Vi Nattvandrare 3:2012 - RLS-Förbundet

Vi Nattvandrare
En medlemstidning från RLS-Förbundet
LÄKEMEDEL:
-Vad händer i kroppen?
-Läkemedelsformer
-Läkemedel som förstärker RLS
-RLS och smärta
Viktigt arbete!
Förbundet deltar i arbetet att
utveckla kvalitetsstandard för
hemtjänst och äldreboende.
3
2012
Sid 1

INNEHÅLL Sida
Mediciner som kan förstärka RLS 4
Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare? 5
Bedtime Stories 5
Ett läkemedels resa genom kroppen 6
Vill du informera om sjukdomen RLS? 9
Läkemedelsformer 10
Ny upptäckt gynnar parkinsonsjuka 13
Kallelser till möten 13
RLS och smärta 14
Standard för kvalitet inom vården 17
Knep & Knåp 18
Knep & Knåp, förra numret 19
Kåseri 20
TRYCKSAKER SOM GES UT AV RLS-
FÖRBUNDET, INKLUDERANDE DENNA
TIDSKRIFT, ÄR AVSEDDA ENDAST FÖR IN-
FORMATION OCH ERSÄTTER EJ HJÄLP
FRÅN EN KOMPETENT LÄKARE
Adress till RLS-Förbundet
RLS-Förbundet
Rättarevägen 14
771 90 LUDVIKA
E-post: info@rlsforbundet.se
Tel: 0240-281 25
Hemsidan:
www.rlsforbundet.se
Sid 2
Aktuell kod
till medlemssidan på
www.rlsforbundet.se:
sos2012
RLS-FÖRBUNDET
Styrelse
Ordförande
Sören Hallberg. Tfn: 0240-281 25
Rättarevägen 14, 771 90 LUDVIKA
E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se
Vice ordförande
Lars Erik Svensson. Tfn: 0302-341 73
E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se
Sekreterare
Birgitta Andersson. Tfn: 0910-78 22 66
E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se
Kassör och ansvarig för medlemsfrågor
Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57
Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY
E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se
Styrelsesuppleant
Birgitta Westin, Stockholm
E-post: birgitta.westin@rlsforbundet.se
Kontaktpersoner
Syd och Sydost
Sten Sevborn Tfn: 0411-52 14 57
E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se
Väst
Lars Erik Svensson Tfn: 0302-341 73
E-post: larserik.svensson@rlsforbundet.se
Mitt
Sören Hallberg, Tfn: 0240-281 25
E-post: soren.hallberg@rlsforbundet.se
Norr
Birgitta Andersson Tfn: 0910-78 22 66
E-post: birgitta.andersson@rlsforbundet.se
Behöver du råd om behandling?
Ring någon av kontaktpersonerna!

När jag skriver detta har vi äntligen fått lite sol
efter allt regn. En grå maj gick över i en regnig
juni, som sedan gick över till en juli med ösregn.
Ett par mil från byn där jag bor spolades ett par
hus bort, och här i byn diskuterades på allvar om
vi skulle gå ihop och bygga en ark.
Så, vilken sommar! Säger folk, och menar ”vilken
förfärlig sommar!”
Men idag lyser solen, himlen är klarblå, och det
är en behaglig sommarvärme. Djuren i hagarna
har gott om bete. I Byalaget lånar vi om sommaren
in 150-200 djur, hälften får och hälften nötkreatur.
Nötkreaturen består till en stor del av
Highland Kettel, lurviga djur med stora, respektingivande
horn. Att den rasen är mycket snäll
vet inte tjuvarna som stjäl batterier och diesel
från traktorerna, som får stå i fred på nätterna då
de parkeras i hagen. De inlånade djuren håller
vårt vackra landskap öppet.
Vi Nattvandrare är medlemstidning för RLS-
Förbundet.
Vi Nattvandrare ges ut med 4 nr/år i ca 1 800 ex.
ISSN 1652-9235.
Ansvarig utgivare: Sören Hallberg.
Redaktionens adress:
Vi Nattvandrare
Rättarevägen 14
771 90 Ludvika.
Tel 0240-281 25
E-post: rls@rlsforbundet.se
ORDFÖRANDE HAR ORDET
VILKEN SOMMAR!
Många reser på sin sommarsemester och kommer
hem med souvenirer. Jag vill inte undanhålla
er nedanstående betraktelse av Nicke Sjödin. Den
är ursprungligen skriven på en dialekt som jag
inte kan återge, den kommer här i svensk översättning:
EFTER SEMESTERN
Det har blivit väldigt modernt med souvenirer nu
för tiden. Allt som påminner om att kärringen har
lurat iväg en dit man aldrig ville fara. Man ryms ju
snart inte i stugan själv. Jag vet inte hur många
askfat vi har som det är snäckor på. Ovanpå väggklockan
står Åreskutan, och på toaletten spelar
pappersrullen Bayersk polska då man river åt sig
papperet. I farstun står en stövelknekt som föreställer
domkyrkan i Köln, och jag har ett par kalsonger
som det står Galdhöpiggen på. Vi har en
tillbringare som är alldeles lik slussen i Trollhättan,
och på handdukarna står ”Tillhör Landstinget”.
Medlemsfrågor, kassör:
Sten Sevborn. Tfn: 0411-52 14 57
Östra Hoby 89:3, 276 36 BORRBY
E-post: sten.sevborn@rlsforbundet.se
Postgiro: 127 09 27-5
Bankgiro: 5792-6115
Org. nr. 802409-0154
Redaktionen ansvarar endast för beställt material
och förbehåller sig rätten att redigera inskickat
material.
Sid 3

T änk dig följande scenario:
En person har RLS, men vet inte att sjukdomen finns. Personen lider av långvarig sömnbrist och har
som följd av det också blivit deprimerad. Personen söker läkare. Nu kan följande hända:
Alternativ 1. Läkaren känner heller inte till sjukdomen. Läkaren ordinerar sömnmedicin plus antidepressiv
medicin.
Alternativ 2. Läkaren känner till sjukdomen och ordinerar dopaminpåverkande medicin, men också
sömnmedicin plus antidepressiv medicin.
I båda fallen blir inte personen hjälpt av medicineringen. Varför?
Jo, de vanligaste antidepressiva medicinerna idag är av typen selektiva serotoninåterupptagshämmare
(SSRI) som innehåller medel som förvärrar sjukdomen. Likartat gäller för psykofarmaka som används
som sömnmedel . I båda fallen gör läkaren patienten en riktig björntjänst!
Kunskap om RLS och vad som påverkar sjukdomen är mycket viktigt för rätt behandling, men tyvärr är
kunskapen inom vården dålig. Det gäller att vi som är drabbade är pålästa och har kunskap.
Här är en lista på några av de mediciner som kan förstärka RLS:
(medicinnamn och ämne som blockerar dopaminreceptorer)
Antidepressiva läkemedel :
Saroten (amitriptylin)
Surmontil (trimipramin)
Tryptizol
Alla av typen SSRI (selektiva serotoninåterupptagshämmare)
H2-Blockare (Mot förhöjd magsyrabildning tex.)
Tagamet (cimetidin)
Antihistaminer
Medel mot t.ex. allergier
Litium
Används vid vissa psykiska sjukdomar
Mediciner mot illamående
(dock icke Domperidon)
Neuroleptika
psykofarmaka som används som sömnmedel
Östrogen
Är det så att du nyttjar någon av dessa mediciner bör du tala med din läkare om alternativ. Sten
Sevborn är också kunnig på området och kan ge råd.
Sören Hallberg
Sid 4
Mediciner som kan fo rsta rka RLS
(blockerar dopaminreceptorer)

Vill du hjälpa till med Vi Nattvandrare?
Arbetet att göra denna tidning ligger till stor del på mig och kommer utöver mina uppgifter som ordförande.
Ovanpå detta är jag nu medlem i den tekniska kommitté som arbetar med standardisering av
äldreboende och hemtjänst i Sverige. Dessutom är jag också ordförande i ett av Sveriges mest aktiva
byalag. Allt detta är roligt, men det börjar bli lite mycket.
Hjälp med att redigera material och sätta samman tidningen mottages tacksamt. Är du kunnig på området
så kontakta mig. Adresser och telefon finns på sidan två.
Vi hörs!
Sören Hallberg
Bedtime Stories
”Bedtime Stories” är en avdelning i vår amerikanska systertidning Nightwalker. Medlemmar
skriver om olika sätt att somna när man är drabbad av Willis-Ekboms sjukdom (RLS).
Här är några exempel vad de skriver om.
M in fru har haft RLS i flera år. Många nätter
var det omöjligt för oss att sova i samma säng.
För ungefär sex månader sen nämnde hon något
när hon hade en svår attack. Hon sa, "Jag känner
elektricitet." Detta fick mig att tänka på det faktum
att vi är elektriska varelser.
Jag köpte lite tråd och en fjäderklämma som kan
fästas till en vattenledning i kök eller badrum. Jag
lödde kabeln till klämman och den andra änden
av tråden till ett koppararmband. Nu när hon har
en RLS-attack jordar jag henne. Benrörelsen stannar
nästan omedelbart och hon förblir lugn utan
rörelse så länge hon är jordad.
Jag har berättat för hennes läkare om detta. Han
verkar lätt road. Allt jag vet är att det fungerar för
henne.
Bob.
J ag är en 36-årig kvinna, och jag har lidit av
RLS i fem år. Jag vill komma med ett förslag för
andra som lever med smärtsamma, obehagliga,
sömnberövande symtom av RLS.
Jag har hittat en mycket användbar teknik:
Under natten då jag ligger i sängen och försöker
somna, och de obehagliga känningarna börjar, är
ett bra sätt att lindra detta obehag och få ett mycket
snabbare insomnande att vända sig på ena sidan
(antingen vänster eller höger) och böja knäna mot
bröstet så mycket man kan. Jag har funnit gång på
gång, att detta ger en mycket snabb och effektiv
lindring (eller fullständig eliminering) av krypningarna
i benen och gör att man kan somna
mycket snabbare. Jag har undrat varför denna
”knäna till bröstet” sovställning hjälper. Jag tycker
att det är viktigt att dela det med andra RLSdrabbade,
eftersom detta kan erbjuda dem viss
lättnad också ... och varje liten lättnad kan kraftigt
förbättra livskvaliteten.
Melanie
Sid 5

D e
flesta av oss tar nog sedan länge mediciner
då och då med olika resultat.
De flesta är nog också nöjda med att
värken försvinner, att RLS symtomen
försvinner och vi får så lite biverkningar som
möjligt. Jag och många med mig är nog också intresserade
av hur det kommer sig en viss tablett
gör nytta där, en kapsel där och en spruta där. Jag
ska försöka att beskriva hur läkemedel generellt
verkar i kroppen.
Hur ett läkemedel fungerar och verkar i den
mänskliga kroppen avgörs av en mängd olika faktorer.
Vi kan dela in dem i tre olika nivåer som
även kan ses som tre på varandra följande tidsfaser
i läkemedlets resa genom den mänskliga kroppen:
1. Farmaceutiska fasen (hur kommer läkemedlet
in i kroppen?)
2. Farmakokinetiska fasen (vad gör kroppen
med läkemedlet?)
3. Farmakodynamiska fasen (vad gör läkemedlet
med kroppen?)
1. Farmaceutiska fasen (hur kommer
läkemedlet in i kroppen?)
Den aktiva substansen i ett läkemedel måste i de
flesta beredningsformer blandas med inaktiva
substanser för att det ska kunna bli ett läkemedel
som kan tillföras och tas upp i kroppen. Beredningsformer
är de sätt som läkemedlen presenteras
på och köps i: tabletter, mixtur, kapslar etc.
Läkemedel kan finnas i någon eller några av
nedanstående former, eller som man också säger –
galeniska beredningar. Genom galeniken bestämmer
man var läkemedlet ska lösas upp, hur lång
tid läkemedlet ska verka, vilka passager i kroppen
som läkemedlet ska passera oförändrat etc.
Orala läkemedel – tas genom munnen
Fasta former: tabletter, dragéer, kapslar, pulver,
granulat
Flytande former: droppar, lösningar, inhalationssprayer,
salvor
Rektala läkemedel – tas genom ändtarmen
Fasta former: stolpiller – suppositorier
Transdermala läkemedel – sätts på huden
Fasta former: plåster
Sid 6
Ett la kemedels resa genom den ma nskliga
kroppen.
Flytande former: krämer, salvor
Injektionsläkemedel – ges via spruta
eller dropp
Lösningar
Vaginala läkemedel – ges via slidan
Vagitorier, salvor, krämer
Nasala läkemedel – tas genom näsan
Nässprayer, salvor, krämer
2. Farmakokinetiska fasen (vad gör
kroppen med läkemedlet och hur ändras
koncentrationen över tiden?)
När väl läkemedlet kommit in i kroppen (oftast
via tunntarmen in i blodbanan) så börjar kroppen
bryta ner – metabolisera – läkemedlet. Metabolismen
kan ske genom flera kroppsegna biokemiska
mekanismer. Denna metabolism sker oftast
i levern, men organ som njurar, lungor, hud och
andra vävnader kan vara involverade.
Både det oförändrade läkemedlet och metaboliterna
– nedbrytningsprodukterna - kan vara verksamma
i kroppen och ge önskade såväl som oönskade
effekter på kroppen. För att klargöra och bestämma
metabolismen måste prövningar på djur
och senare människor genomföras och visas i detalj.
Varje metabolit och dess positiva och negativa
effekter i olika sammanhang måste dokumenteras
för att visa vilka organ i kroppen som påverkas
och hur de påverkas.
I läkemedlets aktivitet i kroppen kan det uppstå
stora skillnader beroende på att kroppen handskas
på olika sätt med läkemedlen. Om t.ex. en kropp
metaboliserar ett läkemedel starkt, verkar läkemedlet
hos den patienten inte alls eller bara en
kort tid. I motsats till detta fall kan en annan patient,
där läkemedlet metaboliseras mer långsamt,
ha mer effekt och få den förväntade effekten. Generellt
kan man säga att man inom vissa gränser
alltid måste testa fram rätt läkemedel och rätt dos.
Ett läkemedel som till största delen metaboliseras
via levern kan med tiden leda till livshotande till-

stånd hos en patient med leverinsufficiens - nedsatt
leverfunktion. Läkemedlet, både den aktiva
substansen och nerbrytningsprodukterna, kan beroende
på att nedbrytningen i levern fungerar dåligt,
kumuleras och nå toxiskt – giftigt - höga nivåer
i blodet eller i organet. För att patienten ska
bli bra måste dosen då reduceras eller doseringstillfällena
bli färre, eller ha längre mellanrum. På
samma sätt måste man agera om patienter har
njurinsufficiens – njursvikt. Vid dålig njurfunktion
kumuleras läkemedlet i kroppen till livshotande
situationer. För att patienten ska bli bra
måste även här dosen reduceras eller doseringstillfällena
bli färre eller ha längre mellanrum.
Vissa läkemedel verkar direkt på det ställe de har
applicerats, där man har satt eller lagt det. En del
ska till ett eller flera organ, lokalt, medan andra
ska verka i hela kroppen, systemiskt. För att säkerställa
att läkemedlet kommer dit det ska måste
läkemedlet konstrueras så att resorptionen – upptaget
av läkemedlet – sker på rätt ställe. En del
läkemedel ska resorberas under tungan medan
andra ska resorberas i tunntarmen eller inne i
hjärnan. För att säkerställa att så sker får de fasta
formerna ett yttre skikt som t.ex. tål att passera
magsäcken om det ska resorberas i tunntarmen.
Detta förfaringssätt kallas för galenisk formule-
ring.
Vill man ha en sänkning av blodtrycket måste läkemedlet
komma till blodkärlen, hjärtat, njurarna
och hjärnan. Ett läkemedel mot högt blodtryck tas
vanligen i form av tabletter eller dragéer. De resorberas
i tunntarmen och kommer senare in i
blodomloppet. Tunntarmens möjlighet att ta upp
läkemedlet är helt avgörande för om läkemedlet
resorberas tillräckligt bra och kommer till målorganet
eller inte.
På samma sätt förhåller det sig med stolpiller
(ändtarmen), salvor, krämer eller plåster (huden),
tabletter, dragéer och droppar (tunntarmen), inhalationsmedel
(lungor, bronker). En injektionslösning
kan ges på flera olika sätt, direkt in i blodet
via en ven (intravenöst) eller en åder
(intrarteriellt), i en muskel (intramuskulärt), i underhuden
(subkutant), i en led (intraartikulärt), i
ryggmärgen (intratekalt), i hjärtat (intrakardiellt).
Vid dessa förfaringssätt försvinner upptaget av
läkemedlet i blodet via mage-tarm-kanalen och
finns istället och direkt och till nästan 100 % i
målorganet som kan vara en led eller hjärtat.
Redan i detta första stadium – intaget av ett läkemedel
– finns det många faktorer som kan påverka
resultatet och den senare effekten med stora
skillnader mellan olika patienter men även för
samma patient vid olika tillfällen.
Ålder, kön, vikt, bostadsort, rastillhörighet, andra
nuvarande sjukdomar, tidigare sjukdomar, operationer,
torr eller fuktig hud vid användning av
plåster eller salvor, tarmsjukdomar etc.
Situationer under intaget av läkemedel. Kroppens
aktivitetsnivå, stress, upprördhet, födointag tidigare
eller tillsammans med läkemedlet, intag av
flera olika läkemedel samtidigt kan förändra upptaget
av vissa medel. Alkohol och nikotin har påverkan
på upptag och effekt.
Med ovanstående i åtanke är det lätt att förstå att
effekten av ett och samma läkemedel kan variera
mellan olika individer, men även hos en och
samma individ. Resultatet kan variera från väntat
resultat till inget resultat alls eller tillkraftig
överdosering med svåra biverkningar som följd.
Födoämnen, andra läkemedel, alkohol och nikotin
är några exempel på ämnen som kraftigt kan förändra
resorptionen – upptaget – av läkemedlet.
Denna effekt kallas interaktion. Exempel på interaktioner
mellan läkemedel och näringsmedel kan
Sid 7

vara grapefruktjuice och mjölk tillsammans med
vissa antibiotika och en mängd andra läkemedel.
Beroende på inaktivering av pankreatinpreparat
medelst magsyra måste dessa förses med ett magsyrarestistent
hölje. Detta sker oftast genom pellets
– små kulor. Genom den starka bindningen
(adsorptionen) av vissa läkemedel till koltabletter
måste det gå en viss tid mellan de olika intagen.
3. Farmakodynamiska fasen (vad gör
läkemedlet med kroppen nu och i
framtiden?)
När vi kommit till detta stadium så börjar det
hända saker. Läkemedlet ska ju göra någonting,
därför tar man det ju. Läkemedlet ska ju binda sig
till vissa receptorer på målorganet. Vad läkemedlet
ska göra på ett specifikt målorgan eller generellt
har undersökts genom otaliga cellstudier och
genom studier på djur och människor – s.k. kliniska
prövningar. De strukturer i kroppen som ska
påverkas är oftast cellreceptorer eller enzymer/
enzymsystem. Läkemedlen ska förstärka eller
hämma dessa system och därigenom sätta stopp
för sjukförloppet och normalisera kroppsfunktionerna.
Alla de läkemedel som idag används för att
bota eller lindra någon sjukdom verkar genom att
de påverkar ett hundratal målstrukturer i människokroppen.
I många fall kan man emellertid inte
direkt påverka det målorgan eller cellstruktur som
är ansvarigt för sjukdomsförloppet.
Hur kommer det sig att ett läkemedel
fungerar bra på vissa patienter men
inte på andra?
Varje organism är i princip unik även om alla
människor i stort sett är identiska. Där spelar
många olika faktorer en roll; kön, ålder, storlek,
fettandelen i kroppen, tidigare och nuvarande
sjukdomar, även operationer och inte minst ärftligheten.
Det finns läkemedel som verkar olika hos unga
och gamla, hos kvinnor och män. Därför finns det
sedan länge krav på att läkemedel ska prövas på
såväl kvinnor som män och visa effektivitet och
låg biverkningsnivå innan godkännande. De flesta
tester har gjorts och görs fortfarande på män av
det skäl att man är rädd för att skada kvinnor i
fertil ålder och små barn. Även åldringar är dåligt
undersökta.
Problemet med läkemedel till gravida är ännu inte
fullständigt klart. Vissa läkemedel kan påverka
Sid 8
såväl mamman som barnet. Även barn är ett problem
beroende på att ålder och vikt kan vara problematiskt
med tanke på vatten respektive fetthalten
i individen. Även volymen och kroppsytan
kan vara avgörande för doseringen av läkemedlet.
Ibland räcker det med en dosanpassning för att få
optimal effekt och ett minimum av biverkningar.
När man testar läkemedelsdoser på asiater visar
det sig oftast att de behöver lägre doser än européer
och amerikaner med europeisk härkomst.
Tidigare sjukdomar eller nuvarande andra sjukdomar
kan göra att läkemedlets effekt förändras.
Speciellt gäller detta sjukdomar som har med
metabolisringen att göra. Tillstånd efter operationer
där delar av magen eller tarmen tagits bort
innebär en direkt förändring i hur läkemedlet tas
upp efter operationen och därmed också effekten
av läkemedlet.
Sammanfattning
Läkemedel är en mycket speciell produkt vars
användning och bruk för att lindra, bota och förebygga
sjukdomar hos mänskligheten kan följas
långt tillbaks i tiden. Läkemedel med ursprung

från örter har använts även under antiken. Det är
först på 1800-talet som läkemedel med naturvetenskaplig
bakgrund kommit fram. Användningen
av moderna läkemedel från början på 1900-talet
har varit en enorm framgångshistoria. Tyvärr är
idag ofta förväntningarna på ett nytt läkemedel
överdrivna eftersom många tror att nya läkemedel
kan bota allt. Många grundläggande faktorer spelar
roll för positiv eller negativ effekt för den speciella
patienten.
Läkemedel tillhandahålls i ett stort antal beredningsformer.
Runt 80 % är fasta former som intas
genom munnen och tas upp via mage-tarmkanalen.
Olikheter i upptagsförmågan i kroppen
beroende på olikheter mellan individerna eller
olikheter mellan läkemedlen leder till olikheter i
effektiviteten hos läkemedlen hos olika individer.
För att få maximal effekt kan det ibland vara nödvändigt
att ge läkemedlet på ett annat sätt t.ex. via
sprutor direkt in i blodbanan eller i ett visst organ
eller som stolpiller för upptag via ändtarmen.
På läkemedlets väg genom kroppen kan många
saker påverka hur kroppen agerar med läkemedlet
(upptag, fördelning, metabolisring och utsöndring).
Dessa effekter är olika från individ till individ.
Därigenom blir även de förväntade effekterna
av läkemedlen olika.
Skillnader mellan originalläkemedel
och generiska läkemedel – kopior.
De forskande läkemedelsföretagen lägger ner ett
enormt arbete på att alla ingredienser i läkemedlet
är avstämda för varandra och tillåter läkemedlet
att fungera optimalt. Små ändringar i sammansättningen
kan medföra att läkemedlet tas upp snabbbare
eller långsammare.
De företag som tillverkar och marknadsför kopior
behöver inte göra några studier. De får sina kopior
registrerade på forskande företags oerhört
kostsamma arbete. Den aktiva substansen i de billiga
kopiorna får variera med +/- 20 % av originalet.
Dessutom kan det vara stora skillnader mellan
andra tillsatser – hjälpämnen - i läkemedlet. Om
ett ämne i originalet byts mot ett billigare i kopiorna
kan det få stora konsekvenser. Om tabletten i
kopian är mjukare pressad än originalet blir kopian
svårare att dela och löses kanske upp snabbbare.
Om kopiorna inte fungerar måste patienten tala
om detta för läkaren som då kan sätta ett kryss i
en ruta överst till höger på blanketten. Då får apoteket
inte expediera något annat än originalet.
Sten Sevborn
Vill du informera om sjukdomen RLS?
U nder året kommer vi att utbilda fler föredragshållare/informatörer som med stöd
av bildvisning kan tala om RLS, kanske 4-6 ggr/år.
Första utbildningstillfället var i Örebro i mars. Vi planerar ett nytt under hösten. Förbundet
står givetvis för alla kostnader.
Är du intresserad så kontakta mig. På sidan 2 finns epost och telefon.
Sören Hallberg
Sid 9

Sid 10
Läkemedelsformer.
B
eroende på var och hur ett läkemedel
ska fungera i den mänskliga kroppen
så måste läkemedlet skräddarsys för att
ge optimal effekt och minimalt med
biverkningar. Ett sätt att göra detta på är den form
eller de former som läkemedlen finns i.
Nedan kommer vi att gå igenom de olika formerna
och deras under grupper och vad de är bra för.
Ett läkemedel består nästan alltid av en aktiv substans
och en eller flera inaktiva substanser. I vissa
läkemedel finns det flera aktiva substanser. Det är
den aktiva substanser som även kallas verum som
gör att läkemedlet har en eller flera effekter i
kroppen. De inaktiva substanserna, som egentligen
inte ska ha någon effekt i kroppen, finns för att
det ska bli ett användbart läkemedel, t.ex. en tablett.
De sätt som läkemedlen tillhandahålls på
kallas beredningsformer. De inaktiva substanserna
varierar beroende på beredningsform. En del
används för att det ska bli en tablett och andra för
ett stolpiller.
Man kan dela in läkemedlen i grupper efter det
sätt som patienter tar dem på:
Orala läkemedel – tas genom munnen
Rektala läkemedel – tas genom ändtarmen
Transdermala läkemedel – sätts på huden
Injektionsläkemedel – ges via spruta eller
dropp
Vaginala läkemedel – ges via slidan
Nasala läkemedel – tas genom näsan
Orala läkemedel kan delas in i följande
former:
Fasta orala består av nedan listade typer:
1. Tabletter
tabletter (vanligaste formen) ofta försedda
med skåra för att dela tabletten
brustabletter (ska lösas upp i vatten innan
de tas som dryck. Ger snabb effekt)
depottabletter (tabletter med långtidsverkan
i 24 timmar eller mer. Ger en jämnare effekt)
enterotabletter (har ett täckande hölje för att
tabletten inte ska lösas upp i magen utan
först i tunntarmen. Ska sväljas hela)
sublinguala resoribletter (tabletter att lägga
under tungan där de snabbt löses upp av
saliven och tas upp av blodet i munnen. Saliven
ska inte sväljas)
solubletter (ska lösas upp i lite vatten och
användas utvändigt eller i munnen)
sugtabletter (ska smälta i munnen. Har oftast
effekt i mun och svalg)
tuggtabletter (en del ska tuggas och spottas
ut medan andra ska tuggas och sedan sväljas)
solubletter (tabletter som löses i lite vatten.
För utvärtes bruk eller i munhålan),
dragéer (tabletter som är överdragna med
ett skyddande hölje)
2. Kapslar (har ett hölje som är hårt – hårdkapslar,
eller mjukt – mjukkapslar. Höljet är oftast
av gelatin. Kapslarna kan ha ett fast eller flytande
läkemedel och sväljs hela med minst ett
halvt glas vatten. Det finns även depotkapslar
och enterokapslar enligt ovan)
3. Medicinskt tuggummi (ska tuggas och spottas
ut. Ska inte sväljas!)
Flytande orala läkemedel som tas genom
munnen delas in i:
1. orala lösningar. Delas vidare in i
suspensioner (innehåller läkemedlet i
finfördelad form i vätska)
emulsioner (innehåller läkemedlet i
finfördelad form i olja och/eller vatten)
2. droppar (läkemedelsform i vätska, oftast
med en droppmekanism)
3. pulver (orala läkemedel i små korn som ska
lösas i vatten.) Viktigt att dricka mycket
vatten vid denna form)
4. granulat (orala läkemedel i större och jämnstora
korn som kan strös över mat eller lösas
upp i rikligt med vatten)
5. depotgranulat
6. enterogranulat (som för tabletter)
7. gurgelvatten
8. munsalvor
9. orala droppar

Rektala läkemedel; att ta genom ändtarmen
rektalvätska
rektalsalva
stolpiller (kallas även suppositorier och ska
stickas in med den trubbiga ändan först)
Transdermala läkemedel; som ges genom
huden
Depåplåster, geler
Läkemedel för utvändigt bruk
Kutan lösning (flytande att sättas på huden)
Puder
krämer (lösa och innehåller alltid vatten)
pastor (är oftast hårda)
salvor (är huvudsakligen feta)
Injektions läkemedel; som sprutas in
injektion, infusion
Vaginala läkemedel; som ges via slidan
vagitorier, salvor, vaginalkrämer
Näsa, ögon och öron läkemedel
inhalationssprayer, nasalpulver, näsdroppar,
salvor, krämer
ögondroppar, ögonsalvor, ögonsköljvätskor
örondroppar, öronsalvor
Läkemedel som ges till lungorna
inhalationspulver
inhalationsvätskor
inhalationssprayer
Dessutom finns det många specialformuleringar.
Vissa läkemedel verkar direkt på det ställe de har
applicerats, t.ex. en salva på huden. En del ska till
ett eller flera organ medan andra ska verka i hela
kroppen. För att säkerställa att läkemedlet kommer
dit det ska, måste läkemedlet konstrueras så
att resorptionen – upptaget – av läkemedlet i
kroppen sker på rätt ställe. En del läkemedel ska
resorberas under tungan medan andra ska resorberas
i tunntarmen eller inne i hjärnan. För att säkerställa
att så sker får de fasta formerna ett yttre
skikt som t.ex. tål att passera magsäcken om det
ska resorberas i tunntarmen. Detta förfaringssätt
kallas för galenisk formulering.
Vill man ha en sänkning av blodtrycket måste läkemedlet
komma till blodkärlen, hjärtat, njurarna
och hjärnan. Ett läkemedel mot högt blodtryck tas
vanligen i form av tabletter eller dragéer. De resorberas
i tunntarmen och kommer senare in i
blodomloppet. Tunntarmens möjlighet att ta upp
läkemedlet är helt avgörande för om läkemedlet
resorberas tillräckligt och kommer till målorganet
eller inte.
På samma sätt förhåller det sig med stolpiller
(ändtarmen), salvor, krämer eller plåster (huden),
tabletter, dragéer och droppar (tunntarmen), inhalationsmedel
(lungor, bronker). En injektionslösning
kan ges på flera olika sätt, direkt in i blodet
via en ven (intravenöst) eller en åder
(intrarteriellt). I en muskel (intramuskulärt), i underhuden
(subkutant), i en led (intraartikulärt).
Vid detta förfaringssätt försvinner upptaget av
läkemedlet i blodet via mage-tarm-kanalen och
finns istället och direkt och till nästan 100 % i
målorganet som i detta fall är en led.
Redan i detta första stadium – intaget av ett läkemedel
– finns det många faktorer som kan påverka
resultatet och den senare effekten med stora
skillnader mellan olika patienter men även för
samma patient vid olika tillfällen.
Ålder, kön, fysisk - och psykisk kondition, andra
- nuvarande sjukdomar, tidigare sjukdomar, operationer,
torr eller fuktig hud vid användning av
plåster eller salvor, tarmsjukdomar etc.
Situationer under intaget av läkemedel. Kroppens
aktivitetsnivå, stress, upprördhet, födointag tidigare
eller tillsammans med läkemedlet, intag av
flera olika läkemedel samtidigt kan förändra upptaget
av vissa medel. Alkohol och nikotin har påverkan
på upptag och effekt.
Med ovanstående i åtanke är det lätt att förstå att
effekten av ett och samma läkemedel kan variera
mellan olika individer men även hos en och
samma individ. Resultatet kan variera från väntat
resultat till inget resultat alls eller tillkraftig
överdosering med svåra biverkningar som följd.
Födoämnen, andra läkemedel, alkohol och nikotin
är några exempel på ämnen som kraftigt kan förändra
resorptionen av läkemedlet. Denna effekt
kallas interaktion. Exempel på näringsmedel som
kan ge interaktioner mellan läkemedel och näringsmedel
kan vara grapefruktjuice och mjölk
tillsammans med vissa antibiotika och en mängd
andra läkemedel. Beroende på inaktivering av
Sid 11

pankreatinpreparat medelst magsyra måste dessa
förses med ett magsyrarestistent hölje. Detta sker
oftast genom pellets – små kulor. Genom den
starka bindningen (adsorptionen) av vissa läkemedel
till koltabletter måste det gå en viss tid
mellan de olika intagen.
En annan viktig faktor i den galeniska utformningen
av ett läkemedel i tablettform är tablettens
yta och hur hårt tabletten pressas.
RLS-läkemedel i detta sammanhang
De läkemedel som är godkända för behandling av
RLS är i form av tabletter (Sifrol® och Adartrel®)
eller plåster (Neupro®). För dessa läkemedel
finns ingen direkt inskränkning när det gäller
födointag.
Används emellertid Madopark® eller Sinemet®
eller någon annat L-dopaläkemedel är det viktigt
att inte inta äggvitehaltiga och proteinhaltiga näringsämnen
60 minuter före eller efter läkemedelsintaget.
Samma sak gäller för järnhaltiga mediciner.
Dessa ämnen blockerar upptaget av Ldopa
och det blir ingen symtomlindring för RLS-
Sid 12
patienter. För alla RLS-läkemedel gäller att en
person med kraftigt nedsatt njurfunktion måste
vara försiktig och ofta ta lägre dos eftersom dessa
medel lämnar kroppen via njurarna. Om dessa
inte fungerar ökar koncentrationen av läkemedlet
i kroppen och kan ge svåra biverkningar.
Skillnader mellan originalläkemedel och generiska
läkemedel – kopior.
De forskande läkemedelsföretagen lägger ner ett
enormt arbete på att alla ingredienser i läkemedlet
är avstämda för varandra och tillåter läkemedlet
att fungera optimalt. Små ändringar i sammansättningen
eller utformningen kan medföra att läkemedlet
tas upp snabbare eller långsammare.
Att bryta en Sifrol 0,35 mg tablett i åttondelar är
inget problem för mig. Vissa generiska kopior av
Sifrol går inte ens att dela i fjärdedelar beroende
på att de har tillverkats med en billigare och
sämre galenisk utformning och därför inte nödvändigtvis
ger samma effekt som Sifrol.
Sten Sevborn
Hallå!
I förra numret fanns ett frågeformulär om medicin. Vi saknar ditt svar! Vänligen fyll i och
posta snarast. Portot är redan betalt.
Av fler än 1000 utsända har vi hittills endast fått tillbaks 100. Undersökningen är viktig
för att förbättra behandlingen av vår sjukdom.
Äppeltröst när det blir höst
Kom och smaka goda äpplen!
Åkerö jag gillar bäst.
Fyllig juice det blir av solen,
Signe Tillisch kanske näst.
Gravenstein är också goda,
vitamin kan vi förmoda.
Äppeltröst när det blir höst.
Äppelhöst förblir en tröst.
Christina i Mora
Alla kan
Vi kan alla göra något.
Vi kan alla göra nå gott.
Vi kan alla göra något.
Vi kan alla göra nå gott.
Om vi vill så kan vi.
Om vi kan så gör vi.
Vi kan alla göra något.
Vi kan alla göra nå gott.
Christina i Mora

Ny upptäckt gynnar parkinsonsjuka
S tamceller kan utveckla sig till dopaminproducerande hjärnceller — det som parkinsonsjuka har för
lite av, visar en ny metod av Lundaforskare. Stamcellerna utvecklas till en färdig hjärncell genom att två
molekyler tillsätts.
– De celler som vi tagit fram är väldigt lika de celler som finns i hjärnan, säger Malin Parmar, forskare
vid Lunds universitet, till Skånska Dagbladet.
Framgångsrika djurförsök har gjorts, men för att odla stamceller i stor skala krävs säkerhetstester, tillstånd
och försök på patienter.
DN den 25 maj 2012
Informationsmöten om RLS/WES i Dalarna
Tisdagen den 25 september informerar Sören Hallberg om RLS/WES:
Klockan 14:00 på Rättviks Församlingshem
Klockan 17:00 i NBV-lokalen i Mora
Medverkar gör också Christina Börjesson med egna dikter och sånger.
Alla välkomna, medlemmar såväl som icke medlemmar!
RLS Uppsala län
inbjuder medlemmar till mo te
onsdagen den 19 september 2012 kl. 18.00.
Lokal: Fro sunda, Kungsa ngsgatan 37 B, Uppsala
Vi tra ffas under enkla former och pratar om va ra erfarenheter av RLS
Enklare fo rta ring
Va lkomna!
Styrelsen
Sid 13

M ånga RLS patienter beskriver sina
symtom som smärtsamma! Smärta
är ett mycket komplext tema. Det gäller att ha en
klar definition av smärta för att rätt kunna diagnosticera
den. Det finns mängder av smärtmedel
beroende på många olika orsaker till smärta.
Neuropatisk smärta – nervsmärta - kan differentieras
från RLS-smärta med några diagnostiska
frågor. Neuropatisk smärta tillsammans med RLS
är vanligt förekommande.
Smärtsamma sensationer är troligen mer vanligt
hos RLS-patienter än man tidigare trott. Att behandla
dessa patienter är problematiskt. Smärtan
kan ha många orsaker:
Diagnostiserad RLS med smärta som ett av
symtomen. Neurontin® (gabapentin) eller
Lyrica® (pregabalin), två antiepileptika
(medel mot epilepsi) anses som den mest adekvata
medicineringen vid smärta av neurogen
genes – när smärtan kommer från nervsystemet
som t.ex. polyneuropati. Många patienter
blir emellertid hjälpta av dopaminagonister
(Adartrel®, Neupro®, Sifrol®).
Diagnostiserad RLS och en annan sjukdom
som orsakar smärta i benen/armarna. Behandlingarna
måste sikta på bästa möjliga resultat
för båda indikationerna var för sig. Dopaminagonister
för RLS-symtomen och opioider
eller antiepileptika beroende på orsaken
till smärtan.
Feldiagnosticerad eller odiagnostiserad RLS.
Om patienten i stället har en annan sjukdom
som ger smärta i benen så ska denna behandlas
adekvat beroende på smärtorsak.
Otypisk RLS som övergår i ett kroniskt smärtsyndrom.
Hos vissa neurologer är detta den
vanligaste formen av smärtsam RLS. Det
bästa är här att behandla med dopaminagonister
för att säkerställa RLS-behandlingen och
separat smärtbehandling. Dessa patienter svarar
oftast bra på Neurontin® (gabapentin) eller
Lyrica® (pregabalin). Oftast måste emel-
Sid 14
RLS och smärta
lertid en individuell behandling skräddarsys.
Kinin anses vara ett utmärkt muskelrelaxerande
medel och kan ibland hjälpa vid vadkramper som
ibland feldiagnosticeras som RLS. Kinin är egentligen
ett medel mot malaria. Effekten på RLS är
ytterst tveksam. Kinin används emellertid relativt
frekvent i Holland där en tillverkare av kinin
finns.
Opioider är en behandlingsmöjlighet för RLS,
speciellt den form som är terapiresistent mot dopaminagonister.
Ingen opioid är ännu godkänd för
RLS, men det pågår studier för att visa att de är
säkra och effektiva med ett minimum av biverkningar.
De opioider man tänker på här och som
finns på den svenska marknaden är:
Opioider på den svenska marknaden
Substans ATC-klass Varumärken
Kodein N02AA59 Ardinex®, Citodon® forte,
Panocod®, Treo® comp
Tramadol N02AX02 Nobligan®, Tiparol®,
Tradolan®
Oxikodon N02AA05 OxyContin®, OxyNorm®,
Targiniq®
Fentanyl N02AB03 Durogesic®, Matrifen®
Metadon N07BC02 Generiska kopior
Morfin N02AA01 Dulcontin®
Buprenorfin N02AE01 Norspan®
Det finns vissa data för att jämföra opioidernas
smärtlindrande effekt.
Det finns en lista med den maximala dagliga dosen
och den ser ut såhär: 120 mg kodein, 20 mg
oxikodon, 400 mg tramadol, 40 mg metadon.
Oral (genom munnen) eller dermal (genom huden)
dosering: Morfin 10 mg/dygn = Buprenorfin
10 µg/h.
Oral dosering: Morfin 10 mg/dygn = Oxikodon 5
mg = Hydromorfon 2 mg = Dextropropoxifen 100
mg = Tramadol 100 mg = Kodein 70 – 100 mg =
Tilidin 75 mg
Oral eller dermal dosering: Morfin 40 – 60 mg/
dygn = Fentanyl 25 µg/h = Metadon 10 – 20 mg

Opioider gör mycket mer än att bara kontrollera
smärtan. De binder till speciella receptorer i kroppen
som kallas ”mµ-receptorer”.
Vi känner inte riktigt till alla funktionerna för opioider
vid RLS. En teori är att det vid metaboliseringen
- nedbrytningen - av opioider bildas dopamin,
vilket reducerar RLS-symtomen. Vi vet
också att opioider har en stabiliserande effekt på
vissa cellmembraner i hjärnceller hos RLSpatienter
med järnbrist. Härigenom räddas dessa
celler från undergång vid svår cerebral järnbrist.
Opioiderna är narkotikaklassade och de flesta
doktorer är dåligt utbildade om dess effekter vid
RLS och smärta. Det finns emellertid ingen dokumentation
som visar att patienter med refraktär –
ej behandlingsbar - RLS skulle bli beroende av
opioider. Opioider kan användas såväl dagligen
som vid behov. Biverkningarna är oftast förstoppning,
svårighet att kissa, sömnighet – varning för
bilkörning eller maskinarbete – och kognitiva förändringar.
Om opioiden är kopplad till naloxon
(Targiniq®) sägs problemet med förstoppning
vara mindre.
Studier pågår för att visa att opioider är säkra och
effektiva vid RLS.
RLS patienter med migrän
Det finns ett flertal studier som visar en positiv
korrelation mellan migrän och RLS, men få studier
för att klargöra sambandet mellan migrän och
RLS.
En studie (Journal of Neurology Maj 2011) har
262 patienter med migrän och 162 patienter utan
huvudvärk som kontrollgrupp. Alla patienter utvärderades
för RLS genom IRLSSG
(International Restless Legs Syndrome Study
Group) kriterierna och för migrän med MIDAS
(Migraine Disability Assessment) samt några
andra diagnosskalor. I migrängruppen genomgick
210 patienter laboratorietester för att få svar på 35
parametrar.
Resultaten visar att:
13,7 % av migränpatienterna hade RLS i
jämförelse med 1,8 % av kontrollgruppen.
RLS-patienter med migrän hade svårare migrän,
svårare RLS-symtom, mer depression
och mer trötthet och sömnighet på dagen än
RLS-patienter utan migrän.
Migränpatienter med RLS hade högre nikotinkonsumtion,
mer familjär RLS och
ökade nivåer fosfor och kväveurea i blodet.
Det var ingen skillnad på järn och ferritin
värdena.
Migränpatienter med mycket familjär RLS,
mycket depression, hög dagtrötthet, hög
dagssömnighet och höga halter av fosfor i
blodet visade sig i högre grad utveckla RLS.
Nya frågor som behöver svar är: Triggar rökning
migrän och/eller RLS?
Förändrat smärtsvar/smärtkänslighet
vid RLS
Läkemedel som påverkar dopaminsystemet är effektiva
vid symtombehandling av RLS. En del
studier har visat att opioider även har en roll vid
symtombehandling av RLS. Nyligen avslutade
studier har visat att (Sleep Medicine Juni 2011):
Patienter som lider av fibromyalgi, migrän
och RLS har mer smärta än friska försökspersoner.
Patienter med obehandlad och behandlad
RLS har en lägre smärttröskel (de är mer
känsliga för smärta och upplever smärtan
starkare) än patienter som inte har RLS.
Patienter med RLS har ett förändrat eller
utförligare svar på smärta oavsett om de är
behandlade eller inte. En dålig sömn gör
situationen ännu värre.
Nya frågor är:
Varför är smärtan värre vid RLS?
Hur viktig är dålig sömn för smärtupplevelse?
RLS och IBS
RLS associeras med IBS (Irritable Bowel
Syndrome) och SIBO (Small Intestinal Bacterial
Overgrowth).
RLS hänger ihop med gastrointestinala sjukdomar
som celiaki – glutenintolerans – och Crohn’s sjukdom
– inflammation i mag-tarmkanalen.
IBS är en mage/tarmsjukdom med smärtor i buken,
väderspänningar och antingen diarré eller
förstoppning eller båda som också kallas Colon
Irritabile och är en av de vanligaste sjukdomarna i
världen. Tjocktarmen eller colon innehåller normalt
mycket bakterier men det gör inte tunntarmen.
SIBO är en sjukdom där det finns mycket bakterier
även i tunntarmen och leder till illamående,
uppsvälld mage, kräkningar och diarré. Förekomsten
av IBS var 28 % i RLS gruppen jämfört
med 4 % i kontrollgruppen. Förekomsten av
SIBO var 59 % i RLS gruppen jämfört med 28 %
Sid 15

i kontrollgruppen. IBS och SIBO är alltså vanligare
hos RLS patienter än hos resten av befolkningen.
Sleep Medicine Maj 2011
RLS och buproprion – ett antidepressivum
– ett medel mot depression
Depression är vanligt hos RLS patienter. De flesta
antidepressiva startar eller förvärrar RLS och
PLMS. Buproprion jämfördes med placebo i en
dubbelblind, randomiserad och kontrollerad studie
med 60 RLS patienter med moderat till svår RLS.
Grupp 1 (29 patienter) fick 150 mg buproprion
dagligen och grupp 2 (31 patienter) fick placebo –
sockerpiller. Studien pågick i sex veckor. I bupropriongruppen
var RLS-symtomen förbättrade efter
tre veckor jämfört med placebogruppen. Efter
sex veckor var det emellertid ingen säkerställd
skillnad mellan grupperna. RLS-symtomen hade
inte blivit värre i någon grupp.
Buproprion förvärrar inte RLS-symtomen och kan
därför vara ett bra alternativ för antidepressiv behandling
hos RLS-patienter.
Nya frågor:
Skulle högre doser av buproprion vara en
bra symtomatisk behandling vid RLS?
Hur ser långtidseffekter med buproprion ut?
Journal of the American Board of Family Medicine Juli-
Augusti 2011
Kronisk smärta på arbetsplatsen
Kronisk smärta är mycket individuell och behandlingen
måste oftast skräddarsys för att få optimal
effekt. Smärtan verkar individuell i sin typ, när
den kommer, förhållande till andra sjukdomar och
situationer. Patienter där man oftast ser både kronisk
smärta och RLS är diabetes-polyneuropati,
ryggmärgsskador, skador i perifera nerver.
Kronisk smärta kan mycket dramatiskt reducera
en patients möjlighet att arbeta och fungera socialt.
Det är viktigt att informera arbetsgivaren om
situationen så att det inte blir ännu värre problem.
Smärta i samband med RLS – en
guide för att hjälpa till att klara av sin
RLS
(Professor i neurologi William B. Ondo, Huston,
Texas, USA)
Smärta definieras brett som en obehaglig sensat-
Sid 16
ion med en negativt påverkande karaktär. Symtomen
för RLS motsvarar dessa kriterier. Majoriteten
anser att RLS-symtomen inte är smärtsamma
även om de är mycket obehagliga. Traditionella
smärtsymtom uppträder troligtvis hos 20 % av
RLS-patienterna även om 80 % rapporterar att de
har smärta. Största skillnaden här är semantik och
beror på hur smärta definieras. En del smärtskalor
är mer eller mindre bra.
Det finns flera scenarier när patienter kan ha traditionell
smärta och RLS:
smärta kan ses som en komponent i ”kravet
att röra på sig” -känslan.
patienter kan ha smärta och ”kravet att röra
på sig” -känslan, vilket är två separata fenomen
och uppträder oftast vid samtidig förekomst
av RLS och neuropati, som är en
skada eller försämring i nerverna i benen
eller fötterna.
patienter med neuropati har förmodligen en
högre risk att få RLS, men patienterna kan
även ha en brännande, ytlig smärta i sina
fötter (neuropatisk smärta). Sann RLS
(kravet att röra på sig) isolerat till fötterna är
ytterst sällsynt.
smärtsamma symtom kan orsakas av
kronisk långtidsbehandling med dopaminagonister
(Adartrel® och Sifrol®) beroende
på en förändring i kvaliteten på sensationerna
till en mer smärtsam sensation kan
vara en del av augmentation. Detta är kontroversiellt
eftersom det är okänt om RLS
gradvis kommer att ge mer smärta även utan
dopaminerg behandling, eller om smärtan
känns starkare eftersom den dopaminerga
behandlingen minskar kravet att röra på sig.
Vetenskapliga studier har visat på likheter mellan
smärta och RLS. Det är här viktigt att säga att ingen
av begreppen smärta eller RLS är helt klarlagt.
Dopaminerg behandling minskar dramatiskt behovet
att röra sig vid RLS, men reducerar inte alltid
smärtan. Horizant® (Gabapentin+enacarbil) reducerar
generellt kroniska smärtor. Lyrica®
(pregabalin) har troligen liknande effekt.
Det finns markanta skillnader mellan behandlingsstrategierna
för RLS och smärta. En del läkemedel
som är effektiva smärtlindrare kan försämra
eller starta RLS-symtomen.
Bearbetat från Nightwalkers (USA) 2011 Summer
av Sten Sevborn

A lla
har vi väl läst och hört om skandaler
inom vården, särskilt på äldreboende.
Det gäller både kommunala och privata
vårdgivare. Nu vill regeringen
göra något åt detta, och har startat en process
som ska leda fram till en standard för kvalitet
inom vård och omsorg för äldre. Standardiseringen
syftar främst till att öka patient– och personalsäkerheten
samt öka kvaliteten på varor och
tjänster. Genom att varor, tjänster och metoder
håller fastställd standard kan man undvika felbehandlingar,
patient– och personalskador samt
onödiga kostnader.
Mycket förenklat är en standard en beskrivning
av hur något ska vara beskaffat. Köper man en
mutter storlek M4 i Peking och en skruv M4 i Flen
ska dessa passa ihop. Standarder förenklar världen.
Bara en sån sak som att gaspedalen alltid
sitter på höger sida av bromspedalen!
Nu är ju vård och omsorg väsensskilt från skruvar
RLS-Förbundet deltar i viktigt arbete:
Standard för kvalitet inom vård och omsorg
för äldre
och muttrar, men det hindrar inte att en standard
kan utarbetas.
I RLS-Förbundet blev vi tillfrågade om vi ville
delta i detta arbete. Självklart tackade vi Ja! Kunskapen
om RLS inom vården är ju dålig, och då
äldre människor i högre grad än andra är drabbade
av RLS är det viktigt att sjukdomen medvetandegörs.
SIS, Swedish Standards Institute, leder
arbetet, och det har nu bildats två tekniska kommittéer,
en för kvalitet inom hemtjänsten, och en
kvalitet inom äldreboende. Vi deltar i båda. Arbetet
beräknas pågå i två år. Man träffas några
gånger per år och jobbar ihop, dessemellan kan
det pågå arbete med sammanställning av material
mm. Folk från landsting, privata vårdgivare,
kommuner, hemtjänst, äldreboende mm deltar.
Just nu pågår en insamling av de regler och anvisningar
mm som redan finns.
Vill du vara med?
Är det här något du brinner för? Vill du vara med och påverka? I så fall är du varmt välkommen att kontakta
mig! Mötena är oftast i Stockholm. Givetvis står RLS-Förbundet för resekostnader mm.
Adresser och telefon till mig finns på sidan 2. Välkommen!
Sören Hallberg
Sid 17

Sid 18
Knep & Knåp
Fängelset
En kvinna kommer in på ett fängelse och ska hälsa på en fånge.
Fångvaktaren frågar:
- Vad har du för relation till fången?
Kvinnan svarar:
- Hans mor är min mors enda barn.
Vad hade hon för relation till fången?
Den förtrollade dammen
En gammal dam var på väg till kyrkogården för att sätta blommor på tre gravar. När hon
kom till den första graven, upptäckte hon en liten damm. Hon doppade blommorna i dammen
och när hon tog upp dem, hade hon dubbelt så många blommor - det var en förtrollad
damm!
Hon satte några blommor på den första graven och gick vidare till nästa grav. Där fanns
det också märkligt nog en damm! Hon doppade blommorna i dammen och när hon tog upp
dem, hade antalet blommor fördubblats. Hon satte några blommor på graven och fortsatte
sedan till den tredje graven. Även där fanns det en förtrollad damm. Än en gång
fördubblades antalet blommor, när hon doppade dem i dammen.
Den gamla damen satte nu alla sina återstående blommor på den tredje graven.
Hur många blommor hade hon från början?
Hur många blommor satte hon på varje grav? (Hon hade faktiskt utan att tänka på det
satt lika många blommor på varje grav.)
Telefonnumret
Sofie har ett femsiffrigt telefonnummer, som är lätt att komma ihåg.
1) Telefonnumret är en palindrom, dvs. talet blir detsamma om det läses fram- eller baklänges.
2) Tre siffror i följd är lika.
3) Siffersumman är 29.
Vilket är telefonnumret?
Skicka in dina svar!
Vi vill ha svaren senast 1:a oktober. Alla svar som kommer i tid deltar i lottdragning. Först öppnade svar
med alla rätt får tre trisslotter!
Adress finns på sid 2. E-post går bra också.

Lösningar till Knep & Knåp förra numret
Simbassäng
I en trädgård fanns det en kvadratisk simbassäng med ett träd vid varje hörn. Du ville fördubbla simbassängen
men träden stod i vägen. Hur skulle du göra om du inte fick ta bort träden eller ändra på
simbassängens kvadratiska form?
Svar: Jo, genom att lägga bassängen diagonal går det!
Bananodlaren
En kamel odlade bananer. Skörden var 3000 bananer. Platsen där han kunde sälja bananerna var 1000
km bort. Kamelen kunde bara bära 1000 bananer i taget och på vägen måste han äta 1 banan per kilometer.
Vad var det största antalet bananer kamelen kan sälja?
Svar: Stoppa omedelbart kamelen, utropar läsarna! Stackaren kan bara bära 1000 bananer och äter en
per km. När han är framme har han inga bananer kvar och kan heller inte gå hem, för då svälter han
ihjäl! Han kan inte sälja en enda banan!
Gåta
Den som inte har mig försöker vinna mig och den som har tillräckligt av mig försöker göra mig kortare.
Vad är det?
Svar: Tiden, förstås! Det listade alla ut!
Lars Wallman i Alingsås får tre trisslotter.
Grattis! Hoppas du får en storvinst!
Redaktören
Sid 19

Avs.
RLS-Förbundet
Rättarevägen. 14
771 90 LUDVIKA
Sid 20
POSTTIDNING B
Retur till avsändare
Kan man ha en ”fräckis” i Vi Nattvandrare? Och är nedanstående historia verkligen en ”fräckis”? Man
säger att skönheten finns i betraktarens ögon. Kanske är det så också med fräckhet? I vilket fall kommer
här historien om
J
ohansson hade ärvt ett gammalt torp. Då
han tyckte att han inte hade användning för
det kontaktade han en mäklare som annonserade
ut det.
En dag i augusti ringde mäklaren och meddelade
att han hade en spekulant som ville se torpet genast.
”Det är ju inga mygg vid ditt torp, och den
här personen är känslig mot mygg. Det kan nog
bli affär!”
Nu var det så att mäklaren inte hade möjlighet att
visa det just nu, men kanske Johansson kunde
göra det själv? Spekulanten var visserligen tysk,
men talade lite svenska, så det borde inte vara ett
problem.
OK, Johansson visade runt tysken, som ställde
många frågor, men verkade tycka om allt han såg.
En lång stund stod tysken stilla och betraktade
utsikten. ”Sehr schön” sa tysken. ”Ja, man ser
sjön”, sa Johansson.
Men sen kom problemet. Var det verkligen myggfritt?
Kunde Johansson garantera det? Tysken var
allergisk mot mygg. ”Absolut inga mygg! Får inte
mygg finnas! En mygg jag sjuk! Du garantera!”
Johansson ilsknade till. ”Det är då själva f-n! Det
är inga mygg här! Du tysken, om du är naken en
timme och får ett enda myggstick så får du torpet
gratis!”
Tysken som vädrade en god affär tog Johansson
på orden. ”Ok, jag kläder ta av, du tid ta!”
”Ja ja, men jag måste in till
banken i stan ett ärende före
tre. Men ser du trädet där i kohagen?
Jag binder dig där och
är tillbaks inom en timme.”
Tysken och torpet
Johansson for iväg, och tysken stod naken, bunden
vid en björk i kohagen. Inne i stan, efter uträttat
ärende, gick Johansson förbi en uteservering
där några vänner satt med varsin öl. ”Hallå! Slå
dig ner och ta en öl!”
”Ok, en snabb då, jag har lite bråttom. En
’allegrisk’ tysk är och tittar på torpet.”
Men en öl blev två och tre. Tysken
var helt borta ur Johanssons huvud.
Så började man dra historier. ”Har ni hört den om
Bellman, norrmannen och tysken?”
”Satan!” skrek Johansson. ”Tysken!”
Med gasen botten körde Johansson till torpet. Redan
på uppfarten såg han tysken hänga som en
trasa vid björken. ”Ojojoj, nu måste jag ge bort
torpet gratis! Ujujuj.”
Han kastade sig ur bilen, sprang fram till tysken
och började lösa upp knutarna.
”Hur är det? Har du fått myggstick? Är du sjuk?
Ska jag ringa efter ambulans?”
”Nej, nej, inga mygg. Men den kalven, har den
ingen mamma?”