomas Larsson får ta ett varv till med 

sina argument. 

SKF omsätter mellan 50 och 100 miljoner 

kronor i Iran. Mer precis än så 

vill Thomas Larsson inte vara. Den inhemska 

konkurrensen är hård. Men 

han tycker att det går hyfsat bra att 

jobba i landet. 

”Ibland kommer olika slags dekret 

från någon myndighet. Ofta är de ogenomtänkta 

och dras också snart tillbaka. 

Men en liten del av dekretets 

nya innehåll finns alltid kvar.” 

Svenskarna finns kvar, i väntan på 

ett öppnare samhälle. n 

på ett hustak. 

Solveig Vallentin 

är personalchef 

för Ericsson i Iran 

med 260 anställda. 

Hon stannar 

året ut. 

iranmingel. Henrik 

Storm Dyrssen, en 

av elva svenska studenter 

blir nyhetsinslag 

i tv. 

studentmässa 

blev tv-nyhet 

om elva s t u denter från Handelshögskolan, KTH 

och Försvarshögskolan beslutar sig för att genomföra 

ett projekt där syftet är att bygga en bro mellan 

svenska och utländska företag – är det då säkert att 

projektet blir ett nyhetsinslag i tv? 

Jovisst, om projektet utförs i Iran. Där läste kvällens 

nyhetsankare upp nyheten att Sverige och Iran ska utöka 

sitt ekonomiska samarbete. 

Det var väl mest tänkt att visa iranska folket hur eftertraktat 

landet är utomlands. Men det gav en lite högtidlig 

inramning till konferensen dagen därpå som arrangerades 

av studenterna. 

Till stora delar har studenterna planerat och genomfört 

projektet på fritiden. De har gått med håven. De 

största finansiärerna är KTH och Oriflame. En resebyrå 

gav bort flygbiljetterna. 

”Iran har stor potential i framtiden. Men det tar tid att 

lära sig det iranska sättet att göra affärer. Det kan liknas 

vid en persisk matta med många symboler och detaljer. 

Ett av projektets syften var att påskynda utvecklingen 

mellan Iran och Sverige.” 

Det säger projektledaren babak asadi som har irans- 

ka rötter och kan språket, farsi. 

Över 200 kom till konferensen. Glasförsäljare, filmproducenter, 

hågade köpare av Ericssonväxlare, konsulter 

beredda att hjälpa svenska företag i landet – det flesta 

branscher fanns representerade. 

Den 28 mars blir det en Irandag på Handelshögskolan. 

För andra studenter och för företag med lust att inleda 

affärer i landet. n 


51


p r o f i l 

arbetarGrabben som blev 

Guld 

bolidens 

Det här är börs-vd:n som på kort tid har gjort många 

aktieägare rika. Men det krävdes två erbjudanden för 

att han skulle ta jobbet och bli Bolidens guldmakare. 

Och en övertalning av 26 banker. ”Jag var nära att 

ge upp”, säger Jan Johansson i dag. 

av christer berglund foto micke lundström 

makare 

De h a de t r ä f fat s va rj e m å na d i Helsingfors i 

över ett halvår. I oktober 2003 såg det ändå ut att 

vara kört. 

”Det är en absolut förutsättning att ni tar 49 procent 

av bolaget. Jag kan inte starta dag ett med en balansräkning 

som gör det omöjligt att driva verksamheten”, sa 

Jan Johansson, Bolidens vd. 

Vice vd:n i Outokumpu, risto virrankoski, och områdeschefen 

Tom Niemi kunde bara konstatera faktum. Outokumpu 

ville inte ta mer än 30 procent av det nya 

Boliden betalt i aktier. Resten skulle vara cash. Så långt 

kunde Outokumpu sträcka sig för att släppa sina gruvor 

och smältverk. 

Under 70 års tid hade det förts diskussioner mellan 

bolagen. Under de senaste decennierna alltmer ihärdiga 

försök att slå ihop bolagen. Det stupade alltid på prestigefrågan 

om vem som skulle bli chef. 

Det hade de i alla fall kommit runt. Risto Virrankoski 

träffade styrelsen i Outokumpu och förklarade: 

”Det är en mission impossible. Ni måste acceptera den 

här lösningen. Det är enda chansen.” 

På nästa möte fick Jan Johansson beskedet att saken var t


t 

V A p r o f i l 

”vi måste hitta kompromisser för att klara våra behov. 

vi kan inte samtidigt avstå från kärnkraften, klara kyotoavtalet 

och växthuseffekten och bli av med kol och olja” 

klar. Den 30 december 2003 undertecknade 

parterna avtalet. 

Resten är en känd och återkommande historia 

på affärstidningarnas börssidor. Vinstrekord 

på vinstrekord för Boliden och ett säkert 

kort bland börsanalytikerna. Hela tiden 

med stigande metallpriser som grund förstås. 

Men bakom metallpriserna det nya Bolidens 

struktur som nyckeln till framgången. 

Försöker man isolera de två faktorerna från 

varandra så svarar Jan Johansson mycket enkelt, 

som den jordnära grabb han är. 

”Vi hade varit hälften så stora utan affären 

med Outukumpu.” 

Han hade varit i Aitik utanför Gällivare i 

torr 25-gradig kyla i slutet på januari, för det 

årligen återkommande mötet med 120 av de 

högsta cheferna i Boliden. Fortfarande återstår 

det ett års miljöprövningar innan femmiljarderssatsningen 

på kopparhaltig malm 

blir av i Aitik. 

Jan Johansson tyckte att jag borde vänta 

med en intervju tills kvartalsrapporten var 

ute. Men jag kunde konstatera att Johansson 

MeDArbetAre 

Jan Johansson är 

lagspelaren som inte 

gärna framhåller någon 

av sina anställda. 

Men mesta kontakten 

har han med tom 

niemi, ansvarig för 

affärsutveckling, och 

affärsområdescheferna, 

Jan moström, 

svante nilsson och 

ulf söderström. 

energifrågor 

i sitt engagemang för 

energifrågorna är 

sverker martin-lööf 

en viktig person som 

tillsammans med Jan 

Johansson har uppvaktat 

regeringen. av 

betydelse är också 

magnus Hall, Holmen, 

Jan svärd, eka 

Chemicals och kenneth 

eriksson, SCa. 

Kenneth eriksson är 

dessutom engagerad 

i Timrå Hockey och 

det blir mycket hockeysnack 

när de träffas. 

tennis 

Som styrelseledamot 

i Svenska tennisförbundet 

har Johansson 

en hel del att 

göra med Jan Carlzon 

och stefan dahl- 


själv var värd ett kapitel, ännu inte riktigt 

upptäckt. 

Gång på gång hade han sedan tillträdet 

som vd 2001 påpekat bristen på förståelse för 

bolagets egentliga värde hos marknaden. 

Och fortfarande i dag ser han åtgärder där Boliden 

kan tydliggöra sig mycket bättre för 

omvärlden. 

Vi sitter mitt i Stockholm. Det gamla 

Boliden med bas i Rönnskär utanför 

Skellefteå har aldrig haft sitt huvudkontor 

där. Fram till 2001 hade inte 

Jan Johansson ägnat mycket tankar åt Skellefteå 

heller. 

Men han har bott i Timrå större delen av 

uppväxten, och det är lätt att konstatera att 

han hamnat i ett dilemma när det gäller 

hockeyn. Ledande personer i Timrå IK har 

till och med ringt och tryckt på om sponsringen 

till Skellefteå AIK. 

Han var själv pojklagsspelare i Timrå men 

det har inte gått att undvika lojaliteten mot 

Skellefteå som sponsor. Alltså lider han i de 

jan johanssons nätverk 

Sverker Martin-Lööf 

SCanpix 

Jan Carlzon 

SCanpix 

bo, nyligen utsedd till 

vd i Öresund. 

sAMtAlspArtner 

Jan Johansson har 

haft täta kontakter 

med maud olofsson, 

både före och efter 

valet. Carl bennet, 

anders sundström 

och Peter nygårds, 

numera på Swedbank, 

är järngänget 

på de årliga ripjakterna 

och i många andra 

sammanhang. anders 

ullberg är Bolidensstyrelseordförande. 

mats 

andersson på 4:e AP- 

Fonden var inhyrd in- 

formationschef när 

Johansson började 

som vd i Boliden och 

de har fortsatt sina 

kontakter sedan dess. 

kerstin Frenning på 

Telia jobbade för 

Johansson på Vattenfall 

och de har fortfarande 

kontakt med 

varandra. Likaså 

indra Åsander på 

Telia. Johansson diskuterar 

också med 

förre vd:n på Vattenfall, 

Carl-erik nyqvist 

som numera är ordförande 

i Ångpanneföreningen.Managementkonsulten 

mats 

ringesten lärde han 

känna på Shell. bertil 

tiusanen var finansdirektör 

på Vattenfall 

och ingår sedan dess 

i kretsen runt Johansson. 

Han är numera 

GD i Norge. 

Indra Åsander 

inbördes mötena i elitserien i hockey. 

Jan Johansson hade lärt känna anders 

sundström innan denne blev näringsminister. 

Johansson då hos Shell och styrelseordförande 

bland annat i Polarolja i Piteå. I mars 

2001 var han för första gången bjuden till rip- 

jakten i fjällen bortom Arjeplog, mot norska 

gränsen. 

Det var Sundström, carl bennet och Peter 

nygårds, tidigare statssekreterare hos Sundström. 

Och så var det Per-Åke hedblom, den 

lokale guiden som jobbat på Pitedalens Sparbank, 

och Jan Johansson. 

Scenariot: En liten stuga bortom civilisationen, 

fem mil på skoter innan de kom fram. 

Där satt de i det tidiga kvällsmörkret och eldade 

efter dagens ansträngningar som mest 

var ett styrkeprov och mindre ett skytte. 

Sundström och Bennet diskuterade planerna 

på att rädda Boliden från konkurs med bas 

på Torontobörsen. Alla i stugan var speedade 

på örtté och smältvatten och överens om att 

behålla viktig basindustri i Sverige. 

”Det är lånen”, sa Sundström. 

”Vi måste få bankerna med oss. En efter 

en”, sa Bennet. 

Arbetargrabben Jan Johansson höll en låg 

profil. Men uppväxt vid de två stora massafabrikerna 

kring Sundsvall var hans hjärta 

solklart i lojalitet med den svenska basindustrin. 

I juni 2001 var Bennets och Sundströms 

räddningsprojekt på banan. 

”När Carl gör något så går det undan”, konstaterade 

Jan Johansson efteråt. 

Johansson blev själv tillfrågad om att bli vd 

i juni 2001. Men han hade ännu inte tagit upp 

saken med sin nya arbetsgivare sedan fyra 

månader, Telia. Inte heller hade han sagt 

något till familjen. 

Han var på väg till Toronto för att träffa 

kanadensiska styrelserepresentanter. I 

Köpenhamn hade han ett meddelande från 

Bolidens informationschef på mobilen när 

han skulle byta plan. 

”Vi går ut med en pressrelease om att du är 

ny vd”, sa han. 

Johansson ringde tillbaka och försökte 

stoppa budskapet. 

”Vi har redan skickat ut den”, sa informationschefen. 

Det blev upprörda möten med ledningen på 

Telia när han var hemma igen. marianne 

nivert hade handplockat honom till Telia 

som chef för näten. Men Johansson kunde 

inte tacka nej till erbjudandet. Det var inte 

bara ett snäpp uppåt i karriären.

”Jag fick chansen att jobba för svensk basindustri”, 

säger han vid vårt möte. 

Han har kunnat surfa på högkonjunkturen 

i det sammanslagna Boliden 

och Outokumpu. Nu är det framtiden 

som gäller. Och kopparpriserna 

kommer knappast att fortsätta att stiga. Där- 

emot zinkpriserna med bristen på tillgång 

och Bolidens mycket goda utsikter för de nya 

gruvhålen i Garpenberg. 

”Garpenberg är värd en egen historia. En 

gruva sedan mitten på 1100-talet. Förmodligen 

världens äldsta. Men den gick så dåligt 

och malmhalten blev sämre och sämre. Och 

så har vi nu på några år börjat brytningen 

både i Lappberget och Kvarnberget med lysande 

resultat”, säger Johansson. 

Han är alldeles till sig över de nya prospekteringsmöjligheter 

som tekniken erbjuder. 

Alltså att kunna bedöma malmhalt ned på en 

kilometers djup mot tidigare 200 meter. 

”Vi har ett läge som bådar gott, en ny prospekteringschef 

och vi håller på att anställa 

tjugo nya geologer. Vi ser oss om efter möjligheter 

också utanför Sverige och Europa”, säger 

han. 

Efter affären med Outokumpu stod ryska 

Norilsk på tur. Men Putinregimens nationalistiska 

politik har satt stopp för den affären. 

Inte Boliden självt men deras partner drog 

sig ur affären efter Putins hantering av de 

ryska oligarkerna. 

Däremot har Jan Johansson gott hopp om 

en prospektering i Rysslands randstater i 

dagsläget. Afrika är också intressant men 

svårt politiskt. På lång sikt syns Boliden fortsätta 

att vara en nettoköpare av koppar, inbegripet 

exploateringen av malmen i Aitik. Och 

sedan påverkas bolaget av elfrågan förstås. 

Jan Johansson hade börjat på Vattenfall som 

säljchef när avregleringen av elmarknaden 

infördes den första januari 1996. I dag sitter 

han som ordförande i basindustrins sammanslutning 

Bas-El, besviken över utvecklingen 

efter avregleringen. En situation som 

han själv var med och skapade. 

”Vi såg inte det då. Vi trodde att priserna 

skulle sjunka och sparade ett par miljarder i 

Vattenfall. Sedan kom torråren och oligopolsituationen. 

Som storkonsument av el är det 

bekymmersamt”, säger han. 

Han satte sitt hopp till ökad konkurrens 

med elkabeln från Ryssland över Finska viken 

för ett par år sedan. Men finska regeringen 

stoppade planerna. 

Inom Bas-El har man försökt att få till stånd 

ett långsiktigt avtal med Vattenfall. Hittills 

utan resultat. Vattenfalls vd Lars G Josefsson 

har i vart fall inte velat prestera någon offert 

så här långt. 

Jan Johansson, klart berörd av skandalen 

kring Forsmark, tycker ändå att kärnkraften 

är viktig. 

JAn JoHAnsson 

föDD : 1954 i Kvissleby 

utanför Sundsvall. 

bostAD : Villa i Stockholm. 

fAMilJ : Gift, två döttrar. 

UtbilDning : Jur. kand. 

KArriär : Tingstjänstgöring Lycksele, 

Sunne, Stockholm, Advokatbyrån Eckerviks, 

Svenska och Internationella Shell, Vattenfall, 

Telia och Boliden. 

styrelseUppDrAg : Tennisförbundet, 

Svemin, Basel (ordf), Eurometaux (ordf). 

fritiD : Segling, bilar, mat, jakt, tennis. 

på nAttDUKsborDet: Bil- och seglingstidningar 

samt ”Madame Terror” av Jan Guillou. 

”Vi måste hitta kompromisser för att klara 

våra behov. Vi kan inte samtidigt avstå från 

kärnkraften, klara Kyotoavtalet och växthuseffekten 

och bli av med kol och olja. Rätt 

skött är kärnkraften säker. Och samtidigt är 

det viktigt att satsa mer på förnybar energi”, 

säger han. 

Bara för att konstatera att de två stora växande 

industriländerna, Kina och Indien, har 

ett inslag av kärnkraft i sin utveckling. Och 

potentialen i efterfrågan av metaller är 

enorm. Kina i dag med en förbrukning av 2,5 

kilo koppar per person och år, Indien 0,2 kilo. 

Jämfört med västvärldens 9–10 kilo. 

Jan Johansson bodde intill Svartviks- 

fabriken utanför Sundsvall som barn. 

Pappan försvann och han har aldrig 

träffat honom. Mamman gifte om sig 

med en finne och fick fyra barn till. Hon var 

själv ett av tolv barn och morfadern kom att 

bli en viktig fadersfigur för Johansson. 

Morfadern jobbade på Svartviksfabriken. 

Styvpappan på Wifsta varv och det var där 

t 


55

t 

V A p r o f i l 

Jan Johansson började tjäna pengar sedan 

familjen bosatt sig i Timrå. 

Han kan knappt hålla reda på alla sina kusiner 

och besöker sällan hemtrakterna. Han 

skulle önska att han kunde se en del av Timrås 

hemmamatcher i elitserien. Men han är 

ändå en svikare som representant för Skellefteås 

huvudsponsor. 

Många såg honom som en svikare redan 

när han började läsa juridik i Uppsala. 

”Du måste ju börja jobba och tjäna pengar 

sa de till mig”, förklarar han. 

Hela släkten på mammans sida jobbade i 

fabriker inom basindustrin kring Sundsvall. 

Vi konstaterar våra likheter i uppväxten. Jag 

uppväxt vid foten av Modos fabrik i Husum, 

numera M-Reals fabrik. Och SCA nu med en 

vd från Husum har sålt Wifsta varvsfabriken 

som ska läggas ned. Flera av Johanssons släktingar 

jobbar fortfarande där. 

Jan Johansson var osäker men ville plugga 

vidare efter gymnasiet. Han hade idéer om 

att bli veterinär och rejält bryta med industrisamhället. 

Men han visade sig vara allergisk 

mot hästar och kor. 

Sedan insåg han att juridiken var det lätt 

att komma in på med de betyg han hade. Då 

hade han gett upp sin idrottskarriär också. 

Han var en framgångsrik spjutkastare efter 

de tidiga hockeyåren i Timrå. Föräldrarna 

hade inte råd med hockeyutrustningen och 

han fortsatte med spjut. 

Arton år gammal hade han tagit körkort 

och köpt en begagnad Amazon. Vild av entusiasm 

testade han sin rallyförmåga på grusvägar 

norr om Sundsvall. Och kraschade. 

Efter det var inte kastarmen något att satsa 

på inför OS i Montreal 1976. Den möjligheten 

hade han drömt om. Fast det enda stora mästerskap 

han deltagit i var ett fiasko egentligen. 

Det var skol-SM i Uppsala och Johansson 

hade inte koll på den nya gummiasfalten där. 

Han halkade i dåliga skor och kom femma. 

”Jag skulle ha vunnit egentligen. En vecka 

innan kastade jag mycket längre än segraren”, 

säger han. 

Bilintresset har han ändå behållit genom 

åren trots kraschen med Amazonen. När han 

åkte hem på helgerna från universitetet i 

Uppsala så körde han raggarbilarna på cruising 

runt Sundsvall. 

Jan Johansson beskrivs av Carl Bennet 

som en god lagspelare när jag frågar 

honom. En rätt så anonym kille. Men 

han framhåller omgående att han fixade 

förhandlingarna med bankerna när han 

kom till Boliden. 

”Det var den absolut 

tuffaste uppgiften. 

Totalt 26 banker 

som var tvungna att 

skriva på omvandlingen 

av lånen mot 

aktier. Jag åkte världen 

runt. Till slut 

var det en bank som 

vägrade skriva på, en 

Bundesbank i Tyskland. 

Jag tänkte att 

nu ger jag upp. Nu 

får någon annan ta 

över”, säger han. 

Men den tyska 

banken vek sig till 

slut. Inget som någon 

haft att ångra 

sedan dess. Outokumpu 

har inte heller 

haft anledning 

att ångra sin affär 

med Boliden trots att 

de gick ur innan 

haussen på börsen. 

Både genom vice 

ordföranden i Boliden, 

Carl Bennet, 

och i intervjuer i tidningarna 

kan Jan 

Johansson framstå 

som hjälte i förhandlingarna 

med Outokumpu, 

men det 

finns en annan sida av saken. Den finska. 

Båda bolagen var pressade. Boliden med sin 

dåliga balansräkning efter att precis ha fått 

näsan över vattnet. Outokumpu med en strategi 

att gå över till förädling och satsa på rostfritt 

stål. 

De satt i de synnerligen hemliga förhandlingarna 

och blev ändå förbannade på varandra 

när det gällde värderingen av Bolidens 

kopparrörstillverkning. Johansson tackade 

för kaffet och åkte hem. 

Nu efteråt säger Bolidens vice vd, Tom Niemi, 

att de var tvungna att komma till en uppgörelse. 

Han var på andra sidan då, ansvarig 

för försäljningen av gruvor och smältverk. 

”De hade bestämt att det skulle slängas ut 

ur bolaget för att satsa på rostfritt stål. Vi var 

tvungna att hitta en lösning på det. Jag hade 

varit med om förhandlingar med två vd:ar på 

Boliden tidigare. Men nu var det ett annat 

läge”, säger Tom Niemi. 

Jan Johansson är på väg till Garpenberg när 

jag ska stämma av en del uppgifter med honom. 

Och jag vet inte om det är det här bilintresset 

som fortfarande gör oss främmande 

för varandra. Han har numera två mustanger, 

en cab och en hard top. 

Jag kan tugget och hävdar att det ska vara 

hard top. Han vet säkert bättre och hävdar att 

caben från 1966 är alldeles speciell. 

När jag sedan vill veta vad han har för läsning 

på nattduksbordet så svarar han: 

”Kan man säga att det är bil- och båt- 

tidningar?” 

Men det är inte det som dröjer sig kvar i 

mitt huvud. Det är att han plötsligt berättar 

att han blev erbjuden jobbet som vd för Boliden 

två år innan Anders Sundström och Carl 

Bennet ville ha honom. 

”Det var en headhunter som ringde när jag 

var på Vattenfall. Jag tackade nej. Det har jag 

nog aldrig berättat för någon.” n 

”Jag åkte världen runt. till slut var det en bank som vägrade 

skriva på, en bundesbank i tyskland. Jag tänkte att nu ger 

jag upp. nu får någon annan ta över” 


57

Ledare med 

olika kulturella 

bakgrunder är 

bra för affärerna. 

Det börjar man 

inse också 

i Sverige. 

Av JonAs MAlMborg 

illustrAtion kenneth Andersson 

Mångfald 

på väg in i 

styrelserummen 

Ibl a nd ä r de t l ät t att tro att 

de flesta svenska företagsledare 

är stöpta i en och samma 

form. Män med examen från 

Handels eller KTH, inte sällan 

utrustade med en reservofficersutbildning, 

som seglar och 

spelar golf på fritiden. De som 

inte passar in i ramen göre sig 

icke besvär. 

Men i en värld där de geografiska 

avstånden krymper och 

den nationella hemmamarknaden 

blir alltmer svårdefinierad 

kan homogeniteten i företagsledningen 

bli problematisk. 

Lägg därtILL att Sverige är 

bland de sämsta i västvärlden på 

att ta till vara och sysselsätta 

akademiker med utländsk bakgrund. 

Välutbildade invandrare 

att:ENtION MANAGEMENT & KARRIÄR 

t 


t 

V a att:ENtION MANAGEMENT & K ARRIÄR 

väljer att flytta utomlands och utländska 

gästforskare och studenter stannar inte kvar 

efter avslutad examen. 

Detta är bakgrunden till att den ideella föreningen 

Internationell Kompetens grundades av 

psykologen Mikael Sarnelid och Rodrigo Garay, 

vd för Världsinfektionsfonden. Under hösten 

och vintern anordnar föreningen ett managementprogram 

tillsammans med det Investorägda 

kompetensutvecklingsföretaget Novare. 

”Erfarenheter från flera bolag visar att 

mångfald är bra för affärerna. Men många 

svenska företag upplever att det är svårt att 

hitta folk med utländsk bakgrund vid rekrytering 

till chefspositioner”, säger Helena 

Anderberg på Novare. 

De 17 deltagarna har alla en 

chefsbefattning och befinner 

sig mitt uppe i karriären. 

På schemat står bland 

annat ledarskapsutveckling, 

problemlösning och 

flera gästföreläsningar 

med företagsledare. Programmet 

avslutas med 

17 chEfEr 

på rätt kurs. 

Hos Helena Anderberg, 

Novare. 

”vi måste stoppa flykten” 

t V å k u r s d E L t a g a r E s O m V I L L s E f L E r I N V a N d r a r E g ö r a k a r r I ä r 

eduardo ibacache 

Vd och grundare 

Densitet 

”Det är ett reellt problem 

att Sverige förlorar 

viktig kompetens 

när de utländska studenterna 

vid tekniska 

magisterutbildningar i 

hög grad försvinner utomlands. Som svensk med 

utländsk bakgrund vill jag samtidigt visa unga 

invandrare att det går att skaffa sig en akademisk 

utbildning och göra karriär i näringslivet.” 

att deltagarna får i uppgift att lösa en konkret 

utmaning i ett bolag. 

VIssa dELtagarE kommer från stora bolag 

som SEB, Svenska Spel och Telia. Andra är entreprenörer 

med egna företag. Samtliga har 

varsin mentor med en hög befattning i näringslivet. 

”Vi tycker att det är viktigt att lyfta fram 

mångfaldsfrågan i näringslivet. Samtidigt 

finns det rent affärsmässiga syften för Novare. 

Vi vill nå ut till en ny målgrupp och vi vill 

Mizanur khan 

Distrikschef SEB 

”Jag kan konstatera att 

vikten av mångfald 

bara berikar företaget i 

den globaliserade värld 

vi lever i dag. Jag tycker 

att mångfald ger nya 

affärsmöjligheter genom 

nya perspektiv och tankesätt. Som ledare är 

det en självklarhet att hitta och tillvarata rätt 

kompetens inom en icke-homogen grupp för att 

lyckas.” 

bygga nätverk kring företaget”, säger Helena 

Anderberg. 

Det övergripande syftet med programmet 

är att ta till vara på internationell kompetens 

och föra fram företagsledare med annan bakgrund 

än den traditionellt etniskt svenska. 

Men Helena Anderberg är noga med att 

framhålla att managementprogrammet inte 

är ett invandrarprogram. Nej, syftet är snarare 

att visa hur olika bakgrunder kan berika 

nätverk och företag. n 

’’kaizen’’ 

Nya avensis d-4d 180 clean Power. förmånsvärde från 1.863 kr/månad, full leasing från 2.380 kr/mån* 

det är ingen nyhet att toyota har avancerade dieselmotorer. men nu, när vi introducerar en ny 

generation dieslar, har vi inte bara tagit ett, utan flera steg vidare. vi kallar det för kaizen – att 

ständigt göra saker och ting bättre. resultatet är en motor med inte mindre än sex olika spjutspetsteknologier. 

d-4d 180 clean Power är klassens renaste diesel, extremt snål och oerhört stark. 

i nya avensis blir det en unik kombination av teknik och elegans. motorn ger en extrem kraft, 

*NettokostNad förmåNsvärde vid 52% margiNalskatt. 

fullserviceleasiNg iNkl. service och med garaNterat restvärde. första förhöjd leasiNgavgift 25%. 36 måN, 4.500 mil. 

BräNsleförBrukNiNg vid BlaNdad körNiNg: 6,1 l/100 km. utsläPP co 2 vid BlaNdad körNiNg: 161 g/km. miljöklass 2005. 

www.toyota.se 

och bilen svarar upp med fastare fjädring och mer exakt styrning. På utsidan syns dessutom 

nyheter som backspeglar med integrerade led-blinkers, ny front samt nya fram- och baklyktor. 

På insidan möter du ny inredning och nya material. det som är precis som vanligt är den höga 

säkerheten med nio krockkuddar och högsta möjliga betyg i euro NcaPs säkerhetstester. 

välkommen in.

V A Att:ENtION 

Virtuella världar hopplöst ute 

fem heta trender du inte får missa Av Olle COrnéer 

VEckANs hA-bEgäR 

Superzoom 

för smygfluktare 

PRYLAR. Olympus lanserar 

en digitalkamera för fågelskådare 

och andra smygfluktare. 

Den nya modellen – SP 

550 UZ – har ett objektiv som 

fixar 18 gångers 

zoom. Det motsvarar 

en brännvidd 

på hela 28– 

504 mm. Som tur 

är finns också inbyggdbildstabilisering. 

Vikten på knappa 

400 gram gör den perfekt 

till alla amatörfotografer 

på resande fot. 

Upplösningen är på 

sju megapixlar. 

Olympus har inte 

bekräftat vad kameran 

kommer att 

kosta när den lanseras 

nästa månad, 

men enligt 

ett rykte handlar 

det om ungefär 

5 000 kronor. l 

Recensioner ny nätboom 

UNDERhÅLLNINg. Hur ofta 

kikar du in på Amazon för 

att först kolla vad andra 

tycker om boken/cd:n/filmen 

du är nyfiken på? Nu 

kommer ett helt gäng nya 

bolag som gör som e-handlaren 

utan att sälja 

själva. 

Sajterna är givetvisanvändargenererade 

och därmed 

tillräckligt hajpade 

för att suga åt 

sig det trendiga riskkapitalet. 

www.powerreviews.com 

Har tagit in 6,25 miljoner 

dollar i riskkapital. Säljer 

en plattform för användar- 

Stefan bladh/Scanpix 

genererade recensioner till 

e-handlare. 

www.bazaarvoice.com 

En liknande lösning som 

Power Reviews. Har också 

lagt till videorecensioner i 

Youtubestil. 

www.reevoo.com 

Enkel webbtjänst 

som hunnit bygga 

upp hyfsat många 

recensioner sedan 

starten 2004. Ett 

stort antal kategorier 

för alla typer av produkter. 

www.ratepoint.com 

Har tagit in en miljon dollar 

i riskkapital på bara 

några månader. l 

hajp 

skaffa ett första liv först 

Scanpix 

Olle Wästbergs (t v) pr-kupp har lyckats. Sedan meddelandet 

om att Sverige ska bygga en virtuell version av 

House of Sweden har nyheten snurrat omkring i den 

globala bloggvärlden. 

Även konstnären Ernst Billgren (ovan) har hängt på hajpen. 

Hans virtuella stad för kulturtanter har figurerat i de flesta 

medier, från stora tv-kanaler till nischbloggar. 

Olle Wästberg och Ernst Billgren är bara två tydliga tecken 

på att hajpen med virtuella världar nu nått sin topp. Kidsen 

kommer snart att hänga någon annanstans. 

Skönt. Vi är evinnerligt trötta på allt kvasikulturellt tjafs 

om hur det är att leva sitt liv inne i 

datorn. Det känns som 1995. 

at te ntionblogg 

Kom igen nu: Skaffa ett första liv hajp på nätet. 

först! www.getafirstlife.com l 

Google ångrar censur 

INtERNEt. Ända sedan det 

kom ut att sökjätten Google 

samarbetar med den kinesiska 

regimen har 

bolagets motto 

”Don’t be evil” 

känts helt 

s n u r r i g t . 

Sökmotorn 

exkluderar 

bland annat 

resultat som 

handlar om 

Falun Gong 

och massakern 

på Himmelska fridens 

torg. 

Google har varit 

väldigt fåordiga om beslutet 

sedan lanseringen i Kina 

bOrtA. Finns 

inte i Kina. 

2005. Men i en ny intervju 

säger grundaren Sergey 

Brin att censuren har skadat 

bolagets rykte i 

USA och Europa. 

”På en affärsmässig 

nivå 

var beslutet 

att censurera…ennettoförlust”,säger 

han till 

brittiska Guardian. 

Vi gillar Google 

och deras produkter. 

Men nu är det dags 

att byta motto. Här 

kommer ett förslag: ”Just a 

little bit evil.” l 

VEckANs 

NYsVENskA 

”Googlebomb” 

INtERNEt. Vad 

gör du om det är 

något du undrar 

över? Du kollar 

Google. Och oftast 

blir det rätt. 

Men inte alltid. 

Det finns nämligen 

de som försöker 

påverka 

sökresultatet 

– oftast 

med 

politiskaförtecken 

eller med nördhumor. 

Det kallas 

att Googlebomba. 

En av de kändasteGooglebombernaexploderade 

i höstas. 

Under en begränsad 

tid kom alla 

nätsurfare som 

sökte efter ”failure” 

eller ”miserable 

failure” till 

George Bushs officiella 

hemsida. 

Google själva säger 

att bomberna 

inte är något stort 

problem. Enligt 

företaget har det 

bara funnits ungefär 

hundra kändaGooglebomber. 

Och nu meddelar 

bolaget att 

man förbättrat 

sökalgoritmerna 

ytterligare för att 

skydda nätsurfarna. 

l 


v a B ö r S g u i d e 

Företag Kurs 

energi 

StockholmSBörSen 

Olja & gas 

Concordia B 50,8 -2,4 -8 0,65 - 137 2422 

Lundin Petroleum 73,8 0,7 -7 3,56 - 629 23151 

PA Resources 65,9 5,4 -9 0,82 - 718 8897 

Vostok Nafta * 463,0 1,8 -3 162 21381 

material 

Ändring, proc 

1 

vecka i år 

Vinst/aktie efter 

schablonskatt, kr 

Senaste 

bokslut Progn. 

gruv och metall 

BE Group 79,3 -3,2 2,65 - 448 4025 

Boliden 156,0 -3,4 -11 7,00 - 439 45144 

Höganäs B 192,0 1,3 7 8,14 - 272 6927 

Lundin Mining 75,5 -6,8 -10 0,85 - 1091 20992 

ProfilGruppen B 89,3 0,3 -2 4,93 - 185 440 

ScanMining 14,2 -16,5 -19 -0,11 - 408 1648 

SSAB A 169,0 4,0 4 15,92 - 102 43332 

Tricorona B 4,6 4,1 -7 0,04 - 556 634 

Skogsprodukter 

Bergs Timber * 43,2 -9,2 22 0,92 - 188 294 

Billerud 117,5 0,9 -3 -3,76 - 248 6257 

Holmen 306,5 0,8 3 14,76 - 162 26023 

Rottneros 6,7 1,5 2 -0,39 - 48 1262 

Rörvik Timber 53,5 -1,8 22 3,12 - 304 742 

SCA B 380,0 1,7 6 1,32 - 157 89804 

Stora Enso R 118,3 3,3 9 -2,29 - 133 19026 

Branschsnitt -2,2 40 11 2,3 

induStrivaror- och tjänSter 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Flyg & Försvar 

CTT Systems * 52,8 8,3 11 -1,12 - 1395 450 

SAAB B 206,0 0,5 -2 10,12 - 239 22732 

Byggvaror 

Assa Abloy B 158,5 5,3 6 7,00 - 402 57998 

Fagerhult 153,0 0,7 2 6,05 - 361 1966 

Pergo 51,0 0,5 18 2,16 - 238 2732 

Svedbergs B 76,5 -1,9 -1 3,41 - 610 1549 

Bygg- och anläggning 

Lindab 142,5 3,3 4,74 - 170 11216 

NCC B 206,0 5,6 10 10,51 - 324 22307 

Peab B 155,5 0,0 -4 6,80 - 405 13559 

Skanska B 150,5 2,7 11 8,64 - 345 64215 

Sweco B 260,0 -1,1 -2 7,40 - 1008 4504 

elektriska produkter 

ABB 127,5 4,8 4 3,69 - 1068 54440 

Consilium B 44,0 0,9 -2 0,55 - 420 403 

industrikonglomerat 

Midway B 79,0 1,9 22 3,69 - 349 1955 

Westergyllen B 32,0 -1,5 4 4,18 - 77 176 

Tunga maskiner 

Alfa Laval 330,0 4,8 7 7,09 - 634 36852 

Atlas Copco A 232,5 2,4 1 10,80 - 558 144120 

Beijer Alma B 95,5 -1,0 -5 5,83 - 340 2408 

Cardo 273,0 3,8 5 5,04 - 279 8190 

Duroc B 33,8 6,6 15 1,01 - 127 194 

Gunnebo Ind. 206,0 -0,7 5 10,26 - 452 1807 

Haldex 173,5 -1,7 6 11,01 - 205 3868 

Hexagon B 291,0 2,1 -1 5,94 - 471 25428 

KMT 139,0 -4,8 -7 6,48 - 231 1390 

Munters 336,5 4,7 6 11,26 - 573 8413 

Nibe B 120,0 1,7 4 2,33 - 984 10142 

Opcon 53,0 15,7 4 -0,63 - 858 790 

Sandvik 117,3 12,5 18 5,35 - 568 139091 

Scania B 512,0 5,6 6 23,98 - 438 104006 

Seco Tools B 126,0 9,1 13 7,12 - 632 13944 

SinterCast A 77,5 2,3 -3 -1,56 - 1304 430 

P/e 

-tal 

Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Följ börsen på ekonominyheterna.se 

Börsvärde 

Mkr 

Företag Kurs 


1 

vecka i år 



Senaste 


SKF B 138,0 6,2 9 8,31 - 345 62838 

Trelleborg B 171,0 -0,3 4 13,95 - 137 13827 

VBG B 137,0 7,9 21 5,47 - 529 1751 

Volvo B 522,0 4,0 11 30,22 - 284 224000 

Xano B 127,0 -3,1 8 4,51 - 309 851 

Distribution & återförsäljare 

Beijer B 227,5 2,5 5 11,57 - 295 1415 

Bergman & Bev B * 200,5 -4,5 5 6,13 - 615 5704 

Indutrade 132,0 -5,7 -2 5,56 - 739 5280 

Malmbergs Elek, 136,0 2,3 0 8,46 - 301 544 

OEM Int B 201,5 0,0 7 11,56 - 326 1556 

Företagstjänster 

AcadeMedia B 55,0 84,6 81 -3,83 - 202 176 

Active Capital 218,5 9,8 29 11,43 - 215 564 

Bong 66,5 -0,7 -2 1,88 - 154 865 

BTS Group 52,0 -0,5 8 2,24 - 609 909 

Expanda B 94,0 2,2 -2 2,47 - 283 794 

Gunnebo 76,8 1,3 -3 0,79 - 283 3421 

HL Display B 182,5 1,4 -1 5,75 - 412 1410 

Intellecta B * 48,5 0,0 4 -1,59 - 189 207 

Intrum Justitia 83,3 -2,6 -6 4,36 - 493 6490 

Nefab B 81,3 -2,7 -1 3,05 - 448 2245 

Observer 32,1 -4,7 -17 1,13 - 111 2390 

Poolia B 68,5 3,8 2 -1,25 - 557 1265 

Proffice B 22,7 0,4 -7 0,29 - 637 1561 

Rejlerkoncernen 57,3 2,2 2,29 - 463 541 

Securitas B 103,3 0,7 -3 7,22 - 254 37692 

Securitas Direkt 21,5 -0,5 0 0,51 - 31 7480 

Securitas Systems 27,5 3,0 0 1,09 - 154 9568 

Studsvik 277,0 7,6 9 7,88 - 402 2277 

Transcom B 73,3 -1,3 -7 3,14 - 410 5087 

Uniflex 118,0 2,6 -3 5,29 - 587 340 

Ångpanneför B 156,0 2,6 7 12,31 - 347 2477 

Flygbolag 

SAS 136,5 5,4 17 1,83 - 186 22454 

Rederier 

Broström B 144,5 -2,2 -4 15,76 - 175 4754 

Transatlantic 56,0 5,7 10 8,02 - 149 1694 

Svithoid 15,6 13,9 12 -0,34 - 380 232 

Branschsnitt 4,4 39 16 2,7 

SällanköpSvaror- och tjänSter 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Fordonskomponenter 

Autoliv 426,5 -0,8 3 31,56 - 196 8214 

Vitvaror 

Ballingslöv 217,0 0,9 7 7,92 - 410 2327 

Electrolux B 131,5 2,3 12 1,92 - 532 32898 

Husqvarna B 108,0 2,1 5,81 - 678 26367 

Sport och fritidsprodukter 

Brio B 48,0 -1,0 -2 -6,55 - 243 410 

Fenix Outdoor 62,8 0,8 0 3,69 - 367 833 

Kabe B 111,8 0,7 0 8,67 - 345 955 

Beklädnad och accessoarer 

Borås Wäfveri B 28,9 -12,7 -12 4,28 - 45 141 

New Wave 70,3 -2,1 -9 2,77 - 405 4639 

Nilörngruppen B 33,5 5,0 4 -2,36 - 128 92 

Hotell och restaurant 

Home Properties 113,3 13,3 36 93 2579 

Betsson 30,0 -0,7 38 3,40 - 250 1187 

SkiStar * 109,5 -6,4 -7 3,47 - 385 4137 

Ticket B 17,6 -3,8 -1 0,51 - 364 309 

Unibet 181,0 0,0 -8 6,96 - 625 5112 

Media 

A-com * 48,2 -1,2 4 -8,26 - 352 130 

Elanders B 163,5 9,0 14 9,06 - 215 1368 

Eniro 90,5 -2,4 0 4,02 - 356 16480 

Metro 9,7 -4,9 7 -0,05 - 2811 5342 

Så läSeR Du VeckanS aFFäReRS BöRSguiDe kurs: Senaste betalkurs dag för pressläggning. ändring proc, 1 vecka: 

Kursförändring i procent senaste veckan. ändring proc, i år: Kursförändring i procent sedan årsskiftet. Vinst/aktie efter 

schablonskatt, senaste bokslut: Resultat före skatt minus 28 procents schablonskatt, dividerat med noterat antal aktier. 

Vinst/aktie efter schablonskatt, progn: VA:s prognos för resultatet före skatt för innevarande verksamhetsår rensat för pos- 

P/e 

-tal 

Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Börsvärde 

Mkr 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.va.se | 63


Företag Kurs 

MTG B 441,0 1,8 -2 16,95 - 543 29347 

VLT B 173,0 1,2 2 10,90 - 213 1017 

Zodiak 24,0 -2,4 3 1,05 - 176 478 

internethandel 

Netonnet * 73,5 -0,7 -9 0,89 - 321 444 

Detaljhandel 

Bilia A 131,5 1,9 19 10,09 - 237 3041 

Carl Lamm 54,0 5,3 2,61 - 1025 551 

Clas Ohlson B * 139,0 -2,8 -1 4,89 - 824 8718 

Gant 242,0 3,0 7,51 - 3176 3875 

Hemtex * 150,0 -2,0 7 2,33 - 2035 4203 

H&M B * 372,0 1,6 8 11,79 - 1187 307843 

Kappahl * 82,0 0,9 3,36 - 466 6153 

Lindex * 95,8 1,3 9 4,09 - 649 6583 

Mekonomen 112,0 8,2 5 3,59 - 390 3637 

Nobia 278,0 2,2 6 11,05 - 504 16035 

Rezidor Hotel Group 63,0 4,1 0,52 - 1404 9450 

Retail and Brands * 77,0 5,8 18 0,52 - 1715 4395 

Wedins 10,6 -0,5 10 -3,98 - -688 510 


dagligvaror 

livsmedelsdistribution 

Axfood 267,5 3,1 -5 13,58 - 494 14552 

Hakon Invest 166,0 -1,5 6 4,21 - 337 26713 

livsmedelsprodukter 

AarhusKarlshamn 210,0 -6,0 4 4,57 - 242 8691 

Cloetta Fazer B 287,5 2,7 5 9,94 - 286 6934 

Sardus 94,5 2,7 13 4,27 - 253 955 

Tobak 

Swedish Match 122,5 0,2 -4 6,46 - 724 36823 

Hygienprodukter 

Oriflame 292,0 3,2 4 10,98 - 1171 17328 

Wilh. Sonesson B 25,7 0,0 0 0,93 - 202 1176 


hälSovård 


1 

vecka i år 



Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs- 

Senaste 

P/e Progn. avkast. Ek värde 

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr 

Företag Kurs 

Medicinsk teknik 

Biolin 13,8 -7,7 -19 -0,79 - 341 263 

Elekta B * 156,0 3,7 8 2,77 - 878 14698 

Getinge B 154,0 2,3 0 5,71 - 578 31089 

Human Care 105,0 1,4 1 4,71 - 303 273 

Nobel Biocare 2 431,9 7,3 20 48,11 - 1918 2252 

Ortivus B 16,1 -5,3 -15 -0,62 - 146 336 

Sectra B * 79,0 -0,9 1 1,60 - 674 2903 

Hälsorelaterade tjänster 

Feelgood 2,7 -3,5 15 0,07 - 324 230 

Ray Search Lab 165,0 -3,5 10 2,51 - 2304 1890 

Bioteknik 

Active Biotech 80,5 0,6 6 -2,64 - 1848 3271 

Artimplant B 4,1 -0,2 11 -0,44 - 181 241 

Bio Gaia B 40,0 0,0 -1 -0,84 - 956 688 

BioInvent 17,0 -5,6 57 -2,14 - 366 802 

BioPhausia A 7,3 -2,0 1 -0,02 - 973 836 

Biotage 15,3 6,6 15 -0,30 - 183 1354 

Biovitrum 118,0 1,7 2,81 - 315 5376 

EpiCept 10,1 -1,5 3 -10,78 - 1431 41 

Karo Bio 18,8 2,7 21 -1,03 - 432 1455 

Medivir B 55,5 1,8 19 -3,34 - 297 1124 

Oxigene 31,2 0,3 -8 -2,43 - 195 879 

Probi 25,2 -5,6 5 -0,69 - 311 236 

Q-Med 106,0 0,5 -1 0,90 - 947 10531 

Vitrolife 33,3 -1,8 -3 0,55 - 374 659 

läkemedel 

AstraZeneca 407,6 5,7 11 23,42 - 614 148718 

Diamyd Medical B * 153,5 5,0 6 -2,74 - 1274 1472 

Meda A 259,0 2,6 -3 0,98 - 720 27057 


1 

vecka i år 

Orexo 122,0 2,3 -2 -2,23 - 499 1692 


FinanS och FaStighet 

Banker 

Handelsbanken A 214,0 -0,2 3 17,38 - 212 138899 

Nordea 110,0 -0,5 4 7,83 - 235 285351 

SEB A 230,5 0,0 6 11,77 - 279 158247 

Swedbank A 265,0 0,0 7 20,97 - 254 136574 

övriga finansiella tjänster 

Affärsstrategerna 3,2 2,6 3 85 145 

Avanza 116,0 -3,7 -6 3,85 - 901 3186 

Bure 3,5 1,1 6 0,00 110 2211 

Carnegie 158,0 0,6 7 9,64 - 638 10985 

Geveko B 253,0 1,2 16 139 1068 

HQ Bank 291,5 7,4 10 6,80 - 452 3952 

Havsfrun B 36,5 1,4 3 72 403 

Industrivärden A 285,0 0,5 5 112 54048 

Investor A 172,5 3,3 3 98 131718 

Invik & Co 146,8 -1,5 -3 278 3873 

Kaupthing Bank 98,9 4,4 22 11,88 - 192 2304 

Kinnevik B 129,0 7,7 12 146 33963 

Latour B 313,0 2,1 12 157 13621 

Ledstiernan 1,6 -2,9 -10 132 472 

Luxonen 109,5 1,4 8 114 1164 

Melker Schörling 120,0 -0,8 166 14151 

NeoNet 22,3 -3,0 -7 0,08 - 466 1166 

Nordnet 22,4 -3,9 -6 0,87 - 719 3696 

Novestra 17,3 -2,3 6 102 643 

OMX 138,0 -0,2 10 5,14 - 344 16349 

Ratos B 184,5 -2,4 14 313 29769 

Skanditek A 47,5 5,6 12 301 3111 

Svolder B * 78,5 -1,3 -3 122 1007 

SäkI 434,0 -0,2 0 232 4340 

Traction B 75,8 3,8 -1 103 1167 

Öresund 171,0 1,5 -5 151 11076 

Försäkring 

Old Mutual 24,2 2,1 4 1,81 - 317 7893 

Salus B 38,0 4,4 4 1,80 - 260 884 

Fastigheter 

Balder 105,0 1,4 3 200 1703 

Brinova 137,5 -6,3 0 189 3062 

Castellum 93,5 -4,1 2 180 16083 

Catena 106,3 0,2 232 1229 

Din bostad 65,0 -0,8 -3 -1,09 - 2350 1027 

Diös 37,0 0,5 178 1232 

Fabege 193,0 -0,5 5 181 19411 

Fast Partner 45,2 -1,3 8 206 2428 

Heba Fastigheter 193,0 -5,4 -11 182 2656 

Hufvudstaden A 88,0 -2,5 14 217 18694 

JM B 195,0 7,1 17 544 17996 

Klövern 30,1 1,0 0 221 5013 

Kungsleden 113,8 -1,9 8 234 15527 

Ljungberg B 370,0 -0,3 10 576 12693 

Lundbergs B 473,0 -3,3 7 79 29395 

Wallenstam B 145,3 -4,1 3 146 8628 

Wihlborgs 137,8 1,3 -4 186 5294 


inFormationSteknik 



Senaste 


internetrelaterad programvara och tjänster 

Aspiro 3,5 -1,7 9 0,09 - 152 669 

Boss Media 13,3 0,4 2 0,05 - 309 756 

LBI International 56,5 6,6 15 0,45 - 963 3468 

Tradedoubler 228,0 0,9 11 1,21 - 3372 6360 

Wise Group 1,0 1,0 13 0,03 - 464 65 

iT-konsulter 

Acando 15,2 1,3 2 0,46 - 421 1145 

AddNode 27,9 1,5 4 1,60 - 157 626 

Connecta 75,8 9,0 9 2,91 - 703 787 

ter av engångskaraktär. Progn. vinst f skatt, Mkr: Resultat före skatt i miljoner kronor baserad på prognoser enl. ovan. P/e-tal: Kurs genom vinst/aktie efter schablonskatt, prognos. utdeln. prog, kr: VA:s utdelningsprognos för innevarande år, inklusive 

inlösen. Direktavkastn. procent: VA:s utdelningsprognos i procent av aktuell kurs. kurs/ek, procent: Kurs genom redovisat eget kapital enligt senaste årsbokslut. Börsvärde: Kurs för det största aktieslaget multiplicerat med totalt antal noterade aktier i 

företaget. För utländska företag anges börsvärdet endast för de aktier som noteras i Stockholm. Ny vinstprognos källor: VA, FactSet/JCF, Thomson Financial. Fotnoter: Bolag märkta * har brutet räkenskapsår. information om börsdata: 08-736 52 99. 

Börsdata kommer från källor som VA bedömer är tillförlitliga. Dock kan felaktigheter förekomma, och därför bör placeringar göras också med beaktande av annan information. 

Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

P/e 

-tal 

Utdeln. 

Progn. 

kr 

Direktavkast. 

proc. 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

Börsvärde 

Mkr 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.va.se 65


Företag Kurs 


1 

vecka i år 

Cyber Com 43,4 3,3 6 2,10 - 225 535 

Enea 4,2 -3,9 12 0,12 - 456 1545 

HiQ Int, 40,0 -0,7 -5 2,16 - 550 2004 

Know it 65,3 7,0 4 2,87 - 362 753 

Mandator 3,0 0,7 10 0,13 - 274 513 

Modul 1 1,3 -8,3 15 -0,13 - 520 123 

MSC Konsult B 10,5 8,2 8 0,68 - 185 33 

Nocom B 8,4 -0,6 7 0,23 - 201 904 

Novotek B 22,4 1,8 1 1,49 - 258 237 

Prevas B 31,4 -0,3 11 1,07 - 409 274 

Proact 37,0 -0,8 6 -0,61 - 271 437 

Semcon 65,0 -0,8 -5 3,98 - 579 1151 

Sigma 13,9 3,3 2 0,70 - 382 1200 

Softronic B 5,4 1,9 4 0,27 - 298 265 

Teleca 30,8 7,7 10 1,18 - 97 1921 

Tietoenator 190,1 0,8 -14 16,57 - 312 2144 

Programvara 

24h Poker 0,8 7,7 25 -0,02 - 187 44 

IBS B 24,9 0,8 -5 5,63 - 177 2082 

IFS B 10,1 0,0 -3 0,21 - 380 2336 

Jeeves 83,0 -1,2 -10 3,11 - 717 248 

Lawson 54,5 8,7 1,92 - 414 10209 

Nexus 1,3 0,0 0 -0,27 - 125 123 

Orc Software 141,8 1,3 22 1,52 - 1122 2155 

Protect Data 187,0 0,0 -1 1,41 - 1926 4294 

Readsoft B 28,3 -0,7 3 1,17 - 544 920 

Telelogic 15,1 -1,9 -1 0,59 - 274 3731 

Teligent 7,0 9,2 7 0,14 - 75 202 

kommunikationsutrustning 

Axis 104,0 1,0 13 1,33 - 1770 7202 

Doro A 5,6 -5,1 12 -3,10 - 305 97 

Ericsson B 26,4 -5,7 -5 1,49 - 404 426089 

Net Insight 6,6 1,6 -18 -0,12 - 1639 2409 

Nokia 156,0 3,8 11 8,11 - 557 19495 

Nolato B 75,0 -8,0 6 5,69 - 237 1973 

Switchcore 0,3 -6,5 -3 -0,03 - 257 180 

Viking Telecom 1,3 -5,8 7 -0,17 - 2017 202 

Datorer och tillbehör 

ACSC 38,5 -0,3 2 3,04 - 148 200 

Anoto Group 13,6 7,5 24 -0,08 - 313 1742 

MultiQ 4,9 -2,9 47 0,00 - 330 122 

XPonCard Gr, 121,0 -1,6 -4 10,19 - 161 393 

elektronisk utrustning och instrument 

Addtech* 149,5 1,7 9 8,04 - 760 3534 

AudioDev 17,5 -1,7 9 0,86 - 103 293 

Beijer Electronics 164,5 1,2 3 6,83 - 678 1023 

Digital Vision 3,9 -11,4 55 -1,12 - 553 155 

Elektronikgr B 69,0 0,7 0 3,47 - 188 386 

Fingerpr Cards B 29,0 27,2 79 -1,07 - 593 350 

Lagercrantz Group * 37,1 4,8 0 -0,03 - 242 906 

Micronic Laser S 62,8 -2,0 -19 3,05 - 240 2458 

Note 84,0 1,8 0 -5,46 - 392 808 

Onetwocom 2,1 -2,7 10 -2,46 - 300 127 

PartnerTech 126,3 2,2 -1 4,32 - 362 1599 

Precise Bio 3,7 -1,9 -2 -0,27 - 341 355 

Pricer B 0,7 2,9 1 -0,03 - 481 732 

Scribona B 8,3 0,0 15 -0,23 - 60 564 

Sensys Traffic 5,9 0,0 11 -0,05 - 1867 1285 

Tilgin 25,0 0,8 -2,83 - 302 580 

kontorsutrustning 

Cashguard B 10,7 8,1 24 -0,54 - 408 1061 

Branschsnitt -4,5 -2 18 1,6 

telekomoperatörer 



Progn. 

Vinst 

f. skatt, 

Mkr 

Utdeln. Direkt- Kurs/ Börs- 

Senaste 

P/e Progn. avkast. Ek värde 

bokslut Progn. -tal kr proc. proc. Mkr 

Företag Kurs 

Telekomoperatörer 

Millicom 498,0 1,9 15 3,68 - 2004 32802 

Tele2 111,5 8,8 12 4,97 - 143 50466 

TeliaSonera 55,5 0,5 -1 2,73 - 196 249220 

Thalamus 15,7 9,0 52 0,23 - 108 150 


Totalt Börsen 1,1 28 16 2,3 


1 

vecka i år 

Vinst/aktie 

efter 

schablonskatt, 

kr 

Kurs/ 

Ek 

proc. 

helSingForS- och köpenhamnSBörSen 

energi 

D/S Torm 458,7 2,0 2 49,50 292 16698 

Neste Oil Oyj 218,2 3,1 5 3,05 3486 55950 

material 

Ahlstrom Oyj 199,5 1,9 1542 9093 

Huhtamaki Plc 124,2 -0,4 -8 1601 12839 

Kemira Oyj 173,3 5,5 13 2150 21620 

M Real 50,2 3,9 16 -0,35 723 16427 

Novozymes A/S 616,1 2,9 5 21,20 889 33426 

Outokumpu Oyj 253,6 -4,8 -5 0,12 2246 45972 

Rautaruukki Oyj 273,6 1,2 1 4,40 2542 38054 

UPM Kymmene Oyj 184,8 4,0 7 0,41 1320 96694 

induStrivaror- och tjänSter 

A P Moller Maersk 72 759,6 5,9 13 6945,88 255 314131 

Cargotec Oyj 422,6 -5,4 11 2,98 3560 27053 

Dsv 1 221,2 2,8 -2 48,83 766 24608 

FLSmidth & Co 501,0 10,0 15 9,02 1008 26653 

Kone Oyj 420,5 6,9 9 1,39 8077 53826 

Kobenhavns Lufthavne A/S 2 584,6 3,2 11 97,36 595 20284 

Metso Oyj 379,5 7,4 10 2,06 4184 53764 

Nkt 644,3 4,9 7 19,07 567 15141 

Rockwool International A/S 1 277,6 1,7 21 38,60 550 27828 

Uponor Oyj 266,5 -1,3 4 1,62 4738 19824 

Vestas Wind Systems A/S 326,4 7,2 13 -6,16 871 62483 

Wartsila Corp Beff 407,3 4,1 11 2,25 3335 38456 

Yit Oyj 190,8 1,0 1 1,71 4281 23964 

SällanköpSvaror- och tjänSter 

Amer Sports Corp. 154,6 1,8 3 1,03 2072 11040 

Bang & Olufsen A/S 924,8 3,8 5 38,22 597 10445 

Nokian Renkaat Oyj 143,4 4,9 2 0,94 3662 17237 

Sanoma Wsoy 204,5 1,3 6 1,56 3271 37381 

Stockmann Oyj 333,4 1,6 1 1,84 3678 18584 

dagligvaror 

Carlsberg A/S 738,6 5,6 9 22,53 303 54432 

Danisco A/S 566,5 2,4 -3 18,17 223 27718 

Kesko Oyj 379,4 3,8 5 2,48 2463 36489 

hälSovård 

ALK-Abello 1 637,7 2,3 -4 435,91 269 16587 

Coloplast A/S 621,0 3,5 0 19,16 1116 28692 

Genmab A/S 475,3 7,1 3 -9,93 1684 18843 

GN Store Nord A/S 104,4 1,0 3 3,76 429 22950 

Lundbeck 207,9 7,7 10 10,65 588 44054 

Novo Nordisk A/S 628,4 8,8 10 24,44 766 211738 

Orion Corporation 162,2 3,1 9 1,08 5836 23158 

William Demant Holding A/S 603,9 4,6 9 16,81 5044 38156 

FinanS och FaStighet 

Codan Forsikring 634,5 1,7 -5 36,78 273 28687 

Danske Bank A/S 322,8 1,7 6 25,46 303 225549 

Jyske Bank A/S 551,2 3,0 14 34,90 380 34781 

OKO Bank Plc 117,2 1,9 2 0,95 1060 18683 

Sampo Oyj 191,9 0,1 5 2,28 2775 108936 

Spar Nord Bank A/S 178,8 2,1 8 10,75 336 10206 

Sydbank A/S 361,3 1,8 11 18,76 507 25294 

Topdanmark A/S 1 264,1 0,7 12 74,44 690 24724 

Trygvesta AS 581,8 3,1 11 42,81 482 39565 

inFormationSteknik 

Nokia Oyj 156,0 3,8 12 1,21 5256 638850 

telekomoperatörer 

Elisa Corporation 208,2 3,6 11 1,28 2585 34570 

TDC A/S 259,1 1,2 0 21,12 118 51393 

kraFtFörSörjning 

Fortum Corporation 188,9 -4,4 -3 1,43 2333 166855 

Börsvärde 

Mkr 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.va.se | 67

V A Att:ENtION MAT & VIN 

Hotelldröm i Paris 

PErfEkt bElägEt på vänstra 

stranden är det nyöppnade boutiqehotellet 

Hotel Le Placide ett 

av de skönaste i Paris. Inredaren 

! MISSA 

INTE 

rätt sätt. Guy 

Martin öppnar nytt. 

Bruno Borrione har skapat en 

sober dröm i grått, vitt och svart. 

Hyperhippt 

guy MArtIN har 

öppnat en ny stram 

bistro i Montparnasse 

och hela Paris vill få 

plats vid borden på 

hans Le Sensing. 

Enklare varianter av 

de rätter Martin serverar 

på trestjärniga 

Le Grand Vefour. 

En oas i Bangkok 

IsAwAN hEtEr det nyöppnade spatempel 

beläget högst upp i Grand Hyatt Erawan 

Hotel, med rum för övernattning. En oas i 

superstökiga Bangkok. Massage för stressiga, 

plågade själar. 

Indier med utsikt 

EN AV VärldENs främsta indiska restauranger 

med betagande utsikt över staden är Rang 

Mahal Restaurant på Rembrandt Hotel i Bangkok. 

Beställ fönsterbord 

i god 

tid och njut av 

tandoorirätter 

som du aldrig 

tidigare smakat. 

Lammet marineras 

i två dygn. 

ruurd dankloff/scanpix 

150 000 flaskor 

av de bästa årgångarna 

av de 

bästa vinerna. 

Mons Kallentoft 

tar oss med till 

vinkällaren på 

legendariska 

Enoteca Pinchiorri 

i Florens. 

t 

Världens Värsta 

vinkällare 


t 

V A Att:ENtION MAT & VIN 

Ru mmet ru n t omkring mig är 

fuktigt och mörkt och ganska 

kallt. Mannen framför mig ser 

sliten ut i det bleka ljuset. Påsarna 

under ögonen påminner 

om sopsäckar, men passionen 

går inte att ta miste på. Han heter 

Alessandro Tomberli och är ansvarig för 

det som kanske är världens främsta vinkällare: 

den på Enoteca Pinchiorri i Florens. 

”Här har vi allt”, säger han. ”De bästa årgångarna 

av de bästa vinerna i alla storlekar 

på flaskor. Det finns flaskor här som kostar 

flera miljoner och som förmodligen aldrig 

kommer att drickas. Vi har vertikaler av Romanée 

Conti, till exempel.” 

Lås in mig och släng bort nyckeln, tänker 

jag. Hur länge kan man överleva på bara vin? 

Fick jag dricka mig till döds i denna källare 

skulle jag dö som en lycklig människa. 

Vi letar oss vidare genom valven. 

Alessandro Tomberli berättar att det finns 

mer än 150 000 flaskor i källaren, och att en 

hel del är exklusivt enbart för Pinchiorri. Till 

exempel Redigaffi från den toskanska kultproducenten 

Tua Rita. 

Han berättar också att de köper mycket av 

bra årgångar och bara några enstaka flaskor 

av sämre årgångar, och att de har täta, ärliga 

kontakter med alla stora vinhus världen 

över. 

sOM rEstAurANggäst är naturligtvis en 

extremt välsorterad vinkällare angenämt. 

Man kan lätt hitta viner som passar till det 

man ska äta, samtidigt som det är lätt att förgylla 

kvällen på det sätt som bara ett stort vin 

kan göra. 

Tyvärr är det anmärkningsvärt få restauranger 

världen över som har verkligt bra vinkällare 

där dessutom maten är i absolut toppklass. 

Oftast är det ena bra medan det andra 

sackar. Till exempel så har Pierre Gagnaire 

och L’Aperge i Paris vinkällare som inte alls 

står i paritet med det som serveras på tallrikarna. 

När vinlistan är undermålig brukar det oftast 

bero på två saker: kocken eller ägaren är 

själv inte passionerat intresserad av vin eller 

vill inte bära de extrema lagerkostnader det 

innebär att bygga upp en vinkällare i världsklass. 

Anrika Taillevent i Paris har en av världens 

främsta vinkällare och bra klassisk fransk 

gourmetmat. Ägaren Jean-Claude Vrinat har 

under åren medvetet satsat på att bygga upp 

en rik källare. 

Nämnas bland absoluta toppkällare bör 

också Veritas i New York, Recondo i San Sebastián 

samt Valentino i Los Angeles. 

70 | va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se 

Gemensamt för ovannämnda restauranger 

är att deras vinlistor visar en bredd som spänner 

över hela planeten och inte bara över 

några få länder eller regioner. Just bra regionala 

vinlistor är annars lätta att hitta. Det är 

bara att bege sig till restauranger belägna i de 

olika vinproducerande områden så hittar 

man ofta bra listor. 

EftEr hAlVtIMMEN i Enoteca Pinchiorris 

vinkällare, lätt snurrig av blotta åsynen av 

allt detta svårt begärliga vin, följer jag Alessandro 

Tomberli i stegen uppför trappan och 

tar plats i en av restaurangens pampiga matsalar. 

Snart landar vinlistan på bordet framför 

mig. Tjock som en tegelsten liknar den 

kallentoft i källaren. Alessandro Tomberli 

basar för vinkällaren på Pinchiorri i 

Florens i hjärtat av Toscana. Här finns 150 000 

flaskor lagrade, ordentligt etiketterade. 

nästan Gutenbergs bibel. Om vinmakeri kan 

kallas religion finns alla trosinriktningar 

representerade innanför pärmarna. 

EN sAk chOckErAr dock: priserna. 

Påslagen på vinerna är höga, för att inte 

säga svinaktiga. Det är svårt att dricka bra 

under 10 000 kronor. 

Och det är det främsta problemet med världens 

största vinlistor: de höga priserna. 

Vinet prissätts så att endast vissa utvalda 

flaskor säljs och den imponerande listan 

kvarstår intakt som vasst marknadsföringsvapen 

i en värld av hyperkonkurrens mellan 

toppkrogar. 

Men så är det ju nu i tider av extrem högkonjunktur. 

Det finns massor av människor 

med mycket pengar att spendera och ett hedonistiskt 

sinnelag. 

Denna artikel förtäljer inte vad undertecknads 

vinnota slutade på kvällen på Enoteca 

Pinchiorri. Summan har sedan länge försvunnit 

in i en underbar vindimma. l 

”Snart landar vinlistan på bordet framför mig. tjock som 

en tegelsten liknar den nästan gutenbergs bibel” 

erik olsson 

erik olsson 

michael mottlau

The big wine 

chAtEAu trOtANOy -95 

Frankrike 

1995 hyllAdEs först som en av de bästa 

årgångarna i Bordeaux historia. Primörerna 

betingade för dåtiden rekordhöga priser. 

Amerikaner och japaner köpte som 

aldrig förr i hopp om att i framtiden kunna 

dricka legendariskt vin. Med tiden har 

dock årgång -95 kommit att omvärderas 

och anses nu vara en mycket bra årgång 

snarare än exceptionell. 

I Pomerol skapades många fina viner, 

kanske allra bäst denna årgång var Chateau 

Trotanoy som i början av år 2007 

uppvisar en perfekt mognad med silkeslena, 

fylliga, aningen finlemmade tanniner 

och djup elegant frukt. Vinet är redo 

att drickas nu, och ett gott exempel på att 

Pomerol saknar motsvarighet när det gäller 

att framvisa merlotdruvans kvaliteter. 

Vinet vinner ej på ytterligare lagring. Köp 

en låda på auktion eller internet. Priset 

per flaska är minst 95 euro. En kassaskåpssäker 

satsning för livsnjutaren. 

Vinet passar perfekt till en riktigt bra 

biff utan andra tillbehör än de goda dropparna. 

en perfekt avslutning 

ENklAstE är OftAst gOdAst, och 

mycket enklare än en granité kan det 

inte bli. Och knappast godare heller. 

Frusen riven fruktjuice, en perfekt avslutning 

på de flesta måltider. Lätt och 

renande för gommen. 

Pressa någon deciliter juice av den 

frukt du tycker om. Blanda i socker efter 

smak. Tänk på att det ska vara sött, för 

när granitén är frusen upplevs den mindre 

söt än vad den ofrusna juicen gör. 

Frys i grunt fat under plastfolie några 

timmar. Raspa granitén och servera i till 

exempel cocktailglas. 

Min egen favorit är grapefrukt serverad 

med några stänk grappa ovanpå. Elegant 

och nyanserat i smakerna. 

MONS K ALLENTOF T 

Jean Georges 

1 Central Park West 

New York 

Tel (+1) 212 299 3900 

sOM ätEr sIg ruNt VärldEN för VA : s läsArE 

Sexigaste krogen 

d ona l d t ru mps s va rta feng shui-jordglob 

svävar som en orolig ande utanför 

matsalens fönster, men skänker ändå 

väldigt bra vibrationer åt det som i mitt 

tycke inte bara är New Yorks vackraste 

utan en av världens vackraste 

restaurangmatsalar. Trots att det av 

Adam Thiany designade rummet har dryga 

decenniet på nacken känns det modernt, 

stramt, inbjudande och i perfekt 

harmoni med omgivningarna runt Columbus 

Circle. 

Restaurangen är Jean Georges, storkockens 

Jean George Vongerichtens flaggskepp 

vid Central Park. Den är juvelen i 

Vongerichtens imperium med närapå 

tjugo restauranger världen över och en 

omsättning på nära miljarden. 

Han är den kanske mest framgångsrike 

kocken planeten känner och hans flaggskepp 

förärades med tre stjärnor i den 

första Michelinguiden som publicerades 

över New York, det slutliga beviset för att 

en fransman som Jean George lyckats i 

karriären. 

Det är svårt att tänka sig en sexigare 

restaurang. Ett hedonistiskt ultrabrasserie 

där maten och gästerna står i fokus 

samtidigt. Karaktärer som ovan nämnda 

trump, Bruce Willis och norman Mailer är 

stammisar, likaså många ur New Yorks 

allra översta societet. Lägg till det slicka 

wannabees och du får en känsla av party 

som saknar motstycke. Ingen annan 

gastronomisk topprestaurang har lika 

hög stämning som Jean Georges. 

Servicen är ett under av korrekt perfektion, 

excentricitet och följsamhet. Ett 

väldrillat maskineri där inte en enda 

kugge visar minsta tecken på rost. Som 

gäst är det bara att luta sig tillbaka, ta del 

av skådespelet och hugga in på det som 

trots allt är den främsta anledningen att 

ett besök på Jean Georges tar en framträdande 

plats i smakminnet: maten. 

Med åren har kosmopoliten Vongerichten 

arbetat fram en egen unik estetik där 

en solid fransk bas expanderat med tekniker, 

kryddor och ingredienser från 

hela världen, där det tunga traditionella 

fått ge plats för hetta, kraft, lätthet och 

kontrast. 

Hans kännemärke är att blanda surt, 

salt och sött i rätter med klassiska lyxingredienser 

som gåslever och hummer. 

Till exempel serveras en hummer pocherad 

i citrongräsbuljong tillsammans med 

chili och ärtskott och rätten blir en resa 

både för smaklökar och sinne. Thailand 

möter New York möter de böljande amerikanska 

fälten. En gåslever röks och serveras 

med riktigt sur mangosalsa som 

tar udden av det feta i levern men framhäver 

dess suveräna krämighet. 

Jean Georges klassiker finns alltid på 

menyn, till exempel hans äggkaviar, ett 

grädd- och vodkastuvat ägg serverat i sitt 

skal med en obscent stor klick kavial. 

Själv hävdar han att det bästa sättet för 

en krog att skapa stammisar är att erbjuda 

behov och trygghet i en värld som de 

flesta upplever kaotisk och skrämmande. 

Hans krogar och maträtter är lönsamma 

trygghetsmaskiner att längta till, en 

varm beräknande famn att krypa upp i 

när livet är bra, dåligt eller mitt emellan. 

Alltså precis som McDonald’s – men 

ändå inte. l 

”Han blandar surt, salt och sött i 

rätter med klassisk lyx som gåslever” 

fyra stjärnor världsklass. tre stjärnor mycket bra. två stjärnor bra. en stjärna förtjänstfullt. 

inga stjärnor dåligt, med få förtjänster. 

| va | 6 | 8 februari 2007 | www.ekonominyheterna.se | 71 




VECKANS AFFÄRER

V A h å r d V i n k l A t VArning ! dennA SidA läSeS på egen riSk. 

Jag är ball, 

jag står pall! 

BILDLIGT TALAT 

grUndSteg. Scanias Leif Östling utför sin berömda 

segerdans efter MAN:s återkallade bud. 

scanpix 

Kinnevik söker ”gullegris” 

Koncernchefen Mia Brunell har infört en mjukare 

linje. Vilket märks på rekryteringspolitiken. 

Stenbeckkoncernen gjorde 

sig tidigt känd som Sveriges tuffaste 

arbetsgivare. Ett speciellt 

traineeprogram med titeln ”påläggskalv” 

inrättades på huvudägaren 

Jan Stenbecks uppdrag. I 

de legendariska annonser som 

sattes in i dagstidningarna söktes 

välutbildade och hungriga 

medarbetare, ständigt beredda 

på att rycka in i tjänsten. 

Men nu blåser nya vindar. Koncernchefen 

Mia Brunell efter 

Lika som bär… 

Peter Wolodarski, 

ledarskribent… 

scanpix 

…Darin, Idol 

strävar en mer humanistisk linje. 

Ut åker de durkdrivna 

påläggskalvarna. In kommer i 

stället en gullegris. Under våren 

kommer annonserna för 

koncernledningens assistenter 

att gå i dagspressen. Där 

står att Kinnevik söker ”en gullig, 

glad och mjuk person som 

kan arbeta med bl a företagsanalyser,fastighetsförvaltning 

och omvärldsbevakning”. 

n 

”Jag trodde jag skulle bli 

någon annan – och så blev jag 

en mycket bättre jag själv.” 

”Alla har mer eller mindre scenskräck, så även jag. Aldrig hade jag 

trott att jag skulle våga släppa powerpoint-bilderna och klara mig 

utan penna eller annan ’snuttefilt’ i handen – än mindre stå ensam på 

scenen och vara mig själv. Men det är precis vad Akademin för det 

Uttrycksfulla Ledarskapet fått mig att göra. 

Kursen utmanade mig att hitta mitt personliga uttryckssätt och 

att inse att jag duger som jag är. Att vara mig själv, Lotta, i all kommunikation 

visade sig vara mer kraftfullt och förtroendeingivande än 

att försöka vara någon annan. Vem hade kunnat tro det?” 

Lotta Lundin, Investor Relations LM Ericsson 

Vill du också utveckla dig som ledare och bli tydligare, mer trovärdig 

och mer engagerande? Välkommen till Akademin för det 

Uttrycksfulla Ledarskapet. Vi lär dig att hitta det äkta, personliga 

uttryckssätt som präglar ledare man lyssnar på, stimuleras av och 

berörs av – precis som en duktig skådespelare kan engagera en hel 

salong. Och vem skulle bättre kunna hjälpa dig att hitta din ut- 

trycksfullhet än Akademins unika mix av erfarna handledare? 

Skådespelare som Lena Endre, Reine Brynolfsson och Marie 

Richardson, rösttränare som Anna Eiding och ledarutvecklare som 

Lena Ahlström. 

Lena Endre, partner, och 

Lena Ahlström, grundare/VD 

Akademin för 

det Uttrycksfulla 

Ledarskapet 

www.uttrycksfulla.se 08-32 71 30 

åKe gunnarson/scanpix

USA vill utvidga sitt oljekrig 

Mme x ikos olj ebol ag Pemex meddelade för någon 

vecka sedan att produktionen i landets största oljefält 

Cantarell på ett år har sjunkit från 2 miljoner 

fat per dag till under 1,5 miljoner. Risken är dessutom 

att just det fältet sinar med ytterligare 600 000 

fat per dag inom något år. En halvering av produktionen 

i Cantarell, ett av världens gigantfält, ger en 

föraning av den dramatik som världen står inför 

när flera av de största men ålderstigna oljefälten 

börjar sina. 

Mexiko kan inte tillnärmelsevis kompensera 

minskningen i Cantarell med produktion från annat 

håll. USA importerar 10 procent av sin olja från 

Mexiko, men riskerar nu att förlora kanske en miljon 

fat därifrån bara på några år. Även i många andra 

av det tjugotal länder som exporterar olja till 

USA står dramatiska produktionsminskningar för 

dörren. Att minska USA:s oljekonsumtion med 20 

procent på 10 år, som president George W Bush nyligen 

föreslagit, blir antagligen en tvingande nödvändighet, 

men kommer knappast minska USA:s beroende 

av Mellanösterns olja. 

Världens oljerikaste länder ligger i triangeln Saudiarabien–Iran–Irak. 

Den strategiska kontrollen över 

detta område är avgörande för ett oljeslukande land 

som USA med en konsumtion av 28 fat olja per invånare 

och år (jämfört med Kinas 2 fat). Ockupationen 

av Irak 2003 dikterades av behovet att ha strategisk 

kontroll i Mellanöstern. Men ironiskt nog har Iran 

kunnat stärka sin roll som regional stormakt när de 

nu fått shiamuslimska bundsförvanter i Irak. Inbördeskriget 

där förvärras för varje dag. 

USA står inför valet att antingen lämna Irak och 

riskera kontrollen över Mellanösterns olja eller 

eskalera kriget även till Iran. 

Den militära uppladdningen pågår för fullt. Två 

hangarfartyg är på väg att placeras i Persiska viken, 

brittiska minröjningsfartyg ska assistera och hålla 

Hormussundet fritt. Överbefälhavaren för USA:s 

trupper i Mellanöstern, John Abizaid som motsatt 

sig aktioner i Iran, byttes den 7 januari i år ut mot 

amiralen William Fallon, expert på luftkrig. Fallon 

står de neokonservativa nära och har deltagit i möten 

med The Jewish Institute for National Security, 

Jinsa, en av de lobbygrupper i Washington som vill 

sätta fokus på Iran. 

Många menar att planen nu är att låta israelerna 

göra jobbet. Israeliska F15plan bombar de iranska 

kärnkraftsanläggningarna med så kallade ”bunkerbusting”bomber 

kanske redan i slutet av februari 

eller mars. En sådan attack kan vara över på några 

timmar och USA:s uppgift blir att avvärja eventuella 

iranska hämndåtgärder. Israelerna genomförde 

en liknande bombattack 1981 mot Saddam Husseins 

kärnanläggning Osirq, vilket effektivt stoppade 

Iraks planer på kärnvapen. Den gången fördömde 

världen Israel, men reaktionerna mattades snabbt. 

Denna gång kan det bli annorlunda. Kina får 10 

procent av sin olja från Iran och önskar knappast 

total amerikansk dominans. Iran har dessutom en 

stor armé och bundsförvanter som Syrien och Hizbollah, 

förutom shiamuslimska minoriteter i 

många arabländer. Bomber över Iran kan bli storkrig. 

Turbulens på världens finansmarknader, stigande 

oljepris och fallande dollar förutspås i en rapport 

från den holländska banken ING. 

Kanske blir ett luftkrig mot Iran den dödsstöt 

som definitivt sätter stopp för de senaste årens makalösa 

högkonjunktur. n 

”Denna gång kan det bli annorlunda. 

bomber över iran kan bli ett storkrig” 

anna carrfors 

br åkenhielm 

74 | va | 6 | 8 februari 2007 | www. ekonominyheterna.se 

p e r S p e k t i v 

gunnar lindstedt 

SoM höSten 2005 gav ut boken ”olja” 

mats 

qviberg 

VA : S krönikörer ger Sitt perSpektiV på omVärlden. 

catarina 

af sandeberg 

årets 

största 

affär Så 

Ska 

Staten och 

inveStor 

rita oM 

bank- 

MarknaDen 

Profilen 

bakom det 

ansiktslösa 

kaPitalet 

Percy 

barnevik 

storsatsar 

På hetaste 

trenden 

näringslivsbossen 

som tar 

öPPen strid 

med reinfeldt 

hela listan 

de största 

fastighetskliPPen 

2006 

NÄSTA 

NUMMER 


koMMer 

15 februari

24 sidor dokument - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

24 sidor dokument - Veckans Affärer

Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!

Delete template?

Save as template ?