Ladda hem (pdf) - Värmlands Museum

FÖRORD
Bostaden återspeglar mer mångsidigt och rikare än de flesta andra materiella ting sin innehavares
verksamheter, existensvillkor, kulturtyp och intressen. I arbetet med att värna Värmlands
byggnadskultur har länsmuseet alltmer uppmärksammats på det kulturarv som finns i många
byggnader i form av dess interiöra utsmyckningar, och då framför allt fasta väggdekorationer.
Behovet att pryda väggarna i hemmet är mycket gammalt. Textila bonader fanns på kungsgårdar och
herresäten i hela Sverige redan på 1400- och 1500-talen. Genom bevarade bouppteckningar vet
man att bönder smyckat sina hem med målade och vävda bonader alltsedan 1600-talet. I Värmland
finns målade väggbonader bevarade från tidsperioden 1760-1800, dels i några herrgårdar, dels
som fragment i Värmlands Museums samlingar. Detta tidiga bonadsmåleri utfördes vanligtvis av
arbetsvandrande målare från Dalarna. Men det fanns även värmländska målare som till exempel
”Gammelmålaren” Anders Nilsson som dekorerat många interiörer, ibland på väv, på papp eller
direkt på väggpanel. Utöver detta finns i länet fyra unika rum med bevarade panoramatapeter.
Dessa rum smyckades under 1800-talets första hälft med dyrbara importerade handtryckta tapeter
med ett dåtida multimedialt uttryck. Investeringen i tapeterna verkar ha skett med syfte att skapa
en representativ inramning till den sociala arenan. Umgängesliv i hemmen blev viktigare och
viktigare i det sociala nätverksbyggande under den här perioden.
Vid Värmlands Museum påbörjades hösten 2001 en ”insamlingsinventering” med målet att samla
in uppgifter om hus med interiört måleri i Värmlands län. Ganska snabbt kunde vi konstatera
att det fanns över 100 inredningar att dokumentera djupare. I samband med detta arbete kom
vi också i kontakt med konstvetaren Stefan Bergendahl. Stefan hade sedan en tid påbörjat en
akademisk uppsats om panoramatapeten vid Höje gård utanför Karlstad. Han kom att medverka
som guide vid en rundresa då vi specialstuderade panoramatapeter. Detta studium blev för oss
av särskilt intresse då en av de fyra bevarade tapeterna ingår i museets samling. Vidare är två av
tapeterna uppsatta i publika lokaler, en på Alsters herrgård och en på Mariebergs herrgård, båda i
Karlstads kommun.
Tragiskt nog dog Stefan Bergendahl efter en tids sjukdom en vårdag 2006. Museet har därefter fått
tillgång till uppsatsmaterialet, och för detta vi vill här rikta ett tack till Stefans barn Måns och Matilda
Ringnér samt till hans föräldrar Siv och Mats Bergendahl. Efter viss genomarbetning från Stefans
nära vän, konst- och arkitekturhistorikern Maud Forsberg, kan nu arbetet om panoramatapeten i
Höje presenteras. Vi hoppas på en inspirerande och lärorik läsning!
Stiftelsen Värmlands Museum
Maria Linder
Chef, enheten för kulturmiljö
3