10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010

Förmedlingen
– hjärtat i
verksamheten
3
2010

Vinnande vall för varje gård.
Hos oss får du tillgång till ett utbud av vallfröblandningar med
unik bredd. Här finns produkten som passar just din gård och din
besättning.
Som den torktåliga och uthålliga SW 979 Rörsvingel Härdig. Den
högavkastande storsäljaren SW 843 Intensiv Syd. Eller vår ekologiska
blandning SW 347 Flora Viken Två, med överlägsen kvalitet
och riktigt hög skörd.
Som nummer ett har vi ett viktigt jobb. Det är att omsorgsfullt
utveckla och noggrant testa sorter som kan ge dig bästa odlingsekonomi.
Oavsett var du har din gård i Sverige. Vi lyssnar och svarar
upp mot behoven hos mjölk- och köttproducenter, växtodlare och
livsmedelsindustri.
Kontakta din säljare eller ring Lantmännens kundtjänst på 0771-111 222,
www.lantmannen.se/lantbrukare. SW är ett varumärke inom Lantmännen.

Erfarenhet +
energi = oslagbart!
Det har varit ett bra år för Team Ugglarp med fortsatt utveckling
och en ökning av slaktdjur med runt 12 procent jämfört med ifjol.
Vi har bra fart på verksamheten och tack vare duktiga producenter
och bra medarbetare går det starkt framåt. Jag vill nog påstå
att det aldrig gått så bra som nu! Efter 40 år i branschen är det
en tjusning att få vara med och bidra med erfarenhet sam tidigt
som nya personer kommer in och tar plats och vill något med all
sin fart och energi. Det är en häftig och oslagbar kombination!
Som jag nämnde i förra numret så är vår tillbyggnad i stort sett
klar, det återstår endast lite fasadarbete. För er som undrar om ni
missade invigningen, håll ut, den närmar sig…
Under hösten kör vi igång lite nätt i några testbutiker med
vårt Premium brand för att sedan göra en större lansering under
våren. Det känns jättespännande att kunna erbjuda ett närproducerat,
prisvärt kött för en lite bredare målgrupp. Vi resonerar
att cirka 50 procent av det mervärde vi skapar ska gå tillbaka och
INNEHÅLL team UGGLARPS tidning
4
6
7
8
10
13
16
17
18
20
21
22
Det bästa av det bästa – hängmörat nötkött
Livdjursförmedlare – ett liv på vägarna
Mat för mysiga höstkvällar
Enkelheten i centrum på Lilla Långaröd
KRAV-godkänd mjölkgård med magkänsla
Lyckad ekologisk satsning på Björsjö Gård
Strategierna viktiga vid växlande spannmålspriser
Slutgödning ibland nödvändig
Tjurarna individprövas på skånsk mark
Flera faktorer styr slaktkroppens fettansättning
Ringorm sprids som ringar på vattnet
Hudmarknaden uppåt igen – men glöm inte kvaliteten
För ett gott resultat…
...krävs
Industrigatan Industrigatan 6, 273 35 6, Tomelilla, 273 35 Tomelilla Tel. 0417-135 60,
Fax 0417-141 Tel. 0417-135 44, info@skanska-slakterimask.com
60, Fax 0417-141 44
Mobil www.skanska-slakterimask.com
0708-25 71 98, info@ssma.se
Ansvarig utgivare
Tommy Olsson, vd, Team Ugglarp
Team Ugglarp AB
Metallgatan 4, 242 35 Hörby
Tel: 0415-167 90
Fax: 0415-100 90
www.teamugglarp.se
Ledare
stimulera primärproduktionen. Självklart fortsätter vi vårt arbete
med det hängmörade och ekologiska köttet i samarbete med Ica
Selection och City Gross. Det finns en stabil kundkrets, där runt
10–20 procent av konsumenterna vill kunna köpa ett bättre kött.
Jag är stolt över det vi har och de som levererar till oss. Jag vågar
påstå att Team Ugglarp är ett av de bästa slakterierna i Sverige
avseende storlek och kvalitet. Inom en treårsperiod beräknar vi
öka slaktvolymen med 15 procent till minst 45 000 djur per år. Jag
hoppas att ni som producenter känner er lika nöjda som vi och
delar samma positiva syn på framtiden.
Vi vill tacka för ett gott samarbete under året och ser fram
emot nästa!
Tommy Olsson, vd, Team Ugglarp
Här har du rätt
desinfektionsmedel!
För desinfektion i alla djurmiljöer
Mycket bred effekt på virus,
bakterier och svamp
Dokumenterad säker effekt på
Lawsonia, Brachyspira hyodysenteriae,
Brachyspira
pilosicoli, PMWS och PRRS
Riskfritt för djur, människor och
miljö
Dosering 1 %
Välj Virkon S när du
vill vara säker på
bästa och bredaste
desinfektions-effekt!
Finns att köpa hos Boleprodukter, Djur
& Natur Svenska Foder, Granngården,
Gårdsservice Sverige, Nordpost, Willab
och i övrig lantbrukshandel.
Pharmaxim Tel. 042-38 54 50, www.pharmaxim.com
Foto: Göran
Borglin
Virkon_Ugglarps_nr1,2,3_2009.ind1 1 2008-12-11 18:15:14
Tidningsproduktion
LIME AB
Tejarps Gård
230 41 Klågerup
Tel: 040-40 86 80
Fax: 040-40 86 86
www.lime.nu
Redaktör: Christian Persson
Annonser: Esben Höyer Christensen
Form & Layout: Linda Clarin
Repro & tryck: Norra Skåne Offset AB
Omslagsfoto:
Erling Bengtsson på Björsjö Gård i
Halland driver en ekologisk gård med
kvigor som han föder upp till slakt.
Foto: Kristin Persson
Utrustning för
köttindustrin
• Systemlösningar
• Maskiner
• Service
• Reservdelar
Företagsgatan 9a, 233 51 Svedala
Tel. 040-40 00 61, fax 040-40 33 32
www.detec.se
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
3

Det bästa
av det bästa
– hängmörat nötkött
Resan går vidare i Hörby. Vår
anläggning anpassas efterhand
för att kunna ta tillvara på bra
kvalitetsdjur och tillmötesgå
önskemål från kunder och konsumenter.
Köttet ska smaka bra
och vara mört!
Jenny-Ann Sundelöf, Tillförselchef
Mörningen är en process som
sker inne i köttet med hjälp
av dess egna enzymer. De
bryter ner proteiner i celler och bindväv,
så att köttet blir mört. Vid kort mörningstid
finns stora variationer i mörhet
då kött från olika djur blir mört olika
snabbt. Skillnaden i mörhet minskar
med längre lagring. Mörnings processen
är snabbast i början, men pågår hela
tiden fram till att köttet tillagats. Vi
Vi utvecklar ständigt nya vägar för
snabb information till producenter
och andra som är intresserade.
Nyligen har vi lagt upp en Facebooksida
där vi vill komplettera hemsidan med
aktuella händelser och ämnen. Kanske
kan det bli ett forum för spännande diskussioner.
Det är vi tillsammans som avgör
på vilket sätt den kommer användas.
Gå gärna in och titta, diskutera och lämna
kommentarer. Maila gärna fina bilder till
4 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
hängmörar allt mer kött i mellan 10
och 21 dagar för att höja kvaliteten.
Framförallt är det bakdelsköttet som blir
mycket bättre av hängmörningen.
Rätt DjUR ocH Rätt FEtt
Det är en utmaning att få in rätt djur
och sortera dem som passar bäst till
mörnings kylen. I grunden ska det självklart
vara djur som fötts upp på ett bra
sätt med bete och foder av hög kvalitet.
Djuren ska ha behandlats varsamt under
uppfödning, transport och fram till slakt.
Detta är en förutsättning för oss och
gäller alla djur. Sedan väljer vi ut ungnöt
som passar att hängmöras. Där vill vi att
ungnöten ska vara så jämna som det går.
Vi siktar på en slaktvikt mellan 250–380
kg för att inte få för stor spridning på detaljernas
storlek. Formklassen vill vi helst
ska ligga på O+ och uppåt och sedan
kommer det viktiga fettet.
För att få ett bra kött ska det vara riktigt
slaktmogna djur. Fettet är smakbärare
mig som vi kan använda på hemsidan,
till tidningen med mera.
SLAktDAtA vIA HEMSIDAN
Från och med den 1 november kommer
du själv att kunna hämta dina
slaktdata via vår hemsida. Gå in
direkt där och följ instruktionerna. Kom
ihåg att det är preliminära uppgifter som
hämtas direkt ur systemet, så det kan bli
förändringar vid avstämningen.
Det insprängda fettet, kallat marmorering, i köttet är
viktigt för smaken. För att analysera marmoreringen
kan ett referenskort, som på bilden, användas.
och ska med fördel finnas både utanpå
slaktkroppen och insprängt i köttet. Ett
lagom lager med ytfett bidrar, förutom
med smak, till en jämnare nedkylning. Vi
vill att fettansättnigen ska ligga på minst
3­ och upp till och med 4.
MARMoRERINGEN vIktIG
Det viktiga insprängda fettet, även kallat
marmorering, gör att köttet får en godare
smak. Det insprängda fettet kommer
senare i djurets utveckling och det förekommer
därför i större utsträckning på
djur som fötts upp lite långsammare. Det
finns fler kvigor, ungkor och stutar som är
marmorerade men det förekommer även
hos ungtjurar även om det är ovanligt.
Det finns många sätt att uppnå en bra
kvalitet. I tidningen kan du läsa om allt
från avel till utfodring för slaktmognad.
En sak är säker, vi vill ha fler av dessa djur
i framtiden och tittar på utrustning så vi
ska kunna mäta marmorering och betala
tillägg för bra djur!
Besök team Ugglarp på Facebook!
Vill du få din avräkning via mail?
Anmäl dig på hemsidan eller ring till oss
på kontoret. /Jenny-Ann Sundelöf

Kom och väx med oss!
Therese Mårtensson är vår nya kraft inom skog och
lantbruk i södra Sverige. Tillsammans med Mikael Rubin
kommer hon att arbeta nära de 60 bankkontor som finns i
regionen. På samtliga kontor finns kompetens och intresse
för att hjälpa lantbrukare.
Välkommen att kontakta oss, vi förstår din vardag
och kan din affär.
Mikael Rubin
Tfn 070-995 44 55
Therese Mårtensson
Tfn 070-264 01 00
www.handelsbanken.se/skogochlantbruk
184x133.indd 1 2010-09-03 14:15:47
Utnyttja vårt finmaskiga
distributionsnät för dina
livsmedelstransporter!
www.akkafrakt.se
Hemsögatan 6, Box 50114, 202 11 Malmö Tel: 040-691 78 00 E-mail: info@akkafrakt.se

Livdjursförmedlare
– ett liv på vägarna
En vacker höstdag hemma på Ulf
Holmgrens gård utanför Höör träffas
fyra erfarna livdjursförmedlare
från Team Ugglarp. Det är ett väl
sammansvetsat gäng som skämtar
friskt, dricker kaffe och pratar djur.
Av Åsa Hansdotter
L
ivdjursförmedlarna kör många mil
per vecka då upptagningsområdet
sträcker sig från södra Sverige,
Östergötland, Västergötland och Öland. Det
den här veckan har jag kört 278 mil, berättar
Peter Svensson son till Jan ”Morfar”
Cartbo, båda livdjursförmedlare.
– Ja, runt 50 mil per dag är inget ovanligt
när man kör djur, bekräftar Uffe Holmgren.
Han borde veta, Uffe har jobbat på Team
Ugglarp sedan 2006.
– Jag trillade in på detta av en händelse.
Vid den tiden jobbade jag på en sluten
avdelning för värstingar när en kollega
fick jobb på Team Ugglarp. En dag ringde
han mig och frågade om jag inte ville köra
djurbilen på helger. Så började det.
Hur är det då att sitta i lastbil så många
mil, tröttnar man inte?
– Nej, jag har ljudböcker som jag lyssnar
på och så har man förstås telefonen, menar
Peter.
– Kioskerna är viktiga och att man hittar
bra ställen att äta på, fyller Jan ”Morfar” i.
kRAFtIG ökNING
Vad räknas då som bra matställen? Hela
gänget ger snabbt några riktlinjer. Det
ska vara lätt och säkert att stanna med
djurtransporten, stora matportioner, gärna
buffé och goda köttbullar. Det är inte
ovanligt att chaufförerna ringer varandra
och försöker hitta ett gemensamt ställe
att träffas och äta på. Den sociala gemenskapen
blir viktig när man sitter så mycket
6 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
blir många timmar på vägarna för Team Ugglarps livdjursförmedlare. Från vänster
Jan ”Morfar” Cartbo, Agne Nilsson, Roger Tillgren, Peter Svensson och Ulf Holmgren.
själv på vägarna. Mat är en viktig del, det
ser man lätt på de runda magarna!
Livdjursförmedlingen på Team Ugglarp har
ökat dramatiskt de senaste åren, från runt
1 400 djur år 2006 till nästan 8 000 djur förra
året. Uffe poängterar vikten av teamwork.
– Det bygger på förtroende mellan livdjursförmedlarna
och bönderna. Vi har haft
en fantastisk utveckling. Hjärtat i slakten är
livdjuren, det går hand i hand.
tvÅ GRUPPER
Gunilla Seijsing på Team Ugglarp sköter
den administrativa delen. Det är till
henne man ringer och anmäler sina
förmedlingsdjur. Även hon understryker
vikten av förtroende mellan förmedlarna
och bönderna.
– Vi har korta beslutsvägar med mycket
personkännedom. Det ska finnas en
personlig relation i förmedlingen, det är vår
affärsidé, säger hon.
Livdjuren delas upp i två grupper:
Livkalvar är mjölkraskalvar som väger
runt 80–120 kg som förmedlas vidare till
en köttproducent för vidareuppfödning. De
är oftast få och hämtas varannan eller var
tredje vecka.
Övriga livdjur är dikalvar/amkalvar, oftast
från köttrasdjur, som förmedlas vidare till
köttbönder för slutgödning. Detta sker i
huvudsak under hösten när kalvarna väger
runt 250–300 kg.
– Vi har även en del avelsrådgivning
där uppfödarna kontaktar oss när de har
tjurar till salu. Då har vi möjlighet att förmedla
rätt avelstjur till rätt dikobesättning,
berättar Gunilla.
SERvIcE vIktIGt
Varje dag uppdateras förmedlingslistan
och Uffe Holmgren med kollegor åker runt
och hämtar och lämnar kalvar. Det bästa är
naturligtvis att uppfödaren har framförhållning
vid försäljningen, då blir det kortast
väntetid.
– Vi tar ut verklig kostnad för transporten
av säljare och köpare vid livdjursförmedlingen.
Vi vill ge våra producenter bra
service och hjälp vid förmedlingar av olika
djur, allt ifrån att hitta rätt tjur till besättningen
till att förmedla livdjur. För oss är
det en del i att säkra kvaliteten på djuren
och trygga slakten framöver. Förmedlingen
av livdjur är navet i tillförselarbetet,
avslutar Gunilla.

Mat för mysiga höstkvällar
Team Ugglarps produkter erbjuder stora möjligheter för den
matlagningsintresserade. Så här i hösttider smakar en mustig köttgryta
extra gott och varför inte prova den burgundiska varianten.
BURGUNDISk köttGRytA
4 portioner
500 g Team Ugglarps hängmörade högrev, tärnad
2x2 cm
1 morot, i bitar
1 gul lök, i bitar
2 msk smör
2 msk tomatpuré
2 dl rödvin
4 dl köttbuljong
2 vitlöksklyftor, hackade
1 tsk timjan
2 lagerblad
10 svartpepparkorn, krossade
Salt
200 g smålökar, skalade
150 g champinjoner, i bitar
1 morot, skivad
1 msk smör
700 g potatis
Vi säljer och köper begagnade
charkuteri maskiner. Vi har inga onödiga
mellanhänder på våra maskiner så
därför är våra priser oftast bäst.
Har ni något ni behöver eller
vill sälja, tveka inte kontakta oss!
Kontakt: Håkan Wahlgren
0708-47 86 47, 0411-199 00
Välkommen till vår webbsida
www.mmsweden.se
Bryn köttet i matfett i en stekpanna, lite i
taget och lägg över i en gryta. Fräs morot
och lök i pannan. Häll fräset i grytan. Tillsätt
tomatpuré, rödvin, buljong, vitlök och
kryddor. Smaksätt med salt. Koka upp
och sjud under lock på svag värme i cirka
45 min. Späd eventuellt med lite vatten.
Förväll smålöken några minuter i
kokande vatten. Bryn tillsammans med
svamp och morot i smör. Lägg fräset i
grytan och sjud ytterligare 15 min.
Servera med kokt potatis.
Källa: Svensk Köttinformation
Foto: Kent Jardhammar, Svensk Köttinformation
Naturlig ventilation
• Maximalt med ljus
• Enklare reglering
• Bredd = 1,0 - 3,5m
• Ljusgardiner
• Polybag system
• Höjd = 0,9 - 4,5m
Kontakta oss, vi vet hur
ANPASSADE LÖSNINGAR ÄR VÅR STANDARD
Agroteknik
Tel: 046-20 15 60
www.stallsystem.se info@stallsystem.se
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
7

Enkelheten
i centrum
på Lilla Långaröd
Enkla och lättskötta system samt
foder som består av egen spannmål
är hemligheten bakom Alf
Allanssons goda slaktresultat till
låga produktionskostnader.
Av Maria Lindman
A
lf Allansson i Lilla Långaröd
utanför skånska Hörby föder
upp mjölkrastjurar till slakt. Han
levererar cirka 60 slakttjurar om året och
har alltså ungefär 120 stycken inne under
vinterperioden. Kalvarna är förmedlingskalvar
som han köper från Team Ugglarp.
OS ID Stallmästaren
Plastgatan 12
531 55 Lidköping
8 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
Han har både SLB och SRB.
Gården är hans föräldragård som han
och hans fru Pia tog över 1992. Föräldrarna
hade mjölkkor, men det var inget som
intresserade Alf som själv haft ett arrende
utanför Hörby i fem år. Där hade han haft
lite tjurar samtidigt som han jobbade som
mekaniker, så när han tog över gården
passade han på att utöka tjurarna och
började jobba heltid med det. Vintertid
jobbar han i skogen.
Hans fru Pia jobbar 80 procent på ett
kontor och det är också hon som sköter
bokföringen på gården. Deras två söner Ted
och Zeb hjälper också till när det behövs.
– Det är ju ett familjeföretag så vi hjälps
åt. Jag sköter själv morgnar och kvällar,
Combi E 30 – elektroniskt märke
NU GODKÄND SOM OFFICIELL ELEKTRONISK MÄRKNING FÖR NÖT.
Våra produkter säkrar djurets ID,spårbarhet och dokumentation, samt underlättar det dagliga
arbetet med djuren. Vår styrka är högteknologisk spetskompetens, kontinuerlig produktutveckling
och en nära dialog med våra kunder. Beställ dina märken redan idag – för en snabb leverans!
Vi märker levande värden – det förpliktigar.
Kundservice: 0510-204 45
www.stallmastaren.se
Alf Allansson föder upp
mjölkrastjurar till slakt.
men sedan hjälps vi åt ute på fälten när det
till exempel är dags för ensileringen,
säger Alf.
UtFoDRING MED käNSLA
De köper in kalvarna i början av september.
Sedan går de i lösdrift fram till första
veckan i maj då de släpps ut på naturbete
och går där fram till första veckan i augusti.
Sedan släpps de ut på vall efter den andra
skörden.
– Första veckan i oktober tar vi in dem för
slutgödning. Sedan står de där till slutet av
april eller början på maj, beroende på när
Team Ugglarp vill ha dem. Kalvarna vi då
har fått står borta på den andra fastigheten
vi har och kommer till huvudfastigheten

först när det är dags för slutgödning.
– Tjurarna avmaskas tre veckor efter att
de kommit ut och sen gör vi det igen när vi
stallar in dem. Det är väldigt viktigt att man
är noga med det.
När tjurarna kommer in efter första
veckan i oktober har de fri tillgång på
rundbalsensilage och egen spannmål samt
mineraler och salt.
– När vi tar in tjurarna på hösten börjar vi
med små portioner för att de ska vänja sig
vid spannmålen. Sedan ökar jag successivt.
Det får inte bli för mycket foder kvar efter
varje utfodring. Man ska ligga precis på
gränsen. Jag har inga foderstater, utan de
får äta det de vill, så att säga.
EGEN SPANNMÅL
Fodret består av eget spannmål till 90 procent,
korn, havre och rågvete.
– När vi får in kalvarna ger vi dem köpt
Alf Allanssons tips!
• Man måste ha djuröga, i
synnerhet när det gäller kalvarna så
att man ser när det börjar hända
något.
• Ha inte djuren ute för länge!
Redan i september börjar gräset
ta slut. Jag tar in djuren runt första
veckan i oktober och sista veckan
innan vi tar in dem så tillskottsfordrar
vi med rundbalsensilage.
• Lösdrift har väl de flesta idag,
men djuren trivs bättre när de får
gå på djupströbädd. Djur som trivs
växer också bra.
kraftfoder fram till nyår ungefär. Sedan
får de eget spannmål och fri tillgång på
ensilage, mineraler och salt, men inget
koncentrat alls. Det behövs inte. Vi har bara
en uppfödning per år, så det gör inget om
jag har tjurarna till mars eller maj. Jag skulle
ändå inte ta in fler, så då kan det hellre
ta lite längre tid för tillväxten till en lägre
foderkostnad.
– Jag bryr mig inte om att få en fantastisk
tillväxt. Många jagar att det måste vara
1 000–1 500 gram om dagen, men det är
slutresultatet som räknas. Man ska få djur
att växa så fort som möjligt på så billigt
foder som möjligt. Om man jämför med
andra med intensivare uppfödning så har
jag betydligt sämre tillväxt.
Han är noga med att understryka att
han inte vet hur hans slaktresultat står sig
mot andras, men hans slaktresultat talar
för sig själv.
– Jag är nöjd. Kalvarna väger 80–90 kilo
när vi får dem och efter en betessäsong,
som består av fem månader, har vi slaktresultat
på cirka 350 kilo i snitt på de 60
som vi levererar.
Vad det goda resultatet beror på kan han
inte peka på, men en bidragande faktor
kan vara rågvetet.
– Sedan vi började med rågvete i spannmålen
har vi fått bättre slaktresultat, både
när det gäller fetthalt och annat.
ENkLA SyStEM
Tjurarna går i lösdrift och det får plats tio
vuxna tjurar i varje box. Kalvarna går också
lösa på djupströbädd.
– Vi valde det systemet eftersom det var
enklast att bygga och man behöver inte
ha utgödsling och flytgödselbrunn. Jag
har alltid haft lätt att få tag på halm också.
Lilla Långaröd
Dessutom blir byggnaden mer flexibel om
man framöver skulle få några andra idéer.
Enkla och lättskötta system har hela
tiden varit Alfs melodi. Han räknar med att
han lägger ungefär 20 minuter på morgonen
och kvällen för utfodringen och att
det tar ungefär en timme att strö.
– Kalvarna är de som kräver passning nu
under de första månaderna. Vi har fått 63
stycken nu från flera olika leverantörer och
efter fyra till fem dagar är de snoriga och
hostar. Det är precis som när man lämnar
barnen på dagis, det är ofrånkomligt att det
är så i början.
GoD DjURHäLSA
Att tjurarna går ute fem månader om året
har lett till god djurhälsa.
– Jag har veterinären här en gång om
året och det är för avhorning. Djuren är
inte gjorda för att stå inne, men nu har vi ju
sådant klimat att de måste göra det delar av
året. Vi har inte heller haft problem med att
ha tjurarna i grupper, varken ute eller inne.
– De är lätta att handskas med, men samtidigt
är det viktigt med säkerheten. Jag går
till exempel inte in till dem. Stallet är uppdelat
i två fack, så när jag strör stänger jag in
tjurarna i det ena facket och vice versa.
Mer om oss hittar du på www.skanesemin.se
FAKTA
Namn: Alf Allansson
Gård: Lilla Långaröd 7:2
Familj: Frun Pia och sönerna Ted
18 år och Zeb 14 år.
Odlad mark: Cirka 35 hektar
Betesmark: Cirka 15 hektar
Skog: Cirka 55 hektar
liggande hela världen 184 x 65.indd 4 2008-08-22 10:11:23
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
9

Carina och Alvar Sonesson var bara 24 år när de tog över Gunnaröds Gård.
Alvar Sonesson på Gunnaröds
Gård i Stockamöllan, mellan
Eslöv och Höör, är den tredje
generationen på gården. Sedan
den 1 september är den KRAVgodkänd.
– Den främsta anledningen till
att vi lagt om är att marknaden
på ekologisk mjölk växer och ger
bättre betalt. Vi har också tillräckligt
med marker för att klara
en ekologisk omställning med
beteskrav, säger Alvar Sonesson.
Av Åsa Hansdotter
10 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
kRAv-godkänd
mjölkgård
med
magkänsla
F
amiljen har även ägor bortom
Rönne å och är där den nionde
generationen lantbrukare. Det
vackra boningshuset på Gunnaröds Gård
byggdes 1833 som en pensionärsgåva till
inspektorn på Rönneholm. 100 år senare
köpte Alvars farmor och farfar gården.
På gården finns totalt 320 djur, varav 140
mjölkkor och 40 stutar.
– Stutarna är våra soptunnor, skämtar
Carina Sonesson. De kan äta något sämre
foder än korna, som är känsliga för juverinflammation.
De håller även markerna
öppna runt ån där det inte är lämpligt att
hondjuren går och betar.
Carina och Alvar träffades under en
driftsledarkurs i Skurup och började
redan där rita på det stall som sedan
Carina och Alvar har medvetet valt att dra ner något
på tempot. Det har gett mer tid till döttrarna Matilda
och Emily.
blev verklighet 1994.
– Ja, min far blev dålig och det påskyndade
ju beslutet om att ta över
gården. Vi var ju bara 24 år när vi tog
över, berättar Alvar.
RoBotDRIFt
Sedan dess har det hänt en del på gården,
bland annat har familjen vuxit med
Matilda, 12 år, Emily, 10 år, och Måns, 4 år.
Carina har haft fullt upp med barnen och
ansvarar för pappersarbetet med bok föring
och rapportering. 2005 blev det även en
stor förändring när robotdrift infördes.
– En av våra anställda blev sjukskriven
och samtidigt började vi känna av
det fysiskt hårda arbetet i stallet, och
då är vi ju ändå unga. Vi beslöt att ta

Satsningen på robotdrift har underlättat
arbetet på Gunnaröds Gård.
Gunnaröds Gårds
bästa tips:
• Arbeta och satsa efter
familjens och gårdens
förutsättningar.
• Tro på ”magkänslan”.
• Jobba med naturen,
inte emot.
På Gunnaröds Gård finns totalt 320 djur.
FAKTA
investeringen med robotdrift på knappt
tre miljoner kronor, samtidigt kunde vi
dra ner antalet anställda med en och en
halv tjänst. Det var lätt att räkna hem
affären och det är den bästa investeringen
vi har gjort! Det är skönt när våra barn
säger att vi har mycket mer tid för dem
nu, säger Carina.
INSEMINAtIoN
Ungdjuren går i ett stall som är byggt
1938 med ombyggnation 2001. Alla djur
går lösa från kalv till vuxen.
– Vi tror att djuren mår bättre av att gå
lösa. Det är bara att gå till sig själv, man
mår ju bättre när man får röra på sig,
menar Carina.
Via Team Ugglarp förmedlar de runt 40
livkalvar varje år, något som Alvar tycker
fungerar mycket bra.
– Tidigare hade vi mellangårdsavtal,
men det fungerar mycket bättre med
Team Ugglarp och dessutom får vi
bättre betalt.
Carina ansvarar för aveln och är den
som bestämmer vilka tjurar som ska
användas.
– Det är större risker med att ha hand
om tjurar, så vi har valt att sköta allt via
insemination. Främst väljer vi amerikanska,
danska och italienska tjurar. Vi
brukar ha runt tio stycken tjurar att välja
på åt gången.
SMIDIGA vAGNAR
Året 2006 blev ett dåligt år för Gunnaröds
Gård. På grund av dålig halm dog många
av kalvarna. För att bryta det dåliga läget
köptes kalvvagnarna, så att kalvarna kunde
isoleras ute i friska luften och sedan dess
har vagnarna behållits. I samband med
övergången till ekologisk drift togs vagnarnas
mellanväggar bort, så att kalvarna
kunde stå två och två i enlighet med
reglerna. De bor i vagnarna i två månader
och får sötmjölk, hö och kraftfoder.
– Vår känsla är att vagnarna är smidiga
att hantera. Vi har fyra vagnar och djur
Gunnaröds Gård
Areal: 220 hektar åker, 45 hektar
naturbete, 90 hektar skog.
i tre. På det sättet är det lättarbetat att
alternera mellan vagnarna vid utgödsling
och tvätt, säger Alvar.
FöRvERkLIGA DRöM
Nästa investering blir att bygga ny spannmålsanläggning.
Tidigare har man haft
spannmålen lagrad på en anläggning i
närheten, men i och med den ekologiska
övergången måste fodret kunna särskiljas
från konventionellt. Carina har även tankar
på att starta en ekologisk gårdsbutik.
– Ja, det är en dröm jag har att en
gång öppna en gårdsbutik i den gamla
nedlagda skolan på gården och sälja eget
kött, berättar Carina.
Trots att de båda jobbar heltid på
gården, det är sällan Alvar gör mindre än
12 timmar om dagen, säger de ändå att
de dragit ner på tempot och tagit in mer
hjälp på senare år.
– Det finns annat i livet och det
måste också få ta plats, inte minst barnen,
menar Carina.
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
FAKTA
Odlar: Vall på 120 hektar och
spannmål på 100 hektar.
Antal anställda: Förutom Alvar och
Carina finns två heltidsanställda
plus en extrapersonal vid behov.
Omsättning: Sex miljoner
kronor år 2009 och den kommer
att öka till drygt sju miljoner kronor
i år tack vare omläggningen till
ekologisk mjölk.
År 2009 stod mjölken för 60 procent
av omsättningen, EU- bidraget
för 20 procent, slakt för 10 procent
och övrigt för 10 procent.
Slakt: 40–50 mjölkkor per år och
20 stutar per år.
11

navigator 2010
www.goma.se E-post:info@goma.se
Min bank är med på noterna.
Är din?
Varje år ger vi på Färs & Frosta Sparbank
en stor del av vår vinst till det lokala föreningslivet.
Sedan starten har det blivit
mer än 150 miljoner kronor.
Gå gärna in på www.fofspar.se och läs
mer.
Den enda bank du behöver.
Kundcenter 0415-173 00, www.fofspar.se
ALDO´S ÅKERI
ABBEKÅS
Kyl, frys &
värmetransporter
Trafikerar Stockholm, Göteborg
och Skåne dagligen
Tel 040-18 97 10 Fax 040-18 97 09

Lyckad ekologisk
satsning på Björsjö Gård
I Hallands utpräglade skogs marker
har Erling Bengtsson hittat sin
nisch. Han föder upp kvigor, både
egna och från ett antal andra
leverantörer. Produktionen är ekologisk
och baserad på fri tillgång
på ensilage under vintern och ett
välskött bete på sommaren.
Av Kristin Fridholm
E
rling Bengtsson använder inte
något kraftfoder.
– Jag låter hellre kvigorna växa till
sig en månad eller två extra för att få ett
riktigt bra kött, säger han.
– Det som jag verkligen vill slå ett slag
för är naturbetesmarkerna som är själva
basen i vår verksamhet. Så länge djuren
inte går för länge på varje bete växer de
alldeles utmärkt under utemånaderna,
driften blir naturligt ekologiskt och dessutom
tas viktiga natur­ och kulturvärden
tillvara när markerna hålls öppna.
Erling Bengtsson driver gården Björsjö i
halländska Kinnared och det är med dessa
ord som han, avslappnat lutad mot sin
logotypprydda kylbil avslutar intervjun. Vi
har just besökt en av hans totalt nio kviggrupper
på ett bete tillhörande en fastighet
som Erling förvärvade för sex år sedan.
– Gården här heter Halsbo och när vi
köpte den hade marken inte använts på
många år. Jag började tillsammans med min
kompanjon Per Nyberg att röja i betesmarkerna
som vuxit igen, men hann inte så
långt innan stormen Gudrun kom och rev
ner stora delar av min skog.
StoRMEN StARtSkott
Tidigare, hemma i det nyrenoverade
köket, har Erling berättat att Gudrun blev
något av en vändning för honom och
hans familj. Fram till stormen hade Erling
försörjt sig som snickare i egen firma med
en kompanjon. Vid sidan om hade han en
dikobesättning med totalt cirka 150 djur.
– Han kallade det då fortfarande för en
hobbyverksamhet. Men det var naturligtvis
mer än så, inflikar hustrun Birgitta
Bengtsson med ett menande leende.
– Jo, det stämmer nog. Strategin var
då att låta betäcka hälften av korna här
hemma i ladugården innan betet och
hälften ute i hagen. Eftersom vi har ett
brutet landskap här i skogsbygderna har
jag många beten på olika håll. Effekten
blev att vi fick en utdragen kalvningsprocess
och jag var uppe många nätter.
Erling och Birgittas döttrar Julia, 9 år, Elin, 8 år, och
Saga, 6, år ska också bli lantbrukare och ha både
hästar och kor. Redan idag har de hönor, en ardenner,
ett islandssto med föl och tre Highland Cattle vardera.
Highland Cattle används för att efterbeta en del av
markerna.
Tyvärr var jag sådan att jag inte kunde
somna efter nattrundorna i ladugården
och det höll inte i längden, säger Erling.
År 2006 byggde Erling dessutom till
boningshuset på gården innan nästa storm
slog till i januari 2007. Den nya stormen
välte fler träd vilket gav ännu mer arbete
med att röja i de 200 hektaren skog, som
såg ut som ett plockepinn.
– Det blev till slut för mycket med
skogen och alla kalvningar. Hösten 2007
valde vi att sälja större delen av besättningen.
Vi behöll endast 20 kor och
satsade på att sälja tjurkalvarna och ha
kvar kvigorna till slaktmognad.
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
>>
13

UtvEckLAt vERkSAMHEtEN
Under åren hade Erling fått tillfälle att
köpa ett par grannfastigheter och hade
god tillgång på grovfoder.
– Jag märkte direkt att jag fick bra
tillväxt på kvigorna. Vi hade lagt om
till ekologisk produktion 2001 och då
samtidigt byggt om stallet samt skaffat en
flytgödselbrunn. Jag märkte att om jag var
noggrann med att gödsla på rätt sätt, och
vid rätt tillfälle, fick jag mycket bra foder
och nådde ungefär samma tillväxt som
konventionella producenter.
Idag ser produktionen ut sådan att
Erling har 25 kor vars kvigkalvar han behåller
för rekrytering och slakt. Därutöver
köper han in kvigkalvar från fyra olika
uppfödare så att han varje år har drygt
100 stycken som föds upp till slakt. Eftersom
de flesta kvigorna slaktas då de är
cirka två år innebär det ett totalt djurantal
på 240, inklusive en avelstjur.
– Att jag har behållit så pass många kor
beror på att de har en så lugnande effekt
på kvigorna när de är ute på bete. Jag har
nio olika betesgrupper och brukar då ha
med två äldre kor med kalv i varje grupp
som fungerar som ledarkor och håller
reda på de yngre, förklarar Erling.
LIGGBÅS FöR ALLA
Stallarna har Erling byggt om och till
under åren. Sina allra första kvigor fick
han redan när han var 13 år gammal,
som en liten muta för att han skulle gå
med på att flytta från gården där han
vuxit upp till grannfastigheten.
– Mor och far hade renoverat ett fint hus,
men jag ville inte flytta. Vår familj hade
inga egna djur och jag, som var mycket
djurintresserad, hade sedan jag var liten
sprungit runt hos grannar och hjälpt till
med både kor och grisar. Men när jag
14 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
En liten del av det kött som Erling Bengtsson producerar
säljs på Ica som lokalproducerat, ekologiskt kött under det
egna varumärket Halsbo Hage. Erling sköter själv transporten
mellan slakteriet och de två Ica-butikerna i sin kylbil.
insåg att det faktiskt fanns ett bra stall på
den nya gården ställde jag ett ultimatum
till mina föräldrar, får jag ha egna djur så
flyttar jag med, annars inte! Sedan dess
har djurantalet vuxit för varje år.
Stallet där Erling hade sina första egna
kvigor fungerar idag som stall för döttrarnas
tre hästar och som bilgarage. Korna och
kvigorna går i nyare byggnader på andra
sidan vägen. Produktionen är baserad på
liggbås för samtliga djur, kompletterat med
en djupströbädd för det fåtal djur som inte
klarar att anpassa sig till liggbåsmodellen.
Djuren separeras på så sätt att de yngre
kvigorna som köps in på hösten går för
sig i ett stall med 106 platser som byggdes
2009. Korna har ett stall som ligger i direkt
anslutning till de yngre kvigornas och där
är liggbåsen försedda med en kalvgömma
i den främre delen. De äldre kvigorna går i
ett separat stall intill de båda andra.
– I framtiden är planen att bygga ut så
att jag kan börja med fullfoder till samtliga
djur, men exakt när det blir får vi se.
BRA GRäS
Erling har levererat till Team Ugglarp i
två år. Han uppskattar det personliga
tillmötesgåendet från inköpare och
transportpersonal och framförallt de
snabba kontakterna med bra ekologiska
kalvproducenter som Team Ugglarp
har förmedlat. Dessutom har bytet från
tidigare slakteri varit ekonomiskt fördelaktigt.
Djuren levererar han primärt under
perioden oktober till mars.
Allt foder som används produceras på
gården. Markfördelningen ser ut så här:
110 hektar naturbetesmark, 100 hektar
åker, varav cirka 20 betas, resten balas och
plastas.
– Jag har under åren provat olika varianter
med fodret. Men jag har kommit fram
FAKTA
Erlings bästa tips för att
lyckas med ekologisk
nötköttproduktion:
• Utnyttja betet som den resurs
det är och inte som en tranportsträcka
till nästa stallperiod, det
ger tillväxt!
• Använd ett par kor i de annars
lite vimsiga kviggrupperna. Gamla
kor minns till och med grindarna
till nästa bete år från år.
• Lyssna måttligt på rådgivare och
läs inte för många kalkyler. Satsa
på det du tycker är roligt för då
kommer resultatet, om du har lite
god planering.
till att fri tillgång på grovfoder i form av
ensilage fungerar oerhört bra för mina djur,
kompletterat med ett välskött sommarbete.
Förra året provade jag att låta en grupp äta
bara ensilage och gav en grupp komplement
i form av ekologiskt kraftfoder. Det
visade sig att gruppen som fick kraftfoder
visserligen gick upp en klass, men att det
ändå inte täckte upp för de ökade kostnader
som kraftfodret innebar.
EGEt vARUMäRkE
I dagsläget lämnar Erlings gård cirka 130
djur till slakt årligen, varav drygt 80 levereras
till Team Ugglarp. Resterande, knappt
50 djur, slaktas och grovstyckas av en
entreprenör i bygden. Därefter finstyckas,
paketeras och säljs köttet som lokalproducerat
ekologiskt kött i två Ica­ butiker
under varumärket Halsbo Hage (en av
gårdarna som Erling med familj äger).
– Det egna varumärket är ett roligt sidoprojekt
som trots att det bara handlar om
två djur varannan vecka ändå ger mycket
tillbaka. Kanske inte ekonomiskt, men jag
får väldigt snabb respons på exempelvis
köttkvalitet. Jag kan leverera djuren ena
dagen och sedan få reda på exakt hur
köttet såg ut dagen efter. Det har visat sig
att strategin att låta djuren växa till sig en
eller två månader längre ger ett kött som
både är mörkare, har en bättre fiberstruktur
och är mer marmorerat än från de
djur som kanske är större, men som slaktas
tidigare, säger Erling.

Revolutionerande och prisbelönt
system för köttproducenter
• Ökad lönsamhet
Tel: 040-16 54 00
www.jarvis.se
Maskiner, service och
förbrukningsartiklar till den
Nordiska köttbranschen!
• Automation med elektronisk
märkning
• Full kontroll och uppföljning
av produktionen
• Godkänd stalljournal
• Ökad säkerhet
Ring oss för ett gårdsbesök.
Vi anpassar systemet till din produktion
www.hencol.se
070-733 3678 info@hencol.se
KÖPARE PÅ KÖ
TILL GÅRDAR!!
Vi har under många år förmedlat alla slags gårdar i södra
Sverige och har på kort tid sålt ett antal gårdar på olika
platser och i olika prislägen. Vi har nu ett stort antal kapitalstarka
svenska och utländska köpare på kö som söker.
• Stora som små mjölkgårdar i och i närheten av Skåne,
Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland.
• Gårdar med bra betesmarker för köttdjur
eller fåravel i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland,
Västra Götaland samt Småland.
• Skogsfastigheter med och utan byggnader
i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra
Götaland samt Småland.
• Spannmålsgårdar i alla storlekar i och i närheten av
Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland samt Småland.
• Alla typer av gårdar med exklusiva lägen i och i närheten
av Skåne, Blekinge, Halland, Västra Götaland
samt Småland.
• Hästgårdar med eller utan ridhus och bra betesmark
i och i närheten av Skåne, Blekinge, Halland, Västra
Götaland samt Småland.
Kanske är det just Er gård de söker, så missa inte
är till rätt pris!
Tel 0346-136 25, 0708-13 62 51, www.samuelsons.nu

I tider av varierande spannmålspriser
är det viktigt att på gårdsnivå
se över produktionen så att
gårdens ekonomi inte påverkas
negativt vid en prisuppgång. Det
är klokt att ha strategier för att
på både kort och lång sikt kunna
hantera prisvariationer.
Av Sofie Johansson och Anett Seeman, Taurus
Strategierna viktiga
vid växlande spannmålspriser
Vikten av ett bra grovfoder kan
aldrig nog betonas. Djuren får i
sig mycket näring i varje tugga
och orkar dessutom äta mer av ett bra
grovfoder jämfört med ett sämre, vilket
ger en dubbel vinst. Nu finns det mesta
av årets grovfoder hemma på gården och
under den kommande stallsäsongen ska
detta grovfoder användas på bästa sätt.
Ge djuren möjlighet att växa så mycket de
kan genom att analysera grovfodret och
komplettera med lämpliga kraftfoder. På
längre sikt är det intressant att se över vallfröblandningarna
och skördestrate gierna,
så att vallarna är väl anpassade efter de
djurkategorier som finns på gården.
Med ett bra grovfoder som bas
kan andelen kraftfoder i foderstaten
minskas. Detta minskar åtgången av
spannmål, men förutsätter att det finns
tillräckligt med ensilage av rätt kvalitet
på gården. Djurens konsumtionsförmåga
är begränsad och ett ensilage
av dålig kvalitet kan medföra att de inte
orkar äta tillräckliga mängder för att
uppfylla näringsbehovet.
ökA UPPFöDNINGSINtENSItEtEN
Djurens energibehov kan delas in i energi
för underhåll och energi för tillväxt. Vid
en extensiv uppfödning går det åt mer
16 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
energi för att täcka underhållsbehovet
än vid en intensiv uppfödning. Aktuell
slaktstatistik visar att de mjölkrastjurar
som slaktas i Sverige i medeltal är 18,8
månader och väger 315 kg. Detta innebär
att de i genomsnitt växer cirka 1 000 g/
dag. Om man tänker sig att dessa tjurar
istället växte i genomsnitt 1 500 g/dag
skulle den totala foderkostnaden kunna
minska med 460 kronor/tjur! Detta trots
att en intensiv uppfödning innebär att det
ingår mer kraftfoder i foderstaten än vid
en mer extensiv uppfödning. När uppfödningstiden
minskar behöver djurens
energibehov för underhåll täckas under
färre dagar. Då blir den totala åtgången
och därmed kostnaden för foder under
uppfödningstiden lägre.
ANväND ANDRA FoDERMEDEL
Majsensilage kan vara ett alternativ som
tillskott i foderstaten. Om foderkostnaden
minskar med majs i foderstaten beror
naturligtvis på vad man utgår ifrån och
vilket pris som sätts på majsen. Väl ensi lerat
majsensilage har hög smaklighet, vilket
gör att djurens foderkonsumtion ökar. Är
foderstaten väl balanserad kan även tillväxten
öka något. Kom dock ihåg att majs
är ett stärkelserikt foder, samtidigt som
fibrerna har låg smältbarhet i vommen.
Detta i kombination med att majs har ett
lågt innehåll av råprotein gör att det är
viktigt att balansera foder staterna och att
följa upp djurens tillväxt.
HANtERINGSMöjLIGHEtER
Även lite mer otraditionella fodermedel
så som potatis, andra rotfrukter, bröd
eller godis kan vara ett alternativ. Dessa
fodermedel ersätter främst spann målen
i foderstaten och har oftast ett lågt inköpspris.
En förutsättning för att kunna
använda dessa fodermedel är dock att det
finns hanteringsmöjligheter på gården,
så att inte transport­ och hanteringskostnaden
blir högre än vad det ger tillbaka i
form av minskat inköpspris. Hur mycket
av spannmålen som kan ersättas med
dessa otraditionella fodermedel och
samtidigt ge ekonomisk bärighet är svårt
att säga. Istället handlar det om att i varje
enskilt fall följa upp djurens tillväxt och
sätta denna i relation till kostnaderna.
Glöm dessutom inte att följa foderlagen.
Det finns många begränsningar när det
gäller användandet av biprodukter som
fodermedel.
Sist, men inte minst, var noggrann vid
utfodringen och följ kontinuerligt upp
produktionen så att foderåtgången per
djur inte blir för hög eller för låg!

Slutgödning
ibland nödvändig
Ett djur anses vara slaktmoget när det uppnått den storlek och fettansättning
som gör att en vidare uppfödning skulle vara olönsam.
Mängden foder som djuret ska ha styrs av konsumtionsförmågan och
ibland måste djuret slutgödas.
Av Helena Stenberg, Taurus
T
jurar, kvigor och stutar av mjölkras
eller lätt köttras ansätter
generellt fett vid en lägre levande
vikt än vad tunga köttrasdjur gör. Inom
ras ansätter alltid kvigor fett tidigare än
tjurar. Stutar intar en mellanställning. De
ansätter fett senare än kvigor, men tidigare
än tjurar. Ju snabbare ett djur växer desto
fortare börjar det ansätta fett. Detta gäller
generellt inom alla raser. Underhudsfett
och fett i bukhålan kommer först. Fett insprängt
i musklerna ansätts däremot sent.
ENERGI ocH PRotEIN
Djuren behöver energi, både för underhåll
av kroppsvävnaderna och för tillväxt.
Underhållsbehovet ökar med vikten på
djuret. En tjur på 100 kg kräver 15 MJ i
underhåll medan en tjur på 500 kg behöver
50 MJ. Det går åt mycket foder per
dag (10–15 kg ensilage) bara till underhåll
när djuren är stora.
Muskler består till stor del av protein. Hos
ett litet djur, där tillväxten nästan enbart består
av muskelvävnad, är behovet av protein
i förhållande till behovet av energi högre än
hos stora djur som börjat ansätta fett.
En tjur, stut eller kviga kan bara äta en
viss mängd foder per dag. Konsumtionsförmågan,
i kg torrsubstans/dag, hos en
100 kg tung mjölkrastjur ligger på cirka
3,5 procent av levandevikten, det vill säga
3,5 kg. Konsumtionsförmågan sjunker
med ökad levandevikt och ligger runt
2 procent hos en slaktfärdig tjur.
SLUtGöDNING
Ibland när djuren växt sämre än beräknat
kan en slutgödning vara nödvändig för
att få djuren att ansätta tillräckligt med
fett. Räkna med en period på minst tre
månader för att få någon effekt. Spannmål,
till exempel korn, är ett utmärkt
slutgödningsfoder. Det finns även
färdigfoder att köpa som är speciellt
komponerade för ändamålet.
Djur som ska slutgödas måste få en
spannmålsgiva som motsvarar minst
1 procent av levandevikten, det vill säga
att om tjuren/stuten väger 550 kg bör den
få minst 5,5 kg spannmål. Komp lettera
med fri tillgång på grovfoder. Har djuren
inte fått någon spannmål förut kan man
börja med cirka 2 kg per dag och sedan
öka successivt med 0,5–1 kg/vecka. Även
andra energi­ och stärkelserika fodermedel
än spannmål kan fungera bra.
Diskutera med en foder rådgivare om du
känner dig osäker.
EkoLoGISk PRoDUktIoN
Föder du upp djur ekologiskt blir en
slutgödning mer komplicerad eftersom
det oftast inte är möjligt att öka kraftfodergivorna
så mycket som skulle vara
önskvärt. Om behov av slut gödning
uppstår så höj kraftfodergivorna så
mycket det går och byt, om möjligt, till
ett näringsmässigt bättre grovfoder.
För den ekologiske producenten är det
extra viktigt att försöka undvika att
hamna i en situation där slutgödning
behövs genom att satsa på bra vallfoder,
hög tillväxt på bete med hjälp av
noggrann betesplanering samt anpassat
djurmaterial.
Foto: Janne Pettersson, Svensk Mjölk
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
17

tjurar individprövas
på skånsk mark
Svensk Köttrasprövnings individprövningsstation
har flyttat från
Gismestad till Gunnarp utanför
Hörby i Skåne. Här plockas de
bästa tjurarna från varje ras fram.
Av Maria Lindman
I
ndividprövningen syftar till att
plocka fram de bästa tjurarna från
varje ras för att kunna jämföra dem
inom rasen. Genom att de testas samtidigt
i samma miljö eliminerar man så
långt som möjligt påverkan av miljön.
De skillnader som tjurarna visar beror
huvudsakligen på genetiska skillnader
mellan individerna.
– Man kan inte jämföra mellan raserna
eftersom de till exempel utfodras på olika
sätt. Poängen är att de föds upp under
likartade förutsättningar med samma
foderstat och samma miljö, säger Jens
Fjelkner, vd för svensk Köttprövning AB.
I år finns 173 tjurar av sex olika raser på
prövningsstationen. Raserna är Angus,
Hereford, Blonde, Charolais, Limousin
och Simmental. Blonde var inte med förra
året eftersom det inte finns så många djur
i landet.
– Vi har ett krav på att de måste sätta
18 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
in minst sju tjurar för att man ska kunna
vara med. Det är för att det ska bli en
rättvisande bedömning.
väGS vARANNAN vEckA
Rasföreningarna väljer själva ut vilka
tjurar som ska sättas in. Ett möte hålls
på våren om hur platsfördelningen
ska se ut. Rasföreningarna avgör även
foder intensiteten eftersom det ska vara
fältmässiga förhållanden.
Tjurarna kom till stationen i Gunnarp
i mitten av augusti. Hälften startvägdes
vecka 37 och den andra hälften, den
yngre, startvägdes vecka 39. Först går
tjurarna igenom en tillvänjningsperiod
och sedan är det dags för prövningsperioden
som varar i 154 dagar. Kalvarna
vägs varannan vecka och resultaten
publiceras på nätet. Alla uppfödare får ett
sms när de nya siffrorna kommit.
– Då skyndar alla sig till datorn för att se
hur de egna tjurarna gått, hur grannens har
gått och kanske någon särskild tjur man är
intresserad av. Så det är spännande.
BoRtGALLRING INFöR AUktIoNEN
Efter prövningsperioden är det en
efterperiod där personalen gallrar bort
de tjurar som inte klarat tillväxtperioden.
Sen görs en bedömning av klövar och
exteriör. De som inte klarar de kraven
Martin Risberg, Jens Fjelkner och
Linda Risberg i det nya stallet.
• Svensk Köttrasprövning AB är ett
bolag som ägs av VikingGenetics,
Scan, Avelspoolen och NAB.
FAKTA
• Sedan 1993 har individprövningen
av köttraser gjorts i Gismestad, nu har
de flyttat till Gunnarp utanför Hörby.
• Prövningsstationen i Gunnarp ägs
av företaget Ekerödsrasten AB, som
drivs av bröderna Risberg.
gallras också bort. Testiklarna är en annan
gallringsorsak. De ska vara tillräckligt
stora och ha normal konsistens. Det är
en grundläggande faktor för en avelstjur,
där fertiliteten förstås är avgörande. En
genomgång av testiklarna görs även när
tjurarna sätts in.
– Längre tillbaks så var tillväxten helt
i fokus, men nu ser man till att det är
De har ett automatiserat utfodringssystem med
en mixervagn som går på räls.

Tjurarna kom till Gunnarp i mitten av augusti.
ett hållbart och korrekt djur som kan ge bra kalvar. Det är
betydligt viktigare. Anledningen till det är att man efterfrågar
de djur som är mest ekonomiska och då handlar det inte bara
om hög slakttillväxt, utan om låga produktionskostnader och
att det inte ska uppstå några problem under tiden. Svenskt
avelsarbete har länge gått mot inriktningen funktion, hand i
hand med djurvälfärd.
SEMINtjURAR
Efter avslutad prövning säljs de bästa tjurarna på en auktion,
2011 är det fredagen den 1 april. Men innan auktionen plockas
semintjurarna ut. Rasföreningarna går igenom tjurarna och
ser vilka de tycker är lämpliga för det och föreslår för Viking­
Genetics som sedan även gör en egen bedömning. De tjurar
som väljs ut är inte med på auktionen, utan körs till Falkenberg
där de tappas på sperma under ett år för att sedan säljas
på auktionen.
Det är viktigt att prövningsstationen stämmer överens med
verkligheten.
– Flera tjurar skulle säkert kunna prestera bättre om de
hade små boxar och optimala förhållanden, men det är inte
meningen. Poängen är att det ska stämma överens med
verkligheten så att man får verkliga och relevanta resultat.
Jens Fjelkner menar att tjurarna inte bara ska fungera bra
i avelsbesättning, utan att de kommer hela dikosverige till
godo. De ska fungera i sista ledet i bruksbesättningen, som är
avelsbesättningens viktigaste kunder.
FLyttEN tILL GUNNARP
Anledningen till att man flyttade till Gunnarp, utanför Hörby,
var för att avtalet i Gismestad löpte ut och då började olika
alternativ att jämföras.
– Valet föll på Gunnarp eftersom vi tyckte att vi kunde
utveckla verksamheten där på ett kostnadseffektivt sätt. Peter
och Jörgen Risberg på Ekerödsrasten, som vi hyr av, är välkända
i branschen och vi kände stort förtroende för dem.
Stallet är en ombyggd maskinhall. Tjurarna går i strödda
boxar med skrapgång. Boxarna är strödda med torv.
– Det är ett bra stallmaterial eftersom det binder ammoniak,
vilket ger bättre luft. Kvävet behålls också i gödseln.
Man har ett automatiserat utfodringssystem med en mixervagn
som går på räls och utfodrar tre gånger om dagen.
– Det är alltid lite småjusteringar i ett nytt stall och lite barnsjukdomar
när kalvarna först kommer på plats. Men insättningen
har fungerat väldigt bra, avslutar Jens Fjelkner.
Säkra lösningar för dig
och dina djur
- Kvalitet, kunskap och service
Inredningen
anpassas efter
ditt behov vid
om- och
nybyggnad.
Alla grindar och
boxväggar är
teleskopiska.
Även vatten, madrasser
och utgödsling.
Vi hjälper Er med kompletta
lösningar som fungerar!
Funktionella
och starka
inredningar
för alla typer
av djur.
Utfodring för djur
utomhus.
- Kalvgömmor,
foderkrubbor och
foderhäckar
Behandlingsboxar, vågar
och grindsystem för
säker djurhantering
>Se våra produkter på: www.bsagro.nu
>Kontakta oss på: info@bsagro.nu
eller 0533-321 80
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
19

Flera faktorer
styr slaktkroppens
fettansättning
Förutom utfodring, slaktålder och slaktvikt påverkas
slaktkroppens fettansättning även av ras och djurkategori.
Av Jens Fjelkner, vd för Svensk Köttprövning AB
U
nder uppfödningen kommer
slaktdjuret att först ansätta
muskler. Efterhand som
slaktmognaden närmar sig kommer
fett ansättningen att öka, men det
marmorerade fettet ansätts senare än
utanpåliggande fettlager (det som bedöms
vid konventionell bedömning av
fettgrupp). Generellt kan sägas att ungko
och kviga är de slaktkategorier som har
bäst marmorering, tätt följt av stuten.
Ungtjuren har betydligt mindre marmorering
och allra minst har mellankalven.
Olika raser har också olika förmåga
för marmorering. De flesta raser kan
producera marmorerat kött men för
raser med senare slaktmognad, de tunga
köttraserna, inträder inte marmoreringen
förrän vid högre slaktvikter än vad som
efterfrågas. Enligt USDA (motsvarigheten
till SJV) har Angus mest marmorering
följt av Hereford, Charolais, Simmental
och Limousin.
SELEktERA
De traditionella slaktkroppsegenskaperna
formklass och fettgrupp avelsvärderas
Kom ihåg inför installningen!
Bayofly ®
Pour-on
Mot flugor, knott och fästingar under betesperioden
Mot pälsätande och blodsugande löss
under stallperioden
För mer info
0502-411 31 www.khi.se
20 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
redan idag, vilket gör det möjligt att välja
avelstjur för att förbättra dessa egenskaper.
Till exempel har en del uppfödare
av ekologiska ungtjurar problem med
att nå upp i tillräcklig fettgrupp eftersom
tjurarna utfodras på en större andel grovfoder
än konventionella ungtjurar.
Förutom att öka inslaget av lätt köttras,
som har större förmåga att sätta fett vid
extensivare utfodring, går det även att
inom den ras man väljer selektera fram
individer som ger avkommor med högre
fettgrupp än rasens genomsnitt. Ett
avelsvärde över 100 motsvarar fetare djur
än rasgenomsnittet. Vilket som är medelvärdet
för de olika rasernas slaktkroppsegenskaper
publiceras kontinuerligt på
www.taurus.mu. Yttre fettansättning (fettgrupp)
och marmorering styrs inte helt
av samma gener. Det är därför möjligt att
bedriva avel för ökad marmorering utan
att fettgruppen ökar lika mycket.
Ny tEkNIk
Som alltid vid val av ras gäller det att inte
enbart titta på en egenskap, utan även
se till hur väl rasen passar under gårdens
Enligt USDA är Angus den ras som har mest
marmo rering. Foto: Per Persson, Svenska Angusföreningen,
Stehag.
specifika förutsättningar. Finns betesmarker
med hög avkastning och tillgång på
billigt vinterfoder bör andelen tung köttras
i korna vara större. Vid omvända förhållanden
bör andelen lätt köttras vara större.
För mjölkproducenten som strävar efter
att producera ett välmarmorerat kött från
ungtjuren är det lämpligt att seminera
med en ras med goda marmoreringsegenskaper.
Om kalven istället skall kastreras
och slaktas inom ett koncept med lite
högre krav på formklass är det istället den
egenskapen som skall prioriteras.
Utöver att välja ras håller en ny teknik
på att introduceras i Sverige och det gäller
genomisk selektion. Det innebär att ett
DNA­prov analyseras för att identifiera
vilka gener tjuren har för en rad olika
egenskaper, däribland marmorering men
även mörhet som också är en egenskap
som påverkas av genetiken. En enklare
variant av dessa DNA­prov har använts
sedan några år tillbaka, men den nya
kraftfullare tekniken har ännu ej börjat
tillämpas i Sverige. Redan till våren 2011
kan det dock bli möjligt att från vissa raser
köpa tjurar som är testade på detta sätt.
60% av svenska folket
känner till Svenskt
Sigill-märket!
Märket förknippas med hög produktkvalitet, god djuromsorg
och öppna landskap. Vill du också certifiera din
produktion? Läs mer på www.svensktsigill.se/nötkött

Ringorm sprids
som ringar på vattnet
Ringorm är en smittsam
svampinfektion i huden, som
förutom att den är väldigt smittsam
mellan nötkreatur, även kan
spridas till människa. Att se till
att inte få in ringormssmittan i
besättningen är naturligtvis det
bästa sättet att skydda sig mot
sjukdomen.
Av Stina Roupé, nöthälsoveterinär,
Svenska Djurhälsovården
U
nder 1990­talet tillämpades
vaccination i stor omfattning här
i Sverige, varpå man i många områden
upplevde att sjukdomen avklingade
betydligt. Under 2000­talet har den dock
sakta men säkert åter vunnit mark och är i
dagsläget åter vanlig.
Ringorm sprids framförallt genom
direktkontakt mellan individer. Men
sjukdomen kan även spridas indirekt via
inredning, borstar/skrapor och annan
utrustning som djuren har varit i kontakt
med. Sjukdomen är lurig då svamp sporer
kan sitta kvar i inredningen i flera år
och man får därför vara ödmjuk inför att
den kan vara svår och tidskrävande att
bli av med om man väl har fått in den i
besättningen. Livdjurshandel är en vanlig
smittväg.
SyMtoM
Från smittillfället tar det omkring två till
sex veckor innan man ser symtom. Pälsen
ramlar av, ofta i ringformade partier.
Huden blir förtjockad och påminner lite
om elefanthud i strukturen, med ett mjöligt
utseende. Vanligen sitter angreppen
på huvud och hals, men hela kroppen kan
drabbas. Djur som av någon anledning
är nedsatta i kondition brukar bli värst
drabbade. Ofta uppvisar drabbade djur
ingen allmänpåverkan, men vid kraftiga
angrepp går det att se en nedsatt tillväxt.
Avläkningstiden är sex till tolv veckor och
det vanliga förloppet är att pälsen börjar
växa ut i mitten av den kala fläcken.
Även om de synliga förändringarna har
hunnit avläka när djuret slaktas kvarstår
förändringarna i underhuden. Vid
garvningen blir dessa skador synliga och
resulterar i en sämre hudkvalitet. Detta kan
i vissa fall inverka negativt på hur mycket
man får betalt för en angripen hud.
oM BESättNINGEN BLIR SMIttAD
Olika produktionsinriktningar har olika
inkörsportar för smittan och varje besättning
har sina unika rutiner, varför det är
svårt att göra en generell åtgärdsmall. Det
bästa är att tillsammans med sin besättningsveterinär
gå igenom vilka åtgärder
som ger bästa möjlighet att bli av med
ringormen i den aktuella besättningen.
De grundläggande råden handlar dock
om att bli av med befintlig smitta och
förhindra ytterligare angrepp.
Redan smittade djur
De djur som har synliga angrepp behandlas
lämpligen lokalt, antingen med det
receptbelagda licenspreparatet Imaverol
eller med Virkon S som späds till enprocentig
lösning. Är man tidigt ute, när
endast enstaka djur är drabbade, kan det
vara bra att avskilja de individerna från
symtomlösa djur för att dämpa smittspridningen.
Symtomlösa djur
Alla djur som inte uppvisar symtom, alla
nyfödda kalvar och alla nyinköpta djur
vaccineras lämpligen två gånger med
10–14 dagars mellanrum. Räkna med
att det tar cirka tre veckor från andra
Angreppen av ringorm sätter sig ofta på huvud och
hals. Foto: Lena Stengärde
vaccinationen tills djuren har uppnått full
immunitet. Undvik att blanda vaccinerade
och ovaccinerade djur innan dess.
Vaccination av djur med
enstaka ringormsfläckar
Frågan om vad som händer om man
vaccinerar djur med pågående ringormsinfektion
dyker upp nu och då. En del
rön visar att sådana djur initialt kan få
uppblommande ringorm, men sedan läker
av snabbare. I andra fall har man inte
sett någon skillnad efter vaccination hos
synligt smittade och symtomfria djur.
FöREByGGA NyA ANGREPP
• Försök så snart det är möjligt att tvätta
all inredning och all utrustning som
djuren varit i kontakt med. Avsluta med
att desinficera alltihop, till exempel med
Virkon S, och låt det torka ordentligt
innan djuren släpps dit igen.
En rekommendation är att i akutskedet
tvätta stallet två gånger med två till tre
team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
>>
21

Vid inköp av livdjur är det viktigt att kontrollera
ringormsstatus i säljarbesättningen.
månaders mellanrum och sedan minst
en gång årligen.
• Vaccinera alla nya djur i besättningen,
både nyfödda kalvar och nyinköpta djur
under tre till fem års tid.
• Djur som tas in från bete kan gärna
klippas. Kort päls ger mindre angreppsyta.
Angående klippning kan saxen
såklart föra smitta vidare. Då Virkon S
kan skada saxen bör det undvikas på
den. Man har sett att om saxen doppas i
hett vatten (60 grader) verkar det hindra
smittspridning mellan djuren.
SkyDDA BESättNINGEN
Det bästa är naturligtvis att se till att
ringormssmittan inte kommer in i besättningen,
vilket kan vara nog så svårt.
I många kalvköpande besättningar har
man mer eller mindre konstanta problem
med ringorm.
Att inte köpa in några djur alls är
ofta det bästa sättet att hålla smittan
borta. Man får dock inte glömma bort
att man själv, eller andra, kan ta med
ringormssporer hem om man har varit i
besättningar där ringorm finns.
Vid inköp av livdjur är det viktigt att
kontrollera ringormsstatus i säljarbesättningen.
Om den egna besättningen
är ringormsfri är det klokt att begära att
de inköpta djuren är vaccinerade vid
ankomst. Nyinköpta djur hålls lämpligen
i ett separat karantänstall i minst en
månad innan de släpps in till de egna
djuren. Under karantäntiden kan man
även behandla djuret med Virkon S som
späds till enprocentig lösning.
22 team UGGLARPS tidning – nr 3/2010
Hudmarknaden
uppåt igen
– men glöm inte kvaliteten
Världsmarknaden för hudar har
det senaste året vänt markant
uppåt igen efter den kraftiga
nedgången i samband med
finanskrisen. Vi har nu en betydligt
högre prisnivå jämfört
med för ett år sedan. Vi får dock
inte glömma bort kvaliteten på
hudarna i sammanhanget!
Av Claes Gyllensvaan,
Kontrollhudar International AB
A
lla de större slakterierna i
Sverige tillämpar numera
den tekniken att man direkt
efter maskinavtagning av hudarna,
som ger mindre slaktskador, kyler
dem i behållare med iskallt vatten för
att sänka temperaturen och på så sätt
undvika bakterietillväxt, ett slags tillfällig
konservering. Hudarna kan sedan
transporteras till en uppsamlingscentral
där de sorteras och hålls i kylrum
innan saltning. Alternativt kan de gå
direkt till garveri som färska, beroende
på marknadssituation och geografiskt
läge med mera. Det traditionella sättet
med saltning direkt på slakteri tillämpas
fortfarande på många mindre slakterier
och rätt utfört medger detta en lagring
av huden under ganska lång tid, upp
mot ett år.
RINGoRM PRoBLEMAtISkt
Narvskador (det vill säga skador på
utsidan av huden) som repor, ohyra
och ringorm är fortfarande vanliga. Det
är det som orsakar de största värdeförlusterna
på lädret, men skadorna
kan minimeras genom lämpliga förebyggande
insatser. Repor orsakas inte
bara av taggtråd även om den är av ondo
vad gäller hudkvaliteten. Men var också
noga med att göra en översyn av byggnadsinredningen
så att utskjutande vassa
detaljer, som djuren kan skada sig på i
boxar, drivgångar, vid utlastning etcetera,
undviks.
När det gäller ringorm (se artikel
bredvid) finns det flera aspekter på detta.
Sjukdomen är både ett djuromsorgsproblem
och en arbetsskyddsfråga eftersom
den lätt smittar till människor. Dessutom
sänker ringormsfläckarna värdet
på hudarna eftersom av läkningen är
ofullständig. Även om hårremmen ser
normal ut finns skadan kvar i underhuden
och framträder efter garvningen till
garvarens förtret. Det finns alltså flera
orsaker till att starkt rekommendera
vaccination i besättningar som av och till
haft problem!
HALvERING
För kalvköpande besättningar gäller att
bäst resultat nås om kalven vaccineras
redan i födelsebesättningen. Men vår
erfarenhet är att även vaccination efter
förmedling ger ett gott resultat, även om
man då egentligen är lite sent ute med
vaccinationen.
Ohyra som pälsätande och blodsugande
löss är mycket vanligt. Man kan
säga att de är naturliga parasiter hos nötkreatur.
Enligt inventeringar som gjorts
är bilden likartad i Europa. Det är därför
svårt att helt och hållet få bort problemet,
men vår erfarenhet är att andelen hudar
med fläckar på lädret lätt kan halveras
genom ohyrebehandling med lämpligt
medel. Hos till exempel dikalvar som
behandlas med något avermectinpreparat
mot invärtes parasiter får man behandlingen
mot lössen på ”köpet”, men hos
flertalet djur (förmedlingskalvar, mjölkkor,
köttkor) är detta inte aktuellt. Då
är Bayofly Pour­on, som säljs direkt från
KHi, ett bra och prisvärt alternativ.
För beställning av Bayofly, eller diskussion
av lämplig behandlingsstrategi,
kontakta Claes Gyllensvaan på KHi på
telefon 0502–411 31, 070–340 43 15 eller
beställ direkt på www.khi.se

Vem
är du?
Arash eller Petra?
00:00:57
Dagens soppa.mpg
Se våra filmer
ur ett vardagsliv
på www.krav.se
Känner du igen dig?
Häng med till lunchrummet på en
arbetsplats någonstans i Sverige.

4
1.990:-
1990 1990
2090 2090
2490 2490
2995 2995
3395 3395
3695 3695
1545
1995
4365
4550
4995
5150
5495
5550
6150
6450
6995
7495
1.590:-
725
2.025:-
1.760:-
4.290:-
1270:-
1.250:- 2.695:-
3400:-
1150:-
890:-
2.150:-
3.895:-
8.900:- 13.800:-
Ord. pris 9.400:-
5000:-
1595
2395
2750
3250
1695
1995
2250
2595
1.990:-
4.395:- 4.995:-
Returadress:
Team Ugglarp AB
Metallgatan 4
242 35 Hörby
1.290:-
25.850:-