Vanliga frågor

Naturvårdsverket
Miljörättsavdelningen
Clas Magnusson
Bo Carlerup
Heidi Wiik
2006-02-28 (Rev. vers. från 06-01-20. Ändringar är markerade )
Vanligt förekommande frågor om cisterner enligt NFS 2003:24.
Fråga : Svar:
1 Kapitlet i NFS 2003:24
Omfattas farmartankar
(=gårdscisterner)?
Mobila cisterner, exv. sådana som
används vid skogsavverkningar och som
flyttas ofta, omfattas de?
Omfattas diesel och RME? Förfinad
diesel?
Omfattas hydraulolja, transmissionsolja
och motorolja av föreskrifterna?
Gäller krav på information
cisterner/tunnor/förvaringskärl mindre
än 1m3 ?
Vad gäller för hantering av mindre än
250 l brandfarlig vätska inom
vattenskyddsområde? Finns särskilda
regler för förvaring?
Vad ska man tänka på vid handläggning
av etanoltankar?
Vilka krav gäller för en cistern avsedd
för lagring av etanol/-blandning (exv
E85, lägre procent iblandning av etanol
mm)?
Vad gäller för en mycket gammal (ca 40
år) farmartank om 5 kbm som ligger
utomhus ovan mark nära en vattentäkt,
men inte inom vattenskyddsområde, och
Enligt 1 kap 2 § omfattas farmartankar vad gäller
Information enligt 4 kap och kontroll enligt 8 kap 5 – 8 §§.
De omfattas inte av föreskrifterna om informationskravet och krav
på återkommande kontroll enligt 1kap. 2 §. Men inom
vattenskyddsområde omfattas de vad gäller krav på information
enligt 4 kap. 1 §.
Om ni vill reglera detta används MB:s bestämmelser i 26 kap och 2
kap i det enskilda fallet om behov föreligger.
Det finns inga särskilda krav enligt dessa föreskrifter.
För ADR-cisterner finns särskilda bestämmelser –transport av farligt
gods, SRV:s ansvar.
Diesel omfattas men inte ren RME (flampunkt på
120 0 C). Men oftast ingår diesel i RME. Vad gäller ”förfinad diesel”
m.m. tolka utifrån 1 §.
Föreskrifterna gäller ”brandfarlig vätska” som definieras i 2 kap.
Ja, de omfattas när det gäller inom vattenskyddsområde.
Nej, de omfattas inte enligt 1 kap. 1, 2 §§ utanför
vattenskyddsområde om de inte är att anses som spillolja.
För att lägga fast försiktighetsmått kan 26 kap. och 2
kap. MB användas i det enskilda fallet om behov
föreligger.
Ja, om behållaren ligger inom vattenskyddsområde.
Regleras ej via dessa föreskrifter.
Däremot kan det finnas föreskrifter för vattenskyddsområdet
beslutade med stöd av 7 kap MB eller motsvarande.
26 kap i MB kan tillämpas i det enskilda fallet.
Etanoltankar omfattas av föreskrifterna om de ligger inom
vattenskyddsområde och om mer än 250 l hanteras.
Annars inte NV:s ansvar. I vissa fall kan de falla mellan stolarna.
NV:s föreskrifter: Om blandningen inte innehåller dieselbrännolja
eller eldningsolja (eller spillolja) och det är utanför
vattenskyddsområde gäller inte 2003:24. Om det är inom
vattenskyddsområde, och mer än 250 l brandfarlig vätska hanteras,
gäller 1 kap. 3 § och infoplikten enligt 4 kap. Krav på sekundärt
skydd framgår av 10 kap.
Brandfarlig vätska definieras i 2 kap.
För ytterligare info om E85, se SRV:s hemsida www.srv.se
Omfattas av 1 kap 1 eller 2 § beroende på om ledningarna ligger i
eller ovan mark. Den omfattas av återkommande kontroll och
kontrollintervall enligt 8 kap 6 §. Utanför vattenskyddsområde finns
inga krav på sekundärt skydd enligt 2003:24. Tillsynsmyndighet se 2

som har enkel gummiledning in till den
byggnad den försörjer med brännolja.
Krävs besiktning/kontroll? Invallning
eller annat sekundärskydd? Vem har
tillsynen? Vilket ansvar för läckage kan
markägaren få, även om det inte är
markägaren som lagt upp cisternen?
Hur ska tillsynsmyndigheten bedöma
cistern/anordning ovan mark, tex 12-50
m3 innehållande eo1, men som på grund
av markförlagda ledningar blir en
markförlagd anläggning enligt
föreskrifterna. Bör man inte ta hänsyn
till brandrisken? Hade det inte varit för
ledningarna skulle ju SÄIFS föreskrifter
gälla. (kap 1,1 och 2§§)
Hur skall villacisterner/inomhuscisterner
klassas om de har sina rörledningar i
golv eller mark?
Vem har tillsyn av cisterner med
brandfarlig vätska klass 3 som är
större än 10 m 3 ?
Är det korrekt uppfattat att MHN
handlägger alla cisterner i mark med mer
än 1m3 brandfarlig vätska av klass 3
oavsett hur stora de blir?
Hur skall transformatorolja klassas? som
diselbrännolja, eldningsolja eller
spillolja?
Har en cistern/behållare med diesel
(2000L) som står på ett företag inom
vattenskyddsområde. Det lite ovanliga är
att det är en s.k. IBC-behållare och
således omfattas av ADRbestämmelserna.
Företaget avser dock
inte att använda den som det utan den
ska stå där den står. Nu undrar jag om
cisternen omfattas av NFS 2003:24 och
vilka delar är tillämpbara? Enligt ADRbestämmelserna
skall den besiktigas vart
5:e år och enligt NFS-bestämmelserna
vart 6:e år....10 kap borde väl ändå gälla?
kap. Om det är försvarets anläggning är det generalläkaren annars är
det vanligen miljöförvaltningen.
Det är verksamhetsutövaren (VU) – dvs den som nyttjar tanken –
som har ansvaret enligt 2 Kap MB. VU kan inte frånhända sig sitt
ansvar.
Pågående läcka – verksamhetsutövaren.
Läckage upptäckt i efterhand – verksamhetsutövaren/markägaren
enligt 10 kap. MB.
Om rörledningarna finns i mark ska hela anordningen, trots att
cisternen ligger ovan mark, anses vara markförlagd.
Denna bedömning som NV gör enligt NFS 2003:24 påverkar inte
tillämpningen av SRV:s föreskrifter.
De tekniska krav som finns i SÄIFS 1997:9 för att ta hänsyn till
brandrisken är i stort överförda till NFS 2003:24. Det är nämligen
samma teknik för att skydda mot förorening som mot brand,
nämligen att hålla ämnet inneslutet. Alltså tar man hänsyn till
brandrisken.
De omfattas av 1 kap. 1 § - anordningen är markförlagd.
Om cisternen ligger i mark eller ligger ovan mark med rörledningar i
mark eller ligger inom vattenskyddsområde så omfattas den av
Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2003:24 enligt 1 kap 1 §.Då är
det kommunen (MHN) eller den tillsynsmyndighet som anges i 2
kap 1 §.
Brandfarlig vätska definieras i 2 kap
Om cisternen ligger ovan mark och utanför vattenskyddsområde
omfattas den inte av 2003:24 utan av Räddningsverkets föreskrifter
SÄIFS 1997:9. Där är det normalt byggnadsnämnden eller
motsvarande och räddningstjänsten som har tillsynen.
Ja, när det gäller dieselbrännolja eller eldningsolja.
Omfattas ej av 1 kap. 1 och 2 §§, men väl av 1 kap. 3 § inom
vattenskyddsområde.
Kasserad transformatorolja är spillolja och omfattas av 1, 2 3 §§.
Cisternen ska tydligen inte användas för sitt ursprungliga funktion,
som en mobil cistern.
Om cisternen ska stå inom vattenskyddsområde då omfattas den av
2003:24 1 kap 3 § då det är fråga om hantering inom
vattenskyddsområde. Ja, kraven på information enligt 4 kap, 6 kap
och kontroll enligt 8 kap samt 10 kap ska tillämpas. En fråga är om
behållaren över huvudtaget kan uppfylla kraven utan stora kostnader
och åtgärder.
SWEDAC anser att kontrollorganen inte skall göra ackrediterad
kontroll på en IBC - behållare fastän det används till lagring pga av
att IBC - är ett transportkärl och regleras i ADR-S bestämmelserna.
Det bör vara miljö och hälsans uppgift att berätta för
ägaren/brukaren av anläggningen att den inte får användas för
lagring. SWEDAC gör kontroller mot beställning av kunden.

En cistern på 5 kubik som innehåller
klass 3 (diesel), står utomhus och ovan
mark, ledningarna är i marken. Denna
står på en bensinstation, och då menar
räddningstjänsten att deras föreskrifter är
utformade så att de räknar samman klass
1, 2, och 3-vätskor just på
bensinstationer. Detta kanske är helt
riktigt, men gäller inte naturvårdsverkets
föreskrifter ändå?
2 Kapitlet
Vad är skillnaden mellan en K resp Scistern
och skyddad S-cistern?
Kan en S-cistern bli en K-cistern eller få
glesare intervall?
Vem har tillsynen?
Vem har tillsyn av oljecisterner belägna
inom grustäktverksamhet?
Vem har tillsyn av oljecisterner belägna
inom vattenskyddsområden med
fastställda skyddsföreskrifter? Är
länsstyrelsens tillsyn begränsad till
administrativa bestämmelser eller ingår
även tillsynen på objekten inom
vattenskyddsområden (här råder delade
meningar) ?
Enligt 17020 skall ett ackrediterat kontrollorgan alltid notera
avvikelser vid en kontroll som kan göra att ett kontrollobjekt inte
lämpar sig för en kontroll. En IBC av plast lämpar sig normalt inte
för en sådan kontroll,
En behållare omfattas (vid sidan av MB, som alltid gäller) antingen
av Lagen om transport av farligt gods eller LBE. För transport är den
tillåten enligt LFG, för förvaring är den förbjuden eftersom IBCbehållare
inte är tillräckligt motståndskraftig mot brand. Den
beskrivna tillämpningen ser inte ut att kunna få fortsätta.
I samband med information enligt 4 kap bör det framgå vad det är
för cistern och då bör MHN kunna reagera och medde
la att den ej bör installeras.
Jo, de omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter och ska tillämpas.
Med rörledningar i mark ska anordningen ses som markförlagd och
omfattas då av 1 kap 1 §.
NV:s och SRV:s föreskrifterna gäller parallellt.
En K-cistern ska vara certifierad enligt 6 kap 1 §. Klar från fabrik.
En skyddad S-cistern ska vara försedd med certifierat
korrosionsskydd, se 2 kap 1 § och 6 kap.1 §.
En S-cistern är helt oskyddad.
Nej, en S-cistern kan inte bli en K-cistern, men en skyddad S-cistern
får besiktningsintervall som en K-cistern.
- Tillsynen över cisterner bör/ska i första hand ligga på den
kommunala miljönämnden.
- Tillsynen över cisterner som ingår i objekt som är A eller B
anläggningar enligt förordningen (1998:899) om miljöfarlig
verksamhet och hälsoskydd bör ligga på länsstyrelsen i de fall då
länsstyrelsen har tillsynen över objekten. I annat fall är det den
kommunala miljönämnden.
- Tillsynen över cisterner som finns hos Försvarsmakten ska ligga
hos Generalläkaren.
Om täktverksamheten är tillståndsprövad enl. MB och cisternen
ingår i verksamheten, så bör tillsynen av cisternen ligga på samma
tillsynsmyndighet som har tillsynen över täktverksamheten.
Länsstyrelsen har ju möjlighet att delegera/överlåta tillsynen av
cisternen, om kommunen är villig att ta över det ansvaret. Om
täktverksamheten är en C-verksamhet och har anmälts till
kommunen är det kommunen som har tillsynen av cisternen.
Om cisternen ligger inom ett vattenskyddsområde med fastställda
skyddsföreskrifter, så bör det vara den som har tillsynsansvaret över
vattenskyddsområdet som sådant som också har tillsynen av
cisternen. Om tillsynsmyndigheten är länsstyrelsen så finns också
möjligheten att överlåta tillsynen till kommunen, om kommunen är
villig att ta över ansvaret.
Tillsynsförordningen ger ingen vägledning, men
tillsynsmyndigheterna skall samarbete. Vid problem – kontakta
varandra.

Vad är en cistern i respektive ovan
mark?
Finns det någon "definition" på mobila
cisterner?
Vem har tillsyn över ADRbestämmelserna?
4 Kapitlet
Ett företag som har en farmartank på
fastigheten och byter ut denna tank till
en ny - gäller informationsplikten vid
byte av cistern?
Om någon underlåtit att informera enligt
1 § är det i så fall straffsanktionerat?
Vad är skillnad på information och
anmälan?
Vad gäller vid ändrad användning av
cistern? Byte av bränsle från bensin till
diesel samt borttagande av sugledning
för återföring av bensinångor? Cisternen
är enligt uppgift typgodkänd för både
bensin och diesel. Skall
tillsynsmyndigheten informeras om detta
enligt 4 kap 1 §? Skall
installationskontroll eller
revisionskontroll göras enligt 8 kap 3
och 4 §§?
5 Kapitlet
Hur ska cisternen placeras?
Hur ska skylten se ut?
En cistern ovan mark är förlagd så att hela dess mantel
kan inspekteras, se def. i 2 kap. Jfr 5 kap 3 § i föreskrifterna.
Se vidare fråga under 5 kap.
SRV har ytterligare föreskrifter om detta.
Notera att det finns avståndskrav till vägg osv. Se fråga nedan under
kapitel 5.
Det finns ingen definitiion i Naturvårdsverkets föreskrifter.
Mobila cisterner är till för att flyttas och då är det ADRbestämmelserna
som gäller. Oftast på hjul.
Polisen och de ska följa SRV:s föreskrifter
MHN bör ju veta vad det är för slag av cistern om den är gammal
eller ny, K eller S-cistern m.m. Därför bör MHN informeras, enligt
4 kap, när cisternen. MHN skall informeras när lagervolym och
andra uppgifter ändras så att registeruppgifter är aktuella.
Installationskontroll krävs inte.
Se även vad som gäller revisionskontroll.
Ja, enligt 29 kap 6 § MB.
I praktiken är det ingen skillnad.
Tillsynsavgift kan tas ut för en anmälan.
MHN måste få vetskap om cisternen i och med att den genom
ändringen kommer att omfattas av 2003:24.
Infoplikt föreligger enligt 4 kap 1 §.
Byte av media, som i detta fall, skall återföljas av en
revisionskontroll enligt 8 kap 4 § och rapporten skall sändas till
MHN enligt 8 kap 8 §.
För att göra en anordning lätt åtkomlig för kontroll
utvändigt bör avståndet till kringliggande fasta objekt
vara minst 0,4 m.
För cistern uppställd inomhus anses det tillräckligt om
cisternen är upplyft minst 0,1 meter över golv och övriga cisternytor
befinner sig minst 0,2 meter från angränsande byggnadsdelar. En
cistern som inte uppfyller dessa krav bör betraktas som en
markförlagd cistern. I anslutning till manhålsöppningen bör det fria
utrymmet vara minst 0,6 m om man ska gå in i tanken. Rörledningar
förläggs lämpligen på sådant avstånd (minst 0,3 meter) från varandra
och från andra föremål, att underhåll m.m. går att utföra på ett
effektivt sätt. Se SÄIFS 97:9.
Krav finns inte i föreskrifterna. Se 5 kap. 7 §. På cistern avsedd att
förläggas i mark kan en lämplig placering av tillverkningsskylten
eller annan märkning vara på manteln 0,1 m från manhålet mot ena
gaveln.
Om skylten med en sådan placering ändå skulle bli
svåråtkomlig för avläsning, bör en kopia av skylten
inplastas på manhålshalsens insida.
Skylten måste vara läsbar under cisternens hela brukningstid.

Vad omfattar tekniska krav kap 5 i
föreskrifterna?
Cistern inomhus som har ledning mellan
tank o panna i betonggolv.
Ställer 10 kap 5 § krav på att befintlig
ledning tas upp och förläggas synligt?
Märkning enligt 5 kap 7 § gäller väl
bara markförlagda cisterner?
6 Kapitlet
Har det tagits fram några regler om
certifiering av sekundära skydd?
Ska en skyddad S-cistern vara försedd
med certifierat korrosionsskydd, enligt 6
kap 1 §?
Vilka olika certifierade korrosionsskydd
finns det?
8 Kapitlet
Vilken kontroll avses i 7 §?
Besiktningsintervall för cisterner i
byggnad? Gäller byggnaden som sek.
skydd (plats under uppsikt) utanför
vattenskyddsområde så att
besiktningsintervallet kan förlängas?
Kan/får/bör kommunen sända ut
meddelanden om att nu är det tid för
besiktning?
När krävs installationskontroll?
Inomhus placerad K-cistern med Srörledning
i betonggolv. Vilket intervall?
Utomhus s.k. gårdscistern. Vad gäller?
När ska en cistern kontrolleras som
cisternägaren tidigare frivilligt
kontrollerat när det inte fanns krav på
återkommande kontroll?
Vad gäller för cisterner vid
anläggningsarbeten t.ex.
vägbyggen osv.?
Installationskontroll av gårdscisterner
utförs ibland i samband med
Tekniska krav anges i 5 kap och gäller endast för
cisterner i mark. Cisterner ovan mark regleras i detta
avseende ej i 2003:24 ( men i SÄIFS 1997:9).
Nej!
Men det kan vara en bra rekommendation.
Ja! Notera också 10 kap. 2 § om skylt ”vattenskyddsområde”.
Nej.
Ja. Certifieringen enligt 6 kap gäller anordningar i mark och/eller
inom vattenskyddsområde.
SRV har listor på sin hemsida.
Installationskontroll, revisionskontroll och
återkommande kontroll enligt 3, 4, 5, 6 §§.
Sekundärt skydd påverkar inte intervall för besiktningar av cisterner,
ovan mark eller inomhus, som ligger utanför vattenskyddsområde.
Byggnad i sig är inte att anses som sekundärt skydd.
Ja, kommunen har rätt att skicka ut sådana meddelanden om
besiktningstid. Det kan vara ett lämpligt sätt att arbeta. Däremot har
kommunen ingen skyldighet att skicka ut sådana meddelanden.
Eftersom det är ett frivilligt åtagande från kommunens sida kan inte
kommunen debitera sådant arbete.
Det krävs för alla markförlagda cisterner på mer än 1
m3,enligt 8 kap 1 §, innehållande brandfarlig vätska klass 3 och
spillolja enligt NFS 2003:24. För alla andra cisterner på mer än 1m3
innehållande brandfarlig vätska klass 1-3 gäller SÄIFS 1997:9.
Det är alltid den sämsta delen i en anläggning som styr
intervallet. I det här fallet alltså max 6 år.
Ledningarna bör tas upp ur mark/golv. Men det är inget som regleras
via förrskrifterna.
Utanför vattenskyddsområde gäller, om den är
väderbeständigt skyddad utvändigt och har ett certifierat
korrosionsskydd invändigt som täcker minst en ¼ av omkretsen i
botten, att den får 12 års intervall i annat fall vart 6 år. Inom
vattenskyddsområde skall den även ha sekundärt skydd.
Kan cisternägaren visa upp en kontrollrapport med
SWEDACs logo och som visar att en fullständig kontroll har utförts
inklusive täthetsprovning så bör intervallet räknas från när kontrollen
utfördes. I annat fall så är kontrollen ofullständig och
övergångstiderna i NFS 2003:24 gäller.
Om de är mobila, se fråga under 1 kap.
Om de är av typen stationära så regleras de via 1 kap 2 § - krav på
information.
De mobila regleras via ADR-bestämmelserna. De skall vara
certifierade, utrustade och godkända för att flyttas med vätska i. De
skall kontrolleras med 2,5 års intervall av kontrollanter godkända av
SRV.
De uppgifter som inte kan fyllas i på verkstaden kan
kompletteras före leverans.

tillverkningskontrollen inne på verkstad.
Detta är OK enl SÄIFS 97:9. Problem
kan då uppstå med att fylla i vissa
uppgifter.
Revisionsintyg för gårdscisterner. Vad
gäller?
Ska en kopia av kontrollrapporten sändas
till tillsynsmyndigheten beträffande
kontroll av ovanjordscisterner utomhus?
S-cistern med invändigt katodiskt skydd
och ingen uppgift om
rostskyddsbehandlad utvändigt och
ingen uppgift under anmärkning. Ska
cisternen betraktas som Skyddad S-
cistern?
På vissa rapporter står det att
anläggningen är godkänd, men att
returledningen bör tas bort. Är detta
något som tillsynsmyndigheten ska ställa
krav på och var i NFS 2003:24 stödjer
vi oss på?
Vem ska vi egentligen rikta våra krav
och föreläggande mot när det gäller
besiktning av villaoljecistern? Den som
äger/hyr ut cisternen eller mot
fastighetsägaren?
När en anläggning kontrolleras
kontrollerar man ju hela anläggningen
med cistern, rörledningar och sekundärt
skydd. Om nu anläggningen innehas av
två olika ägare hur gör man då
Ska hyrföretaget eller lantbrukaren ha
beslutet om ev. åtgärd/beslut om
kontrollintervall som kontrollen
föranleder?
Skall även rörledningarna bedömas?
En kontrollbesiktning av en cistern i
mark genomfördes 1998. Cisternen
bedömdes ej betryggande. Cisternen har
efter denna besiktning inte använts.
Cisternen rengjordes i samband med
besiktningen. Fastíghetsägaren tänker
inte använda cisternen men vill samtidigt
inte ta den ur bruk. Kan MHN kräva att
ägaren ska reparera cisternen och efter
detta fortsätta att göra regelbundna
kontroller eller ska han plombera
cisternen och skicka in ett intyg på detta?
Cisterninnehavare är normalt företaget som hyr ut
cisternen. Annars vet företaget vem man säljer den till.
När företaget tar in cistern för rekonditionering eller
revision kan det behövas ett revisionsintyg som kan
förvaras hos uthyrande firma varefter ett nytt
installationsintyg upprättas.
Ja!
Eftersom det inte finns någon uppgift om rostskyddsbehandling bör
man med hänsyn till försiktighetsprincipen utgå från att det är en Scistern.
Föreskriften NFS 2003:24 anger inget sådant krav. Men det kan vara
lämpligt. Ni kan använda er av 26 kap miljöbalken om ni anser att
det behövs i det enskilda fallet.
Vi anser att det är verksamhetsutövaren (VU), dvs.
fastighetsägaren/VU, som ni bör rikta era krav mot. Förhållandet
mellan verksamhetsutövaren och hyrföretaget är ett civilrättsligt
förhållande och inte en sak som tillsynsmyndigheten behöver bry sig
om.
Om anläggningen ägs av två ägare och ni vet vilka ägarna är, bör ni
vända er mot bägge ägarna om dessa också är VU/användare/
innehavare av anläggningen
Det är i första hand verksamhetsutövaren/lantbrukaren som skall ha
beslutet om ev. åtgärd. I det här fallet, om ni vet vilket hyrföretaget
är, så bör beslutet skickas även till hyrföretaget för kännedom.
Lantbrukaren är både VU, användare och innehavare av cisternen.
Han är dock inte ägare.
Enligt 8 kap. 1 § framgår att kontrollen skall omfatta både
cisternerna och rörledningarna. I 1 § framgår i vilka fall
installations-, revisions- och återkommande kontroll ska ske
beroende på om det är markförlagda cisterner eller ej eller om de
ligger inom vattenskyddsområde.
Reglerna finns i 9 kap.
Ägaren får bestämma sig hur han vill ha det – antingen ta den ur
bruk eller besiktiga om.
Det är viktigt att cisternen inte kan fyllas t.ex. genom att den
plomberas och att påfyllningen och överfyllnadsskyddet tas bort..
Om den ska tas i bruk igen krävs reparation och information enligt 4
kap.

Vilket besiktningsintervall gäller för
cisterner?
Hur ska/bör en cistern klassas som står
ovan mark men där rörledningar är
förlagda i mark. Ska en sådan cistern
klassas som i eller ovan mark?
Hur ska en gårdscistern med ej
korrosionsskyddade rörledningar
klassas?
Ska ovanjordscisterner genomgå
installationskontroll ?
Har MHN tillsynen när det är fråga om
revisionskontroll?
Om en cistern blir underkänd vid
kontroll, finns det egentligen något stöd i
föreskriften för att denna får användas
över huvudtaget innan bristerna
åtgärdats?
Kan en revisionskontroll godtas som en
installationskontroll eller ska man tänka
på något speciellt när man får in en
revision kontrollrapport? (kap 8 §4).
Kan en besiktningsfirma göra en
"mellanbesiktning" vart sjätte år av sledningarna
(och inte närmare undersöka
själva cisternen) och kontrollera hela
anläggningen vart tolfte år om cisternen
är en K- cistern?
Vi rekommenderar uppgrävning/utbyte
K-cistern
och skyddad
S-cistern
Utanför vattenskyddsområde
12 år
Inom vattenskyddsområde
Med sekundärt
Skydd
12 år
Utan
Sek.
skydd
6 år
S-cistern 6 år
6 år
3 år
Om en cistern utanför vattenskyddsområde frivilligt har sekundärt
skydd så ger det inte avsteg från intervallerna i 2003:24
Tillsynsmyndigheten kan i det enskilda fallet ställa strängare krav
med stöd av 26 kap i miljöbalken.
Det kan vara så att det eventuellt kan regleras ytterligare med stöd av
föreskrifter för det enskilda vattenskyddsområdet.
Gör en bedömning av hela anordningen både cistern och
rörledningar. Ligger ledningarna i mark så bedöms anordningen som
markförlagd trots att cisternen ligger ovan mark.
En gårdscistern har korta självtömmande rörledningar så dessa
behöver ej vara korrosionsskyddade. Är cisternen eller rörledningen
ej korrosionsskyddade så leder detta till tätare kontrollintervall.
Enligt 8 kap. 1 § ska endast cisterner och rörledningar i mark enligt 1
kap 1§ genomgå installationskontroll.
Den som installerar en anordning ovan eller i mark, enligt 1 kap 1,2
och 3 §§, ska skriftligt informera tillsynsmyndigheten enligt 4 kap 1
§. Dock behövs inte detta för ovanjordscisterner som installeras
inomhus.
Krav på installationskontroll finns enligt SÄIFS.
Ja, kommunens miljönämnd är tillsynsmyndighet över föreskrifterna
och alla de delar som ingår i föreskrifterna.
Se def. av ”tillsynsmyndighet” i 2 kap.
Nej, det finns inget stöd i föreskriften om den är underkänd. Men
kontrollorganet gör en bedömning.
När ska den åtgärdas? – Snarast.
Om reparationen sker på plats ska revisionskontroll ske.
Om reparationen sker på verkstad ska installationskontroll ske (av
markförlagda cisterner).
Vissa delar av återkommande kontrollen är i så fall utförda i och
med inst/rev-kontrollen.
Hela anläggningen ses som en helhet, dvs cisternen med ledningar.
Det är den svagaste länken som avgör när besiktning ska ske,
beroende på om det är en K- eller en S-cistern. Är det en K-cistern
men rörledningen är av mindre god korrosionsbeständighet blir
intervallet vart 6:e år utanför vattenskyddsområde och inom
vattenskyddsområde om det finns ett sekundärt skydd.
Er rekommendation är bra. Men rekommendationer är inte bindande.

men det är inte alla gånger detta Det finns inga krav i 2003:24.
är möjligt
Omfattas oljecisterner, mindre än Kontrollrapport behöver inte skickas till miljökontoret
10 kubikmeter, i källare eller garage (dvs (=tillsynsmyndigheten) om det gäller inomhuscistern ovan mark, 8
ovan mark) i villor av
kap 8 §.
rapporteringsskyldigheten till
tillsynsmyndigheten
Kan andra besiktningsintervall anges? Det saknas sådana möjligheter i nuvarande föreskrifter. I de fall de
inte uppfyller kraven bör de åtgärdas snarast.
Krav på märkning av övriga tankar? Nej förutom 5 kap 7 §. Märkningen gäller cisterner och/eller
Finns det andra krav på märkning än det rörledningar i mark
som ska ske vid återkommande kontroll
enligt 8 kap 7 §?
För de cisterner som faller under både
miljönämndens och räddningstjänstens
tillsyn (ex lantbrukstank med diesel 4000
liter) - vart ska den återkommande
kontrollrapporten sändas?
Om vi får in en kontrollrapport från
återkommande kontroll med SWEDAClogga
där kontrollen är utförd åren innan
2000. Skall nästa besiktning ske
senast 6 eller 12 år efter
besiktningsdatum för utförd besiktning?
Hur ska vi tolka kontrollrapporter där det
står att gårdscisterner (farmartankar) ej
har korrosionsbeständiga rörledningar?
Ska även avluftning och påfyllnadsrör
vara korrosionsbeständiga?
Många farmartankar har ju en mack med
tankslang kopplad till tanken. Omfattas
denna slang av cisternkontrollerna och
hur kan vi i så fall ur rapporten avgöra
om den uppfyller kraven?
Hur snart bör en skadad cistern åtgärdas
om skadan är mellan 25 och 50 % och
minst 2 mm av plåttjockleken återstår?
Kan en skadad cistern (25% skada) med
certifierat invändigt katodiskt skydd ges
12 års besiktningsintervall?
Revisionskontroll ska ju göras tex när
en anordning har "undergått omfattande
reparation". Vi har exempel på
varierande grad av rostpåverkan (porer)
samt att överfyllnadsskyddet saknas.
Krävs en revisionskontroll när man
åtgärdar sådana brister. Om inte, kan det
Olika föreskrifter gäller(NFS OCH SÄIFS) och olika myndigheter
berörs. Därför ska båda föreskrifterna följas. Kontroll enligt NFS
rapporteras till MHN. Kontroll enligt SÄIFS rapporteras till BN/RN.
Samarbeta gärna mellan BN/RN och MHN!
Ja, beroende på om det är en markförlagd S-cistern eller en Kcistern/skyddad
S-cistern. Om det är en kontroll av ovanjordscistern
före år 2000 och är frivillig ska alla de moment som anges i
nuvarande föreskrifter finnas med för att kunna räknas som
besiktning som påverkar kontrollintervallen.
Före 22 april 2000 gällde SNFS 1990:5 som omfattade markförlagda
cisterner och cisterner ovan mark inom vattenskyddsområde.
Dessa cisterner fanns då i rullorna och skulle besiktigas enligt de
intervall som då gällde, alltså vart 6:e eller vart 12:e år. Tidpunkten
för dessa omfattas alltså inte av tiderna som anges i
övergångsbestämmelserna under punkt 3 och 3a.r 2004 respektive år
2006 gäller de cisterner som inte besiktigats enligt SNFS 1990:5
dvs. ovanjordscisterner utanför vattenskyddsområde.
Som S-cisterner. Det innebär ett intervall på vart 6:e eller vart 3:e
år.
Det finns egentligen inget i föreskrifterna om att de ska vara
undantagna.
NV är medvetna om att de används på sådant sätt att de aldrig står
olja i dem och när det gör det är de under kontroll.
De ska omfattas av kontrollen och bör framgå av KO:s rapport
Snarast är huvudregeln.
Det är 8 kap 4 § 1 och 2 som ska tillämpas.

äcka med ett enklare intyg från
besiktningsfirma att åtgärden har skett?
Om en cistern blir underkänd vid
kontroll, finns det egentligen något stöd i
föreskriften för att denna får användas
över huvudtaget innan bristerna
åtgärdats?
Om en återkommande kontroll visar på
brister som föranleder att anläggningen
blir underkänd skall åtgärder vidtas. Då
detta är gjort och ett besiktningsföretag
konstaterar att anläggningen uppfyller
kraven för godkänt, skall tidpunkten för
nästa återkommande kontroll räknas från
den första återkommande kontrollen,
eller från det att besiktningsföretaget
gjort den uppföljande kontrollen?
Företagen vet ofta inte vart man skall
skicka kontrollrapporterna
9 Kapitlet
Vem ska skriva under ev.
skrotningsintyget?
Vem kan skriva intyg och vad som skall
stå i detta när man har tagit en cistern ur
bruk, tagit ur all diesel och demonterat
cisternen?
Kan MHN "tvinga" ägarna att ta bort en
tank som tagits ur bruk? Enligt de
allmänna råden till NFS 2000:4 bör
cistern som varaktigt tas ur bruk
avlägsnas.
Ingen ny cistern ska installeras, utan
oljan ska ersättas med direktel. Frågan är
om det går att få dispens från kontrollen
av en cistern som ska skrotas om några
månader.
Går det att få dispens från kontrollen om
cisternen ändå ska skrotas om några
månader? Hur ska vi på
tillsynsmyndigheten ställa oss till detta?
Cisterner som bara "står", t ex
oljecisterner som inte kopplats till
rörledningar, dieselcisterner som inte
används men som de vill spara
osv. Ibland vill de använda dem till att
ha vatten i. Vi har ställt krav på
tankrengöring, men vilka tekniska
åtgärder ska vi ställa krav på för att
förhindra att de fylls med olja?
Nej, inte om den är underkänd. Men kontrollorganet gör en
bedömning.
Räkningen sker från den ordinarie första återkommande kontrollen.
Står på kontrollrapporten
Enligt 8 kap 8 § ska de sändas till MHN. Verksamhetsutövaren ska
sända det om inte kontrollorganet gör det.
Enligt 9 kap 1 §. Verksamhetsutövaren/användaren anmäler till
tillsynsmyndigheten.
Normalt är det firman som gör rent cisternen som skriver intyget och
har i så fall omöjliggjort fortsatt påfyllning.
Det är svårt att se hur en privatperson kan göra rent och ta hand om
det miljöfarliga avfallet som är en
restprodukt vid tankrengöring. Har detta ändå skett så är det OK att
anläggningsägaren skriver intyget i form av ett brev där det intygas
att rengöring och demontering har utförts och att påfyllnadsrör och
överfyllnadsskydd är bortmonterat.
Nej! Naturvårdsverkets allmänna råd till NFS 2000:4 är just råd och
vägledning för tillämpningen av föreskriften. Råden är inte
tvingande och måste alltså inte följas.
Om det bedöms att det föreligger en risk för att olägenheter eller
skada på miljön eller för människors hälsa så kan
tillsynsmyndigheten använda sig av 26 kap. miljöbalken för att
"tvinga" att cisternen tas bort.
Föreskriften NFS 2003:24 innehåller inga regler om dispens. Det är
alltså inte möjligt att med stöd av föreskrifterna lämna dispens från
kontrollkravet.
Föreskriften NFS 2003:24 innehåller inga regler om dispens. Det är
alltså inte möjligt att med stöd av föreskriften lämna dispens från
kontrollkravet.
Se 9 kap 1 §. Kravet är att de ska tömmas och rengöras.
Föreskrifterna anger inte i detalj vilka åtgärder som ska vidtas för att
hindra påfyllning. De finns olika alternativ.
Tekniskt kan man ta bort överfyllnadsskydd, låsa
påfyllnadsledningar och sandfylla m.m. Rimligast är väl att
verksamhetsutövaren i det enskilda fallet får redovisa hur denne
avser att säkerställa att cisternen inte fylls av misstag.
Tillsynsmyndigheten kan med stöd av 26 kap. ställa ytterligare krav i

Ska det vara ett ackrediterat KO som
tömmer och demonterar och vidtar
åtgärder för att ta cistern ur bruk?
Cistern som tas ur bruk ska anmälas till
miljökontoret. Cistern och rörledning ska
tömmas och rengöras. Gäller det även
utom vattenskyddsområde? Många som
köpt gammalt hus med cistern som inte
varit i bruk på 10-15 år har blivit
uppmanade av kontrollorganet (KO) att
beställa skrotning av cistern.
10 Kapitlet
För inomhuscisterner enligt 3 § 2 st.
krävs inte sekundärt skydd. Om
sekundärt skydd saknas – ska de ha
tätare besiktningsintervall då?
Krav på sekundärt skydd gäller ej för
anläggningar installerade före 1990.
Vilka skyddsåtgärder kan krävas och
med stöd av vad då?
Ska alla protokoll enligt 8 § sändas till
tillsynsmyndigheten eller enbart de för
utomhuscisterner?
NFS 2003:24 anger minikrav på
hantering och förvaring av olja mm. Om
det finns föreskrifter inom ett
vattenskyddsområde som tydligt anger
hårdare krav på sekundärt skydd, gäller
dessa i så fall i stället för
Naturvårdsverkets föreskrifter?
Skall en cistern som ej finns i
vattenskyddsområde ha sekundärtskydd.
Kan kommunen fatta ett beslut om att
samtliga utomhuscisterner för diesel med
en volym över 1 m3 skall vara försedda
med sekundärt skydd typ invallning med
tak?
Finns det några krav ytterligare på
sekundär skydd (invallning) inom
industri?
Kan ett sekundärt skydd under någon
som helst omständighet förlänga kontroll
intervallen för återkommande kontroll?
varje enskilt fall.
Nej, det finns inga sådana krav i föreskrifterna
Ja!
Behöver ej tas bort eller skrotas, men det kan vara lämpligt. Den ska
tömmas och rengöras och åtgärder mot fyllning ska vidtas enligt 9
kap.
Om den inte tas ur bruk enligt 9 kap ska den
genomgå återkommande kontroll.
MHN kan ställa krav enligt 26 kap MB i det enskilda fallet.
Ja. Golvet räknas inte som ett sekundärt skydd.
Krav kan ställas med stöd av 26 kap MB i varje enskilt fall. Vilka
skyddsåtgärder som behövs avgörs från fall till fall.
Protokoll från alla typer av kontroll. Jfr 8 kap 8 §
Ja.
Nej det finns inget krav på att det generellt ska vara så, enligt NFS
2003:24. Men miljöförvaltningen i kommunen kan ha särskilda
regler och ställa krav i det enskilda fallet med stöd av 26 kap i MB.
I NFS 2003:24 finns krav på sekundärt skydd för cisterner inom
vattenskyddsområde.
Nej, det finns inte något sådant bemyndigande till kommunerna om
generellt krav på sekundärt skydd enligt 2003:24. Om ni vill att alla
cisterner i kommunen ska ha sekundärt skydd så får ni i varje enskilt
fall besluta och motivera de miljömässiga skälen till detta.
Eventuellt i villkoren när företaget fick sitt tillstånd enligt
miljöskyddslagen eller miljöbalken.
Eller eventuellt i skyddsföreskrifterna till beslutet om
vattenskyddsområdet för vattentäkten.
Utanför vattenskyddsområde – nej det finns inga sådana möjligheter
enligt 2003:24.
Inom vattenskyddsområde – avsaknad av sekundärt skydd ger tätare
kontrollintervall vart 6:e eller vart 3:e år.
Om golvbrunn sätts igen, kan pann-,
Se vidare 10 kap. 8 § och 8 kap. 6 §.
Nej inte självklart. Se kraven i 10 kap om sekundärt skydd.
cisternrummet då ses som en invallning Det kan finnas andra rörgenomföringar, sprickor osv.
(sekundärt skydd)?
Det finns krav på återkommande kontroll av sekundärt skydd inom
vattenskyddsområde.
Gäller kraven för vattenskyddsområde Ja, vattenskyddsområdet omfattar primär, sekundär och eventuell

även inom tertiärzon? tertiär zon. (Tidigare benämning var yttre och inre skyddszon)
Övriga frågor
Vad menas med inomhus?
Naturvårdsverkets syn:
Vad som menas med "inomhus" är inte klart definierat i
föreskrifterna (NFS 2003:24) eller i allmänna rådet till 2000:4. Klart
är att om cisternen står ett pannrum eller i ett separat rum i en
byggnad så är det inomhus. Om cisternen ställs utomhus i en
invallning med tak över så är det inte att anses som inomhus. Ett
syfte med att cisternen står inomhus kan vara att den ska vara
skyddad mot regn och vatten, sol och vind. Det
innebär att det åtminstone bör finnas tak och väggar som skyddar.
Sedan finns det ju tolkningar som ni får göra.
Vi anser genom dessa föreskrifter att inomhus och byggnad är
samma sak. Detta synsätt på inomhus bör vara utgångspunkt för
tolkning av uttrycket ”byggnad” i kontrollrapporterna.
Det finns många synpunkter om vad som menas med inomhus, utan
att det är definierat. I vissa fall sätts likhetstecken mellan inomhus
och byggnad. I vissa fall har det från MHN ställts krav på att
byggnaden skall vara uppvärmd för att anses som inomhus. Ett
uppvärmt utrymme minskar skador pga kondens och därmed
korrosion.
Den förklaring som finns för byggnad finns i PBL. Det innebär att en
carport också är en byggnad. Det innebär att byggnaden inte behöver
väggar. Byggnaden behöver inte heller vara uppvärmd.
Dessutom har Räddningsverket krav på uppställning, avstånd m.m.
En cistern inomhus ska inte förväxlas med krav på sekundärt skydd
enligt 10 kap 3 § om vad som där står om bostadshus och
regelbunden uppsikt.
Vad gäller om inomhuscisterner? Bland annat ska de enligt övergångsbestämmelserna, punkt 2 och 3,
genomgå kontroll senast 1 juli 2006.
Sekundärt skydd för cisterner utanför Det finns inga krav på sekundärt skydd för cisterner
vattenskyddsområde – vad gäller? utanför vattenskyddsområde. Sekundärt skydd utanför
vattenskyddsområde påverkar inte den återkommande
kontrollen enligt föreskrifterna.
Kontrollrapporter för cisterner som inte Om inspektören konstaterar att kraven inte uppfylls kan han kräva att
uppfyller ställda krav ska enligt bristerna åtgärdas så snabbt som möjligt.
övergångsreglerna vara kontrollerade Övergångsbestämmelserna ( p 3a) reglerar endast när
2004 eller 2006. Kan
kontroll ska ske och säger inte att anläggningsägaren kan vänta till
anläggningsägaren med hänvisning till 2004 resp. 2006
övergångsreglerna vänta med åtgärd till
2004 eller 2006 även om felen är
allvarliga?
I övergångsbestämmelserna finns glapp
mellan nov
1999 och juli 2000 vad gäller
återkommande kontroll.
Vilka föreskrifter gäller?
Vid vilken typ av skador bör man
tillämpa tätare intervaller för
återkommande kontroll.
Besiktningsmannen gör ju ett utlåtande
om cisternen är betryggande för fortsatt
användning. Syftar han i så fall på att
Vid behov kan man ställa krav enligt 26 kap. MB.
Lita på besiktningsmannen.
SWEDAC:s vägledning för kontroll av öppen cistern tillämpas.

cisternen kan användas ytterligare ex 12
år(för k-cistern) eller bara att den
uppfyller de krav som ställs och att
skadorna är mindre än 25%. Det är ju
väldigt svårt att bedöma hur en mindre
skada kan påverka cisternens skick då
det är besiktningsmannen som sett
skadan och inte jag själv.
Hur ska tillsynsmyndigheten agera om
man konstaterar brister efter 1 juli 2004
respektive 1 juli 2006?
Ska man göra åtalsanmälan?
Måste man som cisternägare (K-cistern)
och har tillstånd för brandfarlig vara
besiktiga om sin K- cistern?
Finns det något sätt att hitta de
ovanjordscisterner som
miljöförvaltningen (MF) inte haft
kännedom om förut?
Behövdes tillstånd/anmälan tidigare till
byggnadsnämnd? Inom/utom
vattenskyddsområden?
Vi får frågor om dispenser för
återkommande besiktning. T ex att nästa
år blir fastigheten ansluten till fjärrvärme
enligt kontrakt med fjärrvärmebolaget.
Kan vi besluta om sådan dispens för ett
år? Alternativt förelägga om besiktning
senast nästa år, då ju inkopplingen till
fjärrvärmet sker och oljecisternen tas ur
bruk? Kan förefalla oskäligt att kräva
besiktning för tusentals kronor för bara
Svårt att svara generellt på den här typen av frågor och ger alltid ett
visst utrymme för nya frågeställningar och tolkningar. Enligt 26 kap.
2 § MB skall tillsynsmyndigheten göra åtalsanmälan om man
konstaterat överträdelser av bestämmelser, om det finns misstanke
om brott. Om bristen efter den 1 juli 2004 alt. 1 juli 2006 består i att
återkommande kontroll inte utförts måste tillsynsmyndigheten ställa
sig frågan: skall detta åtalsanmälas(?), är det ett misstänkt brott(?).
Om den uteblivna kontrollen beror på att det ackreditarade
kontrollorganet inte hunnit med att utföra kontrollen, dvs skälet till
att kontrollen inte skett ligger utanför cisternägarens rådighet, så
skulle man kunna hävda att misstanke om brott inte föreligger. Detta
resonemang bör användas endast då det är uppenbart att
cisternägaren gjort vad han kan för att få kontrollen till stånd.
Övergångsbestämmelserna ska tillämpas. De cisterner som skulle
besiktigas färdigt den 1 juli 2004 är de som inte har besiktigats
tidigare med stöd av SNFS 1990:5, dvs ovanjordscisterner utomhus
och som ligger utanför vattenskyddsområde.
Motsvarande cisterner inomhus ska ha besiktigats om senast 1 juli
2006.
SNFS 1990:5 omfattade markförlagda cisterner och cisterner inom
vattenskyddsområde. Dessa cisterner ska redan finnas med rullorna
och ska följa de intervall som de fick då, dvs om de besiktigades
1997 ska de besiktigas åter om (3 år), 6 år eller om 12 år.
Prata gärna med byggnadsnämnden/räddningsnämnden eller
sotaren.
Gå ut med information till allmänheten om vad som gäller.
Det finns två olika lagstiftningar inom området, dels f.d.
sprängämnesinspektionens, nuvarande Räddningsverkets föreskrifter
(SÄIFS 1997:9)som byggnadsnämnden eller motsvarande eller
räddningstjänsten har tillsyn över och dels Naturvårdsverkets
föreskrifter NFS 2003:24 där miljönämnden är tillsynsmyndighet.
Om krav på tillstånd/anmälan behövdes till byggnadsnämnden
framgår av Räddningsverkets föreskrifter.
Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter, både tidigare 1990:5, 2000:4
och nuvarande 2003:24,omfattades även cisterner inom
vattenskyddsområde.
Dispensmöjligheter från föreskrifterna saknas.

½-1 års extra användning?
Hur ska en kontrollrapport som saknar
information om rörledning bedömas?
Detta problem är mycket vanligt då det
gäller bla hyrcisterner. Säljaren av
cistern kontrollerar endast cisternen och
ej ev rörledningar. Information om en
cistern har rörledningar eller ej borde
också anges på kontrollrapporten
Rapporterna kan vara olika utformade
och ha olika kvalitet vad gäller
redovisning av uppgifterna och vissa
uppgifter saknas ofta. Vad kan vi kräva
som tillsynsmyndighet och vilket
ansvar/kunskap har egentligen de företag
som utför kontrollen?
Vem ska tillsynsmyndigheten ställa krav
på/debitera tillsynsavgift i samband med
återkommande besiktning. Är det den
som hyr ut cisternen, låter besiktiga den
och skickar in kontrollrapporten till
myndigheten eller den som hyr och
nyttjar cisternen ?
Vem kan antas vara ansvarig för
eventuella föroreningar som orsakats vid
påfyllning av en cistern som saknar ett
fungerande överfyllnadsskydd? Vem har
ansvaret för att överfyllnad ej sker?
Cisternägaren/brukaren eller företaget
som utfört påfyllningen?
Naturvårdsverket har svarat att om
länsstyrelsen har tillsynsansvaret över ett
vattenskyddsområde så har också
länsstyrelsen tillsynsansvaret för
cisterner inom området.
Gäller det alla cisterner inom ett
vattenskyddsområde, även de som finns
vid c-verksamheter och s k fria
verksamheter där kommunen har tillsyn
enligt miljöbalken?
Cisternägare har blivit uppringda av
kontrollorganet (KO) och informerade
att om de inte beställer en besiktning
före 1 juli 2006 så får de böter av
miljökontoret. Vi på MHK har inte för
avsikt att jaga eller ens resurser att
bötlägga dessa, vi har inte haft krav på
att registerhålla dem.
Många ringer oss och frågar hur det
gäller för de som har lite olja kvar i
Den ska bedömas som ofullständig. Både cistern och rörledningar
som ingår i anordningen ska besiktigas.
De nya kontrollrapporterna har information om rörledningar. De nya
blanketterna har nr 1120411.
De nya kontrollrapporterna skall användas f.o.m. augusti 2005.
Ni kan kräva att de är ordentligt ifyllda.
Kravet ställs på kontrollorganet.
Om uppgifter saknas kontakta kontrollorganet och om det upprepas
kontakta SWEDAC.
Till verksamhetsutövaren. Sedan kan det finnas ett civilrättsligt
avtal mellan VU och cisternägaren/uthyraren men det är en annan
fråga
Din fråga avser ett civilrättsligt förhållande mellan två parter, som
Naturvårdsverket inte skall lägga sig i. Vi vill ändå för din skull
redovisa ett resonemang om frågeställningen. Att
överfyllnadsskyddet skall fungera är cisternägarens/brukarens
ansvar. Om överfyllnadsskyddet inte fungerar så skall
oljebolaget/tankbilen eller motsvarande inte fylla på olja i cisternen.
Normalt får tankbilsföraren en signal om att överfyllandsskyddet inte
fungerar när han ansluter kontakten och slangen. Vem som skall stå
för sanering m.m. får i sista hand avgöras i domstol.
Se nedan om domar som rör cisterner.
Först vill vi hänvisa till Naturvårdsverkets handbok med allmänna
råd, 2003:6, om vattenskyddsområden, sid 68f. Handboken finns på
verkets hemsida. I handboken sägs bl.a. att "Enligt bilagan till
tillsynsförordningen (1998:900) punkt A 19 är det den kommunala
nämnden som utövar tillsynen över de vattenskyddsområden som har
beslutats av kommunen (Kf) och enligt punkt A 18 är det
länsstyrelsen som har tillsynen över de vattenskyddsområden som
har beslutats av länsstyrelsen."
Härutöver är det vår uppfattning att om vattenskyddsområdet
riskerar att skadas/förorenas, så får/skall den tillsynsmyndighet som
har tillsynsansvaret för vattenskyddsområdet ingripa oavsett om det
är en c-verksamhet eller en s.k. fri verksamhet.
Se vidare om samarbete m.m. i handboken.
Som tillsynsmyndighet är ni skyldiga att förelägga/åtalsanmäla enl
26 kap 2 § MB om det visar sig att föreskrifterna inte följs.
Undantagsregler saknas

tanken som de vill använda upp innan de
skrotar tanken. Oljan de har kvar vill de
kanske vänta med att använda tills det
blir riktigt kallt och det hinner de inte
innan 1/7 2006. Hur strikt ska vi se på
detta? Är det ALLTID 1/7 som gäller
och att de då får välja: vill de använda
oljan som är kvar måste de besiktiga
tanken senast 1/7 och sedan kan de
använda upp den sista oljeskvätten när
det är kallt, eller om de inte vill besiktiga
cisternen, skrota den direkt? Eller kan
man tumma på besiktningsdatumet, att
de använder upp oljan under vintern
2006/2007 och besiktigar tanken sedan?
Frågor av teknisk art.
Kan en cistern avsedd för etanol byta
media till diesel?
Vi får ofullständigt ifyllda
kontrollrapporter. Vad göra?
1/7 2006 gäller om det är övergångsbestämmelserna som ska
tillämpas. Finns ingen dispens.
Nej, det är inte alltid 1/7 2006 som gäller.
Istället får de kontrolleras före den 1/7 2006.
VU behöver tydligen vara ute i god tid istället med sin besiktning.
2003:24 reglerar inte denna fråga. Men är den förlagd i mark
omfattas den av 4 och 6 kap och då finns det krav på att den utrustas
med certifierat överfyllnadsskydd.
Vid enstaka kontrollrapporter – ta kontakt med det ackrediterade
kontrollorganet och begär ny fullständig rapport. Vid flera eller
många fel anmäl detta till SWEDAC i Borås.
Kryssruta för skyddad S-cistern saknas. Den kommer med i de nya kontrollrapporterna som skall användas
från och med 2005-08-01.
Bedöms zinkbehandlade cisterner som S Som skyddad S-cistern om de uppfyller kraven även på yttre
eller K-cistern?
väderbeständigt skydd.
Vad är korrosionsbeständiga rör? Det är t.ex. certifierade K-rör, rör som försetts med certifierat
korrosionsskydd, syrafasta rör och presolrör. Se även definition i 2
kap.
Domar som rör cisterner.
B 2098-03 Västmanlands tingsrätt (tr) Dom 2003-10-17, ansvarsfrågan
B 645-01 Jönköpings tr Dom 2002-05-30, ansvarsfrågan
B 1713-01 Växjö tr Dom 2002-06-14, ansvarsfrågan
B 1112-05 Örebro tr Dom 2005-10-26, underlåtit att tillse att cistern genomgått
återkommande kontroll
M 938-05 Växjö tr, miljödomstolen Dom 2005-06-28, föreläggande att inkomma med uppgifter m.m.