Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna
Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna
Pedagogiskt- och publikt utvecklingsprogram för ... - Länsstyrelserna
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
<strong>Pedagogiskt</strong>- <strong>och</strong> <strong>publikt</strong><br />
<strong>utvecklingsprogram</strong><br />
<strong>för</strong> Äskhults by 2007-2014<br />
Skötselrådet <strong>för</strong> Kulturreservatet Äskhults by 2007<br />
Kultur & Turism Kungsbacka kommun, Länsstyrelsen, Västkuststiftelsen, Stiftelsen Äskhults Gamla By, Länsmuséet Varberg.
”Vision Äskhult”<br />
Del 2: Utvecklingsprogram <strong>för</strong> pedagogiskt <strong>och</strong> <strong>publikt</strong> arbete.<br />
Skötselrådet <strong>för</strong> kulturreservatet Äskhults by 2007
Förord<br />
I kulturreservatet Äskhults by i Kungsbacka pågår sedan ett tiotal år ett mycket långsiktigt <strong>och</strong> ambitiöst<br />
arbete. Målet är att rekonstruera en agrar kulturmiljö kring sekelskiftet 1800. För dagens besökare<br />
blir den som ett ”titthål ned i historien”; ett enastående pedagogiskt hjälpmedel <strong>och</strong> ett viktigt besöksmål<br />
i kommunen <strong>och</strong> länet. Äskhult är vidare en av de tre viktiga hörnstenarna (med Fjärås Bräcka<br />
<strong>och</strong> Tjolöholm) inom den framgångsrika kommunala satsningen ”Kungsrike”, med ”Tidsresan”.<br />
Många är de parter som samarbetar med kunskapsuppbyggnad, vård <strong>och</strong> <strong>för</strong>medling i Äskhult. Inom<br />
ramen <strong>för</strong> länsstyrelsens <strong>för</strong>valtning av kulturreservatet samordnas parternas arbete genom reservatets<br />
skötselråd.<br />
År 2002 utarbetades ett <strong>för</strong>sta Strategi- <strong>och</strong> <strong>utvecklingsprogram</strong> <strong>för</strong> Äskhults by 2002-2010 (”Vision<br />
Äskhult”), vilket de finansierande parterna Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen <strong>och</strong> Länsstyrelsen<br />
behandlade i fullmäktige respektive styrelser <strong>och</strong> ställde sig bakom som en gemensam plattform <strong>för</strong><br />
det fortsatta arbetet. ”Vision Äskhult” redovisade mål <strong>och</strong> utvecklings<strong>för</strong>slag med finansieringsplan<br />
<strong>för</strong> Bebyggelse <strong>och</strong> bytomt, Marker <strong>och</strong> landskap, Pedagogisk <strong>och</strong> publik verksamhet, Service <strong>och</strong><br />
tillgänglighet samt Marknads<strong>för</strong>ing.<br />
Skötselrådet har nu som ett nästa steg tagit initiativ till en <strong>för</strong>djupning av delen Pedagogisk <strong>och</strong> publik<br />
verksamhet. Etnologerna, tillika pedagogerna, Inger Widhja <strong>och</strong> Britta Nyström, har fått i uppdrag att<br />
tillsammans utarbeta detta program<strong>för</strong>slag, vilket därefter beretts av skötselrådet som ställt sig bakom<br />
program<strong>för</strong>slaget.<br />
Skötselrådet överlämnar härmed detta <strong>för</strong>slag till <strong>utvecklingsprogram</strong> <strong>för</strong> den publika <strong>och</strong> pedagogiska<br />
verksamheten i Äskhults by 2007-2014, motsvarande två politiska mandatperioder, till huvudmännen<br />
<strong>för</strong> behandling. Det är Skötselrådets <strong>för</strong>hoppning att berörda parters huvudmän ska kunna<br />
ställa sig bakom program<strong>för</strong>slaget <strong>och</strong> därmed tydliggöra mål <strong>och</strong> staka ut en långsiktig plan <strong>för</strong> den<br />
publika verksamheten i Äskhults by. Programmet ska ses som ett måldokument <strong>och</strong> innebär att finansiering<br />
<strong>och</strong> budget bereds årligen i samverkan <strong>och</strong> utifrån respektive parts givna <strong>för</strong>utsättningar.<br />
Skötselrådet <strong>för</strong> Äskhults by<br />
Halmstad 6 februari 2007<br />
Mats Folkesson<br />
Länsantikvarie
Förord 3<br />
Inledning 7<br />
1. Service <strong>och</strong> tillgänglighet<br />
1.1 Parkering 8<br />
1.2 Besöksanläggning 9<br />
1.3 Entré 9<br />
1.4 Marknads<strong>för</strong>ing 9<br />
2. Landskap <strong>och</strong> bytomt<br />
2.1 Bondens sysslor 10<br />
2.2 Bytomt, kålgårdar ocn<br />
mullbänkar 11<br />
3. Personal<br />
3.1 Pedagogisk personal 12<br />
3.2 Personal i kaffestugan 13<br />
3.3 Gårdskarl <strong>och</strong> gårdsfru 13<br />
3.4 Personalutbildning 14<br />
4. Gårdarna i byn<br />
4.1 Gårdarnas inriktning 16<br />
4.2 Bengts 16<br />
4.3 Derras 17<br />
4.4 Jönsas 18<br />
4.5 Göttas 20<br />
5. Inventarier<br />
5.1 Föremål 24<br />
5.2 Föremålsvård 24<br />
5.3 Rekvisita 25<br />
5.4 Lokalvård 25<br />
6. Programverksamhet<br />
6.1 Programutbud 26<br />
6.2 Föreläsningar/temadagar 27<br />
6.3 Skolprogram 27<br />
6.4 Barnprogram 28<br />
6.5 Temastigar 29<br />
6.6 Kursverksamhet 29<br />
6.7 Friskvård 29<br />
7. Besökare<br />
7.1 Besöksstatistik 30<br />
7.2 Skolor 30<br />
7.3 Turister 31<br />
7.4 Grupper 31<br />
7.5 Övriga besökare 31<br />
7.6 Tillgänglighet 31<br />
Bilagor<br />
1. Kostnader 33<br />
2. Kartor bebyggelse 35<br />
Dokumentation av bebyggelsen<br />
i Äskhults gamla by<br />
3. Skötselråd, litteratur,<br />
36<br />
källor <strong>och</strong> kontaktnät 41
Vem var Näcken?<br />
Del av skolklass i programmet ”Skogsväsen i folktron”.
Inledning<br />
Vårt uppdrag har varit att utveckla den pedagogiska <strong>och</strong> publika verksamheten i Äskhults by, att se visioner som om vi hade<br />
obegränsat med pengar. Det har varit en spännande uppgift att tänka möjligheter <strong>och</strong> inte fastna i omöjligheter. Vårt mål har<br />
varit att planera besökarnas möte med de gamla Äskhultbornas vardag men också hur de firade högtider <strong>och</strong> kalas. Vi har <strong>för</strong>sökt<br />
besvara frågor som hur vi på bästa sätt kan <strong>för</strong>medla vårt kulturarv, vad vi vill att besökarna ska minnas efter sitt besök,<br />
hur vi kan få byggnader <strong>och</strong> miljöer att kännas autentiska <strong>och</strong> sist men inte minst, vad ett levande landskap är.<br />
Vi har gått igenom material från lands- <strong>och</strong> folkminnesarkiv, besökt Länsmuseet Varberg, hembygdsmuseet i Kungsbacka,<br />
Borås Textilmuseum <strong>och</strong> tagit del av Irene Karlssons fantastiska samling av hallandssöm. Vi har haft möten med en referensgrupp<br />
som bestod av kommunantikvarie Wivi-ann Reit, antikvarie Pablo Wiking, museibonde Thomas Carlsson,<br />
biolog Kill Persson <strong>och</strong> länsantikvarie Mats Folkesson.<br />
Var <strong>och</strong> en av de fyra gårdarna har vi gett en egen profil. Jönsas gård har vi valt att göra rent museal. Här ska man kunna<br />
stiga in i stugan <strong>och</strong> få en vision av bybornas vardagsslit men också uppleva hur de firade årets högtider. Vår vision är att<br />
Göttas gård ska bli en skolgård där barnen i lugn <strong>och</strong> ro ska få pröva på <strong>och</strong> lära sig några av självhushållets sysslor.<br />
På Derras gård ska lantrasdjuren få sin hemvist i stall, svinhus <strong>och</strong> ladugård. I manhuset <strong>för</strong>eslår vi att en bondesnickares<br />
miljö återskapas <strong>och</strong> att folkkonsten ska få komma till synes. Derras manhus ska delvis också innehålla personalutrymmen.<br />
Huvudbyggnaden på Bengts gård ska fortsättningsvis tjänstgöra som kaffestuga <strong>för</strong> besökare. I ladan inreds <strong>för</strong>råd <strong>och</strong><br />
utrymmen <strong>för</strong> diverse publika program. Utmarken ska bli mer integrerad med övrig verksamhet med självguidade turer i<br />
landskapet, visning <strong>och</strong> <strong>för</strong>eläsning om olika marksysslor med mera. Vi ska öka tillgängligheten med fler anpassade program,<br />
<strong>för</strong>hoppningsvis nå fler grupper som t.ex. äldreomsorgen <strong>och</strong> grupper med nya svenskar. Vi vill också få <strong>för</strong>etag att upptäcka<br />
Äskhult som en lämplig plats att <strong>för</strong>lägga personalträffar till, både aktiverande men också avstressande. Med en ny entrébyggnad<br />
ska vi också kunna svara upp till besökarnas krav på service <strong>och</strong> kvalitet.<br />
Vi vill tacka Länsstyrelsen som gjort det ekonomiskt möjligt att skriva denna utvecklingsplan.<br />
Vi vill också tacka Carina Fredriksson på turistbyrån <strong>för</strong> fin layout.<br />
Kungsbacka hösten 2006<br />
Inger Widhja <strong>och</strong> Britta Nyström
Service &<br />
Tillgänglighet<br />
1.1 Parkering<br />
BAKGRUND<br />
Den parkeringsplats som idag tillhör byn är inte tillräcklig.<br />
Detta märks under evenemangsdagar, då parkeringsvakter<br />
krävs. Många ställer sig också upp<strong>för</strong><br />
vägen vilket kan vara hindrande <strong>för</strong> utryckningsfordon.<br />
Vid större evenemang, som midsommarafton, används<br />
Bengts åker som tillfällig parkeringsyta. Delar av denna<br />
åker kommer planenligt att odlas upp.<br />
Då verksamheten har många besökare under vissa evenemang<br />
<strong>och</strong> nu planeras att utvidgas, behöver befintlig<br />
parkering utökas. I Vision Äskhult ( 00 - 010) vilken<br />
antogs 00 i kommunfullmäktige, skrevs följande om<br />
parkeringsmöjligheter:<br />
”En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att den publika verksamheten<br />
skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd-<br />
är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika <strong>och</strong><br />
pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen<br />
en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen<br />
är där<strong>för</strong> en kommunal angelägenhet.”<br />
För detta ändamål anlitades landskapsarkitekt Kerstin<br />
Teutsch. Hennes <strong>för</strong>slag var att låta P-platserna smälta<br />
in i omgivningen, där träd <strong>och</strong> buskar naturligt finns<br />
kvar, samt att man inte upplever platsen som tom parkeringsyta<br />
under lågsäsong.<br />
MÅL<br />
De tidigare ovan ställda målen som ännu inte har in<strong>för</strong>livats<br />
gäller även <strong>för</strong> 00 – 01 :<br />
”En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong> att den publika verksamheten<br />
skall kunna utvecklas - med ökade intäkter som följd-<br />
är en utvidgning av parkeringsplatsen. Den publika <strong>och</strong><br />
pedagogiska verksamheten i Äskhult är till största delen<br />
en kommunal verksamhet. En utvidgning av P-platsen<br />
är där<strong>för</strong> en kommunal angelägenhet.”<br />
FINANSIERINGSPLAN - Parkering<br />
År Kungsbacka<br />
Kommun<br />
00 00.000:-<br />
00 .000:-<br />
009 .000:-<br />
Länsstyrelsen<br />
Halland<br />
Västkust-<br />
stiftelsen<br />
010 10.000:-<br />
011 10.000:-<br />
01 10.000:-<br />
01 10.000:-<br />
01 10.000:-
1.2 Besöksanläggning<br />
BAKGRUND<br />
I Vision Äskhult presenterades en framtida informationsanläggning<br />
innehållande toaletter, inklusive handikapptoalett,<br />
ett grovkök <strong>för</strong> avlastning av kaffestugan<br />
<strong>och</strong> ett rum kombinerat <strong>för</strong> <strong>för</strong>eläsning <strong>och</strong> möten. Det<br />
fanns även önskemål om en informationslokal <strong>för</strong> broschyrer,<br />
<strong>för</strong>säljning av bland annat litteratur <strong>och</strong> vykort<br />
samt slöjd. Denna vision har ännu inte <strong>för</strong>verkligats<br />
<strong>och</strong> kvarstår fram till 01 .<br />
MÅL<br />
Vi <strong>för</strong>eslår att det vid ”entrén” till Äskhult upp<strong>för</strong>s en<br />
mottagningsbyggnad eller två som associerar till den<br />
torpbebyggelse som tidigare funnits på den intillliggande<br />
lyckan, söder om parkeringen.* Byggnaden<br />
ska innehålla tre toaletter varav en handikapp, ett<br />
grovkök <strong>för</strong> beredning, utrymme <strong>för</strong> informationsmaterial<br />
med biljettköp <strong>och</strong> ett litet mötesrum. Läget <strong>för</strong><br />
byggnaden ska vara i nära anslutning till parkeringen.<br />
* Här bodde sockenskomakarparet Lars Persson <strong>och</strong> Anna Andersdotter<br />
samt sockenskräddarparet Johannes Larsson <strong>och</strong> Karin Jönsdotter.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Besöksanläggning<br />
År Kungsbacka<br />
Kommun<br />
00<br />
00<br />
009<br />
010 , milj*<br />
011<br />
01<br />
01<br />
01<br />
Länsstyrelsen<br />
Halland<br />
Västkust-<br />
stiftelsen<br />
1.3 Entré<br />
BAKGRUND<br />
Besökarna betalar entréavgift då byn är öppen 1 maj -<br />
0 september, kl. 11-1 , alternativt till kl. 1 . Med entrébiljett<br />
har man tillträde till byggnaderna, vandra i de<br />
pedagogiska stigarna i utmarken eller att deltaga i något<br />
evenemang. Besökarna kan välja mellan att lösa en dagbiljett<br />
eller ett säsongskort. Önskas guidning tillkommer<br />
ytterligare avgift.<br />
MÅL<br />
Budgeten <strong>för</strong> den publika verksamheten bygger på entréavgifter.<br />
Att betala entré betyder också att besökarna<br />
kan <strong>för</strong>vänta sig service <strong>och</strong> ett kvalitativt innehåll.<br />
Nuvarande entré, som är <strong>för</strong>lagd uppe i byn, flyttas ned<br />
till parkeringen vid fägatans början. Personalen kan<br />
välja mellan att vistas utomhus eller inne i informationsstugan<br />
vid dåligt väder. Fördelen med denna<br />
placering är att när besökarna lämnat parkeringen kan de<br />
fritt ströva i eller runt byn utan att personalen behöver<br />
söka upp dem <strong>för</strong> betalning. Målet med att känna sig<br />
<strong>för</strong>flyttad 200 år bakåt i tiden blir då mer påtagligt utan<br />
entré på gårdsplanen.<br />
1.4 Marknads<strong>för</strong>ing<br />
BAKGRUND<br />
Äskhults by ingår i Kommunens Kungsrikesatsning.<br />
Turistbyrån i Kungsbacka har sedan flertalet år utgett en<br />
informationsbroschyr på svenska, engelska <strong>och</strong> tyska,<br />
vilken delas ut gratis på turistbyrån samt i Äskhults by.<br />
År 00 producerades en video om byns restaureringsarbeten,<br />
avsedd <strong>för</strong> skolbruk. Videon har delats ut gratis<br />
till skolor <strong>och</strong> <strong>för</strong>eningar, <strong>och</strong> kan köpas av privatpersoner<br />
i byn. År 00 skapades en hemsida <strong>för</strong> Äskhult<br />
(genom Kultur & Turism) som uppdateras varje år av<br />
intendenten. År 00 framtogs en Lätt Läst broschyr om<br />
* Denna kostnad är uppskattad <strong>och</strong> <strong>för</strong>utsätter extern medfinansiering. Se sid<br />
byn, samt en ny informationsbroschyr med färgfoto.<br />
Marknads<strong>för</strong>ing av byn har skett på turistmässor, samt<br />
genom annonsering, mestadels i lokalpressen.Västkuststiftelsen<br />
har bekostat en informationstavla om reservatet<br />
vid parkeringen, där även en infotavla om säsongens<br />
program finns.<br />
MÅL<br />
För att nå ett högre besöksantal, till .000 personer,<br />
krävs en större satsning på marknads<strong>för</strong>ing/annonsering<br />
utan<strong>för</strong> kommunen. Hemsidan bör utvecklas<br />
<strong>och</strong> följa med ny teknik, besökaren ska kunna ladda<br />
ner broschyrmaterial om Äskhult innan besöket, samt<br />
att personer med olika handikapp, till exempel synskadade<br />
ska kunna hitta ljudfiler om byns historia.<br />
Informationsmaterial om de nya kulturstigarna ska tas<br />
fram, en enkel folder med karta, samt en grundligare<br />
skrift om landskapets historik <strong>och</strong> biologi. Även en ny<br />
informationsskrift ska tas fram med sammanfattning av<br />
de olika restaureringsarbeten som skett under åren. På<br />
sikt ska även en Äskhultsbok II lanseras. Dessa skrifter<br />
bekostas av Västkuststiftelsen <strong>och</strong> Länsstyrelsen.<br />
Hemsida, annonser <strong>och</strong> marknads<strong>för</strong>ing bekostas av<br />
kommunen.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Marknads<strong>för</strong>ing,<br />
År Kungsbacka<br />
Kommun<br />
Länsstyrelsen<br />
Halland<br />
Västkust-<br />
stiftelsen<br />
00 .000:- .000:- .000:-<br />
00 .000:- 10.000:-<br />
009 0.000:- 10.000:-<br />
010 0.000:- 00.000:-* 10.000:-<br />
011 0.000:- 10.000:-<br />
01 0.000:- 10.000:-<br />
01 0.000:- 10.000:-<br />
01 0.000:- 10.000:-<br />
* En bok skall produceras<br />
9
10<br />
Landskap<br />
<strong>och</strong> Bytomt<br />
2.1 Bondens sysslor<br />
BAKGRUND<br />
Ett restaureringsarbete pågår i syfte att återskapa <strong>och</strong><br />
levandegöra en bymiljö omkring år 1 00, <strong>för</strong>e den<br />
agrara revolutionen.<br />
001 anställdes av Västkuststiftelsen, med ekonomiskt<br />
stöd från Länsstyrelsen en bonde i byn<br />
<strong>för</strong> att bruka markerna på ett traditionellt sätt med<br />
hästar <strong>och</strong> betesdjur av äldre lantraser. Under viss tid<br />
får han hjälp av extra personal.<br />
På inägorna odlas idag några hektar med äldre grödor<br />
såsom vårråg, svart- <strong>och</strong> vithavre, korn <strong>och</strong> lin.<br />
Restaureringsarbete pågår <strong>för</strong> närvarande med åker-,<br />
ängs <strong>och</strong> betesmarker. Ängsbacken mellan bebyggelsen<br />
<strong>och</strong> parkeringen samt delar av slåtterkärren i den norra<br />
ängsmarken slås traditionellt med lie. Övriga delar av<br />
ängsmarken betas eller slås med hästdriven slåttermaskin.<br />
I ängarna skördas också stubbskott av lövträd<br />
till ved <strong>och</strong> stängselstolpar.<br />
På utmarkens ljunghedar samt i några hagar betar får<br />
<strong>och</strong> nötboskap där viss mark behöver stängslas.<br />
Andra lantrasdjur som grisar <strong>och</strong> höns finns i byn.<br />
Djurhanteringen tar en stor del av Bondens tid i anspråk.<br />
Till Bondens arbete hör också utglesning av skog,<br />
iordningställande av naturstigar med spänger <strong>för</strong><br />
framkomligheten, grindar <strong>och</strong> stängsling.<br />
MÅL<br />
Att en heltidsbonde med tidvis hjälp ska kunna sköta all<br />
denna mark <strong>och</strong> därtill djur med samma metoder som<br />
de fyra gårdarnas folk gjorde <strong>för</strong> 00 år sedan är orealistiskt.<br />
Det rationella bruket av markerna kolliderar<br />
med det pedagogiska arbetet. Moderna maskiner <strong>och</strong><br />
redskap bör i görligaste mån undvikas under publik tid<br />
<strong>för</strong> att ge besökaren ett så trovärdigt helhetsintryck som<br />
möjligt av den kulturhistoriska miljön i Äskhult. Alla<br />
publika utrymmen ska under programsäsong hållas fria<br />
från modernt emballage, <strong>för</strong>varingskärl <strong>och</strong> så vidare.<br />
Djurens skötsel <strong>och</strong> markens beredning med vårbruk<br />
<strong>och</strong> skörd måste prioriteras. Tiden är ofta knapp var<strong>för</strong><br />
det är nödvändigt <strong>för</strong> Bonden att helt kunna ägna sig åt<br />
gårdens skötsel.<br />
Bonden ska i <strong>för</strong>sta hand arbeta med markvården <strong>och</strong><br />
inte vara engagerad i den direkta programverksamheten<br />
då han är bunden att producera. Han kan, när detta är<br />
möjligt, prioritera att ut<strong>för</strong>a göromål i närheten av eller<br />
vid gården de dagar då grupper är inbokade <strong>och</strong> då i<br />
tidsenlig klädsel <strong>och</strong> så historiskt riktiga redskap som<br />
möjligt.<br />
Vi <strong>för</strong>eslår att anställa en gårdskarl <strong>för</strong> skötsel <strong>och</strong><br />
<strong>publikt</strong> arbete i byn, se . Personal.
2.2 Bytomt, kålgårdar<br />
<strong>och</strong> mullbänkar<br />
BAKGRUND<br />
Idag sköts bytomten av guiderna. Efter <strong>för</strong>slag i rapporten,<br />
”Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar <strong>och</strong> trädgårdar”<br />
skriven av Maria Nyman-Nilsson, Freriksdals<br />
friluftsmuseum på uppdrag av Länsstyrelsen (199 )<br />
sköter guiderna kålgårdar <strong>och</strong> mullbänkar på ledigastunder<br />
mellan andra sysslor.<br />
Bytomten med dess kålgårdar <strong>och</strong> mullbänkar följer<br />
Vision Äskhults intentioner med växtmaterial samt<br />
utseende så långt det är möjligt, cirka 1 0- 00 år bakåt<br />
i tiden. Jordprover, så kallad makrofossil, har tagits på<br />
olika platser i byn <strong>och</strong> skickats till analys <strong>för</strong> fröbestämning.<br />
Dessa undersöks av Botaniska institutionen i<br />
Göteborg.<br />
Gräsytor mellan byggnaderna har under många år<br />
klippts med moderna klippaggregat.<br />
MÅL<br />
En trädgårdsarkitekt tillika trädgårdsmästare har på<br />
uppdrag av länsstyrelsen tagit fram en skötselplan<br />
avseende bytomt, kålgårdar samt mullbänkar. Planen<br />
kommer att ligga till grund <strong>för</strong> den årliga skötseln av<br />
bytomten.<br />
I skötselplanen ingår bland annat:<br />
l De fyra gårdstunen ska friläggas från ”gräsmatta”, så<br />
att de underliggande flata stenblocken åter blir synliga.<br />
l Träd ska hamlas <strong>och</strong> lövkärvarna ska torkas <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>varas i ladorna.<br />
l Äldre sorter av äppelträd ska <strong>för</strong>yngras, vilket redan<br />
påbörjades hösten 00 .<br />
l Björnbärsnår <strong>och</strong> krusbärsbuskar ska bevaras samt<br />
de buskar <strong>och</strong> träd, bland annat krikon o mirabell, som<br />
var vanliga i början <strong>och</strong> mitten av 1 00-talet.<br />
l Kålgårdarna ska utökas efter storskifteskartans anvisning.<br />
Växelbruk kan då ske med potatis, rovor, bönor<br />
med mera.<br />
l Kålgårdarna ska inhägnas, <strong>för</strong> att hålla betande får<br />
<strong>och</strong> kreatur borta från grödorna. Djuren ska kunna<br />
flyttas runt i byn <strong>för</strong> bete, så bytomten hålls fri från<br />
växande ogräs.<br />
l Mullbänkarna ska rensas från ”moderna” växter <strong>och</strong><br />
de äldre arterna ska <strong>för</strong>yngras.<br />
l Kopior av gamla bikupor kan som tidigare stå uppradade<br />
vid Göttas mullbänk. Rekonstruerade bikupor<br />
efter gammal modell kan sättas upp i söderläge bakom<br />
Göttas ladugård <strong>och</strong> skötas av en biodlare<strong>för</strong>ening. En<br />
kontakt med denna <strong>för</strong>ening är redan tagen.<br />
l Gräsytor <strong>och</strong> slänter mellan byggnaderna ska slås<br />
med lie samt komposteras.<br />
l Äskhults egenproducerade rotfrukter ska vinter<strong>för</strong>varas<br />
i jordkällare. Utrymme ska ges så att själv<strong>för</strong>sörjning<br />
av fröer <strong>och</strong> annat utsäde är möjligt.<br />
l All personal ska vara välinformerad om växtnamn<br />
samt användningsområde. Guidepersonalen sår, ansar<br />
<strong>och</strong> skördar samt sköter mullbänkar runt de fyra<br />
boningshusen. Dessa arbeten kan med <strong>för</strong>del ut<strong>för</strong>as<br />
under öppethållandetider <strong>och</strong> då alltid med tidsenliga<br />
arbetsmetoder, redskap <strong>och</strong> kläder.<br />
Se mer under Personalutbildning .<br />
l Byta ut befintliga trädgårdsmöbler mot mer<br />
tidsenliga.<br />
Trädgård/bytomt ska skötas av gårdskarl, en nyinrättad<br />
tjänst från <strong>och</strong> med 2007, se finansieringsplan sid 13.<br />
11
1<br />
Personal<br />
3.1 Pedagogisk personal<br />
BAKGRUND<br />
År 00 fanns följande funktioner i byn vilka är anställda<br />
av Kungsbacka kommun; en intendent, en kulturpedagog,<br />
en vaktmästare inklusive entré/guide, en extra<br />
guide samt fyra timanställda i kaffestugan. Vid stora<br />
evenemang anställs tillfällig parkeringspersonal.<br />
Intendenttjänsten inrättades 00 . Tjänsten innebär<br />
ansvar <strong>för</strong> pedagogisk <strong>och</strong> publik verksamhet samt <strong>för</strong><br />
budget <strong>och</strong> personal.<br />
Intendenttjänsten är en halvtidstjänst på årsbasis,<br />
+ % i fyra månader.<br />
Kulturpedagogen säsonsanställs på timmar maj-september.<br />
Entrépersonal arbetar under hela säsongen.<br />
En extra guidepersonal kallas in helger, högfrekventa<br />
dagar <strong>och</strong> vid semestrar.<br />
MÅL<br />
För att få stabilitet i verksamheten är det viktigt att kunna<br />
behålla samma personal till nästkommande säsong,<br />
att lära upp ny varje år tar kraft <strong>och</strong> tid. Ett <strong>för</strong>slag är<br />
att öka kulturpedagogens tjänst <strong>och</strong> kombinera den med<br />
fler sysslor, även under vinterhalvåret.<br />
Vi behöver en gårdskarl som under sommarhalvåret<br />
sköter bytomten, kan guida samt under delar av vintern<br />
vårda <strong>och</strong> tillverka ny rekvisita. Funktionerna Gårdskarl<br />
<strong>och</strong> Gårdsfru (kulturpedagog) är tillsammans en<br />
heltidstjänst som delas på två personer ( 0% vår-sommarsysslor,<br />
<strong>och</strong> 0% höst-vintersysslor.)<br />
Delar av tjänsten (cirka 40%) kan finansieras genom<br />
omprioritering av övrig personal. Se mer . Gårdskarl.<br />
I takt med verksamhetens utveckling bör intendenttjänsten<br />
utökas, <strong>för</strong>slagsvis till månader 100% år<br />
00 <strong>och</strong> på sikt till en heltid.<br />
Det är viktigt att all personal är välinformerad om<br />
kulturreservatets alla delar, det vill säga landskapet<br />
<strong>och</strong> byns restaureringar, byns historia samt säsongens<br />
programutbud. För att kvalitetssäkra verksamheten ska<br />
personalen vara serviceinriktad, språkkunnig <strong>och</strong> kunna<br />
informera om ”Kungsrikes” alla besöksmål. De bör<br />
vara utbildade inom ämnesområdena <strong>och</strong> ha möjlighet<br />
till vidareutbildning. (se . Personalutbildning).<br />
Personalen ska ha olika ansvarsområden med uppföljning.<br />
Klädseln ska vara tidsenlig.
3.2 Personal i kaffestugan<br />
BAKGRUND<br />
Från år 00 tillhör även kaffestugan <strong>för</strong>valtningen <strong>för</strong><br />
Kultur & Turism. Fyra timanställda på deltid turas om<br />
att arbeta i kaffestugan under högsäsong samt helger<br />
vår <strong>och</strong> höst. De tar också emot grupper under <strong>för</strong>- <strong>och</strong><br />
eftersäsong då kaffestugan är ”stängd”. Tillsammans<br />
delar de på nära fyra månader heltid, timmar/vecka i<br />
sju veckor. I dessa timmar ingår även städning fem timmar/vecka.<br />
Tillkommer timmar <strong>för</strong> gruppbokning samt<br />
helger hela säsongen.<br />
MÅL<br />
Kaffestugans personal ska kunna avlösa entrépersonalen,<br />
kunna guida vid behov samt finnas tillhands i<br />
butiken i den nya entrébyggnaden.<br />
Då entrébyggnaden inreds med ett kök enligt Miljö &<br />
Hälsas normer kan bakning av bröd med mera ske här<br />
av samma personal.<br />
3.3 Gårdskarl <strong>och</strong> gårdsfru<br />
BAKGRUND<br />
Ett önskemål har varit att kunna integrera Bondens<br />
arbete med programverksamheten <strong>för</strong> att på ett naturligt<br />
sätt kunna <strong>för</strong>medla kunskap om det äldre kulturlandskapet,<br />
inägor <strong>och</strong> utmarker, <strong>och</strong> alla de arbetsmoment<br />
som <strong>för</strong>ekom i äldre tid. Detta har varit svårt att genom<strong>för</strong>a<br />
då Bonden varit upptagen med mark <strong>och</strong> djurvård.<br />
Byggnaderna <strong>och</strong> inventarierna har behov av kontinuerlig<br />
tillsyn <strong>och</strong> vård.<br />
MÅL<br />
Besökaren ska ges möjlighet att aktivt få ta del av olika<br />
arbetsmoment som <strong>för</strong>ekom på en gård under självhushållningens<br />
dagar. För att kunna åstadkomma detta<br />
behövs en heltidstjänst <strong>för</strong>delat på två personer, till<br />
exempel en kvinna <strong>och</strong> en man. Båda kan arbeta som<br />
guider/pedagoger under sommarsäsong <strong>och</strong> som vaktmästare,<br />
lokalvårdare, <strong>för</strong>emåls- <strong>och</strong> rekvisitansvariga<br />
under vinterhalvåret. De kan också tillverka rekvisita<br />
<strong>och</strong> vårda stugornas inredningstextilier samt guidernas<br />
kläder. En besparing kan här göras eftersom de senare<br />
tjänsterna idag köps in. Gårdskarlen/Gårdsfrun kan<br />
vara en länk mellan bonden <strong>och</strong> besökaren. De kan<br />
fungera som”arbetande” guide/kulturpedagog/vaktmästare<br />
vid slåtter, hamling, vårbruk, flyttning av djuren,<br />
stängsling, röjningsarbete med mera. De kan ta med<br />
besökarna till Bonden <strong>och</strong> handleda besökarna i det<br />
pågående arbetet.<br />
Ett mångsidigt Gårdskarlspar/kulturpedagoger kan under<br />
säsong gestalta två av byns tidigare innevånare, <strong>för</strong>-<br />
slagsvis Johannes Svensson som kom till Äskhult 1<br />
<strong>och</strong> hans hustru Christina Pehrsdotter, född på Derras.<br />
För att göra byn mer levande kan de i dessa roller ut<strong>för</strong>a<br />
enklare gårdssysslor <strong>och</strong> hantverk såsom underhåll<br />
av husen, vårda <strong>för</strong>emål <strong>och</strong> tillverka rekvisita.<br />
Finansiering av verksamheten i Äskhults by<br />
Nedan redovisas kostnaderna <strong>för</strong> personalen som är den<br />
enskilt största kostnaden <strong>för</strong> att bedriva den publika<br />
verksamheten i Äskhults by. Ytterligare poster som<br />
kostar är sophämtning, marknads<strong>för</strong>ing, broschyrmaterial,<br />
livsmedel till kaffestugan m m. Intäkterna som<br />
finansierar delar av verksamheten utgörs av entréavgifter,<br />
intäkter från kaffestugan <strong>och</strong> <strong>för</strong>säljning av<br />
Äskhults souvenirer, år 00 var det ca 0.000 kronor.<br />
Ett årligt anslag från Kungsbacka kommun ges med<br />
00 000 kronor.<br />
Intäkterna <strong>för</strong>väntas öka med åren då verksamheten<br />
utvecklas.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Personal (inklusive personalutbildning ca .000 kronor/år, Kungsbacka kommun)<br />
År Funktioner i byn Kungsbacka Kommun Länsstyrelsen Västkuststiftelsen<br />
00 Intendent, kulturpedagog, entrépersonal,<br />
extra guide/entré, kaffepersonal.<br />
Gårdskarl (m. bidrag av Lst <strong>och</strong> VKS.)<br />
.000:- 0.000:- 0.000:-<br />
00 Intendent + 1 månader .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
009 0.000:- 0.000:- 0.000:-<br />
010 Intendent + månader 9 .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
011 100 .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
01 Intendent + månader 111 .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
01 11 .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
01 11 .000:- 0.000:- 0.000:-<br />
1
1<br />
3.4 Personalutbildning<br />
BAKGRUND<br />
Det har inte funnits någon planerad ekonomi <strong>för</strong> vidareutbildning<br />
<strong>för</strong> personalen i Äskhult. All personal har inte<br />
önskvärd kunskap inom gamla hantverk, etnologi, kulturmiljö<br />
med mera. Arbetsuppgifterna har mest handlat om<br />
guidning <strong>och</strong> information till besökarna. För att levandegöra<br />
byn enligt Vision Äskhult krävs mer ämneskunskap.<br />
MÅL<br />
Det krävs en bred kunskap <strong>för</strong> att guida i en kulturhistorisk<br />
miljö som Äskhult. Kunskaper om byn som<br />
kulturreservat med dess historik <strong>och</strong> personerna som<br />
levde här insatta i ett historiskt omvärldsperspektiv är<br />
viktigt att känna till <strong>för</strong> all personal. Även insikt i byns<br />
odlingar, utmarker, djurbestånd <strong>och</strong> vilka arbetsmoment<br />
som här <strong>för</strong>ekommer under året är grundläggande teoretiska<br />
kunskaper. Den tillgängliga guidehandledningen<br />
som regelbundet uppdateras ska in<strong>för</strong> varje säsong<br />
studeras av guiderna <strong>och</strong> kulturpedagogerna.<br />
Programutbudet <strong>för</strong> skolor <strong>och</strong> specialgrupper kräver<br />
dessutom praktiska kunskaper.<br />
Att även ha kunskap i händerna om det man <strong>för</strong>medlar<br />
ger en större trygghet i arbetet som guide <strong>och</strong> pedagog.<br />
Besökaren får en lärorik <strong>och</strong> kulturhistoriskt trovärdig<br />
upplevelse vilket gör Äskhult till ett intressant besöksmål<br />
med hög kvalité.<br />
FÖRSLAG PÅ PERSONALUTBILDNING<br />
l Hur mjölkade man <strong>och</strong> hur gjorde man smör <strong>och</strong> vilka<br />
olika sorters ostar gjordes i det gamla bondesamhället?<br />
l Hur gick vedhanteringen till?<br />
l Hur klipptes fåren <strong>och</strong> vad gjorde man av ullen?<br />
l Hur gick linberedningen till <strong>och</strong> vad gjorde Äskhults<br />
kvinnor med den färdiga linneväven?<br />
l Hur tillredde de maten <strong>och</strong> hur <strong>och</strong> var <strong>för</strong>varades<br />
den under de olika årstiderna?<br />
l Hur städade<strong>och</strong> tvättade man <strong>för</strong>r <strong>och</strong> hur sköttes den<br />
personliga hygienen?<br />
l Hur gick slåtter till?<br />
l Vilka djur fanns <strong>och</strong> vad hade de <strong>för</strong> funktioner?<br />
l När <strong>och</strong> hur skedde ljungbränning?<br />
l Hur användes utmarken?<br />
För att ge en äkthet åt miljön läggs också stor vikt vid<br />
personalens klädsel. De ska ha insikt <strong>och</strong> <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong><br />
det tidiga 1 00- talets sätt att klä sig <strong>och</strong> de klädnormer<br />
som då gällde.<br />
Personalen ska ges möjlighet till en utbildning där de<br />
kan ta del av de traditioner, seder <strong>och</strong> bruk som <strong>för</strong>ekom<br />
under ett år i ett bondehemman under 1 00- talets<br />
<strong>för</strong>sta hälft. Undervisningen är fokuserad på de praktiska<br />
momenten men med teoretiska inslag. Dialektala ord<br />
<strong>och</strong> uttryck är lika viktigt att få med som den folkloristiska<br />
delen med sagor, sägner, skrock <strong>och</strong> skrönor.<br />
Förslagsvis sker utbildningen ett veckoslut en gång i<br />
månaden från augusti till <strong>och</strong> med april. Inledningsvis<br />
ska utbildningen introduceras med en historik om lantbruket<br />
i Halland genom Länsmuseet Varberg.<br />
Några exempel på sysslor under ”Bondens år”<br />
Augusti: l skörda kålgårdens grödor l sylta <strong>och</strong> safta<br />
l torka frukter l kärna smör <strong>och</strong> ysta ost<br />
September: Hur grödorna odlades i Äskhult <strong>och</strong> hur<br />
man <strong>för</strong>varade <strong>och</strong> <strong>för</strong>ädlade dem l skörda säden<br />
med skära, binda till kärvar <strong>och</strong> hänga/ställa den <strong>för</strong><br />
torkning <strong>och</strong> hur den <strong>för</strong>varas på logen l präjlatröskning<br />
på logen <strong>och</strong> med tröskvandring l malning på<br />
handkvarn <strong>och</strong> i skvaltkvarn l bakning av traditionella<br />
brödsorter<br />
Oktober: Slaktmånaden ägnas åt djuren <strong>och</strong> <strong>för</strong>ädlingen<br />
av slaktmaten l grisslakt med allt vad det innebär<br />
l blodet vispas <strong>och</strong> tas till vara <strong>för</strong> att bli korv, pudding<br />
eller paltbröd l köttet styckas <strong>och</strong> saltas, torkas, röks<br />
l tarmarna skrapas <strong>och</strong> rensas l hackmaten blir till korv<br />
<strong>och</strong> dylikt l urinblåsan tas tillvara <strong>för</strong> blivande lykta<br />
November: l kläderna <strong>och</strong> inredningstextilierna<br />
l tvätta med aska <strong>och</strong> tillverka såpa<br />
December: l <strong>för</strong>beredelse in<strong>för</strong> julen l maten l<br />
dekorationerna l traditionerna l ljusstöpning<br />
Januari: l hur städningen gick till l hur den personliga<br />
hygienen sköttes<br />
Februari: l ullens beredning l linets beredning<br />
l prova på att brodera någon detalj från ett hängkläde<br />
eller list med traditionellt material <strong>och</strong> teknik.<br />
Mars: l tappa björkarna på sav, brygga enbärsdricka<br />
l folklig läkekonst, koka salva <strong>och</strong> <strong>för</strong>binda sår<br />
l vårröjning <strong>och</strong> avbränning av fjolårsgräs <strong>och</strong> våreldar<br />
April: l riva potatis <strong>och</strong> göra potatismjöl <strong>och</strong> gryn<br />
l färgväxter (torkade växter, rötter, lavar <strong>och</strong> bark)<br />
l <strong>för</strong>beredelser <strong>för</strong> sådd<br />
Utbildningen kan med <strong>för</strong>del ske i samarbete med<br />
Länsmuseet Varberg, länshemslöjdskonsulenterna,<br />
hembygdskonsulenterna, hembygds<strong>för</strong>eningarna <strong>och</strong><br />
Hushållningssällskapet samt med hembygdsforskare<br />
Irene Karlsson i Åsa. Hemslöjd Västra Götaland kan<br />
konsulteras då det har <strong>för</strong>ekommit liknande utbildning i<br />
deras region.
Gårdarna<br />
i byn<br />
4.1 Gårdarnas<br />
inriktning<br />
BAKGRUND<br />
De fyra gårdarna i Äskhult har genom seklerna <strong>för</strong>ändrats<br />
exteriört <strong>och</strong> interiört efter ekonomiska <strong>för</strong>utsättningar,<br />
olika krav på standard med mera Alla manhusen har<br />
ursprungligen varit ryggåsstugor. Innertak har efter hand<br />
satts in, väggar har tapetserats <strong>och</strong> om- <strong>och</strong> tillbyggnader<br />
har skett. Efter en brand i mitten av 1900-talet <strong>för</strong>stördes<br />
Jönsas ombyggda mangårdsbyggnad vilken senare ersattes<br />
med en ryggåsstuga (från Ramsjöhall) i den ursprungliga<br />
traditionella byggnadsstilen. Gårdarna är spartanskt<br />
inredda med möbler <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål från det gamla äskhultsborna<br />
samt från Nils Brogrens privata samling.<br />
MÅL<br />
Genom att utnyttja byggnadernas olika interiörer med<br />
så små <strong>för</strong>ändringar som möjligt kan byns historia<br />
berättas <strong>och</strong> levandegöras omkring två hundra år<br />
bakåt i tiden. För detta krävs <strong>för</strong>emål <strong>och</strong> rekvisita<br />
samt tillverkning av textilier efter gamla <strong>för</strong>elagor. En<br />
extern person sökes <strong>för</strong> inredning <strong>och</strong> iordningsställande<br />
av miljöer i de olika byggnaderna. Länsstyrelsen<br />
finansierar renovering av ”fast” inredning såsom golv,<br />
tapetsering, fönsterfoder med mera. Kommunen har det<br />
ekonomiska ansvaret <strong>för</strong> till<strong>för</strong>ande av lös inredning i<br />
interiörerna, det vill säga textil <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål.<br />
Bengts gård fick 1914 ett efter den tiden modernt kök<br />
var<strong>för</strong> det är lämpligt att bedriva kaffestuga här.<br />
Serveringen sker i dagligstugan <strong>och</strong> på gårdsplanen.<br />
När ny entréebyggnad är klar används Bengts kaffestuga<br />
endast under evenemangsdagar <strong>och</strong> <strong>för</strong> gruppbokningar.<br />
Tidsperspektiv: Sekelskiftet 1900.<br />
Derras gård blir djurgård <strong>och</strong> delvis publik med fokus<br />
på folkkonst. Inredningen i ladugård med stall <strong>och</strong><br />
svinhus ska anpassas efter dagens krav <strong>för</strong> djurhållning.<br />
Två rum i manhuset används av personalen som tidigare<br />
medan dagligstugan visar en av Äskhults familjers<br />
bisyssla i form av en snickarverkstad kombinerad med<br />
bostad. Tidsperspektiv: Cirka 1 -1 0.<br />
Jönsas gård blir ett renodlat museum där en ålderdomlig<br />
inredning med verktyg <strong>och</strong> redskap visas upp både<br />
i manhuset <strong>och</strong> i ladugården. Många museala <strong>för</strong>emål<br />
finns att tillgå tack vare Nils Brogrens mångåriga samlande.<br />
Begränsade öppettider.<br />
Tidsperspektiv: Tidigt 1 00-tal.<br />
Göttas gård blir en skolgård där undervisning kan ske<br />
inom kulturhistoria, slöjd <strong>och</strong> hantverk. Gårdsmiljön<br />
ger en naturlig avskildhet från övriga besökare så att<br />
undervisningen kan ske mer ostörd. När gården inte är<br />
inbokad är den öppen <strong>för</strong> alla.<br />
På Göttas vind inreds ett litet museum med de sista<br />
brukarnas <strong>för</strong>emål, snickarverktyg med mera. Detta<br />
”museum” öppnas vid speciella visningar.<br />
Tidsperspektiv: 1 0.<br />
Totala kostnader <strong>för</strong> textil inredning samt inköp/nytillverkning<br />
av <strong>för</strong>emål <strong>och</strong> rekvisita är ca 00 000 kr <strong>för</strong><br />
de fyra gårdarna. Kostnaden har delats <strong>för</strong> de kommande<br />
sju åren, se finansieringsplan, samt sid 33.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Gårdarnas interiörer<br />
År Kba kommun<br />
Textilier m.m.<br />
00<br />
Länsstyrelsen<br />
Fast inred.<br />
00 000 kr 0 000 kr<br />
009 000 kr 0 000 kr<br />
010 000 kr 0 000 kr<br />
011 000 kr 0 000 kr<br />
01 000 kr 0 000 kr<br />
01 000 kr 0 000 kr<br />
01 000 kr 0 000 kr<br />
Västkuststiftelsen<br />
1
1<br />
4.2 Bengts gård<br />
BAKGRUND<br />
Gården är uppkallad efter riksdagsmannen Bengt Persson<br />
(1 9-1 ), tidigare hette gården Swens, vilket<br />
kan härledas tillbaka till 1 00-talet. Manhuset byggdes<br />
år 1 0 av sex sonsöner till Bengt Persson. Köket tillbyggdes<br />
år 191 , med en ”luta”.<br />
Gården var bebodd fram till år 19 , den sista ägaren<br />
hette Hanna Göök.<br />
Sedan år 199 har manhuset fungerat som kaffestuga<br />
<strong>för</strong> allmänheten.<br />
År 00 övertogs kaffestugans verksamhet av Kungsbacka<br />
kommun. Målet med kaffestugans verksamhet<br />
var att erbjuda ett ”historiskt” café med utbud av bröd<br />
<strong>och</strong> kakor bakade efter gamla recept ifrån socknen, som<br />
framtagits genom intervjuer av äldre kvinnor. Bakningen<br />
är utlokaliserad till bagerier, då ingen beredning av<br />
mat/bröd får <strong>för</strong>ekomma i huset enligt Miljö <strong>och</strong> Hälsa.<br />
I häbbaret sker visning <strong>och</strong> <strong>för</strong>säljning av hantverk<br />
under sommarsäsong, vilket skett under flertalet år.<br />
MÅL<br />
Kaffestugan, ska vara en del av det kulturarv vi vill<br />
<strong>för</strong>medla, samt belysa sekelskiftet 1900. Kaffekalas var<br />
<strong>för</strong>r ett sätt att umgås på, fram<strong>för</strong>allt under de många<br />
”julakalasen” i socknen. Servering <strong>och</strong> <strong>för</strong>säljning av<br />
traditionellt <strong>och</strong> lokalt bakade kakor <strong>och</strong> bröd ska ske här<br />
fram tills ny entrébyggnad står klar. Öppet vid evenemangsdagar<br />
<strong>och</strong> vid gruppbokningar. Utbudet blir som<br />
tidigare, även av äldre sorter som till exempel gorån.<br />
Den säd som odlas i byn ska då det är möjligt, säljas<br />
som mjöl i påsar men också användas till bakning av<br />
kaffestugans matbröd.<br />
Slöjd <strong>och</strong> hantverk som säljs, ska vara bruks<strong>för</strong>emål<br />
<strong>och</strong> prydnadssaker av material <strong>och</strong> tekniker som fanns<br />
under 1 00-talet <strong>och</strong> början av 1900- talet. Eventuellt<br />
kan <strong>för</strong>säljningen flyttas från Bengts häbbare ner till<br />
den nya entrébyggnaden.<br />
Manhuset:<br />
Se sid .<br />
Lilla kammaren, 1B:<br />
Kontor <strong>för</strong> intendenten. Detta är en <strong>för</strong>del med tanke på<br />
redovisning <strong>och</strong> <strong>för</strong>varing av dagskassor.<br />
Storstugan, 1D:<br />
Inredning med möbler från sekelskiftet 1900, vävda<br />
gardiner, trasmattor, lampor, ljusstakar, dukar, tavlor.<br />
Mycket finns idag men en komplettering ska göras av<br />
det som saknas. Om den öppna spisen görs bruksbar kan<br />
eldning ske här kulna <strong>och</strong> regniga dagar.<br />
Köket, 1C:<br />
Ta fram brädgolv, dölja ny utrustning bakom trädörrar,<br />
nygamla pärlspåntväggar <strong>och</strong> skåp? Gamla köksredskap,<br />
slagbord mm Järnspisen ska vara eldningsbar. Så<br />
långt som möjligt ska interiören spela tidigt 1900-tal.<br />
Häbbaret, 1E, vänster:<br />
Detta rum kan används som extra utrymme <strong>för</strong> kaffestugans<br />
gäster samt som sammanträdesrum. Inreds i befintlig<br />
skick med möbler som Bengts familj har bevarat.<br />
Kökssoffa, kista, stol, samt ett mjölkskåp.<br />
I mitten av rummet ett slagbord med tillhörande stolar.<br />
Hantverks<strong>för</strong>säljningen ska vara här tills vidare.<br />
Övervåning:<br />
omklädningsrum <strong>för</strong> kaffestugans personal samt <strong>för</strong>varingsutrymme<br />
<strong>för</strong> kaffestugan.<br />
Trädgården:<br />
De befintliga trädgårdsmöblerna (se bild) ska ersättas<br />
med mer tidsenliga bord <strong>och</strong> bänkar i trä.<br />
Ladugården:<br />
Se sid . Totalrenoverades 00 <strong>och</strong> är idag så nära<br />
som tom på inredning. Utrymmet till höger, med stampat<br />
jordgolv, inredes med löstagbara träbänkar, med<br />
plats <strong>för</strong> en skolklass. I mitten av rummet ett gammalt<br />
stabilt runt träbord. På väggarna kan historik <strong>och</strong> foton<br />
i stora format (gärna på textil) av de sista byborna sättas<br />
upp. Detta utrymme används endast under säsong<br />
eftersom det inte kan värmas upp <strong>och</strong> fotona tas där<strong>för</strong><br />
bort under vinterhalvåret.<br />
Utrymmet näst till vänster inreds med hyllor vilka lätt<br />
kan tas bort. Här ska rekvisita <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål placeras. I<br />
detta rum kan även någon publik aktivitet <strong>för</strong>ekomma.<br />
Utrymmet längst till vänster; <strong>för</strong>varing av bänkar till<br />
större aktivteter, virkes<strong>för</strong>råd med mera vilka endast<br />
kan tas ut via en skjutlucka i väggen då dörr saknas.
4.3 Derras gård<br />
BAKGRUND<br />
Till Derras gård, som är från 1 00-talet, kom en man<br />
som hette Johannes Svensson. Han gifte sig år 1 0 med<br />
dottern på gården, Christina Pehrsdotter. Tillsammans<br />
fick de sju barn varav tre dog i späd ålder. Anders som<br />
var äldst i syskonskaran blev senare den som tog över<br />
gården. Fadern Johannes <strong>och</strong> äldste sonen Anders var<br />
skickliga snickare, svarvare <strong>och</strong> målare. De tillverkade<br />
<strong>och</strong> dekorerade klädkistor, skåp, träskålar, äskor <strong>och</strong> fat.<br />
Den sista Äskhultsbon Gottfrid Pettersson bodde här<br />
till början av 19 0- talet.<br />
Sedan 19 0- talet har manhuset uteslutande fungerat som<br />
personalutrymme med kök <strong>för</strong> en tillsynsman. På senare<br />
tid även <strong>för</strong> intendenten, guiderna, Bonden <strong>och</strong> hans<br />
medhjälpare. Det har även varit <strong>för</strong>råd <strong>för</strong> rekvisita.<br />
MÅL<br />
De flesta utrymmen på Derras gård ska vara tillgängliga<br />
<strong>för</strong> publik <strong>och</strong> inredningen ska spegla tiden omkring<br />
1 - 1 0 när Johannes Svensson <strong>och</strong> hans hustru<br />
Christina Pehrsdotter bodde här. Johannes hantverk<br />
ska levandegöras med redskap <strong>och</strong> material, påbörjade<br />
respektive färdiga exempel på hans tillverkning. Här<br />
kan besökaren få se vackra bemålade bruks<strong>för</strong>emål som<br />
tillverkades i Äskhult under 1 00- talets <strong>för</strong>sta hälft,<br />
både autentiska <strong>och</strong> repliker. Rummets väggar ska få<br />
nya skikt <strong>och</strong> inredningen bytas ut <strong>och</strong> ersättas med<br />
tidsenliga möbler.<br />
Några av manhusets rum ska fortsättningsvis endast<br />
vara tillgängliga <strong>för</strong> personalen.<br />
INREDNINGSFÖRSLAG<br />
Nedan hänvisningar till beskrivna utrymme, se sid .<br />
Manhus:<br />
Köket 1C, är ett gemensamt kök <strong>för</strong> personalen. Framkammaren<br />
till höger 1E, personalrum <strong>för</strong> ”bonden <strong>och</strong><br />
hans drängar”. Förstugan 1A, farstukammaren 1B <strong>och</strong><br />
storstugan är tillgänglig <strong>för</strong> publik. Här ”bor” <strong>och</strong> verkar<br />
Johannes <strong>och</strong> Christina. Vindsvåningen är lämplig<br />
som rekvisita<strong>för</strong>råd. Ett önskemål är att få spisen i storstugan<br />
eldningsbar <strong>för</strong> att göra interiören mer levande<br />
<strong>och</strong> därmed öka det kulturhistoriska värdet.<br />
De redskap <strong>och</strong> verktyg som ska finnas i storstugan är:<br />
l klosåg l täljyxa <strong>för</strong> dimensionering av virke<br />
l spännsågar, flera olika; till kapning, kontursågning,<br />
sinkning m.m. l hyvlar; oxhyvel, skrubbhyvel, rubank,<br />
putshyvel <strong>för</strong> bearbetning l specialhyvlar; profilhyvlar,<br />
nothyvel till spår <strong>och</strong> falsar, frishyvel till dörrspeglar,<br />
gradhyvel <strong>och</strong> grundklots <strong>för</strong> gradning, simshyvel, rundhyvlar<br />
m.m. l stämjärn <strong>och</strong> lockbettlar i olika storlekar<br />
<strong>för</strong> sammansättningar l skednavare <strong>för</strong> borrning <strong>och</strong><br />
borrsväng l hammare <strong>och</strong> klubba l trampsvarv med ca<br />
stål l vinkelhake l passare l smygvinkel l hemtillverkade<br />
penslar av svinhår eller ekorrsvansar l skinntra-<br />
sor l näverkammar l fjädrar l färgpigment l krita<br />
l benlim l öl/skummjölk<br />
Virke: Sågas i ramsågverk om vintern <strong>och</strong> får ligga på<br />
tork minst ett år. Första våren ligger de täckta ute varefter<br />
de tas in i stugan <strong>för</strong> bästa torkning. Kantas <strong>för</strong> hand<br />
med yxa. l Genomsågade bräder av furu (<strong>och</strong> gran)<br />
l Något lövträ<br />
Ladugård:<br />
Inreds så tidsenligt som möjligt utifrån dagens normer<br />
<strong>för</strong> djurhållning med uppbindningar <strong>för</strong> korna <strong>och</strong> andra<br />
nödvändiga redskap <strong>för</strong> utfordring, gödselhantering,<br />
mjölkhantering, med mera.<br />
I logen ska ett stiftverk installeras så att Bonden kan<br />
tröska gårdens säd. På gårdsplanen utan<strong>för</strong> logen placeras<br />
under tröskningsperioden den liggande vandringen.<br />
Stall med vagnslider:<br />
Stallet inreds tidsenligt med allt som behövs <strong>för</strong> hästens<br />
skötsel. I vagnslidret <strong>för</strong>varas tidsenliga åkdon <strong>och</strong> redskap<br />
som behövdes <strong>för</strong> att bruka jorden. Samma gäller<br />
utrymmet <strong>för</strong> hönsen <strong>och</strong> grisarna.<br />
Vid vissa programaktiviteter ska publiken på Derras<br />
gård till exempel kunna se Bondens häst stå uppstallad<br />
<strong>och</strong> tas ut <strong>för</strong> att selas, korna utfordras <strong>och</strong> mjölkas.<br />
1
1<br />
4.4 Jönsas gård<br />
BAKGRUND<br />
”Jönsas” har uppkallats efter flera generationer Jöns<br />
söner, vilka kan härledas tillbaka till 1 00-talet. År<br />
1804 finns i gården husbonden Jöns Andersson <strong>och</strong><br />
hans hustru Maria Bengtsdotter samt deras treårige son<br />
Anders. Vidare finns här en piga <strong>och</strong> husbondens bror<br />
<strong>och</strong> åldrige far. År 1 0 dör hustrun kort efter barnsäng<br />
<strong>och</strong> husbonden Jöns gifter om sig. Med den nya hustrun<br />
Anna Pehrsdotter får han ett barn.<br />
Jönsas nuvarande manhus flyttades till Äskhult från<br />
Ramsjöhall <strong>och</strong> stod klart 19 0 efter att den gamla ombyggda<br />
ryggåsstugan total<strong>för</strong>stördes i en brand 19 .<br />
Huset utgörs av en timrad ryggåsstuga med två häbbare<br />
<strong>och</strong> är Förlandas enda återstående byggnad av denna<br />
typ.<br />
I manbyggnadens storstuga finns idag <strong>för</strong>utom inbyggda<br />
<strong>och</strong> väggfasta sängar <strong>och</strong> sittbänkar några lösa inventarier<br />
såsom ett bord, stolar, en spinnrock, ostform med mera.<br />
I det västra häbbaret finns redskap <strong>och</strong> <strong>för</strong>varingskärl<br />
<strong>för</strong> bakning, ölframställning <strong>och</strong> lakning.<br />
I östra häbbaret finns bl.a. en vävstol <strong>och</strong> kistor <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>varing av bland annat kläder <strong>och</strong> textilier. I nattstugan<br />
på vindsvåningen <strong>för</strong>varas Nils Brogrens samling<br />
av äldre <strong>för</strong>emål.<br />
I ladugårdsbyggnaden, som är upp<strong>för</strong>d i skiftesverk,<br />
finns ladugård, stall, loge <strong>och</strong> lada. På logen står ett<br />
tröskverk <strong>och</strong> utan<strong>för</strong> den norra väggen en tröskvandring<br />
som köptes in år 1 9 .<br />
Manhuset visas <strong>för</strong> besökarna av guider <strong>och</strong> ladugården<br />
utgör arena <strong>för</strong> hantverkare under skiftande programaktiviteter.<br />
Vid något tillfälle demonstrerar Bonden<br />
tröskverket med tröskvandringen.<br />
Boningshuset är i dag sparsamt inrett <strong>och</strong> ladugården<br />
ger ett intryck av att vara ett ostrukturerat <strong>för</strong>råd av<br />
diverse redskap, emballage med mera.<br />
MÅL<br />
Jönsas manhus är den enda av Äskhults boningshus<br />
som är byggd i den traditionella sydgötiska byggnadsstilen.<br />
Huset visar en ålderdomlig exteriör <strong>och</strong> interiör<br />
<strong>och</strong> ska genom en tidsenlig inredning belysa tiden<br />
omkring 1 0 .<br />
Genom att lyfta fram de personer som då bodde i<br />
gården kan man genom dem <strong>och</strong> inredningen visa livets<br />
<strong>och</strong> årets högtider men även det vardagliga livet. Så<br />
långt det är möjligt ska byggnaden inredas med textilier<br />
<strong>och</strong> museala <strong>för</strong>emål från slutet av 1 00- talet fram<br />
till <strong>för</strong>sta årtiondet av 1 00- talet. Se bouppteckningar<br />
från till exempel Börta Månsdotter död 1 9 <strong>och</strong> Maria<br />
Bengtsdotter som avled 1 0 .<br />
Eftersom kvinnorna som bisyssla vävde <strong>för</strong> avsalu kan<br />
man <strong>för</strong>moda att hemmet även ägde broderade <strong>och</strong><br />
vävda inredningstextilier som sattes upp vid högtidliga<br />
tillfällen som jul, bröllop <strong>och</strong> begravning. Textilierna<br />
ska tillverkas efter tidsenliga <strong>för</strong>lagor som finns på<br />
Länsmuseet Varberg, Borås textilmuseum, Nordhallands<br />
hembygdsmuseum i Kungsbacka samt i privat<br />
ägo.<br />
Ryggåsstugan med sina häbbaren <strong>och</strong> ekonomibyggnaden<br />
ska vara tidsenligt inredda museibyggnader <strong>och</strong> ska<br />
öppnas endast vid visning med guide <strong>för</strong> att <strong>för</strong>hindra<br />
slitage <strong>och</strong> att <strong>för</strong>emål <strong>för</strong>svinner.<br />
Ladugårdsbyggnaden ska vara rensad från emballage<br />
<strong>och</strong> redskap som inte hör till tiden. Logen ska hållas<br />
öppen <strong>och</strong> ren från <strong>för</strong>emål så att slöjdare <strong>och</strong> hantverkare<br />
kan vara här vid olika evenemang.<br />
INREDNINGSFÖRSLAG<br />
Ut<strong>för</strong>lig beskrivning sid .<br />
Manhuset:<br />
Storstugan 1C, ska dras med drättar, hängkläden <strong>och</strong> lister<br />
beroende på vilket högtidligt tillfälle man vill åskådliggöra.<br />
Sängarna ska vara uppbäddade med tidsenliga textilier<br />
<strong>och</strong> golv ska beströs med enris, björklöv eller halm beroende<br />
av årstid. Vid jul, bröllop, dop eller begravning ska<br />
inredningen kompletteras med <strong>för</strong> tillfället traditionella<br />
dekorationer som till exempel takhimmel, vagga med<br />
dopklätt lindebarn, granna bänkdynor.<br />
Vardagslivet kan åskådliggöras med spinnrock, vagga<br />
med lindebarn (i Förlanda socken kallas detta <strong>för</strong> att<br />
ligga i tana) som har klutnapp <strong>och</strong> dihorn, maten kokar<br />
i järngrytan i spisen <strong>och</strong> bordet står dukat i väntan på<br />
att husfolket ska bänka sig. Sovplatsen bakom spismuren<br />
väntar på att någon <strong>för</strong>bipasserande behöver<br />
natthärbärge.<br />
Om spisen i storstugan görs eldningsbar blir interiören<br />
mer levande <strong>och</strong> därmed ökar det kulturhistoriska<br />
värdet.<br />
Västra häbbaret, 1B:<br />
ska belysa självhushållningens <strong>för</strong>ädling av gårdens<br />
produkter <strong>och</strong> rengöringen av hushållets textilier<br />
genom redskap, verktyg, kärl, byttor baljor med mera<br />
vilka man då använde sig av.
Östra häbbaret, 1D:<br />
Visar den textila produktionen vid gården samt <strong>för</strong>varingen<br />
av textilier. Här ska finnas en vävstol med<br />
pågående arbete. Råmaterial som ull men fram<strong>för</strong>allt<br />
bearbetat lin ska finnas här eftersom linneproduktionen<br />
var betydande i Äskhult vid denna tid. Alla redskap <strong>och</strong><br />
tillbehör ska också <strong>för</strong>varas här <strong>för</strong> att visa hela den<br />
textila framställningen; frörepa, bråkstol, skäkta med<br />
skäktstol, häcklor, spinnrock rullstol, härvel med mera.<br />
I häbbaret ska också <strong>för</strong>varas klädkistor <strong>och</strong> kistor<br />
<strong>för</strong> inredningstextilier. Dessa ska kunna öppnas vid<br />
guidning <strong>och</strong> här ska de textilier som <strong>för</strong> tillfället inte<br />
är i bruk kunna beskådas. Räckor av linnevävnader <strong>för</strong><br />
avsalu ska också <strong>för</strong>varas här <strong>för</strong> att visa på dåtidens<br />
vävning <strong>för</strong> avsalu.<br />
Vid programutbudet ”Döden gästar”, då man vill<br />
åskådliggöra den tid då hustrun Maria Bengtsdotter dör,<br />
ska stugan dras med enklare textilier, en likbänk som<br />
tidigare lär ha funnits i Äskhult ska göras i ordning <strong>och</strong><br />
genom en docka kan dödsbädden åskådliggöras.<br />
Nattstugan:<br />
I utrymmet över 1D, ska sparlakanssängen stå bäddad i<br />
väntan på att någon ska övernatta där, kanske de yngre<br />
medlemmarna i hushållet sov här under sommarhalvåret?<br />
Midsommarkvasten ska hänga här i beredskap om<br />
någon i gården blir sjuk.<br />
Även jästhankar <strong>för</strong> kommande storbak <strong>och</strong> ölbryggning<br />
ska hänga här, luftigt <strong>och</strong> utan direkt solljus.<br />
Ladugårdsbyggnaden:<br />
Ladugårdsbyggnaden liksom manhuset ska vara ett rent<br />
museum. Stall <strong>och</strong> fähus ska vara traditionellt inredda<br />
med museala redskap.<br />
Hö, halm <strong>och</strong> kärvar av säd <strong>och</strong> löv ska köras in <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>varas traditionellt i ladan vid säsong. Redskap <strong>för</strong><br />
åkerbruket <strong>och</strong> vagnar med mera <strong>för</strong> transporter <strong>för</strong>varas<br />
i en del. Alla redskap som inte är från tiden vid<br />
sekelskiftet 1 00 ska bort, så till exempel trösk- <strong>och</strong><br />
stiftverk samt harpa. Vandringen utan<strong>för</strong> på ladugårdens<br />
baksida ska stå kvar.<br />
Vid program där tröskning ska demonstreras ska<br />
loggolvet användas <strong>för</strong> slagtröskning.<br />
Textil, Krabbasnår, tidigt 1 00-tal.<br />
Från Nordhallands Hembygdsmuseum.<br />
Nederkant på ett hängkläde, tidigt 1 00-tal.<br />
Textilmuseet i Borås.<br />
19
0<br />
4.5 Göttas gård<br />
BAKGRUND<br />
När Anders Persson från Gödatorp i Gällinge köpte<br />
gården 1755 fick den namnet Göttas. Den <strong>för</strong>ste kände<br />
ägaren finns omnämnd i en skattelängd från år 1630.<br />
Han hette Amund Andersson <strong>och</strong> var då ålderman.<br />
År 1 9 gifter sig Anders dotter Börta med drängen i<br />
gården, Börge Olsson, <strong>och</strong> de får sönerna Anders <strong>och</strong><br />
Olof. Svärmodern Brita Börgesdotter finns också i<br />
hushållet. År 1 0 dör Börta Andersdotter.<br />
En gungstol <strong>och</strong> ett pelarbord i storstugan berättar om<br />
den siste ägaren av gården. På 19 0- talet gjordes dessa<br />
av Albin Larsson som då nästan var helt blind. Spinnrocken<br />
i gården har tillhört Albins mor Gunnor.<br />
Manhusbyggnaden, som är en framkammarstuga i<br />
1 ½ plan, fick sitt nuvarande utseende vid en ombyggnad<br />
1 1. Dess<strong>för</strong>innan var det en ryggåsstuga med<br />
torvtäckt tak.<br />
Huset innehåller en storstuga med öppen härd, en framkammare<br />
eller häbbare vid ena gaveln med en dörr som<br />
leder ut mot gårdsplanen.<br />
Vid den andra gaveln finns en <strong>för</strong>stuga. I <strong>för</strong>stugan<br />
finns tre dörrar där den till vänster leder in till <strong>för</strong>stugukammaren<br />
där gårdens finare textilier <strong>för</strong>varades när<br />
de inte var uppsatta vid högtidliga tillfällen. Gårdens<br />
döttrar kunde också ta emot friare här.<br />
Dörren rakt fram leder in till sommarköket där en av<br />
husets två eldstäder finns. Här lagade man mat sommartid<br />
<strong>och</strong> under övriga året användes det vid slakt, tvätt<br />
<strong>och</strong> när öl bryggdes. Här stod troligen också gårdens<br />
brännvinstyg de perioder under året det var tillåtet att<br />
bränna.<br />
Ovanpå häbbaret finns en nattstuga där gårdens ungdomar<br />
sov under sommarhalvåret <strong>och</strong> på vinden <strong>för</strong>varades<br />
mjöl <strong>och</strong> säd.<br />
Till gården hör ett stall, ett hugghus med jordkällare<br />
<strong>och</strong> en ladugård.<br />
MÅL<br />
Gårdens byggnader ligger väl samlade runt gårdsplanen<br />
<strong>och</strong> tillsammans med buskar <strong>och</strong> träd bildar det<br />
en skyddad miljö <strong>och</strong> skapar trots närheten en viss<br />
avskildhet från de andra gårdarna. I denna miljö ska<br />
skolelever <strong>och</strong> vuxengrupper erbjudas skiftande program,<br />
alltifrån dramahistoriska lektioner till slöjdkurser<br />
<strong>för</strong> vuxna. Det är viktigt vid program, fram<strong>för</strong>allt med<br />
barn, att få arbeta i en lugn miljö utan att behöva distraheras<br />
av <strong>för</strong>äldrar eller andra besökare i byn.<br />
Gården ska levandegöra tiden omkring 1 0. Börta<br />
Andersdotters bouppteckning från år 1 0 är utgångspunkten<br />
<strong>för</strong> gårdens inredning. Hushållets medlemmar<br />
som levde i gården vid denna tid får skapa atmosfären.<br />
Vid tiden omkring 1 0 var det ännu inte vanligt med<br />
mattor på golven. Fönstren hade endast små enkla draggardiner<br />
om ens några. Krukväxter i fönstren var heller<br />
inte vanliga i allmogemiljöer men kunde <strong>för</strong>ekomma.<br />
Då innertak finns i Göttas har man frångått de gamla<br />
traditionella inredningstextilierna till viss del men fortfarande<br />
inreder man stugan med hängkläden <strong>och</strong> lister<br />
till helger <strong>och</strong> större högtider. Göttas gård ska vara<br />
vardag <strong>och</strong> visa de dagliga göromålen.<br />
Byggnadernas inredningar, redskap <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål ska<br />
tåla att användas. Mycket rekvisita krävs <strong>och</strong> dessa ska<br />
tillverkas som kopior efter tidsenliga <strong>för</strong>lagor.<br />
Många <strong>för</strong>emål finns medan andra behöver nytillverkas<br />
eller inköpas, nya eller begagnade.<br />
Kläder ska tillverkas <strong>för</strong> de yngre eleverna efter utseende<br />
<strong>och</strong> material som användes vid mitten av 1 00- talet.<br />
Det är lättare att gå in i en roll när man får kläder som<br />
stämmer med tiden <strong>och</strong> miljön som ska dramatiseras.<br />
Tidsenliga kläder <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål/kopior ökar <strong>för</strong>ståelsen<br />
<strong>och</strong> känslan <strong>för</strong> dåtidens människor <strong>och</strong> deras levnadsvillkor.<br />
Skoleleverna ska med alla sinnen kunna uppleva hur<br />
livet tedde sig <strong>för</strong> omkring 1 0 år sedan.<br />
Gården är alltid öppen <strong>för</strong> vanliga besökare men reserveras<br />
<strong>för</strong> skolgrupper.<br />
Manhusbyggnad:<br />
Förstugan 1A: Vid ytterdörren hänger ett besman att<br />
väga med men som också kan tjänstgöra som <strong>för</strong>svarsvapen<br />
vid ovälkommet besök.<br />
Förstugukammaren, 1B:<br />
Här <strong>för</strong>varas gårdens finare textilier i en fint målad kista<br />
med lås. Rummet ska vara inbjudande <strong>och</strong> ha en soffa<br />
som går att sitta på vid ett eventuellt besök av en friare<br />
till den giftasvuxna dottern i gården.<br />
Sommarköket, 1C:<br />
Önskemål om att få spisen eldningsbar. Här <strong>för</strong>varas de<br />
attiraljer som behövs <strong>för</strong> självhushållets klädvård <strong>och</strong><br />
mat<strong>för</strong>ädling.<br />
Stora baljor, kar, byttor <strong>och</strong> ämbar som används till<br />
<strong>för</strong>varing av mat, ölbryggning, brännvinsbränning, tvätt<br />
med mera <strong>för</strong>varas i något uthus eller på vinden då de<br />
inte används.
Vinden:<br />
Ett litet museum <strong>för</strong>eslås, med snickarverktyg <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål<br />
från de sista brukarna. Öppet endast vid visning.<br />
REKVISITA FÖRSLAG<br />
För tvätt behövs: l lakekar med avtappningshål <strong>och</strong><br />
träställning l avkokt djurskalle att lägga vid avrinningshålet<br />
l silpinnar i botten l såll <strong>för</strong> att sila aska<br />
med l asksäck l vattenhinkar l laggade kärl <strong>för</strong> blötläggning<br />
<strong>och</strong> fläckgnuggning l bytta <strong>för</strong> såpa l tvättbräde<br />
av trä l järngryta att koka i l skopa att ösa med<br />
l sköljtavla l klappträn l mangeldon<br />
För städning <strong>och</strong> rengöring behövs: l sopkvast<br />
l skurtvagor l skursand l vitmossa i en av näver <strong>och</strong><br />
sågspån väl täckt stack i kanten av gårdsplanen<br />
För brännvinstillverkning <strong>och</strong> ölbryggning: l Brännvinspanna<br />
av koppar med tunna av trä l ölbryggningsspann<br />
l jästhankar l laggad träsil l stopslev<br />
Mjölkens <strong>för</strong>ädling:<br />
Mjölken silas redan i ladugården eller utomhus <strong>och</strong><br />
under de svala årstiderna bärs den i mjölkbytta eller<br />
mjölkspann in i stugan. Där hälls den upp i flatare tråg<br />
<strong>och</strong> får sedan stå några dagar så att grädden flyter upp<br />
<strong>och</strong> det går att skumma av den. Under sommaren <strong>för</strong>varas<br />
den i jordkällaren.<br />
Till detta behövs: l mjölkbytta l mjölktråg eller<br />
mjölkbunke l skumsked av trä eller horn l smörkärna<br />
l smörask l löpmage till ystningen, hänger i en spik<br />
på väggen l ystekar <strong>och</strong> ostkorg<br />
Brödets beredning:<br />
Det mesta mjölet maldes i byns skvaltkvarn men när<br />
det var vattenbrist i bäcken, på grund av torka eller is,<br />
var det behändigt att kunna mala på en liten handkvarn<br />
hemmavid.<br />
Utöver handkvarnen behövs: l mjölholk eller motsvarande<br />
kärl <strong>för</strong> mjölets <strong>för</strong>varing l grovsikt l finsikt<br />
l hårsikt (svep av trä <strong>och</strong> siktduken av tagel) l grynsåll<br />
<strong>för</strong> potatis- eller korngryn l baktråg l kavel<br />
l nagg l brödsåg <strong>för</strong> att göra skåror med i det massiva<br />
paltbrödet l kohorn <strong>för</strong> hålen i de jästa rågkakorna<br />
l brödspadar; en långskaftad grissla, en kortskaftad<br />
fjöl l brödkorg l gorån <strong>och</strong> våffeljärn l munkpanna<br />
Matberedning:<br />
Vid slakt behövdes yxa, såg <strong>och</strong> kniv <strong>och</strong> då får de vanliga<br />
duga som användes i det dagliga arbetet på gården.<br />
De stora fina köttstyckena saltades <strong>och</strong>/eller torkades.<br />
Allt annat blev till korv, syltor med mera. För att fin<strong>för</strong>dela<br />
detta användes kötthackor.<br />
Korv stoppades med hjälp av korvhorn.<br />
Mat<strong>för</strong>varing: l laggkärl i olika storlekar behövs att<br />
<strong>för</strong>vara saltmaten i. l sillfjärding l kålbytta l dryckesfjärding<br />
<strong>för</strong> öl eller svagdricka<br />
Till matlagningen behövs: l kittel l gryta l stekpanna<br />
l halster l stekspade l stekgaffel l trefot l rivjärn<br />
bl.a. <strong>för</strong> tillverkning av potatismjöl l potatisstöt<br />
Storstugan, 1D:<br />
Husets största rum är ett allrum i ordets vidaste bemärkelse.<br />
Under den kalla årstiden är det kök, vardagsrum,<br />
sovrum <strong>och</strong> arbetsrum <strong>för</strong> hela hushållet. Detta ska<br />
synas!<br />
Möblerna är inte många, ett större matbord <strong>och</strong> några<br />
stolar, ett hörnskåp, två lösa soffor <strong>och</strong> två skänkar.<br />
Inne i stugan <strong>för</strong>varas mindre <strong>och</strong> finare <strong>för</strong>emål <strong>för</strong><br />
<strong>för</strong>varing. Här ska finnas små dosor, skrin, kuttingar av<br />
trä <strong>och</strong> flaskor av glas. Träbyttor eller skrin att <strong>för</strong>vara<br />
bröd <strong>och</strong> mat i mellan måltiderna. Även en <strong>och</strong> annan<br />
bok ska finnas i stugan, en psalmbok <strong>och</strong> kanske en<br />
postilla eller katekes <strong>och</strong> en potta av koppar! Till inred-<br />
ningen hör också en huggkubb <strong>och</strong> yxa <strong>och</strong> törestickor<br />
som ligger på tork på en hylla som hänger ovan<strong>för</strong><br />
spisen. Ved ligger naturligtvis också inne.<br />
Matlagningen sker vid den öppna härden under den<br />
kalla årstiden. Kärlen är de samma som används i sommarköket.<br />
Maten serveras <strong>och</strong> äts i storstugan under<br />
hela året. Dukningen <strong>och</strong> serveringen är inte så storslagen<br />
till vardags. Oftast äter man med enkla husgeråd<br />
sittande på pallar, vid ett enklare bord, en mattavla,<br />
framme vid spisen.<br />
Träskedarna slickar man av efter måltiden <strong>och</strong> sätter i<br />
en skedhäck eller en skedlist.<br />
Ovan<strong>för</strong> spisen hänger våta, mindre kläder på tork.<br />
Servering: l ett dussin träskedar l någon hornsked<br />
l träslevar l ett halvt till ett dussin trätallrikar <strong>för</strong><br />
sovel l ett halvt till ett dussin träskålar <strong>för</strong> mat <strong>och</strong><br />
dryck l två keramikstop att dricka ur l ett snapsglas<br />
l större träskålar <strong>och</strong> lerfat <strong>för</strong> soppa, gröt <strong>och</strong> välling<br />
l sovelfat<br />
Ljus: Från vårdagjämningen eller jungfru Marie<br />
bebådelsedag tändes inga ljus <strong>och</strong> man gick <strong>och</strong> lade<br />
sej med solen innan det blev mörkt. Efter höstdagjämningen<br />
fick ljus tändas men sparsamheten var stor. En<br />
lysekäring <strong>och</strong> en tranlampa finns i stugan. Någon ljusstake<br />
av mässing eller tenn kan finnas. På kvällarna får<br />
man sitt arbetsljus från den öppna elden.<br />
Framkammaren/häbbaret, 1E:<br />
Rummet <strong>för</strong> den textila produktionen. Här finns också<br />
sängar som är uppbäddade i väntan på nattgäster, eller<br />
är det gårdens eget folk som sover härute under den<br />
varma årstiden?<br />
1
Textil beredning: l lispund lin (ca 1 kg.)<br />
l ½ lispund linblånor (ca , kg) l ½ lispund lingarn<br />
(ca , kg) l 1 lispund yllegarn (ca , kg) l frörepa<br />
l bråka l skäktsol med skäktträ l häcklor i olika<br />
grovlekar l linfäste l fårsax l ullkorg l kardor<br />
l skrubbor l spinnrock med tillbehör l rullstol <strong>för</strong><br />
spinnrockens rullar l härvel l bobinställning med<br />
bobiner l varpa l vävstol med tillbehör l klädkistor<br />
l kista <strong>för</strong> textilier l upphängda kläder på trälist med<br />
krokar att fästas i taket <strong>och</strong>/eller väggarna l kista med<br />
halv klassuppsättning kläder till skolgrupper<br />
l kista eller två skrin med halv klassuppsättning<br />
knivar, navare, sybehör etc. till skolgrupper<br />
Stall:<br />
Stallet är byggt i skiftesverk <strong>och</strong> har två enkla bräddörrar<br />
ut mot gården. I stallet finns delar av den gamla<br />
spiltindelningen kvar.<br />
Spiltan ska vara strödd <strong>och</strong> stå <strong>och</strong> vänta på att hästen<br />
ska stallas in. Här <strong>för</strong>varas hästens seldon med mera.<br />
I det lilla utrymmet till vänster ska hästens foder <strong>för</strong>varas.<br />
Här kan också skrymmande kärl <strong>för</strong> hushållet <strong>för</strong>varas<br />
då de inte används <strong>och</strong> mindre jordbruksredskap.<br />
I stallet hänger: l seldon l klövjesadel l selar med<br />
betsel <strong>och</strong> tömmar l ryktdon<br />
Jordbruksredskap: l korphacka l flåhacka l spade<br />
l järnspett<br />
Ladugård:<br />
Ladugården är upp<strong>för</strong>d i skiftesverk <strong>och</strong> restaurerades<br />
00 . Byggnaden ska inredas med fähus, lada, loge <strong>och</strong><br />
vagnslider.<br />
I ladan ska finnas foder <strong>för</strong> djuren; hö, halm <strong>och</strong> lövkärvar.<br />
Kärvar av den säd som odlas i Äskhult ska finnas<br />
på logen <strong>och</strong> gruppdeltagarna ska kunna få prova på att<br />
slagtröska <strong>och</strong> sålla agnarna från kornen med tidsenliga<br />
redskap<br />
I vagnslidret: l årder <strong>och</strong> harv l vagn med trähjul,<br />
spjälflak, höhäck, gödselflak <strong>och</strong> tjärbytta. l skottkärra<br />
l släde<br />
Utan<strong>för</strong> på väggen hänger: l skäror till sädesskörden<br />
l liar till höslåttern l lövknivar l nedan<strong>för</strong> intill<br />
väggen står en slipsten.<br />
Räfsor <strong>och</strong> rivor ska också finnas.<br />
Redskapen <strong>för</strong>varas inne i ladan när ingen personal<br />
finns i byn.<br />
För sädesrensningen finns på logen: l såskäppa<br />
l ett par slagor l grovmaskigt rissel l finmaskigt såll<br />
l dryftetråg används vid sållning av agnarna från<br />
kornen l kastskopa att särskilja utsädet med l en<br />
stor träskovel att fösa samman kornen med <strong>och</strong> <strong>för</strong> att<br />
skyffla dem i sädesbinge eller tunna<br />
Fähuset ska stå som om vallpigan snart kommer med<br />
korna <strong>för</strong> mjölkning.<br />
Då behöver hon: l vidja <strong>och</strong> träklave <strong>för</strong> uppbindning<br />
av korna l skärkniv <strong>för</strong> att hacka foder l gödselgrep<br />
eller träskovel l hinkar <strong>för</strong> att vattna djuren l ok att<br />
bära dem med l mjölkpall <strong>och</strong> mjölkhink l sil med<br />
nålbunden silduk av svinhår eller bara granris<br />
Dessutom behöver hon: l tjuderpålar av trä med vidjor<br />
l klavar <strong>och</strong> hällor. För att ge skoleleverna <strong>för</strong>ståelse<br />
<strong>för</strong> hur djuren <strong>för</strong>hindrades att hoppa över gärdesgårdarna.<br />
l gödsvinets bur<br />
Något/några av gårdens djur ska tillfälligt stallas in<br />
vid bokade skolprogram så eleverna får följa arbetsgången<br />
med att driva in djuren från betesmarken genom<br />
fädreven <strong>och</strong> <strong>för</strong> att bindas upp, utfordras <strong>och</strong> slutligen<br />
mjölkas. Alternativt kan skolbarnen följa med mjölkerskan<br />
ut till hagen <strong>och</strong> middagsmjölka kon. Pigan bär då<br />
med sig mjölkhink <strong>och</strong> pall.
Hugghus:<br />
Hugghuset är en källarbyggnad i sten med metertjocka<br />
väggar. Den har en påbyggnad i timmer <strong>och</strong> en tillbyggnad<br />
i skiftesverk som inrymmer snickarverkstad<br />
<strong>och</strong> redskapsbod. Här får bli en tillfällig <strong>för</strong>varing av<br />
redskap <strong>och</strong> verktyg <strong>för</strong> bondens dagliga arbete i byn.<br />
I redskapsboden ska de verktyg finnas som är nödvändiga<br />
<strong>för</strong> skogsbruk <strong>och</strong> <strong>för</strong> snickeri till husbehov:<br />
l yxor l bila l kilar l hållhake l spännsåg l bågsåg<br />
l borr l navare l stämjärn l mindre hyvel l rubank<br />
l bandkniv l hammare l tång l täljkniv l hackor<br />
Här ska också finnas ett skrin med en ½ klassuppsättning<br />
med t.ex. knivar <strong>och</strong> handnavare i olika storlekar;<br />
mm, 10 mm.<br />
Denna kista kan <strong>för</strong>varas i stugans häbbare mellan<br />
tillfällena då den används.<br />
Här ryms även redskap <strong>för</strong> vedhanteringen:<br />
l klyvyxa l bågsåg l sågbock l huggkubb<br />
På vedbacken finns ved prydligt staplat <strong>för</strong> torkning.<br />
Här finns också den ved Bonden kört hem efter vinterns<br />
arbete i skogen. Under våren ska det kapas <strong>och</strong> klyvas<br />
<strong>för</strong> kommande behov.<br />
I källardelen ska det under den varma årstiden finnas<br />
hyllor <strong>för</strong> mjölktråg. Där ska mjölken stå någon dag<br />
<strong>för</strong> att grädden ska flyta upp så att det går att skumma<br />
av den.
Inventarier<br />
5.1 Föremål<br />
BAKGRUND<br />
Så gott som alla <strong>för</strong>emål som finns i Äskhults byggnader,<br />
inklusive på vindar, tillhör Nils Brogren eller<br />
Kamratkretsen <strong>för</strong> hembygdsvårds samlingar. En del<br />
<strong>för</strong>emål har tillhört byborna, men den största delen har<br />
Nils Brogren köpt in på olika håll i norra Halland. Nils<br />
Brogren <strong>och</strong> Kamratkretsen <strong>för</strong> hembygdssvård har<br />
00 erbjudit sina <strong>för</strong>emålssamlingar på Äskhult till<br />
Länsmuseet Varberg. Länsmuseet avvaktar med mottagandet<br />
till vissa villkor är uppfyllda. Alla <strong>för</strong>emålen i<br />
Äskhult behöver katalogiseras. Föremålen har ofta legat<br />
<strong>för</strong> tätt i uthus <strong>och</strong> på vindar. Många av dem behöver<br />
repareras <strong>och</strong> vårdas. För att ge mer plats i Äskhult<br />
har ett magasinsutrymme, som också är lämpligt som<br />
vårdlokal, hyrts i närheten.<br />
MÅL<br />
Att bringa ordning bland alla <strong>för</strong>emål i byn, registrera<br />
samt reparera dem. Åter<strong>för</strong>a <strong>för</strong>emål som tillhört de<br />
gamla brukarna i de byggnader där de hör hemma.<br />
Mindre <strong>för</strong>emål samlas på Göttas vind i ”museirummet”.<br />
Att använda alla de andra <strong>för</strong>emålen till att<br />
levandegöra alla miljöer i Äskhult, både boningshus<br />
<strong>och</strong> uthus.<br />
5.2 Föremålsvård<br />
BAKGRUND<br />
Byggnadernas inventarier består till stor del av gamla<br />
unika <strong>för</strong>emål vilka är oersättliga. Dessa utsätts idag <strong>för</strong><br />
skadligt solljus, damm <strong>och</strong> slitage. Även av fukt då de<br />
<strong>för</strong>varas i oeldade hus. Många av uthusens <strong>för</strong>emål <strong>och</strong><br />
redskap har genom åren angripits av rost eller skadats<br />
på annat sätt.<br />
Tavlor, fotografier <strong>och</strong> textilier <strong>för</strong>varas i uppvärmda<br />
lokaler under vintern.<br />
I nuläget finns ingen <strong>för</strong>emålsansvarig som kontinuerligt<br />
ser över skötsel- <strong>och</strong> vårdnadsbehovet av byggnadernas<br />
inventarier <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål.<br />
MÅL<br />
För <strong>för</strong>emålen som finns i interiörerna samt redskapen<br />
i uthusen behövs en skötsel- <strong>och</strong> vårdplan. Jönsas stuga<br />
bör vara en lämplig placering <strong>för</strong> de mest unika <strong>och</strong><br />
ömtåliga <strong>för</strong>emålen då denna stuga <strong>för</strong>eslås att endast<br />
vara öppen vid guidningar. Ljusinsläpp från fönstren<br />
kan på sikt skada känsliga <strong>för</strong>emål; färger bleks, texti-<br />
lier blir sköra med mera. Diskreta, glesa gardiner bör<br />
där<strong>för</strong> sättas <strong>för</strong> de fönster där interiören är känslig. De<br />
ska lätt kunna tas bort vid publika evenemang.<br />
Föremålen kommer i Länsmuseet Varbergs ägo att katalogiseras<br />
<strong>och</strong> vårdas. I ett <strong>för</strong>sta skede har <strong>för</strong>emål körts<br />
till ett magasinsutrymme i närheten. Vi behöver anställa<br />
person/er som registrerar <strong>och</strong> reparerar <strong>för</strong>emålen.<br />
I nuläget har medel sökts via kulturrådet, så kallade<br />
accesstjänster, <strong>för</strong> detta arbete. Kungsbacka kommun<br />
tar ansvar <strong>för</strong> arbetsledning <strong>och</strong> arbete på plats.<br />
I framtiden kommer ett avtal att upprättas mellan Länsmuseet<br />
Varberg <strong>och</strong> Kungsbacka kommun där museet<br />
blir ägare av <strong>för</strong>emålen <strong>och</strong> kommunen <strong>för</strong>valtare av<br />
dem på plats.
5.3 Rekvisita<br />
BAKGRUND<br />
Av de inventarier Äskhultsborna använde sig av i<br />
början av 1 00- talet är få bevarade. Några <strong>för</strong>emål har<br />
räddats av Nils Brogren men de räcker inte <strong>för</strong> att fylla<br />
alla byggnaderna <strong>och</strong> <strong>för</strong> att ge en helhetsbild av hur<br />
människorna levde <strong>och</strong> verkade här. De <strong>för</strong>emål som<br />
finns är unika <strong>och</strong> ska inte användas mer än i undantagsfall.<br />
Deras kulturhistoriska värde gör dem oersättliga.<br />
MÅL<br />
För att levandegöra byggnaderna <strong>för</strong> den vanlige<br />
besökaren <strong>och</strong> fram<strong>för</strong>allt <strong>för</strong> att få en väl fungerande<br />
skolverksamhet behöver tidsenlig <strong>och</strong> funktionell<br />
rekvisita, som tål att användas, tillverkas <strong>och</strong> inköpas.<br />
Rekvisitan ska tillverkas efter gamla <strong>för</strong>lagor <strong>och</strong> i<br />
samma material, tekniker <strong>och</strong> färger som speglar tiden<br />
som ska åskådliggöras.<br />
Viktigt är att alla publika utrymmen <strong>och</strong> miljöer ska<br />
vara rena från moderna material <strong>och</strong> <strong>för</strong>emål vid kulturhistorisk<br />
verksamhet.<br />
5.4 Lokalvård<br />
BAKGRUND<br />
Bostadshusen städas totalt fem timmar per vecka av<br />
kaffestugans personal. Lokalvården består av dammsugning<br />
<strong>och</strong> tvättning av golven. Kaffestugan städas<br />
varje dag vid stängningsdags. Alla bostadshusen storstädas<br />
varje vår <strong>och</strong> höst.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Magasinering FINANSIERINGSPLAN - Föremåls vård<br />
År Kungsbacka<br />
kommun<br />
Västkuststiftelsen<br />
Äskhultsstiftelsen<br />
00 1 000 kr 1 000 kr<br />
00<br />
009<br />
010<br />
011<br />
01<br />
01<br />
01<br />
1 000 kr 1 000 kr<br />
År Kungsbacka<br />
kommun<br />
00 0000kr*<br />
00 0000kr**<br />
009<br />
010<br />
011<br />
01<br />
01<br />
01<br />
Västkuststiftelsen<br />
Äskhultsstiftelsen<br />
MÅL<br />
Inställningen till renhållning i gamla tider var inte den<br />
samma som i våra dagar. Ny spindelväv, halmade eller<br />
lövade golv med mera, ger en levande <strong>och</strong> kulturhistoriskt<br />
riktigt miljö. Däremot ska all form av modernt<br />
emballage, <strong>för</strong>packningar <strong>och</strong> <strong>för</strong>varingskärl rensas<br />
bort från alla utrymmen som publiken har tillgång till.<br />
Sopkvastar <strong>och</strong> skurtvagor med lokal karaktär bör finnas<br />
<strong>och</strong> kan med <strong>för</strong>del användas då besökare är i byn.<br />
Viktigt är dock att byggnaderna ger ett intryck av att<br />
vara bebodda.<br />
På grund av Miljö <strong>och</strong> Hälsas riktlinjer är Bengts gård<br />
undantagen äldre tiders lokalvård så länge det bedrivs<br />
kaffestuga där.<br />
* Länsmuseet Varberg har sökt 0 000 kr via<br />
Kulturrådet, accesstjänster <strong>för</strong> katalogisering <strong>och</strong><br />
<strong>för</strong>emålsvård år 00 . Detta är ett samarbetsprojekt<br />
med Kungsbacka kommun. Kostnader <strong>för</strong> datorer,<br />
digitalkamera med mera bekostas av kommunen.<br />
** För att levandegöra interiörerna behövs 1 person<br />
under ett år, vilket kräver extern medfinansiering.
Programverksamhet<br />
6.1 Programutbud<br />
BAKGRUND<br />
Den programverksamhet som finns idag har en bredd<br />
med anknytning till vårt kulturarv. Ämnesområderna är<br />
etnologi med folkets seder <strong>och</strong> bruk, naturorienterade<br />
ämnen som anknyter kulturlandskapet <strong>och</strong> miljövård,<br />
samt folkkonst (slöjd), folkmusik med mera. Programmen<br />
skiftar mellan guidade turer i byn <strong>och</strong> i landskapet,<br />
midsommarfirande, slåtterdag, spelmansstämma, hantverksdag<br />
(=Äskhultsdagen med olika tema), skördefest<br />
med bland annat provsmak av kålgårdens gröder, berättarcafé<br />
med olika tema från socknen <strong>och</strong> aktiviteter<br />
riktade mot barn. Byn har också ett eget bygdespel som<br />
upp<strong>för</strong>s veckan efter midsommar. Under åren utvecklas<br />
<strong>och</strong> varieras programmen, till exempel har hus<strong>för</strong>hör<br />
anordnats <strong>och</strong> ett Julöppet hus.<br />
MÅL<br />
Att utveckla programmen samt rikta oss till fler grupper.<br />
Att dramatisera guideturerna gör besöket mer<br />
levande, <strong>och</strong> är möjligt med fler personal på plats.<br />
Genom sökning i arkiv kan bybornas liv skildras så<br />
trovärdigt som möjligt, vilket ger besöket en större äkthet.<br />
Erbjuda besökarna praktiska aktiviteter. Riktade<br />
program till grupper som äldre- <strong>och</strong> handikappomsorg.<br />
De äldre kan erbjudas minnesträffar, vilket inte bara<br />
ökar deras livskvalitet utan även bidrar oss med kunskap.<br />
Anpassa program till personer med olika funktionshinder<br />
<strong>och</strong> öka tillgängligheten <strong>för</strong> denna grupp.<br />
Se mer .<br />
PROGRAM FÖRSLAG<br />
l In<strong>för</strong>a praktiska inslag där besökaren kan prova på<br />
växtfärgning, hugga ved, slå med lie med mera.<br />
l Självguidande material ska också delas ut, som den<br />
nya foldern med kulturstigarna i utmarken samt en folder<br />
med ”Funderingar”, där besökaren ställs in<strong>för</strong> några<br />
outforskade frågeställningar.<br />
l Slöjdare kan i tidsenliga kläder sitta med broderi,<br />
träarbeten, korgtillverkning med mera på ett naturligt<br />
sätt i eller utan<strong>för</strong> stugorna.<br />
l Levandegöra traditionella sysslor på Göttas gård som<br />
tvätt, smörtjärning, växtfärjning.<br />
l Utökat samarbete med hembygdsgillena, samt hemslöjdsgillet<br />
i Kungsbacka <strong>och</strong> hemslöjdskonsulenter <strong>för</strong><br />
slöjdkurser.<br />
l Utveckla guideturer i landskapet.<br />
l Ordna aktivitetsdagar där besökare kan klä sig<br />
tidstypiskt (låta sy upp kvinnosärkar resp. herrskjortor,<br />
hucklen <strong>och</strong> <strong>för</strong>kläden <strong>för</strong> utlåning).<br />
l Restaureringsarbete som publik attraktion, med hantverkare<br />
i tidstypiska kläder. När arbete ut<strong>för</strong>es utlyses<br />
detta på Äskhults by egna hemsida/aktuellrutan.<br />
l Se mer under <strong>för</strong>eläsningar/temadagar . .
6.2 Föreläsningar/<br />
temadagar/utställningar<br />
BAKGRUND<br />
Enstaka <strong>för</strong>eläsningar har tidigare skett på berättarcafe i<br />
september månad samt på Äskhultsdagen med olika teman.<br />
Dessa dagar är välbesökta men kan utvecklas mer.<br />
MÅL<br />
Genom att följa det gamla bondesamhällets märkesdagar<br />
<strong>och</strong> högtider <strong>och</strong> sprida kunskap om den lokala<br />
traditionen kring dessa kan temadagar anordnas.<br />
Som exempel kan Kristi himmelsfärdsdag nämnas.<br />
l Denna dag kallades <strong>för</strong>r ”den stora metaredagen” <strong>och</strong><br />
kan belysa hur det kunde gå till när Äskhultsborna en<br />
gång fiskade i Svinsjön.<br />
Vilka fiskarter kan ha funnits <strong>och</strong> vilka åt man?<br />
Hur är fiskbeståndet idag? Har det <strong>för</strong>ändrats <strong>och</strong> i så<br />
fall var<strong>för</strong>?<br />
Vilka metoder användes, vilka redskap?<br />
Vuxna <strong>och</strong> barn kan tillsammans tillverka metrev <strong>och</strong><br />
krok samt tälja ett metspö <strong>för</strong> att slutligen pröva fiskelyckan<br />
i Svinsjön.<br />
ANDRA FÖRSLAG:<br />
l Bröllop <strong>och</strong> frieri<br />
l Midsommar – klä en traditionell midsommarstång<br />
med bland annat målade äggskal.<br />
l Humlet kan vara värt att uppmärksamma med en<br />
temadag. Denna <strong>för</strong> ölframställningen viktiga växt.<br />
Var<strong>för</strong> odlades humle <strong>och</strong> vad användes det till?<br />
Hur skördades humlet? Åskådliggöra ölbrygden med de<br />
råvaror, kärl <strong>och</strong> redskap som behövdes.<br />
l Demonstration av hur man vallar nötboskap <strong>och</strong> får.<br />
l Brukshästens dag – visa praktiska exempel på hur<br />
man använde hästen i jord- <strong>och</strong> skogsbruket, gärna i<br />
tävlingsform<br />
l Från säd till bröd – demonstrera <strong>och</strong> prova på olika<br />
trösknings- <strong>och</strong> malningsmetoder. Föredrag om bröd-<br />
<strong>och</strong> baktraditioner med mera.<br />
l Första maj – hade man bystämma i Äskhult i forna<br />
tider? Hur kunde det gå till <strong>och</strong> var<strong>för</strong>? Hur gjorde man<br />
när man synade gärdesgårdarna, med vad <strong>och</strong> var<strong>för</strong>?<br />
l Hantverk – vem tillverkade <strong>och</strong> vilka kunskaper behövdes<br />
<strong>för</strong> att tillverka de olika redskapen, <strong>för</strong>emålen,<br />
inrednings- respektive beklädnadstextilierna i Äskhult.<br />
Föredrag om skråväsendet <strong>och</strong> bönhaseriet.<br />
l Slåtter –hjälpa Bonden med att räfsa <strong>och</strong> stacka hö<br />
<strong>och</strong> pusta ut i hölasset, hur såg floran ut då?<br />
l De sista Äskhultsborna - 19 0- talet.<br />
l Äskhults djur – hur djurhygien var i äldre tider,<br />
nosringar, hällor <strong>och</strong> klavar <strong>för</strong> att hålla djuren på plats<br />
utan stängsel, gödgrisens behandling med mera kontra<br />
dagens.<br />
l Repslagning – hur tillverkades alla rep, revar <strong>och</strong><br />
snören som Äskhultsborna använde. Vilka material<br />
användes <strong>och</strong> hur såg redskapen ut?<br />
Temautställningar:<br />
l Biodling med foton <strong>och</strong> redskap.<br />
l Från ax till limpa med redskap <strong>och</strong> foton på resterna<br />
av skvaltkvarnen från Skärsjön.<br />
l Restaureringsarbeten i Äskhult, både av byggnader<br />
<strong>och</strong> marker m.m.<br />
6.3 Skolprogram<br />
BAKGRUND<br />
Varje vår träffar intendenten <strong>och</strong> barnpedagoger inom<br />
film, konst <strong>och</strong> bibliotek från <strong>för</strong>valtningen, kulturansvariga<br />
lärare från Kungsbacka kommun på ett informationsmöte.<br />
Här presenteras alla program <strong>för</strong> skolbarn<br />
i kommunen bland annat Äskhults skolprogram. Lärarna<br />
kan välja guidning om byns historia, lära barnen<br />
”läsa landskap”, gå vandring bland skogens väsen, lin-<br />
beredning med mera. De kan också få ”skräddarsydda”<br />
program beroende på vilket ämnesområden eleverna<br />
studerar. Dessa program har fungerat <strong>och</strong> fungerar bra<br />
men behöver uppdateras <strong>och</strong> <strong>för</strong>nyas.<br />
MÅL<br />
En utveckling ska ske så att barnen mer ska få träda<br />
in i bybornas liv: En dramapedagogisk historielektion<br />
med mer praktiskt arbete <strong>för</strong> bästa inlärning. Inköp av<br />
material samt rekvisita <strong>för</strong>stärker besöket. Se under<br />
Göttas gård . .<br />
Kläder ska sys upp i en uppsättning till -10 barn, både<br />
flick- <strong>och</strong> pojkkläder, <strong>för</strong>slagsvis storlek 7-8 år. Genom<br />
att dramatisera en händelse eller ett <strong>för</strong>lopp där barnen<br />
får agera iklädd en annan identitet ger en större <strong>för</strong>ståelse<br />
<strong>och</strong> ökar inlevelsen.<br />
Olika självinstruerande stigar ska erbjudas parallellt<br />
med de dramapedagogiska historielektionen <strong>för</strong> att<br />
kunna dela stora grupper.<br />
Genom att hålla ett redskap i sin hand, känna materialets<br />
struktur <strong>och</strong> prova sej fram med olika tekniker<br />
lär sej barnet något om sin egen kapacitet <strong>och</strong> ökar<br />
samtidigt <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> tingen de ser runt sig. Det ökar<br />
också <strong>för</strong>ståelsen <strong>för</strong> tidigare generationers möda. Handens<br />
arbete ger <strong>för</strong>ståelse <strong>och</strong> insikt. Det ger en stolthet<br />
när resultatet blir synligt.<br />
För verksamhet med barn i de lägre årskurserna är det<br />
viktigt att man ser till kvalitet fram<strong>för</strong> kvantitet.<br />
Få barn per tillfälle ger den största behållningen <strong>för</strong><br />
varje enskilt barn. De kan koncentrera sig på uppgiften<br />
<strong>och</strong> budskapet når ända fram.<br />
Nedanstående <strong>för</strong>slag är lämpliga skolprogram men<br />
även som programutbud <strong>för</strong> allmänheten, både <strong>för</strong> barn<br />
<strong>och</strong> vuxna, enskilda eller som <strong>för</strong>etagserbjudande.
FÖRSLAG TILL SKOLPRGRAM<br />
l ”Barn i Äskhult <strong>för</strong> en dag.”<br />
Att dramatisera är att leva sig in till fullo. I Äskhults<br />
by, i annorlunda kläder, i en annan människas liv, i<br />
en annan tid kan barn i åldrarna sju till åtta år få leva<br />
som Äskhultsbarnen gjorde i början av 1 00- talet. De<br />
lärdomar de tillägnar sig under denna dag är ett lärande<br />
<strong>för</strong> livet.<br />
Förslag på andra teman <strong>för</strong> skolorna:<br />
l ”Lakesjå”, gamla tiders stortvätt. Tvätt <strong>för</strong>r, jäm<strong>för</strong>t<br />
med i dag, var ett omständligt <strong>och</strong> tidsödande arbete.<br />
Enstaka plagg tvättade man upp i köket, merparten sparades<br />
till de stora höst- <strong>och</strong> vårtvättarna. Denna lektion<br />
kan ge lärarna stoff till vidare utveckling av temat tvätt.<br />
Kretsloppet belyses men även funderingar kring miljötänkandet.<br />
Högre upp i årskurserna kan man hänvisa<br />
till tvättdagen i Äskhult då eleverna kan undersöka de<br />
kemiska <strong>för</strong>loppen <strong>och</strong> askans roll i tvättproceduren.<br />
l traditionerna kring ”Årets <strong>och</strong> Livets högtider” som<br />
med <strong>för</strong>del kan hållas i Jönsas stuga<br />
l från säd till bröd, Göttas gård<br />
l utveckling av ovanstående; teknik <strong>för</strong> alla stadier<br />
– kraftöver<strong>för</strong>ing<br />
kroppen som kraftkälla – präjlatröskning<br />
häst <strong>och</strong> teknisk lösning som kraftkälla – tröskvandring<br />
kroppen som kraftkälla – handkvarn<br />
vatten <strong>och</strong> teknisk lösning som kraftkälla - skvaltkvarn<br />
l potatis – tillverka potatismjöl <strong>och</strong> höra om <strong>och</strong> prova<br />
på olika historiska användningsområden; puder <strong>för</strong><br />
peruker <strong>och</strong> barnstjärtar, trycka mönster med stämplar<br />
av traditionella mönsterskurna potatisar eller rovor, mat,<br />
stärka textilier med mera. Göttas gård<br />
l kärna smör <strong>och</strong> tillverka ost, Göttas gård<br />
l brodera lokala mönster, Göttas gård<br />
l hämta material i utmarken - tillverka en enkel korg<br />
l metaredagen - tälja ett metspö, sno en metrev, göra<br />
en krok <strong>och</strong> gå till Svinsjön <strong>och</strong> meta<br />
l tillverka gamla enkla lekredskap, leka lekar<br />
l vedhantering – köra hem ved från utmarken med<br />
häst, kapa <strong>och</strong> klyva med såg <strong>och</strong> yxa samt stapla<br />
l lövtäkt – vilket löv är lämpligt som djurföda?<br />
– skära, binda, <strong>för</strong>vara<br />
l växtfärgning – vilka växter färgade kvinnorna i<br />
Äskhult med?<br />
l folklig läkekonst – vilka läkeväxter fanns i Äskhult?<br />
Hur används de <strong>och</strong> mot vad?<br />
l frukter <strong>och</strong> bär –skörda hasselnötter, björnbär, nypon,<br />
humle<br />
l sägenvandring - Björnåsens grotta, kasta sten vid<br />
Varpet, berättarstunder, skråck/skrönor <strong>och</strong> sagor<br />
l biologisk mångfald – samla, sortera fröer, rotfrukter,<br />
så <strong>och</strong> sätta etc.<br />
6.4 Barnprogram<br />
BAKGRUND<br />
Sedan år 00 erbjuds barnprogram en eftermiddag/<br />
vecka under högsäsong. Programmen varierar mellan<br />
”Bondens arbete, mjölka <strong>och</strong> kärna smör, leka gammaldags<br />
lekar till att prova på slöjd. De mest populära<br />
programmen drar även till sig nyfikna vuxna besökare,<br />
vilket upplevs störande <strong>för</strong> barnen.<br />
MÅL<br />
Under sommartid kan barnprogram med <strong>för</strong>del hållas i<br />
Göttas gård. Barnen behöver lugn <strong>och</strong> ro <strong>för</strong> att kunna<br />
koncentrera sig på sin verksamhet utan att bli störda<br />
av <strong>för</strong>äldrar <strong>och</strong> andra vuxna. De vuxna kan erbjudas<br />
andra aktiviteter under tiden. De kan gå någon av<br />
temastigarna eller ta en kaffepaus. När barnens pass är<br />
slut bjuds de vuxna in <strong>för</strong> att ta del av vad barnen har<br />
varit med om.<br />
FLER PROGRAM<br />
Program som kan erbjudas är anpassningar av ovan<br />
nämnda skolprogram. Då tillströmningen är stor kan<br />
grupperna delas mellan två kulturpedagoger.<br />
Vandring i kulturlandskapet.<br />
Barnens dag - tälja i trä.<br />
Barnprogram - våra lantras djur.
6.5 Temastigar<br />
BAKGRUND<br />
Västkuststiftelsen gav ut en självguidande folder;<br />
Natur <strong>och</strong> kulturstig runt Äskhults by, år 1999. Denna<br />
folder har delats ut till skolklasser, där lärare kunnat<br />
”läsa landskap” med en halvklass, parallellt med annan<br />
guidad verksamhet i byn. Broschyren användes också<br />
flitigt av strosande besökare under säsongen.<br />
MÅL<br />
Den ”gamla” stigen ingår nu i vår satsning på nya kulturstigar<br />
i landskapet. Fyra stigar med olika längd <strong>och</strong><br />
svårighetsgrad ska erbjudas. Nya foldrar ska tryckas<br />
upp <strong>och</strong> en mer informativ sådan ska kunna köpas av<br />
intresserade besökare. Stigarna ska vara självständiga<br />
besöksmål <strong>för</strong> enskilda besökare men också ett komplement<br />
till skolprogrammen. En anpassad folder som<br />
riktar sig till skolbarn ska utformas med olika teman<br />
på dom olika stigarna. Medan kulturpedagogen arbetar<br />
med en mindre grupp elever följer resten av klassen en<br />
temastig tillsammans med en lärare.<br />
Till varje temastig ska finnas en tydlig karta med text.<br />
EXEMPEL PÅ TEMAN KAN VARA<br />
l Självhushållningens tid i Äskhult. Hur <strong>och</strong> med vad<br />
de utökade sitt mat<strong>för</strong>råd<br />
l läkeväxter, vilka blommor de valde till den magiska<br />
midsommarkvasten eller luktbuketten till kyrkan.<br />
l slöjd – linåkern, fåren, slöjdämnen av olika träslag<br />
till bruks<strong>för</strong>emål <strong>och</strong> byggnadsdetaljer. Vilket träslag<br />
passar till vad <strong>och</strong> hur ser ett slevämne ut.<br />
l färgväxter – mossor, lavar, bark, gröna växter, rötter, löv<br />
l hamling – vilka löv är mest näringsrika <strong>och</strong> smakliga<br />
<strong>för</strong> djuren?<br />
l bär <strong>och</strong> frukter – vilka slag av bär <strong>och</strong> nötter plockade<br />
<strong>och</strong> åt Äskhultsborna?<br />
l nödtider – vad kunde duga att äta om inte säden<br />
räckte till?<br />
6.6 Kursverksamhet<br />
BAKGRUND<br />
Det har inte funnits någon större satsning på kursverksamhet<br />
i byn. Ett <strong>för</strong>sök har gjorts med en helgkurs<br />
med linberedning <strong>och</strong> papperstillverkning. Då det<br />
blev få deltagare, blev verksamheten inte lönsam <strong>för</strong><br />
kursledarna.<br />
MÅL<br />
Återuppta <strong>för</strong>söken med kursverksamhet i Äskhult.<br />
Inleda samarbete med studie<strong>för</strong>bund, länshemslöjdskonsulenterna<br />
i Halland, Hallands hembygd<strong>för</strong>bund<br />
med mera. I en autentisk miljö lärs gamla tekniker ut<br />
samtidigt som den handlingsburna kunskapen bevaras<br />
<strong>och</strong> <strong>för</strong>s vidare. Kurserna kan med <strong>för</strong>del hållas när<br />
respektive aktivitet/åtgärd pågår i byn.<br />
FÖRSLAG PÅ KURSER<br />
l tillverkning av spån samt läggning av spåntak<br />
l halmtakstäckning<br />
l renovering av fönster, fasader med mera<br />
l rödfärgning, inklusive färgkokning<br />
l gärdesgårdstillverkning<br />
l hamling<br />
l stapla ved med mera.<br />
l slåtter med lie – bryna lien, slå, stacka<br />
l korgar- traditionella tekniker<br />
l folklig läkekonst - läkeväxter, koka salva, blodiglar<br />
l växtfärgning<br />
l berättarkonst – lokala sagor, sägner skrock <strong>och</strong><br />
skrönor<br />
l gamla lekar – tillverka lekredskap <strong>och</strong> väcka liv i de<br />
gamla lekarna<br />
l tälja rör<br />
l repslagning<br />
6.7 Friskvård<br />
BAKGRUND<br />
Ingen uttalad verksamhet har bedrivits som riktar sig<br />
mot friskvård. Besöket i sig med<strong>för</strong> ett mervärde <strong>för</strong><br />
både kropp <strong>och</strong> själ. Många besökare kommer till Äskhult<br />
<strong>för</strong> att få uppleva lugn <strong>och</strong> ro, <strong>och</strong> vara långt ifrån<br />
samhällets krav. Att få sitta i gräset med kaffekorg,<br />
njuta av utsikt, se djuren beta i hagen <strong>och</strong> lyssna till<br />
tystnaden, ökar livskvaliteten.<br />
MÅL<br />
Då friskvård blivit ett begrepp i samhället samt ett<br />
behov, då många människor blivit mentalt utmattade,<br />
planerar vi att erbjuda <strong>för</strong>säkringskassan friskvårdsdagar<br />
<strong>för</strong> behövande. Besöken ska erbjuda vandringar<br />
i utmarken, någon form av aktivitet i byn samt tid att<br />
njuta av tystanden <strong>och</strong> låta fantasin flöda. Vi kommer<br />
även att erbjuda <strong>för</strong>etag dessa antistressdagar, som <strong>för</strong>ebyggande<br />
friskvård.<br />
Dessa friskvårdsdagar ska vara självfinansierade.<br />
FINANSIERINGSPLAN - Programverksamhet<br />
År Kungsbacka<br />
kommun<br />
00 0 000 kr<br />
00 000 kr*<br />
009 000 kr*<br />
010 9 000 kr<br />
011 000 kr<br />
01 000 kr<br />
01 000 kr<br />
01 1 000 kr<br />
Västkuststiftelsen<br />
Äskhultsstiftelsen<br />
* Tillverkning av kläder <strong>för</strong> barn respektive vuxna<br />
besökare.<br />
9
0<br />
Besökare<br />
7.1 Besöksstatistik<br />
BAKGRUND<br />
De betalande antal besökare har under de senaste fem<br />
åren 000- 00 varit runt 1 000-1 000 st.<br />
Med utgångspunkt från den besöksstatistik som gjordes<br />
säsongen 00 , kan man se att % var enskilda vuxna<br />
besökare.<br />
Nästa stora besöksgrupp på 1 % var gruppbokningar<br />
via bussarrangör/<strong>för</strong>etag eller liknande.<br />
% var skolgrupper. Ca % av dessa kom från<br />
Kungsbacka kommun. En anledning till att statistiken<br />
<strong>för</strong> skolgrupper var så låg är att de endast kan besöka<br />
Äskhult i maj <strong>och</strong> september.<br />
En annan anledning till få skolbesök är tillgängligheten.<br />
Det är svårt eller nästan omöjligt att ta sig med kommunal<br />
buss till byn. Skolorna har oftast ingen ekonomi<br />
<strong>för</strong> resor.<br />
Säsongskort utgör endast 1% av besöksantalet, dessa<br />
ska marknads<strong>för</strong>as mer.<br />
Under fyra söndagar år 2000 fick 150 slumpvis utvalda<br />
besökare i Äskhult svara på frågor om sitt besök.<br />
55% av besökarna var kvinnor, de flesta var i medelåldern<br />
<strong>och</strong> % besökte Äskhult <strong>för</strong> <strong>för</strong>sta gången.<br />
Många valde en guidad tur, medans de mesta strövade<br />
fritt. Att fika ansågs viktigt.<br />
MÅL<br />
Vårt mål är att höja besöksstatistiken från 1 000/år till<br />
000/år. Detta kan bli möjligt då vi kan erbjuda bättre<br />
service i form av ny entrebyggnad <strong>och</strong> en <strong>för</strong>bättrad<br />
parkering. Vi kommer att erbjuda ett bredare programutbud,<br />
rikta oss till fler målgrupper <strong>och</strong> öka marknads<strong>för</strong>ingen.<br />
Ut<strong>för</strong>a regelbundna publika undersökningar<br />
<strong>och</strong> utvärdera dessa <strong>för</strong> bästa resultat.<br />
Se under Programverksamhet, .1- . samt . .<br />
7.2 Skolor<br />
BAKGRUND<br />
Redan under Nils Brogrens tid har skolklasser besökt<br />
Äskhult <strong>och</strong> blivit guidade. Från 1999 erbjöds ett<br />
varierat programutbud till skolor, där lärare kunde välja<br />
mellan landskapsguidning, folktro <strong>och</strong> sägenvandring,<br />
linberedning <strong>och</strong> byguidning. Programmen har därefter<br />
varierat under åren.<br />
Äskhult besöks av cirka 0 skolklasser per säsong.<br />
MÅL<br />
l Då Äskhult är en utmärkt arena <strong>för</strong> kulturarvs<strong>för</strong>medling<br />
med levande historia behöver skolbesöken<br />
utökad marknads<strong>för</strong>ing även i kranskommunerna.<br />
l Vi önskar fler besök de kommande åren. Genom att<br />
<strong>för</strong>länga bokningstiden från 1 april till 1 oktober kan<br />
fler skolor hinna besöka oss ca 4-5 veckor ytterligare.<br />
De program som kan genom<strong>för</strong>as i april respektive<br />
oktober ska erbjudas.<br />
l Öka tillgängligheten med bättre buss<strong>för</strong>bindelser till<br />
byn.<br />
l Erbjuda fler program med aktiviteter, variera utbudet<br />
så att fler lockas boka. Ha självguidande turer i landskapet<br />
vilket avlastar byn då det är många besökare.<br />
l Göttas gård blir skolgård (se avsnitt . Gårdarna i byn).
7.3 Turister<br />
BAKGRUND<br />
Kungsbacka Turistbyrå arbetar aktivt med att locka turister<br />
<strong>och</strong> kommuninvånare till Äskhult. Nästan hälften<br />
av besökarna är turister. Från midsommar till mitten av<br />
augusti kan mellan 100- 00 personer besöka oss per<br />
dag. Dagar med stark värme eller regn kan besökarantalet<br />
sjunka till 1 – besökare.<br />
Äskhult som turistmål är mycket väderkänsligt.<br />
MÅL<br />
För att fler turister ska nå oss bör vi synas mer i media.<br />
Att satsa på marknads<strong>för</strong>ing är viktigt.<br />
Besökarna ska erbjudas dramatiserade guidade turer i<br />
byn (personalkrävande), med eller utan aktiviteter, samt<br />
självguidande turer i landskapet. I byn ska också besökare<br />
kunna aktivera sig själva med hjälp av en ”Funderingsfolder”,<br />
vilken ska utarbetas under säsongen 00 .<br />
Inne på Göttas gård kan någon aktivitet pågå under<br />
dagen till exempel växtfärgning, byk, tillverkning av<br />
rekvisita. Ordna musikcafe under sommarkvällar.<br />
Turisterna ska kunna hämta information om övernattning,<br />
aktiviteter, restauranter m.m. i såväl Kungsrike<br />
som i hela kommunen i en ny informationsanläggning.<br />
7.4 Grupper<br />
BAKGRUND<br />
De ca 100 grupper som besöker oss under en säsong<br />
är pensionärsgrupper, hembygds<strong>för</strong>eningar samt olika<br />
personalgrupper. De flesta kommer under maj respektive<br />
september månad. Vi märker även en liten ökning<br />
av invandrargrupper, de upplever besöket positivt, då<br />
paralleller kan dras över ett tämligen likt kulturarv.<br />
MÅL<br />
Genom att <strong>för</strong>länga säsongen, april-oktober, kan vi ta<br />
emot fler grupper. Målet är att öka antalet bokningar<br />
med ca - 0% till år 01 . Ett sätt att ”locka” <strong>för</strong>etag<br />
<strong>och</strong> liknande till Äskhult är att erbjuda dem en halvdag<br />
kulturhistoria <strong>och</strong> naturupplevelse som avkoppling. Vår<br />
unika miljö ger både kropp <strong>och</strong> själ näring. Aktivteter<br />
som att bära vatten med ok, hugga ved, karda <strong>och</strong><br />
spinna kan varvas med avstressande promenader i de<br />
vackra fägatorna i landskapet. Möjlighet till mat finns<br />
på Skårs gård, vilken ligger i närheten, <strong>och</strong> kaffe med<br />
dopp kan erbjudas i Äskhult.<br />
Att nå fler invandrargrupper är ett bra sätt <strong>för</strong> dem<br />
att genom kulturhistorien skapa <strong>för</strong>ståelse <strong>för</strong> sitt nya<br />
hemland.<br />
7.5 Övriga besökare<br />
BAKGRUND<br />
Via Turistbyrån i kommunen ordnas Tidsresor, från<br />
Fjärås Bräcka via Äskhult till Tjolöholm. Det är en<br />
bussresa med dramatiserade visningar <strong>för</strong> både vuxna<br />
<strong>och</strong> barn. Tillsammans utgör de 1 % av våra besökare<br />
( 00 ).<br />
Vi får en del besök som vi kallar ”gratisgäster”, dessa<br />
kan vara grupper som enbart vandrar i landskapet, skolbesök<br />
innan öppningsdags, eller ”tjänstebesök” från<br />
Länsstyrelsen, Kungsbacka kommun, Västkuststiftelsen<br />
eller Äskhultsstiftelsen. Vi noterar ändå dessa grupper,<br />
<strong>för</strong> vår statistik.<br />
MÅL<br />
Fortsätta med marknads<strong>för</strong>ingen av Tidsresorna, då<br />
dessa är mycket populära. Viktigt att gratisgäster också<br />
registreras <strong>för</strong> vår statistik.<br />
7.6 Tillgänglighet<br />
BAKGRUND<br />
Vi får även besök av grupper med olika funktionshinder.<br />
År 00 anskaffades en mobil ramp <strong>för</strong> att göra<br />
byggnaderna i Äskhult mer tillgängliga <strong>för</strong> rullstolsburna.<br />
En Lätt Läst-broschyr har tryckts upp <strong>och</strong> finns<br />
tillgänglig i byn. Guidade turer anpassas efter de olika<br />
gruppernas behov.<br />
Delvis handikappanpassad toalett finns vid parkeringen.<br />
MÅL<br />
Vi vill öka tillgängligheten så att fler grupper kan nå<br />
Äskhult. Hemsidan bör utvecklas så att besökare ska<br />
kunna ladda ner ljudfiler <strong>för</strong> att själva kunna lyssna till<br />
byns historia om man inte önskar guidning. Detta är ett<br />
bra komplement även <strong>för</strong> synskadade.<br />
Synskadade ska kunna erbjudas sinnliga vandringar i<br />
byn, till exempel rymmer våra mullbänkar med sina<br />
doftande <strong>och</strong> smakrika örter både kulturhistoria <strong>och</strong><br />
skrock. Känselövningar ska erbjudas som till exempel<br />
att känna på olika redskap <strong>och</strong> fundera över deras användningsområden<br />
sätter fantasin i rörelse.<br />
I den nya entrébyggnaden kommer det att finnas handikapptoalett.<br />
Ökat samarbete med handikappomsorg.<br />
Finansiering av mål beskrivna under 7.<br />
Delar av idéerna under punkt .1- . , som till exempel<br />
utveckling <strong>och</strong> marknads<strong>för</strong>ing av fler aktiviteter<br />
riktade mot skolor, grupper <strong>och</strong> turister finansieras<br />
genom utökning av intendentens tjänst till så småningom<br />
heltid, punkt .1 sid 1 samt en löpande ökning av<br />
marknads<strong>för</strong>ingspengar, punkt 1. sid 9. När det gäller<br />
finansiering av målen redovisade under punkt 7.6 så<br />
måste investeringar till i teknik <strong>och</strong> inläsning <strong>för</strong> att få<br />
fram ljudfiler <strong>och</strong> teknik som fungerar. Ett sådant projekt<br />
uppgår uppskattningsvis till 0 000 kr, men måste<br />
analyseras mer om vad vi ska ha <strong>och</strong> på vilket sätt.<br />
1
Bilagor
1. Service <strong>och</strong><br />
tillgänglighet<br />
1.4 Informationsmaterial<br />
Finansieringsplan Marknads<strong>för</strong>ing 00<br />
Annonsering, marknads<strong>för</strong>ing<br />
Pris/Kommun 35 000 kr/år<br />
Broschyr text/layout Kulturstigar<br />
Pris/Kommun 30 000 kr<br />
Skrift om restaureringar i byn<br />
Pris/Länsstyrelsen+Västkuststiftelsen<br />
130 000 kr<br />
00 Annonsering/marknads<strong>för</strong>ing<br />
Pris/Kommun 37 000 kr<br />
009 Annonsering/marknads<strong>för</strong>ing<br />
Pris/Kommun 40 000 kr<br />
010 Ny bok Länsstyrelsen<br />
Pris/Länsstyrelsen 200 000 kr<br />
00 - 01 Liten folder kulturstigar<br />
Pris/Västkuststiftelsen 10 000 kr/år<br />
Kostnader<br />
2. Landskap &<br />
bytomt<br />
2.2 Bytomt, kålgårdar<br />
<strong>och</strong> mullbänkar<br />
Skötselplan bekostas av Länstyrelsen<br />
TRÄDGÅRDSMÖBLER<br />
-10 bord m soffor <strong>och</strong> stolar, till viss del egen<br />
tillverkning<br />
Pris/Kommun ca 50 000 kr<br />
4. Gårdarna i byn<br />
4.2 Bengts gård<br />
TEXTIL<br />
Gardiner – långa, handvävda i vitt bomullgarn.<br />
fönster. Vävbredd ca 0 cm.<br />
Längdmått. m /gardinlängd x längder = 1 m<br />
Pris/Kommun 16 000 kr<br />
FÖREMÅL, REKVISITA MM<br />
Komplettera med gamla möbler<br />
Pris/Kommun 30 000 kr<br />
Föremål<br />
PrisKommun 10 000 kr<br />
Ladugård: Foton till utställning<br />
Pris/Kommun 15 000 kr<br />
FAST INREDNING<br />
Manhus: Ta fram brädgolv i kök o matta.<br />
Måla o tapetsera storstuga<br />
Ingår i vård plan/Länsstyrelsen<br />
Bilaga 1.<br />
Göra järnspis eldningsbar<br />
Pris/Länsstyrelsen ca 50 000 kr
4.3 Derras gård<br />
TEXTIL<br />
En sänguppsättning<br />
Pris/Kommun ca 25 000 kr<br />
FÖREMÅL, REKVISITA<br />
Priset <strong>för</strong> <strong>för</strong>emålen är uppskattat beroende på hur<br />
mycket som går att köpa begagnat.<br />
Pris/Kommun 125 000 kr<br />
FAST INREDNING<br />
Manhus: Återställande av befintlig miljö miljö år 1825-<br />
1 0.<br />
Stuga inkl <strong>för</strong>stuga: Byte av golvplank, byte av fönsterfoder,<br />
byte av dörrar, spännpapp <strong>och</strong> papperstapeter.<br />
Pris/Länsstyrelsen 120 000 kr<br />
Ladugård: Återställande av befintlig miljö.<br />
Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen<br />
4.4 Jönsas gård<br />
TEXTIL<br />
Pris<strong>för</strong>slag på inredningstextilier.<br />
Totalt/Kommun ca 175 000 kr<br />
Punkt 1-13 ingår i pris<strong>för</strong>slaget:<br />
1. Säng<strong>för</strong>hängen till två sängar.<br />
Handvävda i lin, rutigt i blått, rosa <strong>och</strong> vitt enligt foto<br />
nr 1 . Vävbredd cm, tre längder till varje <strong>för</strong>hänge,<br />
två <strong>för</strong>hängen till varje säng. Längdmått 1, m x 1<br />
längder 1 meter att väva.<br />
Kostnad 20.000 kr<br />
2. Hackelsebolster till två sängar.<br />
Handvävda i grovt oblekt 1-trådigt blångarn i treskaftskypert<br />
enligt foto. Vävbredd cm, två längder<br />
till varje bolster. Längdmått på sängen ca 1, m. Till<br />
varje bolster behövs , m x längder = , m<br />
1 meter att väva.<br />
Kostnad 16.000 kr<br />
3. Rosengångstäcken till tre sängar.<br />
Täckena vävs på en alns bredd på linvarp med ullinslag<br />
<strong>och</strong> sys ihop på mitten. Förlagor på Varbergs museum<br />
inv. nr 10, <strong>och</strong> .<br />
Vävbredd cm, två längder till varje täcke.<br />
Längdmått 1, m x längder / täcke = , m / täcke<br />
10, m att väva.<br />
Kostnad 20.000 kr<br />
4. Grova putevar till tre sängar enligt foto nr 433.<br />
Grovt lingarn, fyrskaftad kypert, blått <strong>och</strong> oblekt i varp<br />
<strong>och</strong> oblekt som inslag. Vävbredd 0 cm<br />
Längdmått 1,9 m, till ett putevar behövs m.<br />
1 meter att väva.<br />
Kostnad 15.000 kr<br />
5. Fina putevar med broderi till två sängar.<br />
Förlaga Varbergs museum inv.nr . Vitt tuskaftsvävt<br />
hellinne med rött broderi i korsstygn på gaveln.<br />
Vävbredd cm.<br />
Längdmått 1, m, till ett putevar behövs , m.<br />
meter att väva.<br />
Kostnad 13.000 kr<br />
6. Brudtäcke, <strong>för</strong>laga Varbergs museum<br />
inv nr 37.729<br />
Täcket är tillverkat i lappteknik <strong>och</strong> vaddstickat <strong>för</strong> att<br />
hålla fyllningen på plats. Översida sammanfogad av<br />
stora tygstycken i röd yllekypert <strong>och</strong> grön tuskaftsvävd<br />
vadmal. Undersidan rutigt tuskaftslinne i vitt <strong>och</strong> blått.<br />
Mått: 00 x 1 0 cm<br />
Kostnad 12 000 kr<br />
7. Hängkläden två uppsättningar,<br />
<strong>för</strong>laga Varbergs museum inv nr .1 a-c<br />
Handvävda vita hellinne med broderier 0 cm breda <strong>och</strong><br />
10 m långa med knuten frans. Handvävda vita hellinne<br />
släta 0 cm breda <strong>och</strong> 10 meter långa.<br />
0 meter att väva + broderier på ca 10 meter + knuten<br />
frans.<br />
Kostnad 25 000 kr<br />
8. Vävda lister att dekorera hyllkanter med.<br />
60 cm breda <strong>och</strong> 10 cm långa med flätade fransar, 5 st.<br />
Kostnad 4 000 kr<br />
9. Bordtäcke i Opphämta,<br />
<strong>för</strong>laga Varbergs museum inv nr .119.<br />
Varp av oblekt lingarn, mönster i ullgarn i grönt, rött<br />
<strong>och</strong> ockra. Vävbredd ca 0 cm, vävs i två längder <strong>och</strong><br />
sys ihop på mitten. Mått ca 1 0 x 00 cm. meter att<br />
väva. Kostnad 9 000 kr
10. Bänkdynor avvakta svar från Anneli.<br />
Bårlinor 4 st 25 x 300 cm.<br />
Handvävda vita i hellinne. 1 meter att väva.<br />
Kostnad 13 000 kr<br />
11. Svepning av docka + tillverkning av docka.<br />
Kostnad 10 000 kr<br />
12. Textilier till lindebarnet.<br />
Köpa in hellinnetyg, tillklippning <strong>och</strong> fållning av de<br />
olika tygstyckena. Handväva en filt i entrådigt ullgarn.<br />
Kostnad 5000 kr<br />
13. Textilier till kistorna.<br />
Finkläder: bindmössa med stycke (köpa på loppis eller<br />
låta nytillverka)<br />
-vit långsärk i hellinne Kostnad 800 kr<br />
- livstycke i fint tyg 1 300 kr<br />
- fin<strong>för</strong>kläde 850 kr<br />
- kjol 2 200 kr<br />
- silkesjal (köps in) 2 000 kr<br />
- strumpor 250 kr<br />
- strumpeband (broderat?) ?<br />
- smycken, nålbrev, kam, band ?<br />
- tygrulle med handvävt hellinnetyg m 2 400 kr<br />
FÖREMÅL-REKVISITA<br />
Priset <strong>för</strong> <strong>för</strong>emålen är uppskattat beroende på hur<br />
mycket som går att köpa begagnat.<br />
Pris/Kommun 80 000 kr<br />
ÖVRIGT<br />
Iordningställa nattstugan samt likbänk.<br />
Pris/Länsstyrelsen 20 000 kr<br />
4.4 Göttas gård<br />
TEXTIL<br />
Pris<strong>för</strong>slag på inredningstextilier.<br />
Totalt/Kommun ca 27 500 kr<br />
Punkt 1-3 ingår i pris<strong>för</strong>slaget:<br />
1. Gardiner<br />
– halvgardiner, handvävda i vitt bomullsgarn. fönster.<br />
Vävbredd: 0- 0 cm.<br />
Längdmått: 1, m/gardinlängd x längder = 1 m<br />
Kostnad 12 000 kr<br />
2. Friarekammaren <strong>och</strong> sommarköket.<br />
Måttanpassade silduksgardiner fönster.<br />
Inköp av tyg <strong>och</strong> sömnad.<br />
Kostnad 500 kr<br />
3. Trasmattor 5 st<br />
Vävbredd. 0 cm<br />
Längdmått: meter/matta = 1 m<br />
Kostnad 15 000 kr<br />
FÖREMÅL, REKVISITA MM<br />
Priset <strong>för</strong> <strong>för</strong>emålen är uppskattat beroende på hur<br />
mycket som går att köpa begagnat.<br />
Pris/Kommun 100 000 kr<br />
FAST INREDNING<br />
Manhus: Ny golv <strong>och</strong> fönsterfoder<br />
Pris/Länsstyrelsen 75 000 kr<br />
Omtapetsering<br />
Pris/Länsstyrelsen 30 000 kr<br />
Ladugård: Inredning<br />
Ingår i vårdplan/Länsstyrelsen
Dokumentation av bebyggelsen<br />
Nordiska Museet 19 0
4.2 Bengts gård<br />
Ladugård<br />
Bilaga .
4.3 Derras gård<br />
Ladugård
4.4 Jönsas gård<br />
Ladugård<br />
9
0<br />
4.5 Göttas gård<br />
Ladugård<br />
Stall
Skötselråd, litteratur <strong>och</strong> källor<br />
SKÖTSELRÅD:<br />
Elisabeth Lax, Marie Herkestam <strong>och</strong> Wivi-ann Reit, Kungsbacka kommun<br />
Mats Folkesson, Jeanette Hansson <strong>och</strong> Kill Persson, Länsstyrelsen<br />
Lars Strandberg <strong>och</strong> Thomas Carlsson, Västkuststiftelsen<br />
Pablo Wiking-Faria, Länsmuseet Varberg<br />
Birgitta Tingdal, Stiftelsen Äskhults gamla by<br />
LITTERATUR OCH KÄLLOR:<br />
Jacobsson, Bengt, Svensk folkkonst, del. . Lund 19 .<br />
Larsson, Stig R/Stiftelsen Äskhults gamla by, Äskhult – 1 00-talsbyn i Halland <strong>och</strong> dess sista<br />
invånare. Göteborg 199 .<br />
Nylén, Anna- Maja, Hemslöjd, Lund 19 .<br />
Sandenor, Örjan/Länsmuseet i Gävleborgslän, Allmogemålarnas material <strong>och</strong> redskap,<br />
Svensson, B <strong>och</strong> Waldén, L red. Den feminina textilen – Makt <strong>och</strong> mönster. Stockholm 00 .<br />
Wiking-Faria, Pablo, Bondeliv - Lantbruket i Halland 1 0- 1990, Varberg 199 .<br />
Länsmuseet Varberg, årsböcker 19 1, 19 <strong>och</strong> 199 .<br />
RAPPORTER:<br />
Äskhults gamla by - Ekeland, Höglind, mfl- 1993<br />
Äskhults gamla by – Gårdsmiljöer, mullbänkar, kålgårdar <strong>och</strong> trädgårdar, Maria Nyman-Nilsson,<br />
Länsstyrelsen i Hallands län 199 .<br />
Dokumentation av bebyggelsen i Äskhults gamla by, Nordiska Museet 19 0.<br />
ARKIV:<br />
Folkminnesarkivet Göteborg (om seder <strong>och</strong> bruk i Förlanda m.fl. socknar)<br />
Landsarkivet Lund (utdrag ur kyrkböcker samt hus<strong>för</strong>hörslängder)<br />
KARTMATERIAL:<br />
Länsstyrelsen<br />
TEXTILIER:<br />
Länsmuseet i Varberg<br />
Borås Textilmuseum<br />
Nordhallands hembygdsmuseum, Kungsbacka<br />
INTERVJUER:<br />
Annelie Palmsköld, Länsmuseet Halmstad, 00<br />
Irene Karlsson, hembygdsforskare, Åsa, 00<br />
ÖVRIGT:<br />
Video Äskhult by – Scenic Television 00<br />
Vision Äskhult 00 - 010<br />
Äskhults by hemsida<br />
Kontaktnät<br />
Förlanda hembygdsgille<br />
Kungsbacka hemslöjdsgille<br />
FRI, Friluftsmuseernas intresseorganisation<br />
Studie<strong>för</strong>bundet Vuxenskolan<br />
Göteborgs Universitet (Etnologiska Inst., Botaniska Inst.)<br />
Textilkammaren i Mölndal<br />
Ideell teatergrupp (Tre Avsked) m.fl.<br />
Bilaga .<br />
1
Skötselrådet 2007<br />
Text: Etnolog Inger Widhja, Västergötlands Museum <strong>och</strong> Intendent Britta Nyström, Kungsbacka kommun.<br />
Layout: Carina Fredriksson, Kungsbacka kommuns Turistbyrå.<br />
Foto: Anna Rehnberg, Eva Svensson, Arne Eklund, Inger Widhja, Mats Folkesson, Britta Nyström, Kristin Möller, Ina Langsberg, Kungsbacka Turistbyrå.