KF-kallelse20100428 - Östersunds kommun
KF-kallelse20100428 - Östersunds kommun
KF-kallelse20100428 - Östersunds kommun
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
§ -3, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Kallelse till<br />
Kommunfullmäktiges<br />
sammanträde<br />
2010-04-28 (OBS onsdag)<br />
kl 09.30<br />
i PB-hallen, Folkets Hus<br />
Gruppmöten<br />
S,V,Mp i Sonaten 1 kl 08.15<br />
Alliansen i Rum 2 kl 08.30
§ 1, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 9-2010<br />
Meddelanden om nya ledamöter och ersättare<br />
Kenneth Jansson, mp, avsäger sig uppdraget som ersättare i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
och i socialnämnden.<br />
Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 31 mars 2010 att till ny ersättare i<br />
Kenneth Janssons, mp, ställe har Christina Didriksson, mp, utsetts.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 9/2010
§ 2, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28<br />
Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning<br />
1. Protokollets justering<br />
Två ledamöter som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet<br />
samt två ersättare för dessa utses.<br />
Protokollet ska justeras tisdagen den 4 maj, kl 14.00 på <strong>kommun</strong>sekreterarens<br />
tjänsterum på Rådhuset.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Till justerande utses<br />
Till ersättare utses<br />
2. Upprop<br />
3. Fastställande av dagordning<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 3, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28<br />
Ajournering för kulturinslag<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Jämtkraft AB<br />
2010-04-13 Dnr 732-2010<br />
Jämtkraft AB har upprättat årsredovisning för 2009, som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på<br />
130,7 miljoner kronor och ett resultat efter skatt på 95,9 miljoner kronor.<br />
Enligt gällande ägardirektiv ska bolaget uppnå en soliditet som ligger inom<br />
intervallet 30-45% och en räntabilitet på ca 7 % räknat som rullande 36månaders<br />
medeltal. Utfallet är 38,4 respektive 7,1 %.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 47<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-25<br />
Årsredovisning 2009 från Jämtkraft AB<br />
Revisionsberättelse 2010-03-22<br />
Granskningsrapport 2010-03-25<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman i Jämtkraft AB bemyndigas att<br />
på bolagsstämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Nedskrivning avseende fibernätet med 60 miljoner kronor godkänns.<br />
3. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 732/2010
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-25 Dnr 732-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Jämtkraft AB<br />
Jämtkraft AB har upprättat årsredovisning för 2009, som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på<br />
130,7 miljoner kronor och ett resultat efter skatt på 95,9 miljoner kronor.<br />
Enligt gällande ägardirektiv ska bolaget uppnå en soliditet som ligger inom<br />
intervallet 30-45% och en räntabilitet på ca 7 % räknat som rullande 36månaders<br />
medeltal. Utfallet är 38,4 respektive 7,1 %.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-25<br />
Årsredovisning 2009 från Jämtkraft AB<br />
Beslutsförslag<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman i Jämtkraft AB bemyndigas att på<br />
bolagsstämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Nedskrivning avseende fibernätet med 60 miljoner kronor godkänns.<br />
3. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Jämtkraftkoncernen<br />
Resultat 2009<br />
Jämtkraft AB har upprättat årsredovisning för 2009, som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Jämtkraftkoncernen redovisar ett resultat efter finansiella poster<br />
på 130,7 miljoner kronor (159,8 mnkr) och ett resultat efter skatt på 95,9<br />
miljoner kronor (149,7 mnkr). I samband med delårsrapporten per 31 augusti<br />
prognostiserades ett resultat efter finansiella poster på 135 miljoner<br />
kronor. I Jämtkraftkoncernen ingår moderbolaget Jämtkraft AB, de helägda<br />
dotterbolagen Jämtkraft Elnät AB, Jämtlandskraft AB, Jämtkraft Telecom<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-25 Dnr 732-2010<br />
AB, Åre Fjärrvärme AB samt Jämtlands Mineral AB. Under 2009 har<br />
Jämtkraft AB tecknat avtal om förvärv av Kyrkbergets Vindkraft AB i<br />
Mora <strong>kommun</strong>, förvärvat Scandem AB med säte i Örebro samt bildat<br />
Scandem Market AB. Tillsammans med Skanska AB har Jämtkraft AB bildat<br />
bolaget JemtSka AB som ägs till 50 % av vardera part. Dessutom Förvärvade<br />
Jämtkraft AB under 2009 50 % av aktierna i Boo Energi Försäljnings<br />
AB med säte i Saltsjö-Boo, Nacka.<br />
Rörelsens intäkter ökade under året med 156 mnkr till 1 501 mnkr. Omsättningsökningen<br />
beror huvudsakligen på vidareförsäljning av energi till Boo<br />
Energi Försäljnings AB samt höjda nätpriser till slutkund. Elförsäljningens<br />
andel av intäkterna var 880 mnkr (719 mnkr). Nätintäkterna uppgick till<br />
333 mnkr (296 mkr). Värmeförsäljningen var under året 452 mnkr (455<br />
mnkr). Telecomintäkterna uppgick till 25,5 mnkr (25,1 mnkr).<br />
Rörelsens kostnader för koncernen var 1317 mnkr vilket är 188 mnkr mer<br />
än föregående år. Orsaken till de högre kostnaderna är ökade kraftinköpsvolym<br />
till följd av Boo Energi Försäljnings AB. De planenliga avskrivningarna<br />
uppgick till 220 (208) mnkr. Nettot av koncernens finansiella intäkter<br />
och kostnader blev – 53 mnkr (-55 mnkr).<br />
Jämtkraft Elnät AB äger fibernätet som arrenderas av Jämtkraft Telecom<br />
AB. En beräkning har gjorts som visar på att fibernätet måste skrivas ned<br />
med 60 miljoner kronor.<br />
2008 genomfördes i Åre Fjärrvärme AB en nedskrivning avseende tekniska<br />
anläggningar med 30 miljoner kronor.<br />
Investeringar<br />
Koncernen investerade för totalt 649 mnkr (585 mnkr). Under året har investeringar<br />
i affärsområde Elkraft ökat med 168 mnkr jämfört med föregående<br />
år. Ökningen beror främst på investeringar i Kyrkberget Vindkraft AB.<br />
Investeringarna inom affärsområde Elnät minskade med 126 mnkr och förklaras<br />
huvudsakligen av att projektet för installation av fjärravlästa mätare<br />
avslutats under året samt att vädersäkringen av elnät minskat. Investeringar<br />
inom affärsområde Värme ökade med 52 mnkr och avser främst nya värmeledningar.<br />
Koncernens självfinansieringsgrad uppgick till 64 % (66 %).<br />
Finansiell ställning<br />
Koncernens likvida medel uppgick per 31 december 2009 till 161 mnkr, vilket<br />
motsvarar 10,7 procent av omsättningen. De totala långfristiga räntebärande<br />
skulderna uppgick till 1 843 mnkr, en ökning med 500 mnkr. Den effektiva<br />
räntan på koncernens låneskuld blev 3,0 procent.<br />
Koncernbidrag<br />
Se nedan under rubriken, resultat respektive dotterbolag.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Avstämning av ägardirektiv<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-25 Dnr 732-2010<br />
Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
Enligt gällande ägardirektiv ska bolaget uppnå en soliditet (fritt och bundet<br />
eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång) som ligger<br />
inom intervallet 30-45% och en räntabilitet (resultat efter finansnetto i förhållande<br />
till medelvärdet av fritt och bundet eget kapital vid årets in- och<br />
utgång) på ca 7% räknat som rullande 36-månaders medeltal. Utfallet är<br />
38,4 % respektive 7,1 %. För 2008 uppgick soliditeten till 42,7 % och<br />
räntabiliteten till 9,3 %.<br />
Resultat respektive dotterbolag<br />
Nedan redovisas resultat efter finansiella poster för respektive dotterbolag.<br />
Dotterbolag resultat före skatt (tkr)<br />
Jämtkraft Elnät AB - 46 680<br />
Jämtlandskraft AB 0<br />
Jämtkraft Telecom AB -13 680<br />
Åre Fjärrvärme AB - 6 034<br />
Jämtlands Mineral AB 4<br />
Scandem AB - 4 688<br />
Scandem Market AB - 620<br />
Kyrkberget Vindkraft AB 0<br />
Koncernbidrag har lämnats av moderbolaget Jämtkraft AB med sammanlagt<br />
169,7 mnkr (174,3 mnkr).<br />
Resultat per affärsområde<br />
Nedan redovisas resultat efter finansiella poster för respektive affärsområde.<br />
Affärsområde resultat före skatt (mnkr)<br />
Elkraft 160<br />
Elnät - 47<br />
Värme 33<br />
Telecom - 14<br />
Finanspolicy<br />
Utöver de ekonomiska kraven innehåller ägardirektiven några särskilda<br />
verksamhetskrav. Enligt ägardirektiven ska bolaget följa riktlinjerna i den<br />
för <strong>kommun</strong>en och de <strong>kommun</strong>ägda bolagen gemensamma finanspolicyn.<br />
Tillsammans med <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, dess övriga bolag och stiftelser disponeras<br />
en koncernkredit på 150 mnkr. Kommunkoncernens likviditet förvaltas<br />
av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> via särskilt koncernkonto. Jämtkraft AB utnyttjade<br />
den koncerninterna krediten med 69 mnkr vid årsskiftet.<br />
Miljöarbete<br />
Enligt ägardirektiven ska bolaget också aktivt arbeta för att förbättra och<br />
utveckla sitt miljöarbete inom alla områden. Enligt årsredovisningen är bo-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2010-03-25 Dnr 732-2010<br />
laget miljöcertifierat enligt ISO 14001 sedan 2003. Certifikatet omfattar<br />
marknadsföring av energi- och <strong>kommun</strong>ikationstjänster, produktion och<br />
distribution av el och fjärrvärme. Externa miljörevisioner genomförs vid företaget<br />
vid två tillfällen per år.<br />
Kommunal borgen<br />
Kommunen medgav 2009 limit på borgen till bolaget med 936 mnkr. Per<br />
den 31 december 2009 utnyttjade bolaget 0 mnkr i <strong>kommun</strong>al borgen.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Utdrag till: ombud Jämtkraft AB<br />
Jämtkraft AB<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-22 Revisionsberättelse
§ 4, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-25 Granskningsrapport
§ 5, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 628-2010<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB har upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats<br />
till <strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster<br />
på 5,3 miljoner kronor. Enligt ägardirektiven ska bolaget uppnå en soliditet<br />
på lägst 20 procent och en räntabilitet på lägst 6 procent. Avstämning av<br />
ägardirektiven visar att bolaget uppfyller kraven.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 48<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Årsredovisning 2009 för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder<br />
AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 628/2010
§ 5, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-22 Dnr 628-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB har upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats<br />
till <strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster<br />
på 5,3 miljoner kronor. Enligt ägardirektiven ska bolaget uppnå en soliditet<br />
på lägst 20 procent och en räntabilitet på lägst 6 procent. Avstämning av<br />
ägardirektiven visar att bolaget uppfyller kraven.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Årsredovisning 2009 för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder<br />
AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB har upprättat årsredovisning för 2009 som bolaget<br />
överlämnat till <strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella<br />
poster på 5,3 miljoner kronor. Motsvarande resultat 2008 var 26,0 miljoner<br />
kronor. Förändringen av resultatet beror i huvudsak på ökade hyresintäkter<br />
med 8 miljoner kronor, ökade kostnader för material och tjänster med 18<br />
miljoner kronor, för nedskrivning av fastighetsvärdena i <strong>kommun</strong>ens ytterområden<br />
med 6,8 miljoner kronor, för externa kostnader med 4 miljoner<br />
kronor och för personal med 3,3 miljoner kronor. Räntekostnaderna har<br />
minskat med 6 miljoner kronor.<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB har under 2009 ökat sina befintliga lån med 20 miljoner<br />
kronor till 680 miljoner kronor. Om- och tillbyggnadsverksamheten<br />
under året har finansierats av bolagets likvida medel. Vid årsskiftet pågick<br />
om- och tillbyggnadsarbeten aktiverade till 52,0 miljoner kronor att jämföras<br />
med 2008 till 16,3 miljoner kronor. Belåningsgraden uppgår till 57,3<br />
procent av fastigheternas bokförda värden. 2009 har för <strong>Östersunds</strong>bostä-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 5, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-22 Dnr 628-2010<br />
ders del präglats av ett fortsatt högt underhåll. Bolagets långsiktiga underhållsplanering<br />
visar på att de är inne i en ”puckel” med ett väldigt stort underhållsbehov.<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB ingår i koncernen <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB. Enligt<br />
antagen strategi för utdelning från <strong>kommun</strong>ens bostads- och fastighetsbolag<br />
har 1,2 miljoner kronor av resultatet efter finansiella poster överförts till<br />
moderbolaget som koncernbidrag, som därefter återfört 862 000 kronor till<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB som aktieägartillskott.<br />
Ägardirektiven<br />
Enligt ägardirektiven ska <strong>Östersunds</strong>bostäder AB uppnå en soliditet (fritt<br />
och bundet eget kapital i relation till balansomslutning vid årets utgång) på<br />
lägst 20 procent och en räntabilitet på lägst 6 procent. Räntabiliteten räknas<br />
på resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i förhållande till medelvärdet<br />
av eget fritt kapital och bundet kapital vid årets in- och utgång. Bolagets<br />
soliditet uppgår till 40,4 procent och räntabiliteten till 1,0 procent. Avkastningskravet/räntabiliteten<br />
har i ägardirektiven för 2009 justerats genom att<br />
hänsyn har tagits till ökad underhållsnivå och nedskrivning av genomförd<br />
nyproduktion. Det justerade avkastningskravet ger ett nytt utfall för räntabiliteten<br />
med 6,1 % och därmed är avkastningskravet uppfyllt.<br />
Hyresförluster<br />
Hyresförlusterna uppgick 2009 till sammanlagt 5,3 miljoner kronor eller 2,0<br />
procent av nettoomsättningen att jämföras med 2,2 procent 2008.<br />
Lån och lånesäkerhet<br />
1997 beviljade <strong>kommun</strong>fullmäktige <strong>Östersunds</strong>bostäder AB en borgenslimit<br />
på 964 miljoner kronor som proprieborgen. Limiten minskar med 1,5<br />
procent per år och uppgår 2009 till 793 miljoner kronor. Limiten disponerades<br />
2009 till 680 miljoner kronor. Från och med 2008 betalar bolaget en ersättning<br />
på 0,20 procent på utnyttjad borgen.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att ombudet bemyndigas att på<br />
stämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009 och att årsredovisningen godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till Kommunens ombud<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 5, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-22 Dnr 628-2010<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Vestibulum AB<br />
2010-04-13 Dnr 725-2010<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter<br />
finansiella poster på 7,7 miljoner kronor. Enligt gällande ägardirektiv ska<br />
bolaget uppnå en soliditet på lägst 20 procent och en räntabilitet på lägst 8<br />
procent. Utfallet 2009 är 34,7 procent respektive 16,3 procent. Bolaget uppfyller<br />
väl både soliditetskravet och kravet på räntabilitet.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 49<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-23<br />
Årsredovisning 2009 från Vestibulum Fastigheter i Östersund AB<br />
Granskningsrapport 2010-03-08<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Vestibulum Fastigheter<br />
i Östersund AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 725/2010
§ 6, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-23 Dnr 725-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Vestibulum AB<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter<br />
finansiella poster på 7,7 miljoner kronor. Enligt gällande ägardirektiv ska<br />
bolaget uppnå en soliditet på lägst 20 procent och en räntabilitet på lägst 8<br />
procent. Utfallet 2009 är 34,7 procent respektive 16,3 procent. Bolaget uppfyller<br />
väl både soliditetskravet och kravet på räntabilitet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-23<br />
Årsredovisning 2009 från Vestibulum Fastigheter i Östersund AB<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Vestibulum Fastigheter<br />
i Östersund AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Vestibulum Fastigheter i Östersund<br />
AB är ett helägt dotterbolag till <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB som ägs till 100 %<br />
av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Resultatet 2009<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB redovisar ett resultat efter finansiella<br />
poster på 7,7 miljoner kronor. Resultatet 2008 uppgick till 6,6 miljoner<br />
kronor. Förbättringen av resultatet finns främst att söka i lägre räntekostnader.<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB ingår i koncernen <strong>Östersunds</strong> Rådhus<br />
AB. Enligt antagen strategi för utdelning från <strong>kommun</strong>ens bostads- och<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 6, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-23 Dnr 725-2010<br />
fastighetsbolag har 7,7 miljoner kronor av resultatet efter finansiella poster<br />
överförts till moderbolaget som koncernbidrag, som därefter återfört 22,4<br />
miljoner kronor till Vestibulum som aktieägartillskott.<br />
Lån och <strong>kommun</strong>al borgen<br />
Bolagets skuldportfölj per 2009-12-31 bestod av två lån på totalt 60 miljoner<br />
kronor. Som säkerhet finns <strong>kommun</strong>ens borgensåtagande på 65 mnkr<br />
samt pantbrev i fastigheterna. För <strong>kommun</strong>ens borgen betalar bolaget en<br />
borgensavgift på 0,2%.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att ombudet bemyndigas att på<br />
stämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009 och att årsredovisningen godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 7, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 629-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Turist- & Kongressbyrån i Östersund AB<br />
Kommunstyrelsen tecknar årligen avtal med Turist- & Kongressbyrån AB,<br />
ett helägt <strong>kommun</strong>alt bolag och reglerar uppdrag, mål och ersättning för<br />
verksamheten och det årliga avtalet följs upp i en separat skrivning. Bolaget<br />
har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2009 som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 22 825<br />
kronor. Motsvarande resultat för 2008 var – 36 520 kronor. Enligt gällande<br />
ägardirektiv ska bolaget uppnå en soliditet på lägst 10 % och utfallet 2009<br />
är 27,0 %. Därmed uppfyller bolaget soliditetskravet.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 50<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 från Turist- & Kongressbyrån AB<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Turist- och<br />
Kongressbyrån AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 629/2010
§ 7, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-19 Dnr 629-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Turist- & Kongressbyrån i Östersund AB<br />
Kommunstyrelsen tecknar årligen avtal med Turist- & Kongressbyrån AB,<br />
ett helägt <strong>kommun</strong>alt bolag och reglerar uppdrag, mål och ersättning för<br />
verksamheten och det årliga avtalet följs upp i en separat skrivning. Bolaget<br />
har upprättat årsredovisning för verksamhetsåret 2009 som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på 22 825<br />
kronor. Motsvarande resultat för 2008 var – 36 520 kronor. Enligt gällande<br />
ägardirektiv ska bolaget uppnå en soliditet på lägst 10 % och utfallet 2009<br />
är 27,0 %. Därmed uppfyller bolaget soliditetskravet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 från Turist- & Kongressbyrån AB<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Turist- och Kongressbyrån<br />
AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Förslag till ägardirektiv 2009 fastställdes av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 23<br />
april 2009 § 56 och en uppföljning av ägardirektivet gentemot årsredovisningen<br />
har genomförts.<br />
Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB har upprättat årsredovisning för<br />
verksamhetsåret 2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 7, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Uppföljning av ägardirektiv<br />
Resultatet 2009<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-19 Dnr 629-2010<br />
Enligt ägardirektivet skall verksamheten bära sina kostnader och bolaget<br />
ska dessutom samlat ha lägst ett nollresultat.<br />
Bolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på + 22 825 kronor.<br />
Motsvarande resultat för 2008 var – 36 520 kronor. Förändringen av resultat<br />
beror på i huvudsak på lägre nettoomsättning med ca 3,9 miljoner kronor,<br />
vilket förklaras av att främst kongressbyråns verksamhet varit av mindre<br />
omfattning, minskade externa kostnader med 4,2 miljoner kronor samt<br />
ökade personalkostnader med ca 187 000 kronor. Ersättningen från <strong>kommun</strong>en<br />
för verksamhetsåret 2009 var 5 397 000 kronor att jämföras med<br />
5 655 000 kronor 2008. Styrelsen föreslår det balanserade resultatet som<br />
uppgår till 897 205 kronor överföres i ny räkning och därmed är ägardirektivet<br />
uppfyllt.<br />
Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
Bolaget har dessutom uppfyllt soliditetskravet vilket är att uppnå en soliditet<br />
på lägst 10 %. Utfallet för 2009 uppgår till 27,0 %.<br />
Kongressbyrån ska särredovisas – detta har gjorts och resultatet blev ett underskott<br />
på 377 000 kronor. Orsaken till underskottet kan främst förklaras<br />
av konjunkturläget med finanskris och stopprogram i många verksamheter.<br />
Syfte<br />
Bolaget har uppfyllt syftet vilket är att samverka med övriga aktörer för att<br />
utveckla besöksnäringen, profilera <strong>kommun</strong>en och stärka <strong>kommun</strong>en som<br />
arrangemangs- och besöksort.<br />
Informationskrav, finanspolicy samt miljöarbete<br />
Informationskravet har uppfyllts och bolaget följer <strong>kommun</strong>ens finans- och<br />
miljöpolicy.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Camilla Olsson, Turist- & Kongressbyrån AB och Christina<br />
Westman, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 – Stiftelsen Jamtli<br />
2010-04-13 Dnr 598-2010<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> tecknar årligen avtal med Stiftelsen Jamtli och reglerar<br />
ersättning och uppdrag för kommande verksamhetsår. Stiftelsens basverksamhet<br />
regleras i ett gemensamt huvudmannadirektiv, tillsammans med<br />
Jämtlands läns landsting, Heimbygda och Konstföreningen, fastställt av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige den 12 december 2006 § 203 och som gäller fr.o.m.<br />
2007-2010. Stiftelsen inlämnar årligen årsredovisning samt verksamhetsberättelse<br />
över det gångna året.<br />
Underlag för beslut<br />
Utvecklingsutskottet 2010-03-31, § 22<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-18<br />
Stiftelsen Jamtli, årsredovisning och verksamhetsberättelse 2009<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning och verksamhetsberättelse<br />
2009 från Stiftelsen Jamtli.<br />
_____<br />
Jäv<br />
Björn Sandal, s, och Karin Thomasson, mp, anmäler jäv och deltar inte i<br />
handläggning och beslut<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 598/2010
§ 8, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Ulla Nordin<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-18 Dnr 598-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 – Stiftelsen Jamtli<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> tecknar årligen avtal med Stiftelsen Jamtli och reglerar<br />
ersättning och uppdrag för kommande verksamhetsår. Stiftelsens basverksamhet<br />
regleras i ett gemensamt huvudmannadirektiv, tillsammans med<br />
Jämtlands läns landsting, Heimbygda och Konstföreningen, fastställt av<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige den 12 december 2006 § 203 och som gäller fr.o.m.<br />
2007-2010. Stiftelsen inlämnar årligen årsredovisning samt verksamhetsberättelse<br />
över det gångna året.<br />
Beslutsunderlag<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-18<br />
Stiftelsen Jamtli, årsredovisning och verksamhetsberättelse 2009<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige godkänner årsredovisning och verksamhetsberättelse<br />
2009 från Stiftelsen Jamtli.<br />
Bakgrund<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> ger en årlig ersättning till stiftelsen och för verksamhetsåret<br />
2009 var ersättningen 7 390 000 kronor samt kompensation för lönerörelsen<br />
2009 (reglerat i huvudmannadirektiv) som uppgick till 121 000<br />
kronor. Stiftelsen erhöll anslag, övriga intäkter och investeringsbidrag 2009<br />
på totalt 66,8 miljoner kronor. Verksamhetsåret 2009 uppvisade ett negativt<br />
resultat på 299 900 kronor. Revisorerna har lämnat en ren revisionsberättelse.<br />
Verksamheten regleras övergripande i ett huvudmannadirektiv för perioden<br />
2007-2010 och uppdraget till stiftelsen är indelad i tre områden;<br />
• Upplevelse och besöksmål<br />
• Bevarande och förmedling av kulturarvet<br />
• Utveckla det regionala kulturlivet<br />
Varje deluppdrag innehåller mål och resultat och eftersom stiftelsen har<br />
strukturerat sin årsredovisning efter huvudmannadirektivet redovisas dessa<br />
inte i denna skrivelse. Redovisningen visar på att målen i huvudmannadirektivet<br />
i stort sett uppfylls och aktiviteter avseende kvalitet och horisontella<br />
utvecklingsområden har genomförts förutom graden av egenfinansiering.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 8, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-18 Dnr 598-2010<br />
Följande effektmål anges i årsavtal 2009 med <strong>kommun</strong>en:<br />
1. Antal besökare på Jamtli ökar totalt från 183 100 (2007) till 185 000<br />
år 2009.<br />
2. Antal skol- och förskolebesök ökar med minst 10 % i jämförelse<br />
med 2007.<br />
3. Jamtli initierar och genomför ett kulturarvspedagogiskt utvecklingsprojekt<br />
med nya brukargrupper.<br />
4. Jamtli deltar i ett flertal nordiska eller europeiska samarbetsprojekt.<br />
Uppföljning av effektmålen visar att alla mål är uppfyllda. Antal besök<br />
2009 ökade till 206 000, en ökning med 11 % i förhållande till 2008. Antal<br />
skol- och förskolebesök ökade med 15 % och kulturarvspedagogiska utvecklingsprojekt<br />
samt nordiska eller europeiska samarbetsprojekt har genomförts.<br />
Antal besök totalt under perioden 2004-2009<br />
2004 2005 2006 2007 2008 2009<br />
Antal besök 172 000 172 000 164 000 183 100 184 866 206 608<br />
Nyckeltal för åren 2008 och 2009 redovisas i verksamhetsberättelsen och<br />
redovisas därför inte i denna skrivelse. Stiftelsen har öppet kl.11.00-17.00<br />
och antal öppetdagar har varit oförändrade 2009 i förhållande till 2008<br />
(328). Antal dagar med kvällsöppet har minskat från 11 st 2008 till 10 st<br />
2009. Kostnad per besök uppgår 2007 och 2008 till 125 kronor och har<br />
sjunkit 2009 till 101 kr/besök. Intäkt /öppetdag har ökat från 8 076 kr/dag<br />
(2006) till 8 857 kr/dag 2009 vilket är mycket positivt.<br />
Kommunledningsförvaltningen konstaterar att stiftelsen bedrivit verksamhet<br />
i enlighet med uppdrag och intentioner i huvudmannadirektiv och årsavtal<br />
och har uppfyllt effektmålen samt utvecklat verksamheten i den riktning<br />
<strong>kommun</strong>en önskar.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Henrik Zipsane, Stiftelsen Jamtli, e-post<br />
henrik.zipsane@jamtli.com och Ulla Nordin, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 698-2010<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har upprättat årsredovisning och koncernredovisning<br />
för 2009, som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Koncernen redovisar ett resultat<br />
på – 3,1 miljoner kronor. Resultatet för moderbolaget är – 1,8 miljoner<br />
kronor. Bolaget har uppfyllt kraven i ägardirektiven.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 51<br />
Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2010-03-23<br />
Årsredovisning 2009 från <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
Granskningsrapport 2010-03-22<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman i <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB bemyndigas<br />
att på bolagsstämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 698/2010
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-22 Dnr 698-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har upprättat årsredovisning och koncernredovisning<br />
för 2009, som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Koncernen redovisar ett resultat<br />
på – 3,1 miljoner kronor. Resultatet för moderbolaget är – 1,8 miljoner<br />
kronor. Bolaget har uppfyllt kraven i ägardirektiven.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens skrivelse 2010-03-23<br />
Årsredovisning 2009 från <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman i <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB bemyndigas<br />
att på bolagsstämman rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Resultat 2009<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har upprättat årsredovisning och koncernredovisning<br />
för 2009, som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Koncernen redovisar ett resultat<br />
på – 3,1 miljoner kronor. 2008 var resultatet – 8,7 miljoner kronor.<br />
Orsak till att koncernen, trots positiva resultat för bolag inom koncernen,<br />
redovisar underskott är främst att utifrån koncernredovisningspraxis har avskrivningar<br />
på koncernmässigt övervärde skett.<br />
I koncernen ingår moderbolaget <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB, <strong>Östersunds</strong>bostäder<br />
AB, Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, samt Turist- och Kongressbyrån<br />
i Östersund AB. Resultatet för moderbolaget är – 1,8 miljoner<br />
kronor, jämfört med 3 000 kronor förra året. Förändringen av resultatet för<br />
moderbolaget förklaras främst av att <strong>kommun</strong>ala bolag från år 2009 inte har<br />
avdragsrätt på räntekostnader på interna lån som använts för förvärv av aktier<br />
från <strong>kommun</strong>en. Konsekvensen under 2009 blir, med anledning av avdragsbegränsningen<br />
för interna lån en skattekostnad om 1,8 miljoner kronor.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-22 Dnr 698-2010<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB kommer via aktieägartillskott från <strong>kommun</strong>en, som<br />
redovisas via balansräkningen, att kompenseras för det underskott som uppstår<br />
med anledning av skattekostnaden.<br />
Resultaten för de ingående dotterbolagen är följande (tkr):<br />
Resultat efter<br />
finansiella poster<br />
Årets resultat<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB 5 268 6 196<br />
Vestibulum AB 7 742 5<br />
Turist & Kongress AB 33 23<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB har till moderbolaget <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB lämnat<br />
koncernbidrag uppgående till 1 170 tkr. Vestibulum AB har lämnat<br />
koncernbidrag med 7 740 tkr och Turist & Kongress har inte lämnat något<br />
koncernbidrag.<br />
Avstämning av ägardirektiv<br />
Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
Enligt ägardirektiven ska <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB betala ränta på lån från<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> motsvarande tioårig statsobligationsränta plus 1,5 procentenheter.<br />
Vidare ska koncernbolaget årligen optimera skattesitsen i koncernen<br />
samt balansera underskott i bolaget med koncernbidrag.<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har erhållit totalt 8 910 tkr i koncernbidrag från dotterbolagen,<br />
varav 1 170 tkr från <strong>Östersunds</strong>bostäder AB, 7 740 tkr från Vestibulum<br />
AB samt 0 tkr från Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB.<br />
Som aktieägartillskott har 308 tkr överförts till <strong>Östersunds</strong>bostäder AB,<br />
4 269 tkr till Vestibulum AB samt 0 tkr till Turist- och Kongressbyrån i Östersund<br />
AB.<br />
Per 2008-12-31 hade <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB en skuld till <strong>kommun</strong>en på<br />
897,4 miljoner kronor men med anledning av avdragsbegränsningen för interna<br />
lån, som inträffade under 2009, beslutade bolaget att uppta externa lån<br />
på 710,0 miljoner kronor. <strong>Östersunds</strong> Rådhus ABs skuld till <strong>kommun</strong>en per<br />
sista december 2009 uppgår till 187,4 miljoner kronor. Bolaget redovisar<br />
räntekostnader för 2009 med 8 miljoner kronor jämfört med 33 miljoner<br />
2008. Kommunen har sedan till Rådhus AB återbetalat 6,3 miljoner kronor<br />
som aktieägartillskott. Nettointäkten för <strong>kommun</strong>en blir därmed 2,4 miljoner<br />
kronor.<br />
Måluppfyllelse: <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har uppfyllt ekonomiska mål och<br />
riktlinjer i enlighet med <strong>kommun</strong>fullmäktiges ägardirektiv bortsett från kravet<br />
beträffande räntesats på lån till <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Betalning av ränta<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-22 Dnr 698-2010<br />
på låneskuld till ägaren <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> har skett med en räntesats<br />
motsvarande 0,84 %.<br />
Ägardirektiv beträffande krav på information<br />
Måluppfyllelse: <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har uppfyllt krav på information i<br />
enlighet med erhållna ägardirektiv.<br />
Ägardirektiv beträffande särskilda verksamhetskrav<br />
Måluppfyllelse: Koncernbolaget har haft uppsikt över bolagen mm i enlighet<br />
med ägardirektivet. Dotterbolagen har deltagit vid sammanträden med<br />
koncernbolaget och rapporterat kring resultat, verksamhet och prognoser.<br />
Rapportering av resultat och prognoser har skett per 30 maj, 31 augusti<br />
samt per 31 december 2009.<br />
Ägardirektiv beträffande panter och borgen<br />
Måluppfyllelse: Bolaget har inte pantsatt aktier eller skuldebrev och ej heller<br />
lämnat någon borgen.<br />
Ägardirektiv beträffande finanspolicy<br />
Måluppfyllelse: <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB följer i tillämpliga delar den gemensamma<br />
finanspolicyn för <strong>kommun</strong>en och de <strong>kommun</strong>ägda företagen.<br />
Ägardirektiv beträffande planering för extraordinär händelse<br />
Måluppfyllelse: Bolaget ingår i <strong>kommun</strong>ens organisation för extraordinära<br />
händelser och vidtar de åtgärder som följer av Ledningsplan för <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong>. Ägardirektivet bedöms vara uppfyllt.<br />
Ägardirektiv beträffande god sed<br />
Måluppfyllelse: <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB har i den omfattning som bedömts<br />
vara erforderlig utifrån bolagets verksamhet tillämpat instruktioner i enlighet<br />
med ovan nämnda ägardirektiv avseende god sed. Någon speciell utbildning<br />
för nya styrelseledamöter har inte genomförts. Styrelsen har den 2<br />
oktober 2009 utvärderat sitt eget samt verkställande direktörens arbete.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Utdrag till: Ombud <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Detaljerad verksamhetsberättelse
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Detaljerad verksamhetsberättelse
§ 9, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Granskningsrapport
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 686-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Jämtlands Gymnasieförbund<br />
Jämtlands Gymnasieförbund har den 29 mars 2010 upprättat årsredovisning<br />
för verksamhetsåret 2009 samt överlämnat denna till ägar<strong>kommun</strong>erna.<br />
Kommunalförbundet redovisar ett överskott för året på 4.206.500 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 52<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24<br />
Jämtlands Gymnasieförbunds årsredovisning för 2009<br />
Revisionsberättelse, 2010-03-23<br />
Granskning av årsredovisning 2009, 2010-03-23 PWC<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
2. Jämtlands Gymnasieförbunds årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
3. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att samråda med övriga<br />
<strong>kommun</strong>er hur uppbokad fordran avseende tilläggsdebitering i förbundets<br />
årsredovisning 2009 ska hanteras under 2010.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 686/2010
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Göran Qvarnström<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-24 Dnr 686-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Jämtlands Gymnasieförbund<br />
Jämtlands Gymnasieförbund har den 29 mars 2010 upprättat årsredovisning<br />
för verksamhetsåret 2009 samt överlämnat denna till ägar<strong>kommun</strong>erna.<br />
Kommunalförbundet redovisar ett överskott för året på 4 206 500 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24<br />
Jämtlands Gymnasieförbunds årsredovisning för 2009<br />
Revisionsberättelse, 2010-03-23<br />
Granskning av årsredovisning 2009, 2010-03-23 PWC<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Direktionen för Jämtlands Gymnasieförbund beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
2. Jämtlands Gymnasieförbunds årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Förbundet redovisar ett överskott för årets verksamhet på 4 206 500 kronor,<br />
efter den sänkta avtalsgruppssjukförsäkringen (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkringen<br />
som gav minskade kostnader med sammanlagt 2 529 000<br />
kronor och sänkningen av arbetsgivaravgifterna med 1 % som gav minskade<br />
kostnader med 1 671 000 kronor. Förbundet öronmärker det redovisade<br />
resultatet för framtida ökade kostnader.<br />
Förbundet minskade sin marknadsandel av eleverna efter höstens 2009 intagning,<br />
varvid man beräknade göra ett underskott för hela verksamhetsåret.<br />
Förbundet meddelade detta med hänvisning till § 9 i förbundsordningen<br />
före den 15 november, då det beräknade underskottet vid årets slut bedömdes<br />
bli 4,8 Mkr. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutade svara för sin andel<br />
av faktiskt totalt underskott upp till 4,8 Mkr. Gymnasieförbundet har<br />
tillgodoräknat sig detta beslut som en tilläggsbudgetering utan hänsyn till<br />
slutligt resultat, av vilket Östersund skulle svara för 2,8 Mkr, vilket också<br />
revisionen noterat. Behovet av tilläggsdebitering för att nå ett nollresultat<br />
visar sig nu motsvara totalt 600 tkr i stället för tidigare beräknade 4,8 Mkr.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> har dock inte samma uppbokning av de sammantagna<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-24 Dnr 686-2010<br />
4,8 mkr då man avvaktade på det slutliga årsresultatet. Hur denna differens<br />
ska hanteras får lösas under 2010.<br />
Revisionen har inte några anmärkningar på upprättad årsredovisning utöver<br />
en kommentar om att förbättra formen för redovisningen av hur de strategiska<br />
målen uppfyllts.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till Skriv in vem/vilka som ska få en kopia av beslutet<br />
Ange om tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-19 protokollsutdrag<br />
Jämtlands Gymnasieförbund! • 831 82 Östersund • Telefon: 063-14 02 00 (växel) • info@jgy.se<br />
PROTOKOLLSUTDRAG<br />
Direktionen för Jämtlands<br />
Gymnasieförbund<br />
2010-03-19<br />
Dnr 45-2009<br />
§ 10 Årsredovisning för Jämtlands Gymnasieförbund 2009<br />
Utbildningsverksamheten i Jämtlands Gymnasieförbund präglas fortsatt av en stabilitet<br />
och kvalitet som ger eleverna goda förutsättningar till ett framtida yrkesliv och/eller<br />
fortsatta studier. Resultaten beträffande betygsnivåer, genomströmning med mera visar<br />
att den <strong>kommun</strong>ala gymnasieskolan totalt sett levererar utbildning på en god nivå.<br />
Elevundersökningar som genomförts visar att viktiga kvalitetskriterier som inflytande,<br />
rättvisa betyg, allmän trivsel med mera fortsatt ligger på en hög nivå. Arbetet med prioriterade<br />
mål i skolplanen, som exempelvis internationalisering, har också ha fått genomslag<br />
i verksamheten.<br />
För verksamhetsåret 2009 redovisar förbundet ett resultat på 4 206 500 kronor. Resultatet<br />
förklaras bland annat av den sänkta avtalsgruppssjukförsäkringen (AGS-KL) och<br />
avgiftsbefrielseförsäkringen som gav minskade kostnader med sammanlagt 2 529 000<br />
kronor och sänkningen av arbetsgivaravgifterna med 1 % som gav minskade kostnader<br />
med 1 671 000 kronor.<br />
Förbundet öronmärker 4 206 500 kronor av resultatet för framtida ökade kostnader,<br />
bland annat på grund av nödvändiga strukturella förändringar kopplat till elevnedgång,<br />
friskoleetableringar samt kostnader för införandet av gymnasiereformen GY-11.<br />
Underlag för beslut<br />
Förbundskansliets tjänstemannaförslag 2010-03-11<br />
Årsredovisning 2009 2010-03-11<br />
Direktionens beslut<br />
Årsredovisning 2009, daterad den 11 mars 2010, godkännes och överlämnas till ägar<strong>kommun</strong>erna<br />
Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund samt förbundets revisorer.<br />
Paragrafen justeras omedelbart<br />
---<br />
Utdrag till Kommunstyrelserna i Bräcke, Krokom, Ragunda och Östersund samt förbundets<br />
revisorer. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet.<br />
1
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Revisionsberättelse 2009
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
Revisionsrapport<br />
Granskning av årsredovisning 2009<br />
Jämtlands gymnasieförbund<br />
2010-03-23<br />
Erik Palmgren<br />
Revisionskonsult<br />
Maj-Britt Åkerström<br />
Certifierad <strong>kommun</strong>al revisor
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
Innehållsförteckning<br />
1 Sammanfattning .............................................................................................................3<br />
2 Inledning ........................................................................................................................3<br />
2.3 Bakgrund .................................................................................................................3<br />
2.4 Revisionsfråga och metod .......................................................................................3<br />
3 Granskningsresultat........................................................................................................5<br />
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning................................5<br />
3.1.1 Förvaltningsberättelse.......................................................................................5<br />
3.1.2 God ekonomisk hushållning .............................................................................7<br />
3.2 Rättvisande räkenskaper..........................................................................................8<br />
3.2.1 Resultaträkning .................................................................................................8<br />
3.2.2 Balansräkning ...................................................................................................9<br />
3.2.3 Kassaflödesanalys.............................................................................................9<br />
3.2.4 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper ...........................................9<br />
2010-03-23<br />
Maj-Britt Åkerström Erik Palmgren<br />
Certifierad <strong>kommun</strong>al revisor Revisionskonsult<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
2
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
1 Sammanfattning<br />
Vi bedömer att årsredovisningen i allt väsentligt redogör för utfallet av verksamheten,<br />
verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen.<br />
Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande<br />
räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.<br />
Vi noterar att förbundet i årsredovisningen fordringsfört 4,8 mnkr på medlems<strong>kommun</strong>erna<br />
avseende lägre elevintagning till förbundets skolor än vad som budgeterats. Förbundet<br />
redovisar därefter ett positivt resultat på 4,2 mnkr.<br />
Förbundet klarar balanskravet och sitt finansiella mål – en ekonomi i balans. I avräkningen<br />
mot balanskravet öronmärker förbundet det redovisade resultatet för framtida ökade<br />
kostnader för nödvändiga strukturella förändringar, friskoleetableringar och kostnader för<br />
införandet av gymnasiereformen GY-11.<br />
Sammantaget bedömer vi att måluppfyllelsen avseende de strategiska verksamhetsmålen<br />
som fastställts i förbundsordningen är relativt god men att den kan förbättras. Vi menar att<br />
det är positivt med den uppföljning av målen som redovisas i årsredovisningen liksom att<br />
man beskriver aktiviteter som vidtagits för att nå de strategiska målen enligt förbundsordningen.<br />
Vi anser dock att målredovisningen i förvaltningsberättelsen kan bli bättre genom<br />
en kortfattad sammanfattning av de tre strategiska målens samlade måluppfyllelse.<br />
2 Inledning<br />
2.3 Bakgrund<br />
I den <strong>kommun</strong>ala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för <strong>kommun</strong>er<br />
och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den <strong>kommun</strong>ala<br />
redovisningen av uttalanden från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning och i tillämpliga<br />
delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. I lagstiftning och annan<br />
normgivning likställs <strong>kommun</strong>alförbund med en <strong>kommun</strong>.<br />
Revisionsobjekt är Förbundsdirektionen som enligt <strong>kommun</strong>allagen är ansvarig för årsredovisningens<br />
upprättande.<br />
2.4 Revisionsfråga och metod<br />
Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen<br />
för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kom-<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
3
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
munal redovisning (kap 3 – 8). Vidare ska revisorerna enligt <strong>kommun</strong>allagen (9:9a) avge<br />
en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål<br />
fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet Detta sker inom ramen<br />
för upprättandet av revisionsberättelsen.<br />
Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara<br />
följande revisionsfrågor:<br />
Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering<br />
och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande<br />
till fastställda mål och ekonomiska ramar.<br />
Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål som ställts upp med avseende på<br />
god ekonomisk hushållning?<br />
Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets<br />
regler?<br />
Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot<br />
lag, rekommendationer och god redovisningssed.<br />
Granskningen av årsredovisningen omfattar:<br />
förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning)<br />
resultaträkning<br />
kassaflödesanalys<br />
balansräkning<br />
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats.<br />
Vi har även bedömt gymnasieförbundets ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden<br />
av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god<br />
ekonomisk hushållning som ställts upp.<br />
Granskningen har utförts enligt god revisionssed. Det innebär att granskningen planerats<br />
och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma<br />
om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas<br />
att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar<br />
på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar<br />
att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen.<br />
Då vår granskning därför inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda<br />
felaktigheter kan förekomma.<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
4
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
3 Granskningsresultat<br />
3.1 Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning<br />
3.1.1 Förvaltningsberättelse<br />
3.1.1.1 Översikt över utvecklingen av verksamheten<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer<br />
med kraven i KRL.<br />
Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning<br />
I förvaltningsberättelsen redovisas en analys av förbundets resultat och ekonomiska ställning.<br />
Händelser av väsentlig betydelse<br />
Förvaltningsberättelsen innehåller också information om årets lagda och beslutade besparingar<br />
(2,5 mnkr 2009 och 10,5 mnkr 2010), reducering av personalstyrkan med 60 helårstjänster<br />
och minskade läromedelsanslag samt det särskilda handlingsprogrammet.<br />
Förväntad utveckling<br />
Under rubriken ”Utveckling på sikt” beskriver förvaltningsberättelsen bl.a. lokalutredningen<br />
en samlad ”gymnasieby” i centrala Östersund och hur verksamheten påverkas av<br />
den demografiska utvecklingen samt nationella beslut rörande gymnasieskolan.<br />
Väsentliga personalförhållanden<br />
Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas i enlighet med KRL 4:1 a, dvs<br />
frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt att den är åldersindelad.<br />
I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter<br />
om personalen i form av tabeller och verbal information.<br />
Den totala sjukfrånvaron har minskat ytterligare, från 6,2 % till 4,3 %. Även långtidssjukfrånvaron<br />
har minskat under året. Sammantaget anser vi att den personalekonomiska redovisningen<br />
är väldisponerad och informativ.<br />
Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten<br />
Årsredovisningen redovisar information om händelser i såväl omvärlden som interna påverkansfaktorer<br />
som är viktiga för styrning och uppföljning av verksamheten. Som exempel<br />
kan nämnas gymnasieformen som kommer att tillämpas fr.o.m. 2011. Elevutvecklingen<br />
förbundets ekonomiska situation och framtida utveckling är andra delar som redovisas.<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
5
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
3.1.1.2 Investeringsredovisning<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att investeringsredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av årets<br />
investeringar som uppgår till 6 478,3 tkr.<br />
3.1.1.3 Driftredovisning<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att driftredovisningen i all väsentlighet ger en rättvisande bild av hur utfallet<br />
förhåller sig till budget.<br />
Budgetområdenas resultat/budgetavvikelse samt avvikelsen i prognosen per sista augusti<br />
redovisas i tabellen nedan:<br />
Resultat per område (tkr) Resultat 2009 Prognos 2009-08<br />
Kultur & Media -2 159,2 -800<br />
Vuxenutbildning & gymnasium 316,4 0<br />
Samhälle 18,5 0<br />
Natur & Miljö 1 351,5 414<br />
Hälsa, Pedagogik & Service -1 216,6 -816,3<br />
Förbundsöverskridande -175,9 0<br />
Teknik -2 250,0 0<br />
Förbundsgemensamt -949,8 0<br />
Kansliet 778,2 500<br />
Direktionen 135,9 0<br />
Revision 7,5 0<br />
*Förändring semesterlöneskuld 1 905,0 -<br />
Delsumma -2 238,5<br />
Finansiering 6 445,0 702,3<br />
Resultat 4 206,5 0,0<br />
*Budgetområdena har belastats med kostnader för ferielöner, intjänade under 2008 för personal som slutat inför höst-<br />
terminen 2009.<br />
Skillnader mellan prognos och resultat för område Teknik förklaras bland annat av överskridanden<br />
avseende läromedel. Skillnaden för förbundsgemensamt avser merkostnader i<br />
samband med ombyggnationen av och flytt till Fyrvalla, t ex att fordonshallen för tunga<br />
fordon varit stängd och tvingat verksamheten att lämna fordon för reparation externt i stället<br />
för att själv kunna utföra det som en del i undervisningen. Felaktig fördelning av personalkostnader<br />
i samband med omorganisationen förklarar vissa skillnader mellan områdena.<br />
I jämförelsen mellan augustiprognosen och resultatet 2009 ska förändring av semesterlöneskulden<br />
tillgodoräknas verksamheterna.<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
6
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
Skillnaden beträffande finansieringen förklaras av att grupplivförsäkringen blev 0 % motsvarande<br />
ca 2,5 mnkr (beslut januari 2010), lägre arbetsgivaravgifter ca 1,7 mnkr, högre<br />
statsbidrag avseende ersättning till friskolor ca 1,3 mnkr.<br />
För <strong>kommun</strong>alförbund gäller samma regler om balans mellan intäkter och kostnader som<br />
för en <strong>kommun</strong>. Enligt förbundsordningen får förbundet balansera 4 % av årets resultat i<br />
ny räkning, efter att ha ianspråktagit en del av tidigare överskott uppgår det balanserade<br />
resultatet nu till 3,1 % av verksamhetens nettokostnader.<br />
Sammantaget för 2007 – 2009 ser avstämningen mot kravet på balans mellan intäkter och<br />
kostnader ut enligt tabellen nedan, i tabellen redovisas även det ackumulerade överskottets<br />
andel av verksamhetens nettokostnad för de senaste tre åren:<br />
2009 2008 2007<br />
Resultat enligt resultaträkningen 4 206,5 - 6 477,5 693,8<br />
- Öronmärkt för framtida kostnadsökningar -4 206,5 - 693,8<br />
- Ianspråktagande av överskott 6 477,5<br />
Resultat, avstämt mot balanskravet 0,0 0,0 0,0<br />
Ackumulerat överskott 11 769,8 7 563,3 14 040,9<br />
Överskott i % av nettokostnad 3,1 % 2,1 % 4 %<br />
Gymnasieförbundet öronmärker resultatet på 4,2 mnkr för framtida ökade kostnader för<br />
nödvändiga strukturella förändringar, friskoleetableringar och kostnader för införandet av<br />
gymnasiereformen GY-11.<br />
3.1.2 God ekonomisk hushållning<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Jämtlands gymnasieförbund har inga andra finansiella mål än <strong>kommun</strong>allagens krav på en<br />
ekonomi i balans och förbundsordningens krav på att ”inga överskridanden accepteras.<br />
Det är fastlagd budget som gäller”. I resultatet redovisas ett överskott på 4,2 mnkr, utifrån<br />
detta bedömer vi att det finansiella målet har nåtts under 2009.<br />
Finansiellt mål Utfall 2009 Måluppfyllelse<br />
Resultat - Budgeterat resultat för helåret<br />
2009 är 0 kr.<br />
Resultat 4,2 mnkr Målet uppfyllt<br />
Under avsnittet ”Måluppfyllelse” i förvaltningsberättelsen görs en uppföljning av de tre<br />
strategiska målen och skolplanemål enligt gymnasieförbundets styrmodell. Måluppfyllelsen<br />
är relativt god och måluppfyllelsen har även förbättrats i jämförelse med 2008 års resultat<br />
i flertalet av målen. Måluppfyllelsen sammanfattas i en bilaga till rapporten. Vi menar<br />
att det är positivt med den uppföljning av målen som redovisas i årsredovisningen liksom<br />
att man även beskriver aktiviteter som vidtagits för att nå de strategiska målen enligt<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
7
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
förbundsordningen. Förbundets energimål (under strategiskt mål tre) anser vi bör formuleras<br />
om då målet inte går att följa upp.<br />
För att underlätta möjligheten att följa/överblicka utvecklingen av målen kan man enligt<br />
vår uppfattning med fördel redovisa uppföljningen av de strategiska målen i sammanfattning<br />
i förvaltningsberättelsens inledning.<br />
3.2 Rättvisande räkenskaper<br />
3.2.1 Resultaträkning<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i övrigt är upprättad i enlighet<br />
med god redovisningssed.<br />
Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat.<br />
Nedan redovisas resultaträkningens utfall jämfört med föregående år:<br />
Resultaträkning 2009 (tkr)<br />
Utfall<br />
2008<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
8<br />
Prognos<br />
delår<br />
2009<br />
Utfall<br />
2009<br />
Förändr.<br />
från föreg<br />
år<br />
Verksamhetens intäkter 122 910,1 102 500,0 117 227,6 -4,6%<br />
Verksamhetens kostnader -482 022,4 -465 100,0 -484 431,0 0,5%<br />
Avskrivningar -5 893,0 -7 000,0 -6 867,2 16,5%<br />
Verksamhetens nettokostnader -365 005,3 -369 600,0 -374 070,6 2,5%<br />
Bidrag från medlems<strong>kommun</strong>erna 357 016,5 370 100,0 378 860,2 6,1%<br />
Finansiella intäkter 2 256,9 400,0 286,4 -87,0%<br />
Finansiella kostnader -745,6 -900,0 -869,5 16,6%<br />
Årets resultat -6 477,5 0,0 4 206,5<br />
Det positiva resultatet förklaras av följande orsaker:<br />
Förbundets budget visade sig efter höstens elevintag alltför optimistisk (ca 160 elever<br />
färre intagna än budgeterat). Per november beräknades ett budgetöverskridande på 4,8<br />
mnkr. Förbundet redovisade detta till medlems<strong>kommun</strong>erna före den 15 november (i<br />
enlighet med förbundsordningen). Beloppet redovisas i bokslutet som fordran på medlems<strong>kommun</strong>erna.<br />
Kommunfullmäktige i Bräcke och <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>er har beslutat<br />
att medge förbundet en extra debitering motsvarande maximalt sina respektive<br />
<strong>kommun</strong>ers andel av beloppet. Ärendet har hittills inte behandlats av fullmäktige i<br />
Krokoms respektive Ragunda <strong>kommun</strong>.<br />
Utfallet av handlingsprogrammet för minskade kostnader inom utbildning/resor, övertid<br />
och representation gav minskade kostnader med 1,9 mnkr.
§ 10, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Granskning av årsredovisning 2009 PWC<br />
Sänkt avtalsgruppssjuksförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring gav<br />
minskade kostnader med 2,5 mnkr och sänkningen av arbetsgivaravgifterna 1,6 mnkr.<br />
Vi noterar att nettokostnaden jämfört med föregående år ca 9 mnkr högre. Bidragen från<br />
medlems<strong>kommun</strong>erna ökar med 6,1 % jämfört med 2008. De finansiella intäkterna är betydligt<br />
mindre på grund av lägre räntor och sämre likviditet. De finansiella kostnaderna är<br />
något högre och utgörs dels av ränta på revers gentemot medlems<strong>kommun</strong>erna samt av<br />
ränta på pensionsskulden.<br />
Under året har direktionen vidtagit åtgärder som t.ex. minskat läromedelsanslag, personalreducering<br />
samt särskilt handlingsprogram. Man har vid varje direktionssammanträde under<br />
året behandlat den ekonomiska ställningen. Man har även i dialog med medlemmarna<br />
diskuterat och utrett förbundets ekonomiska situation. Åtgärderna har varit nödvändiga för<br />
att klara de ökade friskolekostnaderna, elevbortfallet och målet att uppnå en ekonomi i balans.<br />
3.2.2 Balansräkning<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att balansräkningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av tillgångar, avsättning,<br />
skulder och eget kapital.<br />
Balansräkningen är uppställd enligt KRL och omfattar tillräckliga noter. Bilagor och specifikationer<br />
finns i tillräcklig omfattning.<br />
Vår bedömning är att tillgångarna, avsättningarna och skulderna existerar, är fullständigt<br />
redovisade, rätt periodiserade och har värderats enligt principerna i KRL.<br />
3.2.3 Kassaflödesanalys<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Vi bedömer att kassaflödesanalysen redovisar förbundets finansiering och investeringar.<br />
3.2.4 Redogörelse för tillämpade redovisningsprinciper<br />
Bedömning och iakttagelser<br />
Årsredovisningen saknar ett avsnitt om tillämpade redovisningsprinciper: Årsredovisningen<br />
bör kompletteras med detta.<br />
Vår bedömning är dock att man i allt väsentligt tillämpar god redovisningssed utifrån KRL<br />
och rekommendationer från Rådet för <strong>kommun</strong>al redovisning.<br />
Granskning av årsredovisning 2009 Jämtlands gymnasieförbund<br />
9
§ 11, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 683-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (från 1 januari 2010 Jämtlands<br />
Räddningstjänstförbund) har upprättat årsredovisning för 2009. Årets resultat<br />
uppgår till 370 tkr. Det egna kapitalet/balanserade överskottet uppgår<br />
därmed till 3.168 tkr per 2009-12-31. Av det egna kapitalet skall, enligt nu<br />
gällande konsortialavtal, 1 Mkr återbetalas 2010 till de ursprungliga ägar<strong>kommun</strong>erna<br />
Krokom, Strömsund och Östersund.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 53<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24<br />
Årsredovisning 2009 för Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund,<br />
2010-02-11<br />
Revisionsberättelse för 2009, 2010-03-19<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Förbundsdirektionen för Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund beviljas<br />
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 683/2010
§ 11, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Greger Wikner<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-24 Dnr 683-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund (från 1 januari 2010 Jämtlands<br />
Räddningstjänstförbund) har upprättat årsredovisning för 2009. Årets resultat<br />
uppgår till 370 tkr. Det egna kapitalet/balanserade överskottet uppgår<br />
därmed till 3.168 tkr per 2009-12-31. Av det egna kapitalet skall, enligt nu<br />
gällande konsortialavtal, 1 Mkr återbetalas 2010 till de ursprungliga ägar<strong>kommun</strong>erna<br />
Krokom, Strömsund och Östersund.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24.<br />
Årsredovisning 2009 för Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund, 2010-<br />
02-11.<br />
Revisionsberättelse för 2009, 2010-03-19.<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut:<br />
1. Förbundsdirektionen för Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund beviljas<br />
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till Jämtlands Räddningstjänstförbund, Krokoms <strong>kommun</strong> och<br />
Strömsunds <strong>kommun</strong> samt för kännedom till Bergs <strong>kommun</strong> och Bräcke<br />
<strong>kommun</strong>.
§ 11, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-24 Dnr 683-2010<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 11, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-23 Revisionsberättelse
§ 12, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 718-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Länstrafiken i Jämtlands län<br />
Länstrafiken i Jämtlands län AB har upprättat årsredovisning för år 2009<br />
som överlämnats till ägarna. Bolaget redovisar ett nollresultat efter bokslutsdispositioner<br />
och skatt. Av Länstrafikens totala intäkter på 285,8 mkr<br />
utgjorde 126,9 mkr ägarbidrag från landstinget och <strong>kommun</strong>erna. För <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> blev det slutliga ägarbidraget knappt 2,6 mkr lägre än det<br />
preliminärt debiterade ägarbidraget. Självfinansieringsgraden, d v s hur stor<br />
del av verksamheten som finansieras med intäkter från kunder, uppgick till<br />
46 %.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 54<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-23<br />
Årsredovisning 2009 för Länstrafiken i Jämtlands län AB, 2010-03-17<br />
Revisionsberättelse 2010-03-17<br />
Granskningsrapport 2010-03-03<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman den 14 juni 2010 för Länstrafiken<br />
i Jämtlands län AB bemyndigas att på stämman rösta för att styrelsen<br />
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2 . Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 718/2010
§ 12, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Alvar Edholm<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-23 Dnr 718-2010<br />
Finansutskottet<br />
Årsredovisning 2009 - Länstrafiken i Jämtlands län<br />
Länstrafiken i Jämtlands län AB har upprättat årsredovisning för år 2009<br />
som överlämnats till ägarna. Bolaget redovisar ett nollresultat efter bokslutsdispositioner<br />
och skatt. Av Länstrafikens totala intäkter på 285,8 mkr<br />
utgjorde 126,9 mkr ägarbidrag från landstinget och <strong>kommun</strong>erna. För <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> blev det slutliga ägarbidraget knappt 2,6 mkr lägre än det<br />
preliminärt debiterade ägarbidraget. Självfinansieringsgraden, d v s hur stor<br />
del av verksamheten som finansieras med intäkter från kunder, uppgick till<br />
46 %.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-23.<br />
Årsredovisning 2009 för Länstrafiken i Jämtlands län AB, 2010-03-17.<br />
Revisionsberättelse 2010-03-17.<br />
Granskningsrapport 2010-03-03.<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud på bolagsstämman den 14 juni 2010 för Länstrafiken<br />
i Jämtlands län AB bemyndigas att på stämman rösta för att styrelsen beviljas<br />
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkännes.<br />
Bakgrund<br />
Länstrafiken i Jämtlands län AB har upprättat årsredovisning för år 2009<br />
som överlämnats till ägarna. Ägare av Länstrafiken i Jämtlands län AB är<br />
landstinget och <strong>kommun</strong>erna i Jämtlands län. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> äger 23<br />
% av aktierna. Landstinget är störste ägare med 50 % av aktierna.<br />
Länstrafiken bedriver linjetrafik med buss, tåg och litet fordon inom Jämtlands<br />
län samt interregional trafik i norrlandslänen. Verksamheten omfattar<br />
även bussgodstrafik. Trafiken utförs av ca 100 upphandlade entreprenörer.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-23 Dnr 718-2010<br />
Bolaget ansvarar också för särskild kollektivtrafik, d vs färdtjänst och sjukresor<br />
för fyra <strong>kommun</strong>er och landstinget.<br />
Länstrafikens uppgift är att skapa ett sammanhängande trafiksystem med en<br />
enhetlig prissättning. Målet är att öka tillgängligheten genom att erbjuda ett<br />
kollektivt resealternativ som gör länet ”rundare”.<br />
2009 är det femte året med det gällande konsortialavtalet och bolagsordning,<br />
trafikavtal samt ägardirektiv för Länstrafiken i Jämtlands län. Med<br />
detta avtal har <strong>kommun</strong>erna och landstinget möjlighet att bestämma utbud<br />
och sin kostnad för kollektivtrafiken. Kommunerna ansvarar för den inom<strong>kommun</strong>ala<br />
– lokala – trafiken och landstinget för den regionala och interregionala<br />
linjetrafiken samt tågtrafiken.<br />
Bolaget redovisar ett nollresultat efter bokslutsdispositioner och skatt.<br />
Självfinansieringsgraden, d v s hur stor del av verksamheten som finansierades<br />
med intäkter från kunder, har minskat med 1 % och uppgår till 46 %<br />
jämfört med målet på 55 %. Resandet i länet som helhet (exkl tätortstrafiken)<br />
har minskat med 1 % jämfört med föregående år. Antalet resor i tätortstrafiken<br />
i Östersund har ökat med 2 % under 2009. Resultatet för bussgodsverksamheten<br />
uppgår till 4,4 % jämfört med målet 5 %.<br />
Av Länstrafikens totala intäkter på 285,8 mkr utgjorde 126,9 mkr ägarbidrag<br />
från landstinget och <strong>kommun</strong>erna. Utfallet blev 6,4 mkr bättre än det<br />
budgeterade ägarbidraget 133,3 mkr, vilket innebär att överskjutande ägarbidrag<br />
återbetalas. Skillnaden i Länstrafikens budget för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
och utfallet för 2009 är knappt 2,6 mkr. Då <strong>kommun</strong>ens budget för<br />
kollektivtrafiken var lägre än Länstrafikens utdebitering är utfallet för<br />
<strong>kommun</strong>en 1,4 mkr bättre än budget. Orsaken är främst utvecklingen av de<br />
branschindex som reglerar trafikavtalen. Indexen har sjunkit i den finansiella<br />
krisens spår. Vid utgången av 2009 har dock trenden vänt varför uppräkningen<br />
för 2010 beräknas till 2 %.<br />
Persontrafikintäkterna i regionaltrafiken har ökat med 1 mkr under året i länet<br />
som helhet. I tätortstrafiken har den ökat med 0,6 mkr.<br />
Under verksamhetsåret har bolaget upphandlat trafiktjänster inom 5 <strong>kommun</strong>er<br />
och <strong>Östersunds</strong> landsbygd till ett sammanlagt värde av ca 100 mkr<br />
per år. Avtalen omfattar trafik med ca 85 bussar och trafikstart sker under<br />
2010.<br />
Möjlighet att betala med kredit- och bankkort på bussen infördes 2008 och<br />
har följts av en mycket positiv utveckling under 2009.<br />
Under 2008 bildade Länstrafiken i Jämtland AB tillsammans med Länstrafiken<br />
i Västerbotten AB och Västernorrlands länstrafik AB ett gemensamt<br />
bolag – Norrtåg AB. Bolaget har till uppgift att starta upp den regionala tågtrafiken<br />
enligt den överenskommelse som undertecknades med Sveriges regering<br />
genom Rikstrafiken under 2008. Finansiering av verksamheten sker<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 12, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-23 Dnr 718-2010<br />
genom de fyra landstingen i Norrland. Trafiken är planerad att starta under<br />
hösten 2010. Under 2009 upphandlade bolaget 11 st tågsätt samt påbörjade<br />
upphandling av operatör.<br />
Länstrafiken mäter löpande kundernas och allmänhetens upplevda kvalitet.<br />
74 % av kunderna gav 2006 betyget 4 eller 5 på en 5-gradig skala. (genomsnitt<br />
för riket är 66 %). Detta gör att Länstrafiken i Jämtlands län är på 5<br />
plats i landet.<br />
I samtliga entreprenadavtal finns miljökrav ställda. Stadsbussarnas miljövärden<br />
redovisas årligen i en miljörapport. Krav på tillåtna emissioner<br />
framgår av årsredovisningen.<br />
För uppfyllelsen av övriga mål i ägardirektiven hänvisas till lekmannarevisorernas<br />
granskningsrapport för 2009.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att ombudet bemyndigas att på bolagsstämman<br />
för Länstrafiken i Jämtlands län AB rösta för att styrelsen beviljas<br />
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009 och att årsredovisningen godkännes.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ens ombud, Länstrafiken i Jämtlands län samt samhällsbyggnad.
§ 13, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 530-2010<br />
Årsredovisning 2009 – Inlandsbanan AB<br />
Inlandsbanan AB har upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Moderbolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på<br />
636.476 kronor. Motsvarande resultat för 2008 var – 78.000 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 55<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 för Inlandsbanan AB<br />
Revisionsberättelse 2010-02-24<br />
Granskningsrapport 2010-02-24<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på bolagsstämman för Inlandsbanan<br />
AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 530/2010
§ 13, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-19 Dnr 530-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 – Inlandsbanan AB<br />
Inlandsbanan AB har upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Moderbolaget redovisar ett resultat efter finansiella poster på<br />
636 476 kronor. Motsvarande resultat för 2008 var – 78 000 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 för Inlandsbanan AB<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på bolagsstämman för Inlandsbanan<br />
AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Inlandsbanan AB ägs av <strong>kommun</strong>erna utmed sträckan Mora – Gällivare och<br />
Östersund är största ägare med 420 aktier eller 15 procent av aktiekapitalet.<br />
Inlandsbanan AB har upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats till<br />
<strong>kommun</strong>en. Inlandsbanan är i sig en koncern som består av moderbolaget<br />
Inlandsbanan AB samt delägda (92,7 %) dotterbolaget Grand Nordic AB<br />
(turismföretag). Den 1 juni 2009 överfördes Inlandsbanans driftavdelning<br />
med personal till ett nytt bolag, Inlandståget AB. Inlandståget AB ägs till<br />
100 % av Inlandsbanan AB. Verksamheten i Inlandståget AB har främst varit<br />
körning av torv m.m för Green Cargos räkning. Inlandståget AB har<br />
övertagit samtliga affärsavtal från Inlandsbanan AB.<br />
Resultat 2009<br />
Koncernen Inlandsbanan AB redovisar ett resultat efter finansiella poster på<br />
+ 1,8 mnkr, varav moderbolaget redovisar + 636 476 kronor. 2008 var resultatet<br />
- 4,8 mnkr respektive – 78 000 kronor. Det positiva resultatet för<br />
koncernen 2009 beror bla på att resultatet för dotterbolaget Grand Nordic<br />
AB uppgår till 634 996 kronor efter finansiella poster och det andra dotterbolaget<br />
Inlandståget AB redovisar ett överskott med 522 521 kronor efter<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 13, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-19 Dnr 530-2010<br />
finansiella poster. Dotterbolagen lämnar 2009 koncernbidrag till moderbolaget<br />
med 810 700 kronor. I noten inköp och försäljning inom koncernen<br />
har Inlandsbanan AB uppgivit att moderbolaget har lämnat ett marknadsföringsbidrag<br />
på 4,3 miljoner kronor till dotterbolaget Grand Nordic AB. Resultatet<br />
för moderbolaget är bättre än föregående år på grund av vinst vid<br />
avyttring av anläggningstillgång på 8,9 miljoner kronor. Moderbolaget redovisar<br />
lägre omsättning jämfört med föregående år men också lägre kostnader<br />
för material och personal eftersom bolagets driftavdelning överfördes<br />
till Inlandståget AB. Moderbolaget redovisar ett resultat efter bokslutsdispositioner<br />
och skatt på + 427 100 kronor ( 2008 +2,5 miljoner kronor) och<br />
för koncernen +1,4 miljoner kronor (2008-3,3 miljoner kronor). Styrelsen<br />
föreslår att det balanserade resultatet som uppgår till 2,6 miljoner kronor<br />
överföres i ny räkning<br />
Enligt gällande ägardirektiv finns inte andra ekonomiska mål och krav än<br />
att Inlandsbanan AB ska hålla sitt aktiekapital intakt. Det totala egna kapitalet<br />
för moderbolaget uppgår till 6,0 miljoner kronor varav bundet kapital<br />
uppgår till, liksom i fjol, 3,3 miljoner kronor. Fritt eget kapital uppgår till<br />
2,6 miljoner kronor och för 2008 1,4 miljoner kronor. Styrelsen har enligt<br />
beslut från stämman tagit fram ett antal mätbara nyckeltal i sin redovisning.<br />
I årsredovisningen 2009 redovisas koncernens och moderbolagets soliditet<br />
som uppgår till 14,7 respektive 15,4 procent, vilket kan jämföras med föregående<br />
år då den var 11,6 respektive 11,8 procent. Inga lån belastar verksamheten<br />
så soliditetsmåttet påverkas av kortfristiga skulder.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att <strong>kommun</strong>ens ombud på förestående<br />
stämma bemyndigas rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009 och att årsredovisningen godkänns. Bolagsstämman<br />
blir i Östersund den 3 juni.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till Kommunens ombud + fullmakt<br />
Kommunledningsförvaltningen<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 587-2010<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB<br />
<strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB har upprättat årsredovisning för bolagets<br />
tredje räkenskapsår 2009 och den har överlämnats till <strong>kommun</strong>en.<br />
Bolaget redovisar ett negativt resultat efter finansiella poster på 84.021 kronor.<br />
2008 uppgick resultatet till +1,2 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att<br />
det balanserade resultatet på 1,3 miljoner kronor överförs i ny räkning.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 56<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 för <strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB<br />
Revisionsberättelse för år 2009<br />
Granskningsrapport 2010-03-08<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för <strong>Östersunds</strong> Sportoch<br />
Eventarena AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
Jäv<br />
AnnSofie Andersson, s, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 587/2010
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-19 Dnr 587-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - <strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB<br />
<strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB har upprättat årsredovisning för bolagets<br />
tredje räkenskapsår 2009 och den har överlämnats till <strong>kommun</strong>en.<br />
Bolaget redovisar ett negativt resultat efter finansiella poster på 84 021 kronor.<br />
2008 uppgick resultatet till +1,2 miljoner kronor. Styrelsen föreslår att<br />
det balanserade resultatet på 1,3 miljoner kronor överföres i ny räkning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Årsredovisning 2009 för <strong>Östersunds</strong> Sport- och<br />
Eventarena AB<br />
Revisionsberättelse för år 2009<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för <strong>Östersunds</strong> Sportoch<br />
Eventarena AB rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
<strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB har upprättat bolagets tredje årsredovisning<br />
för räkenskapsåret 2009 och den har överlämnats till <strong>kommun</strong>en.<br />
Bolaget redovisar ett negativt resultat efter finansiella poster på 84 021 kronor.<br />
2008 uppgick motsvarande resultat till 1,2 miljoner kronor. Orsaken till<br />
underskottet är förändrad redovisningsprincip av nedskrivning med 1 miljon<br />
kronor jämfört med 2008, högre kostnader för planuppvärmning än<br />
budgeterat men även lägre räntekostnader än planerat<br />
<strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB noterar i sin förvaltningsberättelse<br />
om en rättstvist med MC Maskin & Entreprenad AB i Sundsvall AB.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-19 Dnr 587-2010<br />
Bolaget har långfristiga lån som uppgår till 44 miljoner kronor varav<br />
4 miljoner kronor skall amorteras inom 2 till 5 år. Belåningsgraden uppgår<br />
till 96 procent av anläggningstillgångarnas bokförda värden.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att ombudet bemyndigas att på<br />
stämman för <strong>Östersunds</strong> Sport- och Eventarena AB rösta för att styrelsen<br />
beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009 och att årsredovisningen<br />
godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till Kommunens ombud<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 14, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-15 Årsredovisning 2009 revisionsberättelse, gra
§ 15, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 585-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för 2009 ett resultat<br />
efter finansiella poster på 30.642 kronor. Motsvarande resultat för<br />
2008 var 40.998 kronor. Styrelsen föreslår att årets överskott som uppgår<br />
till 291.781 kronor, balanseras i ny räkning.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 59<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010- 03-17<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på förestående stämma för Bostadsrättsföreningen<br />
Lugnviks Centrum rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 585/2010
§ 15, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-17 Dnr 585-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för 2009 ett resultat<br />
efter finansiella poster på 30 642 kronor. Motsvarande resultat för<br />
2008 var 40 998 kronor. Styrelsen föreslår att årets överskott som uppgår<br />
till 291 781 kronor, balanseras i ny räkning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010- 03-17<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på förestående stämma för Bostadsrättsföreningen<br />
Lugnviks Centrum rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Kommunen äger en stor andel i Bostadsrättsföreningen Lugnviks Centrum i<br />
form av lokaler för äldreboende samt för skola och barnomsorg.<br />
Enligt bostadsrättsföreningens årsredovisning för 2009 uppgår resultatet efter<br />
finansiella poster till 30 642 kronor som ska jämföras med 40 998 kronor<br />
2008.Under 2009 har butikslokalen fortfarande varit outhyrd men det är<br />
styrelsens ambition att få den uthyrd så fort som möjligt. Hyresbortfallet<br />
från lokalen äventyrar inte föreningens ekonomiska ställning. Någon disposition<br />
ur eller avsättning till underhållsfonden har inte gjorts 2009. Underhållsfonden<br />
uppgår till 4 380 155 kronor. Styrelsen föreslår att årets överskott<br />
som uppgår till 291 781 kronor balanseras i ny räkning.<br />
Soliditeten (eget kapital i förhållande till balansomslutningen) uppgår till<br />
38,1 procent, en förbättring med 1,3 procentenheter jämfört med 2008.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 15, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-17 Dnr 585-2010<br />
Årsavgiften uppgick 2009 till 470 kronor per kvadratmeder i genomsnitt.<br />
Från och med 2010 har styrelsen beslutat om oförändrade årsavgifter.<br />
Säkerheten för bostadsrättsföreningens lån ut görs av pantbrev.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att <strong>kommun</strong>ens ombud på förestående<br />
stämma bemyndigas rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att<br />
årsredovisningen godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till: Kommunens ombud<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 15, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse
§ 16, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 464-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som föreningen överlämnat till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för<br />
2009 ett resultat efter finansiella poster på 348.403 kronor. Motsvarande resultat<br />
för 2008 var 131.641 kronor. Resultat efter disposition ur fond för yttre<br />
underhåll blir – 417. 117 kronor. Underhållsfonden uppgår efter föreslagen<br />
disposition till 3.976.470 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 60<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-01<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Bostadsrättsföreningen<br />
Körfältets Centrum rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 464/2010
§ 16, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-01 Dnr 464-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som föreningen överlämnat till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för<br />
2009 ett resultat efter finansiella poster på 348 403 kronor. Motsvarande resultat<br />
för 2008 var 131 641 kronor. Resultat efter disposition ur fond för yttre<br />
underhåll blir – 417 117 kronor. Underhållsfonden uppgår efter föreslagen<br />
disposition till 3 976 470 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-01<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Körfältets Centrum<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på stämman för Bostadsrättsföreningen<br />
Körfältets Centrum rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Kommunen äger skollokaler och bostäder inom Bostadsrättsföreningen<br />
Körfältets Centrum.<br />
Enligt bostadsrättsföreningens årsredovisning för 2009 uppgår resultatet efter<br />
finansiella poster till 348 403 kronor. Motsvarande resultat för 2008 var<br />
131 641 kronor. Det samlade egna kapitalet har ökat under året och uppgår<br />
till 5 020 598 kronor. Under året har 234 480 kronor disponerats ur fonden<br />
för underhållsåt gärder jämfört med föregående år då 33 306 kronor disponerades.<br />
Styrelsen föreslår att 765 520 kronor avsätts till underhållsfonden<br />
som därefter kommer att uppgå till 3 976 470 kronor. Resultatet efter disposition<br />
ur fond för yttre underhåll blir – 417 117 kronor. Föreslagen disposition<br />
görs trots den ansamlade förlusten och kommer att påverka bostadsrättsföreningens<br />
likviditet framledes antingen i form av ökad upplåning eller<br />
höjda avgifter.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 16, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-01 Dnr 464-2010<br />
Avgifts- och hyresbortfallet har minskat till 1,54 procent jämfört med 6,05<br />
procent 2008. Under året har verksamheten inriktats på, förutom ordinarie<br />
drift av föreningen, avstyckning och framtida försäljning av fastighetens<br />
kommersiella lokaler. Styrelsen har fattat beslut om att slutföra fastighetsdelning<br />
och försäljning av fastighetens kommersiella lokaler. Under 2010<br />
har styrelsen för avsikt att kunna slutföra ärendet. På grund av osäkerhet<br />
kring värdering av lokaldelen har styrelsen i bokslutet inte tagit ställning till<br />
en eventuell nedskrivning av fastighetsvärdet som sedan ska göras vid försäljning.<br />
Styrelsen beslutade att inte höja månadsavgifterna för 2010. Årsavgiften för<br />
bostäder uppgår därmed till i genomsnitt 558 kronor per kvadratmeter.<br />
Nettoomsättningen för föreningen uppgår till 5 738 534 kronor och fastighetskostnaderna<br />
uppgår till 5 023 084 kronor.<br />
Föreningens soliditet (eget kapital i förhållande till balansomslutningen)<br />
uppgår vid årets slut till 29,5 procent. En ökning med 2,2 procent jämfört<br />
med 2008.<br />
Säkerheten för föreningens lån utgörs av pantbrev.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att <strong>kommun</strong>ens ombud på förestående<br />
stämma bemyndigas att rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att<br />
årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till Kommunens ombud<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 17, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 586-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för 2009 ett resultat<br />
efter finansiella poster på 24.687 kronor . Motsvarande resultat för<br />
2008 var -152.303 kronor. Resultat efter disposition ur fond för yttre underhåll<br />
blir 98.865 kronor. Underhållsfonden uppgår efter fastslagen disposition<br />
till 9.177.273 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 61<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-17<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på förestående stämma för Bostadsrättsföreningen<br />
Torvalla Centrum rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 586/2010
§ 17, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-17 Dnr 586-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum<br />
Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum har upprättat årsredovisning för<br />
2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Föreningen redovisar för 2009 ett resultat<br />
efter finansiella poster på 24 687 kronor . Motsvarande resultat för<br />
2008 var -152 303 kronor. Resultat efter disposition ur fond för yttre underhåll<br />
blir 98 865 kronor. Underhållsfonden uppgår efter fastslagen disposition<br />
till 9 177 273 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-17<br />
Årsredovisning 2009 för Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum<br />
Förslag till beslut<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Kommunens ombud bemyndigas att på förestående stämma för Bostadsrättsföreningen<br />
Torvalla Centrum rösta för att styrelsen beviljas<br />
ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Årsredovisningen för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Kommunen äger 79 procent i Bostadsrättsföreningen Torvalla Centrum.<br />
Kommunens bostadsrätt består av bostäder och lokaler för skola inklusive<br />
matsal och sporthall.<br />
Enligt bostadsrättsföreningens årsredovisning för 2009 uppgår resultatet efter<br />
finansiella poster till 24 687 kronor. Resultatet för 2008 uppgick till<br />
– 152 303 kronor. Efter disposition ur fonden för yttre underhåll kommer<br />
det balanserade resultatet att uppgå till 3 010 616 kronor. Under året har 74<br />
178 kronor disponerats ur fonden för underhållsåtgärder jämfört med föregående<br />
år då disponerades 166 912 kronor. Underhållsfonden uppgår efter<br />
fastslagen disposition till 9 177 273 kronor.<br />
Det totala egna kapitalet uppgår till 65 440 066 kronor varav insatser uppgår<br />
till 53 178 000 kronor och fritt eget kapital till 3 010 616 kronor.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 17, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-17 Dnr 586-2010<br />
Styrelsen beslutade att inte justera månadsavgifterna per 2010-01-01. Det<br />
innebär att den genomsnittliga avgiften inom föreningen uppgår till 149:50<br />
kronor per kvadratmeter bostäder och till 321:07 för lokaler vilket är samma<br />
som föregående år.<br />
Bostadsrättsföreningens soliditet (eget fritt och bundet kapital i förhållande<br />
till balansomslutning) uppgår till 65,2 procent. En ökning med 0,5 %enheter<br />
jämfört med 2008.<br />
Kommunen har tecknat proprieborgen på bostadsrättsföreningens lån på<br />
sammanlagt 32 295 890 kronor.<br />
Kommunledningsförvaltningen föreslår att <strong>kommun</strong>ens ombud på förestående<br />
stämma bemyndigas rösta för att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009. Kommunledningsförvaltningen föreslår också att<br />
årsredovisningen godkänns.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till Kommunens ombud<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 679-2010<br />
Årsredovisning 2009 - Finsam Östersund<br />
Förbundet FINSAM Östersund har upprättat årsredovisning för 2009 som<br />
överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet redovisar ett resultat på – 826 875<br />
kronor. 2008 var motsvarande resultat -1,3 miljoner kronor. Det egna kapitalet<br />
uppgår till 178 724 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Årsredovisning 2009 för FINSAM Östersund<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Samordningsförbundet FINSAM Östersund beviljas ansvarsfrihet.<br />
2. Förbundets årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
Jäv<br />
Tord Jemteborn, m, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut.<br />
Utdrag till Förbundet FINSAM Östersund, Försäkringskassan, Jämtlands<br />
läns landsting och Länsarbetsnämnden<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 679/2010
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-22 Dnr 679-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - Finsam Östersund<br />
Förbundet FINSAM Östersund har upprättat årsredovisning för 2009 som<br />
överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet redovisar ett resultat på – 826 875<br />
kronor. 2008 var motsvarande resultat -1,3 miljoner kronor. Det egna kapitalet<br />
uppgår till 178 724 kronor.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Årsredovisning 2009 för FINSAM Östersund<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Samordningsförbundet FINSAM Östersund beviljas ansvarsfrihet.<br />
2. Förbundets årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Förbundet FINSAM Östersund har upprättat årsredovisning för 2009. Rörelseintäkterna,<br />
som består av medlemsavgifter från medlemmarna, uppgår<br />
till 1 miljon kronor. Kostnaderna (utbetalda bidrag, tjänsteköp och personal)<br />
uppgår till 1,8 miljoner kronor. Årets resultat blir därmed – 826 875 kronor.<br />
2008 uppgick resultatet till -1,3 miljoner kronor. Orsaken till att förbundet<br />
redovisar underskott är att verksamheten är i gång och ökade kostnader redovisas<br />
för förbundet som inte täcks av de medel som de fyra medlemmarna<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, Jämtlands läns landsting, Försäkringskassan Och<br />
Arbetsförmedlingen har tillfört. Det egna kapitalet uppgår per 2009-12-31<br />
till 178 274 kronor. Den verksamhet som bedrivits framgår av förvaltningsberättelsen.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-22 Dnr 679-2010<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till Förbundet FINSAM Östersund, Försäkringskassan, Jämtlands<br />
läns landsting och Länsarbetsnämnden
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 18, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse Finsam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 731-2010<br />
Årsredovisning 2009 - J-sam samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade<br />
i Jämtlands län<br />
Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län har<br />
upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet<br />
redovisar ett resultat på – 847 397 kronor. 2008 var motsvarande resultat<br />
1,1 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till 5,6 miljoner kronor<br />
per 2009-12-31.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24<br />
Årsredovisning 2009 för J-SAM Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade<br />
i Jämtlands län<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Förbundets årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
_____<br />
Utdrag till Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands<br />
län, Försäkringskassan och Jämtlands läns landsting.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 731/2010
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Christina Westman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-24 Dnr 731-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning 2009 - J-sam samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade<br />
i Jämtlands län<br />
Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län har<br />
upprättat årsredovisning för 2009 som överlämnats till <strong>kommun</strong>en. Förbundet<br />
redovisar ett resultat på – 847 397 kronor. 2008 var motsvarande resultat<br />
1,1 miljoner kronor. Det egna kapitalet uppgår till 5,6 miljoner kronor<br />
per 2009-12-31.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-24<br />
Årsredovisning 2009 för J-SAM Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade<br />
i Jämtlands län<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut:<br />
1. Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
2. Förbundets årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
Bakgrund<br />
Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands län har<br />
upprättat årsredovisning för 2009. Rörelseintäkterna uppgår till 3,0 miljoner<br />
kronor och avser bidrag från medlemmar. Kostnaderna består av personalkostnader<br />
på 0,6 miljoner kronor och övriga kostnader 3,2 miljoner kronor.<br />
Årets resultat uppgår således till -0,9 miljoner kronor. Orsaken till att förbundet<br />
redovisar underskott är att verksamheten är i gång och att förbundet<br />
redovisar ökade kostnader. Resultatet 2008 uppgick till 1,1 miljoner kronor.<br />
Med ett balanserat resultat på 6,5 miljoner kronor uppgår förbundets egna<br />
kapital per 2009-12-31 till 5,6 miljoner kronor.<br />
Förbundet har i sin förvaltningsberättelse noterat att en av förbundsmedlemmarna,<br />
Försäkringskassan, ansåg att balanserade medel från föregående<br />
år var tillräckligt för verksamheten 2010 och beviljade 0 kronor i anslag för<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-24 Dnr 731-2010<br />
2010. Eftersom alla parter skall betala lika mycket får J-SAM inga anslag<br />
under året 2010.<br />
Den verksamhet som bedrivits framgår av förvaltningsberättelsen.<br />
I förvaltningsberättelsen finns också rapporterat en detaljerad projektredovisning.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till Samordningsförbundet för psykiskt funktionshindrade i Jämtlands<br />
län, Försäkringskassan och Jämtlands läns landsting.
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 19, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Revisionsberättelse J-Sam
§ 20, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 372-2010<br />
Årsredovisning, inklusive personalekonomisk redovisning, miljöbokslut<br />
och välfärdsbokslut för 2009<br />
Årsredovisning inklusive personalekonomisk redovisning, miljöredovisning<br />
och välfärdsredovisning för år 2009 har upprättats av Kommunledningsförvaltningen<br />
och överlämnas härmed. Det föreslås att 10 miljoner kronor<br />
av årets överskott avsätts till pensionsfond. I enlighet med koncernbolagskonstruktionen<br />
och <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut från januari 2004, § 19, föreslås<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB erhålla ett aktieägartillskott om 6.385.000<br />
kronor. För belöning av personalens goda insatser 2009 avsätts 1.200.000<br />
kronor att finansieras ur <strong>kommun</strong>ens rörelsekapital 2010.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 62<br />
Årsredovisning för 2009<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-03-18<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB erhåller aktieägartillskott uppgående till<br />
6.385.000 kronor.<br />
2. Avsättning sker till pensionsfond med 10.000.000 kronor.<br />
3. För belöning av personalens goda insatser under 2009 att användas till<br />
trivselbefrämjande- friskvårds- och/eller kompetensutvecklande insatser avsätts<br />
1.200.000 kronor. Medelsanvisning sker ur <strong>kommun</strong>ens rörelsekapital<br />
2010.<br />
4. Årsredovisningen i övrigt godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 372/2010
§ 20, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Sven-Ove Nilsson<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-18 Dnr 372-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Årsredovisning, inklusive personalekonomisk redovisning, miljöbokslut<br />
och välfärdsbokslut för 2009<br />
Årsredovisning inklusive personalekonomisk redovisning, miljöredovisning<br />
och välfärdsredovisning för år 2009 har upprättats av Kommunledningsförvaltningen<br />
och överlämnas härmed. Det föreslås att 10 miljoner kronor<br />
av årets överskott avsätts till pensionsfond. I enlighet med koncernbolagskonstruktionen<br />
och <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut från januari 2004, § 19, föreslås<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB erhålla ett aktieägartillskott om 6 385 000<br />
kronor. För belöning av personalens goda insatser 2009 avsätts 1 200 000<br />
kronor att finansieras ur <strong>kommun</strong>ens rörelsekapital 2010.<br />
Underlag för beslut<br />
Årsredovisning för 2009.<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-03-18.<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB erhåller aktieägartillskott uppgående till<br />
6 385 000 kronor.<br />
2. Avsättning sker till pensionsfond med 10 000 000 kronor.<br />
3. För belöning av personalens goda insatser under 2009 att användas till<br />
trivselbefrämjande- friskvårds- och/eller kompetensutvecklande insatser<br />
avsätts 1 200 000 kronor. Medelsanvisning sker ur <strong>kommun</strong>ens rörelsekapital<br />
2010.<br />
4. Årsredovisningen i övrigt godkänns.<br />
Bakgrund<br />
För att möta kommande pensionsutbetalningar har <strong>kommun</strong>en avsatt medel<br />
till pensionsfond inom eget kapital. Enligt föregående bokslut för 2008<br />
uppgår pensionsfonden till 413 mnkr. KPA har gjort en långtidsprognos<br />
över utveckling av pensionsskuld samt utbetalningar för del som är intjänad<br />
före 1998. Enligt deras beräkningar är en pensionsfond om 423 mnkr till-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 20, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-18 Dnr 372-2010<br />
räcklig för att säkerställa att kostnadsnivån för de äldre pensionerna i fast<br />
penningvärde kan bibehållas på 2010 års nivå, d v s 52,5 mnkr. En real tillväxt<br />
av kapitalet på en procent krävs. Det föreslås därför att 10 mnkr av<br />
årets överskott avsätts till pensionsfond inom eget kapital. Den totala avsättningen<br />
till pensionsfond i bokslutet för 2009 uppgår därmed till 423<br />
mnkr.<br />
I enlighet med koncernbolagskonstruktionen och <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut<br />
från 29 januari 2004, § 19, angående strategi för utdelning ur <strong>kommun</strong>ens<br />
bostads- och fastighetsbolag, ska <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB från <strong>kommun</strong>en<br />
återfå ett aktieägartillskott som i princip motsvarar 73,7 procent av de<br />
koncernbidrag som erhållits från <strong>Östersunds</strong>bostäder AB och Vestibulum<br />
AB. För 2009 uppgår aktieägartillskottet till 6 385 000 kronor. I detta tillskott<br />
ingår också belopp om 1 808 000 kronor som avser 2009 års skattekostnad<br />
för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB. Skattekostnaden uppstår med anledning<br />
av att interna räntekostnader på lån till ägaren <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> från och<br />
med 2009 inte är skattemässigt avdragsgilla i koncernbolaget.<br />
Rådhus AB har till <strong>Östersunds</strong>bostäder AB och Vestibulum AB återbetalat<br />
aktieägartillskott om 4 577 000 kronor.<br />
Kommunstyrelsen har den 25 januari 2010 fattat beslut om att av 2009 års<br />
resultat ska 1 200 000 kronor avsättas till belöning av personalen för goda<br />
insatser. Medelsanvisning sker ur <strong>kommun</strong>ens rörelsekapital.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
Utdrag till: Kommunens revisorer<br />
Ekonomi/Finans<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 21, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 14-2010<br />
Revisorernas berättelse och fråga om ansvarsfrihet<br />
Beslutsunderlag<br />
Revisionsberättelse 2010-04-15<br />
Redogörelse 2010-04-15<br />
Granskningsrapport i sammandrag<br />
(Sakkunnigas rapporter 2009 finns på <strong>kommun</strong>revisionens hemsida)<br />
Revisorernas förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunstyrelsen<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot styrelsen.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i <strong>kommun</strong>styrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
Utförarstyrelsen<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot styrelsen.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i utförarstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
Miljö- och samhällsnämnd<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i miljö- och samhällsnämnden beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
Socialnämnden<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i socialnämnden beviljas ansvarsfrihet för<br />
verksamhetsåret 2009.<br />
Barn- och utbildningsnämnden<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 14/2010
§ 21, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 14-2010<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i barn- och utbildningsnämnden beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i vård- och omsorgsnämnden beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i kultur- och fritidsnämnden beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
Överförmyndare<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot överförmyndare.<br />
Vi tillstyrker att överförmyndaren beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
Valnämnden<br />
Vår granskning ger inte anledning till anmärkning mot nämnden.<br />
Vi tillstyrker att valnämnden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret<br />
2009.<br />
Gemensamma upphandlingsnämnder<br />
Granskningen ger inte anledning till anmärkning mot nämnderna.<br />
Vi tillstyrker att ledamöterna i gemensamma nämnden för upphandlingssamverkan<br />
och i den gemensamma nämnden avseende samordnad upphandling,<br />
lagerhållning och distribution av sjukvårdsprodukter beviljas ansvarsfrihet<br />
för verksamhetsåret 2009.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 14/2010
§ 21, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
Godkännande av årsredovisning<br />
2010-04-28 Dnr 14-2010<br />
2009 års räkenskaper bedöms i allt väsentligt redogöra för utfallet av verksamheten,<br />
verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Vi<br />
bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på<br />
rättvisande räkenskaper och är upprättad enligt god redovisningssed.<br />
Vi tillstyrker att <strong>kommun</strong>ens årsredovisning för 2009 godkänns.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 14/2010
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 755-2010<br />
Ägardirektiv <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB, <strong>Östersunds</strong>bostäder AB,<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB, Turist- och Kongressbyrån<br />
AB<br />
Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB, <strong>Östersunds</strong>bostäder AB, Vestibulum<br />
Fastigheter i Östersund AB och Turist- och Kongressbyrån AB har diskuterats<br />
som överläggningsärenden i finansutskottet. Utskottet har träffat<br />
respektive bolags presidium och VD som underlag för direktivens utformning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-30<br />
Förslag till ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
2010<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för <strong>Östersunds</strong> Rådhus<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
2. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
3. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för Vestibulum Fastigheter<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
4. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för Turist- och Kongressbyrån<br />
i Östersund AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 755/2010
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Bert-Olof Åkerström<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-30 Dnr 755-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Ägardirektiv <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB, <strong>Östersunds</strong>bostäder AB, Vestibulum<br />
Fastigheter i Östersund AB, Turist- och Kongressbyrån AB<br />
Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB, <strong>Östersunds</strong>bostäder AB, Vestibulum<br />
Fastigheter i Östersund AB och Turist- och Kongressbyrån AB har diskuterats<br />
som överläggningsärenden i finansutskottet. Utskottet har träffat<br />
respektive bolags presidium och VD som underlag för direktivens utformning.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-30<br />
Förslag till ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund AB 2010<br />
Förslag till ägardirektiv för Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
2010<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för <strong>Östersunds</strong> Rådhus<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
2. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för <strong>Östersunds</strong>bostäder<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
3. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för Vestibulum Fastigheter<br />
AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
4. Utsett ombud får i uppdrag att på bolagsstämman för Turist- och Kongressbyrån<br />
i Östersund AB lägga fram förslag till ägardirektiv 2010<br />
Bakgrund<br />
Kommunfullmäktige antog den 29 juni 2006, § 115, policy för styrning av<br />
bolag mm som ägs av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> och enligt policyn ska fullmäktige<br />
besluta om ägardirektiv för bolagen. Policyn innehåller principen att<br />
det är fullmäktige som fastställer ägardirektiv även för de enskilda bolagen<br />
inom koncernen. Sedan 2000 ingår <strong>Östersunds</strong>bostäder AB, Vestibulum<br />
Fastigheter i Östersund AB samt Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
i koncernen <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-30 Dnr 755-2010<br />
Även om <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB – moderbolaget - är den formella ägaren<br />
till de senare bolagen, kan fullmäktige utöva den strategiska styrningen genom<br />
att besluta om ägardirektiv direkt till varje enskilt bolag inom en koncern<br />
i så kallade strategiska ägarfrågor, som till exempel avkastning och resultatkrav,<br />
förändring i verksamhetsinriktning samt ägarens mål.<br />
Ägardirektiv föreslås nu för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB som är ett koncernbolag<br />
med egna dotterbolag. Ägardirektiv för Jämtkraft kvarstår oförändrade i<br />
avvaktan på pågående ägardialog mellan Östersund, Krokom och Åre<br />
<strong>kommun</strong>er. Ägardirektiven inleds för samtliga bolag med en klausul som<br />
klargör <strong>kommun</strong>ens ägande av bolaget. I direktiven ingår också att bolagen<br />
ska följa den av <strong>kommun</strong>fullmäktige i juni 2006 antagna policyn för styrning<br />
av <strong>kommun</strong>ägda bolag. Under 2009 har inte framkommit något i övrigt<br />
som enligt <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens mening föranleder att hittills<br />
gällande ekonomiska mål och riktlinjer för bolagen behöver ändras. I det<br />
följande redovisas vilka förändringar som föreslås för respektive bolags<br />
ägardirektiv jämfört med de som antogs vid senaste bolagsstämma.<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
2 Ekonomiska mål och riktlinjer.<br />
Bolaget ska enligt tidigare direktiv vara aktivt på bostadsmarknaden och<br />
nyproducera bostäder. Enligt gällande redovisningslag måste varje fastighet<br />
värderas mot den hyresnivå som kan tas ut för fastigheten. Detta kan innebära<br />
krav på nedskrivning i det fall hyresnivån inte finansierar fastigheten<br />
fullt ut. Ägaren måste vara medveten om detta regelsystem nu när man aktivt<br />
kräver att bolaget ska börja bygga bostäder.<br />
5 Aktör på bostadsmarknaden.<br />
I årets direktiv föreslås att bolaget får ett tydligare uppdrag att förädla sitt<br />
bostadsbestånd inte bara genom nyproduktion utan även genom köp respektive<br />
försäljning.<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB<br />
5 Särskilda verksamhetskrav.<br />
Bolagets styrelse får ett uppdrag att bevaka lämpligt marknadsläge för försäljning<br />
av bolagets bostadsfastigheter. Enligt budgetdirektiven ska finansutskottet<br />
noggrant pröva varje enskild fastighetsförsäljning.<br />
Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
2. Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
I årets direktiv har förtydligats att balanserade vinster kan användas för att<br />
täcka budgeterade underskott enskilda år.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-30 Dnr 755-2010<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Skriv <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
Vestibulum Fastigheter AB<br />
Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
Kommunledningsförvaltningen<br />
Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Rådhus 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB Sida: 1(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
ÄGARDIREKTIV för<br />
Bolag: 556593-7553 <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB<br />
Adress: 831 82 ÖSTERSUND<br />
Bolags- Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2000-12-19<br />
ordning: Registrerad hos PRV 2000-12-21<br />
Ägar-<br />
Direktiv Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2010-<br />
Gäller fr o m: Bolagsstämman 2010 och tills vidare<br />
Direktivens<br />
Innehåll: 1 Syfte<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad<br />
den:<br />
<strong>Östersunds</strong> Rådhus AB ägs av <strong>kommun</strong>en för att <strong>kommun</strong>en ska kunna tillämpa<br />
gällande lagstiftning kring <strong>kommun</strong>ala koncernbidrag. Bolaget har en aktiv roll i<br />
samordningen av de <strong>kommun</strong>ala bolagen i syfte att uppnå ett optimalt resursutnyttjande,<br />
samordning av verksamheterna inom <strong>kommun</strong>koncernen samt effektivt<br />
och offensivt bidra till att förstärka <strong>kommun</strong>ens strategiska tillväxtområden.<br />
2 Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
Bolaget ska sträva efter ett nollresultat och därvid med hänsyn till gällande lagstiftning:<br />
• årligen optimera skattesitsen i <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
• balansera underskott i bolaget med koncernbidrag.<br />
3 Informationskrav<br />
Bolaget ska utan dröjsmål överlämna följande information till <strong>kommun</strong>en:<br />
Årsredovisning<br />
Utöver krav i aktiebolags- och bokföringslag gäller att bolagets årsredovisning/bokslut<br />
samordnas med <strong>kommun</strong>koncernens årsredovisning. Ett preliminärt<br />
bokslut ska inlämnas till <strong>kommun</strong>en i början av mars. Det reviderade bokslutet,<br />
inklusive revisorers rapport, ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda senast den 20 mars.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Rådhus 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB Sida: 2(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad<br />
den:<br />
Delårsrapporter<br />
Bolaget ska redovisa delårsrapporter till <strong>kommun</strong>en per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara <strong>kommun</strong>en tillhanda<br />
ca 20 maj och ca 20 september. Exakt tidpunkt meddelas i början av varje<br />
år.<br />
Övrig information<br />
Kommunstyrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige har rätt att under löpande år kalla<br />
bolagets ledning för information om bolagets verksamhet och ekonomi.<br />
Bolaget ska också följa den policy som <strong>kommun</strong>fullmäktige antagit den 29 juni<br />
2006, § 115, för styrning av de <strong>kommun</strong>ala bolagen<br />
4 Särskilda verksamhetskrav<br />
Speciella uppgifter<br />
Koncernstyrelsen – styrelsen för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB ska fortlöpande ha uppsikt<br />
över de bolag som tillhör koncernen. Detta gäller främst ändamålet med<br />
verksamheten, ekonomi, verksamhet och i övrigt av ägaren fastställda riktlinjer,<br />
policys och mål tillämpas inom bolagen. Detta innebär att koncernstyrelsen ska<br />
utöva ägarfunktionen i frågor av mer operativ och administrativ natur. Koncernstyrelse<br />
utgör därvid en administrativ plattform för samordning och styrning av<br />
dotterbolagen. Koncernstyrelsen ska även i övrigt bevaka att <strong>kommun</strong>ens, ägarens,<br />
intressen tillvaratas och tillgodoses av ledningen. Moderbolaget svarar för<br />
bolagskoncernens ekonomiska optimering. Moderbolagets styrelse beslutar utifrån<br />
direktiv i bokslutsprocessen om givande och tagande av koncernbidrag,<br />
ägartillskott och utdelning.<br />
Moderbolaget ska organisera och samla in den information rörande dotterbolagens<br />
verksamhet som <strong>kommun</strong>styrelsen begär för fullföljande av sin uppsiktsskyldighet.<br />
Moderbolaget ska till dotterbolagen förmedla de ägardirektiv som<br />
utgår från <strong>kommun</strong>fullmäktige och <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
Utifrån policy för styrning av <strong>kommun</strong>ägda bolag och ägardirektiv utformar och<br />
beslutar moderbolagets styrelse en operativ beslutsordning som närmare anger<br />
beslutsnivåerna i bolagskoncernen.<br />
Moderbolaget ska utifrån <strong>kommun</strong>fullmäktiges och <strong>kommun</strong>styrelsens verksamhetsplaneringsprocess<br />
avseende <strong>kommun</strong>koncernen utfärda anvisningar för<br />
dotterbolagens budget och bokslut. Moderbolaget ska sammanställa och redovisa<br />
såväl egen som dotterbolagens verksamhetsplanering, inkluderande budget och<br />
bokslut till <strong>kommun</strong>styrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige enligt av <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
utfärdad tidplan.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Rådhus 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB Sida: 3(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad<br />
den:<br />
Moderbolaget äger efter samråd med bolagens styrelser att, inom ramen för av<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen utformad verksamhetsplanering, utfärda ytterligare styrsignaler<br />
till dotterbolag.<br />
Moderbolaget ska á-jourhålla och löpande uppdatera av <strong>kommun</strong>fullmäktige utfärdade<br />
styrdokument såsom policys, reglementen och riktlinjer avseende de<br />
<strong>kommun</strong>ala företagen.<br />
Panter och borgen<br />
Bolaget får inte pantsätta aktier eller skuldebrev och inte lämna borgen utan<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktiges godkännande.<br />
Finanspolicy<br />
Bolaget ska följa riktlinjerna i den gemensamma finanspolicyn för <strong>kommun</strong>en<br />
och de <strong>kommun</strong>ägda företagen.<br />
Planering för extraordinär händelse<br />
Kommunfullmäktige har fastställt Ledningsplan för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> vid extra<br />
ordinära händelser. Av planen framgår att <strong>kommun</strong>styrelsen är krisledningsnämnd<br />
och att planen omfattar alla verksamheter inom <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Bolaget har skyldighet att ingå i <strong>kommun</strong>ens organisation för extraordinära händelser<br />
och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska bolagen<br />
upprätta planer för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se<br />
till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet.<br />
God sed<br />
Enligt Sveriges <strong>kommun</strong>ers och landstings utkast till god sed för styrning av<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag skall bolagets styrelse ansvara för vissa aktiviteter. Ägarna<br />
vill börja tillämpa dessa regler enligt följande.<br />
- årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna<br />
skall närvara<br />
-fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas<br />
ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts<br />
- se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i<br />
etiskt hänseende gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande<br />
samhället i övrigt.<br />
-diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets<br />
namn
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Rådhus 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong> Rådhus AB Sida: 4(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad<br />
den:<br />
-årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om<br />
styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess<br />
arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller<br />
eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister<br />
som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets<br />
aktieägare<br />
-se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget,<br />
dess verksamhet, organisation, marknad mm<br />
Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion<br />
för verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara<br />
anpassade till bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta<br />
att de kan tjäna som styrdokument för styrelsens arbete<br />
Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till<br />
bolagets aktieägare.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Ösbo 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB Sida: 1(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
ÄGARDIREKTIV för<br />
Bolag: 556528-1648 <strong>Östersunds</strong>bostäder AB<br />
Adress: Rådhusgatan 29, 831 35 ÖSTERSUND<br />
Bolags- Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 1999-04-12<br />
ordning: Registrerad hos PRV 2000-02-25<br />
Ägardirektiv<br />
Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2010<br />
Gäller fr o m: Bolagsstämman 2010 och tills vidare<br />
Direktivens<br />
Innehåll: 1 Syfte<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad:<br />
<strong>Östersunds</strong>bostäder AB ägs i syfte att bygga och förvalta bostäder och därmed<br />
få en bra balans och utbud på bostadsmarknaden, samt fungera som ett viktigt<br />
instrument för att uppnå bostadssociala mål. Bolaget förväntas offensivt medverka<br />
för att förstärka <strong>kommun</strong>ens strategiska tillväxtområden<br />
2 Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
• Bolaget bör ha en soliditet om lägst 20 procent<br />
(soliditet här definierat som synligt eget kapital i procent av balansomslutning<br />
vid årets utgång)<br />
• Bolaget bör ha en räntabilitet på lägst 6 procent.<br />
Räntabiliteten räknas på resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i förhållande<br />
till medelvärdet av eget fritt kapital och bundet kapital vid årets inoch<br />
utgång.<br />
Bolaget har rätt att utföra planerat underhåll med hänsyn till effektiv upphandling/genomförande<br />
vilket kan belasta enskilda år med högre belopp än normal<br />
nivå. Vid avstämning av om bolaget uppnått ägardirektivens avkastningskrav justeras<br />
årets resultat med ett belopp som motsvarar differensen mellan faktiskt utförd<br />
underhållsnivå jämfört med den normala underhållsnivå som bolaget behöver<br />
ha långsiktig kapacitet för (40 miljoner per år). Avkastningskravet ska dock<br />
uppnås som ett medeltal under en femårsperiod.<br />
På motsvarande sätt ingår inte heller den eventuella nedskrivning av genomförd<br />
nyproduktion vid avstämning av om bolaget uppnått av ägaren angett avkastningskrav.<br />
På sikt bör räntabilitet definieras som driftnettot i förhållande till bokförda värdet<br />
på bolagets anläggningstillgångar.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Ösbo 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB Sida: 2(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
3 Strategi för utdelning ur bolaget<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad:<br />
Tidigare återförda koncernbidrag konsolideras tills vidare i bolaget. Optimering<br />
av skattesitsen i koncernbolaget ska göras, men ingen utdelning krävs för övrigt.<br />
På det förlagslån som <strong>kommun</strong>en lämnat till bolaget utgår ränta motsvarande<br />
tioårig statsobligation med ett tillägg på 1,5 procentenheter.<br />
4 Informationskrav<br />
Bolaget ska utan dröjsmål överlämna följande information till <strong>kommun</strong>en:<br />
Årsredovisning<br />
Utöver krav i aktiebolags- och bokföringslag gäller att bolagets årsredovisning/bokslut<br />
samordnas med <strong>kommun</strong>koncernens årsredovisning. Ett preliminärt<br />
bokslut ska inlämnas till <strong>kommun</strong>en i början av mars. Det reviderade bokslutet<br />
inklusive revisors rapport till bolagsstämman ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda senast<br />
den 15 mars.<br />
Delårsrapporter<br />
Bolaget ska redovisa delårsrapporter till <strong>kommun</strong>en per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat samt redovisa utvecklingen<br />
av outhyrda lägenheter och hyresförluster. Rapporterna ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda<br />
ca 20 maj och ca 20 september. Exakt tidpunkt meddelas i början av varje<br />
år. Bolaget ska också per tertial rapportera till <strong>kommun</strong>styrelsen hur verksamhet<br />
och ekonomi utvecklas under året med hänsyn till utvecklingen av antalet outhyrda<br />
lägenheter och hyresförluster.<br />
Övrig information<br />
Kommunstyrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige har rätt att under löpande år kalla<br />
bolagets ledning för information om bolagets verksamhet och ekonomi.<br />
Bolaget har att informera <strong>kommun</strong>fullmäktige i principiellt viktiga frågor. Bolaget<br />
ska också följa den policy som <strong>kommun</strong>fullmäktige antagit den 29 juni<br />
2006, § 115, för styrning av <strong>kommun</strong>ägda bolag (i den framgår vad som avses<br />
med principiellt viktiga frågor).<br />
Som principiell fråga att redovisa till <strong>kommun</strong>styrelsen gäller också konstaterat<br />
behov av nedskrivning vid nyproduktion. Sådan redovisning ska ske före styrelsens<br />
beslut om genomförande av projekt.<br />
Bolaget ska också redovisa till <strong>kommun</strong>styrelsen när bolaget har behov att utföra<br />
underhållsåtgärder utöver normal underhållsnivå.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Ösbo 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB Sida: 3(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
5 Särskilda verksamhetskrav<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad:<br />
Finanspolicy<br />
Bolaget ska följa riktlinjerna i den gemensamma finanspolicyn för <strong>kommun</strong>en<br />
och de <strong>kommun</strong>ägda företagen.<br />
Miljöarbete<br />
Bolaget ska i sin verksamhetsutövning följa viljeinriktningen i <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong>s miljöpolicy. Kommunen ser positivt på att bolaget inför ett miljöledningssystem<br />
enligt ISO 14001 eller EMAS som på sikt kan ligga till grund för<br />
en miljöcertifiering av bolaget.<br />
Vid alla ny- och ombyggnader ska bolaget välja energieffektiva lösningar och<br />
sunda byggmaterial.<br />
Tillväxtprogram<br />
Bolagets verksamhetsutövning ska ske på sådant sätt att bolaget aktivt bidrar till<br />
att det av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> antagna tillväxtprogrammet förverkligas. Vid<br />
marknadsföring av Östersund som etableringsort ska bolaget samverka med<br />
Jämtkraft AB samt Teknisk förvaltning/Vatten och Renhållning.<br />
Speciella bostäder<br />
Bolaget har det samlade ansvaret för att det finns bostäder till studenterna vid<br />
Mittuniversitetet i Östersund och att <strong>kommun</strong>ens bostadsgaranti uppfylls.<br />
Dessutom ska bolaget medverka till att det finns bostäder till flyktingar i enlighet<br />
med <strong>kommun</strong>styrelsens årliga beslut om mottagning. Bolaget ska vara uppmärksam<br />
på sin bostadssociala uppgift.<br />
Aktör på bostadsmarknaden<br />
Bolaget ska vara en aktiv aktör på bostadsmarknaden och förädla sitt bostadsinnehav<br />
genom nyproduktion, köp respektive försäljning av bostäder. Bolaget ska<br />
även vara aktiv i frågan om fler seniorbostäder.<br />
Ungdomarnas situation på bostadsmarknaden ska särskilt uppmärksammas.<br />
Bolaget ska aktivt verka för att förbättra tillgängligheten i bostadsbeståndet så att<br />
det blir möjligt för bl a äldre och funktionshindrade att bo kvar. Kommunens<br />
mål när det gäller ökad tillgänglighet ska vara styrande vid nyproduktion.<br />
Ägaren är införstådd med att bolaget vid nyproduktion av bostäder kan tvingas<br />
till viss nedskrivning av enskilda objekts bokförda värde för att uppfylla gällande<br />
redovisningskrav. Ägaren är också medveten om att bolaget har ett omfattande<br />
underhållsbehov. Bolagets styrelse har möjlighet att planera underhåll effektivt<br />
och därmed fördela nivån på genomfört underhåll flexibelt över åren.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Ösbo 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för <strong>Östersunds</strong>bostäder AB Sida: 4(4)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen<br />
2010-03-30<br />
Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-<br />
Reviderad:<br />
Planering för extraordinär händelse<br />
Kommunfullmäktige har fastställt Ledningsplan för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> vid extra<br />
ordinära händelser. Av planen framgår att <strong>kommun</strong>styrelsen är krisledningsnämnd<br />
och att planen omfattar alla verksamheter inom <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Bolaget har skyldighet att ingå i <strong>kommun</strong>ens organisation för extraordinära händelser<br />
och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska bolagen<br />
upprätta planer för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se<br />
till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet.<br />
God sed<br />
Enligt Sveriges <strong>kommun</strong>ers och landstings utkast till god sed för styrning av<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag skall bolagets styrelse ansvara för vissa aktiviteter. Ägarna<br />
vill börja tillämpa dessa regler enligt följande.<br />
- årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna<br />
skall närvara<br />
-fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas<br />
ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts<br />
- se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i etiskt hänseende<br />
gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande samhället i<br />
övrigt.<br />
-diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets<br />
namn<br />
-årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om<br />
styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess<br />
arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller<br />
eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister<br />
som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets<br />
aktieägare<br />
-se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget,<br />
dess verksamhet, organisation, marknad mm<br />
Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion<br />
för verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara<br />
anpassade till bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta<br />
att de kan tjäna som styrdokument för styrelsens arbete<br />
Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till bolagets<br />
aktieägare.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Vestibulum 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund<br />
AB<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-03-30<br />
2010-<br />
ÄGARDIREKTIV för<br />
Bolag: 556034-3427 Vestibulum Fastigheter i Östersund AB<br />
Adress: Rådhuset, 831 82 ÖSTERSUND<br />
Bolags- Antagen av <strong>kommun</strong>fullmäktige 1999-02-01<br />
ordning: Registrerad hos PRV 1999-09-15<br />
Ägar-<br />
Direktiv Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2010-<br />
Gäller fr o m: Bolagsstämman 2010 och tills vidare<br />
Direktivens<br />
Innehåll: 1 Syfte<br />
Sida: 1(4)<br />
Reviderad<br />
den:<br />
Vestibulum Fastigheter i Östersund AB är ett fastighetsbolag som ägs i syfte att<br />
förädla de fastigheter som övertagits från de bostadsrättsföreningar som upphört<br />
genom likvidation och där <strong>kommun</strong>en borgade för lånen. Bolaget ägs också i<br />
syfte att vara ett strategiskt instrument för tillväxt och utveckling av företag genom<br />
ägande och förvaltning av lokaler för uthyrning.<br />
2 Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
• Bolaget bör ha en soliditet på lägst 20 procent.<br />
(soliditet här definierat som synligt eget kapital i procent av balansomslutning<br />
vid årets utgång)<br />
• Bolaget bör ha en räntabilitet på lägst 8 procent.<br />
(Räntabilitet definieras här som resultatet före bokslutsdispositioner<br />
och skatt i förhållande till medelvärdet av summan av eget fritt och bundet<br />
kapital vid årets in- och utgång).<br />
På sikt kommer räntabiliteten att definieras som driftnettot i förhållande till<br />
bokförda värdet på bolagets anläggningstillgångar .<br />
3 Strategi för utdelning ur bolaget<br />
Bolaget betraktas som ett icke allmännyttigt bostadsföretag. Genom ändrad strategi<br />
om skatteoptimering ska bolaget dela ut en tredjedel av vinsten efter skatt.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Vestibulum 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund<br />
AB<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-03-30<br />
2010-<br />
4 Informationskrav<br />
Sida: 2(4)<br />
Bolaget ska utan dröjsmål överlämna följande information till <strong>kommun</strong>en:<br />
Reviderad<br />
den:<br />
Årsredovisning<br />
Utöver krav i aktiebolags- och bokföringslag gäller att bolagets årsredovisning/bokslut<br />
samordnas med <strong>kommun</strong>koncernens årsredovisning. Ett preliminärt<br />
bokslut ska inlämnas till <strong>kommun</strong>en i början av mars månad. Det reviderade<br />
bokslutet inklusive revisors rapport till bolagsstämman ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda<br />
senast den 15 mars.<br />
Delårsrapporter<br />
Bolaget ska redovisa delårsrapporter till <strong>kommun</strong>en per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat samt redovisa utvecklingen<br />
av outhyrda lägenheter och hyresförluster. Rapporterna ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda<br />
ca 20 maj och ca 20 september. Exakt tidpunkt meddelas i början av varje<br />
år.<br />
Övrig information<br />
Kommunstyrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige har rätt att under löpande år kalla<br />
bolagets ledning för information om bolagets verksamhet och ekonomi.<br />
Bolaget ska också följa den policy <strong>kommun</strong>fullmäktige antagit den 29 juni<br />
2006, § 115, för styrning av <strong>kommun</strong>ägda bolag.<br />
5 Särskilda verksamhetskrav<br />
Bolagets fastigheter<br />
Bolaget ska vid marknadsmässigt lämpligt tillfälle avveckla bostadsbeståndet<br />
genom försäljning. Bolagets styrelse ska genomföra varje enskild försäljning så<br />
att bästa ekonomiska utdelning uppnås för ägaren. Bolagets styrelse ska inhämta<br />
finansutskottets yttrande inför varje enskild försäljning.<br />
Miljöarbete<br />
Bolaget ska i sin verksamhetsutövning följa viljeinriktningen i <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong>s miljöpolicy. Kommunen ser positivt på att bolaget inför ett miljöledningssystem<br />
enligt ISO 14001 eller EMAS som på sikt kan ligga till grund för<br />
en miljöcertifiering av bolaget.<br />
Vid alla ny- och ombyggnader ska bolaget välja energieffektiva lösningar och<br />
sunda byggmaterial.<br />
Finanspolicy<br />
Bolaget ska följa riktlinjerna i den gemensamma finanspolicyn för <strong>kommun</strong>en<br />
och de <strong>kommun</strong>ägda företagen.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Vestibulum 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund<br />
AB<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-03-30<br />
2010-<br />
Sida: 3(4)<br />
Reviderad<br />
den:<br />
Tillväxtprogram<br />
Verksamheten ska bedrivas på ett sådant sätt att förutsättningar skapas för utveckling<br />
av <strong>kommun</strong>en och att bolaget aktivt bidrar till att <strong>kommun</strong>ens tillväxtprogram<br />
kan förverkligas.<br />
Planering för extraordinär händelse<br />
Kommunfullmäktige har fastställt Ledningsplan för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> vid extra<br />
ordinära händelser. Av planen framgår att <strong>kommun</strong>styrelsen är krisledningsnämnd<br />
och att planen omfattar alla verksamheter inom <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Bolaget har skyldighet att ingå i <strong>kommun</strong>ens organisation för extraordinära händelser<br />
och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således ska bolagen<br />
upprätta planer för extraordinära händelser, revidera planerna årligen och se<br />
till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive verksamhet.<br />
God sed<br />
Enligt Sveriges <strong>kommun</strong>ers och landstings utkast till god sed för styrning av<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag skall bolagets styrelse ansvara för vissa aktiviteter. Ägarna<br />
vill börja tillämpa dessa regler enligt följande.<br />
- årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna<br />
skall närvara<br />
-fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas<br />
ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts<br />
- se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i<br />
etiskt hänseende gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande<br />
samhället i övrigt.<br />
-diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets<br />
namn<br />
- årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta om<br />
styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter, om dess<br />
arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt sätt när det gäller<br />
eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram till att det finns brister<br />
som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna eller anmäla dem till bolagets<br />
aktieägare<br />
- se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget,<br />
dess verksamhet, organisation, marknad mm<br />
Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion<br />
för verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv Vestibulum 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv för Vestibulum Fastigheter i Östersund<br />
AB<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong><br />
2010-03-30<br />
2010-<br />
Sida: 4(4)<br />
Reviderad<br />
den:<br />
anpassade till bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta<br />
att de kan tjäna som styrdokument för styrelsens arbete<br />
Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till<br />
bolagets aktieägare.
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv TKÖ 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv Turist- och kongressbyrån i Östersund<br />
AB<br />
Sida: 1 (3)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong> Reviderad den:<br />
2010-03-30<br />
2010<br />
ÄGARDIREKTIV för<br />
Bolag: 556403-1606 Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB<br />
Adress: Rådhusgatan 44, 831 82 Östersund<br />
Bolags- Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> 1996-03-11 § 19<br />
ordning: Registrerad hos PRV 1996-10-16<br />
Ägardirektiv:<br />
Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige 2010-<br />
Gäller fr.o.m.: Bolagsstämma 2010 och tills vidare<br />
Direktivens<br />
innehåll: 1 Syfte<br />
Turist- och Kongressbyrån i Östersund AB ägs med syftet att bolaget ska<br />
vara ett effektivt instrument för utveckling av besöksnäringen, samt för profileringen<br />
av <strong>kommun</strong>en som besöksstad. Bolaget förväntas agera för att turismnäringen<br />
inom <strong>kommun</strong>en och i länet samverkar i lösningar som stärker<br />
<strong>kommun</strong>en som arrangemangs- och besöksort.<br />
2 Ekonomiska mål och riktlinjer<br />
• Bolaget ska uppnå en soliditet på lägst 10 %.<br />
(Här avses eget fritt och bundet kapital i relation till balansomslutningen<br />
vid årets utgång)<br />
• Verksamheten ska bära sina egna kostnader. Kongressbyråns verksamhet<br />
ska särredovisas. Överskott får användas i den samlade verksamheten.<br />
Bolaget ska samlat ha lägst ett nollresultat vilket innebär att överskott enskilda<br />
år kan täcka ett budgeterat underskott ett enskilt år.<br />
2 Strategi för utdelning ur bolaget<br />
Ägaren har inget utdelningskrav på bolaget.<br />
3 Informationskrav<br />
Bolaget ska utan dröjsmål överlämna följande information till <strong>kommun</strong>en:<br />
Årsredovisning<br />
Utöver krav i aktiebolags- och bokföringslag gäller att bolagets årsredovisning/bokslut<br />
samordnas med <strong>kommun</strong>koncernens årsredovisning. Ett preliminärt<br />
bokslut ska inlämnas till <strong>kommun</strong>en i början av mars. Det reviderade bokslutet
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv TKÖ 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv Turist- och kongressbyrån i Östersund<br />
AB<br />
Sida: 2 (3)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong> Reviderad den:<br />
2010-03-30<br />
2010<br />
inklusive revisors rapport till bolagsstämman ska vara <strong>kommun</strong>en tillhanda senast<br />
den 15 mars.<br />
Delårsrapporter<br />
Bolaget ska redovisa delårsrapporter till <strong>kommun</strong>en per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara <strong>kommun</strong>en tillhanda<br />
ca 20 maj och ca 20 september. Exakt tidpunkt meddelas i början av varje<br />
år. Bolaget ska också per tertial rapportera till <strong>kommun</strong>styrelsen hur verksamhet<br />
och ekonomi utvecklas under året.<br />
Övrig information<br />
Kommunstyrelsen och <strong>kommun</strong>fullmäktige har rätt att under löpande år kalla<br />
bolagets ledning för information om bolagets verksamhet och ekonomi. Bolaget<br />
ska följa ”Policy för styrning av <strong>kommun</strong>ägda bola” som <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
antog den 29 juni 2006 § 115.<br />
4 Särskilda verksamhetskrav<br />
Kongressbyråverksamheten<br />
Bolaget ska vara beredd att aktivt medverka i en lösning med ett destinations-<br />
/eventbolag inom <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> samordnat med idrottsrörelsens och näringslivets<br />
intressenter eller andra eventuella intressenter.<br />
Finanspolicy<br />
Bolaget ska följa riktlinjerna i den gemensamma finanspolicyn för <strong>kommun</strong>en<br />
och för de <strong>kommun</strong>ägda företagen.<br />
Miljöarbete<br />
Bolaget ska i sin verksamhetsutövning följa viljeinriktningen i <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong>s miljöpolicy. Kommunen ser positivt på att bolaget inför ett miljöledningssystem<br />
enligt ISO 14001 eller EMAS som på sikt kan ligga till grund för<br />
en miljöcertifiering av bolaget.<br />
Tillväxtprogram<br />
Bolagets verksamhetsutövning ska ske på sådant sätt att bolaget aktivt bidrar till<br />
att målen i det av <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> antagna tillväxtprogrammet förverkligas.<br />
Under mandatperioden bör en långsiktig strategi för bolaget utformas.<br />
God sed<br />
Enligt Sveriges <strong>kommun</strong>ers och landstings utkast till god sed för styrning av<br />
<strong>kommun</strong>ala bolag skall bolagets styrelse ansvara för vissa aktiviteter. Ägarna<br />
vill börja tillämpa dessa regler enligt följande.<br />
• årligen utvärdera verkställande direktörens insatser, varvid endast styrelseledamöterna<br />
skall närvara<br />
• fortlöpande följa upp och utvärdera bolagets verksamhet mot ägarnas
§ 22, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv TKÖ 2010<br />
Dokumentnamn: Ägardirektiv Turist- och kongressbyrån i Östersund<br />
AB<br />
Sida: 3 (3)<br />
Upprättad av: Kommunledningsförvaltningen Beslutad av: <strong>KF</strong> Reviderad den:<br />
2010-03-30<br />
2010<br />
ändamål med verksamheten och de mål och riktlinjer som fastställts<br />
• se till att erforderliga riktlinjer fastställts för bolagets uppträdande i<br />
etiskt hänseende gentemot anställda, kunder, leverantörer och det omgivande<br />
samhället i övrigt<br />
• diskutera hur uttalanden till allmänhet och massmedia skall göras i bolagets<br />
namn<br />
• årligen utvärdera sitt eget arbete, varvid utvärderingen skall minst omfatta<br />
om styrelsen saknar någon kompetens för att kunna utföra sina uppgifter,<br />
om dess arbetsformer fungerar och om den är organiserad på lämpligt<br />
sätt när det gäller eventuell arbetsfördelning. Om styrelsen kommer fram<br />
till att det finns brister som behöver åtgärdas skall styrelsen åtgärda bristerna<br />
eller anmäla dem till bolagets aktieägare<br />
• se till att ny styrelseledamot genomgår en introduktionsutbildning om bolaget,<br />
dess verksamhet, organisation, marknad m.m.<br />
Styrelsens lagstadgade instruktioner i form av arbetsordning, instruktion för<br />
verkställande direktören samt rapporteringsinstruktion skall vara anpassade till<br />
bolagets förhållanden och vara så tydliga, utförliga och konkreta att de kan tjäna<br />
som styrdokument för styrelsens arbete.<br />
Styrelsen ansvarar för såväl årlig som löpande verksamhetsrapportering till<br />
bolagets aktieägare.
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 742-2010<br />
Ägardirektiv 2011 för Jämtlands gymnasieförbund<br />
Enligt konsortialavtalets § 3 ska <strong>kommun</strong>erna utfärda gemensamma ägardirektiv<br />
för Jämtlands Gymnasieförbund avseende dess budget- och verksamhetsplanering.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 45<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-26<br />
Förslag till ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund 2010-03-25<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Ägardirektiv 2011 för Jämtlands Gymnasieförbund antas enligt förslag<br />
daterat den 25 mars 2010.<br />
2. För revision av förbundets verksamhet ska direktionen avsätta 280.000<br />
kronor.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 742/2010
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Göran Qvarnström<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-26 Dnr 742-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Ägardirektiv 2011 för Jämtlands gymnasieförbund<br />
Enligt konsortialavtalets § 3 ska <strong>kommun</strong>erna utfärda gemensamma ägardirektiv<br />
för Jämtlands Gymnasieförbund avseende dess budget- och verksamhetsplanering.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-26<br />
Förslag till ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund 2010-03-25<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Ägardirektiv 2011 för Jämtlands Gymnasieförbund antas enligt förslag<br />
daterat 2010-03-25.<br />
2. För revision av förbundets verksamhet ska direktionen avsätta 280.000<br />
kronor.<br />
Bakgrund<br />
Enligt gällande konsortialavtal har medlems<strong>kommun</strong>erna kommit överens<br />
om att utfärda gemensamma ägardirektiv för förbundet som direktiv för förbundets<br />
budget- och verksamhetsplanering. Ägardirektiven utarbetas vid<br />
ägarmöten bestående av en ledamot från varje medlems<strong>kommun</strong>, vilken representerar<br />
ett röstetal som motsvarar <strong>kommun</strong>ens andel av antalet ledamöter<br />
i direktionen. För fastställande av ägardirektiv krävs kvalificerad majoritet<br />
med 75%.<br />
Ägardirektiven som medlems<strong>kommun</strong>erna fastställer tas fram samtidigt<br />
med budgetprocessen i <strong>kommun</strong>erna.<br />
Ägardirektiven utgör basen för förbundets budgetarbete. Slutligt bidrag<br />
räknas fram enligt § 8 i Förbundsordningen. Gymnasieförbundet har att<br />
fastställa elevplatspriser gällande 2011. Ägardirektiven fastslår medlems<strong>kommun</strong>ernas<br />
ersättning till gymnasieförbundet genom att ange hur elevplatspriset<br />
får justeras.<br />
Vid ägarmöte mellan medlems<strong>kommun</strong>erna måndagen den 1 mars 2010<br />
överenskoms att inga sparbeting åläggs Jämtlands Gymnasieförbund för<br />
2011. Vidare överenskoms att medge att det nya kapitaltillskottet på 4 mkr<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-26 Dnr 742-2010<br />
från 2009 års resultat får nyttjas 2011, liksom den del av besparingen 2010<br />
som tidigare beslutats, får finansieras med 7,5 mkr ur tidigare upparbetat resultat.<br />
Ägarmötet enades också om att uppdra till Gymnasieförbundet att ta fram<br />
underlag för eventuella beslut i medlems<strong>kommun</strong>erna inför genomförandet<br />
av gymnasiereformen Gy 11, inklusive underlag för att fastlägga ambitionsnivån<br />
för IVIK.<br />
Sammantaget med uppräkningen utifrån förväntade löneökningar och bedömd<br />
inflation innebär detta att platspriserna får räknas upp med i genomsnitt<br />
högst 1,8 %.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till: Bräcke <strong>kommun</strong>, Krokoms <strong>kommun</strong>, Ragunda <strong>kommun</strong> samt<br />
Jämtlands Gymnasieförbund<br />
Tjänstemannaförslaget samt förslaget till ägardirektiv sänds med beslutet.
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-25 Ägardirektiv 2011<br />
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2011 Sida: 1 (4)<br />
Upprättade: 2010-03-25<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
ÄGARDIREKTIV 2011 för<br />
Jämtlands Gymnasieförbund<br />
Reviderad den:<br />
Adress: Postadr.: 831 82 Östersund, Besöksadr.: Campus, hus P, Kunskapens väg 1<br />
Förbundsordning:<br />
Upprättat av ägarna 2004-09-08; rev 2006-12-20<br />
Konsortialavtal:<br />
Upprättat av ägarna 2004-09-06; rev 2004-09-08<br />
Reglemente: Fastställt 2004-07-01<br />
Ägar- Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige i Bräcke <strong>kommun</strong>, Krokoms <strong>kommun</strong>,<br />
direktiv: Ragunda <strong>kommun</strong> och <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
Gäller fr.o.m.: den 1 januari 2011 och tillsvidare eller senast den 31 december 2011 då nya<br />
ägardirektiv skall vara fastställda.<br />
Direktivens<br />
innehåll: 1 Ekonomiska mål och riktlinjer.<br />
• Direktionen skall samråda med medlems<strong>kommun</strong>erna om förslaget till<br />
budget för nästkommande år senast den 15 september 2010.<br />
För övrigt gäller vad som anges i förbundsordningen.<br />
2 Ekonomiska förutsättningar budget 2011<br />
• Budgetberäkningarna görs i förbundet utifrån demografiska förändringar<br />
och utifrån en indexjustering av platspriserna. Elevplatspriserna från<br />
2010 till 2011 får räknas upp med i genomsnitt högst 1,8 %. (Indexberäkningen<br />
utgår ifrån en uppräkning med 2,0 % för personalkostnaderna<br />
och 1 % för övriga kostnader (och intäkter).<br />
• Gymnasieförbundet medges att få nyttja maximalt 4 miljoner kronor av<br />
sitt ackumulerade kapital för att möta en del av besparingen.<br />
• De demografiska förändringarna bör utgå ifrån den av medlems<strong>kommun</strong>erna<br />
prognostiserade förändringen av antalet ungdomar i åldrarna 16–<br />
18 år. Förändringarna är för Bräckes del -19 elever, för Krokoms del -16<br />
elever, för Ragundas del + 5 elever och för <strong>Östersunds</strong> del -139 elever.<br />
Statsbidrag för Wången med 1.052.000 kronor (år 2010), söks av<br />
Krokoms <strong>kommun</strong> och utbetalas därefter till förbundet.<br />
• För revision av förbundets verksamhet får nyttjas totalt 280 000:-.<br />
• Gymnasieförbundets kostnader för inter<strong>kommun</strong>ala ersättningar och bidrag<br />
till fristående skolor påförs respektive <strong>kommun</strong>. Förbundet uppdras<br />
att tillse att regelverket för inter<strong>kommun</strong>ala ersättningar liksom regelverket<br />
för ersättning till enskilt drivna skolor följs.
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-25 Ägardirektiv 2011<br />
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2011 Sida: 2 (4)<br />
Upprättade: 2010-03-25<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Reviderad den:<br />
• Kostnader för lagstadgade inackorderingstillägg och dagliga resor för de i<br />
respektive <strong>kommun</strong> skrivna eleverna, vilka förbundet beslutat om och betalat<br />
ut påförs respektive medlems<strong>kommun</strong>. Förbundet uppdras att tillse att<br />
regelverket för inackorderingstillägg och dagliga resor följs.<br />
• Slutliga kostnader för respektive medlems<strong>kommun</strong> avgörs enligt förbundsordningens<br />
§ 8.<br />
• Gymnasieförbundet erhåller preliminär ersättning med 1/12 av den beräknade<br />
kostnaden för respektive <strong>kommun</strong> per den 20:e varje månad.<br />
Beräkning av kostnaderna görs utifrån faktiska elevtal den 15 februari<br />
och den 15 september. Justering av respektive medlems<strong>kommun</strong>s kostnader<br />
innefattande även inackorderingsbidrag, dagliga resor och inter<strong>kommun</strong>ala<br />
ersättningar görs för hela budgetåret direkt efter dess slut,<br />
dock senast den 20 januari.<br />
• Kommunal vuxenutbildning regleras i särskilda tecknade avtal för respektive<br />
uppdrag.<br />
3 Informationskrav<br />
• Elevstatistik<br />
Förbundet ska snarast möjligt lämna uppgift till ägar<strong>kommun</strong>erna per den<br />
15 februari och den 15 september om antalet elever från respektive <strong>kommun</strong><br />
som är registrerade på program i förbundets utbildningar, liksom elever som<br />
genomgår gymnasial utbildning hos annan huvudman.<br />
• Årsredovisning<br />
Förbundet ska lämna underlag för medlems<strong>kommun</strong>ernas årsredovisning<br />
inklusive miljö- och personalekonomiskt bokslut senast den 15 februari året<br />
efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas<br />
rapport, ska vara ägarna tillhanda ca den 10 mars. Redovisning av förhållanden<br />
som förbundet önskar ange som behov inför kommande budgetår,<br />
ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari.<br />
• Delårsrapporter<br />
Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna<br />
tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska<br />
uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31<br />
augusti skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även<br />
tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål.<br />
• Statistikuppgifter<br />
Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik<br />
(uppgifter till SCB m.fl., enkäter etc).<br />
• Övrig information<br />
Förbundet genomför årligen en uppföljningskonferens för medlems<strong>kommun</strong>erna.<br />
Ägar<strong>kommun</strong>erna har också rätt att under löpande år kalla förbundets
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-25 Ägardirektiv 2011<br />
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2011 Sida: 3 (4)<br />
Upprättade: 2010-03-25<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Reviderad den:<br />
direktion och ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.<br />
• Nyckeltal – jämförelser med andra<br />
Direktionen ska ta fram nyckeltal – jämförelser med andra gymnasiala utbildare<br />
i syfte att ha underlag för beslut om förbättringsåtgärder.<br />
4 Speciella verksamhetskrav<br />
Miljöarbete<br />
Förbundet skall i sin verksamhetsutövning initialt och i tillämpliga delar följa<br />
viljeinriktningen i den miljöpolicy som <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> antagit för<br />
att uppnå en hållbar utveckling. Förbundet skall aktivt arbeta för att förbättra<br />
och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden genom att formulera egna<br />
målsättningar och aktivt verka för ägar<strong>kommun</strong>ernas prioriterade inriktning:<br />
- utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska<br />
- energianvändningen ska minska<br />
- mängden hushålls- och industriavfall ska minska.<br />
Upphandling<br />
Förbundet skall samordna sin upphandling med <strong>kommun</strong>ernas gemensamma<br />
nämnd för upphandling, och följa den fastställda upphandlingspolicyn som<br />
fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling.<br />
Gymnasieskolornas arbete med förbättrad folkhälsa<br />
Inför välfärdsredovisningarna har det framkommit att många ungdomar, inte<br />
minst flickorna på gymnasiet upplever sig inte ha en god hälsa. En viktig<br />
anledning bedöms vara upplevd stress runt skolarbetet. Gymnasieförbundet<br />
ska genomföra insatser för att minska stressen för eleverna samt för att stärka<br />
elevens förmåga att klara stresspåverkan.<br />
Gymnasieskolornas IT-verksamhet<br />
Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller<br />
IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs.<br />
Personalpolitik<br />
Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument avseende<br />
arbetsmiljö, likabehandling och jämställdhet. Tills vidare kan förbundet<br />
av effektivitets- och praktiska skäl följa de personalpolitiska dokumenten<br />
chefspolicy, rekryteringspolicy samt resepolicy som <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> antagit. Vid behov av revidering ska detta ske i samarbete med de i<br />
förbundet deltagande <strong>kommun</strong>erna.<br />
Förbundet ska vidare aktivt verka för att:<br />
- arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa,<br />
trivsel och arbetsglädje.<br />
- förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets-<br />
och anställningsförhållanden.
§ 23, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-25 Ägardirektiv 2011<br />
Ägardirektiv för Jämtlands Gymnasieförbund gällande 2011 Sida: 4 (4)<br />
Upprättade: 2010-03-25<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Reviderad den:<br />
- förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika<br />
och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt<br />
karriärmöjligheter.<br />
Uppföljningsansvaret<br />
Respektive <strong>kommun</strong> svarar för att hålla sig informerad om hur de icke skolpliktiga<br />
ungdomar i <strong>kommun</strong>en som inte fyllt 20 år, är sysselsatta. Gymnasieförbundet<br />
bidrar till detta genom att till respektive <strong>kommun</strong> redovisa elever<br />
som ej påbörjar sina gymnasiestudier eller som avslutar dem innan de<br />
slutförts. Förbundet ska för dessa elever erbjuda gymnasieutbildningar och<br />
svara för utbildningsinslag av gymnasial karaktär utifrån respektive <strong>kommun</strong>s<br />
behov (individuella programmet). Gymnasieförbundet har att i samarbete<br />
med respektive <strong>kommun</strong> föreslå och utveckla lämpliga åtgärder i syfte<br />
att skapa en meningsfull verksamhet för ungdomar som ej följer något nationellt<br />
gymnasialt program.<br />
Utbildning utifrån förslag i gymnasiereformen Gy 2011<br />
Gymnasieförbundet uppdras att ta fram underlag för eventuella beslut i medlems<strong>kommun</strong>erna<br />
inför genomförandet av gymnasiereformen Gy 11, inklusive<br />
underlag inför fastläggande av ambitionsnivå och mål för IVIK, vilka<br />
går att följa upp vid delårsuppföljningar och årsbokslut. Ersättning för<br />
IVIK-elever utgår månadsvis utifrån faktiskt antal elever och beroende av<br />
vilken grupp/kategori (basgrupp eller spår) de tillhör.<br />
Extraordinära händelser<br />
Kommunfullmäktige i medlems<strong>kommun</strong>erna har fastställt Ledningsplan för<br />
respektive <strong>kommun</strong> vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen<br />
av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter<br />
inom <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Förbundet har skyldighet att ingå i <strong>kommun</strong>ernas organisationer för extraordinära<br />
händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således<br />
ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna<br />
årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive<br />
verksamhet.<br />
För Bräcke <strong>kommun</strong> För Krokoms <strong>kommun</strong><br />
Sven-Åke Draxten Maria Söderberg<br />
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande<br />
För Ragunda <strong>kommun</strong> För <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
Elisabet Yngström Jens Nilsson<br />
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 490-2010<br />
Ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund har<br />
upprättats. Utformningen av ägardirektiven har behandlats vid två ägarsamråd<br />
– den 12 februari och den 1 mars.<br />
Driftbudgetramen/ersättningen till förbundet 2011 utgår från 2010 års<br />
ram/ersättning från ägar<strong>kommun</strong>erna Krokom, Strömsund och Östersund<br />
samt beräknad kostnadsnivå 2010 för de nytillträdda ägar<strong>kommun</strong>erna Berg<br />
och Bräcke. Indexuppräkningen från 2010 till 2011 års nivå uppgår till 2 %<br />
för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Den ökade hyreskostnaden<br />
vid flytten till Certus förutsätts täcka med statsbidrag t o m 2011.<br />
Förbundet har inte ålagts något sparkrav 2011. Den totala budgetramen/ersättningen<br />
till förbundet uppgår till 77 780 tkr 2011.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 201003-16, § 34<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-02<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010, fastställs.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 490/2010
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Greger Wikner<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-02 Dnr 490-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund har<br />
upprättats. Utformningen av ägardirektiven har behandlats vid två ägarsamråd<br />
– den 12 februari och den 1 mars.<br />
Driftbudgetramen/ersättningen till förbundet 2011 utgår från 2010 års<br />
ram/ersättning från ägar<strong>kommun</strong>erna Krokom, Strömsund och Östersund<br />
samt beräknad kostnadsnivå 2010 för de nytillträdda ägar<strong>kommun</strong>erna Berg<br />
och Bräcke. Indexuppräkningen från 2010 till 2011 års nivå uppgår till 2 %<br />
för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Den ökade hyreskostnaden<br />
vid flytten till Certus förutsätts täcka med statsbidrag t o m 2011.<br />
Förbundet har inte ålagts något sparkrav 2011. Den totala budgetramen/ersättningen<br />
till förbundet uppgår till 77 780 tkr 2011.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-02.<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010.<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010, fastställs.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag till Jämtlands Räddningstjänstförbund, Krokoms <strong>kommun</strong>, Strömsunds<br />
<strong>kommun</strong>, Bergs <strong>kommun</strong> och Bräcke <strong>kommun</strong>
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 34, FU 2010-03-16 13.15<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2010-03-16 Dnr 490-2010<br />
Ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund har<br />
upprättats. Utformningen av ägardirektiven har behandlats vid två ägarsamråd<br />
– den 12 februari och den 1 mars.<br />
Driftbudgetramen/ersättningen till förbundet 2011 utgår från 2010 års<br />
ram/ersättning från ägar<strong>kommun</strong>erna Krokom, Strömsund och Östersund<br />
samt beräknad kostnadsnivå 2010 för de nytillträdda ägar<strong>kommun</strong>erna Berg<br />
och Bräcke. Indexuppräkningen från 2010 till 2011 års nivå uppgår till 2 %<br />
för personalkostnader och 1 % för övriga kostnader. Den ökade hyreskostnaden<br />
vid flytten till Certus förutsätts täcka med statsbidrag t o m 2011.<br />
Förbundet har inte ålagts något sparkrav 2011. Den totala budgetramen/ersättningen<br />
till förbundet uppgår till 77 780 tkr 2011.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-02<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Förslag till ägardirektiv 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund, upprättade<br />
mars 2010, fastställs.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-22 Protokoll
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv JR 2011<br />
Ä gardirektiv för JÄ MTLA NDS RÄ DDNINGSTJÄ NSTFÖRBUND gällande<br />
2011<br />
Upprättade: mars 2010 (rev 2010-03- 25)<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Sida: 1 (4)<br />
Reviderad den:<br />
ÄGARDIREKTIV 2011 för Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Adress: Fyrvallavägen 4,Östersund<br />
Förbundsordning:<br />
Upprättad av ägarna 2007-05-03, reviderad 2009-12-17<br />
Konsortialavtal:<br />
Upprättat av ägarna 2009-12-17<br />
Ägar- Antagna av <strong>kommun</strong>fullmäktige i Bergs <strong>kommun</strong>, Bräcke <strong>kommun</strong>,<br />
direktiv: Krokoms <strong>kommun</strong>, Strömsunds <strong>kommun</strong> och <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
Gäller fr.o.m.: den 1 januari 2011 och tillsvidare eller senast den 31 december 2011 då nya<br />
ägardirektiv skall vara fastställda.<br />
Direktivens<br />
innehåll: 1 Ekonomiska mål och riktlinjer.<br />
• Direktionen skall samråda med medlems<strong>kommun</strong>erna om förslaget till<br />
budget för nästkommande år senast den 15 september 2010. Direktionen<br />
skall senast under november månad året före budgetåret fastställa budget<br />
för förbundet inom den ram som medlemmarna enats om.<br />
• Inget överskridande av budget accepteras av direktionen. Det är fastställd<br />
budget som gäller och direktionen har ansvar för att detta följs.<br />
Om direktionen upptäcker att ett överskridande av budget är på väg att<br />
ske skall direktionen omedelbart besluta om åtgärder för att minska<br />
kostnaderna. Förbundet har rätt att disponera balanserat resultat. För övrigt<br />
gäller vad som anges i förbundsordningen.<br />
2 Ekonomiska förutsättningar budget 2011och flerårsplan 2012-2013<br />
• Budgetramen/medlemsbidraget för budget 2011 och flerårsplan 2012-<br />
2013 utgår från 2010 års budgetram/bidrag för Norra Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
och kostnadsfördelning mellan ägar<strong>kommun</strong>erna<br />
Krokom, Strömsund och Östersund samt beräknad kostnadsnivå 2010<br />
för de nytillträdda ägar<strong>kommun</strong>erna Berg och Bräcke. Kostnadsfördelningen<br />
(2010 års nivå) är följande: Berg 10 830 tkr, Bräcke 8 640 tkr,<br />
Krokom 14 810 tkr, Strömsund 14 250 tkr och Östersund 27 920 tkr –<br />
totalt 76 450 tkr. Den ökade hyreskostnaden vid flytten till Certus förutsätts<br />
täckas med statsbidrag t o m 2011.
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv JR 2011<br />
Ä gardirektiv för JÄ MTLA NDS RÄ DDNINGSTJÄ NSTFÖRBUND gällande<br />
2011<br />
Upprättade: mars 2010 (rev 2010-03- 25)<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Sida: 2 (4)<br />
Reviderad den:<br />
• Indexuppräkningen från 2010 till 2011 års nivå uppgår till 2 % för personalkostnader<br />
och 1 % för övriga kostnader (och intäkter).<br />
• För 2012-2013 bestäms indexuppräkningen i kommande års ägardirektiv.<br />
• För budgetåret 2011 uppgår förbundets totala budgetram/medlemsbidrag<br />
till 77 780 tkr - varav från Berg 11 045 tkr, Bräcke 8 790 tkr, Krokom<br />
15 090 tkr, Strömsund 14 465 tkr och Östersund 28 390 tkr.<br />
• De nytillträdda ägar<strong>kommun</strong>erna Berg och Bräcke erlägger en engångsersättning<br />
på 335 tkr per år 2010-2011 för ökat behov av kontorsyta, utalarmerings-/ledningssystem<br />
och kompensation balanserade överskott<br />
2009 i förbundet.<br />
• Förbundet erhåller medlemsbidrag från ägar<strong>kommun</strong>erna enligt fastställd<br />
budget med en fjärdedel per kvartal i förskott.<br />
3 Informationskrav<br />
• Årsredovisning<br />
Förbundet ska lämna underlag för årsredovisning inklusive miljö- och personalekonomiskt<br />
bokslut till medlems<strong>kommun</strong>erna senast den 15 februari<br />
året efter räkenskapsåret. Det reviderade bokslutet, inklusive lekmannarevisorernas<br />
rapport, ska vara ägarna tillhanda senast den 15 mars. Redovisning<br />
av förhållanden som förbundet önskar påtala som äskanden/behov inför<br />
kommande budgetår ska inlämnas till medlemmarna senast den 31 januari<br />
året före budgetåret.<br />
• Delårsrapporter<br />
Förbundet skall redovisa delårsrapporter till ägarna per 30 april och 31 augusti.<br />
Rapporterna ska innehålla prognos för helårsresultat och vara medlemmarna<br />
tillhanda ca 20 maj och ca 20 september. I delårsrapporterna ska<br />
uppföljning av miljö- och personalmålen göras. I delårsrapporten per 31 augusti<br />
skall även delårsbokslut redovisas. Rapporter och bokslut skall även<br />
tydligt redovisa uppnådda resultat i relation till satta mål. Exakta tidpunkter<br />
meddelas i början av året.<br />
• Statistikuppgifter<br />
Förbundet ansvarar för erforderlig redovisning av verksamhetsstatistik<br />
(uppgifter till SCB mfl, enkäter etc).<br />
• Övrig information<br />
Medlemmarna har rätt att under löpande år kalla förbundets direktion och<br />
ledning för information om förbundets verksamhet och ekonomi.
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv JR 2011<br />
Ä gardirektiv för JÄ MTLA NDS RÄ DDNINGSTJÄ NSTFÖRBUND gällande<br />
2011<br />
Upprättade: mars 2010 (rev 2010-03- 25)<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Sida: 3 (4)<br />
Reviderad den:<br />
• Nyckeltal – jämförelser med andra<br />
Uppdras till direktionen att räkna fram/utarbeta nyckeltal – jämförelser med<br />
andra räddningstjänster i syfte att ha underlag för förbättringsåtgärder.<br />
4 Speciella verksamhetskrav<br />
Förbundet skall upprätta egna policydokument.<br />
Miljöarbete<br />
Förbundet skall i sin verksamhetsutövning initialt och i tillämpliga delar följa<br />
viljeinriktningen i den miljöpolicy som <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> antagit för<br />
att uppnå en hållbar utveckling. Förbundet skall aktivt arbeta för att förbättra<br />
och utveckla sitt miljöarbete inom alla områden genom att formulera egna<br />
målsättningar och aktivt verka för ägar<strong>kommun</strong>ernas prioriterade inriktning:<br />
- utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska<br />
- energianvändningen ska minska<br />
- mängden hushålls- och industriavfall ska minska.<br />
Upphandling<br />
Förbundet skall samordna sin upphandling med medlems<strong>kommun</strong>ernas gemensamma<br />
nämnd för upphandling och följa den fastställda upphandlingspolicyn<br />
som fastlagts av länets gemensamma nämnd för upphandling.<br />
Förbundets IT-verksamhet<br />
Förbundet ska ha en av direktionen fastställd policy med rutiner vad gäller<br />
IT-säkerhet, där även användarnas ansvar för säkerhet och etik tydliggörs.<br />
Personalpolitik<br />
Förbundet ska ha av direktionen fastställda lagstadgade policydokument avseende<br />
arbetsmiljö, likabehandling och jämställdhet. Tills vidare kan förbundet<br />
av effektivitets- och praktiska skäl följa de personalpolitiska dokumenten<br />
chefspolicy, rekryteringspolicy samt resepolicy som <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> antagit. Vid behov av revidering ska detta ske i samarbete med de i<br />
förbundet deltagande <strong>kommun</strong>erna.<br />
Förbundet ska vidare aktivt verka för att:<br />
- arbetsmiljön på förbundets arbetsplatser är stimulerande samt främjar hälsa,<br />
trivsel och arbetsglädje.<br />
- förbundet uppfattas som en attraktiv arbetsgivare som erbjuder goda arbets-<br />
och anställningsförhållanden.<br />
- förbundet har jämställda arbetsplatser där kvinnor och män värderas lika<br />
och ges samma möjligheter till goda arbets- och anställningsvillkor samt<br />
karriärmöjligheter.
§ 24, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ägardirektiv JR 2011<br />
Ä gardirektiv för JÄ MTLA NDS RÄ DDNINGSTJÄ NSTFÖRBUND gällande<br />
2011<br />
Upprättade: mars 2010 (rev 2010-03- 25)<br />
Beslutas av samtliga ägar<strong>kommun</strong>er under 2010<br />
Sida: 4 (4)<br />
Reviderad den:<br />
Extraordinära händelser<br />
Kommunfullmäktige i medlems<strong>kommun</strong>erna har fastställt Ledningsplan för<br />
respektive <strong>kommun</strong> vid extra ordinära händelser. Av planen framgår organisationen<br />
av krisledningsnämnd och att planen omfattar alla verksamheter<br />
inom <strong>kommun</strong>koncernen.<br />
Förbundet har skyldighet att ingå i <strong>kommun</strong>ernas organisationer för extraordinära<br />
händelser och att vidta de åtgärder som följer av ledningsplanen. Således<br />
ska förbundet upprätta plan för extraordinära händelser, revidera planerna<br />
årligen och se till att planerna bygger på riskanalyser inom respektive<br />
verksamhet.<br />
För Bergs <strong>kommun</strong> För Bräcke <strong>kommun</strong><br />
Lena Olsson Sven-Åke Draxten<br />
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande<br />
För Krokoms <strong>kommun</strong> För Strömsunds <strong>kommun</strong><br />
Maria Söderberg Karin Stierna<br />
Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande<br />
För <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
Jens Nilsson<br />
Kommunstyrelsens ordförande
§ 25, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Allmänhetens frågestund<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 10-2010<br />
Åke Durre ställer frågor angående omsorgen om flyktingbarn och flyktingar.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 10/2010
§ 25, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fråga från Åke Durre
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-01-26 Dnr 1498-2009<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår, i medborgarförslag den 28 augusti 2009, <strong>kommun</strong>en<br />
att medge installation av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet<br />
som transportnät för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom<br />
att en installation av avfallskvarn ska ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2009-12-09, § 175<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-11-24<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2009-11-18 § 335<br />
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2009-11-09<br />
Medborgarförslag 2009-08-28<br />
Yrkande<br />
Jens Nilsson, s: Medborgarförslaget avslås i sin helhet med motivering enligt<br />
förslag i finansutskottet.<br />
Pär Jönsson, m: Medborgarförslaget bifalls på så sätt att man i framtiden<br />
medger rätt till installation av avfallskvarn efter anmälan.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
bifaller Jens Nilssons yrkande.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås i sin helhet.<br />
Motivering<br />
Det är angeläget att sätta den utsorterade fraktionen av biologiskt avfall i<br />
kretslopp. Detta kan ske genom kompostering, rötning m fl metoder, vilket<br />
också förslagsställaren förordar. I Östersund bör det utsorterade biologiska<br />
avfallet dock hanteras åtskilt från avloppsvatten, eftersom man därigenom<br />
ökar möjligheterna att kunna återföra restprodukten till jordbruk. Påverkan<br />
på ledningssystem och avloppsreningsverk från avfallet från avfallskvarnar<br />
kan befaras bli så stort att systemet ej heller av den anledningen bör väljas.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1498/2009
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Ulla Nordin<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2009-11-24 Dnr 1498-2009<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår, i medborgarförslag den 28 augusti 2009, <strong>kommun</strong>en<br />
att medge installation av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet<br />
som transportnät för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom<br />
att en installation av avfallskvarn ska ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-11-24<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2009-11-18 § 335<br />
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2009-11-09<br />
Medborgarförslag 2009-08-28<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås i sin helhet.<br />
Motivering<br />
Det är angeläget att sätta den utsorterade fraktionen av biologiskt avfall i<br />
kretslopp. Detta kan ske genom kompostering, rötning m fl metoder, vilket<br />
också förslagsställaren förordar. I Östersund bör det utsorterade biologiska<br />
avfallet dock hanteras åtskilt från avloppsvatten, eftersom man därigenom<br />
ökar möjligheterna att kunna återföra restprodukten till jordbruk. Påverkan<br />
på ledningssystem och avloppsreningsverk från avfallet från avfallskvarnar<br />
kan befaras bli så stort att systemet ej heller av den anledningen bör väljas.<br />
Bakgrund<br />
Se tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2009-11-09. Kommunledningsförvaltningen<br />
har inga ytterligare synpunkter i ärendet.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2009-11-24 Dnr 1498-2009<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>kommun</strong>direktör<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
bitr <strong>kommun</strong>direktör<br />
Utdrag till Per Edström, Lägdevägen 5 E, 831 42 Östersund, samhällsbyggnad<br />
samt teknisk förvaltning
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
Samhällsbyggnadschef<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2009-11-09 Dnr 1498-2009<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår i ett medborgarförslag att <strong>kommun</strong>en skall medge installation<br />
av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet som transportnät<br />
för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom att en installation<br />
av avfallskvarn skall ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Kommunledningsförvaltningen har genom remiss 2009-08-31 begärt miljöoch<br />
samhällsnämndens yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2009-11-09<br />
Medborgarförslaget 2009-08-28<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktige föreslås avslå förslagen.<br />
Bakgrund<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> har genom ett mångårigt arbete lyckats att i hög grad<br />
utsortera den biologiskt nedbrytbara delen av hushållsavfallet. Därigenom<br />
har en möjlighet att genom olika typer av behandling av denna fraktion av<br />
avfallet framställa en bra kompost alternativt att röta avfallet för gasutvinning.<br />
Genom utsorteringen har möjligheter skapats för att omhänderta den<br />
behandlade fraktionen ex vis i jordbruket genom att föroreningen av tungmetaller<br />
mm kan hållas nere. En inblandning av denna utsorterade fraktion<br />
av hushållsavfallet i avloppsvattnet/avloppsslammet skulle omöjliggöra en<br />
cirkulation av produkten till ex vis jordbruk.<br />
Idag utsorteras ca 4000 ton organiskt material från avfallet i Östersund. Det<br />
finns en potential att denna mängd kan ökas till ca 5000 ton per år. I den utredning<br />
som f n bedrivs för att beskriva möjligheterna till utvinning av fordonsgas<br />
från det biologiska avfallet är dessa mängder av biologiskt avfall<br />
helt avgörande. Kommunen bör arbeta för att restprodukten från den då aktuella<br />
rötningen av avfallet kan återföras i jordbruket.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2009-11-09 Dnr 1498-2009<br />
För ledningsnätet för avloppsvattnet innebär en tillförsel av avfallet från en<br />
avfallskvarn en kraftig påverkan. Väsentligt ökade kostnader för drift och<br />
underhåll av nätet kan förväntas. Behovet av renspolning av nätet regelbundet<br />
ökar. Erfarenheterna från områden (ex vis de militära anläggningarna i<br />
<strong>kommun</strong>en) där avfallskvarnar funnits visat att behovet av råttbekämpning<br />
ökat. För vissa delar av <strong>kommun</strong>ens avloppsnät är en tillförsel från avfallskvarnar<br />
ej lämpligt på grund av kapaciteten i nätet, främst beroende på rörens<br />
lutning, rörens dimensioner och flödet i nätet.<br />
En ökad belastning på avloppsnätet ökar dessutom risken för bräddning till<br />
recipienten (Storsjön) av orenat avloppsvatten.<br />
I avloppsreningsverket kommer en viss del av avfall från en avfallskvarn att<br />
fastna i rensgaller/silar. Denna del av avfallet kommer att deponeras. Avfallskvarnar<br />
kan också öka fetthalten i avloppsvattnet, vilket stör processen<br />
i verket och medför ökad skumbildning. Reningen i övrigt torde fungera.<br />
Slutprodukten från avloppsreningsverket rötas idag, varvid gas framställs.<br />
Denna process är den som förslagsställaren eftersträvar vilket är bra. Dagens<br />
kapacitet för uppgradering av gasen till fordonsgas är ca 200 kbm/h.<br />
Redan idag uppnås denna mängd vid vissa tillfällen. Om avfallskvarnar tilllåts<br />
bör därför uppgraderingskapaciteten vid gasanläggningen utökas.<br />
Sammantaget är det angeläget att sätta den utsorterade fraktionen av biologiskt<br />
avfall i kretslopp. Detta kan ske genom kompostering, rötning m fl<br />
metoder, vilket också förslagsställaren förordar. I Östersund bör det utsorterade<br />
biologiska avfallet dock hanteras åtskilt från avloppsvatten, eftersom<br />
man därigenom ökar möjligheterna att kunna återföra restprodukten till<br />
jordbruk. Påverkan på ledningssystem och avloppsreningsverk från avfallet<br />
från avfallskvarnar kan befaras bli så stort att systemet ej heller av den anledningen<br />
bör väljas. Förslaget föreslås därför avslås.<br />
Samråd i detta ärende har skett mellan undertecknad och chefen för Vatten<br />
Östersund Magnus Rosenberg.<br />
Sven-Olof Gustafsson<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 335, MSN 2009-11-18 08.30<br />
PROTOKOLL 1<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
2009-11-18 Dnr 1498-2009<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår i ett medborgarförslag att <strong>kommun</strong>en skall medge installation<br />
av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet som transportnät<br />
för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom att en installation<br />
av avfallskvarn skall ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Kommunledningsförvaltningen har genom remiss 2009-08-31 begärt miljöoch<br />
samhällsnämndens yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads skrivelse 2009-11-09<br />
Medborgarförslag 2009-08-28<br />
Yrkande<br />
Pär Jönsson, M: Bifall till medborgarförslaget på så sätt att man i framtiden<br />
medger rätt till installation av avfallskvarn efter anmälan.<br />
Ordförande: Avslag på medborgarförslaget.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att nämnden beslutar<br />
enligt ordförandes yrkande.<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut<br />
Kommunfullmäktige föreslås avslå förslagen.<br />
Motiv: Det är angeläget att sätta den utsorterade fraktionen av biologiskt<br />
avfall i kretslopp. Detta kan ske genom kompostering, rötning m fl metoder,<br />
vilket också förslagsställaren förordar. I Östersund bör det utsorterade biologiska<br />
avfallet dock hanteras åtskilt från avloppsvatten, eftersom man därigenom<br />
ökar möjligheterna att kunna återföra restprodukten till jordbruk.<br />
Påverkan på ledningssystem och avloppsreningsverk från avfallet från avfallskvarnar<br />
kan befaras bli så stort att systemet ej heller av den anledningen<br />
bör väljas.<br />
______<br />
Reservation från Pär Jönsson och Gunnar Hjelm, M till förmån för Pär<br />
Jönssons yrkande.<br />
Utdrag till ks<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-08-28 Medborgarförslag
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 175, FU 2009-12-09 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2009-12-09 Dnr 1498-2009<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår, i medborgarförslag den 28 augusti 2009, <strong>kommun</strong>en<br />
att medge installation av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet<br />
som transportnät för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom<br />
att en installation av avfallskvarn ska ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-11-24<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2009-11-18 § 335<br />
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2009-11-09<br />
Medborgarförslag 2009-08-28<br />
Finansutskottets beslut<br />
Ärendet tas direkt i <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 26, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 3, KS 2010-01-26 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-01-26 Dnr 1498-2009<br />
Medborgarförslag - Medge installation av avfallskvarn<br />
Per Edström föreslår, i medborgarförslag den 28 augusti 2009, <strong>kommun</strong>en<br />
att medge installation av avfallskvarnar för att därigenom nyttja avloppsnätet<br />
som transportnät för biologiskt nedbrytbart material. Han föreslår dessutom<br />
att en installation av avfallskvarn ska ge en avgiftsreduktion på avfallshämtningen.<br />
Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2009-12-09, § 175<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-11-24<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2009-11-18 § 335<br />
Tjänstemannaförslag samhällsbyggnad 2009-11-09<br />
Medborgarförslag 2009-08-28<br />
Yrkande<br />
Jens Nilsson, s: Medborgarförslaget avslås i sin helhet med motivering enligt<br />
förslag i finansutskottet.<br />
Pär Jönsson, m: Medborgarförslaget bifalls på så sätt att man i framtiden<br />
medger rätt till installation av avfallskvarn efter anmälan.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
bifaller Jens Nilssons yrkande.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås i sin helhet.<br />
Motivering<br />
Det är angeläget att sätta den utsorterade fraktionen av biologiskt avfall i<br />
kretslopp. Detta kan ske genom kompostering, rötning m fl metoder, vilket<br />
också förslagsställaren förordar. I Östersund bör det utsorterade biologiska<br />
avfallet dock hanteras åtskilt från avloppsvatten, eftersom man därigenom<br />
ökar möjligheterna att kunna återföra restprodukten till jordbruk. Påverkan<br />
på ledningssystem och avloppsreningsverk från avfallet från avfallskvarnar<br />
kan befaras bli så stort att systemet ej heller av den anledningen bör väljas.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-02 Dnr 1713-2009<br />
Medborgarförslag – tillagningskök i Orrvikens skola<br />
Benny Ståhl har i ett medborgarförslag, 2009-10-05, föreslagit att Orrvikens<br />
skola omvandlas från ett mottagningskök för skolmaten till ett kök med lokal<br />
tillagning. Utförarstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har samrått<br />
i frågan. Utförarstyrelsen beslut är att förslaget avslås. Förslagsställaren<br />
menar att matutredningen ska utse ett antal provkök för utvärdering och då<br />
bör Orrviken skola vara ett sådant.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-02-03, § 23<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-12-21<br />
Utförarstyrelsens beslut 2009-12-08, § 59<br />
Medborgarförslag 2009-10-05<br />
Yrkande<br />
AnnSofie Andersson, s:<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Frågan om<br />
tillagningskök eller ej i Orrvikens skola ingår i den pågående matutredningen.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
antar detta.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Motivering till beslutet<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Frågan om<br />
tillagningskök eller ej i Orrvikens skola ingår i den pågående matutredningen<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1713/2009
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Björn Strindlund<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-01-05 Dnr 1713-2009<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag – tillagningskök i Orrvikens skola<br />
Benny Ståhl har i ett medborgarförslag, 2009-10-05, föreslagit att Orrvikens<br />
skola omvandlas från ett mottagningskök för skolmaten till ett kök med lokal<br />
tillagning. Utförarstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har samrått<br />
i frågan. Utförarstyrelsen beslut är att förslaget avslås. Förslagsställaren<br />
menar att matutredningen ska utse ett antal provkök för utvärdering och då<br />
bör Orrviken skola vara ett sådant.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-12-21<br />
Utförarstyrelsens beslut 2009-12-08, § 59<br />
Medborgarförslag 2009-10-05<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås<br />
Motivering<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Hantering av<br />
skolmaten i Orrviken skola ingår i den pågående översyn som genomförs av<br />
serviceförvaltningen för område Frösön enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut.<br />
Med hänvisning till den rimliga varmhållningstiden finns inget akut behov<br />
av att genomföra förändringar i Orrviken innan serviceförvaltningens förslaget<br />
presenteras under 2010.<br />
Bakgrund<br />
Benny Ståhl har föreslagit att köket i Orrviken skola omvandlas från ett<br />
mottagningskök till ett kök med lokal tillagning. Ståhl föreslår att ”matutredningen<br />
tillsatt att utse ett antal provkök i syfte att utvärdera hur man<br />
inom <strong>kommun</strong>en ska tillaga skolmaten, ska välja Orrviken skola som ett av<br />
dessa kök”. Kommunfullmäktige fattade aldrig beslut om att provkök skulle<br />
utses. Ett skäl som vidare anges för att prova Orrvikens skolas kök med lo-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-01-05 Dnr 1713-2009<br />
kal tillagning är varmhållningstiden. Orrviken skola får i dagsläget sin mat<br />
levererad från Vallaskolan.<br />
Utförarstyrelsen hänvisar i sitt beslut till att Orrviken skola ingår i den översyn<br />
som pågår för område Frösön enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut 2009-<br />
06-18. Med hänsyn till den rimliga varmhållningstiden och den pågående<br />
översynen förslås medborgarförslaget avslås. Framtida hantering av mat i<br />
Orrviken skola kommer att ingå en den översyn som kommer att presenteras<br />
för område Frösön under 2010.<br />
Kommunledningsförvaltningen anser att då utförarstyrelsens utredning om<br />
område Frösön pågår och kommer att presenteras under 2010 finns ingen<br />
anledning att hantera situationen på Orrvikens skola på annat sätt än att den<br />
ingår i områdesutredningen.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Utdrag till utförarstyrelsen och Benny Ståhl<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 59, US 2009-12-08 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Utförarstyrelsen<br />
2009-12-08<br />
Medborgarförslag - Tillagningskök i Orrvikens skola<br />
Ett medborgarförslag om att Orrvikens skola ska vara ett tillagningskök har<br />
inkommit till <strong>kommun</strong>fullmäktige. Förslagsställaren ut går från att ett antal<br />
provkök ska utses i syfte att utvärdera hur man inom <strong>kommun</strong>en ska tillaga<br />
skolmaten. Detta finns ej med i fullmäktigebeslutet från juni. Utförarstyrelsen<br />
har fått medborgarförslaget för yttrande i samråd med barn- och utbildningsnämnden.<br />
Underlag för beslut<br />
Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-11-25<br />
Medborgarförslag 2009-10-05<br />
Utförarstyrelsens beslut<br />
Styrelsen föreslår att medborgarförslaget om att utse Orrvikens skola till ett<br />
provkök i <strong>kommun</strong>en avslås. Motiveringen till beslutet är att köket i Orrviken<br />
omfattas det av den pågående översynen. Med hänvisning till den rimliga<br />
varmhållningstiden och den pågående översynen av standarden i samtliga<br />
kök inom Frösöområdet, finns inget akut behov av att förändra Orrvikenkökets<br />
status utan det kommer att presenteras ett förslag om samtliga<br />
kök inom området under 2010.<br />
_______<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen, administration<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-10-05 Medborgarförslag
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-10-05 Medborgarförslag
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 23, FU 2010-02-16 13.15<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2010-02-16 Dnr 1713-2009<br />
Medborgarförslag – tillagningskök i Orrvikens skola<br />
Benny Ståhl har i ett medborgarförslag, 2009-10-05, föreslagit att Orrvikens<br />
skola omvandlas från ett mottagningskök för skolmaten till ett kök med lokal<br />
tillagning. Utförarstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har samrått<br />
i frågan. Utförarstyrelsen beslut är att förslaget avslås. Förslagsställaren<br />
menar att matutredningen ska utse ett antal provkök för utvärdering och då<br />
bör Orrviken skola vara ett sådant.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-12-21<br />
Utförarstyrelsens beslut 2009-12-08, § 59<br />
Medborgarförslag 2009-10-05<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Motivering till beslutet:<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Hantering av<br />
skolmaten i Orrviken skola ingår i den pågående översyn som genomförs av<br />
serviceförvaltningen för område Frösön enligt <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut.<br />
Med hänvisning till den rimliga varmhållningstiden finns inget akut behov<br />
av att genomföra förändringar i Orrviken innan serviceförvaltningens förslaget<br />
presenteras under 2010.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 27, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 57, KS 2010-03-02 08.30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-02 Dnr 1713-2009<br />
Medborgarförslag – tillagningskök i Orrvikens skola<br />
Benny Ståhl har i ett medborgarförslag, 2009-10-05, föreslagit att Orrvikens<br />
skola omvandlas från ett mottagningskök för skolmaten till ett kök med lokal<br />
tillagning. Utförarstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden har samrått<br />
i frågan. Utförarstyrelsen beslut är att förslaget avslås. Förslagsställaren<br />
menar att matutredningen ska utse ett antal provkök för utvärdering och då<br />
bör Orrviken skola vara ett sådant.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-02-03, § 23<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-12-21<br />
Utförarstyrelsens beslut 2009-12-08, § 59<br />
Medborgarförslag 2009-10-05<br />
Yrkande<br />
AnnSofie Andersson, s:<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Frågan om<br />
tillagningskök eller ej i Orrvikens skola ingår i den pågående matutredningen.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandet och finner att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
antar detta.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget avslås.<br />
Motivering till beslutet<br />
Kommunfullmäktige fattade inget beslut om att utse provkök. Frågan om<br />
tillagningskök eller ej i Orrvikens skola ingår i den pågående matutredningen<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 473-2010<br />
Medborgarförslag - relatera politikernas arvoden till konjunkturen och<br />
den allmänna löneutvecklingen<br />
Inga-Maj Granqvist föreslår i medborgarförslag den 25 februari 2010 att<br />
”relatera politikernas arvoden till konjunkturen och den allmänna löneutvecklingen<br />
så att det blir omöjligt att höja arvodena för de folkvalda i tider<br />
då andra människor drabbas av arbetslöshet, sänkta löner, försämrade arbetsvillkor<br />
och sänkta pensioner”.<br />
Underlag för beslut<br />
Utvecklingsutskottet 2010-03-31, § 17<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-15<br />
Medborgarförslag, 2010-02-25<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget föranleder ingen ytterligare åtgärd eftersom arvodena<br />
till <strong>kommun</strong>ens förtroendevalda bedöms följa den allmänna löneutvecklingen.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 473/2010
§ 28, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Ellen Arnesson<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-15 Dnr 473-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag - relatera politikernas arvoden till konjunkturen och<br />
den allmänna löneutvecklingen<br />
Inga-Maj Granqvist föreslår i medborgarförslag den 25 februari 2010 att<br />
”relatera politikernas arvoden till konjunkturen och den allmänna löneutvecklingen<br />
så att det blir omöjligt att höja arvodena för de folkvalda i tider<br />
då andra människor drabbas av arbetslöshet, sänkta löner, försämrade arbetsvillkor<br />
och sänkta pensioner”.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-15<br />
Medborgarförslag, 2010-02-25<br />
Utvecklingsutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget föranleder ingen ytterligare åtgärd eftersom arvodena<br />
till <strong>kommun</strong>ens förtroendevalda bedöms följa den allmänna löneutvecklingen.<br />
Bakgrund<br />
Det är <strong>kommun</strong>fullmäktige som fastställer arvoden och övriga ersättningar<br />
till förtroendevalda i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Inför varje mandatperiod görs<br />
en översyn av gällande bestämmelser. Bestämmelserna omfattar flera delar.<br />
Årsarvoden, sammanträdesarvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst<br />
är grundstommarna i ersättningssystemet.<br />
Ordförande och vice ordförande i <strong>kommun</strong>fullmäktige, <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
övriga nämnder och styrelser har ett fast årsarvode. Årsarvodena följer riksdagsledamöternas<br />
arvoden. Kommunstyrelsens ordförande har 100 % ( för<br />
närvarande 55 000 kronor/månad) av ett riksdagsarvode medan 1:e och 2:e<br />
ordförande har 85 % av riksdagsarvodet. Övriga årsarvoden beräknas sedan<br />
i procent på arvodet till1:e och 2:e vice ordförande utifrån hur omfattande<br />
respektive uppdrag bedöms vara.<br />
Årsarvoderade vars uppdrag understiger 40 %, ledamöter och tjänstgörande<br />
ersättare har vid sammanträde i nämnder och styrelser ett sammanträdesarvode<br />
som är helt eller halvt beroende på sammanträdets längd. Heldagsarvodet<br />
är 762 kronor och halvdagsarvodet 381 kronor.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 28, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-15 Dnr 473-2010<br />
Förtroendevalda har också rätt till skälig ersättning för förlorad arbetsinkomst<br />
i samband med sammanträde eller liknande om han eller hon har inkomst<br />
av anställning eller egen rörelse. Ersättningen är maximalt 1 905<br />
kronor per dag.<br />
Årsarvoden, sammanträdesarvoden och ersättning för förlorad arbetsinkomst<br />
justeras en gång per år och följer den uppräkning som Riksdagens<br />
arvodesnämnd gör av riksdagsarvodena. Uppräkningen inför 2010 var 0,9<br />
procent. Löneutrymmet för <strong>kommun</strong>anställda 2010 är preliminärt cirka 2<br />
procent. Uppräkningen av riksdagsledamöternas arvoden följer i princip den<br />
generella utvecklingen på arbetsmarknaden.<br />
Kommunledningsförvaltningens yttrande<br />
I juni 2006 beslutade <strong>kommun</strong>fullmäktige att <strong>kommun</strong>ens arvodesbestämmelser<br />
skulle följa riksdagsledamöternas arvoden. Ett skäl till beslutet var<br />
att knyta arvodesnivåer och uppräkningar till ”någon utomstående” för att<br />
undvika jäv. Ett annat skäl var att ha en objektiv grund för förändringar.<br />
Många av landets <strong>kommun</strong>er tillämpar samma system. För närvarande pågår<br />
en översyn av <strong>kommun</strong>ens arvodesbestämmelser inför kommande mandatperiod.<br />
I samband med översynen har både frågan om arvodesnivåer och<br />
uppräkningar diskuterats. Systemet med att knyta arvodena till riksdagsmännens<br />
arvoden upplevs neutralt och bra.<br />
Förvaltningen anser att det är självklart att förtroendevalda har rimliga ersättningar<br />
för sina uppdrag. Det är en viktig faktor för att den representativa<br />
demokratin ska kunna utvecklas och stärkas. Det är också så att utgångspunkten<br />
för arvodeshöjningarna – riksdagsledamöternas arvoden – fastställs<br />
efter bedömning av konjunkturen och den allmänna lönenivån i landet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Utdrag med tjänstemannaförslag till Inga-Maj Granqvist
§ 28, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-02-26 Medborgarförslag
§ 29, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 166-2010<br />
Medborgarförslag – Anslagstavlor i rätt mängd<br />
Kommunen har fått ett förslag om att sätta upp anslagstavlor i Lillänge, vid<br />
ICA Maxi, Willys, Kvantum, K-Marknad Frösön, alla stadens centrum,<br />
Badhusparken, vissa gångvägar, idrottsanläggningar med flera ställen.<br />
Underlag för beslut<br />
Utvecklingsutskottet 2010-03-31, § 26<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-09.<br />
Förslag från Magnus Larsson 2010-01-18.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Anslagstavlor får sättas upp enligt beskrivning till en investeringskostnad<br />
på 70.000 kronor och en driftskostnad på 50.000 kronor.<br />
2. Samhällsbyggnad får i uppdrag att sätta upp anslagstavlorna.<br />
3. Pengarna tas från <strong>kommun</strong>styrelsens anslag för utvecklingsåtgärder,<br />
verksamhet 25011, ansvar 010.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 166/2010
§ 29, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Eva Larsson<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-09 Dnr 166-2010<br />
Utvecklingsutskottet<br />
Medborgarförslag – Anslagstavlor i rätt mängd<br />
Kommunen har fått ett förslag om att sätta upp anslagstavlor i Lillänge, vid<br />
ICA Maxi, Willys, Kvantum, K-Marknad Frösön, alla stadens centrum,<br />
Badhusparken, vissa gångvägar, idrottsanläggningar med flera ställen.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-09.<br />
Förslag från Magnus Larsson 2010-01-18.<br />
Förslag till beslut<br />
Förslaget avslås med hänvisning till kostnaden och att det inte är en fråga<br />
om <strong>kommun</strong>al information.<br />
Bakgrund<br />
Kommunen har fått ett förslag om att sätta upp anslagstavlor i Lillänge, vid<br />
ICA Maxi, Willys, Kvantum, K-Marknad Frösön, alla stadens centrum,<br />
Badhusparken, vissa gångvägar, idrottsanläggningar med flera ställen. Anslagstavlornas<br />
format ska vara stora och rejäla och de ska finnas i ett stort<br />
antal. Förslagsställaren menar att Östersund måste göra något för att framstå<br />
som en god förenings- och fritidsstad och att fler anslagstavlor ökar trivselfaktorn<br />
i staden. Stadens kultur- och föreningsliv skulle också kunna nå ut<br />
med sina budskap på ett bättre sätt om tillräckligt många anslagstavlor<br />
fanns. Förslagsställaren hänvisar till anslagstavlor i Umeå och uppger den<br />
lösningen som ett föredöme.<br />
Allmänna anslagstavlor i samhället är inte en kanal för <strong>kommun</strong>en att sprida<br />
<strong>kommun</strong>al information, utan en möjlighet för medborgare och föreningar<br />
att informera varandra. Anslagstavlorna används också för kommersiell information,<br />
t ex information/reklam för olika event. Kommunen har fått liknande<br />
förslag från medborgare tidigare, senast i november 2008. I den utredning<br />
som gjordes då ställde sig både <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen och<br />
samhällsbyggnadsförvaltningen positiva till förslaget. Det avslogs dock i<br />
utvecklingsutskottet med hänvisning till det <strong>kommun</strong>ala ekonomiska läget.<br />
Någon förändring av det ekonomiska läget har knappast inträffat varför<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen föreslår att förslaget avslås.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 29, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-09 Dnr 166-2010<br />
Kommunen har idag 21 stycken anslagstavlor och sköter driften av de som<br />
finns i centrala staden. De som ligger utanför centrala staden sköts efter<br />
överenskommelse av närliggande serviceinrättningar och kostnaderna belastar<br />
inte <strong>kommun</strong>en. Tavlorna rensas varje måndag och det är mycket<br />
kommersiell reklam och inte föreningsinformation som finns på tavlorna,<br />
vilket de inte är avsedda för. Erfarenheten är också att anslagstavlorna kan<br />
bli föremål för klotter och vandalisering.<br />
För att bygga de föreslagna anslagstavlorna krävs överenskommelse med<br />
markägare, bygglov och årliga anslag för skötsel av tavlorna. Hur många<br />
tavlor som går att bygga går därför inte att säga i dagsläget.<br />
Vid kontakt med Umeå <strong>kommun</strong> har vi fått bild på deras affischeringstavlor<br />
och information om att storleken är cirka 1,5 gånger 2,5 meter. Tavlorna är<br />
rejäla och ser propra ut. Hur tillkommande tavlor i Östersund ska se ut och i<br />
vilken storlek de kan vara, får utredas av samhällsbyggnadsförvaltningen<br />
om förslaget skulle antas. I samråd med samhällsbyggnadsförvaltningen har<br />
kostnaderna för investering av anslagstavlor i Lillänge, Torvalla centrum,<br />
Lillsjöns centrum och Odensala centrum beräknats till en investeringskostnad<br />
på 70.000 kr som inte finns budgeterad. Om inte skötseln kan överlåtas<br />
till de enskilda affärsidkarna tillkommer en årlig driftkostnad på 50.000 kr<br />
för underhåll och drift.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Eva Larsson<br />
Informationschef<br />
Utdrag till Bertil Danielsson och Jan Asplund, gata och park, Siv Reuterswärd<br />
och Eva Larsson. Tjänstemannaärendet bifogas.
§ 29, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-01-19 Förslag
§ 30, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Interpellationer och frågor<br />
Interpellationer<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 13-2010<br />
Interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter.<br />
Den ska skickas per post till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen eller med epost<br />
till <strong>kommun</strong>styrelsen@ostersund.se eller lämnas till <strong>kommun</strong>sekreteraren.<br />
Senast tre arbetsdagar före sammanträdesdagen ska interpellationen ha<br />
kommit in. Svar på interpellation ska vara skriftligt. Ledamot som ställt interpellationen<br />
bör få svaret normalt arbetsdagen före den sammanträdesdag<br />
då svaret lämnas.<br />
Frågor<br />
En fråga ska vara skriftlig och undertecknad av ledamot. Frågan ska lämnas<br />
till den som ska besvara den senast innan sammanträdet börjar. Svar på fråga<br />
behöver inte vara skriftligt.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 13/2010
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Arenautredning<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 1819-2008<br />
Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2009 att fastställa tilläggsdirektiv<br />
för fortsatt arenautredning. Utredningen redovisar två alternativa placeringar<br />
av en arena. En majoritet av ledningsgruppen har uttalat sig för lokalisering<br />
inom Stadsdel Norr, alternativ R3. Arenan ska rymma 3 000 åskådare<br />
vid evenemang där man nyttjar även isytan. Arenan ska i första hand tillgodose<br />
de lokala issporternas behov av tre isplaner respektive bandyplan<br />
samt gymnastikens behov av en egen hall och inte innehålla kommersiella<br />
lokaler. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 18 mars för ytterligare<br />
utredning i fem punkter samt att <strong>kommun</strong>styrelsen skulle initiera en<br />
medborgardialog före fullmäktiges beslut. Kompletterande rapport har nu<br />
utarbetats. Ledningsgruppen för arenautredningen har initierat ett möte för<br />
allmänheten för samtal om arenautredningen den 7 april.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-04-06 med följande<br />
förslag till beslut:<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att uppta förhandling om<br />
markförvärv av område R3<br />
2. Kommunstyrelsen begär att en detaljplan ska upprättas.<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut<br />
1. Arenautredning 1 2009-05-05, utredning ”ny arena etapp 2” 2010-02-16,<br />
rapport Vinterpalats och kompletterande utredning 2010-03-31 godkänns<br />
2. En arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, alternativ R3.<br />
Arenan ska rymma 3.000 åskådare vid evenemang där man nyttjar även isytan.<br />
Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas behov av tre<br />
isplaner samt gymnastikens behov av en egen hall. I förslaget ingår också<br />
byggande av en bandyplan i anslutning till arenan. Arenan ska inte innehålla<br />
kommersiella lokaler.<br />
3. Projektering av arenan ska starta omgående och 10 miljoner anvisas för<br />
projekteringsarbetet 2010. Finansiering sker genom ianspråktagande av den<br />
reserv som avsatts för oförutsedda behov inom budgeterad ökning av <strong>kommun</strong>ens<br />
rörelsekapital.<br />
4. Slutlig finansiering av arenabyggnation sker i samband med att budget<br />
2011 – 2013 fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i september.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1819/2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 1819-2008<br />
5. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
efter genomförd projektering.<br />
6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna kommande projektering<br />
Övriga beslutsunderlag<br />
Kompletterande arenarapport 2010-03-31<br />
Arenautredning ”ny arena etapp 2” 2010-02-16<br />
Rapport Vinterpalats<br />
Arenautredning 2009-05-05<br />
Yrkanden<br />
AnnSofie Andersson, s<br />
(Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens och <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut i tjänstemannaförslaget<br />
finns redovisat under rubriken Beslutsunderlag ovan).<br />
Förslagen till beslut i tjänstemannaförslaget antas med följande ändringar:<br />
1. Som punkt 3 i <strong>kommun</strong>styrelsens beslut läggs följande till: Kommunledningsförvaltningen<br />
får i uppdrag att komplettera driftskalkylen på sidan<br />
8 med en tydligare skrivning om kapitaltjänstkostnaden.<br />
2. I punkt 2 i förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut stryks meningen<br />
”Arenan ska inte innehålla kommersiella lokaler.<br />
Carina Zetterström, c<br />
1. Ärendet återremitteras eftersom medborgardialog enligt SKL:s intentioner<br />
inte genomförts och eftersom det inte finns fullständiga driftskostnadskalkyler<br />
framtagna.<br />
Om inte återremissyrkandet antas yrkar jag följande:<br />
1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att uppta förhandlingar om<br />
markförvärv av området Slakteriet, ”Slakteritomten”, och att en detaljplan<br />
upprättas.<br />
2. Projektering av arenan ska starta omgående och 10 miljoner kronor anvisas<br />
för projekteringsarbetet 2010. Finansiering sker genom ianspråktagande<br />
av den reserv som avsatts för oförutsedda behov inom budgeterad ökning av<br />
<strong>kommun</strong>ens rörelsekapital.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1819/2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 1819-2008<br />
3. 3 miljoner kronor anslås för projekteringsarbete för om- och tillbyggnad<br />
av Sporthallen.<br />
4. Projektering för konstfrusen bandyplan inklusive nya omklädningsutrymmen<br />
på Odenvallen inleds omedelbart.<br />
5. Slutlig finansiering av arenabyggnationen sker i samband med att budget<br />
2011-2013 fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i september.<br />
6. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
efter genomförd projektering. Kommunfullmäktige ska erhålla<br />
kontinuerlig kostnadsuppföljning och ha möjlighet att fatta kompletterande<br />
beslut.<br />
7. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna kommande projektering.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer först proposition på om ärendet ska återremitteras eller<br />
avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
Propositionsordning<br />
Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning:<br />
Ja-röst för bifall till att ärendet avgörs idag.<br />
Nej-röst för bifall till att ärendet återremitteras.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med 9 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar <strong>kommun</strong>styrelsen att avgöra ärendet<br />
idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat.<br />
Proposition<br />
Ordförande ställer proposition på AnnSofie Anderssons och Carina Zetterströms<br />
yrkanden och finner att <strong>kommun</strong>styrelsen antar AnnSofie Anderssons<br />
yrkande.<br />
Omröstning<br />
Omröstning begärs.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1819/2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Propositionsordning<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 1819-2008<br />
Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning:<br />
Ja-röst för bifall till AnnSofie Anderssons yrkanden..<br />
Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkanden.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med 9 ja-röster mot 6 nej-röster beslutar <strong>kommun</strong>styrelsen att bifalla Ann-<br />
Sofie Anderssons yrkanden. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna<br />
har röstat.<br />
Kommunstyrelsens beslut<br />
1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att uppta förhandling om<br />
markförvärv av område R3.<br />
2. Kommunstyrelsen begär att en detaljplan ska upprättas.<br />
3. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att komplettera<br />
driftskalkylen på sidan 8 med en tydligare skrivning om kapitaltjänstkostnaden.<br />
Fullmäktiges beslut<br />
1. Arenautredning 1 2009-05-05, utredning ”ny arena etapp 2” 2010-02-16,<br />
rapport Vinterpalats och kompletterande utredning 2010-03-31 godkänns<br />
2. En arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, alternativ R3.<br />
Arenan ska rymma 3 000 åskådare vid evenemang där man nyttjar även isytan.<br />
Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas behov av tre<br />
isplaner samt gymnastikens behov av en egen hall. I förslaget ingår också<br />
byggande av en bandyplan i anslutning till arenan.<br />
3. Projektering av arenan ska starta omgående och 10 miljoner anvisas för<br />
projekteringsarbetet 2010. Finansiering sker genom ianspråktagande av den<br />
reserv som avsatts för oförutsedda behov inom budgeterad ökning av <strong>kommun</strong>ens<br />
rörelsekapital.<br />
4. Slutlig finansiering av arenabyggnation sker i samband med att budget<br />
2011 – 2013 fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i september.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1819/2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 1819-2008<br />
5. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
efter genomförd projektering.<br />
6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna kommande projektering<br />
______<br />
Reservationer<br />
Mot beslutet i första omröstningen reserverar sig Carina Zetterström,c, Carina<br />
Asplund, c, Ulf Edström, c, Pär Jönsson, m, Lise Hjemgaard-Svensson,<br />
m, och Kjell Ericson, fp.<br />
Mot beslutet i andra omröstningen reserverar sig Carina Zetterström,c, Carina<br />
Asplund, c, Ulf Edström, c, Pär Jönsson, m, Lise Hjemgaard-Svensson,<br />
m, och Kjell Ericson, fp.<br />
Utdrag till kultur och fritidsnämnden, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1819/2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Arenautredning<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-04-06 Dnr 1819-2008<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2009 att fastställa tilläggsdirektiv<br />
för fortsatt arenautredning. Utredningen redovisar två alternativa placeringar<br />
av en arena. En majoritet av ledningsgruppen har uttalat sig för lokalisering<br />
inom Stadsdel Norr, alternativ R3. Arenan ska rymma 3 000 åskådare<br />
vid evenemang där man nyttjar även isytan. Arenan ska i första hand tillgodose<br />
de lokala issporternas behov av tre isplaner respektive bandyplan<br />
samt gymnastikens behov av en egen hall och inte innehålla kommersiella<br />
lokaler. Kommunfullmäktige återremitterade ärendet den 18 mars för ytterligare<br />
utredning i fem punkter samt att <strong>kommun</strong>styrelsen skulle initiera en<br />
medborgardialog före fullmäktiges beslut. Kompletterande rapport har nu<br />
utarbetats. Ledningsgruppen för arenautredningen har initierat ett möte för<br />
allmänheten för samtal om arenautredningen den 7 april.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-04-06<br />
Kompletterande arenarapport 2010-03-31<br />
Arenautredning ”ny arena etapp 2” 2010-02-16<br />
Rapport Vinterpalats<br />
Arenautredning 2009-05-05<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut<br />
1. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att uppta förhandling om<br />
markförvärv av område R3<br />
2. Kommunstyrelsen begär att en detaljplan ska upprättas.<br />
Fullmäktiges beslut<br />
1. Arenautredning 1 2009-05-05, utredning ”ny arena etapp 2” 2010-02-16,<br />
rapport Vinterpalats och kompletterande utredning 2010-03-31 godkänns<br />
2. En arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, alternativ R3.<br />
Arenan ska rymma 3.000 åskådare vid evenemang där man nyttjar även isytan.<br />
Arenan ska i första hand tillgodose de lokala issporternas behov av tre<br />
isplaner samt gymnastikens behov av en egen hall. I förslaget ingår också<br />
byggande av en bandyplan i anslutning till arenan. Arenan ska inte innehålla<br />
kommersiella lokaler.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-04-06 Dnr 1819-2008<br />
3. Projektering av arenan ska starta omgående och 10 miljoner anvisas för<br />
projekteringsarbetet 2010. Finansiering sker genom ianspråktagande av den<br />
reserv som avsatts för oförutsedda behov inom budgeterad ökning av <strong>kommun</strong>ens<br />
rörelsekapital.<br />
4. Slutlig finansiering av arenabyggnation sker i samband med att budget<br />
2011 – 2013 fastställs av <strong>kommun</strong>fullmäktige i september.<br />
5. Kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå<br />
efter genomförd projektering.<br />
6. Kommunstyrelsen får i uppdrag att samordna kommande projektering<br />
Bakgrund<br />
Kommunstyrelsens beslutade i juni 2007 att utse en anläggningsgrupp med<br />
representanter för <strong>kommun</strong>en och idrottsrörelsen att ingå som en arbetsgrupp<br />
inom ramen för arbetet i Samverkansråd Idrott. Anläggningsgruppens<br />
främsta uppgift var att göra en inventering av föreningarnas behov av anläggningar/lokaler<br />
och utifrån detta upprätta förslag till prioritering av långsiktiga<br />
investeringar i anläggningar i <strong>kommun</strong>en. Anläggningsgruppens<br />
rapport redovisades till <strong>kommun</strong>styrelsen den 14 oktober 2008.<br />
Den 25 november 2008 antog <strong>kommun</strong>styrelsen projektdirektiv för projekt<br />
ny arena. Projektets syfte var att utreda alternativa lägen för en ny arena, utforma<br />
ett preliminärt program för en ny arena, studera planfrågor, utreda<br />
vilka möjligheter till kollektivtrafik som finns i de tänkbara alternativa områdena<br />
samt undersöka vilka ev. finansieringslösningar som kan finnas förutom<br />
de 100 miljoner som budgeterats av <strong>kommun</strong>en. Utredningen daterad<br />
2009-05-05 redovisades till <strong>kommun</strong>styrelsen den 12 maj. Kommunstyrelsen<br />
beslutade att godkänna Arenautredningen och ”överlämnas den till de<br />
politiska partierna för politisk beredning till kommande budgetberedning<br />
den 15 – 17 juni 2009 då ställningstagande till medel för fortsatt projektering<br />
ska beslutas”.<br />
Kommunstyrelsen beslutade också att ge <strong>kommun</strong>direktören i uppdrag att<br />
utreda dels mer preciserade ekonomiska villkor för markanskaffning samt<br />
möjlig EU-finansiering och övrig finansiering i de tre alternativa lägen som<br />
i arenautredningen redovisas runt skidstadion och dels förutsättningar och<br />
villkor för det externa alternativet vinterpalats på Campusområdet.<br />
Den 27 augusti beslutade <strong>kommun</strong>styrelsen godkänna <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens<br />
rapport om Vinterpalatset daterad den 13 juni 2009. Kommunstyrelsen<br />
beslutade också att politiska tilläggsdirektiv för det fortsatta utredningsuppdraget<br />
skulle tas fram.<br />
Tilläggsdirektiv till arenautredning etapp två antogs av <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
den 1 oktober 2009. Delrapport 2 redovisades till <strong>kommun</strong>styrelsens bud-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-04-06 Dnr 1819-2008<br />
getkonferens och som formellt beslutsärende den 18 mars 2010, dvs samma<br />
dag som fullmäktige behandlade utredningen.<br />
Utredning deletapp 2 redovisade två alternativa lägen. En majoritet i ledningsgruppen<br />
hade rekommenderat placering av arenan inom Stadsdel Norr<br />
alternativ R3. Arenan ska enligt tidigare direktiv vara utformad som en<br />
multiarena med plats för 3 000 åskådare vid arrangemang som även nyttjar<br />
”isytan” i A-hallen.<br />
Ledningsgruppen för arenautredningen har konstaterat att någon omprövning<br />
av gällande handelspolicy inte ska aktualiseras. Arenan avses därför<br />
inte innehålla någon form av kommersiella lokaler.<br />
Kommunfullmäktige beslutade den 18 mars att återremittera ärendet med<br />
följande uppdrag till <strong>kommun</strong>styrelsen:<br />
1. Möjligheterna ska utredas och kostnaderna för <strong>kommun</strong>en ska bedömas<br />
när det gäller att förfoga över den mark som behövs för en arena i de olika<br />
alternativen.<br />
2. Fördelar/nackdelar med en samordnad Arena respektive nybyggnation/komplettering<br />
av befintliga anläggningar utreds.<br />
3. Möjlighet för externa intäkter/externa finansiärer behöver utredas utförligare.<br />
4. Jämförelse/erfarenhet/bygg- och driftkostnader från andra arenor presenteras<br />
och analyseras.<br />
5. Kvalitetssäkrad driftkalkyl för de olika alternativen tas fram.<br />
6. En utökad medborgardialog initieras före beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
En kompletterande utredning daterad 2010-03-31 har nu utarbetats och redovisas<br />
som kompletterande beslutsunderlag. Det är således sammantaget<br />
fyra olika arenautredningar som ger en sammanhållen bakgrund till ärendet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till kultur och fritidsnämnden, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
1<br />
Projektrapport:<br />
Arenautredning Ny arena<br />
Kompletterande utredning<br />
2010-03-31<br />
Rev 2010-04-15
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
KOMPLETTERANDE UTREDNING<br />
ARENAUTREDNINGEN<br />
2010-03-31, rev 2010-04-15<br />
Kommunfullmäktige beslutade den 18 mars att återremittera arenautredningen<br />
för ytterligare utredning i följande sex punkter:<br />
1. Möjligheterna ska utredas och kostnaderna för <strong>kommun</strong>en ska bedömas<br />
när det gäller att förfoga över den mark som behövs för en arena i de olika<br />
alternativen.<br />
2. Fördelar/nackdelar med en samordnad Arena respektive<br />
nybyggnation/komplettering av befintliga anläggningar utreds.<br />
3. Möjlighet för externa intäkter/externa finansiärer behöver utredas<br />
utförligare.<br />
4. Jämförelse/erfarenhet/bygg- och driftkostnader från andra arenor<br />
presenteras och analyseras.<br />
5. Kvalitetssäkrad driftkalkyl för de olika alternativen tas fram.<br />
6. En utökad medborgardialog initieras före beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Ledningsgruppen beslutade den 24 mars att ge uppdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
i uppdrag genomföra kompletterande utredningar av de<br />
preciserade delfrågor som ledningsgruppen definierade under respektive punkt<br />
i fullmäktiges beslut.<br />
1. Möjligheterna ska utredas och kostnaderna för <strong>kommun</strong>en ska bedömas<br />
när det gäller att förfoga över den mark som behövs för en arena i de olika<br />
alternativen<br />
a. Återköp av R3 återfinns i p. 7 i Tilläggsavtal 2 till gällande ramavtal<br />
om utveckling Stadsdel Norr.<br />
”I det fall <strong>kommun</strong>en behöver ta område R3 i anspråk för<br />
idrottsändamål eller därmed likartad verksamhet skall särskild<br />
överenskommelse träffas om <strong>kommun</strong>ens förvärv av R3 eller del<br />
därav till ett pris som motsvarar områdets relativa andel av<br />
Fältjägarens totala köpeskilling för Övningsområdet enligt<br />
gällande ramavtal. Kommunen skall senast 2012-07-01 ha<br />
initierat sådant köp.” Priset för område R3 uppskattas till ca<br />
600 000 kronor.<br />
b. Villkor för <strong>kommun</strong>alt tvångsförvärv av mark för arena placerad<br />
inom område R2.<br />
Fältjägaren AB har avböjt förfrågan av <strong>kommun</strong>en om att köpa<br />
område R2 för byggnation av arena. Ledningsgruppen har efter<br />
detta besked inte gjort någon fördjupad studie av detta alternativ.<br />
2
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
I ett sent skede beskrevs <strong>kommun</strong>ens möjligheter till expropriation<br />
av marken för arenabyggnation. En juridisk beskrivning av<br />
allmänna förutsättningar för expropriation beskrivs i bilaga 1.<br />
Ny expropriationslag föreslås i proposition 2009/10:162. Den<br />
föreslås träda i kraft 2010-08-01. Det blir betydligt dyrare att<br />
expropriera än tidigare p.g.a. bl.a. ett generellt påslag om 25 % och<br />
upphävande av presumtionsregeln.<br />
c. Förvärv av Slakteriet/växthustomt<br />
Kommunen äger den s.k Växthustomten. Slakteri och Fryshus ägs<br />
av ett privat bolag. Samtal har förts med bolaget och en värdering<br />
visar på ett fastighetsvärde i storleksordningen 12 - 14 miljoner<br />
kronor. Arenautredningen har utrett kostnaderna för rivning av<br />
byggnaderna och en översiktlig kalkyl motsvarar ca 11 miljoner<br />
kronor.<br />
d. Antalet parkeringsplatser som idag finns inom det arrenderade<br />
området R2<br />
Avtalat antal parkeringsplatser på R3 för Jämtkraft Arena och<br />
skidstadion m.m. är dels på arenabolaget mark ca 500 platser, dels<br />
på den mark <strong>kommun</strong>en arrenderar av FFAB på 25 år drygt 1 100<br />
platser fördelade på tre delområden, varav den mark som ligger<br />
mellan Litsvägen och Arenavägen innehåller ca 520 platser.<br />
Kommunen har betalt FFAB 1,5 mnkr för anläggandet av de 1 100<br />
platserna (kostnaden/värdet är betydligt högre).<br />
Hela parkeringsanläggningen med drygt 1600 platser är f.n. före<br />
mål för anläggningsförrättning för att reglera förhållandet mellan<br />
arenabolaget och <strong>kommun</strong>en och ytterligare stärka <strong>kommun</strong>ens<br />
framtida rådighet över parkeringarna (lantmäterisammanträde 16<br />
april). Bildandet av gemensamhetsanläggning har överenskommits<br />
i Tilläggsavtal 1 till anläggningsarrendet för parkeringsplatserna.<br />
e. Gällande parkeringsnorm för den typ av arena som ska byggas.<br />
Enligt den lokala ”norm” för parkering som tillämpas i planering<br />
och bygglov - ”Parkeringstal för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>”, ska<br />
idrottsanläggningar ha tillgång till 300 bilplatser per 1000<br />
besökare/åskådare. Detta är ett riktvärde som ibland kan behöva<br />
justeras uppåt eller nedåt beroende på läget och verksamhetens art.<br />
För Jämtkraft arena, med 5000 läktarplatser och med möjlighet till<br />
ytterligare platser på innerplanen, bedömdes behovet till 1500<br />
bilplatser och motsvarande parkeringsytor lades ut detaljplanen.<br />
Större delen av parkeringen samnyttjas för skidstadions behov och<br />
är tillräckliga även för publikdragande evenemang i den planerade<br />
inomhusarenan. I likhet med Jämtkraft arena bör ett antal parkeringsplatser<br />
placeras i direkt anslutning till anläggningen, för<br />
att praktiskt tillgodose den vardagliga verksamheten.<br />
3
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
f. Parkeringsytor och kapacitet i alternativet Slakteriet<br />
Antalet parkeringsplatser för att praktiskt tillgodose den vardagliga<br />
verksamheten har beräknats till 100 stycken och dessa ryms inom<br />
närområdet till en tänkt arena inom den s.k slakteritomten.<br />
g. Kort sammanfattning av alternativet Vinterpalats och förutsättningar<br />
för markförvärv för byggande av multiarena enligt<br />
<strong>kommun</strong>ens behov<br />
Av den särskilda rapport som <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen gjort<br />
daterad 2009-06-13 framgår att det i projekt Vinterpalatset ligger<br />
andra funktioner än de som prioriterats av anläggningsgruppen. En<br />
multiarena med tre ishockeyplaner, en gymnastikhall, en bandyplan<br />
och långsiktigt fysiskt utrymme att placera en curlinghall i anslutning<br />
till arenan ryms inte på den mark som är disponibel.<br />
Marken är inte heller till salu för en ren <strong>kommun</strong>al arena utan<br />
markägaren villkorar att även de anläggningar som planerats inom<br />
Vinterpalatset också måste rymmas. I konceptet ingår två<br />
hockeyplaner men ingen gymnastikhall och inte heller någon<br />
bandyplan. Hockeyn har dokumenterat sina synpunkter och dessa<br />
redovisas som bilaga till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens utredning.<br />
2. Fördelar/nackdelar med en samordnad Arena respektive nybyggnation/<br />
komplettering av befintliga anläggningar utreds<br />
a. Förutsättningar för gymnastikhall integrerad i eller intill<br />
Sporthallen<br />
I bilaga 2 redovisas två alternativa lösningar för gymnastikhall<br />
integrerad i eller intill Sporthallen. Bilagan redovisar förutsättningar<br />
och ekonomisk kalkyl.<br />
b. Översiktlig utredning om konstfrusen bandyplan på Odenvallen<br />
I bilaga 3 redovisas genomförd utredning om konstfrusen<br />
bandyplan på Odenvallen avseende investering i planen i sig.<br />
Utöver denna investering bör en sådan investering medföra<br />
kompletterande byggnation då delar av befintlig byggnad är<br />
mycket dålig. Bilagan redovisar förutsättningar och ekonomisk<br />
kalkyl.<br />
c. Utredning som gjorts om energieffektivisering i samverkan mellan<br />
Storsjöbad och Odenvallen<br />
I bilaga 4 redovisas genomförd utredning om möjlig energieffektivisering<br />
i samverkan. Investeringen är ej lönsam.<br />
d. Förutsättningar för baskethall i Sporthallen även om gymnasiebyn<br />
inte blir en realitet<br />
I bilaga 5 redovisas förutsättningar och ekonomi. Den redovisning<br />
som finns i bilagan visar att investeringen preliminärt inte skiljer<br />
jämfört med samordning med gymnasiebyn.<br />
4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
e. Behovsanalys som de aktuella sporterna gjort avseende<br />
kapacitetsbehov<br />
Ishockeyföreningarna ÖHC och ÖIK har redovisat behov av tre<br />
isytor inom samma geografiska område. En anledning till detta<br />
skriver hockeyn ”är att vi månar om våra ungdomsföreningars<br />
möjlighet att bedriva en kvalitetsmässig verksamhet båda vad<br />
gäller träning och tävling”. Ishockeyföreningarna nämner i sin<br />
redovisning ”att ÖIK idag spelar ca. 60% av sina hemmamatcher<br />
på bortais p.g.a att det inte finns istider i vår matcharena Z-hallen.”<br />
Ishockeyföreningarnas beskrivning samt<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens analys framgår av bilaga 6.<br />
3. Möjlighet för externa intäkter/externa finansiärer behöver utredas<br />
utförligare<br />
a. Utrymme för föreningar att ha viss försäljningsverksamhet inom<br />
gällande handelspolicy<br />
Handelspolicyn, antagen 2007-06-28 säger inget direkt om<br />
föreningars möjlighet till försäljningsverksamhet. Det avgörande är<br />
om lokalerna som sådana används för detaljhandel.<br />
b. Utrymme för kommersiella lokaler inom gällande handelspolicy<br />
Handelspolicyn behandlar endast handel med varor, s.k detaljhandel.<br />
I begreppet kommersiella lokaler kan också ingå café,<br />
restaurang, tjänsteföretag av olika slag, tex gym och friskvård samt<br />
även hotell, kontor mm.<br />
Generellt undantaget från handelspolicyns rekommendationer är<br />
butikslokaler upp till 150 kvm. Sådana kan etableras varsomhelst<br />
under förutsättning att användningen är lämplig på platsen och har<br />
stöd i detaljplan.<br />
Handelspolicyn har som huvudinriktning att nyetableringar av<br />
handel ska lokaliseras huvudsakligen i Odenskog och stadskärnan.<br />
Policyn innehåller också rekommendationer för etablering av<br />
handel i andra delar av staden. Idrottsområdet med R3 behandlas<br />
inte särskilt. Värt att notera är att området ligger i anslutning till<br />
C7-området i stadsdel Norr, där handelpolicyn tydligt begränsar<br />
handelns omfattning till den stormarknad som byggts. Detta har<br />
även reglerats i detaljplan för området.<br />
För Slakteriläget - Kv Styckmästaren och Växthustomten, gäller<br />
relativt gamla detaljplaner som medger industriändamål respektive<br />
växtodling. För eventuell ändrad markanvändning – till arena,<br />
skidstadions behov eller annat ändamål krävs att en ny detaljplan<br />
upprättas.<br />
I likhet med det som ovan sägs om R3 behandlas inte detta område<br />
särskilt i handelspolicyn, och det ligger också i nära anslutning till<br />
C7-området.<br />
5
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
Bedömningen för både R3 och slakteriläget är att handel begränsad<br />
omfattning och med koppling till idrottsverksamheten, skulle vara<br />
förenlig med handelspolicyn. Däremot skulle en handelsplats i<br />
bredare bemärkelse och omfattning sannolikt strida mot<br />
handelspolicyn.<br />
c. Översiktlig redovisning om hur en integrering kan ske av arena<br />
och kommersiella lokaler och vilket ekonomiskt bidrag som kan<br />
komma av en sådan samverkan<br />
Förutsättningar för s.k OPS samarbete har redovisats i en särskild<br />
bilaga i delrapport 2. Ledningsgruppen har konstaterat att det är en<br />
mycket låg sannolikhet för att ett privat företag ska gå in med stora<br />
kontantinsatser till en arenabyggnation utan krav på motprestation i<br />
form av hyra etc. En integration av arena med kommersiella lokaler<br />
skulle kunna innebära en totalt sett effektivare lokalsammansättning<br />
i form av gemensamma ytor som betjänar båda arena och de<br />
kommersiella lokalerna. Genom en sådan integration av kommersiella<br />
lokaler skulle arenainvesteringen åtminstone teoretiskt kunna<br />
bli lägre än vid en fristående investering. Intresset för att bygga<br />
kommersiella lokaler torde förutsätta att lokalerna kan hyras ut till<br />
marknadsmässiga villkor. Ledningsgruppen för arenautredningen<br />
har prövat frågan och kommit fram till att man inte är beredd att<br />
ompröva nuvarande handelspolicy.<br />
Det är också viktigt att beakta kapacitetsbehov för långsiktig fortsatt<br />
utveckling av R3 området för idrottsändamål. En koncentration<br />
av idrotter som samnyttjar gemensamma anläggningar skulle i sig<br />
kunna motivera etablering av fler idrottsanläggningar till området.<br />
d. Intresse för sponsring<br />
Sponsring i olika former sker inom de skatteregler som gäller och<br />
är väl kända av samtliga aktörer. Under arenautredningens arbete<br />
har det framkommit att det finns intressenter för sponsring i form<br />
av namnsponsring. Ledningsgruppen har konstaterat att det är<br />
glädjande att ett sådant intresse finns. En namnsponsring av arenan<br />
kan naturligtvis bidra till den slutliga finansieringen.<br />
Ledningsgruppens mening är att ett erbjudande om namnsponsring<br />
ska erbjudas marknaden som en delaktivitet i kommande projektgenomförande.<br />
4. Jämförelse/erfarenhet/bygg- och driftkostnader från andra arenor<br />
presenteras och analyseras<br />
a. Redovisning av referensarenor som använts i utredningen<br />
I bilaga 7 redovisas referensarenor.<br />
6
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
b. Redovisning av vilka som gjort kalkylerna och vilka referenser<br />
kalkylerna vilar på<br />
Allmän information<br />
Referenser är hämtade från tidigare byggda arenor i Sverige.<br />
Ingående ytor varierar mellan de olika arenorna både till storlek<br />
och innehåll, vilket medför en svårighet att kunna plocka något<br />
referensvärde. Det måste anpassas efter <strong>Östersunds</strong> Arenas<br />
önskemål.<br />
Kostnadsbedömning för <strong>Östersunds</strong> Arena daterad 2010-02-12 är<br />
en reviderad kostnadsbedömning anpassad efter nya ytor och<br />
innehåll. Underlag för denna reviderade kostnadsbedömning är<br />
framtagna av <strong>Östersunds</strong> Kommun.<br />
Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen<br />
Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och<br />
kvadratmeterkostnader, dvs det är en kostnadsbedömning i tidigt<br />
skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning,<br />
projekteringslösningar och materialval.<br />
Referensvärden och kvadratmeterkostnader är hämtade från<br />
byggda arenor i Sverige, med anpassning för <strong>Östersunds</strong> Arena.<br />
Dessa referensvärden måste anpassas efter Östersund Arenas<br />
önskemål för att bli jämförbara.<br />
Även WSP´s egna erfarenhetsvärden ligger som grund för ovan<br />
nämnda referensvärden. Delar av kostnaderna är erhållna från<br />
leverantörer av material samt även tagna ur bl a Sektionsfakta ROT<br />
09/10, Sektionsfakta 10/11, BK 2009, Bygganalys Prisbok,<br />
Byggnyckeln för extra kontoll av kostnaderna.<br />
Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig<br />
ersättning för sina arbeten. Således tar kostnadsbedömningen ej<br />
hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun och övriga berörda parters (än<br />
projektörers/konsulters) nedlagda tider/kostnader för deltagande i<br />
projektet ingår ej.<br />
Kostnadsläge är Mars 2010.<br />
Kalkylosäkerhet ± 15%.<br />
Denna kostnadsbedömning får aldrig ses annat än som ett första<br />
tidigt försök att bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd<br />
för ett säkrare framtida beslutsunderlag.<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP<br />
Byggprojektering i Östersund,<br />
Bengt Öh, WSP Management i Stockholm, Lennart Sjödin, WSP<br />
Management i Malmö samt<br />
Thorbjörn Moström, WSP Byggprojektering och Staffan Boström<br />
WSP Stålteknik i Östersund har kvalitetssäkrat<br />
kostnadsbedömningen i olika skeden.<br />
I bilaga 7 framgår en sammanställning av andra referensarenor i<br />
Sverige.<br />
7
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
5. Kvalitetssäkrad driftkalkyl för de olika alternativen tas fram<br />
a. Översiktlig driftkalkyl<br />
En översiktlig kalkyl har upprättats men den innehåller i detta<br />
skede många antaganden om förutsättningar som idag inte är<br />
kända. Ledningsgruppens förslag är att medel anslås för<br />
projektering av arenan och att en fördjupad driftkalkyl ingår som<br />
en del i denna etapp. Utförande i form av materialval och<br />
energilösningar är exempel som påverkar framtida drift.<br />
Den översiktliga driftkalkylen antar följande delposter (mnkr)<br />
Medieförsörjning (värme, el, vatten etc.) 3,5 – 4,0<br />
Utomhus 0,5 – 1,0<br />
Underhåll 2,5 – 3,0<br />
Personal 3,5 – 4,0<br />
Totalt 10 - 12<br />
Avgår<br />
Odenvallen nuvarande drift 0,9 – 1,0<br />
Z-hallen nuvarande drift 3,2 – 3,5<br />
Avgår totalt 4 – 4,5<br />
Netto 6 – 7,5<br />
Beloppet överensstämmer med de antaganden som finns i<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens baskalkyl för ekonomiska<br />
förutsättningar 2011 - 2013. Till dessa driftkostnader kommer<br />
kapitalkostnader i form av ränta och avskrivningar/amorteringar.<br />
I delutredning etapp två redovisas investeringsnivån för aktuella<br />
anläggningar (mnkr).<br />
Arrangemangsarena med tre isytor och gymnastik 230<br />
Bandyplan inkl matchbelysning 15<br />
Totalt arena 245<br />
Ombyggnad för basket i Sporthallen 25<br />
Totalt investering inkl basket 270<br />
Årliga räntekostnader 4 % 11<br />
Amortering/avskrivning (35 år) 8<br />
Totalt årliga kapitalkostnader 19<br />
Totalt driftkostnader per år (mnkr 25 – 26,5<br />
I baskalkylen för budget 2011 – 2013 har beräknats en investeringsvolym<br />
med 100 miljoner kronor för arenan år 2011. En<br />
investering på ytterligare 170 miljoner kronor belastar kalkylen<br />
med 7 miljoner räntekostnader och 5 miljoner avskrivning/amortering.<br />
Effekten på behov av skatteuttag för investeringar på<br />
ytterligare 170 mnkr beror på vilka prioriteringar som görs för<br />
övrig investeringsvolym i <strong>kommun</strong>en. Kommunen kan 2012 totalt<br />
ha årliga investeringar i storleksordningen 160 mnkr utan att låna<br />
pengar. Enligt baskalkylen är investeringsnivån 130 miljoner år<br />
2012. Det finns således ett utrymme på 30 miljoner för den<br />
8
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
direktfinansiering som sker via avskrivningar. Det ska observeras<br />
att budget i balans 2012 uppnås med besparingar med 80 miljoner.<br />
Med en i övrigt oförändrad budget ger detta ett utökat lånebehov<br />
med 140 miljoner vilket i sig ger årliga räntekostnader med ca 6<br />
miljoner kronor per år. Detta tillsammans med avskrivning/amorteringar<br />
innebär kostnader med 10 miljoner mer än vad som finns<br />
intecknat i aktuell baskalkyl om inte <strong>kommun</strong>en skjuter på andra<br />
investeringar till förmån för arenainvesteringen.<br />
b. Kvalitetssäkrad kalkyl för investeringen i arena<br />
Ledningsgruppen förordar att fullmäktige tar ett inriktningsbeslut<br />
om byggande av arena och anslår 10 miljoner för projektering<br />
under 2010. Totalt behov för förprojektering uppskattas till 10 %<br />
av beräknat investeringsbelopp.<br />
Under detta arbete kommer ett antal förutsättningar att specificeras<br />
och med dessa förutsättningar kan ett bättre beslutsunderlag<br />
redovisas. Efter förprojektering föreslås att fullmäktige tar beslut<br />
om specificerade lösningar och ambitionsnivåer inför slutlig<br />
upphandling. Detta ger fullmäktige en möjlighet att ta ställning till<br />
mer säkerställda kalkyler före beslut om igångsättning.<br />
6. En utökad medborgardialog initieras före beslut i <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Ledningsgruppen har diskuterat för- och nackdelar med en medborgardialog<br />
i detta skede. Det finns inom gruppen en tveksamhet till<br />
att i nuläget starta en medborgardialog som ytterst skulle beröra frågan<br />
om arenabyggnationen överhuvudtaget ska genomföras eller ej. I<br />
nuläget verkar det som samtliga politiska partier är överens om att<br />
<strong>kommun</strong>en ska bygga en ny arena, det man inte är överens om är var.<br />
Ledningsgruppen beslutade med anledning av detta att redovisa:<br />
a. Beslut om referensgruppens sammansättning<br />
Den 13 november 2008 lämnades information till ”Samverkansrådet<br />
Idrott” om förslag till projektdirektiv för den nya arenan och att det i<br />
förslaget bl a angetts att en referensgrupp skall knytas till projektet<br />
med representanter för berörda idrottsföreningar och en representant<br />
för <strong>Östersunds</strong> Idrottsråd.<br />
Vid ett första informations-/referensgruppsmöte den 8 januari 2009<br />
(efter det <strong>kommun</strong>styrelsen 2008-11-25, § 331, resp kultur- och<br />
fritidsnämnden, 2008-11-05, § 117, antagit projektdirektiv för<br />
arenautredningen) klargjordes att det är föreningarna som utser sin<br />
resp. representant i referensgruppen.<br />
Göran Schylander, <strong>Östersunds</strong> Idrottsråd, medverkade i referens<br />
gruppens förberedelser och svarade för kontakter med berörda<br />
föreningar och deras utsedda representanter i referensgruppen.<br />
9
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Kompletterande utredning mars 2010-03-31<br />
Referensgruppen har bestått av 10 representanter för berörda idrotter i<br />
Östersund:<br />
Jämtland Basket<br />
Östersund Ishockeyklubb, ÖIK<br />
Östersund Brunflo Hockey Club, ÖHC<br />
<strong>Östersunds</strong> Curlingklubb<br />
Föreningen Nysnö (akrobatik)<br />
<strong>Östersunds</strong>gymnasterna (artistisk gymnastik)<br />
<strong>Östersunds</strong>gymnasterna (truppgymnastik)<br />
<strong>Östersunds</strong> Bandyklubb<br />
IF Castor<br />
<strong>Östersunds</strong> Idrottsråd<br />
Sedan <strong>kommun</strong>styrelsen den 1 oktober 2009, § 258, antagit<br />
tilläggsdirektiv för arenautredningen knöts den befintliga<br />
referensgruppen (med sina representanter för berörda idrotts<br />
föreningar) till projektet även forsättningsvis. Göran Schylander,<br />
<strong>Östersunds</strong> Idrottsråd, medverkade i att uppdatera föreningarnas<br />
utseende av representanter till referensgruppen.<br />
b. Referensgruppens förord<br />
Vid referensgruppens senaste möte den 25 november 2009<br />
summerades referensgruppens inställning till vad som framkommit av<br />
arenautredningen:<br />
”-information om tilläggsdirektiven för arenautredningen har lämnats<br />
-ledningsgruppens politiker och föreningsrepresentanter har fört<br />
samtal och dialog om tilläggsdirektiven samt om placering och<br />
utformning av en ny arena<br />
-utredningen skall klara ut placeringen av den nya arenan och redovisa<br />
förutsättningarna för tre bestämda platser: R3-området, vid Litsvägen<br />
resp f d Slakteriområdet<br />
-alla alternativ är likvärdiga tills det prövats om de uppfyller de krav<br />
som ställs.<br />
-markundersökningar avses göras klara under december (fram till jul).<br />
Senast den 31 januari 2010 skall arenautredningen presentera förslag<br />
till placering av en ny arena.<br />
-från närvarande idrottsrepresentanter i referensgruppen framförs att<br />
idrotten inte har synpunkter på placeringen av den nya arenan. Det<br />
viktiga är att arenan byggs så snart som möjligt.”<br />
c. Olika åsikter inom ledningsgruppen om nyttan av en medborgardialog<br />
i det sena skede arenautredningen befinner sig i.<br />
Inom ledningsgruppen finns olika åsikter om och isåfall när medborgardialog<br />
bör föras i arenautredningen. Tre ledamöter i arenautredningen<br />
anser att inbjudan till samtal om ny arena den 7 april är<br />
relevant i nuläget.<br />
10
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 expropriering<br />
2010-03-30 Dnr<br />
Kommunens möjligheter att expropriera mark, R2 (som enligt<br />
detaljplan ska användas för parkeringsplats) för att användas för<br />
uppförande av ”arenan”.<br />
Gällande rätt<br />
I 2 kap expropriationslagen (ExprL) anges de ändamål för vilket<br />
expropriation får ske. Av intresse för frågan om expropriation av området<br />
R2 är 2 kap 1 § som avser expropriation för tätbebyggelse;<br />
”Expropriation får ske för att ge <strong>kommun</strong>en möjlighet att förfoga över mark eller annat<br />
utrymme som med hänsyn till den framtida utvecklingen krävs för tätbebyggelse eller<br />
därmed sammanhängande anordning.<br />
Expropriation för ändamål som anges i första stycket får avse endast mark eller annat<br />
utrymme inom <strong>kommun</strong>ens eget område.<br />
Inom tätbebyggt område får expropriation ske endast om<br />
1. det med skäl kan antas att marken eller utrymmet inom överskådlig tid kommer att<br />
beröras av byggnads- eller anläggningsåtgärd, som är av väsentlig betydelse från allmän<br />
synpunkt, eller<br />
2. det med hänsyn till intresset av att främja ett planmässigt byggnadsskick eller av annan<br />
därmed jämförlig orsak är angeläget att <strong>kommun</strong>en får rådighet över marken eller<br />
utrymmet.”<br />
och 2 kap 9 § som bland annat avser expropriation för tillgodoseende av<br />
behov av anläggning för idrott;<br />
”Expropriation får ske för att bevara områd e som nationalpark, naturreserv at eller<br />
naturminne eller för att annars tillgodose väsentligt behov av mark eller anläggning för<br />
idrott eller friluftsliv, om marken eller anläggningen är avsedd att hållas tillgänglig för<br />
allmänheten.”<br />
Frågan om både bestämmelserna om expropriation för tätbebyggelse (2<br />
kap. 1 § ExprL) och expropriation för behovet av anläggning för idrott (2<br />
kap 9 § ExprL) är tillämpbara avseende området R2 är inte helt klart men<br />
en del av förarbetsuttalandena pekar mot att den senare bestämmelsen bäst<br />
passar in i det aktuella fallet. Oavsett hur det förhåller sig med denna fråga<br />
krävs att expropriationen är av ”väsentlig betydelse från allmän synpunkt”<br />
respektive för att ”tillgodose väsentligt behov”. Förarbetsuttalandena<br />
pekar mot att om <strong>kommun</strong>en i sina översikts- eller detaljplaner har<br />
planlagt ett visst område för visst ändamål så talar detta för att<br />
väsentlighetskravet är uppfyllt. Vid samråd med SKL:s jurist på området,<br />
Germund Persson, uppgav han att det troligtvis krävs relativt långtgående<br />
planer från <strong>kommun</strong>ens sida innan expropriation kan komma ifråga.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 expropriering<br />
Även om ovanstående förutsättningar är uppfyllda medges inte<br />
expropriation om ändamålet lämpligen bör tillgodoses på annat sätt eller<br />
olägenheterna av expropriationen från allmän och enskild synpunkt<br />
överväger de fördelar som kan vinnas genom den (2 kap 12 § ExprL).<br />
Expropriation för tätbebyggelse 2 kap 1 § ExprL<br />
Enligt lagens förarbeten (prop 1971:122) är ändamålet med<br />
expropriationsrätten att garantera att samhällets planer i fråga om<br />
bebyggelse kan förverkligas. Syftet med avser bestämmelsen om<br />
expropriation för tätbebyggelseändamål är att <strong>kommun</strong>ala markförvärv<br />
behövs för att trygga förverkligandet av samhällets intentioner på längre<br />
sikt i fråga om bebyggelseutveckling och markutnyttjande men också för<br />
att kunna genomföra fastställda planer. Vad gäller expropriation inom<br />
tätbebyggt område krävs att ”det med skäl kan antas att området inom<br />
överskådlig tid kommer att beröras av byggnads- eller<br />
anläggningsåt gärder”. Tidsperspektivet ska omfatta ett eller ett par<br />
decennier. Det ska inte krävas planläggning i detalj med väl en linje i<br />
<strong>kommun</strong>ens framtidsplanering, uttryckt i t.ex. principprogram som styrks<br />
av en långsiktig markpolitik. 1 Vid en ansökan om expropriation måste<br />
<strong>kommun</strong>en göra det antagligt att marken med hänsyn till belägenheten och<br />
<strong>kommun</strong>ens utveckling behövs för det avsedda ändamålet, en<br />
sannolikhetsbevisning. Som bevisning kan användas översiktsplan eller<br />
detaljplan och om sådan inte finns t.ex. befolkningsprognoser,<br />
bostadsbyggnadsprogram eller industriutvecklingsplaner. 2 I förarbetena<br />
understryks att markägarens förutsättningar, intresse och vilja att<br />
medverka i samhällsutbyggnaden inte bör få tillmätas någon vikt vid<br />
bedömningen av om expropriation ska få ske. Kommunen bör enligt<br />
förarbetena ändå ges tillstånd till expropriation. 3<br />
Expropriation för fritidsändamål 2 kap 9 § ExprL<br />
För att expropriation ska vara möjligt för anläggning för idrott krävs att<br />
anläggningen är ägnad att tillgodose ett viktigt behov och dels att den är<br />
avsedd att hållas tillgänglig för en var. Enligt förarbetsuttalanden bör<br />
denna ändamålsregel inte gälla anläggningar som står öppna endast för<br />
medlemmar i en sluten förening eller organisation. Vidare uttalas att vid<br />
prövningen av ansökan måste det undersökas om den avsedda<br />
verksamheten bör förläggas just till den begärda platsen eller om någon<br />
1 Prop. 1971:122 s 155 f.<br />
2 Prop. 1971:122. s 158 f.<br />
3 Prop. 1971:122. s 159.<br />
Sida 2 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 expropriering<br />
annan plats bör väljas och att i princip måste det krävas att denna fråga<br />
utretts genom någon form av <strong>kommun</strong>al planläggning. 4<br />
Den allmänna avvägningen 2 kap. 12 § ExprL<br />
Som ovan har beskrivits måste man när själva ”grundförutsättningarna”<br />
för expropriation är uppfyllda även undersöka om ändamålet med<br />
expropriationen kan tillgodoses på annat sätt och dessutom om<br />
olägenheten av expropriationen överväger fördelarna (2 kap 12 § ExprL).<br />
Att ändamålet kan tillgodoses på annat sätt avser att man innan ansökan<br />
om expropriation ska ha uttömt andra vägar för att uppnå ändamålet t.ex.<br />
försökt att få tillstånd en frivillig överenskommelse med markägaren eller<br />
att lösa in marken enligt bestämmelserna i Plan- och Bygglagen (PBL). I<br />
förarbetena uttalas också att ”Det torde vidare kunna krävas att den som<br />
begär expropriation i första hand utnyttjar egen mark som enligt plan eller<br />
av annat skäl är lämplig för ändamålet. Förhållandet kan också vara det att<br />
det område som expropriationsansökan avser inte är det enda, som lämpar<br />
sig för expropriationsändamålet. Den ledande principen för sådana fall bör<br />
vara att det alternativ ska väljas som vållar minst skada.”… ”Sökanden bör<br />
alltså inte ha något ovillkorligt anspråk på att erhålla just det av honom<br />
begärda området, ifall dess avstående eller upplåtande skulle medföra<br />
särskild olägenhet för ägaren och ett annat område, som också motsvarar<br />
ändamålet, står till buds. Det måste dock vid bedömningen av dessa frågor<br />
fasthållas, att ansvaret för samhällsutbyggnaden vilar på det allmänna. Det<br />
kan bara i rena undantagsfall komma i fråga att <strong>kommun</strong>ens<br />
planintentioner frångås.” 5 När det gäller intresseavvägningen uttalas att<br />
inte bara ekonomiska värden är avgörande utan även ideella. Som regel<br />
anses det så kallade allmänintresset redan vara avvägt innan<br />
expropriationsansökan när det är en <strong>kommun</strong> som är sökande.<br />
Något som talar emot ett beviljande av tillstånd till expropriation av R2 i<br />
dagsläget är att enligt den detaljplan som antagits 2008 av <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> framgår att området R2 avses användas för parkeringsplatser och<br />
att det finns planer på att lägga arenan på området R3 som i vart fall<br />
hittills har ansetts vara ett bra alternativ. Det kan vara svårt att<br />
argumentera för att R3 inte lämpligen skulle tillgodose ändamålet på ett<br />
lämpligare sätt. För att öka chanserna att få ett expropriationstillstånd<br />
beviljat måste <strong>kommun</strong>en visa att man har gjort en avvägning och att man<br />
kommit relativt långt i dessa planer.<br />
Övriga aspekter i expropriationsfrågan<br />
4 Prop. 1972:109 s 214.<br />
5 Prop. 1972:109 s 218.<br />
Sida 3 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 expropriering<br />
Ett problem med expropriationsmål är att de ofta är omfattande och<br />
kostsamma. Sakägarna ska i princip få ersättning för alla sina<br />
rättegångskostnader (tillstånd, i mål vid fastighetsdomstolen och frågan<br />
om expropriationsersättning). Därför finns inte så stor anledning för<br />
sakägaren att begränsa den utredning som dras in i målet, t.ex. dyrbara<br />
utlåtanden och liknande.<br />
Som beskrivits ovan framgår av fastställd detaljplan att området R2 avses<br />
användas för parkering. För att öka <strong>kommun</strong>ens chanser till framgång i ett<br />
expropriationsärende är att ändra den detaljplan som nu finns. Ändring av<br />
detaljplan kan bli tidskrävande om sakägare och övriga som berörs inte är<br />
positivt inställda till ändringen då beslut kan överklagas osv.<br />
Sammanfattning/slutsats<br />
Det finns teoretiska möjligheter att expropriera området R2. För att<br />
möjligheterna i praktiken ska vara realistiska krävs dock att <strong>kommun</strong>en<br />
genomför planändringar och andra åtgärder för att visa att detta är ett<br />
väsentligt allmänintresse och det bästa alternativet. Vidare måste<br />
<strong>kommun</strong>en ta ställning till om en arena på området R2 är av så stor vikt att<br />
tidsåtgången, kostnaderna och osäkerheten att få ett tillstånd för<br />
expropriation väger tyngre än att lägga arenan enligt nuvarande förslag.<br />
Som ovan nämnts beslutade <strong>kommun</strong>en om att anta detaljplan avseende<br />
det aktuella området under 2008. Planen vann laga kraft 2008-06-19 och<br />
har en genomförandetid på 5 år. Innan genomförandetiden gått ut, dvs.<br />
innan 2013-06-19, kan <strong>kommun</strong>en i princip inte ändra planen. Om den<br />
ändras under denna tid har markägaren rätt till ersättning.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Maria Lewandowski, <strong>kommun</strong>jurist<br />
Sida 4 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 text gymnastikhall i Sporthall<br />
Direkta följdverkningar av etablering av gymnastik- och akrobatikhall i kv Läroboken.<br />
Två stycken lägen, för allt i ett hall, är redovisade. totalmått inkl yttervägg 39x53 meter.<br />
Underlag: Programförklaring daterad 2008-01-30, styrgruppen för gymnastik- och akrobatikhall.<br />
A .<br />
Läge hall kopplad mot sporthallens östra sida.<br />
- Hallen tar yta för en tänkt utbyggnad av sporthallen.<br />
- Befintlig parkeringsyta tas i anspråk, parkeringar måste lösas in på annan plats inom fastigheten.<br />
- Dagsljus från öster till befintlig matsal försvinner.<br />
- Inlastning till befintligt kök påverkas.<br />
- Stor volym, som kan vara svår att hantera stadsbildsmässigt.<br />
- Nya omklädningsrum måste lösas i anslutning till hallen, ej medräknat i ytskissen.<br />
B .<br />
Läge hall påbyggd på befintlig sporthallen.<br />
- Komplicerad påbyggnad med utökade lastpåkänningar, befintlig grundläggning måste förstärkas.<br />
- Tillgänglighet och brandutrymning kräver ytterligare ytor, ej medräknat i ytskissen.<br />
- Stor volym, som kan vara svår att hantera stadsbildsmässigt, planstridigt.<br />
- Nya omklädningsrum måste lösas i anslutning till hallen, ej medräknat i ytskissen.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 ytskiss gymnastikhall i Sporthall
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Byggnader Odenvallen omklädning<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Odenvallen omklädning.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837<br />
ARBETSMATERIAL<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Tillbyggnad (och rivning) av<br />
Omklädningsutrymmen<br />
På Odenvallen<br />
Utredning<br />
KOSTNADSBEDÖMNING<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av:<br />
……………………………………………………<br />
Helena Danielsson<br />
Granskad av: Thorbjörn Moström och Staffan Boström, WSP<br />
Bilaga 1 Sammanställning kostnadsbedömning<br />
Bilaga 1 Odenvallen Omklädning<br />
1 (4)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Byggnader Odenvallen omklädning<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Odenvallen omklädning.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Odenvallen Omklädning<br />
Allmän information<br />
ARBETSMATERIAL 2 (4)<br />
På uppdrag av Bo Jonsson (<strong>Östersunds</strong> Kommun), har vi upprättat en kostnadsbedömning gällande<br />
rivning och tillbyggnad av omklädningsutrymmen på Odenvallen i Östersund.<br />
Underlag för kostnadsbedömningen är muntlig genomgång med Bo Jonsson, <strong>Östersunds</strong> Kommun.<br />
Antar att befintlig omklädningsdel mellan 2-plansdel och garage är i så dåligt skick att det bör rivas.<br />
Bör utredas närmar, kan vara möjligt att behålla och endast byggas om och anpassas.<br />
Antar tillbyggnad 4 st nya omklädningsutrymmen i ett plan innehållande sittbänkar och krokar för<br />
20 sittplatser samt 1 st RWC och 4 st duschar i gemensamt utrymme i respektive<br />
omklädningsutrymme. Antar att respektive omklädningsutrymme är ca 60 m 2 och att tillbyggnaden<br />
ryms/placeras där befintlig byggnad rivits dvs mellan 2-plansdel och garage.<br />
Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen<br />
Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är<br />
en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning,<br />
lösningar och material.<br />
Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna<br />
är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a<br />
Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 10/11, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln.<br />
Denna kostnadsbedömning får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att bedöma/beräkna<br />
en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag.<br />
Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten.<br />
Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge.<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund,<br />
Thorbjörn Moström, WSP Byggprojektering och Staffan Boström, WSP Stålteknik har kvalitetssäkrat<br />
kostnadsbedömningen.<br />
Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning,<br />
arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode<br />
(EA).<br />
I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig<br />
enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun och övriga berörda parters (än ovan nämnda) nedlagda tider/kostnader för<br />
deltagande i projektet ingår ej.<br />
Kostnadsläge är Mars 2010.<br />
Kalkylosäkerhet ± 15%.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Byggnader Odenvallen omklädning<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Odenvallen omklädning.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Odenvallen Omklädning<br />
Förutsättningar för kostnader<br />
ARBETSMATERIAL 3 (4)<br />
Antar att befintlig omklädningsdel mellan 2-plansbyggnaden och garaget rives. (Bör utredas om det<br />
är möjligt att behålla eller ej).<br />
Tillbyggnad av 4 st omklädningsutrymmen med 1 st RWC samt 4 st duschar i respektive<br />
omklädningsutrymme.<br />
Antar en yta på ca 60 m 2 per omklädningsdel Totalt 240 m 2 .<br />
Gällande inredning ingår endast fast inredning så som bänkar och krokar, ej specifik inredning för<br />
idrottsutövande.<br />
Installationskostnaderna har uppskattats med hjälp av erfarenhetsvärden/schablonkostnader och<br />
antas ansluta i befintliga system/installationer utan några större ingrepp. Det finns ännu inget<br />
underlag eller utrett vad som krävs installationsmässigt.<br />
Kostnadsbedömningen förutsätter att det är bra mark som inte kräver extra kostsamma åtgärder för<br />
grundläggning och markarbeten. Det bör utföras en geoteknisk utredning för att fastställa att marken<br />
är bra.<br />
Denna kostnadsbedömning avser en själig kostnad vid generalentreprenadupphandling. Normal<br />
kontroll och styrning av projektet förutsätts.<br />
Ingående kostnader<br />
Byggkostnad inkl. inv. installationer<br />
Antagen kostnad för rivning av befintlig byggnadsdel<br />
Fast inredning ingår med bänkar och väggkrokar<br />
Utvändig mark (trädgårdsanläggning), minimal åtgärd endast asfalt vid entrédörrar<br />
Samordning sk GE-arvode<br />
Projektering, Projekt- och Byggledning, KAPBL, Kontroll, Besiktningar<br />
Administrativa projektkostnader, myndighetsavgifter, kopiering<br />
Tillkommande kostnader under projekterings- och byggskedet (Budgetreserv/OF)<br />
Ej ingående kostnader<br />
Eventuella kostnader för åtgärder i övriga befintliga byggnadsdelar ingår ej<br />
Utredningskostnader<br />
Arbeten med asbest eller annat miljöfarligt avfall<br />
Geoteknik<br />
Verksamhetsknuten inredning och utrustning<br />
Ev. konstnärlig utsmyckning<br />
Omflyttnings- och omdisponeringskostnader av verksamheter<br />
Extra kostnader pga av etappindelningar<br />
Anslutningsavgifter mm<br />
Index till slutkostnad<br />
Kapitalkostnader (byggnadskreditiv)<br />
Mervärdeskatt
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Byggnader Odenvallen omklädning<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Odenvallen omklädning.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Odenvallen Omklädning<br />
Ytor:<br />
Tillbyggnad ca 240 m 2 , BTA.<br />
Rivning ca 140 m 2 , BTA.<br />
ARBETSMATERIAL 4 (4)<br />
Antagen kostnad för rivning av befintlig omklädninsgdel, som antas vara i så dåligt skick att det rivs<br />
för att ersättas med ny byggnad. Bör utredas närmare på plats, om det är möjligt att behålla och<br />
bygga om istället.<br />
Markschakt och platta på mark ingår för tillbyggd del. Inga övriga markåtgärder, antar att så lite som<br />
möjligt av omkringliggande mark åtgärdas.<br />
Yttervägg antas utföras med lätt konstruktion och med ett fönster och en ytterdörr till respektive<br />
omklädningsdel. Antar att in- och utgång görs via en ytterdörr till respektive omklädningsdel.<br />
Yttervägg på 2 st långsidor, övrig vägg antas anslutas till befintliga väggar mot 2-plansdel och<br />
garage.<br />
Antagen kostnad för yttertak.<br />
Antar att det skall vara en mindre mängd innerväggar, dörr till 1 st RWC och 1 st duschrum.<br />
Kostnad för eventuella brandcellsgränsande åtgärder ingår ej.<br />
Antar en kostnad för ett mindre skärmtak ovan respektive entrédörr.<br />
Bänkar och väggkrokar ingår som fast inredning, övrig inredning ingår ej.<br />
Gummiplattor på golv generellt utom i duschrum med klinker på golv.<br />
Kakel på vägg i dusch och vid tvättställ. Målning av övriga väggar och tak<br />
Antagen kostnad för bygg pga installtioner.<br />
Installationer ingår med antagna kostnader då vi idag ej har kunskap om vad som krävs mot befintlig<br />
installation. Är antaget att installationer i tillbyggnad kan anslutas på befintliga installationerna utan<br />
större ingrepp.<br />
VS-installationer ansluts till befintliga system.<br />
Anslutning vatten och avlopp från 16 st duschar och 4 st tvättställ och 4 st WC-stolar.<br />
VE-installationer antas utföras med separata aggregat.<br />
El-installationer ansluts till befintlig installation. (OBS Eventuell specifik installation ingår ej)<br />
Komplettering med armaturer och el-radiatorer
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3b kalkyl Omklädning Odenvallen<br />
Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Odenvallen sid 1 (1) Bilaga 1 Tillbyggnad av Odenvallen<br />
Datum: 2010-03-31 ARBETSMATERIAL<br />
Rev: 2010-<br />
TILLBYGGNAD AV ODENVALLEN<br />
med omklädningsrum (4 st)<br />
PROJEKTKOSTNAD<br />
PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT<br />
Samtliga ingående delar meter- byggdel<br />
Odenvallen pris<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun m2 kr/m2 kr kr<br />
240 15 900 3 810 000<br />
BYGGKOSTNAD 240 9 617 2 308 000<br />
Tillbyggnad 240<br />
Rivning 140<br />
INSTALLATIONSKOSTNADER 240 3 350 804 000<br />
BYGGHERREKOSTNAD 240 1 604 385 040<br />
STÖRNING / TRANSPORT 240 0 0<br />
OFÖRUTSEDDA KOSTNADER 240 1 296 311 000<br />
Uppdragsnummer: 10118837<br />
Utskriftsdatum:2010-03-31<br />
100331 Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Basket Gymnastik Bilaga 1 Sammanst Odenvallen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Konstfrusen bandyplanOdenvallen<br />
1 (3)<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Odenvallen<br />
Kostnadsuppskattning avseende<br />
komplett kylanläggning för konstfrusen<br />
bandybana på Odenvallen.<br />
Datum 2010-02-06<br />
Utförd av Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc<br />
Teknikpartner Norr AB Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro<br />
Box 290<br />
831 23 ÖSTERSUND Stortorget 8 063-10 32 60 063-10 31 20 69 36 30 – 6 5744 - 2915
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Konstfrusen bandyplanOdenvallen<br />
Allmänt<br />
Kostnadsuppskattning avseende installation av komplett kylanläggning för<br />
konstfrusen bandyplan på befintlig plan, Odenvallen.<br />
Förutsättningar<br />
1. Den konstfrusna bandyplanen anläggs på befintliga bandyplanen.<br />
2. Den befintlig bandyplanes dränering är tillräckligt bra.<br />
3. Kylcontainer kan ställas upp norr om befintlig servicebyggnad.<br />
4. Ny transformatorstation får ställas upp i närheten av kylcontainern.<br />
5. Bandyplan förses med kylslingor i ett lager sand, vilket innebär att den ej blir<br />
lämplig för annat ändamål än isaktiviteter.<br />
Dvs planen kan ej användas för fotboll, parkering, etc under sommarhalvåret.<br />
Anläggningsbeskrivning / teknisk lösning<br />
Allmänt<br />
På bandyplanen läggs plastslangar i en sand/grusbädd.<br />
Kylan till isbanorna distribueras via en vätska (köldbärare) som cirkuleras genom<br />
isbanornas slangar.<br />
Kylmaskinutrustning inrymd i en container, kyler köldbäraren till rätt temperatur.<br />
Ispist<br />
Plastslangar diam. 25 mm fixeras med hållare, c/c 100 cm, på bandyplanens yta.<br />
Slangarna täcks med ett sandlager på ca 150 mm.<br />
Kylmaskin<br />
Kyl-, el-, styr/reglerutrustning installeras i en container på fabrik.<br />
Kylmaskinen har ammoniak som kylmedium, som är naturvänligt i stället för freon.<br />
Värmen från kylmaskinen återvinns till viss del, via en laddningstank för varmvatten<br />
till duschar respektive till ismaskin vid spolning av isen.<br />
Överskottsvärme leds till en kylmedelskylare placerad på kylcontainerns tak.<br />
Köldbärare<br />
2 (3)<br />
Kaliumkloridlösning alternativt ammoniak/vatten. Bägge alternativen har sina för- och<br />
nackdelar, men är kostnadsmässigt ungefär likvärdiga.<br />
Med koldioxid som köldbärare erhålls en jämnare temperatur i bandyplanens olika<br />
delar. Investeringskostnaden blir dock ca 8 miljoner dyrare pga krav på kopparrör<br />
och betongplatta i ispisten.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 Konstfrusen bandyplanOdenvallen<br />
Elkraft<br />
Kylanläggningen kräver elkraftmatning på ca 1000 Amp.<br />
Befintlig elanläggning klarar ej denna belastning.<br />
Ny transformatorstation krävs vilken bör placeras i närheten av kyl containern.<br />
Prisuppgifter<br />
Budgetoffert på kylanläggning inklusive ispist, med kalciumklorid eller ammoniak /<br />
vatten som köldbärare, exklusive schakt, sand och täckning med sand, se bilaga 1<br />
Offert från Jämtkraft avseende ny transformatorstation, se bilaga 2.<br />
Kostnadsuppskattning<br />
1. Kylanläggning inkl slangar, exkl sand 9.400.000 kr exkl moms<br />
2. Markarbeten (schakt, sand, täckning) 600.000<br />
2. Ny transformatorstation 400.000<br />
3. Installationer för värmeåtervinning 200.000<br />
3. Byggherrekostnader 300.000<br />
4. Oförutsett 15% av 10.900.000 kr 1.600.000<br />
Summa 12.500.000 kr exkl moms<br />
3 (3)<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 FörstudievärmeåtervOdenvallen<br />
1 (5)<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Odenvallen-Storsjöbadet<br />
Förstudie avseende värmeåtervinning<br />
från en eventuell konstfrusen<br />
bandyarena på Odenvallen till<br />
Storsjöbadet.<br />
Datum 2009-03-10<br />
Utförd av Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc<br />
Teknikpartner Norr AB Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro<br />
Box 290<br />
831 23 ÖSTERSUND Stortorget 8 063-10 32 60 063-10 31 20 69 36 30 – 6 5744 - 2915
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 FörstudievärmeåtervOdenvallen<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun har gett Teknikpartner AB i uppdrag att undersöka om det är<br />
möjligt och lönsamt att använda överskottsvärme från en konstfrusen bandyplan på<br />
den befintliga planen vid Odenvallen till att minska värmebehovet vid Storsjöbadet.<br />
Angivna priser<br />
Angivna priser och kostnader i denna utredning är exkl moms.<br />
Fjärrvärmepris<br />
Fjärrvärmepriset är i dagsläget för Storsjöbadet ca 40 öre/ kWh under vintern.<br />
KORTFATTAD BESKRIVNING<br />
Konstfrusen bandyplan<br />
Uppspolning av bandyplanen sker i slutet av oktober för att ha is från ca v.44.<br />
Normalt ligger isen sedan t o m v.12, eller tillsammans ca 150 dagar/år.<br />
Kylanläggning för konstfrusen bandyplan<br />
2 (5)<br />
Behovet av kyleffekt beror av utetemperatur och påverkande vindförhållanden.<br />
Rekommenderad kyleffekt för en standardanläggning för en bandyplan är ca 1200 kW.<br />
Kylanläggningen är normalt dimensionerad för att klara ishållning upp till + 5° och en<br />
viss vindpåverkan. Under aktuell period är temperaturen mycket sällan högre än +5°.<br />
Vid temperatur kallare än ca -4° körs inte kylanläg gningen, eftersom utetemperaturen är<br />
tillräcklig för att frysa det påförda vattnet.<br />
Värme från kylanläggningen<br />
Kylanläggningen producerar vid drift värme som kan tas ut i två temperaturnivåer:<br />
ca 90% av energin har låg temperatur, ca 30°<br />
ca 10% av energin har hög temperatur ca 60°<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 FörstudievärmeåtervOdenvallen<br />
3 (5)<br />
Värme till bandyarenan<br />
Ca hälften av den högtempererade värmen som kylanläggningen producerar<br />
använder man för att värma tappvarmvatten som används till duschar och spolning<br />
av isbanan.<br />
Vid spolning av isbanan värms spolvattnet upp för att flyta ut och härigenom ge bra is.<br />
Under längre kalla perioder då kylanläggningen inte körts, kommer det inte att finnas<br />
lagrat tappvarmvatten i tillräcklig mängd. Vattnet måste då värmas via fjärrvärme eller<br />
el.<br />
Överskottsvärme för annan användning<br />
Det överskott av värme som uppstår vid kylanläggningens drift sedan bandyarenans<br />
egna behov tillgodosetts, finns tillgängligt endast vid den del av vinterperioden när<br />
kylanläggningen körs, d v s vid utetemperatur varmare än -4°.<br />
Driftbehov av kylaggregat de två senaste bandysäsongerna 1 nov – 31 mars:<br />
Utetemp över -4° Utetemp under -4°<br />
(drift av kylanläggning) (ej drift av kylanläggning)<br />
2007/2008 119 dagar 31 dagar Bilaga 1<br />
2008/2009 100 dagar 50 dagar Bilaga 2<br />
Amn:<br />
- Säsongen 2007/2008 var varmare än normalt.<br />
- Feb 2009 var kallare än normalt.<br />
- För 2008/2009 har återstående tid under mars uppskattats avseende antal<br />
driftdagar.<br />
Slutsats<br />
Vi räknar med att under ett normalår är behovet av kylanläggningsdrift ca 110 dagar<br />
under en bandysäsong. Under dessa finns således överskottsvärme att tillgå.<br />
Under övriga 40 dagar av säsongen finns inget överskott av värme.<br />
Överskottsvärmens storlek<br />
Totalt under en bandysäsong levererar kylanläggningen ca 830 000 kWh värme.<br />
Bandyarenan förbrukar själv ca hälften av den högtempererade andelen som är ca<br />
10% av den totala värmeenergin.<br />
Överskottsvärmen från bandyarenan blir ca 750 000 kWh av låg temperatur och ca<br />
40 000 kWh av hög temperatur.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 FörstudievärmeåtervOdenvallen<br />
Storsjöbadet<br />
Storsjöbadets värmebehov tillgodoses med fjärrvärme.<br />
4 (5)<br />
För att ersätta fjärrvärme med energi från bandyplanens kylanläggning finns följande<br />
möjliga förbrukningsställen:<br />
Lågtempererad värme ca 30°<br />
1. Uppvärmning av spädvatten till bassängerna<br />
2. Golvvärme i omklädningsrum<br />
Den lågtempererade värmen utgör ca 10% av totala fjärrvärmeförbrukningen.<br />
Högtempererad värme ca 60°<br />
1. Värme till ventilationsaggregat<br />
2. Uppvärmning av varma bassänger<br />
3. Uppvärmning av tilluft<br />
4. Förvärmning av tappvarmvatten<br />
Den högtempererade värmen utgör ca 90% av totala fjärrvärmeförbrukningen.<br />
INVESTERINGSKOSTNADER<br />
För att föra över överskottsvärme från kylanläggningen krävs att en kulvert byggs<br />
från Odenvallen till Storsjöbadet med ledningar för både låg och hög temperatur.<br />
Kostnad för kulvert samt värmeväxlare, ackumulatortankar, styr & reglerutrustning vid<br />
Storsjöbadet, bedömes uppgå till ca 1.000.000 - 1.200.000 kr.<br />
Detta ger en bedömd kapitalkostnad om ca 200-300 kkr/år (beroende på<br />
avskrivningstid, räntekostnad mm.)<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 FörstudievärmeåtervOdenvallen<br />
SLUTSATSER OCH KOMMENTARER<br />
5 (5)<br />
Överskottsvärmen från en kylanläggning för bandy utgörs till 95% av<br />
lågtempererat vatten ca 30°. Återstående 5% är högt empererat vatten ca 60°.<br />
Se bilaga 3 och 4.<br />
Storsjöbadets värmebehov är till 90% högtempererat vatten och ca 10%<br />
lågtempererat. Det är enbart uppvärmning av spädvatten till bassänger / pooler<br />
samt golvvärme i omklädningsrum, som kan tillgodoses med lågtempererat<br />
vatten.<br />
Se bilaga 3 och 4.<br />
Den energiform som passar Storsjöbadet bäst är således värme av hög<br />
temperatur, men en kylanläggning för bandy producerar mestadels värme av<br />
låg temperatur.<br />
Vid utetemperaturer kallare än -4° körs ej kylanlä ggningen och inget<br />
överskottsvärme produceras.<br />
Endast ca 110 dagar under året är kylaggregatet i drift och värme kan<br />
erhållas. De kallaste dagarna under året erhålls ingen värme.<br />
Driftkostnadsbesparing för Storsjöbadet vid en överföring av överskottsvärme<br />
från kylanläggningen, är ca 100 - 150 kkr/år med nuvarande fjärrvärmepris.<br />
Orsaken till att besparingen ej blir högre är en kombination av ovanstående<br />
faktorer.<br />
Erforderlig investeringskostnad för kulvert, värmeväxlare och övrig utrustning<br />
som krävs för överförning av överskottsvärmen från Odenvallen till<br />
Storsjöbadet bedöms vara 1.0 - 1.2 miljoner kronor.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 tempkurvor m m
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 tempkurvor m m
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 tempkurvor m m
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 tempkurvor m m
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 Text Basket Sporthallen<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837<br />
ARBETSMATERIAL<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Tillbyggnad av<br />
Sporthallen, Kv Läroboken<br />
för Basket<br />
(utan utbyggnad av matsal)<br />
Utredning<br />
KOSTNADSBEDÖMNING<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av:<br />
……………………………………………………<br />
Helena Danielsson<br />
Bilaga 1 Tillbyggnad av sporthallen med basket<br />
Granskad av: Thorbjörn Moström och Staffan Boström, WSP<br />
Bilaga 1 Sammanställning kostnadsbedömning<br />
Bilaga 2 Ritning Sporthallen<br />
1 (4)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 Text Basket Sporthallen<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Allmän information<br />
ARBETSMATERIAL 2 (4)<br />
På uppdrag av Bo Jonsson (<strong>Östersunds</strong> Kommun), har vi upprättat en kostnadsbedömning gällande<br />
tillbyggnad av Sporthallen inom kv Läroboken i Östersund för Basket.<br />
Underlag för kostnadsbedömningen är ritning kallad ”Förslag utan utbyggnad av matsal” daterad<br />
2010-03-29, upprättade av GisteråSjöstrand samt muntlig genomgång med Kjell Gisterå och<br />
Bo Jonsson.<br />
Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen<br />
Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är<br />
en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning,<br />
lösningar och material.<br />
Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna<br />
är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a<br />
Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 10/11, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln.<br />
Denna kostnadsbedömning får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att bedöma/beräkna<br />
en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag.<br />
Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten.<br />
Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge.<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund,<br />
Thorbjörn Moström, WSP Byggprojektering och Staffan Boström, WSP Stålteknik har kvalitetssäkrat<br />
kostnadsbedömningen.<br />
Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning,<br />
arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode<br />
(EA).<br />
I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig<br />
enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun och övriga berörda parters (än ovan nämnda) nedlagda tider/kostnader för<br />
deltagande i projektet ingår ej.<br />
Kostnadsläge är Mars 2010.<br />
Kalkylosäkerhet ± 15%.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 Text Basket Sporthallen<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Förutsättningar för kostnader<br />
ARBETSMATERIAL 3 (4)<br />
Kostnaderna för tillbyggnad av Sporthallen gäller för utbyggnad av baskethall med en<br />
utrymningstrappa och hiss för tillgänglighet.<br />
Kostnaden för att lösa konstruktionen av tillbyggnaden är ej utredd, och det medför en stor<br />
osäkerhet vad gäller kostnaderna. Hur konstruktionen löses bör ses över innan en säkrare<br />
bedömning kan redovisas då det är frågan om relativt höga kostnader beroende på konstruktionen<br />
av tillbyggnaden utförs.<br />
Gällande inredning ingår endast fast inredning så som hyllor, skåp mm i förråd ej specifik inredning<br />
för viss utbildning/idrottsutövande.<br />
Installationskostnaderna har uppskattats med hjälp av erfarenhetsvärden/schablonkostnader och<br />
antas ansluta i befintliga system/installationer utan några större ingrepp. Det finns ännu inget<br />
underlag eller utrett vad som krävs installationsmässigt.<br />
Kostnadsbedömningen förutsätter att det är bra mark som inte kräver extra kostsamma åtgärder för<br />
grundläggning och markarbeten.<br />
Denna kostnadsbedömning avser en själig kostnad vid generalentreprenadupphandling. Normal<br />
kontroll och styrning av projektet förutsätts.<br />
Ingående kostnader<br />
Byggkostnad inkl. inv. installationer samt utv. VA och utv. El<br />
Fast inredning ingår med en antagen mindre kostnad i förråd<br />
Utvändig mark (trädgårdsanläggning), minimal åtgärd endast asfalt<br />
Samordning sk GE-arvode<br />
Projektering, Projekt- och Byggledning, KAPBL, Kontroll, Besiktningar<br />
Administrativa projektkostnader, myndighetsavgifter, kopiering<br />
Tillkommande kostnader under projekterings- och byggskedet (Budgetreserv/OF)<br />
Ej ingående kostnader<br />
Eventuella kostnader för åtgärder i befintlig byggnad ingår ej, förutom rivning av yttervägg som<br />
skall tas upp<br />
Utredningskostnader<br />
Arbeten med asbest eller annat miljöfarligt avfall<br />
Geoteknik<br />
Verksamhetsknuten idrottsutrustning och inredning<br />
Ev. konstnärlig utsmyckning<br />
Omflyttnings- och omdisponeringskostnader av verksamheter<br />
Extra kostnader pga av etappindelningar<br />
Anslutningsavgifter mm<br />
Index till slutkostnad<br />
Kapitalkostnader (byggnadskreditiv)<br />
Mervärdeskatt
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 Text Basket Sporthallen<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB10031 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-03-31<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Ytor:<br />
Tillbyggnad (plan 3) ca 40 m 2 , BTA.<br />
Tillbyggnad (plan 4) ca 960 m 2 , BTA.<br />
Ombyggnad (plan 3) ca 0 m 2 , BTA.<br />
Ombyggnad (plan 4) ca 0 m 2 , BTA.<br />
ARBETSMATERIAL 4 (4)<br />
Markschakt för platta på mark (Trapphus/Hiss), iordningställande av asfalterade P-platser samt<br />
grundplattor. Övrig mark antas behållas utan åtgärd.<br />
Platta på mark för hiss/traphus.<br />
Golvbjälklaget ställs på pelare (antaget 20 st pelare). Dimension och utförande av pelare och<br />
bjälklag antages.<br />
Yttervägg antas utföras med lätt konstruktion och med ett fönsterparti högt upp mot tak i<br />
basketarenan samt glasning av trapphus. Dörrparti i markplan på trapphus.<br />
Antagen lösning/kostnad för yttertak.<br />
Antagen kostnad för konstruktion av tillbyggnaden. Denna post är kostnadskrävande och varierar<br />
stort beroende på val av konstruktion.<br />
Antas att det skall vara en mindre mängd innerväggar till förråd med tillhörande innerdörrar som<br />
Antagen kostnad för brandåtgärder i trapphus.<br />
Skjutbar vägg mellan hallarna.<br />
Trappa mellan våningsplanen.<br />
400 st sittplatser i en skjutbar läktare, samt fast hyllor i förråd ingår. Övrig inredning ingår ej.<br />
Dörrautomatik (2 st) på dörrar som ansluter till trapphus.<br />
Stengolv i trapphus samt sportgolv/sportmatta i basketarena.<br />
Målning av väggar, och undertak samt ljudabsorbenter i tak.<br />
Antagen kostnad för bygg pga installationer.<br />
Installationer ingår med antagna kostnader då vi idag ej har kunskap om vad som krävs mot befintlig<br />
installation. Är antaget att installationer i tillbyggnaden kan anslutas på befintliga installationer utan<br />
större ingrepp.<br />
VS-installationer ansluts till befintliga system. Gäller endast värme, så det ej är frågan om<br />
våtenheter.<br />
VE-installationer antas anslutas på befintligt aggregat som ev. kompletteras/uppgraderas.<br />
El/Tele-installationer ansluts till befintligt system.<br />
Komplettering med armaturer för allmänbelysning (ej för TV-inspelningar)<br />
(OBS Eventuell specifik installation så som jumbotroner eller annan specifik installation ingår ej)<br />
Hiss i trapphus
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5b Kalkyl Basket Sporthallen<br />
Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Basket Sporthallen sid 1 (1) Bilaga 1Tillbyggnad av sporthallen med basket<br />
Datum: 2010-03-31 ARBETSMATERIAL<br />
Rev: 2010-<br />
TILLBYGGNAD AV SPORTHALLEN<br />
med baskethall<br />
PROJEKTKOSTNAD<br />
PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT<br />
Samtliga ingående delar meter- byggdel<br />
Sporthallen, Kv Läroboken pris<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun m2 kr/m2 kr kr<br />
1 000 23 400 23 430 000<br />
BYGGKOSTNAD 1 000 15 003 15 003 000<br />
Tillbyggnad 1 000<br />
Ombyggnad 0<br />
INSTALLATIONSKOSTNADER 1 000 3 050 3 050 000<br />
BYGGHERREKOSTNAD 1 000 3 370 3 370 000<br />
STÖRNING / TRANSPORT 1 000 181 181 000<br />
OFÖRUTSEDDA KOSTNADER 1 000 1 823 1 823 000<br />
Uppdragsnummer: 10118837<br />
Utskriftsdatum:2010-03-31<br />
100331 Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Basket Gymnastik Bilaga 1 Sammanst Basket
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 Ritning basket Sporthallen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ny bilaga 6 Kommentarer till beskrivning ishallsbehov201<br />
PM<br />
2010-04-07<br />
Kommentarer till beskrivning av ishallsbehov:<br />
Nuläget<br />
ÖIK och ÖHC nyttjar i nuläget, enligt egen redovisning från föreningarna, ishallstider utanför<br />
dagtid/skoltid för ishockey för säsongen september-mars (27 veckor) enligt följande:<br />
-Z-hallen 958 tim<br />
-Uterinken Hofvallen (vid Z-hallen) 279 ”<br />
-Klanghallen 136 ”<br />
Det innebär att omfattningen av tider för ishockey i ishallar/konstfryst uterink i <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> uppgår till totalt 1373 timmar för en hel säsong.<br />
Önskemål<br />
ÖIK och ÖHC har i arenautredningen framfört behov/önskemål om ishallstider på totalt 103<br />
timmar/vecka. Under de 29 veckor, som en ishockeysäsong normalt består av, innebär det<br />
att ishallstider kommer att nyttjas i storleksordningen 2800 timmar.<br />
Utökade ishallstider<br />
En ökning av ishallstiderna för ishockeyn under säsong, från 1373 timmar till 2800 timmar,<br />
innebär i stora drag en fördubbling av ishockeyns istider eller en verksamhets mässig<br />
utökning med drygt 1400 timmar (ökning med i storleksordningen 100 %).<br />
Konsekvenser<br />
En utökad verksamhet utanför dagtid/skoltid enligt ovan nämnd omfattning innebär:<br />
-ÖHC:s A-lag utökar ishallstiderna till 15 timmar/vecka. Det innebär en omfattande utökning.<br />
I verksamheten ingår därvid i snitt en match/vecka på hemmaplan (4 timmar) och 4 träningar<br />
á 2 timmar (8 timmar). Därutöver innebär det att ishallstider för ytterligare träning/aktiviteter<br />
nyttjas med 3 timmar/vecka.<br />
-Samma förutsättningar om 15 timmar/vecka gäller för kommande A-juniorverksamhet liksom<br />
för nuvarande B-juniorverksamhet.<br />
-Nyttjandet av ishallstider för ungdomslagen i övrigt från U16 ned till U9 ökar också i<br />
betydande omfattning med 2-3 timmar/vecka och lag förutom de matcher som spelas.<br />
1
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ny bilaga 6 Kommentarer till beskrivning ishallsbehov201<br />
-Ishockeyföreningarnas ambitioner är dels att kunna utöka träningsverksamheten för varje<br />
lag, dels att ha fler ungdomslag och därmed fler aktiva spelare.<br />
-Utökade ishallstider innebär ökade ishallskostnader för berörda föreningar. Med<br />
utgångspunkt från dagens avgifter skulle det lågt räknat innebära en dryg fördubbling av<br />
ishallshyrorna för ishockeyns föreningar till 300.000 kronor/år.<br />
-En utökad ishockeyverksamhet upp till 2800 timmar/år kan jämföras med dagens möjliga<br />
nyttjande av isen i Z-hallen, vilket uppgår till i storleksordningen 1434 timmar/år. Det krävs<br />
således två ishallar för att täcka ishockeyföreningarnas egna önskemål i Östersund.<br />
Brunflo<br />
Det möjliga nyttjandet av ishallstider i Klanghallen, Brunflo, uppgår i nuläget till totalt 1409<br />
timmar för en hel säsong, varav knappt 1076 timmar har hyrts ut under motsvarande tid.<br />
Totalt 333 timmar/år är således lediga för uthyrning utifrån dagens situation.<br />
Vid en framtida utbyggnad av ishallar i Östersund får man räkna med att de ishallstider som<br />
<strong>Östersunds</strong>baserade föreningar idag hyr i Klanghallen, ca 250 timmar, i första hand kommer<br />
att bokas i den nya arenan i Östersund. Totalt skulle då knappt 600 timmar/år vara lediga i<br />
Klanghallen för uthyrning.<br />
Övrigt<br />
-För att tillgodose de lokala issporternas behov, förutom ishockeyn, erfordras totalt sett<br />
ytterligare ishallstider. Dessa behov kan tillgodoses antingen genom tillkomsten av en tredje<br />
ishall vid den nya arenan, alternativt genom att ledig kapacitet i Klanghallen nyttjas.<br />
-Även om bandyverksamheten föreslås tillföras en konstfrusen bandyarena kommer behov<br />
av ishallstider för bandyn att finnas under ca 10 veckor på hösten innan den konstfrysta<br />
bandyplanen är färdig att användas. När bandy sedan bedrivs på den konstfrusna<br />
bandyarenan, kan bandyns ishallstider nyttjas av andra föreningar eller verksamheter.<br />
-Konståkningen behöver generellt mer ishallstider för sin barn- och ungdomsverksamhet.<br />
-Allmänhetens ishallstider behöver utökas.<br />
-I Z-hallen bedrivs idag därutöver verksamhet med företagsishockey, där företag hyr<br />
ishallstider före skoltid tre dagar/vecka mellan kl 07-08.<br />
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KA NSLI<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Kanslichef<br />
2
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ny bilaga 6 Nyttjande statistik 2009-10<br />
Nyttjande av Z-hallen 2009/2010<br />
Bokade tider vecka 36-vecka 11<br />
Dag Kl Möjligt Uthyrd tid %<br />
nyttjande tim<br />
tim<br />
__________________________________________________________<br />
mån-fre (skoltid) 08-17 1267 911 72%<br />
mån-tor (ej skoltid) 17-23 672 638 95%<br />
fre ” 17-22 135 111 82%<br />
lör-sön ” 09-20 627 590 94%<br />
Bokad tid av föreningar i Z-hallen<br />
Uthyrd tid %<br />
tim<br />
___________________________________________________________<br />
ÖIK 567 43,9%<br />
ÖHC 391 30,2%<br />
ÖBS 67 5,2%<br />
IF Castor 140 10,8%<br />
Frösö Ishockeyklubb 27 2,1%<br />
Korpen Storsjön 59 4,6%<br />
Allmänheten 42 3,2%<br />
1293 100 %<br />
2010-04-07 1
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ny bilaga 6 Nyttjande statistik 2009-10<br />
Nyttjande av konstfryst uterink, Hofvallen 2009/2010<br />
Bokade tider vecka 45-vecka 10<br />
Dag Kl Möjligt Uthyrd tid %<br />
nyttjande tim<br />
tim<br />
__________________________________________________________<br />
mån-fre (skoltid) 08-17 855 147 17%<br />
mån-fre (ej skoltid) 17-22 582 316 54%<br />
lör-sön ” 10-20 360 58 16%<br />
2010-04-07 2<br />
Bokad tid av föreningar vid konstfryst uterink, Hofvallen<br />
Uthyrd tid %<br />
tim<br />
___________________________________________________________<br />
ÖIK 277 74,3%<br />
ÖHC 2 0,5%<br />
ÖBS 2 0,5%<br />
IF Castor - - %<br />
Frösö Ishockeyklubb - - %<br />
Korpen Storsjön 58 15,5%<br />
Allmänheten 34 9,1%<br />
373 100 %
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Ny bilaga 6 Nyttjande statistik 2009-10<br />
Nyttjande av Klanghallen, Brunflo, 2009/2010<br />
Bokade tider vecka 36-vecka 11<br />
Dag Kl Möjligt Uthyrd tid %<br />
nyttjande tim<br />
tim<br />
__________________________________________________________<br />
mån-fre (skoltid) 08-17 1250 421 34%<br />
mån-fre (ej skoltid) 17-22 725 656 90%<br />
(tors 17-23)<br />
lör-sön ” 08-20 684 422 62%<br />
Bokad tid av föreningar i Klanghallen, Brunflo<br />
Uthyrd tid %<br />
tim<br />
___________________________________________________________<br />
BIK 747 69,4%<br />
ÖIK 74 6,9%<br />
ÖHC 62 5,7%<br />
ÖBS 70 6,5%<br />
IF Castor 39 3,6%<br />
IFK 2 0,2%<br />
JH IF 2 0,2%<br />
Privat 30 2,8%<br />
Brunflo Ishallsförening 16 1,5%<br />
Allmänheten 34 3,2%<br />
1076 100 %<br />
2010-04-07 3
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 Referenser andra arenor<br />
Bilaga 1 Referenser<br />
Sammanställning referensobjekt Arenor Sverige<br />
Sammanställningen redovisar spannet på kostnaderna för de olika arenorna, det finns ingen arena med lika upplägg som <strong>Östersunds</strong> Arena,<br />
det är därför svårt att jämföra. Kvadratmeterpriserna varierar beroende på insatser, redovisar dock en riktvisning, kan dock se en ökning av<br />
kostnaderna.<br />
Arena Total Total Publik- Kvadrat- Innehållande Kommentar för att jämföras<br />
kostnad yta kapacitet meter- ytor med Östersund Arena<br />
kostnad<br />
Lidköping<br />
Arena Är jämförbar med <strong>Östersunds</strong> Arena<br />
Sparbanken 220 000 000 kr 12 440 m2 4 250 st 17 700 kr/m2 A-hall Ishockey Färdigställd 2009<br />
Linköping Är jämförbar med <strong>Östersunds</strong> Arena<br />
Arena Index bör räknas upp eftersom<br />
Cloetta 247 000 000 kr 16 500 m2 11 500 st 15 000 kr/m2 A-hall ishockey kostnaden är sen 2004<br />
Sandviken<br />
Arena Är en bandyplan, ej riktigt jämförbar<br />
Göransson 190 000 000 kr 12 940 m2 10 000 st 14 700 kr/m2 Bandyplan Färdigställd 2009<br />
Norrköping Kan ev jämföra Basket och Friidrott<br />
Arena med Gymnastik<br />
Stadium 160 000 000 kr 13 000 m2 3 000 st 12 300 kr/m2 Basket+ Fridrott Färdigställd 2008<br />
Luleå Är både om- och tillbyggnad.<br />
Arena A-, B-, C-, D-Hall Svårt att jämföra pga av ombyggnadsdel<br />
COOP Arena 185 000 000 kr 16 100 m2 7 000 st 11 500 kr/m2 Ishockey Färdigställs 2010<br />
Datum: 2010-03-31 1 (2)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 Referenser andra arenor<br />
Bilaga 1 Referenser<br />
Sammanställning referensobjekt Arenor Sverige<br />
Sammanställningen redovisar spannet på kostnaderna för de olika arenorna, det finns ingen arena med lika upplägg som <strong>Östersunds</strong> Arena,<br />
det är därför svårt att jämföra. Kvadratmeterpriserna varierar beroende på insatser, redovisar dock en riktvisning, kan dock se en ökning av<br />
kostnaderna.<br />
Arena Total Total Publik- Kvadrat- Innehållande Kommentar för att jämföras<br />
kostnad yta kapacitet meter- ytor med Östersund Arena<br />
kostnad<br />
Karlstad<br />
Arena Index bör räknas upp eftersom<br />
Löfbergs Lila 160 000 000 kr 15 500 m2 9 600 st 11 000 kr/m2 A-hall ishockey kostnaden är sen 2001<br />
Örnsköldsvik<br />
Arena Index bör räknas upp eftersom<br />
Sweedbank 175 000 000 kr 18 550 m2 6 500 st 9 400 kr/m2 A-hall Ishockey kostnaden är sen 2006<br />
Skellefteå Är både om- och tillbyggnad.<br />
Arena A-, B-hall hockey Index bör räknas upp eftersom<br />
Skellefteå Kraft 140 000 000 kr 16 100 m2 6 000 st 8 700 kr/m2 Curling, Friidrott kostnaden är sen 2007<br />
Datum: 2010-03-31 2 (2)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Rapport Vinterpalats<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Rapport Vinterpalats<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2009-06-13 Dnr 1819 - 2008<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunstyrelsen beslutade den 12 maj 2009 att <strong>kommun</strong>direktören får i<br />
uppdrag att utreda dels mer preciserade ekonomiska villkor för markanskaffning<br />
samt möjlig EU-finansiering och övrig finansiering i de tre alternativa<br />
lägen som i arenautredningen redovisas runt skidstadion och dels förutsättningar<br />
och villkor för det externa alternativet vinterpalats på Campusområdet.<br />
Kommunledningsförvaltningen har utrett förutsättningar och villkor för<br />
<strong>kommun</strong>ens engagemang i ett vinterpalats på Campusområdet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2009-06-13<br />
Brev från rektor för Mittuniversitetet 2009-06-10<br />
Rapport från dialog med hockeyn om förutsättningar Vinterpalatset<br />
Översiktlig skiss arenalösning<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens rapport 2009-06-13 godkänns<br />
Bakgrund<br />
Kommunstyrelsens beslut 12 maj<br />
Vid <strong>kommun</strong>styrelsens sammanträde den 12 maj redovisades <strong>kommun</strong>ens<br />
arenautredning. På sidan fem i arenautredningen redovisas vinterpalatset<br />
enligt följande beskrivning. ”Som ett fristående privat initiativ har ett arenabygge<br />
redovisats inom Campusområdet. I detta initiativ ligger dock andra<br />
funktioner än de som prioriterats av anläggningsgruppen och således andra<br />
funktioner än de som ingår i denna utrednings direktiv. Initiativet (vinterpalatset)<br />
har primärt fokus på fortsatt strategisk utveckling av vintersportcentrum<br />
med forskning och utveckling för elitidrott och upplevelseindstri/ innovationsföretag.<br />
Till detta kommer ett folkhälsoperspektiv med kapacitet för<br />
allmänhetens behov av träning. Även kapacitet för att erbjuda turismupplevelser<br />
ingår. Initiativet har således primärt en annan inriktning än den inriktning<br />
som gäller denna utrednings projektdirektiv. I initiativet erbjuds<br />
dock en eller två hockeyrinkar alternativt en hockeyrink och en yta för curling<br />
förutom en allmän isyta. Detta innebär att vissa delar av projektdirektiven<br />
kan tillgodoses inom projektet vinterpalatset. En preliminär analys är<br />
att breddidrottens behov av tillgänglighet till isyta kan tillgodoses men att<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Rapport Vinterpalats<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2009-06-13 Dnr 1819 - 2008<br />
behovet av en ”matcharena” inte uppfylls på samma sätt som en ”skräddarsydd”<br />
isarena.<br />
Utredningen har ställt fråga om marken är tillgänglig för en arena enligt<br />
projektdirektiven utformning och fått svar ja på den frågan, dock under<br />
förutsättning av att de faciliteter som ingår i vinterpalatset kan tillgodoses.<br />
Att tillgodose båda inriktningarna fullt ut är med största sannolikhet en<br />
omöjlig ekvation. Det blir mer en fråga om vilken strategi som är viktigast<br />
att tillgodose i ett tillväxtperspektiv. Frågan om ställningstagande till erbjudandet<br />
om <strong>kommun</strong>al medverkan i vinterpalatset måste prövas särskilt. Ett<br />
engagemang i vinterpalatset innebär stora konsekvenser för denna arenautredning<br />
då delar av projektdirektiven kan tillgodoses men inte fullt ut”.<br />
Utredningsuppdrag<br />
Vinterpalatset är ett projekt mellan A 4 Campus AB, SOK och MIUN. vinterpalatset<br />
ska innehålla isbanor för ishockey, konståkning samt curling.<br />
Vidare ska det finnas skid- och vindtunnel för träning samt forskning. Anläggningen<br />
ska också innehålla kommersiella lokaler för uthyrning, hotell,<br />
restaurang, kiosker, konferenslokaler, VIP-rum loger mm.<br />
Kommunledningsförvaltningen har fört samtal med A4 Campus AB om<br />
förutsättningar och villkor för <strong>kommun</strong>ens engagemang. De förutsättningar<br />
som förvaltningen förordat avser två hockeyplaner för att möta hockeyns<br />
och konståkningens behov. Detta innebär att förvaltningen förutsätter att<br />
curlingen fortfarande kommer att ha sina lokaler i nuvarande curlinghall.<br />
Kommunledningsförvaltningen har också utrett rättsliga förutsättningar för<br />
ett <strong>kommun</strong>alt engagemang i vinterpalatset.<br />
Via A 4 Campus AB redovisas förutsättningar för Eu-finansiering.<br />
Mittuniversitetets ledning har i ett brev redovisat sin syn på projektet.<br />
Kommunledningsförvaltningen har deltagit vid ett möte mellan hockeyföreningarna<br />
och A 4 Campus där samtal fördes om hur väl vinterpalatset<br />
uppfyller hockeyföreningarnas behov och önskemål. Efter detta möte utvecklade<br />
A 4 Campus AB en alternativ lösning med en nedsänkt hockeyarena<br />
med 1 000 åskådare (skiss enligt bilaga). Detta alternativ förutsätter<br />
att kravet på antal nya parkeringar begränsas. Alternativet med en nedsänkt<br />
hockeyplan innebär också att den isyta som skisserats som allmän isyta inte<br />
kommer att rymmas.<br />
Vid kontakt med företrädare för hockeyn har förvaltningen konstaterat att<br />
man är mycket tveksam. Främst ser man tre problemområden.<br />
Dels är man tveksam till vilken tillgång man kommer att ha till arenan dvs<br />
konflikter med större evenemang då arenan är upptagen dels upplevs avståndet<br />
mellan plan och omklädningsrum som för långt. Det största problemet<br />
man pekar på är ljudproblem i form av ”överhörning” mellan de aktivi-<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Rapport Vinterpalats<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2009-06-13 Dnr 1819 - 2008<br />
teter som ska bedrivas parallellt. Fysiska lösningar för att skapa avgränsning<br />
mellan de olika arenorna krävs för att tillgodose föreningarnas krav på<br />
att kunna bedriva verksamhet utan att störas av andra aktiviteter. Sammanfattningsvis<br />
finns således stor tveksamhet från hockeyns sida. Fortsatt fördjupad<br />
dialog krävs för att kunna ta ett slutligt ställningstagande.<br />
Kan <strong>kommun</strong>en engagera sig i vinterpalatset?<br />
Denna fråga har förenklats eftersom vinterpalatset kommer att bestå av flera<br />
fastigheter. Hotell och konferensdel samt kommersiella lokaler kommer att<br />
ligga i en särskild fastighet där <strong>kommun</strong>en överhuvudtaget inte deltar.<br />
Den byggnad som <strong>kommun</strong>en deltar i innehåller ”skid- samt vindtunnel”,<br />
lokaler för vintersportcentrum, kiosker, cafeteria, isoval för hastighetsåkning,<br />
två ishockeyplaner samt omklädningsrum mm.<br />
Samarbetet med A 4 Campus AB föreslås ske i ett särskild aktiebolag med<br />
ett <strong>kommun</strong>alt ägande som speglar insatt kapital jämfört med övrig ägare.<br />
Kommunen (och Mittuniversitetet) förutsätts också hyra de lokaler som respektive<br />
intressent behöver för sin verksamhet. Kommunen kan sedan i sin<br />
tur hyra ut isytor till föreningar på samma sätt som om det vore en helt ägd<br />
anläggning. Hyresavtalen avses vara långa (minst 20 år) vilket i sig begränsar<br />
risken i det gemensamma bolaget.<br />
Det finns ett <strong>kommun</strong>alrättsligt förbud att stödja enskilda. I begreppet enskild<br />
ingår både privatpersoner som företag. Kommunen har dock möjlighet<br />
att stödja idrottsföreningar och idrottsanläggningar, den befogenheten erkändes<br />
tidigt i rättspraxis. Även här ska det finnas ett allmänt intresse och i<br />
huvudsak vara avsett för medborgarna. I senare komplettering vad som inryms<br />
inom den <strong>kommun</strong>ala kompetensen har infrastrukturella insatser för<br />
att stimulera och stödja universitetsetablering tillförts som lagliga områden.<br />
Kommuner ska egentligen inte tillhandahålla lokaler till näringslivet, näringslivet<br />
förutsätts sköta det själva. Genom den nya ”befogenhetslagen” och<br />
rättspraxis har det tillkommit ett visst utrymme för <strong>kommun</strong>er att tillhandahålla<br />
lokaler för småföretag. Inriktningen ska dock vara på företagarkollektivet<br />
som helhet, dvs det ska avse ett antal företag och inte ett enskilt. I vinterpalatset<br />
avses företagsverksamhet knuten till vintersportcentrum ingå. I<br />
det tänkta upplägget ingår dock dessa lokaler i det hyresavtal som MIUN<br />
förutsätts teckna. Frågan om <strong>kommun</strong>ens engagemang behöver således inte<br />
prövas i detta upplägg. Mittuniversitetet får inte vara ägare i bolaget utan<br />
står som hyresgäst för de lokaler som innehåller utbildningsverksamhet.<br />
En <strong>kommun</strong> kan välja att bedriva stora delar av sin verksamhet i andra former<br />
än förvaltningsformen, som t ex aktiebolag. Det ska framgå med tydlighet<br />
i företagets bolagsordning att företagets verksamhet ligger inom den<br />
<strong>kommun</strong>ala kompetensen. Av föregående stycke framgår att den tänkta<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Rapport Vinterpalats<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2009-06-13 Dnr 1819 - 2008<br />
verksamheten ryms inom den <strong>kommun</strong>ala kompetensen och därför helt lagenligt<br />
att gå in som ägare i bolaget.<br />
Lagen om offentlig upphandling kräver att offentliga myndigheter upphandlar<br />
varor och tjänster. Det finns vissa undantag från LOU som t ex hyra av<br />
en lokal. Av rättspraxis och uttalanden från nämnden för offentlig upphandling<br />
(numera Konkurrensverket) framgår att det inte är möjligt att undkomma<br />
kravet på <strong>kommun</strong>al upphandling genom att endast teckna t ex ett<br />
hyreskontrakt för en <strong>kommun</strong>al anläggning som ska uppföras. Genom den<br />
praxis som finns anses uppförande av en byggnad enligt beställarens riktlinjer<br />
vara entreprenad. A 4 Campus AB är mycket tydliga med att uppförande<br />
av vinterpalatset ska ske genom upphandling av entreprenaden. Det är därmed<br />
även ur detta perspektiv inga problem med ett <strong>kommun</strong>alt engagemang.<br />
Vid ett samarbete i ett bolag bör som första steg upprättas ett aktieägaravtal<br />
som reglerar förhållandet mellan aktieägarna. I det tidiga skede som utredningen<br />
nu studerat har det inte funnits anledning att gå in i denna frågeställning.<br />
A 4 Campus AB och <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen har diskuterat att<br />
ägarandelen bör spegla relationen mellan det av parterna insatta kapitalet.<br />
Sammanfattningsvis kan konstateras att <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen bedömer<br />
att det inte finns några lagliga hinder mot att <strong>kommun</strong>en engagerar<br />
sig i vinterpalatset både som ägare och hyrestagare.<br />
Ekonomi och finansiering<br />
Investeringen är preliminärt beräknad till 228 miljoner. Till detta belopp<br />
kommer hockeyrinkar och de anordningar som krävs för att begränsa ljudöverföring<br />
mellan de olika aktiviteterna. Överslagsmässigt har fem miljoner<br />
tagits upp för dessa tillkommande kostnader.<br />
Finansiering av investeringen beräknas ske enligt nedan (miljoner):<br />
Eget kapital från A 4 Campus AB 20<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> 45<br />
Statligt investeringsstöd 20<br />
EU-stöd 65<br />
Sponsorer 3<br />
Lån 80<br />
Summa 233<br />
Intäkter har preliminärt beräknats enligt nedan:<br />
Hyresintäkter 16<br />
Reklamintäkter mm 1<br />
Summa 17<br />
Kostnader 11<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Rapport Vinterpalats<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 5<br />
2009-06-13 Dnr 1819 - 2008<br />
Fördelning av hyreskostnader mellan hyresgäster har inte diskuterats i detalj.<br />
I MIUN´s brev finns en nivå angiven för hyra (som kan fördubblas vid<br />
utökad etablering). I den kalkyl som redovisas av A 4 Campus AB har antagits<br />
denna utökade verksamhetsvolym vid NVC. Den nivå som MIUN garanterar<br />
som ingångsvärde täcker inte den kalkyl som redovisas nedan.<br />
En grundprincip som <strong>kommun</strong>en redovisat som viktig är att <strong>kommun</strong>en<br />
måste ha en fördel av den kapitalinsats som i sig krävs för att växla upp en<br />
finansiering via EU-medel. Kommunens kostnad för hyra har av A 4 Campus<br />
angetts till 6 miljoner. I denna hyra ingår vaktmästartjänster och kostnader<br />
för media för drift av anläggningen dvs de kostnader som förutsätts<br />
för att kunna nyttja anläggningen.<br />
Båda parter är väl införstådda med att det i nuläget måste vara realistiska<br />
kalkyler som redovisas samtidigt som kostnadsfördelningen inte är färdigförhandlade.<br />
EU-finansiering är en väsentlig del för att nå den kostnadsnivå som redovisas.<br />
Via A 4 Campus AB har <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen fått följande<br />
redovisning.<br />
Tillväxtverket jobbar med periodiserade budgetar och under innevarande<br />
period 2007 – 2010 är det planerat att 80% av budget ska betalas ut till bra<br />
projekt. Aktuellt läge är att det varit och finns många projekt inom åtgärdsområde<br />
1.3 ”turism och upplevelsenäringarna”. Däremot har det varit få<br />
projekt om åtgärdsområde 1.6 ”energi och miljöområdet”. 2011 kommer respektive<br />
åtgärd att ”fyllas på” med resterande 20 %. Projektet bör kunna<br />
söka medel ur båda åt gärdsområdena med fokus på energi och miljö respektive<br />
turism och upplevelsenäringar.<br />
Kommunal finansiering<br />
I flerårsbudget 2010 – 2012 finns 100 miljoner avsatta för ny arena. Förutom<br />
kapitalkostnader finns 7 miljoner avsatta för driftkostnader på ett helt<br />
år.<br />
Under förutsättning att det finns praktiska lösningar för att skapa en miljö<br />
som föreningarna upplever som tillfredsställande bör Z-hallen kunna avvecklas.<br />
Vilka sänkta driftkostnader detta innebär för <strong>kommun</strong>en har inte<br />
studerats närmare.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING<br />
Bengt Marsh<br />
Utdrag till <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga Vinterpalats skrivelse från MIUN<br />
Arenaprojekt i Östersund<br />
Framsynta beslut under senare år av regionens företrädare och inom universitetet, inte<br />
minst i samband med försvarsnedläggningen, har möjliggjort att en helt unik<br />
verksamhet har kunnat byggas upp inom ramen för Nationellt Vintersportcentrum<br />
(NVC) vid Mittuniversitetet.<br />
Den idrottsvetenskapliga forskningen inom bland annat biomekanik och<br />
idrottsfysiologi samt sportteknologi och turismvetenskap är områden där<br />
Mittuniversitetet idag har en stark ställning nationellt såväl som internationellt.<br />
Verksamheten omfattar både forskning, utbildning på grund, avancerad och<br />
forskarnivå samt en omfattande test- och uppdragsverksamhet för idrottsrörelsen, den<br />
olympiska rörelsen och för företag och organisationer. NVC har även<br />
uppmärksammats internationellt. Samverkan med landstinget har också stärkts genom<br />
att landstingets enhet för livsstilsfrågor etablerats vid NVC. Genom det så kallade<br />
Skid- och skidskytteuniversitetet bereds också idrottsutövare unika möjligheter att<br />
kombinera studier med träning och testning vid universitetet.<br />
Utvecklingen inom NVC fortsätter, bland annat med investeringar i förbättrad labutrustning,<br />
genom att i större utsträckning även inkludera hälsofrågor för till exempel<br />
äldre genom den pågående uppbyggnaden av ”Senior Puls”. Ett särskilt<br />
utvecklingscentrum för handikappidrotten ingår också i planerna. Handikappidrottens<br />
intresse berör både utrustningsfrågor och sportteknologi samt testning och träning av<br />
aktiva.<br />
På utbildningssidan så finns idag möjligheter att inom det idrottsvetenskapliga<br />
programmet fördjupa studierna antingen mot prestationsidrottens särskilda krav eller<br />
för breddidrottens behov. Regeringen har också genom att tilldela Mittuniversitetet så<br />
kallad ”idrottsprislapp” för utbildningarna och genom att avsätta särskilda<br />
utvecklingsmedel visat att universitetet har en viktig nationell roll på området. Under<br />
det senaste året har även den innovationsstödjande verksamheten byggts ut. Särskilda<br />
personella resurser avdelats för detta ändamål och ett särskilda testlabb har byggts<br />
upp i syfte att öka kommersialiseringen utifrån forsknings- och utbildningsmiljön<br />
Sammantaget har verksamheten visat en fantastisk utveckling och på relativt kort tid<br />
etablerats som en av de starkaste miljöerna på området.<br />
Satsningen inom NVC är också parallell till regionens analyser av de starkaste<br />
tillväxtbranscherna och till <strong>Östersunds</strong> framgångar som mottagare av stora<br />
idrottsevenemang. Vidare så är det arbete som pågår inom Peak Innovation likaledes<br />
väl anpassad till de styrkeområden som etablerats vid universitetet. Verksamheten är<br />
således inte bara en excellent forsknings- och utvecklingsmiljö utan också en del av<br />
staden och regionens framgångsrika innovationssystem med den allra bästa<br />
tillväxtpotentialen.<br />
Campus Härnösand: Universitetsbacken 1, SE-871 88 Härnösand<br />
Campus Sundsvall: Holmgatan 10, SE-851 70 Sundsvall<br />
Campus Östersund: Kunskapens väg 8, SE-831 25 Östersund<br />
Phone: +46 (0)771 97 50 00, Fax: +46 (0)771 97 50 01<br />
E-mail: info@miun.se, Internet : www.miun.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga Vinterpalats skrivelse från MIUN<br />
Konkurrensen är dock hård. På ett antal platser i landet pågår uppbyggnad av<br />
likartade resurser. För närvarande kopieras delar av framgångsreceptet vid ett annat<br />
av rikets lärosäten. De nya satsningar som kort berörts ovan syftar alla till att stärka<br />
verksamheten ytterligare, behålla försprånget och etablera långsiktiga kontakter med<br />
viktiga nationella och internationella partners.<br />
Vinterarenan på campusområdet är därför en för Mittuniversitetet angelägen<br />
investering som på ett positivt sätt skulle bidra till att befästa <strong>Östersunds</strong> ställning<br />
som den oomtvistade ettan i Sverige på vintersportens område. En funktionell,<br />
modern och allsidig arena av detta slag skulle likaså bidra till att stärka <strong>kommun</strong>ens<br />
ställning och ”varumärke” i den internationella konkurrensen som destination, för<br />
events och som kunskapscentrum för vintersport, friluftsliv och turism.<br />
Universitetet ser dock att den vidare planeringen behöver garantera breddidrottens<br />
behov. I den fortsatta planeringen bör detta särskilt uppmärksammas och säkerställas.<br />
Den forskning och det utvecklingsarbete som bedrivs vid universitetet har, förutom<br />
prestationsidrotten, även ett folkhälsofokus med stor relevans för breddidrottens<br />
behov. Även för universitetet är därför närheten mellan bredd- och prestationsidrott<br />
central och ett viktigt krav.<br />
Universitetet är berett att förlägga nu etablerad verksamhet till Vinterarenan<br />
motsvarande en årlig hyreskostnad på cirka 3 miljoner kronor. Med förväntad<br />
expansion av verksamheten i anslutning till NVC kan våra behov komma att<br />
fördubblas. Detta bygger på ett antagande om jämförbara kvm-kostnader jämfört med<br />
vad vi har idag och att övergången kan lösas genom att det går att finna andra<br />
hyresgäster för de lokaler på campus som vi lämnar. Arenainvesteringen i sig kan<br />
också komma att få en positiv effekt på våra möjligheter att expandera.<br />
Investeringen kräver dock en bred uppställning från offentliga intressenter,<br />
fastighetsägaren och den samlade idrottsrörelsen. Universitetet vill gärna med en<br />
positiv grundinställning delta i sådana diskussioner för att på så sätt bidra till<br />
realiseringen av Vinterarenan och förstärkningen av <strong>kommun</strong>ens ställning och<br />
universitetets verksamhet.<br />
Östersund den 10 juni 2009<br />
Anders Söderholm<br />
Rektor, Mittuniversitetet<br />
Campus Härnösand: Universitetsbacken 1, SE-871 88 Härnösand<br />
Campus Sundsvall: Holmgatan 10, SE-851 70 Sundsvall<br />
Campus Östersund: Kunskapens väg 8, SE-831 25 Östersund<br />
Phone: +46 (0)771 97 50 00, Fax: +46 (0)771 97 50 01<br />
E-mail: info@miun.se, Internet : www.miun.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Synpunkter från hockeyn om Vinterpalats<br />
Synpunkter från Östersund-Brunflo Ishockeyförening<br />
rörande ”Vinterpalatset”<br />
För att få till stånd en utveckling av hockeyn i Östersund med omnejd behövs<br />
, som vi redan tidigare redovisat tre isytor inom samma geografiska område.<br />
En anledningen till detta är att vi månar om våra ungdomsföreningars<br />
möjlighet att bedriva en kvalitetsmässig verksamhet både vad gäller träning<br />
och tävling. Det kan nämnas att ÖIK idag spelar ca. 60% av sina<br />
hemmamatcher på bortais pga att det inte finns istider i vår matcharena, Zhallen.<br />
En annan anledning är att ÖBIF behöver komma ur det provisorium som<br />
hockeyn levt och verkat i under 20 år till en matcharena som innehåller de<br />
faciliteter som behövs för att kunna bedriva verksamheten med den kvalitet<br />
vi anser nödvändigt ur såväl träningssynpunkt, matcharrangemang och inte<br />
minst ur publikens synvinkel.<br />
Att ha tre isytor på samma plats gör att anläggningen blir flexibel så att vi<br />
enkelt kan flytta vår A-lagsverksamhet till angränsande ytor när man av<br />
någon anledning vill nyttja matcharenan till annan verksamhet. Det kan vara<br />
ungdomscuper, olika arrangemang, större curlingtävlingar, utställningar,<br />
konståkningsarrangemang mm.<br />
Den lösning som presenterats under namnet ”Vinterpalatset” löser inte<br />
hockeyns behov. Den jättestora hallen med flera olika issporter som skall<br />
samsas inom samma byggnad gör det svårt att skapa en matcharena som av<br />
spelare och publik upplevs som trivsam att besöka. Naturligtvis kommer<br />
konflikter att uppstå mellan de olika sporternas möjligheter att nyttja<br />
anläggningen. Med en skridskooval utanför hockeysargen kommer publiken<br />
för långt från hockeybanan, vilket man i första skedet tänkts sig lösa med<br />
flyttbara läktare stående på skridskoovalen. Detta innebär att man vid varje<br />
matchtillfälle måste ”bygga” en matcharena för att sedan riva den för att<br />
skridskoovalen skall kunna användas. Vem gör detta rent fysiskt.<br />
Vid detta påpekande sades hockeyrinken kunna sänkas ned 3.5 meter för att<br />
kunna bygga permanenta läktare. Vi ser inte att det finns plats för sådana<br />
läktare i den yta som blir kvar på innerplan om man tar hänsyn till den yta<br />
som spelarbås och utvisningsbås tar samt de <strong>kommun</strong>ikationsytor som måste<br />
finnas runt isytan. För att få till stånd erforderligt antal platser måste vinkeln<br />
på läktaren bli nära nog lodrät. Sänker man ned hockeyrinken så måste man<br />
också på samma plan ha utrymmen för ismaskinen för spolning av isen vilket<br />
innebär att man måste bygga omfattande ytor under ”Vinterpalatsets” golv.<br />
Dessutom måste ismaskinens utrymmen nås från markplan för att kunna<br />
plockas ur byggnaden för olika ändamål. Vi tror att det blir svårt och framför<br />
allt dyrt.<br />
I referensgruppen påpekas att det är viktigt att arenan läggs i ett område med<br />
möjligheter att växa, vilket vi inte ser i ”Vinterpalats”konceptet.<br />
Vid resonemang om att det behövs fler isytor för hocheyverksamhet inom<br />
samma anläggningen sade man sig istället för en isrink på innerplan kunna<br />
lägga två. Problemet som då uppstår när anläggningen används för sitt<br />
huvudändamål, som är forskning och utveckling, eller för något annat större<br />
arrangemang så tappar ishockeyn två isytor under den tid arrangemanget<br />
pågår vilket är förödande för vår verksamhet.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Synpunkter från hockeyn om Vinterpalats<br />
Vi ser inte hur man löser behovet som finns av kringutrymmen som<br />
försäljningsytor, serveringsytor.<br />
Omklädningsrum, kansliutrymmen , ytor för förrådsutrymmen, serviceytor<br />
för materielvård och tvätt finns inte redovisade utan skall presenteras senare.<br />
I hockeyns förslag med bandy konståkning och curling medtaget har vi<br />
redovisat ett behov av 16 omklädningsrum.<br />
Vi vill från ÖBIF`s sida vara väldigt tydliga när vi säger att ”Vinterpalatset”<br />
är ett, för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, MittUniversitetet, Idrotten, SOK, spännande<br />
och intressant projekt men tyvärr ingen lösning för det behov som vi, som<br />
bedriver ishockey, har.<br />
Östersund-Brunflo IshockeyFörening
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid1(9)<br />
Projektrapport:<br />
Arenautredning Ny arena<br />
etapp 2<br />
Dnr. 1819-2008<br />
Projektperiod 2009-10-01 – 2010-02-16
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid2(9)<br />
Arenautredning etapp 2<br />
Under hösten 2008 antog <strong>kommun</strong>styrelsen projektdirektiv för<br />
projekt ny arena med syfte att utreda utformning av program för<br />
ny arena.<br />
Den 12 maj beslutade <strong>kommun</strong>styrelsen att godkänna arenautredningens<br />
förslag till utformning av en ”multiarena” och att överlämna<br />
rapporten till de politiska partierna för politisk beredning<br />
till kommande budgetberedning den 15 – 17 juni 2009 då<br />
ställningstagande till medel för fortsatt projektering skulle<br />
beslutas.<br />
Kommundirektören fick också i uppdrag att utreda dels mer<br />
preciserade ekonomiska villkor för markanskaffning samt möjlig<br />
EU-finansiering och övrig finansiering i de tre alternativa lägen<br />
som i arenautredningen redovisas runt skidstadion och dels<br />
förutsättningar och villkor för det externa alternativet vinterpalats<br />
på Campusområdet.<br />
Den 27 augusti beslutade <strong>kommun</strong>styrelsen dels godkänna<br />
<strong>kommun</strong>ledningsförvaltningens rapport om Vinterpalatset och<br />
dels att politiska tilläggsdirektiv för det fortsatta utredningsuppdraget<br />
skulle tas fram.<br />
Vid sammanträdet den 27 augusti fick <strong>kommun</strong>styrelsen också en<br />
redovisning av hockeyföreningarnas förslag till arenakoncept och<br />
en konsekvensbeskrivning från klubbarna vid ett uteblivet beslut<br />
om arenabygge.<br />
Kommunstyrelsen beslutade den 1 oktober 2009 att uppdra till<br />
ledningsgruppen att fortsatt utreda en ny arena med följande<br />
tilläggsdirektiv:
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid3(9)<br />
Tilläggsdirektiv<br />
1. Kommunens medverkan i den fortsatta utvecklingen av Nationellt<br />
vintersportcentrum får tas i ett särskilt beslut och ska inte<br />
lösas i <strong>kommun</strong>ens satsning på en multiarena enligt lagda projektdirektiv<br />
(som primärt ska tillgodose de lokala föreningarnas<br />
behov).<br />
2. Ledningsgruppen får i uppdrag att senast den 31 januari 2010<br />
presentera förslag till placering av en ny arena, inledningsvis för<br />
issporternas och gymnastikens behov. Ledningsgruppen ska även<br />
redovisa förutsättningar och intresse för en Offentlig Privat Samverkanlösning<br />
med förutsättning att <strong>kommun</strong>ens investeringsdel<br />
är 100 miljoner och där timpriset inte begränsar föreningarnas<br />
nyttjandebehov.<br />
3. Samordning ska ske med den lokalutredning som gymnasieförbundet<br />
gör tillsammans med <strong>kommun</strong>en angående<br />
lokalbehov i Östersund där Sporthallen berörs.<br />
Redovisning av utredning och ställningstaganden etapp 2<br />
• Enligt beslutade direktiv ska en arena byggas som rymmer<br />
ca 3 000 åskådare.<br />
• Inledningsvis fanns tre alternativa lägen för placering av en<br />
ny arena. Område R3, Område Litsvägen (mitt emot<br />
skidstadion) samt område Slakteriet.<br />
• Fältjägaren AB har deklarerat att utrymmet nedanför<br />
skidstadion (kallat alternativ 2 – Litsvägen) inte är<br />
tillgängligt för arenabyggnation.<br />
o Efter detta besked har ledningsgruppen utrett<br />
alternativ 1 dvs. område R3 och alternativ 3 dvs.<br />
slakteritomten.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid4(9)<br />
• Utredningen skulle enligt direktiven ske i nära samverkan<br />
med gymnasieutredningens lokalprogram för skapande av<br />
gymnasiecampus.<br />
o Med anledning av detta har arenautredningen utrett<br />
om det går att bygga en stor arena integrerad i<br />
Sporthallen. Denna utbyggnad ska då även kunna<br />
tillgodose basketens behov.<br />
o Resultatet är att det inte är en lyckad lösning då en<br />
stor arena kräver logistiklösningar för stora<br />
långtradare m m för utrustning vid stora evenemang.<br />
o Basketens behov kan tillgodoses i en lösning<br />
integrerad med byggandet av ett gymnasiecampus.<br />
Investeringen är översiktligt beräknad till 24 mkr.<br />
o Ledningsgruppens slutsats är ställt mot ovanstående<br />
att isarenan ska utföras som en multiarena<br />
• Ishockeyn har i brev till <strong>kommun</strong>en redovisat att man inte<br />
har något att invända mot en multiarena med flexibel<br />
lösning men man vill kunna fortsätta verksamhet inom<br />
arenan även när det är stora evenemang.<br />
• Ledningsgruppen har efter detta uttalat att en arena bör<br />
innehålla tre isplaner.<br />
o Denna målsättning innebär att Z-hallen bör rivas. Det<br />
som är effektivt att tillvarata kan används i den nya<br />
arenan.<br />
o Driftkostnader för Z-hallen och konstfrusen<br />
uteisbana kan därmed avvecklas och bidra till<br />
finansiering av driften av en ny arena.<br />
• Gymnastiken har redovisat önskemål och krav på<br />
gymnastikhall. I ledningsgruppens förslag ingår en<br />
gymnastikhall inklusive inventarier.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid5(9)<br />
• Ledningsgruppen har minskat volymen på arenan genom<br />
anpassning av ytor jämfört med ursprunglig arenautredning,<br />
som presenterades i maj 2009.<br />
o Storleken på arenan motsvarar efter detta i stort sett<br />
ytvolymen på det alternativ som hockeyn utarbetat<br />
för issporterna.<br />
• I samband med world cuptävlingarna i skidskytte<br />
informerade IBU (International Biathlon Union) om de<br />
behov som IBU anser som förutsättningar för förbättring av<br />
skidstadion för att bra tävlingar ska kunna arrangeras de<br />
närmaste fem åren. Minnesanteckningar från möte med<br />
IBU redovisas i bilaga. Se bilaga 1.<br />
• Utredningen har med anledning av IBU´s krav översiktigt<br />
studerat de utrymmeskrav som ställs på ytor för utveckling<br />
av skidstadion för att stadion ska kunna utvecklas för VMarrangemang.<br />
Utredningen redovisas som bilaga. Se bilaga<br />
2.<br />
o Ledningsgruppen betonar att en utformning av<br />
arenan i alternativ slakteriet i första hand måste<br />
tillgodose issportenas och gymnastikens behov. En<br />
etablering av arena på slakteritomten får inte<br />
äventyra skidstadions framtida utvecklingsbehov.<br />
o Utredningen visar att både en arena och utveckling<br />
av skidstadion kan rymmas med tillräckligt utrymme<br />
för skidstadions expansion om både slakteri- och<br />
växthustomten/Blomstergården disponeras (Skiss alt.<br />
1).<br />
o Ett sådant alternativ innebär en målkonflikt med<br />
tidigare planering för bostäder på<br />
växthustomten/Blomstergården.<br />
o Om samlokalisering av vissa utrymmen för<br />
skidstadions utveckling kan integreras i arenan, kan<br />
arenan läggas närmare skidstadion (Skiss alt.2)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid6(9)<br />
o Om arenan integreras ännu närmare skidstadion så<br />
att arenan funktionellt utgör huvudentré vid stora<br />
evenemang kan en stor del av arenan rymmas inom<br />
slakteritomten (Skiss alt.3)<br />
• Område R3 motsvarar storleksmässigt slakteritomt/växthustomt.<br />
Ledningsgruppen har gett uppdrag att utredningen<br />
ska redovisa samverkansmöjligheter med närliggande<br />
arenor i det två alternativa lägen som studerats.<br />
• Samverkansmöjligheter vid lokalisering i område R3 har<br />
redovisats av hockeyn enligt följande:<br />
o ” Direkt fysisk närhet till gräsytor för träningsmöjligheter och<br />
andra aktiviteter i samband med ex sommarhockey skolan,<br />
träningsläger, uppvärmning mm.<br />
Samverkan med fotbollsföreningarna, kansli funktioner,<br />
parkeringsytor, omklädningsrum, gemensam<br />
reklamförsäljning, vaktmästare, gemensamhetsutrymmen,<br />
mat och restaurang och andra typer av gemensamma<br />
evenemang/event. Samverkan med idrottsgymnasium RIÖ,<br />
John Bauer‐ fotboll/ ishockey, mässor / utställningar. Närhet<br />
till Södergren camp för logi möjligheter. Närhet till<br />
skidstadion med skog och motions spår.”<br />
• Samverkansmöjligheter vid lokalisering i område slakteriet<br />
har redovisats av ishockeyn enligt följande:<br />
o ”Direkt fysisk närhet till grönområde, skog, motionsspår och<br />
skidspår.<br />
Ev möjligheter till samverkan med Arctura restaurang och<br />
mat.<br />
Närmare centrala Östersund (jämfört med R3).<br />
Samverkans möjligheter i samband med större evenemang<br />
/event på skidstadion”<br />
• Utredningen redovisar efter samråd med KoF kansli,<br />
driftpersonal från Fritid samt OC (organisationskommiten<br />
skidskytte), vilka samverkansmöjligheter som en<br />
lokalisering på slakteritomten kan generera. Se bilaga 3
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid7(9)<br />
• Utredningen har också haft som uppdrag att utreda<br />
<strong>kommun</strong>ens möjlighet att engagera sig i en OPS<br />
(offentlig/privat samverkanslösning). Utredningen<br />
redovisas i bilaga 4.<br />
o OPS lösning är möjlig men förutsätter att<br />
upphandling sker så att alla eventuella intressenter<br />
har möjlighet att lämna anbud.<br />
o Sannolikheten att det finns privata medel utöver<br />
sponsring för namn etc. är låg om det inte finns<br />
möjligheter för en aktör att parallellt med arenan<br />
skapa affärsmässigt motiverade lokaler. En sådan<br />
lösning ställer krav på flexibel detaljplan och kan<br />
konkurrera med handelspolicyns inriktning. En<br />
extern aktör kan ”förskottera” investeringsmedel men<br />
kostnaden för kapitalet kommer på hyresavin.<br />
o EU-finansiering har studerats i tidigare rapport och<br />
en vanlig <strong>kommun</strong>al arena kan med låg sannolikhet<br />
få EU-medel. En arena som även tar sikte på<br />
utveckling av skidstadion och stora evenemang har<br />
större möjligheter till EU-finansiering.<br />
o Ett arenabygge kräver en högre investeringsnivå än<br />
vad som tidigare angivits som <strong>kommun</strong>ens insats.<br />
• Markfrågan i de två alternativen har redovisats i tidigare<br />
arenautredning.<br />
o Område R3 kan återköpas av <strong>kommun</strong>en för en<br />
kostnad av ca 0,5-1,0 mkr.<br />
o Med anledning av IBU´s krav och för att garantera<br />
utvecklingsmöjligheter för skidstadion har<br />
förhandling förts om förvärv av Slakteritomten.<br />
Kostnader för ett ev. förvärv av slakteritomten bör ej<br />
belasta ev. arenabyggnation på slakteritomten då<br />
anskaffning sker för skidstadions utvecklingsbehov.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid8(9)<br />
o Att riva slakteribyggnationerna inklusive fryshuset<br />
har beräknats kosta ca.11 mkr.<br />
Se bilaga 4<br />
• Reviderade översiktliga kostnadskalkyler har upprättats<br />
enligt bilaga. Se bilaga 5.<br />
o En arena innehållande tre isytor, gymnastikhall och<br />
gemensamhetsutrymmen beräknas till ca.230 mkr.<br />
o En tillbyggnad av sporthallen med baskethall<br />
beräknas till 23 – 24 mkr.<br />
o Utrymme finns för flytt av curlinghall men<br />
alternativet har inte kostnadsberäknats i detta läge<br />
o Byggnation av bandyplan i anslutning till arenan<br />
beräknas till 14 - 15 mkr. inklusive matchbelysning.<br />
o Kostnadsläget är februari 2010. Kalkylosäkerhet +/-<br />
15%.<br />
• Samma kostnadskalkyler antas gälla oberoende om arenan<br />
byggs inom område R3 eller slakteriet.<br />
o En arenabyggnation inom områdena R3 och<br />
slakteriet kan dra fördel av befintliga parkeringsytor i<br />
områdets närhet<br />
o En arenabyggnation inom område slakteriet kan<br />
innebära att särskilda investeringar för skidstadions<br />
behov kan integreras i arenan till ett värde<br />
motsvarande 50-100 miljoner kronor. 50 miljoner<br />
avser funktioner som IBU efterfrågat och som kan<br />
ligga upp till 200-300 m avstånd från stadion. Om<br />
det vid fördjupad analys/projektering visar sig att de<br />
flesta utrymmen såsom exempelvis VIP-utrymmen<br />
kan tillgodoses i arenan (se skissförslag) kan värdet<br />
av samordningen uppgå till ca.100 miljoner kronor.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-02-16 sid9(9)<br />
• Utredningen har studerat hur tid för detaljplanearbete och<br />
tid för den totala byggprocessen påverkas i de bägge<br />
alternativen R3 resp. slakteriet.<br />
o Tiden för detaljplanearbete bedöms ta ca 12 – 15<br />
månader i bägge fallen. Se bilaga 6<br />
o Den totala byggprocessen från beslut om start av<br />
projektering till färdigställande bedöms vara för<br />
projektering ca 6-8 mån, för byggtid ca 14-16 mån.<br />
I rapporten redovisade mängduppgifter och kostnadsbedömningar kan efter<br />
detaljstuderande komma att förändras, men kan betraktas vara relevanta med<br />
hänsyn till det beräkningsunderlag som är tillgängligt.<br />
I bilaga 5 ”Arrangemangsarena med tre isytor och gymnastik” , redovisas vilka<br />
kostnader som ej ingår i kostnadsbedömningen.<br />
Med anmärkningen ”Geoteknik” menas extraordinära åtgärder såsom stor<br />
mängd bergsprängning, pålning etc.<br />
Med anmärkningen ”Jumbotron” menas en jättelik TV skärm som brukar hänga<br />
i taket på vissa arenor. Den visar oftast bilder åt fyra håll. Kostnaden för denna<br />
är väldigt varierande med hänsyn till storlek och kvalite.. En bedömd kostnad<br />
kan vara mellan 2 – 4 mkr.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun<br />
Bo Jonsson<br />
Bygg & Projektering
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Noteringar vid träff 2009-12-03 med IBU<br />
Plats: Nya sekretariatet, Skidstadion<br />
Bilaga 1<br />
Närvarande:<br />
IBU Nicole Resch IBU:s generalsekreterare<br />
Franz Berger Race director<br />
Ivor Lehotan Vice president, Information Committe<br />
Peer Lange Communicaton director<br />
Biathlon OC Ingemar Arvidsson Biathlon Events AB<br />
Gun Fahlander OC ordf<br />
Patrik Jemteborn Informationschef<br />
Kommunen Ann-Sofie Andersson<br />
Karin Thomasson<br />
Carina Zetterström<br />
Sven Hellström<br />
Kjell Ericsson<br />
Emanuel Sandberg<br />
Bengt Marsh<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Bakgrund GF beskriver bakgrunden till den hastigt påkallade träffen.<br />
IBU:s repr vill man förmedla sina intryck och ge feed-back på<br />
förhållanden som inte fungerar tillfredställande vid skidstadion och<br />
som man anser behöver förbättras. Man anser att under VM 2008<br />
var alla faciliteter på topp. Även WC 2008 var bra, nästan samma<br />
höga nivå som vid VM. Årets WC 2009 är extra viktig eftersom det<br />
är premiärtävlingen inför OS-året 2010.<br />
Konkreta synpunkter -Anti-dopingarbetet: det är för långt avstånd till Jämtkraft<br />
Arena, där lokaler används för antidopingtester/kontroll. Man<br />
önskar placering vid stadion, där man varit tidigare.<br />
Vid noteringarna:<br />
-Sekretariatet används av alltför för många funktioner idag. Borde<br />
bara användas för organiseringen av tävlingen. Ej för de aktiva<br />
idrottarna. Provisoriska väggar har satts upp, men man kan ej tala<br />
ostört.<br />
-Mediecenter. Det fungerade bra tidigare år med Miloverkstaden. I<br />
år upplever man placeringen i sekretariatsbyggnaden fel. Har ej<br />
tillräcklig kapacitet. Det blir rörigt.<br />
-IBU:s lokaler: obeväma, opassande och små. Man behöver lugna<br />
och avgränsade arbetsutrymmen.<br />
-Transportcentrum: Ligger fel i förhållande till stadion<br />
- Man konstaterar att nivån på arrangemanget har sjunkit. Inför<br />
nästa år WC 2010 vill man se förändringar<br />
-Arctura: topprestaurangen ligger utanför WC-området. Tidigare år<br />
har det varit inkluderat i stadionområdet.<br />
Zacke
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
1 PM sid 1 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Liselotte Johansson<br />
Bo Jonsson<br />
Behovsinventering <strong>Östersunds</strong> skidstadion<br />
I samband med pågående utredning av ny arena har kultur- och fritidsnämndens kansli fått i<br />
uppdrag av ledningsgruppen för arenautredningen att göra en övergripande inventering och<br />
redovisa utvecklingsbehov vid <strong>Östersunds</strong> skidstadion. Syftet är att identifiera om det finns<br />
gemensamma behov för skidstadion och den nya arenan som kan vara möjliga att samordna.<br />
Samtidigt som utredning genomförs av ny arena pågår det delvis EU-finansierade projektet<br />
Fortsatt utveckling av <strong>Östersunds</strong> skidstadion. Projektet avslutas den 31 december 2010.<br />
Projektledningen har under projektets genomförande sett behov av fortsatt utveckling inom<br />
ett antal områden. Kultur- och fritidsnämnden beslutade, i samband med sitt sammanträde i<br />
december 2009, att ge kultur- och fritidsnämndens kansli i uppdrag att upprätta<br />
projektdirektiv för att ta fram en långsiktig strategisk utvecklingsplan för skidstadion.<br />
Intressenter<br />
Det finns ett flertal aktörer och verksamheter på <strong>Östersunds</strong> skidstadion som har intressen<br />
och behov kring anläggningens utveckling. Aktörer som föreningar, skolor, företag och<br />
allmänhet har kontinuerlig verksamhet på skidstadion medan större och mindre arrangemang<br />
och tävlingar genomförs vid särskilda tillfällen.<br />
Östersund står som värd för världscupen i skidskytte de närmaste fyra åren, 2010-2013.<br />
Möjligheter kan också finnas att i framtiden få arrangera världscupen i längskidor. Med den<br />
satsning som <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> har gjort på tidig och säker snö ökar också möjligheten att<br />
fler landslag och träningsgrupper väljer att förlägga sin försäsongsträning till Östersund.<br />
Följande intressen/verksamheter finns vid <strong>Östersunds</strong> skidstadion:<br />
Arrangemang<br />
Världscupen i skidskytte<br />
Världscupen i längdskidor<br />
Andra idrottsarrangemang<br />
Kulturarrangemang etc<br />
Föreningar<br />
Skidskytte<br />
Längdskidor<br />
Barnskidskola<br />
Skidorientering<br />
Cykel<br />
Utbildning<br />
Skolor/universitet<br />
Skidskytteuniversitetetiduniversitetet<br />
Skidgymnasiet<br />
Gymnasiet, grundskola och övriga skolor
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
2 PM sid 2 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Träningsgrupper<br />
Landslag i skidskytte, längdskidor och skidorientering<br />
Övriga träningsgrupper skidskytte, längdskidor och skidorientering<br />
Träningsgrupper sommartid på rullskidbanan<br />
Allmänheten<br />
Motion och rekreation på skid- och motionsspår och rullskidbana<br />
Dusch och omklädningsrum på Utsikten<br />
Cykel<br />
Longboard<br />
Funktionshindrade<br />
Företag<br />
Skiduthyrning<br />
Kurser/utbildningar<br />
Restaurang<br />
Boende<br />
Övriga<br />
Mässor, utställningar etc<br />
Inventering av behov<br />
Behovsinventeringen har genomförts i samverkan med teknisk förvaltning/bygg och<br />
projektering och teknisk förvaltning/fritid som ansvarar för drift av skidstadion. På uppdrag<br />
av kultur- och fritidsnämnden genomförde bygg och projektering under 2008 en översyn av<br />
markanvändningen i området vid skidstadion. Syftet var att översynen skulle utgöra<br />
underlag för hur skidstadion skulle kunna vidareutvecklas till en skid- och skidskyttearena i<br />
världsklass. Det material som ligger till grund för behovsinventeringen är den rapport som<br />
togs fram i samband med översynen 2008 samt erfarenheter av genomförda och pågående<br />
utvecklingsprojekt på <strong>Östersunds</strong> skidstadion.<br />
Behov för drift och skötsel<br />
Garage och verkstadsutrymmen<br />
I dagsläget saknas garage för pistmaskin och andra fordon som används på skidstadion. Det<br />
innebär att fordonen står utomhus vintertid, vilket sliter hårt på maskinerna. Sommartid står<br />
pistmaskinerna i en verkstad i Krokom, då mer omfattande service genomförs.<br />
Förutom utrymmen för uppställning av fordonen kan garaget också användas som<br />
verkstadsutrymmen för lättare service och underhåll av fordonsparken. Idag finns inga<br />
möjligheter till service av maskinerna inomhus.<br />
Beräknad yta 200-300 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 15 tkr/ m 2 3-4,5 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
3 PM sid 3 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Utökade personalutrymmen<br />
Behov finns av större personalutrymmen som uppfyller arbetsmiljökraven. Befintliga<br />
personalutrymmen är små och dåligt underhållna med undermålig ventilation. Lokalerna bör<br />
omfatta separerade avdelningar mellan kontor, omklädningsrum med torkutrymmen och kök<br />
med fikarum.<br />
Beräknad yta 100-150 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 2-3,5 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år<br />
Service till träningsgrupper, föreningar och allmänhet<br />
Inför världscupen i skidskytte 2009 visade sig tydliga behov av samordning av information<br />
till de träningsgrupper som kommer till Östersund. Någon form av bemannad station/lokal<br />
bör finnas dit träningsgrupper, föreningar och allmänhet kan vända sig med frågor och där<br />
bokning och betalning av spåravgifter och vallabodar m m kan ske.<br />
Beräknad yta 40-50 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 0,8-1,0 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år<br />
Behov vid arrangemang<br />
Utrymmen för dopingskontroller<br />
Utrymmen för dopingkontroller vid stora tävlingar saknas idag. Under världscupen i<br />
skidskytte 2009 användes lokaler vid Jämtkraft Arena. Det uppfattades som otillgängligt på<br />
grund av de långa avstånden. IBU (Internationella Biathlon Union) har påtalat brister med<br />
dopingutrymmena vid ett flertal tillfällen. Lokaler för dopningskontroller bör ligga på<br />
skidstadion och nära målgången, helst i direkt anslutning till mixzon. Se noteringar från träff<br />
med IBU 2009-12-03.<br />
Beräknad yta 50-60 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 1,1-1,3 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/ m 2 /år<br />
Skidmärkning, vapenkontroller etc.<br />
Ett problem på skidstadion är den trånga innerplanen med start, mål och skjutvallsområde.<br />
Här befinner sig atleter, ledare, journalister, TV-personal samt en stor mängd funktionärer.<br />
Ett flertal av funktionärernas uppgifter är sådana som måste lösas nära platsen för start och<br />
mål. Det kan vara exempelvis skidmärkning, vapenkontroll och på och avtagande av<br />
tidstransponder. Utrymmen skulle behöva iordningställas med utrymmen för skidmärkning,<br />
vapenkontroll, passage för atleter och förråd.<br />
Beräknad yta 200-300 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 17 tkr/m 2 3,4-5,1 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-300 kr/m 2 /år
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
4 PM sid 4 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Varma utrymmen för Telecom och TV-utrustning<br />
Mycket av den teknik som används i samband med en stor internationell tävling kräver<br />
komplicerad teknisk utrustning. Denna utrustning är känslig för temperaturväxlingar och kan<br />
därför inte monteras utomhus. Teknisk känslig Telecom samt TV-sändande utrustning måste<br />
inrymmas i varma utrymmen.<br />
Beräknad yta 20-30 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m 2 0,5-0,75 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-350 kr/m 2<br />
Utbyggnad av trådlös <strong>kommun</strong>ikation<br />
Telecom bör byggas ut till trådlös <strong>kommun</strong>ikation (WLAN) över hela stadion. Denna<br />
förbindelse mot Internet bör ej gå genom <strong>kommun</strong>ens administrativa nät, eftersom tillfälliga<br />
belastningar vid större evenemang kan bli för omfattande.<br />
Beräknad yta 10-20 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m 2 0,2-0,5 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-350 kr/m 2 /år<br />
TV-studios<br />
TV-studios för media tenderar att bli allt mer utrymmeskrävande. De studios som byggdes<br />
upp under VM i skidskytte var kostsamma med gångvägar för media och atleter som inte<br />
fungerade tillfredställande. Behov finns av plats för TV-studio med permanent placering vid<br />
eller i direkt anslutning till skidstadion.<br />
Beräknad yta 100-150 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 25 tkr/m 2 2-4 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-400 kr/m 2 /år<br />
Arbetsytor för producerande TV-bolag<br />
Det finns behov av att rusta upp Gamla sekretariatet som idag vid världscuptävlingar<br />
används som arbetsutrymmen för producerande TV-bolag. Lokalerna är små och<br />
undermåliga arbetsmiljömässigt. Det saknas också möjligheter till Internetuppkoppling m m<br />
Beräknad yta 200-300 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 22 tkr/m 2 2-3,5 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-400 kr/m 2 /år<br />
Mediecenter samt serviceutrymmen för utspisning<br />
Behov finns av arbetsytor för media i form av ett mediecenter samt utrymmen för utspisning<br />
av publik, funktionärer och media. Sammanlagt rör det sig om ytor på mellan 3000-5000<br />
m2, beroende på hur stort arrangemanget är. Förutom detta tillkommer ytor för VIP och<br />
sponsorer samt övriga arbetsytor med ca 1000 m2. Restaurangkök på ca 200m2 skall ingå.<br />
Beräknad yta 2500-4000 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 60-80 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
5 PM sid 5 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Förbättrad ljudanläggning<br />
Den ljudanläggning som finns på skidstadion idag har dålig kvalitet och behöver bytas ut<br />
mot modern utrustning med fler högtalare. Störst behov finns vid genomförande av<br />
längdskidtävlingar, då en stor del av publiken står ute längs skidspåren.<br />
Beräknad yta 10 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 15 tkr/m 2 0,1 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 200-250 kr/m 2 /år<br />
Kontorsutrymmen för arrangören och internationella delegater/kontrollanter<br />
Befintliga sekretariatet används idag som tävlingssekretariat, för tidtagningsfunktioner och<br />
för speaker. Förutom dessa utrymmen behövs kontorsutrymmen för arrangören,<br />
tävlingsledning och IBU. Lokaler som används av IBU idag upplevs som obekväma,<br />
opassande och små. Man behöver lugna och avgränsade utrymmen.<br />
Utrymmen som används för körcentral idag ligger för långt borta. Transportfunktionen<br />
måste ligga i anslutning till stadion.<br />
Beräknad yta 70 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 1,4 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år<br />
Åskådarplatser för längdskidtävlingar<br />
Befintlig åskådarläktare på skidstadion är i första hand anpassad för skidskyttetävlingar.<br />
Publiken ser start, målgång och skjutvallen, vilket är väsentligt främst för skidskytte.<br />
Läktaren är inte lika lämplig för tävlingar i längdskidåkning, eftersom varken publiken eller<br />
speakern ser de tävlande ute i spåren. Behov av ytterligare åskådarplatser inom området för<br />
tävlingar i längdskidåkning kan komma att uppstå.<br />
Tävlingsspår för klassisk- och fristil<br />
Vid längdskidtävlingar i framförallt skiathlon, då de tävlande åker både en klassisk sträcka<br />
och en fristilssträcka, behövs två separata tävlingsspår. Spåren ska vara minst 5 km vardera.<br />
Det är ett krav för att genomföra en världscuptävling i längdskidor.<br />
Skidbroar<br />
För att möjliggöra en världscup i längdskidor krävs två till tre skidbroar, dels på<br />
stadionområdet och dels ute i terrängen. Skidspåren dras med fördel så nära stadionområdet<br />
som möjligt för att underlätta för publiken att se de tävlande. Skidbroarna är en<br />
nödvändighet för passage av skidspåren, eftersom skidspåren kommer att korsa varandra,<br />
främst vid en tävling i skiathlon.<br />
Uppställningsplats för vallabussar<br />
Större landslag har numera med sig egna vallabussar. Behov finns av uppställningsplats för<br />
dessa med tillgång till kraftuttag.<br />
Beräknad yta 300-600 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 1 tkr/m 2 0,3-0,6 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
6 PM sid 6 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Behov för föreningar, träningsgrupper, utbildning och allmänhet<br />
Modernt servicehus<br />
Behov finns av en förbättrad serviceanläggning på skidstadion med omklädningsrum, dusch<br />
och bastu, gemensamhetsutrymmen och café. Det servicehus som används idag ”Utsikten”<br />
är omodernt och med stort behov av upprustning. Om servicehuset ska fortsätta att användas<br />
kommer det att innebära kostnader för upprustning av lokalerna. Det behöver genomföras<br />
inom en nära framtid.<br />
I ett nytt modernt servicehus kommer omklädningsrummen och övriga faciliteter att kunna<br />
användas av de tävlande vid arrangemang och övrig tid av träningsgrupper, föreningar och<br />
allmänheten. Idag finns inga lokaler för de tävlande att byta om i vid världscupen i<br />
skidskytte.<br />
Beräknad yta 300-400 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 20 tkr/m 2 6-8 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år<br />
Permanent utrymme för Mittuniversitetet<br />
Mittuniversitetet har uttryckt önskemål om att få nyttja ett permanent utrymme för forskning<br />
och tester av inom området sportteknologi.<br />
Beräknad yta 50-100 m 2<br />
Beräknad investeringskostnad 15 tkr/m 2 0,7-1,5 miljoner kronor<br />
Beräknad driftskostnad 300-400 kr/m 2 /år
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
7 PM sid 7 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Sammanfattning ytor, investerings- och driftskostnader<br />
Anm.<br />
Samverkans<br />
möjligheter<br />
stadion -<br />
Uppskattad<br />
driftskostnad/år<br />
Uppskattad<br />
driftskostnad/år/m 2<br />
Uppskattad<br />
investeringskostnad<br />
Upskattat<br />
a-pris<br />
Beräknad yta<br />
Typ av funktion vid<br />
arrangemang<br />
arena<br />
Förbättrad<br />
10 m<br />
ljudanläggning<br />
2 15 tkr/ m 2 0,1 milj.kr 200-250 kr/m 2 /år 2-2,5 tkr/år x<br />
Uppställningsplats för 300-600 m<br />
vallabussar<br />
2 1 tkr/m 2<br />
Skidmärkning,<br />
200-300 m<br />
vapenkontroller etc<br />
2 17 tkr/m 2 3,4-5,1 milj.kr 200-300 kr/m 2 /år 40-90 tkr/år x<br />
Varma utrymmen för 20-30 m<br />
Telecom och TVutrustning<br />
2 25 tkr/m 2 0,5-0,75 milj.kr 200-350 kr/m 2 /år 4-10,5 tkr/år x<br />
Utbyggnad av trådlös 10-20 m<br />
<strong>kommun</strong>ikation<br />
2 25 tkr/m 2 0,2-0,5 milj.kr 200-350 kr/m 2 /år 2-7 tkr/år x<br />
TV-studios 100-150 m 2 25 tkr/m 2 2-4 milj.kr 200-400 kr/m 2 /år 20-60 tkr/år x<br />
Arbetsytor för<br />
200-300 m<br />
producerande TV-bolag<br />
2 2 2tkr/m 2 2-3,5 milj.kr 200-400 kr/m 2 /år 40-120 tkr/år x<br />
2500-4000 m 2 20 tkr/m 2 50-80 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 750-1600 tkr/år x IBU<br />
krav<br />
30-50m 2 20tkr/m2 0,6-1,0 milj.kr 300-400kr/m 2 /år 21-40 tkr/år x IBU<br />
krav<br />
50-60 m 2 22 tkr/m 2 1,1-1,3 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 15-24 tkr/år x IBU<br />
krav<br />
Totalt IBU krav 2580-4110 51-82,3milj. kr 780-1664tkr/år IBU<br />
krav<br />
Totalt<br />
3410-5510m<br />
arrangemangsbehov<br />
inkl. IBU krav<br />
2 60-96 milj.kr 894-1954 tkr/år<br />
Mediecenter samt<br />
serviceutrymmen för<br />
utspisning<br />
IBU lokaler och<br />
körcentral<br />
Utrymmen för<br />
dopingkontroller
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
8 PM sid 8 (9)<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Anm.<br />
Samverkans<br />
möjligheter<br />
stadion -<br />
Uppskattad<br />
driftskostnad/år<br />
Uppskattad<br />
driftskostnad/år/m 2<br />
Uppskattad<br />
investeringskostnad<br />
Uppskattat<br />
a-pris<br />
Beräknad<br />
yta<br />
Typ av funktion för<br />
verksamhetens behov<br />
arena<br />
300-400 m 2 20 tkr m 2 6-8 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 90-160 tkr/år x<br />
Modernt servicehus<br />
50-100 m 2 15 tkr/m 2 0,7-1,5 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 15-40 tkr/år x<br />
Permanent utrymme för<br />
Mittuniversitetet<br />
15 tkr/m 2 3-4,5 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 60- 120 tkr/år x<br />
200-300 m 2<br />
Garage och<br />
verkstadsutrymmen<br />
100-150 m 2 22 tkr/m 2 2-3,5 milj.kr 300-400 kr/m 2 /år 30-60 tkr/år x<br />
Utökade<br />
personalutrymmen<br />
300-400 kr/m 2 /år 12-20 tkr/år x<br />
20 tkr/m 2 0,8-1,0 milj.kr<br />
40-50 m 2<br />
Service till<br />
träningsgrupper,<br />
föreningar och allmänhet<br />
690-1000m 2 12,5-18,5 milj.kr 207-400 tkr/år<br />
Totalt lokalbehov<br />
föreningar,<br />
träningsgrupper,<br />
allmänhet<br />
72,5-114,2 milj.kr 1,5-4 milj.kr/år 1,1-3,1 milj.kr/år<br />
5000-9960<br />
m 2<br />
Totalt<br />
arrangemangsbehov<br />
och verksamhetens<br />
behov<br />
Ovanstående beräknade ytor, beräknade investeringskostnader och beräknade driftskostnader är uppskattade kostnader. Dessa kostnader har ej kunnat detaljstuderas då inget<br />
skissunderlag eller ritningsunderlag har upprättats. De uppskattade mängderna är beräknade med erfarenhet från de senast arrangerade WC och VM i skidskytte. OC<br />
(organisationskommiten) för skidskyttearrangemangen har uttalat sig angående det upprättade PM som kultur och fritidsnämnden tillhandahållit. (se bifogad bilaga från OC)<br />
Övriga eventuellt intresserade arrangörers behov av lokaler/funktioner vid stora arrangemang har ej studerats då utredningstiden varit för kort. De upptagna kostnaderna är<br />
beräknade med hänsyn till åretruntanvändande. Beräknade driftskostnaderna innefattar förutom driftskostnader såsom el och värme, även kostnader för underhåll, försäkringar<br />
och vissa kapitalkostnader etc.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
9 PM sid 9 (9)<br />
Övriga behov<br />
2010-01-20 bilaga nr 2<br />
rev 2010-02-11<br />
Huvudentré till skidstadion<br />
Det finns idag två entréer till skidstadion, dels upp till Arctura och dels från<br />
Litsvägen. Det skulle behöva skapas en huvudentré till arenan. En gemensam<br />
ingång och utgång för att lättare kunna styra flöden av besökare och på ett bra sätt<br />
kunna marknadsföra skidstadion.<br />
Tidig och säker snö<br />
Under 2006-2007 genomfördes projektet Tidig och säker snö med syfte att utreda<br />
metoder och tekniker för att på bästa sätt kunna säkra snötillgången vid<br />
<strong>Östersunds</strong> skidstadion i samband med försäsongsträning och vid stora tävlingar<br />
inom vintersporter. Även om Östersund ligger långt framme vad gäller att<br />
tillverka och lagra snö så är det viktigt att fortsätta undersöka nya metoder och<br />
tekniker för att inte avstanna i utvecklingen. För fortsatta satsningar på att lagra<br />
och tillverka snö kan det komma att krävas resurser i form av t ex markytor eller<br />
infrastruktur i utkanten av nuvarande spårområde.<br />
Barnanpassning skidområde<br />
För föreningar, skolor och allmänhet finns behov av ett barnanpassat<br />
skidspår/skidområde som inte är för kuperat och som har skyltning och<br />
utformning som är anpassade för barn. Möjligheter borde finnas att uppföra ett<br />
lekutrymme/lekplats i området.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
PM sid 1 (3)<br />
2010-01-20 bilaga nr 3<br />
rev 2010-02-12<br />
Samverkansmöjligheter - skidstadion och ny arena<br />
Följande förslag på samordning av utrymmen och faciliteter mellan de två<br />
arenorna är endast möjligt om nya arenan placeras i direkt närhet till <strong>Östersunds</strong><br />
skidstadion.<br />
Utrymmen och garage för service och underhåll av maskiner och fordon<br />
Dessa utrymmen går att samordna mellan skidstadion och nya arenan. Istället för<br />
att bygga två separata garage så kan ett gemensamt garage för ismaskin och<br />
pistmaskiner samt övriga fordon uppföras vid nya arenan. Garaget kan också<br />
användas som utrymme för service och underhåll av arenornas maskiner. Med ett<br />
permanent garage behöver inte pistmaskinerna fraktas bort för service sommartid,<br />
vilket minskar transporterna.<br />
Personalutrymmen<br />
På skidstadion finns behov av att renovera och bygga ut befintliga<br />
personalutrymmen. På nya arenan kommer personalutrymmen att behöva<br />
uppföras. Samordning av personalutrymmen skulle med stor fördel kunna ske till<br />
nya arenan eftersom liknande typ av lokaler behövs på båda arenorna.<br />
Service till träningsgrupper, föreningar och allmänhet<br />
Behov finns av någon form av bemannad station/informationsdisk på skidstadion<br />
dit träningsgrupper, föreningar och allmänhet kan vända sig med frågor och för att<br />
boka och betala spåravgifter etc. Liknande behov kommer troligtvis att uppstå på<br />
nya arenan med ett antal olika aktörer och föreningar som ska nyttja<br />
anläggningen. En plats kommer att behövas där det går att sälja biljetter, boka<br />
tider och få information. Denna funktion skulle med stor fördel kunna samordnas<br />
mellan skidstadion och nya arenan med placering i nya arenan.<br />
Serviceutrymmen<br />
Behov finns av serviceutrymmen både på skidstadion och i nya arenan. Båda<br />
arenorna har samma behov av lokaler med omklädningsrum, dusch och bastu,<br />
gemensamhetsutrymmen och café. Befintligt servicehus på skidstadion kommer ej<br />
att kunna uppfylla nya arenans behov. Däremot skulle det fungera utmärkt för de<br />
aktörer som nyttjar skidstadion att använda serviceutrymmen i nya arenan. Med<br />
den lösningen skulle inte heller Utsikten behöva rustas upp för skidstadions<br />
nyttjare.<br />
Uppförs serviceutrymmen i närheten av den s k sågplan passar det också bra för<br />
de behov som finns i samband med världscupen och andra tävlingar, då de<br />
tävlande behöver byta om i närheten av start- och målområdet.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
PM sid 2 (3)<br />
2010-01-20 bilaga nr 3<br />
rev 2010-02-12<br />
Utrymmen för dopingkontroller<br />
Utrymmen för dopingkontroller kan komma att behövas för den verksamhet som<br />
ska bedrivas i nya arenan. För skidstadion finns stort behov av lokaler för<br />
dopningskontroller i samband med stora tävlingar. Lokaler i nya arenan skulle<br />
kunna nyttjas för detta ändamål.<br />
Utbyggnad av trådlös <strong>kommun</strong>ikation<br />
Utbyggnad av trådlös <strong>kommun</strong>ikation (WLAN) på skidstadion skulle kunna<br />
samordnas med det behov som finns på arenan, i ett gemensamt nätverk.<br />
Ljudanläggning<br />
Gemensam styrcentral kan upprättas för ljudanläggningar i de båda arenorna.<br />
Ytor för mediecenter och utspisning, körcentral, lokaler för IBU m m<br />
De behov som skidstadion har vid stora arrangemang i form av mediecenter,<br />
körcentral, lokaler för IBU, utrymmen för utspisning av publik, funktionärer och<br />
media, ytor för VIP och sponsorer m m kan tillgodoses i nya arenan. Det som<br />
krävs för dessa funktioner är stora lokaler. Vid större tävlingar och arrangemang<br />
skulle en ishall (A, B eller C-hall) eller en gymnastikhall etc. kunna användas för<br />
dessa ändamål. Behoven finns endast under en begränsad tid per år. Om nya<br />
arenan används för mediecenter och restaurang m m skulle inte de provisoriska<br />
tält som nu byggs upp inför varje världscup behöva hyras in. Det skulle spara<br />
stora kostnader för arrangören och <strong>kommun</strong>en. Hallarna i nya arenan skulle också<br />
kunna användas för större konferenser, mässor och arrangemang.<br />
Parkeringar<br />
Nya arenan kommer ha behov av ett antal parkeringsplatser. Parkeringsplatser i<br />
området skidstadion och nya arenan kommer att kunna samnyttjas. Vid större<br />
arrangemang, matcher och tävlingar kan parkeringen nedanför Litsvägen<br />
användas precis som i dagsläget.<br />
Sammanhållet arenaområde<br />
Skidstadion och nya arenan skulle kunna ses som ett sammanhållet arenaområde<br />
med en gemensam huvudentré. Stora möjligheter finns för samordning av de båda<br />
arenorna. Förutom att samordna ett antal funktioner i form av lokaler och andra<br />
faciliteter kan det också finnas möjlighet att samverka t ex när det gäller personal<br />
och utveckling. Sammantaget kan det innebära att driftkostnaderna för arenorna<br />
blir avsevärt lägre. Ett sammanhållet arenaområde skapar möjligheter för<br />
föreningar att samverka och skapa gemensamma servicefunktioner. Inom området<br />
kan det också skapas sociala mötesplatser mellan människor, idrotter och<br />
verksamheter.<br />
Samordning av drift och skötsel<br />
Samordning omfattar inte endast lokalmässig samordning. Även<br />
samordningsmöjligheter av driften och den praktiska skötseln finns mellan den<br />
befintliga driftverksamheten vid skidstadion och den drift och skötsel som<br />
organiseras för den nya arenan.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
PM sid 3 (3)<br />
2010-01-20 bilaga nr 3<br />
rev 2010-02-12<br />
Det skulle kunna innebära gemensam personal där samma personer har<br />
sköteluppgifter i båda anläggningarna t ex körning av maskiner - ena gången en<br />
pistmaskin i skidspåren, andra gången en ismaskin i arenan. Personal kan gå<br />
emellan anläggningarna och större arbetslag skapas, med betydande fördelar vid<br />
schemaläggning av skötseluppgifter. Drift av flera anläggningar är också en<br />
vanlig modell för organisering eftersom det oftast finns betydande samband<br />
mellan arbetsuppgifter i resp anläggning. Det skapar en bra grund för en flexibel<br />
och anpassad arbetsorganisation för att möta säsongsvariationer, arbetstoppar vid<br />
stora tävlingar/evenemang och sjukfrånvaro eller annan frånvaro. Sårbarheten<br />
minskas väsentligt.<br />
En viktig faktor för att personalsamordningen ska fungera bra är närheten mellan<br />
de arbetsställen som ingår, att det uppfattas som en arbetsplats.<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Liselotte Johansson Bo Jonsson<br />
Kultur- och fritidsnämndens kansli Bygg och projektering
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Utredning Ny Arena steg 2 2010-01-29<br />
OPS<br />
PM Bilaga 4<br />
Kommunjurist<br />
Linda Stenman<br />
Med OPS (offentlig-privat samverkan) avses normalt en entreprenadform<br />
som kan tillämpas vid infrastruktursinventeringar eller större bygg –och<br />
anläggningsprojekt.<br />
Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) gäller när <strong>kommun</strong>er<br />
ska upphandla byggentreprenader, varor, tjänster och byggkoncessioner.<br />
Det finns undantag från denna huvudregel och det är när <strong>kommun</strong>en ska<br />
t ex förvärva fastighet, vid arrenden, hyra eller teckna avtal om annan<br />
nyttjanderätt till fast egendom.<br />
Redan 1994 uppmärksammades fall där ett privat byggföretag uppfört en<br />
byggnad där <strong>kommun</strong>en sedan via redan tecknade hyresavtal åtagit sig att<br />
hyra under tämligen långa perioder (10 år). I ett antal domar efter det har<br />
det fastslagits att undantaget i LOU endast gäller vid befintliga byggnader.<br />
Extra tydligt blir detta när det handlar om specialbyggnader som t ex<br />
brandstationer, värmekraftverk, skolor etc där det får anses uppenbart att<br />
lokalen inte kan tänkas köpas eller hyras av vem som helst.<br />
SKL har i sitt cirkulär 09:2 anfört följande:<br />
”Det är således uppenbart att den typ av hyresavtal/nyttjanderätter som avser byggnader,<br />
oftast specialbyggnader, som inte är ”befintliga byggnader” och som inte kommer till<br />
stånd utan att <strong>kommun</strong>en förbinder sig att antingen förvärva eller nyttja<br />
byggnaden/anläggningen och därmed står för hela eller delar av kostnaderna för bygget<br />
ska upphandlas i konkurrens med LOU/LUF.”<br />
Det är alltså inte rättsligt möjligt att åberopa undantaget i LOU avseende<br />
hyra för att låta ett privat byggföretag uppföra en ishall som <strong>kommun</strong>en<br />
sedermera åtar sig att hyra under en viss tidsperiod.<br />
Upplysningsvis kan ett förbigående av LOU inte bara medföra att<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> kan bli fälld i nationell domstol utan EUkommissionen<br />
kan också stämma Sverige med, vid en fällande dom, höga<br />
böter som följd.<br />
Det avgörande för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>s medverkan i en offentlig-privat<br />
samverkan med det privata näringslivet är dels att byggnadsprojekt som<br />
<strong>kommun</strong>en har för avsikt att genomföra ligger inom ramen för vad som är<br />
tillåtet enligt den <strong>kommun</strong>ala kompetensen, dels att byggprojektet<br />
upphandlas i enlighet med reglerna i LOU.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Basket sid 1 (1) Bilaga 5B Tillbyggnad av sporthallen med baskethall<br />
Datum: 2009-04-08 ARBETSMATERIAL<br />
Rev: 2010-02-12<br />
TILLBYGGNAD AV SPORTHALLEN<br />
med baskethall<br />
PROJEKTKOSTNAD<br />
PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT<br />
Samtliga ingående delar meter- byggdel<br />
Sporthallen, Kv Läroboken pris<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun m2 kr/m2 kr kr<br />
1 400 16 800 23 459 000<br />
BYGGKOSTNAD 1 400 10 013 14 018 000<br />
Tillbyggnad 1 100<br />
Ombyggnad 300<br />
INSTALLATIONSKOSTNADER 1 400 2 900 4 060 000<br />
BYGGHERREKOSTNAD 1 400 2 410 3 374 000<br />
STÖRNING / TRANSPORT 1 400 129 181 000<br />
OFÖRUTSEDDA KOSTNADER 1 400 1 304 1 826 000<br />
Uppdragsnummer: 10118837<br />
Utskriftsdatum:2010-02-12<br />
100212 Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 1 Sammanst Basket
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Bilaga 1 Sammanställning projektkostnad Arena sid 1 (1) Bilaga 5A Arrangemangsarena<br />
Datum: 2009-04-08 ARBETSMATERIAL<br />
Rev: 2010-02-12<br />
ARRANGEMANGSARENA<br />
med tre isytor och gymnastik<br />
A, B, C-hall, Gymnastik, gemensamma utrymmen, mark, administration<br />
PROJEKTKOSTNAD<br />
PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT<br />
Samtliga ingående delar meter- byggdel<br />
Skidstadion/Slakteriet pris<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun m2 kr/m2 kr kr<br />
Yta pl. 1: 11 825 19 400<br />
BTA: 14 200 16 145 229 260 000<br />
Nybyggnad A-hall ishockey 2 170 13 900 30 230 000<br />
A-plan 60x30 m<br />
Åskådarplatser A-plan 2 500 st<br />
Yta bottenplan (35x62 m) 2 170<br />
Nybyggnad B och C-hall ishockey 4 550 8 000 36 610 000<br />
B-plan 60x30 m<br />
C-plan (NHL-plan) 60x25,5 m<br />
Inga åskådarplatser 0 st<br />
Kallställd byggnad (70*65 m) 4 550<br />
Nybyggnad gymnastikhall 1 750 12 300 21 610 000<br />
Gymnastik-plan 35x50 m<br />
Inga åskådarplatser gymnastikhall 0 st<br />
Varmbonad byggnad (35x50 m) 1 750<br />
Takhöjd delvis 10 m<br />
Gemensamma utrymmen 5 730 10 300 58 933 000<br />
Entré / Foaje 875 13 736 12 018 750<br />
Kök / Restaurang 500 18 280 9 140 000<br />
Omklädning 1 300 9 084 11 809 500<br />
VIP 250 8 860 2 215 000<br />
Fläktrum 400 5 350 2 140 000<br />
Kontor, gym, förråd , WC mm 2 405 8 985 21 609 750<br />
Markåtgärder 55 000 600 33 140 000<br />
P-platser 100 st<br />
Byggadministration 11 825 4 100 48 740 000<br />
Projektering, byggherrekostnader, bygglov mm<br />
Uppdragsnummer: 10118837<br />
Utskriftsdatum:2010-02-12<br />
100212 Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 1 Sammanst Arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Bilaga 2 Sammanställning projektkostnad bandyplan 1 (1) Bilaga 5C Bandyplan inkl. matchbelysning<br />
Datum: 2009-04-08 ARBETSMATERIAL<br />
Rev: 2010-02-12<br />
BYGGNATION AV BANDYPLAN<br />
inkl. matchbelysning<br />
PROJEKTKOSTNAD<br />
PROJEKTDEL Yta Kvadrat- Summa TOTALT<br />
Samtliga ingående delar meter- byggdel<br />
Skidstadion/Slakteriet pris<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun m2 kr/m2 kr kr<br />
Bandyplan 8 211 1 790 14 700 000<br />
Bandyplan (67x113 m) 7 571 1 790 14 700 000<br />
Total yta (69x119 m) 8 211<br />
Uppdragsnummer: 10118837<br />
Utskriftsdatum:2010-02-12<br />
100212 Sammanställning kostnader Arena Skidstadion_Slakteriet Bilaga 2 Sammanst Bandy
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837<br />
Bilaga 5B Tillbyggnad av sporthallen med baskethall<br />
ARBETSMATERIAL<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Om- och tillbyggnad av<br />
Sporthallen, Kv Läroboken<br />
för Basket<br />
Utredning<br />
KOSTNADSBEDÖMNING<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av:<br />
……………………………………………………<br />
Helena Danielsson<br />
Granskad av: Lennart Sjödin, WSP Management Malmö<br />
Bilaga 1 Sammanställning kostnadsbedömning<br />
Bilaga 2 Ritning Sporthallen<br />
1 (4)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Allmän information<br />
ARBETSMATERIAL 2 (4)<br />
På uppdrag av Bo Jonsson (<strong>Östersunds</strong> Kommun), har vi upprättat en kostnadsbedömning gällande<br />
ombyggnad av Sporthallen inom kv Läroboken i Östersund för om- och tillbyggnad av befintliga<br />
Sporthallen för Basket.<br />
Underlag för kostnadsbedömningen är ritning kallad kalkylunderlag daterad 2010-02-05, upprättade<br />
av GisteråSjöstrand samt muntlig genomgång med Kjell Gisterå och Bo Jonsson.<br />
Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen<br />
Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är<br />
en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning,<br />
lösningar och material.<br />
Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna<br />
är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a<br />
Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 08/09, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln.<br />
Denna kostnadsbedömning får aldrig ses annat än som ett första tidigt försök att bedöma/beräkna<br />
en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag.<br />
Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten.<br />
Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge.<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund,<br />
Lennart Sjödin på WSP Management i Malmö har kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen.<br />
Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning,<br />
arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode<br />
(EA).<br />
I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig<br />
enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun och övriga berörda parters (än ovan nämnda) nedlagda tider/kostnader för<br />
deltagande i projektet ingår ej.<br />
Kostnadsläge är Februari 2010.<br />
Kalkylosäkerhet ± 15%.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Förutsättningar för kostnader<br />
ARBETSMATERIAL 3 (4)<br />
Kostnaderna för om- och tillbyggnad av Sporthallen förutsätter att Jämtlands Gymnasium samtidigt<br />
utför sin om- och tillbyggnad i samma byggnad, då delar av kostnaderna är delade mellan<br />
entreprenaderna (bjälklag mm).<br />
Antagen kostnad för konstruktionen av tillbyggnaden, som delas med Jämtlands Gymnasium.<br />
Gällande inredning ingår endast fast inredning så som hyllor, skåp mm ej specifik inredning för viss<br />
utbildning/idrottsutövande.<br />
Vid ombyggnad i befintlig byggnad förutsättes att berörda utrymmen är utrymda och tillgängliga inför<br />
uppstart av ombyggnadsarbeten.<br />
Installationskostnaderna har uppskattats med hjälp av erfarenhetsvärden/schablonkostnader och<br />
antas ansluta i befintliga system/installationer. Utredning har nyligen påbörjats och det är<br />
antaganden på hur stora kostnader som skall ingå.<br />
Kostnadsbedömningen förutsätter ett normalt grundläggningssätt, utan extraordinära<br />
grundläggningskostnader.<br />
Denna kostnadsbedömning avser en själig kostnad vid generalentreprenadupphandling. Normal<br />
kontroll och styrning av projektet förutsätts.<br />
Ingående kostnader<br />
Byggkostnad inkl. inv. installationer samt utv. VA och utv. El<br />
Rivning inom bef byggnader (antagen mängd)<br />
Fast inredning ingår med en antagen kostnad<br />
Utvändig mark (trädgårdsanläggning), minimal åtgärd<br />
Samordning sk GE-arvode<br />
Utredningar, Projektering<br />
Projekt- och Byggledning, KAPBL, Kontroll, Besiktningar<br />
Administrativa projektkostnader, myndighetsavgifter, kopiering<br />
Tillkommande kostnader under projekterings- och byggskedet (Budgetreserv/OF)<br />
Ej ingående kostnader<br />
Arbeten med asbest eller annat miljöfarligt avfall<br />
Geoteknik<br />
Lös verksamhetsknuten inredning och utrustning<br />
Ev. konstnärlig utsmyckning<br />
Omflyttnings- och omdisponeringskostnader av verksamheter<br />
Extra kostnader pga av etappindelningar<br />
Anslutningsavgifter mm<br />
Index till slutkostnad<br />
Kapitalkostnader (byggnadskreditiv)<br />
Mervärdeskatt
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Basket Sporthallen.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev:<br />
Uppdragsnr: 10118837 Sporthallen, Kv Läroboken, Basket<br />
Tillbyggnad (plan 3) ca 140 m 2 , BTA.<br />
Tillbyggnad (plan 4) ca 960 m 2 , BTA.<br />
Ombyggnad (plan 3) ca 300 m 2 , BTA.<br />
Ombyggnad (plan 4) ca 0 m 2 , BTA.<br />
ARBETSMATERIAL 4 (4)<br />
Kostnader för Basket i denna entreprenad i Sporthallen förutsätter att Jämtlands Gymnasium utför<br />
entreprenadarbeten för om- och tillbyggnad i samband med Basketens entreprenad. Utförs ej<br />
Jämtlands Gymnasiums entreprenad medför det en annan utformning av byggnaden och det blir en<br />
annan kostnadsbild.<br />
Markschakt och platta på mark ingår endast för passage och trapphus, övrig utvändig mark och<br />
platta på mark ingår i kostnad för Jämtlands Gymnasium.<br />
Kostnad för mellanbjälklaget fördelas mellan Jämtlands Gymnasium och Basket.<br />
Yttervägg med lätt konstruktion. Relativt glasat i passage på plan 3, och ett fönsterparti högt upp<br />
mot tak i basketarenan.<br />
Antagen kostnad för yttertak.<br />
Antagen kostnad för konstruktion av tillbyggnaden. (Kostnaden för konstruktionen av tillbyggnaden<br />
fördelas lika mellan Jämtlands Gymnasium och Basket)<br />
Komplettering (mindre kostnad) av befintliga ytterväggar (påbyggnad, uppfräschning mm), som nu<br />
blir innerväggar.<br />
Antas att det skall vara en mindre mängd innerväggar, dörrar, glaspartier, brandåtgärder mm.<br />
Trappa mellan våningsplanen.<br />
400 st sittplatser i en skjutbar läktare, i övrigt inredning ingår ej.<br />
Stengolv i passage och komplettering med stengolv i befintlig entréhall samt sportgolv i<br />
basketarena. Målning av väggar, och undertak.<br />
Rivning inom befintlig byggnad är liten, yttervägg mot ny basketarena och mellan entréhall och<br />
passage.<br />
Installationer ingår med normal standard<br />
VS-installationer ansluts till befintliga system.<br />
VE antas anslutas på befintligt aggregat som ev. kompletteras/uppgraderas.<br />
El/Tele-installationer ansluts till befintligt system.<br />
Hiss-installation i trapphus
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Sportarena<br />
Slakteriområdet.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev: 2010-<br />
Uppdragsnr: 10118837<br />
Bilaga 5A Arrangemangsarena med 3 isytor och gymnastik<br />
ARBETSMATERIAL<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
ARRANGEMANGSARENA<br />
Med tre isytor och gymnastik<br />
Skidstadion/Slakteriområdet<br />
Nybyggnad av:<br />
A, B, C-hall Ishockey, Gymnastik,<br />
Gemensamma utrymmen, mark, administration<br />
Utredning<br />
KOSTNADSBEDÖMNING<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av:<br />
……………………………………………………<br />
Helena Danielsson<br />
Granskad av: Lennart Sjödin, WSP Management Malmö<br />
Bilaga 1 Sammanställning kostnadsbedömning<br />
1 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Sportarena<br />
Slakteriområdet.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev: 2010-<br />
Uppdragsnr: 10118837 Arena Skidstadion/slakteriområdet<br />
Allmän information<br />
ARBETSMATERIAL 2 (5)<br />
På uppdrag av Bo Jonsson (<strong>Östersunds</strong> Kommun), har vi reviderat en, sen tidigare, upprättad<br />
kostnadsbedömning (090428) gällande arenalösningar i Östersund.<br />
I denna kostnadsbedömning ingår:<br />
- A-, B-, och C-hall för ishockey<br />
- Gymnastik<br />
- Gemensamma utrymmen<br />
- Utvändig mark<br />
- Byggherrekostnader (Administration)<br />
Allmänna förutsättningar för kostnadsbedömningen<br />
Kostnadsbedömningen är framtagen genom referensvärden och kvadratmeterkostnader, dvs det är<br />
en kostnadsbedömning i tidigt skede där det är många frågetecken gällande ingående utformning,<br />
lösningar och material.<br />
Kostnaderna är framtagna genom bedömda erfarenhets- och referensvärden. Delar av kostnaderna<br />
är erhållna från leverantörer av material. Kostnader och arbetstider är även tagna ur bl a<br />
Sektionsfakta ROT 09/10, Sektionsfakta 08/09, BK 2009, Bygganalys Prisbok, Byggnyckeln.<br />
Denna kostnadsbedömning/kalkyl får aldrig ses annat än sam ett första tidigt försök att<br />
bedöma/beräkna en trolig investeringsnivå till stöd för ett säkrare framtida beslutsunderlag.<br />
Kostnadsbedömningen baseras på att entreprenören skall ha skälig ersättning för sina arbeten.<br />
Således tar kostnadsbedömningen ej hänsyn till vid varje anbudstillfälle rådande konkurrensläge.<br />
Kostnadsbedömningen är upprättad av Helena Danielsson, WSP Byggprojektering i Östersund, i<br />
samarbete med kollegorna Thorbjörn Moström, WSP Byggprojektering i Östersund samt Bengt Öh<br />
på WSP Management i Stockholm som kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen för arenautredningen i<br />
tidigare skede (2009-04-28). I detta skede är det Lennart Sjödin på WSP Management i Malmö som<br />
kvalitetssäkrat kostnadsbedömningen. Referenser från andra uppförda arenor ligger även som<br />
grund. Det finns dock ingen exakt jämförbar arena i Sverige vilket medför anpassning av<br />
referensvärden för denna typ av sammansättning av hallar.<br />
Med omkostnader avses kostnader för maskiner, ställningar, städning, lagerhållning,<br />
arbetsplatsorganisation, transporter mm sk arbetsplatsomkostnader (APO) samt entreprenörsarvode<br />
(EA).<br />
I byggherrekostnaderna ingår kostnader för projektörer, projektledare, besiktning, kvalitetsansvarig<br />
enligt PBL, kopiering samt oförutsedda kostnader.<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun och övriga berörda parters nedlagda tider/kostnader för deltagande i projektet<br />
ingår ej.<br />
Kostnadsläge är Februari 2010.<br />
Kalkylosäkerhet ± 15%.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Sportarena<br />
Slakteriområdet.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev: 2010-<br />
Uppdragsnr: 10118837 Arena Skidstadion/slakteriområdet<br />
Förutsättningar för kostnader<br />
ARBETSMATERIAL 3 (5)<br />
Underlag för kostnadsbedömningen är muntlig genomgång med Bo Jonsson 2010-02-12 gällande<br />
ingående ytor och innehåll.<br />
Kostnadskalkylen förutsätter ett normalt grundläggningssätt, utan extraordinära<br />
grundläggningskostnader.<br />
Gällande inredning ingår endast fast inredning så som hyllor, skåp mm ej specifik inredning för viss<br />
utbildning/idrottsutövande.<br />
Installationskostnaderna har uppskattats med hjälp av erfarenhetsvärden/schablonkostnader.<br />
Utredning har precis påbörjats ännu och det är ett antagande på hur stora kostnader som skall ingå.<br />
Denna kostnadsbedömning är en själig kostnad vid generalentreprenadupphandling. Normal kontroll<br />
och styrning av projektet förutsätts.<br />
Kostnad för kylsystem har erhållits från Bertil Nordenberg, Teknik Partner.<br />
Ingående kostnader<br />
Byggkostnad inkl. inv. installationer samt utv. VA och El<br />
Fast inredning ingår med en antagen kostnad<br />
Sk ”vitvaror” i samband med skåpssnickerier (antagen mängd)<br />
Restaurangkök (Kostnad har erhållits från Eskil Wiklund, Electrolux)<br />
Inredning i Gymnastik ingår med kostnad på 5 miljoner kronor<br />
Utvändig mark (trädgårdsanläggning)<br />
Samordning sk GE-arvode<br />
Utredningar, Projektering<br />
Projekt- och Byggledning, KAPBL, Kontroll, Besiktningar<br />
Administrativa projektkostnader, Kopiering<br />
Myndighetsavgifter och anslutningsavgifter<br />
Tillkommande kostnader under projekterings- och byggskedet (Budgetreserv/OF)<br />
Ej ingående kostnader<br />
Arbeten med miljöfarligt avfall<br />
Geoteknik<br />
Jumbotron<br />
Lös verksamhetsknuten inredning och utrustning<br />
Ev. konstnärlig utsmyckning<br />
Extra kostnader pga av etappindelningar<br />
Index till slutkostnad<br />
Kapitalkostnader (byggnadskreditiv)<br />
Mervärdeskatt
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Sportarena<br />
Slakteriområdet.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev: 2010-<br />
Uppdragsnr: 10118837 Arena Skidstadion/slakteriområdet<br />
Nybyggnad arena<br />
Skidstadion, slakteriet<br />
Yta i plan 1 ca 11 825 m 2 (BTA)<br />
Total yta ca 14 200 m 2 (BTA).<br />
ARBETSMATERIAL 4 (5)<br />
Nybyggnad av A-hall Ishockey<br />
Yta Ishockey-plan ca 60x30 m (ca 1 800 m 2 ).<br />
Yta Ishockey-hall totalt ca 2 170 m 2 (Gäller yta i bottenplan).<br />
2 500 st åskådarplatser (sittplatser).<br />
Varmbonad byggnad.<br />
Antar att det ej medför några ytterväggar, dvs att denna del ligger centralt i byggnaden.<br />
Gäller endast yta för A-hall, övriga utrymmen ingår i punkten gemensamma utrymmen.<br />
Gemensam kylanläggning med samtliga ispister. D.v.s totala kylkostnaden är jämnt fördelad<br />
på kvadratmeteryta ispist i varje del.<br />
Nybyggnad av B och C-hall för Ishockey<br />
Yta B-plan ca 60x30 m och yta C-plan (NHL-plan) ca 60x25,5 m.<br />
Yta B- och C-hall totalt ca 4 550 m 2 .<br />
Inga åskådarplatser.<br />
Kall byggnad, skall hålla ca 10 °C. (Antar yttervägg på 3 sidor)<br />
Mindre kostnad för förråd ingår i denna del.<br />
Gemensam kylanläggning med samtliga ispister (Se text ovan).<br />
Nybyggnad av Gymnastikhall<br />
Yta ca 35x50 m.<br />
Yta Gymnastik-hall totalt ca 1 750 m 2 .<br />
Takhöjd 10 m på del av ytan.<br />
Inga åskådarplatser.<br />
Varmbonad byggnad.<br />
Antar att tre sidor är yttervägg, antagen mängd innervägg.<br />
Antagen kostnad för utrustning gymnastik på 5 000 000 kr.<br />
Gemensamma utrymmen<br />
Entré/Foaje. (875 m 2 ) Antagen kvadratmeterpris med högre kvalitet på golv i själva entrén<br />
och normal standard på ytskikt i övrigt, en hel del glasning i fasad.<br />
Kök / Restaurang. (500 m 2 ) Antagen kostnad för ytskikt och utrustning. Utrustningskostnad<br />
ingår med 3 miljoner kronor. (Antar att denna del är belägen centralt I byggnaden, vilket<br />
medför minimalt med yttervägg.<br />
Omklädning. (1 300 m 2 ) Antagen kvadratmeterpris med kakel på golv och väggar.<br />
VIP. (250 m 2 ) Antagen kvadratmeterpris med normal kvalitet på golv och väggar. Högre<br />
kostnad antagen på glaspartier och ljud.<br />
Fläktrum. (400 m 2 ) Åtgärder för vibrioner och ljud. Installationerna är jämnt fördelade på de<br />
olika projektdelarna.<br />
Kontor, gym. Förråd, WC mm. (2 400 m 2 ) Antagna delar gällande ytskikt, mängd inner- och<br />
ytterväggar mm.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
L:\2530\PDOC\10118837 Sportarenor\Kostnader\FB100212 Sportarena<br />
Slakteriområdet.doc<br />
Mall: Pm - 2003.dot ver 1.0<br />
Datum: 2010-02-12<br />
Rev: 2010-<br />
Uppdragsnr: 10118837 Arena Skidstadion/slakteriområdet<br />
ARBETSMATERIAL 5 (5)<br />
Markåtgärder<br />
Antagen åtgärdadyta på fastighet är 55 000 m 2 .<br />
7 000 m 2 asfalterad yta för parkering och anslutningsvägar ingår.<br />
Mindre mängd plattläggning vid entréer.<br />
Antagen summa på 5 500 000 kr för utsmyckning, dvs blommor, buskar, träd, pollare mm.<br />
Anslutningskostnader ingår i denna post och är antagen till ca 9 000 000 kr.<br />
Byggadministration<br />
Projekteringskostnaden är framtagen med ett procentpåslag (12%) på<br />
entreprenadkostnaden.<br />
Byggherrekostnaderna är framtagna med ett procentpåslag (5%) på entreprenadkostnaden.<br />
Oförutsedda kostnader ingår även det med procentpåslag (10 %) på entreprenadkostnaden.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
1 (3)<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Odenvallen<br />
Kostnadsuppskattning avseende<br />
komplett kylanläggning för konstfrusen<br />
bandybana på Odenvallen.<br />
Datum 2010-02-06<br />
Utförd av Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc<br />
Teknikpartner Norr AB Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro<br />
Box 290<br />
831 23 ÖSTERSUND Stortorget 8 063-10 32 60 063-10 31 20 69 36 30 – 6 5744 - 2915
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Allmänt<br />
Kostnadsuppskattning avseende installation av komplett kylanläggning för<br />
konstfrusen bandyplan på befintlig plan, Odenvallen.<br />
Förutsättningar<br />
1. Den konstfrusna bandyplanen anläggs på befintliga bandyplanen.<br />
2. Den befintlig bandyplanes dränering är tillräckligt bra.<br />
3. Kylcontainer kan ställas upp norr om befintlig servicebyggnad.<br />
4. Ny transformatorstation får ställas upp i närheten av kylcontainern.<br />
5. Bandyplan förses med kylslingor i ett lager sand, vilket innebär att den ej blir<br />
lämplig för annat ändamål än isaktiviteter.<br />
Dvs planen kan ej användas för fotboll, parkering, etc under sommarhalvåret.<br />
Anläggningsbeskrivning / teknisk lösning<br />
Allmänt<br />
På bandyplanen läggs plastslangar i en sand/grusbädd.<br />
Kylan till isbanorna distribueras via en vätska (köldbärare) som cirkuleras genom<br />
isbanornas slangar.<br />
Kylmaskinutrustning inrymd i en container, kyler köldbäraren till rätt temperatur.<br />
Ispist<br />
Plastslangar diam. 25 mm fixeras med hållare, c/c 100 cm, på bandyplanens yta.<br />
Slangarna täcks med ett sandlager på ca 150 mm.<br />
Kylmaskin<br />
Kyl-, el-, styr/reglerutrustning installeras i en container på fabrik.<br />
Kylmaskinen har ammoniak som kylmedium, som är naturvänligt i stället för freon.<br />
Värmen från kylmaskinen återvinns till viss del, via en laddningstank för varmvatten<br />
till duschar respektive till ismaskin vid spolning av isen.<br />
Överskottsvärme leds till en kylmedelskylare placerad på kylcontainerns tak.<br />
Köldbärare<br />
2 (3)<br />
Kaliumkloridlösning alternativt ammoniak/vatten. Bägge alternativen har sina för- och<br />
nackdelar, men är kostnadsmässigt ungefär likvärdiga.<br />
Med koldioxid som köldbärare erhålls en jämnare temperatur i bandyplanens olika<br />
delar. Investeringskostnaden blir dock ca 8 miljoner dyrare pga krav på kopparrör<br />
och betongplatta i ispisten.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Elkraft<br />
Kylanläggningen kräver elkraftmatning på ca 1000 Amp.<br />
Befintlig elanläggning klarar ej denna belastning.<br />
Ny transformatorstation krävs vilken bör placeras i närheten av kyl containern.<br />
Prisuppgifter<br />
Budgetoffert på kylanläggning inklusive ispist, med kalciumklorid eller ammoniak /<br />
vatten som köldbärare, exklusive schakt, sand och täckning med sand, se bilaga 1<br />
Offert från Jämtkraft avseende ny transformatorstation, se bilaga 2.<br />
Kostnadsuppskattning<br />
1. Kylanläggning inkl slangar, exkl sand 9.400.000 kr exkl moms<br />
2. Markarbeten (schakt, sand, täckning) 600.000<br />
2. Ny transformatorstation 400.000<br />
3. Installationer för värmeåtervinning 200.000<br />
3. Byggherrekostnader 300.000<br />
4. Oförutsett 15% av 10.900.000 kr 1.600.000<br />
Summa 12.500.000 kr exkl moms<br />
3 (3)<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_etapp2\BYGG\UPegen\Ekonomi\Odenvallen\Konstfrusen bandyplanOdenvallen.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Detaljplanering för ny arena<br />
2010-02-10 Bilaga 6<br />
Bo Jonsson<br />
Teknisk förvaltning<br />
För både R3 och kv. Styckmästaren/växthustomten gäller följande:<br />
- Ny detaljplan behövs.<br />
- Normalt planförfarande ska tillämpas - med program, samråd och<br />
utställning, då planen är av stor betydelse och intressant för allmänheten.<br />
- Planen syftar till en stor ekonomisk investering för <strong>kommun</strong>en och bör<br />
därför antas av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Sammantaget innebär detta att planprocessen blir relativt lång, ca 12-15<br />
månader ska man nog räkna med, från att planuppdrag aktualiseras till dess<br />
att planen har vunnit laga kraft.<br />
Risken för att den antagna planen blir överklagad är svår att bedöma i<br />
förväg, men kanske är kv. Styckmästaren/växthustomten något känsligare<br />
än R3 med tanke på att området ligger närmare befintliga bostäder.<br />
Förändringar i Plan- och bygglagen är just nu föremål för lagrådsremiss, och<br />
väntas kunna träda i kraft 2011. Bland annat föreslås vissa ändringar av<br />
detaljplaneprocessen i syfte att förkorta tiden. Programskedet utgår och<br />
utställningen ersätts med en ”granskningstid”.<br />
För att kunna driva planarbetet behövs underlag från beställaren, bland<br />
annat en någorlunda tydlig redovisning av arenans innehåll och ytor,<br />
gestaltning, höjder, placering och markanslutningar, kort sagt skisser på hur<br />
anläggningen är tänkt att se ut och fungera.<br />
Krister Frykberg<br />
Samhällsbyggnad<br />
C:\Documents and Settings\RogerSG\Skrivbord\Slutrapport Arena pdf\Ny version\Bilaga 6 DetaljplanFrykberg.doc Version 1,<br />
2008-10-20 KV<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Arenavägen<br />
Litsvägen<br />
Lägdevägen<br />
Ösk-Vägen<br />
Stövarvägen<br />
Grindstugvägen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Arenavägen<br />
Litsvägen<br />
Lägdevägen<br />
Ösk-Vägen<br />
Stövarvägen<br />
Grindstugvägen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Litsvägen<br />
Lägdevägen<br />
Ösk-Vägen<br />
Stövarvägen<br />
Grindstugvägen
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________<br />
_____________________________________________
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning "Ny arena etapp 2" 2010-02-16<br />
Kontakt<br />
Projektledare, Bo Jonsson, Tel: 063-14 33 08, E-post: bo.jonsson@ostersund.se
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga Vinterpalatset skiss<br />
Förutsättningar<br />
*Träning och forskning för allmänheten<br />
*Turismupplevelser<br />
*Östersund en bättre studentstad<br />
*Sverigeeliten inom smala och breda skidor i Östersund<br />
*Möjlighet för <strong>kommun</strong>en att satsa på sporthallen och<br />
bättre restaurang för Gymnasieskolan
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga Vinterpalatset skiss
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga Vinterpalats skiss nedsänkt isyta<br />
PUBLIKPLATSER c:a 500 500 P<br />
HOCKEYRINK<br />
NEDSÄNKT<br />
HOCKEYRINK<br />
PUBLIKPLATSER c:a 100 P<br />
PUBLIKPLATSER c:a c:a 100 P<br />
PUBLIKPLATSER c:a 500 P<br />
sektion<br />
med nedsänkt isyta 2009-06-12<br />
Vinterpalatset Idéskiss Idéskiss
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Arenautredning<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> 2009-05-05<br />
Dnr. 1819-2008
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 2(16)<br />
Innnehållsförteckning<br />
Sammanfattning 3<br />
1. Inledning 4<br />
2. Behovsredovisning 6<br />
- Inledande behovsanalys Östersund<br />
- Ledningsgruppens ställningstagande 7<br />
3. Omvärldsbevakning 8<br />
4. Alternativa placeringar av arenan 9<br />
- Allmänt för förslagen<br />
- Specifikt för förslagen 10<br />
5. Värderingskriterier 13<br />
6. Kostnadsbedömningar 14<br />
- Statusbesiktning befintlig Z-hall 14<br />
- Kostnadsbedömning av uppförande ny arena<br />
enligt idrottens önskemål 14<br />
- Kostnadsbedömning av uppförande ny arena 15<br />
- Driftkostnader 15<br />
- Bedömning av markarbeten 15<br />
- Ersättningslokaler för hyresgäster 16<br />
7. Rekommendationer 16<br />
Bilagor<br />
1 Projektdirektiv<br />
2 Analysrapport Serus<br />
3 Projektorganisation<br />
4 Slutrapport anläggningsgruppen<br />
5 Odenvallen-Storsjöbadet<br />
6 Arenaplaceringar (skisser)<br />
7a Z-hallen byggåtgärder och 7b Z-hallen installationsåtgärder<br />
8 Investeringar ny arena<br />
9 Driftskostnader ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 3(16)<br />
Sammanfattning och rekommendationer av slutrapport<br />
Under hösten 2008 antog <strong>kommun</strong>styrelsen projektdirektiv för projekt ny arena<br />
med syfte att utreda utformning av program för ny arena. Projektet har<br />
genomförts i samarbete mellan idrottsrörelsen, <strong>kommun</strong>en samt Jämtkraft.<br />
Se bilaga 1, Projektdirektiv<br />
Projekt ny arena har utgått från följande delområden.<br />
- Omvärldsbevakning: studera och ta tillvara på erfarenheter från andra<br />
orter om vilka faktorer som legat till grund för uppförande av nya arenor<br />
på respektive ort.<br />
- Utformning av program: upprätta åskådningsskisser med kortare<br />
programförklaring. Arenan skall ha en flexibel lösning med en<br />
publikkapacitet om ca 3000 personer. Arenan skall ha en hög<br />
samnyttjandegrad inom arenan men även med redan befintliga arenor<br />
och funktioner inom närområdet. Arenan skall kunna fungera som<br />
evenemangsarena för mässor, konserter, utställningar etc.<br />
- Planfrågor: studera alternativa lägen för en ny arena, möjlighet till<br />
samnyttjande med andra funktioner, trafikflöden, <strong>kommun</strong>ikationsvägar,<br />
parkeringar etc.<br />
- Kollektivtrafik: studera vilka möjligheter till kollektivtrafik som<br />
belägenheten av en ny arena innebär.<br />
- Ekonomi och finansiering: vilka möjliga finansieringslösningar förutom<br />
<strong>kommun</strong>ens budgeterade 100 miljoner kronorna kan finnas?<br />
Projekt ny arena lämnar efter utförd utredning följande<br />
rekommendationer:<br />
- Att <strong>kommun</strong>fullmäktige tar ett strategiskt beslut att ny arena på lång sikt<br />
skall uppföras och var den skall vara belägen.<br />
- Att byggandet av ny arena på grund av det finansiella läget etappindelas.<br />
- Att det omgående beslutas om start av projektering av ny A-hall<br />
ishockey samt ny gymnastikhall inklusive gemensamhetsdelar.<br />
- Att <strong>kommun</strong>en ansöker om EU-medel som delfinansiering av arenan<br />
- Att befintliga Z-hallen och uterinken vid Z-hallen tillsvidare nyttjas i<br />
befintligt skick som arena för issporter.<br />
- Nuvarande Odenvallen skall även fortsättningsvis fungera som<br />
bandyplan med naturis. Att ny konstfrusen bandyplan på sikt projekteras<br />
och byggs.<br />
- Basket bör i det korta perspektivet fortsätta att bedrivas i nuvarande<br />
sporthallen men i det långa perspektivet skall det införlivas med den<br />
samlade nya Arenan. Vid större arrangemang såsom internationella<br />
matcher och SM finaler kan den nya arenans A-hall kompletteras med<br />
temporärt golv för att kunna spela basket.<br />
- Nuvarande curlinghall behålles i det korta perspektivet på sin nuvarande<br />
plats. Befintlig kulvert från Z-hallen utbytes till ny.<br />
- Utredningen rekommenderar att mer preciserade ekonomiska villkor för<br />
markanskaffning samt möjlig EU-finansiering i de tre alternativa lägen<br />
som i arenautredningen redovisas runt skidstadion utreds.<br />
Förutsättningar och villkor för det externa alternativet vinterpalats på<br />
Campusområdet bör också utredas
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 4(16)<br />
1. Inledning<br />
Den 30 oktober 2008 antog <strong>kommun</strong>styrelsen projektdirektiv för projekt ny<br />
arena.<br />
Projektets syfte har varit att utreda alternativa lägen för en ny arena, utforma ett<br />
preliminärt program, studera planfrågor, utreda vilka möjligheter till<br />
kollektivtrafik som finns till de tänkta alternativa områdena samt undersöka<br />
vilka ev. finansieringslösningar som kan finnas förutom de av <strong>kommun</strong>en<br />
budgeterade 100 miljoner kronorna.<br />
Projektorganisationen har haft följande sammansättning:<br />
Två representanter från vardera <strong>kommun</strong>styrelsen resp kultur- och<br />
fritidsnämnden, totalt fyra förtroendevalda, har bildat ledningsgrupp för<br />
projektet. Ordförande har utvecklingsutskottets ordförande varit.<br />
Projektgruppen har bestått av bitr. <strong>kommun</strong>direktör, kanslichef vid kultur- och<br />
fritidsnämndens kansli, planarkitekt samhällsbyggnad, förvaltningschef Teknisk<br />
förvaltning, enhetschef sporthallar fritid samt en representant för Jämtkraft AB.<br />
Projektledare har varit Bo Jonsson, Teknisk förvaltning, vilken har varit den<br />
som praktiskt svarat för utredningsarbetet och haft ansvarat för kontakter med<br />
alla ingående aktörer.<br />
Extern arkitekt har anlitats för framtagande av åskådningsskisser samt kortare<br />
programförklaring av de olika alternativen.<br />
Externa konsulter för bedömningar av driftekonomi, markbeskaffenhet,<br />
kostnadsbedömningar samt statusbesiktningar av befintliga byggnader har<br />
anlitats.<br />
Extern konsult har anlitats för bedömning av vilka möjligheter till EU<br />
finansiering som ev. kan finnas att söka vid uppförande av ny arena<br />
Se bilaga 2, Analysrapport Serus EU-ansökan<br />
En referensgrupp med representanter för berörda idrottsföreningar har varit<br />
knutna till projektet. I referensgruppen har även en representant för <strong>Östersunds</strong><br />
idrottsråd ingått.<br />
En referensgrupp bestående av <strong>kommun</strong>ala tjänstemän från olika <strong>kommun</strong>ala<br />
avdelningar har engagerats vid en workshop då syftet var att fånga upp<br />
samhällsviktiga synpunkter som underlag till de alternativa placeringar av<br />
arenan som framkommit under projektarbetet.<br />
Se bilaga 3, Projektorganisation<br />
Projektledaren har deltagit vid ett brukarrådsmöte vid <strong>Östersunds</strong> skidstadion.<br />
Detta för att skaffa sig kunskap om ev. synpunkter angående de olika alternativa<br />
lägena för arenan som diskuteras. Det framkom tydligt vid detta möte hur viktigt
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 5(16)<br />
det är med närhet mellan stadion och lokaler för media, funktionärer och aktiva<br />
vid stora arrangemang som VM och World Cup.<br />
Perspektivet har stärkts efter kontakt med arrangören av internationella<br />
skidskyttetävlingar då bedömningen att <strong>kommun</strong>bidraget i samband med ex WC<br />
skulle kunna sänkas då utrymmen i den nya arenan skulle kompensera en del av<br />
de utgifter som arrangören har vid arrangemanget.<br />
Delar av projektgruppen har deltagit vid presentation av ishockey och basketens<br />
verksamheter.<br />
De prioriterade sporterna har lämnat önskemål på lokaler i en ny arena som<br />
skulle uppfylla de behov som de respektive sporterna anser sig ha.<br />
Detta har resulterat i en ”önskelista” som har bedömts av projekt- och<br />
ledningsgrupp.<br />
Denna lista har ingått som en del av de bedömningsgrunder som gjorts under<br />
utredningsarbetet.<br />
Issporterna har redovisat sitt behov i ett konkret förslag till en arena som<br />
innehåller tre hockeyplaner. I detta alternativ har också redovisats en flytt av<br />
befintlig curlinghall och nybyggnad av bandyplan på samma område som<br />
isarenan. Utredningen konstaterar att det upplägg som redovisats för realisering<br />
av detta projekts genomförande inte kan göras inom det regelsystem som<br />
<strong>kommun</strong>en har att beakta när det gäller Lag om offentlig upphandling (LOU).<br />
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har redovisat förutsättningar för<br />
undantag vid offentlig upphandling avseende fastigheter och byggnader i<br />
cirkulär 09:2.<br />
Som ett fristående privat initiativ har ett arenabygge redovisats inom<br />
Campusområdet. I detta initiativ ligger dock andra funktioner än de som<br />
prioriterats av anläggningsgruppen och således andra funktioner än de som ingår<br />
i denna utrednings direktiv. Initiativet (vinterpalatset) har primärt fokus på<br />
fortsatt strategisk utveckling av vintersportcentrum med forskning och<br />
utveckling för elitidrott och upplevelseindustri/innovationsföretag. Till detta<br />
kommer ett folkhälsoperspektiv med kapacitet för allmänhetens behov av<br />
träning. Även kapacitet för att erbjuda turismupplevelser ingår. Initiativet har<br />
således primärt en annan inriktning än den inriktning som gäller denna<br />
utrednings projektdirektiv. I initiativet erbjuds dock en eller två hockeyrinkar<br />
alternativt en hockeyrink och en yta för curling förutom en allmän isyta. Detta<br />
innebär att vissa delar av projektdirektiven kan tillgodoses inom projektet<br />
vinterpalatset. En preliminär analys är att breddidrottens behov av tillgänglighet<br />
till isyta kan tillgodoses men att behovet av en ”matcharena” inte uppfylls på<br />
samma sätt som en ”skräddarsydd” isarena.<br />
Utredningen har ställt fråga om marken är tillgänglig för en arena enligt<br />
projektdirektiven utformning och fått svar ja på den frågan, dock under<br />
förutsättning av att de faciliteter som ingår i vinterpalatset kan tillgodoses.<br />
Att tillgodose båda inriktningarna fullt ut är med största sannolikhet en omöjlig<br />
ekvation. Det blir mer en fråga om vilken strategi som är viktigast att tillgodose<br />
i ett tillväxtperspektiv. Frågan om ställningstagande till erbjudandet om<br />
<strong>kommun</strong>al medverkan i vinterpalatset måste prövas särskilt. Ett engagemang i
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 6(16)<br />
vinterpalatset innebär stora konsekvenser för denna arenautredning då delar av<br />
projektdirektiven kan tillgodoses men inte fullt ut.<br />
I utredningen har lokaliseringen av en arena/arenor enligt projektdirektiven till<br />
Campus studerats. Det är viktigt att påpeka att när utredningen i det följande<br />
redovisar alternativ 4 ”Campus” inte avser det privata initiativet ”vinterpalats”<br />
utan placering av en arena enligt gällande projektdirektiv på Campusområdet.<br />
Värdering av alternativa beslutsvägar bör ske som en aktivitet på vägen mot<br />
ställningstagande till vilket alternativ som ska genomföras.<br />
Projektet har för övrigt följt beslutad tidplan och budget. Kontinuerliga<br />
ledningsgrupps- och projektgruppsmöten har hållits under projekttiden. Träffar<br />
har genomförts med referensgruppen vid ett antal tillfällen. Däremellan har<br />
löpande kontakter hållits med olika representanter från referensgruppen.<br />
Synpunkter som kommit från lednings- projekt- och referensgruppen har lyfts in<br />
i projektet.<br />
Projektet hat studerat fyra alternativa geografiska lägen för ny arena. Detta för<br />
att ge en så allsidig genomlysning som möjligt av olika frågeställningar som<br />
man behöver ta hänsyn till vid uppförande av en ny arena i Östersund.<br />
En ny arena skall uppfylla många krav under lång tid och vara en produkt som<br />
har lång hållbarhet.<br />
2. Behovsredovisning<br />
Kommunstyrelsen beslutade i juni 2007 att utse en anläggningsgrupp som fick<br />
till uppgift att utreda prioritering av långsiktiga investeringar i arenor och<br />
anläggningar i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
I anläggningsgruppens slutrapport görs bl a följande ställningstaganden:<br />
- anläggningsgruppen ställer sig bakom den prioritering av behovet av<br />
arenor/anläggningar, som den samlade idrottsrörelsen enats om med hög<br />
prioritet för issporter, basket och gymnastik.<br />
Se bilaga 4, Slutrapport anläggningsgruppen<br />
Inledande behovsanalys Östersund<br />
Utredningsarbetet startade med en behovsdialog med närmast berörda idrotter.<br />
Resultatet av denna dialog var att varje idrott ville utforma sin egen arena med<br />
fristående faciliteter och funktioner. Ishockeyn har redovisat sitt behov i en<br />
verksamhetsbeskrivning där de redovisar sina behov.<br />
Basketen har redovisat en behovsbild som innehåller fler funktioner än när<br />
basketen diskuterade eventuellt förvärv av Sporthallen.<br />
Gymnastiken har också utrett sitt behov i en utredning. Flera av idrotterna har<br />
betonat vikten av att kunna bedriva affärsverksamhet inom sin egen arena i form<br />
av café och restaurangverksamhet.<br />
Samtliga idrotter har samtidigt deklarerat att man inte har ekonomiska resurser<br />
för att ta affärsrisker eller högre lokalkostnader än dagens subventionerade<br />
hallhyror.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 7(16)<br />
Ledningsgruppen har diskuterat sporternas önskelista och prissatt önskemålen<br />
till ca 260 miljoner kronor bara för byggnation. I denna siffra ingår inte<br />
kostnader för mark, infrastruktur i form av parkeringar etc. och inte<br />
byggherreomkostnader. Uppskattningsvis skulle ett alternativ enligt<br />
önskescenariot innebära ett investeringsbehov med 400-450 miljoner kronor<br />
Den första översiktliga analysen gav intressant information (väldigt översiktliga<br />
kalkyler)<br />
- att flytta curlinghallen kostar ca 15 miljoner<br />
- en nybyggd basketarena kostar ca 40 miljoner<br />
- ombyggnad av Sporthallen kostar ca 55 miljoner<br />
- en nybyggd gymnastikarena kostar ca 30 miljoner<br />
- ombyggnad av Z-hallen för gymnastikens behov kostar ca 30 miljoner<br />
- en överbyggnad av nuvarande konstfrusna hockeyplan på Hofvallen<br />
kostar ca 15 miljoner<br />
- en upprustning av Z-hallens ventilation och byggnad kostar ca 5-6<br />
miljoner (inklusive upprustning kulvert till curlinghall för 0,3 miljoner)<br />
Utredningen har också studerat huruvida en konstfrusen bandyplan på<br />
Odenvallen skulle kunna ge ekonomiska fördelar ur energisynpunkt i samverkan<br />
med Storsjöbadet. Resultatet är att några sådana fördelar inte finns med vårt<br />
klimat.<br />
Se bilaga 5, Odenvallen-Storsjöbadet<br />
Utredningen har initierat en statusbesiktning och kostnadsbedömning av<br />
nuvarande Z-hall. Detta har gjorts i syfte att klargöra om det är möjligt att även<br />
fortsättningsvis använda hallen för issporter. Besiktningen är utförd som en<br />
okulärbesiktning. dvs. inga mätningar är gjorda. Bedömningen är att det är fullt<br />
möjligt att renovera nuvarande hall, då det inte kan påvisas några allvarligare<br />
skador på byggnaden. Det mesta som bör åtgärdas kan betecknas som<br />
underhållsåtgärder. Ventilationen måste åtgärdas då dessa till vissa delar är<br />
undermåliga. En samlad kostnadsbedömning av de åtgärder som måste vidtas<br />
bedöms ligga i storleksordningen 1-2 miljoner kronor. Övriga byggåtgärder<br />
bedöms ligga i storleksordningen 3-4 miljoner kronor.<br />
Se bilaga 7a Z-hallen byggåtgärder och 7b Z-hallen installationsåtgärder<br />
Ledningsgruppen har diskuterat behovet av och möjligheten att finansiera VIPutrymmen/loger.<br />
Det finns en osäkerhet inom ledningsgruppen om det skulle<br />
finnas en betalningsvilja bland <strong>kommun</strong>ens näringsliv som finansierar speciella<br />
VIP-utrymmen/loger och dessutom skulle ge ett täckningsbidrag till<br />
huvudarenan. Gruppen konstaterar dock att det behövs vissa överutrymmen<br />
utöver det som krävs för att en arena skulle fungera som en renodlad A-hall för<br />
issporter. Projektdirektiven talar om en evenemangsarena med ca 3 000 åskådare<br />
och detta motiverar större utrymmen än vad som krävs i alternativet enbart<br />
ishall. Utredningen har diskuterat huruvida åskådarplatserna skall begränsas<br />
med hänsyn till kostnaderna. Behovet av antal åskådarplatser får ses över i ett<br />
senare skede av processen men möjlighet finns att även ex. själva isrinken kan<br />
användas för åskådarplatser vid större arrangemang.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 8(16)<br />
Ledningsgruppens ställningstagande för fortsatt utredningsarbete<br />
Av den inledande dialogen kom ledningsgruppen fram till följande slutsatser för<br />
det fortsatta arbetet.<br />
- de medel som avsatts i budget 2010 räcker inte till nya arenor för<br />
samtliga prioriterade idrotter<br />
- nya arenor skapar utrymme i befintliga arenor<br />
- den långsiktiga strategin är ett sammanhållet arenakomplex som kan<br />
byggas ut etappvis – säkerställ att det finns mark för den långsiktiga<br />
strategin<br />
- flera idrotter måste dela på gemensamma funktioner för att på så sätt<br />
effektivisera lokalnyttjandet och sänka totala investeringsvolymen<br />
- prioritering inledningsvis på ishall(A-hall)/evenemangsarena och<br />
gymnastik<br />
- basketen kvar i Sporthallen i det korta perspektivet<br />
- curlinghallen kvar på nuvarande plats i det korta perspektivet<br />
- fortsatt brukande av Z-hallen för issporter<br />
- ingen konstfrusen bandyplan i etapp 1<br />
Förslaget är en ”multiarena” som ger följande fördelar:<br />
- Fungerar bra som social mötesplats mellan barn, ungdomar och vuxna i<br />
olika åldrar, olika kön och med olika idrottsinriktningar och andra<br />
intressen<br />
- Motsvarar de högst prioriterade idrotternas behov men även ge<br />
möjlighet för andra idrotter att nyttja gemensamma funktioner inom<br />
anläggningen<br />
- Ger möjlighet till snabb och flexibel anpassning av arenan för t ex<br />
kulturevenemang, utställningar, mässor och liknande.<br />
- Ger möjlighet till samnyttjande av gemensamhetsutrymmen såsom<br />
duschar, omklädningsrum, fik, restaurang, loger etc.<br />
3. Omvärldsbevakning<br />
Ledningsgrupp, referensgrupp och styrgrupp har deltagit i två videokonferenser<br />
och då tagit del av erfarenheter från Halmstad respektive Karlskrona.<br />
Konferenserna har varit uppskattade och deltagarna har uppfattat att man fått<br />
relevant information om de tankar och syften som gjort att Halmstad respektive<br />
Karlskrona har valt att satsa på nya arenor.<br />
Det är dock angeläget att man efter ett beslut om fortsatt projektering av ny<br />
arena genomför studiebesök på lämpliga studieobjekt. Detta är en nödvändighet<br />
för att skaffa sig kunskap, idéer och erfarenhet som kan leda till bättre<br />
verksamhet och funktioner i den nya arenan.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 9(16)<br />
4. Alternativa placeringar av arenan<br />
Målbilden för arenautredningen är således ett sammanhållet arenakomplex<br />
”multiarena” som innehåller samverkande arenor för samtliga prioriterade<br />
sporter. Denna målbild ställer krav på ett sammanhållet markområde som är<br />
stort nog för att tillgodose det långsiktiga målet.<br />
Ledningsgruppen konstaterar att projektdirektiven anger Stadsdel Norr för<br />
lokalisering av arenan. Motivet för detta anges vara närheten till dels Jämtkraft<br />
Arena och dels skidstadion. En lokalisering av arenan till stadsdel Norr och det<br />
område som avsatts som reservområde för nya idrottsanläggningar innebär<br />
konkret 500 meters längre gångväg (enkel sträcka) från stadion jämfört med<br />
markverkstaden som användes som presscenter vid skidskytte VM. Detta anges<br />
vara ett avstånd som är för långt betraktat av skidarrangörerna. Ledningsgruppen<br />
har fått redovisning av alternativa stäckningar av vägar och även byggande av<br />
bro för att lösa en närmare integrering. Lösningen blir inte optimal.<br />
Mot bakgrund av detta har två alternativa placeringar utretts dels ”nedsidan<br />
Litsvägen” i förhållande till skidstadion och dels på mark för nuvarande fryshus<br />
och fd slakteri (alternativet kallas ”slakteriet”). Ledningsgruppen har även<br />
studerat alternativet Campus men då med de funktioner som förutsätts enligt<br />
arenautredningens uppdrag.<br />
Konkret innebär detta att utredningen tagit fram en skiss på multiarena som<br />
tillgodoser de prioriterade behoven och studerat om de alternativa<br />
lokaliseringarna ger tillräckligt utrymme.<br />
Kostnader för markanskaffning har endast studerats översiktligt.<br />
I alternativet ”Stadsdel Norr” har <strong>kommun</strong>en en återköpsklausul av<br />
markområdet.<br />
I alternativet ”Nedanför Litsvägen” disponerar <strong>kommun</strong>en marken genom<br />
arrendeavtal för parkering.<br />
I alternativet ”Slakteriet” förutsätts förvärv av mark och byggnader samt rivning<br />
av befintligt fryshus samt f d slakteri.<br />
I alternativet Campus förutsätts förvärv av mark.<br />
De tre alternativa lägena vid skidstadion/stadsdelnorr får likvärdig tillgänglighet<br />
med buss. Linje 14 kommer att trafikera Litsvägen-Arenavägen-Maxi så snart<br />
som Arenavägens utfart är klar. Även Litsbussarna kan betjäna i alla tre lägena.<br />
Alternativ Campus har god tillgänglighet, med fyra turtäta busslinjer som<br />
tangerar området.<br />
Det innebär att vi får en acceptabel eller god bussförsörjning i samtliga lägen,<br />
med redan planerade linjedragningar inräknade.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 10(16)<br />
Allmänt om förslagen<br />
Samtliga förslag har samma principiella logistiska struktur med några avvikelser<br />
pga tomternas olika förutsättningar.<br />
Ett entrétorg välkomnar i söder-västerläge och ramar in en välannonserad,<br />
uppglasad huvudentré som tydligt vänder sig mot tillfartsgatan.<br />
Foajéfunktionerna fortsätter i markplan från entréhallen in mellan ishockeyns Ahall<br />
och Basketarenan för samnyttjande. Ovan foajé på övre plan ligger vip- och<br />
konferensdelar med direktaccess mot både A-hall och Basketarena.<br />
Under basketarenan i souterrängplan (förutom i Campusförslaget där det blir<br />
källarvåning) finns omklädningsrum, samordnat gym för anläggningen, förråd,<br />
teknik mm.<br />
Bredvid Basketarenan ligger Gymnastikhallen som nyttjar den större takhöjden<br />
som kan fås pga souterrängvåning. På Campus ev högre byggnad.<br />
B- och C-hall ligger som tillbyggnadsmöjligheter ”bakom” A-hallen med<br />
emellanliggande omklädningsrum.<br />
Curlinghall kan kopplas ihop med B- och C-hall.<br />
Ytor för bandyplan kan fås i omedelbar anslutning med B- och C-hall i alla<br />
förslag utom Campus där tomten är för trång.<br />
Se bilaga 6, Arenaplaceringar<br />
Specifikt för förslagen<br />
Alternativ 1 (Stadsdel Norr)<br />
Byggnaderna annonserar sig visuellt mot Litsvägen samt mot entrévägen<br />
framför Jämtkraft Arena. Tydlig framsida.<br />
Förslaget har en nära koppling till Jämtkraft Arena samt B-planen vilket medför<br />
bl a samnyttjande av parkeringsytor och vissa lokaler.<br />
Tomten sluttar ca en våning från entrésida mot norr vilket innebär goda<br />
förutsättningar för att nyttja viss souterrängyta.<br />
Goda förutsättningar för inlastning/angöring runt hela byggnadskomplexet.<br />
Goda expansionsmöjligheter.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 11(16)<br />
Alternativ 2 (Skidstadion nedsidan Litsvägen)<br />
Byggnaderna står nära och annonserar sig visuellt mycket tydligt mot Litsvägen<br />
och skidstadion mot entrévägen till Jämtkraft Arena. Entrésidan ej självklar.<br />
Förslaget har en nära koppling till gång och skidbro över Litsvägen mot<br />
Skidstadion. Möjligheter till närparkering nära huvudentrén samt samnyttjande<br />
av parkeringsytor med Jämtkraft Arena.<br />
Tomten sluttar ca två normalvåningar från Litsvägen ner till närparkeringen på<br />
västra sidan. Detta innebär förutsättningar för att nyttja souterrängyta men också<br />
vissa schakter för att komma åt angöringspunkter runt byggnadskomplexet.<br />
Affärsutvecklingsmöjligheter bedöms goda.<br />
Expansionsmöjligheter finns.<br />
Alternativ 3 (slakteriet)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 12(16)<br />
Byggnaderna annonserar sig visuellt mot Litsvägen och mot Skidstadion. Tydlig<br />
framsida med högt och ”självklart” entréläge. Möjligheter till god visuell och<br />
funktionell koppling mot Skidstadion.<br />
Förslaget har en nära koppling till Skidstadionområdet vilket medför bl a<br />
samnyttjande av parkeringsytor och lokaler.<br />
Tomten sluttar drygt en våning från öster till väster vilket innebär goda<br />
förutsättningar för att nyttja viss souterrängyta.<br />
Goda förutsättningar för inlastning/angöring runt nästan hela<br />
byggnadskomplexet.<br />
Affärsutvecklingsmöjligheter bedöms goda.<br />
Vissa expansionsmöjligheter.<br />
Alternativ 4 (Campus)<br />
Byggnaderna annonserar sig tydligast visuellt från Krondikesvägen samt<br />
Stuguvägen. Entrésidan ligger relativt trångt mot en lokalgata.<br />
Förslaget har en direkt koppling till Campus övriga lokaler och verksamheter.<br />
Samnyttjande av begränsade parkeringsytor inom området, ev parkeringsdäck<br />
under anläggningen samt närhet till centrum kan lösa parkeringsfrågan.<br />
Tomten är plan vilket innebär källarvåning för viss del av omklädning, förråd,<br />
teknik samt ev gym mm.<br />
Begränsade förutsättningar för inlastning/angöring runt byggnadskomplexet.<br />
Mycket begränsade expansionsmöjligheter.<br />
Utredningsalternativet är ej möjligt att utföra, då fastighetsägaren ej tillåter<br />
utbyggnad enligt projektdirektiven.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 13(16)<br />
5. Värderingskriterier<br />
Utredningen har värderat de alternativa lokaliseringarna med utgångspunkt från<br />
nedanstående kriterier.<br />
Kriterier för värdering av lokalisering Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4<br />
Samverkan och samnyttjande med<br />
befintliga anläggningar inom angränsande<br />
område<br />
ok ok ok -<br />
Nyttjande vid stora arrangemang på<br />
skidstadion<br />
- ok ok -<br />
Möjlighet till framtida komplettering/utbyggnad<br />
med fler arenor inom området<br />
ok ok ok -<br />
Tar inte mark i anspråk som kan<br />
användas för andra viktiga ändamål t ex<br />
bostäder<br />
ok ok - -<br />
Tillgång till parkeringsytor och befintlig<br />
infrastruktur<br />
ok ok ok -<br />
Kollektivtrafik tillgänglig med möjlighet<br />
till effektiva trafikflöden för vardagsbehov<br />
och vid stora arrangemang<br />
ok ok ok ok<br />
Tillgång till trafiksäkra, gena och<br />
tillgängliga gång och cykelvägar<br />
ok ok ok ok<br />
Tillgång till kommersiell service som<br />
möjliggör föräldrar att utföra andra<br />
ärenden<br />
ok ok ok ok<br />
Möjliggör affärsutveckling för<br />
besöksnäringen och näraliggande<br />
verksamhet<br />
- ok ok -<br />
Medfinansiering av EU-medel<br />
Tillgång till trygga gångvägar*<br />
ok ok ok ok<br />
Idrottens representanter har vid referensgruppsmöte värderat alternativ 1-3 som<br />
likvärdiga men alternativ 4 som ett sämre alternativ med hänsyn till sina<br />
verksamhetsbehov.<br />
* Frågan har ställts men arbetgruppen har ej tagit ställning
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 14(16)<br />
6. Kostnadsbedömningar<br />
Statusbesiktning av befintlig Z-hall<br />
En statusbesiktning och kostnadsbedömning av nuvarande Z-hall har gjorts i<br />
syfte att klargöra om det är möjligt att få en långsiktigt fungerande hall för<br />
issporter. Bedömningen är att det är fullt möjligt att renovera nuvarande hall, då<br />
det inte kan påvisas några allvarligare skador på byggnaden. Det mesta som<br />
måste åtgärdas kan betecknas som underhållsåtgärder.Ventilationen måste<br />
åtgärdas då dessa till vissa delar är undermåliga. En samlad kostnadsbedömning<br />
av de åtgärder som måste vidtas bedöms ligga i storleksordningen 5-6 miljoner<br />
kronor. Detta är kostnader som ligger utanför befintlig underhållsplan.<br />
Se bilaga 7a Z-hallen byggåtgärder och 7b Z-hallen installationsåtgärder<br />
Kostnadsbedömning av uppförande ny arena enligt idrottens önskemål i<br />
miljoner kronor.<br />
Alla alternativen bedöms ha likvärdiga byggnadskostnader förutom alt. 4,<br />
Campus, som inte innehåller någon bandyplan pga. att en sådan inte får plats<br />
inom området.<br />
Alt.1 Alt.2 Alt.3 Alt.4<br />
Investering byggnad 350 350 350 331<br />
Markförstärkningsarbeten 4 20 - 10<br />
Inlösen fastighet 0,5 1 * 1 14 * 2 9.5 * 3<br />
Rivningskostnader - - 10 * 4 -<br />
EU medel * 5<br />
- - goda -<br />
Nuvärde av kostnader * 6<br />
för temporära byggnader<br />
vid stora skidtävlingar<br />
- - - -<br />
Extern bandyplan - - - 19<br />
Summa 354,5 371 374 369,5<br />
* 1 Innebär inlösen av mark plus ersättningsbyggnader av parkeringsytor. Kostnadsbedöms till ca 1 mkr<br />
* 2 Idag okänt värde men taxeringsvärde är ca 14 mkr<br />
* 3 Byggrätt enligt gällande detaljplan x 1000 kr/kvm innebär ca 9,5 mkr<br />
* 4 Kostnaderna för rivning av befintliga byggnader i alternativ 3 bedöms till 10 mkr. Utbyggnad kan dock ske i etapper även om inte hela det<br />
befintliga beståndet rivs vid ett och samma tillfälle<br />
* 5 Går ej att värdera ev. EU-medel i kronor idag. När det gäller alternativ 3 bedöms dock utsikterna vara goda att erhålla EU-medel till vissa<br />
åtgärder<br />
* 6 Efter kontakt med arrangören av internationella skidskyttetävlingar görs bedömningen att <strong>kommun</strong>bidraget i samband med ex WC skulle kunna<br />
sänkas då utrymmen i den nya arenan skulle kompensera en del av de utgifter som arrangören har vid arrangemanget.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 15(16)<br />
Kostnadsbedömning uppförande av en ny A-hall ishockey och<br />
gymnastikhall med gemensamhetsutrymmen i miljoner kronor<br />
A-hall<br />
3800kvm<br />
Gymnastik<br />
2100kvm<br />
Gemensamhets<br />
Utrymmen<br />
Summa<br />
Entreprenadkostnad 46 22 50 118<br />
Byggherre<br />
Administration o<br />
oförutsett<br />
39<br />
Markarbeten 37<br />
Totalsumma 194<br />
Se bilaga 8, Investeringar ny arena<br />
Driftskostnader<br />
a) Om en ny arena uppförs enligt idrottens önskelista bedöms driftskostnaderna<br />
till 14-15 miljoner/år.<br />
Utöver driftskostnader tillkommer kapitalkostnader för investering i form av<br />
ränta och avskrivning.<br />
b) En jämförande kostnadsbedömning av driftskostnader mellan befintliga Zhallen,<br />
bef. Sporthallen och en ny arena med A-hall ishockey och gymnastik<br />
samt med vissa gemensamhetsutrymmen ger följande utfall<br />
Z-hallen Sporthallen Ny Arena etapp 1<br />
Drift 1,5mkr 1,7mkr 3,3 mkr<br />
Underhåll 1,5mkr 1,7mkr 3,3mkr<br />
Personal 1,5mkr 3,3mkr 3,3mkr inkl. städ<br />
Summa 4,5mkr 6,7mkr 9,9mkr<br />
Dvs. tillkommande driftskostnader för <strong>kommun</strong>ens arenor blir ca 10 mkr/år för<br />
föreslagen etapp 1 av ny arena som uppförs. Detta är en tillkommande kostnad<br />
utöver kapitalkostnader i form av ränta och avskrivning (ränta och amortering<br />
som kan uppskattas till ( 4,4 + 5,5= 10,0 miljoner kronor första året) för<br />
investeringen i den nya arenan.<br />
Se bilaga 9, Driftskostnader ny arena<br />
Bedömning av markarbeten<br />
Vid en bedömning av de geotekniska förutsättningarna för de fyra alternativa<br />
placeringarna så visar det sig att det i alternativ 2 och 4 innebär betydande<br />
markarbeten före grundläggning. Dessa grundarbeten bedöms vara i<br />
storleksordningen 20 mkr för alt. 2 och 10 mkr för alt.4. Markarbetena i<br />
alternativ 1 bedöms vara av något mindre omfattning än alternativ 2 och 4. De<br />
bedöms vara i storleksordningen 5 mkr.<br />
Alternativ 3 anses vara bäst då det redan är byggbar mark inom detta område.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Arenautredning 1 2009 05 05<br />
Sammanfattning Arenautredning 2009-05-05<br />
Sid 16(16)<br />
Ersättningslokaler för hyresgäster slakteriet<br />
Om alternativ 3 väljs som läge för den nya arenan så har utredningen studerat<br />
vilka ersättningslokaler som kan erbjudas de hyresgäster som ev. berörs vid en<br />
rivning av slakteriet.<br />
Fastighetsägaren uppger att han hyr ut ca 8300kvm varav ca 1500kvm är i<br />
fryshuset.<br />
Det är varierande lokaler som hyrs ut både som verkstadslokaler och<br />
kontorslokaler. Bedömningen som görs är att det i nuläget finns gott om<br />
ersättningslokaler att erbjuda. Warnershuset på Frösön, industrilokaler i<br />
Odenskog, kontorslokaler i de fd. militäranläggningarna och andra privatägda<br />
fastigheter är exempel på lokaler som bidrar till bedömningen att det nu inte är<br />
några problem att hitta ersättningslokaler.<br />
7. Rekommendationer<br />
Utredningen rekommenderar att mer preciserade ekonomiska villkor för<br />
markanskaffning samt möjlig EU-finansiering samt övrig möjlig finansiering av<br />
investering av de tre alternativa lägen som i arenautredningen redovisas runt<br />
skidstadion utreds. Förutsättningar och villkor för det externa alternativet<br />
vinterpalats på Campusområdet bör också utredas.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - projektdirektiv<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv: Ny arena Sida: 1 (4)<br />
Upprättad av:<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Projektdirektiv – Ny arena<br />
Inledning<br />
Beslutad av:<br />
KS 2008-11-25, § 331<br />
Dnr:<br />
1819-2008<br />
Bilaga 1<br />
2008-10-30 rev 2008-11-05, rev 2008-11-25<br />
Kommunstyrelsens beslutade i juni 2007 att utse en anläggningsgrupp,<br />
vilken har haft till uppgift att utreda prioritering av långsiktiga<br />
investeringar i arenor och anläggningar i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. En<br />
slutrapport över gruppens arbete utarbetades i september 2008. Kultur-<br />
och fritidsnämnden resp <strong>kommun</strong>styrelsen har godkänt slutrapporten<br />
som underlag för det fortsatta arbetet. Kommunledningsförvaltningen<br />
har fått uppdraget att utarbeta förslag till direktiv för arenaprojektet.<br />
I anläggningsgruppens slutrapport görs bl a följande ställningstaganden:<br />
-anläggningsgruppen ställer sig bakom den prioritering av behovet av<br />
arenor/anläggningar, som den samlade idrottsrörelsen enats om med hög<br />
prioritet för issporter, basket och gymnastik.<br />
-en ny arena föreslås med placering på stadsdel Norr i översiktsplanens<br />
område för nya idrottsanläggningar. I området finns Jämtkraft Arena. I<br />
närområdet ligger dessutom <strong>Östersunds</strong> skidstadion.<br />
-<strong>kommun</strong>ens ambitioner vad gäller arenainvesteringar har klarlagts<br />
genom att <strong>kommun</strong>fullmäktige godkänt investeringsbudgeten för 2010<br />
med bl a investeringar i ny arena för idrottsändamål enligt<br />
anläggningsgruppens prioritering. I <strong>kommun</strong>ens investeringsbudget<br />
finns 100 milj kronor avsatta till arenainvesteringar 2010.<br />
Syften<br />
Projektet syftar till att:<br />
- upprätta förslag till program för utformning och förprojektering/skisser<br />
av en ny arena för idrottsändamål i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>,<br />
- redovisa kalkyler och finansiering av investeringar samt driftkostnader<br />
för en ny arena,<br />
-ta tillvara möjligheter till samverkan med andra funktioner i hela<br />
området,<br />
-arbetet ska ske i samarbete med idrottsrörelsen och berörda<br />
idrottsföreningar.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - projektdirektiv<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv: Ny arena Sida: 2 (4)<br />
Upprättad av:<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Projektets omfattning<br />
Projektet delas upp i följande delområden:<br />
Beslutad av:<br />
KS 2008-11-25, § 331<br />
Dnr:<br />
1819-2008<br />
1) Omvärldsbevakning<br />
Det är angeläget att ta till vara erfarenheter och idéer från andra håll,<br />
som kan leda till bättre verksamhet och funktioner i den nya arenan.<br />
Besök på andra orter för att studera redan befintliga arenor/anläggningar<br />
genomförs som en av projektets första åtgärder. Orter med arenor i olika<br />
storlekar och funktioner som kan vara lämpliga att besöka är exempelvis<br />
Leksand, Skellefteå, Piteå, Ängelholm, Nyköping, Norrköping m m.<br />
Samtal och intervjuer görs med idrottsutövare, byggentreprenörer för<br />
arenor/anläggningar, anläggningsägare och <strong>kommun</strong>representanter.<br />
2) Utformning av program<br />
Inom projektet skall precisering göras av de funktioner och krav som<br />
anläggningen skall tillgodose. Den nya arenan skall vara utformad på<br />
sådant sätt att:<br />
-flexibel användning av arenan möjliggörs,<br />
-en rimlig publikkapacitet beräknas till ca 3.000 personer,<br />
-möjligheter till en framtida komplettering/utbyggnad skall finnas med<br />
placering som medger maximal användning och samnyttjande,<br />
-fasta faciliteter för servering av mat/dryck vid olika arrangemang,<br />
-föreningar inom issporter, basket, gymnastik och andra sporter skall<br />
kunna samarbeta och nyttja olika funktioner vid anläggningen,<br />
-samnyttjande med arenor/anläggningar och funktioner i närområdet<br />
skall vara möjlig,<br />
-arenan innehåller funktioner som behövs vid stora arrangemang,<br />
-arenan skall även kunna nyttjas vid kulturarrangemang, utställningar,<br />
mässor och liknande,<br />
-kultur- och nöjesarrangemang skall vara möjliga att genomföra med<br />
relativ kort tid mellan olika arrangemang för ändring av utrustning och<br />
möblering.<br />
3) Planfrågor<br />
En ny arena ställer krav på en ny detaljplan. I projektet bör planaspekter<br />
finnas med redan tidigt i diskussioner och prövas grundligt - t ex:<br />
- placering av byggnader,<br />
- möjligheter till samverkan med andra funktioner,<br />
- nya och samnyttjade parkerings- och trafikytor,<br />
- förbindelser/<strong>kommun</strong>ikationsvägar inom området,<br />
- m m<br />
4) Kollektivtrafik<br />
Frågan om kollektivtrafikförsörjningen till olika anläggningar/arenor har<br />
hög prioritet. Utförandet och utvecklingen av kollektivtrafiken har till<br />
uppgift att åstadkomma praktiska och väl fungerande lösningar. Vilka<br />
förutsättningar finns för koncentrerad kollektivtrafik mellan centrala<br />
staden och olika anläggningar/arenor i området ?
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - projektdirektiv<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv: Ny arena Sida: 3 (4)<br />
Upprättad av:<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Beslutad av:<br />
KS 2008-11-25, § 331<br />
Dnr:<br />
1819-2008<br />
5) Ekonomi och finansiering<br />
Kontakter med näringslivet behöver ske vad gäller samarbete kring<br />
finansiering av investeringar i en ny arena. Även möjligheterna att söka<br />
och erhålla EU-medel och andra stöd till arenaprojektet skall undersökas<br />
och prövas.<br />
Avgränsningar<br />
Omfattningen av projektet avgränsas till ovan beskrivna områden.<br />
Organisation<br />
Två representanter från vardera <strong>kommun</strong>styrelsen resp kultur- och<br />
fritidsnämnden, totalt fyra förtroendevalda, bildar ledningsgrupp för<br />
projektet. Ordförande är utvecklingsutskottets ordförande.<br />
Projektgruppen består av <strong>kommun</strong>direktör/alternativt bitr<br />
<strong>kommun</strong>direktör, kanslichef vid kultur- och fritidsnämndens kansli,<br />
planarkitekt samhällsbyggnad, förvaltningschef Teknisk förvaltning och<br />
en representant för Jämtkraft AB.<br />
Bygg och projektering tillsätter projektledare, vilken blir den som<br />
praktiskt svarar för utredningsarbetet och har ansvaret för kontakter med<br />
alla ingående aktörer. Vid frågor som behöver fördjupas knyts<br />
sakkunniga till projektet, t ex i frågor om anläggningsdrift,<br />
kollektivtrafik m m.<br />
Till projektet knyts en referensgrupp med representanter för berörda<br />
idrottsföreningar. I referensgruppen ingår även en representant för<br />
<strong>Östersunds</strong> Idrottsråd. Vid behov utses en mindre grupp från dessa<br />
föreningar för att fortlöpande lösa olika praktiska frågor i upplägg och<br />
genomförande av arenaprojektet. För att ytterligare förbättra<br />
idrottsrörelsens påverkan ges kultur- och fritidsnämndens kanslichef en<br />
särskild uppgift i arenaprojektet, vilken är att ansvara för att dialogen<br />
med idrottsrörelsen skall fungera på ett bra sätt. Uppgiften sker i<br />
samarbete med projektledaren. På så sätt knyts idrottens referensgrupp<br />
även samman med Samverkansrådet Idrott, i vilket kanslichefen är<br />
föredragande tjänsteman. Kanslichefen och projektledaren kommer<br />
fortlöpande att träffa referensgruppen. Dessutom kommer studiebesök<br />
att ske gemensamt.<br />
Till projektet kan vid behov ytterligare intressenter knytas som<br />
referenspersoner/grupper.<br />
Övergripande information om arenaprojektets genomförande kommer att<br />
lämnas till Samverkansrådet Idrott.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 1 - projektdirektiv<br />
Dokumentnamn: Projektdirektiv: Ny arena Sida: 4 (4)<br />
Upprättad av:<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Projektbudget<br />
Beslutad av:<br />
KS 2008-11-25, § 331<br />
Dnr:<br />
1819-2008<br />
Projektbudget upprättas inom ramen för anslagna projektmedel, 500.000<br />
kronor under 2009, avsedda för utredningens genomförande. Medel<br />
avsätts inom budgetramen även för studiebesök, deltagande vid<br />
seminarier eller andra former för kompetensutveckling m m.<br />
Metod<br />
Kommunens representanter arbetar tillsammans med företrädare för<br />
olika intressenter i projektet utifrån fastställda projektdirektiv.<br />
Projektledaren fungerar som samordnare för helheten och ledare av<br />
projektet, tillika sammankallande för projektgruppen. Projektledaren ska<br />
förse ledningsgruppen med information och har också ansvar för<br />
projektets budget, tidplan och uppföljning. Projektledaren har ansvar för<br />
att fortlöpande dialog sker med projektets olika intressenter.<br />
För att få tillgång till rätt kompetens kan behov finnas av att köpa<br />
externa tjänster.<br />
Övergripande tid- och aktivitetsplan<br />
Projektets tidplan innebär att:<br />
-projektet genomförs under perioden 2008-12-01 - 2009-04-30,<br />
-projektdirektiv fastställs, november 2008,<br />
-projektrapport, 30 april 2009.<br />
I projektets rapport redovisas förslag till program för utformning och<br />
placering av ny arena. Rapporten skall ingå som underlag för<br />
<strong>kommun</strong>ens budgetarbete. Projektledaren ansvarar för uppföljning och<br />
utvärdering av projektet.<br />
Aktivitet<br />
Tid<br />
Utformning av projektdirektiv Oktober 2008<br />
Kultur- och fritidsnämnden resp <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
fastställer gemensamma projektdirektiv<br />
Studiebesök vid olika arenor och anläggningar<br />
KoFN 5 november<br />
KS 25 november<br />
December-februari<br />
Utredning av projektets delområden Januari-april<br />
Redovisning av projektrapport inkl förslag till<br />
program för utformning och placering av ny arena<br />
30 april 2009
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Analysrapport <br />
‐ <br />
Lokalisering av Arena Östersund utifrån externa <br />
finansieringsmöjligheter <br />
1<br />
<br />
Östersund 22 april 2009<br />
Brussels<br />
Boulevard Charlemagne 74<br />
B-1000 Brussels, Belgium<br />
Phone +32(0)2 230 88 10<br />
Fax +32(0)2 230 46 18<br />
Östersund<br />
Kunskapens väg 1<br />
SE-831 43 Östersund, Sweden<br />
Phone: +46 (0)73 0400833<br />
Linköping<br />
Skeda Vårbo<br />
SE-585 97 Linköping, Sweden<br />
Phone +46(0)13 871 04<br />
e-mail info@serus.se<br />
www.serus.se<br />
Huvudkontor: Linköping<br />
Org. nr: 769609-0013
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Uppdraget <br />
Uppdraget består i att utifrån fyra (4) möjliga lokaliseringsalternativ (se Alt. 1 – Alt. 4 nedan)<br />
för ”Östersund Arena” rangordna eller prioritera det eller de alternativ som har störst<br />
möjligheter att få extern finansiering till genomförandet.<br />
Detta betyder att en analysrapport kommer att genomföras där uppdragstagaren (SERUS Ek.<br />
För.) med ett extern-finansieringsperspektiv kommer att rangordna de olika alternativen med<br />
en kort redogörelse av analysmodellen och en kort motivering till varje lokaliseringsalternativ.<br />
Det kommer enbart ske en rangordning av alternativen då det ej är möjligt i denna typ av<br />
översiktlig analysrapport (även vid en betydligt mer omfattande studie är det mycket svårt att<br />
exakt bedöma möjligheterna i procent) att uppskatta hur stor chansen till finansiering är och ej<br />
till vilka belopp det är möjligt att söka. Detta beror på att det är en mängd lokala faktorer och<br />
faktorer bundna till vald ansökningsomgång som påverkar utfallet av en ansökan. Mer om<br />
dessa externa faktorer nämns i slutordet.<br />
Analysens tillvägagångssätt <br />
Steg 1 är att identifiera vilka möjliga externa finansieringskällor som är realistiska till denna<br />
typ av projekt/investering. Först skannas närliggande fonder och program som t.ex. de<br />
nationella strukturfonderna varpå de europeiska möjligheterna genomlyses.<br />
För att genomföra en analys av vilket eller vilka alternativ som har bäst möjlighet bör<br />
analysen se till den helhetsbild som kan skapas vid varje lokaliseringsalternativ och som<br />
sedan matchas mot de extern finansieringsalternativ som presenteras nedan. Vid varje av de<br />
fyra alternativen genomförs analysen i tre nivåer:<br />
1. Områdets ”profil”<br />
o Här ses området med ett helikopterperspektiv där de närliggande<br />
verksamheterna och aktörerna avgör vilken profil som det valda området<br />
har. Det klargörs vilka (unika) förutsättningar som varje alternativ ger vid<br />
denna lokalisering.<br />
2. Koppling till regionala planer samt övriga strategidokument<br />
o Vid varje alternativ skapas en helhet med ett koncept vilket ska matchas mot<br />
de regionala planerna samt t.ex. åtgärdsdokument och europeiska strategier.<br />
3. Tidigare och övrig extern finansiering<br />
o För att nå ett framgångsrikt helhetskoncept bör det nya initiativet inte<br />
konkurrera eller skapa en motsättning mot tidigare eller existerande<br />
externfinansiering.<br />
När varje alternativ har genomgått denna analys sker en rangordning och en slutsats<br />
presenteras men en kort motivering som är baserad på den bakomliggande analysen.<br />
2
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Möjliga externa finansiärer <br />
Utifrån karaktären som initiativet Östersund Arena har så har följande två (2) extern<br />
finansieringsmöjligheter identifierats:<br />
• Regionala Europeiska Utvecklingsfonden (ERUF)<br />
o ERUF är en av de Svenska strukturfonderna och är uppdelad på åtta områden i<br />
Sverige där området Mellersta Norrland är aktuellt för detta initiativ.<br />
Ansökning sker vanligtvis tre till fyra gånger per år där det krävs offentlig<br />
medfinansiering på motsvarande 50 % av total budget. Detta program är<br />
aktuellt då det är möjligt att söka finansiering för investeringar som ger ett<br />
mervärde för regionen (nationen och för Europa).<br />
ERUF beviljar projekt som visar en långsiktig utvecklingspotential med fokus<br />
på tillväxt, entreprenörskap och jobbskapande. I regionen Mellersta Norrland<br />
som innefattar Jämtland och Västernorrlands län är programmet indelat i<br />
11 åtgärder. Det är framförallt tre åtgärder som ligger till grund för denna<br />
analys vilka är inriktade på entreprenörskap, turism och ökad attraktivitet för<br />
regionen.<br />
• Europeiska Investeringsbanken EIB<br />
o EIB beviljar långfristiga lån till kapitalinvesteringsprojekt (huvudsakligen fasta<br />
tillgångar), men ger inga bidrag. Eftersom aktieägarna består av EU:s<br />
medlemsländer har EIB den bästa möjliga kreditnoteringen på<br />
kapitalmarknaderna. Banken kan därför uppbåda stora kapitalsummor på<br />
mycket konkurrenskraftiga villkor. Eftersom EIB drivs utan vinstintresse är<br />
dess lånevillkor också mycket förmånliga. Banken kan dock inte låna ut mer<br />
än 50 % av den totala kostnaden för ett enskilt projekt.<br />
De projekt som banken investerar i väljs ut mycket noggrant enligt följande<br />
kriterier:<br />
- De ska bidra till att uppnå EU:s mål.<br />
- De måste uppfylla i förväg fastställda ekonomiska, finansiella, tekniska och<br />
miljömässiga krav.<br />
- De ska bidra till att locka till sig andra finansieringskällor.<br />
3
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Kriterier utifrån finansieringsmöjligheter <br />
Den helhetsbild som nämndes tidigare i texten ska ligga i linje med de riktlinjer som<br />
finansiären/na ställer. Vid sökande av finansiering från ERUF och/eller lån från EIB så<br />
sammanfaller dessa två på ett naturligt sätt. Detta är framförallt genom Lissabonstrategin som<br />
har som övergripande mål att EU år 2010 ska vara ”världens mest konkurrenskraftiga och<br />
dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler<br />
och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning”.<br />
Både ERUF och EIB har detta som ett övergripande mål och de projekt/initiativ som beviljas<br />
ska bidra till att detta mål uppfylls. Summan av detta är således att det lokaliseringsalternativ<br />
som kan visa på en långsiktigt hållbar utvecklingsplan utifrån lokaliseringens förutsättningar<br />
kommer att hamna högst i rangordningen.<br />
Vid dessa typer av ansökningar är det viktigt med ett antal nyckelkriterier eller<br />
nyckelbegrepp. Dessa är centrala för att visa på att detta projekt/initiativ följer och kan uppnå<br />
de respektive finansiärernas målsättningar. Exempel på dessa begrepp är:<br />
• Tillväxt, entreprenörskap, ökad attraktionskraft, mervärde och långsiktig hållbarhet.<br />
Dessa kommer därför att matchas mot lokaliseringen av arenan och det helhetskoncept som<br />
analyseras.<br />
Lokaliseringsalternativ <br />
Här beskrivs de fyra alternativens områden utifrån ett extern finansieringsperspektiv och<br />
slutsatser ges utifrån den bakomliggande analysen som har beskrits ovan.<br />
Alternativ 1. Stadsdel Norr <br />
Rangordning: 4 av 4<br />
Det finns förutsättningar att söka finansiering från ERUF och/eller EIB men övriga alternativ<br />
upplevs att ha större möjligheter till en beviljad ansökan.<br />
Förutsättningar <br />
Området kan ses som en ny växande del av Östersund som har möjlighet att bli en dynamisk<br />
plats men bostäder, småföretag och upplevelser. Idag finns Färgfabriken lokaliserad där som<br />
ger en kulturell profil på området. Sett ur perspektivet med ERUF och EIB i bakgrunden så är<br />
det mer logiskt att knyta denna lokalisering mot närheten till skidstadion (beskrivs utförligare<br />
nedan under alternativ 3 Skidstadion - Slakteriet).<br />
Att välja kopplingen mot närområdet Stadsdel Norr har bra förutsättningar gentemot<br />
Regionala tillväxtprogram (pågående arbete) och den Regionala utvecklingsstrategin och så<br />
även mot övriga strategidokument. Det finns dock inte samma spets som vid en koppling mot<br />
skidstadion och inte heller jämfört med Campus. Vid denna lokalisering finns det inte lika<br />
4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
många självklara aktörer/initiativ att bygga konceptet på som vid de övriga alternativen.<br />
Några av dem fick finansiering från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden, men dessa<br />
projekt har en annan inriktning och prioritering. Många av samma kopplingar som vid de<br />
alternativa lokaliseringarna kan dras men där är dessa kopplingar mer naturliga.<br />
Styrkor <br />
• Dynamiskt och expansivt närområde.<br />
• Samarbetsmöjligheter med Färgfabriken.<br />
• Entreprenörskapsvänligt närområde med stor andel tjänsteföretag<br />
• Ökad attraktivitet i en stadsnära miljö<br />
• Stora kringeffekter i ett nytt attraktivt område som har öppnats upp.<br />
Stadsdel Norr har en positiv fördel med sin närhet till centrum men bedömningen är dock att<br />
profilen på området utifrån tidigare finansierade ERUF-projekt minskar möjligheterna till EUfinansiering<br />
i relation till övriga alternativ.<br />
Alternativ 2. Nedsidan Litsvägen <br />
Rangordning: 2 av 4<br />
Förutsättningar <br />
Alternativ 2 har samma förutsättningar som alternativ 3 (Skidstadion – Slakteriet), men med<br />
skillnaden att alternativ 3 Skidstadion - Slakteriet har en tydligare fysisk koppling mot<br />
skidstadion jämfört med alternativ 2 "Nedsidan Litsvägen". Därför rangordnar vi alternativ 3<br />
först (av dessa två).<br />
Inför en eventuell ERUF-ansökan är det inte möjligt att i nuläget definiera storleken på<br />
projektbudget. Placering på nedsidan Litsvägen kan innebära en mindre omfattande<br />
projektbudget då t.ex. rivningskostnader ej föreligger (Jfr med Alt. 3). En mindre ansökan kan<br />
ha positiva fördelar gentemot ERUF-budgeten och i en regional bedömning.<br />
Se vidare beskrivning och argumentation under Alternativ 3. Skidstadion – Slakteriet nedan.<br />
5
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Alternativ 3. Skidstadion – Slakteriet <br />
Rangordning: 1 av 4<br />
Detta alternativ rangordnas som det bästa alternativet, dvs. det alternativ som har de bästa<br />
totala förutsättningarna för att bli beviljad extern finansiering från EIB och/eller ERUF.<br />
Förutsättningar <br />
Denna lokalisering förändrar inte den profil som området har idag, utan kompletterar och<br />
utvecklar området vidare. Idag finns ett välkänt skidstadion med kapacitet att genomföra stora<br />
evenemang. Dock inte utan hjälp från andra faciliteter där Arena Östersund är ett möjligt<br />
framtida alternativ. I ett finansieringsperspektiv finns tydliga kopplingar till turism,<br />
entreprenörskap och en höjd attraktivitet.<br />
Regionens lokala planer passar mycket väl ihop med det helhetskoncept och den enhetliga<br />
bild som skapas vid en lokalisering av Arena Östersund vid Skidstadion – Slakteriet. Denna<br />
enhetliga bild ligger även mycket väl i linje med strategier som leder upp till det<br />
gemensamma målet i Lissabonstrategin.<br />
Det har tidigare satsats mycket extern finansiering och det finns pågående projekt i området<br />
som har extern finansiering. Även dessa går i linje med den bild som mycket kortfattat har<br />
beskrivits ovan. Detta betyder att det snarast ses som en fördel att satsa mer medel i samma<br />
område då området har en enhetlig och framgångsrik profil kopplat mot finansiärernas<br />
målsättningar.<br />
Styrkor <br />
• Stora investeringar har i flera omgångar gjorts i och vid skidstadion som har ökat<br />
regionens tillväxt.<br />
• Ett flertal stora evenemang har genomförts och området har en tydlig profil där Arena<br />
Östersund passar in och kompletterar profilen och kan höja attraktiviteten och öka<br />
antalet turister till regionen.<br />
• Området har med de tidigare investeringarna visat på regional utveckling.<br />
• Med den utveckling (t.ex. fler evenemang som kräver lokaler) som området har så<br />
finns ett behov som Arena Östersund kan fylla vilket ytterligare stärker området.<br />
Nyttan blir större ju närmare skidstadion lokaliseringen av Arena Östersund blir.<br />
• Mervärde kan skapas av den gemensamma näring som skapas där (lokala)<br />
entreprenörer får bättre förutsättningar att verka (närhet, spetskompetens och<br />
besökare).<br />
• Det finns ett naturligt koncept att bygga på som går i linje med de regionala planerna.<br />
6
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Den centrala kopplingen mot skidstadion påverkar möjligheterna till en ERUF-ansökan<br />
genom t.ex. framtida planer på större regionala, nationella och internationella<br />
idrottsevenemang. En framtida ev. VM-ansökan kan vara en extern positiv effekt som ökar<br />
möjligheterna och omfattningen av en ansökan. I relation till detta bör man då koppla enskilda<br />
kostnadsslag som t.ex. rivningskostnader för nyproduktion till projektbudgeten.<br />
Vissa jämförelser kan här göras med projektet ”Arenaområdets infrastruktur” som var ett<br />
ERUF-projekt ägt av Örnsköldviks <strong>kommun</strong> i föregående strukturfondsperiod. I detta projekt<br />
delfinansierades t.ex. fastighetsinlösen, omgivande infrastruktur och markförstärkning från<br />
ERUF. Dessa typer av kostnader kan då även vara möjliga att delfinansieras i en (eller flera)<br />
ansökan gällande Arena Östersund till ERUF. Det måst dock starkt påvisas att denna<br />
strukturfondsperiod skiljer sig från föregående och har en ny struktur och nya sökbara<br />
åtgärder vilket gör att det går att dra paralleller men inte är möjligt att lämna några garantier<br />
för samma bedömning.<br />
Alternativ 4. Campus <br />
Rangordning: 3 av 4<br />
Lokalisering ger relativt goda förutsättningar till extern finansiering. Det som är mindre<br />
positivt är att en konkurrenssituation olika initiativ emellan med stor sannolikhet kommer att<br />
uppstå då det i närområdet finns en mängd olika externt finansierade projekt och initiativ.<br />
Förutsättningar <br />
Profilen i detta perspektiv blir med en tydlig koppling till forskning och universitetet. Här nås<br />
en extrem närhet till universitetets kompetens och infrastruktur. Det finns redan tidigare<br />
kopplingar mellan idrott och universitetet och andra aktörer på Campus med fokus på<br />
skididrotter.<br />
Det koncept eller den bild som kommer att profileras vid denna lokalisering stämmer bra<br />
överens med de lokala och regionala planerna. Risken att knytas till Campusområdet kan<br />
vara, vilket vi återkommer till flera gånger, att det där finns en myriad av initiativ som är<br />
externt finansierade med olika inriktningar. Att koppla Arenan och dess utvecklingsplan mot<br />
de aktörer och den verksamhet som redan idag bedrivs på Campus går bra sett till övrig<br />
strategidokument och det finns en mängd olika infallsvinklar vilket är positivt men kan även,<br />
som tidigare nämnt, vara negativt.<br />
På Campusområdet finns idag en mängd olika tidigare, pågående och kommande projekt och<br />
initiativ som har olika former av extern finansiering. Detta är i grund och botten positivt.<br />
Universitetet och övriga verksamheter är en viktig motor i regionen men det som kan<br />
upplevas som negativt är att det inte går att skapa en enda övergripande bild med ett tydligt<br />
mål.<br />
Styrkor <br />
• Mervärde av de många verksamheter som ligger på Campusområdet som kan nyttja<br />
7
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 2 - analysrapport<br />
Arena Östersund med nya innovativa idéer.<br />
• Extrem närhet till forskning (och vintersportcentrum).<br />
• Möjlighet till korsbefruktning då det finns många dynamiska samverkansprojekt i<br />
närområdet.<br />
• Stort underlag av individer i närområdet, framför allt studenter.<br />
• Stärkt entreprenörskap kopplat till utbildning och studenter<br />
Utifrån grundförutsättningen i studien bedöms det ej föreligga motsvarande möjlighet till att<br />
använda en anläggning av det här slaget i motsvarande utsträckning jämfört de två högre<br />
prioriterade alternativen. Vid ett större evenemang bör Arena Östersund sammanvändas fullt<br />
ut för att skapa ett optimalt sammanhållande eventområde vilket möjliggörs vid alternativ 2<br />
och 3.<br />
Slutord <br />
Samtliga alternativ har förutsättningar att söka finansiering från EIB och ERUF men det finns<br />
en tydlig rangordning. Kopplingen mot skidstadion rangordnas först i analysens samtliga<br />
perspektiv. Det finns en tydlig och enhetlig bild som går väl i linje med finansiärernas<br />
ramverk och lokala, regionala och nationella planer.<br />
Det är dock inte möjligt att bedöma de individuella möjligheterna (i procent eller i belopp<br />
som nämns i inledningen) till en beviljad ansökan då det är många externa faktorer som<br />
påverkar vid varje ansökningsomgång. Dessa externa faktorer kan exemplifieras med<br />
finanskriser, högt söktryck i ERUF som medför begränsad budget, en lyckad VM-ansökan för<br />
en vintersport och/eller möjligheter att samarbeta med andra privata eller ideella<br />
organisationer. Dessa faktorer är mycket starkt bidragande till hur en ansökan kommer att<br />
behandlas vid varje enskild ansökningsomgång. Det är dock tydligt att Alternativ 3<br />
Skidstadion – Slakteriet (tillsammans med alternativ 2 Nedsidan Litsvägen) oavsett framtida<br />
förändrade förutsättningar och externa faktorer som är möjliga att förutse har (av de 4<br />
alternativen) de bästa förutsättningarna för att få en ansökan beviljad.<br />
SERUS Ek. För.<br />
www.serus.se<br />
Lisa Fröbel Per-Anders Eriksson<br />
lisa@serus.se pae@serus.se<br />
Tfn. 070 336 02 22 Tfn. 070 680 27 89<br />
8
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 3 - projektorganisation<br />
Projektorganisation Bilaga 3<br />
Projektorganisationen har haft följande sammansättning:<br />
Ledningsgrupp<br />
Från <strong>kommun</strong>styrelsen; Ann-Sofie Andersson och Carina Zetterström<br />
Från kultur- och fritidsnämnden; Karin Thomasson och Sven Hellström<br />
Projektgruppen<br />
Bert-Olof Åkerström bitr. <strong>kommun</strong>direktör, Bert-Olof Zackrisson kanslichef vid<br />
kultur- och fritidsnämndens kansli, Krister Frykberg planarkitekt<br />
samhällsbyggnad, Bertil Åsén förvaltningschef Teknisk förvaltning, Bengteric<br />
Björch enhetschef sporthallar fritid, Nils Nyström Jämtkraft AB<br />
Projektledare har varit Bo Jonsson, Teknisk förvaltning, vilken har varit den<br />
som praktiskt svarat för utredningsarbetet och haft ansvarat för kontakter med<br />
alla ingående aktörer.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 - slutrapport anläggningsgruppen<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
SLUTRAPPORT Bilaga 4<br />
2008-09-15 Dnr 1154-2007<br />
Utredning avseende prioritering av långsiktiga investeringar<br />
i arenor och anläggningar i Östersund<br />
Vid anläggningsgruppens möte den 18 augusti 2008 beslutades att upprätta<br />
en slutrapport över gruppens arbete. Anläggningsgruppen uppdrog till<br />
gruppens sekreterare, Bert-Olof Zackrisson, kanslichef vid kultur- och fritidsnämndens<br />
kansli, att praktiskt utforma slutrapporten.<br />
Bakgrund<br />
Kommunstyrelsens beslutade i juni 2007 att utse en anläggningsgrupp, vilken<br />
har haft till uppgift att arbeta tillsammans med idrottsrörelsen. Ann-<br />
Sofie Andersson, s, Karin Thomasson, mp, Carina Zetterström, c, utsågs att<br />
representera <strong>kommun</strong>en. Idrottsrörelsen representeras av Göran Schylander<br />
och Anna Ivarsson, <strong>Östersunds</strong> Idrottsråd, och Sture Espvall, Jämtland-<br />
Härjedalens Idrottsförbund. Ordförande i anläggningsgruppen är Karin<br />
Thomasson.<br />
Bakgrunden till bildandet av anläggningsgruppen var ett tidigare möte i maj<br />
2007, då företrädare för idrotten och <strong>kommun</strong>en träffades för gemensamma<br />
överläggningar inom ett antal områden. Utifrån initiativ från <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
ordförande kom mötet överens om att starta en ”anläggningsgrupp”<br />
med tre representanter från vardera parten. Anläggningsgruppen har ingått<br />
som en arbetsgrupp inom ramen för Samverkansråd Idrott.<br />
Anläggningsgruppens uppgifter och arbetsformer<br />
Anläggningsgruppens främsta uppgift har varit att göra en inventering av<br />
behov av anläggningar/lokaler som finns hos föreningar i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
och med detta som grund upprätta förslag till prioritering av långsiktiga<br />
investeringar i anläggningar i <strong>kommun</strong>en. Idrottsrörelsens representanter<br />
åtog sig därvid att inventera och redovisa föreningarnas behov av lokaler/anläggningar.<br />
Den arbetsplan anläggningsgruppen arbetat efter har utgått från att idrottens<br />
representanter svarat för inventering och redovisning av föreningarnas behov<br />
av lokaler/anläggningar samt en sammanställning av framkomna behov. Som<br />
en del av sitt arbete har anläggningsgruppen träffat dels ansvariga för vissa<br />
anläggningar, föreningar och arrangörer såsom exempelvis Z-hallen, Frösö<br />
Ridcenter, Tanne, Jämtland Basket, Storsjöyran samt konsulter.<br />
Anläggningsgruppen deltog vid ett brett anordnat möte den 12 mars 2008<br />
på Folkets Hus med idrottsrörelsen om behovet av framtida anläggningar.<br />
En sammanställning av framkomna synpunkter på de frågor som diskuterades<br />
gruppvis vid mötet har gjorts på vilka nya idrottsanläggningar som idrottsrörelsen<br />
föreslår skall prioriteras.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se<br />
1
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 - slutrapport anläggningsgruppen<br />
SLUTRAPPORT Bilaga 4<br />
2008-09-15 Dnr 1154-2007<br />
Anläggningar för issporter, basket och gymnastik har därvid getts hög prioritet.<br />
Avsikten har varit att förslaget till prioriteringsordning vad gäller lokaler/anläggningar<br />
skall tjäna som ett av underlagen i <strong>kommun</strong>ens budgetarbete.<br />
Anläggningsgruppen har även tagit initiativ till att etablera samarbete med<br />
näringslivet för investeringar i nya arenor/anläggningar. En första allmän<br />
intresseförfrågan om att investera i nya arenor i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> har<br />
därvid gjorts genom annonsering i lokaltidningarna. Fortsatta kontakter med<br />
näringslivet behöver dock på olika sätt även fortsättningsvis tas vad gäller<br />
finansieringsfrågor.<br />
Anläggningsgruppens slutsatser<br />
1) Prioriteringsordning<br />
Anläggningsgruppens förslag redovisades i en delrapport till <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
budgetberedning den 16 juni. Anläggningsgruppen föreslog att<br />
<strong>kommun</strong>en skulle gå vidare i den fortsatta processen genom att ställa sig<br />
bakom den prioritering av behovet av arenor/anläggningar, som den samlade<br />
idrottsrörelsen enats om vid det nämnda mötet den 12 mars. Vid mötet<br />
gavs anläggningar för issporter, basket och gymnastik hög prioritet.<br />
2) Arena<br />
Vad gäller frågan om ny arena föreslog anläggningsgruppen att en sådan<br />
skall byggas med placering på stadsdel Norr i det område, vilket i översiktsplanen<br />
har utmärkts som ett område för nya idrottsanläggningar. I det<br />
området ligger även Jämtkraft Arena. I närområdet på andra sidan Litsvägen/E<br />
45 ligger också <strong>Östersunds</strong> skidstadion.<br />
Den nya arenan föreslås utformas på sådant sätt att flexibel användning<br />
medges och med fasta faciliteter för servering av mat/dryck vid olika arrangemang.<br />
Det innebär att ishockey, basket och andra inomhussporter skall<br />
kunna nyttja arenan vid matcher och tävlingar. Men också att kultur- och<br />
nöjesarrangemang skall vara möjliga att genomföra med relativ kort tid<br />
mellan olika arrangemang för ändring av utrustning och möblering. En rimlig<br />
publikkapacitet beräknas till ca 3.000 personer, men möjligheter till en<br />
framtida komplettering/utbyggnad skall finnas.<br />
Investeringskostnaden för en arena enligt ovan är ännu ej beräknad. Driftsmässigt<br />
kan man räkna med att driftkostnaderna i grova drag kommer att<br />
kunna ligga på dagens nivå för befintlig anläggning vid Z-hallen med konstfryst<br />
uterink, med undantag för energikostnader, som kan förväntas öka.<br />
När det gäller gymnastikens behov har Bygg och projektering haft uppdrag<br />
att undersöka möjliga lösningar för att åstadkomma särskilt anpassade lokaler<br />
för att tillgodose gymnastikens behov.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se<br />
2
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 4 - slutrapport anläggningsgruppen<br />
3) Kommunfullmäktiges beslut<br />
SLUTRAPPORT Bilaga 4<br />
2008-09-15 Dnr 1154-2007<br />
Kommunstyrelsens budgetberedning beslutade sitt möte den 13 augusti föreslå<br />
investeringar i ny arena för idrottsändamål enligt av anläggningsgruppen<br />
föreslagen prioritering. Medel avsattes i <strong>kommun</strong>ens investeringsbudget<br />
2010 med 100 milj kronor till arenainvesteringar.<br />
Kommunstyrelsen ställde sig bakom budgetberedningens förslag på investeringar<br />
i ny arena. Detta förslag har nu <strong>kommun</strong>fullmäktige tagit slutlig<br />
ställning till och beslutat godkänna den 11 september 2008. Kommunens<br />
ambitioner vad gäller arenainvesteringar har därmed klarlagts.<br />
4) Anläggningsgruppens arbete är avslutat<br />
Vid anläggningsgruppen träff den 18 augusti konstaterades att gruppens arbetsuppgifter<br />
är slutförda vad gäller inventering av föreningars behov av<br />
anläggningar/lokaler i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> samt upprättat förslag till prioritering<br />
av långsiktiga anläggningsinvesteringar i <strong>kommun</strong>en. Anläggningsgruppen<br />
beslutade därför att framlägga en slutrapport över gruppens arbete<br />
och slutsatser. Anläggningsgruppens arbete är avslutat i och med att denna<br />
slutrapport gjorts färdig.<br />
5) Genomförande av arenaprojektet<br />
Efter det att <strong>kommun</strong>fullmäktige tar beslut om föreslagna arenainvesteringar<br />
läggs ansvaret på kultur- och fritidsnämnden att genomföra arenaprojektet.<br />
Kultur- och fritidsnämnden förväntas komma att uppdra till <strong>kommun</strong>ens<br />
Bygg och projektering att svara för det nödvändiga utrednings- och projekteringsarbetet<br />
innan spaden kan sättas i jorden. Det är mycket som måste<br />
undersökas och kvalitetssäkras. Bygg och projektering tillsätter en projektledare<br />
som kommer att ha kontakter med alla ingående aktörer, inte minst<br />
idrotten.<br />
En referensgrupp med berörda idrottsföreningar kommer därvid att bildas.<br />
En mindre grupp från dessa föreningar kan troligen behöva tillsättas för att<br />
fortlöpande lösa olika praktiska frågor i upplägget och genomförande av<br />
arenaprojektet. Ansvaret för att praktiskt lösa detta kommer att ligga på projektledningen.<br />
Övergripande information om arenaprojektets genomförande kommer att<br />
lämnas till Samverkansrådet Idrott.<br />
KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS KANSLI<br />
Bert-Olof Zackrisson<br />
Kanslichef<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, telefonnummer 063-143000 vx<br />
www.ostersund.se<br />
3
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet<br />
1 (5)<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Odenvallen-Storsjöbadet<br />
Förstudie avseende värmeåtervinning<br />
från en eventuell konstfrusen<br />
bandyarena på Odenvallen till<br />
Storsjöbadet.<br />
Datum 2009-03-10<br />
Utförd av Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc<br />
Teknikpartner Norr AB Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro<br />
Box 290<br />
831 23 ÖSTERSUND Stortorget 8 063-10 32 60 063-10 31 20 69 36 30 – 6 5744 - 2915
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet<br />
FÖRUTSÄTTNINGAR<br />
<strong>Östersunds</strong> Kommun har gett Teknikpartner AB i uppdrag att undersöka om det är<br />
möjligt och lönsamt att använda överskottsvärme från en konstfrusen bandyplan på<br />
den befintliga planen vid Odenvallen till att minska värmebehovet vid Storsjöbadet.<br />
Angivna priser<br />
Angivna priser och kostnader i denna utredning är exkl moms.<br />
Fjärrvärmepris<br />
Fjärrvärmepriset är i dagsläget för Storsjöbadet ca 40 öre/ kWh under vintern.<br />
KORTFATTAD BESKRIVNING<br />
Konstfrusen bandyplan<br />
Uppspolning av bandyplanen sker i slutet av oktober för att ha is från ca v.44.<br />
Normalt ligger isen sedan t o m v.12, eller tillsammans ca 150 dagar/år.<br />
Kylanläggning för konstfrusen bandyplan<br />
2 (5)<br />
Behovet av kyleffekt beror av utetemperatur och påverkande vindförhållanden.<br />
Rekommenderad kyleffekt för en standardanläggning för en bandyplan är ca 1200 kW.<br />
Kylanläggningen är normalt dimensionerad för att klara ishållning upp till + 5° och en<br />
viss vindpåverkan. Under aktuell period är temperaturen mycket sällan högre än +5°.<br />
Vid temperatur kallare än ca -4° körs inte kylanläg gningen, eftersom utetemperaturen är<br />
tillräcklig för att frysa det påförda vattnet.<br />
Värme från kylanläggningen<br />
Kylanläggningen producerar vid drift värme som kan tas ut i två temperaturnivåer:<br />
ca 90% av energin har låg temperatur, ca 30°<br />
ca 10% av energin har hög temperatur ca 60°<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet<br />
3 (5)<br />
Värme till bandyarenan<br />
Ca hälften av den högtempererade värmen som kylanläggningen producerar<br />
använder man för att värma tappvarmvatten som används till duschar och spolning<br />
av isbanan.<br />
Vid spolning av isbanan värms spolvattnet upp för att flyta ut och härigenom ge bra is.<br />
Under längre kalla perioder då kylanläggningen inte körts, kommer det inte att finnas<br />
lagrat tappvarmvatten i tillräcklig mängd. Vattnet måste då värmas via fjärrvärme eller<br />
el.<br />
Överskottsvärme för annan användning<br />
Det överskott av värme som uppstår vid kylanläggningens drift sedan bandyarenans<br />
egna behov tillgodosetts, finns tillgängligt endast vid den del av vinterperioden när<br />
kylanläggningen körs, d v s vid utetemperatur varmare än -4°.<br />
Driftbehov av kylaggregat de två senaste bandysäsongerna 1 nov – 31 mars:<br />
Utetemp över -4° Utetemp under -4°<br />
(drift av kylanläggning) (ej drift av kylanläggning)<br />
2007/2008 119 dagar 31 dagar Bilaga 1<br />
2008/2009 100 dagar 50 dagar Bilaga 2<br />
Amn:<br />
- Säsongen 2007/2008 var varmare än normalt.<br />
- Feb 2009 var kallare än normalt.<br />
- För 2008/2009 har återstående tid under mars uppskattats avseende antal<br />
driftdagar.<br />
Slutsats<br />
Vi räknar med att under ett normalår är behovet av kylanläggningsdrift ca 110 dagar<br />
under en bandysäsong. Under dessa finns således överskottsvärme att tillgå.<br />
Under övriga 40 dagar av säsongen finns inget överskott av värme.<br />
Överskottsvärmens storlek<br />
Totalt under en bandysäsong levererar kylanläggningen ca 830 000 kWh värme.<br />
Bandyarenan förbrukar själv ca hälften av den högtempererade andelen som är ca<br />
10% av den totala värmeenergin.<br />
Överskottsvärmen från bandyarenan blir ca 750 000 kWh av låg temperatur och ca<br />
40 000 kWh av hög temperatur.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet<br />
Storsjöbadet<br />
Storsjöbadets värmebehov tillgodoses med fjärrvärme.<br />
4 (5)<br />
För att ersätta fjärrvärme med energi från bandyplanens kylanläggning finns följande<br />
möjliga förbrukningsställen:<br />
Lågtempererad värme ca 30°<br />
1. Uppvärmning av spädvatten till bassängerna<br />
2. Golvvärme i omklädningsrum<br />
Den lågtempererade värmen utgör ca 10% av totala fjärrvärmeförbrukningen.<br />
Högtempererad värme ca 60°<br />
1. Värme till ventilationsaggregat<br />
2. Uppvärmning av varma bassänger<br />
3. Uppvärmning av tilluft<br />
4. Förvärmning av tappvarmvatten<br />
Den högtempererade värmen utgör ca 90% av totala fjärrvärmeförbrukningen.<br />
INVESTERINGSKOSTNADER<br />
För att föra över överskottsvärme från kylanläggningen krävs att en kulvert byggs<br />
från Odenvallen till Storsjöbadet med ledningar för både låg och hög temperatur.<br />
Kostnad för kulvert samt värmeväxlare, ackumulatortankar, styr & reglerutrustning vid<br />
Storsjöbadet, bedömes uppgå till ca 1.000.000 - 1.200.000 kr.<br />
Detta ger en bedömd kapitalkostnad om ca 200-300 kkr/år (beroende på<br />
avskrivningstid, räntekostnad mm.)<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet<br />
SLUTSATSER OCH KOMMENTARER<br />
5 (5)<br />
Överskottsvärmen från en kylanläggning för bandy utgörs till 95% av<br />
lågtempererat vatten ca 30°. Återstående 5% är högt empererat vatten ca 60°.<br />
Se bilaga 3 och 4.<br />
Storsjöbadets värmebehov är till 90% högtempererat vatten och ca 10%<br />
lågtempererat. Det är enbart uppvärmning av spädvatten till bassänger / pooler<br />
samt golvvärme i omklädningsrum, som kan tillgodoses med lågtempererat<br />
vatten.<br />
Se bilaga 3 och 4.<br />
Den energiform som passar Storsjöbadet bäst är således värme av hög<br />
temperatur, men en kylanläggning för bandy producerar mestadels värme av<br />
låg temperatur.<br />
Vid utetemperaturer kallare än -4° körs ej kylanlä ggningen och inget<br />
överskottsvärme produceras.<br />
Endast ca 110 dagar under året är kylaggregatet i drift och värme kan<br />
erhållas. De kallaste dagarna under året erhålls ingen värme.<br />
Driftkostnadsbesparing för Storsjöbadet vid en överföring av överskottsvärme<br />
från kylanläggningen, är ca 100 - 150 kkr/år med nuvarande fjärrvärmepris.<br />
Orsaken till att besparingen ej blir högre är en kombination av ovanstående<br />
faktorer.<br />
Erforderlig investeringskostnad för kulvert, värmeväxlare och övrig utrustning<br />
som krävs för överförning av överskottsvärmen från Odenvallen till<br />
Storsjöbadet bedöms vara 1.0 - 1.2 miljoner kronor.<br />
Filinformation:M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Odenvallen\101_utr.doc
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 5 - Odenvallen Storsjöbadet
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 6 - arenaplaceringar<br />
Bilaga Arenaplacering<br />
Alternativ 1 Stadsdel Norr<br />
Sid 1 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 6 - arenaplaceringar<br />
Bilaga Arenaplacering<br />
Alternativ 2 Nedan Litsvägen<br />
Sid 2 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 6 - arenaplaceringar<br />
Bilaga Arenaplacering<br />
Alternativ 3 Skidstadion-Slakteriet<br />
Sid 3 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 6 - arenaplaceringar<br />
Bilaga Arenaplacering<br />
Alternativ 4 Campus<br />
Sid 4 av 4
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7a - Z-hallen byggåtgärder<br />
ÖVERSIKTLIG TEKNISK STATUSBESIKTNING<br />
BYGG<br />
Z-hallen Östersund<br />
2009-04-06<br />
Upprättad av: Thorbjörn Moström<br />
Granskad av: Helena Danielsson<br />
Bilaga 7A Z-hallen byggåtgärder
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7a - Z-hallen byggåtgärder<br />
L:\2530\PDOC\10121931 Z-hallen Statusbesiktning\Översiktlig teknisk<br />
statusbesiktning\090406 Övers tekn stat bes Z-hallen.doc<br />
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0<br />
Z-HALLEN ÖSTERSUND<br />
Översiktlig Teknisk Statusbesiktning Bygg<br />
0. Allmänt<br />
2 (3)<br />
Bilaga 7A Z-hallen byggåtgärder<br />
Okulär besiktning är utförd 2009-03-30 av Thorbjörn Moström och Helena<br />
Danielsson, WSP samt Bengt-Erik Björch, <strong>Östersunds</strong> Kommun.<br />
Byggnaden som är ombyggd 1989 efter en brand, har ett normalt slitage på<br />
in- och utvändiga ytskikt.<br />
1. Generellt<br />
Det är ett generellt slitage i och på byggnaden.<br />
2. Utvändigt<br />
Fasadpanel behöver generellt ses över och målas.<br />
Yttertak bör generellt ses över tätskiktsmässigt p.g.a. synliga invändiga<br />
fuktskador i tak.<br />
Tak på lågdel mot nordväst bör eventuellt ses över för att minska<br />
snöansamling och ev. fuktläckage vintertid.<br />
Befintlig kulvert i mark mellan kylcontainer och curlinghall bör kringgjutas vid<br />
trafikerad yta för att undvika skador på ledning och asfalt.<br />
3. Invändigt<br />
Någon mätning av mögelsporer, radon etc. har ej utförts i denna besiktning.<br />
Gamla fuktskador i tak bör ses över i samband med översyn av yttertak.<br />
I övrigt inga synliga fuktskador.<br />
Befintlig yta på ispist är ojämn, bör ses över beroende på krav.<br />
En del fogar mellan kakel i våtutrymmen är smutsiga/gulfärgade.<br />
WC i omklädning 3 och 4 är för små för hockey-spelare, bör vara<br />
”Handikappstora”.<br />
Gummimattor i omklädningsdelar är slitna, och byts varefter de slits ut.<br />
Generell uppfräschning av ytskikt.
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7a - Z-hallen byggåtgärder<br />
L:\2530\PDOC\10121931 Z-hallen Statusbesiktning\Översiktlig teknisk<br />
statusbesiktning\090406 Övers tekn stat bes Z-hallen.doc<br />
Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0<br />
4. El<br />
3 (3)<br />
Bilaga 7A Z-hallen byggåtgärder<br />
El-installationer är till största delen utförd efter 1989 efter branden.<br />
Några gamla el-centraler finns kvar men är funktionsdugliga.<br />
Belysningsarmaturer i rinkdelen är relativt nya och kompletterade för att klara<br />
TV-sändning.<br />
5. Kostnader<br />
Kostnader är framtagna för poster enligt nedan:<br />
2. Utvändigt<br />
2A) Målning generellt av fasad och byte av panel som är i dåligt skick<br />
(Antagen mängd byte av panel).<br />
2B) Generell översyn av yttertak som läcker på några ställen. Antagen<br />
kostnad för åtgärd av tak. Är beroende på hur många ställen och stora<br />
ytor det är läckage på.<br />
2C) Åtgärd för att ”bygga bort” snöansamling på yttertakets lågdel mot<br />
nordväst ingår ej.<br />
2D) Åtgärd med kringgjutning av befintlig kulvert mellan kylcontainer och<br />
curlinghall ingår ej i denna kostnadsbedömning.<br />
3. Invändigt<br />
3A) Uppfräschning av befintliga undertak och innertak samt åtgärd av<br />
fuktskador i tak. Antagen kostnad då mängden fuktskador ej är känd<br />
samt att mängden undertak, målade innertak osv ej är noggrant<br />
genomgångna i detta skede.<br />
3B) Målning av innerväggar generellt samt genomgång av fogar mellan<br />
kakel i våtutrymmen.<br />
3C) Översyn av golv med en antagen kostnad.<br />
3D) 2 st nya RWC i anslutning till omklädningsrum 3 och 4 (Byggkostnad).<br />
3E) Åtgärd av ispist ingår ej, då det fungerar idag.<br />
4. El<br />
4A) Antar inga kostnader för el<br />
Total kostnad: 2 600 000 kr
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 b - Z-hallen installationsåtgärder<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Z - HALLEN<br />
Statusbedömning av befintliga<br />
installationer för värme, ventilation,<br />
tappvarmvatten resp kyla.<br />
Åtgärdsförslag med kostnadsuppskattning.<br />
Datum 2009-04-01<br />
Utförd av Bertil Nordenberg<br />
Filinformation: M:\BOPEN\Projekt\20030_Multiarena\BYGG\UPegen\Dokument\Teknisk utredning\Z-hallen\101_Statusbedömning090422.doc<br />
Postadress Besöksadress Telefon Mobil Telefax Bankgiro E-mail<br />
Teknikpartner AB<br />
Box 290 Stortorget 8 063-10 32 60 070-690 03 00 063-10 31 20 5744-2915 bertil.nordenberg@work.utfors.se<br />
831 23 Östersund<br />
1 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 b - Z-hallen installationsåtgärder<br />
VENTILATIONSANLÄGGNING<br />
A. Ventilationsaggregat för bottenplanet, framsidan.<br />
Beskrivning<br />
Ett tilluftaggregat resp ett frånluftaggregat placerade i olika utrymmen.<br />
Ingen värmeåtervinning.<br />
Installerat 1974.<br />
Luftintag från ishallen. Avluften leds in i ishallen.<br />
Aggregatet körs kontinuerligt vintertid samt vid behov under övrig tid.<br />
Försörjer<br />
- 2 st omklädningsrum<br />
- 13 st wc<br />
- 2 st urinoarer<br />
Status<br />
Aggregaten med tillhörande styr / regler är gamla 25 år och saknar värmeåtervinning.<br />
Luftintag från ishallen är ej tillåtet.<br />
Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning<br />
Utbyte / ombyggnation bör ske av såväl ventaggregat som styr / reglerutrustning.<br />
Uppskattad kostnad i dagsläget ca 300 kkr exkl. moms.<br />
B. Ventilationsaggregat för bottenplanet, baksidan.<br />
Beskrivning<br />
Ett ventilationsaggregat med värmeåtervinning.<br />
Installerat 1991.<br />
Luftintag från ishallen. Avluften leds in i ishallen<br />
Aggregatet körs kontinuerligt vintertid samt dagtid under övrig tid.<br />
Försörjer<br />
- 2 st omklädningsrum<br />
- 3 st wc<br />
-klubbkansli<br />
Status<br />
Aggregatet är i normalskick utifrån ålder och kan uppskattningsvis köras i ca 10 år till.<br />
2 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 b - Z-hallen installationsåtgärder<br />
C. Ventilationsaggregat för övre planet, framsidan.<br />
Beskrivning<br />
Ett tilluftaggregat resp ett frånluftaggregat placerade i olika utrymmen.<br />
Ingen värmeåtervinning.<br />
Installerat 1991.<br />
Luftintag från ishallen. Avluften leds först till styrketräningslokal och därefter till ishallen<br />
Aggregatet körs vid behov.<br />
Försörjer<br />
- 2 st teorisalar<br />
- 1 st styrketräningslokal<br />
- 1st kontor<br />
Status<br />
Luftintag från ishallen är ej tillåtet.<br />
Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning<br />
Uppskattad kostnad i dagsläget för ändring av luftintag respektive avluft ca 40 kkr exkl. moms.<br />
D. Frånluftfläkt för övre planet, framsidan.<br />
Beskrivning<br />
Tilluft som överluft från korridor.<br />
Ingen värmeåtervinning.<br />
Installerat 1991.<br />
Fläkten körs kontinuerligt vintertid samt vid behov under övrig tid.<br />
Försörjer<br />
- ett antal förråd<br />
Status<br />
Ok. Ingen återvinning, dock relativt små luftflöden.<br />
E. Ventilation för ishallen<br />
Beskrivning<br />
Ventilation av ishallen saknas.<br />
Huruvida detta krävs med nuvarande verksamhet bör utredas.<br />
3 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 b - Z-hallen installationsåtgärder<br />
VÄRME- OCH TAPPVARMVATTENSYSTEM<br />
Fjärrvärme används för värme, tappvattenberedning samt värmebatterier i ventilationsaggregat.<br />
Undercentralen för fjärrvärme installerades 1994.<br />
Beredare, expansionskärl, cirkulationspump samt vissa ledningar i pannrum är från 1984.<br />
Aerotemprar vid ingångarna på framsidan är installerade 1991 och baksidan 1984.<br />
Radiatorsystem finns för utrymmen i bottenplan baksida samt på övre plan framsida i<br />
teorisalar, styrkerum, kontor.<br />
Utrustning i duschrum på framsidan är utbytta 2007, på baksidan är utrustningen från 1991.<br />
Status<br />
Beredare för förvärmning av tappvarmvatten samt cirkulationspump är 25 år och borde bytas ut<br />
Styr/ reglerutrustning bör bytas ut inom 5 år.<br />
Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning<br />
Beredare för förvärmning av tappvarmvatten samt cirkulationspump liksom styr/ reglerutrustningen<br />
bör bytas ut inom 5 år.<br />
Uppskattad kostnad ca 150 kkr exkl. moms.<br />
KYLANLÄGGNING FÖR ISHOCKEY RESPEKTIVE CURLING<br />
Beskrivning<br />
År 2004 installerades ny ammoniak-kylanläggning, inrymd i container<br />
Samlings- / fördelningsrören för hockeybanan byttes ut 2007.<br />
Plaströren i banan är från installationen efter branden 1989.<br />
Kulvertledning i stål mellan kylmaskin och curlinghall är från 1982.<br />
Eftersom kylaggregatet saknar hetgasväxlare och dessutom körs på låg kondenseringstemperatur<br />
(20° - 25°), är värmeåtervinningen blygs am.<br />
Viss värmeåtervinning av kylmaskinens kondensorvärme sker i dagsläget dels som förvärmning<br />
av tappvarmvatten och dels som värme till ishallen.<br />
Spolning av isen kräver stora mängder varmvatten.<br />
Status<br />
Kylaggregatet är i bra skick.<br />
Kulvertledningen i stål mellan kylmaskin och curlinghall kan vara dålig pga ålder och aktuell<br />
köldbärarvätska (kalcumkloridlösning) som är korrosiv under vissa betingelser.<br />
Åtgärdsförslag med kostnadsbedömning<br />
Kulvertledningen mellan kylmaskin och curlinghall bör bytas ut i förebyggande syfte.<br />
Uppskattad kostnad ca 300 kkr exkl. moms.<br />
4 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 7 b - Z-hallen installationsåtgärder<br />
AVFUKTARE FÖR ISHALLEN<br />
Beskrivning<br />
Installerad 1991.<br />
Körs vid behov via hygrostat om relativa fuktigheten i ishallen blir för hög.<br />
Status<br />
Svårbedömd. Troligtvis krävs ett utbyte inom 5 – 10 år.<br />
5 (5)
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 8 - investeringar ny arena
§ 31, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Bilaga 9 - driftskostnader ny arena<br />
NY ARENA FÖR ISSPORT OCH GYMNASTIK<br />
Driftkostnader – kostnadsbedömning<br />
Förutsättningar<br />
A- Hall<br />
Ispist 60x30 m<br />
Sittplatser för 2500 personer<br />
Toaletter, mindre förråd under läktare<br />
Summa area ca 3.800 m²<br />
Gymnastikhall<br />
Summa area ca 2.100 m²<br />
Gemensamhetsdel<br />
Entré och foajé ca 3.000 m²<br />
Kök och restaurang ca 600 m²<br />
Omklädningsrum för A-hall och gymnastikhall 1.000 – 1.500 m²<br />
VIP-avd ca 1.000 m²<br />
Fläktrum ca 400 m²<br />
Summa area 6.000 – 6.500 m²<br />
Jämförbara objekt ur driftkostnadssynpunkt<br />
Inom <strong>kommun</strong>en finns två byggnader med relativt jämförbar storlek och likartade driftförhållanden,<br />
nämligen Z-hallen och Sporthallen.<br />
Mediaförbrukningar från dessa hallar kan anses vara representativa även för det föreslagna nya<br />
arenan utifrån att denna uppförs med nyare teknik och därigenom är mer energieffektiv, vilket<br />
kompenserar den större arean.<br />
Driftkostnader<br />
Media och skötsel 2.7 Mkr<br />
Underhåll 3.4 Mkr<br />
Personalkostnader 3.6 Mkr<br />
Summa ca 10 Mkr<br />
1 (1)<br />
Filinformation: C:\DOCUME~1\bojn\LOKALA~1\Temp\fcctemp\101_driftkostnader 2.doc
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 716-2007<br />
Detaljplan för Viadukt Söder, Staden 2:1 m. fl.,<br />
Nedre Vattugatan – Storsjöstråket, antagande<br />
För byggande av den bro över järnvägen som är nödvändig för exploatering<br />
av Storsjö Strand har detaljplan upprättats. Planförslaget har godkänts av miljö-<br />
och samhällsnämnden och ska antas av <strong>kommun</strong>fullmäktige med anledning<br />
av planens stora betydelse och omfattande ekonomiska konsekvenser.<br />
Dessa och övrigt upplägg för utbyggnad av Storsjö Strands norra del framgår<br />
av <strong>kommun</strong>styrelsens beslut den 2 mars 2010.<br />
Underlag för beslut<br />
Utvecklingsutskottet 2010-03-31, § 23<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-15<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-02-24, § 52<br />
Samtliga antagandehandlingar till detaljplanen finns på <strong>kommun</strong>ens hemsida<br />
www.ostersund.se/boleva/samhallsplaneringochbyggande<br />
Detaljplaner på gång/Detaljplan Viadukt Söder<br />
Kommunstyrelsens beslut 2010-03-02 angående Storsjö Strand, detaljplan<br />
A och exploateringskalkyl<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad den 9 februari 2010 och godkänt<br />
av miljö- och samhällsnämnden den 24 februari 2010 antas.<br />
2. Detaljplan för Viadukt Söder, Nedre Vattugatan-Storsjöstråket, Staden 2:1<br />
m.fl. upprättad den 18 november 2009 antas.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
MSN: 716/2007
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Rolf Lundell<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-15 Dnr 716-2007<br />
Kommunstyrelsen<br />
Detaljplan för Viadukt Söder, Staden 2:1 m. fl.,<br />
Nedre Vattugatan – Storsjöstråket, antagande<br />
För byggande av den bro över järnvägen som är nödvändig för exploatering<br />
av Storsjö Strand har detaljplan upprättats. Planförslaget har godkänts av miljö-<br />
och samhällsnämnden och ska antas av <strong>kommun</strong>fullmäktige med anledning<br />
av planens stora betydelse och omfattande ekonomiska konsekvenser.<br />
Dessa och övrigt upplägg för utbyggnad av Storsjö Strands norra del framgår<br />
av <strong>kommun</strong>styrelsens beslut 2010-03-02.<br />
Underlag för beslut<br />
1. Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-15.<br />
2. Miljö- och samhällsnämndens beslut 2010-02-24, § 52 att godkänna detaljplaneförslaget<br />
med antagandehandlingarna<br />
- plankarta och planbestämmelser<br />
- illustrationskarta<br />
- plan- och genomförandebeskrivningar<br />
- utlåtande<br />
Samtliga antagandehandlingar till detaljplanen finns på <strong>kommun</strong>ens hemsida<br />
www.ostersund.se/boleva/samhallsplaneringochbyggande,<br />
Detaljplaner på gång/Detaljplan Viadukt Söder.<br />
3. Kommunstyrelsens beslut 2010-03-02 angående Storsjö Strand, detaljplan<br />
A och exploateringskalkyl.<br />
Förslag till <strong>kommun</strong>styrelsens beslut att föreslå <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
1. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnadsförvaltningen 2010-02-09 och<br />
godkänt av miljö- och samhällsnämnden 2010-02-24, §52, antas.<br />
2. Detaljplan för Viadukt Söder, Nedre Vattugatan-Storsjöstråket, Staden 2:1<br />
m.fl. upprättad 2009-11-18 och godkänd av miljö- och samhällsnämnden<br />
2010-02-24, § 52, antas.<br />
Bakgrund<br />
Detaljplanens syfte är att skapa förutsättningar för byggande av den bro över<br />
järnvägen med anslutningar som är nödvändig för exploatering av Storsjö<br />
Strand. Byggrätter för kontor e.d. samt en allmän parkering ingår också.<br />
Fördjupad översiktsplan för Storsjö Strand antogs 2009-12-10.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-15 Dnr 716-2007<br />
Kommunstyrelsen beslutade 2010-03-02 att ansöka om detaljplan A för<br />
Storsjö Strand, omfattande bebyggelsen och parken i norra delen.<br />
En exploateringskalkyl för 2011-14 redovisades i beslutsunderlaget.<br />
Denna går via finansutskottet till budgetberedningen. Bron i föreliggande<br />
detaljplaneförslag ingår i exploateringskalkylen.<br />
Ett särskilt arbetssätt för planering av hållbart byggande ska ske för Storsjö<br />
Strand med bidrag från Delegationen för hållbara städer.<br />
Plangenomförande<br />
Kommunen har genomfört markbyte med Jämtkraft enligt <strong>kommun</strong>styrelsens<br />
beslut 2009-02-24 för att dels lösa erforderlig mark för själva bron,<br />
dels köpa den mark mellan värmeverket och Storsjöstråket som Jämtkraft<br />
inte behövde. Sammanlagt erhöll <strong>kommun</strong>en ca 1,2 ha. Den mark Jämtkraft<br />
erhöll i bytet avsåg utvidgning av Lugnviks kraftvärmeverk.<br />
I detaljplanen utläggs hälften av <strong>kommun</strong>ens erhållna mark, ca 6 400 kvm,<br />
för kontor, hantverk, småindustri med en total byggrätt på 3 200 kvm bruttoarea.<br />
Byggnaderna får vara fyra eller fem våningar i respektive delområde.<br />
Detaljplanen innehåller även ett område för allmän parkering för 30-talet<br />
bilar.<br />
Vatten Östersund har framfört synpunkter angående vattenverkets respektive<br />
värmeverkets anslutning till Storsjöstråket. Tillfartsfrågan kan lösas delvis<br />
inom planområdet, delvis utanför planområdet på befintlig industrimark<br />
för vattenverket och påverkar inte detaljplanens utformning.<br />
Enligt miljö- och samhällsnämndens investeringsplan ska körbron över<br />
järnvägen börja byggas 2012 med inledande projektering och upphandling<br />
2011. Kompletterande finansiering behövs och föreslås i exploateringkalkylen<br />
för detaljplan A inom perioden 2011-14. Investeringen är på 40 mnkr<br />
och finansieras till hälften i exploateringen och till hälften med skattemedel.<br />
Servitut anskaffas hos Banverket för rätt att bygga bron över järnvägen.<br />
Bron är av synnerlig vikt för att öppna upp Storsjö Strand för bebyggelse.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Rolf Lundell<br />
Utdrag till miljö- och samhällsnämnden, samhällsbyggnadsförvaltningen<br />
plan och bygg för vidare expediering av beslutet samt mark- och exploateringskontoret.
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 52, MSN 2010-02-24<br />
PROTOKOLL 1<br />
Miljö- och samhällsnämnden<br />
2010-02-24 Ädh dnr 716/2007<br />
Plan dnr p07/0015<br />
Detaljplan – Viadukt Söder, Staden 2:1 m fl, Nedre Vattugatan – Storsjöstråket<br />
- godkännande<br />
Planområdet är beläget i stadsdelen Söder i Östersund. Detaljplanens syfte<br />
är att skapa plantekniska förutsättningar att i Nedre Vattugatans förlängning<br />
anlägga en viadukt över järnvägen som länkar samman stadsdelen Söder<br />
och Storsjöstråket. Planen ska även medge möjlighet att förbättra korsningen<br />
Nedre Vattugatan – Bangårdsgatan genom att anlägga en större cirkulationsplats.<br />
Plankorsningen vid Tjalmargatan – Minnesgärde kommer även fortsättningsvis<br />
att vara öppen för trafik.<br />
Planen medger vidare en byggrätt för kontorsverksamhet, hantverk/småindustri<br />
mellan Minnesgärde Värmeverk och Storsjöstråket.<br />
Kommunen får genom detaljplanen rätt att lösa in enskilt ägd mark som föreslås<br />
som allmän platsmark, gatu- och parkmark, eller på annat sätt, genom<br />
servitut/avtal, säkerställa mark som behövs för att genomföra planen.<br />
I enlighet med beslut 2009-11-18, § 339, har detaljplanen varit har utställd<br />
under tiden 2009-12-21 t o m 2010-01-29.<br />
Planärendet har handlagts som normalt planförfarande.<br />
Underlag för beslut<br />
Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag 2010-02-09<br />
Samhällsbyggnads utlåtande 2010-02-09<br />
Samhällsbyggnads förslag till revidering av planförslaget<br />
Miljö- och samhällsnämndens beslut<br />
1. Utlåtande upprättat av samhällsbyggnad 2010-02-09 godkänns som<br />
nämndens eget.<br />
2. Detaljplanen revideras enligt utlåtandet.<br />
3. Detaljplan för Viadukt Söder, Staden 2:1 m fl, Nedre Vattugatan – Storsjöstråket,<br />
upprättad den 2009-11-18, och reviderad enligt ovan godkänns.<br />
4. Detaljplanen överlämnas till <strong>kommun</strong>fullmäktige för antagande<br />
____<br />
Utdrag till ks<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
1(6)<br />
Detaljplan för<br />
VIADUKT SÖDER<br />
Nedre Vattugatan – Storsjöstråket, Staden 2:1 m fl<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong><br />
UTLÅTANDE<br />
Detaljplanen har hållits utställd i Rådhuset och i Länsbiblioteket i Östersund under tiden 21<br />
december till och med den 29 januari 2010.<br />
Utställningen annonserades i ortstidningarna den 19 december 2009.<br />
Utställningshandlingarna utgjordes av plankarta med planbestämmelser, illustrations-karta, planoch<br />
genomförandebeskrivning, samrådsredogörelse, grundkarta samt fastighetsförteckning<br />
daterad den 2009 11 30.<br />
Under utställningen ingick även grundkarta som redovisar befintliga förhållanden och gällande<br />
bestämmelser. Till förslaget hörde även fastighetsförteckning.<br />
Planhandlingarna har sänts till berörda sakägare, myndigheter, organisationer och <strong>kommun</strong>ala<br />
förvaltningar.<br />
Under utställningstiden har nio yttranden kommit in till miljö- och samhällsnämnden. Yttrandena<br />
refereras nedan i korthet.<br />
YTTRANDEN<br />
Statliga och regionala myndigheter och organisationer<br />
Länsstyrelsen (2010-01-27): I planbestämmelserna är området WB1 avsatt för bryggor och<br />
utfyllnader. Innan arbetet påbörjas måste anmälan alt. tillstånd för vattenverksamhet enligt 11<br />
kap miljöbalken lämnas in till Länsstyrelsen. Länsstyrelsen ser ingen anledning att varsla om<br />
prövning av detaljplanen enligt 12 kap 1§ plan- och bygglagen (1987:10).<br />
Kommentar:<br />
Planbeskrivningen kompletteras betr. anmälan/tillstånd för vattenverksamhet<br />
JAMTLI/Martina Berglund (2010-01-20):<br />
Museet har från kulturhistorisk synpunkt inget ytterligare att erinra.<br />
Kommentar:<br />
JAMTLI samrådsyttrande: ”Planområdet ligger inom riksintresse för kulturmiljövården, Z27<br />
<strong>Östersunds</strong> stad. Väster om planområdet ligger lokstallarna som har pekats ut som kulturhistoriskt<br />
värdefulla av museet. Även inom planområdet finns det gamla pumphuset som en rest från<br />
stadens första reningsverk. En del av pumphuset har redan rivits.<br />
Med anledning av närheten till dessa kulturhistoriskt intressanta byggnader är det viktigt att<br />
utformningen av den nya bron anpassas för att anknyta till omkringliggande bebyggelse”<br />
(JAMTLI/Martina Berglund 2009-10-02).<br />
Samhällsbyggnad delar museets uppfattning att en anpassning till lokstallar med omgivning är<br />
viktig. Inför utställningen kompletterades planbeskrivningen med länsmuseets synpunkter.<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande<br />
Dnr Ädh 716/2007<br />
Dnr planmodul: P 07/0015
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
2(6)<br />
Banverket-Samhälle och Planering/Martin Bylander (2010-02-01):<br />
Banverket vill betona vikten av samordning i samband med projektering och genomförande av<br />
brobyggnationen. Vid arbeten nära järnväg ska arbetsbeskrivning, geoteknisk redovisning,<br />
ritningar, beräkningar och tidplan vara godkända av Banverket.<br />
Exempel på frågor/områden som kan aktualiseras vid arbeten i järnvägens närhet;<br />
– förekomst av kablar, ledningar ska utredas<br />
– stabilitetsutredning kan krävas då planerade åtgärder kan påverka järnvägens stabilitet.<br />
– riskanalys och kontrollprogram kan behöva upprättas av entreprenören<br />
– Banverket kan behöva delta i projektering och byggskede i de fall åtgärder berör järnvägen.<br />
– Av elsäkerhetsskäl ska allt arbete inom 4 m från spänningsförande del samordnas med<br />
Banverket.<br />
– Avstängning av mittbanan kräver mycket god framförhållning. Alla former av spårinskränkningar<br />
måste in i Banverkets tidtabellsarbete.<br />
Banverket bedömer behovet av ovan redovisade utredningar.<br />
Banverket vill även poängtera de minsta tillåtna avstånd som gäller mellan järnväg och väg<br />
(inklusive gång- och cykelväg) när dessa löper parallellt. Avstånden är ett tvingande<br />
grundvärdebaserat på elsäkerhetsbestämmelser.<br />
Banverket vidhåller sin ståndpunkt från samrådet vad gäller finansieringsfrågan vid ev.<br />
markföroreningar. Banverket anser i det här fallet att det är exploatören som bör bekosta ev.<br />
saneringsåtgärder. Detta ställningstagande grundar sig på att det är exploatörens verksamhet<br />
som skapar behovet av åtgärden. Banverket föreslår att ett avtal sluts i frågan<br />
I övrigt har Banverket inget att erinra.<br />
Kommentar:<br />
Samhällsbyggnad delar Banverkets uppfattning att avtal bör upprättas mellan Banverket och<br />
exploatören/<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Avtalet bör bl a reglera servitutfrågor, ansvaret kring ev.<br />
saneringsåtgärder, samt skyddsåtgärder i samband med genomförande.<br />
Beträffande saneringsansvaret gäller dock generellt att det i första hand är i verksamhetsutövaren/förorenaren,<br />
och i andra hand fastighetsägaren, som är skyldig att sanera till s.k. mindre<br />
känslig markanvändning, detta oberoende av om en exploatering/ett genomförande är förestående<br />
eller inte. Plan- och genomförandebeskrivning kompletteras.<br />
Yttrandet har överlämnats till Mark- och exploateringskontoret, samhällsbyggnad/avd Trafik o<br />
Park, avd. Miljö- o hälsa.<br />
Jernhusen AB/Mattias Victorin (2010-01-21):<br />
Föreligger behov av marksanering inom fastigheten anser Jernhusen att det är exploatören som<br />
ska svara för dessa kostnader då det är exploatörens verksamhet som skapar behov av sanering, t<br />
ex byggandet av bro och vägar.<br />
Skulle behov av marksanering föreligga är det inte säkert att Jernhusen skulle exploatera<br />
fastigheten.<br />
Jernhusen har inte bedrivit någon verksamhet på fastigheten som föranlett eventuell förorening.<br />
Eventuella saneringsanspråk ska <strong>kommun</strong>en därför rikta mot Staten då det är Staten via SJ som<br />
tidigare bedrivit verksamhet på fastigheten.<br />
Jernhusen har avyttrat bolaget Jernhusen Stockholm Q AB. Dokumentation för fastigheten<br />
Östersund Långan 7 ska skickas till: NRD Förvaltning AB, c/o Nordins El AB, Bangårdsgatan 25,<br />
831 45 Östersund.<br />
Kommentar: Se föreg. kommentar.<br />
Planbeskrivningen tydliggörs avseende ansvarsförhållanden vid ev. marksanering.<br />
Yttrandet förmedlas till Mark- och exploateringskontoret, samhällsbyggnad/avd. Trafik o Park,<br />
avd. Miljö- o hälsa samt Lantmäterimyndigheten i Östersund.<br />
Vägverket Region Mitt/Stefan Karlsson (2010-01-31):<br />
Utöver vad som framfördes i samrådskedet har Vägverket inget ytterligare att tillägga.<br />
Kommentar: Se vidare under rubrik ”Kvarstående invändningar”.<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
3(6)<br />
Kommunala förvaltningar och bolag<br />
Jämtkraft Elnät AB (2010 01 13): Inga erinringar.<br />
Kultur- och fritidsnämnden, delegationsbeslut/Bert-Olof Zackrisson (2010 01 28):<br />
Avstår från att yttra sig.<br />
Vatten Östersund (2010 01 21):<br />
Där ledningen korsar järnvägen kan Banverket komma att kräva att tryckledningar ska ligga i<br />
skyddsrör/kulvert.<br />
Befintliga självfallsledningar inom områden där uppfyllnader planeras kan behöva flyttas på<br />
grund då belastningen/jordtrycket blir för stort och/eller att de blir svåra att underhålla om<br />
ledningsdjupet blir stort.<br />
Eventuella flytt eller andra åtgärder föranledda av byggnationerna ska bekostas av exploatören.<br />
Vattenarbeten i sjön måste utföras så att grumling inte stör vattenintaget till vattenverket.<br />
Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras.<br />
Övriga organisationer, företag och enskilda<br />
Milko AB ägare av Skorpionen 16/Odd Holtan ( 2010-01-25 resp.-02-08 ):<br />
Under byggtiden får inte Bangårdsgatan eller Nedre Vattugatan stängas av så att Milko får<br />
problem med lastbilarnas åtkomst till/från lastbryggorna.<br />
Milko vill att <strong>kommun</strong>en visar på plats hur vår verksamhet skall fungera under byggtiden och<br />
efter färdigtställt bygge.<br />
I utställningshandlingen sidan 7, under rubriken Gator och Trafik/ Gatustandard står det att<br />
stigningen kommer att motsvara mindre god standard s.k. 8 %, Innebär det att Bangårdsgatan<br />
inte kommer att lyftas något?<br />
Kommentar:<br />
Representanter för Milko AB resp. Samhällsbyggnad, avd Trafik och Park, Teknisk förvaltning<br />
samt Plan har den 3 februari 2010 på plats diskuterat de frågeställningar kring en ombyggnad av<br />
korsningen som berör Milko AB. En närmare beskrivning av planen samt genomförandefrågor<br />
lämnades av <strong>kommun</strong>ens representanter.<br />
Bangårdsgatans nivåer i anslutning mot Sarven 21 kommer inte att höjas.<br />
Planbeskrivningen kompletteras med uppgift om att cirkulationsplatsens resp. Bangårdsgatans<br />
utformning inte ändras på sätt som försvårar Milkos verksamhet.<br />
Vid mötet antecknades följande:<br />
Efter att på plats ha sett hur fjärrfordonen måste manövrera och utnyttja körbana och befintlig<br />
cirkulationsplats diskuterades kommande ny- och ombyggnad. Milko och <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> är<br />
överens om följande handläggningsordning:<br />
• <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> redovisar färdigt förslag för Milko.<br />
• Milko får utgöra remissinstans.<br />
• Upprättande av ”ordningsregler” under byggtiden beträffande avstängning av trafik,<br />
lämplig tidpunkt för vissa arbetsinsatser etc.<br />
• Fastställande av tider för byggstart och byggslut.<br />
• Milkos kontaktperson är Odd Holtan.<br />
Norrvidden Fastigheter AB/Anders Bodin, ägare av Sarven 21 (2010-02-08):<br />
Norrvidden Fastigheter framföra följande synpunkter vad gäller eventuella konsekvenser för<br />
fastigheten Sarven 21 vid genomförandet av rubricerade detaljplan:<br />
- Den minskade markytan och därmed minskning av antalet parkeringsplatser vid fastighetens<br />
norra gavel kan inte få utgöra ett hinder vid sökandet av nytt bygglov för liknande verksamhet.<br />
- Är avståndet tillräckligt stort mellan rondell och fastighetens anslutning mot N Vattugatan<br />
- Infart till fastigheten är planerad att ske via grannfastigheten, d.v.s. in och utfart sker inte direkt<br />
över egna fastigheten. I dag finns servitut att köra på grannfastigheten. Kan detta få några<br />
framtida konsekvenser för fastigheten?<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
4(6)<br />
Kommentar:<br />
En förbättrad korsningslösning/ utökad cirkulations-plats i Nedre Vattugatan – Bangårdsgatan<br />
kräver att en del av Sarven 21 kan tas i anspråk som allmän platsmark/gata. För att begränsa<br />
intrånget föreslår samhällsbyggnad en mindre korrigering av den i utställningsversionen<br />
föreslagna plangränsen.<br />
Norrvidden Fastigheter har getts möjlighet att ta del av den föreslagna korrigeringen.<br />
Representanter för Norrvidden Fastigheter resp. Samhällsbyggnad, avd Trafik och Park, samt<br />
Plan har vid möte 2010-02-02 diskuterat de frågeställningar kring en ombyggnad av korsningen<br />
som berör Sarven 21. Detaljplanen innebär, efter föreslagen korrigering, att ca 75m2 av Sarven 21<br />
ska överföras till s.k. allmän platsmark/gata. I praktiken innebär det att en annan<br />
parkeringslösning måste ordnas för att tillgodose det p-behov som gäller för dagens verksamhet.<br />
Fastighetsägarens och samhällsbyggnads bedömning är dock att detta kan ordnas.<br />
Sarven 21 är enligt gällande detaljplan (94), fastställd 1954 reserverad för industriändamål (J).<br />
Enligt dp 94 får högst 75 % av fastighet reserverad för industri bebyggas med utbredda industrioch<br />
magasinsbyggnader i en eller två våningar. Sarven 21 har en areal på ca 5598m2, vilket ger<br />
en teoretisk byggrätt på ca 4200 m2.<br />
Mot bakgrund av den mycket höga exploateringsgraden torde det inte ha varit Byggnadsnämndens/planförfattarens<br />
intention att tillåta verksamheter som lockar ett stort antal<br />
kunder/besökare och som därmed genererar ett stort bilplatsbehov, t ex Handel. Det är dock<br />
samhällsbyggnads uppfattning att bilplatsbehovet för den verksamhet som planen medger, dvs.<br />
industri/lager, mycket väl kan tillgodoses inom Sarven 21. Vidare är det också samhällsbyggnads<br />
bedömning att det bilplatsbehov som pågående verksamhet ”möbelhandel”, eller motsvarande<br />
verksamhet, genererar kan tillgodoses inom fastigheten. Om det blir aktuellt med en ny<br />
verksamhet, med en väsentligt annan inriktning, kommer lämplighet liksom bilplatsbehov att<br />
prövas på nytt. Behovet av att ersätta gällande plan kan då aktualiseras.<br />
Fastighetens anslutning mot Nedre Vattugatan kommer även fortsättningsvis att ligga kvar i sitt<br />
nuvarande läge. Fastighetens ”interngata” är säkerställd genom det servitut för väg som ligger på<br />
del av Sarven 25 ( f.d. Mästerbagarna) .<br />
Avtal ska upprättas mellan <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> resp. Norvidden Fastigheter.<br />
Avtalet ska omfatta ersättning för markintrång/-förvärv och ev. markarbeten/<br />
kompensationsåtgärder inom/i anslutning till Sarven 21 med anledning av planerad<br />
cirkulationsplats.<br />
KVARSTÅENDE SYNPUNKTER EFTER SAMRÅDET<br />
Kvarstående synpunkter från samrådet som inte har kunnat tillgodoses:<br />
Cirkulationsplats Nedre Vattugatan-Bangårdsgatan<br />
Milko har under planprocessen och även i andra sammanhang, framfört sina erfarenheter från<br />
nuvarande trafiksituation vid Bangårdgatan-Nedre Vattugatan. Milko är ytterst angelägna om att<br />
en ny cirkulationsplats ska utformas med hänsyn till Milkos verksamhet, dvs. behov att nyttja<br />
”rondellytan” för att klara angöring mot till företagets lastkajer. Konkret innebär det att<br />
”rondellytan” ska ligga i nivå med marknivån framför lastkajerna så att lutningar undviks. Vidare<br />
att ”rondellen” ska vara överkörningsbar. Milko har även framfört att det ur<br />
trafiksäkerhetssynpunkt är viktigt att inga gång-/cykelbanor byggs i anslutning till Milkos lastzon.<br />
Viadukt – Utformning avseende tillgänglighet etc.<br />
Vägverket framförde under samrådet följande yttrande;<br />
”Vägverket har egentligen inget att erinra. Trygghetsaspekten belyses i planförslaget. Viktigt att<br />
beakta vilket trafikslag som ska trafikera bron och hur den samverkar med oskyddade trafikanter.<br />
Viadukten kommer enligt förslaget få lite väl kraftiga lutningar för att vara optimalt, d. v. s. ha<br />
”god” standard. Med dessa lutningar försvåras tillgängligheten för vissa typer av<br />
funktionshinder varför det är viktigt att det finns alternativa gångvägar att ta sig till Storsjö<br />
Strand med ex. vis rullstol/rullator” (Vägverket/Stefan Karlsson 2009-10-11).<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
5(6)<br />
Detaljplanens syfte är att plantekniskt skapa förutsättningar och säkerställa möjligheten att<br />
anlägga en viadukt i det aktuella läget. Byggnadstekniska detaljer som t ex om skyddsräcke ska<br />
utföras mellan gångbanan och körbana, typ av belysning etc. kommer att avgöras i samband med<br />
detaljprojekteringen av viadukten. Då avgörs även vilka lutningar som blir aktuella. Kravet på fri<br />
höjd för järnvägstrafiken och det begränsade utrymmet mellan järnvägen och Nedre Vattugatan<br />
och Storsjöstråket/Storsjön är dock direkt styrande vad avser viaduktens utformning i horisontalresp.<br />
vertikalplanet. Att uppnå s.k. ”god standard” dvs. en stigning lägre än 8 % kan dock vara<br />
svårt att klara.<br />
STÄLLNINGSTAGANDE<br />
Milko förordar att viadukten får en annan placering, ett krav som enligt samhällsbyggnads<br />
uppfattning inte kan tillgodoses. Alternativa lägen för en planskild förbindelse över järnvägen har<br />
studerats. Trots de konflikter och olägenheter Milko beskriver anser samhällsbyggnad att broläget<br />
i Nedre Vattugatans förlängning är det optimala. Den cirkulationsplats som planeras får betydligt<br />
större utrymme och mått än den befintliga. Samhällsbyggnads ambition är naturligtvis att<br />
cirkulationsplatsen dessutom ska utformas så att den visuellt ger en tydlig optisk<br />
vägledning/upplevs tydligare och därmed får en bättre och säkrare funktion.<br />
Enligt aktuellt projekteringsunderlag planeras inget utrymme för gång- och cykelväg i gränsen<br />
mellan Milkos fastighet/lastgård och cirkulationsplats.<br />
Milkos situation och behov är väl kända av <strong>kommun</strong>ens trafikplanerare och projektörer och<br />
kommer därför att uppmärksammas i samband med detaljprojekteringen av cirkulationsplatsen.<br />
KOMPLETTERINGAR/REVIDERING<br />
Plankarta<br />
Plan- resp. illustrationskarta korrigeras avseende plangräns mot Sarven 21. Ägarna av Sarven 21<br />
har tagit del av korrigeringen som innebär ett minskat intrång på fastigheten. Revidering dat.<br />
2010-02-24.<br />
Illustrationskarta<br />
Trafik- och Park har under utställningsskedet framfört vikten av att tillräckligt utrymme<br />
säkerställs för ett parkstråk/promenadstråk/Gång- och cykelbanan utmed Storsjön. För att<br />
tydliggöra intentionerna med ett promenadstråk närmast sjön föreslås därför att illustrationskartan<br />
kompletteras med följande information:<br />
Storsjöstråket<br />
Storsjöstråkets läge och anslutning till den viadukt som planeras är inte studerad i detalj.<br />
Detaljplanens intention är att, i enlighet med översiktsplanen, inom vägområdet flytta körbanan<br />
för att därmed skapa ett bredare utrymme för ett sammanhängande grönstråk närmast vattnet med<br />
utrymme för en separerad gång- och cykelväg. Storsjöstråkets slutliga utformning kommer att<br />
studeras närmare i genomförandeskedet.<br />
Plan- och Genomförandebeskrivning tydliggörs/kompletteras mot bakkgrund av:<br />
- Länsstyrelsen yttrande avseende tillstånd för vattenverksamhet<br />
- Banverkets yttrande avseende säkerhetsfrågor etc.<br />
- Milkos yttrande avseende Bangårdsgatans nivå etc.<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Utlåtande<br />
SAMMANFATTNING<br />
6(6)<br />
Miljö- och samhällsnämnden föreslås godkänna detaljplanen för VIADUKT SÖDER, Nedre<br />
Vattugatan – Storsjöstråket, Staden 2:1 m fl., <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, upprättad 2009-11-18 och<br />
reviderad 2010-02-24. Detaljplanen överlämnas efter godkännandet till <strong>kommun</strong>fullmäktige för<br />
antagande.<br />
Antagandehandlingarna består av plankarta med planbestämmelser, illustrationskarta, plan- och<br />
genomförandebeskrivning samt detta utlåtande.<br />
UNDERRÄTTELSE<br />
När protokollet har justerats skall underrättelse om antagandebeslutet, jämte protokollsutdrag och<br />
besvärshänvisning, sändas till:<br />
Milko AB, Box 362, 831 25 ÖSTERSUND<br />
Norrvidden Fastigheter AB, Kyrkgatan 43, 831 34 ÖSTERSUND<br />
För kännedom bör information om antagandebeslutet, utan besvärshänvisning, sändas till:<br />
Länsstyrelsen/kansliet, Samhällsplanering o Boende, 831 86 Östersund<br />
Samhällsbyggnad<br />
Samhällsbyggnad, avd Trafik och Park<br />
Samhällsbyggnad, avd Miljö- och Hälsa<br />
Fastighetskontoret/Mark och Exploatering<br />
Lantmäterimyndigheten i Östersund<br />
Vatten Östersund<br />
Kultur- och fritidsnämnden<br />
Jernhusen Fastigheter AB, Box 703, 851 21 Sundsvall<br />
Banverket, Samhälle och Planering, Box 417, 805 01 Gävle<br />
Vägverket Region Mitt, Box 186, 871 24 Härnösand<br />
Polismyndigheten i Jämtlands län, Box 707, 831 28 Östersund<br />
JAMTLI, Box 709, 831 28 Östersund<br />
Jämtkraft Elnät AB, Box 394, 831 25 Östersund<br />
Östersund den 2010-02-09<br />
Siv Reuterswärd Lars Tiderman<br />
Stadsarkitekt Planarkitekt<br />
Dp Viadukt Söder - Utlåtande
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Illustration
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 45, KS 2010-03-02<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-02 Dnr 1962-2009<br />
Storsjö Strand - Detaljplan A och exploateringskalkyl<br />
Efter beslutet att anta fördjupad översiktsplan för Storsjö Strand ska detaljplan<br />
upprättas och genomförandefrågorna förberedas. Föreliggande förslag<br />
initierar sådana förfaranden för detaljplaneområde A enligt bifogad karta,<br />
som med beteckningar enligt översiktsplanen omfattar BK1-Norra delen<br />
(stadsvillor), BK2-Mittendelen (alternativt hotell/bostäder/kontor) samt parken<br />
rakt nedanför centralstationen (stadsdelspark/aktivitetsområde).<br />
Planarbetet föreslås utföras enligt en modell som framgår av ansökan till<br />
delegationen för hållbara städer för att få tillgång till beviljat statsbidrag.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-10<br />
Karta utvisande område A för detaljplanläggning<br />
Kommunstyrelsens beslut<br />
1. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att ansöka om detaljplan<br />
för Storsjö Strand, område A, efter intentionerna i den fördjupade översiktsplanen<br />
med beaktande av områdets potential att medverka till tillväxt<br />
och högre självfinansieringsgrad.<br />
2. Detaljplanen bör med anledning av områdets principiella och ekonomiska<br />
betydelse och omfattning antas av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
3. Mark- och exploateringskontoret får i uppdrag att förbereda anordnande<br />
av markanvisningstävling eller annan form av försäljningsmodell för bostadsbyggande<br />
av stadsvillor i norra delområdet.<br />
4. Näringslivskontoret i samarbete med mark- och exploateringskontoret får i<br />
uppdrag att utröna intresse för hotelletablering i BK2-Mittendelen med kostnadstäckning<br />
inom mark- och exploateringskontorets budget, högst 75.000 kronor.<br />
5. Samhällsbyggnadsförvaltningen får i uppdrag att upprätta program med<br />
kostnadsberäkning för stadsdelsparken/aktivitetsområdet i södra delområdet<br />
samt gång- och cykelstråket längs stranden med beaktande av den framtida<br />
gång- och eventuellt cykelbron över järnvägen.<br />
Inga nya verksamhetskostnader i form av personal för aktiviteter får uppstå.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 32, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 45, KS 2010-03-02<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-02 Dnr 1962-2009<br />
6. Beviljat bidrag 2,7 mnkr från Delegationen för hållbara städer godkänns.<br />
Kommunens självfinansiering 6,3 mnkr därutöver täcks genom budgeterade<br />
driftkostnader med 1,3 mnkr och inom exploateringsbudgeten med 5 mnkr.<br />
Arbetssätt med anledning av bidraget från Delegationen för hållbara städer ska<br />
därmed inarbetas i planprocessen med prioritering av hållbarhetsprogram, virtuellt<br />
hållbarrum, vind- och solstudier, designprogram, funktionsprogram system<br />
samt utbildning av byggherrar och boende/nyttjare.<br />
_____<br />
Utdrag till finansutskottet, näringslivskontoret, miljö- och samhällsnämnden,<br />
samhällsbyggnadsförvaltningen, kultur- och fritidsnämndens kansli, markoch<br />
exploateringskontoret<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 2167-2009<br />
Bildande av <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan<br />
Rådet för regional utveckling i Jämtlands län rekommenderar länets <strong>kommun</strong>er<br />
och Jämtlands läns landsting att bilda ett <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan,<br />
Regionförbundet Jämtlands län. Förbundets ändamål ska enligt förslaget<br />
vara ”att i en demokratiskt styrd organisation tillvarata länets möjligheter<br />
att främja länets uthålliga utveckling och tillväxt samt att i dessa frågor<br />
utöva ett tydligt politiskt regionalt företrädarskap”.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Rekommendation att bilda Regionförbundet Jämtlands län, 2010-03-16<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> bildar ett <strong>kommun</strong>alförbund med förbundsdirektion<br />
tillsammans med Jämtlands läns landsting, <strong>kommun</strong>erna Berg, Bräcke, Härjedalen,<br />
Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre med namnet Regionförbundet<br />
Jämtlands län. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige antagit<br />
förbundsordningen. Berörda verksamheter förs över från och med den 1<br />
januari 2011.<br />
2. Kommunalförbundets uppgift är att ansvara för samordning av regionala<br />
utvecklings- och planeringsfrågor samt att i enlighet med förbundsordningen<br />
vara en gemensam organisation för landstinget och <strong>kommun</strong>erna i Jämtlands<br />
län med ändamål att främja länets utveckling.<br />
3. Verksamheter som idag bedrivs i Jämtlands läns Kommunförbund och<br />
delar av landstingets länsutvecklingsförvaltning överförs till <strong>kommun</strong>alförbundet<br />
enligt bilaga.<br />
4. I enlighet med 4 § lag (2002:34) om samverkansorgan i länen ska det bildade<br />
<strong>kommun</strong>alförbundet under 2010 anmäla till regeringen att förbundet<br />
ska inordnas under lagen, vilket innebär att <strong>kommun</strong>alförbundet tar över<br />
vissa uppgifter från länsstyrelsen.<br />
5. Förslag till förbundsordning antas.<br />
6. Utser AnnSofie Andersson, s, som ordinarie ledamot och Carina Zetterström,<br />
c, som ersättare till den tillfälliga förbundsdirektionen som ska gälla<br />
från förbundets bildande fram till den 1 januari 2011.<br />
7. Kostnader för den tillfälliga direktionen betalas enligt följande<br />
- arvoden och andra ersättningar till ledamot betalas av respektive medlem<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 2167/2009
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 2167-2009<br />
- resursanslag 50 000 kronor betalas med hälften vardera av Jämtlands läns<br />
Kommunförbund och Jämtlands läns landsting<br />
8. Vid närmaste kommande fullmäktigesammanträde (då val förrättas) efter<br />
allmänna valet utse 1 ordinarie ledamot och 1 ersättare.<br />
9. Jämtlands läns Kommunförbund ska upphöra från och med den 1 januari<br />
2011. Verksamheten övergår till det nybildade förbundet.<br />
10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fatta de eventuellt kompletterande<br />
beslut som krävs för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>s del vid genomförandet av organisationsförändringen.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 2167/2009
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Ellen Arnesson<br />
Maria Lewandowski<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-22 Dnr 2167-2009<br />
Kommunstyrelsen<br />
Bildande av <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan<br />
Rådet för regional utveckling i Jämtlands län rekommenderar länets <strong>kommun</strong>er<br />
och Jämtlands läns landsting att bilda ett <strong>kommun</strong>alt samverkansorgan,<br />
Regionförbundet Jämtlands län. Förbundets ändamål ska enligt förslaget<br />
vara ”att i en demokratiskt styrd organisation tillvarata länets möjligheter<br />
att främja länets uthålliga utveckling och tillväxt samt att i dessa frågor<br />
utöva ett tydligt politiskt regionalt företrädarskap”.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-22<br />
Rekommendation att bilda Regionförbundet Jämtlands län, 2010-03-16<br />
Förslag till beslut<br />
1. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> bildar ett <strong>kommun</strong>alförbund med förbundsdirektion<br />
tillsammans med Jämtlands läns landsting, <strong>kommun</strong>erna Berg, Bräcke, Härjedalen,<br />
Krokom, Ragunda, Strömsund och Åre med namnet Regionförbundet<br />
Jämtlands län. Förbundet är bildat när medlemmarnas fullmäktige antagit<br />
förbundsordningen. Berörda verksamheter förs över från och med den 1<br />
januari 2011.<br />
2. Kommunalförbundets uppgift är att ansvara för samordning av regionala<br />
utvecklings- och planeringsfrågor samt att i enlighet med förbundsordningen<br />
vara en gemensam organisation för landstinget och <strong>kommun</strong>erna i Jämtlands<br />
län med ändamål att främja länets utveckling.<br />
3. Verksamheter som idag bedrivs i Jämtlands läns Kommunförbund och<br />
delar av landstingets länsutvecklingsförvaltning överförs till <strong>kommun</strong>alförbundet<br />
enligt bilaga.<br />
4. I enlighet med 4 § lag (2002:34) om samverkansorgan i länen ska det bildade<br />
<strong>kommun</strong>alförbundet under 2010 anmäla till regeringen att förbundet<br />
ska inordnas under lagen, vilket innebär att <strong>kommun</strong>alförbundet tar över<br />
vissa uppgifter från länsstyrelsen.<br />
5. Förslag till förbundsordning antas.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-22 Dnr 2167-2009<br />
6. Utser NN som ordinarie ledamot och NN som ersättare till den tillfälliga<br />
förbundsdirektionen som ska gälla från förbundets bildande fram till den 1<br />
januari 2011.<br />
7. Kostnader för den tillfälliga direktionen betalas enligt följande<br />
- arvoden och andra ersättningar till ledamot betalas av respektive medlem<br />
- resursanslag 50 000 kronor betalas med hälften vardera av Jämtlands läns<br />
Kommunförbund och Jämtlands läns landsting<br />
8. Vid närmaste kommande fullmäktigesammanträde (då val förrättas) efter<br />
allmänna valet utse 1 ordinarie ledamot och 1 ersättare.<br />
9. Jämtlands läns Kommunförbund ska upphöra från och med den 1 januari<br />
2011. Verksamheten övergår till det nybildade förbundet.<br />
10. Kommunstyrelsen får i uppdrag att fatta de eventuellt kompletterande<br />
beslut som krävs för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>s del vid genomförandet av organisationsförändringen.<br />
Bakgrund<br />
I Jämtlands län finns sedan september 2003 Rådet för regional utveckling.<br />
Rådet har inget beslutsmandat utan är ett forum för samverkan och dialog.<br />
Styrelsen för rådet vill nu ta ett ytterligare steg och bilda ett formellt samverkansorgan<br />
med budget- och verksamhetsansvar från och med den 1 januari<br />
2011. Bildandet ska också ses som starten för en ”övergång 2015 till<br />
ett system där Sverige på regional nivå byggs upp av region<strong>kommun</strong>er med<br />
direktvalda regionfullmäktigen”.<br />
Förbundet är bildat då samtliga medlemmar antagit förbundsordningen. För<br />
tiden från och med detta datum och fram till den 1 januari 2011 utser medlemmarna<br />
en tillfällig direktion vars uppgift blir att arbeta med praktiska<br />
frågor som rör bildandet av förbundet.<br />
Se vidare bifogande skrivelse daterad den 16 mars 2010 från Rådet för regional<br />
utveckling i Jämtlands län.<br />
Kommunledningsförvaltningens yttrande<br />
Konsekvensen för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> blir att de uppgifter som <strong>kommun</strong>förbundet<br />
idag sköter för <strong>kommun</strong>ernas räkning överförs till regionförbundet.<br />
Det handlar om att<br />
- stödja och utveckla den <strong>kommun</strong>ala självstyrelsen<br />
- tillvarata <strong>kommun</strong>ernas intressen<br />
- främja samverkan mellan <strong>kommun</strong>erna<br />
- bidra med kunskap till <strong>kommun</strong>ernas anställda och förtroendevalda<br />
- bistå <strong>kommun</strong>erna i deras verksamheter<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 3<br />
2010-03-22 Dnr 2167-2009<br />
I <strong>kommun</strong>allagen 3 kap 28 § p 5 föreskrivs att i förbundsordningen skall<br />
anges på vilket sätt och vilken av förbundsmedlemmarna som ska utse revisorer<br />
och revisorsersättare. Det kan alltså inte vara fler medlemmar som utser<br />
revisorer. Enligt förslag till förbundsordning ska 3 förbundsmedlemmar<br />
utse var sin revisor (Jämtlands läns landsting, Ragunda och <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong>).<br />
Av utredningsmaterialet framgår inte hur kapitalöverföringen från Jämtlands<br />
läns <strong>kommun</strong>förbund till det nybildade Regionförbundet i Jämtlands<br />
län ska genomföras. Dessa åtgärder kan kräva formella beslut hos respektive<br />
medlems<strong>kommun</strong>. Kommunledningsförvaltningen föreslår att <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
ges mandat att fatta sådana kompletterande beslut för <strong>Östersunds</strong><br />
del.<br />
Kommunförledningsförvaltningen anser att bildandet av ett <strong>kommun</strong>alt<br />
samverkansorgan är en politisk fråga och har därför endast berett ärendet ur<br />
ett ekonomiskt och juridiskt perspektiv. Förvaltningen tar inte ställning i<br />
själva sakfrågan. Den föreslagna organisationen är en sammanläggning av<br />
<strong>kommun</strong>förbundet, ett mindre antal medarbetare från länsstyrelsen samt i<br />
övrigt landstingets verksamhet vid Jilu. Landstingets verksamhet synes till<br />
stor del bestå av projekt som inte har permanent finansiering. Förvaltningen<br />
ser med viss oro på att den nya organisationen belastas med en alltför vidlyftig<br />
organisation som kan komma att kräva resurser som egentligen avses<br />
till annat, till exempel företagsstöd. Det finns också en risk att den nya organisationen<br />
genom landstingsverksamheternas dominans uppfattas som en<br />
”ny” landstingsverksamhet som sker vid sidan av <strong>kommun</strong>ernas verksamhet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 4<br />
2010-03-22 Dnr 2167-2009<br />
Utdrag till Kommunförbundet Jämtlands län, Rådet för regional utveckling<br />
i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting, länets <strong>kommun</strong>er och Länsstyrelsen<br />
i Jämtlands län<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-03-16 Inkommen skrivesle
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-12-11 Inbjudan
§ 33, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-12-11 Inbjudan
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 489-2009<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2009<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens styrmodell anger fullmäktige inriktningsmål och strategier<br />
för verksamheten vilka årligen utvärderas utifrån fastlagd plan. Fullmäktige<br />
beslutade den 23 april 2009 att under 2009 beskriva och värdera<br />
hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det<br />
förändrade ekonomiska läget samt hur nämnder och styrelser arbetat för att<br />
ge medborgarna en större delaktighet i samhället och därigenom bidrar till<br />
att skapa nya och starka nätverk. Den slutliga värderingen av nämndernas<br />
arbete läggs fast av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-16, § 35<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-19<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009. Rapport<br />
2010-02-09<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utvärderingsrapport 2009 godkänns.<br />
2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för kännedom och fortsatt<br />
utvecklingsarbete.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 489/2009
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Göran Qvarnström<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-02-19 Dnr 489-2009<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2009<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens styrmodell anger fullmäktige inriktningsmål och strategier<br />
för verksamheten vilka årligen utvärderas utifrån fastlagd plan. Fullmäktige<br />
beslutade den 23 april 2009 att under 2009 beskriva och värdera<br />
hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det<br />
förändrade ekonomiska läget samt hur nämnder och styrelser arbetat för att<br />
ge medborgarna en större delaktighet i samhället och därigenom bidrar till<br />
att skapa nya och starka nätverk. Den slutliga värderingen av nämndernas<br />
arbete läggs fast av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-19<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009. Rapport<br />
2010-02-09<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utvärderingsrapport 2008 godkänns.<br />
2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för kännedom och fortsatt<br />
utvecklingsarbete.<br />
Bakgrund<br />
Kommunfullmäktiges budgetdirektiv för 2009 anger att: ”den övergripande<br />
politiska visionen ska styra det politiska arbetet i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Det<br />
innebär att varje nämnd och styrelse ska ställa sig frågorna: Vad kan vi göra<br />
för att bidra till att Östersund ska närma sig visionen? Vad kan vi göra för<br />
att arbeta i enlighet med de <strong>kommun</strong>gemensamma strategierna?”<br />
Fullmäktige beslutade den 12 mars att det skulle upprättas ”ett särskilt program<br />
för att minska kostnaderna redan 2009”. Fullmäktige beslutade den 23<br />
april 2009 att utvärderingen av nämnderna 2009 skulle beskriva och värdera<br />
hur man arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det förändrade ekonomiska<br />
läget. Beskrivningen/utvärderingen under 2009 ska ge svar på frågorna:<br />
På vilket sätt har nämnden/styrelsen arbetat för att ställa om en redan<br />
fastlagd budget och hur framgångsrikt har det arbetet varit samt på vilket<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-02-19 Dnr 489-2009<br />
sätt har nämnden styrelsen verkat för att ge medborgarna en större delaktighet<br />
i samhället och därigenom bidragit till att skapa nya och starka nätverk?<br />
Beskrivningarna av tillvägagångssätten i nämnderna/styrelserna och förvaltningarna<br />
har ställts mot det ekonomiska utfallet och har även diskuterats<br />
i ett miniseminarium med finansutskottet och nämndspresidierna för att nu<br />
slutligen värderas av fullmäktige.<br />
Det är viktigt att lära av erfarenheterna, varför olika tillvägagångssätt för att<br />
ställa om ekonomin i den situation som uppstått är viktiga att beskriva och<br />
lyfta fram. Vidare har man försökt värdera eventuella olikheter i tillvägagångssätten.<br />
Processerna det främst handlar om har visat sig vara rollfördelningen<br />
och samverkan mellan förvaltning och förtroendevalda.<br />
Kunskaper om samhället, våra rättigheter och skyldigheter bidrar till att<br />
skapa delaktighet, vilket är förutsättningen för en stark demokrati. Att ge<br />
medborgarna en större delaktighet i samhället och bidra till att skapa nya<br />
och starka nätverk, gör riskerna för ett utanförskap mindre och ökar möjligheterna<br />
för social gemenskap. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> strävar ju efter att stärka<br />
den sociala ekonomins organisationer.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till: Kommunstyrelsen, <strong>kommun</strong>ens nämnder, styrelse och förvaltningar.<br />
Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Rapport –Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser<br />
Inledning<br />
Kommunfullmäktige beslutade den 23 april 2009 att man vill få beskrivet och värderat;<br />
• hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det förändrade<br />
ekonomiska läget<br />
• samt hur nämnder och styrelser arbetar för att ge medborgarna en större delaktighet i<br />
samhället och därigenom bidrar till att skapa nya och starka nätverk.<br />
Fullmäktige uppdrog samtidigt åt <strong>kommun</strong>styrelsen att lägga fast projektdirektiv för utvärderingen.<br />
Syfte är<br />
• att kunna värdera eventuella olikheter i tillvägagångssätten och finna framgångsrika<br />
handlingssätt.<br />
• att kunna beskriva processen utifrån den roll- och ansvarsfördelning som sker mellan<br />
förtroendevalda/politiken och förvaltning/verkställighet<br />
• att lära hur man kan involvera medborgarna för att på sikt därigenom skapa nya och<br />
starka nätverk i <strong>kommun</strong>en.<br />
Mål är<br />
• att lyfta fram och beskriva erfarenheter och metoder om hur nämnder/styrelse framgångsrikt<br />
och under pågående budgetår kan ställa om en redan fastlagd budget samt<br />
• att beskriva på vilket sätt nämnden/styrelsen verkat för att ge informera och involvera<br />
medborgarna och därigenom bidragit till att skapa en delaktighet i budgetprocessen.<br />
Bakgrund<br />
En väsentlig del i <strong>kommun</strong>ens styrkedja är att mål följs upp och utvärdering sker om verksamheten<br />
når de mål och följer övriga styrdokument som beslutats. I samband med budgetarbetet<br />
inför 2010 har under innevarande verksamhetsår fullmäktige beslutat om besparingar<br />
redan 2009 för att dels klara god ekonomisk hushållning men också för att klara de stora besparingar<br />
som lagts för år 2010.<br />
Medborgarnas kunskaper om samhället och den egna <strong>kommun</strong>en, våra rättigheter och skyldigheter<br />
bidrar till att skapa delaktighet, vilket är förutsättningen för en stark demokrati. Att<br />
ge medborgarna en större delaktighet i samhället och bidra till att skapa nya och starka nätverk,<br />
gör riskerna för ett utanförskap mindre och ökar möjligheterna för social gemenskap. I<br />
den besvärliga ekonomiska situation som råder för närvarande är det viktigt att medborgarna<br />
<strong>kommun</strong>icerar med <strong>kommun</strong>företrädarna för att förstå hur olika företeelser i samhället hänger<br />
ihop och därigenom kunna engagera sig i samhällets gemensamma frågor. <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> ska sträva efter att stärka den sociala ekonomins organisationer.<br />
Sida: 1 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
Underlag för värdering<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
• Budget för <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> 2009<br />
• <strong>KF</strong>:s beslut den 12 mars att ett handlingsprogram för att sänka <strong>kommun</strong>ens kostnader<br />
ska utarbetas. Handlingsprogrammet antogs av <strong>KF</strong> den 2009-04-15 att gälla under<br />
2009.<br />
• Tjänstemannaförslag; Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009 dat. 2009-<br />
04-15, Dnr. 539- 2009<br />
• Nämnders styrelsers redovisningar av förslag till särskilda åtgärder för att minska<br />
kostnader i 2009 års budget.<br />
• Nämnders/styrelsers egna direktiv tillgängliga via intranätet, diariet etc.<br />
• Förvaltningarnas egna dokumenterade åt gärder tillgängliga via intranätet, diariet osv.<br />
• Intervjuer med nämnds- och styrelsepresidier samt förvaltningsledningar<br />
Sammanfattning av nämnders och styrelsers arbete<br />
Den enskilt viktigaste framgångsfaktorn är sannolikt att förvaltningen har utarbetade eller väl<br />
valda system (förvaltningsgemensamma – <strong>kommun</strong>gemensamma) för uppföljning på flera<br />
nivåer och inom flera områden (ekonomi, verksamhet, personal, nyckeltal etc.) redan när man<br />
går in i en sådan här förändringsprocess. Kopplat till detta system bör det finnas en strukturerad<br />
tid- och aktivitetsplan per process, så att effekterna av olika genomförda aktiviteter kan<br />
följas regelbundet; d.v.s. att kontinuerligt arbeta med ständiga förbättringar på alla plan.<br />
Därutöver krävs tydlig och engagerad ledning som i sin tur på olika sätt motiverar och engagerar<br />
personalen att fokusera på uppgiften. Regelbunden redovisning av verksamhets- och<br />
ekonomiuppföljningar samt av upprättade åtgärdsplaner, ger de förtroendevalda bättre underlag<br />
inför beslutsfattandet.<br />
Det bör gå att göra en tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan förtroendevalda och tjänstemän<br />
när det gäller budget- och besparingsprocessen för att ge de förtroendevalda förutsättningar<br />
att ta ett tydligare ansvar för att styra dessa processer. Uppdrag av den här arten bör<br />
tydligare visa på det politiska ansvaret för prioriteringen av resurserna kontra förvaltningarnas<br />
verkställighetsansvar.<br />
Uppdraget att genomföra besparingsprocessen 2009 har i de flesta fall gått direkt till förvaltningarna<br />
som tagit fram förslag till nämnder/styrelser. Orsaken till den hanteringen är troligtvis<br />
det akuta läge som uppstod, och att det krävde snabbt framtagna förslag på insatser som<br />
kunde ge en omedelbar effekt. Resultatet från intervjuerna visar att så snabbt ställa om en<br />
nämnd/styrelses budget under pågående budgetår låter sig inte göras om man samtidigt har<br />
kravet att bibehålla den demokratiska processen att involvera medborgarna/brukarna, eftersom<br />
den processen tar tid. De nämnder som sedan tidigare har upparbetade formaliserade<br />
kontaktnät (brukarråd och olika intressegrupper) kunde dock genom dessa åtminstone informera<br />
om de förändringar som skulle ske och i vilken mån förändringarna 2009 skulle kunna<br />
påverka brukare/medborgare.<br />
Sida: 2 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
Resultat – analys och värdering<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Denna rapport beskriver bl.a. nämndernas och styrelsernas olika arbetssätt med att uppnå givna<br />
besparingsbeting och kan ligga till grund för att bedöma vilka arbetssätt/metoder som visat<br />
sig vara framgångsrika. Som stöd för den bedömningen tar rapporten upp ett antal goda exempel<br />
från nämnders/styrelsers/förvaltningars arbete, det som sker för att minska kostnader<br />
under pågående budgetår 2009. En del övriga synpunkter från nämnder/styrelser och förvaltningar<br />
om att ställa om sin budget under pågående budgetår redovisas också i denna rapport.<br />
För att kunna analysera och värdera resultat av intervjuerna måste man tydligt se till uppdragets<br />
begränsningar, vilket bl.a. varit att se hur väl nämnder och styrelser lyckats med uppdraget<br />
att ställa om sin ekonomi 2009 utifrån det förändrade ekonomiska läget. Betydelsen av att<br />
hålla budget får ses som mycket viktigt och är ju huvuduppdraget för nämnderna och styrelserna.<br />
De besparingar som man beslutat genomföra under 2009 visar sig till stor del röra sådant<br />
som inte påverkat verksamheternas kvalitet utan handlar främst om struktur- och organisationsförändringar,<br />
minskade inköp, tidigareläggning av några besparingsåtgärder som man<br />
beslutat genomföra 2010 eller senareläggning av några insatser t.ex. underhållsinsatser. För<br />
2010 kommer besparingarna sannolikt att beröra andra områden, vilka finns konsekvensbeskrivna<br />
i särskilda dokument framtagna av nämnder/förvaltningar.<br />
De arbetssätt och metoder som utvärderarna funnit framgångsrika i arbetet med att ställa om<br />
sin budget under pågående budgetår redovisas nedan i en kort sammanfattning samt i bilaga 2<br />
per nämnd/styrelse och förvaltning. De aktiviteter som utförs hos de flesta nämnder/förvaltningar<br />
beskrivs nedan i ”Sker hos samtliga nämnder/styrelser” och ”Sker hos samtliga förvaltningar”.<br />
Samtliga nämnder, styrelser och förvaltningar anser att man kunnat genomföra ålagt sparbeting.<br />
Det menar även vård- och omsorgsnämnden som egentligen gör ett underskott på 3,5<br />
mnkr 2009. Hur besparingarna påverkat verksamhetens kvalitet har man i de flesta fall bedömt<br />
som inga eller små. Dock har man från flera nämnder påpekat att en uppkommen eftersläpning<br />
i underhåll och personalutveckling bör återhämtas. Viss minskning av medborgarnas<br />
trygghetsupplevelser tror man besparingarna kan ha orsakat. Situationen med färre fritidsgårdar<br />
och fler barn i barngrupperna kommer sannolikt även att bli bestående kvalitetsförändringar.<br />
När det gäller hur man vill utveckla den medborgerliga dialogen har det förekommit en del<br />
funderingar men inte på alla håll. Mycket som handlar om förbättrad dialog handlar om att<br />
föra ut information men också att utveckla kontroll- och uppföljningssystem som ger omedelbara<br />
och tydliga signaler så att betänketid kan erhållas där även dialogen med brukarna och<br />
medborgarna hinns med.<br />
Att arbeta med ständiga verksamhetsförbättringar i syfte att ha kontroll på ekonomi- och verksamhetsutveckling<br />
kräver systematiska uppföljningssystem för att skapa effektivare arbetsprocesser.<br />
Att ha tillgång till enhetliga samordnade uppföljningssystem ökar möjligheten till<br />
en tidigare och kontinuerlig dialog med medborgare/brukare. Det ökar också förtroendet för<br />
<strong>kommun</strong>al verksamhet och visar att den har tillgång till genomarbetade beslutsunderlag.<br />
Sida: 3 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Generellt noteras i svaren att det politiska arbetet bör planeras utifrån <strong>kommun</strong>ens budgetprocess.<br />
Kommunens system för uppföljning av ekonomi och verksamhet kan göras mer enhetligt,<br />
enkelt och tydligt för att underlätta överblicken för de politiska prioriteringar som behövs<br />
i budgetarbetet och kanske framförallt inför en ekonomisk situation som den 2008/09 vilken<br />
ledde fram tillbehovet av ett stopprogram.<br />
Konsekvensanalyser av ändringsförslag kan göras olika noggranna och omfattande. Fullständiga<br />
analyser utifrån hållbarhetsperspektiven ekonomi, folkhälsa, barn, miljö och demokratiskt<br />
låter sig knappast utföras i någon djupare mening då ett stopprogram planeras sättas in.<br />
Kanske skulle ändock en enhetlig men enklare analys eller checklista kunna nyttjas i syfte att<br />
ge ett bra underlag för de politiska prioriteringarna.<br />
Framgångsrika metoder och arbetssätt<br />
Det synes inte vara någon enskild faktor som avgör om man som nämnd/förvaltning lyckas<br />
ställa om sin budget under pågående budgetår. För att det ska fungera krävs som vid de flesta<br />
förändringar att ett antal faktorer samverkar. Några av de arbetssätt/metoder som spelar roll<br />
och som kan utläsas av intervjuerna är bl.a. följande<br />
• Tydlig och engagerad ledning både politisk och på tjänstemannanivån<br />
• Engagerad personal som är insatta i förvaltningarnas arbete och som deltar aktivt i de<br />
åtgärdslösningar som krävs<br />
• Att man har ett tydligt och målinriktat fokus på uppgiften.<br />
• Utarbetade eller väl valda system (förvaltningsgemensamma - <strong>kommun</strong>gemensamma)<br />
för uppföljning på flera nivåer och inom flera områden (ekonomi, nyckeltal, sjukfrånvaro,<br />
etc.)<br />
• Att det sker ett kontinuerligt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar som<br />
ger effektiva verksamheter och kontroll på kostnader, kvalitetsläge etc.<br />
• Att det finns en tydlig och snabb/regelbunden återkoppling genom en väl fungerande<br />
informationsspridning inom förvaltningen. Informationen bör ske på olika sätt både<br />
skriftligt (t.ex. via intranätet) och muntligt på arbetsplatsträffar etc.<br />
• Att krav finns på regelbundna uppföljningar av de åtgärdsplaner som upprättas.<br />
• Formaliserade inarbetade kontaktnät - träffar med brukar/medborgargrupper, men<br />
även informella träffar utifrån behov.<br />
• De nämnder/förvaltningar som haft regelbundna månadsredovisningar sedan tidigare<br />
har haft lättare att snabbt kunna följa upp eller intensifiera alternativt förfina dessa.<br />
• Den allmänna krismedvetenhet som rått i hela samhället har sannolikt bidragit till att<br />
skapa ytterligare förståelse för och delaktighet i besparingsarbetet.<br />
Nämnder/styrelser och förvaltningar skiljer sig åt i flera avseenden – styrformer, hur personalintensiv<br />
verksamhet man har, bur bunden man är av lagar och förordningar – varför en verksamhets<br />
framgångsrika metoder kanske inte enkelt bara kan föras över till en annan verksamhet.<br />
Svårigheterna för olika nämnder och förvaltningar att klara ett snabbt uppkommet sparbeting<br />
är också beroende av i vilken grad det kan finnas ”luft”(som t.ex. icke lagreglerad verksamhet)<br />
eller liknande utrymme för neddragningar. Nästan samtliga nämndspresidier och förvaltningsledningar<br />
har tryckt på att man har en lojal personal som har förståelse för behoven<br />
Sida: 4 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
av neddragningar, vilket man kan ha fått stor hjälp med att skapa av den genomgripande krisen<br />
i samhället som tagits upp i alla media och många vardagsdiskussioner medborgare emellan.<br />
Sida: 5 (19)<br />
När besparingar beslutas har flera lyft fram vikten av att en besparing som innebär en senareläggning<br />
av en investering eller ett underhållsarbete måste den noga analyseras så att det verkligen<br />
blir en besparing, och inte en fördyring som belastar budgeten i ett senare skede. Finansieringsplanerna<br />
bör innehålla kostnader för underhåll utöver drift- och finanskostnader.<br />
Med så kort omställningstid som det handlar om för 2009 är det svårt att förankra alla åtgärder<br />
fullt ut. Förvaltningarna kan ibland ha hunnit förankra besluten i verksamheten, men det<br />
är oklart om de förtroendevalda utöver presidierna upplever samma delaktighet.<br />
Serviceförvaltningen<br />
En förvaltning att lyfta fram som förebild för interna rutiner vad gäller att vara förberedd med<br />
väl utarbetade metoder och system för en sådan här omställning är serviceförvaltningen. Det<br />
är den förvaltning som utmärker sig mest genom sitt systematiska uppföljnings- och kvalitetsarbete<br />
med ständiga förbättringar inom samtliga områden. Man har kontroll på sådant som<br />
påverkar verksamhetens kostnader vilket också har betydelse för verksamhetens totala kvalitet<br />
och vice versa.<br />
Sker i samtliga nämnder/styrelser<br />
• Förtroendevalda deltar i budgetgrupperna i alla nämnder och förvaltningar.<br />
• Har tillgång till en månadsuppföljning – men variationer finns per nämnd/förvaltning<br />
hur pass detaljerad och systematisk den är och vilka uppgifter som ingår.<br />
Sker i samtliga förvaltningar<br />
• Tar fram en månadsuppföljning – men variationer finns hur pass detaljerad och systematisk<br />
den är och vilka uppgifter som ingår, beroende på att något enhetligt system för<br />
samtliga nämnder inte används. Det innebär att sammanställningen av <strong>kommun</strong>ens<br />
samlade resultat kräver en arbetsinsats som fordrar viss tid.<br />
• Beskriver att man har mycket lojal och förstående personal som är engagerade och insatta<br />
i förvaltningens arbete vilket möjliggör genomförandet av de åt gärder som behöver<br />
vidtas.<br />
• Personalrepresentanter deltar i budget grupperna i alla nämnder och förvaltningar.<br />
Värdering av arbetssätt och dess resultat<br />
De ekonomiska beslutsunderlagen bedöms av de förtroendevalda som bra, medan konsekvenserna<br />
för andra myndigheter, nämnder och medborgare inte är lika tydligt beskrivna. Det blir<br />
därigenom svårt för en nämnd att se de totala konsekvenserna av alla beslut om i första hand<br />
besparingar. För dialogen med medborgarna krävs ett brett kunnande och då är det viktigt att<br />
också skilja mellan politik och verkställighet. Det är vidare nödvändigt att inse skillnaderna<br />
mellan de förtroendevaldas olika förutsättningar och tydliggöra ansvarsförhållandena mellan<br />
fritids- och heltidspolitikerna samt mellan dem som har specifika kunskaper eller intressen.
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Ordförande i nämnder och styrelser har ett viktigt uppdrag att lyfta fram alla ledamöters olika<br />
kunskaper för det krävs att förtroendevalda kan identifiera de viktiga frågorna och eventuellt<br />
begära ytterligare beslutsunderlag.<br />
Förtroendevalda önskar konsekvensbeskrivningar av beslutsförslag med ett långsiktigt perspektiv.<br />
Beslutsförslagen anser man gärna får vara alternativa med konsekvenser beskrivna ur<br />
tydliga brukar- och medborgarperspektiv så att välgrundade val kan göras. Ett bra arbetssätt i<br />
förvaltningen, menar man är att det finns tydlig, snabb och regelbunden återkoppling genom<br />
en väl fungerande informationsspridning till samtliga i förvaltningarna. Informationen bör ske<br />
på olika sätt – både skriftligt och muntligt på t.ex. arbetsplatsträffar. Detta är en förutsättning<br />
för att driva ett kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete på alla nivåer.<br />
När det gäller beslutsunderlag och konsekvensanalyser kan direktiven och systematiken, bl.a.<br />
när det gäller effekter för andra nämnder och myndigheter samt konsekvenserna på lite längre<br />
sikt beskrivas tydligare. Detta gäller sådana beslutsunderlag som efterfrågas akut eller inte<br />
ingår i de ordinarie rutinerna såsom budget, uppföljning eller större utredningar.<br />
Sida: 6 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Bilaga 1<br />
Intervjufrågor<br />
Intervjuer av förtroendevalda samt respektive förvaltningsledningar har skett, och processen<br />
för att beskrivna budgetbesparingarna har tagits fram genom följande frågor:<br />
Frågor till förtroendevalda<br />
Hur har de centrala direktiven från kf behandlats<br />
i nämnden?<br />
Har någon handlingsplan upprättats? (Är<br />
den upprättad utifrån aktiviteter, vad som<br />
ska sparas, hur mycket det kan ge och<br />
inom vilken tidsram?)<br />
Vilka direktiv har nämnden lämnat till förvaltningen<br />
(t ex beslut om ändrad kvalitetsnivå)?<br />
Har nämnden gjort konsekvensanalyser av<br />
sina förslag till besparingar? Gällande påverkan:<br />
• på andra nämnder<br />
• på kvalitetsnivåerna utifrån de fyra<br />
kvalitetsdimensionerna<br />
• på folkhälsan<br />
• på miljön<br />
• på personalpolitiska målsättningar<br />
• på barns rättigheter utifrån Barnkonventionen<br />
• på jämställdheten<br />
Har politiska beslut fattats utifrån vad som<br />
framkommit genom konsekvensanalyserna?<br />
Hur förs informationen till medborgarna i<br />
syfte att skapa en medborgerlig delaktighet<br />
och bidra till att skapa starka nätverk och<br />
stärka den sociala ekonomin<br />
Hur följer nämnden upp givna direktiv?<br />
Löpande rapportering – hur/när.<br />
Hur avser nämnden rapportera till fullmäktige<br />
och hur kräver nämnden in rapportering<br />
från sitt ansvarsområde?<br />
Frågor till förvaltningarna<br />
Hur har de centrala direktiven från kf behandlats<br />
i förvaltningen?<br />
Hur skapas delaktighet och förståelse inom<br />
förvaltningarna, bland brukare och medborgare<br />
gällande besparingarna?<br />
Har någon handlingsplan upprättats?<br />
Vilka åtgärder har vidtagits utifrån kf:s<br />
budgetdirektiv?<br />
Vilka åtgärder har vidtagits utifrån nämndens<br />
direktiv? (Görs besparingar genom<br />
effektiviseringar, struktur och/eller organisationsförändringar<br />
inom förvaltningen?)<br />
Har förvaltningen gjort konsekvensanalyser<br />
av förslagen till besparingar? Gällande<br />
påverkan:<br />
• på andra nämnder<br />
• på kvalitetsnivåerna utifrån de fyra<br />
kvalitetsdimensionerna<br />
• på folkhälsan<br />
• på miljön<br />
• på personalpolitiska målsättningar<br />
• på barns rättigheter utifrån Barnkonventionen<br />
• på jämställdheten<br />
Hur följer förvaltningen upp verkställigheten<br />
av besparingsarbetet?<br />
Sida: 7 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Sammanställning av svar från nämnder/styrelser avseende resultatet<br />
Frågor till ordf., vice ordf. & förvaltningschef/kanslichef för respektive nämnd/styrelse:<br />
1. Bedömer Du att nämnden lyckades genomföra det beting man ålagts för 2009?<br />
2. Anser Du att besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet märkbart?<br />
3. Bedömer Du att neddragningarna 2009 kan komma att ha negativ inverkan på kvaliteten/verksamheten<br />
2010?<br />
4. När vi diskuterade frågan om hur nämnderna lyckats med den medborgerliga dialogen<br />
inför besparingarna 2009 framkom det att tiden varit för kort för att hinna med en sådan.<br />
Har Du/nämnden/Din partigrupp funderat på några åtgärder för att den dialogen<br />
ska bli bättre framgent?<br />
Socialnämndens beting var ett nollresultat utifrån de hårda besparingskrav som redan låg på<br />
nämnden. Presidium och förvaltningschefen bedömer att nämnden lyckades genomföra det<br />
beting man ålagts för 2009. En kommentar var också att Socialförvaltningen gör ett bra resultat<br />
2009 beror självklart inte enbart på besparingsprogrammet utan på långsiktig verksamhetsplanering<br />
där Socialnämndens beslut om olika insatser, sedan flera år tillbaka, gett resultat<br />
under 2009. Den trenden kommer också att fortleva kommande år.<br />
Sida: 8 (19)<br />
Hur besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet ser man lite olika på men har kommenterat<br />
det på följande vis: ”Då besparingarna främst handlat om minska kostnaderna för<br />
placeringar av barn och unga genom att jobba mer främjande och förebyggande med en utbyggd<br />
öppenvård på hemmaplan istället.” ”Egentligen inte märkbart, men i några fall har<br />
avslut av pågående placeringar av ungdomar fått forceras på ett sätt som inte varit riktigt bra.”<br />
samt ”Större kostnadsmedvetenhet och eftersök av alternativa lösningar hos all personal vid<br />
beredningar och förslag till beslut utan att kvaliteten försämrats.”<br />
Ingen bedömer att neddragningarna 2009 kan komma att ha negativ inverkan på kvaliteten/verksamheten<br />
2010. Kommentarer man lämnat är: ” Snarare tvärtom, då socialtjänsten<br />
utbyggda öppenvård och verksamheter på "hemmaplan" kommer att få än mer genomslag i<br />
år” och ”...eftersom vi har kontinuerlig uppföljning av verksamheten och analys mot våra mål<br />
och delmål.”<br />
När det gäller om man funderat på några åt gärder för att den medborgerliga dialogen ska bli<br />
bättre framgent, har följande kommentarer lämnats: ”Genom att göra mitt parti medveten om<br />
möjligheter och problem inom socialtjänstens totala ansvar vad gäller rättigheter och skyldigheter<br />
för <strong>Östersunds</strong> medborgare.” och ” Det är inte helt enkelt att finna metoder och former<br />
för en medborgardialog”<br />
Utförarstyrelsens resultatkrav var 1,4 mnkr för servicestyrelsen och 7,1 mnkr för Tf. Vice<br />
ordf. och förvaltningscheferna för båda förvaltningarna bedömer att resultatkraven är uppnådda<br />
för 2009. Beträffade teknisk förvaltning har man lyckats nå resultatet med råge (2,6 mnkr<br />
bättre än resultatkravet).
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Man anser inte att det tuffare resultatkravet påverkat verksamhetens kvalitet märkbart. Vad<br />
gäller Teknisk förvaltnings verksamhet kommenterar man frågan med att ”besparingarna har i<br />
stor utsträckning drabbat underhåll och personalens kompetensutveckling och trivselaktiviteter/friskvård,<br />
vilket inte syns omedelbart. Vi har också haft turen att få vissa oförutsedda intäkter.”<br />
Hur neddragningarna kan komma att påverka kvaliteten/verksamheten 2010 kommenterar<br />
serviceförvaltningen: ” En kostnad som ökat under året är för underhåll och reparationer av<br />
vagnar och maskiner. Å andra sidan har kostnad för inköp av förbrukningsinventarier (där<br />
vagnar och maskiner ingår) minskat. Inför 2010 bedöms dock inte ett uppdämt behov finnas i<br />
någon större utsträckning. Med en normal budget 2010 bedöms nivån på dessa kunna uppdateras<br />
till en acceptabel standard.” När det gäller teknisk förvaltning kommenteras neddragningarnas<br />
effekt inför framtiden: ”I vissa avseenden (underhåll och personalens kompetensutveckling<br />
och trivselaktiviteter/friskvård) har vi tappat ett år och givetvis är det negativt om vi<br />
inte får möjlighet att ta igen den eftersläpningen.” Vidare påtalas av styrelsen att fastighetsunderhållet<br />
påverkas negativt.<br />
Vad avser den medborgerliga dialogen kommenteras detta med att utförarstyrelsen inte förväntas<br />
ha någon sådan dialog, utan den förutsätts skötas av beställarnämnder och nämnder<br />
som våra interna kunder tillhör men man ser över vad vi kan göra för att förbättra dialogen<br />
allmänt med både beställare och övriga "kunder"<br />
Vård- och omsorgsnämnden<br />
Det första sparbeting som var utlagt på von låg på 12 mnkr, sedan tillfördes ytterligare 10 mkr<br />
då minst en tredjedel av 2009 hade avverkats. Stopprogrammet samt minskat övertidsutag har<br />
gett önskad effekt men de sparåtgärder som behövde ytterligare tid för full effekt nådde inte<br />
riktigt ända fram. Ytterligare påverkan på minussidan är ökat antal brukare på hög vårdnivå<br />
samt kostnader för personlig assistans. Von gick med ca 3.5 mnkr minus 2009.<br />
Man anser inte att besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet märkbart.<br />
Inte heller bedömer man att neddragningarna 2009 kan komma att ha negativ inverkan på<br />
kvaliteten/verksamheten 2010.<br />
Man anger inte heller att nämnden eller svarandens partigrupp funderat på några åtgärder för<br />
att utveckla den medborgerliga dialogen framgent.<br />
Miljö- och samhällsnämndens sparbeting var 2,0 mnkr. Presidium och förvaltningschef bedömer<br />
att nämnden lyckats genomföra det sparbeting man ålagts för 2009.<br />
Hur man ser på att besparingarna 2009 har påverkat verksamhetens kvalitet märkbart ser man<br />
lite olika på och har kommenterat sina åsikter med ”minskad trygghet för innevånare” och<br />
”Kompetensutvecklingen eftersatt och sämre underhåll av gatorna”.<br />
Sida: 9 (19)
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Man bedömer inte att neddragningarna 2009 kommer att ha negativ inverkan på kvaliteten/verksamheten<br />
2010, men kommenterar att det sämre underhållet av gatorna ju ackumuleras<br />
för varje år.<br />
På frågan om nämnden/Din partigrupp funderat på några åtgärder för att den medborgerliga<br />
dialogen ska bli bättre framgent, lämnas följande kommentarer: ” Dialogen hat förbättrats<br />
betydligt de senaste året, och det beror på att infobyrån och informationschefen fungerar jättebra<br />
och hjälper till med tips hur vi skall agera”, ”bättre ekonomisk kontroll så att man ej<br />
behöver göra så snabba ändringar” samt ”besparingarna på gatubelysningen hanns ej med en<br />
bra dialog”.<br />
Kultur- och fritidsnämndens sparbeting var 1,3 mnkr. Presidium och kanslichef bedömer att<br />
nämnden lyckats genomföra det sparbeting man ålagts för 2009.<br />
De förtroendevalda anser att besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet märkbart<br />
genom minskat underhåll på våra anläggningar vilket upplevs som sämre kvalitet av brukarna.<br />
De förtroendevalda anser även att neddragningarna 2009 kan komma att ha negativ inverkan<br />
på kvaliteten/verksamheten 2010 på samma vis som kvaliteten påverkats under 2009.<br />
På frågan om nämnden/Din partigrupp funderat på några åtgärder för att den medborgerliga<br />
dialogen ska bli bättre framgent svarar man ”Genom våra ordinarie brukarråd t.ex.” samt att<br />
”nämndens beslut om analys av jämställdhet avseende <strong>kommun</strong>ens föreningsstöd och föreningslivet<br />
i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> är väl ett sätt på sitt vis att föra dialog. I övrigt tycker jag att<br />
vi har en bra dialog med föreningar enskilt och genom samverkansråd idrott och kulturråd”<br />
Barn- och utbildningsnämndens sparbeting var 9,0 mnkr.<br />
Presidium och förvaltningschef bedömer att nämnden lyckats genomföra det beting man<br />
ålagts för 2009.<br />
Man anser inte att besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet märkbart. Men kommenterar<br />
att det blev en stor besvikelse från föräldrar, barn och föräldrar när satsningen på att<br />
sänka antal barn per förskoleavdelning uteblev. Vad gäller huruvida neddragningarna 2009<br />
kan komma att ha negativ inverkan på kvaliteten/verksamheten 2010 tycker man lite olika.<br />
Kommentarer till att besparingarna har en inverkan även framgent handlar om att lärarfortbildning<br />
är nödvändig framåt, och att det påverkar antalet fritidsgårdar, samt antalet barn i<br />
förskolegrupperna<br />
När det gäller synpunkter på hur nämnden lyckats med den medborgerliga dialogen inför besparingarna<br />
noteras följande kommentarer:<br />
Sida: 10 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Att vara tillgänglig för diskussion ingår i uppdraget för nämndens ledamöter och fullmäktigegrupp.<br />
Vi har i den mån tid medgetts varit ute i olika medborgargrupper och fört diskussion<br />
om stort och smått.<br />
Vissa besparingar kräver en medborgardialog, andra inte. Inför budget 2011 kommer det att<br />
vara viktigt med medborgardialog i och med att nämndens besparingar ser ut att kunna bli mer<br />
ingripande i verksamheten jämfört med tidigare. Viktigt är ju att man kan föra en dialog med<br />
medborgarna/berörda så snart som möjligt efter det att budgetdirektiven har beslutats av <strong>KF</strong>.<br />
Ju tidigare man genomför denna dialog, dess större trovärdighet ger det. Det duger inte att<br />
pliktskyldigast inbjuda till en medborgardialog några veckor/dagar innan ett besparingsbeslut<br />
skall fattas. Ju tidigare medborgarna får komma in i processen dess större blir deras påverkansmöjligheter.<br />
Kommunstyrelsens sparbeting var 11,0 mnkr. Presidium och förvaltningschefen bedömer att<br />
styrelsen lyckats genomföra det beting man ålagts för 2009.<br />
Hur besparingarna 2009 påverkat verksamhetens kvalitet har man något olika uppfattningar<br />
om men har kommenterat att det handlar om ”ambitionsminskningar” eller att ”att ambitioner<br />
har fått hållas nere på bl.a. personalpolitikens område”.<br />
Ingen av de svarande bedömer att neddragningarna 2009 kan komma att ha negativ inverkan<br />
på kvaliteten/verksamheten 2010.<br />
När det gäller om man funderat på några åt gärder för att den medborgerliga dialogen ska bli<br />
bättre framgent, har följande förslag lämnats: Partiets aktiviteter kan planeras bättre i förhållande<br />
till budgetprocessen<br />
Sida: 11 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
Goda exempel från nämnders och styrelsers arbete<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Bilaga 2<br />
Det som flera nämnder/styrelser/förvaltningar utför redovisas under rubriken samtliga förvaltningar.<br />
Det som någon nämnd/styrelse/förvaltning gör som får ses som gott exempel redovisas<br />
särskilt nedan.<br />
Nämnder/styrelser<br />
Barn och utbildningsnämnden<br />
• Synes ha en tydlig politisk styrning i budget arbetet och då även för 2009.<br />
• Har två olika nivåer på budget grupp – en mindre där ordförande och förvaltningschef<br />
först träffas och tar fram förslag sedan en större budgetgrupp med representation likt<br />
den som finns inom övriga förvaltningar.<br />
Vård och omsorgsnämnden<br />
• Nämnden har begärt att en månadsuppföljning som presenteras både på verksamhetssom<br />
enhetsnivå.<br />
• De enheter som går minus får komma till nämnden och redovisa sin åtgärdsplan för att<br />
komma till rätta med underskottet.<br />
• Men även någon enhet med bra resultat får komma till nämnden och redogöra för hur<br />
man gjort för att uppnå det, detta i informations- och utbildningssyfte för nämnden.<br />
• Nämnden har formaliserade träffar med brukargrupper och diskussioner pågår hur<br />
man ska stärka den dialogen ytterligare.<br />
• Nämndens ordföranden delger personalen aktuella beslut i det nyhetsbrev som förvaltningen<br />
har på sin interna hemsida.<br />
Socialnämnden<br />
• De förtroendevalda har deltagit aktivt kring de besparingsdirektiv som nämnden fick<br />
före alla andra förvaltningar bl.a. pga. resultat i den rapport som presenterades på boksluts-/budgetkonferensen.<br />
• Nämnden anser att man tagit en tydligare politisk styrning än tidigare bl.a. i val av förslag<br />
till besparingar.<br />
• Nämnden har krävt att få tillgång till en tydligare och mer detaljerad månadsrapportering.<br />
Miljö och samhällsnämnden<br />
• Nämnden har höjt nivån på informationen via webben/hemsidan samt via press, med<br />
hjälp av infobyrån.<br />
• Genomför även olika träffar t.ex. informationsmöten med vägföreningar. Informerar<br />
även i <strong>kommun</strong>ala handikapp- och pensionärsrådet regelbundet.<br />
Sida: 12 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Kultur och fritidsnämnden<br />
• Nämnden begär att få information om budgetavvikelser också för utförarnas kostnader<br />
gällande de tjänster som nämnden beställt.<br />
• Har givit ett tydligt direktiv att besparingar ska drabba barn och ungdom i minsta möjliga<br />
mån.<br />
Förvaltningar<br />
Serviceförvaltningen<br />
• Har en tydlig lednings- styrmodell, med regelbundna träffar inom förvaltningen.<br />
• Har förvaltningsgemensamma mallar för olika uppföljningar.<br />
• Exempel på det är periodiserade månadsuppföljningar som följs upp på flera nivåer,<br />
man har också gemensamt chefsbibliotek där respektive enhetschef har ansvar att uppdatera<br />
filen så att redovisningen blir så rättvisande som möjligt per månad.<br />
• T.ex. så redovisas bl.a. sjukfrånvaron per enhet i särskilt dokument i chefsbiblioteket<br />
• Förvaltningen arbetar systematiskt med ständiga förbättringar (PUFF metodik) och har<br />
ett utpräglat kundperspektiv med regelbundna kunduppföljningar.<br />
Teknisk förvaltning<br />
• Arbetar kontinuerligt och systematiskt med ständiga förbättringar som ger effektivare<br />
verksamheter, det är inget som enbart görs för 2009 utan det arbetet pågår ständigt.<br />
• Förvaltningen arbetat mycket med att få till samhörigheten vilket ökar förståelsen och<br />
delaktigheten och får ses som en framgångsfaktor.<br />
Barn och utbildningsförvaltningen<br />
• Har ökat samverkan med andra förvaltningar i gemensamma ärenden t.ex. med socialförvaltningen.<br />
• De fackliga representanterna involverades på ett tidigt stadium, och deras förslag<br />
sammanföll i stor med förvaltningens tjänstemannaförslag.<br />
Vård- och omsorgsförvaltningen<br />
• Förvaltningen har ett särskilt nyhetsbrev på interna hemsidan som riktar sig till alla<br />
anställda. Det är ett sätt att få ut aktuell information som alla kan ta del av. I det brevet<br />
har man bl.a. informerat om stopprogrammet och hur det påverkar personalen. Nämndens<br />
ordföranden har också en del av sidan där personal delges beslut om t.ex. ny upphandling<br />
osv.<br />
Socialförvaltningen<br />
• Förvaltningen tar fram en mer detaljerad månadsuppföljning än tidigare, på enhetsnivå,<br />
målgruppsnivå och även för nyckeltal.<br />
Sida: 13 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Samhällsbyggnad<br />
• Arbetar också med risk- och säkerhetsbedömningar av förslagen som visar på konsekvenser<br />
som kan uppstå om besparingar tex. genom att arbetet med ”snötippen” upphör.<br />
Kultur och fritidsnämndens kansli<br />
• Dialogträffar har hållits med utförande förvaltningar/nämnder.<br />
• Besparingarna har lagts som budgetjusteringar och varje månad gör kansliet månadsuppföljningar<br />
som visar hur mycket som förbrukats i förhållande till budget inom varje<br />
verksamhet. Det gör att man har full kontroll på läget.<br />
Kommunledningsförvaltningen<br />
• Man ordnade träffar med ordförande och vice ordförande och med gruppledarna.<br />
• Varje enhetschef redovisar regelbundet till förvaltningsledningen, och så länge inga<br />
negativa avvikelser redovisas vare sig avseende verksamhet eller ekonomi, görs inga<br />
djupare analyser eller uppföljningar.<br />
Sida: 14 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Övriga synpunkter från nämnder/styrelser och förvaltningar.<br />
Bilaga 3<br />
• En framgångsfaktor är att man i den lilla budget gruppen haft högt i tak, där man klarat<br />
att före en bra och givande diskussion och det man diskuterat har stannat i gruppen<br />
tills beslut tagits att förslagen skulle föras vidare. (Bun)<br />
• Man har haft för kort tid från beslut till verkställighet – att ställa om en redan lagd<br />
budget – vilket gör det svårt att förankra i en så pass stor förvaltning. (Bouf)<br />
• Den viktigaste framgångsfaktorn är en mycket lojal personal som visat förståelse för<br />
situationen och är engagerad och insatt i förvaltningens arbete. (flera förvaltningars<br />
synpunkt)<br />
• Styrelsen upplever viss otydlighet i det politiska uppdraget. Genom att många av de<br />
förslag till besparingar man har ”tas hem” av beställande nämnd. (Us)<br />
• Ett bekymmer för styrelsen/förvaltningarna är alla tomma lokaler och de ökade elpriserna.(Us)<br />
• Den regelbundna och ständigt pågående dialogen anser man har varit den viktigaste<br />
framgångsfaktorn för att lyckas med omställningen. (Tf)<br />
• I och med den korta processen hinns inte den politiska förankring med hela nämnden,<br />
på det sätt som förvaltningen skulle vilja innan besparingar har börjat verksställas.(Sb)<br />
• Har vi tillräcklig flexibilitet i systemen så att snabba omställningar kan genomföras?<br />
Vi har stela system som innebär förseningar av vissa besparingsförslag. (Msn)<br />
• God ekonomisk hushållning vad innebär det i praktiken? Att skjuta på underhåll av<br />
vägar etc. är det god ekonomisk hushållning med <strong>kommun</strong>ens resurser och tillgångar?<br />
Kan finansieringsplanerna innehålla kostnader för underhåll också utöver drift och finanskostnader?<br />
Ett exempel på fördröjt underhåll som blev dyrt för <strong>kommun</strong>en är<br />
Storsjöbadet. (Msn)<br />
• Det vore bra med ett redovisningssystem som omfattar både ekonomi och måluppfyllelse<br />
och som kan redovisas månadsvis.(Kfnk)<br />
• För att kunna fatta politiska beslut om verksamheter och göra bättre beställningar (beställningar<br />
som kan göras utifrån bl.a. <strong>kommun</strong>ens kvalitetskriterier) upplever de förtroendevalda<br />
att man behöver mer kunnande och information om verksamheterna. Det<br />
Sida: 15 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
gäller framför allt hur utförarnas budget ser ut och hur deras verksamhet organiseras.<br />
Det är en nödvändighet för att kunna göra tydligare/noggrannare prioriteringar. (Kfn)<br />
• Bristfälliga kunskaper om socialnämndens verksamhet och den påverkan samhällsutvecklingen<br />
samt lagstiftarens intensioner har på den, leder ibland till minskad förståelse<br />
inom <strong>kommun</strong>en över den kostnadsutveckling som sker inom nämndens verksamhetsområde.<br />
(Son)<br />
• Fastlagd budget bör gälla för innevarande år. Kommunen bör söka styrmetod som gör<br />
att man systematiskt arbetar med ständiga förbättringar gällande kvalitet/verksamhet<br />
och ekonomi. (Sof)<br />
• Nämnden anser att en framgångsfaktor är att man haft regelbunden månadsredovisning<br />
i flera år som man nu kunnat intensifiera och göra mer detaljerade. (Von)<br />
• Kommunen bör generellt fundera över metoder/modeller etc. för hur vi arbetar med<br />
ständiga förbättringar och effektiviseringar. Kan det ske på ett effektivare sätt så att<br />
dessa stopprogram kan uteslutas? (Vof)<br />
• De förtroendevalda kan ibland ha svårt att skifta fokus från det övergripande ansvaret<br />
<strong>kommun</strong>styrelsen har till sin egen styrelse och förvaltning. (Klf)<br />
Sida: 16 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Bilaga 4<br />
Synpunkter från miniseminarium den 8 februari 2010, kring fullmäktiges<br />
utvärdering 2009<br />
Förtroendevaldas synpunkter<br />
Fråga 1.<br />
Får ni tillräckliga beslutsunderlag för att kunna skapa en bra dialog med medborgarna i syfte<br />
att prioritera ”rätt” insatser?<br />
• De ekonomiska underlagen är bra. Men ser ej konsekvenser för andra myndigheter<br />
(t.ex. landstinget), nämnder, medborgare mfl. lika tydligt.<br />
• Som exempel små neddragningar i ett geografiskt område av flera nämnder och andra<br />
huvudmän (landstinget) så ser man inte vilka konsekvenser alla besparingar/neddragningar<br />
ger sammantaget.<br />
• De förtroendevalda ser inte alltid de totala konsekvenserna av alla besparingar.<br />
• En del är politik en del annat är mer verkställighet som exempel i belysningsfrågan.<br />
När man möter medborgarna så krävs brett kunnande. (Viktigt skilja mellan politik<br />
och verkställighet.)<br />
• Förtroendevalda som sitter i något utskott får bra information och förväntas ha en lite<br />
mer övergripande bild samt ser konsekvenserna av ett beslut mer ur ett brukar- eller<br />
medborgarperspektiv.<br />
• Det är viktigt att också se skillnaden i de olika rollerna mellan heltidspolitikerna och<br />
fritidspolitiker. Som heltidspolitiker får man mer information och har lättare att enkelt<br />
träffa andra politiker och tjänstemännen under arbetsdagen.<br />
• Eftersom vi är olika då det gäller egna personliga intresseområden och att ha förkunskaper<br />
för ta kunna till sig information, så bör information ges på många olika sätt och<br />
vid flera tillfällen.<br />
• Som förtroendevald är man oftast för snäll och ”köper” de beslutsunderlag som tjänstemännen<br />
kommer med. Man behöver ifrågasätta mer.<br />
• Men det krävs också av en förtroendevald att identifiera frågorna för att kunna begära<br />
ytterligare beslutsunderlag.<br />
• För att undvika att omöjliga förslag kommer fram så bör en politisk diskussion först<br />
ske i respektive nämnd som godkänner de förslag som ska gå vidare och bli offentliga.<br />
• Som ordförande i en nämnd har man en viktig roll att lyfta fram alla ledamöters olika<br />
kunskaper.<br />
• Omvärldsanalysen med hjälp av nyckeltal har blivit mycket bättre de senaste åren.<br />
• Viktigt att fortsätta diskussionen om ansvarsförhållandena mellan fritids- och heltidspolitikerna<br />
samt mellan dem som har specifika kunskaper eller intressen.<br />
Sida: 17 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Fråga 2.<br />
Vad ska en konsekvensanalys innehålla för att utgöra tillräckligt beslutsunderlag?<br />
• Tidplan och effekter av beslutet på både kort och lång sikt<br />
• Konsekvensbeskrivningar bör ett långsiktigt perspektiv.<br />
• Mer jämförelser med andra behövs för att vi ska utvecklas.<br />
• Gärna alternativa förslag att välja bland och konsekvenser ur brukarperspektiv.<br />
• Mer nyckeltal som möjliggör jämförelser<br />
• Kontroll av vad olika nämnders beslut får konsekvenser både på totalen men även för<br />
andra nämnder<br />
• Bra kostnadsanalyser<br />
• Nyckeltal måste <strong>kommun</strong>iceras både uppåt och nedåt i organisationen och att återkoppling<br />
sker.<br />
• Vi måste också hela tiden vara uppmärksam så att <strong>kommun</strong>en inte står för kostnader<br />
som annan huvudman ska stå för<br />
• Kan man i efterhand se ifall några fattade beslut under 2009 (stopprogrammet) påverkar<br />
någon annan del av <strong>kommun</strong>en på längre sikt?<br />
Fråga 3.<br />
Är det något exempel under de ”Framgångsrika metoder och arbetssätt” (sid. 4) ni särskilt vill<br />
diskutera/trycka på?<br />
• Att det finns en tydlig och snabb/regelbunden återkoppling genom en väl fungerande<br />
informationsspridning inom förvaltningen. Informationen bör ske på olika sätt både<br />
skriftligt (t.ex. via intranätet) och muntligt på arbetsplatsträffar etc.<br />
• Engagerad personal som är insatta i förvaltningarnas arbete och som deltar aktivt i de<br />
åtgärdslösningar som krävs och så att personalen kan förklara varför åtgärderna vidtas.<br />
• Att det sker ett kontinuerligt och systematiskt arbete med ständiga förbättringar som<br />
ger effektiva verksamheter och kontroll på kostnader, kvalitetsläge etc.<br />
Förvaltningschefers synpunkter<br />
Fråga 1.<br />
Har vi systematik i vårt arbetssätt så att det ger bra beslutsprocesser? ( Det kan öka förtroendet<br />
för <strong>kommun</strong>al verksamhet och visa att den har tillgång till genomarbetade beslutsunderlag.)<br />
• Jämförelser mellan varandra och andra <strong>kommun</strong>er, myndigheter etc.<br />
• Upphandlingsfrågorna har bidragit till att vi utvecklar bra systematik<br />
• För de stora återkommande besluten – t.ex budgetarbetet – finns bra systematik<br />
• För snabba nödvändiga beslut skulle en bättre systematik/rutiner kunna utvecklas<br />
• Kan fungera ganska hyfsat normalt, men att få det att fungera bra ett år som 2009 med<br />
de förutsättningar till snabba omställningar låter sig inte göras inom den tidsramen det<br />
handlar om.<br />
Sida: 18 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Fullmäktiges utvärdering 2009, rapport 2010-02-09<br />
Dokumentnamn: Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009<br />
Upprättad av:<br />
Göran Qvarnström & Olliann Lundberg 2010-02-09<br />
C:\DOCUME~1\KERSTI~1\LOCALS~1\Temp\34\epj_att_36_2.doc<br />
Beslutad av:<br />
Kommunstyrelsen 2010-<br />
Kommunfullmäktige: 2010-<br />
Fråga 2.<br />
Får vi tydliga direktiv om vilka underlag de förtroendevalda vill ha för sin medborgar- respektive<br />
brukardialog.<br />
• Det finns mer att göra för att utveckla konsekvensanalyserna, då mycket sker med<br />
akuta lösningar.<br />
• Hur färdigberett av nämnden ska en fråga vara innan tjänstemännen för en dialog med<br />
brukarna/medborgarna?<br />
Fråga 3.<br />
Vad ska en konsekvensanalys innehålla för att utgöra tillräckligt beslutsunderlag?<br />
• Konsekvensanalyserna bör innehålla beskrivning av ekonomiska, generella välfärds-,<br />
samhälls-, personal- och medborgarkonsekvenser<br />
• Analyserna bör även innehålla beskrivningar av effekter för andra nämnder och konsekvenser<br />
på lång sikt samt hur uppföljning ska ske ur ett medborgarperspektiv.<br />
Sida: 19 (19
§ 34, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 35, FU 2010-03-16 13.15<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2010-03-16 Dnr 489-2009<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2009<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens styrmodell anger fullmäktige inriktningsmål och strategier<br />
för verksamheten vilka årligen utvärderas utifrån fastlagd plan. Fullmäktige<br />
beslutade den 23 april 2009 att under 2009 beskriva och värdera<br />
hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det<br />
förändrade ekonomiska läget samt hur nämnder och styrelser arbetat för att<br />
ge medborgarna en större delaktighet i samhället och därigenom bidrar till<br />
att skapa nya och starka nätverk. Den slutliga värderingen av nämndernas<br />
arbete läggs fast av <strong>kommun</strong>fullmäktige.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-19<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2009. Rapport<br />
2010-02-09<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Utvärderingsrapport 2008 godkänns.<br />
2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för kännedom och fortsatt<br />
utvecklingsarbete.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 35, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-04-13 Dnr 627-2010<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2010<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens styrmodell gäller att fullmäktige anger vision och inriktningsmål<br />
för verksamheten. En väsentlig del i <strong>kommun</strong>ens styrkedja är att<br />
mål följs upp och utvärdering sker om verksamheten når de mål och följer<br />
övriga styrdokument som beslutats. Under 2009 gjorde <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
en utvärdering av hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin<br />
ekonomi utifrån det förändrade ekonomiska läget samt hur nämnder och<br />
styrelser arbetar för att ge medborgarna en större delaktighet i samhället och<br />
därigenom bidrar till att skapa nya och starka nätverk.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-29, § 44<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Under 2010 utvärderas hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer<br />
så att de går att följa upp och hur man arbetar för att ur ett<br />
medborgar-/brukarperspektiv uppfylla dem.<br />
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att lägga fast projektdirektiv för utvärderingen<br />
2010.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 627/2010
§ 35, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Göran Qvarnström<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-03-19 Dnr 627-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna 2010<br />
Enligt <strong>kommun</strong>ens styrmodell gäller att fullmäktige anger vision och inriktningsmål<br />
för verksamheten. En väsentlig del i <strong>kommun</strong>ens styrkedja är att<br />
mål följs upp och utvärdering sker om verksamheten når de mål och följer<br />
övriga styrdokument som beslutats. Under 2009 gjorde <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
en utvärdering av hur nämnder och styrelser arbetat med att ställa om sin<br />
ekonomi utifrån det förändrade ekonomiska läget samt hur nämnder och<br />
styrelser arbetar för att ge medborgarna en större delaktighet i samhället och<br />
därigenom bidrar till att skapa nya och starka nätverk.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-03-19<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
1. Under 2010 utvärderas hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer<br />
så att de går att följa upp och hur man arbetar för att ur ett<br />
medborgar-/brukarperspektiv uppfylla dem.<br />
2. Kommunstyrelsen får i uppdrag att lägga fast projektdirektiv för utvärderingen<br />
2010.<br />
Bakgrund<br />
Av de av <strong>kommun</strong>fullmäktige den 12 mars 2009 antagna budgetdirektiven<br />
framgår: ”Den övergripande politiska visionen ska styra det politiska arbetet<br />
i <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>. Det innebär att varje nämnd och styrelse ska ställa<br />
sig frågorna: Vad kan vi göra för att bidra till att Östersund ska närma sig<br />
visionen? Vad kan vi göra för att arbeta i enlighet med de <strong>kommun</strong>gemensamma<br />
strategierna?”<br />
Fullmäktige har att besluta om vilket område av nämndernas arbete som<br />
man vill följa upp under 2010. Föregående år utvärderades hur nämnder och<br />
styrelser arbetat med att ställa om sin ekonomi utifrån det förändrade ekonomiska<br />
läget samt hur nämnder och styrelser arbetar för att ge medborgarna<br />
en större delaktighet i samhället och därigenom bidrar till att skapa nya<br />
och starka nätverk. Därvid framkom att man gjort vad som kunnat förväntas<br />
under den korta tid som fanns till förfogande, men att brukarperspektivet<br />
och medborgardialogen bör kunna utvecklas och förbättras.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 35, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
2010-03-19 Dnr 627-2010<br />
En viktig väg att anlägga ett medborgar- och /eller brukarperspektiv på<br />
<strong>kommun</strong>ens tjänster är att formulera servicedeklarationer och formulera<br />
dessa så att det går att följa upp. Hur nämnder och styrelser sedan följer upp<br />
sina fastlagda servicedeklarationer är vidare ett centralt uppdrag för att det<br />
ska få någon reell effekt på de <strong>kommun</strong>ala åtagandena. Därför föreslås att<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktiges utvärdering av nämnder och styrelser 2010 inriktas på<br />
de befintliga servicedeklarationerna, dess utformning och hur de följs upp.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till: Kommunstyrelsen, <strong>kommun</strong>ens nämnder och förvaltningar.<br />
Tjänstemannaförslaget skickas med beslutet
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Motion - Vindkraft<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 1831-2009<br />
Karin Andersson har i en motion föreslagit att <strong>kommun</strong>en tar initiativ till att<br />
påskynda utbyggnad av kraftledning från Granboområdet till Midskog och<br />
att <strong>kommun</strong>en aktivt arbetar för att få till stånd kapacitetshöjningar i det nationella<br />
nätet.<br />
Underlag för beslut<br />
Finansutskottet 2010-03-16, § 33<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-22<br />
Yttrande från Jämtkraft 2010-02-09<br />
Motion 2009-10-29<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Karin Anderssons motion bifalls.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> ska, i samverkan med andra myndigheter, bl.a. Länsstyrelsen,<br />
verka för att snabba upp och prioritera tillståndsprocesser för elledningar<br />
som behövs för anslutning och överföring av el från vindkraft,<br />
samt verka för kapacitetshöjningar i det nationella nätet.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 1831/2009
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Motion - Vindkraft<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-02-22 Dnr 1831-2009<br />
Kommunstyrelsen<br />
Karin Andersson har i en motion föreslagit att <strong>kommun</strong>en tar initiativ till att<br />
påskynda utbyggnad av kraftledning från Granboområdet till Midskog och<br />
att <strong>kommun</strong>en aktivt arbetar för att få till stånd kapacitetshöjningar i det nationella<br />
nätet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-22<br />
Yttrande från Jämtkraft 2010-02-09<br />
Motion 2009-10-29<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Fullmäktiges beslut<br />
Karin Anderssons motion bifalles.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> ska, i samverkan med andra myndigheter, bl.a Länsstyrelsen,<br />
verka för att snabba upp och prioritera tillståndsprocesser för elledningar<br />
som behövs för anslutning och överföring av el från vindkraft,<br />
samt verka för kapacitetshöjningar i det nationella nätet.<br />
Bakgrund<br />
Karin Andersson pekar i sin motion på förhållandet att befintligt elnät är en<br />
begränsande faktor vid utbyggnad av vindkraft. Jämtkraft har i sitt yttrande<br />
belyst ansvarsfördelning om vem som har ansvar för olika typer av kraftledningar<br />
beroende på ledningens spänningsstyrka. Jämtkraft pekar på vikten<br />
av att tillståndsprövningar av elledningar för anslutning av vindkraftparker<br />
kan ske på ett snabbt och smidigt sätt. Om tillståndsprocessen för elledningar<br />
försenas kan vindkraftexploateringen stoppas upp p.g.a brist på<br />
överföringskapacitet. Jämtkraft betonar motionärens skrivning om behovet<br />
av kapacitetshöjningar i det nationella nätet.<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN<br />
Bengt Marsh<br />
Bert Olof Åkerström<br />
Utdrag till Karin Andersson, <strong>kommun</strong>ledningsförvaltningen Bengt Marsh,<br />
Sven-Olof Gustafsson, Jämtkraft Anders Ericsson<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-02-11 Yttrande
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-02-11 Yttrande
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2009-10-29 Motion
§ 36, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 33, FU 2010-03-16 13.15<br />
Motion - Vindkraft<br />
PROTOKOLL<br />
Finansutskottet<br />
2010-03-16 Dnr 1831-2009<br />
Karin Andersson har i en motion föreslagit att <strong>kommun</strong>en tar initiativ till att<br />
påskynda utbyggnad av kraftledning från Granboområdet till Midskog och<br />
att <strong>kommun</strong>en aktivt arbetar för att få till stånd kapacitetshöjningar i det nationella<br />
nätet.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-02-22<br />
Yttrande från Jämtkraft 2010-02-09<br />
Motion 2009-10-29<br />
Finansutskottets förslag till <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Karin Anderssons motion bifalles.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> ska, i samverkan med andra myndigheter, bl.a Länsstyrelsen,<br />
verka för att snabba upp och prioritera tillståndsprocesser för elledningar<br />
som behövs för anslutning och överföring av el från vindkraft,<br />
samt verka för kapacitetshöjningar i det nationella nätet.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 37, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Motioner under beredning<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 512-2010<br />
Följande motioner har anmälts eller ska anmälas till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Dnr 2058-2009<br />
1. Finn Cromberger och Pär Löfstrand, fp, föreslår i en motion den 2 december<br />
2009 att <strong>kommun</strong>en inför en garanti att äldre får leva ihop även när<br />
man flyttar in på äldreboende.<br />
Motionen remitterad till vård- och omsorgsnämnden för yttrande (bevakningsdag<br />
2 april 2010).<br />
Dnr 384-2010<br />
2. Jananders Mattsson, m, Jannike Hillding, m, Bogna Wojtkiewiz, c,<br />
Gunnar Dovner, fp, och Emanuel Sandberg, kd föreslår i en motion 9 februari<br />
2010, att <strong>kommun</strong>styrelsen får i uppdrag att undersöka möjligheten att<br />
differentiera underhållsbeloppet för olika lokaler, med syfte att barn- och<br />
ungdomslokaler underhålls för ett högre belopp per kvadratmeter, jämfört<br />
med andra <strong>kommun</strong>ala lokaler.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Redovisningen av aktuella motioner godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 512/2010
§ 38, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
Medborgarförslag under beredning<br />
2010-03-30 Dnr 510-2010<br />
Följande medborgarförslag har anmälts eller ska anmälas till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Dnr 1442-2009<br />
1. Lilli-Ann Eiremo föreslår i ett medborgarförslag den 19 augusti 2009 att<br />
<strong>kommun</strong>en ska ge möjligheter till att elsanera befintliga bostäder, på försök<br />
bygga bostäder för elöverkänskliga personer i lågstrålande områden samt<br />
elsanera äldreboenden.<br />
Medborgarförslaget har remitterats till <strong>kommun</strong>styrelsen, miljö- och samhällsnämnden<br />
och vård- och omsorgsnämnden (bevakningsdag 1 november<br />
2009). Vård- och omsorgsnämnden har yttrat sig den 6 oktober 2009 och<br />
miljö- och samhällsnämnden den 24 februari 2010.<br />
Dnr 1999-2009<br />
2. Tage Heglebäck föreslår i ett medborgarförslag den 18 november 2009<br />
att frågan om en gång- och cykelväg längs vägarna 592 och 604 mellan<br />
Brunflo och Hara ska drivas nu.<br />
Medborgarförslaget har remitterats till miljö- och samhällsnämnden för yttrande<br />
(bevakningsdag 24 mars 2010).<br />
Dnr 2207-2009<br />
3. Jan Adolfsson föreslår i ett medborgarförslag den 18 december 2009 att<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> minskar utsläpp av koldioxid vid avfallstransporter<br />
genom en utbyggnad av järnvägsspår från Lugnvik till Gräfsåsen.<br />
Dnr 68-2010<br />
4. Sten Bredberg föreslår i ett medborgarförslag i januari 2010 att det upprättas<br />
ett antal sandningsfria leder inom staden för att åka spark på.<br />
Dnr 99-2010<br />
5. Maria Norrby föreslår i ett medborgarförslag i januari 2010 att frågan<br />
om vårdnadsbidrag till småbarnsföräldrar åter tas upp.<br />
Dnr 190-2010<br />
6. Linda Svedberg, Anna Kjällström och Ester Hedin föreslår i ett medborgarförslag<br />
den 19 januari 2010, att <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> tar första stegen<br />
mot en mer etisk konsumtion och bli en Fairtrade City.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 510/2010
§ 38, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
2010-03-30 Dnr 510-2010<br />
Dnr 267-2010<br />
7. Rolf G Swedbergh, Anne Marie Häggblad, Vera Byström, Eivor Nordman,<br />
Karl Gustav Brygg och Nils Olof Ångman föreslår i ett medborgarförslag<br />
den 29 januari 2010, att <strong>kommun</strong>en ordnar trygghetsboende för äldre i<br />
fd Landstingshuset på Frösön.<br />
Dnr 473-2010<br />
8. Inga-Maj Granquist föreslår i ett medborgarförslag den 25 februari 2010,<br />
att relatera politikernas arvoden till konjunkturen och den allmänna löneutvecklingen.<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Redovisningen av aktuella medborgarförslag godkänns.<br />
_____<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 510/2010
§ 39, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Kommunstyrelsen informerar<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 8-2010<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 8/2010
§ 40, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
Anmälan av medborgarförslag<br />
2010-04-28 Dnr 15-2010<br />
1. Eva Larsson föreslår i ett medborgarförslag den 23 mars 2010 att <strong>Östersunds</strong><br />
<strong>kommun</strong> går med i nätverket Mayors for Peace.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget remitteras till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
2. Erland Lithner föreslår i ett medborgarförslag den12 april 2010 en utbyggnad<br />
av Sporthallen och konstfruset på Odenvallen.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget remitteras till kultur- och fritidsnämnden.<br />
3. Kenneth Jansson, Sara Jonasson och Lars-Olof Halvarsson föreslår i ett<br />
medborgarförslag den 16 april 2020 att bemanningen av ordningsvakter på<br />
busstorget ökas och det sociala arbetet förändras.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Medborgarförslaget remitteras till socialnämnden.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 15/2010
§ 40, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Medborgarförslag Mayors of Peace
§ 41, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Anmälan av motioner<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 16-2010<br />
Emanuel Sandberg och Ingrid Gustafsson, kd, föreslår i en motion den31<br />
mars 2010 att <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> tar initiativ till att skapa sommarjobb<br />
under juni-augusti 2010 med stöd av den utökade statliga finansieringen.<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Motionen remitteras till <strong>kommun</strong>styrelsen.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 16/2010
§ 41, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Motion från Kd
§ 41, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Motion från Kd
§ 42, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
Meddelanden och informationer<br />
2010-04-28 Dnr 12-2010<br />
Kommunstyrelsen 2010-04-13, § 117 – Årsredovisning 2009 – Riksbyggens<br />
bostadsrättsförening <strong>Östersunds</strong>hus nr 36<br />
Kommunstyrelsen 2010-04-13, § 118 – Årsredovisning 2009 för Brf Åkerärtan<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 12/2010
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunstyrelsen<br />
Valärenden - <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
2010-04-13 Dnr 11-2010<br />
Ingrid Gustafsson har överklagat <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut av den 18<br />
mars 2010, § 44. Förvaltningsrätten i Härnösand har nu förelagt <strong>kommun</strong>en<br />
att komma in med ett yttrande senast den 5 maj 2010.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-04-12<br />
Yttrande till Förvaltningsrätten i Härnösand<br />
Föreläggande från Förvaltningsrätten i Härnösand 2010-04-07<br />
Kommunstyrelsens förslag till <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
Kommunfullmäktige antar yttrandet som sitt eget.<br />
_____<br />
Utdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-14 30 00 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 11/2010
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
Kommunjurist<br />
Linda Stenman<br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 1<br />
2010-04-12 Dnr 11-2010<br />
Kommunstyrelsen<br />
Valärenden - <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
Ingrid Gustafsson har överklagat <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut av den 18<br />
mars 2010, § 44. Förvaltningsrätten i Härnösand har nu förelagt <strong>kommun</strong>en<br />
att inkomma med ett yttrande senast den 5 maj 2010.<br />
Underlag för beslut<br />
Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag 2010-04-12<br />
Yttrande till Förvaltningsrätten i Härnösand<br />
Föreläggande från Förvaltningsrätten i Härnösand 2010-04-07<br />
Förslag till beslut<br />
Kommunfullmäktige antar yttrandet som sitt eget.<br />
Bakgrund<br />
Ingrid Gustafsson har överklagat <strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut av den 18<br />
mars 2010, § 44. Förvaltningsrätten i Härnösand har nu förelagt <strong>kommun</strong>en<br />
att inkomma med ett yttrande senast den 5 maj 2010.<br />
Östersund <strong>kommun</strong>s fullmäktige beslutade den 18 mars 2010, § 44 att utse<br />
två ersättare till Jämtlands Räddningsförbund. Vid fullmäktigesammanträdet<br />
begärdes omröstning, som verkställdes öppet. Av <strong>kommun</strong>allagen 5 kap<br />
42 § framgår att omröstning av val ska vara slutet.<br />
Vidare valdes en ersättare som inte är ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens<br />
fullmäktige. Detta framgår av <strong>kommun</strong>allagens 4 kap 23 a §<br />
att en ledamot eller ersättare måste vara ledamot eller ersättare i förbundsmedlemmens<br />
fullmäktige.<br />
Både dessa grunder utgör att beslutet strider mot lag, dvs <strong>kommun</strong>allagen.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-14 30 00 växel<br />
www.ostersund.se
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: <br />
TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG 2<br />
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNING<br />
Bengt Marsh<br />
Kommundirektör<br />
2010-04-12 Dnr 11-2010<br />
Utdrag till Förvaltningsrätten i Härnösand.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-14 30 00 växel<br />
www.ostersund.se<br />
Bert-Olof Åkerström<br />
Bitr <strong>kommun</strong>direktör
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-04--09 Föreläggande
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: 2010-04--09 Föreläggande
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 44, <strong>KF</strong> 2010-03-18 10.30<br />
Valärenden<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-03-18 Dnr 11-2010<br />
1. Till ny ersättare i vård- och omsorgsnämnden i Britt Semb, s, ställe utses<br />
Hans-Erik Gustavsson, s.<br />
2. Till ny ersättare i kultur- och fritidsnämnden i Alf Jonsson, s, ställe utses<br />
Amanda Werin, s.<br />
3. Till ny ersättare i barn- och utbildningsnämnden i Inger E Janssons ställe<br />
utses Linnea Swedenmark, s.<br />
4. Till ledamot i utförarstyrelsen i Åke Eriksson, v, ställe utses Christina<br />
Hedin, v.<br />
5. Till ersättare i Brf <strong>Östersunds</strong>hus nr 36 i Åke Eriksson, v, ställe utses<br />
Inga-Karin Bergman, v.<br />
6. Till ersättare i Brf Lugnviks centrum i Åke Eriksson, v, ställe utses Inga-<br />
Karin Bergman, v.<br />
7. Till ersättare i <strong>kommun</strong>styrelsen i Irene Olander,s, ställe utses Anna<br />
Eriksson, s.<br />
8. Till ersättare för ombud i Kommunförbundet i Irene Olander, s, ställe utses<br />
Anna Eriksson, s.<br />
9. Till ledamot i socialnämnden i Irene Olander, s, ställe utses Björn Karlsson,<br />
s.<br />
10. Till ny ersättare i Björn Karlssons ställe utses Anton Waara, s.<br />
11. Till ledamot i Brf Åkerärtan i Irene Olander, s, ställe utses Abbe Elhachimi,<br />
s.<br />
12. Till ledamöter i kommitté för mänskliga rättigheter utses Katarina Nyberg<br />
Finn, s, tillika ordförande, Angelika Lindahl, mp, Stefan Konradsson,<br />
v, Tord Jemteborn, m, och Emanuel Sandberg, kd.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 44, <strong>KF</strong> 2010-03-18 10.30<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-03-18 Dnr 11-2010<br />
13. Val av en ledamot och två ersättare i Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Yrkanden<br />
AnnSofie Andersson, s: Valberedningens förslag, att Lennart Wadensjö, v,<br />
utses till ledamot och att Anna Eriksson, s, och Jan Moberg, mp, utses till<br />
ersättare, bifalls.<br />
Sven Hellström, c: Till ersättare utses Ingrid Gustafsson, m.<br />
Proposition i huvudomröstningen<br />
Ordförande ställer proposition på yrkandena och finner att <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
antar AnnSofie Anderssons yrkande.<br />
Omröstning begärs. Ordförande meddelar att bland de föreslagna ersättarna<br />
är Anna Eriksson, s, är huvudkandidat och att omröstningen står mellan Jan<br />
Moberg, mp, och Ingrid Gustafsson, m.<br />
Proposition<br />
Propositionsordning<br />
Kommunfullmäktige godkänner följande propositionsordning:<br />
Ja-röst för bifall till AnnSofie Anderssons yrkande att till ersättare utses<br />
Anna Eriksson och Jan Moberg.<br />
Nej-röst för bifall till Sven Hellströms yrkande att till en av ersättarna utse<br />
Ingrid Gustafsson.<br />
Omröstningsresultat<br />
Med 33 ja-röster mot 27 nej-röster och 7 ledamot frånvarande beslutar <strong>kommun</strong>fullmäktige<br />
att bifalla AnnSofie Anderssons yrkande. Voteringslistan<br />
visar hur ledamöterna har röstat.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: § 44, <strong>KF</strong> 2010-03-18 10.30<br />
Kommunfullmäktiges beslut<br />
PROTOKOLL<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-03-18 Dnr 11-2010<br />
1. Till ledamot i Jämtlands Räddningstjänstförbund utses Lennart Wadensjö,<br />
v.<br />
2. Till ersättare i Jämtlands Räddningstjänstförbund utses Anna Eriksson, s,<br />
och Jan Moberg, mp.<br />
_____<br />
Reservation<br />
Mot beslut 2 i punkt 13 reserverar sig samtliga närvarande c, m, fp och kdledamöter.<br />
Utdrag till valda, vård- och omsorgsnämnden, kultur- och fritidsnämnden,<br />
barn- och utbildningsnämnden, utförarstyrelsen, HSB, Kommunförbundet,<br />
socialnämnden<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se
§ 43, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30 / §:s bilaga: Yttrande till FR<br />
2010-04-12 Ert mål nr 2090-10, Grupp 2<br />
Vårt dnr 11-2010<br />
Förvaltningsrätten i Härnösand<br />
Box 314<br />
871 27 Hörnösand<br />
Ingrid Gustafsson ./. <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> angående<br />
laglighetsprövning enligt <strong>kommun</strong>allagen<br />
Förvaltningsrätten har förelagt <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> att svara i mål<br />
angående laglighetsprövning enligt <strong>kommun</strong>allagen.<br />
Kommunen får lämna följande synpunkter över Ingrid Gustafssons<br />
yttrande<br />
Ingrid Gustafsson har, genom laglighetsprövning klagat på<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktiges beslut, § 44, p 13, dnr 11-2010 av den 2010-03-18.<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> anser att överklagandet är korrekt och har inget att<br />
tillägga utöver Gustafssons grund i frågan.<br />
Kommunfullmäktige kommer att fatta nytt beslut i ärendet den 2010-04-<br />
28.<br />
Sammanfattning<br />
Sammanfattningsvis anser <strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong> att beslutet inte tillkom i<br />
laga ordning varför ärendet kommer att tas upp vid nästa<br />
<strong>kommun</strong>fullmäktige den 28 april 2010.<br />
I detta ärende har <strong>kommun</strong>fullmäktige beslutat.<br />
ÖSTERSUNDS KOMMUN<br />
Kommunfullmäktige
§ 44, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
Valärenden<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 11-2010<br />
Val av en ledamot och två ersättare i Jämtlands Räddningstjänstförbund<br />
Val av <strong>kommun</strong>styrelsens ordförande, 1:e vice ordförande i <strong>kommun</strong>styrelsen<br />
och val av <strong>kommun</strong>alråd<br />
Val av ersättare i socialnämnden i Kenneth Jansson, mp, ställe<br />
Val av ersättare i vård- och omsorgsnämnden i Bertil Andersson, fp, ställe<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 11/2010
§ 45, <strong>KF</strong> 2010-04-28 09:30<br />
KALLELSE<br />
Kommunfullmäktige<br />
2010-04-28 Dnr 17-2010<br />
Informationer från tillfälliga beredningar och <strong>kommun</strong>delsmöten<br />
<strong>Östersunds</strong> <strong>kommun</strong>, 831 82 ÖSTERSUND<br />
telefonnummer 063-143000 växel<br />
www.ostersund.se<br />
KS: 17/2010
Change language