högerklicka här - Specialpedagog Birgitta Andersson AB

Vem är jag?
Många barn, personer har en dålig självbild.
Genom kunskap om det fysiska-jaget, tanke-jaget, känslo-jaget och det
sociala-jaget ges hjälp att reflektera över sig själv, bemötandet av andra
och andras bemötande.
Boken innehåller:
Textsidor för insikt och värdering
Arbetsblad för att ge kunskap om det egna jaget och utveckla den emotionella
intelligensen
Tankar från barn och ungdomar
Dataprogram för ytterligare stimulans till personlig utveckling
Boken riktar sig till anhöriga, pedagoger och personal som kommer i
kontakt med barn, personer som behöver hjälp i uppbyggandet av sin
självbild och empatiska förmåga.
Text: Birgitta Andersson, Gunilla Olsson
Bild: Gunilla Olsson
Layout: Eva Larsson
Dataprogram: Simeon Sapranidis
1

2
Specialpedagog
Birgitta Andersson AB
Thulingatan 7
262 41 Ängelholm
Tel: 0431 80 443
Fax: 0431 805 33
E-post: birgitta.andersson@ektv.nu
ISBN-nummer: 91-974347-2-8
Boken tryckt hos Tryckservice i Ängelholm AB
Tel: 0431 834 40

Innehåll
Förord av Lars H Gustafsson .................................................................................... 4
Herr Antingen Eller av Pelle Sandstrak .................................................................... 5
Inledning av Birgitta Andersson ............................................................................... 7
Vem är jag? Materialet.............................................................................................. 8
Kropps-jaget. Så ser jag ut. ....................................................................................... 9
Arbetsblad .......................................................................................... 10
Idéblad................................................................................................ 34
Tanke-jaget, det intellektuella jaget. Detta är jag bra på........................................... 35
Detta är jag av Darko, Lino, Robin .................................................... 37
Arbetsblad .......................................................................................... 38
Verklighet/fantasi av Henrik .............................................................. 43
Arbetsblad .......................................................................................... 44
Idéblad ............................................................................................... 46
Känslo-jaget. Så känner jag....................................................................................... 47
Känslor av Crusen ............................................................................. 49
Arbetsblad .......................................................................................... 50
Ensamhet av Viktor............................................................................ 68
Idéblad................................................................................................ 69
Sociala-jaget. Sådan är jag ........................................................................................ 70
Varför blir det så här? av Tony .......................................................... 72
Arbetsblad .......................................................................................... 73
Mobbing av Oscar.............................................................................. 86
Arbetsblad .......................................................................................... 87
Idéblad................................................................................................ 90
Epilog av Birgitta, Gunilla, Eva, Simeon.................................................................. 91
Litteraturförslag......................................................................................................... 92
3

4
Förord
”Barn behöver inte uppfostran, men de behöver ledsagare.”
Så uttryckte sig Christine Nöstlinger i en intervju med anledning av att hon i juni 2003
tilldelades litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne. Själv ett krigsbarn från Wien har hon
haft stor anledning att fundera över vad ett utsatt barn behöver för att överleva, växa och
mogna.
”Alla barn är i behov av särskilt stöd”, brukar jag säga, när jag ibland får lust att polemisera
mot den nutida tendensen att dela in barn i två grupper: de sjuka och de friska, de med
diagnos och de utan, de i behov av särskilt stöd och de som nu inte skulle behöva det. För min
övertygelse är verkligen att alla barn behöver särskilt och individuellt anpassat stöd i sin
utveckling.
Barn klarar sig alltså inte på egen hand, även om man kan förvånas över hur många hotade
barn som överlever trots dåliga odds. Men vad frågan är: Vad är det för stöd de behöver? Vad
är det ledsagaren eller lotsen måste kunna förmedla?
Kanske först att vara pålitlig spegel. Barnet ställer hela tiden den fråga som givit titeln till den
här boken: ”Vem är jag?” Och så ger sig barnet ut på ett stort och mödosamt
forskningsprojekt för att förstå var personlighetens kärna är belägen. Det första barnet då
behöver är att kunna spegla sig i andra. Barnet lär sig efter hand att gör jag si så händer det,
gör jag så händer något annat. Skrattar jag kan jag få leenden tillbaka, gråter jag finns en famn
som öppnas. Genom vårt sätt att spegla barnet, något som förutsätter en beredskap hos oss att
noga putsa vårt spegelglas och hålla det ständigt tillgängligt för barnet, upptäcker barnet så
småningom sig självt. Frågan ”Vem är jag?” utbyts efter hand, vid upptäckten av den
spegelbild vi tillhandahåller, till det glada utropet ”Men där är jag ju!”
Men det räcker inte med att bara spegla barnet. Gör vi enbart det kan barnet aldrig komma
längre än till den i myten sig själv speglande Narcissos. Vi måste också våga något själva,
visa vilka vi är, gå före! När spegeln då öppnas för barnet och blir en glasruta in till det andra,
det som finns bortom barnet, måste frågan ”Vem är jag?” kompletteras med den lika viktiga
”Vem är du?” Och när vi visar oss inför barnet, med våra erfarenheter, drömmar och myter,
kan vi till slut glädja oss åt barnets utrop ”Men där är du ju! Jag finns och du finns!”
För det är mötet som är det viktiga, långt viktigare än något annat här i livet! Och det äkta,
autentiska mötet mellan två människor som vill varandra väl och vill utforska varandra, och
sig själva med hjälp av varandra, är det slutliga målet med det vi ibland, med en teknisk term,
brukar kalla emotionell kompetens.
Men innan vi är där behöver vi verktyg att arbeta med. Den här boken, med det material som
hör till, vill ge oss som arbetar med barn sådana verktyg. Om vi, pedagoger, elevhälsoarbetare
och andra entusiaster, ser oss själva som lotsar innehåller boken kikare, sjökort och kompass.
Viktiga bruksföremål för engagerade brukare.
Lars H Gustafsson
Barnläkare
Författare

Herr Antingen Eller.
”Jag är så frisk som jag vill bli”
Det brukar jag svara efter att folk har frågat mig: Hur pass jobbigt är det egentligen? Ordet
jobbigt kan lätt ersättas med ordet Sjuk. Så hur sjuk är du egentligen? I så fall är jag väl så sjuk
som jag vill bli. Allt annat får bli rykten.
Samma fråga, fast med andra ord: Hur känns det att ha det där Syndromet?
Jag kan inte svara på den frågan, tänker jag. Så jag gör som man gör i min hemby i Norge ;
svarar med en fråga. Min svarfråga blir: Hur känns det att vara så där frisk?
Känn efter själv, du som läser detta. Hur känns det att vara frisk? Ofta kommer en lång tystnad
som sedan övergår i ett försiktigt, nästan ursäktande mumlande....jo....eh....visst....det känns
väl....bra....tror jag.
Jag brukar ersätta ordet Frisk med Normal. Så hur känns det att vara Normal då?
När jag ställer den svarfrågan blir människor nästan provocerade....normal, jag? Nej, du. Inte är
väl jag normal inte.
Vad vill det säga att vara Normal?
Kan man vara Normal bara på vardagar? Fredag och lördag natt går vuxna män i min egen ålder,
högt utbildade, vansinnigt bildade och beter sig som obildade djur. Primal-skrikande,
fyllerapande, urinerande i grannens trädgård....ändå passerar man nyckelhålet för en så kallad
Normal Människa. Om jag får okontrollerade ljud när jag ser min flickvän på gatan från ett
fönster i Handelsbanken en tisdagseftermiddag, får jag blickar i nacken och halva bankfolket vill
ringa polisen eller slänga ut “Den Sjuke “. Det är bara det att jag gillar inte fredagar och
lördagar, men älskar måndagar och tisdagar. Så redan där är jag i riskzonen. Fast jag urinerer
inte i trädgårdar så jag borde ändå ha mitt på det torra. För hur ser en Normal människas vardag
ut ? Jag längtar efter att gå på föredrag där en Normal människa berättar för mig om sitt Normala
liv, med Normala vänner och Normala inkomster. Hur ser en Normal vän ut, förresten? (skicka
gärna bilder på Normala-mormor)
Men så är det bara. Det är inget konstigt. Ingen vill mig ju illa. De flesta människor vill mig gott.
Från Normala till Onormala. Det får aldrig bli en tävlan mellan Det Goda och Det Onda. Det är
väl bara så vi är fostrade. Men ändå; hur känns det inuti kroppen att vara Normal. Känns det?
Känns det fysiskt ? Jag vet inte. Känns det fysiskt att ha Syndromet? Jag minns inte hur det är att
inte ha Syndromet. Jag har i många år försökt minnas, om så bara sekunder, bilder, episoder från
mitt liv då Syndromet inte fanns inuti mig, i min kropp, sinne, i skon, armhålan. Men det är tyst.
Svart. Vitt. Blått. Jag ser ingenting därför att jag minns ingenting annat än den jag var.
Den jag är idag. Vare sig med eller utan dessa Ryckande Figurer inuti mig. Jag minns
känsligheten därför att den alltid har varit med mig. Klicket i magen, som vandrar upp genom
halsen, i huvudet som slutar i armen, i munnen, i näsan, i någon annans näsa. Varifrån kommer
det där Klicket? Från en impuls, en tanke, en jobbig tanke ? Ja, svarar jag. Att vara dödstrött utan
att kunna sova. Sensitiva ljud och kroppsdelar är på rena fyllfesten medan huvudet vill sova.
5

6
Den ständiga kampen mellan sinne och nattlinne. Mellan huvudet och mellangärdet. Denna eviga
Knock-out mellan en känsla och en annan. Antingen eller, borde det stå på min gravsten. Här
vilar Herr Antingen Eller. Nu är han iallafall här ( antingen han vill eller ej ).
När du minst förväntar det, sägs det i kaffereklamen. När du som minst vill det, borde det stå i
reklamen för mig själv. Jag planerar inte sticka fingret just där, i där eller under här. Det bara
händer. Det bara händer med händerna, säger jag till mina vänner. Det är sånt som händer, svarar
dom. En dag i sänder, svarar jag med en fråga. Och sen fortsätter vi.
En viss öppenhet har hjälpt mig i min så kallade vuxna värld. Med en viss öppenhet följer en
viss ödmjukhet som kan ge en viss möjlighet. Möjlighet att få copyright på dig själv, få vara den
du är. Med eller utan filter.
”Den dagen jag insåg att jag behövde hjälp vände Klicket och blev Mig.”
Man måste inse verkligheten för att kunna njuta av den, var det någon som sa. Detta är min
verklighet och den är rätt så njutningsbar.
Pelle Sandstrak
Dramatiker, skådespelare
Person med Tourettes syndrom
Antingen jag vill eller inte.

Inledning
”Ett förnuft utan känsla skulle vara kraftlöst, en känsla utan förnuft skulle vara blint”
Silvan Tonkins
Att känna känslor, förstå och tolka dessa är nära förenat med känslan att finnas till, att leva.
• För att kunna reagera adekvat på sina känslor måste man vara medveten om dem, för
att uppfatta, förstå och känna igen dem.
• För att kunna göra riktiga bedömningar och dra slutsatser om hur andra känner, måste
man kunna varsebli, identifiera och förstå andras känslor.
• Det handlar om att förnimma och reflektera över sina känslor, så att man utifrån dessa
kan reagera och handla på ett lämpligt sätt.
• Med kunskap om hur känslorna påverkar kan man ta ansvar för sitt agerande. Vi kan
uppföra oss!
Detta är basen för emotionell intelligens.
Förutsättningen för att utveckla medvetenhet om hur en känsla känns, var i kroppen den finns
och vad den står för, är en god självkännedom. Det är viktigt att kunna identifiera sina känslor
och upptäcka de känslor som vi har inom oss. Om vi inte kan det, är vi i känslans våld.
Vi förmedlar våra känslor till omvärlden. Andra ser och hör oss. Vi formas av vad andra tänker
och tycker om oss. Vi lär känna oss själva genom andras reaktioner.
Om vi inte är medvetna om hur våra känslor styr vårt agerande, så finns ingen förutsättning att se
sig själv utifrån andras perspektiv. Andra människor bemöts ur ett ”eget perspektiv”.
En människas identitet skapas genom att få förklaringar och kunskap om sambandet mellan
känsla och handling. Förvirrade föreställningar om sig själv resulterar i problem och felaktiga
bedömningar av omvärlden. Dålig självkänsla kan leda till otrygghet, oro och rädsla men även
arrogans, stöddighet och våld.
”Visst skulle man vilja vara sig själv om man bara visste vem det var.”
Magnus von Platen
För att kunna skilja på olika känslor hos sig själv måste det finnas en god jag-uppfattning.
En jag-uppfattning som innefattar det fysiska jaget. Ett tanke-jag som innefattar det intellektuella
jaget. Dessa jag-uppfattningar hjälper till att utveckla ett känslo-jag och ett socialt-jag.
I skolan försöker man inrikta sig på att förbättra den sociala kompetensen men uppmärksammar
inte jag-uppfattningen. Egentligen är det detta som är det viktigaste för att ett barn, en person,
ska kunna fungera och utveckla empatiska förmågor.
Den som ska lära ut och ge barnet en självbild, självkänsla, måste ha god empatisk förmåga. Den
måste också ha kunskap om olika funktionshinder, såväl fysiska som psykiska och sociala
förhållanden. Stora krav ställs på förståelse och medvetenhet om olika tillvägagångssätt och
metoder.
”Säg mig vem du är? Så får vi se om vi kan umgås.”
”Hur ska man veta vem man är – när man inte förstår sig på sig?”
Rolf Fridholm
Birgitta Andersson
7

8
Vem är jag?
Boken innehåller 4 kapitel.
Kropps-jaget, tanke-jaget, känslo-jaget och det sociala-jaget.
Varje kapitel börjar med 1 – 2 textsidor.
Därefter arbetsblad och förslag till arbetsuppgifter.
Dataprogrammet följer arbetsbladen.
Kropps-jaget är sammankopplat med tanke-jaget.
I dataprogrammet utgår tanke-jaget från hjärnan.
Känslo-jaget går vidare till det sociala-jaget.
Systemkrav: Pentium II. 128 mb RAM. Windows 98, 2000, XP.
Bildskärmens upplösning rekommenderas till 800*600.
Bokens arbetsblad och dataprogram är avsett som hjälp för att utveckla
jagmedvetandet och den empatiska förmågan.
Arbetsgången i materialet avgörs utifrån barnets/personens ålder, nivå och
behov.
© Spec.ped. B.Andersson AB
Kopiering av arbetsbladen är tillåten.

Kropps-jaget
”Tror du inte att det i människan finns ett djup så
stort att det är dolt även för henne som det finns i?”
Augustinus
Peka på min näsa säger jag till Erik 1 år. Erik pekar med fingret på min näsa. Peka på
mammas näsa, peka på mormors näsa, uppmanar jag. Erik pekar, samtidigt som han tittar på
mig, för att se min reaktion och positiva respons. Erik lär sig begreppet näsa. Jag försöker
också få Erik att peka på sin egen näsa, för att få honom att förstå att också han har en näsa.
Så fortsätter jag inlärningen av de olika kroppsdelarna.
Att ge en fysisk självbild är att lära barnet hur det ser ut. Vilka kroppsdelarna är och var de
befinner sig på och i kroppen. Att kroppen har en framsida, men också en baksida. Barnet
måste också se och upptäcka att även andra barn och vuxna har samma kroppsdelar, men att
de kan se olika ut. Ögonen kan vara blå eller bruna, håret kan vara ljust eller mörkt, långt eller
kort. Barnet bör tränas på att se sig själv i förhållande till andra, göra jämförelser. Jag har
långt hår – du har kort. Jag är smal – du är tjock. Syftet är att få barnet att lägga märke till och
observera hur andra ser ut och att utseendet kan förändras genom att man t.ex. klipper håret
eller färgar det.
Nästa steg är att hjälpa barnet förstå de olika kroppsdelarnas funktioner. Vad de använder sina
olika kroppsdelar till. Vad kan din hand göra? Vad händer om du kramar ett ägg hårt eller om
du håller det löst så att du tappar det. Barnet måste uppmärksammas på vad som händer.
Barnet sparkar på en stol – stolen ramlar – barnet slår sig på benet. Vilka kroppsdelar har varit
verksamma? Hur känns det om en stol ramlar över ditt ben. Om du bryter ett ben vad måste
du göra då, vad behöver du för hjälp? Hjälp barnet fundera över hur det känns om stolen
ramlar över någon annans ben. Hur känns det för dig? Hur känns det på den som stolen ramlar
på? Barnet måste veta hur en skadad kroppsdel kan kompenseras. Om du ser dåligt, vad
behöver du då för att se bättre? Hur kan du hjälpa dina kroppsdelar att fungera på ett optimalt
sätt?
Vi tränar barnet att reflektera.
Från det yttre fysiska jaget fortsätter vi med att ge barnet en inre fysiskt jag-bild. Även här är
det viktigt att barnet vet var i kroppen hjärtat, lungorna, tarmarna m.m. finns. Varför kroppen
behöver dessa organ och hur vi kan hjälpa kroppens olika organ att må bra. På vilket sätt det
känns om något organ inte fungerar.
Hur ingående och detaljerat vi arbetar beror på individens ålder och intellektuella kapacitet.
9

10
Kroppen
Min kropp har olika delar.
1. arm
2. höft
3. mage
4. huvud
5. ben
6. hals
7. penis
8. slida
9. bröst

Arm
Mina armar har olika delar.
1. axel
2. hand
3. armbåge
4. handled
5. fingrar
11

12
Välj bland bilderna.
Armen
Med mina armar kan jag
................................................
simma
3
................................................
hoppa rep
6
rita
1
................................................
................................................
10 spela gitarr
När min arm är skadad
då kan jag inte
titta på tv
8
läsa
4
................................................
kam
5
................................................
................................................
cykla
2
spela ishockey
................................................
9
spela fotboll
7
vänstra hand.
högra hand
När jag skriver använder jag min.................................................

Ben
Mina ben har olika delar.
1. lår
2. vad
3. knä
4. fot
5. häl
6. tår
13

14
Välj bland bilderna.
Benen
Med mina ben kan jag
................................................
................................................
titta på tv
8
cykla
2
................................................
rida
5
................................................
När mitt ben är skadat
då kan jag inte
10 hoppa höjd
läsa
7
spela fotboll
4
................................................
................................................
................................................
rita
1
hoppa rep
9
................................................
spela ishockey
6
simma
3
När jag hoppar på ett ben hoppar jag på ........................................ vänster ben
höger ben

Baksidan
Min baksida har olika delar.
1. skulderblad
2. rygg
3. stjärt
4. knäveck
5. nacke
15

16
Baksidan
När jag ska tvätta min rygg behöver jag
kam
2
.................................................
tvål
.................................................
4
handduk
6
.................................................
.................................................
tandkräm
5
hårtork
3
borste
8
glasögon
7
svamp
1

Inuti min kropp har jag
1. lungor
2. tarmar
3. hjärta
4. matstrupe
5. lever
6. magsäck
7. njurar
8. urinblåsa
När jag andas använder jag mina....................................................
Blodpumpen i min kropp är ...............................................................
17

18
Vår kropp behöver röra sig för att utvecklas och fungera.
När vi rör oss, springer och idrottar, mår kroppen bra. Alla muskler måste användas
regelbundet. Det är viktigt att motionera. Genom att motionera får vi starkare muskler
och tänker bättre.
Min kropp får motion när jag .....................................................................
...........................................................................................................................
Sömnen är också viktig för att vi ska må bra. Ett dygn består av 24 timmar.
Minst åtta timmar behöver kroppen sova.
Jag brukar sova ......................................................timmar.

När jag äter förvandlas maten till näring åt kroppen.
1
5
Maten tuggas och blandas med saliv. Jag sväljer.
Maten åker genom matstrupen.
Maten blandas med magsaft i magsäcken.
7
3
Levern renar maten från gifter.
4
Njurarna bildar urin och tar bort
slaggprodukter (skräp) från blodet.
8
9
Tunntarmen tar hand om näringen till blodet.
2
6
Tjocktarmen tar hand om det som blir över.
Det som kommer ut genom ändtarmen kallas bajs.
Det som kommer ut från urinblåsan kallas kiss.
19

20
Äta måste man göra varje dag. Kroppen behöver olika sorters näring för att kunna fungera och för att vi ska
kunna röra oss, se, höra, tänka och växa. Det är blodet som för ut näringen till kroppens olika delar. Vi måste
också dricka många gånger om dagen. Kroppen behöver vätska.
mjölk
1
Vad äter och dricker du?
.................................................
potatis
3
fisk
8
ägg
4
.................................................
vatten
9
.................................................
ost
6
.................................................
smörgås
2
.................................................
frukt
5
kött
7
Har du tänkt på att vår kropp är som en bil. Bilens mat kallas bensin. Om bilen inte får bensin
så stannar den. Vad händer med din kropp om du inte äter och dricker?
..............................................................................................................................................................................

Öga
Mina ögon har olika delar.
1. pupill
2. iris
3. ögonlock
4. ögonfransar
21

22
Välj bland bilderna.
Ögat
Med mina ögon kan jag
................................................
................................................
kontaktlinser
2
gråta
7
blinka
9
................................................
................................................
gaffel
12
glödlampa
13
blunda
11
Om jag ser dåligt kan
jag använda
glasögon
10
................................................
4 se
................................................
penna
1
förstoringsglas
8
................................................
................................................
tändstickor
3
kikare
5
mössa
6
Mina ögon har .................färg.

Öra
Mina öron har olika delar.
1. hörselgång
2. ytteröra
3. örsnibb
4. trumhinna
23

24
Välj bland bilderna.
Örat
Med mina öron kan jag höra
................................................
................................................
äpple
6
höga ljud
10
öroninflammation
11
................................................
................................................
myggstick
1
Örat kan skadas av
simma
7
toner
5
................................................
fågelkvitter
8
................................................
fisk
9
................................................
morot
4
................................................
hög musik
3
slag mot örat
2
Om örat är skadat kan jag behöva en hörapparat.

Näsa
Min näsa har olika delar.
1. näsben
2. flimmerhår
3. näsborrar
25

26
Välj bland bilderna.
Näsan
Detta tycker jag luktar gott.
................................................
................................................
blomma
5
godis
1
parfym
2
................................................
................................................
cigarett
10
stekos
4
Detta tycker jag luktar illa.
................................................
fisk
8
gris
9
................................................
tvål
6
................................................
................................................
När jag är förkyld rinner min näsa.
Då behöver jag..................................................................................
armsvett
7
fotsvett
3

Mun
Min mun har olika delar.
1. tänder
2. tunga
3. underläpp
4. överläpp
27

28
Vi tar mat i munnen. Med tungan känner vi vad maten smakar. Maten mals sönder av tänderna när vi tuggar.
Utan tänder skulle det vara svårt att tugga. Därför måste vi vara rädda om våra tänder och borsta dem
varje dag. Då får vi bort matrester och bakterier. Vi slipper hål i tänderna. Vi får också en bra andedräkt.
Dåligt för tänderna.
Välj bland bilderna.
Bra för tänderna.
.........................................
..........................................
.........................................
..........................................
.........................................
tandkräm
5
borsta tänderna
3
..........................................
.........................................
..........................................
handduk
6
godis
1
äpple
4
3 Coca Cola
morot
7
penna
2
Tungan är kroppens starkaste muskel.
På tungan finns smaklökar som gör att vi känner olika smaker.

Hjärna
Min hjärna tar emot olika sinnesintryck genom mina sinnesorgan.
1. lukt
2. smak
3. syn
4. hörsel
5. känsel
29

30
Placera rätt siffra till rätt sinnesorgan
känsel
hörsel
syn
smak
lukt
...................
...................
..................
...................
...................
glass
5
mygga
4
3 stekos
toner
2
kikare
1
Mina sinnesorgan är öga, öra, näsa, mun, känsel.
Min kropp är bra på att ta emot meddelande med hjälp av sinnesorganen.
Hjärnan får meddelandena.
Hjärnan sorterar dem och skickar instruktioner till kroppens olika delar.

Min hjärna finns inuti huvudet och är mycket ömtålig. Alla mina tankar och alla mina rörelser styrs av
hjärnan. Ingen dator är så fantastisk som hjärnan.
Välj bland bilderna.
Detta vill jag lära mig.
Detta kan jag.
.................................................
.................................................
flyga
7
.................................................
.................................................
.................................................
.................................................
läsa
6
räkna
4
.................................................
.................................................
köra bil
5
klockan
3
data
8
spela fotboll
9
cykla
2
hoppa höjd
1
Hjärnan arbetar alltid, dygnet runt. Med hjärnan kan vi tänka, fantisera och komma ihåg det vi lärt oss. I
hjärnan upplever vi allt det vi ser, hör, luktar, smakar och känner. Hjärnan bestämmer också våra rörelser.
31

32
Min hjärna talar om vad kroppen ska göra.
Aj!
Titta på bilden. Vad säger hjärnan?
Titta på bilden. Vad säger hjärnan?
..................................................................................
..................................................................................
Titta på bilden. Vad säger hjärnan?
Titta på bilden. Vad säger hjärnan?
..................................................................................
..................................................................................

Hjärnan
För att skydda hjärnan behöver jag
mössa
5
glasögon
4
kam
3
......................................................
......................................................
skor
1
......................................................
hjälm
2
33

34
Förslag på arbetsuppgifter som leder till bättre
kroppskännedom:
• Rita en helfigur
• Rita av handen, foten.
• Gör en hand i gips
• Gör fingeravtryck
Jämför vilka i gruppen som är lika långa/korta, längre/kortare än du är
(samma jämförelse vad gäller fötter, fingrar, vikt m.m.)
Taktil stimulering
Arbeta framför en spegel se sig själv – se andra
Med hjälp av raklödder spraya på spegeln runt ansiktsbilden, örat ….
Vilka kroppsdelar använder jag när jag: skriver, läser, cyklar ….
• Rörelsesånger
• Kroppssånger
• Rollspel: Vem föreställer jag?
• Fotokollage
Lista hjälpmedel vad behövs om: du inte kan gå, benet är skadat, det blöder ….
Öva sinnesintryck:
• Ljudupplevelser med eller utan ögonbindel: tändsticka, pruttkudde, vattenplask,
skrammelljud ….
• Luktupplevelser: parfym, kryddor, matdoft, tandkräm, blommor, växter ….
• Smakupplevelser: sött, surt, beskt ….
• Känselupplevelser: hårt, mjukt, taggigt, ….
Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån kropps-jaget:
• Beskriv dig själv
• Beskriv varandra
• Beskriv någon i din familj
• Beskriv ”kända” personer
Dramatisera, skriv eller samtala om:
Hur din kropp – din hjärna reagerar
• när du ser en skällande hund
• är sugen på godis
• ser en rolig film
• fryser
• är sömnig
• är uttråkad

Tanke-jaget
”Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som orsakats av gamla sätt att
tänka.”
Albert Einstein
Vad är intelligens, begåvning, tankeförmåga? Tanke-jaget är den intelligenta dimensionen av
jaget. Det är egentligen många olika egenskaper som när de kombineras hjälper individen att
lösa problem. Det är förmågan att ta in, förstå och bearbeta fakta för att reagera adekvat och
konstruktivt utifrån olika situationer. Det är också kreativitet och fantasi, förmågor som
behövs för att skilja väsentligt från oväsentligt och hitta nya tankesätt och tankebanor.
Det lilla barnet föds med stor kapacitet. Den första inlärningen sker genom mamman, pappan
eller den närmaste vårdaren. Barnet förvärvar generella och kulturspecifika normer. Den
första kunskapen barnet får är vad det innebär att vara människa. Den kunskapsgrunden
hjälper barnet vidare i kommunikation och samvaro med andra.
”Det tycks i själva verket som om andra halvan av en människas liv inte består av annat än
de vanor hon utbildat under den första halvan.”
Fjodor Dostojevskij
Tidigt börjar barnet visa särskilda anlag. De flesta har starka sidor inom olika områden. Enligt
Gardner är varje individ utrustad med multipla intelligenser, dvs. flera olika intelligenser.
Dessa kan utvecklas genom att medvetet aktivera tänkandet och reflekterandet för att förstå
och få insikter som leder till kunskap. Tidigare trodde man intelligensen var konstant och
bestående. Det var något man var född med. I dag hävdar många hjärnforskare att individen
själv sätter gränsen för sin intelligens beroende på vad hon tror om sig själv.
Gardner påvisade först sju intelligenser men har därefter lagt till ytterligare två. De
identifierade intelligenserna är;
• Verbal/lingvistisk-intelligens som har med förmågan att läsa, skriva och på olika sätt
uttrycka sig. Att kunna diskutera, resonera, bilda begrepp och tänka symboliskt genom
liknelser och metaforer.
• Logisk/matematisk-intelligens är det vi ofta kallar vetenskapligt tänkande, att hitta på
naturvetenskapliga experiment. Det är förmågan att urskilja geometriska former och
abstrakta symboler.
• Visuell/spatial-intelligens handlar om visuella konstarter som målning, teckning,
arkitektur. En viktig bas för denna intelligens är synen och förmågan att skapa mentala
bilder.
• Kroppslig/kinestetisk-intelligens är förmågan att använda kroppen för att uttrycka sig
men också utöva olika sportaktiviteter. Somliga lär sig bättre genom att praktisk utföra
det som ska läras in.
• Musikalisk/rytmisk-intelligens är förmågan att känna igen ljud, musikinstrument,
klangmönster och att använda rytmer.
• Interpersonell-intelligens är förmågan att samarbeta och kommunicera. Förmågan att
förstå och leva sig in i andra människors känslor och åsikter. Den sociala förmågan.
35

36
• Intrapersonell-intelligens är självförståelse och självkännedom. Kunskapen om egna
reaktioner och tankeprocesser.
• Natur-intelligens handlar om att förstå naturen, känna igen och klassificera olika arter.
Genom alla sinnen uppleva och undersöka växter, djur, skogar, vatten m.m. och
systematiskt kunna urskilja viktiga egenskaper och grupper
• Den nionde intelligensen handlar om andlig/existentiell-intelligens. Egenskaper som har
med kynnet att göra.
Det finns alltså olika intelligenser. Kanske många fler som ännu inte är identifierade. Det är
egenskaper som människan har. De olika intelligenserna hjälper individen att bearbeta
verkligheten. När man undervisar bör man försöka stimulera alla intelligenser men också
uppmärksamma individen, hjälpa den att känna igen olika aspekter av intelligens hos sig själv.
De olika färdigheterna sammanfogas till generella förmågor. Individens inre utveckling och
jag-upplevelse är drivkraften för att lösa uppgifter och sammanställa slutsatser. En väl
utvecklad jag-uppfattning är viktigare än mer prosaiska och specialiserade former av
intelligens. Man lär sig vem man är genom kontakt och gemenskap, genom att förstå och ta
del av samhällssystemet.
”Ditt IQ skaffar dig ett jobb, ditt EQ ser till att du blir befordrad”
Henry Arkhammar

Detta är jag.
Jag heter Robin. Jag är 8 år. Jag är
smal om magen. Jag tycker om att
leka på rasten. Jag har kompisar i
skolan. Jag är jättebra på att räkna
och bowla. När jag bli stor skall jag
köra bil och jag vill kunna hoppa
längdhopp långt minst 4m.
Robin
Jag heter Lino Per Oskar Pure Simonsson och är snart
elva år. Jag är kort till växten men snart är jag tonåring
och då blir jag lång. Jag tycker inte om svenska komedier
för dom säger fula ord. Den enda svenska komedin jag
tycker om är Sunes sommar. Jag är mycket bra på djur.
Jag vet mycket om hur djuren lever och deras beteende.
Jag vet också mycket om utdöda djur. Jag skulle vilja
veta hur Amerikaner kan göra så konstiga saker på film.
Jag ska bli en skollärare. Jag skall bo i ett hus ensam.
Lino
Jag heter Darko. Jag är 8 år. Jag har
kort hår och bruna ögon. Min bäste
kompis heter Lino och jag önskar att
han var min storebror. Jag är bra på att
läsa. Jag är bra på att räkna. Jag är bra
på många saker. Jag tycker om att spela
data och gameboy.
Darko
37

38
ALLA ÄR VI OLIKA
Det finns många människor i världen. Alla är vi olika. Vi ser olika ut. Vi är bra på vissa saker och vi är
sämre på andra.
Anton är jätteduktig i matte. Han är en riktig fixare. Han kan laga cyklar. Han kan också steka pannkakor.
Han tycker det är jättetråkigt att städa. Han är inte bra på att hålla ordning på saker. Han är lite klumpig.
Fotboll tycker han är tråkigt. Han kan inte spela fotboll.
Elin älskar att läsa böcker och skriva dikter. Hon gillar inte att sy men hon tycker om att sjunga. Hon kan
spela piano. Hon tycker om att lyssna på musik. Elin är duktig i idrott. Bäst är hon på att hoppa bock och
stå på händer. Elin är en jättebra kompis.
Vad är du bra på?
1. rida
2. simma
3. räkna
4. spela fotboll
5. spela gitarr
6. läsa
7. .................................

Välj bland bilderna eller
skriv egna förslag.
Jag är bra på
.................................................
.................................................
Jag är mycket bra på
2
rita
4
matte
.................................................
hoppa rep
8
.................................................
Jag är lite bra på
.................................................
5 spela gitarr
7 spela fotboll
1 data
.................................................
Jag är inte bra på
smörgås
2
.................................................
.................................................
läsa
6
fåglar
3
39

40
Välj bland bilderna eller
skriv egna förslag.
Jag är intresserad av
..................................................
..................................................
data
1
bilar
3
Jag är mycket intresserad av
rita
7
..................................................
..................................................
spela fotboll
6
Jag är lite intresserad av
titta på tv
10
läsa
8
..................................................
..................................................
flygplan
5
Jag är inte intresserad av
..................................................
..................................................
rida
11
spela gitarr
2
dinosaurier
4
hundar
9

För att bli bra på något måste man jobba och träna mycket. Ibland behöver man stöd och hjälp. Ibland
känns det tråkigt att öva och öva, träna och träna, arbeta och arbeta. Men när man lyckas är det roligt.
Välj bland bilderna eller
skriv egna förslag.
Jag skulle vilja bli bra på
................................................
................................................
simma
3
................................................
laga mat
6
matte
4
Jag skulle också vilja bli bra på
rida
2
................................................
hoppa rep
1
................................................
................................................
spela gitarr
8
spela fotboll
7
data
5
Hela livet lär jag mig saker. Jag tänker efter hur jag ska göra. Jag
löser problem. Ibland behöver jag be om hjälp.
41

42
Verklighet/fantasi
Jag har många olika tankar. En del tankar är verkliga. Det är när jag tänker på sånt som jag kan ta på, varit
med om, eller sånt som jag kan se och höra.
Jag har också fantasitankar. Det är när jag tänker på sånt som inte finns. När jag uppfinner eller inbillar
mig något. Det är bra att kunna fantisera. Men jag måste förstå vad som är verkligt och vad som är
fantasi.
böcker TV drömmar
Vad drömmer du om som är:
Vad ser du på tv som är:
Vad läser du som är:
Verklighet.....................................
Verklighet....................................
Verklighet ....................................
Fantasi...........................................
Fantasi ..........................................
Fantasi ..........................................

Verklighet/fantasi.
”Verklighetsflykt”, det är ett ord som jag verkligen hatar.
Någon frågade mig en gång om jag visste skillnaden mellan fantasi och verklighet.
Självklart gör jag det. Men det var inte den egentliga frågan. Vad denne någon
verkligen ville veta var om jag kunde skilja på verklighet och fantasi när jag skriver,
om jag går in i en fantasivärld och stänger ute allt annat. Stänger ute allt annat gör jag
absolut inte, men går in i en fantasivärld…. tja, på sätt och vis. Jag måste gå in i en
fantasivärld om jag ska kunna skriva om något som inte är verkligt. Jag måste kunna
leva mig in i hur karaktärerna jag skapar upplever sin omgivning, och hur den värld
dom lever i ser ut. Men jag förlorar inte kontakten med min omgivning för det,
självklart inte.
Dom bästa berättelser och sagor skapas av dom som har en livlig och levande fantasi.
Författare som verkligen kan återge det dom fantiserar upp inne i skallen skriver
nödvändigtvis inte bättre, men deras berättelser blir mycket mer levande och roligare
att läsa.
Men skulle man nu ha för livlig fantasi, så vad då då? Man har inte roligare än man
gör på sig, eller? Så man borde i alla fall ha det roligare än resten av den normala
befolkningen.
”Verklighetsflykt”, det är ett ord som jag verkligen hatar. Det är väl inte så konstigt
att en del blir trötta på sina tråkiga och enformiga liv, och då försöker hitta något som
gör att dom kan glömma all skit för bara ett ögonblick. Men när man säger
verklighetsflykt så blir det genast något negativt. Fan, låt folk ha sina fantasier ifred,
och låt dom leva som dom vill.
Henrik 22 år
43

44
Vi tycker och tänker olika om mat.
Anton älskar pannkakor. Han vill ha jordgubbssylt till. Anton tycker också om kyckling med
pommes frites. Han tycker inte om Mac Donalds hamburgare.
Elin gillar fisk. Den skall vara stekt. Kokt fisk tycker hon inte lika mycket om. Hon tycker
också om köttfärspizza. Elin äter mycket grönsaker. Soppa är hon inte så förtjust i.
Vad tycker du om för mat?
.............................................................................
.............................................................................
Vad tycker du inte om?
.............................................................................
.............................................................................

Vi tycker och tänker olika om kläder.
Anton har nästan alltid blå kläder. De ska vara ett nummer för stora. Han avskyr kläder som
sticks. Kläderna ska kännas mjuka.
Elin gillar jeans. När hon skall vara lite extra fin tar hon på sig en kort snäv kjol. Hon vill att
kläderna ska sitta tajt. Hennes favoritfärger är grönt och svart.
Vilka kläder gillar du?
.............................................................................
.............................................................................
Vilka kläder gillar du inte?
.............................................................................
.............................................................................
Vilken är din favoritfärg?
.............................................................................
45

46
Förslag på arbetsuppgifter som leder till bättre förståelse
utifrån tanke-jaget:
Att reflektera över:
Jag lär mig lätt och snabbt sådant som ….
Jag har svårt att lära mig ….
Det tar lång tid när jag ska ….
Mitt bästa ämne i skolan är/var ….
Det roligaste ämnet i skolan är/var ….
Jag lär mig bäst när jag …. (ex. jobbar själv, lyssnar till musik, när det är tyst)
Jag kan inte tänka när jag är …. (ex. trött, hungrig, varm.)
Jag kan inte tänka när det är …. (ex. tyst, stökigt, många personer.)
Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån tanke-jaget:
• Beskriv dig själv
• Beskriv varandra
• Beskriv någon i din familj
• Beskriv ”kända” personer
Dramatisera eller samtala om:
• Alla blundar och föreställer sig ett föremål eller en situation; ett djur, nya skor, dåligt
väder. Beskriv det du föreställer dig
• Karin har tänt ett ljus i en träljusstake. Hon går till affären utan att släcka ljuset.
Vad händer? Beskriv det du tror
• Hugo har 20 kronor. Han vill gå till Mac Donalds. Han är hungrig och törstig.
Hur ska han komma dit? Räcker pengarna?
Syftet med dessa övningar är att kunna mentalisera.

Känslo-jaget
”Vem som helst kan bli arg – det är lätt. Men att bli arg mot rätt person, till rätt grad, vid rätt
tillfälle, för det rätta ändamålet, och på ett rätt sätt – det är inte lätt.”
Aristoteles
Kunskap om våra yttre och inre kroppsdelar utgör en kognitiv, intellektuell del. Denna
kunskap måste kopplas och sammanfogas till känslor som är den emotionella delen.
För att få en självkänsla är det viktigt att kunna identifiera sina känslor. Då krävs det
medvetenhet om att de finns. Om barn, personer, inte kan se och skilja på olika känslor hos
sig själva, så kan de inte göra det hos andra. Känslorna har ett kommunikativt syfte.
Först gäller det att känna igen en känsla, vara öppen för känslor, uppfatta och uppmärksamma
dem. Vi måste lära oss att lokalisera olika känslor, dels utifrån oss själva, men också i
förhållande till andra personer. Därefter utveckla förmågan att namnge olika känslor, till
exempel hungrig, trött, ledsen. Men också använda nyanserade ord för en känsla, till exempel
arg, irriterad, sur, ilsken. Kunna förstå innebörden av känslan för att hitta strategier och
reagera adekvat. Våra inre referensramar och erfarenheter hjälper oss att analysera känslan.
Alla har rätt att känna vad som helst, men inte att göra vad som helst.
”Om det är förnuftet som formar människan så är det känslan som leder henne”
Jean-Jacques Rousseau
Barn måste få hjälp att sätta namn på känslor. De måste tillåtas att känna det de faktiskt
känner. Ofta felbedömer omgivningen barnets känsla eller tar till hurtfriska kommentarer
som: Det går snart över. Kom igen nu. Det var ju bara en lek. Du är inte ledsen utan trött.
Barnet äger och har rätt till sin känsla. Vi bör bekräfta den, genom att till exempel säga:
Jag ser…. Jag förstår….
Barnet kan behöva stöd och lotsning att reagera på ett lämpligt och passande sätt. Vi måste
lära barnet genom att:
• bekräfta barnet och barnets känslor
• uppmärksamma barnet på dess känsla
• sätta ord på känslorna
• se konsekvenserna av sina handlingar
• vägleda barnet i relationer
• sätta gränser
• hjälpa barnet att hitta lösningar och strategier
• ta ansvar för sina känslor och sitt beteende. Du har valt att…. Ditt val leder till….
Ibland reagerar barnet alltför starkt utifrån en situation. Det kan ha missförstått, missuppfattat
en situation. En del försvarar sin reaktion. De projicerar sina känslor på någon annan. En del
reagerar aningslöst. Andra är inte medvetna om sina reaktioner. Vi som finns runt barnet har
olika toleransnivåer utifrån vår dagsform. Det leder till att vi är inkonsekventa. Ena dagen blir
vi arga, en annan dag reagerar vi inte alls utifrån samma situation. Vi måste också vara
medvetna om våra känslor.
47

48
Om ett barns, persons känsla synliggörs, om de får känslorna förklarade, börjar de se sig
själva och förstå sambandet känsla och handling. Utifrån detta kan de lära sig hantera,
bedöma och uttrycka känslor hos sig själva och andra.
”Jag vet att andra har känslor, men jag vet inte var de är. Jag kan inte se dom. Jag kan inte
läsa dom.”
Lovisa 15 år
Emotionell intelligens handlar om att förstå och vara medveten om egna känslor. Utifrån
dessa reagera och handla på ett adekvat sätt. Det handlar också om att förstå andras känslor.
Kunna förutsäga hur en person kommer att reagera och möta den personens känsla på ett
medvetet och riktigt sätt. Detta är att ha empatisk förståelse och empatisk förmåga.
”Jag hör och glömmer. Jag ser och minns. Jag gör och förstår.”
Kinesiskt ordspråk

Känslor
”Kan man inte älska ska man inte bli älskad”
Man talar om kärlek och om varma känslor, jag vet inte riktigt vad det är, jag har nog aldrig
känt kärlek. Den har säkert funnits där men den har nog bara inte nått fram. Själv har jag mest
utstrålat hat mot omgivningen och jag har därför mestadels i mitt liv fått det samma tillbaka.
Jag ses som känslokall, det stämmer nog. Jag har inte riktigt förstått varför man ska behöva
varandras nära värme och omtänksamhet. Jag har inget behov av det, tror jag inte, för jag
klarar mig själv. Mitt motto är: kan man inte älska ska man inte bli älskad.
Den dagen jag fick reda på att jag hade Aspergers syndrom, minns jag. Jag fick inte någon
chock utan jag förstod att det var något fel på mig.
Nu när jag sitter här och tänker på det här med känslor får jag såna där tankar i huvudet som;
varför jag känner som jag känner? Jag vet inte om jag kan svara på det, och det bryr jag mig
inte direkt om för jag vet att ni inte heller bryr er. Jag är trött på att behöva bry mig, trött på
att höra att folk säger att de bryr sig. Jag vet att de innerst inne inte gör det utan att de har
tröttnat för länge sen.
Jag är lite paranoid kanske man kan tycka, och jag är nog en aning självcentrerad också. Men
det är väl människans natur, vi ska vara sådana. Jag är som jag är och i slutändan kommer jag
bara fram till slutsatsen att jag är stolt över detta. Ingen ska lyckas trycka ner mig för mina
åsikter, hur banala de än må vara.
Känslor är så mycket mer än bara kärlek, hat, värme och ensamhet. Det är något man har, inte
bara för att uttrycka sig utan även för att känna hur man innerst inne är och hur man har det,
känslor ska alltså enligt min åsikt inte bara uttryckas utåt utan även inåt.
Bättre att få sig själv att må bra och att vara nöjd med sig själv och sedan gå vidare med livet,
än att bara tänka på att alla andra ska gilla en och sedan ta hand om sig själv i efterhand.
Så hur ska jag avsluta? Jag kan ju säga så att jag här bara avhandlat vad jag själv anser korrekt
och att det hos andra kan tolkas annorlunda, men det bryr jag mig inte om. Det är vad jag
anser rätt som är det viktiga för mig.
Crusen 19 år
49

50
Känslor
Hur känner sig personerna på bilderna?
1. arg
2. glad
3. rädd
4. ledsen
............................
............................
............................
............................

Detta blir jag glad av
solsken
8
gå i skolan
10
ha kompisar
6
rida
7
fågelkvitter
2
få glass
4
rita
3
läsa
5
få en kram
9
få presenter
1
51

52
Jag blir glad när jag: Sätt x i rutan.
är sjuk
går i skogen
läser läxor
slår mig
får presenter
dricker saft
är ensam
tar sönder något
vinner
hör åskan
ser att det snöar
diskar
bäddar sängen
ser en film
fyller år
skriver
spelar dataspel
äter
är med kompisar
får en kram
förlorar
har lov/semester
Jag blir också glad när jag...................................................................................................................

Detta blir jag ledsen av
gå i skolan
8
sova
9
ramla
3
myggstick
2
7 åska
få glass
4
läsa
5
få presenter
1
fusk
6
53

54
Jag blir ledsen när jag: Sätt x i rutan.
är sjuk
går i skogen
läser läxor
slår mig
får presenter
dricker saft
är ensam
tar sönder något
får skäll
hör åskan
ser att det snöar
tänker på döden
diskar
bäddar sängen
ser en film
fyller år
skriver
spelar dataspel
äter
är med kompisar
får en kram
förlorar
har lov/semester
blir mobbad
Jag blir också ledsen när jag ...............................................................................................................

Detta blir jag arg av
gå i skolan
4
sova
9
ramla
5
myggstick
2
regn
8
vänta
1
matte
6
äta mat
3
fusk
7
55

56
Jag blir arg när jag: Sätt x i rutan.
är sjuk
går i skogen
läser läxor
slår mig
får presenter
dricker saft
är ensam
tar sönder något
får skäll
hör åskan
ser att det snöar
blir retad
diskar
bäddar sängen
ser en film
fyller år
skriver
spelar dataspel
äter
är med kompisar
får en kram
förlorar
har lov/semester
tänker på krig
Jag blir också arg när jag ....................................................................................................................

Detta blir jag rädd av
7 åska
bli slagen
8
ramla
5
sova
9
hundar
4
bilar
3
myggstick
2
vänta
1
rida
6
57

58
Jag blir rädd när jag: Sätt x i rutan.
är sjuk
går i skogen
läser läxor
slår mig
får presenter
ser en eldsvåda
är ensam
tar sönder något
måste flytta
hör åskan
ser att det snöar
tänker på döden
får skäll
bäddar sängen
ser en film
fyller år
skriver
spelar dataspel
äter
är med kompisar
får en kram
förlorar
har lov/semester
tänker på krig
Jag blir också rädd när jag..................................................................................................................

Känslor
Anton blir ledsen när läraren skäller.
Anton blir glad när han ser en hund.
Vad blir du? .................................................
Vad blir du? .................................................
59

60
Känslor
Elin blir arg när Per tränger sig i matkön.
Elin blir rädd när det åskar.
Vad blir du? .................................................
Vad blir du? .................................................

Känslotermometrar
Placera siffrorna på termometrarna.
Räddtermometer
Ledsentermometer
Argtermometer
Gladtermometer
Livrädd
Förtvivlad
Rasande
Lycklig
Jätterädd
Jätteledsen
Jättearg
Jätteglad
Skraj
Olycklig
Ilsken
Förtjust
Orolig
Sorgsen
Uppretad
Belåten
Ängslig
Bekymrad
Sur
Nöjd
Lite rädd
Lite ledsen
Lite arg
Lite glad
1. Jag är ensam hemma
2. Jag ser en otäck film
3. Jag har tagit sönder en sak
1. Jag blir retad
2. Jag slår mig
3. Jag blir sjuk
1. Jag blir retad
2. Jag förlorar
3. Jag får inte bestämma
1. Jag får ett dataspel
2. Jag får en kram
3. En kompis ringer
61

62
Jag har många olika känslor.
1. besviken
2. mallig
3. sorgsen
4. avundsjuk
5. stolt
6. stressad
.................................................
................................................
.................................................
.................................................
................................................
.................................................

Anton och Johan ska gå ut på rast. Anton råkar stöta till Johan. Johan skriker ”Knäppskalle”!
Vad skulle du göra om du var Johan?
Säga ”knäppskalle”
Börja gråta
Säga ”flytta dig”
Jag skulle ...............................................................................
Om någon kallar dig knäppskalle, hur skulle du känna dig?
Jag bryr mig inte
Jag blir ledsen
Jag blir arg och slår tillbaka
Jag skulle ...............................................................................
Anton och Johan har lärt sig att de kan bli knuffade utan att någon kan hjälpa det.
Ibland diskuterar de med läraren. Ibland gör de rollspel. Anton får vara Johan, Johan får
vara Anton.
63

64
Anton och Johan är i olika lag. Anton skjuter i MÅL. Antons lag vinner matchen.
Johan skriker: ”Antons lag fuskade. Anton fällde mig.”
Johan blir sur och jättearg. Han slår till Anton.
Regeln säger att det är förbjudet att fälla någon. Domaren godkände målet. Anton har gjort det avgörande
målet. Han fick tag i bollen utan att fälla Johan. Anton är stolt. Plötsligt får han ett hårt slag i ryggen av
Johan. Han blir förvånad och ledsen.
Vad skulle du ha gjort om du varit Johan?
Bli arg och slå Anton
Bli ledsen men lyssna på domaren
Snacka med lagkompisarna om matchen
Tänka, denna gång förlorade vi. De andra var bättre
Jag skulle .......................................................................
Hur skulle du känt dig om du varit Anton?
Bli förvånad och ledsen
Blivit arg och slagit tillbaka
Struntat i Johan
Alla som är med i spelet måste känna till och kunna
spelets regler. Finns det en domare är det domaren
som avgör vad som är rätt eller fel.
Jag skulle .......................................................................

Sara, Karin och Emelie hoppar twist. Sara snubblar på twistbandet.
Karin blir irriterad och säger: ”Fy vad du är klumpig. Du kan ju inte ens hoppa twist. Kom Emelie så går vi.”
Karin och Emelie går skrattande och fnissande i väg. Sara står kvar. Hon är olycklig.
Hur skulle du känna dig om du var Sara?
Olycklig
Ensam
Tyckt de var dumma. Letat upp en annan kompis att vara med
Pratat illa om Emelie och Karin
Jag skulle ..............................................................................................
Vad tycker du att Karin skulle ha gjort?
Sprungit tillbaka till Sara och sagt att hon ångrade sig
Bett någon annan kompis att vara med och hoppa twist
Pratat illa om Sara
Jag tycker att .....................................................................................
65

66
Arg
När Oscar blir arg skriker
han fula ord.
När Lucas blir arg river han
sönder papper.
När Erik blir arg går han in på
sitt rum och slår i dörren.
slå i dörren riva sönder fula ord
Vad gör du när du bli arg: ...................................................................................................................................................
...................................................................................................................................................

Vilka sätt tycker du är okey att få ur sig ilska:
Spotta
Slå sig själv
Slå sönder saker
Prata med någon
Slå i dörrar
Välta ner saker
Stänga in sig på sitt rum
Stänga in sig på en toalett
Rita
Skrika
Gråta
Sparkas
Knuffas
Slåss
Bitas
Dra i håret
Riva sönder gamla tidningar
Springa
Jag tycker också det är okey att ......................................................................................................................................
67

68
.

Förslag på arbetsuppgifter som stärker känslo-jaget:
• Måla känslor. Vilken färg har känslan; arg, glad ….
• Hur ser du ut när du är; arg, glad ….
• Vad är det som gör dig; arg, glad ….
• Hur kan du göra någon annan arg, glad ….
• Vad gjorde du när du blev arg, glad ….
• Berätta om när du blev rädd, ledsen ….
• Vad tror du vuxna kan bli rädda, ledsna …. för
• Klipp ut bilder på personer som är arga, glada …. Gör ett kollage.
• Använd olika musikinstrument för att demonstrera olika känslor.
• Lyssna på olika musikstycken, beskriv känslan musiken väcker.
• Vad tror du hänt? Skriv text till bilder.
• Rita en serie (se Viktors exempel sid. 68)
Arbeta i grupp eller två tillsammans utifrån känslo-jaget:
Gör rollspel:
• Demonstrera olika känslor
• Beskriv/spela dig själv när du är arg, glad ….
• Beskriv/spela varandra
• Beskriv/spela någon i din familj
• Beskriv/spela ”kända” personer
Hitta synonymer till känslo-orden:
• glad
• arg
• ledsen
• rädd
Skriv fem saker som du/ni tycker om att göra, fem saker som du/ni avskyr att göra, jämför
med kompisen/gruppen.
Skriv fem saker som du/ni tror att föräldrar, lärare, en kompis, kassörskan, tycker om/avskyr
att göra.
Beskriv och tolka andra känslor som finns i kroppen som:
• frusen
• sömnig
• hungrig
Beskriv och berätta om när du:
• blev besviken
• kände smärta – sorg
• var bekymrad
• var ärlig, hjälpsam
• var självsäker
• blev generad
Väga och mäta känslor ….
69

70
Sociala-jaget
”I sökandet efter visdom är det första steget tystnaden, det andra lyssnandet, det tredje att
minnas, det fjärde utövandet, det femte att lära andra.”
Rabbin Solomon Ibn Gabirol
Din existens är beroende av dina relationer till dig själv och till alla andra. Du bär på dina
egna förutsättningar. Du är din egen auktoritet. I mötet med andra människor kan du skapa en
gemenskap av inspiration och glädje, men också av sorg, irritation och besvikelse. Du kan
påverka stämningar i kontakten med omgivningen.
Vi lär genom våra relationer till föräldrar, släktingar, vänner och kompisar. I vår tidiga
barndom tillägnar vi oss sociala färdigheter, som hjälper oss att anpassa oss in i samhället.
Individens behovstillfredsställelse balanseras mot gruppens behov av respekt och tolerans.
Förutsättningarna för ett civiliserat samhälle är dess normer och principer. Dessa är
nödvändiga för samvaro och sociala samspel mellan människor.
Vårt samvete är socialt format. Medkänslan är däremot intuitiv och spontan. Genom samvaro
med föräldrar och omgivning stimuleras och förstärks förståelse och inlevelseförmåga. Ett bra
samspel från barnets tidiga ålder hjälper barnet att få spontan medkänsla. Föräldrarna är
barnets första förebilder. Vissa individer har aldrig fått lära sig de grundläggande sociala
färdigheterna. Anledningen kan vara ett funktionshinder eller den miljö, kultur, de är
uppväxta i. Detta leder till att de överträder sociala koder som finns. Kaotiska och förvirrande
föreställningar om sig själv och sin omgivning leder till felaktiga bedömningar och
värderingar av omvärlden.
Ett rätt agerande är dels beroende av vilken bild individen har av sig själv, dels bilden av
situationen, och hur situationen är relaterad till ett sammanhang. Ett barn som från föräldrar
och omgivning får uppleva förutsägbarhet och mening, men också flexibilitet, att problem går
att lösa, skapar balans hos barnet. Upplevelse av förutsägbarhet är grunden till begriplighet
och hanterbarhet. Barnet lämnas inte helt åt sig själv. Det skyddas samtidigt som det ställs
inför nya krav. Det är viktigt att barnet kan acceptera situationer det ställs inför och att det
också har ett ansvar att påverka hur resultatet blir.
”Hela problemet för toleransen
är som vanligt att hålla balansen
inte ge intoleransen en chans och ej heller själv bliva intolerant”
Piet Hein
Barnet behöver hjälp att utveckla förmågan att ta ansvar för sig själv och sina handlingar.
Barnet blir en individ som kan utveckla och bevara nära relationer. Oavsett uppväxtmiljö och
tidigare erfarenheter kan den emotionella intelligensen tränas.
Skolan är en viktig plats för denna träning. Ibland ifrågasätter skolan och även andra
verksamheter detta. De ställer frågor som: ”Har vi tid? Är det vår uppgift? Vill vi? Har vi den
empatiska förmågan som krävs för en professionell hjälpare?”

Krav som måste ställas på ”hjälparen”:
• förståelse utifrån personen vi ska hjälpa
• kunskap om olika funktionshinder
• kunskap om psykologiska och sociala förhållanden
• kunskap om barnets, individens emotionella mognad
• kunskap om olika försvarsmekanismer och omedvetna drivkrafter
• kunskap om egna känslor, behov och försvar
• kunskap om olika metoder, tillvägagångssätt
• kunskap om individens tolkning av kommunikativa såväl som kroppsliga budskap
Vår vilja att aktivt se, lyssna, förstå leder till insikter. Utifrån dessa ska vi försöka utveckla
konkreta metoder och hjälp till ett väl fungerande socialt samspel. Detta betyder att kontakten
med andra är en förutsättning. Empati kan beskrivas som en förmåga att sätta sig in i hur
andra tänker utifrån olika situationer, men också se sig själv ur andras perspektiv.
”En kamrat är bättre än en sommar”
Emil 6 år
Ett litet barn är centrerat till sitt eget jag. En god självuppfattning skapas genom trygghet och
värme. Detta är en förutsättning för att respektera andra och ta ansvar för sig själv.
Nioårskrisen framställs som en form av uppvaknande. Den sociala världen vidgas. Barnen
börjar jämföra sig med varandra. Det egoistiska tänkandet har ersatts av mer logiskt inriktat
tänkande. Barnet börjar hantera motstridiga uppfattningar om sig själv och andra.
Ju bättre en människa känner sig själv, desto lättare har personen att acceptera andra. En dålig
självbild kan leda till bisarra fantasier om sig själv. Individen skyller ifrån sig, attackerar,
kritiserar andras personlighet och visar förakt och förolämpar. Individen projicerar sin egen
underlägsenhet på andra. En del personer med svagt självförtroende nedvärderar sina egna
förutsättningar och förmågor.
Människan vill känna sig accepterad och uppleva en god självkänsla genom en nyanserad
självbild. Sociala färdigheter kan läras ut för att läras in. De ger befriande insikter och ger nya
perspektiv.
Vad är frihet
frihet till?
Till att göra
vad man vill;
blott man noga
vaktar på
blott att vilja
vad man må.
Piet Hein
71

72
Varför blir det så här?
”Av en blick, ett hummande, en kommentar sprider sig värmen genom hela min kropp.”
Kanske är det stress, kanske är det något annat. Jag blir varm i hela kroppen. Känslan av hetta
stiger. Det känns som ett starkt tryck på kroppen.
Ja så blir det för mig när jag är bland folk som jag inte känner eller jag är i en folksamling.
Jag måste ha koll. Ingen får vara bakom mig. Samma sak händer när jag inte förstår eller
missuppfattar något. Hettan stiger upp i ansiktet. Jag blir dum. Då händer det. Alla ord, alla
hot bara kommer. Jag går i gång och gör dumma grejer. Jag kan inte bestämma över mig
själv. När jag sedan får veta vad jag sagt eller gjort tycker jag att det är ljug. Jag kommer inte
ihåg. Det kanske är sant att jag gjort det som jag blir anklagad för. Jag vet inte!
Jag är själv mycket känslig för vad andra säger och gör mot mig. Jag kan vara mycket
långsint. Viljan finns att klara av mina känslor. Jag tränar på att gå ifrån när värmen väller upp
i kroppen. Jag försöker också använda alternativa speciella ord i stället för svordomar och
sexord.
En gång när allt kändes svårt och hopplöst skrev jag detta mailet till Birgitta:
”Ibland känner jag mig värdelös. Jag är bara till problem, vill komma bort från denna värld.
Fan bättre att ta livet av sej för då har man ju lättat på trycket för sig själv och omgivningen
som tycker jag är skadad.”
Men livet går vidare, ibland känner jag mig stark. Jag ska klara av detta. Jag försöker göra det
som jag tycker är rätt.
Tony 16 år

Lagar - regler
Vilken lag eller regel gäller?
Spelregler
4
I Sverige finns lagar för ALLA medborgare.
Lagarna finns i en lagbok som heter Sveriges Rikes Lag.
I skolan finns skolregler.
På en arbetsplats finns arbetsregler.
Varje familj har sina familjeregler.
Sveriges Rikes Lag
1
Mats stannade inte vid stoppskylten. Han fick böter.
...........................................................................................
Lotta snattade godis. Kassörskan upptäckte henne.
Trafikregler
2
...........................................................................................
Skollagen
3
Peter och John spelade ”Fiaspel”. Peter fuskade. John blev arg. Han ville inte spela med Peter.
...........................................................................................
73

74
Oskar går inte till skolan. Han skolkar.
.......................................................................
Pia tog inte på sig säkerhetsbältet i bilen. Polisen upptäckte det.
Sveriges Rikes Lag
1
.......................................................................
Fredrik spelade en fotbollsmatch. Han styrde ner bollen med handen.
Det blev mål men domaren såg att Fredrik använde handen.
.......................................................................
Tim slog en kompis i magen och huvudet. Kompisen svimmade.
Skollagen
3
.......................................................................
Richard är arg. Han skriker en massa fula ord till Barbro. Barbro anmäler honom för
ärekränkning.
.......................................................................
Spelregler
4
Trafikregler
2

Viktiga regler när jag möter andra människor.
Sätt kryss.
Borstat tänderna
Har nya skor
Tagit på rena kläder
Har pengar
Är ren och fräsch och luktar gott
Tagit på halsband och örhänge
Jag tycker också det är viktigt att....................................................................................................
75

76
Anton är ute och joggar. Han träffar Elin.
Anton frågar om de ska gå till Mac Donalds.
Ja säger Elin men först måste du ….
Vad måste Anton göra?..........................................................................
Elin vaknar. Hon duschar och tar på sig rena kläder, sedan äter hon frukost.
Emelie ringer på dörren. Elin säger jag är inte klar, jag ska ....
Vad ska Elin göra .....................................................................................
Elin har varit på toaletten.
Hon vet att efter ett toalettbesök måste man ….
Vad måste man göra................................................................................
Anton har fotsvett. Hans strumpor luktar illa. Varje dag måste Anton ….
Vad måste Anton göra............................................................................

Vi människor är olika. Vi måste ta hänsyn till varandra.
Ibland behöver vi få hjälp eller hjälpa andra.
På vilket sätt kan du visa hänsyn eller ge hjälp?
Jag kan...............................................................
Jag kan ..............................................................
Jag kan...............................................................
Jag kan ..............................................................
77

78
På vilket sätt kan du visa hänsyn eller ge hjälp?
Jag kan ...............................................................
Jag kan .............................................................
Jag kan ...............................................................
Jag kan ..............................................................

Att tänka på när du pratar med någon.
Hur gör du? Sätt kryss.
Tittar på den du pratar med, ger ögonkontakt
Lyssnar
Väntar till det är din tur att prata
Tänker på ditt kroppsspråk. (Hur du står/sitter)
Pratar lagom högt. (Skriker/viskar du?)
Använder rätt ord? (Inga ”fula” ord)
Talar tydligt
Står på lagom avstånd till den du pratar med (nära/långt ifrån)
.....................................................................................................
.....................................................................................................
79

80
Att tänka på när du är på kalas.
Sätt kryss.
Det är kalas. Du blir bjuden på mat som du inte tycker om.
Vad gör du?
Tar lite och smakar.
Säger: Usch vad äckligt.
Går ifrån bordet.
......................................................................................................
Du blir bjuden på kakor som du gillar.
Det finns fem kakor, ni är fyra som ska dela på dem.
Du vill ha flera.
Vad gör du?
Tar flera kakor.
Frågar om du får ta två kakor.
Tar en kaka.
......................................................................................................

Du har ätit färdigt.
Vad gör du?
Går från bordet.
Säger tack för maten.
Väntar till alla ätit färdigt.
.............................................................................................
Alla har ätit färdigt.
Vad är bra sätt att göra?
Hjälpa till att duka av.
Titta på TV.
Säga tack.
.............................................................................................
81

82
Att tänka på vid socialt samspel.
Ni är fyra stycken som vill titta på TV. Ni har en TV.
Du vill titta på ditt favoritprogram, de andra vill titta på ett annat.
Vad gör du?
Skriker och blir arg.
Övertalar de andra att titta på ditt program.
Diskuterar och kommer överens.
......................................................................................................................
Din kompis och du har beslutat att spela spel. Din kompis fuskar.
Vad gör du?
Låtsar som om du inte ser.
Blir arg och går därifrån.
Talar om att du upptäckt att kompisen fuskar.
......................................................................................................................

Du vill vara med och spela bandy. Laget är fulltaligt.
Vad gör du?
Puttar bort en spelare.
Erbjuder dig att vara avbytare.
Säger: Om jag får vara med kommer laget att vinna.
...............................................................................................
Du har bestämt att träffa en kompis.
Plötsligt kommer du på att du hellre vill spela dataspel.
Vad gör du?
Säger att du inte vill träffa honom.
Spelar dataspelet.
Träffar kompisen som det var bestämt.
...............................................................................................
83

84
Du fyller år. Du får en present som du inte tycker om.
Vad gör du?
Säger tack.
Säger, den vill jag inte ha.
Säger inget. Lägger undan presenten.
..............................................................................................
Du vill vara en bra kompis.
Vad gör du?
Ger bort fina saker som du har.
Hittar på roliga saker att göra tillsammans.
Är ärlig och pålitlig.
..............................................................................................

Du har mycket att göra.
David vill att du ska följa med honom hem.
Vad gör du?
Förklarar varför du inte kan.
Följer med fast du inte har tid.
Säger att du inte får och att du har ont i huvudet.
.............................................................................................
Du har anmält dig till en kurs.
Den dagen kursen börjar är du orolig för hur det ska bli.
Du vill börja men….
Vad gör du?
Går inte dit. Meddelar att du inte kommer.
Stannar hemma utan att ringa.
Skyller på att du är förkyld, fast du inte är det.
Ber någon följa med, första gången.
.............................................................................................
85

86
Hallå alla mobbare. Det ni gör (om ni har mobbat eller mobbar) är inte
bra. Tänk om nån skulle göra så mot dig eller er.
Tänk om ni skulle bli kallade t.ex. rövhål, idiot eller fetto. Skulle det
vara så kul för er eller dig.
Jag har själv blivit mobbad, men med hjälp från dom vuxna och från
mina klasskamrater är jag inte det längre.
Om du blir mobbad av flera stycken gå till dina kompisar och be om
hjälp. Om dom inte ställer upp är dom inte värda att kallas för vänner.
Om mobbarna inte slutar fast dina kompisar hjälper dig, gå till vuxna
och be om hjälp.
Det är inte bra med mobbing och vi måste alla hjälpa till om vi ska sätta
P för det.
Så om du mobbar nån säg förlåt och bli en vän istället för en fiende. Om
du blir mobbad visa att du har ett gott hjärta och säg:
Om du slutar reta mig förlåter jag dig. Ta mig i hand och bli vänner
istället för att bråka. Ni behöver inte vara vänner men ni ska ändå inte
vara fiender.
Oscar 12 år
MOBBING

Anton hade bestämt att träffa Elin klockan tre. Elin väntade. Anton kom inte.
Hur tycker du Anton är?
1. bra kompis
2. dålig kompis
3. tjatig
4. schysst
5. tråkig
6. skvallrare
7. mobbare
8. hänsynslös
9. misstänksam
10. avundsjuk
11. fuskare
....................................................................
....................................................................
Elin och Sussie ska gå på bio.
Frida frågar om hon får följa med. Så klart du får säger Elin.
Hur tycker du Elin är?
....................................................................
....................................................................
Magnus pratar och pratar om sitt favoritlag. Erik försöker avbryta honom.
Magnus bryr sig inte. Han fortsätter att prata om fotbollslaget.
Vad tycker du Magnus är?
..............................................................................
....................................................................
87

88
Stina har ett prov. Hon har inte läst på. Hon fuskar och skriver av Veras svar.
Hur tycker du Stina är?
1. bra kompis
2. dålig kompis
3. tjatig
4. schysst
5. tråkig
6. skvallrare
7. mobbare
8. hänsynslös
9. misstänksam
10. avundsjuk
11. fuskare
....................................................................
....................................................................
Tim träffar Philip. Philip berättar att Stefan sagt att han tycker
Tim är knäpp. Tim blir jätteledsen.
Vad tycker du om Philip?
....................................................................
....................................................................
Frida är och handlar. Hon hälsar på alla.
Till en dam säger hon; ”Oj vad tjock du är. Vilken ful kappa.”
Hon pratar högt och märker inte att många i affären tittar på henne.
Hur tycker du Frida är?
....................................................................
....................................................................

Vera och Anders är ute. Plötsligt börjar Vera skratta. Anders blir arg och sur.
Han tror att Vera skrattar åt honom. Vera blir förvånad.
Jag skrattar ju bara för det såg lustigt ut när du stötte till stolpen.
Hur tycker du Anders är?
1. bra kompis
2. dålig kompis
3. tjatig
4. schysst
5. tråkig
6. skvallrare
7. mobbare
8. hänsynslös
9. misstänksam
10. avundsjuk
11. fuskare
....................................................................
....................................................................
Pontus berättar för alla som vill lyssna att han fått ett nytt dataspel.
Martin har länge önskat sig just det spelet, men han säger,
jaså det barnsliga fåniga spelet, det är jättedåligt.
Vad är Martin?
....................................................................
....................................................................
89

90
Förslag på arbetsuppgifter som leder till ett bättre socialt jag.
Arbeta i grupp eller två och två tillsammans:
• Avläs varandras känslor utifrån ansiktsuttryck och kroppsspråk
Hur märker du att personen är arg, glad ….
Hur märker du att du själv är arg, glad ….
• Avläs varandras känslor utifrån kommunikation (verbalt språk)
• Gör en ”fantasiberättelse” om en person. Utgå från en bild. Beskriv utseende, intresse,
familjesituation ….
Jämför berättelserna. Hur olika blev de?
• Gör liknande berättelse utifrån ett föremål, en händelse, en incident.
Syftet är att visa att ingen berättelse är varken rätt eller fel
• Arbeta vidare med de situationsbilder som finns i arbetsbladen
Utifrån det sociala jaget:
• Beskriv dig själv
• Beskriv varandra
• Beskriv någon i din familj
• Beskriv ”kända” personer
Dramatisera, samtala om:
• När jag gjorde bort mig
• När jag var rädd att göra fel
• När jag inte vågade fråga om …
• När jag kände mig annorlunda
• När någon kommenterar, suckar, tittar konstigt (sådant som kan tolkas nedsättande)
Gruppsamtal:
• Ge positiva kommentarer
• Beskriv positiva egenskaper hos varandra
• Lyssna på varandra
• Diskutera något som inte behöver upplevas som ”laddat” för någon inom gruppen
• Arbeta med ”veckans ord”. Olika begrepp, innebörd av ett ord t ex orden ”öppen”,
”kompis”, ”ren”, ”vänta”

Epilog
Idag och även i framtiden krävs det välutbildade flexibla och kreativa individer. Individer som
vill utvecklas och få nya insikter. Individer som kan samarbeta i team och arbetslag. Den
kommunikativa förmågan är viktig, att kunna lyssna på andra, möta andras sätt att tänka,
resonera och diskutera, men också föra fram egna idéer och erfarenheter. Det förväntas att
individen i bemötandet med andra kan visa sympati och omtanke, avläsa sociala spel och
nyanser.
En god självinsikt behövs för att kunna uppfylla dessa krav. Denna byggs upp genom
kontinuerligt samspel med familj, vänner och andra nära personer.
Samspelsregler och normer lärs in och utvecklas så att individen kan ta aktiv del i sin
livsprocess. En del behöver hjälp att avläsa och tolka kroppens signaler och sätta samman
känsla med handling, för att reagera adekvat utifrån olika situationer. Individen förväntas
förstå de normer och regler som finns i samhället. Normer är handlingsregler som
arbetsplatser, omgivning, eller den kultur vi befinner oss i, förmedlar genom socialt tryck.
För att kunna fatta beslut, beslut som kan påverka eller få en avgörande roll i en individs liv
och framtid, är en god självbild nödvändig. Detta har denna bok med tillhörande dataprogram
försökt bidra med. Genom att bygga upp den egna identiteten, ge upplevelser av ”Vem är
jag” skapas självförtroende och förståelse för andra och andras reaktioner.
Det finns en inre kraft som ger dig liv –
sök den.
I din kropp finns en oskattbar juvel –
sök den.
Om du vill finna den största skatten,
se inte utåt,
se inåt, och sök
den.
Rumi
Birgitta Andersson Gunilla Olsson Eva Larsson Simeon Sapranidis
91

92
Litteraturförslag
Andersson B-E, Visionärerna. Brain Books
Andersson B, Sociala berättelser och seriesamtal. Spec.ped. Birgitta Andersson AB
Andersson B, Vägledning pedagogiska straregier. Spec.ped. Birgitta Andersson AB
Antonovsky A, Hälsans mysterium.. Natur och Kultur
Armstrong T, Barns olika intelligenser. Brain Books
Attwood T, Om Aspergers syndrom – vägledning för psykologer och föräldrar. Natur och Kultur
Beckman V, En väg till fängelset? Om hyperaktivitet och aggressivitet. Cura
Bejerot S, Tvångssyndrom/OCD. Nycklar på bordet. Pfizer
Bengtner A, Iwarson B, Varför vill ingen leka med Dennis? Att tala med barn om DAMP/ADHD. Säve Förlag
Bergström M, Neuropedagogik .En skola för hela hjärnan. Wahlström &Widstrand
Bergström M, Svarta & Vita lekar. Wahlström &Widstrand
Boström L, Från undervisning till lärande. Brain Books
Collmar L, Två par ögon. Argument
Dahlgren I, Flickor med Aspergers syndrom och liknande störningar. Brandts förlag
Danielsson L, Liljeroth I, Vägval och växande. Liber
De Bono E, Konstruktivt tänkande. Svenska Förlaget
Duvner T, ADHD. Impulsivitet, överaktivitet, koncentrationssvårigheter. Liber
Ellneby Y, Om barn och kultur. Natur och Kultur
Fioretos V, Vem är annorlunda. UPPsjö läromedel
Fyhr G, Hur man möter människor i sorg. Natur och Kultur
Gerland G, Det är bra att fråga. Cura
Gardner H, Intelligenserna i nya perspektiv. Brain Books
Gardner H, Så tänker barn och så borde skolan undervisa. Brain Books
Gillberg C, Asperger syndrom. Normala genier, geniala nördar? Cura
Gillberg C, Peeters T, Autism. Medicinska och pedagogiska aspekter. Cura
Goleman D, Känslans intelligens. Wahlström och Widstrand
Gottman J, Declaire J EQ för föräldrar. Hur du utvecklar känslans intelligens hos ditt barn. Natur och Kultur.
Gustafsson L, Lotsa barn. Att fostra med känsla och sunt förnuft. Nordstedts Förlag
Hall K, Aspergers syndrom universum och allt annat. Cura
Hellström A, Nu är det vår tur. Liber
Himmelstrand J, En bok om reflektioner. SISU
Holm U, Empati. Natur och Kultur
Howlin P, Baron-Cohen S, Hadwin J, Lära barn med autism att ”läsa” andras tankar och känslor. Cura
Iglum L, Om de bara kunde skärpa sig! Studentlitteratur
Kardesjö B, Barn med koncentrationssvårigheter. Liber
Kelly A, Samtal. Argument
Kimber B, EQ – livsnödvändig kompetens: en introduktion till arbetet med EQ i skolan. Libris
Kinge E, Empati hos vuxna som möter barn med särskilda behov. Studentlitteratur
Lazear D, Åtta sätt att undervisa. Brain Books
Maltén A, Hjärnan och pedagogiken. Studentlitteratur
Moses B, Jag är arg, Jag är ledsen Jag är avundsjuk, Jag är rädd. Bonnier Carlsen
Nadeau, G, Littman B, Quinn O, Flickor med AD/HD. Studentlitteratur
Nordgren M, Jag avskyr ordet normal. Cura
Olsson B-I, Olsson K, Människan i möte. Liber
Palm A, Kognitivt förhållningssätt. Natur och Kultur
Raundalen M, Empati och aggression. Studentlitteraturen
Salgård C C, Livet är ett möte. Argument
Segal J, Förbättra din emotionella intelligens. Libris
Reftel J & K, Kulsprutan. 180 lekar för alla åldrar. Argument
Vedfelt O, Omedveten intelligens; Vi vet mer än vi tror. Natur och Kultur
Wassberg G, Hedenstrand J, Barn och känslor. Hallgren & Faller
Wennberg B, EQ på svenska. Natur och Kultur
Wennberg B, EQ-trappan. Natur och Kultur