Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna

Pedagogiskt- och publikt

utvecklingsprogram

för Äskhults by 2007-2014

Skötselrådet för Kulturreservatet Äskhults by 2007

Kultur & Turism Kungsbacka kommun, Länsstyrelsen, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Äskhults Gamla By, Länsmuséet Varberg.


”Vision Äskhult”

Del 2: Utvecklingsprogram för pedagogiskt och publikt arbete.

Skötselrådet för kulturreservatet Äskhults by 2007


Förord

I kulturreservatet Äskhults by i Kungsbacka pågår sedan ett tiotal år ett mycket långsiktigt och ambitiöst

arbete. Målet är att rekonstruera en agrar kulturmiljö kring sekelskiftet 1800. För dagens besökare

blir den som ett ”titthål ned i historien”; ett enastående pedagogiskt hjälpmedel och ett viktigt besöksmål

i kommunen och länet. Äskhult är vidare en av de tre viktiga hörnstenarna (med Fjärås Bräcka

och Tjolöholm) inom den framgångsrika kommunala satsningen ”Kungsrike”, med ”Tidsresan”.

Många är de parter som samarbetar med kunskapsuppbyggnad, vård och förmedling i Äskhult. Inom

ramen för länsstyrelsens förvaltning av kulturreservatet samordnas parternas arbete genom reservatets

skötselråd.

År 2002 utarbetades ett första Strategi- och utvecklingsprogram för Äskhults by 2002-2010 (”Vision

Äskhult”), vilket de finansierande parterna Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen

behandlade i fullmäktige respektive styrelser och ställde sig bakom som en gemensam plattform för

det fortsatta arbetet. ”Vision Äskhult” redovisade mål och utvecklingsförslag med finansieringsplan

för Bebyggelse och bytomt, Marker och landskap, Pedagogisk och publik verksamhet, Service och

tillgänglighet samt Marknadsföring.

Skötselrådet har nu som ett nästa steg tagit initiativ till en fördjupning av delen Pedagogisk och publik

verksamhet. Etnologerna, tillika pedagogerna, Inger Widhja och Britta Nyström, har fått i uppdrag att

tillsammans utarbeta detta programförslag, vilket därefter beretts av skötselrådet som ställt sig bakom

programförslaget.

Skötselrådet överlämnar härmed detta förslag till utvecklingsprogram för den publika och pedagogiska

verksamheten i Äskhults by 2007-2014, motsvarande två politiska mandatperioder, till huvudmännen

för behandling. Det är Skötselrådets förhoppning att berörda parters huvudmän ska kunna

ställa sig bakom programförslaget och därmed tydliggöra mål och staka ut en långsiktig plan för den

publika verksamheten i Äskhults by. Programmet ska ses som ett måldokument och innebär att finansiering

och budget bereds årligen i samverkan och utifrån respektive parts givna förutsättningar.

Skötselrådet för Äskhults by

Halmstad 6 februari 2007

Mats Folkesson

Länsantikvarie


Förord 3

Inledning 7

1. Service och tillgänglighet

1.1 Parkering 8

1.2 Besöksanläggning 9

1.3 Entré 9

1.4 Marknadsföring 9

2. Landskap och bytomt

2.1 Bondens sysslor 10

2.2 Bytomt, kålgårdar ocn

mullbänkar 11

3. Personal

3.1 Pedagogisk personal 12

3.2 Personal i kaffestugan 13

3.3 Gårdskarl och gårdsfru 13

3.4 Personalutbildning 14

4. Gårdarna i byn

4.1 Gårdarnas inriktning 16

4.2 Bengts 16

4.3 Derras 17

4.4 Jönsas 18

4.5 Göttas 20

5. Inventarier

5.1 Föremål 24

5.2 Föremålsvård 24

5.3 Rekvisita 25

5.4 Lokalvård 25

6. Programverksamhet

6.1 Programutbud 26

6.2 Föreläsningar/temadagar 27

6.3 Skolprogram 27

6.4 Barnprogram 28

6.5 Temastigar 29

6.6 Kursverksamhet 29

6.7 Friskvård 29

7. Besökare

7.1 Besöksstatistik 30

7.2 Skolor 30

7.3 Turister 31

7.4 Grupper 31

7.5 Övriga besökare 31

7.6 Tillgänglighet 31

Bilagor

1. Kostnader 33

2. Kartor bebyggelse 35

Dokumentation av bebyggelsen

i Äskhults gamla by

3. Skötselråd, litteratur,

36

källor och kontaktnät 41


Vem var Näcken?

Del av skolklass i programmet ”Skogsväsen i folktron”.


Inledning

Vårt uppdrag har varit att utveckla den pedagogiska och publika verksamheten i Äskhults by, att se visioner som om vi hade

obegränsat med pengar. Det har varit en spännande uppgift att tänka möjligheter och inte fastna i omöjligheter. Vårt mål har

varit att planera besökarnas möte med de gamla Äskhultbornas vardag men också hur de firade högtider och kalas. Vi har försökt

besvara frågor som hur vi på bästa sätt kan förmedla vårt kulturarv, vad vi vill att besökarna ska minnas efter sitt besök,

hur vi kan få byggnader och miljöer att kännas autentiska och sist men inte minst, vad ett levande landskap är.

Vi har gått igenom material från lands- och folkminnesarkiv, besökt Länsmuseet Varberg, hembygdsmuseet i Kungsbacka,

Borås Textilmuseum och tagit del av Irene Karlssons fantastiska samling av hallandssöm. Vi har haft möten med en referensgrupp

som bestod av kommunantikvarie Wivi-ann Reit, antikvarie Pablo Wiking, museibonde Thomas Carlsson,

biolog Kill Persson och länsantikvarie Mats Folkesson.

Var och en av de fyra gårdarna har vi gett en egen profil. Jönsas gård har vi valt att göra rent museal. Här ska man kunna

stiga in i stugan och få en vision av bybornas vardagsslit men också uppleva hur de firade årets högtider. Vår vision är att

Göttas gård ska bli en skolgård där barnen i lugn och ro ska få pröva på och lära sig några av självhushållets sysslor.

På Derras gård ska lantrasdjuren få sin hemvist i stall, svinhus och ladugård. I manhuset föreslår vi att en bondesnickares

miljö återskapas och att folkkonsten ska få komma till synes. Derras manhus ska delvis också innehålla personalutrymmen.

Huvudbyggnaden på Bengts gård ska fortsättningsvis tjänstgöra som kaffestuga för besökare. I ladan inreds förråd och

utrymmen för diverse publika program. Utmarken ska bli mer integrerad med övrig verksamhet med självguidade turer i

landskapet, visning och föreläsning om olika marksysslor med mera. Vi ska öka tillgängligheten med fler anpassade program,

förhoppningsvis nå fler grupper som t.ex. äldreomsorgen och grupper med nya svenskar. Vi vill också få företag att upptäcka

Äskhult som en lämplig plats att förlägga personalträffar till, både aktiverande men också avstressande. Med en ny entrébyggnad

ska vi också kunna svara upp till besökarnas krav på service och kvalitet.

Vi vill tacka Länsstyrelsen som gjort det ekonomiskt möjligt att skriva denna utvecklingsplan.

Vi vill också tacka Carina Fredriksson på turistbyrån för fin layout.

Kungsbacka hösten 2006

Inger Widhja och Britta Nyström


Service &

Tillgänglighet

1.1 Parkering

BAKGRUND

Den parkeringsplats som idag tillhör byn är inte tillräcklig.

Detta märks under evenemangsdagar, då parkeringsvakter

krävs. Många ställer sig också uppför

vägen vilket kan vara hindrande för utryckningsfordon.

Vid större evenemang, som midsommarafton, används

Bengts åker som tillfällig parkeringsyta. Delar av denna

åker kommer planenligt att odlas upp.

Då verksamheten har många besökare under vissa evenemang

och nu planeras att utvidgas, behöver befintlig

parkering utökas. I Vision Äskhult ( 00 - 010) vilken

antogs 00 i kommunfullmäktige, skrevs följande om

parkeringsmöjligheter:

”En förutsättning för att den publika verksamheten

skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd-

är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika och

pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen

en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen

är därför en kommunal angelägenhet.”

För detta ändamål anlitades landskapsarkitekt Kerstin

Teutsch. Hennes förslag var att låta P-platserna smälta

in i omgivningen, där träd och buskar naturligt finns

kvar, samt att man inte upplever platsen som tom parkeringsyta

under lågsäsong.

MÅL

De tidigare ovan ställda målen som ännu inte har införlivats

gäller även för 00 – 01 :

”En förutsättning för att den publika verksamheten

skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd-

är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika och

pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen

en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen

är därför en kommunal angelägenhet.”

FINANSIERINGSPLAN - Parkering

År Kungsbacka

Kommun

00 00.000:-

00 .000:-

009 .000:-

Länsstyrelsen

Halland

Västkust-

stiftelsen

010 10.000:-

011 10.000:-

01 10.000:-

01 10.000:-

01 10.000:-


1.2 Besöksanläggning

BAKGRUND

I Vision Äskhult presenterades en framtida informationsanläggning

innehållande toaletter, inklusive handikapptoalett,

ett grovkök för avlastning av kaffestugan

och ett rum kombinerat för föreläsning och möten. Det

fanns även önskemål om en informationslokal för broschyrer,

försäljning av bland annat litteratur och vykort

samt slöjd. Denna vision har ännu inte förverkligats

och kvarstår fram till 01 .

MÅL

Vi föreslår att det vid ”entrén” till Äskhult uppförs en

mottagningsbyggnad eller två som associerar till den

torpbebyggelse som tidigare funnits på den intillliggande

lyckan, söder om parkeringen.* Byggnaden

ska innehålla tre toaletter varav en handikapp, ett

grovkök för beredning, utrymme för informationsmaterial

med biljettköp och ett litet mötesrum. Läget för

byggnaden ska vara i nära anslutning till parkeringen.

* Här bodde sockenskomakarparet Lars Persson och Anna Andersdotter

samt sockenskräddarparet Johannes Larsson och Karin Jönsdotter.

FINANSIERINGSPLAN - Besöksanläggning

År Kungsbacka

Kommun

00

00

009

010 , milj*

011

01

01

01

Länsstyrelsen

Halland

Västkust-

stiftelsen

1.3 Entré

BAKGRUND

Besökarna betalar entréavgift då byn är öppen 1 maj -

0 september, kl. 11-1 , alternativt till kl. 1 . Med entrébiljett

har man tillträde till byggnaderna, vandra i de

pedagogiska stigarna i utmarken eller att deltaga i något

evenemang. Besökarna kan välja mellan att lösa en dagbiljett

eller ett säsongskort. Önskas guidning tillkommer

ytterligare avgift.

MÅL

Budgeten för den publika verksamheten bygger på entréavgifter.

Att betala entré betyder också att besökarna

kan förvänta sig service och ett kvalitativt innehåll.

Nuvarande entré, som är förlagd uppe i byn, flyttas ned

till parkeringen vid fägatans början. Personalen kan

välja mellan att vistas utomhus eller inne i informationsstugan

vid dåligt väder. Fördelen med denna

placering är att när besökarna lämnat parkeringen kan de

fritt ströva i eller runt byn utan att personalen behöver

söka upp dem för betalning. Målet med att känna sig

förflyttad 200 år bakåt i tiden blir då mer påtagligt utan

entré på gårdsplanen.

1.4 Marknadsföring

BAKGRUND

Äskhults by ingår i Kommunens Kungsrikesatsning.

Turistbyrån i Kungsbacka har sedan flertalet år utgett en

informationsbroschyr på svenska, engelska och tyska,

vilken delas ut gratis på turistbyrån samt i Äskhults by.

År 00 producerades en video om byns restaureringsarbeten,

avsedd för skolbruk. Videon har delats ut gratis

till skolor och föreningar, och kan köpas av privatpersoner

i byn. År 00 skapades en hemsida för Äskhult

(genom Kultur & Turism) som uppdateras varje år av

intendenten. År 00 framtogs en Lätt Läst broschyr om

* Denna kostnad är uppskattad och förutsätter extern medfinansiering. Se sid

byn, samt en ny informationsbroschyr med färgfoto.

Marknadsföring av byn har skett på turistmässor, samt

genom annonsering, mestadels i lokalpressen.Västkuststiftelsen

har bekostat en informationstavla om reservatet

vid parkeringen, där även en infotavla om säsongens

program finns.

MÅL

För att nå ett högre besöksantal, till .000 personer,

krävs en större satsning på marknadsföring/annonsering

utanför kommunen. Hemsidan bör utvecklas

och följa med ny teknik, besökaren ska kunna ladda

ner broschyrmaterial om Äskhult innan besöket, samt

att personer med olika handikapp, till exempel synskadade

ska kunna hitta ljudfiler om byns historia.

Informationsmaterial om de nya kulturstigarna ska tas

fram, en enkel folder med karta, samt en grundligare

skrift om landskapets historik och biologi. Även en ny

informationsskrift ska tas fram med sammanfattning av

de olika restaureringsarbeten som skett under åren. På

sikt ska även en Äskhultsbok II lanseras. Dessa skrifter

bekostas av Västkuststiftelsen och Länsstyrelsen.

Hemsida, annonser och marknadsföring bekostas av

kommunen.

FINANSIERINGSPLAN - Marknadsföring,

År Kungsbacka

Kommun

Länsstyrelsen

Halland

Västkust-

stiftelsen

00 .000:- .000:- .000:-

00 .000:- 10.000:-

009 0.000:- 10.000:-

010 0.000:- 00.000:-* 10.000:-

011 0.000:- 10.000:-

01 0.000:- 10.000:-

01 0.000:- 10.000:-

01 0.000:- 10.000:-

* En bok skall produceras

9


10

Landskap

och Bytomt

2.1 Bondens sysslor

BAKGRUND

Ett restaureringsarbete pågår i syfte att återskapa och

levandegöra en bymiljö omkring år 1 00, före den

agrara revolutionen.

001 anställdes av Västkuststiftelsen, med ekonomiskt

stöd från Länsstyrelsen en bonde i byn

för att bruka markerna på ett traditionellt sätt med

hästar och betesdjur av äldre lantraser. Under viss tid

får han hjälp av extra personal.

På inägorna odlas idag några hektar med äldre grödor

såsom vårråg, svart- och vithavre, korn och lin.

Restaureringsarbete pågår för närvarande med åker-,

ängs och betesmarker. Ängsbacken mellan bebyggelsen

och parkeringen samt delar av slåtterkärren i den norra

ängsmarken slås traditionellt med lie. Övriga delar av

ängsmarken betas eller slås med hästdriven slåttermaskin.

I ängarna skördas också stubbskott av lövträd

till ved och stängselstolpar.

På utmarkens ljunghedar samt i några hagar betar får

och nötboskap där viss mark behöver stängslas.

Andra lantrasdjur som grisar och höns finns i byn.

Djurhanteringen tar en stor del av Bondens tid i anspråk.

Till Bondens arbete hör också utglesning av skog,

iordningställande av naturstigar med spänger för

framkomligheten, grindar och stängsling.

MÅL

Att en heltidsbonde med tidvis hjälp ska kunna sköta all

denna mark och därtill djur med samma metoder som

de fyra gårdarnas folk gjorde för 00 år sedan är orealistiskt.

Det rationella bruket av markerna kolliderar

med det pedagogiska arbetet. Moderna maskiner och

redskap bör i görligaste mån undvikas under publik tid

för att ge besökaren ett så trovärdigt helhetsintryck som

möjligt av den kulturhistoriska miljön i Äskhult. Alla

publika utrymmen ska under programsäsong hållas fria

från modernt emballage, förvaringskärl och så vidare.

Djurens skötsel och markens beredning med vårbruk

och skörd måste prioriteras. Tiden är ofta knapp varför

det är nödvändigt för Bonden att helt kunna ägna sig åt

gårdens skötsel.

Bonden ska i första hand arbeta med markvården och

inte vara engagerad i den direkta programverksamheten

då han är bunden att producera. Han kan, när detta är

möjligt, prioritera att utföra göromål i närheten av eller

vid gården de dagar då grupper är inbokade och då i

tidsenlig klädsel och så historiskt riktiga redskap som

möjligt.

Vi föreslår att anställa en gårdskarl för skötsel och

publikt arbete i byn, se . Personal.


2.2 Bytomt, kålgårdar

och mullbänkar

BAKGRUND

Idag sköts bytomten av guiderna. Efter förslag i rapporten,

”Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar och trädgårdar”

skriven av Maria Nyman-Nilsson, Freriksdals

friluftsmuseum på uppdrag av Länsstyrelsen (199 )

sköter guiderna kålgårdar och mullbänkar på ledigastunder

mellan andra sysslor.

Bytomten med dess kålgårdar och mullbänkar följer

Vision Äskhults intentioner med växtmaterial samt

utseende så långt det är möjligt, cirka 1 0- 00 år bakåt

i tiden. Jordprover, så kallad makrofossil, har tagits på

olika platser i byn och skickats till analys för fröbestämning.

Dessa undersöks av Botaniska institutionen i

Göteborg.

Gräsytor mellan byggnaderna har under många år

klippts med moderna klippaggregat.

MÅL

En trädgårdsarkitekt tillika trädgårdsmästare har på

uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en skötselplan

avseende bytomt, kålgårdar samt mullbänkar. Planen

kommer att ligga till grund för den årliga skötseln av

bytomten.

I skötselplanen ingår bland annat:

l De fyra gårdstunen ska friläggas från ”gräsmatta”, så

att de underliggande flata stenblocken åter blir synliga.

l Träd ska hamlas och lövkärvarna ska torkas och

förvaras i ladorna.

l Äldre sorter av äppelträd ska föryngras, vilket redan

påbörjades hösten 00 .

l Björnbärsnår och krusbärsbuskar ska bevaras samt

de buskar och träd, bland annat krikon o mirabell, som

var vanliga i början och mitten av 1 00-talet.

l Kålgårdarna ska utökas efter storskifteskartans anvisning.

Växelbruk kan då ske med potatis, rovor, bönor

med mera.

l Kålgårdarna ska inhägnas, för att hålla betande får

och kreatur borta från grödorna. Djuren ska kunna

flyttas runt i byn för bete, så bytomten hålls fri från

växande ogräs.

l Mullbänkarna ska rensas från ”moderna” växter och

de äldre arterna ska föryngras.

l Kopior av gamla bikupor kan som tidigare stå uppradade

vid Göttas mullbänk. Rekonstruerade bikupor

efter gammal modell kan sättas upp i söderläge bakom

Göttas ladugård och skötas av en biodlareförening. En

kontakt med denna förening är redan tagen.

l Gräsytor och slänter mellan byggnaderna ska slås

med lie samt komposteras.

l Äskhults egenproducerade rotfrukter ska vinterförvaras

i jordkällare. Utrymme ska ges så att självförsörjning

av fröer och annat utsäde är möjligt.

l All personal ska vara välinformerad om växtnamn

samt användningsområde. Guidepersonalen sår, ansar

och skördar samt sköter mullbänkar runt de fyra

boningshusen. Dessa arbeten kan med fördel utföras

under öppethållandetider och då alltid med tidsenliga

arbetsmetoder, redskap och kläder.

Se mer under Personalutbildning .

l Byta ut befintliga trädgårdsmöbler mot mer

tidsenliga.

Trädgård/bytomt ska skötas av gårdskarl, en nyinrättad

tjänst från och med 2007, se finansieringsplan sid 13.

11


1

Personal

3.1 Pedagogisk personal

BAKGRUND

År 00 fanns följande funktioner i byn vilka är anställda

av Kungsbacka kommun; en intendent, en kulturpedagog,

en vaktmästare inklusive entré/guide, en extra

guide samt fyra timanställda i kaffestugan. Vid stora

evenemang anställs tillfällig parkeringspersonal.

Intendenttjänsten inrättades 00 . Tjänsten innebär

ansvar för pedagogisk och publik verksamhet samt för

budget och personal.

Intendenttjänsten är en halvtidstjänst på årsbasis,

+ % i fyra månader.

Kulturpedagogen säsonsanställs på timmar maj-september.

Entrépersonal arbetar under hela säsongen.

En extra guidepersonal kallas in helger, högfrekventa

dagar och vid semestrar.

MÅL

För att få stabilitet i verksamheten är det viktigt att kunna

behålla samma personal till nästkommande säsong,

att lära upp ny varje år tar kraft och tid. Ett förslag är

att öka kulturpedagogens tjänst och kombinera den med

fler sysslor, även under vinterhalvåret.

Vi behöver en gårdskarl som under sommarhalvåret

sköter bytomten, kan guida samt under delar av vintern

vårda och tillverka ny rekvisita. Funktionerna Gårdskarl

och Gårdsfru (kulturpedagog) är tillsammans en

heltidstjänst som delas på två personer ( 0% vår-sommarsysslor,

och 0% höst-vintersysslor.)

Delar av tjänsten (cirka 40%) kan finansieras genom

omprioritering av övrig personal. Se mer . Gårdskarl.

I takt med verksamhetens utveckling bör intendenttjänsten

utökas, förslagsvis till månader 100% år

00 och på sikt till en heltid.

Det är viktigt att all personal är välinformerad om

kulturreservatets alla delar, det vill säga landskapet

och byns restaureringar, byns historia samt säsongens

programutbud. För att kvalitetssäkra verksamheten ska

personalen vara serviceinriktad, språkkunnig och kunna

informera om ”Kungsrikes” alla besöksmål. De bör

vara utbildade inom ämnesområdena och ha möjlighet

till vidareutbildning. (se . Personalutbildning).

Personalen ska ha olika ansvarsområden med uppföljning.

Klädseln ska vara tidsenlig.


3.2 Personal i kaffestugan

BAKGRUND

Från år 00 tillhör även kaffestugan förvaltningen för

Kultur & Turism. Fyra timanställda på deltid turas om

att arbeta i kaffestugan under högsäsong samt helger

vår och höst. De tar också emot grupper under för- och

eftersäsong då kaffestugan är ”stängd”. Tillsammans

delar de på nära fyra månader heltid, timmar/vecka i

sju veckor. I dessa timmar ingår även städning fem timmar/vecka.

Tillkommer timmar för gruppbokning samt

helger hela säsongen.

MÅL

Kaffestugans personal ska kunna avlösa entrépersonalen,

kunna guida vid behov samt finnas tillhands i

butiken i den nya entrébyggnaden.

Då entrébyggnaden inreds med ett kök enligt Miljö &

Hälsas normer kan bakning av bröd med mera ske här

av samma personal.

3.3 Gårdskarl och gårdsfru

BAKGRUND

Ett önskemål har varit att kunna integrera Bondens

arbete med programverksamheten för att på ett naturligt

sätt kunna förmedla kunskap om det äldre kulturlandskapet,

inägor och utmarker, och alla de arbetsmoment

som förekom i äldre tid. Detta har varit svårt att genomföra

då Bonden varit upptagen med mark och djurvård.

Byggnaderna och inventarierna har behov av kontinuerlig

tillsyn och vård.

MÅL

Besökaren ska ges möjlighet att aktivt få ta del av olika

arbetsmoment som förekom på en gård under självhushållningens

dagar. För att kunna åstadkomma detta

behövs en heltidstjänst fördelat på två personer, till

exempel en kvinna och en man. Båda kan arbeta som

guider/pedagoger under sommarsäsong och som vaktmästare,

lokalvårdare, föremåls- och rekvisitansvariga

under vinterhalvåret. De kan också tillverka rekvisita

och vårda stugornas inredningstextilier samt guidernas

kläder. En besparing kan här göras eftersom de senare

tjänsterna idag köps in. Gårdskarlen/Gårdsfrun kan

vara en länk mellan bonden och besökaren. De kan

fungera som”arbetande” guide/kulturpedagog/vaktmästare

vid slåtter, hamling, vårbruk, flyttning av djuren,

stängsling, röjningsarbete med mera. De kan ta med

besökarna till Bonden och handleda besökarna i det

pågående arbetet.

Ett mångsidigt Gårdskarlspar/kulturpedagoger kan under

säsong gestalta två av byns tidigare innevånare, för-

slagsvis Johannes Svensson som kom till Äskhult 1

och hans hustru Christina Pehrsdotter, född på Derras.

För att göra byn mer levande kan de i dessa roller utföra

enklare gårdssysslor och hantverk såsom underhåll

av husen, vårda föremål och tillverka rekvisita.

Finansiering av verksamheten i Äskhults by

Nedan redovisas kostnaderna för personalen som är den

enskilt största kostnaden för att bedriva den publika

verksamheten i Äskhults by. Ytterligare poster som

kostar är sophämtning, marknadsföring, broschyrmaterial,

livsmedel till kaffestugan m m. Intäkterna som

finansierar delar av verksamheten utgörs av entréavgifter,

intäkter från kaffestugan och försäljning av

Äskhults souvenirer, år 00 var det ca 0.000 kronor.

Ett årligt anslag från Kungsbacka kommun ges med

00 000 kronor.

Intäkterna förväntas öka med åren då verksamheten

utvecklas.

FINANSIERINGSPLAN - Personal (inklusive personalutbildning ca .000 kronor/år, Kungsbacka kommun)

År Funktioner i byn Kungsbacka Kommun Länsstyrelsen Västkuststiftelsen

00 Intendent, kulturpedagog, entrépersonal,

extra guide/entré, kaffepersonal.

Gårdskarl (m. bidrag av Lst och VKS.)

.000:- 0.000:- 0.000:-

00 Intendent + 1 månader .000:- 0.000:- 0.000:-

009 0.000:- 0.000:- 0.000:-

010 Intendent + månader 9 .000:- 0.000:- 0.000:-

011 100 .000:- 0.000:- 0.000:-

01 Intendent + månader 111 .000:- 0.000:- 0.000:-

01 11 .000:- 0.000:- 0.000:-

01 11 .000:- 0.000:- 0.000:-

1


1

3.4 Personalutbildning

BAKGRUND

Det har inte funnits någon planerad ekonomi för vidareutbildning

för personalen i Äskhult. All personal har inte

önskvärd kunskap inom gamla hantverk, etnologi, kulturmiljö

med mera. Arbetsuppgifterna har mest handlat om

guidning och information till besökarna. För att levandegöra

byn enligt Vision Äskhult krävs mer ämneskunskap.

MÅL

Det krävs en bred kunskap för att guida i en kulturhistorisk

miljö som Äskhult. Kunskaper om byn som

kulturreservat med dess historik och personerna som

levde här insatta i ett historiskt omvärldsperspektiv är

viktigt att känna till för all personal. Även insikt i byns

odlingar, utmarker, djurbestånd och vilka arbetsmoment

som här förekommer under året är grundläggande teoretiska

kunskaper. Den tillgängliga guidehandledningen

som regelbundet uppdateras ska inför varje säsong

studeras av guiderna och kulturpedagogerna.

Programutbudet för skolor och specialgrupper kräver

dessutom praktiska kunskaper.

Att även ha kunskap i händerna om det man förmedlar

ger en större trygghet i arbetet som guide och pedagog.

Besökaren får en lärorik och kulturhistoriskt trovärdig

upplevelse vilket gör Äskhult till ett intressant besöksmål

med hög kvalité.

FÖRSLAG PÅ PERSONALUTBILDNING

l Hur mjölkade man och hur gjorde man smör och vilka

olika sorters ostar gjordes i det gamla bondesamhället?

l Hur gick vedhanteringen till?

l Hur klipptes fåren och vad gjorde man av ullen?

l Hur gick linberedningen till och vad gjorde Äskhults

kvinnor med den färdiga linneväven?

l Hur tillredde de maten och hur och var förvarades

den under de olika årstiderna?

l Hur städadeoch tvättade man förr och hur sköttes den

personliga hygienen?

l Hur gick slåtter till?

l Vilka djur fanns och vad hade de för funktioner?

l När och hur skedde ljungbränning?

l Hur användes utmarken?

För att ge en äkthet åt miljön läggs också stor vikt vid

personalens klädsel. De ska ha insikt och förståelse för

det tidiga 1 00- talets sätt att klä sig och de klädnormer

som då gällde.

Personalen ska ges möjlighet till en utbildning där de

kan ta del av de traditioner, seder och bruk som förekom

under ett år i ett bondehemman under 1 00- talets

första hälft. Undervisningen är fokuserad på de praktiska

momenten men med teoretiska inslag. Dialektala ord

och uttryck är lika viktigt att få med som den folkloristiska

delen med sagor, sägner, skrock och skrönor.

Förslagsvis sker utbildningen ett veckoslut en gång i

månaden från augusti till och med april. Inledningsvis

ska utbildningen introduceras med en historik om lantbruket

i Halland genom Länsmuseet Varberg.

Några exempel på sysslor under ”Bondens år”

Augusti: l skörda kålgårdens grödor l sylta och safta

l torka frukter l kärna smör och ysta ost

September: Hur grödorna odlades i Äskhult och hur

man förvarade och förädlade dem l skörda säden

med skära, binda till kärvar och hänga/ställa den för

torkning och hur den förvaras på logen l präjlatröskning

på logen och med tröskvandring l malning på

handkvarn och i skvaltkvarn l bakning av traditionella

brödsorter

Oktober: Slaktmånaden ägnas åt djuren och förädlingen

av slaktmaten l grisslakt med allt vad det innebär

l blodet vispas och tas till vara för att bli korv, pudding

eller paltbröd l köttet styckas och saltas, torkas, röks

l tarmarna skrapas och rensas l hackmaten blir till korv

och dylikt l urinblåsan tas tillvara för blivande lykta

November: l kläderna och inredningstextilierna

l tvätta med aska och tillverka såpa

December: l förberedelse inför julen l maten l

dekorationerna l traditionerna l ljusstöpning

Januari: l hur städningen gick till l hur den personliga

hygienen sköttes

Februari: l ullens beredning l linets beredning

l prova på att brodera någon detalj från ett hängkläde

eller list med traditionellt material och teknik.

Mars: l tappa björkarna på sav, brygga enbärsdricka

l folklig läkekonst, koka salva och förbinda sår

l vårröjning och avbränning av fjolårsgräs och våreldar

April: l riva potatis och göra potatismjöl och gryn

l färgväxter (torkade växter, rötter, lavar och bark)

l förberedelser för sådd

Utbildningen kan med fördel ske i samarbete med

Länsmuseet Varberg, länshemslöjdskonsulenterna,

hembygdskonsulenterna, hembygdsföreningarna och

Hushållningssällskapet samt med hembygdsforskare

Irene Karlsson i Åsa. Hemslöjd Västra Götaland kan

konsulteras då det har förekommit liknande utbildning i

deras region.


Gårdarna

i byn

4.1 Gårdarnas

inriktning

BAKGRUND

De fyra gårdarna i Äskhult har genom seklerna förändrats

exteriört och interiört efter ekonomiska förutsättningar,

olika krav på standard med mera Alla manhusen har

ursprungligen varit ryggåsstugor. Innertak har efter hand

satts in, väggar har tapetserats och om- och tillbyggnader

har skett. Efter en brand i mitten av 1900-talet förstördes

Jönsas ombyggda mangårdsbyggnad vilken senare ersattes

med en ryggåsstuga (från Ramsjöhall) i den ursprungliga

traditionella byggnadsstilen. Gårdarna är spartanskt

inredda med möbler och föremål från det gamla äskhultsborna

samt från Nils Brogrens privata samling.

MÅL

Genom att utnyttja byggnadernas olika interiörer med

så små förändringar som möjligt kan byns historia

berättas och levandegöras omkring två hundra år

bakåt i tiden. För detta krävs föremål och rekvisita

samt tillverkning av textilier efter gamla förelagor. En

extern person sökes för inredning och iordningsställande

av miljöer i de olika byggnaderna. Länsstyrelsen

finansierar renovering av ”fast” inredning såsom golv,

tapetsering, fönsterfoder med mera. Kommunen har det

ekonomiska ansvaret för tillförande av lös inredning i

interiörerna, det vill säga textil och föremål.

Bengts gård fick 1914 ett efter den tiden modernt kök

varför det är lämpligt att bedriva kaffestuga här.

Serveringen sker i dagligstugan och på gårdsplanen.

När ny entréebyggnad är klar används Bengts kaffestuga

endast under evenemangsdagar och för gruppbokningar.

Tidsperspektiv: Sekelskiftet 1900.

Derras gård blir djurgård och delvis publik med fokus

på folkkonst. Inredningen i ladugård med stall och

svinhus ska anpassas efter dagens krav för djurhållning.

Två rum i manhuset används av personalen som tidigare

medan dagligstugan visar en av Äskhults familjers

bisyssla i form av en snickarverkstad kombinerad med

bostad. Tidsperspektiv: Cirka 1 -1 0.

Jönsas gård blir ett renodlat museum där en ålderdomlig

inredning med verktyg och redskap visas upp både

i manhuset och i ladugården. Många museala föremål

finns att tillgå tack vare Nils Brogrens mångåriga samlande.

Begränsade öppettider.

Tidsperspektiv: Tidigt 1 00-tal.

Göttas gård blir en skolgård där undervisning kan ske

inom kulturhistoria, slöjd och hantverk. Gårdsmiljön

ger en naturlig avskildhet från övriga besökare så att

undervisningen kan ske mer ostörd. När gården inte är

inbokad är den öppen för alla.

På Göttas vind inreds ett litet museum med de sista

brukarnas föremål, snickarverktyg med mera. Detta

”museum” öppnas vid speciella visningar.

Tidsperspektiv: 1 0.

Totala kostnader för textil inredning samt inköp/nytillverkning

av föremål och rekvisita är ca 00 000 kr för

de fyra gårdarna. Kostnaden har delats för de kommande

sju åren, se finansieringsplan, samt sid 33.

FINANSIERINGSPLAN - Gårdarnas interiörer

År Kba kommun

Textilier m.m.

00

Länsstyrelsen

Fast inred.

00 000 kr 0 000 kr

009 000 kr 0 000 kr

010 000 kr 0 000 kr

011 000 kr 0 000 kr

01 000 kr 0 000 kr

01 000 kr 0 000 kr

01 000 kr 0 000 kr

Västkuststiftelsen

1


1

4.2 Bengts gård

BAKGRUND

Gården är uppkallad efter riksdagsmannen Bengt Persson

(1 9-1 ), tidigare hette gården Swens, vilket

kan härledas tillbaka till 1 00-talet. Manhuset byggdes

år 1 0 av sex sonsöner till Bengt Persson. Köket tillbyggdes

år 191 , med en ”luta”.

Gården var bebodd fram till år 19 , den sista ägaren

hette Hanna Göök.

Sedan år 199 har manhuset fungerat som kaffestuga

för allmänheten.

År 00 övertogs kaffestugans verksamhet av Kungsbacka

kommun. Målet med kaffestugans verksamhet

var att erbjuda ett ”historiskt” café med utbud av bröd

och kakor bakade efter gamla recept ifrån socknen, som

framtagits genom intervjuer av äldre kvinnor. Bakningen

är utlokaliserad till bagerier, då ingen beredning av

mat/bröd får förekomma i huset enligt Miljö och Hälsa.

I häbbaret sker visning och försäljning av hantverk

under sommarsäsong, vilket skett under flertalet år.

MÅL

Kaffestugan, ska vara en del av det kulturarv vi vill

förmedla, samt belysa sekelskiftet 1900. Kaffekalas var

förr ett sätt att umgås på, framförallt under de många

”julakalasen” i socknen. Servering och försäljning av

traditionellt och lokalt bakade kakor och bröd ska ske här

fram tills ny entrébyggnad står klar. Öppet vid evenemangsdagar

och vid gruppbokningar. Utbudet blir som

tidigare, även av äldre sorter som till exempel gorån.

Den säd som odlas i byn ska då det är möjligt, säljas

som mjöl i påsar men också användas till bakning av

kaffestugans matbröd.

Slöjd och hantverk som säljs, ska vara bruksföremål

och prydnadssaker av material och tekniker som fanns

under 1 00-talet och början av 1900- talet. Eventuellt

kan försäljningen flyttas från Bengts häbbare ner till

den nya entrébyggnaden.

Manhuset:

Se sid .

Lilla kammaren, 1B:

Kontor för intendenten. Detta är en fördel med tanke på

redovisning och förvaring av dagskassor.

Storstugan, 1D:

Inredning med möbler från sekelskiftet 1900, vävda

gardiner, trasmattor, lampor, ljusstakar, dukar, tavlor.

Mycket finns idag men en komplettering ska göras av

det som saknas. Om den öppna spisen görs bruksbar kan

eldning ske här kulna och regniga dagar.

Köket, 1C:

Ta fram brädgolv, dölja ny utrustning bakom trädörrar,

nygamla pärlspåntväggar och skåp? Gamla köksredskap,

slagbord mm Järnspisen ska vara eldningsbar. Så

långt som möjligt ska interiören spela tidigt 1900-tal.

Häbbaret, 1E, vänster:

Detta rum kan används som extra utrymme för kaffestugans

gäster samt som sammanträdesrum. Inreds i befintlig

skick med möbler som Bengts familj har bevarat.

Kökssoffa, kista, stol, samt ett mjölkskåp.

I mitten av rummet ett slagbord med tillhörande stolar.

Hantverksförsäljningen ska vara här tills vidare.

Övervåning:

omklädningsrum för kaffestugans personal samt förvaringsutrymme

för kaffestugan.

Trädgården:

De befintliga trädgårdsmöblerna (se bild) ska ersättas

med mer tidsenliga bord och bänkar i trä.

Ladugården:

Se sid . Totalrenoverades 00 och är idag så nära

som tom på inredning. Utrymmet till höger, med stampat

jordgolv, inredes med löstagbara träbänkar, med

plats för en skolklass. I mitten av rummet ett gammalt

stabilt runt träbord. På väggarna kan historik och foton

i stora format (gärna på textil) av de sista byborna sättas

upp. Detta utrymme används endast under säsong

eftersom det inte kan värmas upp och fotona tas därför

bort under vinterhalvåret.

Utrymmet näst till vänster inreds med hyllor vilka lätt

kan tas bort. Här ska rekvisita och föremål placeras. I

detta rum kan även någon publik aktivitet förekomma.

Utrymmet längst till vänster; förvaring av bänkar till

större aktivteter, virkesförråd med mera vilka endast

kan tas ut via en skjutlucka i väggen då dörr saknas.


4.3 Derras gård

BAKGRUND

Till Derras gård, som är från 1 00-talet, kom en man

som hette Johannes Svensson. Han gifte sig år 1 0 med

dottern på gården, Christina Pehrsdotter. Tillsammans

fick de sju barn varav tre dog i späd ålder. Anders som

var äldst i syskonskaran blev senare den som tog över

gården. Fadern Johannes och äldste sonen Anders var

skickliga snickare, svarvare och målare. De tillverkade

och dekorerade klädkistor, skåp, träskålar, äskor och fat.

Den sista Äskhultsbon Gottfrid Pettersson bodde här

till början av 19 0- talet.

Sedan 19 0- talet har manhuset uteslutande fungerat som

personalutrymme med kök för en tillsynsman. På senare

tid även för intendenten, guiderna, Bonden och hans

medhjälpare. Det har även varit förråd för rekvisita.

MÅL

De flesta utrymmen på Derras gård ska vara tillgängliga

för publik och inredningen ska spegla tiden omkring

1 - 1 0 när Johannes Svensson och hans hustru

Christina Pehrsdotter bodde här. Johannes hantverk

ska levandegöras med redskap och material, påbörjade

respektive färdiga exempel på hans tillverkning. Här

kan besökaren få se vackra bemålade bruksföremål som

tillverkades i Äskhult under 1 00- talets första hälft,

både autentiska och repliker. Rummets väggar ska få

nya skikt och inredningen bytas ut och ersättas med

tidsenliga möbler.

Några av manhusets rum ska fortsättningsvis endast

vara tillgängliga för personalen.

INREDNINGSFÖRSLAG

Nedan hänvisningar till beskrivna utrymme, se sid .

Manhus:

Köket 1C, är ett gemensamt kök för personalen. Framkammaren

till höger 1E, personalrum för ”bonden och

hans drängar”. Förstugan 1A, farstukammaren 1B och

storstugan är tillgänglig för publik. Här ”bor” och verkar

Johannes och Christina. Vindsvåningen är lämplig

som rekvisitaförråd. Ett önskemål är att få spisen i storstugan

eldningsbar för att göra interiören mer levande

och därmed öka det kulturhistoriska värdet.

De redskap och verktyg som ska finnas i storstugan är:

l klosåg l täljyxa för dimensionering av virke

l spännsågar, flera olika; till kapning, kontursågning,

sinkning m.m. l hyvlar; oxhyvel, skrubbhyvel, rubank,

putshyvel för bearbetning l specialhyvlar; profilhyvlar,

nothyvel till spår och falsar, frishyvel till dörrspeglar,

gradhyvel och grundklots för gradning, simshyvel, rundhyvlar

m.m. l stämjärn och lockbettlar i olika storlekar

för sammansättningar l skednavare för borrning och

borrsväng l hammare och klubba l trampsvarv med ca

stål l vinkelhake l passare l smygvinkel l hemtillverkade

penslar av svinhår eller ekorrsvansar l skinntra-

sor l näverkammar l fjädrar l färgpigment l krita

l benlim l öl/skummjölk

Virke: Sågas i ramsågverk om vintern och får ligga på

tork minst ett år. Första våren ligger de täckta ute varefter

de tas in i stugan för bästa torkning. Kantas för hand

med yxa. l Genomsågade bräder av furu (och gran)

l Något lövträ

Ladugård:

Inreds så tidsenligt som möjligt utifrån dagens normer

för djurhållning med uppbindningar för korna och andra

nödvändiga redskap för utfordring, gödselhantering,

mjölkhantering, med mera.

I logen ska ett stiftverk installeras så att Bonden kan

tröska gårdens säd. På gårdsplanen utanför logen placeras

under tröskningsperioden den liggande vandringen.

Stall med vagnslider:

Stallet inreds tidsenligt med allt som behövs för hästens

skötsel. I vagnslidret förvaras tidsenliga åkdon och redskap

som behövdes för att bruka jorden. Samma gäller

utrymmet för hönsen och grisarna.

Vid vissa programaktiviteter ska publiken på Derras

gård till exempel kunna se Bondens häst stå uppstallad

och tas ut för att selas, korna utfordras och mjölkas.

1


1

4.4 Jönsas gård

BAKGRUND

”Jönsas” har uppkallats efter flera generationer Jöns

söner, vilka kan härledas tillbaka till 1 00-talet. År

1804 finns i gården husbonden Jöns Andersson och

hans hustru Maria Bengtsdotter samt deras treårige son

Anders. Vidare finns här en piga och husbondens bror

och åldrige far. År 1 0 dör hustrun kort efter barnsäng

och husbonden Jöns gifter om sig. Med den nya hustrun

Anna Pehrsdotter får han ett barn.

Jönsas nuvarande manhus flyttades till Äskhult från

Ramsjöhall och stod klart 19 0 efter att den gamla ombyggda

ryggåsstugan totalförstördes i en brand 19 .

Huset utgörs av en timrad ryggåsstuga med två häbbare

och är Förlandas enda återstående byggnad av denna

typ.

I manbyggnadens storstuga finns idag förutom inbyggda

och väggfasta sängar och sittbänkar några lösa inventarier

såsom ett bord, stolar, en spinnrock, ostform med mera.

I det västra häbbaret finns redskap och förvaringskärl

för bakning, ölframställning och lakning.

I östra häbbaret finns bl.a. en vävstol och kistor för

förvaring av bland annat kläder och textilier. I nattstugan

på vindsvåningen förvaras Nils Brogrens samling

av äldre föremål.

I ladugårdsbyggnaden, som är uppförd i skiftesverk,

finns ladugård, stall, loge och lada. På logen står ett

tröskverk och utanför den norra väggen en tröskvandring

som köptes in år 1 9 .

Manhuset visas för besökarna av guider och ladugården

utgör arena för hantverkare under skiftande programaktiviteter.

Vid något tillfälle demonstrerar Bonden

tröskverket med tröskvandringen.

Boningshuset är i dag sparsamt inrett och ladugården

ger ett intryck av att vara ett ostrukturerat förråd av

diverse redskap, emballage med mera.

MÅL

Jönsas manhus är den enda av Äskhults boningshus

som är byggd i den traditionella sydgötiska byggnadsstilen.

Huset visar en ålderdomlig exteriör och interiör

och ska genom en tidsenlig inredning belysa tiden

omkring 1 0 .

Genom att lyfta fram de personer som då bodde i

gården kan man genom dem och inredningen visa livets

och årets högtider men även det vardagliga livet. Så

långt det är möjligt ska byggnaden inredas med textilier

och museala föremål från slutet av 1 00- talet fram

till första årtiondet av 1 00- talet. Se bouppteckningar

från till exempel Börta Månsdotter död 1 9 och Maria

Bengtsdotter som avled 1 0 .

Eftersom kvinnorna som bisyssla vävde för avsalu kan

man förmoda att hemmet även ägde broderade och

vävda inredningstextilier som sattes upp vid högtidliga

tillfällen som jul, bröllop och begravning. Textilierna

ska tillverkas efter tidsenliga förlagor som finns på

Länsmuseet Varberg, Borås textilmuseum, Nordhallands

hembygdsmuseum i Kungsbacka samt i privat

ägo.

Ryggåsstugan med sina häbbaren och ekonomibyggnaden

ska vara tidsenligt inredda museibyggnader och ska

öppnas endast vid visning med guide för att förhindra

slitage och att föremål försvinner.

Ladugårdsbyggnaden ska vara rensad från emballage

och redskap som inte hör till tiden. Logen ska hållas

öppen och ren från föremål så att slöjdare och hantverkare

kan vara här vid olika evenemang.

INREDNINGSFÖRSLAG

Utförlig beskrivning sid .

Manhuset:

Storstugan 1C, ska dras med drättar, hängkläden och lister

beroende på vilket högtidligt tillfälle man vill åskådliggöra.

Sängarna ska vara uppbäddade med tidsenliga textilier

och golv ska beströs med enris, björklöv eller halm beroende

av årstid. Vid jul, bröllop, dop eller begravning ska

inredningen kompletteras med för tillfället traditionella

dekorationer som till exempel takhimmel, vagga med

dopklätt lindebarn, granna bänkdynor.

Vardagslivet kan åskådliggöras med spinnrock, vagga

med lindebarn (i Förlanda socken kallas detta för att

ligga i tana) som har klutnapp och dihorn, maten kokar

i järngrytan i spisen och bordet står dukat i väntan på

att husfolket ska bänka sig. Sovplatsen bakom spismuren

väntar på att någon förbipasserande behöver

natthärbärge.

Om spisen i storstugan görs eldningsbar blir interiören

mer levande och därmed ökar det kulturhistoriska

värdet.

Västra häbbaret, 1B:

ska belysa självhushållningens förädling av gårdens

produkter och rengöringen av hushållets textilier

genom redskap, verktyg, kärl, byttor baljor med mera

vilka man då använde sig av.


Östra häbbaret, 1D:

Visar den textila produktionen vid gården samt förvaringen

av textilier. Här ska finnas en vävstol med

pågående arbete. Råmaterial som ull men framförallt

bearbetat lin ska finnas här eftersom linneproduktionen

var betydande i Äskhult vid denna tid. Alla redskap och

tillbehör ska också förvaras här för att visa hela den

textila framställningen; frörepa, bråkstol, skäkta med

skäktstol, häcklor, spinnrock rullstol, härvel med mera.

I häbbaret ska också förvaras klädkistor och kistor

för inredningstextilier. Dessa ska kunna öppnas vid

guidning och här ska de textilier som för tillfället inte

är i bruk kunna beskådas. Räckor av linnevävnader för

avsalu ska också förvaras här för att visa på dåtidens

vävning för avsalu.

Vid programutbudet ”Döden gästar”, då man vill

åskådliggöra den tid då hustrun Maria Bengtsdotter dör,

ska stugan dras med enklare textilier, en likbänk som

tidigare lär ha funnits i Äskhult ska göras i ordning och

genom en docka kan dödsbädden åskådliggöras.

Nattstugan:

I utrymmet över 1D, ska sparlakanssängen stå bäddad i

väntan på att någon ska övernatta där, kanske de yngre

medlemmarna i hushållet sov här under sommarhalvåret?

Midsommarkvasten ska hänga här i beredskap om

någon i gården blir sjuk.

Även jästhankar för kommande storbak och ölbryggning

ska hänga här, luftigt och utan direkt solljus.

Ladugårdsbyggnaden:

Ladugårdsbyggnaden liksom manhuset ska vara ett rent

museum. Stall och fähus ska vara traditionellt inredda

med museala redskap.

Hö, halm och kärvar av säd och löv ska köras in och

förvaras traditionellt i ladan vid säsong. Redskap för

åkerbruket och vagnar med mera för transporter förvaras

i en del. Alla redskap som inte är från tiden vid

sekelskiftet 1 00 ska bort, så till exempel trösk- och

stiftverk samt harpa. Vandringen utanför på ladugårdens

baksida ska stå kvar.

Vid program där tröskning ska demonstreras ska

loggolvet användas för slagtröskning.

Textil, Krabbasnår, tidigt 1 00-tal.

Från Nordhallands Hembygdsmuseum.

Nederkant på ett hängkläde, tidigt 1 00-tal.

Textilmuseet i Borås.

19


0

4.5 Göttas gård

BAKGRUND

När Anders Persson från Gödatorp i Gällinge köpte

gården 1755 fick den namnet Göttas. Den förste kände

ägaren finns omnämnd i en skattelängd från år 1630.

Han hette Amund Andersson och var då ålderman.

År 1 9 gifter sig Anders dotter Börta med drängen i

gården, Börge Olsson, och de får sönerna Anders och

Olof. Svärmodern Brita Börgesdotter finns också i

hushållet. År 1 0 dör Börta Andersdotter.

En gungstol och ett pelarbord i storstugan berättar om

den siste ägaren av gården. På 19 0- talet gjordes dessa

av Albin Larsson som då nästan var helt blind. Spinnrocken

i gården har tillhört Albins mor Gunnor.

Manhusbyggnaden, som är en framkammarstuga i

1 ½ plan, fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad

1 1. Dessförinnan var det en ryggåsstuga med

torvtäckt tak.

Huset innehåller en storstuga med öppen härd, en framkammare

eller häbbare vid ena gaveln med en dörr som

leder ut mot gårdsplanen.

Vid den andra gaveln finns en förstuga. I förstugan

finns tre dörrar där den till vänster leder in till förstugukammaren

där gårdens finare textilier förvarades när

de inte var uppsatta vid högtidliga tillfällen. Gårdens

döttrar kunde också ta emot friare här.

Dörren rakt fram leder in till sommarköket där en av

husets två eldstäder finns. Här lagade man mat sommartid

och under övriga året användes det vid slakt, tvätt

och när öl bryggdes. Här stod troligen också gårdens

brännvinstyg de perioder under året det var tillåtet att

bränna.

Ovanpå häbbaret finns en nattstuga där gårdens ungdomar

sov under sommarhalvåret och på vinden förvarades

mjöl och säd.

Till gården hör ett stall, ett hugghus med jordkällare

och en ladugård.

MÅL

Gårdens byggnader ligger väl samlade runt gårdsplanen

och tillsammans med buskar och träd bildar det

en skyddad miljö och skapar trots närheten en viss

avskildhet från de andra gårdarna. I denna miljö ska

skolelever och vuxengrupper erbjudas skiftande program,

alltifrån dramahistoriska lektioner till slöjdkurser

för vuxna. Det är viktigt vid program, framförallt med

barn, att få arbeta i en lugn miljö utan att behöva distraheras

av föräldrar eller andra besökare i byn.

Gården ska levandegöra tiden omkring 1 0. Börta

Andersdotters bouppteckning från år 1 0 är utgångspunkten

för gårdens inredning. Hushållets medlemmar

som levde i gården vid denna tid får skapa atmosfären.

Vid tiden omkring 1 0 var det ännu inte vanligt med

mattor på golven. Fönstren hade endast små enkla draggardiner

om ens några. Krukväxter i fönstren var heller

inte vanliga i allmogemiljöer men kunde förekomma.

Då innertak finns i Göttas har man frångått de gamla

traditionella inredningstextilierna till viss del men fortfarande

inreder man stugan med hängkläden och lister

till helger och större högtider. Göttas gård ska vara

vardag och visa de dagliga göromålen.

Byggnadernas inredningar, redskap och föremål ska

tåla att användas. Mycket rekvisita krävs och dessa ska

tillverkas som kopior efter tidsenliga förlagor.

Många föremål finns medan andra behöver nytillverkas

eller inköpas, nya eller begagnade.

Kläder ska tillverkas för de yngre eleverna efter utseende

och material som användes vid mitten av 1 00- talet.

Det är lättare att gå in i en roll när man får kläder som

stämmer med tiden och miljön som ska dramatiseras.

Tidsenliga kläder och föremål/kopior ökar förståelsen

och känslan för dåtidens människor och deras levnadsvillkor.

Skoleleverna ska med alla sinnen kunna uppleva hur

livet tedde sig för omkring 1 0 år sedan.

Gården är alltid öppen för vanliga besökare men reserveras

för skolgrupper.

Manhusbyggnad:

Förstugan 1A: Vid ytterdörren hänger ett besman att

väga med men som också kan tjänstgöra som försvarsvapen

vid ovälkommet besök.

Förstugukammaren, 1B:

Här förvaras gårdens finare textilier i en fint målad kista

med lås. Rummet ska vara inbjudande och ha en soffa

som går att sitta på vid ett eventuellt besök av en friare

till den giftasvuxna dottern i gården.

Sommarköket, 1C:

Önskemål om att få spisen eldningsbar. Här förvaras de

attiraljer som behövs för självhushållets klädvård och

matförädling.

Stora baljor, kar, byttor och ämbar som används till

förvaring av mat, ölbryggning, brännvinsbränning, tvätt

med mera förvaras i något uthus eller på vinden då de

inte används.


Vinden:

Ett litet museum föreslås, med snickarverktyg och föremål

från de sista brukarna. Öppet endast vid visning.

REKVISITA FÖRSLAG

För tvätt behövs: l lakekar med avtappningshål och

träställning l avkokt djurskalle att lägga vid avrinningshålet

l silpinnar i botten l såll för att sila aska

med l asksäck l vattenhinkar l laggade kärl för blötläggning

och fläckgnuggning l bytta för såpa l tvättbräde

av trä l järngryta att koka i l skopa att ösa med

l sköljtavla l klappträn l mangeldon

För städning och rengöring behövs: l sopkvast

l skurtvagor l skursand l vitmossa i en av näver och

sågspån väl täckt stack i kanten av gårdsplanen

För brännvinstillverkning och ölbryggning: l Brännvinspanna

av koppar med tunna av trä l ölbryggningsspann

l jästhankar l laggad träsil l stopslev

Mjölkens förädling:

Mjölken silas redan i ladugården eller utomhus och

under de svala årstiderna bärs den i mjölkbytta eller

mjölkspann in i stugan. Där hälls den upp i flatare tråg

och får sedan stå några dagar så att grädden flyter upp

och det går att skumma av den. Under sommaren förvaras

den i jordkällaren.

Till detta behövs: l mjölkbytta l mjölktråg eller

mjölkbunke l skumsked av trä eller horn l smörkärna

l smörask l löpmage till ystningen, hänger i en spik

på väggen l ystekar och ostkorg

Brödets beredning:

Det mesta mjölet maldes i byns skvaltkvarn men när

det var vattenbrist i bäcken, på grund av torka eller is,

var det behändigt att kunna mala på en liten handkvarn

hemmavid.

Utöver handkvarnen behövs: l mjölholk eller motsvarande

kärl för mjölets förvaring l grovsikt l finsikt

l hårsikt (svep av trä och siktduken av tagel) l grynsåll

för potatis- eller korngryn l baktråg l kavel

l nagg l brödsåg för att göra skåror med i det massiva

paltbrödet l kohorn för hålen i de jästa rågkakorna

l brödspadar; en långskaftad grissla, en kortskaftad

fjöl l brödkorg l gorån och våffeljärn l munkpanna

Matberedning:

Vid slakt behövdes yxa, såg och kniv och då får de vanliga

duga som användes i det dagliga arbetet på gården.

De stora fina köttstyckena saltades och/eller torkades.

Allt annat blev till korv, syltor med mera. För att finfördela

detta användes kötthackor.

Korv stoppades med hjälp av korvhorn.

Matförvaring: l laggkärl i olika storlekar behövs att

förvara saltmaten i. l sillfjärding l kålbytta l dryckesfjärding

för öl eller svagdricka

Till matlagningen behövs: l kittel l gryta l stekpanna

l halster l stekspade l stekgaffel l trefot l rivjärn

bl.a. för tillverkning av potatismjöl l potatisstöt

Storstugan, 1D:

Husets största rum är ett allrum i ordets vidaste bemärkelse.

Under den kalla årstiden är det kök, vardagsrum,

sovrum och arbetsrum för hela hushållet. Detta ska

synas!

Möblerna är inte många, ett större matbord och några

stolar, ett hörnskåp, två lösa soffor och två skänkar.

Inne i stugan förvaras mindre och finare föremål för

förvaring. Här ska finnas små dosor, skrin, kuttingar av

trä och flaskor av glas. Träbyttor eller skrin att förvara

bröd och mat i mellan måltiderna. Även en och annan

bok ska finnas i stugan, en psalmbok och kanske en

postilla eller katekes och en potta av koppar! Till inred-

ningen hör också en huggkubb och yxa och törestickor

som ligger på tork på en hylla som hänger ovanför

spisen. Ved ligger naturligtvis också inne.

Matlagningen sker vid den öppna härden under den

kalla årstiden. Kärlen är de samma som används i sommarköket.

Maten serveras och äts i storstugan under

hela året. Dukningen och serveringen är inte så storslagen

till vardags. Oftast äter man med enkla husgeråd

sittande på pallar, vid ett enklare bord, en mattavla,

framme vid spisen.

Träskedarna slickar man av efter måltiden och sätter i

en skedhäck eller en skedlist.

Ovanför spisen hänger våta, mindre kläder på tork.

Servering: l ett dussin träskedar l någon hornsked

l träslevar l ett halvt till ett dussin trätallrikar för

sovel l ett halvt till ett dussin träskålar för mat och

dryck l två keramikstop att dricka ur l ett snapsglas

l större träskålar och lerfat för soppa, gröt och välling

l sovelfat

Ljus: Från vårdagjämningen eller jungfru Marie

bebådelsedag tändes inga ljus och man gick och lade

sej med solen innan det blev mörkt. Efter höstdagjämningen

fick ljus tändas men sparsamheten var stor. En

lysekäring och en tranlampa finns i stugan. Någon ljusstake

av mässing eller tenn kan finnas. På kvällarna får

man sitt arbetsljus från den öppna elden.

Framkammaren/häbbaret, 1E:

Rummet för den textila produktionen. Här finns också

sängar som är uppbäddade i väntan på nattgäster, eller

är det gårdens eget folk som sover härute under den

varma årstiden?

1


Textil beredning: l lispund lin (ca 1 kg.)

l ½ lispund linblånor (ca , kg) l ½ lispund lingarn

(ca , kg) l 1 lispund yllegarn (ca , kg) l frörepa

l bråka l skäktsol med skäktträ l häcklor i olika

grovlekar l linfäste l fårsax l ullkorg l kardor

l skrubbor l spinnrock med tillbehör l rullstol för

spinnrockens rullar l härvel l bobinställning med

bobiner l varpa l vävstol med tillbehör l klädkistor

l kista för textilier l upphängda kläder på trälist med

krokar att fästas i taket och/eller väggarna l kista med

halv klassuppsättning kläder till skolgrupper

l kista eller två skrin med halv klassuppsättning

knivar, navare, sybehör etc. till skolgrupper

Stall:

Stallet är byggt i skiftesverk och har två enkla bräddörrar

ut mot gården. I stallet finns delar av den gamla

spiltindelningen kvar.

Spiltan ska vara strödd och stå och vänta på att hästen

ska stallas in. Här förvaras hästens seldon med mera.

I det lilla utrymmet till vänster ska hästens foder förvaras.

Här kan också skrymmande kärl för hushållet förvaras

då de inte används och mindre jordbruksredskap.

I stallet hänger: l seldon l klövjesadel l selar med

betsel och tömmar l ryktdon

Jordbruksredskap: l korphacka l flåhacka l spade

l järnspett

Ladugård:

Ladugården är uppförd i skiftesverk och restaurerades

00 . Byggnaden ska inredas med fähus, lada, loge och

vagnslider.

I ladan ska finnas foder för djuren; hö, halm och lövkärvar.

Kärvar av den säd som odlas i Äskhult ska finnas

på logen och gruppdeltagarna ska kunna få prova på att

slagtröska och sålla agnarna från kornen med tidsenliga

redskap

I vagnslidret: l årder och harv l vagn med trähjul,

spjälflak, höhäck, gödselflak och tjärbytta. l skottkärra

l släde

Utanför på väggen hänger: l skäror till sädesskörden

l liar till höslåttern l lövknivar l nedanför intill

väggen står en slipsten.

Räfsor och rivor ska också finnas.

Redskapen förvaras inne i ladan när ingen personal

finns i byn.

För sädesrensningen finns på logen: l såskäppa

l ett par slagor l grovmaskigt rissel l finmaskigt såll

l dryftetråg används vid sållning av agnarna från

kornen l kastskopa att särskilja utsädet med l en

stor träskovel att fösa samman kornen med och för att

skyffla dem i sädesbinge eller tunna

Fähuset ska stå som om vallpigan snart kommer med

korna för mjölkning.

Då behöver hon: l vidja och träklave för uppbindning

av korna l skärkniv för att hacka foder l gödselgrep

eller träskovel l hinkar för att vattna djuren l ok att

bära dem med l mjölkpall och mjölkhink l sil med

nålbunden silduk av svinhår eller bara granris

Dessutom behöver hon: l tjuderpålar av trä med vidjor

l klavar och hällor. För att ge skoleleverna förståelse

för hur djuren förhindrades att hoppa över gärdesgårdarna.

l gödsvinets bur

Något/några av gårdens djur ska tillfälligt stallas in

vid bokade skolprogram så eleverna får följa arbetsgången

med att driva in djuren från betesmarken genom

fädreven och för att bindas upp, utfordras och slutligen

mjölkas. Alternativt kan skolbarnen följa med mjölkerskan

ut till hagen och middagsmjölka kon. Pigan bär då

med sig mjölkhink och pall.


Hugghus:

Hugghuset är en källarbyggnad i sten med metertjocka

väggar. Den har en påbyggnad i timmer och en tillbyggnad

i skiftesverk som inrymmer snickarverkstad

och redskapsbod. Här får bli en tillfällig förvaring av

redskap och verktyg för bondens dagliga arbete i byn.

I redskapsboden ska de verktyg finnas som är nödvändiga

för skogsbruk och för snickeri till husbehov:

l yxor l bila l kilar l hållhake l spännsåg l bågsåg

l borr l navare l stämjärn l mindre hyvel l rubank

l bandkniv l hammare l tång l täljkniv l hackor

Här ska också finnas ett skrin med en ½ klassuppsättning

med t.ex. knivar och handnavare i olika storlekar;

mm, 10 mm.

Denna kista kan förvaras i stugans häbbare mellan

tillfällena då den används.

Här ryms även redskap för vedhanteringen:

l klyvyxa l bågsåg l sågbock l huggkubb

På vedbacken finns ved prydligt staplat för torkning.

Här finns också den ved Bonden kört hem efter vinterns

arbete i skogen. Under våren ska det kapas och klyvas

för kommande behov.

I källardelen ska det under den varma årstiden finnas

hyllor för mjölktråg. Där ska mjölken stå någon dag

för att grädden ska flyta upp så att det går att skumma

av den.


Inventarier

5.1 Föremål

BAKGRUND

Så gott som alla föremål som finns i Äskhults byggnader,

inklusive på vindar, tillhör Nils Brogren eller

Kamratkretsen för hembygdsvårds samlingar. En del

föremål har tillhört byborna, men den största delen har

Nils Brogren köpt in på olika håll i norra Halland. Nils

Brogren och Kamratkretsen för hembygdssvård har

00 erbjudit sina föremålssamlingar på Äskhult till

Länsmuseet Varberg. Länsmuseet avvaktar med mottagandet

till vissa villkor är uppfyllda. Alla föremålen i

Äskhult behöver katalogiseras. Föremålen har ofta legat

för tätt i uthus och på vindar. Många av dem behöver

repareras och vårdas. För att ge mer plats i Äskhult

har ett magasinsutrymme, som också är lämpligt som

vårdlokal, hyrts i närheten.

MÅL

Att bringa ordning bland alla föremål i byn, registrera

samt reparera dem. Återföra föremål som tillhört de

gamla brukarna i de byggnader där de hör hemma.

Mindre föremål samlas på Göttas vind i ”museirummet”.

Att använda alla de andra föremålen till att

levandegöra alla miljöer i Äskhult, både boningshus

och uthus.

5.2 Föremålsvård

BAKGRUND

Byggnadernas inventarier består till stor del av gamla

unika föremål vilka är oersättliga. Dessa utsätts idag för

skadligt solljus, damm och slitage. Även av fukt då de

förvaras i oeldade hus. Många av uthusens föremål och

redskap har genom åren angripits av rost eller skadats

på annat sätt.

Tavlor, fotografier och textilier förvaras i uppvärmda

lokaler under vintern.

I nuläget finns ingen föremålsansvarig som kontinuerligt

ser över skötsel- och vårdnadsbehovet av byggnadernas

inventarier och föremål.

MÅL

För föremålen som finns i interiörerna samt redskapen

i uthusen behövs en skötsel- och vårdplan. Jönsas stuga

bör vara en lämplig placering för de mest unika och

ömtåliga föremålen då denna stuga föreslås att endast

vara öppen vid guidningar. Ljusinsläpp från fönstren

kan på sikt skada känsliga föremål; färger bleks, texti-

lier blir sköra med mera. Diskreta, glesa gardiner bör

därför sättas för de fönster där interiören är känslig. De

ska lätt kunna tas bort vid publika evenemang.

Föremålen kommer i Länsmuseet Varbergs ägo att katalogiseras

och vårdas. I ett första skede har föremål körts

till ett magasinsutrymme i närheten. Vi behöver anställa

person/er som registrerar och reparerar föremålen.

I nuläget har medel sökts via kulturrådet, så kallade

accesstjänster, för detta arbete. Kungsbacka kommun

tar ansvar för arbetsledning och arbete på plats.

I framtiden kommer ett avtal att upprättas mellan Länsmuseet

Varberg och Kungsbacka kommun där museet

blir ägare av föremålen och kommunen förvaltare av

dem på plats.


5.3 Rekvisita

BAKGRUND

Av de inventarier Äskhultsborna använde sig av i

början av 1 00- talet är få bevarade. Några föremål har

räddats av Nils Brogren men de räcker inte för att fylla

alla byggnaderna och för att ge en helhetsbild av hur

människorna levde och verkade här. De föremål som

finns är unika och ska inte användas mer än i undantagsfall.

Deras kulturhistoriska värde gör dem oersättliga.

MÅL

För att levandegöra byggnaderna för den vanlige

besökaren och framförallt för att få en väl fungerande

skolverksamhet behöver tidsenlig och funktionell

rekvisita, som tål att användas, tillverkas och inköpas.

Rekvisitan ska tillverkas efter gamla förlagor och i

samma material, tekniker och färger som speglar tiden

som ska åskådliggöras.

Viktigt är att alla publika utrymmen och miljöer ska

vara rena från moderna material och föremål vid kulturhistorisk

verksamhet.

5.4 Lokalvård

BAKGRUND

Bostadshusen städas totalt fem timmar per vecka av

kaffestugans personal. Lokalvården består av dammsugning

och tvättning av golven. Kaffestugan städas

varje dag vid stängningsdags. Alla bostadshusen storstädas

varje vår och höst.

FINANSIERINGSPLAN - Magasinering FINANSIERINGSPLAN - Föremåls vård

År Kungsbacka

kommun

Västkuststiftelsen

Äskhultsstiftelsen

00 1 000 kr 1 000 kr

00

009

010

011

01

01

01

1 000 kr 1 000 kr

År Kungsbacka

kommun

00 0000kr*

00 0000kr**

009

010

011

01

01

01

Västkuststiftelsen

Äskhultsstiftelsen

MÅL

Inställningen till renhållning i gamla tider var inte den

samma som i våra dagar. Ny spindelväv, halmade eller

lövade golv med mera, ger en levande och kulturhistoriskt

riktigt miljö. Däremot ska all form av modernt

emballage, förpackningar och förvaringskärl rensas

bort från alla utrymmen som publiken har tillgång till.

Sopkvastar och skurtvagor med lokal karaktär bör finnas

och kan med fördel användas då besökare är i byn.

Viktigt är dock att byggnaderna ger ett intryck av att

vara bebodda.

På grund av Miljö och Hälsas riktlinjer är Bengts gård

undantagen äldre tiders lokalvård så länge det bedrivs

kaffestuga där.

* Länsmuseet Varberg har sökt 0 000 kr via

Kulturrådet, accesstjänster för katalogisering och

föremålsvård år 00 . Detta är ett samarbetsprojekt

med Kungsbacka kommun. Kostnader för datorer,

digitalkamera med mera bekostas av kommunen.

** För att levandegöra interiörerna behövs 1 person

under ett år, vilket kräver extern medfinansiering.


Programverksamhet

6.1 Programutbud

BAKGRUND

Den programverksamhet som finns idag har en bredd

med anknytning till vårt kulturarv. Ämnesområderna är

etnologi med folkets seder och bruk, naturorienterade

ämnen som anknyter kulturlandskapet och miljövård,

samt folkkonst (slöjd), folkmusik med mera. Programmen

skiftar mellan guidade turer i byn och i landskapet,

midsommarfirande, slåtterdag, spelmansstämma, hantverksdag

(=Äskhultsdagen med olika tema), skördefest

med bland annat provsmak av kålgårdens gröder, berättarcafé

med olika tema från socknen och aktiviteter

riktade mot barn. Byn har också ett eget bygdespel som

uppförs veckan efter midsommar. Under åren utvecklas

och varieras programmen, till exempel har husförhör

anordnats och ett Julöppet hus.

MÅL

Att utveckla programmen samt rikta oss till fler grupper.

Att dramatisera guideturerna gör besöket mer

levande, och är möjligt med fler personal på plats.

Genom sökning i arkiv kan bybornas liv skildras så

trovärdigt som möjligt, vilket ger besöket en större äkthet.

Erbjuda besökarna praktiska aktiviteter. Riktade

program till grupper som äldre- och handikappomsorg.

De äldre kan erbjudas minnesträffar, vilket inte bara

ökar deras livskvalitet utan även bidrar oss med kunskap.

Anpassa program till personer med olika funktionshinder

och öka tillgängligheten för denna grupp.

Se mer .

PROGRAM FÖRSLAG

l Införa praktiska inslag där besökaren kan prova på

växtfärgning, hugga ved, slå med lie med mera.

l Självguidande material ska också delas ut, som den

nya foldern med kulturstigarna i utmarken samt en folder

med ”Funderingar”, där besökaren ställs inför några

outforskade frågeställningar.

l Slöjdare kan i tidsenliga kläder sitta med broderi,

träarbeten, korgtillverkning med mera på ett naturligt

sätt i eller utanför stugorna.

l Levandegöra traditionella sysslor på Göttas gård som

tvätt, smörtjärning, växtfärjning.

l Utökat samarbete med hembygdsgillena, samt hemslöjdsgillet

i Kungsbacka och hemslöjdskonsulenter för

slöjdkurser.

l Utveckla guideturer i landskapet.

l Ordna aktivitetsdagar där besökare kan klä sig

tidstypiskt (låta sy upp kvinnosärkar resp. herrskjortor,

hucklen och förkläden för utlåning).

l Restaureringsarbete som publik attraktion, med hantverkare

i tidstypiska kläder. När arbete utföres utlyses

detta på Äskhults by egna hemsida/aktuellrutan.

l Se mer under föreläsningar/temadagar . .


6.2 Föreläsningar/

temadagar/utställningar

BAKGRUND

Enstaka föreläsningar har tidigare skett på berättarcafe i

september månad samt på Äskhultsdagen med olika teman.

Dessa dagar är välbesökta men kan utvecklas mer.

MÅL

Genom att följa det gamla bondesamhällets märkesdagar

och högtider och sprida kunskap om den lokala

traditionen kring dessa kan temadagar anordnas.

Som exempel kan Kristi himmelsfärdsdag nämnas.

l Denna dag kallades förr ”den stora metaredagen” och

kan belysa hur det kunde gå till när Äskhultsborna en

gång fiskade i Svinsjön.

Vilka fiskarter kan ha funnits och vilka åt man?

Hur är fiskbeståndet idag? Har det förändrats och i så

fall varför?

Vilka metoder användes, vilka redskap?

Vuxna och barn kan tillsammans tillverka metrev och

krok samt tälja ett metspö för att slutligen pröva fiskelyckan

i Svinsjön.

ANDRA FÖRSLAG:

l Bröllop och frieri

l Midsommar – klä en traditionell midsommarstång

med bland annat målade äggskal.

l Humlet kan vara värt att uppmärksamma med en

temadag. Denna för ölframställningen viktiga växt.

Varför odlades humle och vad användes det till?

Hur skördades humlet? Åskådliggöra ölbrygden med de

råvaror, kärl och redskap som behövdes.

l Demonstration av hur man vallar nötboskap och får.

l Brukshästens dag – visa praktiska exempel på hur

man använde hästen i jord- och skogsbruket, gärna i

tävlingsform

l Från säd till bröd – demonstrera och prova på olika

trösknings- och malningsmetoder. Föredrag om bröd-

och baktraditioner med mera.

l Första maj – hade man bystämma i Äskhult i forna

tider? Hur kunde det gå till och varför? Hur gjorde man

när man synade gärdesgårdarna, med vad och varför?

l Hantverk – vem tillverkade och vilka kunskaper behövdes

för att tillverka de olika redskapen, föremålen,

inrednings- respektive beklädnadstextilierna i Äskhult.

Föredrag om skråväsendet och bönhaseriet.

l Slåtter –hjälpa Bonden med att räfsa och stacka hö

och pusta ut i hölasset, hur såg floran ut då?

l De sista Äskhultsborna - 19 0- talet.

l Äskhults djur – hur djurhygien var i äldre tider,

nosringar, hällor och klavar för att hålla djuren på plats

utan stängsel, gödgrisens behandling med mera kontra

dagens.

l Repslagning – hur tillverkades alla rep, revar och

snören som Äskhultsborna använde. Vilka material

användes och hur såg redskapen ut?

Temautställningar:

l Biodling med foton och redskap.

l Från ax till limpa med redskap och foton på resterna

av skvaltkvarnen från Skärsjön.

l Restaureringsarbeten i Äskhult, både av byggnader

och marker m.m.

6.3 Skolprogram

BAKGRUND

Varje vår träffar intendenten och barnpedagoger inom

film, konst och bibliotek från förvaltningen, kulturansvariga

lärare från Kungsbacka kommun på ett informationsmöte.

Här presenteras alla program för skolbarn

i kommunen bland annat Äskhults skolprogram. Lärarna

kan välja guidning om byns historia, lära barnen

”läsa landskap”, gå vandring bland skogens väsen, lin-

beredning med mera. De kan också få ”skräddarsydda”

program beroende på vilket ämnesområden eleverna

studerar. Dessa program har fungerat och fungerar bra

men behöver uppdateras och förnyas.

MÅL

En utveckling ska ske så att barnen mer ska få träda

in i bybornas liv: En dramapedagogisk historielektion

med mer praktiskt arbete för bästa inlärning. Inköp av

material samt rekvisita förstärker besöket. Se under

Göttas gård . .

Kläder ska sys upp i en uppsättning till -10 barn, både

flick- och pojkkläder, förslagsvis storlek 7-8 år. Genom

att dramatisera en händelse eller ett förlopp där barnen

får agera iklädd en annan identitet ger en större förståelse

och ökar inlevelsen.

Olika självinstruerande stigar ska erbjudas parallellt

med de dramapedagogiska historielektionen för att

kunna dela stora grupper.

Genom att hålla ett redskap i sin hand, känna materialets

struktur och prova sej fram med olika tekniker

lär sej barnet något om sin egen kapacitet och ökar

samtidigt förståelsen för tingen de ser runt sig. Det ökar

också förståelsen för tidigare generationers möda. Handens

arbete ger förståelse och insikt. Det ger en stolthet

när resultatet blir synligt.

För verksamhet med barn i de lägre årskurserna är det

viktigt att man ser till kvalitet framför kvantitet.

Få barn per tillfälle ger den största behållningen för

varje enskilt barn. De kan koncentrera sig på uppgiften

och budskapet når ända fram.

Nedanstående förslag är lämpliga skolprogram men

även som programutbud för allmänheten, både för barn

och vuxna, enskilda eller som företagserbjudande.


FÖRSLAG TILL SKOLPRGRAM

l ”Barn i Äskhult för en dag.”

Att dramatisera är att leva sig in till fullo. I Äskhults

by, i annorlunda kläder, i en annan människas liv, i

en annan tid kan barn i åldrarna sju till åtta år få leva

som Äskhultsbarnen gjorde i början av 1 00- talet. De

lärdomar de tillägnar sig under denna dag är ett lärande

för livet.

Förslag på andra teman för skolorna:

l ”Lakesjå”, gamla tiders stortvätt. Tvätt förr, jämfört

med i dag, var ett omständligt och tidsödande arbete.

Enstaka plagg tvättade man upp i köket, merparten sparades

till de stora höst- och vårtvättarna. Denna lektion

kan ge lärarna stoff till vidare utveckling av temat tvätt.

Kretsloppet belyses men även funderingar kring miljötänkandet.

Högre upp i årskurserna kan man hänvisa

till tvättdagen i Äskhult då eleverna kan undersöka de

kemiska förloppen och askans roll i tvättproceduren.

l traditionerna kring ”Årets och Livets högtider” som

med fördel kan hållas i Jönsas stuga

l från säd till bröd, Göttas gård

l utveckling av ovanstående; teknik för alla stadier

– kraftöverföring

kroppen som kraftkälla – präjlatröskning

häst och teknisk lösning som kraftkälla – tröskvandring

kroppen som kraftkälla – handkvarn

vatten och teknisk lösning som kraftkälla - skvaltkvarn

l potatis – tillverka potatismjöl och höra om och prova

på olika historiska användningsområden; puder för

peruker och barnstjärtar, trycka mönster med stämplar

av traditionella mönsterskurna potatisar eller rovor, mat,

stärka textilier med mera. Göttas gård

l kärna smör och tillverka ost, Göttas gård

l brodera lokala mönster, Göttas gård

l hämta material i utmarken - tillverka en enkel korg

l metaredagen - tälja ett metspö, sno en metrev, göra

en krok och gå till Svinsjön och meta

l tillverka gamla enkla lekredskap, leka lekar

l vedhantering – köra hem ved från utmarken med

häst, kapa och klyva med såg och yxa samt stapla

l lövtäkt – vilket löv är lämpligt som djurföda?

– skära, binda, förvara

l växtfärgning – vilka växter färgade kvinnorna i

Äskhult med?

l folklig läkekonst – vilka läkeväxter fanns i Äskhult?

Hur används de och mot vad?

l frukter och bär –skörda hasselnötter, björnbär, nypon,

humle

l sägenvandring - Björnåsens grotta, kasta sten vid

Varpet, berättarstunder, skråck/skrönor och sagor

l biologisk mångfald – samla, sortera fröer, rotfrukter,

och sätta etc.

6.4 Barnprogram

BAKGRUND

Sedan år 00 erbjuds barnprogram en eftermiddag/

vecka under högsäsong. Programmen varierar mellan

”Bondens arbete, mjölka och kärna smör, leka gammaldags

lekar till att prova på slöjd. De mest populära

programmen drar även till sig nyfikna vuxna besökare,

vilket upplevs störande för barnen.

MÅL

Under sommartid kan barnprogram med fördel hållas i

Göttas gård. Barnen behöver lugn och ro för att kunna

koncentrera sig på sin verksamhet utan att bli störda

av föräldrar och andra vuxna. De vuxna kan erbjudas

andra aktiviteter under tiden. De kan gå någon av

temastigarna eller ta en kaffepaus. När barnens pass är

slut bjuds de vuxna in för att ta del av vad barnen har

varit med om.

FLER PROGRAM

Program som kan erbjudas är anpassningar av ovan

nämnda skolprogram. Då tillströmningen är stor kan

grupperna delas mellan två kulturpedagoger.

Vandring i kulturlandskapet.

Barnens dag - tälja i trä.

Barnprogram - våra lantras djur.


6.5 Temastigar

BAKGRUND

Västkuststiftelsen gav ut en självguidande folder;

Natur och kulturstig runt Äskhults by, år 1999. Denna

folder har delats ut till skolklasser, där lärare kunnat

”läsa landskap” med en halvklass, parallellt med annan

guidad verksamhet i byn. Broschyren användes också

flitigt av strosande besökare under säsongen.

MÅL

Den ”gamla” stigen ingår nu i vår satsning på nya kulturstigar

i landskapet. Fyra stigar med olika längd och

svårighetsgrad ska erbjudas. Nya foldrar ska tryckas

upp och en mer informativ sådan ska kunna köpas av

intresserade besökare. Stigarna ska vara självständiga

besöksmål för enskilda besökare men också ett komplement

till skolprogrammen. En anpassad folder som

riktar sig till skolbarn ska utformas med olika teman

på dom olika stigarna. Medan kulturpedagogen arbetar

med en mindre grupp elever följer resten av klassen en

temastig tillsammans med en lärare.

Till varje temastig ska finnas en tydlig karta med text.

EXEMPEL PÅ TEMAN KAN VARA

l Självhushållningens tid i Äskhult. Hur och med vad

de utökade sitt matförråd

l läkeväxter, vilka blommor de valde till den magiska

midsommarkvasten eller luktbuketten till kyrkan.

l slöjd – linåkern, fåren, slöjdämnen av olika träslag

till bruksföremål och byggnadsdetaljer. Vilket träslag

passar till vad och hur ser ett slevämne ut.

l färgväxter – mossor, lavar, bark, gröna växter, rötter, löv

l hamling – vilka löv är mest näringsrika och smakliga

för djuren?

l bär och frukter – vilka slag av bär och nötter plockade

och åt Äskhultsborna?

l nödtider – vad kunde duga att äta om inte säden

räckte till?

6.6 Kursverksamhet

BAKGRUND

Det har inte funnits någon större satsning på kursverksamhet

i byn. Ett försök har gjorts med en helgkurs

med linberedning och papperstillverkning. Då det

blev få deltagare, blev verksamheten inte lönsam för

kursledarna.

MÅL

Återuppta försöken med kursverksamhet i Äskhult.

Inleda samarbete med studieförbund, länshemslöjdskonsulenterna

i Halland, Hallands hembygdförbund

med mera. I en autentisk miljö lärs gamla tekniker ut

samtidigt som den handlingsburna kunskapen bevaras

och förs vidare. Kurserna kan med fördel hållas när

respektive aktivitet/åtgärd pågår i byn.

FÖRSLAG PÅ KURSER

l tillverkning av spån samt läggning av spåntak

l halmtakstäckning

l renovering av fönster, fasader med mera

l rödfärgning, inklusive färgkokning

l gärdesgårdstillverkning

l hamling

l stapla ved med mera.

l slåtter med lie – bryna lien, slå, stacka

l korgar- traditionella tekniker

l folklig läkekonst - läkeväxter, koka salva, blodiglar

l växtfärgning

l berättarkonst – lokala sagor, sägner skrock och

skrönor

l gamla lekar – tillverka lekredskap och väcka liv i de

gamla lekarna

l tälja rör

l repslagning

6.7 Friskvård

BAKGRUND

Ingen uttalad verksamhet har bedrivits som riktar sig

mot friskvård. Besöket i sig medför ett mervärde för

både kropp och själ. Många besökare kommer till Äskhult

för att få uppleva lugn och ro, och vara långt ifrån

samhällets krav. Att få sitta i gräset med kaffekorg,

njuta av utsikt, se djuren beta i hagen och lyssna till

tystnaden, ökar livskvaliteten.

MÅL

Då friskvård blivit ett begrepp i samhället samt ett

behov, då många människor blivit mentalt utmattade,

planerar vi att erbjuda försäkringskassan friskvårdsdagar

för behövande. Besöken ska erbjuda vandringar

i utmarken, någon form av aktivitet i byn samt tid att

njuta av tystanden och låta fantasin flöda. Vi kommer

även att erbjuda företag dessa antistressdagar, som förebyggande

friskvård.

Dessa friskvårdsdagar ska vara självfinansierade.

FINANSIERINGSPLAN - Programverksamhet

År Kungsbacka

kommun

00 0 000 kr

00 000 kr*

009 000 kr*

010 9 000 kr

011 000 kr

01 000 kr

01 000 kr

01 1 000 kr

Västkuststiftelsen

Äskhultsstiftelsen

* Tillverkning av kläder för barn respektive vuxna

besökare.

9


0

Besökare

7.1 Besöksstatistik

BAKGRUND

De betalande antal besökare har under de senaste fem

åren 000- 00 varit runt 1 000-1 000 st.

Med utgångspunkt från den besöksstatistik som gjordes

säsongen 00 , kan man se att % var enskilda vuxna

besökare.

Nästa stora besöksgrupp på 1 % var gruppbokningar

via bussarrangör/företag eller liknande.

% var skolgrupper. Ca % av dessa kom från

Kungsbacka kommun. En anledning till att statistiken

för skolgrupper var så låg är att de endast kan besöka

Äskhult i maj och september.

En annan anledning till få skolbesök är tillgängligheten.

Det är svårt eller nästan omöjligt att ta sig med kommunal

buss till byn. Skolorna har oftast ingen ekonomi

för resor.

Säsongskort utgör endast 1% av besöksantalet, dessa

ska marknadsföras mer.

Under fyra söndagar år 2000 fick 150 slumpvis utvalda

besökare i Äskhult svara på frågor om sitt besök.

55% av besökarna var kvinnor, de flesta var i medelåldern

och % besökte Äskhult för första gången.

Många valde en guidad tur, medans de mesta strövade

fritt. Att fika ansågs viktigt.

MÅL

Vårt mål är att höja besöksstatistiken från 1 000/år till

000/år. Detta kan bli möjligt då vi kan erbjuda bättre

service i form av ny entrebyggnad och en förbättrad

parkering. Vi kommer att erbjuda ett bredare programutbud,

rikta oss till fler målgrupper och öka marknadsföringen.

Utföra regelbundna publika undersökningar

och utvärdera dessa för bästa resultat.

Se under Programverksamhet, .1- . samt . .

7.2 Skolor

BAKGRUND

Redan under Nils Brogrens tid har skolklasser besökt

Äskhult och blivit guidade. Från 1999 erbjöds ett

varierat programutbud till skolor, där lärare kunde välja

mellan landskapsguidning, folktro och sägenvandring,

linberedning och byguidning. Programmen har därefter

varierat under åren.

Äskhult besöks av cirka 0 skolklasser per säsong.

MÅL

l Då Äskhult är en utmärkt arena för kulturarvsförmedling

med levande historia behöver skolbesöken

utökad marknadsföring även i kranskommunerna.

l Vi önskar fler besök de kommande åren. Genom att

förlänga bokningstiden från 1 april till 1 oktober kan

fler skolor hinna besöka oss ca 4-5 veckor ytterligare.

De program som kan genomföras i april respektive

oktober ska erbjudas.

l Öka tillgängligheten med bättre bussförbindelser till

byn.

l Erbjuda fler program med aktiviteter, variera utbudet

så att fler lockas boka. Ha självguidande turer i landskapet

vilket avlastar byn då det är många besökare.

l Göttas gård blir skolgård (se avsnitt . Gårdarna i byn).


7.3 Turister

BAKGRUND

Kungsbacka Turistbyrå arbetar aktivt med att locka turister

och kommuninvånare till Äskhult. Nästan hälften

av besökarna är turister. Från midsommar till mitten av

augusti kan mellan 100- 00 personer besöka oss per

dag. Dagar med stark värme eller regn kan besökarantalet

sjunka till 1 – besökare.

Äskhult som turistmål är mycket väderkänsligt.

MÅL

För att fler turister ska nå oss bör vi synas mer i media.

Att satsa på marknadsföring är viktigt.

Besökarna ska erbjudas dramatiserade guidade turer i

byn (personalkrävande), med eller utan aktiviteter, samt

självguidande turer i landskapet. I byn ska också besökare

kunna aktivera sig själva med hjälp av en ”Funderingsfolder”,

vilken ska utarbetas under säsongen 00 .

Inne på Göttas gård kan någon aktivitet pågå under

dagen till exempel växtfärgning, byk, tillverkning av

rekvisita. Ordna musikcafe under sommarkvällar.

Turisterna ska kunna hämta information om övernattning,

aktiviteter, restauranter m.m. i såväl Kungsrike

som i hela kommunen i en ny informationsanläggning.

7.4 Grupper

BAKGRUND

De ca 100 grupper som besöker oss under en säsong

är pensionärsgrupper, hembygdsföreningar samt olika

personalgrupper. De flesta kommer under maj respektive

september månad. Vi märker även en liten ökning

av invandrargrupper, de upplever besöket positivt, då

paralleller kan dras över ett tämligen likt kulturarv.

MÅL

Genom att förlänga säsongen, april-oktober, kan vi ta

emot fler grupper. Målet är att öka antalet bokningar

med ca - 0% till år 01 . Ett sätt att ”locka” företag

och liknande till Äskhult är att erbjuda dem en halvdag

kulturhistoria och naturupplevelse som avkoppling. Vår

unika miljö ger både kropp och själ näring. Aktivteter

som att bära vatten med ok, hugga ved, karda och

spinna kan varvas med avstressande promenader i de

vackra fägatorna i landskapet. Möjlighet till mat finns

på Skårs gård, vilken ligger i närheten, och kaffe med

dopp kan erbjudas i Äskhult.

Att nå fler invandrargrupper är ett bra sätt för dem

att genom kulturhistorien skapa förståelse för sitt nya

hemland.

7.5 Övriga besökare

BAKGRUND

Via Turistbyrån i kommunen ordnas Tidsresor, från

Fjärås Bräcka via Äskhult till Tjolöholm. Det är en

bussresa med dramatiserade visningar för både vuxna

och barn. Tillsammans utgör de 1 % av våra besökare

( 00 ).

Vi får en del besök som vi kallar ”gratisgäster”, dessa

kan vara grupper som enbart vandrar i landskapet, skolbesök

innan öppningsdags, eller ”tjänstebesök” från

Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen

eller Äskhultsstiftelsen. Vi noterar ändå dessa grupper,

för vår statistik.

MÅL

Fortsätta med marknadsföringen av Tidsresorna, då

dessa är mycket populära. Viktigt att gratisgäster också

registreras för vår statistik.

7.6 Tillgänglighet

BAKGRUND

Vi får även besök av grupper med olika funktionshinder.

År 00 anskaffades en mobil ramp för att göra

byggnaderna i Äskhult mer tillgängliga för rullstolsburna.

En Lätt Läst-broschyr har tryckts upp och finns

tillgänglig i byn. Guidade turer anpassas efter de olika

gruppernas behov.

Delvis handikappanpassad toalett finns vid parkeringen.

MÅL

Vi vill öka tillgängligheten så att fler grupper kan nå

Äskhult. Hemsidan bör utvecklas så att besökare ska

kunna ladda ner ljudfiler för att själva kunna lyssna till

byns historia om man inte önskar guidning. Detta är ett

bra komplement även för synskadade.

Synskadade ska kunna erbjudas sinnliga vandringar i

byn, till exempel rymmer våra mullbänkar med sina

doftande och smakrika örter både kulturhistoria och

skrock. Känselövningar ska erbjudas som till exempel

att känna på olika redskap och fundera över deras användningsområden

sätter fantasin i rörelse.

I den nya entrébyggnaden kommer det att finnas handikapptoalett.

Ökat samarbete med handikappomsorg.

Finansiering av mål beskrivna under 7.

Delar av idéerna under punkt .1- . , som till exempel

utveckling och marknadsföring av fler aktiviteter

riktade mot skolor, grupper och turister finansieras

genom utökning av intendentens tjänst till så småningom

heltid, punkt .1 sid 1 samt en löpande ökning av

marknadsföringspengar, punkt 1. sid 9. När det gäller

finansiering av målen redovisade under punkt 7.6 så

måste investeringar till i teknik och inläsning för att få

fram ljudfiler och teknik som fungerar. Ett sådant projekt

uppgår uppskattningsvis till 0 000 kr, men måste

analyseras mer om vad vi ska ha och på vilket sätt.

1


Bilagor


1. Service och

tillgänglighet

1.4 Informationsmaterial

Finansieringsplan Marknadsföring 00

Annonsering, marknadsföring

Pris/Kommun 35 000 kr/år

Broschyr text/layout Kulturstigar

Pris/Kommun 30 000 kr

Skrift om restaureringar i byn

Pris/Länsstyrelsen+Västkuststiftelsen

130 000 kr

00 Annonsering/marknadsföring

Pris/Kommun 37 000 kr

009 Annonsering/marknadsföring

Pris/Kommun 40 000 kr

010 Ny bok Länsstyrelsen

Pris/Länsstyrelsen 200 000 kr

00 - 01 Liten folder kulturstigar

Pris/Västkuststiftelsen 10 000 kr/år

Kostnader

2. Landskap &

bytomt

2.2 Bytomt, kålgårdar

och mullbänkar

Skötselplan bekostas av Länstyrelsen

TRÄDGÅRDSMÖBLER

-10 bord m soffor och stolar, till viss del egen

tillverkning

Pris/Kommun ca 50 000 kr

4. Gårdarna i byn

4.2 Bengts gård

TEXTIL

Gardiner – långa, handvävda i vitt bomullgarn.

fönster. Vävbredd ca 0 cm.

Längdmått. m /gardinlängd x längder = 1 m

Pris/Kommun 16 000 kr

FÖREMÅL, REKVISITA MM

Komplettera med gamla möbler

Pris/Kommun 30 000 kr

Föremål

PrisKommun 10 000 kr

Ladugård: Foton till utställning

Pris/Kommun 15 000 kr

FAST INREDNING

Manhus: Ta fram brädgolv i kök o matta.

Måla o tapetsera storstuga

Ingår i vård plan/Länsstyrelsen

Bilaga 1.

Göra järnspis eldningsbar

Pris/Länsstyrelsen ca 50 000 kr


4.3 Derras gård

TEXTIL

En sänguppsättning

Pris/Kommun ca 25 000 kr

FÖREMÅL, REKVISITA

Priset för föremålen är uppskattat beroende på hur

mycket som går att köpa begagnat.

Pris/Kommun 125 000 kr

FAST INREDNING

Manhus: Återställande av befintlig miljö miljö år 1825-

1 0.

Stuga inkl förstuga: Byte av golvplank, byte av fönsterfoder,

byte av dörrar, spännpapp och papperstapeter.

Pris/Länsstyrelsen 120 000 kr

Ladugård: Återställande av befintlig miljö.

Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen

4.4 Jönsas gård

TEXTIL

Prisförslag på inredningstextilier.

Totalt/Kommun ca 175 000 kr

Punkt 1-13 ingår i prisförslaget:

1. Sängförhängen till två sängar.

Handvävda i lin, rutigt i blått, rosa och vitt enligt foto

nr 1 . Vävbredd cm, tre längder till varje förhänge,

två förhängen till varje säng. Längdmått 1, m x 1

längder 1 meter att väva.

Kostnad 20.000 kr

2. Hackelsebolster till två sängar.

Handvävda i grovt oblekt 1-trådigt blångarn i treskaftskypert

enligt foto. Vävbredd cm, två längder

till varje bolster. Längdmått på sängen ca 1, m. Till

varje bolster behövs , m x längder = , m

1 meter att väva.

Kostnad 16.000 kr

3. Rosengångstäcken till tre sängar.

Täckena vävs på en alns bredd på linvarp med ullinslag

och sys ihop på mitten. Förlagor på Varbergs museum

inv. nr 10, och .

Vävbredd cm, två längder till varje täcke.

Längdmått 1, m x längder / täcke = , m / täcke

10, m att väva.

Kostnad 20.000 kr

4. Grova putevar till tre sängar enligt foto nr 433.

Grovt lingarn, fyrskaftad kypert, blått och oblekt i varp

och oblekt som inslag. Vävbredd 0 cm

Längdmått 1,9 m, till ett putevar behövs m.

1 meter att väva.

Kostnad 15.000 kr

5. Fina putevar med broderi till två sängar.

Förlaga Varbergs museum inv.nr . Vitt tuskaftsvävt

hellinne med rött broderi i korsstygn på gaveln.

Vävbredd cm.

Längdmått 1, m, till ett putevar behövs , m.

meter att väva.

Kostnad 13.000 kr

6. Brudtäcke, förlaga Varbergs museum

inv nr 37.729

Täcket är tillverkat i lappteknik och vaddstickat för att

hålla fyllningen på plats. Översida sammanfogad av

stora tygstycken i röd yllekypert och grön tuskaftsvävd

vadmal. Undersidan rutigt tuskaftslinne i vitt och blått.

Mått: 00 x 1 0 cm

Kostnad 12 000 kr

7. Hängkläden två uppsättningar,

förlaga Varbergs museum inv nr .1 a-c

Handvävda vita hellinne med broderier 0 cm breda och

10 m långa med knuten frans. Handvävda vita hellinne

släta 0 cm breda och 10 meter långa.

0 meter att väva + broderier på ca 10 meter + knuten

frans.

Kostnad 25 000 kr

8. Vävda lister att dekorera hyllkanter med.

60 cm breda och 10 cm långa med flätade fransar, 5 st.

Kostnad 4 000 kr

9. Bordtäcke i Opphämta,

förlaga Varbergs museum inv nr .119.

Varp av oblekt lingarn, mönster i ullgarn i grönt, rött

och ockra. Vävbredd ca 0 cm, vävs i två längder och

sys ihop på mitten. Mått ca 1 0 x 00 cm. meter att

väva. Kostnad 9 000 kr


10. Bänkdynor avvakta svar från Anneli.

Bårlinor 4 st 25 x 300 cm.

Handvävda vita i hellinne. 1 meter att väva.

Kostnad 13 000 kr

11. Svepning av docka + tillverkning av docka.

Kostnad 10 000 kr

12. Textilier till lindebarnet.

Köpa in hellinnetyg, tillklippning och fållning av de

olika tygstyckena. Handväva en filt i entrådigt ullgarn.

Kostnad 5000 kr

13. Textilier till kistorna.

Finkläder: bindmössa med stycke (köpa på loppis eller

låta nytillverka)

-vit långsärk i hellinne Kostnad 800 kr

- livstycke i fint tyg 1 300 kr

- finförkläde 850 kr

- kjol 2 200 kr

- silkesjal (köps in) 2 000 kr

- strumpor 250 kr

- strumpeband (broderat?) ?

- smycken, nålbrev, kam, band ?

- tygrulle med handvävt hellinnetyg m 2 400 kr

FÖREMÅL-REKVISITA

Priset för föremålen är uppskattat beroende på hur

mycket som går att köpa begagnat.

Pris/Kommun 80 000 kr

ÖVRIGT

Iordningställa nattstugan samt likbänk.

Pris/Länsstyrelsen 20 000 kr

4.4 Göttas gård

TEXTIL

Prisförslag på inredningstextilier.

Totalt/Kommun ca 27 500 kr

Punkt 1-3 ingår i prisförslaget:

1. Gardiner

– halvgardiner, handvävda i vitt bomullsgarn. fönster.

Vävbredd: 0- 0 cm.

Längdmått: 1, m/gardinlängd x längder = 1 m

Kostnad 12 000 kr

2. Friarekammaren och sommarköket.

Måttanpassade silduksgardiner fönster.

Inköp av tyg och sömnad.

Kostnad 500 kr

3. Trasmattor 5 st

Vävbredd. 0 cm

Längdmått: meter/matta = 1 m

Kostnad 15 000 kr

FÖREMÅL, REKVISITA MM

Priset för föremålen är uppskattat beroende på hur

mycket som går att köpa begagnat.

Pris/Kommun 100 000 kr

FAST INREDNING

Manhus: Ny golv och fönsterfoder

Pris/Länsstyrelsen 75 000 kr

Omtapetsering

Pris/Länsstyrelsen 30 000 kr

Ladugård: Inredning

Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen


Dokumentation av bebyggelsen

Nordiska Museet 19 0


4.2 Bengts gård

Ladugård

Bilaga .


4.3 Derras gård

Ladugård


4.4 Jönsas gård

Ladugård

9


0

4.5 Göttas gård

Ladugård

Stall


Skötselråd, litteratur och källor

SKÖTSELRÅD:

Elisabeth Lax, Marie Herkestam och Wivi-ann Reit, Kungsbacka kommun

Mats Folkesson, Jeanette Hansson och Kill Persson, Länsstyrelsen

Lars Strandberg och Thomas Carlsson, Västkuststiftelsen

Pablo Wiking-Faria, Länsmuseet Varberg

Birgitta Tingdal, Stiftelsen Äskhults gamla by

LITTERATUR OCH KÄLLOR:

Jacobsson, Bengt, Svensk folkkonst, del. . Lund 19 .

Larsson, Stig R/Stiftelsen Äskhults gamla by, Äskhult – 1 00-talsbyn i Halland och dess sista

invånare. Göteborg 199 .

Nylén, Anna- Maja, Hemslöjd, Lund 19 .

Sandenor, Örjan/Länsmuseet i Gävleborgslän, Allmogemålarnas material och redskap,

Svensson, B och Waldén, L red. Den feminina textilen – Makt och mönster. Stockholm 00 .

Wiking-Faria, Pablo, Bondeliv - Lantbruket i Halland 1 0- 1990, Varberg 199 .

Länsmuseet Varberg, årsböcker 19 1, 19 och 199 .

RAPPORTER:

Äskhults gamla by - Ekeland, Höglind, mfl- 1993

Äskhults gamla by – Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar och trädgårdar, Maria Nyman-Nilsson,

Länsstyrelsen i Hallands län 199 .

Dokumentation av bebyggelsen i Äskhults gamla by, Nordiska Museet 19 0.

ARKIV:

Folkminnesarkivet Göteborg (om seder och bruk i Förlanda m.fl. socknar)

Landsarkivet Lund (utdrag ur kyrkböcker samt husförhörslängder)

KARTMATERIAL:

Länsstyrelsen

TEXTILIER:

Länsmuseet i Varberg

Borås Textilmuseum

Nordhallands hembygdsmuseum, Kungsbacka

INTERVJUER:

Annelie Palmsköld, Länsmuseet Halmstad, 00

Irene Karlsson, hembygdsforskare, Åsa, 00

ÖVRIGT:

Video Äskhult by – Scenic Television 00

Vision Äskhult 00 - 010

Äskhults by hemsida

Kontaktnät

Förlanda hembygdsgille

Kungsbacka hemslöjdsgille

FRI, Friluftsmuseernas intresseorganisation

Studieförbundet Vuxenskolan

Göteborgs Universitet (Etnologiska Inst., Botaniska Inst.)

Textilkammaren i Mölndal

Ideell teatergrupp (Tre Avsked) m.fl.

Bilaga .

1


Skötselrådet 2007

Text: Etnolog Inger Widhja, Västergötlands Museum och Intendent Britta Nyström, Kungsbacka kommun.

Layout: Carina Fredriksson, Kungsbacka kommuns Turistbyrå.

Foto: Anna Rehnberg, Eva Svensson, Arne Eklund, Inger Widhja, Mats Folkesson, Britta Nyström, Kristin Möller, Ina Langsberg, Kungsbacka Turistbyrå.

More magazines by this user
Similar magazines